<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100162</hangar_id>
 <dok_id>G802157</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>157</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:157 Margareta Persson och Bengt Lindqvist</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>157</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:54:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Familjeplanering och abortvård (1984/85:48)</titel>
 <subtitel>Margareta Persson och Bengt Lindqvist </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802157/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802157</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802157</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:157&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Margareta Persson och Bengt Lindqvist&lt;br /&gt; 
Familjeplanering och abortvård (1984/85:48)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I proposition 1984/85:48 framhålls att abortkommittén förordar att&lt;br /&gt; 
ansökningar om abort efter 18:e graviditetsveckan även fortsättningsvis skall&lt;br /&gt; 
handläggas av socialstyrelsen i enlighet med den praxis som utvecklats av&lt;br /&gt; 
styrelsen. Propositionen ansluter sig till abortkommitténs bedömning på den&lt;br /&gt; 
punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den praxis som man vill skall råda även fortsättningsvis ger anledning till&lt;br /&gt; 
vissa betänkligheter, när det gäller abortindikationen fosterskador. Ansökningar&lt;br /&gt;
om abort beviljas alltid efter 18:e graviditetsveckan om skälet är&lt;br /&gt; 
befarad fosterskada eller konstaterad missbildning hos fostret. Socialstyrelsens&lt;br /&gt;
rättsliga råd låter föräldrarnas önskan och bedömning vara avgörande&lt;br /&gt; 
och man har avstått från att försöka ”gradera” fosterskador. Att abort&lt;br /&gt; 
beviljas trots att fosterskadorna är ringa, framgår av abortkommitténs&lt;br /&gt; 
betänkande. Man visar där att abort beviljats vid Turners och Klinefelters&lt;br /&gt; 
syndrom, som är kromosomavvikelser, som endast innebär sterilitet hos&lt;br /&gt; 
fostret men i övrigt mycket små avvikelser från det normala. I abortansökningarna&lt;br /&gt;
i dessa fall förekommer uttryck som ”då föräldrarna fått veta att&lt;br /&gt; 
barnet är svårt skadat” alternativt ”svårt missbildat” och därför vill man få&lt;br /&gt; 
abort utförd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ur abortkommitténs betänkande: ”1 dessa situationer gäller det människor&lt;br /&gt;
som velat ha och många gånger längtat efter barn. När formuleringar&lt;br /&gt; 
som exemplen ovan förekommer, har uppenbarligen inte föräldrarna fått,&lt;br /&gt; 
eller kunnat tillägna sig en realistisk och nyanserad information. Detta&lt;br /&gt; 
belyser de svårigheter som kan finnas vid användningen av fosterdiagnostik.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Trots det ovan citerade föreslår kommittén att den praxis som utvecklat sig&lt;br /&gt; 
hos socialstyrelsen skall gälla även fortsättningsvis vid beviljande av sena&lt;br /&gt; 
aborter. Propositionen instämmer i detta. Vi menar att med det exempel vi&lt;br /&gt; 
citerat ovan har abortlagens 3 §, som säger att abort efter 18:e graviditetsveckan&lt;br /&gt;
endast får beviljas om ”synnerliga skäl” föreligger, inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi tycker det är anmärkningsvärt att socialstyrelsen beviljat abort i&lt;br /&gt; 
samtliga fall när rubriceringen varit befarad fosterskada. Varför har man inte&lt;br /&gt; 
talat med föräldrarna? Varför har man inte försökt tala om att den befarade&lt;br /&gt; 
fosterskadan är så liten att föräldrarnas oro kanske är obefogad?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om föräldrarna önskat och planerat för att få barn, när inga indikationer&lt;br /&gt; 
om droger/våld, fysiska eller psykiska sjukdomar hos föräldrarna, omogenhet&lt;br /&gt;
etc. föreligger hos föräldrarna - j a, då har vi helt enkelt svårt att förstå hur&lt;br /&gt; 
en mycket liten fosterskada kan betraktas som ”synnerliga” skäl.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:157&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Vi tror att föräldrarna blivit missledda av den pågående debatten om&lt;br /&gt; 
livskvalitet och livslångt lidande för handikappade. Vi är allvarligt oroade för&lt;br /&gt; 
den samhällsutveckling som bara erkänner perfekta individer. Vår djupa&lt;br /&gt; 
övertygelse, som vi fått genom personliga upplevelser och mångårigt arbete&lt;br /&gt; 
inom handikapprörelsen, är att livskvalitet kan alla människor få - om de ges&lt;br /&gt; 
förutsättningar till det. Det finns ingenting som säger att ett barn som föds&lt;br /&gt; 
med ett handikapp automatiskt kommer att få ett olyckligt liv, det är helt och&lt;br /&gt; 
hållet omgivningens och samhällets sätt att fungera som avgör det. I vissa fall&lt;br /&gt; 
känner föräldrar som vet att grava fosterskador föreligger, att de inte orkar ta&lt;br /&gt; 
hand om ett mycket svårt handikappat barn. Det har vi förståelse för. Men vi&lt;br /&gt; 
vägrar att tro att alla föräldrar som ansökt om abort för lindriga fosterskador,&lt;br /&gt; 
och också fått den beviljad, skulle ha fullföljt aborten om de fått riktig&lt;br /&gt; 
information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abort i ett sent skede av graviditeten är mycket svår. För dem som&lt;br /&gt; 
beviljats abort i 23:e-24:e veckan är fosterskada det absolut vanligaste&lt;br /&gt; 
skälet. Fosterskador är f. ö. den enda indikation som nu ökar vid ansökningar&lt;br /&gt; 
till sena aborter. Det är utvecklingen av fosterdiagnostiken som förorsakat&lt;br /&gt; 
detta. Vi menar att den debatt som nu pågår kring genetiken och möjligheterna&lt;br /&gt;
till att utföra fosterdiagnostik i ett tidigt stadium av graviditeten, också&lt;br /&gt; 
måste påverka bedömningen av abortansökningar i ett mycket sent skede av&lt;br /&gt; 
graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi skall kunna behålla fri abort upp till 18:e veckan, måste fosterdiagnostiken&lt;br /&gt;
regleras. Det är inte rimligt - och framför allt inte önskvärt - att&lt;br /&gt; 
ställa blivande mödrar inför omfattande testresultat om fostret. Den&lt;br /&gt; 
diskussionen pågår f. n. Låt den diskussionen vägleda socialstyrelsen i sin&lt;br /&gt; 
praxis när man beviljar abort efter 18:e veckan!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vår övertygelse att socialstyrelsen nu gör fel mot de blivande&lt;br /&gt; 
föräldrarna, om de automatiskt beviljar abort vid befarad fosterskada. Vi&lt;br /&gt; 
anser också att det finns samhällsmoraliska tveksamheter om en statlig&lt;br /&gt; 
myndighet anser att alla handikapp som kan spåras med fosterdiagnostik&lt;br /&gt; 
utgör ett ”synnerligt skäl” för abort. Vad innebär det för människosynen på&lt;br /&gt; 
sikt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående information om det befarade handikappet&lt;br /&gt;
innan abort eventuellt beviljas efter 18:e graviditetsveckan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen begär att regeringen uppmärksammar att fosterskador&lt;br /&gt;
inte automatiskt skall betraktas som ett ”synnerligt skäl” för&lt;br /&gt; 
beviljande av abort efter 18:e grviditetsveckan enligt abortlagens&lt;br /&gt; 
3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA PERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;BENGT LINDQVIST (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA PERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT LINDQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802157</dok_id>
<subtitel>Margareta Persson och Bengt Lindqvist </subtitel>
<filnamn>mot_198485__157.pdf</filnamn>
<filstorlek>68587</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Familjeplanering och abortvård (1984/85:48)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ABE32971-EC77-4021-92CA-747AD3A7BAFB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>