<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100172</hangar_id>
 <dok_id>G802166</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>166</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:166 Carl Bildt m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:54:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia  (prop. 1984/85:56)</titel>
 <subtitel>Carl Bildt m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:166&lt;br /&gt; 
Carl Bildt m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;br /&gt; 
(prop. 1984/85:56)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika är ett hårt och brutalt samhälle. Den vita minoritetens apartheidpolitik&lt;br /&gt;
strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, den är&lt;br /&gt; 
omoralisk och oförenlig med vår syn på den enskilda människans rättigheter,&lt;br /&gt;
den är omoralisk och oförenlig med vår syn på den enskilda människans&lt;br /&gt;
rättigheter och skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom apartheidpolitiken bryter Sydafrika mot FN-stadgans stadgande&lt;br /&gt;
om likabehandling av människor, oavsett ras och etniskt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, liksom varje annan FN-medlem, rätt och plikt att reagera&lt;br /&gt; 
mot förhållandena i Sydafrika och söka bidra till att det omänskliga och&lt;br /&gt; 
på sikt ohållbara apartheidsystemet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Svensk Sydafrikapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder bred politisk enighet inom vårt land kring avståndstagandet&lt;br /&gt; 
från apartheidsystemet. Svensk Sydafrikapolitik har utifrån denna samsyn&lt;br /&gt; 
syftat till att påverka den vita minoriteten att avskaffa apartheidsystemet,&lt;br /&gt; 
respektera FN-stadgan och införa ett demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige strävar efter att påverka den sydafrikanska regeringen utifrån&lt;br /&gt; 
främst följande tre handlingslinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Inom ramen för FN arbetar Sverige för att säkerhetsrådet skall besluta&lt;br /&gt; 
om utökade sanktioner gentemot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Sverige strävar efter att upprätthålla goda kontakter med och stödja&lt;br /&gt; 
grupper och enskilda personer i Sydafrika, som arbetar för apartheidsystemets&lt;br /&gt;
avskaffande och en demokratisk samhällsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Sverige har för Sydafrikas regering och medborgare genom uttalande&lt;br /&gt; 
och skilda isoleringsåtgärder klart markerat vårt lands avståndstagande&lt;br /&gt;
från apartheidpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 några avseenden har skilda meningar funnits om vilka åtgärder Sverige&lt;br /&gt; 
bör vidta, bl. a. beträffande den s. k. Sydafrikalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, Sydafrikalagen,&lt;br /&gt;
beslutades av riksdagen 1979. Lagen stadgar förbud mot viss&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kapitalexport till Sydafrika och ålägger koncernledningen för svenska&lt;br /&gt; 
moderbolag att hindra ledningen i sydafrikanska dotterbolag att anskaffa&lt;br /&gt; 
anläggningstillgångar. Den ålägger dessutom koncernledningen i svenska&lt;br /&gt; 
moderbolag att hindra dotterbolag i andra länder från kapitalexport till&lt;br /&gt; 
sydafrikanskt dotterbolag resp. förmå ledningen i sådana dotterbolag att&lt;br /&gt; 
i sin tur förhindra det sydafrikanska bolaget till anskaffning av anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet reserverade sig mot riksdagens beslut att införa&lt;br /&gt;
den refererade lagen. Det främsta skälet till vårt ställningstagande var,&lt;br /&gt; 
att lagen bröt mot den huvudlinje i svensk utrikespolitik som anger att, för&lt;br /&gt; 
att Sverige skall delta i sanktioner eller sanktionsliknande åtgärder mot ett&lt;br /&gt; 
annat land, skall vår åtgärd föregås av ett beslut eller rekommendation av&lt;br /&gt; 
FN :s säkerhetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lagens syften uppnåtts?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande Sydafrikalagen grundar sig på proposition 1978/79:916.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen anfördes följande motiv för lagstiftningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med ett investeringsförbud är att söka påverka den sydafrikanska&lt;br /&gt;
raspolitiken och samhällsinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ensidigt svenskt förbud får viktiga politiska och psykologiska effekter&lt;br /&gt;
genom att öka trycket på den sydafrikanska regimen. Vi bidrar till att&lt;br /&gt; 
isolera Sydafrika, vilket vi på sikt hoppas skall medverka till att de djupgående&lt;br /&gt;
motsättningarna i landet löses på fredlig väg. (Prop. 1978/79:196,&lt;br /&gt; 
s. 2.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom våra åtgärder kan vi medverka till att andra stater och säkerhetsrådet&lt;br /&gt;
tar ställning till vidgade aktioner mot Sydafrika. (Prop. 1978/79:196&lt;br /&gt; 
s. 24.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Sydafrika har sedan lagen införts varit splittrad. Inom&lt;br /&gt; 
vissa samhällssektorer, som inom arbetslivet, har apartheidpolitiken mildrats.&lt;br /&gt;
I andra avseenden, som t. ex. frågan om den s. k. hemlandspolitiken&lt;br /&gt; 
och militäriseringen av det sydafrikanska samhället, har utvecklingen varit&lt;br /&gt; 
entydigt negativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att lagen ej ökat trycket på den sydafrikanska&lt;br /&gt; 
regimen. Detta var ej heller att vänta då svenska företags dotterföretags&lt;br /&gt; 
investeringar i Sydafrika svarar för en mycket ringa andel av de utländska&lt;br /&gt; 
investeringarna i Sydafrika. År 1981 svarade de för knappt 2 %o av bruttoinvesteringarna&lt;br /&gt;
och knappt 1 % av de utländska företagens produktion&lt;br /&gt; 
i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikakommittén konstaterar också för sin del: (SOU 1984:52, s.&lt;br /&gt; 
103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begränsningar av de svenska investeringarna skulle medföra en&lt;br /&gt; 
beaktansvärd skada för sydafrikanskt näringsliv var inte att förutse med&lt;br /&gt; 
tanke på dessas mycket ringa andel (mindre än en procent) av de totala&lt;br /&gt; 
investeringarna i landet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lagen har ej heller bidragit till att isolera Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhoppningen att lagen skulle tjäna som exempel och resultera i att en&lt;br /&gt; 
rad av Sydafrikas viktigaste handelspartners skulle införa en motsvarande&lt;br /&gt; 
lagstiftning, har ej uppnåtts. Sydafrikakommittén konstaterar att ”härnäst&lt;br /&gt; 
bör frågan beaktas om lagen, såsom avsett, fått någon konkret efterföljd i&lt;br /&gt; 
andra länder med investeringar i Sydafrika. Så har hittills inte blivit fallet”&lt;br /&gt; 
(s. 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikakommittén avslutar sin utvärdering med att konstatera:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av de effekter som åstadkommits genom lagen ger sålunda&lt;br /&gt;
vid handen att det eftersträvade syftet med lagen hitintills endast i&lt;br /&gt; 
begränsad mån kunnat uppnås. Man kan inte hävda att det väsentliga&lt;br /&gt; 
målet, alltså att påverka den sydafrikanska regimen i riktning mot en&lt;br /&gt; 
avveckling av apartheidsystemet och att hjälpa de svarta till ett bättre liv&lt;br /&gt; 
i nämnvärd utsträckning främjats. (S. 109.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikalagen har ej uppfyllt de uppsatta målsättningarna. Den har&lt;br /&gt; 
blivit ett misslyckande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1984/85:56 baserar i huvudsak sina förslag på&lt;br /&gt; 
Sydafrikakommitténs betänkande (SOU 1984:52). Den föreslagna lagen&lt;br /&gt; 
avses att ersätta 1979 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de i propositionen föreslagna åtgärderna är något oklara. 1&lt;br /&gt; 
propositionens avsnitt 2:2 anges följande motiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet för den svenska Sydafrikapolitiken är att medverka till en förändring&lt;br /&gt;
av Sydafrikas samhällssystem och ett avskaffande av apartheidpolitiken.&lt;br /&gt;
 Vi måste aktivt medverka till att den förändring av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sydafrikanska systemet som är ofrånkomlig sker på fredlig väg och inom&lt;br /&gt; 
sådan tid att en våldsam omvälvning med ofantliga lidanden för både&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarta och vita undviks. Ett angeläget mål för vår Sydafrikapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nuvarande läge är enligt min uppfattning att få andra länder att med ökad&lt;br /&gt; 
kraft verka för effektiva påtryckningar i första hand i form av ett bindande&lt;br /&gt; 
beslut om ekonomiska sanktioner fattat av FN :s säkerhetsråd men framför&lt;br /&gt; 
allt att i avvaktan på ett sådant beslut ensidigt besluta om unilaterala&lt;br /&gt; 
sanktionsåtgärder utformade i enlighet med deras resp. ekonomiska relationer&lt;br /&gt;
med Sydafrika. Den svenska investeringsförbudslagen kan här tjäna&lt;br /&gt; 
som en förebild för liknande och andra åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår att 1979 års lagstiftning byggs ut bl. a. genom&lt;br /&gt; 
förbud för svenska juridiska personer att bidra till att egendom hyrs av ett&lt;br /&gt; 
sydafrikanskt dotterföretag genom s. k. finansiell leasing. Vidare föreslås&lt;br /&gt; 
skyldighet för svenska företags dotterföretag att till svenska myndigheter&lt;br /&gt; 
lämna uppgifter om den sydafrikanska personalens anställningsvillkor&lt;br /&gt; 
m. m. Svenska juridiska personer skall förbjudas ge lån till sydafrikanska&lt;br /&gt; 
staten m. m. Regeringen föreslås också få bemyndigande att införa förbud&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;mot överföring av viss teknik till Sydafrika när detta med hänsyn till vissa&lt;br /&gt; 
omständigheter är påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen saknar en analys över möjligheterna för den föreslagna&lt;br /&gt; 
lagstiftningen att uppfylla de uppsatta målsättningarna. Även Sydafrikakommitténs&lt;br /&gt;
betänkande har denna brist. Enligt vår uppfattning har inga&lt;br /&gt; 
nya sakskäl framkommit, som tyder på att den nu föreslagna lagstiftningen&lt;br /&gt; 
skulle kunna uppfylla de åsätta målsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner och folkrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige hävdar, i enlighet med FN-stadgan, den grundläggande principen&lt;br /&gt;
att det är säkerhetsrådet som äger att fastställa förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
och tillämpningen av tvångsåtgärder av det slag som föreslås i proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:56 och vilka finns stadgade i den nu gällande Sydafrikalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ”UD-INFO” — Södra Afrika” — utgiven av utrikesdepartementet i&lt;br /&gt; 
maj 1984, klargörs denna princip:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande FN:s roll bör det hållas i minnet dels att det är säkerhetsrådet&lt;br /&gt;
som enligt FN-stadgan skall besluta om saktioner dels att de i säkerhetsrådet&lt;br /&gt;
vetoförsedda stormakterna, varibland finns Sydafrikas viktigaste&lt;br /&gt;
ekonomiska partners, måste medverka i de åtgärder som vidtas mot&lt;br /&gt; 
Sydafrika för att sanktionerna skall bli effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa på en gång folkrättsliga och praktiska hänsyn, har Sverige&lt;br /&gt; 
sedan gammalt avstått från att medverka till att FN :s generalförsamling&lt;br /&gt; 
utan stöd i beslut av säkerhetsrådet direkt uppmanar medlemsstaterna till&lt;br /&gt; 
att vidta vittgående sanktioner mot Sydafrika. Uppmaningar av detta slag&lt;br /&gt; 
är som regel verkningslösa. Däremot har Sverige undersökt och även tagit&lt;br /&gt; 
initiativ till uppmaningar från generalförsamlingen till säkerhetsrådet om&lt;br /&gt; 
att överväga sanktionsåtgärder mot Sydafrika. Alltsedan 1965 har Sverige&lt;br /&gt; 
i generalförsamlingen förordat rådsbeslut om tvingande ekonomiska åtgärder&lt;br /&gt;
för att öka trycket på den sydafrikanska regimen, (s. 13 — 14.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett senare avsnitt poängteras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige har en huvudprincip sedan gammalt varit att vår medverkan&lt;br /&gt; 
i internationella sanktioner förutsätter ett beslut eller en rekommendation&lt;br /&gt; 
av FN:s säkerhetsråd, (s. 14.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikalagen strider mot denna huvudprincip. Genom avsteget från&lt;br /&gt; 
vår grundläggande uppfattning i detta fall kan det hävdas att vi indirekt,&lt;br /&gt; 
ur folkrättslig synpunkt, erkänner det rättfärdiga i sanktioner som stormakterna&lt;br /&gt;
utan stöd i FN:s säkerhetsråd använder som ett led i sin utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN skall svara för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet.&lt;br /&gt; 
Om den rättsordning som är beslutad i FN sätts ur spel genom staters&lt;br /&gt; 
ensidiga handlande, ökar påtagligt riskerna för internationella konflikter.&lt;br /&gt; 
Samtidigt försvagas i motsvarande mån världsorganisationens prestige&lt;br /&gt; 
och möjligheter att verkningsfullt bidra till att upprätthålla fred och säkerhet&lt;br /&gt;
i världen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Sverige har som liten nation ett alldeles särskilt intresse av att det&lt;br /&gt; 
internationella regelsystemet fungerar i enlighet med FN-stadgan. Detta&lt;br /&gt; 
har också sedan lång tid tillbaka varit en framträdande linje i svensk&lt;br /&gt; 
utrikespolitik. Därigenom har de mindre staternas ställning i världen&lt;br /&gt; 
successivt kunnat förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Sverige vidtar ensidiga åtgärder i det nu aktuella fallet, blir konsekvensen&lt;br /&gt;
som tidigare nämnts att våra starka fördömanden av den blockadoch&lt;br /&gt;
interventionspolitik som främst stormakterna från tid till annan hemfaller&lt;br /&gt;
åt försvagas. Detta är särskilt allvarligt i en tid då vårt land utsätts för&lt;br /&gt; 
ökade svårigheter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrikautredningen ägnade i sitt betänkande (SOU 1979:53) betydande&lt;br /&gt;
utrymme åt de folkrättsliga aspekterna på ensidiga svenska sanktioner&lt;br /&gt; 
gentemot Sydafrika. I utredningen och den på utredningen baserade propositionen&lt;br /&gt;
framhölls att dessa åtgärder skulle ses som ett särfall. Detta då&lt;br /&gt; 
situationen i Sydafrika var helt unik. Den moderata representanten i&lt;br /&gt; 
utredningen delade inte denna bedömning utan fäste större vikt vid de&lt;br /&gt; 
folkrättsliga aspekterna. Hon hävdade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte kommittémajoritetens uppfattning att Sydafrika utgör ett&lt;br /&gt; 
helt unikt fall. Majoriteten anser att den sydafrikanska inrikespolitiken&lt;br /&gt; 
innebär ett ojämförligt hårt underkuvande av folkflertalet. I en lång rad&lt;br /&gt; 
länder existerar, som jag inledningsvis nämnt, förhållanden som ur de&lt;br /&gt; 
enskilda människornas synvinkel är lika outhärdliga och orättfärdiga som&lt;br /&gt; 
de i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis, i likhet med vad kommittémajoriteten gör, helt&lt;br /&gt; 
enkelt bestämma sig för att Sydafrika genom sin raspolitik är unikt och&lt;br /&gt; 
därefter söka finna ut skilda skäl för ett sådant ställningstagande. Med ett&lt;br /&gt; 
sådant tillvägagångssätt torde man utan svårighet kunna definiera situationen&lt;br /&gt;
i åtskilliga andra länder som i någon mening unik. (SOU 1978:53 s.&lt;br /&gt; 
193-194.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiskt förtryck och brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna&lt;br /&gt; 
förekommer dessvärre i en majoritet av världens länder. Amnesty International&lt;br /&gt;
har i ett flertal rapporter påvisat förtryck som fortgår i ett nittiotal&lt;br /&gt; 
länder. Situationen i vissa grannländer ger oss ständig vittnesbörd om&lt;br /&gt; 
diktaturen och förtryckets ansikte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Sveriges plikt att reagera mot förtrycket i dessa länder. Utifrån en&lt;br /&gt; 
gemensam grundsyn på hur vårt land kan medverka till en förbättring, bör&lt;br /&gt; 
Sverige agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte hållbart att säga att just en form av förtryck eller förtryck i&lt;br /&gt; 
ett speciellt land är särskilt motbjudande. Likaledes är det ej rimligt att&lt;br /&gt; 
välja ut ett av alla de länder som bryter mot FN:s deklaration om de&lt;br /&gt; 
mänskliga fri- och rättigheterna och hävda att just det landet av moraliska&lt;br /&gt; 
skäl bör bli föremål för särskilda svenska åtgärder. En sådan handlingslinje&lt;br /&gt;
förefaller särskilt olyckligt när tidigare vidtagna bojkottåtgärder misslyckats,&lt;br /&gt;
samtidigt som det ej visats att nya ensidiga svenska åtgärder skulle&lt;br /&gt; 
kunna framtvinga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vår slutsats av denna genomgång är att enbart det faktum att 1979 års&lt;br /&gt; 
Sydafrikalag och den i propositionen föreslagna lagen bryter mot den&lt;br /&gt; 
ovan relaterade huvudprincipen för svensk utrikespolitik motiverar att&lt;br /&gt; 
1979 års lag avskaffas och att den föreslagna lagen ej införs. Det faktum att&lt;br /&gt; 
den föreslagna lagen dessutom har ytterligt små utsikter att uppfylla de&lt;br /&gt; 
uppsatta målsättningarna är ytterligare ett tungt skäl till att ej införa den&lt;br /&gt; 
föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens oförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare framhållit att det råder politisk enighet om synen på&lt;br /&gt; 
apartheid, Sveriges rätt och plikt att reagera på situationen i Sydafrika och&lt;br /&gt; 
målsättningen för den svenska Sydafrikapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att de nu aktuella delarna av den svenska Sydafrikapolitiken&lt;br /&gt; 
ej uppnått de åsätta målsättningarna, är enligt moderat uppfattning ej&lt;br /&gt; 
förvånande. Det finns därför anledning att rikta allvarlig kritik mot Sydafrikakommitténs&lt;br /&gt;
och framför allt den på kommitténs betänkande angivna&lt;br /&gt;
propositionen. Utifrån kommitténs slutsats, att Sydafrikalagens mål ej&lt;br /&gt; 
uppnåtts, borde en allsidig diskussion initierats kring alternativa handlingsvägar&lt;br /&gt;
för svenska Sydafrikapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen har kommittén och det ansvariga statsrådet ansett sig&lt;br /&gt; 
vara förhindrade att initiera en sådan diskussion. Det främsta skälet till&lt;br /&gt; 
detta torde vara att Sydafrikalagen främst tillfredsställer inrikespolitiska&lt;br /&gt; 
krav. Sydafrikalagen har blivit någon form av alibi för ståndpunkten att&lt;br /&gt; 
Sverige särskilt framgångsrikt bekämpar apartheidsystemet och rasistregimen&lt;br /&gt;
i Sydafrika. Samtidigt tvingas vi i offentliga utredningar konstatera&lt;br /&gt; 
att detta ingalunda är fallet, utan att lagstiftningen rentav kan sägas vara&lt;br /&gt; 
kontraproduktiv. En verkningslös lag blir sällan ett gott exempel för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En realistisk Sydafrikapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den svenska Sydafrikapolitiken skall vara att Sydafrika på&lt;br /&gt; 
fredlig väg avskaffar apartheidsystemet, att demokrati införs och att&lt;br /&gt; 
mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall föra en aktiv Sydafrikapolitik. Vi skall starkt markera vårt&lt;br /&gt; 
avståndstagande från apartheidpolitiken. Vår inställning måste komma&lt;br /&gt; 
klart till uttryck såväl inom som utom Sverige. Vi skall bidra till en aktiv&lt;br /&gt; 
internationell opinionsbildning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan göra viktiga insatser inom ramen för arbetet inom Förenta&lt;br /&gt; 
nationerna. Vårt arbete bör inriktas på att åstadkomma bindande beslut i&lt;br /&gt; 
säkerhetsrådet om gemensamma åtgärder som kan innebära påtryckningar&lt;br /&gt;
mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall markera sin beredskap att i enlighet med grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;folkrättsliga principer delta i av FN:s säkerhetsråd beslutade internationella&lt;br /&gt;
sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall lägga större vikt vid att goda kontakter skapas med de&lt;br /&gt; 
grupper och enskilda i Sydafrika som arbetar för en demokratisk utveckling&lt;br /&gt;
i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagen kan spela en positiv roll i Sydafrika genom att&lt;br /&gt; 
konsekvent motarbeta rasåtskillnad mellan sina anställda och främja de&lt;br /&gt; 
svartas sociala situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall därutöver ge direkt ekonomiskt stöd till de svarta, deras&lt;br /&gt; 
organisationer och deras arbete för att med fredliga medel avskaffa apartheid&lt;br /&gt;
och demokratisera Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påverkans strategi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika är i dag ett i många hänseenden outvecklat land. De industrialiserade&lt;br /&gt;
delarna utgör enbart mindre områden i ett i övrigt fattigt, underutvecklat&lt;br /&gt;
land. Jordbruket bedrivs också till största delen, mycket primitivt.&lt;br /&gt;
Detta kombinerat med den svåra torkan under de senaste åren har&lt;br /&gt; 
resulterat i en sjunkande levnadsstandard och svält för delar av den svarta&lt;br /&gt; 
befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika har goda förutsättningar att omvandlas till ett modernt industrisamhälle,&lt;br /&gt;
med ett väl utvecklat jordbruk kapabelt att föda dess befolkning.&lt;br /&gt;
En industrialisering av Sydafrika kommer att vara mycket positiv för&lt;br /&gt; 
den svarta befolkningen. En industrialisering skapar nya arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
och kommer att kräva utbildad svart arbetskraft. De svartas betydelse ur&lt;br /&gt; 
både ekonomisk och politisk synvinkel skulle därmed dramatiskt öka. Det&lt;br /&gt; 
råder politisk enighet om att de svenska företagen skall fortsätta att verka&lt;br /&gt; 
i Sydafrika. Dessa bör därför enligt vår uppfattning kunna vara en positiv&lt;br /&gt; 
kraft i det sydafrikanska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF) påpekar i sitt remissvar&lt;br /&gt; 
den positiva roll som svenska företag kan spela i Sydafrika för att förbättra&lt;br /&gt; 
de svartas villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIF anser att vi bör utnyttja de möjligheter som finns att stödja en fredlig&lt;br /&gt; 
utveckling mot demokrati och rättvisa i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför viktigt att svenska företag kan fortsätta att verka i Sydafrika&lt;br /&gt;
för att ge oss möjligheten att genom de svenska företagen påverka&lt;br /&gt; 
villkoren för de svarta. Vid en avveckling frånhänder vi oss möjligheten att&lt;br /&gt; 
vara pådrivande i denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för denna strategi ökar genom att det sydafrikanska&lt;br /&gt; 
näringslivet sedan årtionden har varit motståndare till apartheidsystemet.&lt;br /&gt; 
SACCOLA, samarbetsorgan för de ledande arbetsgivarföreningarna i&lt;br /&gt; 
Sydafrika, utfärdade 1977 en egen uppförandekod för medlemsföretagen.&lt;br /&gt; 
I denna uppmanas dessa att sträva efter att i sin verksamhet eleminera&lt;br /&gt; 
diskriminering på grund av ras eller färg.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I motsats till förhållandena inom andra delar av det sydafrikanska&lt;br /&gt; 
samhället har reglerna för arbetslivet under den senaste femårsperioden i&lt;br /&gt; 
stor utsträckning befriats från bestämmelser grundade på ras eller hudfärg.&lt;br /&gt; 
Detta har resulterat i påtagliga förändringar på arbetsplatserna och en&lt;br /&gt; 
mycket snabb utveckling av den svarta fackföreningsrörelsen. De utländska&lt;br /&gt;
företagen i Sydafrika inkl. svenska, har varit pådrivande i denna&lt;br /&gt; 
utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett modernt industrisamhälle är oförenligt med den rasdiskriminering&lt;br /&gt; 
och de brott mot de demokratiska och mänskliga fri- och rättigheterna som&lt;br /&gt; 
i dag äger rum i Sydafrika. Fortsatt ekonomisk utveckling i Sydafrika&lt;br /&gt; 
kommer därför att undergräva den vita minoritetens maktposition och&lt;br /&gt; 
utgöra en viktig hävstång för den svarta majoritetens krav på avskaffande&lt;br /&gt; 
av apartheid och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte på det kulturella och vetenskapliga planet, i enlighet med Helsingsforsandan&lt;br /&gt;
är viktiga drivkrafter för påverkan. Ett avbrytande av&lt;br /&gt; 
dessa kontakter med Sydafrika, kommer i stället att stärka den vita befolkningens&lt;br /&gt;
uppslutning bakom apartheidsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny Codex Ethicus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företags närvaro i Sydafrika motiveras med affärsmässiga skäl.&lt;br /&gt; 
1 dag sysselsätter de drygt 3 000 sydafrikaner. Totalt kan ca 20 000 sydafrikaner&lt;br /&gt;
därmed sägas vara helt beroende för sitt uppehälle av de svenskägda&lt;br /&gt; 
företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige beräknas ca 1 000 personer ha arbete till följd av internleveranser&lt;br /&gt;
mellan moderföretag i Sverige och dotterföretag i Sydafrika. Den&lt;br /&gt; 
övriga exporten till Sydafrika beräknas ge 2 000—3 000 arbetstillfällen i&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den svenska närvaron i Sydafrika bidrar vi till att skapa förutsättningarna&lt;br /&gt;
för en social och politisk omvandling av samhället. Genom&lt;br /&gt; 
att erbjuda anställning och goda arbetsvillkor, utveckla människors självtillit&lt;br /&gt;
och i handling acceptera de anställdas organisationer medverkar&lt;br /&gt; 
företagen till förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av den s. k. Sydafrikalagen bör ske i samband med att&lt;br /&gt; 
det svenska näringslivet, tillsammans med de fackliga organisationerna,&lt;br /&gt; 
utformar en ny Codex Ethicus för de svenska företagens verksamhet i&lt;br /&gt; 
Sydafrika. Den nya Codex Ethicus skall utgå från likställighet oavsett ras&lt;br /&gt; 
och bör bl. a. ta sikte på att de svenska företagen skall stödja de svartas&lt;br /&gt; 
utbildning, respektera deras fackliga organisationer och förbättra deras&lt;br /&gt; 
anställningsvillkor. Den bör också innehålla förbud om lån till sydafrikanska&lt;br /&gt;
staten och dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Ekonomiskt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska stödet till södra Afrika uppgår per budgetår till 1,7 miljarder&lt;br /&gt;
kronor. Större delen av dessa biståndsmedel går till de s. k. frontstaterna&lt;br /&gt;
och till befrielserörelser och flyktingar utanför Sydafrika. En del av&lt;br /&gt; 
dessa medel bör omfördelas för att fr. o .m. budgetåret 1985/86 utgå i&lt;br /&gt; 
direkt stöd till de svarta i Sydafrika och för att öka förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
en fredlig omdaning av det sydafrikanska samhället. Det ekonomiska&lt;br /&gt; 
stödet bör utgå utifrån följande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall utgå i sådana former att det ej innebär att den sydafrikanska&lt;br /&gt; 
staten lyfts av kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sydafrikanska regeringens ekonomiska anslag till utbildning för&lt;br /&gt; 
den icke vita befolkningen är ytterligt begränsat. Sverige bör ekonomiskt&lt;br /&gt; 
stödja högre utbildning. Detta stöd kan utgå t. ex. i form av stipendier för&lt;br /&gt; 
studier vid sydafrikanska högskolor eller för studier utomlands. Sverige&lt;br /&gt; 
bör ge bistånd till apartheidpolitikens offer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svarta organisationerna spelar en stor roll för omvandlingen av&lt;br /&gt; 
Sydafrika. Sverige bör därför ge de svartas organisationer ekonomiskt&lt;br /&gt; 
stöd. Stödet bör t. ex. utgå till medborgarrätts-, kyrkliga- och fackliga&lt;br /&gt; 
organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världskyrkorådet driver en rad angelägna projekt i Sydafrika. Sverige&lt;br /&gt; 
bör stödja dessa hjälpprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av den svarta befolkningen lider av undernäring och akut&lt;br /&gt; 
brist på sjukvård. Sverige bör undersöka möjligheterna att ge medicinsk&lt;br /&gt; 
och humanitär hjälp åt den svarta befolkningen i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI DA bör ges i uppdrag att snabbutreda hur stödet kan utformas för att&lt;br /&gt; 
uppnå bästa möjliga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljgranskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Vi avstyrker propositionens förslag om att bidrag på en miljon&lt;br /&gt; 
skall ställas till de politiska partiernas, fackföreningarnas och folkrörelsernas&lt;br /&gt;
förfogande, för information utomlands om den svenska Sydafrikalagen.&lt;br /&gt;
Då 1979 års lag blev ett misslyckande och en eventuellt ny lag kan&lt;br /&gt; 
förväntas bli detsamma, finns det enligt vår uppfattning inget skäl att satsa&lt;br /&gt; 
skattemedel på att sprida detta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Statliga myndigheter skall följa upphandlingsförordningen. Det&lt;br /&gt; 
föreliggande förslaget står i strid mot andan i flertalet GATT-bestämmelser.&lt;br /&gt;
Propositionen har ej visat hur den föreslagna åtgärden kan påverka&lt;br /&gt; 
utveckla i Sydafrika i önskad riktning. Förslaget avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 Vi biträder de under avsnitt 2.4.5 framlagda förslagen, om oljeembargo&lt;br /&gt;
och FN:s vapenembargo samt det svenska förbudet i anledning&lt;br /&gt; 
därav mot export av krigsmateriel m. m. till Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.6 Riksdagen skall ej försöka detaljstyra SAS verksamhet. SAS skall&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;utifrån kommersiella grunder avgöra flyglinjernas sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.7 1978 infördes viseringstvång för sydafrikanska medborgare. Dagens&lt;br /&gt;
praxis beträffande visering av sydafrikanska idrottsmän bör kvarstå.&lt;br /&gt; 
Däremot bör Sverige uppmuntra kontakter på kulturens och vetenskapens&lt;br /&gt; 
område, särskilt med personer kritiska till apartheid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.8 Internationella valutafonden. Förslaget biträds.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Lagrådsgranskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning av de i departementen upprättade propositionsförslagen&lt;br /&gt;
fyller flera viktiga uppgifter. Det är därför utomordentligt anmärkningsvärt&lt;br /&gt;
att regeringen valt att ej höra lagrådets uppfattning om den&lt;br /&gt; 
nu föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Den föreslagna lagtexten innebär extra-territoriell lagstiftning, vars&lt;br /&gt; 
räckvidd och konsekvenser är ytterligt oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Det finns starka skäl att anta att lagtexten i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i nästa avsnitt strider mot de regler riktade mot extra-territoriell&lt;br /&gt; 
lagstiftning som Sverige i maj 1984 medverkat till att anta i OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Delar av lagtexten kan i stå i strid med Sveriges åliggande i enlighet&lt;br /&gt; 
med samarbetet med GATT.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Förslaget att regeringen skall rekommendera myndigheter och institutioner&lt;br /&gt;
att avstå från upphandling från Sydafrika kolliderar med upphandlingsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anger att en lagrådsgranskning ”skulle fördröja lagstiftningsärendets&lt;br /&gt;
behandling”, varför den anser att lagrådets hörande kan&lt;br /&gt; 
undvaras. Detta motiv saknar enligt moderata samlingspartiet bärighet.&lt;br /&gt; 
Tidsnöd kan enligt moderat uppfattning ej motivera antagandet av snabbt&lt;br /&gt; 
framtagna lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagtexten bör granskas av lagrådet. När 1979 års lag om&lt;br /&gt; 
Sydafrika granskades av lagrådet riktades stark kritik mot förslaget. Genom&lt;br /&gt;
de nya moment som nu föreslås tillföras 1979 års lag, finns enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning ytterligare tveksamheter i den föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen försöker att reglera ett juridiskt sett utomordentligt&lt;br /&gt;
mångfasetterat problemkomplex. Som vi ovan anfört är därför&lt;br /&gt; 
en lagrådsgranskning nödvändig. Vi vill dessutom påpeka att propositionens&lt;br /&gt;
förslag i vissa delar är svårförenlig med de av OECD i maj 1984&lt;br /&gt; 
antagna nya reglerna beträffande extra-territoriell lagstiftning. Det gäller&lt;br /&gt; 
såväl lagstiftningens materiella innehåll, särskilt våra åtaganden i enlighet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:166&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;med 27 — 30 §§, beträffande ”General Considerations” och ”Practical approaches”,&lt;br /&gt;
som regeringens handläggning av ärendet. Enligt OECD-reglerna&lt;br /&gt;
hade det funnits skäl för regeringen att informera OECD och de&lt;br /&gt; 
enskilda OECD-länderna innan den framlagda lagstiftningen med extraterritoriell&lt;br /&gt;
tillämpning presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen avslår det i proposition 1984/85:56 upprättade&lt;br /&gt; 
förslaget till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och&lt;br /&gt; 
Namibia,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att avskaffa den nuvarande lagen om&lt;br /&gt; 
förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (SFS&lt;br /&gt; 
1979:487) fr. o .m. årsskiftet 1984-1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen avslår punkterna 2.4.1, 2.4.4 och 2.4.6 i de i propositionen&lt;br /&gt;
förordade riktlinjerna för den svenska Sydafrikapolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna&lt;br /&gt; 
för den svenska Sydafrikapolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om ekonomiskt stöd för en demokratisk&lt;br /&gt; 
utveckling i Sydafrika,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om åtgärder på idrottens, kulturens och vetenskapens&lt;br /&gt;
område.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;CARL BILDT (m)&lt;br /&gt; 
MARGARETHA af UGGLAS (m)&lt;br /&gt; 
STEN STURE PATERSON (m)&lt;br /&gt; 
IVAR VIRGIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS HJERTÉN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO LUNDGREN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;INGER KOCH (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖRAN ALLMÉR (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIC GRÖNVALL (m)&lt;br /&gt; 
PER-OLOF STRINDBERG (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CARL BILDT</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETHA af UGGLAS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN STURE PATERSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>IVAR VIRGIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS HJERTÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO LUNDGREN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER KOCH</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN ALLMÉR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NIC GRÖNVALL</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-OLOF STRINDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802166</dok_id>
<subtitel>Carl Bildt m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__166.pdf</filnamn>
<filstorlek>288128</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia  (prop. 1984/85:56)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7AAD8F46-BBA7-4ECA-92D1-EED0B6C5E234</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>