3100651 G802257 1984/85 257 mot mot Motion 1984/85:257 Motion Motion 257 0 1984-11-29 00:00:00 2014-11-04 10:00:25 2014-11-04 00:00:00 Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G802257/text https://data.riksdagen.se/dokument/G802257 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802257 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40">25 </div> <div class="block ml_3">Motion 1984/85:257 Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78) Propositionen företer stora tekniska brister, som i vissa fall gör det svårt eller omöjligt att bedöma hur de föreslagna förändringarna kan komma att fungera i praktiken. Förslaget om utvidgad frivillig sjukpenningförsäkring, i och för sig positivt, är så skissartat, att den närmare utformningen av försäkringen måste bli en fråga för senare tillämpningsföreskrifter. Så t. ex. saknas varje antydan om vad försäkringen kan komma att kosta den försäkrade i form av egenavgifter och staten i form av statsbidrag. Även om de exakta kostnaderna inte låter sig beräknas utan kännedom om hur många som kommer att ansluta sig till försäkringen hade det givetvis varit möjligt att, utifrån rimliga antaganden, ge en någorlunda rättvisande bild av vilka kostnader som kan väntas. Ett annat exempel på propositionens undermålighet: Den föreslagna nya 8 a § i 4 kap. AFL är avsedd att utsträcka rätten till tillfällig föräldrapenning att gälla dem mellan 12och 16 år som på grund av handikapp eller andra särskilda omständigheter har särskilt behov av tillsyn under sjukdom. Detta är ett välmotiverat förslag mot vilket vi inte har någon erinran. Men den föreslagna lagtexten ger uppenbarligen rätt till tillfällig föräldrapenning även för barn som inte faller in under de i motivtexten uppställda kriterierna. Det räcker med ett läkarintyg att den aktuella, tillfälliga sjukdomen föranleder behov av särskild tillsyn — en mycket tänjbar definition av stödbehovet. Bristerna i propositionen är delvis så allvarliga att det kunde finnas skäl för riksdagen att helt avvisa den med begäran att regeringen återkommer med bättre genomarbetade förslag. För att inte fördröja delvis angelägna reformer avstår vi dock från ett sådant avslagsyrkande. Då återstår förhoppningen att vederbörande utskott skall kunna uträtta det arbete som borde ha varit gjort innan propositionen framlades för riksdagen. Tidsramen för uttag av föräldrapenningen I proposition 78 föreslås bl. a. att föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning slås samman till en förmån som enbart skall kallas föräldrapenning. 1 likhet med vad nuvarande regler för föräldraförsäkringen medger skall den sammanslagna föräldrapenningens totala utnyttjandetid vara 360 dagar varav 270 med ersättning enligt sjukpenningnivån — lägst enligt garantinivån, som är 48 kr. per dag — samt 90 dagar med ersättning enligt nämnda garantinivå. Den väsentliga skill </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">26 </div> <div class="block ml_3">naden i förhållande till nuvarande regler är att uttagstiden maximeras så att ersättning endast kan utgå under barnets första fyra levnadsår. Vi har ingen invändning mot detta men anser övergångsbestämmelserna för snålt tilltagna. Enligt vår mening skall de nya reglerna om uttagstid inte tillämpas för barn som fötts före ikraftträdandet av lagen. Annars får reglerna retroaktiv verkan. De familjer som planerat enligt nuvarande regler och är inne i systemet före ikraftträdandet skall således, om de så önskar, kunna utnyttja den längre uttagstiden. Eftersom de ändrade reglerna inte har några påtagliga kostnadseffekter (besparingseffekter) gäller för den av oss föreslagna förbättringen av övergångsbestämmelserna att den knappast kan medföra någon merkostnad i förhållande till propositionsförslaget. Villkor för föräldrapenning över garantinivån I propositionen föreslås dels att kvalifikationstiden för föräldrpenning förkortas från 270 till 240 dagar, dels att föräldrapenning skall utges med sjukpenningbelopp oberoende av den andre förälderns sjukpenningbelopp. Mot det förstnämnda förslaget att förälder för att meritera sig till föräldrapenning över grantinivån under de 180 första ersättningsdagarna skall ha varit sjukförsäkrad i minst 240 och inte som nu minst 270 dagar före barnets födelse, eller den beräknade tidpunkten för födelsen, har vi inga invändningar. Däremot anser vi det inte riktigt att utvidga föräldrapenningen på så vis att föräldrapenning över garantinivån skall kunna utgå oberoende av den andre förälderns sjukpenningförsäkring. Det skulle innebära att även i de fall den ena maken är hemarbetande, och därmed inte försäkrad över garantinivån, skulle den andre maken kunna ta föräldraledigt och så att säga överta hemmamakens vård av barnen till en högre ersättning. F. n. gäller att makarna kan växla sinsemellan som vårdare av barnen i hemmet med rätt till föräldrapenning i sjukpenningnivå endast i de fall bägge makarna är sjukpenningförsäkrade över garantinivån. Den sistnämnda regeln är från försäkringssynpunkt självklar och behöver inte särskilt motiveras här. Däremot vill vi i det följande närmare förklara vår ståndpunkt i de fall bara ena maken är försäkrad över garantinivån. Föredragande statsråd anför i propositionen att syftet med förslaget i aktuell del är ”att öka föräldrarnas rätt och möjlighet att kunna ta praktiskt ansvar för små barn”. Även administrativ förenkling anförs som skäl och att förslaget dessutom syftar till att undvika ”missförstånd och irritation bland föräldrarna”. Regeln om anknytning till den andre förälderns sjukpenningförsäkring har sin grund i att det inte ansetts rimligt med föräldrapenning över </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">27 </div> <div class="block ml_3">garantinivån när den andre föräldern redan är hemma och kan ta vård om barnet. Vi anser att föräldrapenning endast skall kunna ges till den förälder som huvudsakligen vårdar barnet. 1 de fall en moder inte har sjukpenninggrundande inkomst får man normalt utgå ifrån att hon är hemma. Den nu föreslagna regeländringen skulle innebära att om den andre föräldern som har sjukpenninggrundande inkomst tar ledigt med föräldrapenning, uppstår förtjänst på föräldraförsäkringens bekostnad. I stort sett blir familjeinkomsten oförändrad trots att familjeförsörjaren tagit ledigt från arbetet. Då det är fråga om semester är denna ordning inte anmärkningsvärd. Men i fråga om föräldraledighet gäller att den som uppbär ersättningen skall sköta den faktiska, huvudsakliga vården av barnet. Om detta är föredragande statsråd uppenbarligen fullt medveten och anför: Jag vill dock understryka att det krävs att den förälder som uppbär föräldrapenning också skall vara den som huvudsakligen vårdar barnet under de dagar föräldrapenning utges. För att föräldern skall anses vårda barnet krävs redan i dag att det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av tiden. Detta innebär dock inte att föräldern är förhindrad att uträtta ärenden eller sysslor som normalt ingår i hushållet och som endast tar en kortare tid från umgänget med barnet. Med andra ord medför den föreslagna nyordningen inte bara en betydande merkostnad för försäkringen. Regeländringen ställer också stora krav på försäkringskassorna i fråga om kontroll. Denna är i sig svår att genomföra. Att avgöra vem som faktiskt tar vård om barnet kan inte vara det enklaste. Föredragande statsråd har inskränkt sig till att anföra krav på ”rumslig kontakt”, vilket framgår av citatet ovan. Vi instämmer mot denna bakgrund i den av försäkringsrätten för Mellansverige anförda farhågor att det finns ”en inte ringa risk för att försäkringen skulle råka i vanrykte med den föreslagna regeländringen”. Vi yrkar således avslag på förslaget i berörd del. Garantinivån bör höjas till 55 kr. Vi vill erinra om vårt tidigare i år framförda och av riksdagen behandlade förslag om höjd garantinivå inom föräldraförsäkringen. Vi vidhåller vår mening att med hänsyn till penningvärdets urholkning denna nivå bör bestämmas till 55 kr. per dag. Nu gällande 48 kr. är en för låg nivå. En sådan förändring bör göras så snart det är praktiskt lämpligt, och vi föreslår att den sker vid kommande budgetårsskifte. Med andra ord anser vi att garantinivån i föräldraförsäkringen fr. o. m. den 1 juli 1985 skall vara 55 kr. per dag. Kostnaderna för denna förbättring belastar inte den nu löpande budgeten. Vi återkommer med förslag beträffande finansieringen när regeringen lagt fram budgetpropositionen i januari 1985. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">28 </div> <div class="block ml_3">Särskilda kontaktdagar för inskolningsverksamhet m. m. I propositionen föreslås att två kontaktdagar per år för barn mellan fyra och tolv års ålder införs inom ramen för föräldraförsäkringen. Ersättningsrätten skall gälla för föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barns skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Bestämmelsen som föreslås utesluter i viss mån att besök i enskild barnomsorg blir ersättningsberättigad. Vi godtar inte denna ordning. Ersättningsrätten skall vara oberoende av huvudman. Orden ”inom samhällets barnomsorg” borde inte finnas med i lagtexten (4 kap., 10 § LAF). 1 samma paragraf borde ordet "samhällets” bort i punkt 3, som gäller besök i den förebyggande barnhälsovården. Vi anser att den här aktuella lagstiftningen bör ses över i sin helhet i syfte att eliminera förekommande diskriminering av enskild verksamhet. En sådan översyn bör ankomma på regeringen att verkställa. Förslag till korrigerad lagtext bör föreläggas riksdagen i god tid före den I januari 1986. Förlossningsvård 1 propositionen föreslås på ett enligt vår mening något försåtligt sätt att sjukhusvårdsavdrag skall göras vid förlossningsvård. Med tanke på att detta är ett avsteg från principen om kostnadsfri förlossningsvård borde förslaget ha fått en mer framskjuten position i propositionen, och framför allt borde det ha beretts tillständigt och därvid bl. a. underkastats vederbörlig remissbehandling. Vi anser att regeringens hantering av frågan gränsar till nonchalans mot riksdagen. Dessutom vill vi framhålla att den enda propå som helt klart förekommit vid beredningen av propositionen var av en helt annan innebörd — nämligen helt motsatt — än den som förslaget fick. Riksförsäkringsverket (RFV) påpekade nämligen i sitt remissyttrande att gällande och föreslagna lagtext borde justeras så att den anpassades till verkligheten. Och verkligheten är att man inte gör sjukhusvårdsavdrag vid förlossningsvård av det ovan anförda principskälet. RFV anförde också att verket ansåg att sådant avdrag inte heller skall göras. Av propositionen kan man dess värre inte få någon uppfattning om RFV:s viljeinriktning. Därför skall vi citera RFV:s remissyttrande i den del som rimligtvis borde ha återgivits i propositionen: 1 lagförslaget (6 och 13 §§) liksom i motsvarande stadgande i nuvarande lag regleras beräkningen av föräldrapenning — i de fall denna beräknas på grundval av SGI1 — genom en hänvisning till 3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring (AFL). I sistnämnda bestämmelse andra stycket regleras avdrag för sjukhusvård. Verket — som anser att sjukhusvårdsavdrag inte bör göras på föräldrapenningen, vilket heller inte görs idag — föreslår att hänvisningen i 6 och 13 §§ lagförslaget begränsas till 3 kap. 4 § första stycket AFL. 1 SGI = sjukpenninggrundande inkomst. (Våranmärkning.) </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">29 </div> <div class="block ml_3">Visserligen innebär propositionsförslaget att endast en begränsad utgift uppkommer för patienten i förlossningsvård. Behållningen skulle inte få understiga garantinivån, 48 kr. per dag, och sjukhusavdraget skulle bli högst 45 kr. per dag. Ändå bryter förslaget i princip inte bara mot regeln att förlossningsvård skall vara fri för den enskilde utan också mot strävan att underlätta barnfamiljernas ekonomiska situation. Även om en marginell merkostnad kan tyckas sakna betydelse så läggs den ovanpå alla andra merkostnader som uppstår för barnfamiljerna. Inte minst uppstår dessa merkostnader genom den serie skattehöjningar som den socialdemokratiska regeringen driver igenom, trots protester från vår sida. (En genomsnittlig barnfamilj får nästa år sådana merutgifter genom sådana skattehöjningar att barnbidragshöjningen får marginell effekt. En tvåbarnsfamilj med två förvärvsarbetande med industriarbetarlön förlorar trots det höjda barnbidraget drygt 7 000 kr. räknat på helt år.) Vi vill också framhålla att den omfördelning av kostnader inom föräldraförsäkringen som föreslås i propositionen inte blir aktuell med vårt förslag. Vi har ovan avvisat förslaget att föräldrapenning över garantinivån skall kunna utgå oberoende av andra förälderns sjukpenning. Vi har alltså inte behov av den kompenserande ”besparingen” i form av en dagavgift vid förlossningsvård. Mot den anförda bakgrunden avvisar vi förslaget att sjukhusvårdsavdrag skall kunna göras vid förlossningsvård. Sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare Många egenföretagare får enligt dagens ordning en alltför låg sjukpenning och måste i vissa fall betala avgift utan att få motsvarande sjukpenning. Propositionen föreslår emellertid ingen ändring, utan innebär att nuvarande regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare bibehålls ”med en mera flexibel tillämpning”. Den nuvarande ordningen för att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för egenföretagare är otillfredsställande från flera synpunkter. Sådan inkomst från en rörelse eller ett jordbruk baseras f. n. på den taxerade inkomsten under förfluten tid, i vissa fall med upp till fem års eftersläpning. Ett annat problem är att en egenföretagare aldrig kan sjukpenningplaceras i högre inkomst än en motsvarande anställd, även om egenföretagarens arbetsinsats i realiteten skulle motivera det. Ytterligare ett problem är att olika försäkringskassor tillämpar delvis olika regler för fastställande av den sjukpenninggrundande inkomsten, framför allt i samband med nyföretagande i ett uppbyggnadsskede. Propositionen innebär en utökad tillämpning av systemet med jämförel </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">30 </div> <div class="block ml_3">selön, dvs. jämförelse med den lön som en anställd inom samma bransch har. I LAF, 3 kap., 2 § stadgas: ”Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.” Systemet upplevs — med all rätt — av många som orättvist, då ingen hänsyn kan tas till arbetsinsatsen. Vi förordar därför — i enlighet med reservanterna i sjukpenningkommittén — ett nytt system med jämförelselön som huvudregel vid beräkning av egenföretagares sjukpenning. Jämförelselönen bör fastställas med en avsevärd grad av schablonisering, och det skall också finnas möjlighet att använda arbetstidsmått utöver heltid. Heltidsarbete bör avse 40 timmar per arbetsvecka. Därutöver bör tillägg kunna göras med kvoter av heltidsarbete (1/4, 1/2, 3/4, 1/1) på sätt som angivits i utredningen SOU 1983:48. Underlaget för egenföretagarens sjukförsäkringsavgift bör vara den registrerade sjukpenninggrundande inkomsten. Därmed uppnås en eftersträvansvärd överensstämmelse mellan avgift och förmån för egenföretagaren. Förslaget innebar också full kostnadstäckning till skillnad från propositionens förslag, som inte anvisar någon finansiering av ökade administrationskostnader och ökade sjukpenningutgifter. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inomst för egenföretagare i enlighet med vad vi här förordat. </div> <div class="block ml_3">Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig författningstext. Hemställan Med stöd av det anförda hemställs 1. att riksdagen med ändring av propositionsförslaget i motsvarande del beslutar att de familjer som så önskar skall medges rätt att tillämpa nu gällande regler för uttagstid av föräldrapenning förutsatt att förmånsberättigande barn fötts före den nya lagens ikraftträdande, 2. att riksdagen beslutar avslå förslaget till sådan utvidgning av föräldrapenningen att den skall kunna utgå över garantinivån oberoende av om andra föräldern är sjukpenningförsäkrad över denna nivå eller inte, 3. att riksdagen beslutar att garantinivån i föräldraförsäkringen den 1 juli 1985 skall höjas till 55 kr., 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag i god tid före utgången av 1985 som syftar till eliminering av i här aktuell lagstiftning </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1984/85:257 </div> <div class="block ml_40">31 </div> <div class="block ml_7">förekommande diskriminering av enskild verksamhet i enlighet med vad i motionen förordats, 5. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som avser sjukhusvårdsavdrag vid förlossningsvård, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare i enlighet med vad i motionen anförts. </div> <div class="block ml_3">Stockholm den 29 november 1984 NILS CARLSHAMRE (m) GÖTE JONSSON (m) BO ARVIDSON (m) ANITA BRÅKENHIELM (m) GÖRAN ERICSSON (m) HUGO HEGELAND (m) GULLAN LINDBLAD (m) EWY MÖLLER (m) GUNNAR BIÖRCK (m) </div> <div class="block ml_23">LARS-ERIK AHLINDER (m) SONJA REMBO (m) GÖREL BOHLIN (m) INGVAR ERIKSSON (m) SIRI HÄGGMARK (m) BLENDA LITTMARCK (m) INGEGERD TROEDSSON (m) BARBRO NILSSON (m) i Visby </div> <div class="block ml_3">i Värmdö ALLAN ÅKERLIND (m) </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Liber Tryck Stockholm 1984 </div> </div> </div> 0 NILS CARLSHAMRE m 1 undertecknare 0 GÖTE JONSSON m 2 undertecknare 0 BO ARVIDSON m 3 undertecknare 0 ANITA BRÅKENHIELM m 4 undertecknare 0 GÖRAN ERICSSON m 5 undertecknare 0 HUGO HEGELAND m 6 undertecknare 0 GULLAN LINDBLAD m 7 undertecknare 0 EWY MÖLLER m 8 undertecknare 0 GUNNAR BIÖRCK m 9 undertecknare 0 LARS-ERIK AHLINDER m 10 undertecknare 0 SONJA REMBO m 11 undertecknare 0 GÖREL BOHLIN m 12 undertecknare 0 INGVAR ERIKSSON m 13 undertecknare 0 SIRI HÄGGMARK m 14 undertecknare 0 BLENDA LITTMARCK m 15 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 16 undertecknare 0 BARBRO NILSSON m 17 undertecknare 0 ALLAN ÅKERLIND m 18 undertecknare G802257 mot_198485__257.pdf 229785 pdf Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78) https://data.riksdagen.se/fil/D62261B9-004F-4E95-9206-A0B57890AF8E