3100165 G80216 1984/85 16 mot mot Motion 1984/85:16 Lennart Pettersson m. fl. Motion Motion 16 0 1984-10-17 00:00:00 2014-11-04 09:54:28 2014-11-04 00:00:00 Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) Lennart Pettersson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80216/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80216 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80216 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1984/85:16</p> <p>Lennart Pettersson m. fl.<br /> Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2)</p> <p>Ofrivillig barnlöshet utgör ofta ett stort problem för dem som drabbas.<br /> Insemination som en metod att avhjälpa barnlöshet har på senare år ökat<br /> starkt, även om den inte har samma omfattning som adoption. Behovet av<br /> att lagreglera s. k. inseminationsbarns rätt och det ansvar som föräldrarna<br /> till dem tar på sig har därmed ökat. Ur den synpunkten är regeringens<br /> förslag till lag om insemination att hälsa med tillfredsställelse.</p> <p>På en punkt är emellertid regeringsförslaget helt uppenbart inte i överensstämmelse<br /> med opinionen, i varje fall inte med opinionen hos de närmast<br /> berörda, dvs. föräldrarna till inseminationsbarn. läkarna, spermadonatorerna<br /> och knappast heller hos de berörda barnen. Det gäller stadgandet<br /> i lagförslaget att ge inseminationsbarn en absolut rätt att efter en<br /> viss ålder kunna få reda på vem spermagivaren var. Därmed skulle det<br /> hittillsvarande anonymitetsskyddet för spermadonatorer brytas med svåröverskådliga<br /> negativa konsekvenser som följd.</p> <p>Detta förslag har väckt mycket starka negativa känslor hos de närmast<br /> berörda. Läkarna talar om en dramatisk nedgång i antalet spermagivare,<br /> vilket starkt kommer att försvåra verksamheten. Spermadonatorer som<br /> ställer upp riskerar att konfronteras med okända barn 20 år senare, som de<br /> inte kan ha någon personlig känsla för. Barnlösa föräldrar som överväger<br /> insemination är förtvivlade därför att regeringsförslaget de facto klassar<br /> ner dem som fullvärdiga föräldrar och också kan bygga in helt onödiga<br /> konflikter i förhållandet mellan barn och föräldrar. Regeringsförslaget<br /> innebär därmed en total kallsinnighet för de sociala föräldrarnas situation<br /> och känslor. Propositionen har heller inte kunnat visa att ett lagfäst upphävande<br /> av anonymitetsskyddet för spermadonatorer skulle vara till någon<br /> entydig fördel för de berörda barnen.</p> <p>Det går heller inte att hänvisa till någon utländsk lagstiftning på denna<br /> punkt. Den motsatta uppfattningen är den helt dominerande. Utomlands<br /> avser man inte att avskaffa det faktiska anonymitetsskydd som finns för<br /> spermadonatorer.</p> <p>Helt nyligen har exempelvis en engelsk regeringskommission behandlat<br /> frågan om artificiell insemination. Man är där entydigt emot att spermadonatorernas<br /> anonymitetsskydd skulle avskaffas.</p> <p>De tyngsta remissinstanserna i detta sammanhang har också klart avrått.<br /> Det gäller exempelvis Sveriges Läkarförbund, Psykiatriska föreningen,<br /> Svensk Gynekologförening samt socialstyrelsen. Sveriges Läkarförbund<br /> pekar exempelvis på en enkät som genomförts vid fertilitetslaboratoriet i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:16</p> </div> <div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Malmö med bl. a. 76 föräldrapar 1980 och 62 par 1983. vilka genomgick<br /> eller hade genomgått givareinseminationsbehandling. Enkäten ger klart<br /> besked om att föräldrarnas inställning i dessa frågor inte överensstämmer<br /> med lagförslaget. 95% av föräldrarna i 1980 års enkät uppgav att de inte<br /> tänkte berätta något för barnen om inseminationen. För 98% av de svarande<br /> var det i båda enkäterna av vikt att verksamheten hade ett anonymitetsskydd.<br /> Dessa siffror ger enligt Sveriges Läkarförbund en indikation på<br /> hur dessa känsliga frågor kan uppfattas av föräldrarna i dag. Läkarförbundet<br /> anser dessutom att ett slopande av anonymitetsskyddet för spermagivaren<br /> kan leda till ett betydligt färre antal givare och att det uppstår en<br /> illegal verksamhet på området. Det är också troligt att de par som har råd<br /> och möjlighet i övrigt söker sig till utlandet för att få denna behandling.</p> <p>Ur socialdemokratisk synpunkt borde inte minst denna sistnämnda bedömning<br /> av Läkarförbundet vara viktig att beakta. Här skulle ytterligare<br /> en klassklyfta öppna sig mellan dem som har råd och dem som inte har råd.<br /> Detta gäller f. ö. också för de allt dyrare internationella adoptionerna.</p> <p>Vid adoptionen är det möjligt att spåra de biologiska föräldrarna. Detta<br /> förhållande tas i propositionen till intäkt för att samma förhållande bör<br /> gälla vid insemination. Parallellen är emellertid på flera sätt missvisande.<br /> De flesta adoptioner i Sverige avser numera barn från främmande länder<br /> med ett utseende som avviker från svenska barn. Detta gäller inte för barn<br /> som tillkommit genom insemination. Det grundläggande är emellertid att<br /> det sociala föräldraskapet måste uppfattas som det helt avgörande i en<br /> inseminationssituation. I adoptionsfallet övertas ett barn som fötts fram av<br /> en annan kvinna, medan i inseminationsfatlet så har föräldrarna enbart<br /> tagit över sperma. Även den som anser att det biologiska ursprunget är det<br /> viktigaste borde kunna inse att jämförelsen med adoption är missvisande.</p> <p>Sammanfattningsvis utgör regeringsförslaget på denna punkt ett beklagligt<br /> återfall i ett föråldrat blodsbandstänkande som man trodde för länge<br /> sedan skulle vara övergivet. Vi hävdar att det entydigt bör vara så att det<br /> sociala föräldraskapet skall sättas främst, dvs. samhället bör stödja den<br /> långvariga relation som byggs upp mellan barnet och dess sociala föräldrar.</p> <p>Slutsatsen blir därför att förslaget till lag om insemination bör ändras så<br /> att anonymitetsskyddet för spermadonatorer inte bryts. 4 § i lagförslaget<br /> bör därför utgå.</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs</p> <p style="margin-left:9px;">att riksdagen avslår 4 § i förslaget till lag om insemination.</p> <p>Stockholm den 17 oktober 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>LENNART PETTERSSON (s)</p> <p>KURT HUGOSSON (s) INGA-BRITT JOHANSSON (s)</p> </div> </div> </div> 0 LENNART PETTERSSON s 1 undertecknare 0 KURT HUGOSSON s 2 undertecknare 0 INGA-BRITT JOHANSSON s 3 undertecknare G80216 Lennart Pettersson m. fl. mot_198485__16.pdf 84337 pdf Artificiella inseminationer (prop. 1984/85:2) https://data.riksdagen.se/fil/98D6566D-E95D-409B-950E-D3180FC6F646