3100042 G80210 1984/85 10 mot mot Motion 1984/85:10 Inga-Britt Johansson m. fl. Motion Motion 10 0 1984-10-17 00:00:00 2014-11-04 09:52:54 2014-11-04 00:00:00 Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/ 85:1) Inga-Britt Johansson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80210/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80210 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80210 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41">25 </div> <div class="block ml_4">Motion 1984/85:10 Inga-Britt Johansson m. fl. Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/ 85:1) Propositionen föreslår omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter för att stödja uppbyggnaden av en självständig regional musikverksamhet. Det avgörande argumentet för ett regionalt huvudmannaskap är att både regionmusiken och den regionala delen av Rikskonsertverksamheten skall kunna ingå som ett organisatoriskt led i en sammanhängande regional musikpolitik som landsting och kommuner gemensamt svarar för och som omfattar alla delar av musikpolitiken: musikundervisning, folkbildning, institutionsverksamhet i orkestrar och ensembler etc. Landstingen skall bli huvudmän och dessa får själva avgöra vilken regional indelning som är lämplig och hur samverkan över länsgränser och med de kommuner, Malmö och Göteborg, som står utanför landstingsindelningen skall ske. Som exempel på samverkan anges ”Musik i Väst” och Kultur i Skåne, där dessa båda städer ingår i samverkansprojekt. I dessa projekt ingår symfoni- och kammarorkestrarna som en viktig del. Dessas roll i ett regionalt musikliv har också understrukits av några remissinstanser. Eftersom avsikten är att få till stånd en sammanhängande regional musikpolitik är det nödvändigt att symfoni- och kammarorkestrarna tas med i det fortsatta arbetet och att de får likvärdiga ekonomiska villkor. Som Gävleborgs läns landsting har konstaterat i sitt remissyttrande så ”kan det inte vara rimligt att enskilda landsting och kommuner tvingas avsätta huvuddelen av sina bidragsresurser till dessa specialiserade och resurskrävande institutioner”. Regeringen bör därför ge kulturrådet i uppdrag att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att symfoniorkestrar och kammarorkestrar skall kunna inlemmas i det regionala samarbetet. Målsättningen bör vara att detta skall kunna ske samtidigt som regionaliseringen av regionmusiken och Rikskonserter genomförs. En viktig förutsättning för hur väl den föreslagna musikreformen skall fungera är hur organisationsfrågorna såväl på arbetsgivar- som på arbetstagarsidan ordnas. F. n. är på arbetsgivarsidan landets symfoniorkestrar, radioorkestern, Hovkapellet och övriga teaterorkestrar oavsett statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap anslutna till Teatrarnas riksförbund (TR), likaså Rikskonserter, medan regionmusiken är en statlig förvaltning, vars arbetsgivarfråga företräds av arbetsgivarverket. Det är en entydig uppfattning att regionmusikens speciella ställning </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1984/85:10 </div> <div class="block ml_41">26 </div> <div class="block ml_4">organisatoriskt försvårat möjligheterna att inlemma regionmusiken i musiklivet. Föredragande statsrådet slår också fast: Regionmusikernas anställningsvillkor har, genom att de styrs av statliga avtal, lagt vissa hinder i vägen för samarbetet med andra musikinstitutioner. De statliga anställningsvillkoren har inte heller givit lösningar på bl. a. de upphovsrättsliga problem som uppkommer vid överföringar i radio eller TV, grammofoninspelningar etc. Inom TR:s avtalssystem har det varit mycket lättare att lösa problemen genom att TR även disponerar över radio- och TV-företagens och teatrarnas avtal samt helt och hållet kan bygga upp sina avtal utifrån kulturlivets krav. Den organisatoriska splittringen på arbetsgivarsidan är ett problem som enligt kulturrådet bör lösas i samband med den nu diskuterade omorganisationen. Kulturrådet fortsätter i sin rapport (1981:6): Den nuvarande ordningen är enligt kulturrådet otillfredsställande, inte minst för musikområdet. Att arbetsgivarsidan är splittrad kan enligt rådet försvåra den positiva utveckling som regionaliseringen syftar till. Men kulturrådet ville inte lägga förhandlingsansvaret för regionmusiken på TR, som väl underförstått annars vore det naturligaste, eftersom TR var ansluten till SAF. Kulturrådet motiverar det olämpliga i SAF-anslutningen med att kulturinstitutionerna ju har sin verksamhet finansierad av stat, landsting och kommun samt styrs av kulturpolitiska mål. Föredragande statsrådet uttalar att han delar kulturrådets uppfattning att det behövs ”en mer samlad arbetsgivarorganisation på kulturområdet än vi nu har” och erinrar om 1982/83 års riksmötes beslut att statsägda företag inte skall tillhöra SAF. Vi finner det på sin plats att deklarera att den av utbildningsministern anförda synen på de statliga företagens SAF-tillhörighet har sin motsvarighet långt ut i kommun och landsting och gäller alla kulturområden. Detta har lett till att de statliga, kommunala och landstingsägda kulturinstitutionernas företrädare inom TR utrett frågan om hur ett utträde ur SAF skall kunna genomföras utan kostnadsökningar eller ett sönderbrytande av det finmaskiga samarbete som utvecklats mellan kulturinstitutionerna inom TR. Utredningens förslag har lett fram till att TR och samtliga dess medlemmar begärt sitt utträde ur SAF den 1 januari 1985. TR kommer då att fortsätta som en helt obunden organisation med närmast samma ställning som Tidningarnas arbetsgivareförening och främst med ansvar att tillvarata de offentligt ägda kulturinstitutionernas intressen som arbetsgivar- och branschorganisation inom områdena teater, musik, radio, TV och film. Bakom den ovannämnda TR-utredningen står politiskt eniga företrädare för samtliga de kommuner och landsting samt staten som iklätt sig huvudmannaskap på teater- och musikområdena. Det är dessa representanters tro att man med det nya TR, som f. n. också kommer att välja ett mera heltäckande namn, har skapat ett instrument som på ett expertbetonat sätt </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1984/85:10 </div> <div class="block ml_40">27 </div> <div class="block ml_4">skall kunna bidra till ett förverkligande av kulturpolitiken. Samtidigt som vi är övertygande om TR:s kapacitet att på ett kvalificerat sätt tillvarata också regionmusikens intressen inom musiklivets ram också som branschorganisation, bör framhållas vårt starka intresse av att stödja det nya Teatrarnas riksförbund genom att ge den organisation vi nu själva utformat ett odelat ansvar på musikens område. Härigenom blir det möjligt att upphäva den splittring inom musiklivet som föreligger - mellan Rikskonserter resp. den nya centrala musikinstitutionen och regionmusiken i övrigt, - mellan symfoniorkestrarna och regionmusikerna, - mellan regionmusiken i Stockholm och övriga landet, - mellan regionmusiken och andra institutioner med musikanknytning på teaterns, radions m. fl. områden, - och samtidigt ta hänsyn till olika fackliga önskemål. Det vore därför fel att redan nu binda stiftelsen till statligt reglerade tjänster. I stället bör det i enlighet med det ovan sagda ankomma på organisationsutredningen att finna en lösning på arbetsgivarorganisationsfrågorna. I anslutning till utbildningsministerns uttalade avsikt att behandla arbetsgivarorganisationsfrågan ”i samband med bl. a. överläggningar mellan befintliga arbetsgivarorganisationer” bör TR inbegripas bland ”befintliga arbetsgivarorganisationer”. Med hänvisning till det anförda föreslås 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att kulturrådet bör utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att inlemma symfoni- och kammarorkestrarna i det regionala samarbetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om arbetsgivarorganisationsfrågorna. Stockholm den 17 oktober 1984 </div> <div class="block ml_4">INGA-BRITT JOHANSSON (s) OLLE WESTBERG (s) HANS PETTERSSON (s) i Helsingborg </div> <div class="block ml_23">MAJ-LIS LANDBERG (s) ARNE ANDERSSON (s) i Gamleby </div> </div> </div> 0 INGA-BRITT JOHANSSON s 1 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 2 undertecknare 0 HANS PETTERSSON s 3 undertecknare 0 MAJ-LIS LANDBERG s 4 undertecknare 0 ARNE ANDERSSON s 5 undertecknare G80210 Inga-Britt Johansson m. fl. mot_198485__10.pdf 99148 pdf Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/ 85:1) https://data.riksdagen.se/fil/EAA540B9-9CFB-4EF1-A8A0-C243384E1D81