<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074441</hangar_id>
 <dok_id>G8022184</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2184</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2184 Ingemar Eliasson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2184</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-01-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:18:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Näringslivets utveckling i Västernorrlands län</titel>
 <subtitel>Ingemar Eliasson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022184/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022184</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022184</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingemar Eliasson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets utveckling i Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län har en befolkningsutveckling som inneburit att&lt;br /&gt; 
länet under 1980-talets fyra senaste år förlorat 4 200 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att Västernorrland är det län som 1984 i relativa tal har&lt;br /&gt; 
den största minskningen i landet. I länsstyrelsens befolkningsprognos&lt;br /&gt; 
fram till 1990 kommer befolkningsminskningen att fortsätta i alla länets&lt;br /&gt; 
kommuner. Befolkningsminskningen har sin grund i bl. a. negativa födelsetal&lt;br /&gt;
och stor nettoutflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län har en lång och rik industritradition. Länets näringsliv&lt;br /&gt;
uppvisar i många avseenden en ensidig struktur. Alltsedan industrialiseringen&lt;br /&gt;
har skogs-, såg- och massaindustrin utvecklats till den basindustri&lt;br /&gt;
som all övrig sysselsättning varit beroende av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustrin som inriktats på tillverkning och service åt skogsindustrin&lt;br /&gt;
har senare kommit att utvecklas självständigt och funnit marknader&lt;br /&gt;
i stort sett i hela världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba strukturomvandlingen i skogsindustrin har inneburit betydande&lt;br /&gt;
personalnedskärningar och avvecklingar av hela industrier som inte&lt;br /&gt; 
kunnat ersättas av nya verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länet brottas med stora befolknings- och sysselsättningsproblem men&lt;br /&gt; 
har också stora utvecklingsmöjligheter. Flera intressenter arbetar med&lt;br /&gt; 
utvecklingsprojekt av skilda slag. Som framgår av 1984 års länsrapport&lt;br /&gt; 
finns många utvecklingsbara projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsmöjligheter inom skogsindustrin bör ges hög prioritet vid&lt;br /&gt; 
överväganden om den framtida strukturen inom svensk skogsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad utbyggnad kan ske med en ökad förädlingsgrad och med en&lt;br /&gt; 
begränsad utökning av råvaruförsörjningen. En samverkan mellan skogsindustrierna&lt;br /&gt;
i länet skulle kunna ge positiv sysselsättningseffekt på såväl&lt;br /&gt; 
kort som lång sikt. Välplanerade investeringsökningar i skogsindustrin ger&lt;br /&gt; 
fortfarande övrigt näringsliv och framför allt småindustrin god stimulans&lt;br /&gt; 
som gagnar hela länets utveckling. Mot denna bakgrund är det angeläget&lt;br /&gt; 
att regeringen i de sammanhang den får befattning med dessa frågor intar&lt;br /&gt; 
en positiv attityd till skogsindustrins utveckling i Västernorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2184&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Datateknik och elektronik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande administrativa datakraft som finns placerad i Sundsvall,&lt;br /&gt;
dels genom statsmakternas utflyttning av de statliga verken RFV,&lt;br /&gt; 
CSN, SPV m. fl., dels via ett stort antal dataserviceföretag, innebär tillgång&lt;br /&gt; 
till ett brett system- och programkunnande och en stor utvecklingspotential&lt;br /&gt;
för administrativ databehandling. Denna resurs måste tveklöst tas till&lt;br /&gt; 
vara på ett mer aktivt sätt än hitills. Bland länets kommuner pågår en lång&lt;br /&gt; 
rad aktiviteter. Mest uppmärksammad är Timrås ambitiösa satsning på att&lt;br /&gt; 
göra Timrå Elektronikcentrum till en differentierad och utvecklingsinriktad&lt;br /&gt;
högteknologisk industrimiljö (f. n. ca 10 nyetablerade företag). Timrås&lt;br /&gt; 
utveckling kan ske i god samverkan med dataverksamheten i Sundsvall.&lt;br /&gt; 
Forskningsresurser är nödvändiga för att höga kvalitetskrav skall kunna&lt;br /&gt; 
ställas. För att forskning och vidareutveckling skall komma till i Sveriges&lt;br /&gt; 
datatätaste område (Sundsvall/Timrå) krävs en utbyggnad av kunskap&lt;br /&gt; 
och utbildning. Ansvaret för vidareutveckling av kunskaper om den nya&lt;br /&gt; 
tekniken är delat på många händer. Företagen måste själva vidta åtgärder&lt;br /&gt; 
för att upprätthålla och vidareutveckla den egna personalens kompetens&lt;br /&gt; 
och skolsystemet måste förmås att producera lärare och instruktörer. För&lt;br /&gt; 
att Sundsvall/Timrå-området skall utvecklas krävs att bristen på lärare&lt;br /&gt; 
och instruktörer hävs. Regeringen bör därför medverka till att Sundsvall/&lt;br /&gt; 
Härnösands högskola snarast får inrätta en systemvetenskaplig linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den träbearbetande industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den träbearbetande industrin finns en rad småföretag som betyder&lt;br /&gt; 
mycket för sysselsättningen både direkt och indirekt runt om i länet. 1&lt;br /&gt; 
dessa småföretag finns ett betydande trätekniskt kunnande. Dessa företag&lt;br /&gt; 
har huvudsakligen ägnat sig åt beställningssnickerier. För att utveckla&lt;br /&gt; 
produktideer krävs insatser av teknisk, ekonomisk och marknadsmässig&lt;br /&gt; 
karaktär. Regeringen bör uppdra åt utvecklingsfonden i länet att särskilt&lt;br /&gt; 
beakta de små träföretagens utveckling i sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemslöjden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I länet finns förutom de båda hemslöjdsföreningarna i Ångermanland&lt;br /&gt; 
och Medelpad ett antal grupper av slöjdare. Om hemslöjden får utvecklas&lt;br /&gt; 
kommer den att vara ett gott komplement till sysselsättningen i länets&lt;br /&gt; 
glesbygdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hemslöjden skall leva vidare krävs att kvalitet, produktsortiment,&lt;br /&gt; 
formgivning, rådgivning till slöjdare, marknadsutveckling och marknadsföring&lt;br /&gt;
utvecklas. En utveckling av hemslöjden förutsätter således en relativt&lt;br /&gt;
omfattande satsning. Arbetet bör ske i intim samverkan med hemslöjdsföreningarna&lt;br /&gt;
och de olika grupperna av enskilda slöjdare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2184&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Länsstyrelsen har tagit initiativ till ett åtgärdsprogram som kräver medverkan&lt;br /&gt;
förutom av ovanstående även av statens industriverk, länets kommuner&lt;br /&gt;
samt landstinget. Regeringen bör ge statens industriverk i uppdrag&lt;br /&gt; 
att aktivt medverka i länets utveckling av hemslöjden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Turismen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen bedöms vara en av de mer utvecklingsbara näringarna i framtiden.&lt;br /&gt;
Ökad fritid, ökad insikt om rekreationens betydelse för allmänt&lt;br /&gt; 
välbefinnande, sociala faktorer etc. är förhållanden som ligger bakom den&lt;br /&gt; 
bedömning som görs. Motivet för det ökade arbetet på området har dels&lt;br /&gt; 
varit insikten om att länet har klara rekreations- och turismvärden, dels&lt;br /&gt; 
behovet av att skapa sysselsättning när omstrukturering i andra näringar&lt;br /&gt; 
medfört minskade arbetstillfällen. Länet har flera somrar i rad ökat turistvolymen&lt;br /&gt;
i en takt som klart överstiger rikets. Den ökade turistströmmen&lt;br /&gt; 
har medfört ökade krav och förväntningar på näringsidkarna. Det är&lt;br /&gt; 
därför av vikt att utbildning för såväl företagare som personal i den privata&lt;br /&gt; 
och kommunala delen av turistnäringen kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfonden bör ha en given uppgift i den utvecklingen. Länsarbetsnämnden&lt;br /&gt;
bör också kunna bidra med en skräddarsydd utbildning&lt;br /&gt; 
under vinterhalvåret när turistnäringen har lågsäsong. Regeringen bör&lt;br /&gt; 
därför ge länsarbetsnämnden i uppdrag att erbjuda turismföretagen skräddarsydd&lt;br /&gt;
utbildning på samma sätt som den utbildning som erbjuds jordbrukare&lt;br /&gt;
under vinterhalvåret.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs*&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om utvecklingen av skogsindustrin i Västernorrlands&lt;br /&gt;
län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande utvecklingsfondens stöd till småträföretagens&lt;br /&gt;
utveckling i Västernorrlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen&lt;br /&gt;
bör ge statens industriverk i uppdrag att aktivt medverka&lt;br /&gt; 
i Västernorrlands läns utveckling av hemslöjden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 januari 1985&lt;br /&gt; 
INGEMAR ELIASSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;* Se även motionerna 1984/85:2185 — 2186.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR ELIASSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022184</dok_id>
<subtitel>Ingemar Eliasson</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2184.pdf</filnamn>
<filstorlek>93396</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Näringslivets utveckling i Västernorrlands län</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AADF9AF7-9564-429C-A983-6C80E97E16A9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>