<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100070</hangar_id>
 <dok_id>G802125</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>125</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:125 Ulf Adelsohn m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>125</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:53:15</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)</titel>
 <subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802125/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802125</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802125</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1984/85:125&lt;br /&gt; 
Ulf Adelsohn m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1. Regeringens ekonomiska politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna lanserade efter återkomsten i regeringsställning för&lt;br /&gt; 
två år sedan begreppet ”den tredje vägen”, som sades kunna förena låg&lt;br /&gt; 
inflation med låg arbetslöshet. Det första steget var devalveringen omedelbart&lt;br /&gt;
efter valet. När konsumentpriserna som en följd av devalveringen&lt;br /&gt; 
bötjade stiga, angav regeringen kamp mot inflationen som det andra steget&lt;br /&gt; 
på den tredje vägen. Prisstegringen skulle ned till samma nivå som i våra&lt;br /&gt; 
viktigaste konkurrentländer, dvs. runt 4%. Men i stället för att sätta in&lt;br /&gt; 
konkreta åtgärder valde regeringen att försöka prata ned inflationen. När&lt;br /&gt; 
det stod klart att 4-procentsmålet inte skulle uppnås, lade regeringen i&lt;br /&gt; 
våras fram det s. k. panikpaketet, som bl. a. omfattade pris-, hyres- och&lt;br /&gt; 
utdelningsstopp. Sådana åtgärder är naturligtvis verkningslösa, men de&lt;br /&gt; 
syftade närmast till att visa handlingskraft. För att hålla tillbaka löneutvecklingen&lt;br /&gt;
har regeringen bedrivit överläggningar i Rosenbad med arbetsmarknadens&lt;br /&gt;
parter. Dessa har hittills inte lett till ekonomiska resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets avtalsröra visar att en regering aldrig kan överlåta inflationsbekämpningen&lt;br /&gt;
på andra. Efter en rad misslyckade ingripanden i avtalsrörelsen&lt;br /&gt;
bär regeringen huvudansvaret för den olyckliga utvecklingen. I stället&lt;br /&gt; 
skulle det ha behövts politiskt mod att genomföra kraftiga besparingar&lt;br /&gt; 
samt att staten i egenskap av arbetsgivare genomdrivit mycket låga löneökningar&lt;br /&gt;
på offentligsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att regeringen inte har bekämpat inflationen med utgiftsnedskärningar,&lt;br /&gt;
skattesänkningar och avregleringar har våra möjligheter att få&lt;br /&gt; 
balans i ekonomin ytterligare försämrats. Obalanserna består och problemen&lt;br /&gt;
framträder tydligare när konjunkturen nu böljat vända nedåt.&lt;br /&gt; 
Enligt konjunkturinstitutet och flera andra ekonomiska bedömare kommer&lt;br /&gt; 
1985 exportökningen att bromsas upp, tillväxten att avta, bytesbalansproblemen&lt;br /&gt;
att åter öka och den trendmässiga ökningen av arbetslösheten att&lt;br /&gt; 
fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till det föreslagna skattepaketet är enligt regeringen konjunkturinstitutets&lt;br /&gt;
prognos om ökad köpkraft för hushållen och försämrad&lt;br /&gt; 
bytesbalans. Vad gäller den ökade inhemska efterfrågan baseras dock&lt;br /&gt; 
prognosen på antagandet om en mycket kraftig nedgång i inflationstakten i&lt;br /&gt; 
böljan av nästa år. Inflationstakten på årsbasis antas falla från 7,7% i&lt;br /&gt; 
september i år till knappt 5 % ett par månader in på nästa år och därefter&lt;br /&gt; 
I Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 125-127&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ligga kvar på denna nivå under 1985. En sådan utveckling är inte sannolik&lt;br /&gt; 
såvida inte oljepriserna eller det internationella ränteläget faller rejält. Ett&lt;br /&gt; 
mer realistiskt inflationsavtagande hade inneburit en betydligt blygsammare&lt;br /&gt;
ökning av den inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Stabiliseringspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gångna årets ekonomiska utveckling har på flera punkter sett ljus ut.&lt;br /&gt; 
Export och industriproduktion har ökat snabbt, vilket förbättrat vår bytesbalans.&lt;br /&gt;
Moderata samlingspartiet har dock hela tiden varnat för att förbättringen&lt;br /&gt;
bara är en tillfällig följd av den internationella konjunkturuppgången&lt;br /&gt; 
parad med devalveringarna 1981 och 1982. Regeringen har inte velat lyssna&lt;br /&gt; 
på våra varningar. I stället har den försökt ta åt sig äran av det positiva i&lt;br /&gt; 
utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi moderater har under hela uppgången sagt att förbättringen måste&lt;br /&gt; 
utnyttjas för att trygga en mer långsiktigt gynnsam utveckling. Därför&lt;br /&gt; 
föreslog vi både i vintras och så sent som i våras nedskärningar i de&lt;br /&gt; 
offentliga utgifterna och skattesänkningar som sammantagna innebar en&lt;br /&gt; 
ekonomisk åtstramning under innevarande budgetår. Utvecklingen har nu&lt;br /&gt; 
givit oss rätt, men i stället för att skära ned de offentliga utgifterna föreslår&lt;br /&gt; 
regeringen återigen skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter två år av den tredje vägens politik kan vi nu se facit. Denna politik&lt;br /&gt; 
skulle i år leda till 4% inflation och låg arbetslöshet. I september var&lt;br /&gt; 
inflationstakten 1,1% på årsbasis, vilket innebär att den ligger på ungefär&lt;br /&gt; 
samma nivå som för två år sedan. Den genomsnittliga prisstegringen i&lt;br /&gt; 
OECD-området har under samma tid fallit från knappt 8 till 5%. I våra&lt;br /&gt; 
viktigare konkurrentländer ligger den på 2—4%. Bland de utvecklade&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Ii&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Källa: SHB&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;industriländerna är det nu bara Italien som har högre inflationstakt än&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tror nu att inflationen blir drygt 7 % under loppet av innevarande&lt;br /&gt;
år. Det sammanlagda inflationsmålet på 7% för 1984 och 1985&lt;br /&gt; 
överskrids därmed redan i år. Regeringen har således redan i grunden&lt;br /&gt; 
misslyckats med den inflationsbekämpning som man givit hög prioritet. Nu&lt;br /&gt; 
utmålas i stället målet för 1985 på 3% som realistiskt. Regeringen är&lt;br /&gt; 
dessutom så angelägen att komma i närheten av de 3 procenten nästa år att&lt;br /&gt; 
hyresstoppet hävts med blixtfart och posten får order att tidigarelägga&lt;br /&gt; 
portohöjningar. Dessa kostnadsökningar skall falla på det redan förlorade&lt;br /&gt; 
1984. Av samma skäl föreslås de nu presenterade skattehöjningarna träda i&lt;br /&gt; 
kraft redan i början av december. Men det finns inga vattentäta skott&lt;br /&gt; 
mellan årets prisstegringar och nästa års. Ökar kostnaderna för el, bensin,&lt;br /&gt; 
hyror m. m. i år, blir självklart priserna höga även nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare konstateras att den svenska lönekostnadstrenden pekar&lt;br /&gt; 
uppåt i stället för nedåt. Löneökningarna blir i år 2-3 procentenheter&lt;br /&gt; 
högre än 1983. Fortsätter denna utveckling även nästa år, innebär det att&lt;br /&gt; 
de sista resterna av devalveringsfördelarna äts upp samtidigt som konjunkturen&lt;br /&gt;
vänder neråt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Diagram 2 Den totala arbetslöshetens utveckling i Sverige och OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet i ?0&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;pen a rb&lt;br /&gt; 
t inom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;o t a&lt;br /&gt; 
esa&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;a r b&lt;br /&gt; 
v e r i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;be t små&lt;br /&gt; 
gärder&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tl Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 125-127&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;. 1 ÖS &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;e r i ge&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;lösa&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Regeringen har trots högkonjunkturen misslyckats även med bekämpningen&lt;br /&gt;
av arbetslösheten. Den totala arbetslösheten är i dag rekordhög.&lt;br /&gt; 
Den öppna och den dolda arbetslösheten uppgick i oktober till 339000&lt;br /&gt; 
personer, vilket utgjorde över 7,6% av arbetskraften. Den tredje vägens&lt;br /&gt; 
politik har således åstadkommit en ökning med 82000 personer sedan&lt;br /&gt; 
oktober 1982. Dess värre tror konjunkturinstitutet och andra ekonomiska&lt;br /&gt; 
bedömare att arbetslösheten trots dagens rekordnivåer kommer att fortsätta&lt;br /&gt;
att öka nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden har inte förbättrats&lt;br /&gt; 
under socialdemokraternas två år vid makten. Tredje kvartalet i år sysselsattes&lt;br /&gt;
4 201 000 människor på den reguljära arbetsmarknaden jämfört med&lt;br /&gt; 
4206000 för två år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att inrikta den ekonomiska politiken på att få till stånd nya&lt;br /&gt; 
jobb på den reguljära arbetsmarknaden tycks sysselsättningspolitiken syfta&lt;br /&gt; 
till att skapa allt fler konstlade arbetstillfällen. Regeringen föreslår nu&lt;br /&gt; 
ytterligare 1,75 miljarder kronor till AMS-åtgärder och når därmed endast&lt;br /&gt; 
ungefär oförändrad öppen arbetslöshet det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt allvarligt är att regeringen inte har förmått att bryta ökningen av&lt;br /&gt; 
den totala ungdomsarbetslösheten. Orsakerna är passivitet och brist på&lt;br /&gt; 
insikt i ungdomsarbetslöshetens orsaker. Löner, arbetsmarknadslagstiftning&lt;br /&gt;
och formerna för yrkesutbildning tillåts fortsåtta att utestänga växande&lt;br /&gt;
grupper av ungdomar från den reguljära arbetsmarknaden. Den framtida&lt;br /&gt;
sysselsättningen för de nytillkommande grupperna på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
kan inte tryggas genom en aldrig så ambitiös AMS-politik eller genom&lt;br /&gt; 
stödåtgärder från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Skattepaketets ekonomiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår åtstramning genom höjda skatter och stimulans genom&lt;br /&gt;
ökade AMS-utgifter. Moderata samlingspartiet har under hela konjunkturuppgången&lt;br /&gt;
förordat en stramare finanspolitik. Det avgörande för&lt;br /&gt; 
framgången med en sådan politik är dock att åtstramningen sker genom&lt;br /&gt; 
utgiftsminskningar. Resultatet av skattehöjningar blir enbart att de långsiktiga&lt;br /&gt;
problemen förvärras utan att någonting förbättras på kort sikt. Efterfrågan&lt;br /&gt;
på arbetskraft bör inte stimuleras genom AMS-åtgärder utan genom&lt;br /&gt; 
att sänka skatten på produktionen och avreglera näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två senaste ekonomisk-politiska paketen från regeringen - panikpaketet&lt;br /&gt;
i våras med pris-, hyres- och utdelningsstopp och likviditetsindragningar&lt;br /&gt;
samt de nu föreslagna skattehöjningarna och arbetsmarknadssubventionerna&lt;br /&gt;
— visar att regeringen inte har förmått frigöra sig från den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politik som är en viktig orsak till Sveriges ekonomiska kris.&lt;br /&gt; 
Att höja skatterna, dra in likviditet från näringslivet, öka de offentliga&lt;br /&gt; 
utgifterna och ge AMS nya miljarder innebär att regeringen föredrar konstlad&lt;br /&gt;
sysselsättning framför riktiga arbetstillfällen i ett expanderande privat&lt;br /&gt; 
näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Effekterna av skattepaketet blir att den pågående avtalsrörelsen försvåras,&lt;br /&gt;
inflationen ökar, konkurrenskraften försämras och sysselsättningen i&lt;br /&gt; 
den privata sektorn minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det uppgivna syftet att dämpa pris- och kostnadsstegringarna höjer&lt;br /&gt; 
regeringen priserna med drygt 1 %. Skattepolitiken strider därmed direkt&lt;br /&gt; 
mot regeringens uttalade målsättning att dämpa kostnadsstegringarna till&lt;br /&gt; 
den ökningstakt som råder i våra konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att underlätta avtalsrörelsen genom sänkta inkomstskatter&lt;br /&gt; 
väljer regeringen att försvåra den med skattehöjningar. Att höja de indirekta&lt;br /&gt;
skatterna dämpar inte löneökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den motsägelsefulla politiken omfattar även sysselsättningen. De kraftiga&lt;br /&gt;
skattehöjningar som nu föreslås för hushåll och företag minskar ytterligare&lt;br /&gt;
efterfrågan och sysselsättningen i den privata sektorn. Enligt beräkningar&lt;br /&gt;
gjorda av Sveriges Industriförbund kommer förslagen till skattehöjningar&lt;br /&gt;
att göra 15000 människor arbetslösa främst inom handeln och&lt;br /&gt; 
servicenäringar. Att en del av skattehöjningarna används för att ordna&lt;br /&gt; 
sysselsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden kan inte dölja att den&lt;br /&gt; 
totala arbetsmarknadssituationen förvärras genom regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart under 1985 kommer de redan beslutade höjningarna av företagsbeskattningen&lt;br /&gt;
att dra in 10 miljarder kronor från företagen. De rena likviditetsindragningarna&lt;br /&gt;
omfattar ett lika stort belopp vilket framgår av tabell 1&lt;br /&gt; 
nedan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likviditetspåverkande åtgärder, effekter på näringslivet 1983—1985&lt;br /&gt; 
Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Åtgärder vidtagna efter&lt;br /&gt; 
1982 års devalvering&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1984&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattehöjningar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Vinstdelningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Utdelningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Slopat FoU- och investeringsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Snabbare skatteuppbörd&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Likviditetsindragningar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Allmänna investeringskonton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Särskilda investeringskonton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Likviditetskonton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Exportdepositioner&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12.8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet och SCB&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Därtill kommer att inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond&lt;br /&gt;
nu föreslås höjd från 50 till 75 % och att förnyelsefonder på 10%&lt;br /&gt; 
av vinsten aviseras för 1985. Alla dessa skattehöjningar och likviditetsindragningar&lt;br /&gt;
minskar växtkraften i det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggningen av den ekonomiska politiken visar att regeringen saknar&lt;br /&gt; 
en ekonomisk-politisk strategi för att på längre sikt skapa förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;för full sysselsättning. Regeringen har inte ens under en uppåtgående&lt;br /&gt; 
konjunktur - när det är lättare att ta svåra beslut - förmått samla sig till&lt;br /&gt; 
insatser som förbättrar den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen. De&lt;br /&gt; 
aktuella förslagen riskerar tvärtom att ytterligare förstärka vårt största&lt;br /&gt; 
strukturella problem: att sysselsättningen inte ökar i den enskilda sektorn.&lt;br /&gt; 
Att höja skatterna, öka sysselsättningen i kommunerna och bygga Folkets&lt;br /&gt; 
hus i Kiruna förbättrar inte våra möjligheter att ordna arbete åt alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett år sedan lovade regeringen löntagarna standardökning. Nu när&lt;br /&gt; 
konjunkturinstitutet anser att det finns en möjlighet till reallöneökning&lt;br /&gt; 
nästa år, slår regeringen till med en skattechock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattehöjningarna på sammanlagt 4,4 miljarder kronor kostar i genomsnitt&lt;br /&gt;
varje hushåll drygt 1 200 kr. För hushåll med bil och genomsnittlig&lt;br /&gt; 
förbrukning av el, alkohol och tobak är kostnaden hela 1 800 kr. Därtill har&lt;br /&gt; 
regeringen nyligen föreslagit en ny fastighetsskatt, som när den är fullt&lt;br /&gt; 
utbyggd kommer att kosta hushållen ungefär lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för skattehöjningarna är vald så att nästa års inflationsmål&lt;br /&gt; 
inte påverkas samtidigt som en höjning av nästa års pensioner undviks.&lt;br /&gt; 
Pensionerna fastställs med utgångspunkt från inflationen fram till november.&lt;br /&gt;
Hade skattehöjningarna kommit före den 15 november hade basbeloppet&lt;br /&gt;
för nästa år stigit med 200 kr. Att så inte sker innebär att varje&lt;br /&gt; 
pensionär nästa år förlorar mellan 300 och 1 000 kr. beroende på tilläggspensionens&lt;br /&gt;
storlek. Sammantaget blir förlusten för hela pensionärskollektivet&lt;br /&gt;
825 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har kalkylerat med att skattehöjningarna kommer att förbättra&lt;br /&gt;
bytesbalansen med ca 2 miljarder kronor 1985. Detta förutsätter emellertid&lt;br /&gt;
att den föreslagna höjningen av elskatten med 2 öre per kilowatt inte&lt;br /&gt; 
får några som helst effekter på konverteringen från olja till el. Detta är inte&lt;br /&gt; 
sannolikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en äldre normalstor villa uppgår f. n. vinsten per år vid en övergång&lt;br /&gt; 
från olja till el till 1 000- I 500 kr. Elskattehöjningen tar bort ca 800 kr. av&lt;br /&gt; 
denna vinst. Det är inte lönsamt att betala ca 7000 kr. för en elkassett eller&lt;br /&gt; 
ca 18000 kr. för en elpanna, om besparingen på driften endast är 200 kr.&lt;br /&gt; 
om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att hälften av den kalkylerade konverteringen bortfaller som&lt;br /&gt; 
en följd av den föreslagna skattehöjningen kommer bytesbalansen att&lt;br /&gt; 
påverkas negativt med 1,5 miljarder kronor. Bortfaller i stället två tredjedelar&lt;br /&gt;
av konverteringen, försvinner hela den av regeringen beräknade&lt;br /&gt; 
effekten på bytesbalansen. Den föreslagna elskattehöjningen kan därmed&lt;br /&gt; 
leda till att kärnkraftverken inte utnyttjas i full utsträckning samtidigt som&lt;br /&gt; 
sålunda bytesbalansen försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjd elskatt innebär att den rådande, i stort sett enhetliga skattebelastningen&lt;br /&gt;
av el och olja rubbas. Så länge punktskatter bibehålls på energiområdet&lt;br /&gt;
- och energin sålunda inte förts in under mervärdeskattesystemet,&lt;br /&gt;
något som i princip vore att föredra - leder ensidiga skärpningar av&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;skattebelastningen förr eller senare till krav på skattehöjningar för andra&lt;br /&gt; 
energislag, för att "återställa balansen”. En höjning av oljeskatten är med&lt;br /&gt; 
andra ord en sannolik konsekvens om den nu aktuella betydande elskattehöjningen&lt;br /&gt;
genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är felaktigt att säga att bilismen i Sverige beskattas lägre än i andra&lt;br /&gt; 
länder. Många länder har bara bensinskatt, dvs. ingen fordonsskatt eller&lt;br /&gt; 
bilaccis. Den totala beskattningen av bilismen uppgår i dag till nästan 12&lt;br /&gt; 
miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan regimskiftet har regeringen beslutat om skattehöjningar på 1.4&lt;br /&gt; 
miljarder kronor för bilismen. Bilaccisen har höjts. En särskild avgift på&lt;br /&gt; 
bensin har införts. Bensinskatten har höjts tidigare och från den I januari&lt;br /&gt; 
nästa år höjs fordonsskatten med hela 24%. Nu föreslås en bensinskattehöjning&lt;br /&gt;
med hela 50 öre vilket beräknas inbringa ca 2.5 miljarder kronor.&lt;br /&gt; 
Alla dessa skattehöjningar kommer att försämra arbetskraftens rörlighet i&lt;br /&gt; 
ett läge då den i stället behöver öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet säger nej till de föreslagna höjningarna av&lt;br /&gt; 
bensin-, el- och charterskatterna, de aviserade förnyelsefonderna samt&lt;br /&gt; 
höjningen av inbetalningskvoten vid avsättning till allmän investeringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det moderata alternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inriktningen av den ekonomiska politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har länge hävdat att problemen i den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin är strukturella och därmed djupgående. De stora utgifterna i stat&lt;br /&gt; 
och kommun, det höga skattetrycket och den statliga upplåningen minskar&lt;br /&gt; 
de resurser som är tillgängliga för den privata sektorn. Skattesystemet&lt;br /&gt; 
minskar också motiven att arbeta och investera. Inkomster av nya investeringar&lt;br /&gt;
och extra arbetsinsatser utsätts för mycket höga skatter. Våra&lt;br /&gt; 
svårigheter sammanhänger även med de alltför höga kostnadsökningarna&lt;br /&gt; 
och den stela lönestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu gått två år utan att regeringen ens har försökt ta sig an de&lt;br /&gt; 
egentliga problemen i vår ekonomi. På det enda område där regeringen&lt;br /&gt; 
visat handlingskraft, dvs. på skattesidan, har utvecklingen gått åt fel håll.&lt;br /&gt; 
Vårt problem är inte att vi har för få skatter och för lågt skattetryck.&lt;br /&gt; 
Problemet är i stället att de höga skatterna och den stora upplåningen —&lt;br /&gt; 
dvs. det som motsvarar de totala offentliga utgifterna - lägger beslag på en&lt;br /&gt; 
alltför stor del av nationens samlade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som behövs är en politik som begränsar resursanvändningen i stat&lt;br /&gt; 
och kommun samtidigt som den enskilda sektorn ges mer expansionsutrymme&lt;br /&gt;
att öka sysselsättningen och inkomsterna. För att skapa möjligheter&lt;br /&gt;
och motivation för den privata sektorn att växa måste för det första en&lt;br /&gt; 
kraftig bantning av utgifterna i stat och kommun genomföras. Utgiftsnedskärningarna&lt;br /&gt;
minskar dessutom inflationstrycket i ekonomin samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;som ekonomins funktionssätt förbättras. Nedskärningarna måste göras så&lt;br /&gt; 
omfattande att det förutom ett lägre budgetunderskott också skapas ett&lt;br /&gt; 
ordentligt utrymme för en sänkning av skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheterna och motiven för en tillväxt i den enskilda&lt;br /&gt; 
sektorn krävs för det andra en sänkning av främst de skatter som direkt&lt;br /&gt; 
eller indirekt träffar produktionen. Viktigast är det att sänka marginalskatterna.&lt;br /&gt;
Därför har vi nyligen föreslagit (mot. 1984/85:52) att marginalskatten&lt;br /&gt;
för flertalet heltidsarbetande skall sänkas till 40% med ett tak vid 70% i&lt;br /&gt; 
de högsta inkomstlägena samt att inflationsskyddet skall återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett varje samhällsproblem går i större eller mindre utsträckning&lt;br /&gt; 
att härleda till våra höga skatter, i synnerhet de höga marginalskatterna.&lt;br /&gt; 
Den stora arbetslösheten, inflationen, de låga investeringarna, den låga&lt;br /&gt; 
tillväxten, den bristande skattemoralen, det låga hushållssparande!, avdragsjakten&lt;br /&gt;
och den begränsade rörligheten på arbetsmarknaden beror i&lt;br /&gt; 
större eller mindre utsträckning på det höga skatteuttaget. Att lönebildningen&lt;br /&gt;
inte fungerar och att vi har en stor utvandring av kreativa och&lt;br /&gt; 
välutbildade människor, att vi har svårt att rekrytera utländska forskare,&lt;br /&gt; 
att allt fler familjer sitter fast i fattigdomsfällan och inte kan förbättra sin&lt;br /&gt; 
levnadsstandard med eget beskattat arbete — allt detta kan förklaras med&lt;br /&gt; 
skattesystemets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att skära ned de offentliga utgifterna och sänka skatten måste vi&lt;br /&gt; 
för det tredje avreglera näringslivet och avskaffa flertalet kommunala och&lt;br /&gt; 
statliga monopol. Avreglering och privatisering innebär inte svångremspolitik&lt;br /&gt;
utan skapandet av en livskraftig tjänstesektor som kan ge nya arbetstillfällen.&lt;br /&gt;
Att ersätta delar av den offentliga verksamheten med privata&lt;br /&gt; 
marknadslösningar leder inte bara till lägre kostnader utan också till större&lt;br /&gt; 
variation i tjänsteutbudet, vilket ökar valfriheten i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde krävs det att löntagarfonderna avskaffas. Därmed ökar&lt;br /&gt; 
viljan och förmågan till investeringar, risktagande och nyetableringar hos&lt;br /&gt; 
både små och stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Inflation och arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra ovanstående punkterna innebär samtliga att både inflation och&lt;br /&gt; 
arbetslöshet bekämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med inflationsdrivande och arbetslöshetsskapande&lt;br /&gt;
lönehöjningar förordar vi dessutom en politik, som innebär att&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadens parter tar sin del av ansvaret för sysselsättningen. Regeringen&lt;br /&gt;
måste före avtalsrörelsen deklarera att industristöd och devalveringar&lt;br /&gt;
inte blir aktuella för att eliminera effekterna av alltför stora lönehöjningar.&lt;br /&gt;
Den fria förhandlingsrätten är en frihet under ansvar. Det innebär&lt;br /&gt; 
ingen okänslighet inför arbetslöshetens följder. En regering har alltid ansvar&lt;br /&gt;
för den som drabbas av arbetslöshet. Ekonomisk trygghet är en&lt;br /&gt; 
självklarhet för den som ställs utan arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen regering kan dock garantera sysselsättningen oberoende av hur&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;parterna på arbetsmarknaden beter sig. Regeringen skall i stället förebygga&lt;br /&gt; 
arbetslöshet med en riktig ekonomisk politik och fasta spelregler. Staten&lt;br /&gt; 
har dessutom i egenskap av arbetsgivare på den offentliga sidan ett direkt&lt;br /&gt; 
ansvar för att inte inflations- och arbetslöshetsskapande löneökningar accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långtidsutredning som regeringen nu lagt proposition på (prop.&lt;br /&gt; 
1984/85:40) visar att skattepolitiken är mycket väsentlig för att få bukt med&lt;br /&gt; 
pris- och löneökningarna. Enligt LU finns tre viktiga faktorer bakom&lt;br /&gt; 
lönekostnadsökningarna i Sverige under 1960- och 1970-talen. Inkomstskatten&lt;br /&gt;
är den första. Den andra är höjda arbetsgivaravgifter och den&lt;br /&gt; 
tredje är flaskhalseffekter på arbetsmarknaden till följd av bl. a. marginalskatterna.&lt;br /&gt;
Samtliga dessa faktorer hade regeringen kunnat påverka om den&lt;br /&gt; 
skurit ned de offentliga utgifterna så att skattesänkningar hade varit möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra en fortsatt ökad arbetslöshet är en minskning av&lt;br /&gt; 
inflationstakten av avgörande betydelse. Sysselsättningspolitiken kan inte&lt;br /&gt; 
ses isolerad från den allmänna ekonomiska politiken. Vår politik för att&lt;br /&gt; 
klara sysselsättningen bygger i första hand på en stimulans av enskilda&lt;br /&gt; 
företag. Den finansiella krisen i den offentliga sektorn gör det omöjligt att&lt;br /&gt; 
skapa full sysselsättning genom expansion i denna sektor. De framtida&lt;br /&gt; 
arbetstillfällena måste därför skapas i den privata sektorn. Detta kräver i&lt;br /&gt; 
sin tur ökade drivkrafter för människor och företag, bättre fungerande&lt;br /&gt; 
marknader samt avreglering och avmonopolisering av den offentliga sektorn.&lt;br /&gt;
En effektiv sysselsättningspolitik måste grundas på en ekonomisk&lt;br /&gt; 
politik som helt och fullt satsar på tillväxten i det privata näringslivet.&lt;br /&gt; 
Utvecklingen i USA under senare år har understrukit att nyckeln till en&lt;br /&gt; 
positiv sysselsättningsutveckling ligger i en expanderande enskild sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken kan aldrig utgöra annat än ett komplement till&lt;br /&gt; 
den allmänna ekonomiska politiken. Den skall vara ett stöd för näringslivets&lt;br /&gt;
expansion. Uppgiften skall vara att skapa den nödvändiga flexibiliteten&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden. Det kräver avmonopolisering av arbetsförmedlingen,&lt;br /&gt;
marknadsmässig upphandling av arbetsmarknadsutbildningen, en&lt;br /&gt; 
ny utformning av ungdomslagens verksamhet, införandet av ett nytt lärlingssystem&lt;br /&gt;
för praktisk yrkesutbildning, en realistisk lönesättning för&lt;br /&gt; 
ungdomar, ett flexibelt system för sysselsättningsskapande åtgärder som i&lt;br /&gt; 
huvudsak är inriktat på näringslivet, rörlighetsskapande åtgärder som hjälper&lt;br /&gt;
enskilda arbetslösa att byta yrke och/eller bostadsort. Våra förslag&lt;br /&gt; 
angående arbetsmarknadspolitiken utvecklas i motion 1984/85: 127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2..? Förstärkning av statsfinanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den långtidsbudget som regeringen presenterade i samband med kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
kartlades konsekvenserna för budgetutvecklingen&lt;br /&gt;
fram till 1988/89. Långtidsbudgeten visade att budgetunderskottet inte&lt;br /&gt; 
minskar ens vid en mycket god ekonomisk utveckling. Om lönestegring&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:125&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;och inflationstakt låg på 5% resp. 3% årligen fr. o. m. 1985 och räntenivån&lt;br /&gt; 
desutom föll till 1%, skulle ändå det kassamässiga budgetsaldot ligga kvar&lt;br /&gt; 
på 75 miljarder kronor 1988/89. Budgetunderskottet försvinner med andra&lt;br /&gt; 
ord inte av sig självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om löner och priser i stället stiger med 8% årligen, dvs. i enlighet med&lt;br /&gt; 
nuvarande utvecklingstendenser, försämras budgetsaldot successivt för att&lt;br /&gt; 
slutåret uppgå till över 136 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att regeringen är oroad av konjunkturinstitutets prognos för&lt;br /&gt; 
importutveckling och bytesbalans det kommande året är troligen budgetunderskottsutvecklingen&lt;br /&gt;
enligt långtidsbudgeten en viktig bakgrund till&lt;br /&gt; 
regeringens ekonomisk-politiska handlande. Till bilden hör också att riksrevisionsverkets&lt;br /&gt;
senaste budgetprognos pekar på ett växande budgetsaldo&lt;br /&gt; 
för i år till följd av bl. a. ökande statsskuldsräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har länge hävdat att en minskning av budgetunderskottet&lt;br /&gt;
är nödvändig både av stabiliseringspolitiska och av strukturella&lt;br /&gt;
skäl. Vi har samtidigt hävdat att minskningen av budgetunderskottet&lt;br /&gt; 
måste ske genom utgiftsnedskärningar för att de strukturella balansproblemen&lt;br /&gt;
inte skall förvärras. En minskning av utgiftsnivån är nödvändig för att&lt;br /&gt; 
trygga sysselsättningen på sikt. Det är en illusion att tro att vi kan komma&lt;br /&gt; 
till rätta med några problem genom att fortsätta att skärpa skattetrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra motioner med anledning av budgetpropositionen i januari och&lt;br /&gt; 
kompletteringspropositionen i april i år föreslog vi besparingar på nästan&lt;br /&gt; 
24 miljarder kronor för innevarande budgetår. Borträknas de tillfälliga&lt;br /&gt; 
utgiftsnedskärningarna och de föreslagna skattesänkningarna återstod en&lt;br /&gt; 
minskning av budgetunderskottet med drygt 12 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står fast vid att detta hade varit en korrekt ekonomisk politik för det&lt;br /&gt; 
innevarande budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:45 godkänner de&lt;br /&gt; 
allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som föreslås i&lt;br /&gt; 
motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) NILS CARLSHAMRE (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ULF ADELSOHN (m)&lt;br /&gt; 
LARS TOBISSON (m)&lt;br /&gt; 
PER PETERSSON (m)&lt;br /&gt; 
CARL BILDT (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;INGEGERD TROEDSSON (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;br /&gt; 
ANDERS BJÖRCK (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ROLF CLARKSON(m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. ARNE ANDERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ROLF DAHLBERG (m)&lt;br /&gt; 
PER-OLOF STRINDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STAFFAN BURENSTAM LINDER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULF ADELSOHN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS TOBISSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CARL BILDT</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD TROEDSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS BJÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L. ARNE ANDERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF DAHLBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-OLOF STRINDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802125</dok_id>
<subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__125.pdf</filnamn>
<filstorlek>459115</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/564EA18E-077E-4F3A-99A8-0B800277E8A3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>