<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100599</hangar_id>
 <dok_id>G80221</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:21 Björn Körlof m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-10-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:59:42</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)</titel>
 <subtitel>Björn Körlof m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G80221/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G80221</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80221</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:21&lt;br /&gt; 
Björn Körlof m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85: 2 framläggs förslag till lagstiftning om artificiell&lt;br /&gt; 
insemination. Förslaget innebär bl. a. att såväl make- som givarinsemination&lt;br /&gt;
skall kunna äga rum, att moderns make eller man som bor tillsammans&lt;br /&gt; 
med henne under äktenskapsliknande förhållanden skall anses som rättslig&lt;br /&gt; 
far om han samtyckt till inseminationen samt att barnet av föräldrarna skall&lt;br /&gt; 
upplysas om att det tillkommit genom insemination och ha rätt att få veta&lt;br /&gt; 
vem den biologiske fadern (spermadonatorn) är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det är fråga om samboende under äktenskapsliknande förhållanden&lt;br /&gt; 
måste självklart definitionen vidgas jämfört med gällande lagstiftning, som&lt;br /&gt; 
i regel förutsätter gemensamt barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls att s.k. makeinsemination — insemination&lt;br /&gt; 
med sperma från kvinnans make eller annan man som bor tillsammans med&lt;br /&gt; 
kvinnan under äktenskapsliknande förhållanden - inte ger upphov till&lt;br /&gt; 
några särskilda etiska eller psyko-sociala problem. Vi delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid s. k. givarinsemination - insemination med sperma från en anonym&lt;br /&gt; 
givare - uppstår dock medicinska, etiska och psyko-sociala problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner propositionens lösning av dessa frågor olycklig och kan inte&lt;br /&gt; 
godta förslaget såvitt avser givarinsemination. Enligt vår mening talar ett&lt;br /&gt; 
flertal skäl mot att givarinsemination skall av lagstiftaren accepteras som&lt;br /&gt; 
en metod att alstra barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det inte kan betraktas som någon allmän mänsklig rättighet&lt;br /&gt; 
att få tillgång till givarinsemination. Avsaknaden av forskning om situationen&lt;br /&gt;
för såväl barn som tillkommit genom givarinsemination som de&lt;br /&gt; 
familjer de växer upp i gör att stor försiktighet måste iakttas vid lagstiftning&lt;br /&gt; 
gällande ifrågavarande område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen betonas att en prövning av makarnas eller de samboendes&lt;br /&gt;
lämplighet att vårda och fostra barn är nödvändig innan givarinsemination&lt;br /&gt;
kan genomföras. Detta förutskickas innebära så stora insatser att&lt;br /&gt; 
endast allmänna sjukhus med tillgång till psykologisk expertis kan utföra&lt;br /&gt; 
uppgiften. Vederbörande ansvarig läkare skall med biträde av kuratorer,&lt;br /&gt; 
psykologer eller psykiatriker genomföra psyko-sociala utredningar om makarnas&lt;br /&gt;
eller de samboendes lämplighet som föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen är dessa åtgärder behövliga för att så långt det är&lt;br /&gt; 
möjligt säkerställa att barnet skall kunna växa upp under goda förhållanden.&lt;br /&gt;
Å andra sidan är ju modern barnets biologiska förälder och det är ett&lt;br /&gt; 
oroande fenomen att offentligt anställda tjänstemän - om än aldrig så&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kvalificerade inom sitt fack — skall ha sista ordet i en fråga om medborgarnas&lt;br /&gt;
barnalstring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls att makarna eller de samboende skall få råd&lt;br /&gt; 
och upplysningar om ”de särskilda problem som möter vid en givarinsemination”,&lt;br /&gt;
och att de måste ges tid att tänka igenom situationen. Detta är i&lt;br /&gt; 
och för sig en lovvärd ambition. Vi måste emellertid för vår del uttrycka&lt;br /&gt; 
stor tveksamhet till om det alls är möjligt för människor att till fullo&lt;br /&gt; 
föreställa sig vilka svårbemästrade problem som i sinom tid kan aktualiseras.&lt;br /&gt;
Det är uppenbart att väldiga - sannolikt ofta olösliga - konflikter kan&lt;br /&gt; 
uppstå inom en familj på grund av att givarinsemination ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande spermagivaren måste enligt propositionen omfattande&lt;br /&gt; 
utredning företas. Medicinska undersökningar gällande givarens kroppsliga&lt;br /&gt;
och själsliga tillstånd måste ske och hans lämplighet från psyko-social&lt;br /&gt; 
synpunkt beaktas. Det understryks att givaren skall bli informerad om att&lt;br /&gt; 
barnet i framtiden kan komma att kontakta honom. Även i detta sammanhang&lt;br /&gt;
är vi mycket tveksamma vad gäller en människas möjlighet att rätt&lt;br /&gt; 
sätta sig in i de konsekvenser som handlandet kan medföra flera tiotal år&lt;br /&gt; 
senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudlinje i propositionen är att givaren skall utses av vederbörande&lt;br /&gt; 
läkare och i övrigt skall endast barnet har rätt att få kännedom om givarens&lt;br /&gt; 
identitet. Det är därför mycket förvånande när det i propositionen nämns&lt;br /&gt; 
att det inte finns något hinder mot att som givare nyttjas någon som&lt;br /&gt; 
makarna eller samboende själva pekat ut. Det är vidare egendomligt att&lt;br /&gt; 
propositionen förutsätter att fryst sperma skall kunna föras in i landet från&lt;br /&gt; 
andra länder, trots att ett sådant förfarande torde utesluta såväl medicinsk&lt;br /&gt; 
kontroll av givaren som möjligheten för ett barn att kontakta honom. Här&lt;br /&gt; 
berörda förhållanden visar vilka svårigheter ett godkännande av givarinsemination&lt;br /&gt;
kan medföra och öppnar fältet fritt för manipulationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen framhåller att han anser att det från principiell&lt;br /&gt; 
synpunkt är viktigt att ett barn som kommit till genom givarinsemination&lt;br /&gt; 
får reda på detta genom sina föräldrar. Barnet skall även ha möjlighet att få&lt;br /&gt; 
veta vem som har varit givare. I propositionen betonas vidare att barnet&lt;br /&gt; 
kan behöva hjälp med att bearbeta känslomässiga problem som gör sig&lt;br /&gt; 
gällande i sammanhanget. Departementschefen förklarar att han inte tror&lt;br /&gt; 
att detta skall inverka menligt på barnets familjerelation. Denna uppfattning&lt;br /&gt;
kan vi inte dela. Vi menar tvärtom att såväl barnet och dess familj som&lt;br /&gt; 
givaren och hans familj kan komma att utsättas för stora påfrestningar.&lt;br /&gt; 
Risken är enligt vår mening påtaglig att barnet kan fara illa av att få&lt;br /&gt; 
kännedom om att det tillkommit genom givarinsemination och att fadern är&lt;br /&gt; 
en främling. Att barnet sedan kan få reda på vem den biologiske fadern är&lt;br /&gt; 
ger inte några garantier för att barnet skall slippa bestående skadeverkningar&lt;br /&gt;
av psykisk och psyko-social karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter vi ovan framfört belyser vilka allvarliga problem etiska,&lt;br /&gt;
psykologiska och sociala - som givarinsemination kan ge upphov&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;till för berörda personer. Vi finnér därför övertygande skäl föreligga för att&lt;br /&gt; 
förbjuda denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna inställning kan anföras att om givarinsemination likväl sker&lt;br /&gt; 
kommer barnet att vara faderlöst, såvida modern inte är gift. Till detta kan&lt;br /&gt; 
sägas att en sådan situation kan uppstå redan i dag, exempelvis om en&lt;br /&gt; 
faderskapstalan vid domstol lämnas utan bifall. Även om rätten till&lt;br /&gt; 
givarinsemination lagfästes skulle samma läge kunna inträffa. Detta blev&lt;br /&gt; 
följden om människor ordnade givarinsemination på annat sätt än lagtexten&lt;br /&gt;
föreskriver. Det är fullt tänkbart med en sådan utveckling exempelvis&lt;br /&gt; 
beträffande personer som inte erhållit tillstånd till givarinsemination eller&lt;br /&gt; 
av någon orsak — kanske önskemål om viss givare — inte vill att inseminationen&lt;br /&gt;
skall komma till myndigheternas kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det önskemål om barn som ligger bakom att somliga är beredda att&lt;br /&gt; 
nyttja givarinsemination skulle kunna tillgodoses på annat sätt. I dag krävs&lt;br /&gt; 
ett tidsödande, komplicerat och för adoptivföräldrarna dyrbart förfarande&lt;br /&gt; 
vid adoption. Om möjligheterna till adoption underlättas skulle det säkert&lt;br /&gt; 
medföra att givarinsemination blev mindre efterfrågad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är medvetna om att den av regeringen nu föreslagna lagstifningen, om&lt;br /&gt; 
den genomförs, kanske leder till att givarinsemination praktiskt taget upphör.&lt;br /&gt;
Även om detta skulle vara en avsedd effekt innebär propositionen att&lt;br /&gt; 
statsmakterna skall sanktionera en enligt vår mening tveksam verksamhet.&lt;br /&gt; 
En sådan sanktion strider mot den för oss självklara strävan att låta&lt;br /&gt; 
lagstiftningen styras av etiska normer som vilar på västerländsk, kristen&lt;br /&gt; 
grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudslagstiftning är något som vi ogärna rekommenderar. Men i den&lt;br /&gt; 
här situationen kan vi inte följa den principen. Vi föreslår således att&lt;br /&gt; 
givarinsemination i lag förbjuds. Förbudet skall vara förenat med en straffbestämmelse&lt;br /&gt;
som torde kunna ha samma innehåll som 7 § i lagförslaget i&lt;br /&gt; 
den nu föreliggande propositionen och rikta sig mot dem som vanemässigt,&lt;br /&gt; 
eller för att bereda sig vinning, utför insemination i strid mot lagen.&lt;br /&gt; 
Förbudet skall inte omfatta s. k. makeinsemination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande proposition bör alltså avslås och regeringen lägga fram ett&lt;br /&gt; 
nytt förslag i enlighet med de i denna motion anförda riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle riksdagens majoritet ändå godkänna propositionen bör enligt vår&lt;br /&gt; 
mening undantag göras i fråga om införsel i landet av fryst sperma. Det bör&lt;br /&gt; 
under alla omständigheter vara förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:2 hos regeringen&lt;br /&gt;
begär nytt förslag i enlighet med de riktlinjer som framförs i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen därest yrkande I inte vinner bifall beslutar att&lt;br /&gt; 
införsel av fryst sperma från utlandet skall förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 17 oktober 1984&lt;br /&gt; 
BJÖRN KÖRLOF (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BLENDA LITTMARCK (m) GULLAN LINDBLAD &amp;lt;m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖTHE KNUTSON (m) ARNE SVENSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANN-CATHRINE HAGLUND &amp;lt;m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN KÖRLOF</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BLENDA LITTMARCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTHE KNUTSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE SVENSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G80221</dok_id>
<subtitel>Björn Körlof m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>104732</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/81DF1CF7-5ED9-4DDA-A5F0-78BD362BE64B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>