<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100875</hangar_id>
 <dok_id>G8022833</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2833</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2833 Allan Ekström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2833</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-02-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:03:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Konsumenttjänstlag (prop. 1984/85:110)</titel>
 <subtitel>Allan Ekström</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022833/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022833</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022833</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:350px;text-align:right;"&gt;Mot. 1984/85&lt;br /&gt; 
2833-2836&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:2833&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Allan Ekström&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Konsumenttjänstlag (prop. 1984/85:110)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Man kan ställa krav på att en lag av denna typ är någorlunda lättillgänglig&lt;br /&gt; 
för konsumenter och näringsidkare, till vilka den i första hand riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Jurister är kanske mest intresserade av att kunna jämföra lagen med andra&lt;br /&gt; 
lagar av liknande innehåll. Båda kategorierna torde emellertid finna att det&lt;br /&gt; 
är svårt att finna de stadganden i lagen som är av betydelse för dem, och att&lt;br /&gt; 
när man finner bestämmelserna är de svårtydda eller intetsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Dispositionen av konsumenttjänstlagen avviker helt från andra jämförbara&lt;br /&gt;
författningar och förslag, särskilt den nu gällande köplagen, förslaget till&lt;br /&gt; 
konsumentköplag (SOU 1984:25) samt det förslag till nordisk köplag som har&lt;br /&gt; 
aviserats och om vars struktur man får upplysning genom en bilaga till&lt;br /&gt; 
betänkandet om konsumentköplag (SOU 1984:25 s.345 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Medan köplagen har först bestämmelser som preciserar parternas förpliktelser&lt;br /&gt;
när dessa inte är klart uttalade i avtalet och därefter bestämmelser om&lt;br /&gt; 
kontraktsbrott, har konsumenttjänstlagen först ett stort antal bestämmelser&lt;br /&gt; 
om näringsidkarens olika kontraktsbrott och först därefter kommer grundläggande&lt;br /&gt;
bestämmelser om köparens förpliktelser. Det fordras både arbete&lt;br /&gt; 
och kunskaper för att hitta reglerna. Ett exempel: En regel som en&lt;br /&gt; 
konsument (och även näringsidkaren) kan behöva känna till på ett tidigt&lt;br /&gt; 
stadium, nämligen redan då avtalet ingås, är den som rör priset när intet&lt;br /&gt; 
uttryckligt avtal har träffats. En sådan regel kommer i köplagen tidigt (5 §),&lt;br /&gt; 
men i konsumenttjänstlagen kommer den mot slutet (36 §), efter ett antal&lt;br /&gt; 
detaljregler om näringsidkarens kontraktsbrott, vilka enligt vad man får&lt;br /&gt; 
hoppas inte aktualiseras annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett annat exempel: En storm har skadat taket på ett hus just som det var&lt;br /&gt; 
färdigreparerat men innan konsumenten godkänt arbetet. Näringsidkaren&lt;br /&gt; 
kräver betalning även för det arbete som måste göras om på grund av skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Konsumenten, som undrar om han verkligen är skyldig att betala för det&lt;br /&gt; 
extra arbetet, letar i konsumenttjänstlagen. Om han är skicklig finner han en&lt;br /&gt; 
bestämmelse i 39 §, som säger att han ej är skyldig att betala för arbete, om&lt;br /&gt; 
arbetet går förlorat före den tidpunkt som anges i ”12 §” (referatet av&lt;br /&gt; 
stadgandet är här för enkelhetens skull något förkortat). Slår han upp 12 §&lt;br /&gt; 
finner han att frågan om en tjänst är felaktig skall bedömas med hänsyn till&lt;br /&gt; 
förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades. Vad paragrafen i&lt;br /&gt; 
övrigt innehåller har ingen relevans för hans situation. Var uppdraget då&lt;br /&gt; 
avslutat i lagens mening vid den tidpunkt när skadan inträffade? På denna&lt;br /&gt; 
centrala fråga ger lagtexten dock intet svar, och så till vida var besvären att&lt;br /&gt; 
studera lagtexten förgäves.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr2833-2836&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2833&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Ett tredje exempel: En konsument lämnar en bandspelare till reparation&lt;br /&gt; 
hos en radiohandlare och enligt överenskommelsen skall reparationen vara&lt;br /&gt; 
färdig en viss dag. Konsumenten har denna dag inte fått tillbaka sin&lt;br /&gt; 
bandspelare. När han frågar radiohandlaren, svarar denne att han utgick från&lt;br /&gt; 
att konsumenten skulle hämta apparaten, medan konsumenten påpekar att&lt;br /&gt; 
radiohandlaren hämtade den hos honom och att han därför utgick från att&lt;br /&gt; 
radiohandlaren också skulle återställa den. Vad finner då konsumenten i&lt;br /&gt; 
lagen? Han går till 24 §, som talar om att den avgörande tidpunkten för en&lt;br /&gt; 
bedömning av om dröjsmål föreligger eller ej är den då uppdraget har&lt;br /&gt; 
avslutats. I detta fall hänvisar lagtexten inte till 12 §, men eftersom de&lt;br /&gt; 
citerade orden förekommer också i 12 § (samma som nyss nämndes) kanske&lt;br /&gt; 
han kommer på att han bör gå till denna paragraf. Där finns i första stycket&lt;br /&gt; 
andra meningen en bestämmelse som säger att om tjänsten avser en sak som&lt;br /&gt; 
överlämnats till näringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans&lt;br /&gt; 
besittning uppdraget anses avslutat först när saken kommit i konsumentens&lt;br /&gt; 
besittning. Lagtekniskt innebär detta att en grundläggande bestämmelse om&lt;br /&gt; 
vad som fordras för att ett uppdrag skall anses avslutat - något som har&lt;br /&gt; 
betydelse i många olika sammanhang - återfinns som en preciserande regel i&lt;br /&gt; 
en bestämmelse som primärt avser tidpunkten för bedömning av om en tjänst&lt;br /&gt; 
anses felaktig. Till denna bestämmelse hänvisas från andra bestämmelser&lt;br /&gt; 
genom att samma språkliga uttryck förekommer. Detta är inte bara dålig&lt;br /&gt; 
lagstiftningsteknik allmänt sett; det hade också kunnat undvikas om man&lt;br /&gt; 
anslutit sig till äldre, välkända lagar sådana som köplagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fjärde exempel, som denna gång avser konsumentens rättigheter när&lt;br /&gt; 
arbetet utförts felaktigt: En snickare skall reparera en skadad möbel, men&lt;br /&gt; 
han gör det så oskickligt att skadan blir bestående och intet kan göras åt den.&lt;br /&gt; 
Konsumenten frågar sig vilka hans rättigheter är. Avhjälpande enligt 20 §&lt;br /&gt; 
kommer inte i fråga på grund av felets karaktär. 21 § utgår från att felet inte&lt;br /&gt; 
avhjälps enligt 20 § och innehåller ett antal regler. Men kan dessa tillämpas i&lt;br /&gt; 
nu avsedd situation? Lagtexten ger intet klart besked, och slår man upp&lt;br /&gt; 
motiven (prop. s.237 överst) räknas där upp ett antal fall i vilka 21 § är&lt;br /&gt; 
tillämplig, men intet nämns om detta. Sunda förnuftet säger att konsumenten&lt;br /&gt; 
måste ha de befogenheter som 21 § ger honom även i detta fall. Men jurister&lt;br /&gt; 
litar kanske inte så gärna på sunda förnuftet när lagtext och motiv tycks tala i&lt;br /&gt; 
motsatt riktning. (Förhoppningsvis litar juristen dock på Hellner. Speciell&lt;br /&gt; 
avtalsrätt II, s.94, där fallet uppmärksammats.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare genomgång av lagen visar många andra exempel på att det är&lt;br /&gt; 
svårt att hitta i lagen och att denna inte ger besked på ganska enkla frågor,&lt;br /&gt; 
samtidigt som det finns regler för åtskilliga ovanliga situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också peka på sådant som att medan köplagen och de flesta lagar&lt;br /&gt; 
har gemensamma principer för uppgörelsen efter hävning. oberoende av&lt;br /&gt; 
vilkendera parten som häver, har konsumenttjänstlagen två principer för&lt;br /&gt; 
näringsidkarens kontraktsbrott (se 23 § första och andra styckena), och en&lt;br /&gt; 
princip för konsumentens kontraktsbrott (se 48 §, som hänvisar till 42 §).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2833&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Systemet blir härigenom ytterst svåröverskådligt och avviker helt från vad&lt;br /&gt; 
som gäller vid andra avtal som inte faller under den särskilda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad nu anförts om lagförslagets svårtillgänglighet och i förhållande&lt;br /&gt; 
till köplagens - civilrättens bibel - avvikande mönster är att märka att många&lt;br /&gt; 
bestämmelser är anmärkningsvärda i sig. Det får här räcka med några&lt;br /&gt; 
exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § första stycket kan en näringsidkare ansvara för oriktiga&lt;br /&gt; 
uppgifter om tjänsten som någon annan lämnat och som han inte kände till&lt;br /&gt; 
eller ens borde ha känt till. Om näringsidkaren A lämnar uppgifter i sin&lt;br /&gt; 
reklam om ett material som han använder, kan näringsidkaren B, som inte&lt;br /&gt; 
alls känner till detta, likväl bli ansvarig mot en konsument som läst A:s&lt;br /&gt; 
reklam. Denna helt oantagbara regel är dess värre icke någon dålig&lt;br /&gt; 
formulering utan avsiktlig (s. 52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet när frihet från&lt;br /&gt; 
oaktsamhet inte kan styrkas men däremot inga bestämmelser om ansvar för&lt;br /&gt; 
uppgifter. Den allmänna principen är att avvikelser från garantier, samt&lt;br /&gt; 
sådana uppgifter som jämställs med garantier, medför skadeståndsskyldighet&lt;br /&gt; 
utan någon culpabedömning. Beträffande garantier i egentlig mening kan&lt;br /&gt; 
knappast avsaknaden av en uttrycklig regel i konsumenttjänstlagen medföra&lt;br /&gt; 
något annat resultat än som följer av allmänna, mycket säkert förankrade&lt;br /&gt; 
regler om garantier. Beträffande uppgifter i övrigt är situationen tveksam.&lt;br /&gt; 
Beträffande s. k. kärnegenskaper slutligen frågar man sig varför de principer&lt;br /&gt; 
som rättspraxis kommit fram till, med stöd av analyser i doktrinen från&lt;br /&gt; 
Karlgren och framåt, skall frångås här till konsumentens nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om avbeställning i 42 § är anmärkningsvärd bl. a. genom den dåliga&lt;br /&gt; 
rätt till ersättning som den ger näringsidkaren. Avbeställning sker ofta innan&lt;br /&gt; 
ett arbete är påbörjat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår enligt andra stycket endast om näringsidkaren "underlåtit&lt;br /&gt; 
att ta på sig annat arbete" eller "på annat sätt har inrättat sig efter&lt;br /&gt; 
uppdraget”. Detta betyder att den näringsidkare som har hela sin produktionskapacitet&lt;br /&gt;
upptagen kan få ersättning, eftersom han kan gå miste om ett&lt;br /&gt; 
annat uppdrag genom avbeställningen, medan den näringsidkare som har&lt;br /&gt; 
ledig produktionskapacitet, och för vilken därför det uppdrag som avbeställts&lt;br /&gt; 
varit särskilt värdefullt, inte får någonting. Konsumenten har denna rätt att&lt;br /&gt; 
avbeställa utan ersättningsskyldighet t.o.m. om skälet är att han finner&lt;br /&gt; 
någon annan som är villig att utföra arbetet till ett lägre pris än det&lt;br /&gt; 
ursprungligen avtalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som princip för ersättningens beräkning har man talat om "subtraktionsmetod"&lt;br /&gt;
och om "additionsmetod", men i detta fall kan det förvisso bli en&lt;br /&gt; 
"nollmetod”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis talar alla skäl för att lagförslaget icke prövas nu av&lt;br /&gt; 
riksdagen utan får avvakta reformeringen av köprätten. Denna bedömning&lt;br /&gt; 
är naturlig från deras sida som finner angeläget att rättsordningen känneteck&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2833&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;nas av enkelhet, harmoni och inbördes sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;På nu upptagna skäl hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:110,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till konsumenttjänstlag&lt;br /&gt;
i samband med förslag rörande ny köplag och konsumentköplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 februari 1985&lt;br /&gt; 
ALLAN EKSTRÖM (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN EKSTRÖM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022833</dok_id>
<subtitel>Allan Ekström</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2833.pdf</filnamn>
<filstorlek>189812</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Konsumenttjänstlag (prop. 1984/85:110)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/82A736F8-1A6A-4E0F-9880-6D00D5E090A5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>