3100161G8021561984/85156motmotMotion 1984/85:156 Lars Werner m. fl.MotionMotion15601984-11-20 00:00:002014-11-04 09:54:252014-11-04 00:00:00Familjeplanering och abortvård (prop. 1984/85:48)Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G802156/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G802156https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802156
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1984/85:156</p>
<p>Lars Werner m. fl.</p>
<p>Familjeplanering och abortvård (prop. 1984/85:48)</p>
<p>Mer stöd i abortsituationen!</p>
<p>Varje års görs mellan 31 000 och 34 000 aborter. 95 % av aborterna görs<br />
senast i 12:e graviditetsveckan. Det blir allt vanligare med tidiga abortingrepp,<br />
och de sker numera oftast polikliniskt, dvs. inom den öppna vården.</p>
<p>För kvinnor i abortsituation har möjligheterna att få tidig abort inneburit<br />
både medicinska och psykologiska fördelar. Men att genomgå en abort är<br />
ändå något svårt för många kvinnor och även för män som berörs. Omkring<br />
en tredjedel av de kvinnor som genomgått abort har fått mer eller mindre<br />
svåra psykiska besvär. Ibland har sorgen efter en abort kommit fram först<br />
efter många år.</p>
<p>Det är bra att det skett en avdramatisering av aborterna, men man kan<br />
också fråga sig om inte abortsituationen, åtminstone för en del kvinnor,<br />
upplevs för opersonligt och för rutinmässigt.</p>
<p>En bättre psykosocial rådgivning måste erbjudas alla kvinnor och män i en<br />
abortsituation. Denna psykosociala rådgivning skall ses som ett stöd för de<br />
berörda och också vara ett sätt att förhindra psykiska efterreaktioner. Det<br />
kan ske i samtal med kurator, läkare eller annan personal. Det psykosociala<br />
stödet skall erbjudas både inför en abort och efter en genomgången sådan.<br />
Sjuk vårdsansvariga bör ålägga att ombesörja en utbyggnad av det psykosociala<br />
stödet i tillräckligt stor omfattning.</p>
<p>Utbyggd preventivmedelsrådgivning</p>
<p>En fortsatt satsning på preventivmedelsrådgivningen och upplysning i<br />
samlevnadsfrågor är angelägen, inte minst för att ytterligare minska antalet<br />
aborter. En utbyggd preventivmedelsrådgivning har en direkt återverkan på<br />
abortfrekvensen i positiv riktning. Enligt docent K G Nygrens (expert i<br />
abortkommittén) bedömning skulle kanske en tredjedel av aborterna kunna<br />
undvikas med förbättrad preventivmedelsrådgivning och med förbättrade<br />
preventivmedel.</p>
<p>Preventivmedelsrådgivningen har utökats sedan abortlagen började gälla,<br />
men fortfarande motsvarar antalet rådgivningsbesök en miniminivå. Antalet<br />
rådgivningsbesök ligger i de flesta län mellan 310 och 380 besök per 1 000<br />
fertila kvinnor och år. Abortkommittén har uppskattat rådgivningsbehovet<br />
till 500 besök per 1 000 fertila kvinnor och år.</p>
<p>Enligt vpk:s mening bör hälften av alla kvinnor i fertil ålder varje år ha</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:156</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>möjlighet till rådgivning. Det behövs en norm för att trygga utbyggnaden av<br />
rådgivningen. Sjukvårdsansvariga bör åläggas att bygga ut rådgivningen efter<br />
ovannämnda dimension. Abortkommittén beräknade att ersättningen till<br />
sjukvårdshuvudmännen för en sådan utbyggnad skulle öka från 51 milj. kr.<br />
till 69 milj. kr. (avsåg 1981 års kostnadsnivå). Medel för en utbyggnad och en<br />
kvalitativt förbättrad preventivsmedelsrådgivning bör utgå från statskassan.</p>
<p>I en undersökning bland abortsökande kvinnor i Umeå redovisas att 25 %<br />
av kvinnorna sökte abort på grund av yttre omständigheter, såsom brist på<br />
daghemsplats, arbetslöshet och dåliga bostadsförhållanden. 25 % ville inte<br />
ha fler barn, 25 % angav ekonomiska skäl och 25 % angav svårigheter med<br />
yrke och utbildning.</p>
<p>För att minska antalet aborter måste samhället göras mer barnvänligt<br />
genom bl. a. sociala reformer som gör barnen till en tillgång och inte till en<br />
belastning för föräldrarna. 6 timmars arbetsdag, ett arbetsliv som går att<br />
förena med att ha barn, bättre ekonomiska villkor för barnfamiljer och<br />
utbyggd barnomsorg är några exempel på förbättringar för barnfamiljerna i<br />
dag och i framtiden.</p>
<p>Bättre undervisning i sex och samlevnad på skolorna!</p>
<p>Det behövs ett intensifierat upplysningsarbete i sex och samlevnadsfrågor i<br />
vid bemärkelse och där preventivmedelskunskap är en viktig del. Den<br />
begränsade samlevnadsundervisning som nu bedrivs är mer inriktad på<br />
information än på samtal om etiska aspekter på samlevnad eller om känslor<br />
och relationer.</p>
<p>Elevernas möjligheter att få insikt om homosexualitet är t. ex. nästan helt<br />
obefintliga.</p>
<p>Samlevnadsundervisningen har en svag ställning i grundutbildningen för<br />
alla berörda lärarkategorier. De förslag till förstärkning av undervisningen<br />
som föreslogs av USSU 1974 (utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor<br />
i undervisnings- och upplysningsarbete) har i stort sett lämnats utan<br />
åtgärd. Genom decentralisering av utbildningsansvar för lärarutbildning har<br />
samhället små möjligheter att påverka utbildningens innehåll och omfattning.</p>
<p>Samlevnadsundervisningen i skolan och i lärarutbildningen måste enligt<br />
vår mening planeras in som en del i en större helhet.</p>
<p>På senare år har antalet diagnostiserade könssjukdomar ökat bland unga<br />
människor. Därför måste också kunskap och könssjukdomar ges i skolans<br />
sex- och samlevnadsundervisning. Läkare - gynekologer - och barnmorskor<br />
är bäst lämpade att förmedla denna specifika del av undervisningen.<br />
Förutsättningar måste skapas så att det kan bli möjligt för dessa att medverka<br />
i skolan. Än mer viktigt är det att denna del av sex- och samlevnadsundervisningen<br />
belyses, med tanke på att i cancerkommitténs nyss lagda betänkande<br />
redovisas att sexualvanor kommer på tredje plats vad gäller orsak till cancer.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:156</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Socialstyrelsens samordnande funktion</p>
<p>Socialstyrelsen har under 1970-talet haft en klart pådrivande roll för<br />
utvecklingen av den abortförebyggande verksamheten. Det har funnits en<br />
samordning mellan rådgivnings- och upplysningsarbetet, vilket har varit en<br />
stimulans för utvecklingen ute i landet. Socialstyrelsen måste också i<br />
fortsättningen få de resurser som behövs för att kunna följa, bevaka och<br />
samordna det abortförebyggande arbetet. I socialstyrelsens nuvarande<br />
organisationer saknas samordningen mellan mödrahälsovård/preventivmedelsrådgivning<br />
och abortförebyggande upplysning. Medel borde avsättas för<br />
åtminstone en tjänst där arbetsuppgiften skall vara ett uttalat ansvar för<br />
samordningen av den abortförebyggande verksamheten.</p>
<p>Det behövs specialdestinerade statsbidrag</p>
<p>Tidigare utgick ett specialdestinerat bidrag till landstingen för preventivmedelsrådgivningen.<br />
I propositionen uttalas på många ställen att verksamheten<br />
måste ses som ett prioriterat område inom den förebyggande hälsovården.<br />
För att kunna garantera en utbyggnad på detta område bör ett<br />
specialdestinerat statsbidrag utgå. Ett sådant statsbidrag skulle också<br />
medverka till att utjämna de regionala skillnader som finns mellan olika<br />
landsting.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen uttalar att det psykosociala stödet bör byggas ut så att<br />
alla kvinnor och berörda män i en abortsituation ges möjlighet att<br />
få del av det,</p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen uttalar att preventivmedelsrådgivningen bör byggas<br />
ut så att hälften av alla kvinnor i fertil ålder årligen skall kunna nås<br />
av denna rådgivning,</p>
<p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att engagera läkare<br />
och barnmorskor i skolans sex- och samlevnadsundervisning,</p>
<p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att bättre<br />
trygga samordningen av det abortförebyggande arbetet inom<br />
socialstyrelsen,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:156</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:42px;">5. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett specialdestinerat<br />
statsbidrag för att trygga en utbyggd abort- och preventivmedelsrådgivning.</p>
<p>Stockholm den 20 november 1984<br />
LARS WERNER (vpk)</p>
<p>BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)</p>
<p>C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p>
<p>JÖRN SVENSSON (vpk) MARGO INGVARDSSON (vpk)</p>
<p>INGA LANTZ (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk4undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk5undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk6undertecknare0MARGO INGVARDSSONvpk7undertecknare0INGA LANTZvpk8undertecknareG802156Lars Werner m. fl.mot_198485__156.pdf121929pdfFamiljeplanering och abortvård (prop. 1984/85:48)https://data.riksdagen.se/fil/8C1BD1CA-1728-427B-843B-50E04DEC8E84