<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100170</hangar_id>
 <dok_id>G802164</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>164</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:164 Bengt Westerberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>164</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:54:32</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia  (prop. 1984/85:56)</titel>
 <subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802164/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802164</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802164</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:346px;text-align:right;"&gt;Mot. 1984/85&lt;br /&gt; 
164-168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;br /&gt; 
(prop. 1984/85:56)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Läget i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sydafrikanska apartheidpolitiken är unik. Genom födsel klassas&lt;br /&gt; 
människor i olika rasgrupper med olika rättigheter. Särskilda myndigheter&lt;br /&gt; 
avgör genom undersökningar av hårstrån och celler vilken rasgrupp olika&lt;br /&gt; 
människor tillhör. Utbildningsväsendet är starkt segregerat. All ekonomisk&lt;br /&gt;
makt och nästan all politisk makt är förbehållen de vita. De svarta&lt;br /&gt; 
förvägras rösträtt. Nyligen har regimen genom arresteringar försökt slå&lt;br /&gt; 
sönder UDF — den viktigaste av de svarta organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar har skett i rasåtskillnadspolitiken. Genom kommunala&lt;br /&gt; 
beslut har en rad av de yttre tecknen på diskriminering tagits bort i många&lt;br /&gt; 
kommuner. Segregeringen på arbetsmarknaden har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dominerande draget i den sydafrikanska rasåtskillnadspolitiken är&lt;br /&gt; 
dock deportationspolitiken. Hundratusentals människor deporteras varje&lt;br /&gt; 
år från sina bostäder och sin hembygd. De förs till avlägsna delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umbärandena är ofta svåra. Familjerna splittras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svarta sydafrikanerna fråntas därigenom med våld sitt medborgarskap.&lt;br /&gt;
Regimens slutmål är att förvandla majoriteten av de svarta till&lt;br /&gt; 
gästarbetare i deras eget land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentliga är att i detta sammanhang konstatera att de — i och för&lt;br /&gt; 
sig inte obetydliga — förändringar som skett i det sydafrikanska samhället&lt;br /&gt; 
inte har varit av den karaktären att de ger anledning till en annan bedömning&lt;br /&gt;
av apartheidregimen än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Isoleringsstrategin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan slutet av 1960-talet varit anhängare av en strategi som&lt;br /&gt; 
innebär att en förändring av samhällssystemet i Sydafrika skall främjas&lt;br /&gt; 
genom att landet så långt som möjligt isoleras. De främsta uttrycken för&lt;br /&gt; 
denna isoleringsstrategi är Sveriges agerande i FN och 1979 års lag om&lt;br /&gt; 
investeringsförbud i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av isolering som medel att påverka samhällssystemet i Sydafrika&lt;br /&gt; 
är inte ett uttryck för gradering av förtryck i olika länder utan handlar om&lt;br /&gt; 
att tillämpa adekvata metoder för olika regimer. Sverige har ingen anledning&lt;br /&gt;
att gradera de brott mot mänskliga rättigheter som sker i t. ex. Polen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iran eller Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrande för valet av isolering som metod är dels den internationella&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 164—168&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;uppslutningen, dels ställningstaganden från de krafter som — i avsaknad&lt;br /&gt; 
av ett demokratiskt styrelseskick — får anses vara representativa för majoritetsbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens syfte är också moraliskt: Svenska juridiska personer skall inte&lt;br /&gt; 
delta i utövandet av det mest förhatliga rasåtskillnadssystem världen i dag&lt;br /&gt; 
känner. Detta måste vara styrande för inställningen i de mer tekniska&lt;br /&gt; 
frågor propositionen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den internationella uppslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats i den svenska debatten — och också i vissa av Sydafrikakommitténs&lt;br /&gt;
resonemang — att den svenska lagen varit verkningslös när&lt;br /&gt; 
det gäller att få efterföljd i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstateras i propositionen är detta knappast med sanningen överensstämmande.&lt;br /&gt;
En rad länder har valt isoleringsstrategin gentemot Sydafrika.&lt;br /&gt;
Detta har fått olika uttryck i lagstiftningen, men det väsentliga är&lt;br /&gt; 
här att den grundläggande uppfattningen om de ekonomiska relationerna&lt;br /&gt; 
med Sydafrika delas av ett växande antal stater. Det vore förmätet att tro&lt;br /&gt; 
att just den svenska modellen för sanktioner skulle kopieras av andra&lt;br /&gt; 
länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Inställningen i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska investeringarna i Sydafrika är ekonomiskt sett obetydliga.&lt;br /&gt; 
Det är därför naturligt att den svenska lagen är okänd bland de svarta&lt;br /&gt; 
arbetarna i Sydafrika. Det är heller inte onaturligt om många av dem som&lt;br /&gt; 
arbetar i svenska företag kortsiktigt föredrar att företagen stannar i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredspristagaren Desmond Tutu har formulerat sin inställning till företagsinvesteringar&lt;br /&gt;
i Sydafrika på detta sätt: ”Vi begär inte att våra bojor&lt;br /&gt; 
skall bli bekvämare att bära, utan att de skall lyftas från oss.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Tutu avser är att det är bättre att använda ekonomisk isolering för&lt;br /&gt; 
att få ett slut på apartheidsystemet än att genom ”uppförandekoder” och&lt;br /&gt; 
ändra liknande metoder försöka åstadkomma smärre förändringar inom&lt;br /&gt; 
apartheidsystemets ram. Folkpartiet delar den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1984/85:56 innebär att kraven på ett avskaffande&lt;br /&gt;
av den nuvarande Sydafrikalagen tillbakavisas. Det är positivt. Det&lt;br /&gt; 
är också positivt att skärpningar i lagen sker vad beträffar möjligheterna&lt;br /&gt; 
för företagen att använda leasing som alternativ till investeringar samt vad&lt;br /&gt; 
gäller tekniköverföring. Folkpartiet biträder propositionens förslag på&lt;br /&gt; 
dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;På två punkter — borttagandet av giltighetstiden för dispensparagraferna&lt;br /&gt;
och införandet av den alternativa dispensordningen — har dock regeringen&lt;br /&gt;
mjukat upp Sydafrikakommitténs förslag på ett sätt folkpartiet&lt;br /&gt; 
finner olyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Dispensförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen har i nuvarande Sydafrikalag möjlighet att få dispens från det&lt;br /&gt; 
generella investeringsförbudet i syfte att kunna ersätta förslitet material&lt;br /&gt; 
eller göra vissa investeringar av social karaktär. Dispensgivningen har i&lt;br /&gt; 
några fall — enligt folkpartiets mening — varit alltför generös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värdefullt att regeringen nu endast anger fördelen med att vid ett&lt;br /&gt; 
systemskifte kunna vara representerat i Sydafrika som skäl för dispenssystemet.&lt;br /&gt;
1 och med att sysselsättningsskäl, möjligheter att finna nya marknader&lt;br /&gt;
och situationen på de enskilda företagen i Sydafrika utmönstras som&lt;br /&gt; 
skäl blir bedömningen av utvecklingen i Sydafrika det enda avgörande för&lt;br /&gt; 
dispensinstitutets existens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Tidsbegränsning av dispensmöjligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sydafrikakommitténs förslag ingick att möjligheterna att få dispens&lt;br /&gt; 
skulle tidsbegränsas till utgången av år 1990. Syftet med detta förslag var&lt;br /&gt; 
att klart markera att lagen syftar till att förhindra investeringar. Det systematiska&lt;br /&gt;
sambandet mellan förbudsparagraferna och dispenserna bryts.&lt;br /&gt; 
Företagen får också på detta sätt ett klarare besked om att dispensmöjligheterna&lt;br /&gt;
kommer att upphöra att gälla om ingen väsentlig förändring sker&lt;br /&gt; 
i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i Sverige redan tidigare lagar som är tidsbegränsade (valutaregleringen,&lt;br /&gt;
terroristbestämmelserna, tidigare lagen om statlig representation&lt;br /&gt; 
i investmentbolag). Några juridiska nackdelar med att tidsbegränsa vissa&lt;br /&gt; 
paragrafer i en lag torde knappast finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet finner det beklagligt att regeringen på denna punkt frångått&lt;br /&gt; 
den uppgörelse som gjordes mellan socialdemokraterna, folkpartiet och&lt;br /&gt; 
centerpartiet i Sydafrikakommittén och menar att kommitténs förslag på&lt;br /&gt; 
denna punkt klarare ger uttryck för Sveriges hållning än propositionen.&lt;br /&gt; 
Utskottet bör därför utarbeta ett lagförslag — i enlighet med Sydafrikakommitténs&lt;br /&gt;
förslag — med innebörden att möjligheten till dispens från&lt;br /&gt; 
investeringsförbudet upphör att gälla vid utgången av 1990 för så vitt inte&lt;br /&gt; 
nytt riksdagsbeslut fattas innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2. Alternativ dispensordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet föreslår att företagen skall kunna få generell dispens från&lt;br /&gt; 
investeringsförbudet om de utfäster sig att hålla sig inom lagen. Statsrådet&lt;br /&gt; 
betonar att detta inte innebär någon uppmjukning av lagen och att företagen&lt;br /&gt;
i efterhand skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 164—168&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vi finnér detta förslag olyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att nuvarande praxis blir helt styrande för de framtida&lt;br /&gt; 
investeringarna. Möjligheterna att successivt skärpa praxis eller att anpassa&lt;br /&gt;
denna till det politiska läget i Sydafrika försvinner. Vidare innebär&lt;br /&gt; 
förslaget att de företag som under hela lagens existens motsatt sig såväl&lt;br /&gt; 
lagen som den praxis enligt vilken den tillämpats skall få förtroendet att&lt;br /&gt; 
själva kontrollera lagen. Folkpartiet avstyrker propositionen på denna&lt;br /&gt; 
punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3. Motiv för dispenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet är berett att medverka till att företagen under perioden fram&lt;br /&gt; 
till utgången av 1990 får rätt till dispens för ersättning av försliten utrustning&lt;br /&gt;
under förutsättning att produktionskapaciteten inte ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock väsentligt att inte nya möjligheter används för att kringgå&lt;br /&gt; 
investeringsförbudet. Under den gamla Sydafrikalagen kom leasing att&lt;br /&gt; 
användas i företagen i betydande utsträckning. Man har nu från företagens&lt;br /&gt; 
sida hävdat att konsekvensen av leasingförbudet dels kan bli en ökning av&lt;br /&gt; 
legotillverkning, dels en ökad import till dotterbolagen av färdigprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det väsentligt att vid beslut om dispenser också&lt;br /&gt; 
väga in dessa faktorer. I samband med regeringens förslag om alternativ&lt;br /&gt; 
dispensordning säger statsrådet att tillstånd att tillämpa sådan skall kunna&lt;br /&gt; 
återkallas om t. ex. "företagets verksamhet genomgår en påtagligt snabb&lt;br /&gt; 
expansion på annat sätt än genom investeringar eller finansiell leasing&lt;br /&gt; 
eller att företagets personalpolitik genomgår förändringar i negativ riktning."&lt;br /&gt;
Vi anser att samma kriterier bör vägas in vid beslut om dispenser&lt;br /&gt; 
från förbudet mot investeringar och finansiell leasing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att kommerskollegiums och regeringens bedömning av&lt;br /&gt; 
dispenser väger in hela företagets situation och att behovet av fortsatt&lt;br /&gt; 
detaljlagstiftning — främst för att förhindra en övergång till legotillverkning&lt;br /&gt;
— minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4. Handläggningsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen följer Sydafrikakommitténs förslag och föreslår att ansökan&lt;br /&gt; 
om undantag från förbudet mot investeringar m. m. får göras endast en&lt;br /&gt; 
gång per år och då avse alla investeringar som skall ske under året.&lt;br /&gt; 
Regeringen skall senast den 1 maj få förslag från kommerskollegium,&lt;br /&gt; 
inkluderande remisser från fackliga organisationer m. fl. Beslut skall sedan&lt;br /&gt;
”skyndsamt” fattas. Detta innebär att regeringens beslut torde komma&lt;br /&gt; 
under juni månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är olyckligt med hänsyn till möjligheterna att offentligt kunna&lt;br /&gt; 
granska regeringens beslut. Riksdagen torde inte ha några möjligheter att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;under denna period hålla debatt kring Sydafrikalagens tillämpning. Diskussionen&lt;br /&gt;
kommer i stället avskild från frågorna om de aktuella dispenserna&lt;br /&gt;
i samband med att regeringen under hösten lämnar sin rapport om&lt;br /&gt; 
tillämpningen av Sydafrikalagen. Enligt vår mening är det angeläget att&lt;br /&gt; 
regeringens rapport om tillämpningen av lagen samordnas i tiden med&lt;br /&gt; 
beslut i dispensfrågorna. Vi föreslår därför att tidsgränserna för inlämnande&lt;br /&gt;
av dispensansökningar förskjuts så att företagen måste lämna in sina&lt;br /&gt; 
ansökningar senast den 1 maj och att sedan regeringen fattar beslut i&lt;br /&gt; 
oktober månad. Riksdagen får då tillfälle att hålla en samlad Sydafrikadebatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bidrag till internationell upplysning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett bidrag på 1 milj. kr. ställs till politiska partiers,&lt;br /&gt;
fackföreningars och folkrörelsers förfogande för information utomlands&lt;br /&gt;
om den svenska Sydafrikapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan idag finns medel avsatta för olika organisationers och opinionsgruppers&lt;br /&gt;
arbete med att sprida kunskap om Sydafrikapolitiken. Det är&lt;br /&gt; 
knappast sannolikt att ett bidrag av denna begränsade storlek till etablerade&lt;br /&gt;
organisationer gör dessa mer benägna att utomlands informera om&lt;br /&gt; 
den svenska Sydafrikapolitiken. Den breda uppslutningen bakom den&lt;br /&gt; 
svenska Sydafrikapolitiken från flertalet organisationer talar också för en&lt;br /&gt; 
fortsatt intensiv opinionsbildnikng även utan ett extra stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har hittills varit ytterst restriktivt med att lämna ut&lt;br /&gt; 
underlag för beslut i dispensärendena. Detta har försvårat den offentliga&lt;br /&gt; 
debatten i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagstiftningen ger skydd för företagen mot att offentliga myndigheter&lt;br /&gt;
utlämnar uppgifter som kan vara till skada för företagens ekonomiska&lt;br /&gt;
situation. Detta innebär dock inte ett motiv för sekretessbeläggning&lt;br /&gt; 
av hela handlingar. Det finns anledning att betona att sekretesslagen&lt;br /&gt; 
enbart her skydd för konkreta uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största möjliga offentlighet bör ges åt bakgrundsmaterialet för regeringens&lt;br /&gt;
beslut i dispensärenden. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Handelssanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är av den uppfattningen att våra överenskommelser inom&lt;br /&gt; 
GATT inte möjliggör bilaterala sanktionsåtgärder på handelns område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har dock inte prövat möjligheten att begära undantag från&lt;br /&gt; 
GATT för att vidta sanktioner mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det finns anledning att återkomma till frågan om åtgärder på handelns&lt;br /&gt; 
område mot Sydafrika. Det faktum att den svenska handeln med Sydafrika&lt;br /&gt; 
vuxit under de år Sydafrikalagen varit i kraft inger oro. Denna fråga bör&lt;br /&gt; 
prövas i samband med den översyn av Sydafrikapolitiken som regeringen&lt;br /&gt; 
aviserar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att lagens 6 och 7 §§ skall upphöra att gälla&lt;br /&gt; 
i och med utgången av år 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen avslår förslaget om en alternativ dispensordning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att om&lt;br /&gt; 
företags verksamhet genomgår en påtagligt snabb expansion på&lt;br /&gt; 
annat sätt än genom investeringar eller finansiell leasing eller att&lt;br /&gt; 
företagets personalpolitik förändras i negativ riktning detta bör&lt;br /&gt; 
vägas in vid beslut om dispenser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;4. att riksdagen i fråga om handläggningsordningen beslutar att&lt;br /&gt; 
företagens dispensansökningar för investeringar under kommande&lt;br /&gt;
ettårsperiod skall inges senast den 1 maj,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;5. att riksdagen avslår förslaget om 1 milj. kr. i bidrag till internationell&lt;br /&gt;
upplysning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av största möjliga offentlighet av&lt;br /&gt; 
handlingar kring tillämpningen av dispenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1984&lt;br /&gt; 
BENGT WESTERBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEMAR ELIASSON (fp) JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUNE ÅNGSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WESTERBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR ELIASSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE ÅNGSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802164</dok_id>
<subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__164.pdf</filnamn>
<filstorlek>165506</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia  (prop. 1984/85:56)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AC91DD17-62FB-43F9-8435-BDF3271392A4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>