<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100837</hangar_id>
 <dok_id>G80228</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>28</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:28 av Bertil Fiskesjö m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-10-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:02:45</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)</titel>
 <subtitel>av Bertil Fiskesjö m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G80228/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G80228</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80228</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Bertil Fiskesjö m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag om en betydande utvidgning av åklagarnas&lt;br /&gt;
möjligheter att underlåta åtal. Åtalsunderlåtelse skall fortsättningsvis&lt;br /&gt; 
få ske om brottet inte skulle medföra någon annan påföljd än böter och&lt;br /&gt; 
något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts. Vidare ges&lt;br /&gt; 
åklagarna möjlighet till en friare bedömning av åtalsfrågan vid brottskonkurrens&lt;br /&gt;
och återfall. Åtalsunderlåtelse skall också kunna förekomma om&lt;br /&gt; 
den misstänkte blir föremål för öppen psykiatrisk vård. Slutligen skall&lt;br /&gt; 
åklagarna kunna underlåta åtal när det kan antas att påföljden skulle bli&lt;br /&gt; 
villkorlig dom och det dessutom finns särskilda skäl som talar för åtalsunderlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag bygger dels på ett betänkande från åtaisrättskommittén&lt;br /&gt;
(SOU 1976:47) Färre brottmål, dels på en promemoria från narkotikakommissionen&lt;br /&gt;
(promemoria nr 5 september 1983). Kommitténs förslag&lt;br /&gt; 
har vid remissbehandlingen utsatts för mycket stark kritik, se mer härom&lt;br /&gt; 
nedan. Kommissionens promemoria har däremot inte remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:41 behandlades frågan om en utvidgning av möjligheterna&lt;br /&gt;
till åtalsunderlåtelse. Föredraganden, dåvarande justitieministern&lt;br /&gt; 
Petri, anförde bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det emellertid anledning att starkt ifrågasätta om&lt;br /&gt; 
kommittéförslaget bör genomföras. Att alltför mycket överföra lagföringen&lt;br /&gt; 
till andra organ än domstolarna inger till en början betänkligheter från&lt;br /&gt; 
kriminalpolitiska utgångspunkter. Jag tänker härvid främst på hänsynen till&lt;br /&gt; 
den allmänna laglydnaden. Vilka effekter kommittéförslaget skulle kunna&lt;br /&gt; 
få för den allmänna laglydnaden i samhället är visserligen svårt att ange&lt;br /&gt; 
med bestämdhet. I likhet med de flesta remissinstanserna anser jag emellertid&lt;br /&gt;
att vidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse innebär klara risker från&lt;br /&gt; 
allmänpreventiv synpunkt. Vidare medför kommittéförslaget att man i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning går miste om de positiva verkningar från individualpreventiv&lt;br /&gt; 
synpunkt som en lagföring inför domstol kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhällig riksdag ställde sig bakom denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreliggande propositionen föreslås att riksdagen skall ändra sitt&lt;br /&gt; 
tidigare ställningstagande. I propositionen sägs följande härom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller jag är beredd att genomföra kommitténs förslag fullt ut. I&lt;br /&gt; 
vissa avseenden synes emellertid kritiken mot åtalsrättskommitténs förslag&lt;br /&gt;
sakna tillräcklig bärkraft. Till en del har kritiken tagit sin utgångspunkt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;i det förhållandet att ett domstolsförfarande innefattar de bästa garantierna&lt;br /&gt; 
från rättssäkerhetssynpunkt. Häremot kan naturligtvis invändas att det för&lt;br /&gt; 
den misstänkte i allmänhet är bättre att ett domstolsförfarande över huvud&lt;br /&gt; 
taget inte kommer till stånd. Framför allt har jag dock det bestämda&lt;br /&gt; 
intrycket av att man i det tidigare lagstiftningsärendet underskattade de&lt;br /&gt; 
processekonomiska fördelar som en utvidgning av möjligheterna till åtalsunderlåtelse&lt;br /&gt;
medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som motiv för regeringens förslag anförs framför allt de statsfinansiella&lt;br /&gt; 
aspekterna. Justitieministern anför beträffande detta bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarligare brottsligheten har under senare år ökat på ett oroväckande&lt;br /&gt;
sätt. Bekämpandet av denna brottslighet ställer allt större krav på&lt;br /&gt; 
rättsväsendet. Detta gäller inte minst den ekonomiska brottsligheten och&lt;br /&gt; 
narkotikabrottsligheten. Sådan brottslighet är ofta välorganiserad och har&lt;br /&gt; 
stora resurser till sitt förfogande. Utredningar av dessa brott stöter därför&lt;br /&gt; 
ofta på särskilt stora svårigheter. Även andra brottstyper förtjänar särskild&lt;br /&gt; 
uppmärksamhet. Jag tänker här främst på den grova våldsbrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern anför fortsättningsvis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står emellertid klart att det i rådande statsfinansiella läge endast i&lt;br /&gt; 
begränsad utsträckning är möjligt att tillgodose behovet av större insatser&lt;br /&gt; 
för bekämpandet av den allvarligare brottsligheten genom att rättsväsendet&lt;br /&gt; 
tillförs totalt sett ökade resurser. Det måste också till omprioriteringar så&lt;br /&gt; 
att resurserna kan koncentreras på den brottslighet som det är mest angeläget&lt;br /&gt;
att bekämpa. Inom polisväsendet har i detta syfte omfördelning av&lt;br /&gt; 
personal ägt rum under senare tid. Åtgärder av sådant slag är emellertid&lt;br /&gt; 
inte tillräckliga för att problemen skall kunna lösas. Det behövs även&lt;br /&gt; 
insatser på lagstiftningssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan från centerns sida inte ställa oss bakom regeringens förslag till&lt;br /&gt; 
förändring av åklagarnas möjjigheter att underlåta åtal. Vi anser att förslaget&lt;br /&gt;
från ett flertal utgångspunkter är oacceptabelt. Vi har stöd för denna&lt;br /&gt; 
inställning i en bred remissopinion och i riksdagens tidigare ställningstagande.&lt;br /&gt;
En del av propositionens förslag bör efter viss omarbetning kunna&lt;br /&gt; 
antas men i nuläget bör hela propositionen avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt grundrekvisit är avsett att införas för att öka utrymmet för&lt;br /&gt; 
åtalsunderlåtelse i förhållande till gällande rätt. F. n. får åtalsunderlåtelse&lt;br /&gt; 
inte meddelas om den misstänktes lagföring krävs ur allmän synpunkt.&lt;br /&gt; 
Enligt förslaget skall endast hänsynen till något viktigt allmänt eller enskilt&lt;br /&gt; 
intresse hindra åtalsunderlåtelse. I propositionen anförs beträffande detta&lt;br /&gt; 
bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor och ofta avgörande betydelse när det gäller att bedöma om ett&lt;br /&gt; 
viktigt allmänt intresse kräver åtal blir naturligtvis brottets svårhet och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;omständigheterna i övrigt kring detta. Allmänpreventiva synpunkter kan&lt;br /&gt; 
emellertid ibland tala för att ett domstolsförfarande kommer till stånd även&lt;br /&gt; 
vid mycket lindriga brott. Det kan sålunda vara nödvändigt att särskilt&lt;br /&gt; 
markera att en viss brottstyp inte accepteras av samhället, t. ex. om en viss&lt;br /&gt; 
brottslighet har börjat förekomma i besvärande stor omfattning. Det kan&lt;br /&gt; 
också i vissa fall finnas ett stort allmänt intresse av att domstol får bedöma&lt;br /&gt; 
en viss rättsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta uttalande ger besked på en mycket väsentlig punkt. Regeringen&lt;br /&gt; 
sätter genom de här valda formuleringarna rättssäkerheten åt sidan. Det&lt;br /&gt; 
blir inte längre den i lagen gjorda bedömningen av vad som skall vara&lt;br /&gt; 
påföljden för ett visst begånget brott som är avgörande. Påföljdsvalet&lt;br /&gt; 
kommer i stället att avgöras av den vid varje tillfälle rådande bedömningen&lt;br /&gt; 
i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundsten i vårt rättssystem är att det vid en gärnings begående skall&lt;br /&gt; 
vara känt vilken påföljd som kan utdömas om gärningen upptäcks. Påföljden&lt;br /&gt;
skall vara förutsebar. Detta blir inte längre fallet med regeringens&lt;br /&gt; 
förslag. Det kommer inte längre att vara känt för snattaren om hans&lt;br /&gt; 
gärning kommer att leda till åtalsunderlåtelse eller om den, efter en betydande&lt;br /&gt;
stöldvåg, kommer att leda till ett strängt bötesstraff. Detta strider&lt;br /&gt; 
mot principen om allas likhet inför lagen. Lika fall kommer, om förslaget&lt;br /&gt; 
genomförs, inte att behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt straffsystem måste utformas så att det står klart vilka påföljder som&lt;br /&gt; 
kan komma i fråga. I vilken mån en gärning skall lämnas utan påföljd måste&lt;br /&gt; 
vara en uppgift för domstol att avgöra. De ekonomiska förhållandena får&lt;br /&gt; 
inte ensamma styra inriktningen av rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns f. ö. inte några beräkningar av de eventuella ekonomiska&lt;br /&gt; 
vinsterna med förslaget. Detta gör att vi förbehåller oss rätten att vara&lt;br /&gt; 
mycket skeptiska till påståendet att ökade möjligheter till åtalsunderlåtelse&lt;br /&gt; 
skulle medföra möjlighet till omprioriteringar. De besparingar som kan&lt;br /&gt; 
väntas inom domstolarna kan mycket väl komma att ätas upp av ökade&lt;br /&gt; 
kostnader hos polis och åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte längre är möjligt att effektivt upprätthålla respekten&lt;br /&gt; 
för vissa lagbud måste en omprövning av dessa komma till stånd. Man får&lt;br /&gt; 
då endera upphäva lagbudet eller förändra de sanktioner som är kopplade&lt;br /&gt; 
till lagbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte vara en uppgift för rättsinstanserna att avgöra vilka typer av&lt;br /&gt; 
brott som skall utredas och beivras. Det måste i stället vara en uppgift för&lt;br /&gt; 
de lagstiftande instanserna att fälla sådana avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken i propositionen eller kommittébetänkandet förekommer det någon&lt;br /&gt;
diskussion om effekterna av att brott och förseelser i fortsättningen&lt;br /&gt; 
kommer att lämnas obeivrade. Det är ganska klart att ett lagbud som inte&lt;br /&gt; 
förses med effektiva sanktioner riskerar att i hög grad komma att överträdas.&lt;br /&gt;
Ett förbud utan tillämpade sanktioner är inte särskilt meningsfullt. Det&lt;br /&gt; 
finns därför grundad anledning att förmoda att regeringens förslag kommer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;att leda till bristande laglydnad. De nuvarande brottspåföljdernas betydelse&lt;br /&gt;
för allmänpreventionen bör inte underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det rör sig om överträdelser gentemot den enskilde kan detta&lt;br /&gt; 
väntas få till följd ökad otrivsel och osäkerhet bland medborgarna. Det&lt;br /&gt; 
finns också risk för att det kommer att tas privata initiativ för att beivra&lt;br /&gt; 
brottslighet. Rena medborgargarden förekommer redan i dag. men företeelsen&lt;br /&gt;
kan förväntas tillta om ett betydande antal brott lämnas obeivrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget leder också till minskad rättssäkerhet för målsäganden. Genom&lt;br /&gt;
åtalsunderlåtelsen tvingas denne att själv utföra skadeståndstalan då&lt;br /&gt; 
detta förekommer. Det finns också skäl att erinra om att den som drabbats&lt;br /&gt; 
av ett brott har ett fullt legitimt intresse av att gärningsmannen ställs inför&lt;br /&gt; 
rätta även om inte något skadestånd är aktuellt. Beträffande dessa frågor&lt;br /&gt; 
anförs i propositionen bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en hel del fall synes emellertid inte rimligen det förhållandet att en&lt;br /&gt; 
målsägande lidit viss skada genom brottet böra få avgörande betydelse vid&lt;br /&gt; 
prövningen av om åtal skall ske eller åtalsunderlåtelse meddelas. Vid&lt;br /&gt; 
prövningen bör enligt min mening i fortsättningen - som också följer av&lt;br /&gt; 
det nya uttrycket "viktigt enskilt intresse" - endast väsentliga målsägande&lt;br /&gt;
intressen beaktas. Omständigheter som bör beaktas i sammanhanget är&lt;br /&gt; 
skadans storlek och parternas ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden fortsätter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av ett skadestånd kan normalt inte anses vara av vikt för&lt;br /&gt; 
målsäganden. om det är sannolikt att ett utdömt skadestånd inte skulle&lt;br /&gt; 
kunna verkställas. Självfallet är det dock vid grövre brott ofta viktigt att&lt;br /&gt; 
även den ekonomiska konsekvensen av brottet inskärps hos lagöverträdaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu uppehållit mig enbart vid målsägandens ekonomiska intresse&lt;br /&gt; 
av att åklagarna för talan. Självfallet kan vid en del brott som inneburit en&lt;br /&gt; 
grov kränkning målsäganden ha ett självständigt intresse av att gärningsmannen&lt;br /&gt;
fälls till ansvar. Jag tänker exempelvis på våldtäkt och andra&lt;br /&gt; 
sexualbrott liksom olika former av kvinnomisshandel (jfr prop. 1983/&lt;br /&gt; 
84: 105). Vid brott av sådant slag aktualiseras emellertid normalt över&lt;br /&gt; 
huvud taget inte frågan om åtalsunderlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en principiellt mycket tvivelaktig väg som regeringen här gett sig&lt;br /&gt; 
in på. Det är en i det närmaste omöjlig uppgift att bedöma i vilka fall&lt;br /&gt; 
målsäganden har ett sådant "viktigt intresse" att rättegång bör komma till&lt;br /&gt; 
stånd. Enligt vår uppfattning föreligger sådant intresse i det alldeles övervägande&lt;br /&gt;
antalet fall. Den som utsatts för brott, oavsett vederbörandes&lt;br /&gt; 
ekonomiska ställning, har ett fullt berättigat krav på att utredning startas&lt;br /&gt; 
och att en eventuell gärningsman får en i förhållande till gärningen och&lt;br /&gt; 
andra beaktansvärda omständigheter lämplig påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stark remisskritik mot förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande antal remissinstanser har framfört stark kritik mot åtalsrättskommitténs&lt;br /&gt;
förslag. Vi vill särskilt peka på de synpunkter som anförts&lt;br /&gt; 
av tunga remissinstanser som justitiekanslern, riksåklagaren, brottsförebyggande&lt;br /&gt;
rådet och rikspolisstyrelsen. Från remissinstanserna anförs bl. a.&lt;br /&gt; 
följande skäl som, tillsammans med vad vi anfört ovan, enligt vår uppfattning&lt;br /&gt;
talar för att regeringsförslaget bör avslås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Domstolsförfarandet som kriminalpolitiskt medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har bortsetts från domstolsförfarandets betydelse som kriminalpolitiskt&lt;br /&gt;
medel. Det finns skäl att förmoda att detta har en icke föraktlig&lt;br /&gt; 
betydelse, i de fall då villkorlig dom eller annan mindre ingripande påföljd&lt;br /&gt; 
förekommer, för att avhålla den tilltalade från vidare brottsliga gärningar.&lt;br /&gt; 
Genom domstolsförfarandets offentlighet och själva rättegångens utformning&lt;br /&gt;
får den misstänkte klart för sig hur allvarligt samhället ser på det&lt;br /&gt; 
inträffade. Detta kan inte ersättas med ett enkelt samtal med åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Risk för oriktiga erkännanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns just på grund av domstolsförfarandets utformning risk för att&lt;br /&gt; 
ett antal misstänkta oriktigt kommer att erkänna gärningar som de inte&lt;br /&gt; 
begått just för att slippa obehaget med rättegång. Om de sedan av någon&lt;br /&gt; 
anledning ångrar sitt erkännande kommer detta att skapa stora problem för&lt;br /&gt; 
såväl polis- som åklagarmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Ökad efterfrågan på offentliga försvarare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till åtalsunderlåtelse kan förväntas medföra en ökad efterfrågan&lt;br /&gt;
på offentliga försvarare redan på förundersökningsstadiet. Detta&lt;br /&gt; 
kommer i sin tur att leda till ökade kostnader för samhället dels i form av&lt;br /&gt; 
arvoden till försvarare, dels i form av ökade utredningskostnader (processen&lt;br /&gt;
startar redan hos åklagaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Ett ökat antal överprövningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförandet av en del av processen till åklagarna riskerar att medföra&lt;br /&gt; 
att fler målsäganden kommer att begära överprövning hos överordnad&lt;br /&gt; 
åklagarinstans. Även detta kommer att öka samhällets kostnader för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Ökat antal enskilda åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan med nuvarande åtalsregler har vi kunnat förmärka att antalet&lt;br /&gt; 
enskilda åtal under de senaste åren ökat. De nu föreslagna reglerna kan&lt;br /&gt; 
väntas medföra en ytterligare mycket kraftig ökning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;f) Åklagare blir domare&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vårt nuvarande dualistiska system med åklagare och försvarare i en&lt;br /&gt; 
tvekamp och med en eller flera opartiska domare utgör en god grund för att&lt;br /&gt; 
uppnå ett rättssäkert förfarande. Om domar- och åklagarrollen förenas i en&lt;br /&gt; 
person riskerar rättssäkerheten att bli eftersatt. Det är till skada både för&lt;br /&gt; 
gärningsman och målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;g) Lekmannainflytandet minskar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En ytterligare konsekvens av förslaget är att inflytandet från förtroendevalda&lt;br /&gt;
lekmän minskar. Det blir endast den juridiskt utbildade åklagaren&lt;br /&gt; 
som får uppgiften att falla avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;h) Offentligheten bortfaller&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom att åklagaren också blir domare bortfaller även möjligheterna för&lt;br /&gt; 
allmänheten och målsäganden till insyn. Det blir inte längre möjligt att ta&lt;br /&gt; 
del av "processen” mellan samhället och den misstänkte vilket inte minst&lt;br /&gt; 
kan väntas ha negativa effekter på allmänpreventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;i) Åklagarnas kostnader ökar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det kan förväntas att den förändrade arbetsfördelningen mellan domstolar&lt;br /&gt;
och åklagarmyndigheter leder till ökade kostnader för de senare. Om&lt;br /&gt; 
dessa uppvägs av besparingar inom domstolsväsendet är, som vi även&lt;br /&gt; 
angivit ovan, inte utrett.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;j) Polisens kostnader ökar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslaget kan även väntas leda till ökad belastning på polismakten.&lt;br /&gt; 
Noggranna bedömningar måste göras om huruvida förutsättningar för&lt;br /&gt; 
åtalsunderlåtelse och därmed för nedläggning av förundersökningen föreligger.&lt;br /&gt;
Vidare kan antalet ingripanden förväntas öka som en följd av att&lt;br /&gt; 
brottsligheten ökar genom den bristande hänsynen till allmänpreventionen&lt;br /&gt; 
inom rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;k) Allvarliga följder för polispersonalens motivation&lt;br /&gt; 
En klar risk föreligger för att polispersonalen kommer att anse att deras&lt;br /&gt; 
arbete är meningslöst när det i många fall inte blir någon påföljd för dem&lt;br /&gt; 
som blir föremål för polisingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att de här redovisade skälen mycket klart&lt;br /&gt; 
talar mot det förslag som regeringen förelagt riksdagen. Detta tillsammans&lt;br /&gt; 
med riksdagens tidigare ställningstagande i frågan gör att vi anser att hela&lt;br /&gt; 
propositionen bör avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det gäller förslagen om åtalsunderlåtelse vid brottskonkurrens och&lt;br /&gt; 
där öppen psykiatrisk vård är avsedd att komma till stånd kan regeringens&lt;br /&gt; 
förslag under vissa förutsättningar accepteras. Det gäller då framför allt att&lt;br /&gt; 
mycket tydligt i lagtext definiera de förutsättningar som skall råda för att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;åtalsunderlåtelse skall få förekomma. Regeringen bör därför återkomma&lt;br /&gt; 
med förslag i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:3,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgning av&lt;br /&gt; 
möjligheterna till åtalsunderlåtelse vid brottskonkurrens och då&lt;br /&gt; 
den misstänkte skall bli föremål för öppen psykiatrisk vård, i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 10 oktober 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;BERTIL FISKESJÖ (c)&lt;br /&gt; 
MARTIN OLSSON (c)&lt;br /&gt; 
BENGT KINDBOM (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;KERSTI JOHANSSON (c)&lt;br /&gt; 
KARIN SÖDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;MARIANNE KARLSSON (c)&lt;br /&gt; 
ELLA JOHNSSON (c)&lt;br /&gt; 
ELVING ANDERSSON (c)&lt;br /&gt; 
SIGVARD PERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;INGER JOSEFSSON (c)&lt;br /&gt; 
SVEN-ERIK NORDIN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARTIN OLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT KINDBOM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTI JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARIANNE KARLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELLA JOHNSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVING ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SIGVARD PERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER JOSEFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN-ERIK NORDIN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G80228</dok_id>
<subtitel>av Bertil Fiskesjö m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__28.pdf</filnamn>
<filstorlek>236031</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2CCF9F0A-C61F-4F82-8B73-C1A2A82AA0DE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>