3100386 G80219 1984/85 19 mot mot Motion 1984/85:19 Bertil Fiskesjö m. fl. Motion Motion 19 0 1984-01-01 00:00:00 2014-11-04 09:57:00 2014-11-04 00:00:00 Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) Bertil Fiskesjö m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80219/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80219 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80219 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1984/85:19<br /> Bertil Fiskesjö m. fl.</p> <p>Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)</p> <p>Propositionen behandlar två frågor som med fördel kan hållas isär. Den<br /> ena frågan gäller inseminationsbarns rättsliga ställning, den andra behovet<br /> och önskvärdheten av särskild reglering av inseminationsverksamheten,<br /> utöver vad som är nödvändigt för att tillförsäkra att barnen får en rättslig<br /> far.</p> <p>Som framhålls i propositionen visar ett aktuellt rättsfall, att frånvaron av<br /> lagbestämmelser som direkt reglerar frågan om faderskap till barn som<br /> tillkommit genom insemination kan leda till, att den presumerade rättslige<br /> fadern kan undandra sig detta faderskap, oavsett om han samtyckt till<br /> inseminationen eller ej. Detta är i princip otillfredsställande, även om<br /> rättsfall av angivet slag kan förutsättas bli mycket sällsynta även framdeles.</p> <p>Vi delar således justitieministerns uppfattning, att en lagreglering skall<br /> ske, som fastlägger, att moderns make eller annan man som vid inseminationen<br /> levde tillsammans med henne under äktenskapsliknande förhållanden<br /> skall anses som barnets rättslige far. Vi anser också att det är lämpligt<br /> att reglera detta i föräldrabalken på det sätt som föreslås i propositionen,<br /> och att de regler i förslaget till inseminationslag som behandlar dessa<br /> frågor bör antas.</p> <p>Vad gäller övriga delar av förslaget till särskild lag om insemination<br /> känner vi däremot stor tveksamhet och anser att allvarliga invändningar<br /> kan riktas mot detsamma. När vi fortsättningsvis talar om insemination<br /> avser vi enbart s.k. givarinsemination, dvs. de fall då befruktning sker<br /> med sperma från annan än make eller samboende. Vad beträffar s.k.<br /> makeinsemination instämmer vi i de slutsatser som kommer till uttryck i<br /> såväl propositionen som i den utredning som föregått denna, nämligen att<br /> makeinseminationen i sig inte ger anledning till särskild lagstiftning, utöver<br /> den ändring av föräldrabalken som vi berört ovan och som vi tillstyrkt.</p> <p>Återstår således frågan om särskild lagstiftning avseende givarinsemination.<br /> Helt allmänt anser vi att för införandet av alla nya lagregler bör gälla,<br /> att det skall finnas ett påvisbart och angeläget behov. Detta är av särskild<br /> vikt för regler som innebär intrång i och begränsning av den personliga<br /> integriteten. De samlade effekterna av föreslagna regler måste således<br /> övervägas noga.</p> <p>Inseminationsverksamhet har förekommit länge såväl utomlands som i<br /> vårt land, även om antalet kända fall hos oss fortfarande är ganska litet.<br /> Enligt vad utredningen uppger bedrivs verksamheten vid ett tiotal kvinnokliniker<br /> och av ett litet antal privatpraktiserande gynekologer. Verksamhe</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ten har hittills handlagts enligt de regler som allmänt gäller enligt läkarinstruktionen<br /> och de författningar i övrigt som reglerar hälso- och sjukvård,<br /> t. ex. bestämmelserna om sekretess i sekretesslagen. Av intresse i sammanhanget<br /> är att något krav på särskild lagstiftning inte rests från direkt<br /> berörda parter.</p> <p>De grundläggande motiv som anges i utredningen och propositionen är<br /> närmast av etisk karaktär. I en del remissvar på utredningen har man<br /> föreslagit att givarinsemination skall förbjudas helt. Den moraliska grundsyn<br /> som detta ytterst grundar sig på är att den rättslige fadern alltid skall<br /> vara barnets biologiske far. Denna uppfattning kan framstå som uttryck för<br /> en klar och konsekvent princip och den präglar också i mycket lagstiftningen<br /> på familjerättens område.</p> <p>Att i verkligheten strikt upprätthålla denna princip genom lagstiftning är<br /> dock ogörligt, det visar all erfarenhet. Ibland är det inte heller önskvärt.<br /> Av sociala, rättsliga och praktiska skäl har också sedan länge avsteg gjorts<br /> även i gällande rätt. Det är således inkonsekvent att använda principen<br /> som sådan som ett argument mot just givarinsemination. I såväl utredningen<br /> som propositionen har man också kommit till den slutsatsen att insemination<br /> skall vara tillåten, trots att detta leder till att barnets rättslige<br /> fader inte är den biologiske. Verksamheten förbjuds således inte; den ges<br /> positiv lagsanktion. Men man vill reglera verksamheten på i lagförslaget<br /> angivet sätt. Det viktigaste och avgörande i förslaget är att spermagivarens<br /> identitet skall kunna röjas.</p> <p>Om man således bortser från en rad argument som visserligen finns i<br /> materialet men inte återspeglas i det föreliggande lagförslaget kvarstår att<br /> granska förslaget och de motiv som faktiskt är knutna till det. Vidare är det<br /> av stor vikt att söka bedöma om de föreslagna lagreglerna kan tänkas få de<br /> effekter som anges i de relevanta motiven.</p> <p>I motiven återkommer man ofta till det i och för sig tungt vägande<br /> argumentet att det är barnets rätt och barnets situation som skall sättas i<br /> centrum. Man utgår vidare ifrån att det under alla omständigheter är bra<br /> för barnet att kunna få veta vem som är den biologiske fadern. Detta<br /> tillgodoses genom den föreslagna lagen, menar man.</p> <p>Så är det inte. Genom en bestämmelse i lagen och en följdändring av<br /> sekretesslagen stadgas visserligen att ett barn som avlats genom insemination<br /> skall, när det uppnått en tillräcklig mognad, få rätt att få del av de<br /> uppgifter om spermagivaren som finns i den journal som sjukhuset åläggs<br /> att föra och bevara. Men det är väl att märka, att varken sjukhuset eller<br /> någon annan myndighet åläggs att informera barnet om att det tillkommit<br /> genom insemination. Denna informationsuppgift läggs på de rättsliga föräldrarna,<br /> dock inte genom något stadgande i lagen eller någon annan<br /> föreskrift om att de skall avge bindande förklaring om att tala om för barnet<br /> hur det kommit till. Insikten om att föreskrifter av det här slaget skulle<br /> vara verkningslösa får förutsättas vara anledningen till att de saknas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>De allmänna uttalanden som görs i utredningen och propositionen om<br /> önskvärdheten av att föräldrarna informerar barnen är av allt att döma lika<br /> verkningslösa. Av de undersökningar som redovisas i utredningen och i<br /> några remissvar framgår klart att föräldrarna inte har för avsikt att tala om<br /> för barnen att de tillkommit genom insemination. De vill att barnen i alla<br /> avseenden skall betraktas som deras egna. Detta framstår som en grundläggande<br /> förutsättning för inseminationen. Därmed blir också bestämmelserna<br /> om att barnet skall ha tillgång till uppgifterna om spermagivaren av<br /> ringa värde. Förutsättningen för ett utnyttjande av denna möjlighet är ju att<br /> barnet vet om att den biologiske fadern är en annan än den rättslige och<br /> sociale.</p> <p>Man kan visserligen helt allmänt hävda den uppfattningen, att det skulle<br /> vara önskvärt med en större öppenhet kring inseminationsverksamheten<br /> som sådan och att föräldrarna utan ängslan för effekterna på familjesituationen<br /> eller för omgivningens reaktioner borde kunna tala om hur allt gått<br /> till. Men man kan också ur de inblandade parternas, inkl. barnets och<br /> spermagivarens, synpunkt komma till rakt motsatt ståndpunkt, nämligen<br /> att öppenheten skulle vara till skada.</p> <p>Vad man tycker härvidlag är dock rätt likgiltigt ur den aspekt som här<br /> berörts. Det är föga troligt att föräldrarnas attityd kommer att förändras till<br /> en större öppenhet av det skälet att en ny lag gör det möjligt för barnet att<br /> eftersöka den biologiske fadern. Detta kan tvärtom medverka till att föräldrarna<br /> blir ännu mera bestämda i sin uppfattning att inte tala om för<br /> barnet att det tillkommit genom insemination. Ett röjande av detta skulle ju<br /> kunna leda till ur föräldrarnas synpunkt helt onödiga och oönskade komplikationer.<br /> Av psykologiska och sociala skäl och av omsorg om barnet<br /> kommer således föräldrarna säkerligen liksom hittills att eftersträva en<br /> långtgående sekretess. Detta måste man således acceptera som en utgångspunkt<br /> för bedömningen av den föreslagna lagens effekt.</p> <p>Den jämförelse som i detta och många andra sammanhang görs med<br /> adoption i utredningen och propositionen är inte relevant. För såväl föräldrar<br /> som barn är situationen en helt annan vid insemination. En given<br /> skillnad är att modern vid insemination alltid är barnets biologiska mor.<br /> Men därutöver gäller, att det vid adoption är väl känt att barnet är adopterat.<br /> De fall där detta skulle kunna döljas är numera ytterligt sällsynta.<br /> Öppenheten är således en given förutsättning för adoptionen. Vid insemination<br /> däremot behöver ingen utomstående få reda på att barnets rättslige<br /> far inte är dess biologiske.</p> <p>Orsakerna till barnlöshet är många och olika. En del makar har själva<br /> valt att inte skaffa sig barn. Av dem som gärna vill ha barn och som skulle<br /> kunna få detta genom insemination avstår många av olika skäl från att<br /> utnyttja denna möjlighet. Den argumentation som utgår ifrån, att de som<br /> söker insemination i stället borde acceptera sin barnlöshet är således inte<br /> relevant. Detta är ett alternativ som de förkastat.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Man kan vidare utgå ifrån, att de som använder sig av insemination noga<br /> tänkt över sin situation - säkert mera grundligt än de flesta andra kategorier<br /> som skaffar sig barn. Barnet är således planerat, efterlängtat och välkommet.<br /> Det material som redovisas i utredningen bestyrker också att det<br /> förhåller sig på detta sätt. Till detta kommer att parrelationerna är mera<br /> stabila än hos genomsnittet sammanlevande. Skilsmässor är sällsynta.</p> <p>Nu är inte heller den uttalade avsikten med lagförslaget, att de makar<br /> som bestämmer sig för insemination bör avskräckas från detta. Tvärtom<br /> innebär lagförslaget en uttrycklig legitimation av verksamheten. Insemination<br /> är således en av samhället accepterad metod att skaffa sig barn. Men<br /> genom de regler som införs, framför allt genom att anonymitetsskyddet för<br /> spermagivare tas bort, ändras dock radikalt förutsättningarna för verksamheten<br /> jämfört med vad som hittills gällt.</p> <p>Många menar att det fortsättningsvis kommer att bli mycket svårt,<br /> kanske helt omöjligt, att få spermagivare till sjukhus och gynekologer, när<br /> givarna vet, att deras identitet kan komma att röjas. Sekretessen har varit<br /> en förutsättning för deras medverkan. Redan bristen på spermagivare kan<br /> således medföra att sjukhusen tvingas upphöra med verksamheten. Därtill<br /> kommer, att de presumtiva föräldrarna i fortsättningen inte vill anlita<br /> sjukhusen, därför att deras önskan är, som ovan redovisats, att givaren<br /> inte skall kunna spåras.</p> <p>Men om den föreslagna lagen, som så många sakkunniga bedömare<br /> menar, leder till att givarinseminationen upphör vid sjukhusen så är det<br /> därför inte sannolikt att verksamheten som sådan kommer att upphöra.</p> <p>Tekniken är väl känd och enkel att tillämpa. De barnlösa makarnas<br /> önskan att skaffa sig barn kommer att vara lika stark. Det troliga är således<br /> att verksamheten kommer att fortsätta men inte i de väl kontrollerade och<br /> tydligen av alla inblandade uppskattade former som nu sker.</p> <p>Risken för illegal verksamhet utanför de etablerade och lojala klinikernas<br /> ram är uppenbar. Efterforskningar kommer att vara utomordentligt<br /> svåra att genomföra, eftersom alla berörda har intresse av att hemlighålla<br /> vad som förevarit. Av samma skäl kommer bevisföringen att bli mycket<br /> besvärlig. Ur rättssamhällets synpunkt måste det dessutom framstå som en<br /> föga tilltalande uppgift för polis, åklagarmyndigheter och domstolar att<br /> agera i frågor av detta slag. Det är också väl att märka, att själva inseminationshandlingen<br /> inte kriminaliseras i den föreslagna lagen. Det är endast<br /> den ”sorn vanemässigt eller för att bereda sig vinning” utför inseminationer<br /> i strid med lagen som kan dömas.</p> <p>Till vad som här sagts bör fogas, att det inte är något som hindrar att<br /> kvinnor söker sig utomlands för att under fullständigt sekretesskydd få<br /> insemination genomförd. Något förslag att genom straffsanktion försöka<br /> hindra detta framläggs inte i propositionen. En lagregel om detta skulle<br /> också vara meningslös, eftersom verksamheten är tillåten utomlands, upptäcktsrisken<br /> ringa och bevisföringen näst intill omöjlig.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Även om det skulle vara så att verksamheten i enstaka fall kan komma<br /> att fungera så som lagförslaget utgår ifrån, kan man starkt ifrågasätta om<br /> detta är till gagn för någon part.</p> <p>Hur påverkas föräldrasituationen om båda föräldrarna vet, att en för<br /> dem helt okänd person, spermagivaren, kommer in i deras liv, när barnet<br /> uppnått en viss ålder? Vilken effekt kommer detta t. ex. att ha för den<br /> rättslige faderns helhjärtade engagemang för barnet? Risken för negativ<br /> påverkan på föräldrarollen är uppenbar, vilket inte är till båtnad för barnet.</p> <p>Är det verkligen, som förslaget förutsätter, alltid bra för barnet att någon<br /> gång i tonåren plötsligt få veta, att den som barnet under barndoms- och<br /> ungdomsåren reservationslöst uppfattat som fadern inte är barnets biologiske<br /> far? Säkerligen inte.</p> <p>Och hur blir situationen för spermagivaren? Tiotals år efter spermadonationen,<br /> när givaren kanske för länge sedan bildat familj och har egna barn,<br /> kan flera för honom helt okända ungdomar, som han inte har några känslomässiga<br /> relationer till, söka upp honom och tala om att han är deras<br /> biologiske far. Hur påverkar detta honom och hans familj? Utredningen<br /> och propositionen förutsätter visserligen att spermagivaren till fullo skall<br /> ha insett vilka komplikationer som kan uppstå. Det förefaller dock föga<br /> troligt att någon spermagivare på detta sätt med någon större grad av<br /> realism skall kunna förutse hur han själv och hans eventuella familj skall<br /> komma att reagera tiotals år framåt i tiden. I värsta fall kan avslöjandet av<br /> spermagivaren leda till att annars harmoniskt fungerande familjer slits<br /> sönder - såväl barnens som spermagivarens.</p> <p>Vi vill också fästa uppmärksamheten på den risk för informationsläckor<br /> till obehöriga som uppkommer med den journalföring och den arkivering<br /> av journalerna som lagförslaget förutsätter. Även om antalet personer som<br /> formellt skall få tillgång till journalerna är begränsat - förslaget är härvidlag<br /> betydligt bättre än utredningsförslaget enligt vilket socialnämnden alltid<br /> skulle ha tillgång till materialet och ingående kunna diskutera enskilda<br /> fall — så blir det ändå ett betydande antal människor som får insyn. Redan<br /> den omständigheten att journalerna skall arkiveras och förvaras så länge<br /> och därmed kunna hanteras av många olika personer gör, att risken för<br /> spridning av uppgifterna i journalerna till andra än som avsetts är mycket<br /> stor.</p> <p>Den genomgång som gjorts i denna motion av de troliga effekterna av<br /> den föreslagna lagen visar, att de syften som förslagsställarna angett inte<br /> kommer att tillgodoses genom lagen, att den kommer att medverka till en<br /> utveckling som ingen anser önskvärd samt att lagen inte skulle vara till<br /> gagn för de människor som närmast berörs av lagen. Därför anser vi att de<br /> delar av förslaget till lag om insemination som inte erfordras för att uppnå<br /> målsättningen med ändringen i föräldrabalken, dvs. att inseminationer inte<br /> får utföras utan samtycke av kvinnans make eller annan man som bor<br /> tillsammans med henne under äktenskapsliknande förhållanden, bör av2<br /> Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 15-26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_40"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>slås. Vidare bör även förslaget om ändring av sekretesslagen i den del som<br /> avser att öppna möjlighet till utlämnande av spermagivares identitet avslås.<br /> Detta innebär att paragraferna 3. 4 och 5 i förslaget till inseminationslag<br /> inte bör antas.</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som sagts i motionen hemställer vi</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen beslutar att anta förslaget om ändring av I kap. 6 §<br /> föräldrabalken,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar att anta förslaget om ändring av 7 kap. 1 §<br /> första stycket sekretesslagen,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om nytt fjärde stycke i 7<br /> kap. 1 § sekretesslagen,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen beslutar att anta följande förslag till inseminationslag:</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förslag till</p> <p>Lag om insemination</p> <p style="margin-left:11px;">Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Med insemination förstås i denna lag införande av sperma i en kvinna<br /> på konstlad väg.</p> <p>2 § Insemination får utföras endast om kvinnan är gift eller bor tillsammans<br /> med en man under äktenskapsliknande förhållanden. För inseminationen<br /> krävs skriftligt samtycke av maken eller den man som kvinnan bor<br /> tillsammans med.</p> <p>3 § Fryst sperma får inte utan socialstyrelsens tillstånd föras in hit i<br /> landet annat än av allmänna sjukhus.</p> <p>4 § Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning utför insemination<br /> i strid mot denna lag eller under angivna förhållanden tillhandahåller<br /> sperma för sådan insemination döms till böter eller fängelse i högst sex<br /> månader.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:19</p> </div> <div class="block ml_40"><p>19</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.<br /> Stockholm den 17 oktober 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BERTIL FISKESJÖ (c)<br /> SVEN-ERIK NORDIN (c)<br /> KARL BOO (c)</p> <p>ANDERS SVÄRD (c)<br /> GUNILLA ANDRÉ (c)<br /> KERSTI JOHANSSON (c)<br /> ELIS ANDERSSON (c)<br /> INGVAR KARLSSON (c)<br /> i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_23"><p>ELVING ANDERSSON (c)<br /> ROSA ÖSTH (c)</p> <p>ROLF RÄMGÅRD (c)</p> <p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)<br /> GUNHILD BOLANDER (c)<br /> KERSTIN GÖTHBERG (c)</p> </div> </div> </div> 0 BERTIL FISKESJÖ c 1 undertecknare 0 SVEN-ERIK NORDIN c 2 undertecknare 0 KARL BOO c 3 undertecknare 0 ANDERS SVÄRD c 4 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 5 undertecknare 0 KERSTI JOHANSSON c 6 undertecknare 0 ELIS ANDERSSON c 7 undertecknare 0 INGVAR KARLSSON c 8 undertecknare 0 ELVING ANDERSSON c 9 undertecknare 0 ROSA ÖSTH c 10 undertecknare 0 ROLF RÄMGÅRD c 11 undertecknare 0 BRITTA HAMMARBACKEN c 12 undertecknare 0 GUNHILD BOLANDER c 13 undertecknare 0 KERSTIN GÖTHBERG c 14 undertecknare G80219 Bertil Fiskesjö m. fl. mot_198485__19.pdf 179020 pdf Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) https://data.riksdagen.se/fil/A7FA0F72-B5B9-4F58-BEBD-52FF62143AEB