<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100182</hangar_id>
 <dok_id>G802172</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>172</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:172 Jörgen Ullenhag m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>172</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:54:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan  (prop. 1984/85:57)</titel>
 <subtitel>Jörgen Ullenhag m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802172/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802172</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802172</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:172&lt;br /&gt; 
Jörgen Ullenhag m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan&lt;br /&gt; 
(prop. 1984/85:57)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärartjänstutredningen föreslog 1980 att arbets- och tjänsteorganisationen&lt;br /&gt;
för lärare i högskolan skulle förändras i grunden. Utredningsförslaget&lt;br /&gt;
hade ett brett politiskt stöd. Också representanter för berörda fackliga&lt;br /&gt; 
organisationer ställde upp på utredningens huvudlinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för utredningen var att få en internationell anpassning&lt;br /&gt; 
av högskolans lärartjänster. Det var inte rimligt, menade utredningen, att&lt;br /&gt; 
låsa vissa tjänster till enbart grundutbildning och andra tjänster till enbart&lt;br /&gt; 
forskning/forskarutbildning. Utredningens huvudtankar lick ett starkt stöd&lt;br /&gt; 
också i remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund bra att regeringen nu, tyvärr efter åtskillig&lt;br /&gt; 
försening, lägger förslag på basis av lärartjänstutredningens betänkande. 1&lt;br /&gt; 
många viktiga delar stöder vi därför förslagen i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några centrala punkter har vi dock andra uppfattningar än vad som&lt;br /&gt; 
redovisats i propositionen. Delvis är också propositionen oklart skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för reformen måste vara att åstadkomma en systemförändring så&lt;br /&gt; 
att de svenska högskolelärarna blir internationaliserade och får samma&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter — forskning och undervisning - som sina kolleger i andra&lt;br /&gt; 
länder. Detta borde i klartext ha fastslagits i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordringsmöjligheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hörnsten i utredningens förslag var att i lärartjänsterna bygga in&lt;br /&gt; 
mekanismer, som stimulerar den enskilde att förkovra sig i sin yrkesverksamhet.&lt;br /&gt;
Innehavaren av tjänst som högskolelektor borde enligt utredningen&lt;br /&gt;
kunna befordras till ”bitr. professor” på grund av framstående verksamhet&lt;br /&gt;
av antingen vetenskaplig eller pedagogisk art. Prövningen av den&lt;br /&gt; 
vetenskapliga meriteringen borde ske i enlighet med vad som nu sker vid&lt;br /&gt; 
prövning av antagning av oavlönad docent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att befordras till bitr. professor på vetenskaplig grund borde, enligt&lt;br /&gt; 
utredningen, krävas en vetenskaplig kompetens som överstiger vad som&lt;br /&gt; 
f. n. krävs för antagning till oavlönad docent. Utredningen slår fast att en&lt;br /&gt; 
sådan ändrad benämning ansluter till förhållandena i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:172&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motsvarande incitament borde, enligt utredningen, också byggas in för&lt;br /&gt; 
tjänstekategorien högskoleadjunkter. Den högskoleadjunkt som avlägger&lt;br /&gt; 
doktorsexamen bör befordras till högskolelektor. Sådan befordran bör bli&lt;br /&gt; 
möjlig också genom att väsentliga pedagogiska eller andra insatser görs.&lt;br /&gt; 
En befordran till bitr. professor eller högskolelektor bör också leda till&lt;br /&gt; 
löneförhöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet mycket viktigt att höga kvalitetskrav uppehålls vid&lt;br /&gt; 
bedömningen av befordran. En omsorgsfull prövning måste göras av den&lt;br /&gt; 
vetenskapliga och den pedagogiska skickligheten. Enligt utredningen&lt;br /&gt; 
borde därför tjänsteförslagsnämnderna vara den lämpliga beredningsinstansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De formella incitamenten till förkovran för högskollärare är få. Det finns&lt;br /&gt; 
en grupp universitetslektorer och docenter, som är mycket meriterade&lt;br /&gt; 
såväl vetenskapligt som pedagogiskt men som ändå inte har en chans att få&lt;br /&gt; 
professorstjänster, eftersom befintliga professorstjänster är besatta för&lt;br /&gt; 
lång tid. Det är värdefullt för verksamheten att dessa personer stannar&lt;br /&gt; 
inom högskolan. Utbyggda befordringsmöjligheter kan medverka till att så&lt;br /&gt; 
sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införs befordringsmöjligheter kommer självfallet benägenheten för kvalificerade&lt;br /&gt;
personer att söka sig till högskolan också att öka. Detta är&lt;br /&gt; 
betydelsefullt för universiteten och också för de medelstora och små&lt;br /&gt; 
högskolornas möjligheter att rekrytera kvalificerade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill vi föreslå att riksdagen uttalar att befordringsmöjligheter&lt;br /&gt;
för högskolans lärare bör byggas in på det sätt som Lärartjänstutredningen&lt;br /&gt;
har föreslagit. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt fick lärartjänstutredningens förslag ett mycket starkt&lt;br /&gt; 
stöd av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tj änsteförslagsnämndens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärartjänstutredningen föreslog en förändrad sammansättning av&lt;br /&gt; 
tjänsteförslagsnämnden i syfte att få en allsidig bedömning av de sökandes&lt;br /&gt; 
lämplighet bl.a. Förslaget innebär att alla de fasta ledamöterna blir desamma&lt;br /&gt;
vid tillsättning av professorstjänster och tjänster som högskolelektor/bitr.&lt;br /&gt;
professor samt i befordringsärenden. Enligt förslaget skulle antalet&lt;br /&gt;
ledamöter, som utses vid varje ärende, bli oförändrat tre ifråga om&lt;br /&gt; 
professorstjänst. Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor/bitr. professor&lt;br /&gt;
får högskolestyrelsen möjlighet att utse 1—3 ledamöter för varje&lt;br /&gt; 
ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar lärartjänstutredningens bedömning och instämmer i dess förslag.&lt;br /&gt;
Föredragande statsråd avvisar utan argumentering förslagen till förändringar&lt;br /&gt;
i tjänsteförslagsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar dessutom UHÄ:s och flera högskolemyndigheters uppfattning,&lt;br /&gt; 
att minst en av de särskilt utsedda ledamöterna alltid hämtas utanför den&lt;br /&gt; 
institution till vilken berörd lärartjänst hör.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:172&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Behörighetskrav för tjänst sorn högskolelektor/bitr. professor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen bör behörighetsföreskrifterna för tjänst som högskolelektor&lt;br /&gt;
formuleras i två alternativ. Enligt det ena alternativet bör&lt;br /&gt; 
doktorsexamen eller motsvarande kompetens vara behörighetsgivande.&lt;br /&gt; 
Enligt det andra alternativet bör "kompetens av annat slag” vara behörighetsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså enligt propositionen möjligt för högskolestyrelse att avstå&lt;br /&gt; 
från att hävda det vetenskapliga behörighetskravet för tjänst som högskolelektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med behandlingen av proposition 1978/79: 114 om forskning&lt;br /&gt; 
och forskarutbildning gjorde riksdagens utbildningsutskott ett uttalande,&lt;br /&gt; 
som syftade till att stärka forskarutbildningens meritvärde. Man borde&lt;br /&gt; 
pröva, sade utskottet, om inte forskarutbildning i ökad utsträckning "bör&lt;br /&gt; 
krävas för behörighet" till tjänster inom statlig och kommunal sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går då inte att försvara att man just på högskoleområdet tar ett steg i&lt;br /&gt; 
motsatt riktning. Det krävs ju f. n. för tjänst som universitetslektor avlagd&lt;br /&gt; 
doktorsexamen eller motsvarande kompetens. Avstår man från att hävda&lt;br /&gt; 
ett vetenskapligt behörighetskrav för tjänsten som högskolelektor innebär&lt;br /&gt; 
detta en mycket dålig stimulans för enskilda personer att genomgå forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga tjänster som högskolelektor bör enligt vår uppfattning&lt;br /&gt; 
hävdas det vetenskapliga behörighetskravet. Vi är övertygade om att detta&lt;br /&gt; 
på sikt bäst främjar kvaliteten på utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionstyrelsens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har tidigare vid upprepade tillfällen föreslagit att regionstyrelserna&lt;br /&gt;
skall avvecklas. Regeringen har en motsatt uppfattning och försitter&lt;br /&gt;
inga tillfällen att i stället föreslå att regionstyrelserna skall förstärkas. I&lt;br /&gt; 
propositionen föreslås att regionstyrelsen skall fördela medel ur den rörliga&lt;br /&gt; 
resursen för forskningsändamål till högskoleenheterna utan fast forskningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhällig lärartjänstutredning föreslog att medlen i den rörliga resursen&lt;br /&gt;
för forskning avseende högskoleenheter utan fast forskningsorganisation&lt;br /&gt;
bör fördelas av fakultetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar denna uppfattning. Det är viktigt att bedömningen utifrån vetenskapliga&lt;br /&gt;
kriterier görs av vetenskapligt kompetenta personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studierektorstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s. 26 i propositionen heter det: "Befintliga tjänster som studierektor&lt;br /&gt; 
och bitr. utbildningsledare bör successivt dras in i samband med att de blir&lt;br /&gt; 
vakanta.” På s. 27 däremot säger man: "Under institutionsstyrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:172&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;institutionen ledas av en prefekt, som till sin hjälp kan ha en eller liera&lt;br /&gt; 
studierektorer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör förordnanden som studierektor kunna ges också i&lt;br /&gt; 
framtiden. Troligen avser den första markeringen i propositionen enbart&lt;br /&gt; 
undervisnings/yrkessektorn. Detta framgår dock inte klart av propositionens&lt;br /&gt;
skrivning. Det är angeläget att denna fråga klaras ut under utskottsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studievägledartjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att studievägledartjänsterna på institutionsnivå antingen&lt;br /&gt;
skall föras över till den nya lärarkategorien högskoleadjunkt eller&lt;br /&gt; 
omvandlas till rent administrativa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärartjänstutredningen föreslog att det skulle vara möjligt att också i den&lt;br /&gt; 
framtida organisationen bevara eller nyinriitta studievägledartjänster också&lt;br /&gt;
på institutionsnivå. Tjänsterna som studievägledare bör dock värderas&lt;br /&gt; 
så att vissa undervisningsuppgifter kan ingå i dem. Vi delar utredningens&lt;br /&gt; 
uppfattning. Lärare bör i framtiden fullfölja studievägledande uppgifter i&lt;br /&gt; 
större utsträckning än nu. Något förbud mot inrättande av studievägledartjänster&lt;br /&gt;
bör dock inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen högskolelektor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att behålla benämningen universitetslektor för innehavare&lt;br /&gt;
av mellantjänster inom högskolan. Universitetslektorer finns i dag&lt;br /&gt; 
också vid de mindre högskolorna, och titeln är vedertagen och välkänd. Vi&lt;br /&gt; 
anser inte att de skäl som föredraganden anger för att införa benämningen&lt;br /&gt; 
högskolelektorer är tillräckligt övertygande. Starka skäl talar dessutom för&lt;br /&gt; 
att ordinarie docentkompetenta universitetslektorer skall få titeln biträdande&lt;br /&gt;
professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att befintliga ordinarie tjänster som universitetslektor&lt;br /&gt;
och övriga ordinarie berörda tjänster som lektor, bör dras in om de&lt;br /&gt; 
är vakanta eller föras på övergångsstat, varvid innehavarna bör få förordnande&lt;br /&gt;
som e. o. högskolelektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen anledning att föra dessa tjänster på övergångsstat. Den&lt;br /&gt; 
enklaste lösningen är att de som nu har ordinarie tjänst får behålla sin&lt;br /&gt; 
fullmaktsanställning så länge de står kvar i tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;I. att riksdagen beslutar att högskoleadjunkt som avlägger doktorsexamen&lt;br /&gt;
eller meriterar sig genom väsentliga pedagogiska eller&lt;br /&gt; 
andra insatser efter prövning på sin tjänst skall kunna befordras&lt;br /&gt; 
till högskolelektor i enlighet med lärartjänstutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:172&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att högskolelektor på grund av framstående&lt;br /&gt;
vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet efter prövning&lt;br /&gt; 
på sin tjänst skall kunna befordras till bitr. professor i enlighet&lt;br /&gt; 
med lärartjänstutredningens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad vi ovan anfört angående en förändrad sammansättning av&lt;br /&gt; 
tjänsteförslagsnämnderna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att avlagd doktorsexamen eller motsvarande&lt;br /&gt;
kompetens skall vara behörighetskrav för tjänst som högskolelektor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att den rörliga resursen för forskning avseende&lt;br /&gt;
högskoleenheter utan fast forskningsorganisation bör fördelas&lt;br /&gt;
av fakultetsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att något förbud mot att inrätta studievägledartjänst&lt;br /&gt;
inte skall införas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att innehavare av mellantjänster vid högskolan&lt;br /&gt;
skall benämnas universitetslektor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att innehavare av ordinarie tjänst får behålla&lt;br /&gt;
sin fullmaktsanställning så länge de kvarstår i tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LINNEA HÖRLÉN (fp) BÖRJE STENSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LINNEA HÖRLÉN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BÖRJE STENSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802172</dok_id>
<subtitel>Jörgen Ullenhag m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__172.pdf</filnamn>
<filstorlek>186662</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan  (prop. 1984/85:57)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D78A936F-272B-459E-B8D4-12B93BDD42A0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>