<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100144</hangar_id>
 <dok_id>G802140</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>140</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:140 Bengt Westerberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>140</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:54:11</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Styrelseordförande i affärsbank (prop. 1984/85:35)</titel>
 <subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseordförande i affärsbank (prop. 1984/85:35)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85:35 föreslås att regeringen, i syfte att ytterligare&lt;br /&gt; 
stärka ”samhällets" inflytande över affärsbankerna, i framtiden skall godkänna&lt;br /&gt;
bankstyrelsernas val av ordförande. Godkännande skall lämnas om&lt;br /&gt; 
den av styrelsen valde kan förväntas verka för att såväl samhällets som&lt;br /&gt; 
bankens intressen kommer att tillvaratas i bankens verksamhet. Om&lt;br /&gt; 
regeringen inte godkänner den valde ordföranden skall den utse en annan&lt;br /&gt; 
ledamot inom styrelsen till ordförande. Även en av regeringen utsedd&lt;br /&gt; 
offentlig styrelseledamot kan därvid utses till ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att regeringen skall godkänna styrelseordförandena i affärsbankerna&lt;br /&gt;
är ytterligare ett i raden som syftar till att öka statsmakternas kontroll&lt;br /&gt; 
över näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till förslaget är upprepade motioner till och debatter vid&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska partikongresser. Motionerna har i allmänhet haft mer&lt;br /&gt; 
långtgående syften, t. ex. förstatligande av kreditväsendet. Kongressmajoriteten,&lt;br /&gt;
liksom nu regeringen, har emellertid valt att skynda långsammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte den grundläggande utgångspunkten för regeringens förslag,&lt;br /&gt; 
nämligen att av staten utsedda eller godkända representanter i företagsstyrelser&lt;br /&gt;
är en lämplig väg för statsmakterna att utöva inflytande. Det mandat som&lt;br /&gt; 
ges är i regel utomordentligt vagt vilket gör att det i praktiken inte låter sig&lt;br /&gt; 
kontrolleras. Den statliga representanten kan i vissa sammanhang också&lt;br /&gt; 
fungera som ett slags "gisslan”: hans deltagande i ett beslut innebär att också&lt;br /&gt; 
statsmakterna kan anses bundna av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas inflytande över näringslivet bör i stället utövas genom&lt;br /&gt; 
generella regler eller ramar som gäller lika för alla berörda företag. Inom&lt;br /&gt; 
bankväsendet finns redan instrumenten för ett sådant inflytande i form av&lt;br /&gt; 
banklagen, bankinspektionen och riksbanken. Några ytterligare instrument&lt;br /&gt; 
behöver ej tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser sedan början av 1970-talet offentliga styrelserepresentanter&lt;br /&gt;
i affärsbankernas huvudstyrelser. I mitten av 1970-talet vidgades den&lt;br /&gt; 
statliga representationen till att omfatta affärsbankernas regionala styrelser,&lt;br /&gt; 
och samtidigt fick kommunerna möjligheter att utse representanter i&lt;br /&gt; 
bankernas lokalstyrelser. Folkpartiet har av de skäl som ovan redovisats&lt;br /&gt; 
motsatt sig denna representation. Vi har heller aldrig själva nominerat&lt;br /&gt; 
ledamöter till dessa uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;När den statliga representationen infördes var motiveringen att det skulle&lt;br /&gt; 
ge samhället, vilket i detta sammanhang är liktydigt med staten, bättre&lt;br /&gt; 
möjligheter att påverka beslutsfattandet i affärsbankerna såväl i fråga om&lt;br /&gt; 
finansieringsverksamhetens allmänna inriktning som enskilda kreditfrågor&lt;br /&gt; 
eller andra från det allmännas synpunkt viktiga ärenden. Någon precisering&lt;br /&gt; 
av vilka förändringar man mer konkret eftersträvade gjordes inte då och har&lt;br /&gt; 
inte heller senare redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan någon som helst diskussion om vilken roll de offentliga styrelserepresentanterna&lt;br /&gt;
spelat hävdar finansministern nu att systemet med offentliga&lt;br /&gt; 
representanter i affärsbankernas styrelser i stort sett har fungerat bra. Det är&lt;br /&gt; 
oklart vad han avser. Han gör inget försök att kvalificera sitt påstående. Inte&lt;br /&gt; 
heller i den departementspromemoria som ligger till grund för propositionen&lt;br /&gt; 
förs någon diskussion i ämnet. Såvitt vi förstår finns det inga belägg för&lt;br /&gt; 
påståendet - det görs bara rakt ut i luften utan något underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå förefaller just det förhållandet att systemet hittills anses ha fungerat&lt;br /&gt; 
väl vara ett av skälen till att regeringen nu anser att man kan gå vidare.&lt;br /&gt; 
Regeringen föreslår att de av bankstyrelserna valda ordförandena skall&lt;br /&gt; 
godkännas om ”den valde förväntas verka för att såväl bankens som&lt;br /&gt; 
samhällets intressen beaktas i verksamheten”. Innebörden i detta är&lt;br /&gt; 
utomordentligt vag. Vad avses egentligen med ”samhällets intressen” i detta&lt;br /&gt; 
sammanhang? Inget försök till precisering görs i propositionen eller departementspromemorian.&lt;br /&gt;
Inte heller har man sökt visa att detta intresse hittills&lt;br /&gt; 
skulle ha åsidosatts av bankstyrelsernas ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger naturligtvis i varje affärsbanks intresse att dess ordförande i en&lt;br /&gt; 
allmän mening beaktar samhällets intressen. Det finns heller ingen anledning&lt;br /&gt; 
att ifrågasätta bankstyrelsernas förmåga att välja lämpliga ordförande.&lt;br /&gt; 
Bakom regeringens förslag måste det därför rimligen finnas mer specifika&lt;br /&gt; 
önskemål vilka inte redovisas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget skall regeringen inte bara bedöma den valde ordförandens&lt;br /&gt;
vilja och förmåga att beakta detta ospecificerade samhällsintresse utan&lt;br /&gt; 
också dennes möjligheter att tillvarata bankens intresse. Regeringen skall&lt;br /&gt; 
t. o. m. enligt motivtexten ”garantera” att personer utses som tillgodoser&lt;br /&gt; 
dessa bägge krav. I praktiken har regeringen enligt vår uppfattning inga&lt;br /&gt; 
kvalifikationer för att göra denna bedömning eller för att ställa ut några&lt;br /&gt; 
garantier av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oklarheten om vilka krav som egentligen skall ställas på affärsbankernas&lt;br /&gt; 
styrelseordförande kommer att skapa utrymme för stort godtycke. Denna&lt;br /&gt; 
slutsats förstärks av att regeringen räknar med att i regel kunna godkänna&lt;br /&gt; 
den valde ordföranden eftersom valet skal! föregås av ”formlösa” kontakter&lt;br /&gt; 
mellan banken och regeringen. Vad regeringen här föreslår är att man skall&lt;br /&gt; 
institutionalisera ”mygel" på hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialdemokraterna verkigen har ambitionen att lägga sig i valen av&lt;br /&gt; 
ordförande i affärsbankernas styrelser framgår med önskvärd tydlighet av&lt;br /&gt; 
protokollet från 1981 års partikongress, vars beslut ligger till grund för det nu&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;framlagda förslaget. Vid kongressen konstaterade partistyrelsens föredragande&lt;br /&gt;
Gunnar Sträng att ”en av de svåraste uppgifterna för en socialdemokratisk&lt;br /&gt;
regering blir, att till ordförande i affärsbankerna hitta personer&lt;br /&gt; 
som har sådan personlig tyngd, kunnighet och integritet att de kan fullgöra&lt;br /&gt; 
sitt arbete och skapa respekt i den omgivning där de ska arbeta”. Han slår&lt;br /&gt; 
också fast att partistyrelsen ”ansett att om det igen blir en socialdemokratisk&lt;br /&gt; 
regering ska vi kunna leta rätt på sådana personer”. Det är uppenbart att den&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska regeringen har tänkt sig att spela en mycket aktiv roll vid&lt;br /&gt; 
val av ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bild som växer fram är denna. Regeringen kommer att arbeta aktivt&lt;br /&gt; 
för att hitta styrelseordförande till affärsbankerna vilka anses beakta&lt;br /&gt; 
”samhällets intressen”. Vilka dessa intressen är avgör regeringen, dock utan&lt;br /&gt; 
att redovisa det offentligt. Genom ”formlösa” kontakter ser man sedan till&lt;br /&gt; 
att bankstyrelserna väljer rätt personer till ordförande så att regeringen&lt;br /&gt; 
bekvämt kan godkänna valet. Skulle bankstyrelserna trilskas och välja andra&lt;br /&gt; 
än de regeringen "formlöst” förordat kan regeringen utse den person man&lt;br /&gt; 
själv önskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allvarlig konsekvens av den föreslagna ordningen kommer att bli att&lt;br /&gt; 
många personer inom bankvärlden som kan tänkas vara aktuella för uppdrag&lt;br /&gt; 
på ordförandenivå medvetet eller omedvetet kommer att anpassa sig till den&lt;br /&gt; 
nya situationen. Ofördelaktiga uttalanden om regeringen eller den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken kan i framtiden tänkas bli en belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som nu framläggs är bara ett av flera planerade steg på vägen&lt;br /&gt; 
mot ett ökat statligt inflytande över kreditväsendet. I det socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
kongressbeslutet från 1981 ges vissa indikationer om fortsättningen. Bl. a.&lt;br /&gt; 
aviseras att staten skall utse ordförande också i affärsbankernas regionala&lt;br /&gt; 
styrelser, att staten skall sätta in representanter i av affärsbankerna&lt;br /&gt; 
kontrollerade stiftelser och fonder liksom i investmenbolaget och i vissa&lt;br /&gt; 
finansbolag, att antalet offentliga representanter i affärsbankernas styrelser&lt;br /&gt; 
kan komma att utvidgas och att regeringen skall samråda mer effektivt med&lt;br /&gt; 
de offentliga styrelserepresentanterna. Det sistnämnda torde innebära att&lt;br /&gt; 
man önskar en hårdare styrning från regeringen gentemot de offentliga&lt;br /&gt; 
styrelserepresentanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att den nu föreslagna åtgärden - att regeringen skall&lt;br /&gt; 
godkänna ordförandena i affärsbankerna - föreslås utan andra motiveringar&lt;br /&gt; 
än en önskan att öka regeringens makt över näringslivet. Det innebär att&lt;br /&gt; 
ytterligare steg också kan tas utan annan motivering än denna. Fältet ligger&lt;br /&gt; 
öppet för en ökad statlig styrning av banker och näringslivet i övrigt om den&lt;br /&gt; 
nuvarande regeringen får råda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet avvisar förslaget att regeringen skall godkänna och i praktiken&lt;br /&gt; 
utse ordförande i affärsbankerna. Vi anser också att den offentliga styrelserepresentationen&lt;br /&gt;
på alla nivåer bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:140&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1.att riksdagen avslår proposition 1984/85:35,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen (1955:183) om&lt;br /&gt; 
bankrörelse att offentlig styrelserepresentation avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 november 1984&lt;br /&gt; 
BENGT WESTERBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEMAR ELIASSON (fp) JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WESTERBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR ELIASSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802140</dok_id>
<subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__140.pdf</filnamn>
<filstorlek>145162</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Styrelseordförande i affärsbank (prop. 1984/85:35)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5CC4497F-912F-4855-AA47-E00695FD4B9E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>