3100738G8022711984/85271motmotMotion 1984/85:271 Lars Werner m. fl.MotionMotion27101984-12-07 00:00:002014-11-04 10:01:322014-11-04 00:00:00Företagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G802271/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G802271https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802271
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1984/85:271<br />
Lars Werner m. fl.</p>
<p>Företagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)</p>
<p>Vpk har under många år haft omfattande arbetsmiljömotioner som bl. a.<br />
innehållit krav på företagshälsovård för alla och förbättrade rehabiliteringsmöjligheter<br />
för de betingat arbetsföra. Regeringens proposition innebär<br />
vissa förbättringar i jämförelse med nuläget. Som tidigare måste vi emellertid<br />
upprepa vår grundläggande kritik av den klockartro på samarbete mellan<br />
arbete och kapital (”arbetsmarknadens parter” med blandekonomiskt<br />
språkbruk) som präglar såväl denna proposition som alla andra arbetsmijlödokument<br />
från regeringspartiet.</p>
<p>Det finns i vissa specialfall sammanfallande intressen mellan kapitalägare<br />
och anställda i arbetsmiljöfrågor som tydligen förvirrat sambanden för<br />
regeringen. Arbetaren vill stimuleras av sitt arbete och behålla sin hälsa.<br />
Kapitalägaren räknar med större produktion och högre vinst om de anställda<br />
är fullt arbetsföra och slipper skolningsutgifter om personalomsättningen är<br />
liten. Under vissa omständigheter och vid högkonjunktur kan intressena av<br />
god arbetsmiljö således sammanfalla.</p>
<p>I allmänhet gäller emellertid motsatsen, nämligen att angelägna hälsofrämjande<br />
investeringar stoppas, därför att de anses för dyra och inte har en<br />
omedelbar produkti vi tetshöj ande effekt. Det primära för kapitalisten är att<br />
öka vinsten och när detta kommer i konflikt med sociala och hälsobefrämjande<br />
åtgärder prioriteras alltid vinsten. Detta erkänns inte av den socialdemokratiska<br />
regeringen trots att det är synnerligen välkänt och smärtsamt<br />
upplevt av de arbetande som drabbats av försämrad livskvalitet, förslitning,<br />
svåra olycksfall, förtidspension, arbetslöshet och för tidig död.</p>
<p>Företagshälsovården är en del av arbetarskyddet, vars främsta komponent<br />
är den fackliga bevakningen av arbetets säkerhet och meningsfullhet. Den<br />
fackliga kampen har lett till att företagshälsovård kompletterat arbetarskyddet<br />
på många arbetsplatser. Ännu återstår dock att genomföra denna<br />
komplettering på flertalet små arbetsplatser varav en hel del saknar fackligt<br />
organiserade medlemmar. Vpk har därför länge drivit kravet på lagstiftad<br />
rätt till tillgång på företagshälsovård för alla arbetande. LO och arbetarskyddsstyrelsen<br />
krävde detsamma vid framläggandet av 1976 års företagshälsovårdsutrednings<br />
betänkande (SOU 1983:32) men den borgerligt dominerade<br />
utredningsmajoriteten gick emot. Det är obegripligt hur en regering som<br />
tillsatts av ett arbetarrörelseparti i huvudsak kan ansluta sig till den<br />
borgerliga ståndpunkten och endast föreslå juridiska åtgärder i enskilda fall<br />
för att tvinga fram företagshälsovård. Vpk kräver att företagshälsovård<br />
införs lagstiftningsvägen för alla.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:271</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Yrkesinspektionen föreslås få vidgade befogenheter i förhållande till<br />
företagshälsovården, bl. a. genom att pröva om företagshälsovården uppfyller<br />
statsbidragsvillkoren för ersättning. Detta aktualiserar ett annat vpkkrav,<br />
nämligen att yrkesinspektionsnämnderna och arbetarskyddsverkets<br />
styrelse bör ha en kvalificerad majoritet av representanter utsedda av de<br />
fackliga organisationerna.</p>
<p>Företagshälsovården, liksom hela skyddsverksamheten, bör bekostas av<br />
produktionen. Vpk är därför positivt till att ersättningen till företagshälsovården<br />
utgår från arbetarskyddsavgiften i stället för sjukförsäkringsavgiften<br />
och att ersättningsreglerna görs oavhängiga de sjukvårdande insatserna och i<br />
stället utgår för en del av företagshälsovårdens samlade kostnader.</p>
<p>1976 års företagshälsovårdsutredning lade fram förslag om bl. a. en<br />
medicinsk specialitet i företagshälsovård. Denna frågan hänförs till fortsatt<br />
utredningsverksamhet i socialstyrelsen i samband med en allmän översyn av<br />
läkarspecialiteter. Detta kan komma att allvarligt försena - eller omintetgöra<br />
- införandet av en specialitet i företagshälsovård. Hälso- och sjukvårdslagen<br />
föranstaltar att det förebyggande arbetet måste förstärkas och komplettera<br />
det traditionella sjukvårdsarbetet. Detta kräver självfallet nya<br />
utbildningsvägar i en omfattning som regeringen inte insett. Folkhälsoarbetet<br />
är komplicerat och saknar akademisk förankring vid de svenska högskolorna<br />
och universiteten. Genom utbyggnaden av företagshälsovård och<br />
yrkesmedicinska kliniker finns emellertid en hel del lärarresurser tillgängliga<br />
och det är därför såväl realistiskt som önskvärt att kvalificerade företagsläkare<br />
utbildas. Företagshälsovård bör inte vara ett reträttyrke för sjukvårdsläkare<br />
som väljer att gå över till en privatiserad sektor, utan en egen specialitet<br />
med såväl förebyggande som arbetsrehabiliterande specialkunskaper. Socialstyrelsen<br />
bör således omgående åläggas att utforma reglerna för en<br />
specialitet i företagshälsovård i enlighet med utredningens förslag. Kostnaderna<br />
för detta kan bestridas med hjälp av arbetarskyddsavgiften.</p>
<p>När det gäller att skyddskommittén organiserar arbetsanpassning och<br />
rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället ställer sig vpk positivt till detta<br />
förslag.</p>
<p>Med anledning av det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar om alla arbetares rätt till företagshälsovård<br />
med följande som Motionärernas förslag benämnda förändring av<br />
lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160):</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:271</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Föreslagen lydelse</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">3 kap.</p>
<p style="text-align:right;">2 §</p>
<p>Arbetsgivare skall vidtaga skall underhållas väl.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Om arbetsförhållanden påkallar det<br />
skall arbetsgivare föranstalta om företagshälsovård<br />
i den omfattning<br />
verksamheten kräver.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Arbetsgivare är skyldig att anordna<br />
företagshälsovård som behövs för<br />
att förebygga att arbetstagare utsätts<br />
för ohälsa eller olycksfall. Arbetarskyddsstyrelsen<br />
kan i den män det<br />
påkallas av organisatoriska eller andra<br />
särskilda skäl föreskriva om undantag<br />
från vad nu sagts. Styrelsen<br />
kan därvid föreskriva villkor.</p>
<p style="margin-left:170px;">Arbetsgivare och arbetstagare kan<br />
i kollektivavtal som har slutits eller<br />
godkänts av en central arbetstagarorganisation<br />
träffa överenskommelse<br />
om hur företagshälsovård skall anordnas.<br />
Arbetarskyddsstyrelsen<br />
meddelar föreskrifter om företagshälsovård<br />
i den mån verksamheten<br />
inte regleras genom sådant kollektivavtal.</p>
<p style="margin-left:166px;"> utför arbete ensam.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Arbetsgivare skall beakta </p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om förslag att<br />
företagshälsovård införs fr. o.m. den 1 juli 1985 som specialitet för<br />
läkares vidareutbildning,</p>
<p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om förslag som<br />
innebär att yrkesinspektionsnämnderna och arbetarskyddsstyrelsen<br />
får en kvalificerad majoritet av fackliga representanter.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 7 december 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
JÖRN SVENSSON (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>NILS BERNDTSON (vpk)<br />
EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br />
LARS-OVE HAGBERG (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk3undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk4undertecknare0NILS BERNDTSONvpk5undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk6undertecknare0LARS-OVE HAGBERGvpk7undertecknareG802271Lars Werner m. fl.mot_198485__271.pdf87204pdfFöretagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)https://data.riksdagen.se/fil/D0E37090-D7F0-4D30-86D9-DBC4AEC13265