3100726 G80227 1984/85 27 mot mot Motion 1984/85:27 Hans Petersson i Röstånga m. fl. Motion Motion 27 0 1984-10-10 00:00:00 2014-11-04 10:01:21 2014-11-04 00:00:00 Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3) Hans Petersson i Röstånga m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80227/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80227 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80227 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1984/85:27</p> <p>Hans Petersson i Röstånga m. fl.</p> <p>Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)</p> <p>Vi yrkar i denna motion avslag på propositionen då vi anser den vara till<br /> skada för rättssäkerheten. Vi föreslår i stället att länsåklagarna och motsvarande<br /> skall ges utökade möjligheter till åtalsunderlåtelse i s.k.<br /> extraordinära fall.</p> <p>Motivet till förslagen i propositionen sägs vara ett led i strävandena att<br /> koncentrera rättsväsendets resurser till bekämpandet av allvarligare<br /> brottslighet, bl. a. ekonomisk brottslighet, vålds- och narkotikabrottslighet.</p> <p>Folkpartiet har i flera sammanhang krävt ökade resurser samt omfördelningar<br /> inom polisen för att samhället bättre skall kunna prioritera kampen<br /> mot den grova brottsligheten. Vi har dock anmärkt att en sådan prioritering<br /> inte får innebära att samhället försummar att beivra också annan<br /> brottslighet och att inga åtgärder får vidtas som hotar rättssäkerheten eller<br /> som leder till att medborgarnas förtroende för rättsväsendet sviktar.</p> <p>Svensk processlag bygger på principen om absolut åtalsplikt. Ytterst<br /> hänger detta samman med allas likhet inför lagen. Som utvecklas av<br /> regeringsrådet Wahlgren i dennes särskilda yttrande i lagrådet och till vars<br /> yttrande vi ansluter oss och vill hänvisa till, innebär inskränkningar i den<br /> absoluta åtalsplikten ställningstagande till centrala rättssäkerhetsfrågor.<br /> Detta har enligt vår uppfattning inte tillräckligt beaktats av föredraganden<br /> som utifrån ambitionen att vinna processekonomiska vinster nonchalerat<br /> de risker för rättssäkerheten som ytterligare undantag från den absoluta<br /> åtalsplikten innebär.</p> <p>Vi ifrågasätter inte att åklagarna i och för sig är väl skickade att på ett<br /> korrekt och omdömesgillt sätt göra de avvägningar som en utvidgad möjlighet<br /> till åtalsunderlåtelse innebär. Generellt håller åklagarväsendet i dag<br /> en mycket hög standard trots att åklagarna som regel tvingas arbeta med<br /> otillräckliga resurser. Vi menar dock att åklagarna många gånger inte har<br /> resursmässiga förutsättningar att göra de avvägningar som förutsätts i<br /> propositionen. Därigenom riskerar förslaget att leda till att åklagarna får<br /> merarbete i stället för tvärtom.</p> <p>För att t. ex. kunna göra en korrekt bedömning av huruvida en misstänkt<br /> person av domstolen kan förväntas bli ådömd villkorlig dom krävs det att<br /> åklagarna har samma utredning beträffande den misstänktes personliga<br /> förhållanden som domstolen låter inhämta. Domstolarnas material är därvid<br /> generellt mer omfattande än det material åklagaren har tillgång till, och<br /> 1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 27—31</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:27</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>det skulle kräva ett inte oväsentligt merarbete för åklagarna att införskaffa<br /> detsamma.</p> <p>Det finns vidare en uppenbar risk för att man genom förslaget lägger<br /> grunden till ett nytt slags processande, nämligen i frågan om åtal skall<br /> väckas. Genom de nya reglerna blir denna fråga en grannlaga uppgift för<br /> åklagaren att lösa: Vad är "väsentligt allmänt eller enskilt intresse”,<br /> "särskilda skäl för åtalsunderlåtelse”, "väsentliga målsägandeintressen”<br /> etc. Den som har ekonomiska förutsättningar och initiativförmåga nog att<br /> skaffa sig kompetent advokat kommer att ha ett stort försteg när det gäller<br /> att förmå åklagaren att underlåta åtal eller att begära överprövning av<br /> åtalsbeslut. Det finns på sikt en uppenbar risk för att processandet angående<br /> åtalsbeslutet leder till ett behov av nya mer detaljerade regelsystem<br /> för förfarandet.</p> <p>Den absoluta åtalsplikten, även med de undantag från denna som f. n.<br /> gäller, innebär en rättssäkerhetsgaranti för allmänheten och dessutom en<br /> trygghet för åklagarna. Genom att vara ålagd absolut åtalsplikt behöver de<br /> inte försätta sig i situationer där det kan riktas misstanke mot dem för att<br /> fatta beslut om åtalsunderlåtelse utifrån ovidkommande hänsynstaganden.</p> <p>Vi vill dessutom anföra vissa invändningar mot detaljer i förslaget, t. ex.<br /> när föredraganden hävdar "att det för den misstänkte i allmänhet är bättre<br /> att ett domstolsförfarande över huvud taget inte kommer till stånd". Detta<br /> torde gälla endast om han är skyldig till påstått brott. Skyldig eller oskyldig<br /> registreras han genom beslutet att underlåta åtal i flera fall i polisregister<br /> som skyldig till brott. Han kan också - om han erkänt sig skyldig till brott<br /> — på grund av det summariska förfarandet få en felaktig brottsrubricering,<br /> t. ex. stöld i stället för snatteri, vilket i sin tur leder till att han felaktigt<br /> registreras i polisregistret. (Snatteri registreras f. n. inte.)</p> <p>Redan de undantag som i dag gäller från den absoluta åtalsplikten kan<br /> ibland leda till konsekvenser som verkar förbryllande för allmänheten,<br /> t. ex. att polis och åklagare inte inleder förundersökningar i "bagatellbrott”<br /> och att gärningsmän undgår påföljd. För den allmänna laglydnaden<br /> kan det vara demoraliserande att uppleva att dessa undantag utvidgas och<br /> att samhället inte mer kraftfullt reagerar mot brott.</p> <p>Bland de nuvarande undantagen från åtalsplikten finns möjligheten för<br /> riksåklagaren att meddela åtalsunderlåtelse i extraordinära fall. Enligt vad<br /> föredraganden anger meddelas sådana tillstånd mycket sparsamt.</p> <p>Det finns enligt vår uppfattning fall där åklagaren i dag har skyldighet att<br /> åtala trots att detta är uppenbart stötande ur allmänhetens synpunkt.<br /> Exempel på detta är när personer vilka blivit skadade i trafikolyckor blir<br /> åtalade för vårdslöshet i trafik. Möjligheten att meddela åtalsunderlåtelse i<br /> sådana extraordinära fall bör enligt vår mening kunna fattas förutom av<br /> riksåklagaren också av chefsåklagare på regional nivå. Ett tillägg med<br /> denna innebörd bör göras till 20 kap. 7 § första stycket 3 RB.</p> <p>En utvidgning av möjligheten till åtalsunderlåtelse av extraordinära skäl</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:27</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>är motiverad utifrån hänsynen till den enskilde samt hänsynen till den<br /> allmänna laglydnaden. Vi syftar inte till att det skall ske någon ändring av<br /> hittillsvarande praxis i fråga om när bestämmelserna kan komma till användning.</p> <p style="margin-left:10px;">Med anledning av ovanstående hemställer vi</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1984/85:3,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen beslutar göra sådana kompletteringar av 7 § första<br /> stycket 3 RB att beslut om extraordinär åtalseftergift förutom av<br /> riksåklagaren också skall kunna fattas av regional chefsåklagare.</p> <p>Stockholm den 10 oktober 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>HANS PETERSSON (fp)<br /> i Röstånga</p> <p>KJELL JOHANSSON (fp)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">KERSTIN ANÉR (fp)</p> </div> </div> </div> 0 HANS PETERSSON fp 1 undertecknare 0 KJELL JOHANSSON fp 2 undertecknare 0 KERSTIN ANÉR fp 3 undertecknare G80227 Hans Petersson i Röstånga m. fl. mot_198485__27.pdf 116463 pdf Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3) https://data.riksdagen.se/fil/09839432-7D7B-4BAA-A86A-8F488ADBE1F0