3100916 G8022870 1984/85 2870 mot mot Motion 1984/85:2870 Ingemar Eliasson m. fl. Motion Motion 2870 0 1985-03-12 00:00:00 2014-11-04 10:03:50 2014-11-04 00:00:00 Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120) Ingemar Eliasson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022870/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022870 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022870 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1984/85:2870</p> <p>Ingemar Eliasson m. fl.</p> <p>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</p> <p>Det finns i dag goda förutsättningar att bedriva en framgångsrik energipolitik.<br /> Efter folkomröstningen lade riksdagen i stor enighet fast målen för den<br /> framtida energipolitiken.</p> <p>På den dåvarande regeringens förslag beslutade riksdagen 1981 att<br /> oljeförbrukningen skulle minska med 12 miljoner ton fram till 1990. Detta<br /> skulle ske med sparande samt att olja ersattes med andra energikällor. För att<br /> stimulera och underlätta introduktionen av ny teknik inrättades oljeersättningsfonden.<br /> Ett program för energihushållning drogs i gång.</p> <p>Den politik som påbörjades med dessa åtgärder kan vi nu börja skönja<br /> resultaten av. Sveriges oljeberoende i energiförsörjningen har pressats ned<br /> från 70 % till 50 %.</p> <p>Under andra halvan av 1970-talet och hittills under 1980-talet har det<br /> bedrivits ett intensivt programarbete för forskning, utveckling och introduktion<br /> av nya energikällor. Det gör att vi i dag har fått betydande kunskaper om<br /> de s. k. alternativa energikällorna. Detta har gjort att några sådana kunnat<br /> avföras, eftersom förutsättningarna för en introduktion i Sverige saknas. Det<br /> gäller t. ex. vågkraft. Andra energikällor har förts fram till tekniska och<br /> ekonomiska genombrott. Värmepumparna är i dag kommersiellt konkurrenskraftiga.<br /> För några energikällor kvarstår en betydande osäkerhet. Det<br /> gäller t. ex. solvärme och vindkraft.</p> <p>Riksdagen beslöt efter folkomröstningen enhälligt att kärnkraften i<br /> Sverige skall avvecklas. Orsaken till beslutet var främst de konsekvenser för<br /> människor och miljö som ett reaktorhaveri kunde få och de svårigheter som<br /> är förenade med förvaringen av det högaktiva avfall som bildas vid<br /> användningen av uran.</p> <p>Det finns i dag ingen anledning att ifrågasätta beslutet att avveckla<br /> kärnkraften. Samhället - dvs. såväl den offentliga som den enskilda sektorn bör<br /> inrikta sina ansträngningar på att förverkliga avvecklingen.</p> <p>Den dåvarande mittenregeringen tillsatte 1981 års energikommitté med<br /> uppdrag att bl. a. utreda förutsättningarna för kärnkraftens avveckling samt<br /> föreslå åtgärder för att underlätta denna. Utredningen fann det inte möjligt<br /> att föreslå en konkret plan för kärnkraftens avveckling. Utredningen har<br /> dock i sitt arbete gjort en grundläggande genomgång av de förutsättningar,<br /> problem och möjligheter som finns.</p> <p>Det måste understrykas att problemen är betydande när det gäller att i dag<br /> förutse de förhållanden som kommer att gälla i början av nästa sekel då<br /> kärnkraften skall fasas ut. Bedömningarna när det gäller elproduktionsbeho</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vet går starkt i sär. Att ställa upp prognoser är dessutom en mycket vansklig<br /> uppgift. De bedömningar som historiskt har gjorts av framtida utvecklingar<br /> har kraftigt avvikit från det faktiska utfallet. I EK 81 visas att detta varit fallet<br /> både för ekonomin och energianvändningen.</p> <p>En första förutsättning för en konkret och realistisk planering är att man<br /> någorlunda väl kan bedöma de omvärldsförutsättningar som kommer att<br /> gälla under den tid planen skall genomföras. Några sådana förutsättningar<br /> finns inte när det gäller kärnkraftsavvecklingen. Därför bör heller ingen plan<br /> tas fram.</p> <p>Däremot är det i hög grad motiverat att försöka formulera en strategi för<br /> hur kärnkraftens avveckling bör gå till. Vi kan i det fallet ansluta oss till den<br /> strategi som läggs fast i propositionen. Kärnkraften skall i första hand<br /> ersättas genom en effektivare elanvändning, i andra hand genom övergång<br /> till inhemska bränslen, solvärme, naturgas m. m. samt i tredje hand genom<br /> nya elproduktionsanläggningar, dock endast i den utsträckning detta behövs<br /> för att komplettera de andra alternativen.</p> <p>Effektivare elanvändning</p> <p>Det finns stora möjligheter att nå fram till en effektivare elanvändning i<br /> framtiden. Vi vill särskilt understryka det som står i propositionen, att<br /> behovet att ersätta den bortfallande kärnkraften med ny elproduktionsteknik<br /> väsentligt kan minskas om elanvändningen blir effektivare.</p> <p>Möjligheterna att effektivisera elanvändningen behandlas i rapporterna<br /> Energi - till vad och hur mycket samt Perspektiv på energi.</p> <p>Enligt rapporternas författare är det möjligt att med i dag känd teknik samt<br /> teknik som är under utveckling kraftigt minska elanvändningen utan att detta<br /> drabbar produktion och välstånd. Det skulle kort sagt vara möjligt att bryta<br /> sambandet produktionstillväxt och energiförbrukning. Ett välfärdssamhälle<br /> skulle också kunna vara ett lågenergisamhälle.</p> <p>Vi vet att man inom många industrigrenar de senaste åren kraftigt har<br /> minskat energiåtgången per producerad enhet. Även hushållsmaskinerna<br /> har blivit effektivare och förbrukar mindre energi än förr. Genom bl. a.<br /> bättre isolering och sparande har energiåtgången per uppvärmd ytenhet i<br /> bostäder och lokaler kunnat minskas.</p> <p>Men stora möjligheter till ytterligare effektivitetsvinster finns onekligen.<br /> Det är en av de viktigaste energipolitiska uppgifterna framöver att kartlägga<br /> och ta till vara dessa möjligheter. EK 81 gjorde inte ”någon närmare analys<br /> av vilka former av statliga åtgärder för att effektivisera elanvändningen som<br /> är möjliga och lämpliga”. EK 81 föreslog ”med hänsyn till frågans vikt inför<br /> kärnkraftsavvecklingen” en särskild utredning om ökad eleffektivitet.</p> <p>Vi anser att den föreslagna utredningen bör tillsättas. Den bör som EK 81<br /> föreslog framför allt inrikta sig på att studera åtgärder i syfte att påskynda<br /> ökningen av eleffektiviteten inom hushållssektorn och inom offentlig service.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>När det gäller utvecklingen av eleffektiviteten inom industrin är den enligt<br /> EK 81 i stort sett tillfredsställande. Vi instämmer i detta när det gäller den<br /> elintensiva delen av industrin - framför allt processindustrin, men anser att<br /> det borde finnas mer att göra när det gäller andra delar-1, ex. verkstadsindustrin.<br /> Därför anser vi, att den ovan föreslagna utredningen bör studera vilka<br /> möjligheter som finns att påskynda utvecklingen även inom denna sektor.</p> <p>Fjärrvärme</p> <p>På kort sikt bör den goda tillgången på el användas i uppvärmningen för att<br /> ersätta olja. Detta kan ske och sker i hög grad i fjärrvärmesystemet genom<br /> s. k. avkopplingsbara elpannor. Detta innebär att det vid tidpunkten för<br /> kärnkraftsavvecklingen är möjligt att ersätta elenergin med annan energi<br /> utan alltför stora ingrepp.</p> <p>Fjärrvärmen har stor strategisk betydelse inför kärnkraftsutvecklingen<br /> även i ett annat avseende. I tillräckligt stora system kan man till rimlig<br /> ekonomi producera elenergi med hjälp av s. k. mottryckskraft.</p> <p>Mot den bakgrunden anser vi liksom föredraganden, att det är angeläget<br /> att kommunerna bygger ut fjärrvärmen. Det är också välmotiverat att vidta<br /> åtgärder för att anpassa fjärrvärmenäten till lägre temperaturer samt få till<br /> stånd sammankopplingar för att öka kraftvärmeunderlagen.</p> <p>Vi vill dock understryka, att framtida utbyggnader endast bör ske till<br /> områden med ett tillräckligt värmeunderlag för att ge systemet god ekonomi.<br /> Det är inte rimligt att tvångsansluta konsumenter i fjärrvärmeområden, om<br /> de kan ordna uppvärmningen billigare på annat sätt. Blir någon form av<br /> individuell uppvärmning i ett område billigare för konsumenten - då skall<br /> inte heller fjärrvärmen byggas ut till detta område. Mot denna bakgrund<br /> anser vi det inte heller rimligt att en enskild konsument skall kunna<br /> förhindras att installera t. ex. en värmepump, om denne bor inom ett<br /> fj ärrvärmeområde.</p> <p>Med en fri konkurrens mellan olika värmesystem ökar sannolikheten för<br /> att kommunerna gör rimliga lönsamhetsbedömningar vid beslut om utbyggnad<br /> av fjärrvärmenäten. För att en rimlig bedömning skall kunna göras<br /> mellan olika alternativ krävs att kommunerna tillämpar en taxesättning där<br /> abonnentens kostnader för fjärrvärme kan jämföras med kostnaden för<br /> alternativa uppvärmningssätt.</p> <p>ELAK-krav</p> <p>Direktverkande elvärme tillåts i dag endast i speciellt energisnåla byggnader.<br /> Detta regleras av de s. k. ELAK-kraven.</p> <p>Vi anser inte att det för närvarande finns skäl för en omprövning av de<br /> kraven. Det skulle, som också framhålls i propositionen, bl. a. kunna leda till<br /> en ökad förekomst av fukt- och mögelskador.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vi anser det inte nu motiverat att frångå de s. k. ELAK-kraven och övergå<br /> till att via olika planinstrument styra användningen av direktverkande<br /> elvärme.</p> <p>Genomförs en sådan förändring innebär det att en rad beslut flyttas från<br /> enskilda konsumenter till myndigheter. Skall en sådan omfördelning av<br /> beslutsbefogenheter göras måste motiven vara mycket starka. Några sådana<br /> motiv redovisas inte i propositionen. De generellt verkande ELAK-kraven<br /> bör behållas.</p> <p>Vattenkraft</p> <p>Folkpartiet avvisar varje förslag till utbyggnad av någon av de stora<br /> oreglerade Norrlandsälvarna. I propositionen föreslås förstudier av en<br /> utbyggnad av någon eller några av de stora älvarna. Syftet är att klarlägga<br /> vattenkraftens framtida roll. Vi avvisar förslaget till förstudier. Vår inställning<br /> är att älvarna skall bevaras. Då behövs heller inga förstudier.</p> <p>Huvuddelen av den svenska utbyggnadsvärda vattenkraften är reglerad.<br /> Vattenkraften svarar för en väsentlig del av vår elproduktion. Det har också<br /> tills nu varit en rimlig avvägning att bygga ut vattenkraften. Men någon gång<br /> måste det sättas stopp. De sista orörda älvarna måste sparas för rekreation<br /> och för att kommande generationer också skall få uppleva orörd natur. Detta<br /> var också motiveringen när riksdagen 1977 fattade beslut om den fysiska<br /> riksplaneringen och där undantog de fyra huvudälvarna och vissa andra<br /> vattendrag i Svealand och Norrland från framtida utbyggnad. Vi anser att<br /> dessa motiv i dag är väl så starka som de var 1977 och avvisar bestämt en<br /> omprövning. Däremot är det möjligt att utan alltför grova ingrepp i miljön<br /> genomföra några mindre vattenkraftsprojekt för att komma upp till det av<br /> riksdagen tidigare beräknade bidraget från vattenkraft (66 TWh) till det<br /> svenska energisystemet. Riksdagen fattade också våren 1984 beslut om en<br /> plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad.</p> <p>I propositionen föreslås nu en komplettering av planen. Vi ställer oss<br /> bakom denna komplettering, men menar att i och med att det visat sig möjligt<br /> att ta fram dessa kompletterande projekt har det också skapats utrymme för<br /> att ompröva några av de projekt riksdagens majoritet tidigare beslutat skall<br /> ingå i planen. Detta gäller Klippen, Fliseryd och Sikfors. För dessa projekt<br /> blir miljöingreppen så stora att de bör undantas från utbyggnad. Detsamma<br /> bör enligt vår uppfattning gälla Ammeråns överledning.</p> <p>Vindkraft</p> <p>Enligt rapporter som redovisas i propositionen kan man dra slutsatsen att<br /> vindkraftens produktionskostnader i framtiden kan bli konkurrenskraftiga i<br /> förhållande till andra nya elproduktionsanläggningar - t. ex. kolkondens.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det svenska elproduktionssystemet ger också möjligheter till en relativt<br /> omfattande utbyggnad av vindkraften. Det finns regleringskapacitet så att<br /> vindkraft på sammanlagt ca 10 TWh kan kopplas in.</p> <p>Detta motiverar en fortsatt satsning på vindkraften. Vi instämmer med vad<br /> som anförs i propositionen att ansvaret för den fortsatta utvecklingen av<br /> vindkraften i första hand bör läggas på kraftföretagen. Därmed kommer<br /> vindkraftens lönsamhet att prövas på sedvanligt sätt. Vi utesluter inte att det<br /> kan komma att finnas behov av ett visst kompletterande statligt stöd för den<br /> fortsatta utvecklingen av vindkraft i Sverige. Vi anser emellertid att<br /> regeringen i så fall bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.</p> <p>Transporter - drivmedel</p> <p>Konkurrenssituationen på den svenska bensinmarknaden är mycket hård.<br /> Detta beror huvudsakligen på en överetablering på marknaden. I en sådan<br /> marknadssituation är det inte onaturligt att kampen om marknadsandelarna<br /> blir skarp. Det är heller inte onaturligt att priset används som främsta<br /> konkurrensvapen. Det tjänar främst konsumenterna på. Detta är inte en<br /> marknadssituation då det är påkallat med statliga interventioner eller hot om<br /> interventioner.</p> <p>När det gäller drivmedelssituationens utveckling på sikt är det rimligt anta<br /> att det fortfarande i början på nästa sekel är bensin och dieselolja som<br /> huvudsakligen används. Det är knappast troligt att vi före sekelskiftet får<br /> uppleva förändringar på energimarknaderna som motiverar en övergång till<br /> s. k. alternativa drivmedel. Tvärtom så kommer produktionskapaciteten i<br /> Västeuropa för lättare petroleumprodukter att byggas ut de närmaste åren.<br /> Flera anläggningar för katalytisk krackning planeras. Det innebär att<br /> överkapaciteten på raffinaderisidan i Västeuropa blir än tydligare de<br /> närmaste åren.</p> <p>Folkpartiet framhöll i samband med den forskningspolitiska propositionens<br /> behandling våren 1984, att regeringens satsning på forskning och<br /> utveckling av alternativa drivmedel mot den bakgrunden förefaller omotiverad.<br /> Vi vill återigen understryka detta och i likhet med EK 81 hävda, att det är<br /> sannolikt att bensin och dieselolja kommer att vara de dominerande och<br /> billigaste fordonsbränslena även i början av nästa århundrade.</p> <p>Det är dock nödvändigt att vidta effektiva åtgärder för att minska<br /> bilismens negativa påverkan på vår miljö. På senare år har kväveoxidernas<br /> roll, när det gäller försurningen, uppmärksammats alltmer. En stor del av<br /> kväveoxidutsläppen kommer via bilarnas avgaser. Dessa utsläpp kan nedbringas<br /> med s. k. katalytisk rening.</p> <p>Katalytisk rening förutsätter emellertid blyfri bensin för att fungera.<br /> Därför är det angeläget att blyfri bensin, av detta och andra hälso- och<br /> miljöskäl, snarast införs i Sverige och övriga Västeuropa. Frågan om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>katalytisk rening och blyfri bensin kommer att behandlas av riksdagen med<br /> anledning av regeringens ”försurningsproposition".</p> <p>Tar man bort blyet i bensin minskar oktantalet. Blyet måste därför ersättas<br /> med andra komponenter. Låginblandning av etanol har framförts som ett<br /> alternativ. Det finns dock flera andra möjliga tillsatser. Energiverket har i en<br /> studie kommit till slutsatsen att etanol knappast kan ersätta blyet. Av<br /> tillgängliga alternativ har etanol det lägsta tekniska och ekonomiska värdet<br /> som oktantalshöjare, enligt verket.</p> <p>Det torde alltså inte föreligga några energipolitiska skäl att införa en<br /> låginblandning av etanol i bensinen. De miljöproblem som man kommer åt<br /> med en sådan inblandning kan troligen lösas med andra tillsatser, som<br /> dessutom har tekniska och ekonomiska fördelar. Vi vill dock inte utesluta att<br /> det i ett annat perspektiv, där hänsyn tas till bl. a. jordbrukspolitiken, man<br /> kan komma till en annan slutsats. Det kan därför finnas skäl att tillsätta den<br /> utredning om låginblandning av motoralkoholer som aviseras i propositionen.</p> <p>Vissa åtgärder för omställning av energisystemet</p> <p>Under anslaget E 22 föreslås att 300 milj. kr. avsätts för vissa åtgärder för<br /> omställning av energisystemet. Det underlag regeringen redovisar som motiv<br /> för detta anslag är synnerligen bristfälligt.</p> <p>För de åtgärder som sammanförts under detta anslag borde ett bättre<br /> beräkningsunderlag ha kunnat redovisas. Vi anser därför att regeringen bör<br /> återkomma till riksdagen med preciserade förslag. Detta gäller särskilt t. ex.<br /> stödet till vindkraft och kommunernas fjärrvärmeutbyggnad.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om effektivare elanvändning,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om framtida fjärrvärmeutbyggnad,</p> <p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen uttalar sig för att de generella s. k. ELAK-kraven bör<br /> vara normgivande även i fortsättningen för nybyggnation med<br /> direktverkande elvärme,</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen uttalar att förstudier för utbyggnad av någon av de<br /> fyra oreglerade norrländska huvudälvarna inte bör ske,</p> <p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen beslutar undanta Klippen, Fliseryd, Sikfors och<br /> Ammerån från framtida vattenkraftsutbyggnad,</p> <p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts angående vindkraft,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2870</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om konkurrenssituationen på den svenska bensinmarknaden,</p> <p style="margin-left:43px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om alternativa drivmedel samt låginblandning av<br /> motoralkoholer,</p> <p style="margin-left:43px;">9. att riksdagen avslår förslaget om reservationsanslag på<br /> 300milj. kr. till Vissa åtgärder för omställning av energisystemet<br /> för budgetåret 1985/86.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1985<br /> INGEMAR ELIASSON (fp)</p> <p>KERSTIN EKMAN (fp) HUGO BERGDAHL (fp)</p> <p>CHRISTER EIREFELT (fp)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>minab/gotab Stockholm 1985 82439</p> </div> </div> </div> 0 INGEMAR ELIASSON fp 1 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 2 undertecknare 0 HUGO BERGDAHL fp 3 undertecknare 0 CHRISTER EIREFELT fp 4 undertecknare G8022870 Ingemar Eliasson m. fl. mot_198485__2870.pdf 219869 pdf Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120) https://data.riksdagen.se/fil/9DF9359C-C287-4F6A-8CE9-A24B945138ED