3100654 G80226 1984/85 26 mot mot Motion 1984/85:26 Margit Gennser m. fl. Motion Motion 26 0 1984-10-17 00:00:00 2014-11-04 10:00:28 2014-11-04 00:00:00 Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) Margit Gennser m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80226/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80226 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80226 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>35</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1984/85:26<br /> Margit Gennser m. fl.</p> <p>Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)</p> <p>Ofrivillig barnlöshet utgör ofta källa till stora personliga problem för dem<br /> som drabbas. Antalet barnlösa par uppskattas till ca 10%. Hur många av<br /> dessa som är ofrivilligt barnlösa kan dock inte exakt fastställas.</p> <p>När ett par förr i världen förblev barnlöst, var det mycket fa medicinska<br /> åtgärder, som kunde tillgripas. Adoption var den utväg som brukade<br /> tillrådas. I dag är det svårt att finna adoptivbarn till följd av nya och<br /> effektiva preventivmetoder, den ändrade inställningen till aborter samt en<br /> förändrad syn på familjebildning och ensamma mödrar. Samtidigt har<br /> emellertid den medicinska behandlingen av barnlöshet gjort stora framsteg.<br /> En del av dessa metoder har dock skapat nya legala och etiska<br /> problem. Detta gäller bl.a. artificiell insemination. De invändningar som<br /> rests mot denna metod har vittgående principiell räckvidd.</p> <p>Argumenten för och emot behandling av barnlöshet och då också lagreglering<br /> av olika medicinska behandlingsmetoder för att häva barnlösheten,<br /> är inte så klart utmejslade som vi många gånger föreställer oss. Bakom till<br /> synes rationellt och vetenskapligt motiverade ståndpunkter döljer sig ofta<br /> olika och divergerande värderingar.</p> <p>Grundläggande värderingsskillnader borde i utredningen och propositionen<br /> om artificiell insemination fått en vidare belysning, allra helst som en<br /> ny lag om insemination kan komma att påverka framtida lagar på det<br /> medicinska fältet.</p> <p>Den av regeringen valda utredningsmodellen med en särskild utredare<br /> endast biträdd av sakkunniga ger begränsad belysning av frågeställningar,<br /> som gäller grundläggande moraliska, etiska och religiösa värderingar.</p> <p>I Storbritannien har nyligen den av Departement of Health &amp; Social<br /> Security tillsatta Warnock-kommittén under ordförandeskap av Dame<br /> Mary Warnock avlämnat sin rapport om metoder, som kan häva mänsklig<br /> infertilitet. Huvuduppgiften var att klarlägga de etiska och legala problem<br /> som den medicinska utvecklingen skapar eller kan tänkas skapa samt<br /> lämna rekommendationer till eventuella åtgärder av olika slag.</p> <p>Warnock-kommittén hade en bredare sammansättning än den svenska<br /> utredningen samtidigt som kommittén sökte utomordentligt omfattande<br /> kontakter med olika organisationer, religiösa samfund, vetenskapliga institutioner<br /> m. m. Warnock-kommitténs rapport bör därför vara av intresse,<br /> när vi i Sverige skall ta ställning till en så känslig lagstiftning, som förslaget<br /> till lag om insemination. Många frågar sig kanske om en brittisk utredning<br /> och dess resultat kan vara av intresse i vårt land. Sverige och Storbritanni</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_40"><p>36</p> </div> <div class="block ml_3"><p>en uppvisar visserligen kulturella olikheter, men de grundläggande likheterna<br /> melian dessa två länder inom den västerländska kulturkretsen är<br /> större än olikheterna. Vi kommer därför i viss utsträckning att bygga våra<br /> ställningstaganden på synpunkter från Warnock-kommitténs rapport.</p> <p>Argument för och emot medicinsk behandling av barnlöshet</p> <p>Generella argument för och emot medicinsk behandling av barnlöshet<br /> påverkar givetvis också ställningstagandet till artificiell insemination. Ett<br /> - även i Sverige - förekommande argument mot medicinsk behandling av<br /> barnlöshet är, att världen redan är överbefolkad och att det därför är<br /> felaktigt att aktivt öka möjligheterna för människor att föda barn. Detta<br /> leder endast till ökad knapphet på jordens resurser, som uppfattas som<br /> ändliga.</p> <p>Ett snarlikt argument mot fertilitetshjälp är att även om ett par djupt<br /> önskar egna barn, är detta en i grunden självisk önskan, som inte bottnar i<br /> ett livsnödvändigt behov. Andra människor kan ha större grundläggande<br /> behov av sjukvård, t. ex. för att överleva. Därför måste hjälp till barnlösa<br /> ges mycket låg prioritet, om någon, när det gäller fördelning av knappa<br /> resurser.</p> <p>Mot de nu angivna synpunkterna kan följande hävdas: Ställningstagande<br /> gällande enskildas rätt kan och bör aldrig diskuteras mot bakgrund av<br /> världens ekonomiska situation i stort. En sådan diskussion kommer att<br /> brista i rationell klarhet, därför att frågeställningarna avser vitt skilda<br /> förstoringsnivåer och därför måste behandlas var för sig.</p> <p>Mot det andra argumentet kan anföras, att medicinsk behandling inte<br /> enbart är inriktad på att rädda liv. Sjukvården har i stället mer och mer fått<br /> i uppgift att rätta till brister i människans kroppsliga funktioner. Infertilitet<br /> måste därför ur medicinsk synpunkt betraktas som likvärdig med andra<br /> förhållanden som kräver medicinsk behandling. I detta sammanhang bör<br /> 8:e och 12:e artiklarna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna<br /> beaktas. Dessa stadgar om respekt för familjelivet samt om rätten att<br /> grunda en familj. Det kan därför hävdas att inseminationslagen som innehåller<br /> förbud att bilda familj i vissa fall genom insemination bryter mot<br /> framförallt 12:e artikeln i Europakonventionen. Kvinnor som vägras insemination<br /> kan därför komma att föra frågan vidare till Europarådet.</p> <p>Det är enligt vår uppfattning bättre för barn att födas i fullständiga<br /> familjer, dvs. familjer med både moder och fader även om det är omöjligt<br /> att förutse om dessa familjeförhållanden kommer att bli bestående. Trots<br /> detta måste alla, som så önskar, ha rätt att söka hjälp för infertilitet.<br /> Frågan om rätt till behandling har nämligen ingen bästa lösning. Ett stort<br /> ansvar måste läggas på den enskilde läkaren, ett ansvar som inte enbart är<br /> av medicinsk natur.</p> <p>Det kan finnas tillfälle då en enskild läkare vägrar att behandla en individ</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_40"><p>37</p> </div> <div class="block ml_3"><p>för infertilitet. Detta skall han eller hon ha rätt till under förutsättning att<br /> patienten får full redogörelse för skälen till beslutet. Patienten hålls på så<br /> sätt inte i okunnighet om läkarens ställningstagande samtidigt som annan<br /> expertis kan uppsökas för en andra prövning.</p> <p>I propositionen om lag till insemination har enligt vår uppfattning inte<br /> tillräckligt beaktats de konflikter som förbudslinjen i 2 § Lag om insemination<br /> skapar med Europakonventionens regler om de mänskliga rättigheterna.<br /> Till detta kommer att lagen om insemination tilldelar läkaren en<br /> myndighetsroll, som är oförenlig med läkarens roll som patientens förtrogna<br /> och förtroendeman. Alltför många små steg har redan tagits i svensk<br /> lagstiftning på den vägen som förvandlar läkaren till representant för<br /> myndigheter med myndighetsutövning som viktig uppgift. Detta är en<br /> mycket betänklig utveckling.</p> <p>Artificiell insemination — makeinsemination</p> <p>Artificiell insemination är en medicinskt enkel teknik, som till sina<br /> principer varit känd i ett par hundra år inom veterinärmedicinen. Insemination<br /> kräver heller inte medicinsk sakkunskap.</p> <p>Artificiell insemination sker dels med sperma från make, makeinsemination,<br /> dels med sperma från en donator, givarinsemination.</p> <p>I förslaget till lag om insemination finns inget förbud mot användning av<br /> fryst sperma. I specialmotiveringarna uttalar sig dock departementschefen<br /> klart mot användning av fryst sperma vid makeinsemination. 6 § i lag om<br /> insemination innehåller förbud mot import av fryst sperma. Motiveringen<br /> för förbudet mot import av fryst sperma är enligt specialmotiveringarna,<br /> att detta skall hindra att kommersiellt drivna spermabanker i utlandet per<br /> postorder eller på annat sätt levererar sperma till en kvinna här i landet för<br /> självinsemination. Att ett sådant förbud är ett slag i luften är uppenbart.<br /> Insemination kan enkelt företas i utlandet, allra helst som motsvarigheten<br /> till den föreslagna svenska lagstiftningen inte existerar i våra grannländer.</p> <p>Några nu kända medicinska risker vid användning av fryst sperma vid<br /> inseminationer har inte uppdagats, och djurstudier ger vid handen att en<br /> längre tids lagring av sperma inte ger upphov till skador. Därför finns det<br /> inga medicinska invändningar mot artificiell insemination med fryst<br /> sperma. Däremot kan problem av etisk eller legal natur uppkomma.</p> <p>Motivet för att lagra sperma är att ge möjligheter till befruktning av ett<br /> ägg vid ett senare datum. Till exempel kan en man önska lagra sin sperma,<br /> innan han genomgår en operation eller radiologisk och/eller cytostatikabehandling,<br /> behandlingar som medför risk för sterilitet. I detta sammanhang<br /> bör betänkas att exempelvis behandling av cancer med de nu nämnda<br /> metoderna ofta leder till fullt tillfrisknande. Lagring av sperma hjälper i<br /> sådana fall att minska de negativa sidoeffekterna som den medicinska<br /> terapin kan ge upphov till.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_40"><p>38</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Departementschefens principiella uttalanden mot användning av fryst<br /> sperma vid makeinseminationer tar inte hänsyn till nu nämnda situationer.<br /> Det finns här väsentliga grunder för att fryst sperma även skall kunna<br /> användas vid makeinseminationer. Detta innebär också att den korta lagringstid<br /> som departementschefen förordar i sina specialmotiveringar inte<br /> är till fyllest.</p> <p>Warnock-kommittén rekommenderar i sitt förslag att insemination skall<br /> kunna ske med fryst sperma samt att lagrad sperma skall kunna förvaras<br /> under längre tid. Vart femte år skall dock den myndighet som svarar för<br /> lagringen undersöka om depositionen skall förstöras eller lagras ytterligare<br /> en femårsperiod. Om en person dör under löpande lagringstid eller om den<br /> person som lämnat spermadeposition har okänd vistelseort skall de som<br /> fattar beslut om lagring eller förstöring av spermadepositionen, bestämma<br /> vilka åtgärder som skall vidtas i det enskilda fallet. I kommittéyttrandet<br /> påpekas dock att de som handhar lagringen måste, om de bestämmer sig<br /> för att förstöra deponerad sperma, beakta uttalade önskningar vid deponeringen.</p> <p>Användningen av fryst sperma kan skapa betydande juridiska problem<br /> vid makeinsemination, om insemination sker efter makens död. Att direkt i<br /> lag förbjuda insemination i dessa säkert utomordentligt ovanliga fall kan<br /> komma i konflikt med en enskild människas mycket djupa önskan om ett<br /> barn med en tidigare make. Att arvsrätt inte skall erhållas av barn som är<br /> avlade efter dödsfallet är helt uppenbart, varför ändringar måste göras vad<br /> gäller rätten till arv m. m. Denna typ av lagändringar kommer givetvis att<br /> understryka det eventuellt av samhället oönskadade, vad gäller makeinsemination<br /> med fryst sperma från avliden make.</p> <p>De principiella uttalandena vad gäller fryst sperma vid makeinsemination<br /> gjorda av departementschefen till 6 § i lag om insemination bör avvisas<br /> av riksdagen.</p> <p>Artificiell insemination — givarinsemination</p> <p>Meningarna om givarinseminationernas berättigande är delade. Uppfattningen<br /> att givarinseminationer helt skall förbjudas motiveras med att en<br /> tredje part dras in i ett förhållande, som skall vara exklusivt för man och<br /> hustru (eller för motsvarande förhållande fastän äktenskap ej föreligger).<br /> Ett sådant ”trepartsförhållande” anses i grunden moraliskt felaktigt, vilka<br /> motiven än varit.</p> <p>En annan motivering för förbud eller mycket restriktiv hållning till<br /> insemination är att man ser inseminationen som ett hot mot relationerna i<br /> äktenskapet. Barnet blir biologiskt moderns och givarens, vilket kan hävdas<br /> det — skapa svårartade samlevnadsproblem. Detta anses sedan<br /> kunna störa barnets utveckling.</p> <p>Mot detta kan anföras att ett barn som kommit till genom givarinsemi</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_40"><p>39</p> </div> <div class="block ml_3"><p>nation är ett mycket efterlängtat barn. Ofta har man och hustru under lång<br /> tid gjort allt för att få ett barn. En graviditet även om den kommit till<br /> genom insemination kommer därför att upplevas som en lycklig tilldragelse.<br /> Det faktum att paret delar erfarenhet av havandeskap på samma sätt<br /> som alla andra par stärker deras förhållande som föräldrar. Många av de<br /> vittnesmål som avgavs inför Warnock-kommittén gav uttryck för dessa<br /> synpunkter. Bland de organisationer som gav vittnesmål fanns också Donors’<br /> Offspring.</p> <p>I propositionen föreslås införandet av en ny 6 § i föräldrabalken. Denna<br /> paragraf innehåller bestämmelser om faderskap till barn som har kommit<br /> till genom insemination. Regeringsrådet Mueller tillägger särskilt i lagrådsremissen<br /> att i 6 § i föräldrabalken jämställs muntligt och skriftligt samtycke<br /> till insemination, medan inseminationslagen kräver skriftligt samtycke.<br /> Det torde finnas väl så starka skäl för att kräva skriftlighet när det gäller<br /> faderskapsreglerna som när det gäller inseminationslagen. Vi instämmer i<br /> regeringsrådet Muellers påpekande och anser att föräldrabalken skall stadga<br /> om skriftligt samtycke.</p> <p>Lagrådet kritiserade remissförslagets övergångsreglering, såsom stridande<br /> mot den allmänna principen att nya regler i materiellt hänseende<br /> normalt endast äger giltighet beträffande förhållanden som uppkommit<br /> efter den nya lagens ikraftträdande. En enligt vår mening riktigare princip<br /> än den lagrådet i stället för remissförslaget förordade är att den nya 6 § i<br /> föräldrabalken endast äger giltighet för inseminationer som skett efter<br /> lagens ikraftträdande.</p> <p>I proposition 1984/85:2 föreslås i lag om insemination att givarens anonymitet<br /> skall hävas, om barnet, när det nått tillräcklig mognad, så begär. Att<br /> barnet skall ha rätt att få grundläggande uppgifter om givarens etniska<br /> ursprung och genetiska hälsa kan eventuellt ges lagstöd, men att häva<br /> givarens anonymitet anser vi vara felaktigt. Anonymiteten ger dels legalt<br /> skydd för spermagivaren, dels minimeras effekterna av att en tredje part<br /> kommer in i familjen. Utan anonymitet kommer det dessutom att bli<br /> betydligt svårare att finna lämpliga spermagivare på grund av att deras<br /> anonymitet kan röjas och de kanske subjektivt kan uppleva sig tvungna att<br /> ikläda sig faderskapets förpliktelser.</p> <p>I lag om insemination stadgas vidare att inseminationen endast får utföras<br /> vid allmänt sjukhus under överinseende av specialist i gynekologi<br /> och obstetrik. Endast om man uppfattar läkaren som en samhällets representant<br /> bör sådana föreskrifter finnas.</p> <p>Det nu diskuterade lagförslaget berör principiellt utomordentligt väsentliga<br /> frågor nämligen om samhället (staten) skall ha rätt att kontrollera<br /> förhållanden som berör människors allra mest privata sfär. Det har hävdats<br /> att frågan om insemination inte kan betraktas som den enskildes angelägenhet<br /> därför att åtgärden berör en tredje part, barnet, vars intresse staten<br /> anser sig i dessa fall behöva skydda. Till detta kan sägas att inget barn</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_39"><p>40</p> </div> <div class="block ml_3"><p>någonsin kan välja sina föräldrar. Att vid insemination stadga om viss<br /> kontroll av de blivande föräldrarnas lämplighet kan däremot leda till att<br /> toleransen för människors rätt att fritt grunda familj på sikt uppluckras. I<br /> förlängningen kan alltså den allra yttersta konsekvensen komma att bli att<br /> barnalstrande steg för steg ställs under statlig kontroll. Till detta kommer<br /> att lagförslaget ytterligare uppluckrar läkarens från staten självständiga<br /> ställning till förmån för rollen som företrädare för staten. Detta kommer<br /> inte minst till synes i förslaget om förbud för privatpraktiserande att företa<br /> insemination.</p> <p>Den vetenskapliga utvecklingen på fertilitetsområdet kommer att erbjuda<br /> nya metoder för att häva infertilitet. En del av dessa kommer givetvis<br /> kunna användas så att de skapar allvarliga etiska problem. Enskilda människor<br /> brukar dock mycket klart reagera mot oetiska beteenden. Konventioner<br /> som fördömer missbruk brukar dessutom vara betydligt effektivare<br /> när det gäller att hindra en sådan utveckling än lagar som stiftas utan<br /> ursprung i konventioner. Till detta kommer att missbruk av medicinsk<br /> kunskap snarare har satts i system av företrädare för statsmakter än av<br /> enskilda.</p> <p>Den familje- och arvsrättsliga regleringen</p> <p>Det är uppenbart att nya tekniker för att häva infertilitet skapar förhållanden,<br /> som kräver förändringar i den familje- och arvsrättsliga lagstiftningen.<br /> Att som motionärer i detalj fastslå vilka förändringar som bör<br /> genomföras i denna typ av lagstiftning är inte möjlig. Därför bör riksdagen<br /> uppdra åt regeringen att se över denna typ av lagstiftning och inför riksdagen<br /> framlägga erforderliga förslag.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts yrkar vi</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar att i I kap. föräldrabalken skall införas en<br /> ny paragraf, 6 §, med nedanstående lydelse:</p> <p>1 kap.</p> <p>6 §</p> <p>Har insemination utförts på modern med skriftligt samtycke av hennes<br /> make eller annan man som bodde tillsammans med henne under äktenskapsliknande<br /> förhållanden och är det med hänsyn till samtliga omständigheter<br /> sannolikt att barnet har avlats genom insemination, skall vid tillämpningen<br /> av 2-5 §§ den som har lämnat samtycke anses som barnets fader.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:26</p> </div> <div class="block ml_40"><p>41</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Lagen skall dock inte gälla i<br /> fråga om inseminationer som har utförts före ikraftträdandet.</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om insemination,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i<br /> sekretesslagen (1980: 100).</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen begär att regeringen ser över och låter utreda de<br /> frågor av familje- och arvsrättslig natur som kan bli aktuella med<br /> hänsyn till att barn tillkommer genom artificiell insemination.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 17 oktober 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>MARGIT GENNSER (m)<br /> OLLE AULIN (m)</p> <p>RUNE RYDÉN (m)</p> <p>INGRID HEMMINGSSON (m)<br /> NIC GRÖNVALL (m)</p> <p>INGER KOCH<br /> STEN ANDERSSON (m)<br /> i Malmö</p> <p>INGER WICKZÉN (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>GÖSTA BOHMAN (m)<br /> SVEN MUNKE (m)</p> <p>PER STENMARCK (m)<br /> LARS G. AHLSTRÖM (m)<br /> HUGO HEGELAND (m)<br /> BARBRO NILSSON (m)<br /> i Visby</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 MARGIT GENNSER m 1 undertecknare 0 OLLE AULIN m 2 undertecknare 0 RUNE RYDÉN m 3 undertecknare 0 INGRID HEMMINGSSON m 4 undertecknare 0 NIC GRÖNVALL m 5 undertecknare 0 STEN ANDERSSON m 6 undertecknare 0 INGER WICKZÉN m 7 undertecknare 0 GÖSTA BOHMAN m 8 undertecknare 0 SVEN MUNKE m 9 undertecknare 0 PER STENMARCK m 10 undertecknare 0 LARS G. AHLSTRÖM m 11 undertecknare 0 HUGO HEGELAND m 12 undertecknare 0 BARBRO NILSSON m 13 undertecknare G80226 Margit Gennser m. fl. mot_198485__26.pdf 207733 pdf Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) https://data.riksdagen.se/fil/13B5AD33-1E82-4E3F-BBB6-F5849E398C97