<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100069</hangar_id>
 <dok_id>G802124</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:124 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:53:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1984/85:45)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1984/85:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen lägger fram denna proposition i ett&lt;br /&gt; 
läge då den av allt att döma inser att den hittills förda politiken inte på&lt;br /&gt; 
något sätt kunnat förändra de grundläggande ekonomisk-politiska förhållanden&lt;br /&gt;
som föder fram den stora arbetslösheten och de av den följande&lt;br /&gt; 
ekonomiska problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man säger sig ha velat lägga grunden för en långsiktig expansion av&lt;br /&gt; 
sysselsättning och investeringar, men har misslyckats med båda sakerna.&lt;br /&gt; 
Förbättringar har nåtts vad gäller bytesbalans och budgetsaldo utan att&lt;br /&gt; 
man kunnat avancera från den position med fortsatt hög arbetslöshet som&lt;br /&gt; 
alltjämt är det allt överskuggande problemet. Landet kommer av allt att&lt;br /&gt; 
döma att gå in i en ny lågkonjunktur med en kvarstående dold och öppen&lt;br /&gt; 
arbetslöshet av en storlek som vi tidigare varit förskonade från. En analys&lt;br /&gt; 
av det av regeringen omhuldade begreppet att "Det går bra för Sverige”&lt;br /&gt; 
visar att det under de senaste åren har gått mycket bra för exportindustrin&lt;br /&gt; 
och dess ägare, det har gått mycket bra för aktiespekulanter och förmögenhetsägare&lt;br /&gt;
medan det inte har gått bra alls för den stora skara som vill ha ett&lt;br /&gt; 
arbete för sin försörjning. Detta beror bl. a. på att företag som har en stark&lt;br /&gt; 
inriktning mot den svenska hemmamarknaden har haft en sämre utveckling&lt;br /&gt;
än exportindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har. under såväl de borgerliga regeringarnas&lt;br /&gt;
tid som under socialdemokratins regeringsperiod efter 1982, pekat på&lt;br /&gt; 
faran av att söka sin tillit till en exportledd tillväxt som den allenarådande&lt;br /&gt; 
medicinen. Särskilt som denna tillväxtpolitik förts fram på bekostnad av&lt;br /&gt; 
inhemsk privat och offentlig konsumtion. Fördelningspolitiskt har den&lt;br /&gt; 
förda politiken varit negativ för det stora flertalet eftersom stora förmögenheter&lt;br /&gt;
flyttats över från de vanliga inkomsttagarna till de redan besuttna och&lt;br /&gt; 
från den samlade offentliga sektorn till privata händer. Detta har skett&lt;br /&gt; 
samtidigt som "den underbara nattens" orättfärdiga skatteuppgörelse mellan&lt;br /&gt;
de borgerliga och socialdemokraterna har inneburit sänkt skatt främst&lt;br /&gt; 
för höginkomsttagarna, och minskade skatteintäkter för staten som måst&lt;br /&gt; 
täckas på andra vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta ekonomiska läge, med de stora och mycket komplicerade&lt;br /&gt; 
uppgifter som ligger framför regeringen om den på allvar vill lösa upp&lt;br /&gt; 
arbetslöshetsknuten, förvånande att man från regeringen motiverar de&lt;br /&gt; 
föreslagna skatteökningarna med "åtstramningsmotiv" och pekar på&lt;br /&gt; 
"nödvändigheten” av konsumtionsminskningar för det svenska folket.&lt;br /&gt; 
Enligt vänsterpartiet kommunisterna krävs långsiktiga satsningar för att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;skapa varaktiga arbetstillfällen och en utveckling av den offentliga sektorn&lt;br /&gt; 
för att råda bot på arbetslösheten. Vissa av regeringens nu föreslagna&lt;br /&gt; 
åtgärder kan diskuteras och delvis motiveras utifrån denna ståndpunkt,&lt;br /&gt; 
även om det inte är särskilt svårt att finna betydligt bättre och rättvisare&lt;br /&gt; 
alternativ till finansiering och förslag om betydligt kraftfullare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kan inte heller acceptera den hittills förda lönepolitiken. Den innebär&lt;br /&gt;
att man från regeringens håll, trots de stora reallönesänkningar som&lt;br /&gt; 
skett, försöker tvinga arbetstagarna att begränsa sig till 5% löneökningar&lt;br /&gt; 
nästa år. Man tror att detta är nyckeln till låg inflation. Som vi tidigare flera&lt;br /&gt; 
gånger påpekat finns inget sådant automatiskt samband mellan löneutveckling&lt;br /&gt;
och inflation utan problemet är mera sammansatt. Löntagarna måste&lt;br /&gt; 
få sin andel av den produktions- och vinstökning som faktiskt skett under&lt;br /&gt; 
de senaste åren. De blir inte för den skull ansvariga för pris- och kostnadsökningarna.&lt;br /&gt;
Hög ränta, stora satsningar inom försvaret, enorm vinstutveckling&lt;br /&gt;
och stora inslag av spekulation i stället för framtidsinriktade&lt;br /&gt; 
investeringar är bidragande orsaker till inflationsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna kritiserar starkt huvudlinjen i regeringens&lt;br /&gt;
ekonomiska politik. Utrymme måste skapas för kraftfulla samhällsinsatser&lt;br /&gt;
mot arbetslösheten och för att förstärka samhällsekonomin inför&lt;br /&gt; 
kommande lågkonjunktur. Men detta måste framför allt ske genom att&lt;br /&gt; 
företagens och spekulanternas rekordvinster dras in och mobiliseras för en&lt;br /&gt; 
arbetsskapande och inkomstutjämnande politik. Arbetarrörelsen har ett&lt;br /&gt; 
ansvar att bekämpa den ekonomiska krisen och se till att det kapital folket&lt;br /&gt; 
skapar kommer till användning för landets fromma. Det är hög tid att sätta&lt;br /&gt; 
folkets väl före kapitalets profiter och inte tvärtom vilket nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politik för arbete, rättvisa och en bättre miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer effektiv krispolitik måste utformas så att den bidrar till en&lt;br /&gt; 
maktförskjutning från storfinans och andra kapitalistiska maktcentra till&lt;br /&gt; 
förmån för de arbetande. Graden av folkligt inflytande och planmässighet i&lt;br /&gt; 
utvecklingen måste öka samtidigt som man banar väg för ett jämlikt och&lt;br /&gt; 
socialt rättfärdigt samhälle där livskvalitén höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudmål för en sådan politik måste vara att avskaffa arbetslösheten&lt;br /&gt; 
och samtidigt vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljö och yttre miljö.&lt;br /&gt; 
Därför är det inte en hållbar strategi att i så hög grad som nu förlita sig på&lt;br /&gt; 
att kapitalets exportindustri skall vara motor och centrum i den utvecklingen.&lt;br /&gt;
En politik för arbete, rättvisa och en bättre miljö måste förutom att&lt;br /&gt; 
gripa sig an uppgiften att skapa nya arbetstillfällen utgå från ekologisk och&lt;br /&gt; 
medicinsk kunskap. Detta måste ske genom samhälleliga investerings- och&lt;br /&gt; 
utbyggnadsprogram som grundas på hushållning med mänskliga och miljömässiga&lt;br /&gt;
resurser. Därigenom kan man trygga de arbetandes levnadsstandard&lt;br /&gt;
och höja livskvalitén samtidigt som den ekonomiska aktiviteten i&lt;br /&gt; 
samhället höjs.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett program för arbete, rättvisa och en bättre miljö bör innehålla bl. a.&lt;br /&gt; 
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— Upprättande av ett nationellt industriprogram i samhällelig regi med mål&lt;br /&gt; 
att skapa ca 100000 nya arbetstillfällen för bl.a. miljö-, energi- och&lt;br /&gt; 
transportteknik, under en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— En planmässig utbyggnad av den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;
viktiga delar. En satsning på statens järnvägar och en&lt;br /&gt; 
starkt förbättrad kollektivtrafik och överflyttning av tung trafik och&lt;br /&gt; 
långväga transporter till järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— En arbetsmarknadspolitik som i väsentligt högre grad riktar in sig på att&lt;br /&gt; 
skapa bestående arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— Åtgärder för att ställa viktiga kapitalistiska maktcentra under folkets&lt;br /&gt; 
kontroll samtidigt som snabba åtgärder görs för att se till att vinster och&lt;br /&gt; 
förmögenheter fördelas på ett fördelningspolitiskt riktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— En allmän arbetstidsförkortning måste påbörjas. Det är en socialpolitisk&lt;br /&gt; 
åtgärd som har betydelse också för sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;— Som alternativ till exportledd tillväxt måste ett program för att ersätta&lt;br /&gt; 
onödig import med inhemsk produktion tas fram. Ett sådant program&lt;br /&gt; 
har en helt annan fördelningspolitisk innebörd än generella ”åtstramningar”&lt;br /&gt;
för att minska importefterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De i propositionen föreslagna åtgärderna kan, med vissa väsentliga&lt;br /&gt; 
förändringar, accepteras som ett led i kampen mot arbetslösheten trots att&lt;br /&gt; 
förslagen i första hand ger en bitter bismak av panikartad budgetpolitik.&lt;br /&gt; 
Enligt vår mening bör subventioneringen till s. k. rekryteringsplatser upphöra.&lt;br /&gt;
1 stället bör man ställa krav på särskilt större företag, som gör vinster&lt;br /&gt; 
på omfördelningen inom ekonomin, att de garanterar anställning för ungdomar&lt;br /&gt;
i proportion till den egna arbetsstyrkan. Regeringen bör med det&lt;br /&gt; 
snaraste återkomma med förslag om en sådan ungdomsgaranti för arbetslösa&lt;br /&gt;
ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är bra att det skapas fler beredskapsarbeten även om detta också är&lt;br /&gt; 
en kortsiktig lösning. Det är gott att byggarbetsmarknaden får stöd och det&lt;br /&gt; 
är en viktig socialpolitisk åtgärd att det skapas ett rekryteringsstöd för&lt;br /&gt; 
långtidsarbetslösa inom den kommunala sektorn. Däremot bör de pengar&lt;br /&gt; 
som avses användas för rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten&lt;br /&gt; 
inom näringslivet och de medel som avsatts för senare användning, tillsammans&lt;br /&gt;
inemot 1 miljard kronor, i stället användas för att skapa nya fasta&lt;br /&gt; 
jobb inom olika delar av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inom energi-, miljö- och kommunikationsområdena kan redan på kort&lt;br /&gt; 
sikt arbeten skapas genom ombyggnads- och nyanläggningssatsningar.&lt;br /&gt; 
Förutsättningarna är en sådan inriktning som nämns inledningsvis i detta&lt;br /&gt; 
avsnitt. Naturvårdsverkets aktionsplan mot luftföroreningar, försurning&lt;br /&gt; 
och skogsdöd utgår från att samhällsinvesteringar kommer till stånd utan&lt;br /&gt; 
dröjsmål. Planen omfattar förslag till åtgärder för minskad och renare&lt;br /&gt; 
bilism, liksom satsningar på teknik för energihushållning och miljöförbätt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ringar i övrigt. Samtliga förslag ryms mycket väl i en strategi för att&lt;br /&gt; 
avskaffa arbetslösheten. Med hänvisning till att luftföroreningarna hittills&lt;br /&gt; 
kostat mångmiljardbelopp kommer en sådan strategi att vara direkt samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;
lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de i propositionen föreslagna 1750 milj. kr. som skall anslås till&lt;br /&gt; 
sysselsättningsskapande åtgärder bör alltså satsningar göras som ett led i&lt;br /&gt; 
en strategi som här beskrivs. Det synes oss vidare som om vinstutvecklingen&lt;br /&gt;
inom näringslivet är sådan att det knappast är brist på ekonomiska&lt;br /&gt; 
resurser som gjort att nyanställningar och nödvändiga satsningar på miljöteknik&lt;br /&gt;
och förbättrad arbetsmiljö uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör ges möjligheter att omvandla ungdomslagsplatser som&lt;br /&gt;
många gånger fyller viktiga samhällsnyttiga uppgifter - till fasta&lt;br /&gt; 
arbeten. Vidare bör arbetstiden i ungdomslagen förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett antal skattehöjningar för att finansiera arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder samt för att få en budgetförstärkning. 1&lt;br /&gt; 
valet mellan en budgetförstärkning via skatten och en ytterligare nedskärningspolitik&lt;br /&gt;
inom den offentliga sektorn så är valet inte svårt för vänsterpartiet&lt;br /&gt;
kommunisterna. Vi anser dock att man i första hand bör lägga&lt;br /&gt; 
skatter på dem som har störst bärkraft och ställer förslag om en höjd&lt;br /&gt; 
omsättningsskatt på aktiehandeln, engångsskatt på stora förmögenheter&lt;br /&gt; 
samt åtgärder för att beskatta de stora realräntevinster som skapas hos&lt;br /&gt; 
bl. a. finansbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag har tillsammans med andra åtgärder för att lindra verkningarna&lt;br /&gt;
av regeringspropositionen framlagts för regeringen i diskussioner.&lt;br /&gt;
Vad gäller resultatet av överläggningarna anser vi att de stora lindringar&lt;br /&gt;
som ges hyresgästerna genom en halvering av den väntade hyreshöjningen&lt;br /&gt;
och kompensationen till pensionärerna för fastighetsskatten ger ett&lt;br /&gt; 
samhällsekonomiskt resultat som inte kan betecknas som en "åtstramningspolitik”.&lt;br /&gt;
Omräknat i pengar betyder de lägre hyreshöjningarna under&lt;br /&gt; 
1985 ca 2 miljarder kronor. Till detta kommer de arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt; 
satsningarna som betyder ca 1,75 miljarder kronor. Dvs. samhällsekonomin&lt;br /&gt;
tillförs på olika vägar i stort sett samma summa som dras in via de&lt;br /&gt; 
föreslagna skattehöjningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser vi att förutsättningarna för en räntesänkning finns. En&lt;br /&gt; 
sådan skulle få stor betydelse för boendekostnader och produktiva investeringar&lt;br /&gt;
samt verka återhållande på den allmänna prisutvecklingen. Regeringen&lt;br /&gt;
bör ta initiativ för att åstadkomma en snar räntesänkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisternas förslag till finansiering genom bl. a. höjd&lt;br /&gt; 
aktieoms, förmögenhetsskatt och beskattning av realräntorna kan användas&lt;br /&gt;
för att få till stånd ett mer långtgående program i enlighet med vad som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ovan sägs i motionen. Den utredning om hur realräntorna bör beskattas&lt;br /&gt; 
som regeringen ställt i utsikt bör genomföras snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de olika skatteförslagen i regeringens proposition accepterar&lt;br /&gt; 
vi de föreslagna höjningarna på alkohol, tobak, resor och el, medan vi&lt;br /&gt; 
kräver en större kompensation för glesbygdsbilister för att den föreslagna&lt;br /&gt; 
bensinskattehöjningen inte skall avvisas. Vpk vill också att de som har&lt;br /&gt; 
kostnader för resor mellan bostad och arbete kompenseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiska överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både elskattehöjningarna och bensinskattehöjningarna har energipolitisk&lt;br /&gt;
betydelse. Den elrea som pågår bidrar till att den svenska energiförsörjningen&lt;br /&gt;
binds fast vid kärnkrafts-el och försvårar på så sätt avvecklingen&lt;br /&gt;
av kärnkraften. Såväl vindkraft som mottryckskraft. inhemska bränslen&lt;br /&gt; 
och naturgasintroduktion i större omfattning motverkas av alltför låga&lt;br /&gt; 
elpriser, och en fortsatt elrea kommer att allvarligt försena introduktion av&lt;br /&gt; 
alternativen till såväl olja som el. Vpk ser med tillfredsställelse att regeringen&lt;br /&gt;
föreslår elhöjningar som denna gång drabbar alla, dvs. i huvudsak&lt;br /&gt; 
även industrin som vid tidigare tillfallen undantagits vid skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller drivmedel för fordon anser vi att både etanol och gasol bör&lt;br /&gt; 
undantas från den föreslagna skattehöjningen liksom blyfri bensin så att&lt;br /&gt; 
övergång till inhemska bränslen (etanol) och miljövänliga bränslen (gasol&lt;br /&gt; 
och etanol) underlättas. Det är åtgärder som på sikt får betydelse för såväl&lt;br /&gt; 
jordbruket och miljön som handelsbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförs föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:45 beslutar godkänna&lt;br /&gt;
de allmänna riktlinjerna för ett program för arbete, rättvisa&lt;br /&gt;
och en bättre miljö som anvisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om en höjning av omsättningsskatten på&lt;br /&gt; 
aktier med 1 % till sammanlagt 2% från den 1 januari 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs&lt;br /&gt; 
om en engångsskatt på stora förmögenheter och hos regeringen&lt;br /&gt; 
hemställa om förslag till lag i enlighet härmed,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen med anledning av vad som anförs i motionen hos&lt;br /&gt; 
regeringen hemställer om en skyndsam utredning om hur en&lt;br /&gt; 
beskattning av realräntevinster skall genomföras med giltighet&lt;br /&gt; 
från den I juli 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen med hänvisning till vad som anförs i motionen&lt;br /&gt; 
beslutar avslå regeringens förslag till skattehöjningar på etanol&lt;br /&gt; 
och gasol.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;6. att riksdagen med verkan fr. o. m. den I januari 1985 beslutar om&lt;br /&gt; 
en nedsättning av fordonsskatten i det inre stödområdet med 170&lt;br /&gt; 
kr. utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt 370 kr., dock&lt;br /&gt; 
maximalt med den för fordonet normalt utgående skatten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som kompenserar&lt;br /&gt;
den som har längre avdragsgilla bilresor mellan arbete och&lt;br /&gt; 
bostad för bensinskattehöjningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;8. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om&lt;br /&gt; 
en sänkning av räntan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag vad avser&lt;br /&gt; 
anvisning av 500 milj. kr. till rekryteringsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;10. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till en ungdomsgaranti&lt;br /&gt;
med finansiering av företagsvinster enligt vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att anvisa 1000000000 kr. för att finansiera&lt;br /&gt;
fasta jobb i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 november 1984&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRN SVENSSON (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS PETERSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
i Hallstahammar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Nototedts Tryckeri, Stockholm 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OSWALD SÖDERQVIST</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS PETERSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802124</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__124.pdf</filnamn>
<filstorlek>197451</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1984/85:45)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5DE9D9E6-2D6E-476C-8F8E-EAE571FE38EE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>