<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100909</hangar_id>
 <dok_id>G8022864</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2864</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2864 Andre vice talman Anders Dahlgren och Nils Åsling</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2864</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:03:44</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
 <subtitel>Andre vice talman Anders Dahlgren och Nils Åsling </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022864/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022864</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022864</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1984/85:2864&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talman Anders Dahlgren och Nils Åsling&lt;br /&gt; 
Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut i anslutning till folkomröstningen om kärnkraft anslöt&lt;br /&gt; 
till den uppfattning linje 2 (socialdemokraterna och folkpartiet) företrädde.&lt;br /&gt; 
Centerpartiet ansåg det vara möjligt och angeläget att genom en satsning av&lt;br /&gt; 
de stora investeringsresurserna på alternativen i stället för kärnkraft nå en&lt;br /&gt; 
väsentligt snabbare avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialdemokraternas partimotion framhölls:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Avvecklingsplan från Linje 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linje 2 vann störst andel av väljarna i folkomröstningen. Denna linje fick&lt;br /&gt; 
stöd av socialdemokraterna och folkpartiet. I ett ”Förslag till avveckling av&lt;br /&gt; 
det svenska kärnkraftsprogrammet” redovisade Linje 2 i folkomröstningskampanjen&lt;br /&gt;
hur en avveckling av kärnkraften kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsplanen innebär en delvis ny syn på elbehovets utveckling. En&lt;br /&gt; 
utplåning måste på sikt eftersträvas för att inte de framtida behoven skall bli&lt;br /&gt; 
så stora att en elproduktion huvudsakligen baserad på inhemsk och förnybar&lt;br /&gt; 
energi blir omöjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta uppnås genom skärpt hushållning med el och en successiv avveckling&lt;br /&gt; 
av elvärme från och med 1990-talet, varigenom man, inom ramen för en i&lt;br /&gt; 
stort konstant elproduktion, ger ett växande utrymme åt bl. a. industrins&lt;br /&gt; 
elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå detta mål innehöll utvecklingsplanen bl. a. följande åtgärder,&lt;br /&gt;
nedan ordagrant återgivna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1980-1985&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma efter de 12&lt;br /&gt; 
reaktorer som nu är i drift (6), eller färdiga att tas i drift (4) eller under&lt;br /&gt; 
byggnad (2). Inga kärnvärmeverk skall byggas. Beslut om detta måste&lt;br /&gt; 
fattas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Säkerheten vid kärnkraftsreaktorerna förbättras ytterligare. Reaktorsäkerhetsutredningens&lt;br /&gt;
förslag genomförs, bl. a. den s. k. filterkammaren&lt;br /&gt; 
som begränsar följderna av en eventuell kärnkraftsolycka.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• För medborgarnas insyn i reaktorsäkerhetsarbetet tillsätts vid varje&lt;br /&gt; 
kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Kärnkraftsindustrin förändras och inriktas mot andra - företrädesvis&lt;br /&gt; 
förnybara - energiformer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Kommunerna ges större befogenheter och möjligheter att genomföra en&lt;br /&gt; 
effektiv energiplanering och en effektivare energihushållning. Detta&lt;br /&gt; 
kräver uppsökande och rådgivande verksamhet. Experthjälp ställs till&lt;br /&gt; 
kommunernas förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2864&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Effektiv energihushållning och god energiförsörjning kräver att den&lt;br /&gt; 
kommunala energiplaneringen inordnas i övrig kommunal planering.&lt;br /&gt; 
Riktlinjer ges om markreserver för nya energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Energisparplanen för befintlig bebyggelse effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• En särskild energihushållningslag som anger ramarna för hushållningen&lt;br /&gt; 
införs. Lagen skall vara av samma typ som miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• En översyn av hela lagstiftningen för energiområdet sker med sikte på att&lt;br /&gt; 
underlätta införandet av alternativa energislag och hushållningsåtgärder&lt;br /&gt; 
utan att skyddet för människor och miljö försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Kartläggning för hela landet av områden lämpade för torvtäkt med hänsyn&lt;br /&gt; 
till bl. a. naturvårdsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Plan- och bygglagstiftningen anpassas till höjda hushåilningskrav och till&lt;br /&gt; 
behovet att snabbare få fram alternativa uppvärmningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Föreskrifter om lågtemperatur i uppvärmningssystem införs.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• I den utsträckning elbalansen gör det möjligt stimuleras användningen av&lt;br /&gt; 
vattenburen elvärme för att ersätta olja. Installerande av nya oljepannor&lt;br /&gt; 
begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Eltaxorna och energibeskattningen utformas så att hushållningen och&lt;br /&gt; 
introduktionen av nya energikällor underlättas. I samma syfte ses&lt;br /&gt; 
energilagstiftningen över. Individuell mätning och debitering av energiavgifter&lt;br /&gt;
prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Forsknings- och utvecklingsarbetet stärks ytterligare och koncentreras till&lt;br /&gt; 
de mest angelägna och lovande områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• En särskild energifond inrättas för finansiering av nya energikällor. Staten&lt;br /&gt; 
underlättar industriella satsningar på ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Det av riksdagen beslutade utvecklingsbolaget för alternativa energikällor&lt;br /&gt; 
inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Skogsavfall och torv börjar utnyttjas i fler och större anläggningar.&lt;br /&gt; 
Tillgångarna på spillvärme från industrin utnyttjas. Demonstrationstillverkning&lt;br /&gt;
av nya flytande bränslen inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Spillvärme från kärnkraftverken bör utnyttjas. Möjligheten att realisera&lt;br /&gt; 
detta genom antingen ledningsöverföring eller andra transportsätt till&lt;br /&gt; 
fjärrvärmenäten i de större städerna övervägs ytterligare. På så sätt kan&lt;br /&gt; 
man snabbt minska oljeförbrukningen och minska behovet av kolbaserad&lt;br /&gt; 
kraftvärmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• En effektiv upphandling av ny energiteknik underlättas genom samverkan&lt;br /&gt; 
mellan stat, kommun och företag. En sådan samverkan skall även&lt;br /&gt; 
innebära att t. ex. bostadsföretag och bostadskooperation stimuleras att&lt;br /&gt; 
införa ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Utbildningen för fastighets- och driftpersonal, planerare och andra&lt;br /&gt; 
verksamma inom energisektorn byggs ut. Även gymnasie- och högskoleutbildningen&lt;br /&gt;
anpassas till de nya kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Den statliga energiadministrationen effektiviseras och samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1985-1990&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Energihushållningsprogrammet fullföljs med hög effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet ger underlag för bedömningar&lt;br /&gt;
av framtidsutsikterna för nya energikällor och ny energiteknik. De&lt;br /&gt; 
utvecklingsbara resultaten förs vidare till praktisk tillämpning. Investeringar&lt;br /&gt;
i förnybara energikällor beslutas och genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2864&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Vissa delar av energiforskningsprogrammet resulterar i att nya energisystem&lt;br /&gt;
som solvärme och vindkraft introduceras. Industrin ges förutsättningar&lt;br /&gt;
att tillverka utrustning och börja genomföra utbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Utbyggnad av fjärrvärme i större och mindre nät genomförs, så att också&lt;br /&gt; 
inhemska energiråvaror kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• 1990-talets byggande av nya energianläggningar förbereds.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1990-2000&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• De nya energikällorna ger kraftigt ökande tillskott till energiförsörjningen.&lt;br /&gt;
De nya tillskotten ersätter i första hand olja. Oljans andel i vår&lt;br /&gt; 
energibalans pressas ned ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Kraftvärmeverk byggs och försörjs med inhemska bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Snabb utbyggnad sker av vindkraft och anläggningar för att utnyttja&lt;br /&gt; 
solvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Kärnkraftverken börjar avvecklas mot slutet av perioden. Energin från&lt;br /&gt; 
dem ersätts med inhemska energiråvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Elvärme börjar de sista åren under 1990-talet att ersättas av solvärme och&lt;br /&gt; 
inhemska bränslen i stor skala.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;2000-2010&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• De förnybara energikällorna får en alltmer dominerande roll i energiförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Oljans andel minskar ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• De sista kärnkraftsreaktorerna tas ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu av regeringen lagda propositionen skiljer sig avsevärt från den här&lt;br /&gt; 
återgivna socialdemokratiska motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda något som helst tvivel om riksdagens samlade&lt;br /&gt; 
beslutsamhet i denna fråga bör riksdagen uttala sin anslutning till mål och&lt;br /&gt; 
riktlinjer i den redovisade planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga kärnkraftsawecklingen också enligt riksdagsbeslutet 1980&lt;br /&gt; 
måste en plan av i huvudsak denna innebörd genomföras. Det gäller inte&lt;br /&gt; 
kärnkraftsberoende (spillvärme) värmeproduktion under avvecklingsperioden.&lt;br /&gt;
Självfallet behövs inga nya initiativ i de delar där initiativ redan tagits.&lt;br /&gt; 
Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen beslutar trygga kärnkraftsawecklingen på sätt som&lt;br /&gt; 
anges i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Stockholm den 12 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;ANDERS DAHLGREN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;NILS G. ÅSLING (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS DAHLGREN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS G. ÅSLING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022864</dok_id>
<subtitel>Andre vice talman Anders Dahlgren och Nils Åsling </subtitel>
<filnamn>mot_198485__2864.pdf</filnamn>
<filstorlek>82969</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/164AEEB0-7116-43E6-87C1-8A6FD5CBCDB9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>