<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100897</hangar_id>
 <dok_id>G8022853</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2853</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2853 Arne Nygren</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2853</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:03:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)</titel>
 <subtitel>Arne Nygren</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022853/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022853</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022853</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:2853&lt;br /&gt; 
Arne Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basis av en särskild utredning om vilka behov av forskning som&lt;br /&gt; 
föreligger och vilka anpassningar som är önskvärda för att försörjningstryggheten&lt;br /&gt;
inom livsmedelsområdet skall kunna förbättras, har nu regeringen&lt;br /&gt; 
förelagt riksdagen vissa förslag. Jag vill uppmärksamma ett norrländskt&lt;br /&gt; 
perspektiv på dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsforskning definieras som all forskning som rör något led i&lt;br /&gt; 
livsmedelskedjan från odling till konsumtion. På det sättet blir näringsforskningen&lt;br /&gt;
en del av livsmedelsforskningen. Näringsforskningen omfattar även&lt;br /&gt; 
konsekvenserna av livsmedelsforskningen, dvs. begreppet kost och hälsa.&lt;br /&gt; 
Såväl utredningen som föredragande statsråd har framhållit att forskningen&lt;br /&gt; 
inom stora delar av näringsläran har varit av liten omfattning (prop.&lt;br /&gt; 
1984/85:121 s.6). Med anledning härav anser föredraganden att det är&lt;br /&gt; 
angeläget att forskningen kompletteras med sådana insatser som gäller&lt;br /&gt; 
näringsforskning. Tyvärr tar inte propositionen upp de konkreta förslag som&lt;br /&gt; 
utredningen presenterat för att åstadkomma en förbättring härvidlag.&lt;br /&gt; 
Utredningens förslag innehöll förslag om en förstärkning av forskningsinsatserna&lt;br /&gt;
bl. a. vid Umeå universitet genom att där inrätta en professur i&lt;br /&gt; 
näringsforskning, vilket framgår av den remissammanställning som är fogad&lt;br /&gt; 
till propositionen (s. 34). I detta sammanhang bör det påpekas att sammanfattningen&lt;br /&gt;
av betänkandet i hithörande delar är missvisande (s. 48). Man får&lt;br /&gt; 
av denna sammanfattning intryck av att näringsforskning saknas vid Umeå&lt;br /&gt; 
universitet. Så är inte fallet. En aktiv närings- och livsmedelsforskning&lt;br /&gt; 
bedrivs vid institutioner vid Umeå universitet samt vid andra enheter i&lt;br /&gt; 
Umeåregionen. Vid universitetet finns en särskild enhet för näringsforskning.&lt;br /&gt;
Till denna har knutits en externt finansierad professur med en&lt;br /&gt; 
förordnandetid på tre år. Universitetet har med egna medel inrättat ett&lt;br /&gt; 
lektorat som handhar undervisningen vid enheten. Lektorn deltar även i&lt;br /&gt; 
forskningsverksamheten. Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedelsforskning&lt;br /&gt;
och den industriella produktionen av livsmedel är väsentlig och den&lt;br /&gt; 
styr i stor utsträckning framtidens produktutveckling på området. Vid&lt;br /&gt; 
enheten för näringsforskning i Umeå bedrivs redan i dag en viss produktutveckling&lt;br /&gt;
i samarbete med utvecklingsfonden, Uminova samt Norrlandsfonden.&lt;br /&gt;
I detta samarbete bearbetas områden där de specifikt norrländska&lt;br /&gt; 
tillgångarna utnyttjas. Vi tror att en del av de produkter som här kan&lt;br /&gt; 
framkomma kan nå en stor hemmamarknad men även en exportmarknad.&lt;br /&gt; 
Regionens speciella klimat, med kort, intensiv växtperiod, ger vissa produkter&lt;br /&gt;
en speciell och hög kvalitet som nu vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2853&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Livsmedel utgör i dag en betydande del av den privata konsumtionen i&lt;br /&gt; 
landet. En uppgift från livsmedelsforskningsutredningen uppskattar konsumtionen&lt;br /&gt;
årligen till ca 70 miljarder kronor. Livsmedelsproduktionen&lt;br /&gt; 
sysselsätter i dag ca en halv miljon människor och den blir därför av mycket&lt;br /&gt; 
stor betydelse regionalpolitisk!. Förädlingsindustrin inom livsmedelsområdet&lt;br /&gt;
är närmast helt koncentrerad till landets syd- och mellanområden. Denna&lt;br /&gt; 
trend kommer i framtiden att ytterligare förstärkas om närings- och&lt;br /&gt; 
livsmedelsforskningen även i framtiden förläggs till denna landsdel. Orsaken&lt;br /&gt; 
till att man så kategoriskt kan påstå detta är det nära samband som råder&lt;br /&gt; 
mellan forskningskompetens inom området och livsmedelsindustrien produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsproduktion vid avspärrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydelsefull aspekt vid lokalisering av livsmedelsindustrin i&lt;br /&gt; 
Sverige är dess sårbarhet i samband med avspärrning vid kris- eller&lt;br /&gt; 
krigstillstånd. Riktigt bekymmersam blir situationen om några av de stora&lt;br /&gt; 
nyckelindustrierna slås ut via sabotage eller direkta krigshandlingar. Försörjningskrisen&lt;br /&gt;
blir då ett faktum. Ett bra sätt att råda bot på detta problem är att&lt;br /&gt; 
åstadkomma en spridning av livsmedelsindustrin i landet. Mindre företag&lt;br /&gt; 
kan bli bärkraftiga om lokal kompetens finns tillgänglig för en produktutveckling,&lt;br /&gt;
produktion och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 importerade vi livsmedel för 11,0 miljarder men exporterade bara&lt;br /&gt; 
för 4,9 miljarder. Vi borde i Sverige kunna producera en del av de livsmedel&lt;br /&gt; 
som vi i dag tvingas importera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I relation till andra delar av landet är livsmedelsproduktionen, livsmedelsforskningen&lt;br /&gt;
och näringsforskningen eftersatta i Norrland. Trots tillgång på&lt;br /&gt; 
förstklassiga och i många fall unika råvaror är livsmedelsindustrin dåligt&lt;br /&gt; 
utvecklad. Sista decenniet har produktionen starkt koncentrerats till stora&lt;br /&gt; 
och medelstora företag i mellersta och södra Sverige. Koncentrationen har&lt;br /&gt; 
inneburit att sysselsättningen inom livsmedelsindustrin och tillgången på&lt;br /&gt; 
färskvaror (matbröd och vissa charkuterivaror) tillverkade i Norrland&lt;br /&gt; 
minskat. För att råda bot på detta måste de norrländska råvarorna i större&lt;br /&gt; 
utsträckning förädlas i den egna regionen. En utredning, Livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
i Västerbotten 1981, utförd av landstingets näringslivsnämnd i länet,&lt;br /&gt; 
visade t. ex. att endast var tredje limpa som konsumerades i Västerbotten&lt;br /&gt; 
också producerades där. Mjukt bröd, ägg, grönsaker och bär samt fisk är&lt;br /&gt; 
produkter som i långt större utsträckning än för närvarande borde produceras&lt;br /&gt;
i Norrland, visade den utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat samarbete mellan producenter och näringsforskare beträffande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2853&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nya behandlings- och distributionsmetoder för bl. a. fisk skulle säkert&lt;br /&gt; 
medföra ett uppsving för den norrländska fiskindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsforskningen i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående är det av vital betydelse för Umeå att få&lt;br /&gt; 
fasta resurser förlagda till universitetet för livsmedels- och näringsforskning.&lt;br /&gt; 
Det är också av stor vikt, som jag framhållit tidigare, för en utveckling av&lt;br /&gt; 
livsmedelsproduktionen i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna vid universitetet bör förstärkas genom att vid enheten för&lt;br /&gt; 
näringsforskning vid Umeå universitet inrättas en tjänst som professor&lt;br /&gt; 
(L 24/26) i tillämpad näringsforskning, knuten till medicinska fakulteten.&lt;br /&gt; 
Finansieringen av denna tjänst bör bekostas inom ramen för de medel som nu&lt;br /&gt; 
föreslås förläggas till SJFR (rådsorganet för skogs- och jordbruksforskning).&lt;br /&gt; 
Härigenom uppnås även en bättre balans mellan högskolans basorganisation&lt;br /&gt; 
och externt finansierad verksamhet, något som varit en målsättning för&lt;br /&gt; 
regeringens forskningspolitiska strävanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professur i vattenbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även att den nu efter Hans Ackefors ledigblivna&lt;br /&gt; 
personliga professuren vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) skall inrättas&lt;br /&gt; 
och ledigkungöras som en ordinarie professur i vattenbruk, särskilt fiskodlingens&lt;br /&gt;
biologi och teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en under allmänna motionstiden avlämnad motion har jag föreslagit att&lt;br /&gt; 
docenten Lars-Ove Eriksson borde tilldelas motsvarande tjänst. Detta&lt;br /&gt; 
förslag aktualiserade jag i vetskap om att Ackefors sannolikt inte ansåg sig ha&lt;br /&gt; 
möjlighet att åta sig professuren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att regeringen nu föreslår inrättandet av denna tjänst i&lt;br /&gt; 
vattenbruk, vill jag föreslå att riksdagen som sin mening ger till känna att&lt;br /&gt; 
lokaliseringen av tjänsten får bli beroende av vid vilken forskningsenhet&lt;br /&gt; 
innehavaren önskar förlägga sin forskningsverksamhet. En riksprofessur av&lt;br /&gt; 
detta slag bör behandlas som en forskningsrådsprofessur som på motsvarande&lt;br /&gt;
sätt placeras vid ett lärosäte först i samband med utnämningen. Självfallet&lt;br /&gt; 
skall innehavaren, oavsett placering i landet, ha ansvaret för samordningen&lt;br /&gt; 
av verksamheten på ifrågavarande områden mellan SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)&lt;br /&gt;
och SVA (statens veterinärmedicinska anstalt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt; 
beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;1. inrättandet av en tjänst som professor i tillämpad näringsforskning,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2853&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. placeringen av professuren i vattenbruk, särskilt fiskodlingens&lt;br /&gt; 
biologi och teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. behovet av en bättre regional balans i produktutvecklingsarbetet&lt;br /&gt; 
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ARNE NYGREN (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE NYGREN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022853</dok_id>
<subtitel>Arne Nygren</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2853.pdf</filnamn>
<filstorlek>99770</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FC410EDD-00D2-4313-9499-16E91DEF29D9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>