<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100644</hangar_id>
 <dok_id>G802250</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>250</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:250 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>250</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:00:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen  och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802250/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802250</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802250</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen&lt;br /&gt; 
och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen för kvinnans frigörelse har olika sidor. Den måste föras ideologiskt,&lt;br /&gt;
men också i praktisk dagspolitik. Föräldraförsäkringen som ger&lt;br /&gt; 
kvinnan ekonomisk möjlighet att vara hemma med barnet den första tiden&lt;br /&gt; 
är ett exempel på praktisk kvinnopolitik. En ändrad och utbyggd föräldraförsäkring&lt;br /&gt;
måste enligt vpk:s mening innebära ytterligare steg mot kvinnofrigörelse&lt;br /&gt;
och jämlikhet. För att detta skall vara möjligt bör papporna&lt;br /&gt; 
få förbättrade möjligheter att använda sin del av föräldraförsäkringen.&lt;br /&gt; 
Visst finns det i dag en del män som delar ansvaret för små barn och&lt;br /&gt; 
hemarbete, men det finns oändligt fler som bara i princip är överens om att&lt;br /&gt; 
det bör delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För männen och barnen är det viktigt att lära känna varandra. Ett bra&lt;br /&gt; 
sätt är att vara hemma när barnen är riktigt små. Då får barnen en chans&lt;br /&gt; 
att nära lära känna båda sina föräldrar och knyta an till dem båda. I dag&lt;br /&gt; 
avstår tre av fyra pappor från sin rätt att använda föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta sägs det att det är svårt för män att ta ut denna ledighet. De blir&lt;br /&gt; 
mobbade på jobbet, har svårare att avancera etc. Detta må vara sant eller&lt;br /&gt; 
falskt, men det är argument som är svårare att hävda om föräldraledigheten&lt;br /&gt;
är kvoterad. Kvoterad föräldraledighet innebär att det inte går att&lt;br /&gt; 
överlåta den kvoterade delen av ledigheten på den som varit hemma&lt;br /&gt; 
huvuddelen av tiden (vanligen kvinnan). På sikt kommer kvoterad föräldraledighet&lt;br /&gt;
att göra det mer självklart för männen att vara hemma under&lt;br /&gt; 
föräldraledigheten. Det kommer säkert att spela roll för hur ansvaret&lt;br /&gt; 
hemma fördelas också efter ledighetens slut. Och det gagnar inte minst&lt;br /&gt; 
barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk delar uppfattningen i propositionen om att det underlättar för&lt;br /&gt; 
papporna att använda föräldraförsäkringen om ersättningen utges med&lt;br /&gt; 
sjukpenningens belopp oberoende av den andre förälderns sjukpenning.&lt;br /&gt; 
Men fortfarande skall 90 dagar ersättas enligt garantibeloppet, fr. o. m.&lt;br /&gt; 
den 1 januari 1985 48 kr. per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga ersättningen gör att framför allt papporna inte stannar hemma&lt;br /&gt; 
under den tid då garantibeloppet utgår. De undersökningar som gjorts av&lt;br /&gt; 
riksförsäkringsverket visar att män i högavlönade familjer använder föräldraförsäkringen&lt;br /&gt;
i större omfattning än män i låginkomstfamiljer. På så&lt;br /&gt; 
sätt bidrar garantibeloppet till ökad klassorättvisa mellan låg- och högavlönade.&lt;br /&gt;
På sikt måste därför garantibeloppet avskaffas och ersättning&lt;br /&gt; 
motsvarande sjukpenning betalas ut under hela föräldraledigheten. Detta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:250&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;måste anses som angelägnare än att tidsmässigt förlänga föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningen får enligt förslaget tas ut under barnets fyra första&lt;br /&gt; 
år, mot tidigare åtta år. För att ge föräldrar möjlighet till kontakt med och&lt;br /&gt; 
insikt i barnens vardagliga miljö föreslås att två kontaktdagar per barn och&lt;br /&gt; 
år införs inom den tillfälliga föräldrapenningen för barn som fyllt fyra år&lt;br /&gt; 
men inte tolv år. Den ledigheten är avsedd för bl. a. inskolning. Vid dessa&lt;br /&gt; 
tillfällen krävs det enligt vår mening längre tid än två dagar. Särskilt&lt;br /&gt; 
angeläget är det för barn med särskilda behov, t. ex. handikappade och&lt;br /&gt; 
invandrarbarn. Då det är aktuellt med inskolning bör därför kontaktdagarna&lt;br /&gt;
utsträckas till en vecka per barn och år. Den tillfälliga föräldrapenningen&lt;br /&gt;
skall som tidigare kunna utges under högst 60 dagar per barn och&lt;br /&gt; 
år. Nytt i förslaget är att barn med allvarlig sjukdom eller handikapp kan&lt;br /&gt; 
få ha sina föräldrar hemma vid sjukdom upptill 16 års ålder. Det sistnämnda&lt;br /&gt;
kravet har ställts av bl. a. vpk i motioner, och vi är givetvis nöjda med&lt;br /&gt; 
att detta krav nu tillgodoses. Däremot anser vi inte att det skall finnas ett&lt;br /&gt; 
övre tak, i detta fall 60 dagar. Den tillfälliga föräldrapenningen bör enligt&lt;br /&gt; 
vår mening utges helt med hänsyn till barnets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har ett stort ansvar för att underlätta för föräldrar till barn&lt;br /&gt; 
med handikapp och göra det möjligt för dem att ikläda sig sitt vårdaransvar.&lt;br /&gt;
Det är också uppenbart att de föräldrar som lyckas med detta tar på&lt;br /&gt; 
sig uppgifter som i annat fall skulle åvila samhällets institutioner. Alltför&lt;br /&gt; 
ofta händer det att föräldrar till barn med handikapp måste tillkämpa sig&lt;br /&gt; 
sina rättigheter i strid med försäkringskassa och läkare. Det finns tyvärr&lt;br /&gt; 
också tendenser till mer rigorös tillämpning av gällande bestämmelser,&lt;br /&gt; 
som en följd av det allmänna kravet på besparingsåtgärder inom statsförvaltningen.&lt;br /&gt;
Det finns därför anledning för riksdagen att uttala sig för en&lt;br /&gt; 
generös regeltillämpning, särskilt när det gäller vård av sjukt barn med&lt;br /&gt; 
handikapp. Detta styrks ytterligare av att kunskapsläget hos myndigheter&lt;br /&gt; 
när det gäller de problem som sammanhänger med vården i hemmet av&lt;br /&gt; 
barn med handikapp är långt ifrån tillfredsställande. Riksdagen bör därför&lt;br /&gt; 
också hos regeringen begära åtgärder för att förbättra informationen till&lt;br /&gt; 
berörda personalgrupper hos myndigheter och vårdinrättningar, särskilt&lt;br /&gt; 
när det gäller små handikappgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föräldrar till barn med handikapp skall kunna fullgöra sina&lt;br /&gt; 
vårdaruppgifter, som inte sällan är av rent sjukvårdande karaktär, behöver&lt;br /&gt; 
de information och undervisning som kan vara omfattande och tidsödande.&lt;br /&gt;
Man kan som förälder tvingas ta ledigt från arbetet under en viss tid för&lt;br /&gt; 
att få den nödvändiga informationen och undervisningen. Även detta bör&lt;br /&gt; 
enligt vår mening berättiga till sjukpenning, på samma sätt som vård av&lt;br /&gt; 
sjukt barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida kvinnor, som tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av att&lt;br /&gt; 
arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador, föreslås få rätt till omplacering&lt;br /&gt;
eller, om omplacering inte kan ordnas, rätt till havandeskapspen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:250&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ning. En förutsättning är att kvinnan har avstängts från arbete enligt&lt;br /&gt; 
föreskrifter utfärdade med stöd av arbetsmiljölagen. 1 dag finns sådana&lt;br /&gt; 
föreskrifter endast för blyarbete. Först när forskningen inom andra arbetsområden&lt;br /&gt;
kan framlägga bevis om risk för fosterskador i arbetsmiljön&lt;br /&gt; 
kommer föreskrifterna i arbetsmiljölagen att utökas. Detta kan inte medföra&lt;br /&gt;
ett godtagbart skydd mot risk för fosterskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller risk för fosterskador måste det finnas säkerhetsmarginaler&lt;br /&gt; 
som skyddar kvinnan och fostret även vid de fall då endast stark misstanke&lt;br /&gt; 
föreligger. Exempel på sådant arbete är där man utsätts för lösningsmedelsexponering.&lt;br /&gt;
Det finns fler omdiskuterade arbetsmiljöer där bevis om risk&lt;br /&gt; 
för fosterskada ännu inte föreligger. Enligt vpk:s mening måste någon&lt;br /&gt; 
instans i samhället ta på sig ansvaret för bedömning av arbeten där stark&lt;br /&gt; 
misstanke om risk för fosterskador föreligger. Lämpligast för den uppgiften&lt;br /&gt;
är f. n. arbetarskyddsstyrelsen. I denna bedömning bör de givetvis&lt;br /&gt; 
samråda med de experter de finnér nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna inom föräldraförsäkringen beräknas medföra&lt;br /&gt;
en kostnad på 100 milj. kr. per år. Enligt förslaget skall detta finansieras&lt;br /&gt; 
bl. a. genom att avgiftsbelägga förlossningsvård på samma sätt som övrig&lt;br /&gt; 
sjukhusvård, dvs. med 45 kr. per dag. Vidare försämras villkoren för att&lt;br /&gt; 
behålla den sjukpenning som utgick före barnets födelse. Enligt nu gällande&lt;br /&gt;
regler får kvinnan behålla sin sjukpenningsberäkning ett och ett halvt&lt;br /&gt; 
år efter barnets födelse. Detta ändras enligt förslaget till ett år efter barnets&lt;br /&gt; 
födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en fastslagen princip att den förebyggande mödrahälsovården&lt;br /&gt; 
och förlossningsvården skall vara avgiftsfri för den enskilde. Genom att&lt;br /&gt; 
avgiftsbelägga förlossningsvården skulle man göra avsteg från denna princip.&lt;br /&gt;
I förlängningen kan detta medföra, att när förlossningsvård jämställs&lt;br /&gt; 
med annan sjukhusvård i avgiftshänseende, så kan mödrahälsovård jämställas&lt;br /&gt;
med annan öppen vård och därmed också avgiftsbeläggas. När&lt;br /&gt; 
avgifter införs för vård- och omsorgstjänster innebär detta alltid att vissa&lt;br /&gt; 
grupper måste göra en ekonomisk bedömning samtidigt med behovsbedömningen&lt;br /&gt;
vid användandet av dessa tjänster. Mödrahälsovård och förlossningsvård&lt;br /&gt;
har varit avgiftsfria just därför att ingen skall behöva avstå&lt;br /&gt; 
på grund av ekonomiska skäl. Det finns en uppenbar risk för att nyblivna&lt;br /&gt; 
mammor som tillhör långinkomstfamiljer kommer att låta sig skrivas ut&lt;br /&gt; 
från förlossningsvården tidigare än vad de skulle gjort om vården var&lt;br /&gt; 
avgiftsfri. Förslaget om införande av avgift vid förlossningsvård avvisas&lt;br /&gt; 
därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att den sjukpenninggrundande inkomsten får behållas&lt;br /&gt;
i ett och ett halvt år efter barnets födelse tillkom för att garantera&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande kvinnor ett bibehållet försäkringsskydd viss tid efter&lt;br /&gt; 
barnets födelse, även om de av olika skäl inte återupptog förvärvsarbetet&lt;br /&gt; 
efter föräldraförsäkringens upphörande. Med hänsyn till att barnomsorgen&lt;br /&gt;
fortfarande är otillräckligt utbyggd kan alla kvinnor inte återgå till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:250&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;arbete omedelbart efter föräldrapenningens upphörande. Fortfarande har&lt;br /&gt; 
kvinnan huvudansvaret för barn och hemarbete, och därför måste en del&lt;br /&gt; 
kvinnor första tiden välja deltidsarbete. Med regler om att kvinnan då ej&lt;br /&gt; 
har rätt att behålla tidigare sjukpenning mer än ett år efter barnets födelse&lt;br /&gt; 
innebär förslaget försämrad ekonomisk trygghet vid sjukdom och utnyttjande&lt;br /&gt;
av den tillfälliga föräldrapenningen för kvinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att antalet ersättningsdagar med föräldrapenning&lt;br /&gt;
för föräldrar som gemensamt har barnet i sin vård&lt;br /&gt; 
kvoteras så att 60 dagar ej kan överlåtas på den förälder som&lt;br /&gt; 
varit hemma huvuddelen av tiden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär&lt;br /&gt;
att de 90 dagarna inom föräldrapenningen med ersättning&lt;br /&gt; 
enligt garantinivån upphör och ersätts med ett system där föräldrapenningen&lt;br /&gt;
utgår enligt sjukpenningsbeloppet under hela&lt;br /&gt; 
ersättningstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser förkortning&lt;br /&gt;
av den tid under vilken förälders sjukpenninggrundande&lt;br /&gt;
inkomst skall gälla från 18 månader till 12 månader,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;4. att riksdagen beslutar avskaffa den övre gränsen för antal dagar&lt;br /&gt; 
per år under vilka tillfällig föräldrapenning kan utgå för vård av&lt;br /&gt; 
sjukt barn,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;5. att riksdagen — vid avslag på yrkande 4 i motionen — beslutar&lt;br /&gt; 
att undantag från den övre gränsen för antal ersättningsdagar&lt;br /&gt; 
med tillfällig föräldrapenning skall medges i det fall barnet på&lt;br /&gt; 
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp&lt;br /&gt;
är i behov av särskild tillsyn eller vård,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning även skall&lt;br /&gt; 
utgå i det fall föräldrarna måste avstå från förvärvsarbete för att&lt;br /&gt; 
inhämta information och färdigheter som behövs för att i hemmet&lt;br /&gt;
ge handikappade barn en riktig omvårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att förälder har rätt att uppbära tillfällig&lt;br /&gt; 
föräldrapenning under sju dagar i samband med att barn under&lt;br /&gt; 
åtta år inskolas i förskola eller skola, varvid dock dispens bör&lt;br /&gt; 
kunna medges både ivad avser antal dagar och i vad avser övre&lt;br /&gt; 
åldersgräns när det gäller barn vilkas inskolning är särskilt komplicerad&lt;br /&gt;
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller&lt;br /&gt; 
annat handikapp,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;8. att riksdagen uttalar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;a) att i avsikt att förbättra föräldrars möjligheter att i hemmet ta&lt;br /&gt; 
vård om barn med handikapp bör en generös regeltillämpning&lt;br /&gt; 
ske inom det allmänna försäkringssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;b) att i avsikt att förbättra myndigheters och vårdinrättningars&lt;br /&gt; 
möjligheter att göra korrekta bedömningar av de svårigheter och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:250&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;kostnader som kan vara förenade med vård av handikappat&lt;br /&gt; 
barn i hemmet bör informationen till berörda personalgrupper&lt;br /&gt; 
intensifieras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder som ger&lt;br /&gt; 
gravida kvinnor rätt till omplacering eller havandeskapspenning&lt;br /&gt;
om de vistas i arbetsmiljöer där stark misstanke om risk för&lt;br /&gt; 
fosterskador föreligger i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser&lt;br /&gt; 
införande av avgift på förlossningsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 november 1984&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBR1NK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRN SVENSSON (vpk) MARGO INGVARDSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NK (vpk)</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGO INGVARDSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TOMMY FRANZÉN</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802250</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__250.pdf</filnamn>
<filstorlek>124336</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen  och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A5E7D0A7-5493-49CE-BADB-506B176E50E5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>