3100630G8022381984/85238motmotMotion 1984/85:238 Ivar Franzén m. fl.MotionMotion23801984-11-26 00:00:002014-11-04 10:00:082014-11-04 00:00:00Beredskapslagring av olja och kol m. m. (prop. 1984/85:53)Ivar Franzén m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G802238/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G802238https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802238
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1984/85:238<br />
Ivar Franzén m. fl.</p>
<p>Beredskapslagring av olja och kol m. m. (prop. 1984/85:53)</p>
<p>Energisystemen kan vara uppbyggda efter i princip två skilda strategier.<br />
Den ena strategin bygger på en centralistisk och koncentrationsinriktad<br />
syn på hur energisystemen bör vara utformade. Företrädarna för detta<br />
synsätt - t. ex. kärnkraftsförespråkarna — förordar investeringar i och<br />
byggande av storskaliga och centraliserade anläggningar för såväl produktion<br />
som distribution av energianläggningar anpassade och dimensionerade<br />
efter de krav ett tänkt ”högenergisamhälle” ställer. Den andra strategin<br />
bygger på ett decentralistiskt synsätt och hävdar nödvändigheten av hushållning<br />
med tillgängliga resurser och energianvändningens anpassning till<br />
naturens eget kretslopp. Företrädarna för detta synsätt ser inte energianvändning<br />
som ett självändamål utan utgår ifrån att produktionen av energi<br />
inte skall vara större än vad som behövs för att tillgodose de behov som<br />
finns. Energiförsöijningssystemet måste baseras på energihushållning och<br />
effektiv användning av tillförd energi, där utnyttjat energislag anpassas<br />
efter ändamål.</p>
<p>I proposition 1984/85:53 angående beredskapslagring av olja och kol<br />
m. m. läggs bl. a. förslag om en ny lag för beredskapslagring av olja och<br />
kol. De konkreta förslagen är i vissa hänseenden rimliga med utgångspunkt<br />
i den storskaliga och koncentrationsinriktade energipolitik som den socialdemokratiska<br />
regeringen förespråkar. I andra hänseenden innebär förslaget<br />
betydande risker för en ökad sårbarhet. Propositionen innebär, bl. a. i<br />
förhållande till de bedömningar överstyrelsen för ekonomiskt försvar redovisar,<br />
en lägre beredskapsnivå vad avser motorbensin, diesel och eldningsolja.<br />
Regeringen har vidare enligt ÖEF en för optimistisk bedömning<br />
av möjligheterna att ersätta olja med el vid krissituationer. Sammantaget<br />
innebär således regeringens förslag ökade säkerhetspolitiska risker.</p>
<p>Det framgår också klart att det primära motivet för utformningen av<br />
försörjningsmotivet är en strävan att stärka statsbudgeten. Utförsäljningen<br />
av statens beredskapslager beräknas ge nära 1,2 miljarder kronor. Samtidigt<br />
ställs ökade beredskapskrav på privata förbrukare. Det kan ifrågasättas<br />
om den myndighet som har att ansvara för försöijningsberedskapsfrågor,<br />
i den utsträckning som nu ställs krav på, skall engagera sig i försörjning<br />
av olja m.m. på energimarknaden. Därutöver skall även betydande<br />
kvantiteter olja från Iran, vilken inköpts av rent handelspolitiska skäl,<br />
prånglas ut på marknaden. Detta riskerar att medföra att myndighetens<br />
primära uppgifter sätts på undantag.</p>
<p>Stora och snabba förändringar av oljepriset, såväl uppåt som nedåt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:238</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>innebär störningar i såväl den nationella ekonomin som i världsekonomin.<br />
En välavvägd oljepolitik förutsätter att en reduktion av beredskapslagren<br />
inte sker i ett läge då oljepriset ändå är utsatt för en betydande press neråt.</p>
<p>I en prisstabiliserande oljepolitik måste ingå att en del av beredskapslagren<br />
skall kunna användas för att motverka snabba prishöjningar, men med<br />
den mycket kraftiga reduktion av beredskapslagren som föreslås i propositionen<br />
finns den möjligheten knappast kvar. Reduktionen av beredskapslagren<br />
bör därför inte ske av statsfinansiella skäl oavsett oljeprissituationen<br />
utan på ett sådant sätt att den kan få en prisstabiliserande effekt,<br />
vilket sannolikt också innebär mindre störningar i den nationella oljeindustrins<br />
verksamhet.</p>
<p>Reduktionen av beredskapslagren kan självklart användas i prisstabiliserande<br />
syfte endast en gång vid en given oljeanvändning. Sannolikt kommer<br />
dock oljeanvändningen att minska ytterligare. Det kan framdeles bli<br />
möjligt att ytterligare reducera beredskapslagren. och därmed återkommer<br />
möjligheten att verka för ett stabilt oljepris. Riksdagen bör som sin mening<br />
ge regeringen till känna att reduktionen av beredskapslagren bör ske på ett<br />
sådant sätt att den får en prisstabliserande effekt på oljemarknaden.</p>
<p>Det bör i detta sammanhang påpekas att den ryckiga politik den nuvarande<br />
regeringen bedrivit beträffande såväl råoljelagrens storlek som produktlagrens<br />
storlek innebär betydande svårigheter för såväl de lagringsskyldiga<br />
som den myndighet som ansvarar för beredskapsplaneringen. En<br />
mera långsiktig planering av beredskapslagringen av t. ex. oljeprodukter är<br />
nödvändig om landet i en avspärrningsperiod skall kunna upprätthålla en<br />
fullgod försörjning av oljeprodukter. Försörjning av råolja i syfte att förstärka<br />
budgeten får inte ske på ett sådant sätt och ändring i lagringsprocenttal<br />
ske så ofta att väsentliga nationella försörjningsberedskapsintressen<br />
åsidosätts.</p>
<p>Från centerpartiets sida har vi tidigare understrukit nödvändigheten av<br />
att energisystemen ges en flexibel och lokalt anpassad, småskalig utformning<br />
- dvs. system som är anpassade till ett decentraliserat samhälle. Ett<br />
energisystem byggt på småskalighet och inhemsk energi uppvisar en helt<br />
annan säkerhet och försötjningstrygghet. En så låg energianvändning som<br />
möjligt där energiförsörjningen baseras på i huvudsak förnybara inhemska<br />
energikällor och effektivare energianvändning är betydligt mindre sårbart.<br />
Graden av sårbarhet beror bl. a. på hur stor andel av energin som är<br />
importerad, vidare på hur energiförsörjningssystemet är uppbyggt. I krigstider<br />
torde storskaliga energiförsöijningssystem vara betydligt lättare att<br />
skada och svårare att utnyttja.</p>
<p>Från centerpartiets sida anser vi att kol inte skall introduceras i energisystemet<br />
så som regeringen förutsätter. Satsningar på alternativa drivmedel<br />
bör kunna minska behovet av importerad motorbensin, exempelvis<br />
genom låginblandning av etanol. Det framgår bl. a. av propositionen att<br />
ÖEF påpekat de brister som bergrumslagringen innebär. Lagringen av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:238</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>drivmedel torde därför ske på ett sådant sätt, att det underlättar exempelvis<br />
låginblandning av t. ex. etanol. Byggande av småskaliga elförsörjningsanläggningar<br />
är en annan väg att förbättra beredskapen och minska sårbarheten.<br />
Det har emellertid inte närmare prövats vilka fördelar en decentralistisk<br />
energipolitik kan innebära ur beredskapssynpunkt. Vi anser därför<br />
att riksdagen hos regeringen bör begära att en utredning av försörjningsberedskapsfrågor<br />
på energiområdet med utgångspunkt i ett energisystem<br />
byggt på småskalighet, effektivare energianvändning, utnyttjande av i huvudsak<br />
inhemska förnybara energislag och därmed en så låg energianvändning<br />
som möjligt.</p>
<p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att försörjningsberedskapens<br />
utformning på energiområdet utreds med utgångspunkt i ett<br />
småskaligt energiförsörjningssystem baserat på effektivare energianvändning<br />
och användning av i huvudsak inhemska förnybara<br />
energislag i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reduktionen<br />
av råoljelagren sker på ett sådant sätt att möjligheten att<br />
hålla stabila priser på olja tas till vara.</p>
<p>Stockholm den 26 november 1984</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>IVAR FRANZÉN (c)<br />
P. O. ERIKSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">TAGE SUNDKVIST (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0IVAR FRANZÉNc1undertecknare0P. O. ERIKSSONc2undertecknare0TAGE SUNDKVISTc3undertecknareG802238Ivar Franzén m. fl.mot_198485__238.pdf84662pdfBeredskapslagring av olja och kol m. m. (prop. 1984/85:53)https://data.riksdagen.se/fil/132D7365-3E46-4B39-B58D-A896B8C38716