3100883 G8022840 1984/85 2840 mot mot Motion 1984/85:2840 Börje Stensson och Lars Ernestam Motion Motion 2840 0 1985-02-13 00:00:00 2014-11-04 10:03:23 2014-11-04 00:00:00 Ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske m. m. (prop. 1984/85:107) Börje Stensson och Lars Ernestam html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022840/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022840 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022840 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1984/85:2840</p> <p>Börje Stensson och Lars Ernestam</p> <p>Ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske m. m. (prop. 1984/85:107)</p> <p>I propositionen föreslås att fiske med handredskap blir fritt för allmänheten<br /> i enskilt vatten längs södra ostkusten från Östhammars kommun i<br /> Uppsala län, vid Gotlands kuster och Blekinges sydkust samt i de stora<br /> sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.<br /> Vidare föreslås i propositionen en särskild lag som reglerar ersättning till<br /> fiskerättsinnehavare vilka till följd av reformen får vidkännas inkomstbortfall.</p> <p>Vi kommer i det följande att yrka avslag på propositionen. Yrkandet<br /> motiveras av att förslaget fått en utformning som är oacceptabel från<br /> principiella utgångspunkter. Fiskerättsägarna ges inte en skälig kompensation<br /> för sin rättsförlust. Vi ställer oss dock bakom tanken på ett fritt<br /> handredskapsfiske och begär därför att regeringen skall återkomma till<br /> riksdagen med ett nytt förslag som möjliggör ett fritt fiske samtidigt som<br /> rättssäkerheten för fiskerättsägarna garanteras.</p> <p>Fritidsfisket har en betydande omfattning i vårt land. I promemorian Fritt<br /> handredskapsfiske, som ingår som bilaga i propositionen, uppskattas det att<br /> ca 700 000 personer fiskar mer än tio gånger per år och ca 2 miljoner någon<br /> gång under året. Av promemorian framgår vidare att saluvärdet av de fånster<br /> som tas av fritidsfiskare och husbehovsfiskare uppgår till mellan 300 och 400<br /> milj. kr. per år.</p> <p>Den omfattning som fritidsfisket sålunda har måste självfallet beaktas när<br /> samhället planerar för medborgarnas möjligheter till rekreation. Staten bör<br /> därför i likhet med vad som gäller för andra former av rekreationsaktiviteter<br /> på skilda sätt medverka till att stödja fritidsfisket. Uppgifterna om antalet<br /> fritidsfiskare och värdet av fångsterna visar emellertid att också med de<br /> inskränkningar som i dag finns i rätten att fiska fritt finns det stora<br /> möjligheter till fritidsfiske. Trots att fritidsfiskare många gånger är utestängda<br /> från att fiska i vissa vatten har de genom avtal med fiskerättsinnehavare,<br /> medlemskap i fiskeklubbar etc., tillgång till fiskerättigheter.</p> <p>Det faktiska förhållandet torde vara att fiske sker på enskilda vatten<br /> antingen genom att fiskerättsägaren mot ersättning medger fiske på sina<br /> vatten eller genom att han avstår från att beivra ett i och för sig olaga fiske.</p> <p>Även om det är tveksamt om den reform propositionen föreslår kommer<br /> att innebära att fler människor än i dag kan beredas möjlighet till fritidsfiske,<br /> är det uppenbart att ett fritt fiske ökar tillgängligheten för fritidsfiskarna samt<br /> minskar den osäkerhet som i dag råder om var fritt fiske får bedrivas. Vi<br /> finner det därför angeläget att verka för att möjligheter skapas för ett fritt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2840</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>handredskapsfiske. En förutsättning måste dock vara att en sådan reform<br /> genomförs på ett sätt som tar erforderlig hänsyn till de fiskerättsägare som<br /> förlorar sin exklusiva fiskerätt. Vi återkommer närmare till detta.</p> <p>Även om vi alltså instämmer i propositionens målsättning att släppa<br /> handredskapsfisket fritt kan vi inte ställa oss bakom en del av de motiveringar<br /> som regeringen anför. Föredraganden skriver:</p> <p>Tar man hänsyn till den samhällsutveckling som har varit och till den<br /> sedvana som uppstått sedan tillkomsten av lagen om rätt till fiske framstår det<br /> enligt min mening som naturligt att allmänheten får tillgång till handredskapsfisket<br /> i de berörda områdena. Jag anser det därför naturligt att se</p> <p>det fria handredskapsfisket som en vidareutveckling av allemansrätten.<br /> Denna uppfattning har ett brett stöd hos allmänheten och bör tillmätas stort<br /> värde när ersättningsfrågan avgörs, (s. 13)</p> <p>Att låta en odefinierad ”samhällsutveckling” motivera att man gör sådana<br /> inskränkningar i enskildas ägande- eller förfoganderätt som tidigare (då<br /> samhället enligt propositionen uppenbarligen var mindre utvecklat) inte<br /> ansetts acceptabla är enligt vår mening oacceptabelt. Samma oprecisa<br /> motivering torde kunna användas för att t. ex. beröva markägare deras<br /> jakträtt. Det kan också finnas skäl att påminna om att allemansrätten inte är<br /> en skyldighet för markägare att upplåta sin mark utan en rättighet för envar<br /> att utnyttja den inom vissa gränser.</p> <p>Det finns anledning att i detta sammanhang citera ur Svea hovrätts<br /> remissvar:</p> <p>I detta sammanhang är det angeläget understryka att allemansrätten aldrig<br /> ansetts innefatta rätt till fiske i någon form; detta har också ofta framhållits i<br /> den statliga och kommunala informationen till dem som begagnar sig av<br /> allemansrätten. Detta motsägs inte av uttalandet i departementspromemorian<br /> att de där beskrivna reglerna i fiskerättslagen om frifiske på enskilt vatten<br /> är en sorts allemansrätt. Denna rätt har ju tillkommit genom lagregleringen<br /> och utgör inte en kodifiering av en tidigare etablerad oskriven allemansrätt.<br /> Om man vill beteckna detta frifiske som 'allemansrättsligt’ är närmast en<br /> terminologisk fråga. Frifisket har ju tillagts allmänheten och så till vida<br /> utvidgat den rätt som tillkommer allmänheten som bärare av den utav ålder<br /> enligt sedvänja gällande allemansrätten. De år 1950 tillkomna reglerna i<br /> fiskerättslagen tillgodoser emellertid som förut antytts väsentligen yrkesfiskets<br /> och inte allmänhetens intressen och berör f. ö. endast i mindre<br /> utsträckning de vatten där nu aktuellt fiske med handredskap företrädesvis<br /> skulle komma att bedrivas. Det är sålunda missvisande att påstå att ett<br /> frisläppande av fisket med handredskap endast innebär en utvidgning av<br /> allmänhetens rätt till frifiske inom berörda enskilda fiskevatten.</p> <p>Propositionens allmänna motivering innebär att regeringen tecknar en<br /> motsättning mellan å ena sidan fritidsfiskarna och å andra sidan fiskerättsägarna.<br /> Föredraganden väljer att ställa sig på fritidsfiskarnas sida. I stället för<br /> att acceptera de principiella svårigheter som därvid uppstår och lämna förslag<br /> på acceptabla lösningar på dessa låter föredraganden ”samhällsutvecklingen”<br /> motivera reformen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2840</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Inte mindre än 90 000 fiskerättsägare är berörda av propositionen.<br /> Reaktionerna från de organisationer som företräder dessa har varit starka.<br /> Bl. a. tillbakavisar de den grundläggande uppfattning som återfinns i<br /> propositionen, att reformen inte menligt kommer att påverka tillgången på<br /> fisk. Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget återfinns vidare Svea<br /> hovrätt vars yttrande vi redan citerat och som vi återkommer till.</p> <p style="margin-left:3px;">Rätten att fiska på enskilt vatten kan i juridiskt hänseende beskrivas som<br /> en rätt att tillgodogöra sig en fastighets naturaalster. I likhet med vad som<br /> gäller för naturprodukter från en fastighet kan också fisket av fiskerättsägaren<br /> upplåtas till annan. Ett fritt fiske innebär att allmänheten får nyttjanderätt<br /> till annan tillhörig fast egendom och rätt att tillgodogöra sig avkastningen<br /> av denna utan att vederbörande behöver lämna ersättning för detta till<br /> fiskerättsägaren. Detta utvecklas närmare av Svea hovrätt:</p> <p style="margin-left:3px;">Den nu föreslagna lagstiftningen konfirmerar alltså inte - såsom i viss<br /> utsträckning är fallet med naturvårdslagen - någon redan förefintlig rätt för<br /> alla och envar, utan tillskapar en sådan rätt. Detta kan inte ske utan att de<br /> hittillsvarande fiskerättsägarnas ensamrätt till fiske tas ifrån dem. Reformen<br /> kan sägas innebära att allmänheten tilldelas ideella andelar i deras fiskerätt.<br /> Om en nyttighet, som hittills tillkommit fiskerättsägarna ensamma, i<br /> fortsättningen skall delas med andra, måste detta innebära att fiskerättsägarna<br /> härefter har kvar allenast en förminskad del av nyttigheten. Den<br /> minskning av fiskerätten som fiskerättsägarna får vidkännas uppvägs inte av<br /> att de också får möjlighet att fiska med handredskap i andras fiskevatten och<br /> naturligtvis än mindre - som dock i promemorian påstås - av att de har kvar<br /> en av de nytillkommande fiskerättsägarnas rätt begränsad möjlighet att fiska<br /> inom sitt eget fiskevatten. För att den enskilde fiskerättsägaren efter<br /> reformens genomförande skulle vara bibehållen vid värdet av sitt hittillsvarande<br /> fiske skulle fordras, att man med fog kunde förutsätta att han genom<br /> reformen tillfördes rättslig möjlighet att erhålla samma utbyte av fisket inom<br /> annans fiskevatten som det vilket genom reformen frånhändes honom något<br /> som framstår som verklighetsfrämmande.</p> <p style="margin-left:3px;">Sammanfattningsvis kan hovrätten inte dela den i departementspromemorian<br /> uttalade uppfattningen att frisläppandet av fiske med handredskap inte<br /> innebär mer för fiskerättsägarna än en skyldighet att tåla att allmänheten<br /> fiskar på deras fiskevatten. Reformen inskränker sig sålunda inte till att<br /> stadga en begränsning i fiskerättsägarens möjlighet att nyttiggöra sig fisket på<br /> eget vatten - vad som i annat sammanhang betecknats som en rådighetsinskränkning<br /> - utan överför en del av hans fiskerätt till andra fiskande, alltså ett<br /> frånhändande av fiskerätten i viss, låt vara obestämd del.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår att ersättning skall utgå till de fiskerättsägare som kan<br /> bevisa att det fria fisket medför ett inomstbortfall för dem. Av propositionen<br /> framgår inte vilken omfattning som föredraganden räknar med att ersättningen<br /> kommer att få. Kostnaderna för reformen är därmed omöjliga att<br /> uppskatta. Det är troligt att statsfinansiella skäl har varit ett motiv för att<br /> regeringen har valt att inskränka ersättningen till att endast avse de<br /> fiskerättsägare som får vidkännas direkt ekonomisk förlust.</p> <p style="margin-left:3px;">Överförandet vid 1950 års reform av fiskerätt från ett flertal fiskerättsägare</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2840</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">till en icke närmare angiven krets av andra fiskande likställdes med och<br /> behandlades som expropriation. Kostnaderna för denna reform har uppskattats<br /> till totalt 50 milj. kr. 1950 års reform synes ha berört betydligt färre<br /> fiskerättsägare än den nu föreslagna reformen vilket ger en uppfattning om<br /> de kostnader som blir aktuella om fiskerättsägarna även denna gång skall<br /> ersättas enligt expropriationsrättsliga regler. Det har inte funnits finansiella<br /> möjligheter för regeringen att tillämpa samma principer som 1950. Statsfinanserna<br /> har fått styra reformen, inte principen om äganderätten.</p> <p>I diskussionerna kring promemorian och regeringsförslaget har frågan om<br /> de föreslagna åtgärderna innebär en expropriation eller inte intagit en central<br /> roll. Regeringen anser alltså inte att åtgärderna är av expropriationsrättslig<br /> natur medan Svea hovrätt intar motsatt uppfattning (i likhet med flertalet<br /> remissinstanser som företräder fiskerättsägarna). Lagrådet konstaterar för<br /> sin del att förslaget hamnar inom den ”gråzon” som lagrådet anser finns<br /> mellan klara expropriationsärenden och sådana rådighetsinskränkningar för<br /> vilka ersättning inte skall utgå. Lagrådet konstaterar därvid: ”1 fall inom<br /> angiven gråzon torde från rättssäkerhetssynpunkt det mest tillfredsställande<br /> vara att utforma lagstiftningen så att den fyller kraven enligt grundlagsbestämmelsen<br /> (reglerna om expropriation, vår anmärkning). Slutsatsen av<br /> lagrådets resonemang är att den av regeringen föreslagna ersättningsbestämmelsen<br /> bör kompletteras med mer generösa regler än vad regeringen<br /> föreslagit för att därigenom ”fånga upp de ytterligare fall som enligt lagrådets<br /> uppfattning bör hänföras till det ersättningsgilla området”. Regeringen<br /> avvisar lagrådets förslag till komplettering. Av vad lagrådet anfört framgår<br /> att rådet därmed är osäkert om den föreslagna lagen kommer att strida mot<br /> Europakonventionen för mänskliga rättigheter (andra meningen i första<br /> stycket av artikel 1).</p> <p>Skillnaderna mellan 1950 års fiskerättsreform och den nu föreslagna är<br /> endast marginell. Det centrala i bägge reformerna är att frifiske införs i<br /> enskilda fiskevatten. En förutsättning för att vi skall kunna ställa oss bakom<br /> ett förslag att släppa fisket fritt är att - i likhet med vad som gällde 1950 - full<br /> ersättning utgår till samtliga fiskerättsägare beräknat enligt reglerna i<br /> expropriationslagen.</p> <p>Att lämna ersättning till alla fiskerättsägare kommer självfallet att<br /> medföra en betydande kostnad för statsverket. För att över huvud taget<br /> kunna genomföra en reform under dessa omständigheter krävs att finansieringen<br /> till en del kan lösas genom avgifter som tas ut av fritidsfiskarna.<br /> Detta bör ske genom en allmän fiskevårdsavgift av det slag som föreslogs av<br /> 1973 års fiskevattensutredning, Fiske på fritid, och som vid flera tillfällen har<br /> krävts av fritidsfiskarna själva. Avgiften bör tas ut av alla landets fiskare och<br /> bör därför förutom att användas för ersättning åt enskilda fiskerättsägare<br /> också användas till allmänna fiskevårdande åtgärder. Avgiften kan jämföras<br /> med den jaktvårdsavgift som f. n. utgår.</p> <p>Det torde vidare bli aktuellt att införa det fria fisket successivt för att<br /> därigenom sprida kostnaderna under en längre period. Intill dess att det fria</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2840</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>fisket är fullt genomfört bör allmänhetens tillgång till fritidsfiske utökas<br /> genom bildandet av fiskevårdsområden. Vidare bör stat, landsting och<br /> kommuner föregå med gott exempel och tillåta fritt fiske på sina fiskerätter i<br /> större utsträckning än vad som sker i dag. Genom sådana samverkande<br /> åtgärder torde på kort sikt möjligheterna till fritt fiske också i enskilda vatten<br /> öka.</p> <p style="margin-left:3px;">Förutom de oacceptabla brister som propositionen uppvisar vad gäller<br /> förslaget till ersättning till fiskerättsägarna saknas överväganden kring hur<br /> yrkesfisket skall kunna skyddas när fisket blir fritt i särskilt känsliga vatten.<br /> Från yrkesfiskarnas sida har ofta vidtagits långtgående fiskevårdsåtgärder i<br /> syfte att säkra tillgången på fisk och dessa åtgärder är ofta koncentrerade till<br /> vissa vattenavsnitt. Vid ett fritt fiske är det självklart att fiskevårdande<br /> myndigheter måste vara mycket lyhörda för önskemål som kan komma från<br /> yrkesfiskarna om undantag från frifiske.</p> <p style="margin-left:3px;">Vidare saknas i propositionen förslag till hur övergripande naturvärden<br /> skall kunna skyddas när fisket släpps fritt. Farhågor har från många håll rests<br /> för att ett fritt fiske kommer att medföra ökat slitage på stränder och<br /> angränsande områden. Det är uppenbart att en avvägning av å ena sidan<br /> fritidsfiskarnas intressen och å andra sidan intresset av att skydda exempelvis<br /> fågel- och växtlivet måste göras och att denna kan leda till att vissa områden<br /> undantag från ett fritt fiske.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen bör enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen med ett<br /> nytt förslag till hur fisket på de berörda vattnen skall kunna släppas fritt.<br /> Ersättningsreglerna för fiskerättsägarna bör därvid, i enlighet med vad vi<br /> anfört ovan, utformas enligt ersättningsreglerna i expropriationslagen.<br /> Vidare bör regeringen presentera förslag till en allmän fiskevårdsavgift samt<br /> en tidsplan för reformens genomförande. Särskilda regler bör vidare<br /> utformas som möjliggör undantag för ett fritt fiske i områden som av<br /> fiskevårdsskäl bör förbehållas yrkesfiskarna eller av naturvårdsskäl särskilt<br /> skyddas.</p> <p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:43px;">1.att riksdagen beslutar att avslå proposition 1984/85:107,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till ett fritt<br /> handredskapsfiske i de vatten som föreslagits i propositionen men<br /> där ersättningen till fiskerättsägarna bestäms enligt reglerna i 4<br /> kap. expropriationslagen,</p> <p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införandet av en<br /> allmän fiskevårdsavgift i enlighet med vad vi i motionen anfört,</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen ger regeringen till känna vad vi i motionen anfört<br /> angående särskild hänsyn till yrkesfiskarna och naturvårdsintressen.</p> <p style="margin-left:3px;">Stockholm den 13 februari 1985</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">BÖRJE STENSSON (fp)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">LARS ERNESTAM (fp)</p> </div> </div> </div> 0 BÖRJE STENSSON fp 1 undertecknare 0 LARS ERNESTAM fp 2 undertecknare G8022840 Börje Stensson och Lars Ernestam mot_198485__2840.pdf 137766 pdf Ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske m. m. (prop. 1984/85:107) https://data.riksdagen.se/fil/09187428-87E9-4C80-A2E5-66EF09E9FF87