3100910 G8022865 1984/85 2865 mot mot Motion 1984/85:2865 Lars Werner m. fl. Motion Motion 2865 0 1985-03-12 00:00:00 2014-11-04 10:03:45 2014-11-04 00:00:00 Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022865/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022865 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022865 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1984/85:2865</p> <p>Lars Werner m. fl.</p> <p>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</p> <p>Allmänt</p> <p>Propositionen ger inte några bestämda anvisningar eller något underlag för<br /> beslut om hur Sveriges energipolitik skall utvecklas fram till sekelskiftet och<br /> åren närmast därefter. De stora och viktiga frågorna, om när och hur<br /> kärnkraften skall avvecklas, om fortsatt, bestämt skydd för de fyra outbyggda<br /> älvarna och hur de inhemska, alternativa, helst förnybara energikällorna<br /> skall byggas ut, lämnas obesvarade.</p> <p>Energiministern och hennes rådgivare förlitar sig i stor utsträckning på<br /> marknadskrafterna och överlämnar i många fall initiativet till nysatsningar på<br /> skilda energiområden till det privata näringslivet eller till statliga Vattenfall,<br /> vilket i dessa sammanhang är lika förödande för en planmässig, nationell<br /> energipolitik.</p> <p>De fakta som framläggs i propositionens texter är i de flesta fall korrekta<br /> och utgör en god sammanfattning av de erfarenheter, som det senaste<br /> decenniets energidebatt, forskning och praktiska tillämpningar har gett inom<br /> energiområdet i vårt land. Sveriges position i dessa sammanhang är unik och<br /> borde, rätt tillämpad, ge stora möjligheter både till industriell utveckling och<br /> förbättrad miljö, med utsikter till export av både komponenter och<br /> kunnande inom bägge dessa områden. Detta förnämliga underlag utnyttjas<br /> emellertid inte till att lägga de förslag som är nödvändiga, om man, som det<br /> sägs i propositionen, skall avveckla kärnkraften, minska oljeberoendet och<br /> släppa fram de inhemska energikällorna.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna har i ett flertal motioner under allmänna<br /> motionstiden utvecklat sin syn på hur energipolitiken i Sverige bör styras och<br /> utformas under de närmaste åren för att de här ovan nämnda målen skall<br /> uppnås. Generellt innebär vpk:s förslag en mer långtgående styrning och<br /> planlagda, medvetna satsningar på hur skilda energipolitiska åtgärder skall<br /> genomföras. Det har utformats i motioner om energihushållning, ett statligt<br /> vindkraftprogram, avveckling av kärnkraften. Vattenfalls roll i energipolitiken<br /> m. m. Stora områden som berörs i den här framlagda propositionen är<br /> därmed intäckta och kommer därför inte att här tas upp på nytt. Frågorna om<br /> vattenkraften och Vattenfalls anslag som framläggs i propositionen behandlas<br /> av vpk i särskilda motioner.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kärnkraften</p> <p>Det stora problemet i det svenska energisystemet är kärnkraften. Detta<br /> framgår med all önskvärd tydlighet på åtskilliga ställen i propositionen.<br /> Eftersom Sverige har fått ett kärnkraftprogram bortom allt förnuft förhindras<br /> och försvåras omläggningen till ett bättre, billigare och mera inhemskt<br /> energisystem. Överskottet på elström, som kommer att öka ytterligare närde<br /> två sista stora reaktorerna nu tas i drift, hindrar utvecklingen för inhemska<br /> bränslen och vindkraft, bidrar till att mottryckskraften inte byggs ut, utan<br /> tvärtom skrotas på sina håll, och fördröjer införandet av en ren och<br /> miljövänlig energikälla som naturgasen.</p> <p>Den viktigaste och mest angelägna åtgärden för att förbättra den svenska<br /> energiproduktionen och konsumtionen är därför att snarast möjligt minska<br /> produktionen av kärnkraftsbaserad el. Det är också den bästa framtidsinvesteringen<br /> inom energiområdet, då det direkt minskar mängden av radioaktivt<br /> avfall och därmed kostnaderna för hantering och slutförvaring. Som vpk<br /> föreslagit i den tidigare nämnda motionen om kärnkraftsavveckling är en<br /> avställning av den havererade Ringhals 2 en åtgärd, som är både ekonomiskt<br /> och energipolitiskt välmotiverad. För att få balans mellan produktion och<br /> konsumtion av elström och ge utrymme för en utbyggnad av andra<br /> elproduktionsanläggningar, som kommer att behövas när kärnkraften slutgiltigt<br /> skall avvecklas, bör en plan för avvecklingen av övriga reaktorer<br /> snarast utarbetas. Det finns ingen som helst anledning att, på det sätt som<br /> sker i propositionen, skjuta detta viktiga ställningstagande framför sig in i en<br /> oviss framtid. Elproduktion i andra anläggningar som ersättning för kärnkraft,<br /> i den mån den behöver ersättas, måste förberedas nu så att den kan<br /> startas inom några få år och ytterligare reaktorer därmed kan stängas.</p> <p>När det gäller avfallshanteringen ger propositionens framställning mycket<br /> övrigt att önska. Krav på en fylligare redovisning finns i vpk:s motion om<br /> avveckling från allmänna motionstiden. Utöver detta måste det påpekas att<br /> propositionens redovisning av sambandet kärnkraft-kärnvapen är helt<br /> otillfredsställande och inte på något sätt berör huvudfrågan, nämligen att alla<br /> civila kärnenergiprogram ger möjlighet till produktion av vapenplutonium<br /> om man så önskar. IAEA:s kontrollsystem är värdelöst därför att det endast<br /> omfattar civila reaktorer och anläggningar. Men ingen kan hindra en stat att<br /> överföra en eller flera av sina reaktorer från ett civilt kärnenergiprogram till<br /> ett militärt vapenproduktionsprogram. Därmed upphör IAEA:s kontrollrättigheter<br /> och vederbörande stat kan producera så mycket vapenplutonium<br /> eller andra klyvbara ämnen för militära ändamål som den önskar. Så har<br /> skett i USA och förmodligen också på andra håll. Varje export av svensk<br /> kärnkraftsteknologi kan därför bidra till spridningen av kärnvapen. Vpk har<br /> utvecklat detta närmare i sin motion om nedrustning till årets riksdag.</p> <p>En annan aspekt av avfallsfrågan är propåer om att Sverige skall ta emot<br /> utländskt avfall, bl. a. från Västtyskland, för slutförvaring. Detta berörs inte i<br /> propositionen, men hänger samman med ansträngningarna att bli löst från</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_40"><p>17</p> </div> <div class="block ml_3"><p>det olycksaliga Cogéma-avtalet, som regeringen brottas med. Det hör därför<br /> i högsta grad ihop med det svenska kärnkraftsprogrammet och är ytterligare<br /> ett bevis på sambandet kärnkraft-kärnvapen och de långtgående följder som<br /> den svenska kärnkraftsproduktionen för med sig. Det kan aldrig accepteras<br /> att Sverige, för att bli löst från sina åtaganden med Cogéma, går med på att bli<br /> avfallsstation för andra länders radioaktiva avfall. Det är ett önsketänkande<br /> från IAEA och dess chef Hans Blix sida som Sveriges riksdag redan nu<br /> bestämt måste säga nej till.</p> <p>När det gäller myndighetsorganisationen på avfallsområdet inom Sverige<br /> stödjer vpk propositionens förslag. Bibehållandet och förstärkningen av<br /> statens kärnbränslenämnd, tidigare NAK, med uppgift att övervaka avfallshantering<br /> och andra frågor är riktig. När det gäller finansieringen av<br /> avfallsfrågorna har vpk tidigare framfört kritik mot avgifternas storlek,<br /> återlåningssystemet och säkerhet för återlån genom inteckningar i reaktoranläggningar.<br /> Denna kritik kvarstår men vpk avvaktar de förslag om reglering<br /> av återlån och förvaltning som aviseras i propositionen.</p> <p>I likhet med tidigare säger vpk nej till anslaget under E 6. Ersättning för<br /> försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Det har utförligt motiverats och<br /> ingenting har inträffat som försvagat dessa motiv. Kärnkraftsbolagen har fått<br /> tillräckligt med statliga subventioner både direkt genom forskningsanslag<br /> och indirekt genom att staten själv varit en av de främsta marknadsförarna<br /> för kärnkraften. När det gäller en stor ägare av kärnkraft som Vattenfall, har<br /> också en betydande överföring skett från billig vattenkraftsproduktion till<br /> dyr kärnkraftsproduktion.</p> <p>Ny elproduktion</p> <p>Det är tillfredsställande att regeringen och dess energiminister nu äntligen<br /> erkänner att vindkraften är en energikälla att räkna med. Därmed har vpk:s<br /> förslag om en stor satsning på vindkraft som en av de alternativa energiproduktionerna<br /> fått ökad aktualitet. Det förutsätter emellertid att staten tar<br /> ansvaret för utbyggnaden så som vpk föreslagit i sin motion i januari. Att lita<br /> till kraftverksföretagen ger inte tillräckligt resultat även om regeringen tar<br /> upp förhandlingar med dem i detta syfte. I detta sammanhang kan det vara av<br /> intresse att uppmärksamma ett uttalande av den nye generaldirektören för<br /> Vattenfall, Carl-Erik Nyquist. Han har angående vindkraften deklarerat:<br /> ”Den har hittills inte visat bra driftsresultat och i större skala skulle den leda<br /> till miljökonflikter.” Det är en uppfattning som går stick i stäv mot den som<br /> regeringen framför i sin proposition. Det behövs således uppenbarligen en<br /> bestämd styrning av Vattenfall och framför allt av privata kraftproducenter<br /> om det skall bli något av med utbyggnaden av vindkraften i Sverige.</p> <p>Den andra viktiga elproduktionskällan vid sidan om vattenkraft och<br /> kärnkraft som en lång tid fått stå tillbaka är mottrycksproduktionen.<br /> Redovisningen som lämnas i propositionen är skrämmande. Det är inte nog</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_42"><p>18</p> </div> <div class="block ml_5"><p>med att någon ny mottryckskraft inte byggs ut. Den redan befintliga används<br /> i mycket ringa omfattning och en skrotning av sådana anläggningar har<br /> påbörjats.</p> <p>Denna utveckling måste stoppas. Inte heller här kan man lita till privata<br /> initiativ och organisationer. Det blir enbart ett lönsamhetstänkande utan att<br /> det tas hänsyn till det nationella perspektivet.</p> <p>Riksdagen bör besluta att all rivning av mottrycksanläggningar som<br /> fortfarande är fullt användbara förbjuds och att produktion i befintliga<br /> anläggningar hålls i gång på bekostnad av en minskad kärnkraftsproduktion.</p> <p>För att vindkraft och mottryck skall kunna byggas ut i den takt som är<br /> nödvändig behövs ökade anslag. De 55 miljoner till vindkraften som statens<br /> energiverk föreslagit är helt otillräckliga. Det är därför tillfredsställande att<br /> energiministern avsatt ett särkilt anslag E 22 för omställningsåtgärder inom<br /> energisystemet. En ökning av detta anslag med ytterligare 100 milj. kr. till<br /> sammanlagt 400 miljoner är enligt vpk:s mening väl motiverad. Det kommer<br /> också väl till pass för att stödja introduktion av inhemska bränslen och<br /> naturgas, som kommenteras nedan. Vpk föreslår också en kraftigare satsning<br /> på energiforskning i enlighet med de förslag som partiet framförde i samband<br /> med forskningspropositionen 1984.</p> <p>Alla planer på kolkondensverk borde efter de redovisningar som lämnats i<br /> den nu föreliggande propositionen kunna avskrivas. Riksdagen bör göra ett<br /> uttalande med denna innebörd.</p> <p>Bränslen och värmeförsörjning</p> <p>Den minskade användningen av olja i det svenska energisystemet är en av<br /> de mest positiva förändringarna under senare år. Det har framför allt skett<br /> genom en ökad hushållning och användning av andra energiformer. I den<br /> mån denna ökade användning utgjorts av inhemska bränslen är det<br /> fortfarande positivt. Också den blygsamma introduktionen av naturgas, som<br /> enligt propositionen helt riktigt också kan spela en viktig roll i värmeförsörjningen,<br /> måste ses som en framgång. Den allt mindre roll som kolet ser ut att<br /> få är också att hälsa med tillfredsställelse.</p> <p>Det som däremot oroar är den ständigt ökande användningen av billig el i<br /> värmeförsörjningen. Vpk kan inte dela den optimism som kommer till<br /> uttryck i propositionen i dessa sammanhang. En minskad oljeanvändning<br /> genom en ökad elvärmeinstallation i både små och stora system är ingen<br /> lösning för framtiden av Sveriges energiförsörjning. Redan nu räknar de som<br /> vill behålla kärnkraften i Sverige i sina prognoser med en fortsatt hög<br /> användning av el i värmesystemen. Det ger en oriktig och osann bild av det<br /> framtida elbehovet och används för att bygga under kraven på fortsatt<br /> kärnkraftsdrift och vattenkraftsutbyggnad.</p> <p>Vpk återupprepar därför sin tidigare ståndpunkt att det är bättre att<br /> vidmakthålla en fungerande oljeanvändning tills dess den direkt kan ersättas<br /> med inhemska bränslen och/eller naturgas eller slopas genom förbättrad och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>utökad energihushållning, i stället för att bygga in ytterligare el i värmesystemen.<br /> Detta bör uttalas av riksdagen.</p> <p>Vpk har i sin energihushållningsmotion under allmänna motionstiden<br /> angett hur ett minskat elberoende skulle kunna åstadkommas genom en<br /> nationell hushållningsplan för energi. Partiet har också i en annan motion<br /> föreslagit en snabbare naturgasintroduktion. Det i propositionen nya<br /> anslaget E 22 för omställningsåtgärder bör enligt vpk:s mening också kunna<br /> komma till användning för introduktionen av naturgas.</p> <p>Vpk stöder i övrigt de tankegångar och förslag i propositionen, som<br /> handlar om fjärrvärmeutbyggnad, blockcentraler, solvärme och värmepumpar.</p> <p>Beträffande bränslen är en utveckling och ökande användning av de<br /> inhemska tillgångarna ett förstahandsintresse. Också här utgör konkurrensen<br /> från kärnkraftsel en direkt negativ påverkan. En aktivare politik från<br /> regeringens sida, för att främja en snabbare utbyggnad av anläggningar för<br /> inhemska bränslen och för att bygga upp en struktur för produktion och<br /> transporter, hämmas således direkt av att samma regering samtidigt tillåter<br /> en överproduktion av el i kränkraftverken. Vpk anser att användningen av<br /> trädbränslen inkl. energiskog och energigrödor måste ges ökat stöd. Det bör<br /> ske genom den ökning av anslaget för omställning av energisystemet som vpk<br /> föreslagit och genom ökade forskningsanslag, som föreslås nedan. När det<br /> gäller användningen av avfall för energiändamål, vilket i de flesta fall är lika<br /> med sopförbränning, har vpk i annat sammanhang bl. a. krävt skärpta<br /> bestämmelser för rening innan ytterligare nya sådana anläggningar tas i bruk.<br /> Det är framför allt larmrapporterna om dioxinutsläpp som väckt oro på<br /> många håll. Förbränning av PVC-material m. m. vid för låga temperaturer<br /> har gett upphov till okontrollerade utsläpp i en omfattning som vi ännu inte<br /> vet något om. Över huvud taget innebär den ständigt ökande mängden av<br /> olika kemiska produkter i soporna miljörisker som ännu inte kan överblickas.<br /> Vpk förutsätter att de utredningar och åtgärder som aviseras i propositionen<br /> kommer till stånd innan en ytterligare utbyggnad av avfallsförbränningen<br /> sker.</p> <p>Vpk har, under hela den tid som energidebatten om alternativ till<br /> kärnkraften pågått, förespråkat en användning av de svenska torvtillgångarna.<br /> När detta nu har blivit verklighet och allt större ekonomiska intressen<br /> börjar göra sig gällande på området, är det viktigt att de negativa<br /> konsekvenserna av en ökande torvbrytning inte blir för stora. Vpk välkomnar<br /> därför den nya lagen för torvfyndigheter, men anser att den i vissa fall ger<br /> för stort utrymme för exploateringsintressena i den form som föreslagits här.<br /> Följande ändringar föreslås:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_41"><p>20</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Avsnitt2.4 Undersökning. Minerallagskommitténs förslag om att undersökningskoncession<br /> för torvfyndigheter skall slopas bör kvarstå. Undersökningskoncessionen<br /> gynnar enligt vpk:s mening i första hand stora och<br /> väletablerade torvutvinningsföretag på kommunernas och mindre företags<br /> bekostnad.</p> <p style="margin-left:3px;">Avsnitt 2.5 Sammanförande av bearbetningskoncession och täkttillstånd.<br /> Kravet på särskilt täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen bör bibehållas.<br /> Vpk anser att varje inskränkning av naturvårdslagens tillämpning innebär en<br /> risk för att natur- och miljövårdsintressen kommer i kläm. Naturvårdsverkets<br /> och planverkets remissvar bör också väga tungt i sammanhanget.</p> <p style="margin-left:3px;">Avsnitt 2.9 Frågan om kommunalt företräde. Minerallagskommitténs förslag<br /> om kommunalt företräde i ett koncessionsärende bör gälla. Många kommuner<br /> har redan förlorat rätten till utvinning av torvfyndigheter inom sina egna<br /> gränser genom att koncessioner beviljats utifrån kommande torvutvinningsföretag.<br /> Det är inte i samhällets intresse att t. ex. en glesbygdskommun i<br /> Norrlands inland går miste om en torvutvinningskoncession därför att ett<br /> stort privat bolag anses bättre lämpat att exploatera fyndigheten.</p> <p style="margin-left:3px;">Om ovanstående förslag till ändringar i lagen om vissa torvfyndigheter<br /> vinner bifall förutsätts att ny lagtext utarbetas i enlighet därmed.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk har tidigare i stort sett godtagit de riktlinjer för den svenska<br /> oljepolitiken, så som de kom till uttryck i proposition 1983/84:110 om vissa<br /> oljefrågor. Det är bra att staten genom Svenska Petroleum AB har<br /> möjligheter till direkta aktioner på oljemarknaden. Bolagets verksamhet bör<br /> utvecklas och samarbetet med OK snarast komma till en lösning. Vpk stöder<br /> tankegångarna i propositionen om att en rimlig raffinaderikapacitet måste<br /> bibehållas i Sverige.</p> <p style="margin-left:3px;">Oljeanvändningen inom transportsektorn har både energi- och miljöpolitiska<br /> effekter. Vpk har i ett flertal motioner på trafik- och miljöpolitikens<br /> område föreslagit åtgärder, som om de genomfördes skulle minska energiåtgången,<br /> förbättra miljön och ge en bättre ekonomi. Förslagen omfattar bl. a.<br /> överförande av tung trafik från landsväg till järnväg, en återuppbyggnad av<br /> insjö- och kustsjöfart, förbättrad kollektivtrafik, avgasrening och alternativa<br /> drivmedel. Fortsatta åtgärder också utöver vad som redovisas i propositionen<br /> är nödvändiga för att förbättra energianvändningen inom transportsektorn<br /> och minska miljöpåverkan. Ett konkret förslag är ökade anslag till<br /> fortsatt energiforskning.</p> <p style="margin-left:3px;">Energiforskning</p> <p style="margin-left:3px;">I samband med regeringsförslaget om ett fjärde treårsprogram för<br /> forskning och utveckling på energiområdet, proposition 1983/84:107, yrkade<br /> vpk på en höjning av anslagen till den av energiforskningsnämnden<br /> föreslagna medelnivån. Det innebar ett genomsnitt för vart och ett av de tre</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2865</p> </div> <div class="block ml_40"><p>21</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">åren på ungefär 550 000 000 kr. Som det har visat sig genom redovisningarna<br /> i den här föreliggande propositionen, finns det fortfarande ett stort behov av<br /> stöd för att få fram alternativ energiproduktion, som t. ex. vindkraft. Också<br /> på konsumtionssidan behövs ytterligare insatser för att få till stånd en<br /> planmässig och effektiv energianvändning. Det kan gälla energihushållning i<br /> byggnader och/eller förbättringar inom transportsystemet. En höjning av<br /> anslaget till energiforskning upp till den ovannämnda medelnivån är därför<br /> väl motiverad.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till det ovan framförda föreslås</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en plan för<br /> avveckling av kärnkraften,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen beslutar att radioaktivt avfall från andra stater inte<br /> skall tas emot för slutförvaring i Sverige,</p> <p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:120 beslutar att<br /> avslå förslaget till anslag under punkt E 6. Ersättning för försenad<br /> idrifttagning av kärnreaktorer på 685 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen beslutar om ett förbud mot nedläggning av användbara<br /> mottrycksanläggningar och att all mottryckskapacitet i Sverige<br /> skall utnyttjas,</p> <p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:120 punkt E 22.<br /> Vissa åtgärder för omställning av energisystemet beslutar om ett<br /> med 100 000 000 kr. till 400 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag,</p> <p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen uttalar att någon utbyggnad av kolkondenskraft inte<br /> skall förekomma i Sverige,</p> <p style="margin-left:43px;">7. att riksdagen uttalar att en fortsatt oljeanvändning intill dess den<br /> kan ersättas med inhemska bränslen eller naturgas är att föredra<br /> framför att den temporärt ersätts med kärnkraftsel eller kol,</p> <p style="margin-left:43px;">8. att riksdagen beslutar att med de ändringar som föreslås i<br /> motionen anta regeringens förslag till Lag om vissa torvfyndigheter,</p> <p style="margin-left:43px;">9. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:120 punkt E 12.<br /> Energiforskning beslutar om ett med 145 000 000 kr. till<br /> 550 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1985</p> </div> <div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)<br /> BERTIL MÅBRINK (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>NILS BERNDTSON (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br /> OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>JÖRN SVENSSON (vpk)<br /> TORE CLAESON (vpk)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>minab/gotab Stockholm 1985 82430</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 4 undertecknare 0 OSWALD SÖDERQVIST vpk 5 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 6 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 7 undertecknare 0 TORE CLAESON vpk 8 undertecknare G8022865 Lars Werner m. fl. mot_198485__2865.pdf 168766 pdf Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120) https://data.riksdagen.se/fil/897F0EC2-1DEF-45B8-A1D6-4D705680E900