<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100896</hangar_id>
 <dok_id>G8022852</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2852</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2852 Stina Gustavsson och Bengt Kindbom</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2852</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:03:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)</titel>
 <subtitel>Stina Gustavsson och Bengt Kindbom </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022852/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022852</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022852</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2852&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Gustavsson och Bengt Kindbom&lt;br /&gt; 
Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen sägs att jordbruks- och produktionsforskningen skall&lt;br /&gt; 
kompletteras med insatser även rörande ”människans beteende och attityder&lt;br /&gt; 
till mat, konsumtionsekonomi, livsmedelsteknik, distribution m. m.”. Den&lt;br /&gt; 
utredning som propositionen bygger på (SOU 1983:69) och många tankegångar&lt;br /&gt;
i propositionen har emellertid fått en i hög grad naturvetenskaplig och&lt;br /&gt; 
ekonomisk inriktning. Med tanke på att även forskningsråden SJFR och&lt;br /&gt; 
MFR liksom STU traditionellt har en likartad inriktning är det stor risk att&lt;br /&gt; 
man på grundval av de i propositionen föreslagna åtgärderna inte kommer att&lt;br /&gt; 
kunna lösa de problem som framstår som mest angelägna för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att forskningen på livsmedelsområdet ”skall omfatta en&lt;br /&gt; 
helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra&lt;br /&gt; 
livsmedel”, som det sägs i propositionen. Men det yttersta syftet med en&lt;br /&gt; 
sådan helhetssyn måste rimligtvis vara att den faktiska konsumtionen får en&lt;br /&gt; 
sådan inriktning att människors hälsa främjas. Det förutsätter att människor&lt;br /&gt; 
lever och konsumerar i överensstämmelse med de rekommendationer i&lt;br /&gt; 
kosthänseende som redan föreligger eller som kan komma att utfärdas på&lt;br /&gt; 
grundval av framtida forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet redan nu att en stor del av de människor som kan antas vara&lt;br /&gt; 
drabbade av ohälsa eller nedsatt välbefinnande till följd av felnäring skulle&lt;br /&gt; 
kunna leva ett rikare och friskare liv, om de anpassade sig bättre efter de&lt;br /&gt; 
rekommendationer och riktlinjer som redan finns i fråga om kost och&lt;br /&gt; 
näringsintag. Man får nämligen inte bortse från det förhållandet att den&lt;br /&gt; 
forskning som bedrivits på detta område under nästan ett sekel lett till att&lt;br /&gt; 
sambanden kost-hälsa är så pass väl klarlagda att nuvarande kunskapsnivå är&lt;br /&gt; 
fullt tillfredsställande, när det gäller att i grova drag ange hur en tillfredsställande&lt;br /&gt;
folkkost bör vara sammansatt. Det finns ju också sedan lång tid tillbaka&lt;br /&gt; 
rekommendationer i detta avseende utfärdade av landets näringsforskare&lt;br /&gt; 
och berörda myndigheter (Svenska näringsrekommendationer, SNR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om alla dem som för närvarande kan antas vara felnärda i ett eller&lt;br /&gt; 
annat avseende gäller således att de inte följt redan existerande rekommendationer.&lt;br /&gt;
En ytterligare förfining av dessa rekommendationer byggd på än&lt;br /&gt; 
mera sofistikerade forskningsresultat torde därför ha begränsat värde för&lt;br /&gt; 
folkhälsan, om det inte skapas förutsättningar för människorna att tillgodogöra&lt;br /&gt;
sig och anpassa sig efter utfärdade rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde t. ex. i dag knappast förekomma att medborgare i vårt land&lt;br /&gt; 
drabbats av allvarlig ohälsa eller bristande välbefinnande till följd av&lt;br /&gt; 
påtagliga brister hos de livsmedel som står till förfogande. Både i hygieniskt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2852&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;avseende och i fråga om näringsinnehåll finns det i dag över hela landet alltid&lt;br /&gt; 
tillgång till livsmedel som är tillfredsställande. Det kan således inte hävdas att&lt;br /&gt; 
någon konsument tvingats leva på undermålig kost till följd av att produktion&lt;br /&gt; 
eller distribution varit behäftade med brister, som kräver ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det uppenbart att ett betydande antal konsumenter lever på en&lt;br /&gt; 
olämpligt sammansatt kost. Detta kan i vissa fall vara beroende av&lt;br /&gt; 
individuella preferenser eller antipatier. Men vanligare torde vara att&lt;br /&gt; 
felnärda konsumenter helt enkelt inte har tillräckliga kunskaper för att&lt;br /&gt; 
kunna forma sitt kosthåll i överensstämmelse med gällande allmänna&lt;br /&gt; 
rekommendationer och officiella vetenskapliga slutsatser. Alla dessa människor&lt;br /&gt;
är föga hjälpta av att ytterligare resurser läggs ned på avancerad&lt;br /&gt; 
naturvetenskaplig forskning. För dem är det viktigt att de bibringas de mest&lt;br /&gt; 
elementära kunskaperna rörande sambanden kost-hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild riskgrupp i detta avseende är åldringar, som lever kvar i&lt;br /&gt; 
hemmiljö och är beroende av hjälp från utomstående. De har ofta inte haft&lt;br /&gt; 
tillfälle att skaffa sig kunskaper som är tillräckliga för att de själva skall klara&lt;br /&gt; 
av att sätta samman en kost som är tillräckligt näringstät för att klara&lt;br /&gt; 
näringstillförseln vid lågt energibehov. De löper .risk att antingen bli&lt;br /&gt; 
överviktiga för att kunna få en tillfredsställande näringsstatus eller att&lt;br /&gt; 
drabbas av näringsbrist, därför att de måste begränsa sitt energiintag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dessa åldringar assisteras i dag av hemvårdsassistenter eller&lt;br /&gt; 
motsvarande. I de flesta fall gör dessa utomordentligt värdefulla insatser och&lt;br /&gt; 
kan även lämna viktiga bidrag när det gäller de äldres kosthåll. Särskilt yngre&lt;br /&gt; 
personer som fullgör sådana insatser har emellertid i dag ofta begränsade&lt;br /&gt; 
kunskaper i närings- och matlagningslära. Deras möjligheter att hjälpa&lt;br /&gt; 
åldringarna med mathållningen är därför också otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På gymnasiet finns enligt gällande läroplan två utbildningslinjer som&lt;br /&gt; 
lämpar sig för utbildning av dessa hemvårdsassistenter, nämligen social&lt;br /&gt; 
servicelinje och konsumtionslinje. Elever som genomgått dessa linjer har fått&lt;br /&gt; 
undervisning i kost och näringslära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid pågår emellertid en kraftig nedrustning av dessa gymnasielinjer.&lt;br /&gt;
Bara under den tid som utredningen om livsmedelsforskning och arbetet&lt;br /&gt; 
med propositionen pågått har hundratals gymnasieplatser med inriktning på&lt;br /&gt; 
kost och näringslära försvunnit. Därmed har också möjligheterna att föra&lt;br /&gt; 
forskningsresultaten vidare ut i det praktiska livet försämrats radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots många framställningar och en övertygande argumentation för saken&lt;br /&gt; 
har det inte heller varit möjligt att påverka berörda beslutsfattare så att&lt;br /&gt; 
undervisning i kost och näringslära blivit ett obligatoriskt ämne i gymnasiet.&lt;br /&gt; 
Det har således fortfarande inte skapats grundläggande förutsättningar för&lt;br /&gt; 
unga människor att tillägna sig eller vidarebefordra forskningsresultat på&lt;br /&gt; 
livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund uppenbart att en livsmedelsforskning enligt de&lt;br /&gt; 
i propositionen föreslagna riktlinjerna löper risk att bli föga verkningsfull när&lt;br /&gt; 
det gäller konsumenternas faktiska beteende, om den inte samtidigt ges en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2852&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;väsentligt starkare inriktning på beteendevetenskaplig forskning än vad som&lt;br /&gt; 
synes vara avsett i jordbruksministerns förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera remissyttranden framhålls betydelsen av förstärkta pedagogiska&lt;br /&gt; 
insatser med anknytning till dessa frågeställningar. Såväl konsumentverket&lt;br /&gt; 
som Uppsala universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,&lt;br /&gt; 
ekonomiföreståndare, hushålls- och textillärare har t. ex. pekat på att&lt;br /&gt; 
”forskning rörande sambandet mellan hälsa å ena sidan och kost, mat- och&lt;br /&gt; 
levnadsvanor samt hushållens ekonomi å andra sidan” bör prioriteras samt&lt;br /&gt; 
att ”sådan forskning kommer till stånd såsom tvärvetenskapliga projekt där&lt;br /&gt; 
förutom näringsfrågor även frågor om ekonomi, pedagogik och marknadsföring&lt;br /&gt;
studeras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 80% av den slutliga livsmedelsförädlingen sker inom de egna&lt;br /&gt; 
hushållen, och arbetet med mathållningen kräver mer än 1 miljon årsverken.&lt;br /&gt; 
Om de råvaror som svenskt jordbruk producerar och om svensk ”husmanskost”&lt;br /&gt;
skall få efterfrågan måste konsumenten ha kunskap om det egna&lt;br /&gt; 
näringsbehovet och om vilken mat som svarar mot det. Att en tredjedel av&lt;br /&gt; 
matpengarna används till ”icke-mat” som är energirik men näringsfattig&lt;br /&gt; 
visar att många saknar de grundläggande kunskaperna. Bl. a. är den ökande&lt;br /&gt; 
konsumtionen av vitaminpreparat ett bevis för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör alltså enligt vår mening klart sägas ut att näringsforskningen skall&lt;br /&gt; 
ha en sådan inriktning att de på naturvetenskaplig grund uppnådda&lt;br /&gt; 
forskningsresultaten på ett effektivt sätt förs ut till landets konsumenter och&lt;br /&gt; 
kan påverka deras faktiska beteende. Detta förutsätter att forskningen på de&lt;br /&gt; 
av propositionen berörda områdena ges ett väsentligt starkare inslag av&lt;br /&gt; 
beteendevetenskaplig karaktär. Särskilt måste forskning rörande pedagogiska&lt;br /&gt;
och opinionspåverkande metoder avsedda att leda till ökad förståelse för&lt;br /&gt; 
sambanden mellan kost och hälsa prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den kraftiga krympning av utbildningsresurser av betydelse&lt;br /&gt;
för de allmänna kunskaperna om kost- och hälsofrågor som är på gång&lt;br /&gt; 
inom gymnasieskolans ram, såsom konsumtionslinjer och konsumentekonomiska&lt;br /&gt;
kurser, bör det klart sägas ut att dessa förändringar inte bör få fortgå,&lt;br /&gt; 
eftersom de hotar att spoliera en väsentlig del av de resultat som kan komma&lt;br /&gt; 
att uppnås inom livsmedelsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om den fortsatta livsmedelsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;STINA GUSTAVSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;BENGT KINDBOM (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STINA GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT KINDBOM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022852</dok_id>
<subtitel>Stina Gustavsson och Bengt Kindbom </subtitel>
<filnamn>mot_198485__2852.pdf</filnamn>
<filstorlek>85243</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9B935B05-BD3F-4899-BA6C-37BF722FE5B0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>