<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100598</hangar_id>
 <dok_id>G802209</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>209</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:209 Eric Hägelmark m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>209</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:59:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i civilförsvarslagen (1960:74), m. m. (prop. 1984/85:49)</titel>
 <subtitel>Eric Hägelmark m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802209/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802209</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802209</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:350px;text-align:right;"&gt;Mot 1984/85&lt;br /&gt; 
209-214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eric Hägelmark m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i civilförsvarslagen (1960:74), m. m. (prop. 1984/85:49)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1984/85:49 behandlar kommunernas roll inom civilförsvaret.&lt;br /&gt;
Riksdagen uttalade sig i 1977 års totalförsvarsbeslut för en övergång till&lt;br /&gt; 
ett kommunanknutet civilförsvar. Principerna fastlades i 1982 års totalförsvarsbeslut.&lt;br /&gt;
Ledningen av civilförsvaret på lokal nivå skall överföras från&lt;br /&gt; 
staten till kommunerna. En parlamentarisk kommitté har därefter behandlat&lt;br /&gt;
frågor kring hur kommunernas planläggning av civilförsvarsverksamheten&lt;br /&gt;
bör genomföras. Kommittén har bedrivit provplanläggning i Kopparbergs&lt;br /&gt;
och Malmöhus län. Resultaten är mycket positiva. Trots den&lt;br /&gt; 
korta tiden har de 22 försökskommunerna lyckats genomföra planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga kommuner bör det gå ännu bättre, genom att det nu finns&lt;br /&gt; 
erfarenhet att bygga på. Information och utbildning kan bli bättre. Språket&lt;br /&gt; 
torde dessutom kunna förenklas i de dokument som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verkligt glädjande effekt av provplanläggningskommitténs arbete —&lt;br /&gt; 
som inte förutsågs i direktiven — var att civilförsvarsplanläggningen med&lt;br /&gt; 
fördel kan integreras i kommunens planläggning för sina hittillsvarande&lt;br /&gt; 
uppgifter i krig, som socialtjänst, gatuhållning, vatten, avlopp och annat&lt;br /&gt; 
som är en fortsättning på det ansvar som finns i fred. Grundprincipen&lt;br /&gt; 
inom totalförsvaret bör vara att den som sköter en uppgift i fred också skall&lt;br /&gt; 
ha hand om den i krig. Därmed borgas för största möjliga kompetens och&lt;br /&gt; 
minsta möjliga omställningsproblem. Civilförsvarsuppgifterna kan ses&lt;br /&gt; 
som en naturlig fortsättning i krig på kommunernas fredstida uppgifter&lt;br /&gt; 
inom räddningstjänsten, det som hittills kallats brandväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan civilförsvaret förankras kommunalt innebär det en kraftig vitalisering,&lt;br /&gt;
och verksamheten kan långt bättre än med statlig ledning bli folkligt&lt;br /&gt; 
förankrad. Kommunerna — gärna i samverkan med frivilliga organisationer&lt;br /&gt;
— bör genom den nya hemskyddsorganisationen ute i bostadsområdena&lt;br /&gt;
kunna få en direkt förbindelse mellan civilförsvaret och allmänheten.&lt;br /&gt; 
Hemskyddsorganisationen, som i princip beslöts i 1982 års totalförsvars&lt;br /&gt; 
beslut, avsågs ge medborgarna information vid beredskap och krig om&lt;br /&gt; 
skyddsmöjligheter och annan civilförsvarsverksamhet. Nu framstår det&lt;br /&gt; 
allt tydligare att hemskyddsorganisationen även bör användas för information&lt;br /&gt;
inom alla de verksamhetsfält som berör kommunerna i krig och där&lt;br /&gt; 
den enskilde behöver stöd av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen utgår från provplanläggningskommitténs förslag. I fråga&lt;br /&gt; 
om den statliga ersättningen till kommunerna föreslår statsrådet en enklare&lt;br /&gt;
ordning än kommittén föreslog, nämligen ett helt schabloniserat bidrag&lt;br /&gt; 
byggt på grundbidrag plus fem kronor per invånare. Det innebär liten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 209—214&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:209&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;administration och har dessutom fördelen att kommunerna inte frestas att&lt;br /&gt; 
göra planeringen dyrare än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en viktig punkt går regeringen dock emot provplanläggningskommittén,&lt;br /&gt;
nämligen i fråga om ansvaret för ”mobiliseringsplanen”, som var&lt;br /&gt; 
en av de sex planer som kommunerna borde ansvara för enligt provplanläggningskommittén.&lt;br /&gt;
De övriga fem avser övergripande ledning, kommunal&lt;br /&gt;
information, plan för personal och underhåll, skyddsplan (skyddsrum&lt;br /&gt; 
och annat skydd) samt räddningsplan. Statsrådet föreslår att länsstyrelserna&lt;br /&gt;
åtminstone t. v. bör upprätta och ansvara för mobiliseringsplanerna.&lt;br /&gt; 
”När ytterligare erfarenheter vunnits kan kommunernas ansvar för mobiliseringsplanläggningen&lt;br /&gt;
ändras till en omfattning som då kan vara önskvärd&lt;br /&gt;
och ändamålsenlig.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provplanläggningskommittén var enig i sitt förslag. Den hade studerat&lt;br /&gt; 
just mobiliseringsanläggningen extra noga genom att prova två alternativ.&lt;br /&gt; 
I Malmöhus län utarbetade länsstyrelsen en mobiliseringsplan för var och&lt;br /&gt; 
en av de tolv kommuner som ingick i provpianläggningen. I Kopparbergs&lt;br /&gt; 
län ansvarade de tio kommunerna själva för mobiliseringsplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar om erfarenheterna att ”mobiliseringsplanerna i&lt;br /&gt; 
Kopparbergs län präglas inte av den enhetlighet som utmärker planerna&lt;br /&gt; 
för Malmöhus län. Detta förklaras av en strävan att utforma planerna med&lt;br /&gt; 
hänsyn till lokala förutsättningar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att kommunerna får ansvaret för mobiliseringsplanerna.&lt;br /&gt;
Undantag bör kunna göras i Stockholms län, där många kommuner&lt;br /&gt; 
har civilförsvarsbaser placerade utanför den egna kommunen. Där kan&lt;br /&gt; 
problem uppstå vid mobiliseringsplanläggningen, varför man i det länet&lt;br /&gt; 
bör ha en möjlighet att låta länsstyrelsen svara för planläggning för och&lt;br /&gt; 
ledning av mobilisering för vissa av kommunernas enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det provplanläggningskommittén säger om ansvaret för mobiliseringsplanläggningen&lt;br /&gt;
är principiellt och viktigt. Kommunalt ansvar ökar möjligheterna&lt;br /&gt;
att verksamheten skall fungera i krig. Den lokala anpassningen blir&lt;br /&gt; 
bättre. Och kommunalt ansvar uppfyller bäst kraven vid överraskande&lt;br /&gt; 
angrepp, alltså den situation som totalförsvarsbeslutet fäste särskilt stor&lt;br /&gt; 
vikt vid. Det kan bli något billigare att låta länsstyrelserna utföra planeringen,&lt;br /&gt;
men kommittén menar att ”betydelsen av den lokala förankringen&lt;br /&gt; 
och som en följd härav den ökade beredskapen mot överraskande angrepp&lt;br /&gt; 
väger väsentligt tyngre”. Kommittén skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall enligt 1982 års totaiförsvarsbeslut ansvara för ledning&lt;br /&gt;
av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och den planläggning&lt;br /&gt;
i fred som hänger samman härmed. Självfallet måste detta i första&lt;br /&gt; 
hand avse sådana planer som har direkt betydelse för kommunernas möjligheter&lt;br /&gt;
att lösa sina civilförsvarsuppgifter i krig. Dessa möjligheter ökar rimligen.&lt;br /&gt;
om de som bär ansvaret för genomförandet av planerad verksamhet&lt;br /&gt; 
aktivt har deltagit i eller genomfört planläggningen. Härigenom erhålls den&lt;br /&gt; 
insikt i och den förtrogenhet med föreliggande uppgifter och problem som&lt;br /&gt; 
gör det möjligt att handla med säkerhet. Denna säkerhet krävs eftersom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:209&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;uppgifterna i regel måste lösas under tidspress och svåra förhållanden eller&lt;br /&gt; 
i situationer, när man måste göra avsteg från planerat förfarande. Det bör&lt;br /&gt; 
observeras att dessa krav redan är tillgodosedda i riksdagsbeslutet vad&lt;br /&gt; 
gäller skyddsplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå under beredskap&lt;br /&gt; 
och i krig bör som vi tidigare har framhållit ingå att mobilisera civilförsvarsorganisationen.&lt;br /&gt;
Detta är dessutom en verksamhet som har avgörande&lt;br /&gt; 
betydelse för kommunernas möjligheter att lösa sina övriga civilförsvarsuppgifter.&lt;br /&gt;
Vi anser att här i hög grad gäller de ovan angivna kraven på att&lt;br /&gt; 
ansvarig myndighet måste ha stor insikt i och förtrogenhet med föreliggande&lt;br /&gt;
uppgifter och problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skäl som talar för ett kommunalt ansvar för mobiliseringsplanläggningen&lt;br /&gt;
är att kommunerna kommer att välja olika lösningar, när&lt;br /&gt; 
det gäller ansvaret för skilda delar av civilförsvarsverksamheten på olika&lt;br /&gt; 
nämnder, styrelser och förvaltningar beroende på hur deras fredsorganisation&lt;br /&gt;
är utformad. Det är otvivelaktigt lättare för kommunen än för länsstyrelsen&lt;br /&gt;
att i mobiliseringsplanen göra denna lokala anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att ett planläggningsansvar sorn är förlagt till den lokala&lt;br /&gt; 
verkställande nivån bäst uppfyller totalförsvarsbeslutets krav på ökad förmåga&lt;br /&gt;
att möta verkningarna av ett överraskande angrepp. Som skäl härför&lt;br /&gt; 
hänvisar vi till det resonemang vi fört ovan om att ansvar för och aktivt&lt;br /&gt; 
deltagande i planläggningen medför bättre handlingsberedskap och säkerhet&lt;br /&gt;
i ett verkställighetsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det olyckligt att propositionen gått emot förslaget att låta&lt;br /&gt; 
kommunerna få ansvar för mobiliseringsplanläggningen. Beredskapen vid&lt;br /&gt; 
överraskande anfall förbättras, och lokala hänsyn kan bättre tillgodoses&lt;br /&gt; 
om kommunerna får ansvaret för mobiliseringsplanläggningen. I totalförsvarsplanen&lt;br /&gt;
anses det självklart att den som skall ha ledning i krig också&lt;br /&gt; 
ansvarar i fred för mobiliseringsplanläggningen. Det är då orimligt att&lt;br /&gt; 
länsstyrelserna skall göra upp planer för en verksamhet som i krig leds av&lt;br /&gt; 
kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;att riksdagen beslutar att kommunernas ansvar för civilförsvarsverksamheten&lt;br /&gt;
även skall omfatta mobiliseringsplanläggningen&lt;br /&gt; 
och att den föreslagna lagen ändras i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ERIC HÄGELMARK (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN EKMAN (fp) HUGO BERGDAHL (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC HÄGELMARK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HUGO BERGDAHL</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802209</dok_id>
<subtitel>Eric Hägelmark m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__209.pdf</filnamn>
<filstorlek>138575</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i civilförsvarslagen (1960:74), m. m. (prop. 1984/85:49)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/34FB2F57-9416-4FED-A26A-1B9854057FC5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>