3100231 G802176 1984/85 176 mot mot Motion 1984/85:176 Per Unckel m. fl. Motion Motion 176 0 1984-11-20 00:00:00 2014-11-04 09:55:13 2014-11-04 00:00:00 Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57) Per Unckel m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G802176/text https://data.riksdagen.se/dokument/G802176 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802176 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1984/85:176</p> <p>Per Unckel m. fl.</p> <p>Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan<br /> (prop. 1984/85:57)</p> <p>Regeringens nu framlagda proposition om ny arbets- och tjänsteorganisation<br /> för lärare i den statliga högskolan innebär att slutskedet nalkas i en<br /> långvarig process. Förslag som tidigare har presenterats av 1963 års forskarutredning<br /> och därefter av forskarutbildningsutredningen har endast lett<br /> till smärre förändringar. Inte heller i samband med 1977 års s. k. högskolereform<br /> förelåg något försök till samlad lösning av lärartjänstorganisationen.<br /> Samma år tillsattes emellertid lärartjänstutredningen (LÄTU), som<br /> 1980 presenterade sitt förslag.</p> <p>En proposition på grundval av LÄTU: s förslag förbereddes av den då<br /> sittande borgerliga regeringen. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att<br /> nuvarande regering fullföljt arbetet och för fram LÄTU-förslaget utan<br /> några avgörande förändringar.</p> <p>Regeringens förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation är i sina huvuddrag<br /> bra. Vi tillstyrker sålunda förslagen rörande bl. a. förändring av<br /> nuvarande konstlade uppdelning mellan forskande och undervisande lärartjänster,<br /> nytt system för arbetsorganisationen och förändring av högskolornas<br /> möjligheter att utnyttja disponibla resurser. I det följande behandlas<br /> därför endast sådana förslag i propositionen, på vilka vi funnit anledning<br /> att lämna avvikande eller kompletterande synpunkter.</p> <p>Utgångspunkter</p> <p>Moderata samlingspartiet har i många sammanhang understrukit den<br /> högre utbildningens och forskningens avgörande betydelse för Sveriges<br /> möjligheter att behålla och vidareutveckla vårt välstånd. Högskolans<br /> grundutbildning, forskarutbildning och forskning måste därför vara av hög<br /> kvalitet. Ett av flera avgörande hinder i nuvarande högskolesystem för att<br /> uppnå tillräcklig kvalitet är utan tvivel tjänsteorganisationen med sin<br /> konstlade uppdelning i rena undervisnings- resp. forskningstjänster. Kvaliteten<br /> på grundutbildningen är beroende av i vilken mån den får influenser<br /> från forskningsverksamheten. En god rekrytering till forskarutbildningen<br /> kräver att de som är aktiva forskare undervisar också i grundutbildningen.<br /> Kan rätt personer rekryteras påverkas också på sikt kvaliteten på forskningsinsatserna<br /> i positiv riktning. Likaså gynnas forskningen av att vetenskaplig<br /> kompetens hos lärarna kan tillgodoföras verksamheten utan hinder<br /> av en stel tjänsteorganisation.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:176</p> </div> <div class="block ml_40"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag till ny tjänsteorganisation utgör en god grund för<br /> den systemändring som är helt nödvändig för en högtstående svensk forskning<br /> och högre utbildning. De utgångspunkter för förslagen regeringen<br /> menar vara de viktigaste - bl. a. decentraliserade beslut och enhetligare<br /> tjänstestruktur —är enligt vår mening av underordnad betydelse. För oss är<br /> det avgörande skälet för att tillstyrka förslaget att det innehåller de rätta<br /> förutsättningarna för att vi på sikt kan få en ordning där samtliga härför<br /> kompetenta lärare både forskar och undervisar. Detta innebär att propositionens<br /> möjlighet till forskning för universitetslektorerna kommer att förbytas<br /> i en rättighet. Detta förutsätter dock att den rörliga forskningsresursen<br /> successivt tillförs nya medel. Reformen måste därför fullföljas genom<br /> att denna post prioriteras i det årliga budgetarbetet. Vi vill i detta sammanhang<br /> också peka på vad vi nedan anför angående en successiv överföring<br /> av sektorsorganens resurser till högskolan.</p> <p>Lärartjänsterna</p> <p>Vi tillstyrker regeringens — ursprungligen LÄTU:s — förslag att ersätta<br /> ett stort antal tjänstetyper med tre tjänstekategorier. Till skillnad från<br /> propositionsförslaget anser vi emellertid att det i systemet också skall<br /> finnas en stimulans till förkovran inte bara genom möjlighet till högre lön<br /> utan också genom titelbefordran vid uppnådd högre kompetens.</p> <p>Den högre titeln måste givetvis kopplas till bestämda kompetenskrav.<br /> Detta bör också kunna innebära en garanti för att löneuppflyttningar bestäms<br /> med utgångspunkt från kompetensbedömningar snarare än av anciennitetsskäl.</p> <p>I valet av benämning för de olika tjänsterna frångår propositionen LÄTU:s<br /> ursprungliga förslag vad gäller mellannivån. I stället för docent<br /> föreslås benämningen högskolelektor. Valet av benämning är en grannlaga<br /> uppgift. Ett nytt system kan inte avvika alltför mycket från nuvarande<br /> bruk. Samtidigt vore en anpassning till internationellt språkbruk önskvärd.<br /> Svårigheten i valet av benämning får emellertid inte leda till att tanken på<br /> befordringstitlar överges. Vi anser att följande förslag kan vara en framkomlig<br /> väg.</p> <p>Den tjänst för vilken genomgången grundutbildning utgör behörighetskrav<br /> bör benämnas högskoleadjunkt. I och med att innehavaren av sådan<br /> tjänst avlägger doktorsexamen sker befordran till universitetslektor samtidigt<br /> som löneuppflyttning görs. Doktorsexamen måste, enligt vår uppfattning,<br /> premieras även inom högskolan. Titelbefordran skall också kunna<br /> ske på meriter genom väsentliga pedagogiska eller andra insatser efter<br /> prövning på tjänsten.</p> <p>För mellantjänsten utgör doktorsexamen behörighetsgrund. Det är därför<br /> naturligare för denna kategori med titeln universitetslektor, vilket vi<br /> föreslår, än högskolelektor, som det föreslås i propositionen. I likhet med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:176</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>LÄTU anser vi att innehavaren av tjänst som universitetslektor på grund<br /> av framstående verksamhet av antingen vetenskaplig eller pedagogisk art<br /> skall kunna ges titeln biträdande professor. Detta ansluter också till förhållanden<br /> i andra länder.</p> <p>I anslutning till genomförandet av den nya tjänsteorganisationen bör<br /> övervägas att ge samtliga nu ordinarie universitetslektorer befordringstiteln<br /> biträdande professor. De ordinarie universitetslektorer som så önskar<br /> skall ges möjlighet att även framdeles behålla sin fullmaktsställning.</p> <p>Vad gäller behörighetsgrund för mellantjänsten anser vi det vara<br /> självklart att tjänsteinnehavarna inom den traditionella universitets- och<br /> högskoleutbildningen skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande<br /> kompetens. För konstnärlig utbildning måste givetvis kompetens av annat<br /> slag bedömas. Något skäl att i andra fall frångå behörighetskravet doktorsexamen<br /> Finns knapppast. Om synnerliga skäl föreligger bör dock dispens<br /> från behörighetskravet kunna ges.</p> <p>Professorerna bör enligt propositionen inte garanteras att få avsätta viss<br /> tid för forskningsverksamhet. Vi förutsätter dock att man i den lokala<br /> planeringen utgår från att minst 50% av professorernas arbetstid skall<br /> förfogas för vetenskaplig verksamhet.</p> <p>Det är utomordentligt tillfredsställande att föredraganden valt att följa<br /> remissopinionens mening och därför föreslår att tjänst som forskat assistent<br /> skall finnas kvar. Vi tillstyrker de föreslagna reglerna för denna<br /> tjänstekategori liksom förslaget att forskningsråden skall kunna medge<br /> forskarassistenter att förlägga sin verksamhet utomlands. Enligt vår mening<br /> finns emellertid - trots dessa positiva förändringar - ändå skäl för<br /> råden att även framdeles avsätta medel för postdoktorala stipendier.</p> <p>Det är utmärkt att möjligheter ges att innefatta även externa resurser i<br /> underlaget för lärartjänster. 1 vår motion med anledning av regeringens<br /> proposition (1983/84: 107) angående forskningspolitiken förordade vi sådana<br /> organisatoriska förändringar att merparten av de statliga resurser<br /> som i dag kanaliseras via sektorsorganen — exkl. forskningsråden — successivt<br /> kan föras över till högskolan. Detta skulle i sin tur leda till en större<br /> stabilitet i högskoleorganisationen och ett minskat behov att utnyttja externa<br /> medel som underlag för tjänster. Regeringen går emellertid rakt<br /> motsatt väg. I forskningspropositionen gavs sektorsorganen också ett ansvar<br /> för viss långsiktig kompetensuppbyggnad. 1 föreliggande proposition<br /> föreslås därutöver att för långsiktig kunskapsuppbyggnad tidsbegränsade<br /> tjänster som högskolelektor skall kunna inrättas inom ramen för externa<br /> medel. Tidsbegränsade tjänster för långsiktig kunskapsuppbyggnad är för<br /> oss en anomali. Förslaget avstyrks därför. Däremot bör tidsbegränsade<br /> tjänster för forskning kunna inrättas på denna nivå inom ramen för externt<br /> finansierade medel. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till<br /> känna.</p> <p>I propositionen anges att det finns starka skäl att medge möjlighet till</p> </div> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:176</p> </div> <div class="block ml_40"><p>20</p> </div> <div class="block ml_3"><p>tidsbegränsning av förordnande för lärare som medverkar i hemspråkslärarundervisning.<br /> Samma skäl kan emellertid också anföras för särreglering<br /> av tjänsterna för tolk- och fackspråklig utbildning. Vi förordar således — i<br /> likhet med LÄTU — att även dessa lärartjänster skall fa tidsbegränsade<br /> förordnanden.</p> <p>För pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter föreslås en ny tjänstekategori<br /> som utbildningsledare. Det framgår inte klart var dessa skall kunna<br /> inrättas. Förutsatt att tjänsten är avsedd enbart för lärarutbildningarna<br /> tillstyrks förslaget.</p> <p>Studievägledare på löneplan L föreslås bli förda till den nya lärarkategorin<br /> högskoleadjunkt. Vi kan instämma i att det är väsentligt att också<br /> studievägledande uppgifter kan ingå i lärartjänster. Rollen som lärare och<br /> studievägledare går dock inte alltid att förena. Risk finns att de studerande<br /> drar sig för att vända sig till en lärare med vägledningsfrågor, eftersom den<br /> studerande också står i ett beroendeförhållande till läraren. Det bör därför<br /> även framgent finnas en möjlighet för institutionerna att inrätta särskilda<br /> studievägledartjänster.</p> <p>Fördelning av resurser och arbetsuppgifter</p> <p>Den nya organisationen kommer att ställa ökade krav på institutionernas<br /> verksamhetsplanering. Institutionsstyrelsen skall enligt förslaget besluta<br /> om riktlinjer för arbetet. Skrivningen i propositionen är på denna punkt<br /> något oklar. Enligt vår mening skall styrelsen besluta om riktlinjer för<br /> organisationen av arbetet och riktlinjer för fördelningen av arbetsuppgifter<br /> mellan arbetstagarna. Arbetet att fördela arbetsuppgifter på institutionens<br /> arbetstagare åligger prefekten ensam. I och med att dessa i verklig mening<br /> arbetsledande uppgifter läggs på prefekten bör det enligt vår mening vara<br /> naturligt att professorn/ämnesföreträdaren i ökad omfattning åtar sig detta<br /> uppdrag.</p> <p>1 och med att flera olika typer av lärartjänster nu kommer att sammanföras<br /> i bara tre tjänstetyper kan det för någon grupp uppstå olägenheter.<br /> Metodiklektorer vid lärarutbildningarna som i dag har en undervisningsskyldighet<br /> om 425—475 timmar/år har i förslaget förts till kategorin högskoleadjunkt.<br /> De får då enligt de föreslagna riktvärdena en undervisningsskyldighet<br /> om maximalt 630 timmar. Riksdagen bör uttala att förändringar av<br /> ramregleringen enligt ovan inte får leda till ett ökat uttag av undervisningstid<br /> från berörda personer.</p> <p>Den rörliga resursen, som successivt blir allt större i och med att docenttjänsterna<br /> upphör, skall, enligt propositionen, fördelas efter beslut av<br /> högskolestyrelserna vid enheter med fast forskningsorganisation och av<br /> regionstyrelserna för övriga högskoleenheter. Den vetenskapliga prövningen<br /> och prioriteringen skall dock göras av fakultets-/sektionsnämnderna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85: 176</p> </div> <div class="block ml_40"><p>21</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Enligt högskolelagen har fakultets-/sektionsnämndema ansvar för sina<br /> resp. vetenskapsområden inom hela högskolercgionen. Enligt vår mening<br /> följer därav, att någon överprövning av nämndernas vetenskapliga granskning<br /> och prioritering inte skall göras eller bvpolitiska hänsyn tas vid<br /> fördelningen av medel inom regionen. Rcgionstyrclsernas befattning med<br /> dessa ärenden kan saklöst undvaras. Den formella fördelningen tiv medlen<br /> bör göras av resp. högskolestyrelse. Slutligen vill vi understryka vikten av<br /> att de lärare från mindre högskolor som erhåller medel ur den rörliga<br /> resursen upprätthåller god kontakt med lämplig institution vid högskoleenhet<br /> med fasta forskningsresurser.</p> <p>Inrättande och tillsättning av tjänster</p> <p>Tjänsteförslagsnämnd bör enligt propositionen kunna användas också i<br /> andra ärenden än de tjänstetillsättningar som obligatoriskt skall beredas av<br /> denna. Vi utgår från att högskolestyrelserna utnyttjar denna möjlighet i så<br /> stor utsträckning som detta är möjligt med tanke på arbetsbelastningen för<br /> nämndens fasta ledamöter.</p> <p>Enligt gammal svensk tradition har den svenske medborgaren kunnat<br /> "gå till kungs" med besvär över skilda beslut. Föredraganden föreslår nu<br /> att denna rätt skall avskaffas för tjänster inom högskolan. Detta vöre till<br /> allvarligt men för rättssäkerheten vid tjänstetillsättningen inom högskolan.<br /> Det skulle också kunna medverka till en ökad provinsialism vid tjänstetillsättningarna.<br /> i all synnerhet som inrättande och tillsättning av bl. a. universitetslektoraten<br /> enligt propositionens förslag skall ske lokalt. Vi avvisar<br /> förslaget och föreslår att rätten att fullfölja besvär hos regeringen skall<br /> kvarstå.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen beslutar att innehavare av tjänst som högskoleadjunkt<br /> vilka avlägger doktorsexamen eller meriterar sig genom<br /> väsentliga pedagogiska eller andra insatser efter prövning på sin<br /> tjänst skall ges titeln universitetslektor.</p> <p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar att tjänster för vilka krav på doktorsexamen<br /> eller motsvarande kompetens gäller för behörighet skall<br /> benämnas universitetslektor.</p> <p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar att innehavare av tjänst som universitetslektor<br /> vilka bedrivit framstående verksamhet av antingen vetenskaplig<br /> eller pedagogisk art efter prövning på sin tjänst skall ges<br /> titeln biträdande professor.</p> <p style="margin-left:46px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om övergångsbestämmelser för innehavare av<br /> tjänst som ordinarie unversitetslektor.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:176</p> </div> <div class="block ml_40"><p>22</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:17px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om doktorsexamen som behörighetskrav för<br /> universitetslektorstjänster,</p> <p style="margin-left:17px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om inrättande av tidsbegränsade tjänster som<br /> högskolelektor inom ramen för externa medel,</p> <p style="margin-left:17px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för lärare i<br /> tolkutbildning och fackspråklig utbildning,</p> <p style="margin-left:17px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om den nya tjänsten som utbildningsledare,</p> <p style="margin-left:17px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om möjlighet att inrätta särskilda studievägledartjänster<br /> på institutionsnivå,</p> <p style="margin-left:17px;">10. att riksdagen uttalar att förändringar av ramregleringen av undervisningsskyldigheten<br /> inte får leda till ett ökat uttag av undervisningstid<br /> från berörda personer,</p> <p style="margin-left:17px;">11. att riksdagen beslutar att resp. högskolestyrelse efter beredning<br /> av fakultets-/sektionsnämnd skall fördela den rörliga resursen för<br /> forskning,</p> <p style="margin-left:17px;">12. att riksdagen beslutar att besvär över regional eller lokal myndighets<br /> beslut om tjänstetillsättning inom den statliga högskolan<br /> skall kunna fullföljas hos regeringen.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 20 november 1984</p> <p>PER UNCKEL(m)</p> <p>RUNE RYDÉN (m)</p> <p>GÖRAN ALLMÉR (m)</p> <p>BIRGER HAGÅRD (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>BIRGITTA RYDLE (m)<br /> GUNNAR HÖKMARK (m)<br /> OLLE AULIN (m)</p> </div> <div class="block ml_29"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 RUNE RYDÉN m 1 undertecknare 0 GÖRAN ALLMÉR m 2 undertecknare 0 BIRGER HAGÅRD m 3 undertecknare 0 BIRGITTA RYDLE m 4 undertecknare 0 GUNNAR HÖKMARK m 5 undertecknare 0 OLLE AULIN m 6 undertecknare G802176 Per Unckel m. fl. mot_198485__176.pdf 248763 pdf Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57) https://data.riksdagen.se/fil/90E4C398-B19A-4F8B-827F-EB0B593566C3