<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100065</hangar_id>
 <dok_id>G802120</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:120 Sven Henricsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-11-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:53:11</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)  Sammanfattning</titel>
 <subtitel>Sven Henricsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:120&lt;br /&gt; 
Sven Henricsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)&lt;br /&gt; 
Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I denna motion behandlas frågan om kompensation till glesbygden för&lt;br /&gt; 
bensinskattehöjningen. Frågan om den ur fördelningspolitisk synpunkt&lt;br /&gt; 
orättvisa prissättningen på oljeprodukter berörs i sammanhanget. Vidare&lt;br /&gt; 
föreslås en förbättring av reseavdragen för arbetsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Stora regionala prisskillnader&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vem som helst kan vid resor genom landet se att bensinpriset är betydligt&lt;br /&gt;
lägre i centrala regioner och högre i de perifera områdena t. ex. i&lt;br /&gt; 
Norrlands inland. Detta gäller oljeprodukter i allmänhet. Följden av detta&lt;br /&gt; 
förhållande är att de regioner där avstånden till arbete och service är långa&lt;br /&gt; 
med därav följande större åtgång på motorbränsle också får betala mer per&lt;br /&gt; 
kvantitet bränsle. Samma sak gäller f. ö. olja för uppvärmningsändamål.&lt;br /&gt; 
De delar av landet som har långa leveransvägar har ofta, som i fallet&lt;br /&gt; 
Norrlands inland, också det hårdaste klimatet. Det betyder att såväl transportavstånd&lt;br /&gt;
som klimatförhållanden i denna landsdel är ägnade att höja&lt;br /&gt; 
uppvärmningskostnaderna i jämförelse med andra landsdelar. Det finns&lt;br /&gt; 
exempel på att uppvärmningskostnaderna i vissa fall kan vara dubbelt så&lt;br /&gt; 
höga i Norrland som i Skåne för en likadan villa. Trots att denna fråga varit&lt;br /&gt; 
föremål för utredning ett flertal gånger har några som helst konkreta&lt;br /&gt; 
åtgärder inte vidtagits för att komma till rätta med de stora prisskillnaderna.&lt;br /&gt;
Det begränsade fraktbidrag som riksdagen beslöt om 1980 i syfte att&lt;br /&gt; 
minska prisskillnaderna på olja i den mån de betingades av fraktkostnaderna&lt;br /&gt;
togs bort 1983. De s. k. marknadskrafternas priskrig gynnar centrala&lt;br /&gt; 
tätbefolkade regioner på bekostnad av glest befolkade, ekonomiskt mindre&lt;br /&gt; 
utvecklade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 själva verket illustrerar förhållandet resultatet av oljebolagens uppskörtningspolitik&lt;br /&gt;
och aktualiserar arbetarrörelsens gamla krav på oljehandelns&lt;br /&gt;
överförande i samhällelig och kooperativ ägo. Enligt vår mening är&lt;br /&gt; 
det fullt möjligt att utjämna priset på oljeprodukter i hela landet. Det är en&lt;br /&gt; 
fråga om solidaritet och en viktig fördelningspolitisk och regionalpolitisk&lt;br /&gt; 
princip rörande utjämning och rättvisa och vi anser därför att frågan om en&lt;br /&gt; 
utjämning av priserna på oljeprodukter i landet inte får glömmas bort utan i&lt;br /&gt; 
stället göras till föremål för nya överväganden av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 120-124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:120&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Kompensation till glesbygden för bensinskattehöjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså odiskutabelt att de delar av landet som har gles bebyggelse&lt;br /&gt; 
också har långa pendlingsavstånd till arbetsplatser och service och samtidigt&lt;br /&gt;
en svagt utbyggd kollektivtrafik. En fortgående koncentration av&lt;br /&gt; 
service och produktion förstärker dessa tendenser. En rad ytterligare&lt;br /&gt; 
faktorer medverkar f. ö. till högre rese- och transportkostnader i glesbygderna.&lt;br /&gt;
I många fall är bilisterna hänvisade till ett grusvägnät som sliter hårt&lt;br /&gt; 
på bilarna, och vintertid måste exempelvis i Norrland och Värmland bilen&lt;br /&gt; 
specialutrustas för att klara snö. is och stark kyla. Härtill kommer stora&lt;br /&gt; 
merkostnader på grund av de nyssnämnda regionala prisvariationerna som&lt;br /&gt; 
inte sällan kan uppgå till 50-60 öre litern. Den i propositionen föreslagna&lt;br /&gt; 
bensinskattehöjningen får alltså ses i sammanhang med glesbygdsbilistens&lt;br /&gt; 
hela situation. I dessa områden finns ofta inget val mellan privatbil och&lt;br /&gt; 
kollektivtrafik - ett val som på andra håll ofta kan ske då driftkostnaderna&lt;br /&gt; 
för bilen stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är medvetna om svårigheterna att uppnå ett helt rättvist system för&lt;br /&gt; 
kompensation till regioner som på grund av sin struktur kräver längre&lt;br /&gt; 
körsträckor än vanligt. Dock borde enligt vår mening hela denna problematik&lt;br /&gt;
bli föremål för en närmare genomgång. I avsaknad härav måste vi&lt;br /&gt; 
acceptera att kompensationen utgår i de tidigare angivna kommunerna, 36&lt;br /&gt; 
stycken i inre stödområdet, och i form av nedsatt fordonsskatt för de&lt;br /&gt; 
personbilar som hör hemma där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som propositionen hänvisar till då det gäller regionala&lt;br /&gt;
skillnader i körsträckor har inte tillräckligt beaktat det förhållandet att i&lt;br /&gt; 
mera centrala regioner med en väl utbyggd kollektivtrafik bilen inte nödvändigtvis&lt;br /&gt;
måste användas i den utsträckning som sker. En direkt jämförelse&lt;br /&gt;
kan knappast göras. De schablonmässiga genomsnittssiffror för riket&lt;br /&gt; 
som helhet resp. för s.k. A-regioner som tydligen använts ger inte den&lt;br /&gt; 
rättvisande bild som en direkt jämförande analys av förhållandet mellan de&lt;br /&gt; 
berörda glesbygdsområdena och de med kollektivtrafik välförsedda regionerna&lt;br /&gt;
skulle kunna ge. Vi har, i avsaknad av en sådan mera ingående&lt;br /&gt; 
analys, genom erfarenhetsmässiga beräkningar och intervjuer kommit&lt;br /&gt; 
fram till att exempelvis en Norrlandsbilist i de berörda typiska glesbygdskommunerna&lt;br /&gt;
måste använda bilen mellan 500 och 1 000 mil mer per år än&lt;br /&gt; 
genomsnittsbilisten. Den längre sträckan av de nämnda gäller arbetspendlare.&lt;br /&gt;
Om man därför vill säkerställa att de berörda bilisterna i samband&lt;br /&gt; 
med den höjda bensinskatten inte fåren försämring måste kompensationen&lt;br /&gt; 
uppgå till ca 500 kr. för pendlingsbilister och omkring halva detta belopp&lt;br /&gt; 
för övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda avdrag för resa med egen bil bostad—arbetsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen äger&lt;br /&gt; 
skattskyldig ”rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplat&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:120&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;sen, där denna varit belägen på sådant avstånd från hans bostad att han&lt;br /&gt; 
behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel”. Vidare framgår&lt;br /&gt;
att riksskatteverket för varje år skall fastställa grunderna för beräkning&lt;br /&gt; 
av de avdrag som får göras när den skattskyldige använder egen bil för&lt;br /&gt; 
resor till och från arbetsplatsen. Såväl visst vägavstånd som viss angiven&lt;br /&gt; 
tidsvinst utgör en förutsättning för avdrag. Ett högre milavdrag medges för&lt;br /&gt; 
de första 1 000 milen och anses utgöra viss ersättning för de årsbundna&lt;br /&gt; 
kostnaderna. Körda mil utöver de första 1 000 ger ett mindre avdrag per&lt;br /&gt; 
mil och anses motsvara de rörliga kostnaderna. Vi är av den bestämda&lt;br /&gt; 
meningen att en eventuell höjning av bensinskatten enligt regeringens&lt;br /&gt; 
förslag måste leda till en motsvarande höjning av nyssnämnda avdrag för&lt;br /&gt; 
resor mellan bostad och arbetsplats. När vi därför föreslår en kompensation&lt;br /&gt;
motsvarande ca 500 kr. utgår vi ifrån att en viss del av denna kompensation&lt;br /&gt;
erhålls genom en sådan höjning av avdragsbeloppet för arbetsresor&lt;br /&gt; 
fr. o. m. 1986 års självdeklaration. Riksdagen bör i en särskild rekommendation&lt;br /&gt;
till riksskatteverket uttala sig för en sådan höjning. Med tillägg av&lt;br /&gt; 
den av oss föreslagna grundkompensationen på 250 kr. sänkt fordonsskatt&lt;br /&gt; 
(ill alla berörda bilister i inre stödområdet kommer kompensationen för&lt;br /&gt; 
den kategori glesbygdsbilister som dessutom har långa arbetsresor att&lt;br /&gt; 
uppgå till ca 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen sägs beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;a) utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;b) höjning av avdragsbeloppet för resor mellan bostad och arbetsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att reduktionen av fordonsskatten för personbilar&lt;br /&gt;
i vissa kommuner i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,&lt;br /&gt;
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens&lt;br /&gt;
län skall kunna uppgå till högst 370 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 november 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;SVEN HENRICSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JOHN ANDERSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
PAUL LESTANDER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;BJORN SAMUELSON (vpk)&lt;br /&gt; 
BERTIL MÄBR1NK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;+1 Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 120-124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN HENRICSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOHN ANDERSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL LESTANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJORN SAMUELSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NK (vpk)</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802120</dok_id>
<subtitel>Sven Henricsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>112623</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45)  Sammanfattning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4B969B5A-47A5-41E5-AE38-74ED637352AB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>