<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437925</hangar_id>
 <dok_id>G70955</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>55</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1983/84:55</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-12-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:21:30</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 13:47:15</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1983/84:55 Onsdagen den 21 december</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70955/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70955</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70955</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 09.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Justerades protokollet för den 13 innevarande
månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Talmannen meddelade att Karin Söder (c) och Per
Unckel (m) denna dag återtagit sina platser i riksdagen, varigenom Stina
Anderssons och Lena Lundblads uppdrag som ersättare upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Talmannen meddelade att till kammaren inkommit
läkarintyg för Erik Hovhammar, som var sjukskriven under tiden den 21 december
1983 - den 29 januari 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erforderlig
ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Birgitta Källman (m) skulle
tjänstgöra som ersättare för Erik Hovhammar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Upplästes följande inkomna skrivelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undertecknad
anhåller om ledighet från riksdagsuppdraget av personliga skäl under tiden den
1 januari - den 29 februari 1984. Stockholm den 19 december 1983 Gösta
Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Sivert Carlsson (c) skulle
tjänstgöra som ersättare för Gösta Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Återkallelse av &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
proposition&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Återkallelse av proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skrivelse 1983/84:95 har regeringen återkallat proposition 1983/84:73 om en
reformering av efterlevandepensioneringen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har med anledning härav avskrivit detta förslag samt i anslutning därtill
väckta motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skrivelsen lades till
handlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Föredrogs och hänvisades Propositionerna och skrivelsen 1983/84:10
till näringsutskottet 1983/84:82 till skatteutskottet 1983/84:87 till utrikesutskottet
1983/84:91 till konstitutionsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Föredrogs och hänvisades Förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:12 till
justitieutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Föredrogs men bordlades åter&lt;br&gt;
Lagutskottets betänkande 1983/84:10&lt;br&gt;
Jordbruksutskottets betänkanden 1983/84:18 och 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§ Löntagarfonder (forts, från prot. 54)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortsattes
överläggningen om finansutskottets betänkande 1983/84:20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
2 HÅKAN STJERNLÖF (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Så har vi då kommit till den dag då socialdemokraterna mot allt förnuft
med vpk:s hjälp kommer att driva igenom sitt fondförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
mängd idéer har under åren presenterats, alla syftande till att överta makten i
det svenska näringslivet. För vårt land, för vår sysselsättning och för vår
välfärd har dessa mer än tio fonddebattens år varit till skada. Osäkerheten om
förslagets slutiiga innehåll har hämmat planering och investeringsmålsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag vet vi innehållet. Det förslag som ligger, även om det presenterats som
harmlöst, innehåller allt vad vi moderater fruktat och varnat för.
Socialdemokraterna är i färd med att inlemma vårt näringsliv i den offentliga
sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonderna
är ett steg mot ett samhälle i socialistisk riktning. I fondsamhället blir det
ett avsteg från marknadsekonomin, en väg in i planhushållningen. Och detta skall
vi i dag behöva uppleva, när alla borde vara på det klara med att vårt land
bäst gynnas av en vital marknadsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är beklaglijgt att en radikal grupp inom det socialdemokratiska partiet lyckats
förmå regeringen att driva frågan ända till dagens riksdagsbehand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fondfrågan
är en fråga om makt. Det är LO:s fonder. Det är LO:s ledning som drivit frågan.
Det är också därför LO vill styra fonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det handlar alltså om LO
och socialdemokratins makt över näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns ingen majoritet för löntagarfonder i landet. Det finns ingen som helst
förståelse för fonderna hos näringslivet. Inte ens fackets medlemmar stöder
tanken. Varför skulle de göra det? Löntagarna frågar sig av vilken anledning de
skall avstå löneutrymme för att ge fackliga funktionärer makt och inte själva
få något i utbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
ni socialdemokrater inte tänkt på att det måste finnas någon anledning till att
folk - inom alla läger - är emot dessa fonder? Lyssnar ni inte på rörelsen?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Var
finns nu alla de skickliga människor som skall leda vårt näringsliv? Kan
fackets folk ta upp konkurrensen med professionella företagsledare och
placerare? Har ni dem inom era egna led? Om inte, då brådskar det. En betydande
tillgång i det här avseendet förefaller vara på väg till England. Det är inte
bra. Försvinner sedan också investeringar och sysselsättning ur landet, på
grund av era tvångsfonder, är det mycket beklagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det ändå inte så, att det är de som skapat vinsterna som är bäst skickade att
leda våra företag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fackombudsmännen,
löntagarmajoriteten, som skall ikläda sig rollen att leda vår svenska industri
påtar sig ett enormt ansvar. Det är faktiskt inte små krav de föreläggs. De
skall som bekant klara våra pensioner, begränsa inflationen samt öka
investeringar och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonderna
kommer inte att rädda några jobb eller att hålla inflationen nere. De kommer
inte att stärka vår ATP, De kommer inte att skapa några nya expansiva företag.
Vad de kommer att skapa är en väldig maktkoncentra­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är småföretagare. Jag är en bland de 200 000 som i vissa högtidliga
sammanhang brukar beskrivas som näringslivets ryggrad. Vi är en viktig del i
den svenska ekonomin. Var rädda om oss! Tag hänsyn till våra levnadsvillkor! Vi
vill inte ha några fonder. Vi har vädjat, varnat och argumenterat. Varför
tillmäts inte våra synpunkter någon betydelse?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
framtid blir helt förändrad. Från vårt rörelsekapital skall nu löneskatt och
vinstskatt överföras till de fackliga fondema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
får alltså betala utan att på något vis bh delaktiga i de fonder som skapas med
våra pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fondförespråkarna
har visserligen, med tanke på oss småföretagare, dekorerat fondförslaget - för
att göra det aptitligare - med en lånefond knuten till Investeringsbanken. Den
fonden kan vi vara förutan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
småföretagare har under en rad av år fått nog av avgifter. Vi har tvingats
medverka vid finansieringen av röstknipande reformer som socialdemokra­terna
sålt ut. Avgiftspålagorna har nått en slutlig gräns. Det var också därför vi
demonstrerade den 4 oktober. Vi vill inte ha fler pålagor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
litar inte på att det stannar med vad som presenteras i dag. Flexibiliteten när
det gäller avgifter och givna löften är som bekant stor hos regeringspartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dagens ekonomiska situation och med dagens sysselsättningssituation måste vi
vara uppmärksamma på vårt kostnadsläge. Många av våra småföretag har en
betydande exportmarknad. Köparländerna kan nu börja fråga sig varför i all
världen de skall vara med och medverka till att socialisera den svenska
industrin genom att betala mer för svenska varor. De betalar ju redan en stor
del av vår barnomsorg, AMS-utbildning och annat som bakats in i våra kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vem
vill investera och vem vill starta nya företag när framgång och tillväxt för
företaget förr eller senare leder till att fackföreningskontrollerade fonder
kan ta över företaget?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
kan man inbilla sig att de hundratusentals privata företagens produktion,
investeringar, sysselsättning och konkurrensförmåga stimuleras av en extra
bolagsskatt och en extra arbetsgivaravgift?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
man verkligen ta pengar från de mest framgångsrika företagen och i motsvarande
grad minska deras expansionsförmåga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns
fler bekymmer i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonderna
här möjlighet att köpa alla typer av aktiebolag. Troligen kommer man att lägga
ned stor möda på att komma över framgångsrika småföretag, som riskerar att
konkurrera ut större fondägda företag. Det lilla företaget kommer att ha mycket
svårt att spjärna emot, när fondföretaget uppbådar alla sina krafter,
förgrenade ut i politiska församlingar, kreditinstitut, lokala fackföreningar
etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
går det när alla större företag ägs av samma grupp? Uppstår då inte risken att
småföretagen vägras tävla på samma villkor? Föreligger inte en allvarlig risk
att fondägda företag drivs av tanken att gynna företag inom den ' egna ägargruppen?
Hur går det då med konkurrensen? Råkar ett fondföretag ut för en kris, kan man
då inte misstänka att propåer förs fram om att flytta över en del av
underleverantörernas verksamhet till det egna företaget? Kan man inte t. o. m.
misstänka att offentlig upphandling kommer att gynna &amp;quot;rörelseägda&amp;quot;
företag? Man kommer med andra ord att köpa mer blå-vitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sviktar
lönsamheten hos det löntagarägda företaget kommer säkert sådana påtryckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
småföretagen någon som helst chans, hur effektiva och konkurrens­kraftiga de än
må vara? Knappast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nu diskuterade fondförslaget har bara negativa sidor. Finns det över huvud
taget något exempel på en investering som skulle bli lönsam tack vare
löntagarfonderna och som inte är det redan nu?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs att löntagarfonderna skall skapa jobb. Var då? Finns det någon som kan
nämna ett exempel? Säkert inte! Fonderna ger inte utrymme för några
lokaliseringspolitiska eller arbetsmarknadspolitiska satsningar. Fonderna skall
ju spekulera på börsen och ge 3 % avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eller är det kanske så att
man menar att facket är en bättre företagsledare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och en garanfi för
expansionen? Hittills har vi dock inte sett några bevis på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har sagts i fonddebatten att föreliggande förslag är hovsamt. Det kommer inte
att innebära någon socialisering. Om nu fonderna får så måttliga verkningar,
varför skall de då genomföras?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
finns i de beslut som fattades av såväl den socialdemokratiska partikongressen
som LO-kongressen. Där talade man i klartext. Målet är en genomgripande
förändring i socialistisk riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna är i
färd med att infria partiprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Löntagarfonderna införs mot löntagarnas vilja. Socialdemo­kraterna är
på tvärs mot allt förnuft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag ber att få yrka bifall
till reservationerna 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
3 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Efter nära tio års diskussion och debatt i vårt land börjar vi nu närma
oss ett beslut om löntagarfonderna. Det är få frågor och få reformer som så
ingående utretts och genomdiskuterats som förslaget till löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
den breda debatt som varit i frågan har det ibland varit svårt att nå ut med en
sakdiskussion om förslaget. Det beror självfallet på den intensiva propaganda
söm ägt rum. Miljon efter miljon har satsats av kapitalstarka grupper för att
skrämma människorna för löntagarfonderna. I motståndar­nas propaganda har det
hetat, att om fonderna införs 1984 kommer friheten att hotas,
öststatssocialismen att breda ut sig i vårt land, marknadsekonomin att
avskaffas osv. Fackföreningsrörelsen har utmålats som ett stort hot mot den
politiska demokratin, fackliga förtroendemän har beskrivits som
näringsfientliga byråkrater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här sistnämnda delen av propagandan mot löntagarfonder kanske är den mest
skrämmande, mot bakgrund av att den svenska fackföreningsrörel­sen under lång
tid spelat en stor roll när det gällt att utveckla och bygga upp samhället,
allfifrån den allmänna rösträtten till det sociala trygghetsnät som vår välfärd
bygger på. Men i motståndarnas propaganda har de fackligt förtroendevalda fått
löpa gatlopp och utmålats som pampar som vill avskaffa friheten och demokratin.
,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allt
talar för att kampanjen mot löntagarfonder egentligen inte handlar om omsorgen
om marknadsekonomin utan helt enkelt går ut på att bevara rådande
ägarförhållanden och maktpositioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ägandet
i det svenska näringslivet är mer koncentrerat till ett fåtal än i något annat
industriland. Det har också blivit mer anonymt än tidigare, och vi har dessutom
under senare år fått allt fler utländska intressenter på vår aktiemarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
här förhållandena har inte bekymrat de borgerliga partierna. De ser de svenska
arbetarna och tjänstemännen som det stora hotet mot utvecklingen, när dessa
sluter sig samman och genom löntagarfonder ges möjlighet att trygga pensionerna
och utbyggnaden av industriproduktionen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder gör det
möjligt att förena marknadsekonomin med en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rimlig grad av ekonomisk
rättvisa och demokratiskt inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ibland
har det sagts att löntagarfonderna hotar mångfalden i det svenska ekonomiska
systemet och att vi kommer att få ett system där ett fåtal fackpampar styr de
stora, börsnoterade företagen. Denna hotbild skall självfallet jämföras med hur
ägande och makt nu är fördelade. När ett börsföretag i dag har bolagsstämma
räcker det i.fem fall av tio med att tre personer representerar de tre största
aktieägarna för att man skall nå röstmajoritet på stämman, och i nio av tio
börsföretag har fem aktieägare majoriteten. De kan knappast anses representera
någon mångfald.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stället för att till varje pris försöka skydda aktiebörsen mot alla former av
förändringar borde de som anklagar oss för att hota marknadsekonomin ställa sig
positiva till en institutionell förnyelse på aktiemarknaden. Vi vill ha en
aktiemarknad med förnyelse och utvecklingsförmåga. Då måste också svensk
aktiemarknad förses med fler aktörer, aktörer med bredare intressen än de
nuvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonderna
är ett sätt att bygga vidare på välfärdssamhället i en svår tid, då nya
insatser krävs för att möta problemen. Löntagarfonderna är ett sätt att stärka
den grundläggande intressegemenskap som finns när det gäller synen på arbete,
produktion och sparande. Därför är införandet av löntagarfonder en traditionell
socialdemokratisk reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är min övertygelse att när vi i framfiden ser fillbaka på den skrämseldebatt
motståndarna fört inför det beslut vi nu skall fatta, kommer det att framstå
som en parentes i historien att den svenska borgerligheten, liksom när det
gällde införandet av ATP, försökte bromsa välfärdsutveck­lingen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder
behövs för arbete och framtid. De är en viktig byggsten i arbetet på att föra
Sverige ut ur den ekonomiska krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
4 MARGIT GENNSER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Föregående talare hade förhoppningen att diskussionen om löntagarfonderna
skulle sluta, och han sade att diskussionerna endast var av en följd av
propaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
så fall måste den propagandan i någon mån ha påverkat också vår finansminister.
I Stockholms-Tidningen för i dag kan man läsa htet av finansministerns tjuvstart
i julrimmandet - den litterära farsot som brukar komma till uttryck på våra
julklappspaket. Finansministerns rim fotograferades från pressläktaren, och jag
vill gärna citera det samtidigt som jag ber om ursäkt för språkbruket - jag.
brukar inte uttrycka mig så: &amp;quot;Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har
vi baxat dom ända hit . . .&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidningen fortsätter:
&amp;quot;------------------ skrev finansminister Kjell-Olof Feldt mitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under pågående fonddebatt
i riksdagen i går. Har Feldt plötsligt gått och blivit fondmotståndare?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof
Feldt är ju ekonom, så sannolikt är han innerst inne fondmotståndare. Man får
väl tolka dikten som ett fall av freudiansk felskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis vill
finansministern försöka komma undan &amp;quot;avslöjandet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Han säger fill fidningen
ati han försökte tolka Ulf Adelsohns känslor. Vi är ju nu vana vid att det
sysslas med språkanalys. Jag konstaterar ,att finansministern skrev - jag
hoppar över de där orden som jag inte brukar använda - att &amp;quot;vi&amp;quot; har
baxat dem (fonderna) ända hit. Utsagan måste ju fakfiskt avse Kjell-Olof Feldt,
det socialdemokratiska parfiet och LO, för inte har Ulf Adelsohn velat
&amp;quot;baxa löntagarfonderna ända hit&amp;quot; till denna kammare för beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker, herr talman, att Kjell-Olof Feldt borde förklara sig. Tror han
verkligen inte på löntagarfonderna? Jag är faktiskt övertygad om att han inte
gör det. Och då anser jag att han borde komma hit fill kammaren och säga: Nu
vill jag genomföra någonting som jag inte tror på - jag genomför det, för att jag
är lydig mot mitt parfi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådant
handlande, herr talman, - jag är ledsen att behöva säga det - är höjden av
oärhghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hoppas alltså att finansministern kommer hit och förklarar för oss hur han ser
på svenska folkets framfid och om han verkligen vill genomföra någonfing som
han själv inte tror på. Naturligtvis har jag haft en misstanke om detta hela
tiden. Utredningarna om fonderna har ju varit förfäriigt dåliga. Om man ser
fillbaka, finner man att utredningsväsendet här i Sverige en gång i tiden var erkänt
för objektivitet och intellektuell äriighet. Många utredningar användes som
kurshtteratur på universitet och högskolor. Jag kan nämna sådana namn som
Bertil Ohlin och Erik Lundberg, som var förknippade med vårt berömda
utredningsväsende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
icke i dag. De utredningar som hafsats fram under de senaste åren borde ha
varit objektiva, men det är de inte. Socialdemokraterna och LO har helt enkelt
beställt utredningsresultatet, och sedan har utredare och utredningar fått
rätta sig efter det. Därför har vi inte fått någon analys av
löntagarfondssystemets inverkan på ägandet, på företagens tillgång på
riskkapital, på lönebildningen osv. Orsaken härtill är att den socialdemokra­tiska
regeringen och partiet har försvurit sig åt en politik som har drivits av en
liten marxistisk elit av aktivister, framför allt från LO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bristen
på ordenthga utredningar skapar också andra typer av svårigheter, svårigheter
på mikroplanet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
till de elva nya och förändrade lagarna har helt enkelt inte blivit ordentligt
utredda. F. ö. behandlar vi nu endast tio av dessa nya eller förändrade lagar.
Den elfte kommer vi att behandla senare i dag. Förändringarna i
skattebrottslagen har nämligen brutits ut. Gjorde man det därför att det var
för krångligt att hålla samman hela propositionen? Det gör det inte lättare för
allmänheten att behöva leta i två utskottsbetänkanden för att hitta vad som
verkhgen gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
att man har delat upp ärendet i två delar har man inte lyckats besvara de
frågor som borde ha besvarats. Vad menar man med att ledamöterna i
löntagarfondsstyrelser skall ha regional anknytning? Inget svar gavs vid
behandlingen av frågan i finansutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad,
händer om löntagarfondsstyrelserna, inte kan uppnå 3 % real avkastning? Det vet
ingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Löntagarfondsstyrelserna skall rekvirera pengar från fjärde AP-fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
löntagarfonder finns ju juridiskt sett inte; det har vi hört tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 december 1983     
Rekvisitionssystemet innebär att pengar som skall ge 3 % i real avkastning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_____________    sannohkt
kommer att ligga i lager under längre eller kortare fid. Hur kan då&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avkastningen
bli den krävda 3-procentiga i fast penningvärde? Inget svar ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur drabbas företagen av
vinstdelningsskatt och höjda löneavgifter? Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är som så mycket annat
inte tillfredsställande utrett. Rolf Deinoff påpekade i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gårdagens Svenska
Dagbladet - helt riktigt - att investeringskalkyler för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nyföretagande kommer att
kräva uppemot 70 % avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
malmöbo och alltså från en region med nästan norrländsk arbetslöshet och stort
behov av att bygga upp nya industrier sedan företag i åldrande branscher dött
eller nästan dött - sko, textil, varv osv. - är jag mycket orolig för vinstdelningsskattens
verkningar. Kommer det systemet att få sådana verkningar att nyföretagande
hindras - att nya företag som borde födas i Malmö inte kommer till stånd?
Investeringskalkylerna för rationaUseringsinvesteringar och återanskaffningar
får däremot ett något annat utseende. Där är man ju redan bunden - och många
kanske säger tyvärr - fill en tidigare verksamhet. Men hur de elva nya eller
förändrade lagarna ytterligare försvårar för nyföretagandet har inte
analyserats; man har inte analyserat hur detta påverkar investeringskalkylerna.
År detta en oväsentUg detalj? Det är det i alla fall inte för oss i Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatten
har utformats som en real skatt. Vi får ett hållningslöst blandande av olika
skatteprinciper - nominell, real, schablonmässig - och detta kan få groteska
effekter om det vill sig illa. Företag som äger fastigheter kommer i ett sämre
läge än de företag som hyr fastigheter. Vissa branscher - hotell och
restauranger - får sannolikt stora svårigheter just på grund av att de har
stora fastighetsinnehav och betydande skulder. Anita Modin som talade i går och
som kommer från hotell- och restaurangbranschen borde ha betänkt detta, men hon
har nog inte satt sig in i problemafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inflationsvinster
kommer att beskattas. Inflationsförlusterna är avdrags­gilla från
inflationsvinsterna innan vinstdelningsskatten räknas fram. Skatten utgår med
20 % på denna s. k. reala vinst. Då tillåts inga lagernedskrivning­ar, inga
avsättningar till resultatutjämningsfond etc. Vinstdelningsskatten är sedan
avdragsgill först vid nästa års inkomstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
innebär att likviditetsproblemen kan bli mycket stora i företagen. Man hade, om
man tänkt sig för, åtminstone kunnat rätta till sådana oformligheter genom att
ändra reglerna för avdragsrätten. Men man har ju inte tänkt, man har ju inte
velat se problemen. Man skulle, som Kjell-Olof Feldt sade, baxa igenom
förslaget i riksdagen så fort som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
stifta lag på detta sätt är ansvarslöst, herr talman. Skadeverkningarna&lt;br&gt;
kommer att ge sig till känna först smygande, men de kommer sedan att med&lt;br&gt;
allt större styrka förvärra våra ekonomiska problem. Vårt samhällssystem&lt;br&gt;
kommer att påverkas. Vi har redan en alltför omfattande polifisk styrning i&lt;br&gt;
vårt land. En ännu mer omfattande politisk styrning - genom regering,&lt;br&gt;
10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;riksdag och mäktiga fackliga organisationer -
kommer obönhörligen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändra vårt samhällssystem.
Hur detta sker har inte socialdemokraterna här i riksdagen velat analysera
noggrannare. Skälet är sannohkt detsamma som den sociologiske pionjären Robert
Michels observerade redan 1915. De socialdemokratiska partierna brukar häftigt
motsätta sig en analys av tendensen inom rörelsen till fåtalsvälde. Men
försvaret är svagt. Och de hederliga brukar inte förneka att tendenser till
fåtalsvälde förekommer, konstaterade Michels.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var 1915. Det hade också kunnat vara 1983. Just denna tendens, herr talman,
leder kanske till den där typen av freudianska felskrivningar som vår
finansminister gjorde sig skyldig till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att slippa att beröra så obehagliga ting som ändring av ekonomiskt system och
då också ändring av samhäUssystemet, talar man också i propositionen om hur
marknadsekonomin skall stärkas genom fonderna. I propositionen konstateras att
det är utomordentligt väsentligt att inte skada marknadsekonomins
funktionssätt. Men verkligheten är att den svenska biandekonomin sedan början
av 1970-talet har varit utsatt för så många inslag av statlig styrning att
marknadssystemet redan är skadat. Marknadsekono­min måste därför stärkas med
andra medel än politikerstyrda fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
detta kommer att motiven för ingreppen i marknadsekonomin bygger på en felaktig
verklighetsuppfattning. I propositionen står att det råder en motsatsställning
mellan mänskliga värden och samlevnad å ena sidan samt marknadsekonomi å den
andra. Modern beslutsteori har visat att detta är ett felaktigt sätt att se på
problemen. I Scientific American i maj 1983 redogörs för resultaten frän
dataturneringar gällande bästa lösningar på upprepade spel med paradoxen
&amp;quot;Fångens dilemma&amp;quot;. Analysen av dessa spel - som får tillämpning i
samhällsekonomi, biologi osv. - visar att det lönar sig för enskilda att rent
egoistiskt sett satsa på samarbete framför att satsa på ett beteende som brukar
beskrivas som &amp;quot;allas kamp mot alla&amp;quot;. Modern beslutsteori visar att
framväxten av samarbetet- i propositionen uttryckt som samlevnad och mänskliga
värden - inte behöver förklaras med moral eller altruism. Dataspelen har gett
nya insikter om hur samarbete mellan olika individer och grupper växer fram.
Det kan konstateras att handlingar som bygger på samarbetsvillighet har störst
chans att bli vinstrika under förutsättning att de som är samarbetsvilliga
snabbt försvarar sig mot dem som försöker fuska och lura andra individer eller
organismer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Komplexa
strategier, vare sig de bygger på samarbete eller inte, ger upphov till
frustration hos medparterna. Komplexitet uppfattas ofta som totalt kaos.
Strategier som bygger på slumpmekanismer, eller som tycks bygga på sådana,
uppfattas som icke samarbetsfrämjande. Om en motpart inte är samarbetsvilhg,
skapas inga incitament till samarbetsvilja i omgivningen. Borde inte allt detta
vara ett memento för en regering som gör lagar och regler alltmera
svårbegripliga och bryter mot hävdvunna regler angående utredningsväsen,
remissbehandling och vanlig uppriktighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna om vinstdelningsskatt m. m. ökar komplexiteten i de regler
företagen skall följa. Till detta kommer att &amp;quot;lagen om
löntagarfonder&amp;quot; bara är en av ett stort antal lagar som ger konstifika
förhållningsregler för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag och hushåll.
Slutresultatet blir motsatsen till vad lagsfiftaren har velat uppnå.
Finansministern hoppades ju på att löntagarfonderna skulle göra slut på
spekulationsekonomin. Tvärtom. Man skall uppnå 3 % real avkastning på sina
aktier. Det krävs ju av fondstyrelserna. Måste dessa verkligen inte då ägna sig
åt korta affärer, de som numera kallas klipp?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Analysen
bakom löntagarfondsförslaget bottnar i en marxisfiskt inspirerad
motsatsställning mellan kapital och arbete. Det marxistiska synsättet bygger
sannolikt på antagandet att vårt lands ekonomi är ett nollsummespel. Så är
naturligtvis inte fallet. Ett rationellt samhälle, där var och en har rätt att
handla fritt, skapar oöverskådliga fördelar. Det materiella värdet av den
enskildes arbete bestäms nämligen inte bara av den egna ansträngningen utan
också - och detta tycker jag att vi inte skall glömma - av det arbete och de
ansträngningar som utförs av de mest talangfulla och produktiva människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gunnar
Myrdal har under senare år varnat för att genomföra reformer som inte i
efterhand går att göra ogjorda och exemplifierat med kommunindel-ningsreformen
och förändringarna inom skol- och universitetsväsendet. Om man försöker
genomföra en reform är det absolut nödvändigt att man ställer stora krav på
utredningsarbetet. De som verkligen vill trumfa igenom reformer måste tro på
dem. Jag tycker att det inte är så i dag. Stockholms-Tidningens
&amp;quot;scoop&amp;quot; tyder på att det inte är så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till sist, innan jag framställer mina yrkanden, måste jag ge en
kommentar gällande statsministerns hänvisning till Nils-Henrik Schagers
forskning om löneglidning och étt eventuellt samband mellan vinster och
löneglidning. Nils-Henrik Schager har fidigare blivit felaktigt citerad av
socialdemokrafiska polifiker och i socialdemokratiska pubhkationer. Han har
inte - jag upprepar ordet inte - funnit ett samband mellan vinstläge och
löneglidning. Jag tycker faktiskt att kanslihuset och socialdemokraterna borde
ha tagit hänsyn fill hans dementier. Jag tycker att det vittnar om en ohederlig
debattmetod, men jag är väl gammaldags och naiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar avslag på proposition 50 och bifall till reservafionerna 1,
2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 RUNE GUSTAVSSON
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det här är inte första gången som smålänningar reser sig mot det som
anses vara vrängt och felaktigt. Alltjämt lever Dackeandan kvar i de småländska
bygderna, och det kom också till uttryck den 4 oktober här i Stockholm, liksom
det kommer till uttryck bland socialdemokratiska smålänningar - det har Olof
Palme fått erfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
representerar ett län där småföretagen undan för undan har vuxit fram, skapat
arbete och trygghet. Den bygd som jag representerar drabbades mycket hårt av
folkavtappningen under Amerikaemigrationens dagar. Men de människor som
stannade kvar tvingades att på olika sätt finna sin försörjning. Jordbruken var
för små men barnkullarna var stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var i detta läge den småländska företagsamheten började gro. Det började inte i
några utvecklade och väl planerade fabrikslokaler. I stället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;började
den första tillverkningen i ladugården, vedboden eller kanske i köket. Det var
enkla former, men idérikedomen gav ständigt nya verksamheter. Vid sidan av de
små jordbruken växte det på detta sätt fram en småindustri av det mest
skiftande slag och en produktion som gav arbete och välstånd - ett resultat av
att enskilda idéer och initiativ togs till vara och utvecklades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var inga långa beslutsgångar. Det togs risker, och
naturligtvis blev det ibland misslyckanden. Men det togs nya initiativ, och det
kom nya idéer. Man slogs inte ned av en motgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa företag blev också starkt bundna till den bygd som
de verkade i och det samhälle som växte upp kring dessa företag. Detta är en
värdefull tillgång för utvecklingen i en bygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många yrkesskickliga arbetare startade så småningom egna
företag. Nya idéer och ny produktion utvecklades, och nya arbetstillfällen
skapades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så har utvecklingen varit i mitt län ungefär under de
senast gångna hundra åren, och så är det alltjämt. Men tyvärr har inte
utveckhngen och förutsättningarna för utveckling varit lika goda i hela länet.
Det finns betydande geografiska skillnader, men det är skillnader som inte
tillkomsten av löntagarfonder kommer att utjämna. Men det är utomordentligt
viktigt att den företagaranda, den initiativkraft och den idérikedom som vi har
inte hindras eller kvävs av nya påhitt. Löntagarfonder är något helt
väsensskilt ifrån det system och den verksamhet som jag här har skisseratoch
som finns i mitt eget län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en motion som har väckts av Stina Gustavsson och mig har
vi redovisat litet grand av den situation som skulle uppstå i Kronobergs län
med löntagarfonder. Det visar sig att företagen varje är skulle få betala in
412 milj. kr. Det är pengar som, om de användes till utveckling och till
skapande av nya företag, skulle ge betydligt över 300 nya arbetstillfällen per
år. Därfill kan man lägga märke till att det skulle bli ett kapitalutflöde
ifrån länet till i första hand storstadsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behöver i stället ha en utveckling som ger oss
möjligheter att skapa ny sysselsättning. Löntagarfonderna är ett system som
hindrar denna utveckling i ett län som vårt. Det är därför som vi med'kraft har
försökt att redovisa nackdelarna och att kämpa emot denna typ av verksamhet,
som skulle hindra utvecklingen i vårt län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan inte acceptera att vi får en kapitalutströmning
från glesbygden till storstadsområdena. Det är berättigat att ställa frågan,
vilket har gjorts här förut; Vilket inflytande skulle människorna i mitt län få
över verksamheten? De skulle få se att av den produktion som de själva är med
och skapar, pumpas 40 milj. kr. per år ut utan att det kommer länet till godo.
Det skapar inte trygghet och framtidstro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta ber jag att få yrka avslag på
propositionen och bifall till de reservationer som centerns representanter
stöder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
KERSTIN EKMAN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sveriges tjänstemän avvisar
löntagarfondsförslaget, trots att TCO:s ledning under den nuvarande
utrikesministern spelade en minst sagt pådrivande roll i löntagarfondsfrågan.
Man ville - trots bristande medlemsstöd - fatta ett avgörande fondbeslut vid
1979 års TCO-kongress.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den viktigaste faktorn i detta spel över medlemmarnas
huvuden var Svenska industritjänstemannaförbundet, SIF, TCO:s största förbund.
På LO-sidan talade man öppet om att en &amp;quot;enad löntagarfront&amp;quot; nog
skulle kunna uppnås, om bara SIF föll till föga och fattade ett positivt
fondbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man startade en minikurs om löntagarfonderna. Medlemmarna
ville inte vara med. Knappt 2 % deltog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man inte fick medlemmarnas stöd, satsade SIF-ledningen
i stället på att söka genomdriva ett kongressbeslut i frågan 1978, alltså året
före TCO:s kongress. TCO;s ordförande uppträdde på SIF-kongressens första dag.
Hans 45 minuter långa anförande handlade bara om löntagarfondsfrågan.
TCO-chefen inledde sitt tal med att bl. a. säga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag skall ägna hela det här anförandet åt en av de
vikfigaste samhällsfrågor som TCO och TCO-förbunden haft att ta ställning till
sedan centralorganisationen bildades.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Litet
senare i talet sade han;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det sätt på vilket löntagarfondsfrågan behandlas
inom SIF och inte minst vid denna kongress, får avgörande betydelse för vad som
fortsättningsvis sker inom TCO. Jag skall inte lägga i era händer att ensamma
bestämma hur lösningen blir inom TCO. Men jag vill säga så mycket som att TCO:s
offentliga sektor och kansli inte kommer att mobiliseras för att pressa fram en
lösning som ni är negativa till. Ja, inte ens för att verka för en lösning som
SIF skulle inta en ljum och likgilfig ställning fill.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om SIF-kongressen fattade ett positivt fondbeslut, skulle
alltså TCO mobilisera sitt kansli och sin offentliga sektor för att driva fram
löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan antydde TCO-ordföranden att han redan hade fått med
SIF-styrelsen på galoppen. Han sade i sitt tal så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag hade i våras en överläggning med SIFs
förbundsstyrelse där det kunde noteras att styrelsen stod positiv till den
verksamhet TCO bedriver på olika områden. Det fanns inga undantag och inget
undantag gjordes, minst av allt för löntagarfondsfrågan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Så här
avslutades talet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det väsentliga är att förbunden klart och tydligt
ger uttryck för vilka frågor TCO skall syssla med och vilka ståndpunkter
centralorganisationen skall inta i dessa frågor. Först när detta är fullt klart
kan TCO göra sin verkliga nytta för de anslutna förbunden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skapades en press på ombuden vid SIF:s kongress.
Ombuden blev genom TCO-ordförandens tal provocerade att ta ett steg vars
innebörd och vikt de absolut inte hade klart för sig när de gav sig i väg till
kongressen. Efter talet kändes det som om kongressdeltagarna bar Sveriges
framtida väl och ve på sina axlar. 1978 års SIF-kongress beslöt att förbundet
skulle verka för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;införa kollektiva löntagarfonder
i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
klubbades raskt en färdig motion igenom för att avlämnas till TCO-kongressen
nästa år. Men det fanns en brasklapp om att motionsförslaget skulle gå ut på
bred remiss inom SIF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissen
sändes ut så sent att den kom till klubbarna först omkring den 20 december.
Svaret skulle vara inne redan den 15 januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
påstod att TCO måste ha motionen redan i början av februari, trots att
kongressen inte skulle hållas förrän i juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
jul- och nyårshelg 1978/79 blev märkesdagar vad gäller medlemsaktiviteten i
svensk fackföreningsrörelse. Inom SIF uppstod nämligen en medlemsrevolt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
15 januari 1979 hade det kommit in svar från klubbar som representerade 120 000
medlemmar. 70 % sade nej till motionsförslaget. Medlemmarna läxade upp förbundets
högsta beslutande organ. SIFs motion till TCO-kongressen fick läggas där den
förtjänade - i papperskorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
år senare kom SIF:s ledning med en ny kalldusch för medlemmarna. Man framlade
förslag till ett färdigt helgjutet fondsystem, som skulle föreläggas 1981 års
SIF-kongress trots det 70-procentiga motståndet två år tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
detta förslag sändes ut på remiss. Återigen aktiverade medlemmarna sig på bred
front.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
SIF:s storklubbar, dvs. de med mer än 500 medlemmar, hade 56 stycken svarat,
eller drygt 93 %. Dessutom hade alla storavdelningar svarat, representerande
100 % av medlemmarna. Genom denna remiss framkom att fondmotståndet inom SIF
utgör 82 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häftet
med de motioner som lämnats till 1981 års SIF-kongress enbart i fondfrågan
omfattar 376 sidor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
vid denna SIF-kongress, 1981, infann sig TCO-ordföranden såsom
inledningstalare. Tre år tidigare hade han lovat att om SIF inte visade mer än
ljumhet för löntagarfonder, skulle TCO lägga ned sitt arbete i frågan. Nu hade
SIF visat ett intensivt motstånd emot fonder. Man tycker att TCO-ordföranden
mer än väl borde ha fått svar på sin fråga 1979. Men, herr talman, även fackhga
toppledare kryper ifrån givna löften. Lennart Bodström sade i stället att SIF-medlemmarna
blivit &amp;quot;vilseledda&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutet
blev att SIF inte skulle verka för att införa löntagarfonder. Beslutet borde ha
varit att SIF skulle verka emot införande av löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
står klart att medlemmarna i SIF - nästan en tredjedel av hela TCO -inte vill
ha några kollektiva löntagarfonder. Detta grundar sig på ett beslut, fattat
inom den representativa demokratins ram, och underbyggs av ett dokumenterat
fondmotstånd från 82 % av medlemmarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inget
annat TCO-förbund har ens tillnärmelsevis tvingats att gå så till grunden för
att inhämta medlemmarnas opinion som just SIF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det som. hänt inom SIF är ett utomordentligt starkt tecken på att
Sveriges en och halv miljon tjänstemän massivt är emot införande av
löntagarfonder. Om övriga TCO-förbund hade låtit medlemmarna fritt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;framföra sin vilja i allmänna medlemsomröstningar, skulle
fondmotståndet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
stora löntagarkategori ha demonstrerats över hela TCO-fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
december 1983&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landets tjänstemän avvisar löntagarfondsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 ALLAN ÅKERLIND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det har vid skilda tillfällen sagts från socialdemokraterna att landets
löntagare skulle vilja ha kollektiva löntagarfonder. Detta är fel!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har vi i löntagarfondsdebatten erfarit att tjänstemännen är direkt
avvisande till kollektiva löntagarfonder. Den kritiska inställningen har dock
mycket sällan framförts av de officiella fackliga ledningarna i
tjänstemannaorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns dock en organisation som framfört sina medlemmars uppfattning, och det är
Centralorganisationen SACO/SR, som anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;SACO/SR
anser det svårförenligt med .de traditionella fackliga uppdragen att de
fackliga organisationerna skall engagera sig också som ägare och förvaltare av
produktionskapitalet. Mot bakgrund av det senaste decenniets omfattande debatt
om fondernas systemförändrande karaktär är det lindrigt uttryckt nonchalant att
det slutgiltiga fondförslaget presenteras utan vare sig seriösa motiveringar
eller någon som helst analys av dess verkningar för den svenska ekonomin.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarens
ledamöter bör alltså observera att SACO/SR är så hård i sin kritik att man
säger sig sakna såväl seriösa motiveringar för löntagarfonderna som en analys
av de effekter fonderna kommer att få. Dessutom konstaterar SACO/SR att
fonderna har en systemförändrande karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
de effekter fonderna får på löntagarinflytandet i näringslivet ger SACO/SR
följande synpunkter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Fonderna
bäddar för interna intressekonflikter i de fackliga organisatio­ner vars
representanter i fondstyrelserna är ålagda att följa det reglemente som anges
av placeringsutredningen.&amp;quot; . Och så fortsätter SACO/SR:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Få
löntagare torde i praktiken uppleva ett ökat inflytande i näringslivet genom
att deras egna fackhga företrädare tar över traditionella kapitalägarintressen
i fondstyrelserna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
effekterna på den fackliga rörelsen konstaterar SACO/SR: &amp;quot;Om den i
systemet inbyggda intressekonflikten leder till splittring och försvagning av
de fackhga organisationerna kan resultatet bli att löntagarnas inflytande
snarare minskar än ökar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
avslutar sina remissynpunkter med att säga: &amp;quot;Sammanfatt­ningsvis anser
SACO/SR att löntagarfonder i ATP-systemet är ett missriktat och dåligt förslag
till lösning av de problem som officiellt anförts som motiv för fonderna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
utredningsförslaget fått en så nedgörande kritik är det förvånande att
regeringen ändå går vidare. Regeringen underlåter också att försöka bemöta &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remissinstansernas
kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
oss också se på vad Sveriges Civilingenjörsförbund skrivit i sitt
remissyttrande. Det inleder med följande: &amp;quot;Det föreslagna
vinstdelningssys-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;temet saknar
förutsättningar att skapa ökad arbetsmotivation hos de anställda, då systemet
är kollektivt och därmed ingen hänsyn tas till individuella eller till av grupp
utförda prestationer inom ett företag. Systemet ger ingen anledning att tro på
framtida lugnare avtalsrörelser och en mer dämpad kostnadsutveckling, då
sambandet mellan hög lönsamhet och hög löneglidning på intet sätt är
säkrat.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilingenjörerna
påpekar också att företagens handlande kommer att påverkas organisatoriskt av
löntagarfonderna och vinstskatten. Företagens uppbyggnad blir mer skattemässigt
anpassad och inte affärsmässig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
fortsätter: &amp;quot;Vidare kommer företagens risktagande att dämpas och därmed
även deras innovativa verksamheter. Systemet bestraffar högtekno­logiska och
konkurrenskraftiga företag med ett ökat skattetryck.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
som verkligen bör veta, nämligen civilingenjörerna, konstaterar alltså att
löntagarfondssystemet skulle bestraffa de högteknologiska och konkurrenskraftiga
företagen. Men det är ju just på grund av hög teknologi och god konkurrenskraft
som det skall kunna bli fler jobb i framtiden. Då skall inte detta bestraffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilingenjörerna
påpekar också att den föreslagna löntagarfondsskattens effekt inte är analyserad
av utredningen. Utredningen har alltså inte analyserat sitt eget förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilingenjörerna
fortsätter: &amp;quot;Det torde, trots frånvaron av analys i betänkandet, stå klart
att riskerna för samhällsekonomiskt negativa effekter är stora och att systemet
motverkar strävandena att nå en ekonomi i balans.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
avslutar sitt remissvar med att man på det bestämdaste avstyrker såväl
vinstskattesystemet som de kollektiva löntagarfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
har avstått från att ta ställning, med motiveringen att TCO inte är enigt i
frågan. Men det är intressant att ta del av vad t. ex. &amp;quot;TCO:are för
fondomröstning&amp;quot; har anfört. De skriver: &amp;quot;Egentligen är det ett
alldeles för väl känt faktum att en stor majoritet av TCO-kollektivets enskilda
medlemmar är motståndare till löntagarfonder för att här behöva påpekas. Alla
opinionsmätningar, liksom 100-tals arbetsplatsvis företagna medlems­omröstningar,
visar att högst 10-20 % av tjänstemännen är positiva till löntagarfonder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;TCO:are
för fondomröstning&amp;quot; skriver vidare; &amp;quot;Det är en helt absurd tanke att
Sveriges Riksdag skulle kunna besluta om löntagarfonder tvärt emot den
deklarerade viljan hos en så betydande del av löntagarna som Sveriges en och en
kvarts miljon tjänstemän utgör. Detta vore ett beslut som skulle gå emot den
sanna demokratins innersta mening. Med största säkerhet kommer ett sådant
beslut att medföra en kraftig ökning av politikerföraktet hos Sveriges
folk.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;TCO:are
för fondomröstning&amp;quot; avstyrker bestämt fondförslaget och skriver: &amp;quot;Vi
enskilda medlemmar inom TCO-förbunden vet hur utomordenfiigt svårt det är att
få en facklig organisations ledning att ta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn till sina enskilda
medlemmar. Trots detta och trots att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medlemsmajoriteten är
klart emot löntagarfonder, respekterar de flesta fackliga ledarna inte
detta.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så säger &amp;quot;TCO:are för fondomröstning&amp;quot;. Vad de
här säger skulle också kunna gälla för dem som är anslutna till något
LO-förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO tillstyrker i sitt remissvar löntagarfondsförslaget och
skriver bl. a.: &amp;quot;De motiv som LO har för införande av löntagarfonder
omfattas av en stor majoritet av organisationens medlemmar.&amp;quot; Men påståendet
att en stor majoritet av LO:s medlemmar vill ha kollektiva löntagarfonder
saknar grund och är att döma av resultaten av gjorda opinionsundersökningar
helt felaktigt. Med tanke på de mycket få LO-medlemmar som i opinionsunder­sökningar
svarat att de vill ha löntagarfonder är det i stället troligt att en majoritet
även inom LO inte vill ha dessa fonder. Men något verkligt försök att utröna
medlemmarnas mening har inte gjorts inom LO-förbunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En majoritet av löntagarna vill afltså inte ha kollektiva löntagarfonder.
Vid den av företagarna organiserade demonstrationen mot löntagarfonder den 4
oktober demonstrerade tiotusentals företagare. Men jag har träffat så många
löntagare - både arbetare och tjänstemän - som har berättat att de var med vid
denna demonstration att jag har börjat undra om det inte i själva verket var en
majoritet av löntagare som demonstrerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla de fackföreningsmedlemmar som inte vill ha de
kollektiva löntagarfonderna, som de fackliga ledningarna i vissa fall vill
driva igenom, har svårt att göra sig hörda. Ingen frågar dem, men de fackliga
ledningarna talar ändå i deras namn. Och medlemmarna kan säga som &amp;quot;TCO:are
för fondomröstning&amp;quot; skrev, nämligen att vi enskilda medlemmar vet hur
utomordentligt svårt det är att få en facklig organisations ledning att ta
hänsyn till sina enskilda medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges löntagare borde få ett ord med i laget, har det
sagts tidigare i debatten. Det tycker jag är riktigt. Men när de vill ha det
anklagas de bl. a. av Sten-Ove Sundström här i kammaren för att vilja bevara
sina maktpositioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har talats om medinflytande i debatten, och Olof Palme
talade i går om &amp;quot;de bolagsstämmor där vanliga löntagare inte får sätta sin
fot&amp;quot;. Men vad är det som säger att inflytandet för den vanlige löntagaren
blir större i löntagarfonderna än det nu är i statliga företag som SJ,
televerket och PK-banken, eller i fackligt ägda företag som Aftonbladet och
BPA? Inte har den vanliga människan något att säga till om där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarna får lägre lön genom löntagarfonderna; det är
helt klart. Fonderna ökar maktkoncentrationen ytterligare. Löntagarna har ingen
som helst nytta av att makten flyttas från en maktgrupp till en annan. Fonderna
hotar jobben - det har sagts i många sammanhang. Endast lönsamma företag kan i
längden garantera en trygg sysselsättning. Fonderna undergräver lönsamheten.
Investeringarna minskar och därmed möjligheterna till nya arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill rekommendera kammarens ledamöter att läsa en
artikel i Dagens Nyheter från söndagen den 18 december. Där leds i bevis att de
som drabbas värst av löntagarfonderna blir byggnadsarbetarna, genom att
investeringarna minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varför 
skulle  vi  vilja  ha   något  sådant?  Vi  säger  absolut  nej   till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;löntagarfonder,
som bara får negativa konsekvenser för alla utom möjligen för de nuvarande
aktieägarna, som kanske får bättre betalt för sina aktier när det kommer nya
köpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag hörde kammarens socialdemokratiska ledamöter
instämma i Olof Palmes anförande i går, tänkte jag på vad Aftonbladet skrev i
en ledare den 11 oktober 1981, nämligen: &amp;quot;När man hör det aktiva och
entusiastiska partifolket beskriva kongressbeslutet om fonderna verkar det
nästan som de trodde på det. Men i själva verket är tveksamheten och
osäkerheten fortfarande stor.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Margit Gennser har i sitt anförande här citerat vad som
står att läsa, med bild och allt, i dagens nummer av Stockholms-Tidningen.
Kjell-Olof Feldt har väl där skrivit ner sina innersta tankar, nämligen att han
djupt ogillar löntagarfonderna. Jag tycker att finansministern är skyldig
kammarens ledamöter att komma hit och förklara sig före omröstningen i
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sida i denna tidning är också införd en artikel
med rubriken &amp;quot;Det behövs ett nytt SAP&amp;quot;. Sedan står det så här:
&amp;quot;Fondmotståndare inom socialdemokratiska parfiet planerar att starta ett
nytt socialdemokrafiskt parti. De känner sig inte längre hemma i SAP.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är viktigt att konstatera att motståndet
mot de orättfärdiga och onyttiga löntagarfonderna går djupt in i det
socialdemokratiska partiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mycket mer vore att säga om detta orättfärdiga förslag,
som tar löneutrymme från arbetare och tjänstemän för att några skall få vara
aktieägare för andras pengar, men av tidsskäl skall jag nöja mig med att vädja
till kammarens ledamöter att tänka på konsekvenserna och avslå förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
SVEN ERIC LORENTZON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Även jag vill uttala en önskan om att
finansminister Feldt måtte infinna sig här och förklara sina innersta tankar.
Vi som talar för kooperationen och de kooperativa idéerna har full förståelse
för hans diktning. Det vill jag klart deklarera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i detta anförande att ägna mig ät de
kooperativa föreningarna och visa på det orimliga i att verksamhet som bedrivs
i kooperativ form, dvs. i ekonomiska föreningar, omfattas av
vinstdelningsskatter. Om nu löntagar­fonder kommer att införas, finns det flera
skäl som talar för att ekonomiska föreningar ej skulle vara med i systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även de som tror på socialdemokraternas och LO:s argument
för löntagarfonder måste inse att de vid en närmare analys i varje fall inte är
tillämpbara på ekonomiska föreningar. Av denna anledning har inte bara
lantbrukskooperationen utan även den socialdemokraterna närstående
konsumentkooperationen med bestämdhet avvisat vinstdelningsskatt för
kooperativa föreningar. Låt mig peka på de väsentliga skiljaktigheterna mellan
en kooperativ förening och ett aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det primära målet för ett aktiebolag är att uppnå maximal
avkastning på det satsade kapitalet. Enkelt uttryckt mesta möjliga vinst. En
kooperativ förening har inte något vinstsyfte i samma bemärkelse. Det innebär
emellertid ingalunda att verksamheten inte skall bedrivas så effektivt som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligt. Tvärtom är det
primära målet för den kooperativa föreningen att genom en effektiv verksamhet
ge medlemmarna mesta möjliga utbyte, då de utnyttjar föreningens tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medlemmen
får ingen avkastning på sitt satsade insatskapital, typ aktieutdelning. Han kan
inte heller sälja sin insats. Därför kan han inte direkt få del av
värdetillväxten i företaget. Jämför med aktieägaren som kan sälja sina aktier
till ett högre pris om bolaget ökat i värde. När medlemmen utträder ur
föreningen, får han endast tillbaka sitt nominellt inbetalda insatskapital. Han
kan alltså inte tillgodogöra sig några kapitalvinster utan gör tvärtom en
ränteförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det har sagts att löntagarfonderna skulle bidra till en jämnare
förmögenhetsfördelning och minska maktkoncentrationen. Den som vill hävda att
detta även gäller för kooperativa företag känner inte till hur en kooperativ
organisation är uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
förmögenhetskoncentration förekommer ej, eftersom den enskilde medlemmen aldrig
får direkt del av den värdetillväxt som sker i föreningen utan bara får
tillbaka sitt nominella insatskapital. Man kan därför utan överdrift säga att
kooperationen med många små enskilda medlemmar och demokratisk organisation är
raka motsatsen till makt- och förmögenhetskon­centration. Fem stycken centralt
tillsatta gigantiska löntagarfonder är däremot makt- och ägarkoncentration av
tidigare sällan skådad omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarna
kan aldrig via löntagarfonder få något inflytande i kooperativa föreningar.
Inflytandet är obetingat kopplat till medlemskapet och inte till ägarkapitalet.
Om denna princip rubbas hotas hela kooperationens grundidé. De förlagsinsatser
som det är tänkt att fonderna skall köpa ger heller inte någon rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
säger att löntagarfonderna skall förbättra kapitalbild­ningen i företagen. För
kooperativa företag blir effekten den rakt motsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
måste ha klart för oss att det är en väsentlig skillnad på aktiekapital i ett
bolag och förlagsinsatser i ekonomiska föreningar. Förlagsinsatserna som
löntagarfonderna skall kunna köpa i ekonomiska föreningar berättigar ej till
något inflytande eller någon värdetillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill hävda att vinstdelningsskatten innebär en betydande konkurrens­nackdel för
kooperativa föreningar. Dessa kommer att få betala vinstdelningsskatt i stor
omfattning och få tillbaka litet, om ens något. Det är inte alls otroligt att
t. ex. vinstdelningsskatt från lantbrukskooperationen går till aktieköp vid
Volvo, som är vår största konkurrent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
skäl för att kooperativa företag skall betala vinstdelningsskatt som angetts i
propositionen skulle vara möjligheten att få koncernbidrag från dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
praktiska skäl bedriver kooperativa föreningar viss verksamhet i
dotterbolagsform. Likväl är det kooperativ verksamhet. Om resultat i
dotterbolag slussas via koncernbidrag till moderföreningen gäller ju allt jag
tidigare framfört om kooperationen, dvs. ingen kapital- och ägarkoncentra­tion
och ingen kapitalavkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det tredje skälet för att
kooperationen skulle betala vinstdelningsskatt har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sagts vara möjligheten att
utnyttja investeringsfonden. Åtminstone jag har svårt att inse att möjlighet
att undgå skatt kan vara ett skäl för att bli utsatt för skatt. F. ö. utnyttjas
investeringsfonderna sparsamt inom lantbrukskoopera­tionen - den del av näringslivet
som jag bäst känner till - eftersom några stora vinster som kan avsättas ej
finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anser att vinstdelningsskatt ej behöver bli så betungande för kooperationen. En
kooperativ förening kan ju alltid minska underlaget för skatten genom att höja
priset på medlemmarnas produkter, alternativt sänka priset på medlemmens inköp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
motsäger finansministern sig själv på det grövsta. I ena stunden behövs
löntagarfonderna för att förstärka kapitalbildningen. I andra stunden antyds
att skatten inte blir så farlig om konsolideringen sänks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Argumentet
att bara föreningarna försämrar sin kapitalbildning så bhr skatten inte så
kännbar har en direkt destruktiv innebörd. Risken är nämligen att detta är vad
som kommer att ske. I så fall kan föreningarnas finansiella ställning komma att
försämras så att hela verksamheten äventyras på litet sikt. Återigen finns det
anledning att tänka på att det resultat som vinstdelningsskatten tas från i en
kooperativ förening till fullo utgör en konsohdering. Därför innebär varje
krona som betalas i vinstdelningsskatt en försämrad kapitalbildning. Även om
skatten återförs i form av förlagsinsatser blir det en försämrad konsolidering,
eftersom räntan på dessa blir mycket hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sammanfattningsvis vill jag konstatera att även trogna socialdemokrater
som har någon insikt i hur kooperativa föreningar arbetar inser att inget av de
syften man vill uppnå med löntagarfonderna är relevant för kooperativa
föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
än högre grad än för aktiebolag innebär vinstdelningsskatten en försämrad
kapitalförsörjning för kooperationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 LENNART NILSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag var inte med 1928 under det s. k. kosackvalet, när bonden skulle bh
av med sin ko, barnen skulle förvildas och människorna över huvud taget skulle
hamna i något slags situafion av öststatsmodell. Men när jag hade funderat
litet kring den debatt som har förevarit, som den förs ute i samhället från
visst håll, får jag intrycket att det är ungefär samma diskussion som den som
förekom förr i världen när man målade upp hotbilder. Vi som har vuxit upp i ett
socialdemokratiskt Sverige vet naturligtvis att den bilden inte stämmer med verkligheten.
Det finns inget tvång, det är inga fackpampar som styr verksamheter osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Bohuslän finns det en mängd små företag som bedriver en fin verksamhet. Vi var
några riksdagsledamöter som under den plenifria veckan var ute och diskuterade
med företrädare för småföretagen, och på intet av dem tog man upp fonderna. De
tycker inte om löntagarfonder, men de är naturligtvis medvetna om att det är
någonfing som inte berör dem speciellt mycket, utan det var andra problem de
ville diskutera med oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det visar att den bild som
de borgerliga målar upp inte är någonting annat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;än ett led i kampanjen mot
arbetarrörelsen. Jag vill påstå att den kampanjen tyder på ett förakt mot den
demokrati som vi har i vårt land, eftersom de människor som representerar sina
kamrater i olika sammanhang är valda. Jag utgår dock ifrån att de borgerliga
väl ändå ställer upp på den representafiva demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns många argument för löntagarfonder. Ett exempel kan jag nämna som vi
känner väl till hemma i Bohuslän, nämligen en företeelse som fanns på Tjörn
tidigare. Där fanns några bröder som tyckte att det var vikfigt att man skall
bestämma själv här i livet, vilket ledde till att 100-tals miljoner från
skattebetalarna, från de människor som bidrar till produkfionen, spelades bort
och seglades bort, bl. a. till Västindien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det sammanhanget har det inte hörts någon kritik från företrädare för
borgerligheten. Det verkar som om man på det hållet accepterade att ett fåtal
skall styra utvecklingen och med hjälp av olika tricks komma undan de
skyldigheter vi har i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt i att vi har levt i ett socialdemokratiskt Sverige under många år,
med undantag för några år nu under senare tid, tycker jag att den bild som har
målats upp av borgerliga företrädare inte stämmer med den verklighet som
människorna upplever. Vi kan se på läktaren här i dag att intresset inte är
särskilt stort, trots de kampanjer som bedrivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att får bara löntagarfonderna verka, så upptäcker människorna att den bild
som borgarna målat upp av arbetarrörelsen som ett hot mot frihet och demokrati
är lika felaktig den här gången som den allfid varit förut. Det är naturligtvis
tvärtom - det är arbetarrörelsen som står för en utveckling av demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 HANS PETERSSON i
Röstånga (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I nära 30 år har jag varit TCO-ansluten. Jag vill därför redovisa några
omröstningar som ägt rum bland TCO-tjänstemän på arbetsplatser runt om i
landet. Jag skall definitivt icke måla upp någon hotbild utan i mycket torra
siffror redovisa fakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det lilla Jubels Bygghandel i Lidköping med 21 TCO:are har alla röstande sagt
nej till löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det multinafionellaSKF med 1 200 TCO:are har 74 % sagt klari nej till
kollektiva fonder. Bara 4,1 % vill ha fonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det spelar ingen roll
vilken ägarkategori företagen tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I det utlandsägda 3M
Svenska AB sade 84 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I hyresgäströrelsens
Borohus sade 87 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I konsumentkooperationens
Svenska Rayon sade 89 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I skogskooperationens
Vänerskog, Skövderegionen, sade 100 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I jordbrukskooperationens
Kalmar Läns Slakteri sade 86 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I det statliga Uddcomb i
Karlskrona sade 78 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I det fackföreningsägda
BPA sade 67 % av tjänstemännen i Göteborg nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det spelar ingen roll
vilken bransch företagen tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I verkstadsföretaget L M
Ericsson i Oskarshamn sade 87 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I förpackningsföretaget
Tetra Pak i Lund sade 81 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
försäkringsbolaget Trygg-Hansa sade 86 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
läkemedelsföretaget Astra-Hässle i Mölndal sade 81 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
bilfabriken Saab-Scania i Trollhättan sade 83 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
Skaraborgsbanken sade 91 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I möbeltillverkarföretaget
Ulferts i Tibro sade 95 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
skogsindustrin Billerud i Säffle sade 80 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
Tändsticksbolaget sade 85 % nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppräkningen kan göras hur lång som helst. Slutsatsen är
entydig. Tjänstemännen vill inte ha kollektiva löntagarfonder. Detta är fakta
som riksdagens socialdemokrater och kommunister bör känna till innan vi går
till votering och de, mot en massiv folkopinion, inför de kollektiva
löntagarfonderna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
ANN-CATHRINE HAGLUND (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mycket har sagts i fonddebatten under alla de
år löntagarfonder debatterats, och mycket har sagts i debatten här i kammaren.
Skälet till detta är givetvis att få frågor väckt så mycket ovilja, misstro och
motstånd hos svenska folket, i näringslivet och hos politiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att socialdemokraterna nu om några timmar skall genomdriva
fonderna trots detta motstånd hos svenska folket vittnar om total okänslighet i
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall i mitt anförande dels erinra om några av
resultaten i den enda specialenkät som är gjord angående företagarnas syn på
löntagarfonderna, dels beröra hur fonderna kan slå mot över 50 % av Sveriges
befolkning, nämligen kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har när de talat om fonderna ofta sagt
att fonderna behövs för företagens skull. Vilka kan bedöma detta bäst om inte
företagarna själva? IMU frågade i maj-juni 1983 ett representativt urval ur
statistiska centralbyråns företagarregister, där alla privata företag i landet
ingår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här har medtagits de företag som inte är börsnoterade och
som har minst två anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagarna tillfrågades om hur hotfulla de ansåg olika
företeelser vara, hur problematiska de ansåg löneutvecklingen, inflationen,
ränteläget, löntagarfonderna, strejkerna m. m. vara inför framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93 % ansåg löntagarfonderna vara ett mycket stort eller
ett ganska stort hot. Som hot nr 2 kom inflationen. Det skall observeras att
löntagarfonder angavs som ett mycket stort hot av 71 % av företagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan fråga var varför de ogillar regeringens
löntagarfondsförslag. Var tredje företagare gav uttryck för följande omdömen:
&amp;quot;Ohederligt, oetiskt, lömskt, ovärdigt i vår demokrati, bedrägligt.&amp;quot;
Man sade också: &amp;quot;En smygpolitik. De går bakom ryggen på svenska
folket.&amp;quot; En liknande kommentar var: &amp;quot;Ett olustigt sätt att successivt
vänja folk vid tanken på fonder. Sedan sitter ju alla plötsligt med skägget i
brevlådan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I IMU-undersökningen visade det sig att drygt hälften av
landets företagare ,56 7c, hade planer på att investera. Av dessa skulle 32 %
minska sina investeringar om löntagarfonderna infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
påverkas då nyföretagandet av löntagarfonder? 78 % av företagarna ansåg att
nyföretagandet skulle påverkas negativt. I företag med 50-200 anställda tror
hela 83 % av företagsledarna att fonderna skulle verka negativt för
nyföretagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
effekter får då löntagarfonderna på företagarna själva? 36 % av företagarna
uppger att de allvarligt skulle överväga att sluta som företagare om fonderna
införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
den betydelsefulla gruppen medelstora företag skulle mer än varannan
företagsledare, 54 %, allvarligt överväga att sluta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fullständigt obegripligt att regeringen vill genomföra löntagarfon­derna mot
näringslivets vilja. Det visar på en total okänslighet och oförståelse för
företagens situation och för hur viktig framtidstron är för det svenska
näringslivet. Värt lands företagare har sagt ifrån, och de har varnat för
konsekvenserna. Regeringen vill inte lyssna och vill inte bry sig om. Eller har
man &amp;quot;baxat fonderna hit&amp;quot; mot sin innersta önskan? Jag tycker att
Kjell-Olof Feldt är skyldig oss en förklaring. Den 4 oktober kunde alla
svenskar se vilken kraftfull markering Sveriges företagare gjorde mot fonderna,
men inte bara företagare utan även många andra fondmotståndare deltog, även
socialdemokrater. - Även detta står att läsa i dagens Stockholms-Tidningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mycket
har sagts här i kammaren, herr talman, om fonderna, men ingenting har sagts om
löntagarfondernas inverkan på kvinnornas situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fondfrågan
är självfallet ingen jämställdhetsfråga. Jag vill dock påstå att det största
hotet mot inflytande och arbetstillfällen för kvinnorna många gånger finns i
frågor som ej brukar benämnas jämställdhetsfrågor. Könsneutrala frågor drabbar
kvinnor och män olika, eftersom vårt samhälle ser ut som det gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Fondsverige kommer de fackliga organisationerna, de fackliga ledarna, att
snabbt ta makten över näringslivet och därmed över mycket annat i vårt
samhälle. I de fackliga organisationerna har kvinnorna mycket få ledarposter,
få förtroendeuppdrag. Kvinnornas inflytande i facket är minimalt. Jag är rädd
för att kvinnornas inflytande kommer att minska i Fondsverige. Hur många
kvinnor kommer att vara med om att fatta avgörande beslut i facket och i
fondstyrelserna? I de politiska partierna däremot finns numera en inbyggd och
mycket medveten strävan efter ökad kvinnorepresentation - även om det går
alldeles för långsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvinnorna
har också på senare år skaffat sig alltmer ansvar och inflytande i
näringslivet, särskilt när det gäller småföretagandet. Kvinnorna har stått för
nyföretagandet när det gäller småföretagandet. Men när fonderna genomförs blir
företagandet och nyföretagandet dyrare och krångligare. Trenden att starta
eget, som i så hög grad finns hos kvinnorna i dag, kommer att vika. Den
IMU-undersökning jag redogjort för tidigare bekräftar detta. 78 % av
företagsledarna tror att fonderna inverkar negativt på nyföretagandet, och 93 %
av företagarna ser fonderna som ett hot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Köpmannaförbundet finns en mycket stor grupp kvinnor knutna, till
SHIO-Familjeföretagen - bl. a. Hantverkarkvinnornas riksförbund - och till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=102 height=68&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december
  1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;många andra förbund.
Gruppen kvinnliga småföretagare växer - var fjärde    Nr 55 småföretagare är
kvinna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla känner de hotet från
fonderna, alla säger de kraftigt och entydigt nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fruktar för framtiden, för fördyringar för sina företag, att bli uppköpta, att
bli utsatta för påtryckningar, att inte kunna få utgifter och inkomster att gå
ihop. Ofta har de sina barn engagerade i företaget, och de är rädda att inte
klara generationsväxlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kvinnlig småföretagare sade till mig: &amp;quot;Här sitter en massa politiker och
administratörer och vet inte vad det är att försöka vara lönsam, att få det
hela att gä runt - det är på det sättet som löntagarfondsförslag kan komma
fram.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
drabbas både kvinnliga och manliga småföretagare. Men jag ser med särskild oro
att det område där kvinnorna håller på att få fotfäste kommer att drabbas
mycket hårt. Det kommer att försvåra för kvinnorna, som äntligen - om än för
långsamt - håller på att bryta sig fram och skaffa sig inflytande i
näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan väg till inflytande i näringslivet går via aktiesparande och
akfiefondssparande. Hundratusentals kvinnor har på senare år börjat spara i
akfiesparfonder. Skattefondssparandet har medfört åtminstone 380 000 nya
akfiesparare på mindre än fem år, varav hälften är kvinnor. Detta har skapat
ett intresse för aktier och gett en kunskap som många kvinnor tidigare inte
haft. Aktiefondssparandet har fått verklig förankring hos kvinnorna. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
nu regeringen vill avskaffa denna framgångsrika form för spridning av aktier,
innebär det att man försvårar för kvinnor att på detta sätt skaffa sig
ekonomiskt oberoende, trygghet och ökat inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Via
vinstskatten kombinerad med löneskatt skall företagen finansiera en
socialisering av de svenska företagen. Detta innebär att svårigheterna på
arbetsmarknaden kommer att öka. Fondförslaget är självfallet könsneutralt. Men
med den könsuppdelade arbetsmarknad vi har kommer kvinnorna att känna av
svårigheterna särskilt mycket. Kvinnorna har särskilda svårigheter på
arbetsmarknaden. Detta att exempelvis sist anställd först får gå vid
nedskärning drabbar ofta kvinnor. De har dessutom ofta arbeten som det är
lättare att avskeda ifrån, både i näringslivet och i den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fondsystemet
medför ökade kostnader för den offentliga sektorn - enligt vissa beräkningar
med 12 miljarder kronor. En stor del av de anställda i offentlig sektor är
kvinnor - i kommunal tjänst ca 85 %. När den offentliga sektorn får ökade
kostnader påverkas självfallet kvinnornas situafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besparingar
inom den offenthga sektorn är helt nödvändiga liksom effektivisering och
privatisering. Det är självklart. Men att dessutom öka kostnaderna genom att
införa ett löntagarfondssystem med löneskatt och vinstskatt är barockt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
fritt och lönsamt näringsliv utan löntagarfonder är bästa garantin för fillväxt
och trygg sysselsättning för både kvinnor och män. Det är ett näringsliv som
sköts av företagare och inte styrs av fackföreningsfunktionä­rer och politiker.
Ett sådant näringsliv är också en förutsättning för ökat inflytande för
kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De politiska
kvinnoförbunden har inte ansetts värda att få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;löntagarfondsförslaget
på remiss, trots att fonderna kommer att drabba kvinnorna alldeles specieflt.
Jag har därför här i kammaren velat påvisa hur fonderna påverkar kvinnors
situation och framföra moderata kvinnors absoluta motstånd mot kollekfiva
löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr  talman!   Jag  yrkar   bifall   till   de  
moderata   reservationerna   i finansutskottets betänkande 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta anförande instämde Birgitta Rydle, Anita
Bråkenhielm, Ulla Voss-Schrader och Blenda Littmarck (alla m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 12
BERTIL JONASSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Debatten om löntagarfonder har pågått i detta
land i snart fio år. Nu vill socialdemokraterna försöka att vid en strategiskt
vald tidpunkt få den svenska riksdagen att släppa igenom detta fondförslag, men
det kommer inte att gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela förfarandet kring fonderna har varit anmärkningsvärt.
Man lämnar ut förslag på remiss under semestertid och kräver att
remissinstanserna skall handla mycket snabbt. Många remissinstanser, om inte de
flesta, har klagat över den korta remisstid som har stått till förfogande. Den
har varit så kort, att en av vårt lands största fackorganisationer inte hann
fråga sina medlemmar, utan fick lämna ett &amp;quot;jaså&amp;quot; till svar, trots att
vi vet att medlemmarna säger nej till fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det gör vi också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tänker visa den svenska riksdagen och framför allt den
socialdemokratiska regeringen hur fonderna kommer att påverka några av de
företag som finns i Värmlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först vill jag påpeka att det är mycket svårt att göra
beräkningar utifrån offenfligt material. Den offenthga årsredovisningen skiljer
sig från företagens deklaration. Därför kan mina siffror vara avvikande i
förhållande till andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av de mest betydelsefulla företagen i Värmlands län är
BiUerudskoncernen. Som ni alla vet är Billerud tillverkare av bl. a.
förpackningsmaterial och förpackningar. Vi skall här intressera oss för
moderbolaget i koncernen. De siffror och värden som jag kommer att redovisa rör
endast moderbolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Billerud har en personalstyrka på 4 500 personer i
Värmlands län. Företaget är en betydelsefull arbetsgivare för många kommuner i
länet. Billeruds investeringar i fasta anläggningar under 1982 uppgick till ett
belopp av 277,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt de beräkningar som har gjorts på 1982 års siffror
skulle Billeruds moderbolag få betala 18,5 milj. kr. i vinstskatt. Enligt en
prognos för 1983 blir vinstskatten 50 milj. kr. För varje anställd kommer
kostnaden att öka med mer än 4 000 kr., utifrån beräkningen för 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare ett företag skall redovisas för att
åskådliggöra de negativa verkningar löntagarfonderna får.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AB
Karlstads Mekaniska Werkstad - vi ser även i det här fallet på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;moderbolaget - är i
Värmlands län en betydande arbetsgivare. Företaget gav 1982 sysselsättning åt
ca 1 100 personer i länet och investerade 5 miljoner i fasta anläggningar.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var 3,2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1982
betalade Karistads Mekaniska Werkstad 5,9 milj. kr. i skatt till stat och
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
företag skulle ha fått betala 644 000 kr. i vinstskatt, om vi hade haft
fonderna nu. Det är mer än 12 % av investerat kapital i fasta anläggningar
under beräkningsåret 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Westra
Wermlands Sparbank, som är en lönsam och bra bank, skulle ha fått en
skatteökning på 48 %, om vi hade haft fonder nu. Det belopp som banken skulle
ha betalat är 911 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Införandet av kollektiva löntagarfonder motverkar investeringsviljan i
näringslivet över lag och inte minst i det värmländska. Detta har klarlagts vid
kontakter med företagare. Landsting och kommuner förlorar skatteunderlag osv.
Jag kan inte finna annat än att vi i Värmlands län har lika litet - kanske
mindre - att vinna på löntagarfonder än man har i andra län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle här ha tagit upp frågan om de kooperativa föreningarna, men tiden är
knapp, och Sven Eric Lorentzon berörde den frågan i sitt anförande. Det kan
inte vara riktigt att, därest löntagarfondsförslaget drivs igenom, de
kooperativa föreningarna skall jämföras med andra företag. De verkar inte alls
på samma grunder. För att vinna tid kan jag instämma i vad Sven Eric Lorentzon
sagt på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1,2,5 och 6 i
utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 ERIC HAGELMARK
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sällan har väl något politiskt förslag blivit så utdömt av
folkopinionen som det om löntagarfonderna. Vi har under åren sett en mängd
opinionsundersökningar som visat att svenska folket vill ha ett brett enskilt
ägande men inte centrala kollektiva fonder. Vi har sett företagarnas stora 4
oktober-manifestation, till vilken många andra grupper anslöt sig. Och vi har
sett hur upprörda medlemmar i en rad fackförbund har anordnat
arbetsplatsomröstningar, där utfallet blivit en protest mot vad socialdemo­kraterna,
LO och TCO stod för i fondfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta av oss torde instämma i att de fackliga organisationerna har ett stort
inflytande över politiken och att det främst är LO som har drivit på
fondfrågan. Men tidigare var det även TCO och dess förbund som drev på. Om de
fackliga organisationerna är sä starka inom politiken, är det utomordenfiigt
viktigt att de också fungerar demokratiskt. Jag vill därför belysa brister i
det fackliga systemet, som uppenbarat sig inom TCO i löntagarfondsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har sagts att det är lättare att införa demokrati än att behålla det
demokratiska systemet vitalt. Demokratin måste ständigt vårdas, och man måste
vara uppmärksam pä tendenser som betyder att ledarna inte längre tar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn tiU medlemmarnas
grundläggande värderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett representativt system får de valda ledarna stora möjligheter att ta upp
frågor som de själva känner mycket för. De får också stora möjligheter att
utnyttja organisationens tidningar, kurser m. m. för att främja sina syften.
Det är ingen kritik mot fackföreningsrörelsen som sådan att jag nu slår fast
att dess ledare har en stor makt gentemot medlemmarna. Denna makt förstärks av
att korrigeringsinstrument för ledarnas maktutövning saknas. Inom de centrala
fackliga organisationerna existerar inte allmänna folkliga val, som vi har inom
politiken, där representanterna över en dag kan finna att de inte blivit
återvalda. De centrala fackliga representanterna sitter mer eller mindre på
livstid, eftersom facket inte tillämpar allmänna direkta val av sina högsta
ledare. Denna makt innebär ett särskilt ansvar för de högsta ledarna att aktivt
söka pejla medlemsopinionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
sådan systematisk pejhng av de vanliga medlemmarnas värdering förekommer dock i
mycket ringa omfattning inom fackföreningsrörelsen. Därigenom tappar de högsta
ledarna lätt kontakten med medlemmarna. Det skapar risker för ett system, där
högsta ledningen utformar förslag, som sedan mer eller mindre genomgående drivs
nedåt i organisationen i stället för att förslag uppstår hos medlemmarna och
drivs uppåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill nu upprepa, att de synpunkter jag här anlägger inte innebär någon
antifacklig kritik i betydelsen att den fackliga rörelsen inte skulle behövas.
Tvärtom behövs den, och den gör sin största nytta om den beaktar demokratins
krav. I annat fall tappar folk respekten för samhällsdebatten, och detta skulle
t. o. m. kunna innebära en fara för demokratin. I löntagarfondsfrågan har det
förekommit metoder som inte hör hemma i demokratin, och det är viktigt att
påvisa detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här referera vad som hänt i löntagarfondsfrågan inom tre
tjänstemannaförbund: Försäkringstjänstemannaförbundet, FTF, Försvarets civila
tjänstemannaförbund, FCTF, samt Bankmannaförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
dessa tre gällde, att löntagarfondsfrågan hade aktualiserats från toppen, från
TCO. Under flera år diskuterades den där, och TCO hade gått ut med ett stort
antal skrifter och kurser som allt tydligare tog ställning för övergripande
kollektivt ägda och fackligt styrda fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
hade fondfrågan blivit ett stort diskussionsämne i poUtiken. Statliga
utredningar hade lagt fram rapporter och de politiska partierna tagit
ställning. Den politiskt intresserade allmänheten var informerad. Intensite­ten
i debatten ökade i och med valåret 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var under detta års sommar som Försäkringstjänstemannaförbundet hade stämma på
Förestå. Inför denna stämma hade förbundet centralt utgett material i
fondfrågan som var inriktat på kollektiva fonder. Medlemmarna hade visat mycket
svagt intresse, eftersom de betraktade frågan primärt som allmänpolitisk och
inte facklig. Men inte desto mindre hade FTF:s ledning lojalt slutit upp pä det
centrala TCO:s linje. Vad innebar då denna linje, som fastslog ett antal
villkor för löntagarfonder? Jo, enligt TCO:s egen högste fondutredare, direktör
Karl-Erik Nilsson, måste den leda till kollekfiva löntagarfonder, om man drog
konsekvenserna av resonemanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
före FTF:s stämma 1982 hade det uppstått stor oro i medlemsleden. Vid en av de
största arbetsplatserna, försäkringsbolaget Skandia, hade
fackföreningsledningen uppmanat medlemmarna att komma med förslag som kunde öka
det allmänna intresset för fackligt arbete. En medlem föreslog då att man
skulle ta upp löntagarfondsfrågan, där alltså FTF centralt redan anslutit sig
till TCO-linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
den fackhga ledningen vid Skandia utdömde detta förslag med motiveringen att
frågan var pohtisk och alltså inte borde behandlas i en fackförening.
Innebörden kan sägas vara att på central nivå får politiska frågor gärna
behandlas, men vanliga medlemmar skall inte ta del i detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
samma tidpunkt lyckades en FTF-medlem vid Trygg-Hansa genomdriva en
arbetsplatsomröstning inom hela detta stora företag, vars resultat blev att en
stor majoritet av medlemmarna avvisade fackligt styrda kollektiva fonder. Vid
Skandia gjordes då en förundersökning av opinionen inom fem avdelningar i
företaget, som visade att 85 % avvisade kollektiva löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
enskilde medlemmen vid Skandia, som jag nyss nämnde, begärde då att få sända ut
information om opinionen till FTF:s stämmodeltagare, men de fackliga ledarna
vägrade det. Då gjorde han ett eget flygblad om saken och delade ut det till
delegaterna på Förestå. Resultatet av detta försök att &amp;quot;tränga igenom
organisationens filter&amp;quot; blev att FTF:s stämma, med en rösts övervikt vid
sluten votering, beslöt att göra en medlemsenkät om löntagarfonder inom hela
förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utfallet
av enkäten blev lika tydligt som i de allmänna opinionsundersök­ningarna: 73 %
av de röstande avvisade kollektiva löntagarfonder. Endast 11 % var för
kollektiva fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Försäkringstjänstemannaförbundets ordförande blev den förste förbundsordförande
som kunde anmäla till TCO att förbundet, med stöd av en konkret
medlemsomröstning, icke accepterade idén om kollektiva löntagarfonder. Tidigare
hade FTF gått med på TCO:s centrala linje, i ovetskap om att bara 11 % av
medlemmarna ville stödja den. Men med hjälp av ett sällan utnyttjat
kontrollinstrument - medlemsomröstning- hade FTF;s ledning fått denna viktiga
information. Och orsaken till detta var enskilda medlemmars enträgna arbete för
att få fram till ledningen vad medlemmarna verkligen tyckte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
Försvarets civila tjänstemannaförbund, FCTF, var förspelet ungefär detsamma.
Medlemmarna över hela landet hade följt med i den politiska debatten, läst den
fackliga pressens motiveringar för kollektiva fonder och erbjudits vara med i
studiearbete med samma inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
största lokalföreningen är vid försvarets materielverk, FMV, i Stockholm, med
10 % av förbundets medlemmar. Här påkallade enskilda medlemmar att styrelsen i
början av 1981 skulle informeras om löntagarfondsfrågan vid ett föreningsmöte.
Så skedde också, men informationen blev helt dominerad av den kollektiva
lösningen. På fortsatt medlemsinitiativ beslöt ett föreningsmöte våren 1981 att
anordna en enkät&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bland medlemmarna om
fonderna utformad av en partipolitiskt differen­tierad grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
vad som på diplomatspråk brukar kallas &amp;quot;uppriktiga diskussioner&amp;quot;
enades man om lydelsen av enkättexten och lämnade den till tryckning. Belysande
är att enkättexten stoppades därför att Statstjänstemannaförbun-dets
extrakongress sagt ja till kollektiva fonder. Efter ytterligare diskussioner
medgavs ett tillägg i enkättexten, av innebörd att SIF avvisat fondidén och att
ST förordat den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svarsfrekvensen
på enkäten var nästan 100 %, varav 70 % avvisade och bara 10 % förordade
kollektiva löntagarfonder. Återigen ett bevis för att de allmänna
opinionsundersökningarna om tjänstemännens åsikter i fondfrå­gan är relevanta.
Men detta bevis hade aldrig kommit, om inte enskilda medlemmar inom FCTF tryckt
på under stora svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Trots detta mycket tydliga utslag av medlemsviljan vid FCTF:s största
arbetsplats, höll FCTF stämma i november månad samma år och
&amp;quot;konstaterade&amp;quot; därvid att någon klar opinion för eller emot
kollektiva löntagarfonder inte förelåg. Av detta skäl anslöt man sig till
TCO-hnjen -alltså den linje som enligt TCO-direktören Karl-Erik Nilsson måste
anses vara ett förord för kollektiva löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför
detta övergrepp mot medlemsopinionen förtsatte medlemmarnas arbete för att
ändra FCTF:s beslut i fondfrågan. Under senhösten i år har medlemsopinionen
lyckats att få förbundet att anordna en löntagarfondsen­kät bland alla enskilda
medlemmar i förbundet. Enkätens utfall är att två tredjedelar av de röstande
avvisar löntagarfonder med kollektivt ägande av regeringspropositionens typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När detta klara utslag av medlemmarnas värderingar i en viktig fråga
blev känt, inträffade en motreaktion i TCO-tidningen. Tidningen gick i nr 27
1983 till häftigt angrepp mot FCTF:s enkät och ifrågasatte den partipolitiska
neutraliteten hos en facklig styrelse som undersöker medlemsopinionen i en
sådan viktig fråga. Återigen uppträder alltså centrala fackliga instanser som
kritiker av att medlemmarnas värderingar tillåts komma fram i demokratiska
röstningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
Bankmannaförbundet har på motsvarande sätt medlemmar kämpat för
medlemsomröstningar. Förbundet har på eget initiativ anordnat en stickprovsvis
enkät och fann där att stöd för kollektiva löntagarfonder saknades. Ändå har
förbundet löpande, med vissa reservationer, ständigt slutit upp på TCO:s
centrala linje eller lagt sig mycket nära denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medlemmar
som oroats av detta har lagt ner ett långvarigt och träget arbete för att en
allmän medlemsomröstning skulle göras. Men vid kongressen 1981 tillbakavisades
hemställningarna, och man hänvisade helt till det vanliga remissförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
remiss som sedan gjordes visade att 85 % av avdelningarna, representerande 95 %
av medlemmarna, sade nej till kollektiva löntagarfonder. Över 50 % av
avdelningarna visade sig dessutom ha hållit sådana medlemsomröstningar som
förbundet centralt avvisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men   trots   detta  
massiva   nej   till   kollektiva   löntagarfonder   har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankmannaförbundet vägrat
att i sin motion till TCO-kongressen förorda att TCO skall motarbeta sådana
fonder. Skrivningen blev i stället att TCO &amp;quot;inte skall verka för&amp;quot;
införandet av kollektiva fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har velat belysa hur behandlingen av viktiga samhällsfrågor sker
inom tre tjänstemannaförbund. Medlemmarnas opinion har där utomordenfiigt svårt
att slå igenom. Även i fall där medlemsomröstningar skett lyckas de etablerade
ledningarna inom organisationerna gå på tvärs emot de uppenbara
opinionsresultaten och ansluta sig till en central TCO-linje som formellt är
varken ja eller ett nej till fonderna men reellt är ett ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
mycket de någonsin kan försöker de fackhga ledningarna att motverka att
medlemmarnas opinion kommer fram i medlemsomröstningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Av det jag anfört framgår att gjorda medlemsomröstningar inom
tjänstemannaförbunden stöder resultaten av de allmänna opinionsun­dersökningarna.
Det är helt klart att tjänstemannaopinionen är emot kollektiva löntagarfonder.
Skulle folk som individer få rösta om de kollektiva löntagarfonderna, skulle
svaret bli ett överväldigande nej. I detta läge har de fackliga
organisationernas ledningar handlat fel, och riksdagen har större skäl att
beakta tjänstemännens opinion än yttrandena från deras fackliga ledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till
reservationerna 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta anförande
instämde Andres Kiing (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 14 JAN-ERIC VIRGIN
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När regeringen för drygt en månad sedan lade propositionen om
löntagarfonder på riksdagens bord skrevs det historia, inte bara därför att
propositionen innebär ett förslag om att på sikt byta ekonomiskt system i
Sverige, utan därför att detta var det mest kontroversiella förslag som
någonsin lagts fram och därtill var ett kvitto på sammanbrottet för det traditionella
svenska utredningsväsendet, som brukar garantera att regeringen och riksdagen
får ett fullgott beslutsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aldrig
tidigare har det hänt att en regering lagt fram ett förslag som så kompakt
sablats ned av remissinstanserna, och aldrig torde det ha hänt att ett så
kontroversiellt förslag delats upp i bitar så att de flesta remissinstanser
inte kunnat yttra sig om hela förslaget. Men någon gång skulle tyvärr vara den
första.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfondsfrågan
är en fråga om vilket ekonomiskt system vi skall ha i Sverige. Skall de större
företagen i landet successivt överföras i kollektiv ägo eller inte? Den
ideologiska frågan vill fondförespråkarna emellertid inte diskutera. I stället
försöker man motivera fondernas införande med att det skulle hjälpa mot aktuella
- verkliga eller konstruerade - problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
just nu populärt argument är detta: Arbetslösheten stiger, reallönerna faller,
och antalet socialhjälpstagare ökar; samtidigt ökar företagens vinster, och
börskurserna stiger; därför behövs löntagarfonder, säger förespråkarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att företagsvinsterna har
ökat sedan det sena 1970-talet, då den svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;industrin när det var som
värst år 1978 gick med förlust totah framställs här som ett problem. I
verkligheten är det på detta sätt: Om vinsterna hade stannat kvar på det sena
1970-talets nivå hade vi knappast haft något lönsamt företag kvar i landet, och
arbetslösheten skulle dä ha varit än större än i dag. Att aktiemarknaden fått
liv genom skattefondssparande, devalvering, inflationsförväntningar och
punktering av alternativa placeringar borde hälsas med glädje av dem som i
åratal talat om improduktivt sparande och brist på riskvilhgt kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man granskar det fördelningspohtiska argumentet finner man att det bygger på
många säregna utgångspunkter. Den nödvändiga lönsamhetsupp-gångén i
näringslivet framställs som om den bara vore till glädje för landets aktieägare
och inte för någon annan. Fördelningsfrågorna diskuteras som om det i dag inte
fanns några skatter i Sverige. Löntagarna' förutsätts, i avsaknad av
vinstdelning, inte få någon som helst ekonomisk ersättning för sitt arbete. Att
de själva inte skall få någon del i vinstdelningen heller, utan att den skall
tillfalla deras fackliga organisationer, gör det hela än mer obegripligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
grundläggande svagheten i hela resonemanget är emellertid att de medel man
föreslår - alltså kollektiva löntagarfonder - inte löser några av de problem
som man anför. Antalet arbetslösa och antalet socialhjälpstagare blir inte
mindre därför att fackliga fonder köper aktier. Inte heller blir reallönerna
högre om företagen skall betala en extra vinstskatt och en ny
arbetsgivaravgift. Om löntagarna skulle avstå löneutrymme till fonderna för att
tillåta högre vinster i företagen måste reallönerna sjunka än mer med fonder än
utan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
stigande börskurserna betalas inte av någon annan än av dem som köper aktier.
Sveriges löntagare blir inte fattigare av stigande börskurser, lika litet som
de blir rikare om kurserna faller. När Stig Malm jämför löneökningar med
börskurser intalar han sina åhörare att en börskrasch skulle göra löntagarna
rika. Den första maj lovade Stig Malm generöst återhållsamhet i lönekraven om
fonderna införs. Men redan i juli hade Malm helt glömt sin tidigare
återhållsamhet - 11 % lönepåslag gick han plötsligt ut och krävde, samtidigt
som regeringen ville ha ner inflationen till 4 %. Det är bra att Malm hjälper
till att avslöja fondargumentets tomhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vanliga
löntagare vill inte byta löneökningar mot kollekfiva löntagarfon­der. De vill
ha någonting i handen; pengar eller en individuell ägarandel.
Opinionsundersökningar har visat att bland de fackliga medlemmarna i LO, TCO
och SACO är svaren nästan desamma. Det är 57 % som inte accepterar lägre lön
och 27 % som säger sig acceptera lägre lön om löntagarfonder införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en skrift. Fakta och argument, från oktober 1983, som socialdemokrater­na ger
ut, säger man om löntagarfondernas syfte: Förslaget till löntagarfonder bör ses
i två sammanhang. Det ena är arbetet att föra Sverige ur krisen, det andra är
att skapa mer delaktighet och löntagarinflytande i det ekonomiska livet och
motverka privat makt- och förmögenhetskoncentra­tion. Förslaget om
löntagarfonder avser att på en väsentlig punkt komplettera denna utveckling.
Genom att öppna möjligheter för löntagarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att bli delägare i
företagen kan de få insyn och inflytande över hur de finansiellt strategiska
besluten utformas och hur företagens styrelser utses. Samtidigt får de även som
delägare ansvar för att företagens ekonomi är god och lönsamheten
tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att man inte på något sätt kan hålla med om - det är faktiskt orimligt
att tänka sig - att man som delägare skall ansvara för fondernas ekonomi och
även vara ansvarig för att lönsamheten skall vara tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
talar också om att jobben skall tryggas. Självfallet är det de lönsammaste
företagen som ökar sysselsättningen, inte de som går dåligt. Skall vi öka
sysselsättningen måste vi se till att fler företag blir lönsamma. Effekten av
löntagarfonder blir ju att de lönsammaste företagen bestraffas. De företag som
annars skulle kunna öka sysselsättningen tvingas betala en vinstdelningsavgift
till fonderna, och det ger inte fler jobb utan färre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
blir inte bara de stora företagen som drabbas. En höjd ATP-avgift berör inte
endast samtliga löntagare utan även egenföretagare, bland dem alla jordbrukare.
Förändringen av ATP-avgiften för lantbrukare och anställda i
lantbrukskooperationen kommer att innebära högre kostnader i ett lönemässigt
redan pressat svenskt lantbruk. Det vill jag också påpeka i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Fondsverige ersätts marknadsekonomin nu med fackligt styrd planhushållning. Vi
får onekUgen en maktkoncentration utan like i något fritt demokratiskt land.
Det framgår av Olof Palmes inlägg i går att övergången kommer att ske pä ett
raffinerat sätt. Han sade att fondsystemet blir en naturlig del av vardagen i
det svenska samhället. Det har tidigare sagts att det hela skall ske steg för
steg - det är den taktik man använder i sådana här sammanhang, när man inför
något som människor inte tycker om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut, herr talman, hade jag hoppats att den politiska prestigen här skulle
kunna stå tillbaka för något som är förnuftigt. Det kan vara hedersamt att dra
tillbaka något som inte är bra. Man har faktiskt sett exempel på det, även om
det varit mer lokalt. Vi har almstriden, Adolf Fredrik och en del andra exempel
i våra kommuner på sådana saker. Vi har även här i Sveriges riksdag i dag fått
se att förslaget om de s. k. änkepensionerna har dragits tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
jag i morse fick läsa i Stockholms-Tidningen vad Kjell-Olof Feldt har tyckt om
fonderna, har jag en dröm: Tänk om vi vid omröstningen fick vara med om att
riksdagsledamöterna tog sitt förnuft till fånga och inte röstade för
genomförandet av löntagarfonderna. Det skulle vara som en dröm om man hade
resonerat så förnuftigt att man sagt på samma sätt som i en pratbubbla jag har sett:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Nu
får det vara nog om löntagarfonder för ett tag. Vi i arbetarrörelsen vill i
stället leda kampen för att ta landet ur den svåra ekonomiska krisen, med
sjunkande sysselsättning, inflation och farliga utlandsskulder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore en dröm - men tyvärr kommer den förmodligen inte att realiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 15 CLAES ELMSTEDT
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är tämligen säker på att protokollen från den här långa debatten i
en framtid blir intressant läsning för många. Allt det som fondanhängarna har
sagt kommer att läsas med stort intresse av många när verkligheten har
korrigerat en mängd av de bombastiska påståenden som här har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
löntagarfondsanhängarna ändå hade kallat saker och ting vid deras rätta namn
kanske debatten hade blivit något klarare. När man t. ex. fortfarande gör
gällande att fonderna innebär ett ökat ekonomiskt inflytande för den enskilde,
handskas man ovarsamt med sanningen. Vad har de anställda i en rad småföretag
för glädje av att deras företag tvingas betala in eri märigd pengar till centralt
styrda fonder - pengar som dessa fonder sedan skall använda till aktieköp i
något börsnoterat storföretag i någon annan del av landet? Det är ju detta som
ofta kommer att ske. Regionalpolitiskt kan fonderna heh enkelt bli negafiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ofta
har vi hört, när något företag gått omkull: Här hade löntagarfonderna behövts -
detta hade aldrig hänt om löntagarfonderna hade funnits, osv. Det är ett minst
sagt naivt resonemang. När ett företag går över styr hjälper det i de allra
flesta fall inte långsiktigt att fillskjuta ytterligare kapital - orsakerna
till problemen är oftast andra. Det kan vara svaga konjunkturer eller
svårigheter när det gäller att klara konkurrensen, som ofta är mycket hård,
inte minst utifrån. Över dessa faktorer råder inte ens löntagarfonder. Det
förstår folk i allmänhet, även om fondanhängarna inte tycks göra det. Dessutom
skall fonderna enligt förslaget gå in i företag som ger aktierna en rejäl
avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tror
någon att anställningstryggheten vid Karlshamns Oljefabriker blir säkrare för
att företaget årligen kommer att tvingas leverera in flera miljoner kronor till
fonderna? Naturligtvis inte. Tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
har de anställda i en provinsbank i Ronneby för ekonomiskt merinflytande för
att banken utöver den extra ATP-avgiften får punga ut med någon miljon kronor
per år till fonderna? Inte ett skvatt, naturligtvis. Det är i bägge fallen
pengar som dras från bygden, och det är illa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liknande
exempel som gäller företag av olika slag och storlek kan radas upp i mängd.
Vissa län, till vilka Blekinge hör, kommer att åderlåtas på kapital som sä väl
hade behövt stanna kvar i länet. Den som känner förhållandena där vet det. Till
detta kan läggas att den höjda ATP-avgiften som skall tas från disponibelt
löneutrymme innebär att ansenliga belopp försvinner från beskattning. Uteblivna
intäkter som en följd härav kommer kommuner och landsting med säkerhet att
kompensera med skattehöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs ofta i debatten att fondförslaget inte nämnvärt berör de mindre företagen.
Detta är inte sant. I den s. k. vinstdelningsgruppens förslag, som
löntagarfondspropositioneri bygger på, beräknas, på basis av 1980 års
vinstsiffror, att över 1 000 företag med färre än 20 anställda kommer att
beröras. Konjunkturinstitutets vinstbedömningar för 1983 och 1984 tyder på att
det är mångdubbelt fler som berörs. Sammanfattningsvis kan man säga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonderna kommer att bli en
hård ekonomisk belastning för många mindre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag, till nackdel för
både ägarna av företagen och de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fonderna
kommer att verka hämmande på småföretagsamhetens utveckling, vilket är till
skada för landet, eftersom det är i de mindre företagen produktutvecklingen
finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
kommuner och hela län kommer att förlora stora kapital, eftersom det därifrån kommer
att betalas in avgifter till fonderna utan att något nämnvärt kommer tillbaka.
Företagsstrukturen är ofta sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visst skatteunderlag
kommer att försvinna med skattehöjningar som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
centrala fackets ställning kommer att stärkas ytterligare, medan den enskildes
anställningstrygghet som en följd av kapitalavtappningen i många fall kommer
att försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är dessa effekter som är orsaken till att det i landet finns ett så starkt
motstånd mot dessa fonder. Trots detta driver socialdemokraterna igenom dessa
fonder med kommunisternas hjälp. Det är förvånande, inte minst i en tid då alla
krafter borde samlas och konfrontation inte sökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 ANDRES KUNG (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! &amp;quot;En dödssynd att säga vad man tycker.&amp;quot; &amp;quot;TYSTAD - han
vågade trotsa socialdemokraterna ...&amp;quot; &amp;quot;Deras ton skrämmer mig
...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var tre rubriker i en svensk tidning häromdagen, närmare bestämt i måndagens
Expressen. De anknöt till tre svenska socialdemokrater. Två av dem - Lennart
Frick och Sven O. Bergkvist - har drabbats av misstänksamhet och misshag från
rörelsen med stort R. Den tredje - Birger Norman - har ännu inte drabbats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
mig illustrerar dessa rubriker de värsta farhågorna för ett framtida
Fondsverige. Jag vill ingalunda upprepa de risker för en utveckling i
östeuropeisk riktning, som även en del socialdemokrater varit inne på. Det
räcker bra - eller illa - med att utgå från verkligheten i dagens Sverige. Om
de trognaste av socialdemokrater kan behandlas så illa av sina egna i dag, hur
kan då trogna och otrogna socialdemokrater samt alla andra komma att behandlas
i morgon och övermorgon? Och hur många författare och journalister skulle våga att
öppet trotsa socialdemokratin när partiet har fel, om det har förskansat sig
bakom Fondsveriges murar samt blivit svårare åtkomligt för folklig kontroll och
opinionsbildning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är trångt för oliktänkande i alla organisationer, partier och rörelser redan i
dag. Det kan exempelvis erfarenheterna inom Exodus vittna om. Och inte lär
utrymmet bli vidare, om maktkoncentrationen ökar och flätas ihop ytterligare i
vårt land, något som den enligt min och många andras uppfattning skulle göra
med de kollektiva löntagarfonderna. För mig som författare och journalist är
det ett starkt skäl att säga blankt nej till de kollektiva löntagarfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
håller alltså med vårt lands förre kulturminister, Jan-Erik Wikström, som
tidigare i riksdagens fonddebatt redan har varnat för de följder det kan få för
debattklimat och mångfald om de kollektiva löntagarfonderna blir dominerande
ägare i flera av vårt lands större tidningsföretag. Och det kan de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bh med nuvarande förslag,
vilket Jan-Erik Wikström påmint om tidigare under denna debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall inte använda hela min anmälda talartid, eftersom mycket redan har sagts
och allt ändå inte kan sägas i denna debatt. Men sammanfattningsvis, herr
talman, vill jag säga följande. Som ekonom är jag rädd för att de kollektiva
löntagarfonderna skulle minska den ekonomiska effektiviteten i våra företag och
därigenom i hela samhällsekonomin. Som pohtiker är jag rädd för att fonderna
skulle göra det ännu svårare att skapa full sysselsättning och öka den sociala
välfärden. Som författare och journalist är jag uppriktigt rädd för att
frispråkigheten skulle minska i ett framtida Fondsverige. Vi kan alla ställa oss
frågorna: Skulle fler våga säga och skriva emot fackligt och politiskt
maktmissbruk i ett samhälle som inte ens i dag i någon utpräglad grad utmärks
av stort civilkurage? Eller skulle ännu fler journalister tiga eller tala tyst
för att inte stöta sig med parfiet med stort P, facket med stort F och andra
maktapparater med stort M?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har ännu inte träffat en enda socialdemokrat i eller utanför denna
kammare som verkat särskilt entusiastisk över förslaget om kollektiva
löntagarfonder. Snart fär vi se om de tveksamma socialdemokra­terna i denna
kammare lägger ned sina röster. Annars bhr det folkets sak att följa sin
övertygelse och säga nej till de kollektiva löntagarfonderna i 1985 års val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 17 GÖTE JONSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den här debatten eller rättare sagt den fråga vi diskuterar är
egenfiigen mycket märklig. Utifrån det kompakta motstånd mot löntagarfonder som
vi vet finns skulle man kunna jämföra de många turerna i frågan med en grekisk
tragedi. Vi känner till uppläggningen i en sådan tragedi. I dagens nummer av
Stockholms-Tidningen har vi t. o. m. sett hur tragöden själv inte är särskilt
attraherad av den här uppläggningen. Det tycker jag är allvarligt, därför att
ödet i denna tragedi är faktiskt Stig Malm och Landsorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nog
är det besynnerligt att det stora socialdemokratiska partiet och den
socialdemokratiska regeringen trots det starka motståndet i de egna leden och i
landet i stort ändå lägger fram detta förslag. Det tragiska är också att man
för debatten på ett sätt som inte är värdigt en sä här viktig fråga. Låt mig ge
ett par exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller näringshvet, sysselsättningen och företagandet har det, som många
gånger påpekats i denna talarstol, betonats frän socialdemokratiskt håll att
löntagarfonderna skall gynna näringslivet och dess framtid. Varför lyssnar man
då inte på näringslivets företrädare i olika sammanhang? Man har i
remissomgången helt nonchalerat vad som kommit fram. Nu har vi kommit till
riksdagsdebatten. Nu om inte förr borde man väl ta hänsyn till vad som har
sagts, men det gör man inte nu heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig, herr talman, helt kort återge några yttranden frän organisationer som
företräder inte minst mindre och medelstora företag. Jag börjar med Sveriges
köpmän. De företräds av Sveriges Köpmannaförbund, som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgivit ett kort remissvar
pä löntagarfondsförslaget. Synpunkterna är dock mycket klara. Köpmannaförbundet
avvisar förslaget och säger så här om vinstdelningsutredningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Rubricerade
betänkande ser vi som ett första steg mot en sådan utveckling (kooperativt
samhälle). Det står således helt i strid med Sveriges Köpmannaförbunds
övergripande målsättning och hela grundtanken avvisas med bestämdhet frän
förbundet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan organisation som klart har fört fram sina synpunkter till regeringen är
Sveriges Grossistförbund. Man konstaterar att förslaget är helt oacceptabelt.
Därför saknar man anledning att granska förslaget i detalj. Det är samma markering
som Köpmannaförbundet har gjort. Så här säger Grossistförbundet avslutningsvis:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi
hävdar att ett införande av löntagarfonder allvarligt skulle skada den
samhällsekonomiska utvecklingen och pä sikt leda till ett planekonomiskt
samhällssystem. Det är endast genom att satsa på marknadsekonomi och fri
företagsamhet som vi kan skapa förutsättningar för fortsatt välståndsutveck­ling
i vårt land.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
en näringslivsorganisation som har framfört sina synpunkter är Svenska
Kraftverksföreningen. Man påpekar att ett genomförande, av en vinstskatt skulle
för kraftföretagen kunna fä konsekvenser som inte har berörts i utredningen. De
skulle allvarligt kunna störa samarbetet mellan statliga, kommunala och privata
företag. Kraftverksföreningen skriver:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Genom
att de statliga och kommunala företagen undantages från vinstdelningen fär
dessa en avgörande konkurrensfördel jämfört med de privata företagen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
aririari organisation inom näringslivet som har framfört sina synpunkter är
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, som anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Införandet
av kollektiva löntagarfonder skulle - med utgångspunkt från föreliggande
förslag - på sikt leda till att ägarkontrollen i många större svenska företag
övergår till fackligt-politiskt kontrollerade fonder. Enligt SBEF:s mening är
detta inte förenligt med en fungerande marknadseko­nomi.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
hänvisar till SHIO, Företagarförbundet, SAF och andra organisatio­ner på
företagarsidan. Även på löntagarsidan finns samma argument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vi har fått dessa fonder, är det stor risk för att socialdemokraterna kommer
att skylla alla negativa effekter på näringslivet och dess företrädare. I
stället för att avveckla fonderna, vilket antyddes i går, kommer man att skärpa
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig, herr talman, bli litet lokalpolitiker. Det skall man egentligen inte vara
i Sveriges riksdag. Men jag vill ändå hänvisa till de speciella förhällanderi
som råder i mitt hemläri och i miri valkrets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vet att de mindre och medelstora företagen har haft och fortfarande har stor
betydelse för välfärdsutvecklingen och sysselsättningen i vårt land. Detta
gäller speciellt för Jönköpings län, där det finns många små och medelstora
företag som till stor del drivs just såsom familjeföretag. Enligt statistik vid
länets utvecklingsfond finns inom tillverkningsindustrin och servicenäringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan 10 000 och 11 000
företag med sammanlagt över 100 000 anställda. Av dessa har över 10 000 företag
endast upp till 50 anställda men sysselsätter tillsammans över 50 000 personer.
Dessa uppgifter visar att de mindre företagen är av mycket avgörande betydelse
för sysselsättningen i länet. Där finns ett par kommuner som inte har något
företag med över 200 anställda och flera kommuner som inte har något företag
med över 500 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
företag har vuxit upp och utvecklats under flera generationer. Hela tiden har
nya företag startats och nya idéer utvecklats, vilket bidragit till ökat
välstånd. Ofta har de småländska bygderna, såsom Gnosjö och Anderstorp, nämnts
som exempel på styrkan i näringslivet och tryggheten i anställningen. Det
gäller kanske inte minst nu, för nu går man där ut och kritiserar fondförslagen
starkt. I samband med att stöd i kristider har delats ut har man från statligt
häll resonerat sä, att de här orterna och företagen klarar sig själva, de
behöver inga speciella stödinsatser. Jag vill säga att både företag och orter
har varit stolta över att man har kunnat resonera på det sättet. De har inte
begärt stöd. Det finns anledning att i dag understryka den här utveckhngen
liksom att den har kommit till stånd utan socialistiska fonder, utan
löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan ställa frågan: Hur skulle det ha varit i dag i Småland, om
socialdemokraternas socialistiska politik under efterkrigstiden, på 1940-talet,
hade genomförts? Dä tror jag att vi hade haft en helt annan struktur på
näringslivet i Småland. De många initiativen hade då inte fungerat på samma
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag är man orolig hemma i Jönköpings län. Löntagarfonderna genomförs mot en
bred folkmajoritets vilja. Regeringen struntar i de enskilda människorna,
eftersom det är makten det gäller. Oron finns bland företagarna, som hittills
arbetat för idéer och för de anställdas trygghet. Mänga uppfattar fondförslagen
så, att de nu i stället får betala för sin egen undergång. Pengar från företag
i Småland, som där skulle ha satsats i jobb och utveckhng, överförs i stället
till fonderna. Men oron finns också bland de anställda, som känner större
lojalitet med företag och fri ekonomi än med sådana här socialistiska
experiment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
bygger sin politik på konfrontation genom fonderna. Vi har fått värt välstånd
genom tidigare generationers arbete och initiativförmåga inom ramen för en fri
marknadsekonomi. Jag vill understryka att vi har ett ansvar för våra barn, för
kommande generationer. Vi måste ge samma arv och samma förutsättningar till
våra barn som vi har fått från våra föräldrar. Det gäller inte minst hemma i
mitt eget län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har kriser i näringsliv och samhällsliv. Socialdemokraterna ökar
krissituationen genom fonderna. Hemma bland familjeföretagen behövde man i
stället få skatten på arbetande kapital slopad, man behövde få förslag som
underlättar generationsväxlingar. Nu skärps i stället förutsättningarna och
möjligheterna minskas för företagen i de här bygderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist: När fonderna nu ändå kommer att genomföras mot folkets vilja vet vi att
efter 1985 års val, om vi då får en borgerlig majoritet, kommer fonderna att
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ser ändå detta som en ljusning i dagens dubbelsidiga
decembermörker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta anförande instämde Anita Bråkenhielm (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
18 RUNE TORWALD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tillhörde initiativtagarna till stiftelsen TCO-are mot
fondsocialism, och jag gläder mig därför särskilt åt att ha kunnat medverka
till att det nu är fullt klarlagt - såsom några tidigare talare redan redovisat
-att en kvalificerad majoritet av TCO:s medlemmar är motståndare till
löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
jag kan finna har likaledes tidigare företrädare för centerpartiet på ett
utförligt, uttömmande och tillfredsställande sätt redovisat hur den
socialistiska och fackliga maktkoncentration som löntagarfondsförslaget innebär
på ett olyckligt och förlamande sätt minskar företagarnas initiativlust och
vilja att utveckla nuvarande och starta nya företag. Detsamma gäller de
negativa effekterna av föreslagna vinstdelningssystem och höjda ATP-avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2
samt 5 och 6 vid finansutskottets betänkande nr 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 ANDERS ANDERSSON
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Gårdagens och dagens debatt har inte kunnat styrka behovet av
löntagarfonder enligt den modell som regeringen har lagt fram förslag om. Kärt
barn får ofta många namn: fackföreningsfonder, trygghetsfonder - och det
senaste är finansministerns besked i går att det handlade om fem nya
pensionsfonder. Nu har finansministern tydligen också betygsatt dessa
fackföreningsfonder, enligt Stockholms-Tidningen. Vi får hoppas att han i
slutskedet av denna debatt på ett övertygande sätt förklarar för sina
partikamrater här i kammaren att de bör ta denna betygsättning på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder
som ett inslag i samhället har jag naturligtvis inget att invända mot, om
löntagare frivilligt och med egna medel ser det som. en angelägen sparform. Nu
innebär emellertid förslaget inte en sådan modell. Det är i stället andra som
skall bistå med slantarna, som av facket skall användas för inköp av aktier.
Detta är ett förfarande som stora delar av svenska folket funnit oerhört
stötande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
alla varningar här i kammaren och runt om i landet för ett så långtgående
experiment som dessa fackföreningsfonder innebär är socialdemokraterna nu
beredda att med hjälp av kommunisterna införa ett nytt ekonomiskt system här i
landet. Socialdemokraterna allierar sig i denna viktiga fråga med ett parti som
de många gånger talat om som inte demokratiskt. Det är både intressant och
illavarslande för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den tidpunkt inträder när det blir repressalier för medverkan till att fördröja
ledamöternas hemfärd vet jag inte, herr talman. Jag ser det ändå som varande av
ett visst intresse att koppla den här frågan till mitt eget län, ett av de mest
industrialiserade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
valrörelsen 1982 lovade Olle Göransson, socialdemokrat, att alla i vårt län
skulle garanteras arbete, bara socialdemokraterna fick tillbaka
regeringsmakten. Vad har vi då begåvats med i Västmanland? Jo, en ökad
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
går instämde Olle Göransson, K.-G. Mathsson, Roland Sundgren, Thure Jadestig,
Berit Oscarsson och Margareta Hemmingsson i Olof Palmes anförände. Detta
betyder efter vad jag förstår att samtliga i sällskap med Hans Petersson i
Hallstahammar, vpk, är beredda att biträda ett förslag som innebär en högre
arbetslöshet i vårt län. Det kan ju inte gagna sysselsättningen i värt län att
exempelvis ASEA skall avstå en stor del av vinsten och drabbas av ökade
lönekostnader. Det kan inte gagna sysselsättningen i vårt län att ASEA:s och
alla våra småföretags vinster av fonderna skall användas för att köpa aktier i
exempelvis Volvo eller SCA. Med sådana transaktioner fär vi inte fler jobb i
Köping, Skinnskatteberg, Fagersta eller Sala, men ett är säkert: vi får
troligen mycket färre jobb i Västerås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen
i vårt län för redan i dag en ojämn kamp med ökade skatter och pålagor. Man
kämpar för att överleva, med andra ord. Att starta nya företag är inte möjligt,
om ännu högre kostnader skall inrymmas i de ekonomiska kalkylerna. Är det
möjligt att de ledamöter från Västmanland som representerar socialdemokratin
och vpk tror att ökade skatter och lönekostnader är den julklapp som
näringslivet i värt län har gjort sig förtjänt av?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Införandet
av fackföreningsfonder ökar kostnaderna och minskar intäkterna för kommuner och
landsting, och kommuner och landsting i Västmanland har redan nu på grund av
ansträngd ekonomi beslutat om höjda skatter och signalerat om nya höjningar som
nära förestående. Förslaget att införa löntagarfonder, som mina vänner från
länet är beredda att biträda, innebär inte bättre underlag för en ökad
sysselsättning inom den kommunala och offentliga sektorn. Resultatet blir i
stället färre jobb. Detta rimmar illa med de kommunvalda kollegemas krav pä
fler offentliga jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vad som behövs är inte fackföreningsfonder. Vad som behövs är lättnader
i de pålagor som redan finns och inte nya sådana för allt företagande. Då, Olle
Göransson, får vi nya jobb i Västmanland. Den största nyttan Olle Göransson och
hans partikamrater frän länet kan göra för att skapa sysselsättning är att i
likhet med mig yrka avslag pä hemställan i finansutskottets betänkande 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
införa fackföreningsfonder är att ge sig ut på öppet hav utan både kompass och
mål. Det är med löntagarfonder som med Christofer Columbus. När han reste
visste han inte vart han skulle, när han kom fram visste han irite var häri
var, och när han kom hem visste häri irite var han hade varit. Och dessutom
gjorde han resan på andras pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 AGNE HANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Flera motioner i det här ärendet med centerpartistiska undertecknare
tar upp fondförslagets regionala effekter och konsekvenser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för sysselsättning och
ekonomi. Det är naturligt. Det är på den plats där de ekonomiska teorierna
möter verkligheten som också reaktionerna uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är t. ex. ganska självklart att länsinvånarna i Kalmar län ställer sig frågan
vad de får för alla de miljoner kronor som de skall vara med och inleverera
till fonderna fram till år 1990 och därefter. Eftersom det är länsinvånarna som
själva vet bäst att det inte finns mer än två börsnoterade företag i Kalmar
län, så vet de också med sig att de inte kan få tillbaka mycket av alla de
pengar de skall vara med och satsa. De drar den självklara slutsatsen att
pengarna flyttas ur länet - och det vill de inte vara med om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion 205 har vi försökt visa vad löntagarfonderna sammantaget innebär för
Kalmar län. Flera enskilda exempel har givits fidigare i debatten som belyser
förslagets orimlighet. Den exempelsamlingen kan göras mycket längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagstidningsföretaget
Barometern, i Kalmar, skulle få betala 690 000 kr. i löntagarfondsskatt om
fonderna fanns nu. Det är komiskt. Man tar ut vinstskatt från en tidning,
samtidigt som man betalar ut pengar i form av presstöd, visserligen i det här
fallet mycket litet presstöd. Men tar man därtill i beaktande att ortskollegan
Östra Småland fär presstöd i tiomiljonersklas-sen, är det svårt att förstå hur
detta skall klaras utan att mycket allvarligt rubba den konkurrenssituafion
mellan tidningsföretagen som f. n. råder. Det är den ena sidan av problemet.
Den andra är att dessa 690 000 kr. för Barometern i vinstskatt är mer än en
600-procentig ökning av skattebördan. Det här är visserligen beräkningar som
grundar sig på schabloner och som inte gör anspråk på exakthet, men de visar
ändå förslagets principiella innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nordchoklad
i Kalmar skulle få betala 1,8 milj. kr. i löntagarfondsskatt. Skattetrycket
ökar från 150 000 kr. till nästan 2 milj. kr. Nordchoklad är i huvudsak ett
konsumentägt kooperativt företag. Det är sannerligen inte att främja den
kooperativa idén att ta till så drastiska åtgärder. Resonerar alla dessa ägare
på samma sätt som många enskilda företagare - nämligen med inriktning på att.
flytta utomlands med sina idéer och satsa där i fortsättningen, om fonderna
införs - kan det bli ganska ont om folk här i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjustbygdens
Sparbank, som är mycket viktig för den lokala kreditgivningen och därmed för
möjligheterna att få det lokala kapitalet att stanna kvar i en
sysselsättningssvag länsdel för att där ge flera jobb, skulle belastas med en
löntagarfondsskatt på nära 1,7 milj. kr. i dag om fonderna fanns. Det är en
direkt skatteskärpning med 39 %. Det kommer att bh kännbart för Tjustbygdens
Sparbank, men ytterst blir det småspararna och de som blir arbetslösa som
drabbas värst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den bästa effekten ur regionalpolitisk synpunkt och för Kalmar län vore
att löntagarfonder inte genomfördes. Jag yrkar därför bifall till reservation
2, som innebär bifall fill mitt motionsyrkande om att löntagarpropositionen
skall avslås. Jag yrkar vidare bifall till reservationerna 1, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 STIG GUSTAFSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är inte ofta riksdagen har att ta ställning till en fråga som är så
väl utredd och så ingående debatterad som den vi nu går att fatta beslut om.
Sällan har en fråga diskuterats så länge och i så vida kretsar som
löntagarfondsfrågan. Och det har varit förslag inte bara från socialdemokra­terna,
LO och TCO utan även från SAF och Industriförbundet, även om många tycks ha
lätt att glömma eller tänka bort Waldenströmrapporten som i grunden var positiv
till fonder och en ökad maktspridning inom svenskt näringshv. Men efter valet
1976 har den rapporten varit tabubelagd i borgerliga kretsar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tjänstemän har jag i dag känt det angeläget att ta till orda i denna debatt,
inte minst därför att så mänga har hört av sig till mig och andra
riksdagsledamöter med synpunkter. Det har inte bara varit väljare utan även för
ändamålet tillskapade påtryckningsorganisationer - lobbyister skulle man kalla
dem i USA. Av dessa lobbyister har jag blivit uppmanad att i riksdagen redovisa
tjänstemännens åsikter om löntagarfonder. Och det tänker jag göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först något om
löntagarfondsfrågans tidigare behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder
har diskuterats i mer än tio år. Olika förslag har presenterats, diskuterats
och ändrats för att till slut föreligga i den produkt vi nu har framför oss.
Det är inget märkligt i att ståndpunkter och olika delar i förslaget har
genomgått denna process. Tvärtom - det tillhör demokratins grundläggande
principer att så sker, att hänsyn tas till framförda synpunkter och
ändringsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tjänstemannasidans del publicerades den första skriften om löntagarfonder redan
1972 av TCO, och sedan har det varit en rak linje fram till beslutet på 1982
års TCO-kongress.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för TCO:s engagemang i kapitalbildningsfrågan eller -om man sä vill - i
löntagarfondsfrågan är de fackliga målen om full sysselsättning, en god reallöneutveckling
och en rättvis fördelning av inkomster och inflytande. Det finns alltså inga
fackliga mål som är specieUa för just kapitalbildningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hög
sysselsättning och hög levnadsstandard är den första utgångspunkten för TCO:s
intresse för kapitalbildningsfrågorna. För det andra är de fördelningspolitiska
aspekterna, vad gäller både inkomster och förmögenhe­ter, viktiga. För det
tredje måste problemet med att garantera att ett tillgängligt utrymme för
investeringar verkligen används till investeringar lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har velat peka på dessa förhållanden, inte för att försvara TCO
utan för att visa att ohka fackliga organisationer på ömse håll oberoende av
varandra kommit fram till en gemensam syn i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också erinra om att ett av de borgerliga partier som i dag går emot
förslaget om löntagarfonder här i riksdagen får betraktas som en fadder till
förslaget - jag tänker på folkpartiet, som på sin tid hade ett nära samarbete
med bl. a. TCO i den här frågan. Det var nämligen i samband med Hagauppgörelsen
mellan socialdemokraterna och folkpartiet år 1974 som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;man beslöt att tillsätta
löntagarfondsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan med beklagande konstatera att företagarfalangen fått övertaget i folkpartiet
över löntagarfalangen och att partiet numera sprungit ifrån de principer man
var med om att slå fast i Hagauppgörelsen 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns en organisation som kallar sig TCO-are för fondomröstning. Låt mig
konstatera att det är en organisation mot löntagarfonder men ingen
sammanslutning inom TCO eller dess förbund, något som man lätt kan förledas att
tro. Den talar alltså inte i egenskap av representant för TCO eller dess
förbund. Detta innebär inte att vissa av TCO-förbundens medlemmar inte skulle ingå
i denna sammanslutning på samma sätt som man kan tillhöra politiska partier
eller andra föreningar. Detta ger emellerfid inte ett politiskt parti eller en
förening rätt att uttala åsikter i TCO- förbundens medlemmars namn, vilket här
skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
och väldigt många med mig reagerar mycket starkt mot detta sätt att missbruka
TCO:s namn. Jag vill även starkt ifrågasätta det stöd som denna odemokratiskt
uppbyggda organisation påstår att den har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
organisationen har det stöd som den påstår sig ha, nämligen enligt
tidningsuppgifter 80-90 % av TCO:s medlemskår, skulle man ha haft en sådan
representation på TCO:s kongress 1982 att man där fått gehör för sina
synpunkter i löntagarfondsfrågan. Men där fanns inte något som helst stöd för
denna organisations uppfattningar. Vidare är det märkligt, om organisationen
har ett sådant stöd, att man då bara lyckades få ihop 10 000 namnteckningar för
att överlämna till TCO den 4 oktober. F. ö. fanns ingen möjlighet att
kontrollera vare sig antalet eller äktheten av dessa namnunderskrifter,
eftersom man vägrade att överlämna eller ens visa dem för TCO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte otroligt - eller rättare sagt: det är troligt- att det förhåller sig på
samma sätt med dessa namnunderskrifter som med de namn som förekom i annonser
riktade mot TCO i löntagarfondsf rågan. Där konstaterades att en stor del av
undertecknarna inte ens var med i något TCO-förbund. Så var t. ex. av 118
uppgivna medlemmar i Sveriges Lärarförbund i en sådan annons bara en medlem
-117 var inte medlemmar. När man arbetar på detta sätt får man räkna med att
inte bli trodd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kort
sagt: Organisationen TCO-are mot fonder är ingenting annat än en liten grupp
människor som själva och utan mandat utsett sig att vara talesmän för alla
Sveriges tjänstemän. Det är en organisation som får betraktas som en fasad för
arbetsgivarnas motstånd mot fonder - en Potemkinkuliss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Ulf Adelsohn påstår att det finns en majoritet i TCO mot fonder är detta därför
helt felaktigt och visar bara hur liten kontakt han har med vanliga tjänstemän.
Det finns f. ö. många paralleller mellan ATP-striden och debatten om
löntagarfonder. En är de olika opinionsundersökningar som här i kammaren
anförts som bevis för motståndet mot löntagarfonder. De säger egentligen bara
en sak: Som man frågar får man svar. Många tjänstemän var från början också
motståndare till ATP, men i dag vill ingen vara utan ATP. Så kommer det att gå
med löntagarfonderna också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till sist, herr talman!
Jag och många andra har fått ett brev från SAF m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisationer med en
uppmaning att &amp;quot;besinna ditt samhällsansvar. Se uteslutande till vad som
gagnar Sverige. Rösta efter Din egen övertygelse.&amp;quot; Herr talman! Det är
precis vad jag tänker göra när jag i dag röstar för löntagarfonder. Jag yrkar
bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I  detta  anförande  instämde  Thure  Jadestig 
och  Barbro  Nilsson  i Örnsköldsvik (båda s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 22 HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den debatt som nu pågått i ett stort antal timmar har med eftertryck
visat, att det inte finns ett enda vettigt skäl för att påtvinga svenska folket
löntagarfonder. Genom konfrontafion, tvångssparande, konfiskering och
socialisering löser man sannerligen inga problem. Tvärtom - man förvärrar dem!
Socialdemokraternas påståenden om att fonderna skall föra med sig ökat
inflytande, vidgat ägande, riskvilligt kapital, säkrade pensioner osv. är
ingenfing annat än rent nonsens. Nej, det finns inget vettigt skäl för
fondbeslutet. Det tillkommer uteslutande som en eftergift från den
socialdemokratiska minoritetsregeringen åt LO-ledningen och ett antal fackliga
ledare, vilkas maktbegär nu skall tillfredsställas. Vad svenska folket tycker i
ärendet spelar ingen roll, ej heller vad majoriteten av löntagarna tycker. Om
Olof Palme hade lyssnat till rörelsen och socialdemokraterna respekterat
folkviljan hade det aldrig blivit några fonder. Men i fondsocialismens Sverige
är uppenbarligen vad den stora mängden människor tycker av underordnad
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För kommunerna, näringslivet och människorna i Sjuhäradsbygden kommer
löntagarfonderna att ha en klart negativ verkan. Den stora mängden företag och
löntagare kommer uteslutande att befinna sig på betalandesidan. Från det redan
hårt ansträngda näringslivet skall bortföras kapital, som i stället rimligen
borde stanna kvar för att trygga sysselsättningen och konsolidera verksamheten.
Ca 30 milj. kr. skall de fem kommunerna tvingas betala i löneavgifter,
medförande ett skattebortfall på ca 9 milj. kr., vartill kommer vad företagen
skall tvingas avstå i s. k. vinstskatt med ytterligare minskade skatteinkomster
som följd. Ofrånkom-Ugt måste detta medföra negativa konsekvenser för den
kommunala servicen med betydande risk för social nedrustning. Medvetet bedriver
socialdemo­kraterna en dylik pohtik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sjuhäradsbygden liksom i hela Älvsborgs län finns ett stort antal små och
medelstora företag. För dessa är hotet från fonderna en allvarlig realitet.
Betydelsen av dessa företag när det gäller sysselsättningen är utomordentligt
stor. Som exempel härpå kan jag nämna att i företag med mindre än 200 anställda
tillskapades år 1981 ej mindre än 6 079 arbetstillfällen enUgt statistiska
centralbyrån. Det är olyckligt att socialdemokraterna nu genom fondbeslutet
allvarligt hotar en sund utveckling av denna företagsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Kinna i Marks kommun finns Ludvig Svenssons gardinfabrik. Den blev riksbekant i
valrörelsen genom Olof Palmes fantastiska utläggning om allt det goda som
skulle bli en följd av det ökade bostadsbyggande som en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;socialdemokratisk valseger
skulle föra med sig. Gardinerna skulle rinna ut över landet i en aldrig sinande
ström, lovade Olof Palme. Löftet om ökat bostadsbyggande var precis lika tomt
och innehållslöst som så mycket annat han spred ut i valrörelsen. Någon
gardinström av det skälet har det således inte blivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
låter sig ingen på Ludvig Svenssons gardinfabrik luras av tomma
socialdemokratiska vallöften. Där har man ett realistiskt synsätt och arbetar
idogt vidare med företagets och därmed också samhällets bästa för ögonen. Men
att lyckas i företagsutövandet, det är något fult enligt socialistiskt synsätt.
Då skall man bestraffas genom ökade pålagor, då skall vinstmedel konfiskeras
och ökade löneavgifter utkrävas. För Ludvig Svenssons gardinfabrik torde
följden av fondbeslutet bli att företaget brandskattas på ca 1 milj. kr.,
grundat på resultatet för innevarande år. Och så skall det fortsätta framöver,
med påtaglig risk för ytterligare ökade uttag i sann socialistisk anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Var
ligger det meningsfulla i en dylik företags- och löntagarfientlig politik?
Svaret är: Det finns inget meningsfullt i fondbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
vilket sätt främjas sysselsättning och nyanställning vid företaget genom denna
kapitalkonfiskering? Svaret är: Effekten bhr den rakt motsatta. Det är alldeles
ofattbart, att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Sjuhäradsbygden,
som alltid hävdar en positiv inställning fill tekoindustrin, ställer sig bakom
en åtgärd som är så tekofientlig som fondbeslutet. Ytterligt få torde de
tekoföretag vara som fär något fillbaka från fonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lars-Ingvar Sörenson och jag har av ödets nyck placerats intill
varandra på talarlistan. Just han och jag möttes nämligen i en fonddebatt i
Kinna den 17 november. Då ställde jag ett antal frågor om konsekvenserna för
Marks kommun av fonderna. Tyvärr erhöll jag inga besked. Kanske kan det gä
bättre nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alltså:
Anser Lars-Ingvar Sörenson att sysselsättning och nyanställning vid Ludvig
Svenssons gardinfabrik befrämjas genom att företaget berövas ca 1 milj. kr?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbättras
möjligheterna för kommunal service i Marks kommun genom att kommunen förlorar
mer än 8 milj. kr. i skattemedel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
kan ett företag tillföras kapital genom att fonderna köper aktier av andra
aktieägare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilket
personligt inflytande får t. ex. de anställda vid skolkansliet i Marks kommun i
olika företag genom att tvångsbetala till fonderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget att få klarläggande besked i dessa frågor, som ju alla berör vad
som utlovats genom fonderna. För en sann fondsocialist bör det vara enkelt att
besvara dem. Inte sant, Lars-Ingvar Sörenson?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med det anförda yrkar jag avslag på det orättfärdiga fondförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 LARS-INGVAR
SÖRENSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall inte använda den knappt tillmätta och dyrbara tiden i dag
till att besvara den mängd frågor som Nyhage ställde till mig här. Men i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den debatt vi hade i Kinna
fick Nyhage såvitt jag förstår uttömmande svar på dessa frågor, som han nu
ställde även här i kammaren, och dessutom rekommenderade jag honom att noga
läsa igenom det förslag till löntagarfonder som då redan var framlagt. Jag förstod
nämligen under debatten att Nyhage var dåligt påläst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har jag tålmodigt lyssnat till åtskilliga timmars debattinlägg från en rad
borgerliga representanter, vilkas syfte varit att ensidigt övertyga riksdagen
om att regeringens förslag om löntagarfonder inte är bra. Några - bland dem
Hegeland - representerar därvid ett slags borgerlig minoritet som djärvt t. o.
m. förnekade att förslaget handlade om löntagarfonder och menade att det
egenthgen gällde något helt annat. Men inte heller detta andra var bra -det
förstod jag av Hegelands inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är f. ö. rätt många saker som jag tycker har varit ganska inkonsekventa i det
borgerliga angreppet på löntagarfonderna. De borgerliga står här i kammaren och
försöker på ett fördomsfritt sätt, får man väl säga, förklara för
socialdemokraterna att de borgerliga representanterna egentligen uppträder här
i kammaren för att varna socialdemokraterna, av omsorg om socialdemokraternas
intresse för regeringsmakten. Socialdemo­kraterna bör lägga ner fondförslaget,
för annars, säger de borgerliga, kommer socialdemokraterna att förlora valet
1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
känner opinionen, säger framför allt moderaterna, och vet att ni
socialdemokrater har en möjlighet att överleva den här regeringsperioden om ni
lägger ned fondförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en ur politisk synpunkt väldigt ovanlig omsorg som de borgerliga partierna
ägnar socialdemokratin och dess regeringsinnehav, och den är pohtiskt
inkonsistent, får man väl säga. Men kanske Göthe Knutson eller någon annan som
kommer efter mig i talarstolen kan ge ett svar här - jag bara noterar att det
hela är ganska ovanligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sin iver att kritisera förslaget till löntagarfonder utgår de borgerliga
fondmotständarna från att marknaden och dess ekonomi oföränderligt fungerar
bra, om marknaden bara fär vara i fred. Men så är det ju inte. När debatten nu
kraftigt har kantrat över till att handla om en hypotetisk krifik av något som
ännu inte kommit i funktion, kan det vara av värde att granska den ekonomi vi
nu har. I den ställs drygt 10 % av löntagarna utan arbete inom den del av
världen som vi valt att kalla marknadsstyrd. Marknaden fungerar alltså inte
bra. Efter ett par decennier av fullsysselsättning och expansion efter andra
världskriget har vi drabbats av stagnafion. Överskott möter överallt överskott,
vilket ställer nya krav på företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte längre lönsamt att göra expansionsinvesteringar. Därför brister det i
fråga om investeringarna. I stället söker man växa genom företagsköp,
sammanslagningar och klipp. Kortsiktiga vinstmotiv avlöser industriinveste­ringar
med krav på uthållighet och långsiktsmofiverad analys. Företagare som inte kan
vinna nya marknader köper och säljer i stället varandras företag. Också
tidigare produktionsinriktade företag bygger upp egna finansinstitut och börjar
syssla med finansiell verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarna blir maktlösa
objekt, men också ägarstrukturen förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Makten glider över till
opersonliga investmentbolag utan aktivt ägarinfly­tande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
fick just i dag på morgonen ett brev från en småföretagare i Göteborgsregionen
som har tagit upp en polemik med mig om löntagarfonderna. Han är naturligtvis
mot fonderna och vill att jag skall rösta mot dem eller lägga ner min röst i
dag, men i vår debatt är han ärlig nog att hålla med om att den gamla typen av
företagare, som hade ett ägaransvar och var aktiva företagare, håller på att
avlösas av andra. Han skriver till mig så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Medan
Wallenberg och några andra familjer förr ägde större delen av&lt;br&gt;
börsnoterade aktier, är det numera försäkringsbolagen, pensionsstiftelser&lt;br&gt;
och föreningar. De en gång så mäktiga '17 familjerna' kan se sin del av&lt;br&gt;
näringslivet krympa för varje årtionde, endast ett par nya har tillkommit,&lt;br&gt;
medan ett antal helt försvunnit från börsen (Wethje, Kockum, Ericsson,&lt;br&gt;
Åhlén, Bergengren m. fl.). Det är kollekfiv och insfitutioner som marscherar&lt;br&gt;
in och övertar alltmer, .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
så utbreder han sig om det olustiga i att vara företagare med ägaransvar i en
struktur som under 1970-talet, långt innan fonderna kommer in i bilden, har
förändrats mer eller mindre automatiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
saxar också ur Veckans affärer, som menar att London nu är det nya vattenhålet
för affärsmän. Pä senare tid har de fleråriga londonsvenskarna Kaj Kjellqvist
från Monark, Bengt Nygren, Erik Penser och Thore Nydahl fått sällskap av en rad
namnkunniga svenskar- Erling Persson från Hennes &amp;amp; Mauritz, Hans Rausing
från Tetra Pak, Bo Göransson, Sten Mörtstedt, Fredrik Roos och många fler. Man
skulle kunna komplettera med Jan Stenbeck som har flyttat till New York.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
gamla ägarstrukturen med aktiva och personligt engagerade företagare förlorar
alltmer terräng. Bara 25 % av börsmarknaden kontrolleras i dag av aktiva
ägare/företagare. Därmed dras kunnighet om industriell teknik och produktion
undan till förmån för finansverksamhet. På sikt blir detta förödande för vårt
lands överlevnad på en allt hårdare marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
av de borgerliga debattörerna har med ett ord berört denna utveckhng, som i
grunden borde ha oroat dem bra mycket mer än det förslag fill löntagarfonder
som man nu söker kritisera sönder. Och ändå är det mot en sådan utveckhng ett
ökat löntagarägande och inflytande måste ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
frågor löntagarna nu måste ställa sig, då de går in som delägare i företagen,
är delvis redan formulerade i debatten. De måste stå som en motbild till
inkompetensen och oförmågan i det näringsliv som fungerar dåligt i dag. Kommer
också de att fastna i fällan och investera för litet i framfiden till förmån
för konsumtion i dagsläget? Kommer de också att bli spekulanter? Kan de som
kollektiva ägare vara kompetenta? Kan de utse och kontrollera sina
företagsledningar bättre än nuvarande ägare? Och om de vill förverkliga andra
mål än strikt avkastningsmässiga, t. ex. sådana som handlar om arbetets värde
och självförverkligande, som också har flutit upp i debatten, kan de då göra
det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hade varit bättre, herr talman, om de borgerliga hade ägnat sig åt den debatten
för att se vad som väntar oss runt hörnet, av omsorg då naturligtvis inte bara
om sig själva utan av omsorg om landets ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
debattinlägg som jag i dag och tidigare under fonddebatten har hört från de
borgerliga har handlat om överlägset avfärdande av vad löntagarna som yrkesmän
i industrierna, arbetare och tjänstemän, skulle ha att komma med på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Svaret på dessa frågor kan vi naturligtvis bara få av löntagarna
själva, och de kan endast ge det i det läge som de befinner sig i när fonderna
kommer i funktion. Ändå vågar jag tro att svaret bUr positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
en överblickbar framtid kommer marknaden att se ut ungefär som nu. Den kommer
att vara utsatt för hård konkurrens. Om löntagarna viU ha sin försörjning
tryggad genom arbete på en sådan marknad, måste de tillföra den sitt
ansvarstagande och sin kompetens. Det kommer de att göra. Räcker inte den
kompetens som nu finns, och som har sin begränsning i den nuvarande ägarstrukturens
deklinering fill vad man skulle kunna kalla ett slags medeltida alkemi på
ekonomins område, måste löntagama med utgångspunkt i egna intressen och
kunskaper utveckla en kompetens med sikte pä överlevnad och utveckling. Det är
ju deras jobb och försörjning som det gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är ett problem som måste lösas prakfiskt. Det handlar mycket om praktik. Man
kan lära sig en del om cykling, bilkörning och segling innan man kan cykla,
köra bil eller segla. Men skall man verkligen lära sig något, måste man upp på
cykeln, in bakom ratten eller ta fatt i rorkulten, greppa skotet och sticka ut.
Först då kommer de reella kunskaperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är detta som det handlar om. Fondförslaget vill ändra litet på strukturen, så
att löntagama kommer till. Det bhr bra för oss alla i landet, till sist också
för den borgerlighet som i går och i dag med den envishet som eljest är
karakteristisk för åsnor har hävdat motsatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar
bifall till regeringens förslag i löntagarfondsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
24 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det hade varit bättre om Lars-Ingvar Sörenson hade använt inledningen
av sitt anförande till att besvara mina frågor i stället för att recensera
debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Kinnadebatten fick jag definitivt inget besked i
någon av de angivna frågorna. Låt oss nu, för att spara fid, stanna vid en enda
av dem. Anser Lars-Ingvar Sörenson att sysselsättning och nyanställning vid
Ludvig Svenssons gardinfabrik befrämjas genom att företaget berövas ca 1 milj.
kr.?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 LARS-INGVAR
SÖRENSON (s) rephk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag anser att företagandet kommer att befrämjas. På sikt kommer det
också att medverka till att löntagarna får en tryggare anställning än de i dag
har. Företagen kommer att kunna tillgodogöra sig löntagarnas kunnighet och
klokskap. Därmed kommer de också att främja det ekonomiska klimatet i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall ta tillfället i akt att redogöra för en liten debatt som jag hade med ett
företag i Göteborgsregionen som heter Atlet. Företaget hade gjort en omfattande
undersökning om sin egen verksamhet, på sina villkor. Man förfäktade att
företaget, om löntagarfonderna träder i kraft nu vid nyåret, skulle bli tvunget
inte att avskeda folk men att minska den planerade expansionen med ungefär
hälften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
studerade detta material. Det var inte möjligt att omedelbart genomlysa det,
utan vi skickade det till industridepartementet, där människor med kunnighet
och klokskap fick gå igenom undersökningen. Det visade sig att den föll samman
som ett korthus. Företagets spekulationer om att möjligheterna att expandera
skulle minska höll inte, och företaget hade ingenting att sätta emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kommer väl att gå på ungefär samma sätt om ni i Kinna, herr Nyhage, sätter er
ned och räknar. Ni kan säkert själva räkna fram att ni kommer att förlora på
fonderna. Men om vi studerar hur det blir i praktiken kommer det säkert att
visa sig att ni har fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
26 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterar att Lars-Ingvar
Sörenson anser att vägen till ökad sysselsättning och ökade nyanställningar vid
Ludvig Svenssons företag i Kinna går genom en konfiskation av medel från
företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 LARS HJERTEN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det borde stämma socialdemokraterna till eftertanke, att man inte ens i
de egna leden lyckas uppamma något intresse och ännu mindre entusiasm för
kollektiva löntagarfonder. Däremot finns motstånd mot fonder i alla läger och
bland alla yrkesgrupper. Människor skriver spontant på listor mot fonder. Pä en
arbetsplats i min hembygd skrev nästan alla anställda - det var ganska många -
på sädana listor. Men vem vill demonstrera för fonder? Det var ju så
chefredaktören för tidningen Arbetet ställde frågan för ett tag sedan. Den
största fonddemonstrationen vi har haft här i landet ägde kanske rum i går här
i kammaren, när den socialdemokratiska riksdagsgmppen instämde i statsministerns
anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag lyssnade med allt större häpnad till Stig Gustafsson, när han
tidigare talade om TCO och fonderna. Jag kände inte alls igen situationen i
TCO. Jag har ändå varit medlem i TCO i 21 år, framför allt på gräsrotsnivä men
även på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stig
Gustafsson sade att kampanjgruppen TCO-are mot fonder var odemokratisk. Det är
en oerhörd anklagelse, som måste bygga på att de är emot fonder. Jag vill
erinra om att flera TCO-förbund har uttalat sig mot fonder. Handelstjänstemannaförbundets
ordförande Lars Hellman sade t. ex. för ett tag sedan att genomförandet av
fonder är att likna vid en statskupp. Det är ett mycket drastiskt ordval, och
jag skall inte använda mig av ett sådant. Men Lars Hellman är förmodligen också
odemokratisk. Banktjänstemännen har också uttalat sig mot fonder. De vill i
stället ha det vinstandelssystem som allt fler banker tillämpar i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
ordförande Björn Rosengren sade för ett tag sedan att TCO är så splittrat i
denna fråga att man inte vill ta ställning. Därför svarade man inte på den
remiss man fick. Det kanske är klokt, så länge man inte haft en omröstning
bland medlemmarna - en omröstning som med mycket stor sannolikhet skulle
resultera i ett rungande nej till fonder. Jag undrar vem som företräder TCO
här, om det är Stig Gustafsson eller Björn Rosengren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I det sammanhanget är det av intresse att se vad socialdemokraterna
själva vill föra ut för budskap mera officiellt. I senaste numret av den
socialdemokratiska tidskriften Tiden finns en intervju med SIFO-chefen Hans
Zetterberg. I artikeln sägs Zetterberg vara en forskare, som är känd för en
påfallande väl utvecklad förmåga att se det principiella i enkla och nära till
hands liggande iakttagelser. Det är alltså ett mycket gott betyg för forskaren
Zetterberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hans
Zetterberg säger i deri här intervjun en hel del om svenska folkets ledare i
dag. Och han är mycket kritisk. På tal om den nu aktuella frågan och
socialdemokraternas ledare, säger han: Själv är jag kanske mest förvånad över
Olof Palmes oförmåga att utöva ledarskap t. ex. när det gäller att förklara
visionen bakom löntagarfonderna. De uttalanden han har blivit mest känd för
gäller en delaspekt - hur skall fondstyrelsen utses - medan själva grundtanken
förs fram av Per-Olof Edin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del instämmer jag i Hans Zetterbergs iakttagelse. Visionen bakom fonderna
har inte förts ut till allmänheten. Man har visserligen framfört många skäl för
fonder, inte sällan skäl som är inbördes motstridande, men det är ju inte
detsamma som en vision. Kanske beror detta pä att visionen, en sociaUsering av
det svenska näringslivet, inte är det budskap som man vill eller ens vågar
framföra, även om det är detta saken gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samma nummer av tidskriften Tiden recenseras en bok, som handlar om
ATP-striden. Många paralleller har dragits här i debatten mellan ATP och
fonder. De synpunkter som förs fram tycker jag är mycket avslöjande, för man
drar denna parallell även i recensionen. Man säger att det gäller att beskriva
fonderna som något av uteslutande teknisk karaktär. Visioner eller principer
skall alltså helt lysa med sin frånvaro. Och så hoppas skribenten att
allmänheten skall glömma frågan till valet 1985. Om vi nu fattar ett beslut så
snabbt som möjligt, blir det svårt för borgarna att få behålla en stark
värdeladdning till nästa val, sägs det i denna socialdemokratiska tidskrift. När
en ledande socialdemokratisk idétidskrift önskar att fonderna snabbt skall
glömmas, så att man inte förlorar valet 1985, hur skall man i det läget få
någon som helst entusiasm bland den stora allmänheten för dessa fonder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vad fonderna kommer att betyda för den enskilde är det inte många som
talar om. Vad de betyder för en kommun eller ett län är heller inte det
lättaste att få fram. Socialdemokraterna har ju i varje fall i den frågan varit
ovanligt litet hjälpsamma. Men det har väl sina skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
mitt hemlän, Skaraborgs län, kommer ATP-avgifterna till fonderna, om man utgår
från år 1982, att uppgå till ca 45 milj. kr. - 7,5 milj. kr. frän Skövde, 2,2
från Tidaholm och 5,4 frän Falköping, för att ta några exempel. Det gäller
ATP-avgifter frän anställda inom stat, kommun,  landsting och övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;näringsliv. Minskningen av
de kommunala skatteintäkterna på grund av ökade ATP-inbetalningar kommer, om
man också här utgår från 1982, att uppgå till ungefär 13,5 milj. kr. För Vara
innebär det 1,17 milj. kr., för Mariestad 1,2 och för Skövde 2,26 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vinstdelningen kommer att medföra för mitt hemlän är i stort sett att vi där
visserligen får vara med och betala, men vi får väldigt litet tillbaka, beroende
pä att vi har få börsnoterade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
moderater lovar, tvärtemot de fromma förhoppningar som framförs i den
socialdemokratiska tidskriften Tiden, att gång på gång återkomma till frågan om
viristdelning och till hela problemet med s. k. löntagarfonder. För är det
någon fråga som skall behålla en stark värdeladdning fram till nästa val, så är
det just frågan om löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag yrkar
bifall till reservationerna 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 28 BÖRJE STENSSON
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det har kanske till leda upprepats, men måste ändå få sägas av också
mig: Det riksdagsbeslut som socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna
i dag kommer att ställa sig bakom betyder överförande av äganderätt över
produktionsmedel till staten med stöd av beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär i korthet att medel tvångsvis överförs fräri våra sveriska företag till
statsägda löntagarfonder. Dessa medel skall därefter användas för inköp av
aktier i olika bolag. Sett i ett större sammanhang tvingas företagen att
finansiera sin egen socialisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
skall lyfta Sverige ur den ekonomiska krisen, menar socialdemokra­ter såväl i
regering och riksdag som regionalt och kanske även lokalt. Men jag vill uppmana
alla dessa att hellre se pä och uppmuntra småföretagen. Just i dag fick jag
statistik som visar att det år 1981 i mitt hemlän, Östergötlands län, skapades
4 997 nya arbetstillfällen i små och växande företag. Det är någonting som
behöver uppmuntras och stödjas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
riktas mot oss som talar om löntagarfonderna som fackföreningsfon­der. Men av
vilken anledning ger vi dessa fonder namnet fackföreningsfon­der? Jo, därför
att det är i fackföreningamas toppskikt idén om denna typ av fonder har väckts
och sedermera varmt omhuldats. Dessutom kommer fondstyrelsemas beslut att i hög
grad vara fackligt påverkbara. På många håll inom fackliga organisationer på
basplanet har vi tyckt illa om idén. Anledningen till detta är att
målsättningen ursprungligen var - och jag tror att den är det även denna dag -
att utöva makt över produktionsmedlen från facklig toppnivå. Idén är sprungen ur
tanken att i den bästa av alla världar är samhällsägandet, det kollektiva
ägandet, genomfört fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
frisinnad och liberal känner man en instinktiv motvilja när man märker att
politiska beslut planeras och genomförs med socialismen som grundtanke och mål.
Vi som är emot den typ av löntagarfonder som socialdemokrater och kommunister
nu avser genomföra kritiseras ofta, så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även i dessa dagars debatt,
för att hetsa mot facket. Det är fel att påstå något sådant. Jag anser däremot
att mitt fack, som är anslutet till TCO, skall ägna sig åt frågor som de flesta
medlemmar finner viktiga och centrala, nämligen lönevillkor, trygghetsfrågor
och allmänna anställningsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
frågan om att överföra medel tvångsvis från svenska företag till statsägda
fonder är facket spUttrat. Min reaktion när jag lyssnade på vad som tidigare i
dag sades i det avseendet är att man måste sitta pä en väldigt hög nivå i
TCO-kansliet för att inte begripa det. Har man någon gång under åren suttit i
ett lärarrum, rest tillsammans med eller varit på fackliga kurser tillsammans
med TCO-anslutna lärare, så vet man att vi inte är överens i den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fel att tvinga svensk fackföreningsrörelse att ta ansvar i ett ekonomiskt
system för samhällsförändring, där uppfattningarna inom de centrala
organisationerria och även lokalt är så splittrade som i löntagarfondsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet
denna dag kan ytterligare öka de motsättningar som redan finns mellan skilda
fackliga organisationer i värt land. Det är olyckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
noggrant studium av remissyttraridena, som i sammanställningen - en hel bok -
omfattar över 200 sidor, ger vid handen att väldigt många remissvar andas
tveksamhet och klart motstånd mot införandet av löntagarfonder av den nu
föreslagna typen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Negativa
reaktioner framförs från löntagarhåll, från försäkringsbolag som t. ex.
Folksam; PK-banken talar om negativa effekter, Sveriges förenings­bankers
förbund skriver bl. a. att förslaget är samhällsekonomiskt oförsvarligt.
Kommerskollegium skriver i sitt remissyttrande att förslaget kan få negativ
inverkan pä utvecklingen av den internationella konkurrensförmågan. Det fär
negativ effekt ur exportsynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Stockholm skriver: Väsentliga frågor har lämnats outredda eller getts en
ofullständig belysning. Förslaget har ingenting med delning av vinsten mellan
ägare och anställda att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mängden
negativa remissyttranden är överväldigande. Trots detta genomdrivs förslaget om
kollektiva löntagarfonder av socialdemokrater och kommunister. Det är
förvånansvärt och beklagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill jag erinra mot att vi aktiva i frikyrkorörelse, nykterhetsrörel­se,
idrottsrörelse och annan ideell verksamhet skall vara med om att av våra
insamlade medel genom den särskilda tilläggspensionsavgiften lämna pengar till
de fem fondstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med Hagauppgörelsen fick vi från folkpartiets sida i gång en utredning.
Det var nödvändigt att inte bara LO kunde visa på utredningar om konsekvenserna
av överförandet av produktionsmedlen i samhällets och fackets ägo. Att sedan
regeringsförslaget 1983 inte har tagit intryck av kritik från skilda politiska
partier eller remissinstanser är beklagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiets
linje är att anställda skall få ökat inflytande på sina arbetsplatser, och vi
är för vinstdelning med individuella andelar i företagsanknutna fonder. På
skilda sätt söker vi påverka till en utveckling i den riktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar avslag på löntagarfondsförslaget och bifall till
reservationerna 1, 2, 5 och 6 i finansutskottets betänkande nr 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
29 BENGT KRONBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Så har vi nu kommit till den tidpunkt då Sveriges riksdag skall besluta
om införande av löntagarfonder. Detta beslut innebär att vi socialdemokrater
går vidare i arbetet för en väl utbyggd och fungerande demokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
aktie- eller företagsägare kan få sitt företag - stort eller litet - att
fungera om inte de olika personalgruppema inom företaget eller i samhället i
övrigt fullgör sina arbetsuppgifter. Som löntagare är man en viktig kugge i
företagens funktion. Varför fär dä han eller hon inte vara med i företagens
beslutsorganisation som delägare genom löntagarfonderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
är klart både från de borgerliga partierna och från de olika
arbetsgivarorganisationerna. De anställda blir starka i en kollektiv
organisation, och med löntagarfonder kommer löntagarna in pä områden där
kapitalägarnas revirtärikande är större äri ute i riaturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motståndarna
har lagt ut hundratals miljoner kronor för att vilseleda folk och samla
tarvliga argument och för hetskampanjer, som saknar motstycke i svensk politisk
historia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig i debattens sista minuter bara peka på en del motioner, exempelvis frän
centerpartiet. Där beskrivs effekterna av den höjda ATP-avgiften på ett
felaktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första: Löntagarfondsavgiften till ATP påstås vara 0,5 %, vilket är 150 %
högre än det riktiga - 0,2 %. Om denna felaktiga uppgift är avsiktlig eller
bottnar i okunnighet får vara osagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra: Avgiftema kan inte både avräknas från löneökningen och läggas till
densamma. Om avgifterna avräknas från löneutrymmet, leder det till att det
kommunala beskattningsunderlaget bUr lägre än vad det annars skulle ha blivit.
Dä kan man inte, som centern gör, samtidigt hävda att kommunemas lönekostnader
ökar med avgifternas storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
lägger för att summera kostnaden för en region ihop kostnader för
skattebortfallet med kostnader för avgiftshöjningen. Detta innebär att centern
räknar kostnaderna två gånger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Kalmar län har centern givit ut en informationsskrift som säger att Öland
skulle dräneras på 62 milj. kr. på grund av löntagarfonderna. Om denna summa
skulle vara korrekt, skulle varje ölänning tjäna mellan 450 000 och 500 000 kr.
per år. Jag tror inte någon på Öland har den inkomsten, vare sig som löntagare,
egen företagare eller jordbrakare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
all denna felaktiga information är avsiktlig eller ej låter jag vara osagt även
i detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist vill jag säga att löntagarfonderna är ett viktigt steg i den demokratiska
processen i ett modernt samhälle, där alla skall ha rätt och skyldighet att
delta i beslutsprocessen inom samhällets olika delar, både på arbetet och på
fritiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets hemställan i betänkande
1983/84:20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
30 GÖTHE KNUTSON (rii):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag skall be att i korthet få återge några siffror som belyser hur hårt
avgifterna till de s. k. löntagarfondema kommer att slå mot den kommunala
ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
eget hemlän, Värmland, får tjäna som exempel. Kommunerna i Värmland kommer nu
att tvingas betala in mer än 6,7 milj. kr. årligen i ökade ATP-avgifter till
fonderna. Beräkningen är baserad pä innevarande års siffror. Inbetalningarna
blir inte mindre under vart och ett av de kommande åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
i Värmland kommer för sin del att tvingas betala 5 milj. kr. århgen i dessa
ökade avgifter. För de statligt anställda i Värmland kommer fondavgiften att
kosta över 2,5 milj. kr. om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kommunala avgifterna skall de facto betalas av oss värmlänningar i egenskap av
skattebetalare. Det är ju så man måste räkna när man ser på den kommunala
ekonomin. Av näringslivet i Värmland skall fonderna kräva en ännu större
tribut. Inte mindre än 34,5 milj. kr. årligen kommer att tas ut från dessa
värmländska företag - stora som små. Egenföretagarna finns också med i bilden.
De skall tvingas vara med och betala dessa avgifter för att LO och dess
maktelit skall bli härskare över näringslivet. Tillsammans kommer Värmland,
enbart till följd av ökade ATP-avgifter, att pungslås på 48,8 milj. kr. i fondavgifter
under ett enda år, räknat på årets lönesummor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
kommunemas del tillkommer att skatteintäkterna minskar genom
fondfinansieringen. Det kommer att kosta 14,6 milj. kr. årligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ovanpå
allt detta kommer så vinstdelningsskatten som företagen skall tvingas betala in
till fonderna för att de själva skall bh konfiskerade av facket, konfiskerade
med egna pengar som tas ifrån dem och som starkt försämrar deras möjligheter
till investeringar - satsningar som skulle kunna ge nya sysselsättningstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enbart
Billeruds AB skulle för innevarande år avtvingas 50 milj. kr. eller kanske
drygt detta belopp för att få vara med och finansiera dessa fonder, som kanske
kommer att inrikta sig på att skaffa makten över detta företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall i detta stycke i övrigt be att få hänvisa till Bertil Jonassons
anförande, som jag helt instämmer i. Han gav flera exempel pä vilken
åderlåtning som kommer att ske i bl. a. värmländska företag, och jag skall
irite ta tid med att göra den uppräkningeri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kommer företagen att drabbas, stora som små, medelstora företag och även
egenföretagare. Vinstdelningsskatten kommer att slå hårt, det har vi
konstaterat, och i detta fall kommer heller inte de små företagen, som är
tillväxtföretag och som sköts bra, att skonas. Denna del av näringslivet i vårt
land, som vi kallar för småföretagsamheten, har ju en omvittnat stor betydelse
- inte minst för sysselsättningen. Så även i dåliga tider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall be att nu få offentliggöra en alldeles färsk siffemppgift - en nyhet, om
ni så vill - som illustrerar den stora betydelse som företag med mindre än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;200 anställda har i bl. a.
Värmland. Jag skall ange de värmländska siffrorna. Under år 1981 - som kan
betecknas som ett krisår då väldigt många människor blev arbetslösa - var det i
företag med mindre än 200 anställda som det stora antalet nyanställningar
skedde. Inte mindre än 4 221 personer fick anställning är 1981 i mindre och
medelstora företag med upp till 200 anställda i Värmland. I större företag i
Värmland begränsade sig nyanställningarna till 539 personer. Företagarförbundet
har tagit fram dessa uppgifter ur SCB:s statistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blir
det bättre då vi får löntagarfonder eller tvingas att acceptera det beslut som
nu de socialdemokratiska riksdagsledamöterna, med kommunisternas hjälp, skall
påtvinga landet? Naturligtvis inte. Det riksdagsbeslut som nu förestår är
egentligen någonting helt enastående. En överväldigande majoritet av svenska
folket är emot dessa fonder. Det framgår klart av de opinionsundersökningar som
har gjorts, och det är många. Endast 17-18 % av väljarna säger ja till
fonderna, alltså en ringa minoritet av det stora antalet väljare. Att då
genomdriva ett beslut kan inte sägas vara demokratiskt. Det tyder snarare på det
motsatta. Den representativa demokratin räcker inte som täckmantel för det
övergrepp på folkviljan som socialdemokraterna tillsammans med kommunisterria
strax skall göra sig skyldiga till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ledande facklig förtroendeman, förburidsordföranden i Handelstjäns-temannaförbundet
Lars Hellman, har inför offentligheten i en tidningsartikel betecknat det här
som en statskupp - varken mer eller mindre. Lars Hellman är socialdemokrat -
det har han sagt själv. Och det är i likhet med hundratusenden och åter hundratusenden
socialdemokrater som han säger nej till fondema, åtminstone i den form som de
nu föreslås och skall beslutas om. Men det är facket som vill, och det är
facket som bestämmer. Dä utgör denna riksdags socialistiska ledamöter ett
transportkompani. Det är beklagansvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lars-Ingvar
Sörenson ställde en fråga här och nämnde mig i sammanhanget. Jag skall svara
Sörenson. Vi borgerliga har svarat på alla de frågor som har ställts från
socialdemokratiskt håll under debatten. Mitt svar är att vi borgerliga vill ha
varken löntagarfonder, dvs. fondsocialism, eller en socialdemokratisk regering.
Självfallet inte. En borgerlig regering är det enda söm kan lösa Sveriges
problem och ta Sverige ur krisen, skapa ekonomisk balans och åstadkomma en god
framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
måste jag, firu talman, notera det utomordentligt tillfredsställande i att
Lars-Ingvar Sörenson svarade som han uppenbarligen tror, dvs. ärligt, och
menade att konfiskation av företagens vinstmedel är bra för företagen. Det är
ju innebörden av det svar som han gav pä Hans Nyhages fråga beträffande Ludvig
Svenssons välkända gardinfabrik. Och ett ärligt svar skall man naturhgtvis
uppskatta - hur tokigt det sedan än må vara. Men tokigt är det!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådsbänkarna
står gapande tomma denna mörka dag i svensk riksdagshistoria. Det skall vi
kanske ha förståelse för. Det skulle naturligtvis inte vara särskilt roligt för
exempelvis finansminister Kjell-Olof Feldt att här konfronteras   med   de  
frågor   som   ställts   här   i   dag   beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdageli
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms-Tidningens
avslöjande av hans eget avslöjande då han på ett stort papper uttryckte det som
hans hjärta innerst är fullt av, nämligen att löntagarfonder är något dåligt -
jag skall inte använda hans egna nedklottrade ord. Det är att konstatera att
sanningen ibland kommer fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns mycket detaljer att tala om i denna ödesfråga, som har så stor betydelse
för Sveriges framtid - dess värre negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall nu nöja mig med att yrka avslag på propositionen om löntagarfonder och
bifall till reservationema 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 IVAR VIRGIN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Regeringen och socialdemokraterna har under denna debatt och i
propositionen velat skapa ett intryck av att löntagarfondsförslaget är
tillkommet under en pedantiskt noggrann demokratisk process.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inget
är mer felaktigt. Förslaget har i stor hemlighet arbetats fram och
presenterades riär semestrarna inleddes i somras. Remisstiderna blev korta, så
korta att utomordentligt viktiga remissinstanser, t. ex. TCO, inte ansåg sig ha
tid att utforma ett väl genomtänkt svar. De organisationer som ändå svarade har
levererat en kraftig kritik mot förslaget. LO, beställaren av förslaget, är ett
naturligt undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hela
remissförfarandet var en skenmanöver eller en dimridå. Regeringen hade inte en
tanke på att ta hänsyri till kritiken. Varför skulle en LO:s marionettregering
göra det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill trots detta i mitt inlägg något spegla vad en viktig remissinstans säger,
nämligen Lantbmkamas riksförbund, LRF. Man skriver:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Fondema
skulle pä kort tid bli en domineraride ägare av svenskt näringsliv. På lång
sikt skulle ägande och inflytande över företagsamheten i Sverige centrahseras
och koncentreras i den grad att vårt nuvarande ekonomiska system i grunden
skulle förändras. LRF vill som representant för ett stort antal enskilda
företagare i stället verka för ett mångfasetterat näringsliv med ett
decentrahserat och spritt ägande, där den kooperativa företagsformen utgör en
vital form, bland flera, av företagande.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de kooperativa företagen är inflytandet kopplat till medlemskapet och inte till
ägarkapitalet eller insatserna. På denna punkt skiljer sig dessa företag frän
aktiebolagen. Bakom jordbmkets föreningsföretag står över 100 000 lantbrukare,
individuellt och frivilligt anslutna. Målet är att genom samverkan åstadkomma
en god medlemsnytta för den enskilde medlemmen och för hela bondekåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att dessa företag är en viktig del i det svenska näringslivet. De
speglar den mångfald som än så länge utmärker näringslivet och ger dessutom
perspektiv på anklagelserna om den enorma maktkoncentration som enligt
socialdemokraterna utmärker svenskt näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
gäller alltså ofta stora företag med tiotusentals medlemmar, och där de
anställda är representerade i styrelserna. Och min erfarenhet är den, att de
anställda i frågor som engagerar dem har ett betydande inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
dessa kooperativa företag kommer att drabbas av löntagarfondsav­gifter och
vinstdelningsskatter. De har ofta ett betydande fastighetsinnehav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som enligt förslaget skall
inflationsomräknas, för att ge underlag till vinstdelningsskatten, enligt
mycket komplicerade regler. Eller som en remissinstans som representerar
skattebyråkratin säger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beträffande
byggnader och markanläggningar kan inflationsomräkning­en - även i normala fall
- bh ytterst komplicerad. I många fall har byggnaderna byggts till upprepade
gånger, varför avskrivningsplanen kan omfatta åtskilliga poster. Det
sammanlagda antalet poster som skall inflationsomräknas kan i sådana fall uppgå
till flera hundra eller kanske över tusen. Inflationsomräkningen kommer därför
att bli mycket omständlig, granskningen komplicerad och tröstlös samtidigt som
risken för felräkningar eller andra rent tekniska fel är stor.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
arbetsförmedling som kommer att ägna sig åt att rekrytera skattebyråkrater för
dessa svåra uppgifter kommer säkert att bli lika framgångsrik som Olof Palmes
arbetsförmedling pä Fårö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kooperativa företagen kan mycket väl få betala stora vinstdelningsav­gifter,
trots att vinst i egentlig mening inte uppkommit. Det hade varit naturligt att
undanta kooperationen frän vinstdelningsavgifterna, så mycket mer som vi f. n.
inte har något system att slussa tillbaka kapitalet som riskkapital till
föreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF konstaterar alltså i
sitt yttrande att:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vinstdelningsavgiften
skulle innebära en avtappning av riskkapital och en försämrad konsolidering.
Detta skulle, tvärtemot uttalade intentioner, medföra försämrade möjUgheter
till utveckling och tillväxt samt på sikt utgöra ett hot mot verksamhetens
omfattning och sysselsättning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Regeringen har helt och hållet gått förbi den dräpande kritik som
Lantbrukamas riksförbund riktat mot löntagarfonderna och den beskattning som
löntagarfonderna skall byggas upp på. LRF konstaterar att löntagarfonderna
hotar de kooperativa företagen och därigenom också sysselsättningen. Eftersom
regeringen valt att över huvud taget inte lyssna på den kritik som framförts i
löntagarfondsfrågan, är det kanske följdriktigt att man inte heller lyssnar
till landets lantbmkare. Det är emellertid viktigt att lantbmkama i vårt land
får klart för sig vilken total nonchalans den sittande regeringen visar
gentemot det hot, som genom löntagarfonderna kan drabba deras egen näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Detta är ytterligare ett exempel på att maktskatter ger en utveckhng
mot maktstaten. Den utvecklingen måste brytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 GUNILLA ANDRÉ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Kollektiva löntagarfonder kommer att leda till att stora regioner i
vårt land åderlåts på kapital i form av avgifter, förlorade skatteinkomster och
minskad köpkraft, utan att kunna räkna med att få något speciellt igen. En av
dessa regioner är Skaraborg - mitt eget hemlän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en motion med anledning av löntagarfondsförslaget har vi centerledamö­ter från
Skaraborg redogjort för några konsekvenser som förslaget får för vårt län. Utan
tvivel kommer vi att tillhöra de stora förlorarna. Skaraborg är mycket 
beroende   av  de   många  små   och   medelstora   företagen   för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sysselsättning och
ekonomi. Regeringens förslag till löntagarfonder utgör ett allvarUgt hot mot de
många mindre företagen. I Fondsverige kommer dessa företag att tillsammans med
kommuner, organisationer och andra arbetsgivare få underkasta sig fondernas
tvångssparande utan att få något särskilt igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
löntagarfonder hade varit genomförda 1982, skulle det för Skaraborgs län bl. a.
ha inneburit att ca 50 miljoner skulle ha inlevererats till fonderna i höjda
ATP-avgifter och vinstdelningsavgifter. Till detta kommer förlorade
skatteinkomster till kommunerna på ca 15 miljoner. Dessutom skulle t. ex.
länets banker ha fått betala utan att fä något tillbaka. En mycket försiktig
beräkning pekar på att närmare en halv miljard kommer att försvinna från länet
under den sjuåriga uppbyggnadsfasen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
mycket kan vi då räkna med att få tillbaka till länet? Ja, eftersom Skaraborg
har mycket få börsnoterade företag kommer löntagarfondernas pengar inte att
satsas på länets näringsliv. Sällan har väl ordet utsugning varit mer
berättigat. Vi kommer att lämna ifrån oss pengarna och får litet eller inget
igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget
leder detta till att Skaraborgs län, i stället för ett fortsatt dynamiskt
näringsliv med dominans av mindre företag, genom de kollektiva löntagarfonderna
kommer att få vidkännas en åderlåtning av kapital, som hämmar en positiv
utveckhng. Nödvändiga riskvilliga satsningar uteblir, och därigenom kommer inga
nya arbetstillfällen. Vi som representerar Skaraborgscentern motsätter oss pä
det bestämdaste löntagarfondsförslaget, och därför yrkar jag bifall till
reservationerna 1, 2, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 GULLAN LINDBLAD
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! &amp;quot;Från ett Värmland i kris till ett Värmland i arbete&amp;quot;,
utropade SAP/LO i en gemensam skrift inför valet 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
fanns inga gränser för vad fonderna skulle klara av! Inte ett företag, inte ett
arbetstillfälle skulle läggas ned, om löntagarfonderna förverkhgades. &amp;quot;Med
fondema räddar vi jobben&amp;quot;, var parollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
ihåliga argument har nu åtminstone tonats ned, eftersom fondema åsatts ett
avkastningskrav på 3 %. Men fortfarande påstås att löntagarfonder tryggar
jobben. Statsministem själv utropade ju fonderna till &amp;quot;löntagarnas
trygghetsfonder, som medverkar fill trygghet i jobbet&amp;quot; i den
allmänpolitiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mänga
företrädare för socialdemokratin har här under många timmars debatt ansett sig
tala för löntagama. Att jag tar till orda nu, i debattens sista timme, fm
talman, beror på att jag representerar ca en kvarts miljon moderata
LO-anslutna, som också vill ha ett ord med i laget. Jag har själv alltid varit
fackligt aktiv, i mänga år inom TCO, och f. n. är jag alltså LO-ansluten.
Moderatema är i dag &amp;quot;det andra arbetarpartiet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
intresserad fackligt aktiv har jag studerat fondsystemet från framför allt tre
utgångspunkter: Fär vi löntagare bättre lön? Bhr det fler arbetstillfällen? Fär
vi mer att säga till om?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret blir ett mngande
nej på samtliga dessa punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller lönefrågor påstår nu framträdande företrädare för LO att löntagarfonder
är en fömtsättning för återhållsamma lönekrav. Detta är en något dubiös
målsättning för en facklig organisation, som ju skall arbeta för bättre löner
och arbetsvillkor för medlemmarna. De aktivt yrkesarbetande har all anledning
att fråga sig vad de skall avstå från. Den enda ökriingen av det privata
konsumtionsutrymmet kommer inom de närmaste åren att tillfalla pensionärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
fm talman, målsättningen är starkt att förorda ur samhällsekono­misk synpunkt.
Humvida lönekraven verkligen blir återhållsamma kan dock ifrågasättas. Ett
återkommande argument för fonderna har varit att ökade vinster skulle orsaka
löneökningar till skada för samhällsekonomin. Något sådant samband har inte
konstaterats. Tvärtom har en del studier visat att ett sådant samband saknas,
t. ex. Per-Olof Edins rapport inför LO-kongressen 1976 om vinst- och lönenivån
bland verkstadsföretagen. Jag citerar ur den:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
finns alltså i materialet en klar tendens mot att å ena sidan hög lönsamhet och
lågt löneläge hör ihop samt att det också finns ett samband mellan låg
lönsamhet och högt löneläge. Detta är ett resultat som står i direkt motsats
till de resultat, som vi förväntade oss att finna med utgångspunkt från det
inledande resonemanget rörande den solidariska lönepolitiken och
övervinster.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
löntagarfonder inte resulterar i återhållsamma lönekrav blir företagens ekonomi
- och samhällekonomin - undergrävd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
företagens kostnader ökar, när man vingklipper de bästa företagen på det sätt
som nu skall ske genom vinstdelningsskatten, försämras konkurrenskraften och
det blir färre jobb. Det som är bra för företagen, det är bra för oss
löntagare. Det som är dåligt för företagen, det är också negativt för oss
löntagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spåren
i fackförenings- och politikerstyrda företag förskräcker. Låt mig bara nämna
Aftonbladet och BPA som ett par exempel. Nu kommer ännu fler fackföreningsledare
att leka företagsledare!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den offentliga sektorn kommer löntagarfonderna enligt en utredning
att kosta 12 miljarder fram fill 1990. Detta motsvarar lönekostnader för drygt
15 000 arbetstillfällen. För stat och kommun finns två sätt att kompensera sig
för denna extrakostnad - att höja skatten eller att skära ner verksamheten.
Båda sätten resulterar i färre jobb - särskilt för oss kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är intressant - men mycket skrämmande - att notera att det endast är den
socialdemokratiska regeringen, socialdemokratiska riksdagsledamöter och vissa
fackföreningsföreträdare som tror att fonderna skapar nya arbetstillfällen.
Vanliga människor, för att använda ett vardagsuttryck, gör det inte och inte
heller experter på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landets
samtliga länsarbetsdirektörer har, när de fillfrågats om de tror att
löntagarfonder skapar nya arbetstillfällen, antingen svarat ett klart nej eller
uttalat stor tveksamhet. Ingen har sagt ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får vi löntagare mer att
säga till om? Nej!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur mycket kan den
enskilde löntagaren påverka fackhga beslut i dag? Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är långt från Andersson på
verkstadsgolvet till fackföreningstoppen! Det är några få &amp;quot;pampar&amp;quot;
som drivit fram fackföreningsfonderna mot löntagarnas vilja. Varannan LO-medlem
säger ju nej till löntagarfonder. Endast var fjärde vill ha dem. Motståndet är
förkrossande hos tjänstemännen, men de har inte fått komma till tals i en
begärd folkomröstning!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Löntagarfondssverige blir de i dag mäktiga fackföreningsledarna ännu
rnäktigare!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
mest skrämmande är ändå att facket, som skall företräda den enskilde
löntagaren, blir ägare och skall företräda ägarintressen i Fondsverige. Därmed
förändras i grunden det positiva spelet mellan arbetsmarknadens parter. Litet
tillspetsat kan man säga: I Fondsverige står ombudsmännen sida vid sida med
direktörerna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalarbetareförbundets
ordförande Sigvard Marjasin sade, enhgt ett referat i Örnsköldsviks Allehanda
den 21 juU 1982:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
är klart att löntagarfonder är en väg till socialismens genomförande. Fonderna
skall eftersträva aktiemajoritet i företagen och tillsätta styrelserna. Något
SAF kommer nog inte att finnas i Fondsverige.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samme
herr Marjasin sade i debatten mot mig den 17 november i Trollhättan att min
partiledare liknade Jaruzelski. Dumheter talar för sig själva. Kommentarer är
överflödiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
dystra sanningen är ju att löntagarfondssystemet i sin yttersta förlängning
kommer att utveckla ett fackföreningsväsende av öststatsmodell. Facket, den
styrande och den ekonomiska makten växer samman. Farhågor för detta har bl. a.
uttryckts av förre LO-ordföranden Gunnar Nilsson, som är närvarande här i
kammaren, och Assar Lindbäck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR har i sitt
remissvar angående löntagarfonderna sagt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Om
den i systemet inbyggda intressekonflikten leder till splittring och
försvagning av de fackliga organisationerna kan resultatet bli att löntagamas
inflytande snarare minskar än ökar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Aktiva socialdemokrater har i dag i Stockholms-Tidningen deklarerat att
det behövs ett nytt SAP i Sverige, om löntagarfonder införs. Jag förstår dem.
Det är nämligen en helt annan socialdemokrati vi har i värt land i dag än det
Per Albinska folkhem som mina föräldrar trodde på och i vars anda jag själv
växte upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan gott förstå att Kjell-Olof Feldt, som är en klok man - tyvärr är han irite
närvarande i kammaren - våndas och med de rader han skrev i kammaren i går har
uttryckt sin yttersta mening. Men nog är han skyldig svenska folket en
förklaring, när han nu lägger fram sitt fondförslag, som om någon timme
tydligen skall bli ett faktum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Med löntagarfonder behöver vi på sikt också en ny fackföreningsrörelse,
ett fritt fack, ett Solidaritet, i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är emellertid min förhoppning, att fackföreningsfondema endast skall bli en
parentes i svensk politisk historia. Det är nödvändigt för jobbens och för
demokratins skull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
yrkar jag, fm talman, avslag på propositionen om löntagarfonder och bifall till
de ickesocialistiska reservationema i finansutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 JÖRGEN ULLENHAG
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag noterade med stor förvåning Stig Gustafssons angrepp på de TCO:are
som arbetar mot fondsocialism. Som mycket väl har framgått av den tidigare
debatten här är majoriteten av TCO-medlemmarna motståndare till fonderna. Det
visar alla undersökningar utan undantag. De TCO:are som arbetar mot fonder gör
det av övertygelse. Att beskylla deras organisation för att vara odemokratisk
är upprörande. Jag tycker det finns all anledning för Stig Gustafsson, som
tillhör den minoritet i TCO som vill ha fonder, att stämma ned tonen en smula.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
gör nu allt vad de kan för att tona ned fondfrågans betydelse. Det tycker jag
att den här debatten klart har visat. Det beror naturligtvis på det kraftiga
motstånd man möter t. o. m. inom rörelsen. Men om man fär en stabil
socialistisk majoritet, vad är då naturligare än att fortsätta att arbeta för
ytterligare steg på fondvägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
LO 80-rapporten, som avgavs till LO-kongressen 1981, ser man klart vad det
handlar om. På s. 81 heter det: &amp;quot;I ett ännu längre perspektiv, då
löntagarna genom fonderna är den dominerande ägarkategorin, kan det bli
nödvändigt med en ännu mer omfattande omprövning av de organisatoriska formerna
för kanalisering av löntagarnas skilda intressen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarna
skall alltså bli den dominerande ägarkategorin - det är vad många
socialdemokrater drömmer om. LO 80-utredningen, som såvitt jag förstår är den
som står bakom den här visionen, var inte vilken utredning som helst. Gunnar
Nilsson var ordförande. Dessutom ingick flera framträdande LO-företrädare såsom
Sigvard Marjasin, Lars-Erik Niklasson, Bengt Blomdahl, Berndt Holgersson och
många, många fler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väl inte så konstigt för den som är socialist att vilja ta över ägandet. Det
konstiga är att inan tycks skämmas för det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Den här debatten är alldeles strax slut. Jag är den 14:e och siste
liberalen i denna viktiga debatt. Alla vi folkpartister har med kraft vänt oss
mot fondförslaget. Folkpartiet menar bestämt att en väl fungerande
marknadsekonomi är ojämförligt effektivare än socialistiska ekonomier. Vore det
så att politiker eller fackföreningsledare hade enastående gåvor som ledare,
skulle Aftonbladet vara landets mest lönsamma tidning, BPA värt lands mest
framgångsrika byggföretag och Statsföretag en lysande affär. Det förhåller sig
- som alla vet - inte på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har sett hur svårt det är att säkra mångfald och pluralism när företagen växer
ihop med den politiska och fackhga makten. Den totala maktansamlingen blir helt
enkelt för stor. De motvägande och balanserande krafterna blir för svaga.
Löntagarfonderna skulle ge just det - en sammanvävning av poUtisk, ekonomisk
och facklig makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Jag yrkar bifall till de reservationer i finansutskottets betänkande
som har Björn Molin som första namn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 35 STEN ANDERSSON i
Malmö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Jag kom in i denna församling i febmari detta år. Sedan dess har jag
försökt att åtminstone några dagar i månaden jobba vidare i mitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ordinarie arbete som
ställningsbyggare hos Kockums i Malmö. Baserat på egna och andras erfarenheter
vill jag bestämt påstå att det är mycket svårt att finna förespråkare för
löntagarfonder ute på landets arbetsplatser. Med tanke på denna frågas mycket
stora betydelse är det också förvånansvärt att även fackligt aktiva så lamt
propagerar för fondema. Dessa fonder tillhör definitivt inte det som man talar
om under lunch- eller kafferaster. De enda som talar positivt om fonderna på
arbetsplatserna verkar vara de &amp;quot;barfotaekonomer&amp;quot;, som har
massproducerats i korta kurser i företagseko­nomi på fackets kursgårdar. Skulle
fonderna släppa fram dessa personer, har man verkligen lyckats sätta bocken som
trädgårdsmästare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vem
står då bakom dessa fonder? De som har konstmerat detta förslag verkar för mig
vara personer, om vilka man kan säga att de sett företag endast på vykort.
Viljan och förmågan att sätta sig in i de stora problem som finns kring
företagsamheten lyser i fondförslaget helt med sin frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Facket,
främst LO, kommer efter fondernas genomförande att få ett stort inflytande över
vårt näringsliv och detta utan att ha visat någon större kompetens i förmågan
att driva företag. Företagsledningsförsök från fackets sida har i oroande stor
omfattning misslyckats. BPA, Aftonbladet och Perfecta är inga lovvärda exempel.
Vad gäller grafikernas &amp;quot;perfekta affär&amp;quot; kan man utan vidare påstå att
detta är ett perfekt sätt att inte driva företag. Men om nu LO är sä skickligt
pä att driva företag som man själv försöker inbilla oss, varför har man inte
delat med sig av sin kunskap till de av mig nämnda företagen? Varför har inte
LO för egna pengar köpt och drivit företag och därmed visat landets företagare
hur företag verkligen skall drivas? Hur många arbeten har vårt land förlorat på
LO:s blygsamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Det har sagts tidigare under denna debatt att risken är mycket stor att
konkurrensen kommer att minska i Fondsverige. Jag vill alldeles bestämt skriva
under på det påståendet. Företag som har nära släktskap med SAP och facket får
ofta jobb hos dessa organisationer, inte baserat pä kompetens och lägsta bud
utan pä grund av sitt nära släktskap. Försäkringar för LO:s medlemmar tecknas
ofta utan att andra företag än Folksam får chans att bjuda. Vem som förlorar på
ett sånt handlande är inte svårt att begripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle med ett exempel vilja belysa det sätt på vilket vi i dag måste
&amp;quot;köpa&amp;quot; detta förslag, detta därför att det helt strider mot hur vi
förhoppningsvis agerar i andra sammanhang. Hur gör vi när vi köper en bil? Man
läser bilannonser. Man talar med vänner och arbetskamrater. Man provkör olika
bilmodeller. Man vill ha en bil som startar under alla årstider. Man frågar sig
om bilen går länge utan stora reparationer och om bilens s. k.
&amp;quot;barnsjukdomar&amp;quot; är försvunna? Har den tillverkats i många exemplar
och har den ett gott rykte bland sina ägare? Finns det god service inom och
utom landet? Efter att ha sammanställt dessa synpunkter och gjort ekonomiska
överväganden bestämmer man sig för att köpa ett visst bilmärke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
kan vi däremot inte handla i dag. Nu tvingas vi köpa en
&amp;quot;löntagarfondsbil&amp;quot; som bara finns pä ritbordet; beroende på den
polifiska konjunkturen finns det i och för sig många modeller, men fortfarande
bara på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ritbordet. Denna bil har
alltså inte gått en enda mil och är totalt oprövad. Det finns därför starka
skäl att misstänka att &amp;quot;fondbilen&amp;quot; redan vid leveransen kommer att
utmstas med kroniska punkteringar, och det pä alla fyra hjulen. Vem som skall
styra den och hur den skall styras vet fortfarande ingen. Dessutom kommer vi
aldrig att våga köra utomlands med denna bil, för alla länder som är
demokratiska vägrar att föra några som helst tillbehör till det här bilmärket.
Det är alltså denna &amp;quot;fondbil&amp;quot; som vi skall köpa i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Till sist har jag en enda förhoppning, och det är att de som har
tillverkat denna bil kommer att inställa betalningama och gå i konkurs. Detta
bör förhoppningsvis ske i september 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till de
moderata reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 36 GUNNAR HÖKMARK
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Omfattningen och längden av den här debatten står som en garant för att
de socialistiska löntagarfonderna har blivit belysta i olika sakfrågor och ur
olika synvinklar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
den långa talarlistan bär också vittnesbörd om någonting annat, nämligen hur
djupt och intensivt motståndet är mot de kollektiva löntagarfonder som
socialdemokratin om en liten stund skall tvinga igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är något som är kännetecknande för löntagarfondsdebatten. Förslaget har skapat
ett intensivt engagemang emot av det skälet att det hotar fundamentala värden i
vårt samhälle, värden som omfattas av de allra flesta medborgare, värden som
marknadsekonomi, valfrihet, demokrati och plurahsm. Det är det människor ur
olika grupper och med olika partisympatier känt under tio års tid. Det är
därför fondmotständet stäridigt har växt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför vi i riksdagen haft den längsta talarlistan någonsin. Det är därför
som den största politiska manifestation som någonsin genomförts i Sverige
genomfördes mot de socialistiska fonderna. Det är därför människor burit
knappar mot fonder, haft dekaler mot fonder, gått på möten mot fonder, skrivit
under namnlistor mot fonder. Det är därför en så stor majoritet av svenska
folket är emot löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
engagemang finns inte bland anhängarna. Det är ytterligt få som har burit
dekaler eller knappar för fonder. Det är få som har känt engagemang att ta det
steg mot socialismen som fonder innebär. Då och då har någon
organisationsföreträdare argumenterat för vikten av att organisationerna får
mer makt, men de argumenten har knappast varit besjälade av ett folkhgt stöd.
Då och då har någon ekonom på någon av organisatiorierna förklarat att det inte
blir så farligt, men mer besjälad har man inte vågat vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är få i den här kammaren som kan påstå att socialdemokratin har
svenska folket med sig när den om en stund, tillsammans med kommunisterna,
röstar igenom fondförslaget. Det är däremot många som vet motsatsen. Varje
upptänklig opinionsundersökning har dokumenterat hur brett och hur djupt
fondmotståndet är. Manifestatio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ner och
demonstrationer har, hksom talarlistans längd här, vittnat om hur intensivt
motståndet är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni socialdemokrater borde därför i den här debatten ha
svarat på den fundamentala frågan: Hur skall svenska folket fä ökat inflytande
med löntagarfonder, om det inte tillåts ha det minsta inflytande på om vi skall
ha fonder eller ej?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har ni inte gjort och det kan ni inte göra, därför att
ni vet att svenska folket är emot. Och för er är det inte inflytande som är det
viktigaste. När ni om en stund tvingar på Sverige fonder gör ni det därför att
ni sätter socialismen före människors inflytande. Ni gör det därför att ni
sätter organisationernas intressen före de enskilda människornas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni har den nödvändiga majoriteten i Sveriges riksdag.
Ingen fömekar att ni har den politiska rätteri och den politiska makten att genomföra
löntagarfonder. Ni vann visserligen makten genom löften som redan är svikna,
men ni har majoriteten. Och ingen förnekar detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det beslut som ni nu skall fatta gäller inte bara
majoritetens rätt att fatta beslut i strid med minoriteten. Det hör den
politiska demokratin till. Men till den politiska demokratin hör också att visa
respekt för de politiska motståndarna och lyhördhet för människornas åsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Makt kan användas med ödmjukhet, men ni socialdemokrater
använder den till maktfullkomlighet. Makt kan användas med lyhördhet, men ni
använder den till nonchalans. Makt kan användas med respekt för motståndarna,
men ni använder den till att förolämpa dem. Därmed tar ni om en stund på er
inte bara ansvaret för ett dåhgt ekonomiskt system och en maktkoncentration som
är skadlig för demokrati och frihet, ni tar också på er ansvaret för det
politiska klimat i Sverige som blir följden av fondbeslutet. Ni tar på er ett
ansvar för den misstro mot det politiska systemet som skapas när politiker
fattar beslut tvärtemot människors vilja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vad är det annat än en förolämpning, när ni har
erbjudit de icke socialistiska partierna förmånen att genom underkastelse få
förhandla om en socialistisk reform? Och hur skall ni kunna stärka människors
respekt för det pohtiska systemet, när ni använder den politiska makten tiU att
genomföra beslut som ingen annan än möjligtvis ni själva vill ha?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kännetecknande för den här debatten är bristen på
engagemang bland anhängarna. Så fort man har talat om löntagarfonder och socialism,
har socialdemokratin sett ut som en skamsen cockerspaniel, och det är
egentligen ingenting annat än en ideologisk kollaps när man inte rakryggat har
vågat stå för sina idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fm talman! I går fick vi ännu ett uttryck för detta. Då
argumenterade nämligen Kjell-Olof Feldt länge och väl för löntagarforider här i
kammaren. I en stund av eftertanke lät han pennan gå pä papperet framför sig,
och resultatet har vi kunnat läsa i Stockholms-Tidningen i dag. Man kan ha alla
möjliga synpunkter på att kameror spionerar över axeln pä oss här inne i
kammaren, men finansministems diktverk är nu ett politiskt faktum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Själv försvarar sig skalden med att han försökte kläda Ulf
Adelsohns tankar i  ord,  men  den  förklaringen faller,  därför att den 
moderata&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;partiledaren inte gärria
kari räkna sig till dem som baxat fondfrågan dit den nu har kommit. För miri
del tror jag att det är Kjell-Olof Feldts irinersta känslor och tankar som kom
till uttryck när pennan vandrade över papperet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Moderata talare har under morgonens debatt gång pä gång uppmanat
finansministem att komma hit och förklara om han tror på fonderna eller inte.
Det borde han ha gjort för sin heders skull. Han borde ha gjort det för den socialdemokratiska
riksdagsgmppens heders skull. Han borde också ha gjort det av respekt för den
riksdag till vilken han som finansminister har överlämnat en proposition om
löntagarfonder. Han borde också ha gjort det av respekt för de människor som
borde kunna lita till vad politiker säger. Men han har irite gjort det. Jag fär
därför koristatera att när nu kammaren går till beslut, är det sista vi hör
från det statsråd som har lagt fram förslaget hans eget betyg på förslaget i
form av en dikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Jag skulle vilja tillägna Kjell-Olof Feldt en arinan dikt, som han
kunde ha skrivit och som lyder så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu i juletidens gråa slask&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blir första klappen fonder
i en ask.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte känner jag mig stolt
och rask,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när jag nu bhr 83 års röde
Brask.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men härtill är jag nödd
och tvungen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så som jag av LO blivit
stungen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför klandras jag för
brist pä ideal?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte skall ministrar tro
på det som sägs i eget tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Med de orden yrkar jag avslag på förslaget om löntagarfonder och bifall
till de moderata reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1 (regeringens beredning av förslaget till löntagarfonder)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 184 röster mot 159 för reservation 1 av Björn Mohn m.
fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (inrättande av fem löntagarfondstyrelser m.
m.) Först biträddes reservation 2 av Bjöm Mohn m. fl. med 159 röster mot 20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för reservation 3 av
Carl-Henrik Hermansson. 164 ledamöter avstod fråri att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rösta. Härefter bifölls utskottets hemställari med
164 röster mot 158 för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reservatiori 2 av Bjöm
MoUn m. fl. 21 ledamöter avstod frän att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Britta
Hammarbacken (c) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats ha avstått
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (samhällsfonder och
lokala fackhga investeringsfonder) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 313 röster mot 20 för bifall till hemställan i
reservation 4 av Carl-Henrik Hermansson. 4 ledamöter avstod från att rösta. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
motivering godkändes med 163 röster mot 159 för godkännaride av den i
reservation 5 av Bjöm MoUn m. fl. anförda motiveringen. 20 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4 (åtgärder för att underlätta personUgt ägande av aktier)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 183 röster mot 160 för reservation 6 av Björn MoUn m.
fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10                         §
Anf. 37 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill fästa kammarledamöternas uppmärksamhet på att talarlistor nu har utdelats
även beträffande de två sista ärendena på dagens föredragningsUsta, som avser
näringsutskottets betänkanden 12 och 11. Avsikten är att också dessa ärenderi
skall slutbeharidlas vid dagens sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11                         §
Föredrogs&lt;br&gt;
näririgsutskottets betänkanderi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:15 om anslag m. m.
på tilläggsbudget I inom industridepartementets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;område
(prop. 1983/84:25 delvis), 1983/84:9 om stöd för oljeersättning och
investeringar inom energiområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(prop.
1983/84:62), 1983/84:10 om vissa naturgasfrågor (prop. 1983/84:47) samt
1983/84:14 om internationellt handels- och iridustrisamarbete m. m. (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:25 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
38 FÖRSTE 'VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkanden 15,9,10 och 14 kommer att behandlas i nu nänmd ordning. Voteringama
äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
upptas näringsutskottets betänkande 15 om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning för samtUga punkter.
Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande
samtUga punkter i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning av
drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 39 STEN SVENSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! I näringsutskottets betänkande nr 15 behandlas regeringens förslag om
anslag på tilläggsbudget I inom industridepartementets område. Det är fråga om
utgiftsökriingar om sammanlagt 416,8 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förra veckari beharidlades förslag om
besparirigar inom samma departementsområde. Då var det sammanlagda beloppet
blygsamma 70 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har sagt att industristödet skall trappas ner, men förslaget att ge Eiser
ytterhgare 38 milj. kr. visar att man snubblat på det första trappsteget. Genom
att dessa medel anslås undanröjer man ett företagsekonomiskt betirigat beslut
som styrelsen för Eiser fattat, av innebörd att all tillverkning av tunna
damstmmpor skall koncentreras till Eisers enhet i Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
pengar - som i propositionen kallas &amp;quot;kalkylerade merkostriader&amp;quot;
-skall täcka kostnaden för 200 arbetsplatser i Borås under två års tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
sent som den 10 maj i år försäkrade statsrådet Roine Carlsson i ett frågesvar
här i riksdagen att tillskotten till Statsföretagsgmppen skall utgöra en
engångsirisats. Samma försäkrari gavs i samband med behandlirigen av
tekostödet. Även i andra avseenden, fm talman, är anslagsförslaget avslöjande
för socialdemokratisk industripolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gång
på gång har mångmiljonbelopp pumpats in utan att de långsiktiga
överlevnadsmöjUghetema har förbättrats. Nya stödmiljoner kommer att försvinna
på samma sätt. Dylika åtgärder leder dessutom till snedvridningar av
konkurrensen, och de tenderar att framkalla arbetslöshet på andra orter äri där
stödpengarna har satts iri. Den framtida och mer lönsamma sysselsättningen
hotas &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://av.de/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;av.de&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;selektiva branschstöderi, som oftast
konserverar en föråldrad företagsstmktur. Det är också symtomatiskt att
enskilda socialdemokratiska motioner har väckts med anledning av detta
propositionsförslag. I den ena av dessa motioner pekar man på följdverkningarna
för Eisers fabrik i Malmö. I den andra motiorien är man orolig för
korisekveriserna för det KF-ägda företaget Vinetta i Östersund. Det KF-ägda
företaget kan inte påräkna samma generositet som statens egna företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Allt det här visar att regeringen fortsätter med sin redan misslyckade
tekopoUtik. Trots allt tal om offensiva satsningar är det i själva verket en
fortsättning i samma djupa hjulspår som förut. Det ligger nära till hands att
än en gång stäUa frågan: När kommer regeringen att ompröva sin tekopolitik, om
det visar sig att utvecklingen fortsätter åt samma negativa håll som hittills?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
vi behandlade propositionen om rekonstmktion av Statsföretagsgmp­pen, ansåg vi
moderater att rekonstraktionsarbetet främst bör baseras på en försäljnirig av
företag inom gmppen till icke statUga intressenter. Denna princip måste gälla
även Eiser. Så länge dylika företag behåller sin status som samhällsägda
företag, som inte kan avvecklas, kommer de att utgöra en alltför betungande
belastning för skattebetalarna. Regeringen borde i stället ha uppmanat
Statsföretag att överlåta Eiserföretagen till privat drift för att de skall
kunna motsvara kraven från det snabbt förändrade samhället och påskynda sitt
eget finansiella tillfrisknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behövs
det verkligen en statUg koncem för tekoindustrin? Är det inte på tiden att låta
vart och ett av företagen för sig få bevisa sin livskraft? Några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ytterhgare medelstillskott
från staten kan det enUgt vår meriirig inte längre bli tal om. Riksdagen bör
därför avslå propositionen i denna del för att undvika ännu en statlig
felsatsning. Socialdemokraterna har ju dessutom redan medgivit - som framgår av
betänkandet - att tillverkningen vid Eiserfabriken beräknas upphöra senast den
30 juni 1986. I praktiken har man inte gjort annat än uppskjutit de
ofrånkomliga stmkturproblemen över nästa valrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ber därför, fru talman, att få yrka bifall till reservationerria nr 2 och 4
till finansutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SlutUgen
vill jag med anledning av förslaget om överlåtelse av statens akfier i
regionala utvecklingsbolag hänvisa till det särskilda yttraride som fogats till
betänkandet. Frågan om de regionala investments- och utvecklingsbolagens roll i
den framtida närings- och regionalpoUtiken är i behov av en grandlig arialys.
Vi avser att återkomma till detta i ett senare sammanharig och är därför riu -
i avvaktan härpå - beredda att godta regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 BÖRJE HÖRNLUND
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! AC-Invest och Z-Invest tillkom på sin tid genom en kompromiss mellan centem
och socialdemokraterna i näringsutskottet. Regeringen föreslår nu kort och gott
att Investeringsbanken skall bli huvudman för de båda regionala
utveckUngsbolagen. Det verkar som om industriminister Thage Peterson är paniskt
förskräckt för att över huvud taget ha något att göra med den viktiga fråga som
kari beriämrias regionalpoUtiskt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
någon tid sedan försökte han att helt delegera ifrån sig det regionalpoUtiska
ansvaret till tjänstemän på industriverket. Riksdagen rätade dock delvis upp
det förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller AC-Irivest och Z-Invest anser ceritem att de bör urider ytterligare
eri treårsperiod få fortsätta med sin regionala förankring. Ingen som helst
utvärdering är gjord. En utvärdering bör då göras under denna treårsperiod. Vi
föreslår att bolagen under kommande treårsperiod får sedvanligt
kapitaltillskott - 15 milj. kr. vardera - ur den regionalpolitiska ramen.
Regeringen anser att bolagen skall få erforderligt kapitaltillskott från
Investeringsbanken. Centem ser en risk i att Investeringsbankens inflytande
skall leda till att viktiga frågor som arbete för en bättre inomlänsbalans samt
satsning på de riktigt små småföretagen kommer att eftersättas.
UtveckUngsbolagen kan komma i en situation där deras agerande inte nämnvärt
kommer att skilja sig från sedvanUgt bankagerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag alltså beklaga att de båda utvecklingsbolagen inte får utvärderas i
vanlig ordning innan regering och riksdag vidtar organisatoriska förändringar.
Jag ber att få yrka bifall till centerns reservation, reservation nr 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
del av ärendet som berör Eiser kommer från centem att behandlas av Lennart
Branander.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 CHRISTER EIREFELT
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Drygt en tredjedel av tilläggsbudget I gäller anslag inom
industridepartementets område, och handlar om kapitaltillskott till statliga
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
utskottsbehandlingens gång så har händelseutveckUngen i Södra Skogsägarna gjort
att det ärendet vilar tills vidare. Dessutom har Regioninvest i Norr fått ett
eget betänkande och kommer alltså som ett separat ärende i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
gör att vi i dag har att behandla huvudsakligen ett anslag, nämligen till
Eisers strampfabrik i Borås. Bakom folkpartiets ställningstagande såväl
beträffande Eiser som beträffaride Regioninvest ligger vår principiella
inställning till staUgt företagande och särskilt vår negativa uppfattning om
kapitaltillskott för att täcka uppkomna förluster inom de statliga företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har vid upprepade tillfällen pekat pä de problem som är förknippade med
statligt företagande. Ett sådant problem är att staten, genom att man också
spelar en annan roll i samhället, inte kan fungera som enbart ägare. Detta
leder till att ägarfunktionen alltför ofta sätts åt sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att det aktuella Eiser-ärendet är ett exempel på det. Där har
företagsledningen, för att klara det lönsamhetskrav som man ålagts, föreslagit
att fabriken i Borås skall läggas ned och tillverkningen av tunna damstrampor
konceritreras till fabriken i Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
att regeringen vid flera tillfällen sagt att man kommer att vara mycket
restriktiv med selektivt industristöd så vill man nu anvisa 38 milj. kr. för
att fabriken i Borås skall drivas ytterligare två år. Principen om minskat stöd
tålde med andra ord inte eris en första prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
vi säger nej till pengama beror inte på ointresse för de anställdas svåra
situation. Tvärtom. Det här är ett typexempel på hur sådana här åtgärder bara
innebär ökad osäkerhet för de anställda, och möjligheten att finna nya
arbetstillfällen blir inte bättre genom fördröjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
är det här ett exempel på hur punktinsatser på en plats leder till bekymmer på
en annan. Som ett brev på posten kommer protester och krav både från fabriken i
Malmö och från KF:s strumpfabrik i Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
kan alltså inte acceptera propositionens förslag om 38 miljoner till Eiser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har naturligtvis ingen anledning att motsätta oss en försäljning av fabriken
till de anställda eller till andra eventuella intressenter. Tvärtom. Finns det
föratsättningar är det en utmärkt lösning. Men vad vi säger är att det måste i
så fall ske på affärsmässiga villkor, utan statliga subventioner. Annars
riskerar vi bara samma negativa effekter som vi får med det nu aktueUa
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag yrkar
bifall till reservationerna 2 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 42 LILLY HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Vi behandlar nu näringsutskottets betänkande 15 med anledning av
tilläggsbudget I inom industridepartementets område. Låt mig börja med frågan
om regionalpolitiskt stöd, där föredragande statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordat överlåtelse av
statens aktier i Z-Invest AB och AC-Invest AB till Sveriges Investeringsbank
AB. En motion har väckts med anledning av förslaget, och en reservation av
centern har fogats till utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
om bildandet och finansiering av de tvä bolagen fattades av riksdagen 1980.
EnUgt beslutet skulle staten förvalta aktierna tills ytterligare erfarenheter
hade vunnits. Det anförs i propositionen att verksamheten i huvudsak har fungerat
framgångsrikt, men att det finns anledning att förstärka bolagens kontakter med
andra organ som arbetar med kreditgivning. Sveriges Investeringsbank bedöms då
vara en lämplig samarbetspartner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sägs också i propositionen att de här två bolagen framöver med oförändrat mål
skall ha till uppgift att genom finansieUa engagemang i oUka former medverka
till en gynnsam utveckling av näringslivet i de två berörda länen och
angränsande regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tage
Sundkvist och Per-Ola Eriksson vill i sin reservation att de här bolagen skaU
fungera i oförändrad form i tre år till och på oförändrade villkor. Vad som
egentligen skiljer utskottsmajoriteten och reservantema är att reservantema
just vill att bolagen skall fungera i tre år till. Vi skriver i utskottets
betänkande att utskottet föratsätter att den nye ägaren kommer att tiUvarata
den kompetens som finris inom ledningen för de två bolagen regionalt och att
styrelsema äveri i fortsättningen skall ha lokal förankring. Detta har också
reservantema funnit väldigt väsentUgt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Jag yrkar bifall tiU utskottets hemställan och avslag på denna
reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Låt mig sedan övergå till nästa punkt. Jag viU då först säga att jag i
dag inte tänker ta upp en stor tekodebatt. Det får vi göra vid senare tillfäUe.
I dag behandlar vi regeringens förslag att anvisa 38 milj. kr. till
Statsföretag för att möjliggöra en förlängd drift vid Eiserkoncemens
strumpfabrik i Borås. För att inte förlänga debatten rekapitulerar jag inte
bakgranden tiU förslaget utan konstaterar bara att det handlar om ett rådram
för de anställda att finna altemativa sysselsättningar. Det är väsentUgt också
för kommunen, som redan tidigare drabbats väldigt hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av propositionen har sju motioner väckts och till betänkandet ett
antal reservationer fogats. I motionema 192 från folkpartiet, 195 och 199 från
moderatema samt 203 från centem yrkas avslag på förslaget och hänvisas till att
man motsätter sig selektiva insatser, eftersom dessa leder tiU en snedvridning
av konkurrensen. Man har ingen känsla för de människor som drabbas. Man vill
inte ge det rådmm som regeringens förslag innebär. Jag vill påpeka att detta
stöd är temporärt. Det ges under en begränsad tid. De negativa effekterna för
andra företag i den här branschen, som enUgt föregående talare skulle bli
markanta, behöver inte bU annat än möjUgen margineUa genom den här
fördröjningen, medan sysselsättningsproblemen vid en snabb avveckling av
tillverkningen i Borås bUr mycket svåra att bemästra. Man behöver få tid på
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller förslaget i motion 199 av moderatema om en privatisering av Eiser
vill jag hänvisa till vad utskottet har sagt tidigare, att en rekonstruktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
Eiser kan komma att leda till en försäljning av vissa enheter och att en
försäljning också tiU anställda kan bli aktuell. Men det måste ankomma på
Statsföretag att göra en sådan bedömning. Det är en fråga för Statsföretag och
Eiser. Det finns också en strakturplan där detta altemativ finns med. Jag vill
också påpeka att Eiser under offertperioden har rätt att överlåta hela
verksamheten eller delar av den till ett annat företag, som i så fall har att
följa de intentioner och åtaganden som gäller för Eiser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller förslaget i centerns motion om fortsatt drift i Borås med en annan
ägare. Jag vill erinra om att Statsföretag på ekonomiska grander har bedömt att
en fortsatt drift i både Borås och Malmö inte är möjlig inom ramen för
offertförfärandet, och utskottet har inte funnit anledning att göra någon annan
bedömning. Det ingår också i folkpartiets yrkande att företaget skulle
överlåtas till de anställda eUer till annan ägare. Jag vill hänvisa till att
den möjhgheten finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till att kommentera motion 194 av Lahja Exner m. fl., motion 188
från vpk och motion 202 av Marianne Stålberg m. fl. I de motionerna tar man upp
olika frågor om stöd till de berörda företagen och strakturen inom denna del av
branschen. I dag finns det möjligheter till stöd i olika former. I
utskottsbetänkandet har vi redogjort för en rad sådana stöd, både individuella
och kollektiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller förslaget till strukturplan för tillverkning av tunna stmmpor vill
jag påpeka att SIND inom ramen för branschprogrammet på eget initiativ eller på
uppdrag av regeringen utför delbranschstudier. Företagen kan också ansöka om
konsultbidrag för sådana studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar att de önskemål som framförts i motionema - med aktivt arbete, vill jag
påpeka - i stor utsträckning kan tiUgodoses inom ramen för det befintUga
tekostödet. De möjUgheter som jag här har angett gäller naturUgtvis inte bara
Malmö stmmpfabrik utan också Vinetta i Östersund. Jag förstår oron från de
anställda i Östersund över att dröjsmålet med flyttningen tUl Malmö skuUe vara
negativt för Vinetta i Östersund. Jag tror att den oron i detta läge är ganska
obefogad, eftersom stödet är temporärt och gäller endast under dessa två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang säga att med de åtgärder som regeringen vidtagit bör
det finnas goda möjUgheter för de företag som finns kvar att leva vidare.
Skulle man från företagens sida anse att ett samarbete mellan företagen borde
etableras - t. ex. beträffande marknadsföringssidan, exportmarknaden, en
strakturplan - bör de kontaktema kuiina tas utan något specifikt uttalande från
riksdagens sida. I en sådan situation bör det också finnas möjligheter - det
tar jag för givet - att ta till vara de anställdas kuriskaper och besjälade
intresse av att företagen skaU vara framgångsrika och att låta de anställda
delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
i motion 194 om en arbetsgmpp tycker vi från utskottets sida borde kunna
tillgodoses genom länsmyndighetemas försorg. I en sådan arbetsgrupp bör man
naturligtvis ta till vara och beakta de förslag som har exempUfierats i
motionen. Jag vill understryka att det säkert finns många andra projekt, utom
de som motionärema har tagit upp, som man bör ta med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när
man tillsätter en sådan här arbetsgmpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det gäller vpk:s motion om en opartisk revision för att återställa förtroendet
inom Eiserkoncemen, vill jag påminna om att vi tidigare har uttalat att det
måste ankomma på Statsföretag att se till att Eiserkoncemen har en bra och
kompetent ledning. Jag upprepar gärna detta uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist begärs i motion 187 av Kurt Ove Johansson m. fl. att Eisers strakturplan
skaU genomföras med beslutsamhet och konsekvens. Jag kan inte finna annat än
att Statsföretags offert innebär just detta. Inte heller i regeringens förslag
kan jag ufläsa någontirig annat, även om genomförandet sker med en viss
fördröjning. Motionens yrkande är tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Jag ber att få yrka bifall till näringsutskottets hemställan i dess
helhet och avslag på de reservationer som har fogats till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
43 STEN S'VENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Lilly Hansson avböjde att ta upp en mer omfattande tekodebatt i dag,
och därför undvek Lilly Hansson också att i detalj gå in på den kritik som jag
har riktat mot propositionen. Låt gå för att vi kan återkomma till detta litet
senare, men dä vill jag uppmana Lilly Hansson att efter debatten gå igenom
dagens snabbprotokoll och fundera över de synpunkter som jag har redovisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig därför kortfattat slå fast att gmndproblemet är det höga kostnadsläget. Att
branschen har förlorat konkurrenskraft beror på att skatter, löner och andra kostnader
har drivits upp. Socialdemokratema och även facket accepterar och driver på en
kostnadsökning. Man vill inte acceptera effekter i form av sjunkande
konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
huvud taget är regeringens högskattepolitik farUg för tekonäringen. Genom att den
privata efterfrågan pressas ned till förmån för den offenfliga minskas den
inhemska marknaden. Där har vi det största hotet mot tekoföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
44 CHRISTER EIREFELT (fp) repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Det är naturUgtvis riktigt att vi inte kan ta upp en stor tekodebatt i
dag, det är inte rätt tid för det. Men det anmärkningsvärda, Lilly Hansson, är
ju att det här förslaget inte ens fungerar som rådmm. Oron i Borås har inte
minskat, och dessutom är detta ett typexempel pä hur vi bara flyttar bekymren -
i det här fallet till två andra orter. Det framgår inte minst tydligt av
s-motionen från Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däratöver har vi ett typexempel på hur man
snedvrider konkurrensen, vilket bl. a. har påtalats från Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 45 LILLY HANSSON (s)
repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Jag vill mycket kort säga tiU Sten Svensson att det bara är att
konstatera att moderatema fortfarande - fast de inte säger det rent ut - anser
att de tekoanställda skall ha väsentligt lägre löner än vad andra människor som
arbetar i produktionen i vårt land skall ba. Det är helt klart att vi
socialdemokrater har en annan bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det jag tror är väsentUgt i det här sammanhanget är
att de anställda i Borås nu får ett beslut att utgå ifrån. Man vet att man har
två år på sig att arbeta fram altemativ sysselsättning. Om jag känner de
anställda i Borås rätt kommer de inte att lägga av, de kommer att fortsätta att
arbeta oförtratet för att finna annan sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är precis samma svar som jag vill ge till Christer Eirefelt. Detta är ett
temporärt stöd som räcker i två år. Det kan inte snedvrida konkurrensen på det
sätt som Christer Eirefelt vill göra gällande. Vad man nu vill ha i Borås är
detta rådram. Får man det vet man att mari har tid på sig. Det måste också vara
bra för kommunen, som skall försöka finna annan sysselsättning. Jag anser att
det är väsentUgt i detta sammahang att ta dessa mänskUga hänsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
46 STEN S&amp;quot;VENSSON (m) repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Ni har ändå tidigare, i samband med behandlingen av anslaget till hela
Statsföretagsgruppen, lovat att det här skulle vara en erigångsinsats. Det
lovade statsrådet Roine Carlsson. När vi senast behandlade tekopolitiken angavs
att avsikten bakom allt det selektiva stöd som socialdemokraterna föreslog var
att man inte skulle komma igen med punktinsatser av detta slag. Det har också
givits tillräckligt med rådrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ni
erkänner nu själva att det bara gäller 200 arbetsplatser under två är. De skall
upphöra senast 1986, vilket sägs i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är och förblir, Lilly Hansson, endast en positiv utveckling i företagens
ekonomi som kan lägga granden till en framgångsrik och i reell mening offensiv
tekoindustri och därmed för en varaktig trygghet för de anställda i
tekonäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Precis
som andra talare har sagt och som jag framhöll i mitt inledningsanförande
flyttar man med dessa åtgärder arbetslösheten från en ort tiU en annan. Detta bekräftas
av den kritik som kommer från de två socialdemokratiska motionema om
följdverkningarna i Malmö resp. Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
47 CHRISTER EIREFELT (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Om man ger ett tillskott på 38 miljoner till ett företag i en bransch
där det finns flera som tillverkar samma produkt, är det naturligtvis helt
oundvikUgt att det innebär en snedvridning av konkurrensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
48 LILLY HANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag vill bara påpeka en sak för Sten
Svensson, som kritiserar regeringens tidigare uttalande att man vid
rekonstmktionen av Eiser och Statsföretag skall gå in för generella insatser.
Det utesluter inte, Sten Svensson, att man vid specifika tillfällen ändå måste
gå in och ge ett stöd, därför att det behövs rådram. Det handlar om mänskUga
hänsyn, Sten Svensson, ingenting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förste
vice talmannen  anmälde  att  Sten  Svensson  anhålUt  att till protokollet få
antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 JÖRN SVENSSON
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag skall begränsa mitt inlägg till att handla om strumptillverkningens
situation och Eiserfabrikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har från vpk:s sida lagt fram ett särskilt yrkande, som utdelades på
kammarledamötemas bänkar innan den stora löntagarfondsdebatten utbröt. Möjligen
har det kommit bort på många bänkar sedan dess, men yrkandet har ändå delats
ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
yrkandet hemställs att riksdagen, med anledning av de motioner som väckts
rörande olika delar av stmmptillverkningen, som sin mening ger regeringen till
känna ett uttalande i fråga om Eisers strumpfabrik i Borås och
strumpfabrikationens aUmänna situation. Yrkandet har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;3.
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:187,1983/84:188, 1983/84:194
yrkande 2 och 1983/84:202 beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
följande uttalande i fråga om Eisers strumpfabrik i Borås och
strampfabrikationens allmänna situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
rådande läget ger skäl för åtgärder pä ett övergripande plan. Enligt riksdagens
meriirig bör därför en arbetsgrupp bildas - lämpligen genom industriverkets
försorg - för att snabbt överse delbranschens förutsättningar och framtida
möjligheter, inte minst dä det gäller exporten. I gruppen bör ingå företrädare
för Eisers fabriker i Borås och Malmö, varjämte företrädare för Vinetta i
Östersund bör inbjudas att deltaga. De anställdas synpunkter skall tas till
vara genom en bred representation. Gmppen bör fullgöra sitt arbete relativt
skyndsamt, nämligen under några månader, under vilken tid nu aktuella
omställningsåtgärder fryses.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar alltså bifall
till detta yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller anslaget kommer vi frän vpk att rösta med utskottsmajoriteten,
vilket på intet sätt innebär att vi ställer upp bakom avvecklingen av fabriken
i Borås, men vi vill naturUgtvis att pengarna skall anslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
lägger vi då fram detta särskilda yrkande? Det har en rad orsaker, som jag
skall be att få kortfattat redogöra för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
och främst menar vi att det någon gång måste bli slut på att i sådana här
krislägen spela ut olika orter och olika grupper av arbetare mot varandra. Man
måste försöka komma ifrån det provinsiella synsätt som finns i denna
parlamentariska församling och som tar sig uttryck i att var och en motionerar
för sin bygd och vill vinna fördelar för den, helst pä någon annans bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns ett gammalt ordspråk som säger att när krubban är tom bits hästama. Att
man på det sättet försöker spela ut olika gmpper mot vararidra är särskilt
tragiskt i kristider, när sammanhållningen mellan olika arbetargmpper och olika
regioner är viktigare än någonsin. Det är nämUgen inte på det sättet att de som
står bakom kraven på nedläggning i Borås, de som är fiender till Boråsfabriken,
är arbetarna i Malmö. Så är det inte - det vet alla. Arbetarna i Malmö har
precis samma problem. I verkligheten finns det en gemensam fiende för dessa båda
arbetargmpper - det kan man ana redan nu - liksom för dem som fruktar för sina
jobb uppe i Östersund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedläggningen av
Boråsfabriken är nämligen bara ett steg i en större strukturförskjutning, som
syftar till att flytta den svenska strumpfabrikatio­nen utomlands. Det som nu
kommer att hända i Borås kommer i nästa steg att hända också i Malmö -
ledningen för Eiserkoncemen är redan i färd med att förbereda och verkställa
sina investeringar i Finland. Stundens allvar borde därför kräva - inte att de
olika fabrikerna, arbetargrupperna och orterna försöker slå mot varandra utan
att de försöker samlas i enighet för att bekämpa den gemensamma fienden, dvs.
alla de som vill riva ned fabrikationen inom branschen, och för att försöka
åstadkomma någonting gemensamt, ställa upp för varandra och försvara sina jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har lagt fram vårt särskilda yrkande också av den anledningen att det från de
anställdas sida kommit till uttryck ett starkt missnöje med att man inte har
lyssnat pä dem som man borde. Det är nog också känt att det speciellt bland
folket i Boråsfabriken finns alternativa förslag med synpunkter som klart
strider mot Eiserledningens och som man menar sig ha kraftigt underlag för.
Enligt dem finns det utrymme för tre fabriker. De tre fabrikerna bygger pä och
kan bygga pä delvis oUka affärsidéer, har delvis olika kundkretsar, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är irite specialist på det här och kari irite värdera hur mycket som ligger i
dessa synpunkter, men om de anställda tycker att de har blivit överkörda och
att deras alternativa synpunkter inte har fått komma till sin rätt, vore det
rimligt och riktigt att försöka ta dem till vara och se vad som eventuellt kan
göras av dem, och det kunde ske i en arbetsgrupp, som vi har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
tillkommer ytterligare en viktig synpunkt. Införandet av en sådan arbetsgrupp
är också en fråga om förtroende. Om det skall talas rent språk här i kammaren -
och det skall vi väl göra? - måste det sägas att de anställda vid Eiserkoncemen
inte har något förtroende för sin ledning. Det har de inte haft på bra länge.
Det är också bakgrunden till att vi från vpk:s sida ställt kravet om revision.
Skall man återskapa förtroendet bland de anställda och förhindra att de
identifierar den politiska ledningen i landet och riksdagen med sin egen, som
de menar, dåliga företagsledning är det viktigt att riksdagen och regeringen
visar att de oberoende, på ett opartiskt sätt och utan obehöriga hänsyn och
lojaliteter till en dålig ledning kan träda de anställda till mötes och försöka
lyssna på dem inom ramen för ett sådant mera auktoritativt foram och på
riksdagens beställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förtroendefrågan
understryks ytterligare av att det är välkänt att Beklädnadsarbetamas
förbundsledning har tiUskrivit statsministem och krävt just en oberoende
revision av Eiserkoncemen. Man har fått ett mycket formellt svar, där
statsministern hänvisar till de beslut rörande strukturpolitiken på det textila
området som har fattats av riksdagen och sedan inte säger mycket mer. Det har
uppkallat förbundsledningen till att skriva ännu en gång, och det visar den
vikt man fäster vid denna förtroendefråga samt det misstroende man hyser mot
Eiserledningen. Det talar också för att en arbetsgrupp som den av oss
föreslagna borde ha tillsatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälet
till att vi ställer detta särskilda yrkande är att det i näringsutskottet
urspmngligen fanns en överenskommelse mellan vpk och socialdemokrater-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na,
vars lydelse nästan ordagrant är rekapitulerad i det särskilda yrkandet. Det
var den konstmktion som vi hade kommit överens om. Men denna överenskommelse
vann nu inte gehör i departementet, vilket vi menar var ytterst beklagligt. Jag
klandrar på intet sätt socialdemokraterna i näringsutskottet för det.'De har som
vi ser det gjort allt vad på dem ankommit. Men det var synd att den träffade
överenskommelsen inte kunde fä majoritet här i riksdagen utan att bara vi inom
vpk står bakom den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill med det sagda inte påstå att en arbetsgrupp av detta slag hade varit en
patentmedicin som kunnat reda upp svåra problem. Det är möjhgt - den risken får
man alltid ta - att det inte hade kommit ut något ytterligare av den. Men med
hänsyn till det stora intresse som idén har, speciellt bland de anställda i
Borås, menar vi att man ändå hade bort ta chansen. Det är nämligen möjligt att
de alternativa synpunkterna, som har framförts av de anställda, hade fått en
annan auktoritet och att man hade kunnat ta hänsyn till dem på ett annat sätt.
Det är också möjligt att det hade kunnat öppnas vägar till lösningar, som för
strumpfabrikationen i dess helhet hade varit gynnsammare än den utveckling som
nu med all säkerhet blir följden. Vi menar alltså att man borde ha tagit den
chansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utskottets skrivning finns ändå ett försök att gå vpk-motionärerna till mötes.
Man hävdar att en arbetsgrupp genom industriverkets försorg hur som helst
skulle kunna tillskapas men dä på initiativ någon annanstans ifrån, exempelvis
pä begäran av Beklädnadsarbetareförbundet eller av olika grupper anställda inom
branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väl i och för sig riktigt. Men det står också klart att en sådan grupp inte
alls skulle ha den politiska auktoritet som en grupp vars existens gmndade sig
på ett beslut från riksdagen skulle ha. Man vet inte heller vilken sammansättning
gmppen skulle fä. Lika litet vet man om just de avsikter som var viktiga ur
förtroendesynpunkt med vår konstruktion över huvud taget skulle komma att
tillgodoses. Det finns inte heller några rikthnjer för hur en sådan gmpp skulle
arbeta. Det fanns det däremot i det särskilda yrkande som jag nyss läste upp.
Där ställdes bestämda och programmatiska krav på gruppens sammansättning och
dess uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
förhåller det sig så, att skall man göra någonting för Eiserkoncemen i Borås,
så hastar tiden. Ett beslut här i dag skulle ha varit betydelsefullt. Att
skjuta upp problemen till en framtida arbetsgrupp, som man inte ens vet om den
kommer till stånd eller om man har någon kontroll över, tycker vi är en bra
mycket sämre lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattriingsvis,
fru talman, vill jag åter erinra om att vi här i riksdagen, i krisens Sverige
gång på gång ställs inför situationer där ohka grupper av anställda från skilda
orter och regioner uttalar rädsla för att de skall offras till förmån för
sysselsättningen i någon annan region. Vi upplever det som att representanter
för skilda grupper av anställda i olika delar av landet strider mot varandra -
står i harnesk mot varandra - därför att de är rädda om jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som emellertid har följt diskussionen bland olika grupper av anställda,
speciellt i Borås och Malmö, frapperas ofta av den mycket större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medvetenheten om de
gemensamma intressena, om den inbördes solidariteten bland folket ute på
fabrikerna. I exempelvis Malmö förstår man svårigheterna för kollegerna i Borås
och har klart för sig att det i det längre perspektivet också kan bli tal om
att även strumpfabriken i Malmö kan läggas ned. Då har vi åter samma situation
med krig mellan de två kvarvarande orterna för stmmptillverkning. Så får vi
också samma typ av provinsmotioner, där man försöker tillgodose den egna ortens
behov genom att slå mot en annan ort. Det är ett ohållbart läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
var fallet när rälsverket skulle flyttas frän Domnarvet till Luleå. En arbetslöshetsdrabbad
region skulle spelas ut mot en annan. Från arbetarrörelsens synpunkt är det
oerhört farligt att försätta sig i en sådan situation att dylika strider
uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om vi är valda för olika valkretsar och har att företräda människorna där, borde
vi här på det parlamentariska planet kunna höja oss till en övergripande syn.
Gör vi inte det, kommer splittringen att gynna dem som vill riva ned och ta
bort jobben samt flytta den svenska fabrikationen utomlands. De tjänar på denna
typ av sphttring. Det skulle inte förvåna mig om de efter dagens debatt har
svårt att undertrycka ett leende inför den tragiska utvecklingen i Borås, en
utveckling som vi förmodligen kommer att få se även i Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
50 LILLY HANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag hade inte tänkt förlänga debatten genom en rad repliker. Men jag
vill ändå säga några ord med anledning av Jörn Svenssons inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
vi inte vill göra en beställning från riksdagen på den arbetsgrupp som Jörn
Svensson talar om beror delvis på att vi i dag inte vet om man i Malmö och
Östersund är intresserad av ett sådant här förfaringssätt. När Jörn Svensson
säger att socialdemokraterna och vpk i huvudsak var överens om den skrivning
som han nu har i sitt särskilda yrkande, vill jag framhålla att det då gällde
ett utkast, som vi i vår grupp skulle diskutera. Det gjorde vi också. Det har
absolut ingenting att göra med departementschefens inträde på arenan. Så pass
självständiga är vi i utskottsgruppen. Vi diskuterade utkastet väldigt noggrant
och kom fram till att problemen måste kunna lösas på annat sätt. Således anser
jag i dag att företagen har möjlighet att ta initiativ. När det gäller
strukturplanerna kan man också få speciella konsultbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen skall inte tvinga fram denna arbetsgrupp
och toppstyra den. Jag tror att vi kan fä lika goda och kanske bättre resultat,
om initiativen till arbetsgrupper och samarbete mellan de kvarvarande företagen
kommer från företagen själva. Bara detta ville jag ha sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 JÖRN SVENSSON
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Bara två korta synpunkter på Lilly Hanssons inlägg. För det första kan
jag inte inse att det i princip är någon bra metod om man vill ha någonting
gjort att ständigt ha den taktiken att överlämna initiativet åt någon annan.
Det bästa sättet är att själv ta initiativet. Då vet man åtminstone litet om
vad som händer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det andra skall vi inte här ha någon debatt om
förhistorien till diskussionema mellan socialdemokraterna och vpk i näringsutskottet.
Vi har ju där ett mycket uppriktigt och bra samarbete. Det vill jag inte på
något sätt skada. Lilly Hansson vet dock mycket väl att den historieskrivning
som hon nu presenterade innebär en undanflykt. Det gick till på ett helt annat
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
52 HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Den debatt som vi nu för här i kammaren ger i tvä avseenden ytterligare
belägg för vad verkligheten sedan länge avslöjat. Det ena är vilket allvarligt
misstag det var, precis som vi moderater hävdade, att alls förstatliga Eiser -
liksom Algots - i Borås och i samband därmed göra den misslyckade
Norrlandsetableringen. När detta förverkligades började svårigheterna torna upp
sig, svårigheter som t. o. m. lett så långt att det en gång så välkända och
aktade företaget Algots ej längre existerar. Dess värre, men typiskt nog, har
också etableringen i Norrland rönt samma öde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra som debatten ger belägg för är, att staten inte skall ägna sig ät att
driva tekoföretag eller företag över huvud taget, eftersom man i det enskilda
näringslivet har större kompetens och är bättre skickad att göra detta.
Motsvarande gäller också för facket, som rimligen skall ägna sig åt fackligt
arbete och således överlämna företagsverksamheten åt människor som är lämpade
för den uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eiser
Strump-ärendet är ett skolexempel på hur företagsamhet inte skall bedrivas.
Turerna här har varit många och motsägelsefulla. Besked om nedläggning har
mötts av motbesked - som i sin tur mötts av nya motbesked. Löften och
löftesbrott kännetecknar dess värre hanteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
förslag om 38 milj. kr. till Statsföretag för likvidering av Eisers
strumpfabrik i Borås passar väl in i detta mönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
augusti 1983 beslutade styrelsen för AB Eiser att tillverkningen av tunna
strumpor skall koncentreras till Malmö med innebörd att ca 200 personer i det
redan mycket hårt arbetslöshetsdrabbade Borås skall friställas. Reaktionen i
Borås blev naturhgt nog mycket häftig mot detta märkliga beslut, som gick stick
i stäv mot tidigare gjorda utfästelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reaktionen
resulterade bl. a. i kontakter med regeringen för att få en ändring till stånd.
Detta föranledde det på området ansvariga statsrådet att uttala sig på ett sätt
som ingav de anställda i Borås stora förhoppningar om en tryggad framtid. Sä
kom då regeringsförslaget om 38 milj. kr. som helt följdriktigt går i rakt
motsatt riktning, eftersom det inte är någonting annat än ett rent
awecklingsbidrag. Förhoppningarna om en tryggad framtid har åter förbytts i
otrygghet och ovisshet. Besvikelsen i Borås är självfallet mycket stor, vilket
inte minst framgår av nog så kategoriska uttalanden från de anställdas sida:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Stödet
är en dödshjälp.&amp;quot; &amp;quot;Meningslöst att visa framfötterna.&amp;quot;
&amp;quot;Framgång belönas med nedläggning.&amp;quot; &amp;quot;Ett resursslöseri utan
hke.&amp;quot; &amp;quot;Dags att vakna nu, Olof Palme.&amp;quot; Osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritiken mot
regeringsförslaget är massiv och med rätta nedgörande!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm talman!  Enligt 
redovisade  uppgifter,  omfattande  de  tre  första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvartalen 1983, går Borås
Strump med vinst i motsats till vad fallet är såväl vid Eisers fabriker i Malmö
och i Varkaus i Finland som vid den KF-ägda strumpfabriken i Östersund. Det
förefaller mot den bakgranden vara rimligt att Boråsfabriken är den av
fabrikerna som man skall satsa på. För de anställda i Borås är detta en
fullkomlig självklarhet. De kan på plats konstatera att orderingången vid
fabriken är god och att verksamheten är lönande. De uttalar därför en klar
framtidstro på möjligheterna att driva fabriken vidare och är uppenbarligen
beredda att själva göra detta under förutsättning av konkurrens pä lika
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är det felaktigt att avveckla den uppenbarligen lönsamma
verksamheten i Borås till förmån för den icke lönsamma i Malmö. Boråsfabriken
bör i stället i det uppkomna läget privatiseras och alltså utbjudas till
försäljning. I första hand bör de anställda erbjudas möjlighet att överta
fabriken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nödvändigt
är då att de länevägen kan tillförsäkras erforderligt kapital. Arne Svensson
och jag har i en motion ansett det vara rimligt att staten i detta sammanhang
medverkar med lånegarantier. Vårt förslag har emellertid inte vunnit
näringsutskottets bevågenhet. Trots att utskottet hävdar att det inte har någon
principiell erinran mot en försäljning av vissa enheter inom Eiserkoncemen,
avstyrker utskottet värt yrkande. Den av utskottet uttalade inställningen till
en privatisering är uppenbarligen ingenting annat än en munnens bekännelse.
Genom sitt ställningstagande väljer utskottet att satsa på en icke lönsam
verksamhet hellre än på en lönsam och beviljar Statsföretag ett bidrag på 38
milj. kr. vilket med rätta kan betecknas som &amp;quot;ett resursslöseri utan
like&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
av näringsutskottet tillstyrkta förslag om &amp;quot;stöd till dödshjälp&amp;quot;
måste alltså avvisas. Det finns emellertid därtill en annan nog så viktig
aspekt i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
anslag på 38 milj. kr. till statliga Eiser Strump snedvrider på ett allvarligt
sätt konkurrensen. Det lär vara ytterst svårt att hävda annat än att de
föreslagna miljonerna också kommer tillverkningen av grova strampor inom
Eiserkoncemen till godo. Det torde finnas ett tjugotal enskilda företag med
tillverkning av herrstrampor. Dessa kommer direkt att missgynnas av detta stöd
till ett av staten ägt företag. Det är definitivt inte statens uppgift att
stödja egen företagsamhet på bekostnad av privatägd. Även av detta mycket
viktiga skäl måste således förslaget om 38 milj. kr. till Statsföretag avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Med anledning av vad jag anfört yrkar jag bifall till reservation nr 2
av Erik Hovhammar m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 KURT OVE JOHANSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I Malmö har tekoindustrin haft den klart sämsta utvecklingen. Antalet
anställda inom denna bransch har under 1970-talet minskat med drygt 50 %. Sedan
1950 häröver 10 000 sysselsättningstillfällen försvunnit. I dag sysselsätter
tekoindustrin i Malmö ca 1 300 personer. Kommunen har endast kvar en tiondel av
den sysselsättning som branschen hade på 1950-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
negativa utveckling tenderar att fortsätta och drabbar då främst kvinnor. Vid
nedläggningen av Eiser Trikå AB 1982 gick ytterligare 130
sysselsättningstillfällen förlorade. Cewilko, som också ingår i Eiserkoncer-nen
och som tillverkar damkappor, skall minska sin produktion med 50 %. Därmed försvinner
ytterligare 60 arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
tanke pä den redan besvärliga arbetsmarknadssituationen är en fortsatt
reducering av arbetstillfällena inom tekobranschen i Malmö enligt vårt
förmenande oacceptabel. Vi anser att Malmö redan har fått ta pä sig en orimligt
stor andel av de sysselsättningsmässiga konsekvenserna av strukturomvandUngen
inom tekoindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
förutsätter därför att Eisers strukturplan, syftande till att koncentrera
tillverkningen av tunna strumpor till Malmö genomförs med beslutsamhet och
konsekvens. Det är tillfredsställande att näringsutskottet i sitt betänkande
understryker detta. Jag tycker också att det var bra att Lilly Hansson särskilt
betonade detta i sitt huvudanförande. När det gäller marknadsföringsfrågoma,
som Lilly Hansson talade om, delar jag hennes uppfattning att samordningen kan
ske utan ett speciellt uttalande från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm talman! Jag har inget
särskilt yrkande i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 LENNART BRUNANDER
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Eiserledningens sätt att behandla de anställda vid Eiser Stmmp i Borås
- och även de anställda i Malmö - är en sorglig historia. Att staten som
arbetsgivare uppträder på ett sådant här sätt är klandervärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alltsedan
Eiser köpte Malmö Strump 1973 har besluten gått fram och tillbaka. Ena gängeri
skulle man satsa i Borås, nästa gäng i Malmö. Det går nog ändå att se ett
mönster i Eisers handlande. Man har hela tiden velat koncentrera till Malmö men
har av olika skäl tvingats återgå till det gamla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hösten
1982 kom så beslutet om nedläggning i Borås och flyttning av tillverkningen
till Malmö. Detta väckte en storm i Borås, där man på goda grunder menade att
rnan hade en produktion som fungerade och dessutom gav vinst - en företeelse
som inte är så vanlig i Eiserkoncemen. Jag aktualiserade frågan i riksdagen.
Det svar som statsrådet Carlsson då gav mig blev inledningen till en mycket het
debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
mycken diskussion ändrade sig sluthgen Eiserledningen, så att Boråsfabriken
skulle få vara kvar, men man flyttade ledningen till Malmö. Nu trodde vi i värt
oförstånd att det hela skulle ordna sig på ett bra sätt, eftersom produktionen
trots alla turer i ärendet gick bra i Borås. Därför blev chocken enorm när
Eiserledningen i höstas meddelade att nu skulle tillverkningen i Borås läggas
ned och flyttas till Malmö. 200 människor skulle ställas på gatan utan arbete.
Några nya jobb är inte lätta att hitta i Borås. Jag tycker att det är
bedrövligt att företag på detta sätt gång efter annan kan få lura sina anställda
- och förbittringen blev naturligtvis stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutet
är märkhgt också ur den synpunkten att den verksamhet som bedrivs i Borås är
lönsam. För 1982 redovisade man en vinst på 1,2 milj. kr., och för 1983 fram
till den 1 september är resultatet också ett överskott på 1,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;milj.kr. Man har heller
inga svårigheter att sälja sina produkter. Ungefär hälften av produktionen går
dessutom på export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har i Borås och Malmö olika system. Malmö Strump har egna märken som man
saluför, medan Eiser Stmmp i Borås tillverkar märken åt de stora
affärskedjorna. De här båda affärsidéerna är inte speciellt lämpade att ha
under samma tak. Många av de kunder som i dag finns i Borås är inte beredda att
följa med till Malmö. Alternativet blir då import.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eiser
har såvitt jag förstår en filosofi som går ut på att man skall slå ihop till
stora enheter. Denna sammanslagningslusta har hittills inte resulterat i några
vinnare på marknaden. Jag tror inte att den sammanslagning som nu är aktuell
blir något undantag. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att påpeka att
under den fid Eiser ingått i Statsföretagsgmppen, dvs. sedari 1978, har antalet
anställda minskat från 5 900 till 3 800.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
proposition vi nu behandlar upptar ett förslag som innebär att Statsföretag får
38 milj. kr. för att kunna uppehålla produktionen i ytterligare två år. Lilly
Hansson sade att detta är ett temporärt stöd. Jag kan inte riktigt hålla med om
det, för det är ett stöd till Statsföretag att lägga ned en verksamhet i Borås.
Jag kan inte se denna proposition som något framsteg, utan det är en
bekräftelse pä vad företagsledningen redan beslutat. Utskottsskrivningen ändrar
inte på denna min uppfattning. Som bevis på detta kan jag citera några rader ur
betänkandet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet
bedömer att de negativa effekterna för de andra företagen i branschen av
föriängd drift i Borås bör bli måttliga, främst på grand av att det rör sig om
drift under en begränsad period. Offerten innebär endast en viss fördröjning av
Eisers strukturellt betingade planer på att koncentrera tillverkningen av tunna
damstrumpor till Malmö.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilly
Hansson underströk dessutom i sitt anförande att det är meningen med det hela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
själv och centerpartiet kan inte ställa upp bakom ett sådant sätt att se saken.
Vi har i vår motion lagt fram ett förslag som irinebär en fortsatt drift i
Borås, där fabriken bryts loss från Eiser och ges aktiekapital och pengar till
investeringar. Detta tillsammans med att kommunen köper fastigheten och gör de
reparationer som är nödvändiga skulle skapa förutsättningar för jobb också i
framtiden. De anställda i Eiser Strump i Borås har ju visat att man har förmåga
och fantasi att få produktionen lönsam. Det är ett fmktansvärt slöseri att bara
slänga bort allt detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilly
Hansson gjorde sig skyldig till en felaktighet när hon tidigare presenterade
motionerna. Hon klumpade ihop moderat-, folkparti- och centermotionema och
sade, att vi struntar i de anställda. Jag vill påstå att vi i centermotionen
tar mer hänsyn till de anställda än vad någon annan motion, proposition eller
utskottsbetänkandet gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
centerpartiets modell blir det möjligt att ha kvar jobben i både Borås och
Malmö, och det finns plats för Östersund också. Den svenska marknaden är irite
så liten. Vi exporterar redan, och exporten kan utvecklas ännu mer. Dessutom
bör en viss verksamhet kunna tas hem från Finland. I dag är planerna de
motsatta. Enligt uppgift har redan Eiser beslutat att göra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;investeringar i Finland
för att kunna föra över produktion dit när Boråsfabriken läggs ned. Jag tycker
att det är sorgligt att dagens socialdemokrati är så fullständigt fantasilös
och har så liten omtanke om de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också anmärkningsvärt att man i besparingstider anvisar pengar för att riva
ned. Enligt centerns förslag, som är billigare än regeringens, blir det i
stället möjligt att bygga upp något bestående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
socialdemokraternas förslag, som är liktydigt med Eisers, kommer minst 200 att
bh arbetslösa i Borås. Det kommer inte att bli så många anställda i Malmö som
man föreställt sig. Importen av strumpor kommer att öka. Produktionen förs i
viss mån över till Finland, och många miljoner i onödan används för att riva
ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderater
och folkpartister lämnar i sina motioner allt åt sitt öde. Det är heller inte
särskilt bra. Den arbetsgrupp som man tar upp i utskottsbetänkandet är nu det
sista halmstrå som man har att hänga sig fast vid. Jag utgår från att man frän
de anställdas sida kommer att göra allt för att få någonting ut av den, men det
är mycket osäkert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill slufligen yrka bifall till centerpartiets reservationer, nr 3
och 5, som innebär fortsatt drift i Borås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta anförande
instämde Inger Josefsson (c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 LAHJA EXNER (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med hänsyn till kammarens arbetssituation berör jag inte utvecklingen
inom strumptillverkningen i Sverige. Jag tänker inte heller ge mig in pä en
historieskrivning om flera hundra människors kamp under en tioårsperiod för de
jobb som de har utmärkta yrkeskunskaper för. Jag behöver knappast uppta
kammarens tid med att berätta om de tusentals människor som saknar arbete i
Sjuhäradsbygden eller om tusentalet tomma lägenheter i Borås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
ord får inte tolkas som om vi socialdemokrater i Sjuhäradsbygden skulle vara
okänsliga för vad som händer med arbetare och tjänsternän i andra delar av
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
hade naturligtvis helst sett att alla tre strumpfabrikerna hade kunnat
fortsätta den hittillsvarande tillverkningen av tunna strumpor och genom
rationeU tillverkning och effektiv marknadsföring kunnat öka sina
marknadsandelar både här hemma och utomlands. Nu har en mängd faktorer
uteslutit ett sådant alternativ, och när beslut gällande nedläggning av tillverkningen
av tunna strumpor i Boråsfabriken inte kunde återkallas, så var naturligtvis
det enda riktiga att skapa rådrum för alla berörda parter. Vi
socialdemokratiska motionärer från Sjuhäradsbygden anser dock att tidsfristen
fram till mitten av 1986 måste användas till konstruktivt omställningsarbete,
där de anställdas arbetsvilja, kunskaper och idéer får chansen att resultera i
nya, varaktiga arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är glädjande att utskottet delar vår uppfattning om en allsidigt sammansatt
arbetsgrupp, som kan förutsättningslöst pröva både de i vår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motion framförda förslagen
och alla andra konstruktiva förslag. Jag är helt övertygad om att de anställda
vid Boråsfabriken ser till att den här arbetsgruppen verkligen kommer till
stånd. Samtidigt vill jag betona vikten av att de anställda får delta i detta
arbete och från grunden får ett rättvist inflytande över den framtida
utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsföretags
offert har byggts upp efter principen att Malmöfabriken inte skall
resultatmässigt påverkas av den förlängning av perioden för tillverkning av
tunna stmmpor som offerten skapar utrymme för. Men, fru talman, tidsfristen
innebär också för alla tre strumpfabrikerna att industriverket kan - som
utskottet påpekar - snabbt utföra en delbranschstudie, som ger bättre
beslutsunderlag för alla tre fabrikernas utveckling och arbetsfördelning. Rent
principiellt måste en sådan arbetsfördelning och utveckling eftersträvas, att
importen av tunna strumpor inte behöver utökas. Tvärtom måste vi sträva efter
en utökning av marknadsandelarna både här hemma och utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
riksdagens beslut i dag, den föreslagna arbetsgruppens ansträngningar och
eventuellt utredningsarbete leder till en bättre arbetsfördelning mellan de
berörda fabrikerna och nya jobb skapas för de människor som inte längre kan
tillverka tunna strumpor, kan det ekonomiska utfallet bli betydligt positivare
än vad offerten anger. I en sådan situation bör utvecklingen av nya jobb enligt
vår mening delvis kunna finansieras inom offertens ramar. Utskottet erinrar om
Statsföretags beslut i våras, att Eiser inte kan påräkna ytterligare
kapitaltillskott för förlusttäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! De anställda på Eiser och på strumpfabriken i Borås begär inte att
miljonerna skall rulla till förlusttäckning och avveckling. De är beredda att
acceptera förändringar men ställer samtidigt krav på utvecklingsarbete och
sanering av ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
har i propositionen betonat Statsföretags ansvar för att aktivt söka jobb för
den personal som i fortsättningen inte kan tillverka tunna strumpor. Jag
förutsätter att det ansvaret också innebär att ägaren medverkar till rimliga
ekonomiska lösningar för de tillkommande jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda är vi socialdemokratiska ledamöter från Sjuhäradsbyg­den beredda
att stödja utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta anförande instämde
Rune Carlstein och Gunnar Sträng (båda s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
56 LENNART BRUNANDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Jag kan inte instämma i Lahja Exners uppfattning att det inte finns
plats för Boråsfabriken på den svenska marknaden eller i den svenska
tillverkningen. Jag har den uppfattningen att fabriken väl fyller sin plats
där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är det väl en from förhoppning från Lahja Exners sida att importen av stmmpor i
och med vad vi nu gör inte skall öka. Den väg man har slagit in pä kommer utan
tvivel att innebära att importen ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
det tillsätts en arbetsgrupp som skall jobba med de här frågorna är
naturligtvis bra, men som jag ser det är det någonting som det hade varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av drifttiden för Eisers i Borås, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturligt att göra under
alla omständigheter. Det är arbetsmarknadsmyndig­heternas skyldighet att se
till den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
57 LAHJA EXNER (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Det är helt klart att importen av tunna stmmpor inte kan hållas på
nuvarande nivå eller minskas utan några offensiva åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar arbetsgruppen är det viktigt att de anställda får vara med. Och som
jag sade i mitt anförande: Med den kännedom jag har om tekoarbetarna och
särskilt arbetarna på stmmpfabriken i Borås vet jag att de kommer att driva på
gruppens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
58 LENNART BRUNANDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Som jag ser det, är vad som nu föreslås inte någon offensiv satsning.
Det är snarare ett defensivt sätt att arbeta, att försöka anpassa
tillverkningen av tunna strumpor i Sverige efter vad man möjligtvis tror går
att sälja, när man i olika sammanhang har påpekat att vi inte har möjlighet att
sälja så mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är genom offensiva satsningar som vi kan hålla fabrikerna i gång - det kan jag
hålla med Lahja Exner om - men då skall man inte gå till väga på ett sätt som
jag tycker är defensivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
59 MARIANNE STÅLBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Det har redan sagts en hel del om förslaget att ge Statsföretag AB 38
milj. kr. för att göra det möjligt att förlänga driftstiden vid Eiserkoncemens
stmmpfabrik i Borås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokrater från Jämtlands län har motionerat i den här frågan, eftersom
vi känner oro inför förslagets inverkan på KF:s strumpfabrik Vinetta i
Östersund. Vi delar denna oro med det lokala facket vid Vinetta,
Beklädnadsarbetareförbundet och Östersunds kommun. Vi är rädda för att
konkurrenssituationen snedvrids till förfång för strumpfabriken i Östersund,
som f. ö. var resultatet av en regionalpolitisk satsning 1970. Skälet för
lokaliseringen till Jämflands län var att länet då, liksom nu, är en region med
sjunkande sysselsättning, befolkningsminskning och låga förvärvsfrekven­ser. Vi
har aldrig haft så hög arbetslöshet som nu. Jämtland är det minst
industrialiserade länet i landet med bara 10 000 människor som arbetar inom
industrin. Det är ungefär 16 % av alla sysselsatta i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
vi har påpekat i vår motion har 100 personer redan varslats vid Vinetta.
Sedermera har det visat sig att ungefär 15 tjänstemäns arbeten också är i
farozonen. Det här är mycket höga siffror för en arbetsmarknad som redan
tidigare är mycket hårt drabbad. Vi har 20 mil till närmaste större
arbetsmarknad, som är Sundsvall. Inte heller där ropar man efter arbetslösa
textilarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i vår motion inte krävt att förslaget om stöd till Eiserkoncemen skall
avslås. Vi är medvetna om att arbetslöshet är lika besvärande att bära var man
än bor i landet, men vi hade önskat att även Vinetta hade kunnat fä stöd, bl.
a. till marknadsinsatser både utomlands och inom landet och i form av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bidrag till
produktutveckling och utbildningsinsatser. Vi anser också att det behövs en
strakturplan i landet för den här typen av produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
säger i betänkandet beträffande riskerna för snedvridning av konkurrensen genom
stödet till Eiser att konsekvenserna för sysselsättning­en vid stmmpfabriken
Vinetta bör bli måtfliga. Frågan är givetvis vad &amp;quot;måtfliga&amp;quot; innebär.
Hur många arbetslösa vid Vinetta räknar man med att det skall bli?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
har, som svar på våra krav om stöd till marknadsinsatser och bidrag till
produktutveckling och utbildningsinsatser samt vårt uttalande om behovet av en
strukturplan, anvisat vägar i dessa avseenden. Det har även Lilly Hansson
redogjort för här. Därför skall jag inte nu uppta kammarens tid med att
ytterhgare diskutera detta. Jag hoppas att det skall vara möjUgt även för
Vinetta att få del av dessa stöd och denna hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Skulle det visa sig att Vinetta, trots de här anvisade möjligheterna,
ändå drabbas allvarUgt, återkommer vi givetvis sä snart som möjligt, såväl till
riksdag och regering som till andra organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till utskottets betänkande och omständigheterna i övrigt avstår jag från
att yrka bifall till vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut några ord om förslaget i samma betänkande angående Z-invest AB. Förslaget
innebär, som framgår av betänkandet och av debatten här i dag, att huvudman i
fortsättnirigeri skall vara Investeringsbanken. Det har vi inget att invända
emot, men jag vill betona det som utskottet anför om att den nye ägaren
fömtsätts ta till vara den kompetens som finns inom ledningen för det nuvarande
bolaget och att styrelsen också i fortsättningen kommer att ha regional
förankring. Det är mycket viktigt, och jag föratsätter att den iiya ledningen
tar allvarligt på den rekommendationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Beslutet
redovisas efter behandlingen av näringsutskottets betänkande 14.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
60 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
övergår nu till att debattera näringsutskottets betänkande 9 om stöd för
oljeersättning och investeringar, inom energiområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oUeersättning och investeringar inom energiområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
61 NIC GRÖNVALL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Detta betänkande, liksom den underliggande propositionen, vilar i allt
väsentligt på 1981 års energipolitiska beslut. Det beslutet åberopades också
flitigt under förra veckans debatt om energiskatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
moderater har i oUka energipoUtiska sammanhang här i kammaren och i utskottet
under senare år redovisat en konsekvent linje, som uppvisat en allt större
skepsis mot detta besluts betydelse. Det kan därför vara skäl att nu, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;än i korthet beroende på
arbetssituationen, framföra några synpunkter på 1981 års beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutet
i näringsutskottet formulerades av fyra partier som skulle enas om en
energipolitik efter det att de i folkomröstningen hade stått mot varandra i de
tre altemativ som dä förelåg. Förutom regeringens proposition behandlades i
utskottsbetänkandet 36 följdmotioner och 70 särskilda motioner. Det betyder att
många väsentliga frågor fick dela med sig av utrymme och intellektuell
kapacitet till mindre väsentliga frågor. 1981 års energipolitiska beslut måste
tas för vad det är: ett svårt beslut i en ny pohtisk tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
skrev - jag vill erinra om den väsentliga formuleringen - att energibalansema i
första hand är ett försök att på ett översiktligt sätt illustrera tänkbara
utfall av den i propositionen förordade inriktningen av energipoUtiken. Vår
tids frågor måste bedömas efter vår tids förutsättningar, liksom framtidens
frågor skall bedömas av dem som dä skall besluta och efter de föratsättningar
som dä gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
socialdemokratiska regeringen har, bl. a. under åberopande av detta 1981 års
energipoUtiska beslut, drivit en energipolitik som har präglats av mer
styrmedel, mer skatter, mer avgifter, mer stöd, mer bidrag och mer
subventioner. Marknadens förmåga att komma till rätta med de energipolitiska
problemen har satts åt sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
syn är den motsatta. Vi är övertygade om att energiförbrukarna själva vet vad
som krävs för att Sveriges energisituation skall utvecklas pä ett önskat sätt.
Beviset ligger kanske just däri, att oljeförbrukningen sjunkit dramatiskt utan
att långtgående styrmedel tillgripits. Vi menar att statens insatser i
energipolitiken skall begränsas till information, upplysning, utbildning och
stöd för nya lönsamma och utvecklingsbara energiförsörjningsprojekt. . Den
förda poUtiken har lett till en situation som vi så många gånger varnat för. Energiverket
har sett sig nödsakat att konstatera att en översiktlig överblick över hela
området av statliga stödformer och dess statsfinansiella effekter inte längre
kan upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
moderater har därför sett oss nödsakade att vid behandlingen av denna
proposition helt yrka avslag på propositionen, med hänvisning till att dess
effekter och dess innebörd inte riktigt kan överblickas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan i dag inte acceptera uttagandet av nya skatter och avgifter, som föreslås i
denna proposition, om man inte med säkerhet kan bedöma de behov som möjligen
föreligger och effektema av de föreslagna finansieringsformema, särskilt inte
när man, som jag har redovisat, känner stark skepsis till de underhggande
resonemangen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centerpartiet
har i reservation nr 1 redovisat en inställning som liknar vår men har fört den
längre och fört den till en öppen kritik av de resonemang och beräkningar som
ligger till grund för propositionen. Vi har valt att inte stödja denna
reservation, främst av det skälet att vår motion har byggts upp på delvis
annorlunda argument och resonemang. Vi vill emellertid inte rösta emot
centerpartiets reservation utan kommer i voteringen - om det blir någon sådan -
i den frågan att lägga ner våra röster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation 2 till betänkandet har vi formulerat vad som skulle kunna vara en
nyckelmening i vår politik i det avseende som betänkandet berör, nämligen
följande: &amp;quot;En energipoUtik som tar till vara Sveriges möjligheter att
ändra energisystemet i en mer konkurrenskraftig riktning kan inte åstadkommas
genom ytterligare manipulering med subventioner och skatter utan endast genom
att de blockeringar som i dag omöjliggör utnyttjandet av kunnande och inhemska
energiresurser avlägsnas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag yrkar bifall
till reservation 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
övriga moderata reservationerna är i allt väsentligt följdreservationer,
baserade på den grandinställning jag här har försökt redovisa. Jag vill därför
utan kommentarer yrka bifall tiU reservationerna 3,5,7,9,11,14,17,19,20, 22,25,27,29,30,32
och 33 - den sistnämnda under förutsättning av bifall till reservation 32 -
samt slutUgen reservationerna 35 och 38.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
förhandlingar mellan partierna har vi uppnått en precisering av ordet
&amp;quot;större&amp;quot; såvitt avser stödberättigade anläggningar avsedda för
inhemska bränslen. Vi är tillfredsstäUda och glada över att värt initiativ inte
bara kunde leda till precisering utan även till att en större del av
anslagsberättigade anläggningar därmed kan omfattas av stödformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också enats med övriga borgerliga partier om synen på terminaler för
skogsprodukters hantering. Vi ser detta som värdefullt, och jag yrkar till sist
bifall tiU reservation 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 IVAR FRANZÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Det är en omöjlig uppgift att på några få minuter analysera och
motivera de olika synpunkter som redovisas i näringsutskottets betänkande nr 9.
Jag har försökt disponera mitt anförande på det sättet, att jag inleder med
några principiella synpunkter för att sedan göra några sporadiska kommentarer
till enskilda reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag skulle vilja börja med ett gott råd, som bygger på konstaterandet att det
finns bara ett sätt att äta en elefant, och det är bitvis. Detta enkla och
praktiska faktum borde socialdemokratema tillämpa mera i sin energipo­Utik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
tycks ha en obotUg svaghet för centralisering och planhushållning. Detta för
dem gång efter annan på villovägar, som de sedan har uppenbara svårigheter att
återvända ifrån. Det finns åtskilliga exempel på detta i proposition 1983/84:62
som bestyrker dessa mina påståenden. Jag skall redovisa endast ett par av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår en huvudlös satsning med 50 % bidrag till virkesterminaler, som på
intet sätt löser det grandläggande problemet med skogsbränslets avsättning, men
som möjUgen tillfredsställer socialdemokra­temas behov av storskalighet och
ökade styrmöjligheter. Det enda riktiga vore att stycka upp
&amp;quot;terminalelefanten&amp;quot; och satsa på eldningsanläggningar, små såväl som
stora. På det viset kan avsättningen av skogsbränsle tryggas. Det är i den
situationen också möjligt att en och annan terminal kan visa sig motiverad, men
för detta behövs inga bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centem har år efter år
motionerat om att små och stora företag skall ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samma möjUgheter till stöd
när det gäller oljeersättande åtgärder. Socialdemokratema har med gott stöd
från moderaterna med samma envishet alltid avslagit motionerna. Dessa partiers
centraliseringsiver har omöjUggjort för de små företagen att behandlas på samma
sätt som de större. Det tycks också vara omöjligt för dessa partier att förstå
att många små kan betyda lika mycket som en stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
tendenser visar socialdemokraterna när de envist håller fast vid 4-6 miljoner
ton kol i 1990 års energibalans, trots att detta bevisUgen kommer att förhindra
ett optimalt utnyttjande av spillvärme och annan gratisenergi med hjälp av
värmepumpsteknik. Detsamma gäller för skogsbränsle. Det tycks åter vara
förkärleken för storskaUghet och möjligheterna till planhushållning som förhindrar
socialdemokratema att anpassa sig till de positiva möjUgheter som den faktiska
utveckhngen erbjuder. Det är ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt mycket
beklagligt att socialdemokratema saknar vilja och/eller insikt nog för att
utnyttja de positiva energialternativ som morgondagen rymmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fra
talman! Propositionen har utgjort ett bristfälligt beslutsunderlag. Även efter
de kompletteringar som har gjorts från departementets sida är underlaget långt
ifrån tillfredsställande. Centems förslag att regeringen bör återkomma med en
fullständig redovisning är mycket väl motiverat. Riksdagen måste ha klara
besked om vilka avgifter och skatter som är energipoUtiskt motiverade och vilka
som tillkommer bara för att stärka statens finanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centem
har gått med på en kompromiss när det gäller effektgränsen för de
eldningsanläggningar som skall få stöd enligt 1984 års investeringsprogram.
Gränsen sänktes från 1 MW till 0,5 MW. Centems målsättning var att gå betydUgt
längre, men vi har i ett särskilt yttrande konstaterat att det, på grand av att
socialdemokrater och moderater avstyrkt våra upprepade framställningar om att
delegera och decentralisera besluten i dessa mindre stödärenden till
utvecklingsfondema resp. lantbruksnämnderna, tyvärr inte är poUtiskt möjUgt att
sätta effektgränsen lägre. Detta beklagar vi djupt. Som jag tidigare sagt
betyder detta att de små företagen icke blir behandlade på samma sätt som de
större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kompromissade oss också fram till en skrivning som vi trodde skulle betyda en
öppning för bl. a. Mora värmeverk, även om vi på intet sätt tagit ställning
till det enskilda ärendet. Nu tycks det inte bU så. Vi anser emellertid från
centems sida att om det har uppstått en mängd oföratsedda kostnader i ett
projekt, där flera parter från början varit med om analysema, och om man
fortfarande anser att det är ett ur energipoUtisk synpunkt viktigt projekt, sä
bör dessa ofömtsedda merkostnader på ett rimligt sätt fördelas mellan parterna.
Vi har kunnat konstatera att ett sådant förfarande har praktiserats i många
andra faU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centem
har här i princip stött socialdemokratemas uppfattning om stöd till olika slags
värmepumpar. Vi har särskilt velat trycka på det konkurrensförhållande som
finns mellan frånluftsvärmepumpar och återvinning i ventilationsluften via
värmeväxlare. Det är för att förhindra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;onödiga
apparatinstallationer som vi har accepterat det förslag som regeringen lagt
fram om att icke lämna bidrag till frånluftsvärmepumpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Solenergi
är den verkliga framtidsenergin. Centern har gäng efter annan visat på vilka
möjUgheter som finns när det gäller att utnyttja solenergi. Dessa möjligheter
behöver tillvaratas nu. För tre år sedan hävdade vi med samma envishet
värmepumpsteknikens möjligheter. I dag känner alla till den teknikens
möjUgheter. Om några år kommer sannohkt också solenergin att vara i samma läge,
om den bara fär en ärUg chans. Det skrämmande och farliga är att om vi inte ger
solenergin den chansen i dag, så kommer vi snabbt att ha låst upp de resurser
som borde reserveras för solenergi. Sedan finns det mycket liten chans till ett
konstruktivt återvändande till dagens positiva utgångsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
hösten 1982 poängterade centem hur fel det var att ge 25 % bidrag till
torveldade anläggningar. Vi ansåg redan då att man borde behandla inhemska
bränslen, skogsbränslen och torv, lika, och vi föreslog 15 %. Vi applåderar att
regeringen nu har anammat vårt förslag och att den föreslår 15 % bidrag i
fortsättningen till eldningsanläggningar för inhemska bränslen. Vi beklagar
dock den felstyrning som under det gångna året har uppstått genom att åtskilhga
torvkontrakt har tecknats i områden där det för all framtid kommer att finnas
ett överskott på skogsbränsle. Därmed har man fått en felaktig prioriteringsgång
mellan torv och skogsbränslen. Skogsbränslen måste alltid vara nummer ett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller fjärrvärmeanläggningar kan jag bara konstatera följande. Om den
ståndpunkt som centern driver beträffande flexibla fjärrvärme­anläggningar,
säger utskottet mycket vänligt att vi har alldeles rätt, men den viU ändå inte
se till att detta, som man anser är så viktigt och sä riktigt, följs upp genom
ett bidragsvillkor. Denna blyghet vad gäller att reglera väsentliga saker har
gjort mig oroligt överraskad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller energiupphandlingsdelegationen sade vi 1982 att man inte kari använda
700 milj. kr. på ett förnuftigt sätt under en så kort tid som ett år. Vi fick
självfaUet rätt. Man förbmkade 150 milj. kr. Vi tycker detta tyder på att man
ändå har hanterat detta med ett rimUgt mått av förnuft. Vi tror heller inte att
det är skäUgt att utöka detta till mer än ca 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
vill ha helt fria händer. Men vi har vid redovisning i utskottet fått signaler
om på vilket sätt man viU använda de återstående miljonerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi är ändå tveksamma till
om detta är en riktig hantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
säger nej till höjd bensinskatt, eftersom vi inte anser att det finns några
rimliga ekonomiska substitut för bensinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! För att inte överskrida tiden vill jag härmed bara yrka bifall till
samtliga reservationer där Per-Ola Eriksson och mitt namn förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 63 HUGG BERGDAHL
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! När det gäller proposition 62 biträder folkpartiet i många stycken det
som regeringen anfört om fortsatt stadigt stöd till oljeersättande åtgärder
samt ett nytt investeringsprogram inom energiområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi viU dock från värt håll
understryka att det är ytterst viktigt att statens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi-området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stöd ges en sådan
utformning att resurser inte i onödan satsas på projekt som är kommersiellt
lönsamma och som skulle ha kommit till stånd även utan statligt stöd. Vi anser
att en del av de föreslagna åtgärderna inte är tillräckligt belysta, och vi
motiverar vår ståndpunkt just med hänsyn till detta. Det gäller bl. a.
investeringsstödet till s. k. skogsbränsleterminaler där bränsleråvara och
industriråvara separeras. Det finns mycket som tyder på att sådana terminaler
redan i dag är kommersiellt motiverade och bör kunna komma till stånd genom
initiativ frän skogsindustrin även utan investeringsstöd från samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här princiella ståndpunkten gäller också för det som sägs i propositionen
beträffande stöd till värmepumpar. Enligt det förslaget kommer inte s. k.
frånluftsvärmepumpar att bli stödberättigade. Det kan enligt värt sätt att se
medföra en icke acceptabel snedvridning av konkurrensen mellan tillverkare av
produkter med samma energipolitiska effekt men baserade pä olika tekniker. Det
finns så långt vi kan se inte skäl att diskriminera någon viss teknisk lösning
när det gäller värmepumpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller regeringens finansieringsförslag är det enligt vår mening illa
underbyggt. Bl. a. saknas i propositionen beräkningar som redovisar vilka
intäkter de olika avgifterna totalt kan väntas ge. Från folkpartiets sida anser
vi nu liksom tidigare att programmen för oljeersättriing, forskning, utveckling
och prospektering bör finansieras med avgift på oljeprodukter. Där har vi den
uppfattning som vi redovisat redan tidigare. Det är emellertid svårt att ta
ställning till om de föreslagna avgiftsnivåerna är motiverade. Mycket tyder på
att de leder till viss överfinansiering. Vi ser därför f. n. varken något
energipoUtiskt eller statsfinansiellt skäl att höja skatten på bensin. Om medel
skulle saknas för att bedriva programmen i den omfattning som riksdagen
beslutat, får regeringen under programperioden återkomma med
finansieringsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Jag skall nu kort kommentera en del av de reservationer som folkpartiet
har avgivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation 10, som är gemensam för folkpartiet, centem och moderatema,
redovisar vi den uppfattningen att det inte bör utgå något stöd till
skogsbränsleterminaler där bränsleråvara och industriråvara separeras. Vi anser
att mycket talar för att sädana terminaler redan nu är kommersiellt motiverade
och bör komma till stånd genom initiativ från skogsindustrin även utan
investeringsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation 13, som gäller värmepumpar, konstaterar vi att s. k.
frånluftsvärmepumpar enligt förslaget inte kommer att vara stödberättigade. Vi
har frän folkpartiets sida inte funnit något som helst belägg för vad som
anförs i propositionen om att värmepumpar som utnyttjar frånluft redan nu är så
lönsamma att ytterligare utvecklingsstimulanser är överflödiga. Följaktligen
innebär vårt ställningstagande att bidrag bör utgå oavsett typ av värmepumpar.
Den här vidgningen av möjligheterna bör ske inom ramen för de medelsbehov pä
100 miljoner som framförs i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation 29 säger folkpartiet, liksom centern och moderaterna, nej till en
ytterhgare höjning av bensinskatten. Vi ser varken något energipoUtiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller statsfinansiellt
skäl att nu höja skatten pä bensin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
konstaterar vi i reservation 30 att eftersom vi avstyrker förslaget om höjd
skatt pä bensin, avstyrker vi rimligen också regeringsförslaget om hur
ifrågavarande medel skall fördelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 1,10,13, 29 och
30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandhngar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 OSWALD SÖDERQVIST
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! För ett par dagar sedan behandlade vi här i kammaren en proposition om
energiskatter. Vi anser nu liksom då att det finns mycket positivt i
regeringens proposition. Vi ställer upp pä mycket av vad som sägs där. Vi
konstaterar ännu en gång att både regeringen och dess energimiriister nu
alltmer intar de ståndpurikter och positioner som vi hade i linje 3 och
folkkampanjen mot kärnkraft för fyra fem år sedan. Det är glädjande. Det hade varit
mycket bra för den svenska energipolitiken och det energipolitiska läget om
sädana ståndpunkter hade intagits redan då av energiministern och andra som
hade inflytande på energifrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har lämnat några reservationer till betänkandet. Jag skall kort beröra dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har tidigare varnat för kolintroduktionen, som vi anser pågår alltför snabbt
och ganska ohämmat i många avseenden. Jag tror att det är svårt för någon att
klart kunna tala om hur mycket kol det egentligen planeras för, hur mycket kol
vi kommer att ha i det svenska energisystemet. Jag tror inte att någon i dagens
läge med bestämdhet kan redogöra för detta. Och det är litet oroande, framför
allt med tanke på miljöeffekterna. Vi får ju dag för dag nya rapporter om
försurningsrisker och annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
talar om en försiktig kolintroduktion. Det är ett begrepp som vi känner igen
och som använts flera gånger. Men frågan gäller om detta är en försiktig
koUntroduktion. Vi har tidigare drivit ett krav på importlicenser. Det är
aktuellt fortfarande, och vi kommer kanske att återvända till det. Men vår
allmänna inställning är att kolet nu kommer alldeles för snabbt och slår ut en
mängd andra energislag på ett sätt som inte är tillräckligt planerat.
Utvecklingen är oroande, och vi kommer i fortsättningen att följa utveckhngen
uppmärksamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första hand anser vi naturligtvis att oljeersättningen skall ske med inhemska
bränslen. Om vi skall se pä importbränslen anser vi att naturgas kan vara ett
komplement som i många avseenden är överlägsen kol. Av den anledningen har vi
stött centerns krav i fråga om kol, att i första hand inhemska bränslen skall
komma till användning. Vi ställer alltså upp på reservation 8, som jag yrkar
bifall till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har varit en diskussion i utskottet om virkesterminaler. Det är ett gammalt
vpk-krav som vi har drivit i flera är att det skall inrättas virkesterminaler,
framför allt för att vi skall få tillgång till de inhemska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bränslena på ett vettigt
sätt och få ett effektivt utnyttjande av råvaran. Nu har vi fått vissa
påpekanden i utskottsskrivningen som vi tycker är bra. Det gäller att man skall
tänka på sådant viktigt som inlandssågverk och mindre sågverk, som kanske
framför allt i övre Norrland men även på andra ställen är mycket viktiga ur
sysselsättningssynpunkt och även fyller en mycket viktig funktion när det
gäller handeln. Vårt virke är ju attraktivt och kommer förmodligen
-allteftersom skogstillgångarna i världen sviktar - att bli än mer attraktivt.
Därför är det bra med en förbättrad satsning på sägtimmer än vad vi sett
hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
stöder i den här omgången utskottets förslag, men vi kommer mycket noggrant att
följa denna fråga och se vad som händer med dessa bidrag, vad det blir för
effekter. Massaindustrin har stora intressen här, och vi fruktar att man kanske
kommer att ytterligare stärka sitt monopol pä den svenska skogsråvaran - och
det är inte självfallet något nationellt intresse. Det är inte heller
självklart att stora bidrag, upp till halva anläggningskostnaden, skall utgå
för att dessa terminaler skall inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
fjärrvärmen har vi i den här omgången ett särskilt yttrande i
utskottsbetänkandet. Som tydligen alla andra är vi för små och flexibla
fjärrvärmesystem, men vi här inte nu velat sätta upp några viUkor, som centem
har gjort. Vi anser nämligen att storstädernas värmeförsörjning måste lösas så
snabbt som möjligt, och därför har vi inte velat villkora införandet av
flexibla fjärrvärmesystem, lågtemperatursystem osv. I vårt särskilda yttrande
tar vi upp en del problem. Det finns anledning att vara mer uppmärksam i
fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har vi i vår motion haft en skrivning om värmepumpar. Bl. a. folkpartiets
representant har redan berört den frågan. Vi kommer i detta fall naturligtvis
att rösta för reservation 13, som jag yrkar bifall till. Vi anser att
värmepumpar inte behöver diskrimineras i något avseende, utan att stöd skall
erhållas för sådana. Detta är en energiteknik som för inte sä länge sedan
ansågs vara ganska utopisk men som nu är högsta mode och mycket ekonomisk.
Denna teknik förtjänar stöd, och därför kommer vi att stödja förslaget genom
den reservation som vi har tillsammans med folkpartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också mycket kort säga något om solenergin, som nära hänger samman med
lågtemperatursystem och småskaUga system. Det är sant som centems representant,
Ivar Franzén, har sagt, att solenergin om några år kommer att bU minst lika
accepterad som t. ex. värmepumparna nu har blivit. Det finns intressanta
forskningsresultat t. ex. vid Studsvik om solenergins utveckUngsmöjligheter,
och jag tror att vi kan förvänta oss ett tekniskt genombrott ganska snart i det
avseendet. Därför finns det anledning att håUa öppet för en introduktion och
ett stöd till solenergin. Jag yrkar bifall till reservation 15, som rör den
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller fördelningen av de olika stödåtgärderna - oljeavgifter, kolavgifter,
bensin osv. - har vi haft avvikande uppfattningar. Jag yrkar bifall till våra
reservationer 28, 31 och 34.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill säga några fä ord om bensinskatten. Vi har ansett det motiverat att man
höjer bensinskatten med det ganska blygsamma beloppet av 6 öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intemationellt sett är den
svenska bensinen mycket billig. Det finns, både av energipolitiska och andra
skäl, all anledning att höja bensinpriset litet grand i Sverige. Det är klart
att det finns hakar. Glesbygdsbor och en del andra blir naturligtvis drabbade
så fort man höjer bensinpriserna. Om detta blir mycket uppseendeväckande
belastningar för folk i glesbygd, kan mari naturUgtvis tänka sig att vidta
andra åtgärder för att kompensera fördyrade transportkostriader. Vi ställer oss
alltså bakom utskottets hemställari om eri höjd bensinskatt. Vår ståndpunkt
beträffande de övriga fördelningsposterna som jag har talat om framgår av vår
reservation, som jag redan har yrkat bifall till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
önskar en större avgift på den elproduktion som bedrivs i kärnkraftverk, i
linje med vår syn på dessa frågor. Vi har där begärt en mycket kraftig höjning
jämfört med det som har föreslagits i propositionen, och som utskottets
majoritet har ställt sig bakom. Vi anser att kärnkraftsel fortfarande är mycket
subventionerad, att elkraften i stort sett är mycket subventionerad i Sverige i
jämförelse med andra energislag och att detta inte är bra för den framtida
energipolitiska utvecklingen i vårt land. Därför yrkar jag bifaU till vår
reservation 36 som förordar en skatt om 0,5 öre per kilowatt. Det är något mer
än en fördubbling av regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
hänger också nära samma med vår nästa, och sista, reservation, nummer 37, om
naturgasen. Det är en fråga som vi har intresserat oss mycket för, och som vi
kommer att fortsätta att driva. Framför allt här slär elpriset mycket hårt. Man
dumpar el på marknaden och slår på det sättet ut altemativ som naturgas. Vi
återkommer till detta i nästa ärende. Vi anser att naturgasen är en energikälla
som har framtiden för sig. Den kommer att behövas som ett komplement i den
svenska energipolitiken. I valet mellan naturgas och t. ex. kol förordar vi en
större satsning på naturgasen. Jag vill därmed yrka bifall till reservation 37.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
de här anmälda reservationerna yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 65 LENNART PETTERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Näringsutskottets betänkande 9 angående stöd för oljeersättningar och
investeringar inom energiområdet handlar om mycket pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller oljeersättningsprogrammet är det fråga om sammanlagt 1 650 000 000 kr. i
form av villkorliga bidrag och länegarantier. Den föreslagna uppföljningen av 1983
års investeringsprogram på energiområdet handlar om ett statligt stöd pä
ytterligare 300-400 milj. kr. Det är alltså inga småsummor det rör sig om.
Dessutom behandlas i betänkandet förslag om vissa avgiftshöjningar på olika
energislag för att finansiera energiforskning, åtgärder riiot försurning samt
utvecklingsinsatser på oljeersättningsområdet. De energislag som drabbas av
avgiftshöjningar är olja, bensin, kol och kämkraftsel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sina gmnddrag innebär dessa förslag från regeringen inte sä mycket nytt.
Oljeersättningsprogrammet går tillbaka till 1980. De särskilda investerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr
&amp;quot;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stöd för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;satsningarna
pä energiområdet inleddes förra hösten, när den socialdemo­kratiska regeringen
trädde till. Satsningen pä energiinvesteringar som ersätter olja var en av de
programpunkter som vi socialdemokrater ansåg viktiga vad gäller att öka
sysselsättningen och minska importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sakligt sett kan man säga att det statliga stödet till
oljeersättning nu går in i ett mognadsskede. Satsningarna har tidigare med
nödvändighet varit något vildvuxna. Det gällde att pröva sig fram i
utvecklingshänseende. Men nu börjar programmet löpa allt bättre. Det är en
slutsats man kan dra. Oljeersättningsinvesteringarna börjar nu ge väsenfliga
bidrag till minskning­en av den svenska oljenotan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya investeringsprogrammet på oljeersättningsområdet
kommer att ge ännu mer avkastning i form av minskade oljebehov, eftersom
målsättningen nu är att med större kraft än tidigare inrikta det statliga
utvecklingsstödet på sådana projekt som ligger långt fram i
oljeersättning-skedjan. Det som redan är kommersiellt intressant, utan statligt
stöd, fär helt naturligt inte längre något bidrag. Det är således slut med
utveckhngsstödet till sådant som får betraktas som färdigutvecklat och som inte
har gett de önskade resultaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya energistödsprogrammet kännetecknas alltså av
uppstramning och prioriteringar och inte, vilket bl. a. centern föreslär i sina
motioner, en utspridning. Vi har också en annan motpol, nämligen moderaterna,
som vill ha ett totalt slopande av det statliga stödprogrammet på detta område.
De är inte intresserade av utveckling av ny energiteknik för att minska behovet
av importerad olja. F. ö. går den stora skiljelinjen i dessa frågor fortfarande
mellan moderatema och centerpartiet - ett nog sä intressant politiskt faktum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av den socialdemokratiska energipolitiken är
alltså i sina olika delar helt klar: Minskat oljeberoende i enlighet med 1981
års energipolitiska beslut samt på sikt kärnkraftens avskaffande, när de tolv
reaktorerna har tjänat ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dämtöver tjänar satsningarna på energiinvesteringar för
att ersätta olja syftet att öka sysselsättningen. Utskottet föreslår nu, som
jag sade inledningsvis, ett fullföljande av 1983 års investeringsprogram. Det
innebär ytterligare stöd till bl. a. förbränningsanläggningar som eldas med
torv och inhemska bränslen, ytterligare stöd till fjärrvärmedistribution, dels
inom storstadsregionerna, dels genom det sammankopplingsstöd som nu införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom är det fråga om ett nytt bidrag när det gäller
skogsterminaler, som separerar skogsråvara och bränsleråvara. Det är en viktig
punkt. Det bidraget innebär att man förhoppningsvis kan få slut på den ständiga
striden mellan olika intressenter pä det här området. Det borde, tvärtemot vad
de borgerliga partiema säger i sina reservationer, vara ett stöd också för de
intressen som arbetar för att vi skall kunna ta ut mer bränsleråvara ur den
svenska skogen utan att för den skull skada skogsindustrin. Därför är vi i
näringsutskottets majoritet förvånade över att man har lagt en reservation på
denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa stridigheter mellan olika intressen var ett ständigt
problem under den borgerUga regeringstiden. Under de sex år som de borgerliga
satt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringsställning gjorde
de ingenting. Här föreligger nu ett förslag, och vi hade förhoppningen att det
skulle bli slut på intressemotsättningarna - men så går de borgerliga
partierna, framför allt centern, emot förslaget pä den här punkten. Vi är
förvånade, men vi tror ändå att intresset ute bland dem som närmast är berörda
kommer att vara positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är det fråga om stöd för installation av värmepumpar utom när det gäller
frånluftspumpar - vi har klart kunnat konstatera att de redan är lönsamma, och
det finns ingen anledning att i det läget ödsla statliga pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill också ha stöd till mindre solvärmeanläggningar, till utnyttjande av
industriell spillvärme, till temporärt utnyttjande av elvärme samt till
byggande av små vattenkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har velat göra denna uppräkning därför att det i den energipolitiska debatten
flitigt förekommer påståenden, inte minst från centerns sida, om att
socialdemokratin inte är intresserad av de inhemska bränslena och deras
utveckling framöver så att de når ett kommersiellt stadium. Det är alltså
precis tvärtom. Med det här nya stödprogrammet markeras det ytterligare. Talet
som man ibland för om att socialdemokratin enbart är intresserad av att ersätta
olja med kol har alltså ingen motsvarighet i verkligheten - det är en direkt
vrångbild som centern nu äter försöker sprida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har sagt det förr, och jag säger det en gång till, Ivar Franzén
-socialdemokratin står helt bakom den försiktiga kolintroduktion som
formulerades i 1981 års Fälldinska energiproposition. Inte ett ton över detta
program fram till 1990 kommer vi att förorda. Vi står alltså fast vid den
försiktighet som Fälldin formulerat på det här området, och det borde ju vara
en garanti för Ivar Franzén. Därför hoppas jag att vi i fortsättningen skall
sUppa påpekanden av det slag som Franzén gjort i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Tiden går snabbt den här sista dagen av riksdagens höstsession. Jag vet
inte om jag med hänsyn till det skall bry mig om att kommentera de olika
reservationerna i utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte så få reservationer - det är 38. Jag skulle självfallet kunna ägna rätt
mycket tid åt dem. Jag kanske - i varje fall i det här skedet av debatten
-skall nöja mig med att konstatera att man kan anlägga mänga olika synpunkter
på det faktum att oppositionen avger 38 reservationer med anledning av ett
betänkande, men en kan man definitivt anföra: De borgerliga partierna är
verkligen inte eniga i energipolitiken. De är där lika splittrade som någonsin
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan dra ytterligare en slutsats av detta, herr talman, och det är att utan en
socialdemokratisk regering hade det inte blivit särskilt mycket av
energipolitik och satsningar på oljeersättningsinvesteringar. Det hade heller
inte - med tanke på den oenighet som föreligger mellan de tre borgerliga
partierna - blivit särskilt mycket av förberedelser för kärnkraftens
avskaffande. Jag tror att det är viktigt att stryka under det. Bl. a. pä det
här området är den borgerliga oppositionen helt enkelt icke regeringsduglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, herr talman, vill jag än en gäng yrka bifall till utskottets hemställan
i näringsutskottets betänkande nr 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 66 NIC GRÖNVALL (m)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Lennart Pettersson ansträngde sig att slå en kil mellan de borgerliga
partiema. Hans påståenden kan inte få stå oemotsagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inställning i grundfrågan som kom till synes i folkomröstningen består. Det
finns ingen anledning att dölja det. Jag är emeUertid alldeles övertygad om att
den grundsyn på samhällets roll i de här frågorna som de borgerliga partierna
hyser är en utmärkt brygga för att komma till enighet i energipolitiken den dag
vi skall ta över ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall emellertid också något kommentera vad Lennart Pettersson sade om den
socialdemokratiska energipoUtiken och peka på en del faktiska bevis för att min
kritik är mycket motiverad. I den energibalans som jag talade om i mitt första
inlägg redovisade jag en kolintroduktion med vissa andelstal i landet. Lennart
Pettersson gör sig nu stolt över att socialdemokratisk politik inte går längre
än de ton som då kunde beräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
den dagen har emellertid erfarenheterna av och kunskapema om de vådliga
effekterna av kolförbränning blivit mycket större. Vi har alla upplevt det som
närmast en chock vilka effekter de fossila bränslena får på våra skogar och
övriga miljöer. Det finns all anlednirig för socialdemokraternas
energipolitiker att ta det i beaktande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig också påtala en del flagranta exempel på hur det går när byråkrati och
centraldirigering skall styra ett område inom politiken som mycket väl kan
hanteras av marknadens krafter. Jag tänker närmast på det anslag på 700 milj.
kr. som förra året begärdes till energidelegationen. Av dessa pengar hade denna
delegation ännu så sent som den 25 oktober enligt de upplysningar som jag har
fått inte kunnat förbruka mer än 70 milj. kr. Man kan fråga sig om det är framsynt
politik att i november 1982 begära 700 milj. kr. för ett visst ändamål och ett
år senare bara ha förbmkat en tiondel av pengarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat exempel är följande. I den socialdemokratiska politiken drar man en
knivskarp gräns mellan olika tekniker såvitt gäller användandet av värmepumpar.
Det måste väl ändå framstå som ganska uppenbart att detta är ett ingrepp i ett
område av energiförsörjningen som inte är behövligt. Det påvisar hur snett
byråkratin kan gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 67 IVAR FRANZÉN (c)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Lennart Pettersson talar om uppstramning i energipolitiken när det
gäller oljeersättning och ställer det i motsats till den decentralisering och
likabehandling som centern pläderar för. Det sätter han mbriken
&amp;quot;utspridning&amp;quot; på. För socialdemokraterna är tydligen centralisering
och koncentration uppstramning, medan decentralisering och likabehandling är
utspridning. Jag vill gäma notera det till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lennart
Pettersson säger vidare att skiljelinjen går mellan moderaterna och centem. Jag
skall inte förneka att vi på många punkter har olika meningar. Men jag vill
gäma konstatera att tack vare att socialdemokraterna - och det noterar vi med
stor tillfredsställelse - på punkt efter punkt börjar ansluta sig till de
förslag som centem tidigare har framlagt, så minskar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bevisUgen klyftan mellan
oss. Det är inget negativt med det. Samtidigt tror vi dock att det finns en
konstraktiv bas för ett samarbete också med högersidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lennart
Pettersson är överraskad över att vi går emot terminaler. I mitt första
anförande sade jag att terminaler tyvärr inte främjar avsättningen av
skogsbränsle. De slår i stället sönder ett väl fungerande leverans- och
transportsystem. Det kommer att bli ungefär samma snedvridningar som ni
åstadkommit med ert 25-procentiga torvbidrag. Det hade varit tacknämhgt om vpk
inte låtit lura sig, utan vi i stället hade fått den majoritet som behövts för
att kunna satsa på avsättning av skogsbränsle och inte ett slags illa funnen
koncentration av skogsbränsle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lennart
Pettersson säger att Thorbjöm Fälldin har rekommenderat denna koUntroduktion. I
den energibalans som vi gjorde påvisade vi, precis som Nic GrönvaU sade,
möjligheter utifrån gemensamma bedömningar. I dag kan vi tillsammans konstatera
att kol inte behövs. Varje krona som investeras i kolreningsanläggningar kommer
inom en ganska kort period att visa sig vara felinvesterad. Det förhindrar ett
bättre utnyttjande av inhemska bränslen, framför allt skogsbränsle. Men i Uka
hög grad förhindrar det en positiv utveckling av värmepumpstekniken,
tillvaratagande av gratisenergi och spillvärme i oUka former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tänk
om på dessa punkter, Lennart Pettersson! Då kan vi tillsammans åstadkomma en
konstraktiv energipolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
68 HUGO BERGDAHL (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lennart Pettersson konstaterar att stödinsatsema för att ersätta oljan
och investeringarna på energiområdet gäller mycket stora pengar. Det kan jag
helt instämma i. Men, Lennart Pettersson, just mot den bakgranden tycker vi att
det inte är vidare bra att det saknas ekonomiska redovisningar på inkomstsidan.
Vi har efterlyst en klarare redogörelse för om vissa skatter och avgifter
verkligen är energiekonomiskt motiverade och inte är ett sätt att förstärka
statskassan helt allmänt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under utskottsarbetet har vi inte fått dessa frågor
besvarade. Det har bl. a. resulterat i att vi säger nej tiU en höjning av
bensinskatten. Det ser allvarUgt ut, när man i en sådan här stor och omfattande
proposition saknar ordentliga ekonomiska beräkningar och redovisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 69 OSWALD SÖDERQVIST
(vpk) repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag hade inte tänkt ge några långa repliker, men jag måste gå upp och
bemöta Lennart Pettersson, när han låter påskina att det är tack vare
socialdemokraterna som man kommer att kunna avveckla kärnkraften. Det är väl
ändå att bita huvudet av skammen. Som jag sade i mitt första anförande är det
bra att socialdemokratin i regeringsställning, dess energiminister Birgitta
Dahl och andra har lämnat de extrema ståndpunkter som ni intog i
energikommissionen, i konsekvensutredningen och i alla andra uttalanden under
de år som debatten pågick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hade emellertid varit väldigt bra, om vi inte hade laddat några fler reaktorer
än de sex som var i drift när debatten pågick. Fler hade vi inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behövt. Då hade vi nu haft
ett bättre läge. Det hade varit mycket lättare att avveckla sex kämkraftverk än
tolv. Dessutom är de sex sista ungefär dubbelt så stora som de sex första i
fråga om kapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Litet
mer ödriijukhet tycker jag ändå att Lennart Pettersson och andra
socialdemokrater kunde visa i denna debatt i stället för att göra sig till företrädare
för någon slags kämkraftsaweckling. Såsom har sagts här från centerhåll var det
ni och moderatema som med benäget stöd av folkpartiet en gång i tiden drev fram
det kärakraftsprogram som vi nu lider av. Litet mer ödmjukhet vore väldigt
passande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 70 LENNART PETTERSSON
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till Oswald Söderqvist vill jag säga att vi står fast vid linje 2 när
det gäller kämkraftsawecklingen. De tio kämkraftverk som nu är i drift gör mycket
god nytta. De sparar många sköna miljoner kronor i minskad oljeimport för
Sverige. Även de två reaktorer som startar 1985 kommer att fylla den
funktiorien. Det är jag övertygad om. Samtidigt har vi självfallet vår
uppmärksamhet klart inriktad på säkerhetsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
samtUga företrädare för oppositionen här i dag vill jag bara i all försynthet
peka på den handUngsförlamning som rådde i fråga om energipolitiken under de
borgerUga åren, vilket hade negativa verkningar för Sverige. Den
handUngsförlamningen gäller uppenbarUgen fortfarande med tanke på de ohka
handlingslinjer som varje oppositionsparti nu för fram. Ingenting i de inlägg
som har gjorts här i dag talar för att herrarna skulle kunna komma bättre
överens i regeringsställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratin
däremot är bärare av en konstraktiv energipolitik. F. n. finns inga egentliga
alternativ till den socialdemokratiska energipolitiken. Det är möjligt att det
i en framtid kan bli sä att man samlas mera också på den borgerliga kanten. Men
f. n. råder det bara ett enda stort gräl er emellan på det energipolitiska
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exemplen
på detta är många. Ett är - och det borde vara uppenbart t. o. m. för Ivar
Franzén när han försöker släta över - att moderaterna konsekvent säger nej till
hela utveckUngsprogrammet på oljeersättningsom­rådet, medan ni snarare trycker
på i den riktningen att ni vill ha mer pengar och mer styrmedel av olika slag.
Den kritik som jag fick av Nic Grönvall för att socialdemokratin skulle vara
förtjust i planhushållning på det här området kan jag i så fall i hög grad
skicka vidare till centerpartistema; de är inte särskilt dåliga på den punkten
heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
håller fast vid Fälldinregeringens försiktiga kohntroduktion och har skärpt de
miljökrav som den ursprangUgen förde fram. Det är självklart att kommer inte
miljökraven att uppfyllas, så måste vi dra ner både på den försiktiga
kolintroduktionen och på den satsning på inhemska bränslen som vi annars hade
tänkt oss men som också skulle vara problematisk ur miljösynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Med detta ber jag än en gång att få yrka bifall till näringsutskottets
hemställan i betänkande 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 71 IVAR FRANZÉN (c)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Låt mig först konstatera att centem inte vill ha mer pengar till
oljeersättning, utan bättre använda pengar. Det är bara att läsa innantill för
att inse det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan konstatera att det var socialdemokratema som med stöd av moderaterna
sade nej när mittenregeringen lade fram förslag om skärpta krav vid eldning med
kol. Den meriten kan tyvärt inte Lennart Pettersson tillskriva sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två ytterligare kämkraftsreaktoreraa 11 och 12 kommer att göra nytta, säger
Lennart Pettersson. Om inte socialdemokrater, folkpartister och moderater hade
missbrakat sin tolkningsrätt till att påstå att högst tolv alltid är tolv, utan
hade kunnat konstatera det samhäUsekonomiskt riktiga i att bryta vid tio, så
skulle de ca 35 miljarder i reaktorpengar plus nätuppbyggnadspengar som då hade
frigjorts omedelbart efter folkomröst­ningen, insatta i energihushållning och
altemativ energiproduktion, ha gjort att vi hade haft ett betydligt bättre
utgångsläge i dag än med den ringa nytta som dessa två reaktorer kan göra i vad
gäller oljeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
viH ge socialdemokraterna och deras regering den komplimangen - om den nu kan
uppfattas som en sådan - att den handlingskraft ni har visat har betytt enormt
snabba kast i energipoUtiken som har försvårat för dem som har att besluta i
energifrågor. Från att tala om 25 stora koleldade anläggningar, ingen kolskatt,
omfattande stöd till torvanvändning och ytterhgare byråkrati kring skogsbränsle
har ni nu gått in Utet mer på centerns Urije att ta bort momsen och även på
annat sätt försöka gynna de inhemska bränslena i form av skogsbränsle. Detta
uppskattar vi - jag har sagt det tidigare - men vi hade tyckt att det varit
ännu bättre, om vi redan hösten 1982 hade kunnat komma fram tiU dessa
gemensamma ståndpunkter. Det skulle ha besparat oss onödiga investeringar i
koleldningsanläggningar, det skulle ha inneburit att många som i Unje med
energibeslutet har satsat på skogsbränsle inte hade haft så stora bekymmer som
de har fått genom socialdemokraternas hanterande av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
försöker Lennart Pettersson tala om motsättningar inom borgerlighe­ten, men på
punkt efter punkt kan jag visa hur det är moderater och socialdemokrater som
har gjort gemensam sak. Ni har ju detta med centralisering och koncentration
gemensamt, och det kan inte döljas ens med vackra ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 OSWALD SÖDERQVIST
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Som jag sade i mitt första anförande, är det som är bra i
socialdemokraternas energipoUtik i dag, Lennart Pettersson, det som ni har
tagit över från Unje 3 och kärnkraftsmotståndarna - Ivar Franzén har också
berört det alldeles nyss. Ni har gått med på att släppa fram inhemska bränslen.
Ni har börjat tala mer och mer om altemativ. Jämför det med vad ni sade för fem
år sedan. Då var ju sådant bara strant, för att inte ta till ännu värte
uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
för oljeersätt-ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
tycker jag att det är dåUgt av er att nu försöka inhösta att det är
socialdemokratin som har drivit fram att kämkraften skall avvecklas och sådaria
saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäUer kämkraftselen säger Lennart Pettersson: Tänk, så mycket olja vi har
sparat på det! Men vi vet alUhop att det är marginellt det som har sparats
genom att el har körts in i värmesystemen. De stora besparingsåtgärderna har
gjorts genom att folk dragit ner förbrukningen, att industrin har dragit ner
sin förbrakning och framför allt att vi har fått in ersättningsbränslen. Den
oljeersättning som skett genom kärnkraftselen är mycket margineU i förhållande
till den pott som har sparats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kommer att få oerhört stort besvär med att placera den elkraft som nu kommer
att produceras i de två nya reaktorema. Redan släpper vi ut massor av vatten
förbi våra vattenkraftsturbiner. Hela förra sommaren stod många av våra stora
vattenkraftverk med öppna portar därför att man inte kan stänga av
kärnkraftverken - däremot går det att släppa ut vattnet. Bara en sådan sak är
ju avslöjande i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ni för fem år sedan hade haft den förståndiga inställning som ni visar här i
dag, skulle vi ha haft ett mycket bättre energipoUtiskt utgångsläge. Vi skulle
ha tjänat massor av pengar, vi skulle ha sluppit problem med avfall från
kämkraftsreaktoreraa osv. Kom inte här och säg att det är ni som genomdrivit de
positiva åtgärder som vidtagits. Ni har ju hela tiden drivit den motsatta
Unjen, och det får vi Uda för alUhop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 73 KARL BJÖRZÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! I skatteutskottet har det länge rått enighet om att specialdestinering
av skatter bör undvikas. Utskottsmajoriteten har också erinrat om det i sitt
yttrande till näringsutskottet men redovisar sedan en enligt min uppfattning
föga heroisk inställning, att man f. n. inte vill motsätta sig att de angivna
ändamålen avgiftsfinansieras på sätt som föreslagits. I moderata
samlingspartiet har vi den uppfattningen att det vore önskvärt om
skatteutskottet ville hävda sin uppfattning om specialdestinerade skatter mera
konsekvent och med störte tyngd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skatteutskottet förehgger också enighet om behovet av en klarare gränsdragning
mellan skatter och avgifter. Det är inte bra som det är nu. Förra veckan
fattade riksdagen beslut om energiskatter, och i dag skall beslut fattas om
avgifter som i stor utsträcknmg egentligen är skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nic
Grönvall beskrev i sitt inledningsanförande svårigheterna att få någon överbUck
över både kostnader och effekter av de statliga insatsema på energiområdet, och
den luddiga gränsdragningen mellan skatter och avgifter underlättar ju inte att
få en bättre överblick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller effektema kan man tillägga att vi redan har fått ytterligare en
proposition som har prispåverkande effekter på energiområdet. Jag tänker på
proposition nr 71 om nya förfaranderegler för punktskatter. Om den
propositionen bifalls, får det ränteeffekter som har prishöjande verkan på
energiområdet av bortemot en kvarts miljard. Det är alltså i högsta grad
önskvärt med fortsatta ansträngningar att finna vägar som kan underlätta en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bättre överblick på det
här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det vill jag instämma i de yrkanden som Nic Grönvall tidigare har framställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 74 NILS NORDH (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag kommer under några minuter att inskränka mig till att behandla det
avsnitt i näringsutskottets betänkande 1983/84:9 som behandlar värmepumpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värmepumpstekniken,
som utvecklats under den senaste femårsperioden, har under 1983 blivit såväl
tekniskt som kommersiellt accepterad som en energibesparande och
oljereducerande teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringens proposition 62 föreslås ett bidrag på 15 % för att stimulera till
ökade investeringar i värmepumpar. Detta är en riktig åtgärd. Det är nödvändigt
med någon form av stimulans om vi skall kunna pressa ned landets totala
oljekonsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är emellertid litet förvånande att en typ av värmepumpar har undantagits från
detta investeringsbidrag med motiveringen att dessa pumpar är så
&amp;quot;lönsamma&amp;quot;. Det är av den anledningen som vi har väckt motion
1983/84:176, vari vi påtalar behovet av en UkabehandUng av värmepumpar oavsett
vilken idé de är uppbyggda på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
typ av värmepump som är byggd på idén att frånluft återanvänds kommer genom det
av regeringen föreslagna undantaget att diskrimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet inte, herr talman, vilka parametrar som man har använt för att komma fram
till att lönsamheten på en frånluftsvärmepump skulle vara så mycket bättre än
på andra typer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lönsamhetsberäkningar bör man använda sig av två faktorer, dels tillförd energi
i kWh ställt mot utvunnen energi i kWh, dels investeringskostnad gentemot
besparing i uppyärmningskostnad. Använder man sig av dessa parametrar, blir
skillnaderna i lönsamhet marginella. Gjorda mätningar för att klarlägga
lönsamheten på olika typer av värmepumpar har kommit till detta resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsutskottet har i
sitt yttrande till näringsutskottet anfört:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
kan emellertid, såsom görs i vissa motioner, hävdas att stöd bör utgå tUl
samtUga typer av värmepumpar eller att det är angeläget att värmepumpar i
stödhänseende behandlas Uka.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är viktigt för den fortsatta utvecklingen av värmepumpstekniken, för att få den
ännu effektivare och därmed energibesparande, att ingen typ särskiljs, utan att
alla får en UkabehandUng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda ber jag, herr talman, att få yrka bifaU till motion 1983/84:176.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stödför
oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta anförande
instämde Inge Carlsson och Göran Persson (båda s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 KJELL JOHANSSON
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Det är glädjande att Nils Nordh har tagit upp problemet med
värmepumpar, som också jag kommer att uppehålla mig vid. Det är också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stödför
oljeersätt­ning och investe­ringar inom energi­området&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bra att Göran Persson
instämmer. Vilka som är regeringsdugliga inom det socialdemokratiska partiet
får de själva klara ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår fortsatt stöd vid installation av värmepumpar. Det tycker vi inom
folkpartiet är bra. Värmepumpama är en energianordning som kräver en relativt
hög installationskostnad. Den kompenseras dock senare under åren av en lägre
energiförbrakning och därmed lägre kostnader. Dessa höga installationskostnader
verkar emellertid avskräckan­de. Därför är ett stöd befogat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
har i motion 183 krävt att stödet vid installation av värmepump skall vara lika
oavsett vilken funktionsprincip som gäller. Vi menar aUtså att även värmepumpar
som arbetar enligt frånluftsprincipen skall ha stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsutskottet
har resonerat likadant i sitt yttrande till näringsutskottet. Bostadsutskottet
avstyrker dock förslaget av ekonomiska skäl. Näringsut­skottet har sedan gått
på avslagsUnjen. Motivet sägs vara att värmepumpar som arbetar enUgt
frånluftsprincipen är mer lönsamma än dem som tar energin ur ytterluften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
med detta resonemang fastlägger utskottsmajoriteten en princip som är helt
orimUg. Inom en och samma teknikgren skall staten genom stödåtgärder missgynna
den bästa lösningen. Konsumenterna skall alltså stimuleras ekonomiskt att köpa
system som i en framtid kommer att förbraka mer energi än de optimala systemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Statens stöd får rimligtvis inte utformas så att det ökar
energiförbrakningen i landet. Jag yrkar därför bifall till reservation 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
76 IVAR FRANZÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert talman! Låt mig
försöka att göra ett mycket kort klarläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten
i en värmepumpsinstallation är beroende dels på den värmefaktor som kan uppnås,
dels på instaUationskostnad räknad per producerad energienhet. Vad avser
frånluftsvärmepumpar är värmefaktorn i allmänhet betydligt högre och
installationskostnaden lägre än för t. ex. ytjordsvärme- och
ytterluftsvärmepumpar. Detta ger generellt frånluftsvär-mepumpama en bättre
lönsamhet. Det finns emellertid undantag, såsom när det krävs omfattande nyinstallationer
av luftkanaler. Men det kan starkt ifrågasättas om en frånluftsvärmepump i
sådana faU är den bästa lösningen. En balanserad ventilation med effektiv
värmeåtervinning bör i stället övervägas. Detta alternativs konkurrenskraft bör
inte försämras genom att ett ensidigt stöd ges till frånluftsvärmepumpar. Det
statsfinansiella läget talar för en återhåUsamhet i bidragsgivningen. Viktigt
är därför att inte lämna bidrag som kan få icke önskvärda styreffekter. Om
bidrag till frånluftsvärmepumpar skall rymmas inom ramen för nu föreslagna
medel är risken stor att den totala investeringen i värmepumpar minskar, vilket
skulle vara till nackdel för alla parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 77 KJELL JOHANSSON
():&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Om det som Ivar Franzén anför beträffande lönsamheten då det gäller
frånluftsvärmepumpama råder det en ganska rejäl oenighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
menar vi att man inte skall rabba marknadsekonomin på detta    Nr 55&lt;br&gt;
område. Det är helt orimUgt att staten ger stöd som kommer att innebära att    
Onsdagen den&lt;br&gt;
man ökar energiförbrakningen i landet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Beslutet
redovisas efter behandhngen av näringsutskottets betänkande 14.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
naturgas­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
78 ANDRE &amp;quot;VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
övergår nu till att debattera näringsutskottets betänkande 10 om vissa
naturgasfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
naturgasfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
79 NIC GRÖNVALL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert talman! Mycket skulle
kunna sägas - litet skall sägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall bara konstatera, att när näringsutskottet i våras hade att behandla
frågor som hade med Sydgasprojektet att göra i anledning av tilläggsbudget III,
uttalade näringsutskottets majoritet dels att Sydgasprojektet inte har
väsenflig betydelse för det svenska energisystemets flexibilitet, dels att
några betydande extra kostnader för staten av detta skäl ej var motiverade och
slutUgen dels att staten inte fick disponera de medel som näringsutskottet då
tillstyrkte så att staten skulle förlora sin handUngsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
talman! Vi har under utskottsbehandhngen i höst kunnat konstatera att det är
precis vad som rent faktiskt har skett. Statens förhandlare har försatt
riksdagen i en sådan situation att riksdagens handlingsfrihet har gått
förlorad. Vi moderater har mot bakgrand av detta inte velat motsätta oss
propositionens huvudinnehåU men har i ett särskilt yttrande påpekat det mycket
klandervärda i att riksdagen på detta sätt stäUs utanför den egentliga
beslutsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skaU till slut också säga att vi i reservation nr 6 har konstaterat att någon
egentUg grand för att staten skall efterge sin fordran på Swedegas inte finns.
Jag yrkar bifall till denna reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det som har inträffat under
projektets genomförande och den brist på information som har lett till ätt
riksdagen nu kan uppfatta sig ha stäUts utanför den egentUga beslutsprocessen,
har vi i reservation 8 yrkat bifall till ett motionsyrkande av itmebörd att
riksdagen i fortsättningen skaU hållas fortlöpande informerad om projektets
förlopp och utfall. Jag yrkar bifall till denna reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 IVAR FRANZÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Majoriteten måste ha missuppfattat centerns förslag när det gäller hur styrelsen
i Sydgas skall vara sammansatt och vilka omröstningsreg­ler som skall gälla.
Vad vi vänder oss emot är att en enskild statlig ledamot skall få vetorätt i en
lång rad frågor. Vi har aldrig ifrågasatt att de regionala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa naturgas­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;representanterna
skulle kunna &amp;quot;köra över&amp;quot; statens representanter, om de gemensamt har
en avvikande mening. Det är viktigt att få detta klarlagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljöfrågorna tränger sig på oss med förnyad kraft.
Försurade sjöar och omfattande skogsdöd är skrämmande påminnelser om hur hårt
vi belastar vår miljö. 1 detta läge kan vi knappast överskatta värdet av
miljövänlig energi. Naturgasen är miljövänlig, och det är ett bärande motiv för
att sänka energiskatten motsvarande 50 % av oljeskatten. Totalkostnaden för
samhället kommer sannolikt ändå att tala för gasanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern vill med detta också skapa ekonomiska
förutsättningar för en utökning av Sydgasprojektet, i första hand till
Sydhalland, där så stora konsumenter som t. ex. Halmstads Järnverk och
Pilkington är mycket intressanta kunder. Med centerns skatteförslag blir det
ekonomiskt möjligt för näringsliv och kommuner att utöka Sydgasprojektet med
mycket positiva miljöeffekter som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande Vattenfalls förvärv av Swedegas vill jag säga
att vi i centern är medvetna om att Vattenfall kommer att ha en överskott på
resurser, som i något mån kan utnyttjas i gasverksamheten. Därför har vi lagt
alla våra betänkligheter mot förvärvet - och de är många - åt sidan och biträtt
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern kan däremot inte se några som helst bärande skäl
för att avskriva de 113 miljoner som är statens fordran i Swedegas. Centern
vill genom en rimlig beskattning skapa en tillfredsställande ekonomi för
naturgasen. Med detta utgångsläge måste det vara naturligt att statens fordran
skall kvarstå och återbetalas när det finns ekonomiskt utrymme. Till dess bör
fordran enligt vår uppfattning kvarstå som räntefritt lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag bifall fill de
reservationer där Per-Ola Erikssons och mitt namn finns med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 81
OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk stöder regeringens förslag om
Sydgasprojektet och de medel som behövs för det. Vi anser att huvudfrågan skall
gälla antingen att säga ja till en viss introduktion av naturgas i det svenska
energisystemet eller att säga nej. Säger man ja och anser att vi i framtiden
skall ha naturgas som ett komplement till övriga importerade energikällor, är
det bättre ju förr man kan komma i gång med en utbyggnad av ett naturgasnät.
Därför är det bra att Sydgasprojektet genomförs, och vi ser fram emot en utbyggnad
av också ett Västgasnät såsom det var tänkt från början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot är vi tveksamma till Vattenfalls roll i den här
som i sä många andra frågor inom energipolitiken. Vi kommer liksom i fjol att
återkomma till detta under den allmänna motionstiden. Vattenfall har i den
svenska energipolitiken mer och mer blivit något av en spindel som lägger sig
över alla beslut och som i många avseenden styr i energipolitiken, långt utöver
vad som beslutats i det här huset och också i andra demokratiska och
parlamentariska församlingar av olika slag. Därför tycker vi att det är mycket
olyckligt att det inte har redovisats några som helst skäl till varför Swedegas
skall överföras från Svenska Petroleum till Vattenfall. Vattenfall har inget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;intresse
av att satsa på naturgasintroduktion. Där satsar man på kärnkraft i första hand
och driver den frågan. Vattenfall har effektivt dumpat elpriserna på marknaden
och på det sättet motarbetat både Sydgasprojektet och annan naturgasintroduktion
i Sverige. Därför motsätter vi oss att Vattenfall skall överta Swedegas och
anser att Swedegas mycket väl kan vara kvar under Svenska Petroleums översyn
och styrning. Det har inte framförts några goda argument för att just
Vattenfall skall överta också den biten av den svenska energiförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
skulle mycket väl kunna tänka oss att man avskriver de fordringar som staten
kan ha på Swedegas för att därigenom underlätta naturgasinförandet. Men om
Vattenfall skall överta Swedegas behövs inga avskrivningar, för Vattenfall har
tillräckligt med pengar för att kunna genomföra ett övertagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om skatt på naturgas har tagits upp här, och vi stöder självfallet all
skattelindring för naturgasen som energikälla, eftersom vi anser att den behöver
prioriteras och att den behöver stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed,
herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 3,5 och 7 och i övrigt
till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
naturgas­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 LENNART PETTERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! De avtal som Fälldinregeringen på sin tid slöt om introduktion av
naturgas i Sverige i form av det s. k. Sydgasprojektet var inga bra avtal.
Leveransavtalet med Danmark band upp Sverige hårt i ett läge, då olika
energislags priser och framtidsutsikter var oklara. Utåt utlovades dock ett
betydande ekonomiskt överskott på projektet. Avtalet med de sydvästskånska
kommunerna och Sydkraft, som skulle ha hand om distribufionen på lokal nivå,
blev också dåligt för staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
skulle enhgt 1980 års avtal stå för all förlusttäckning utan att ha något
egentligt inflytande över de faktorer som påverkade det ekonomiska resultatet.
Den reviderade kalkyl som gjordes 1982 visade helt andra siffror än det överskott
på, i nuvärde, över 500 milj. kr. som tidigare hade förespeglats. Det var i
stället fråga om en resultatförsämring på 1,5 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
blev därför den socialdemokratiska regeringen som fick ta på sig ansvaret för
att försöka hitta en lösning som innebar att Sydgasprojektet om möjligt skulle
kunna fullföljas. Lösningen blev det reviderade avtal mellan staten och de
skånska intressena som riksdagen i dag har att fatta beslut om. Ett brytande av
avtalet med danskarna och därmed en nedläggning av projektet skulle vara ett
klart sämre alternativ med tanke på det tvångsläge som den svenska staten
befann sig i genom de tidigare ingångna avtalen med danskarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nya avtalsförslaget innebär att Sydgasprojektet räddas kvar med rimliga
utsikter att uppnå en viss lönsamhet. Det är nu inte längre staten som tar hela
den ekonomiska risken, utan hälften av denna tas över av kommunerna och
Sydkraft. Statens motprestation blir att gå in med vissa ekonomiska bidrag och
andra ekonomiska lättnader. Om de inhemska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagenden
21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
naturgas­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oljepriserna
inte stiger i en viss takt utöver den internationella oljeprisutvecklingen, kan
det bli fråga om ytterligare ekonomiska tillskott till Sydgasprojektet från
statens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
är det numera beslutat att naturgasen inte skall beskattas efter sitt
energiinnehåll utan att en rabatt på 25 %, en miljörabatt om man så vill, skall
utgå i förhållande till oljebeskattningen. Skattereduktionen gäller även för
eventuellt tillkommande naturgasprojekt. Men övriga ekonomiska bidrag är enligt
proposifionen att betrakta som specifika för Sydgasprojektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
synsätt från energiministerns sida överensstämmer helt med näringsutskottets uttalande
i våras, där det betonades att naturgasintroduk­tion måste ske på kommersiellt
lönsam grund, men att Sydgasprojektet måste bedömas i särskild ordning,
eftersom staten redan var bunden genom oförmånliga avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
riskdelning, reviderade avtal, vissa ekonmiska bidrag och lättnader samt den
lägre naturgasskatten får Sydgasprojektet bedömas ha någorlunda hyggliga
förutsättningar att uppnå ekonomisk lönsamhet. Ur Malmöhus läns synpunkt är
gasprojektet mycket välkommet, eftersom det innebär investeringar på över 1
miljard kronor. Det betyder ökad sysselsättning, inte minst i form av bygg- och
anläggningsarbeten på en arbetsmarknad som under de borgerliga åren har
drabbats hårt i form av ökande arbetslöshet och industriutslagningar. Och det
tar som bekant tid att vända på denna utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Sverige innebär Sydgasprojektet dessutom en kunskapsbas på gasområdet som då
skulle byggas upp och bli till nytta, och naturgasens allmänna konkurrensläge i
förhållande till övriga energislag skulle komma att förbättras längre fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill sluta med några kommentarer till reservationerna i betänkandet. Låt mig då
börja med konstatera att moderaterna har frångått sitt mofionskrav att
Sydgasprojektet eventuellt skulle läggas ned. Som de själva konstaterar i sitt
särskilda yttrande är det inte realistiskt. En nedläggning är, efter de
revideringar som skett, ett ekonomiskt klart sämre alternativ än att fullfölja
projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de ytterligare sänkningar av skatten på naturgas som centern och vpk
förordar i reservafionerna 2 och 3, beslutade ju riksdagen så sent som i förra
veckan i dessa frågor. Det finns inte någon anledning att föra någon
ytterligare argumentering på denna punkt i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med detta yrkar jag bifall till näringsutskottets hemställan i
betänkande nr 10 och avslag på reservafionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 IVAR FRANZÉN (c)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En mycket kort replik; Låt mig bara konstatera, när Lennart Pettersson
säger att det är ett dåligt avtal som Sydgasprojektet vilar på, att riksdagen
hade att ta ställning till ett annat avtal ett par är tidigare. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtal hade utarbetats av
dåvarande energiministern Olof Johansson. Hade    Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;man tecknat det avtalet,
hade vi haft helt andra ekonomiska och mer posifiva    Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 84 HUGO BERGDAHL
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! På grund av finalstämning skall jag fatta mig kort. Jag vill ändå
konstatera att de ekonomiska kalkyler som upprättades 1980 pekade mot att
Sydgasprojektet även ur ekonomiska aspekter skulle bli en mycket god affär.
Tyvärr visar nu aktuella utvärderingar att projektet, när det gäller de första
driftåren, kommer att visa stora årliga underskott. Det är framför allt ökade
investeringskostnader, energibesparingar och ökad konkurrens från alternafiva
energislag, främst elkraft och fjärrvärme, som försämrat kalkylerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan berörts av andra talare före mig har möjligheterna till en avveckling av
Sydgasprojektet helt eller delvis undersökts från svensk sida. Men det har inte
varit möjligt att utan stora ekonomiska uppoffringar från svensk sida befria
oss från avtalet med Danmark. Nu sitter vi där vi sitter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
propositionen föreslår nu regeringen olika åtgärder för att säkerställa ett
genomförande av projektet i stort sett enligt tidigare fastställd planering. Vi
är från folkpartiets sida medvetna om att Sydgasprojektets fortsatta utveckling
och förverkligande innebär vissa ekonomiska risktagan­den, inte minst från
statens sida. Men när man ser på de olika alternativ som står till förfogande,
så ter det sig riktigt att ansluta sig till regeringens nu framlagda förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den bakgrunden, herr talman, yrkar jag bifall till näringsutskottets hemställan
i betänkande 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationellt
han­dels- och industri­samarbete m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Beslutet
redovisas efter behandlingen av näringsutskottets betänkande 14.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
85 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
övergår nu till att debattera näringsutskottets betänkande 14 om
internationellt handels- och industrisamarbete m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationellt
handels- och industrisamarbete m, m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf,
86 NIC GRÖN V ALL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Behandlingen av detta betänkande i näringsutskottet har varit befriad
från allvarligare politiska motsättningar och har främst berört en intressant
och omfattande genomgång av vad som förekommit i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norden
som hemmamarknad är ett sedan länge eftersträvat mål för Nordens industri. En
nordisk aktiemarknad och möjligheten att åstadkomma nordiska företag är exempel
på medel för att nå det målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationellt han­dels- och industri­samarbete m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
utredningar har företagits, vilket redovisas på ett föredömligt sätt i
betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det räcker inte längre med utredningar. Vi måste övergå
från utredningar och funderingar till polifiska initiativ. 1
utskottsbetänkandet redovisas en viss pohtisk inställning, som går i den
riktningen. De borgerliga ledamöterna i utskottet har emellertid funnit skäl
att reservera sig till förmån för krav på regeringen när det gäller politisk
handhng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall fill reservationerna 1, 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 87
JÖRN SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall be att få yrka bifall till
reservation 4 i det nämnda betänkandet och i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som det är nu är det helt meningslöst att
försöka föra någon sakdebatt i denna i och för sig viktiga fråga. Jag ber bara att
få yrka bifall till näringsutskottets hemställan i betänkande 14 och avslag på
reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets betänkande 15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 1
(överlåtelse av statens aktier i regionala utvecklingsbolag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Tage Sundkvist och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkterna 2 och 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(ersättning till Statsföretag) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 181 röster mot 150 för
bifall till hemställan i reservationerna 2 av Erik Hovhammar m. fl. och 3 av
Tage Sundkvist och Per-Ola Eriksson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motivering Utskottets motivering
godkändes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (utbrytning av strumpfabriken i Borås ur
Eiserkoncemen) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 256 röster mot 54 för
bifall till hemställan i reservafion 5 av Tage Sundkvist och Per-Ola Eriksson.
21 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation
4 av Erik     Onsdagenden Hovhammar m. fl. anförda motiveringen - godkändes med
acklamation.       21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (vissa stödåtgärder m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 313 röster mot 19 för
det av Jörn Svensson under överläggningen framställda yrkandet. 1 ledamot
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets betänkande 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(redovisning av beslutsunderlag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Ivar Franzén m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (vissa riktlinjer för stöd till oljeersättande
åtgärder)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mot 83 för
reservation 2 av Per Westerberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (beloppsgränsen för stöd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 3 av Per Westerberg m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 4 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson,
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (delegering till de regionala utvecklingsfonderna,
m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 5 av Per Westerberg m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservafion 6 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson,
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (prioriteringar mellan olika energislag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 7 av Per Westerberg m. fl. med
86 röster mot 73 för reservation 8 av Ivar Franzén m. fl. 175 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 7 av Per Westerberg m. fl. - genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 7 (anslag för oljeersättande åtgärder, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - sorii ställdes mot reservation 9
av Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (terminaler för separering av industriråvara)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 182 röster mot 153 för
reservation 10 av Per Westerberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 10 (värmepumpar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagenden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21
december 1983&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan, som ställdes
mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________       
dels hemställan i reservation 11 av Per Westerberg m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
hemställan i reservation 13 av Hugo Bergdahl och Oswald Söderqvist, dels
utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till
hemställan i motion 176 av Nils Nordh och Inge Carlsson, bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation
12 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson anförda motiveringen - godkändes med
acklamafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 11 (stöd till solvärmeanläggningar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan- som ställdes mot reservation 14 av
Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 12 (främjande av användning av solenergi)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 73 för
reservation 15 av Ivar Franzén m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (villkor för stöd till fjärrvärmeanläggningar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 281 röster mot 53 för
reservation 16 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson. 1 ledamot avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 14 (anslutningsbidrag för
fjärrvärmenät) Utskottets hemställan, som ställdes mot dels reservation 17 av
Per Westerberg m. fl., dels reservation 18 av Ivar Franzén och Per-Ola
Eriksson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 15 (spillvärme, små vattenkraftverk, elvärme, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av
Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 16 (investeringar i torveldade
anläggningar) Utskottets hemställan, som ställdes mot dels reservation 20 av
Per Westerberg m. fl., dels reservation 21 av Ivar Franzén och Per-Ola
Eriksson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bifölls med acklamafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 17 (utbyggnad av distributionsanläggningar för
fjärrvärme, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 22 av Per Westerberg m. fl.,&lt;br&gt;
110&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels reservation 23 av Ivar Franzén
och Per-Ola Eriksson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 21
(medel för upphandling inom energiområdet)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 25 av Per Westerberg m; fl.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 26 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________ -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 22 (finansiering av stöd genom höjd oljeavgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 27 av Per Westerberg m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 28 av Oswald Söderqvist, bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 23 (finansiering av stöd genom avgift på bensin)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av
Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 24 (fördelning av inkomster från bensinavgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 31 av
Oswald Söderqvist - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 25 (finansiering av stöd genom avgift på kol)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 32 av
Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 26 (fördelning av inkomster från kolavgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 34 av
Oswald Söderqvist - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 27 (finansiering av stöd genom avgift på elektrisk
kraft från kärnkraftverk m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 35 av Per Westerberg m, fl.
med 91 röster mot 21 för reservation 36 av Oswald Söderqvist. 223 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 35 av Per Westerberg m. fl. - genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 28 (avgift på naturgas)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 314 röster mot 19 för
reservation 37 av Oswald Söderqvist. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motn. 31 (vissa inkorrister från nuvarande avgifter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 38 av
Per Westerberg m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment&lt;br&gt;
Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagenden 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkande 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom.. 2
(konsortialavtalet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan-som ställdes mot reservation 1 av
Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (skatt på naturgas)
Utskottets hemställan, som ställdes mot dels reservation 2 av Ivar Franzén och
Per-Ola Eriksson, dels reservation 3 av Oswald Söderqvist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (vattenfallsverkets förvärv av Swedegas) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 313 röster mot 19 för
bifall till hemställan i reservafion 5 av Oswald Söderqvist. 2 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation
4 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson anförda motiveringen - godkändes med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (statens fordran på Swedegas)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
reservation 6 av Erik Hovhammar m. fl.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels reservation 7 av Oswald Söderqvist, bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 8 (information om Sydgasprojektet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av
Erik Hovhammar m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets betänkande 14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(nordiskt industri- och handelssamarbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 183 röster mot 152 för
reservation 1 av Tage Sundkvist m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (företagszoner)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Tage Sundkvist m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
5 (statligt handels- och bytesbolag) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan - som ställdes mot hemställan i reservation 4 av Jörn Svensson -
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
motivering - som ställdes mot den i reservation 3 av Tage Sundkvist m. fl.
anförda motiveringen - godkändes med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ökning av aktieka­pitalet i PK-banken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ Föredrogs Justitieutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:12 Ändring i skattebrottslagen, m. m.
(prop. 1983/84:48 delvis, 1983/84:50 delvis och 1983/84:62 delvis)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:11 Uppsägning av
1924 års internationella konvention rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastställande av vissa
gemensamma bestämmelser i fråga om konossement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Haagreglerna)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottens framställningar om att betänkandena
skulle avgöras efter endast en bordläggning bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
utskotten i övrigt hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ Ökning av aktiekapitalet i PK-banken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande 1983/84:12
om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PK-banken (prop.
1983/84:70).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
89 NILS ERIK WÄÅG (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Utskottet föreslår i betänkandet nr 12 att akfiekapitalet i PK-banken
skall utökas. Lagen om bankrörelse måste uppfyllas med dess
kapitaltäckningsregler, när en utökning av verksamheten nu kan förutses. Det
har förutsetts ske genom en börsnoterad nyemission.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
utskottsbetänkandet justerades, har det visat sig att frågan om
kapitaltillskottet bör övervägas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar med anledning därav att
ärendet återförvisas till utskottet för ytterligare prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 90 PER WESTERBERG
(m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Utskottets ordförande Nils Erik Wåäg har begärt återremiss av
utskottsbetänkandet utan ätt anföra sakliga skäl eller några tecken på att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Riksdagens protokoll 1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökning av aktieka­pitalet i PK-banken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ärendet varit otillräckligt berett i utskottet. Av den
anledningen känner jag mig nödsakad, i avvaktan pä någon annan information från
utskottets ordförande, att yrka avslag på återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den orsaken måste jag också beröra två av de
reservationer som fogats till betänkandet, nämligen de reservationer som är
gemensamma för de tre icke-socialistiska partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 2 ger klart uttryck för en gemensam syn på att
PK-banken i sin helhet bör privatiseras. Vi anser att det inte längre finns
några bärande motiv för att bibehålla en statlig affärsbank. Den är snarast en
kvarleva från ett äldre skede i bankväsendets utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom kan statsfinansiella skäl åberopas för en
försäljning av aktieinnehavet i PK-banken, förutom att en kanske kompetentare
styrelse kan erhållas. En utförsäljning skulle inbringa ett icke föraktligt
kapitaltillskott till statskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 reservation 3, som kanske är något mer anmärkningsvärd,
har samtliga tre borgerliga partier med hänvisning till tidigare
motionsyrkanden i år uttalat att staten endast i undantagsfall bör äga företag.
Reservanterna kräver även en plan för försäljning och börsintroduktion av
statliga företag, bl. a. inom Statsföretagsgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den senare reservationen visar klart och entydigt en stark
viljeinriktning och tilltro till att privata och enskilda ägare är kompetentare
och bättre skickade att driva många av de statliga företagen. Företagen skulle
därmed ges en bredare kapitalbas, samtidigt som ökat kunnande skulle tillföras
dem. Därutöver skulle även öppnare och friare konkurrens kunna etableras på
vissa marknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall
till reservationerna 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 91
TAGE SUNDKVIST (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Näringsutskottets värderade ordförande
fattade sig kort. Jag kan ha förståelse för det. Han räknar väl kallt med att
få tillräckligt stöd i riksdagen för det yrkande han ställde utan en mer
omfattande motivering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del beklagar jag yrkandet om återremiss till
utskottet. Vi har visserligen fogat reservationer till utskottets betänkande
och var alltså inte helt belåtna med regeringens och utskottsmajoritetens
förslag. Vi vill att man skall gå längre, dvs. man borde föra ut delar av den
nuvarande aktiestocken i PK-banken på börsen. Om det är detta som avses med
återremissförfaran-det, har jag naturligtvis inget emot en återremiss, men jag
har inte kunnat tolka utskottsordföranden på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendet har ju sin upprinnelse i att PK-banken är i behov
av att öka sitt aktiekapital. Man har därvid gjort en framställning till
regeringen om en nyemission, varvid staten skulle avstå från sin företrädesrätt
att så som aktieägare teckna nya aktier och hela emissionen i stället säljas
över Stockholms fondbörs. Det har också regeringen föreslagit i sin proposition
nr 70, och näringsutskottet har med undantag av vpk-ledamoten ställt sig bakom
det förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget om att sälja ut en del av
den nu helt statliga bankens aktier är ingalunda ny. Riksdagen behandlade
frågan så sent som i våras i samband med propositionen om de statliga
företagen. Redan då hävdade vi från centerns sida att man borde sälja ut delar
av exempelvis PK-banken. Vi röstade också för det här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den linjen följer vi upp i höst, när vi i partimotionen nr
100 från centerparfiet tar upp frågan om utförsäljning av vissa statliga
företag via börsen. Som vi påpekar i reservation 2, skulle en privatisering av
PK-banken inte bara innebära att staten tillförs avsevärda ekonomiska resurser,
det skulle också verka vitaliserande på banken och stärka dess ställning hos
allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egentligen kan jag inte se vad vi skulle vinna på en
återremiss till utskottet. Jag är väl medveten om att PK-banken är i ett
besvärligt läge genom den s. k. Raineraffären. Men jag kan inte se att banken
hamnar i en bättre situation genom att riksdagen uppskjuter beslutet om
försäljning via börsen av den tilltänkta nyemissionen. Tvärtom kommer det att
skapa ytterligare oklarhet och nya spekulafioner, vilket bara kan försvåra och
förlänga arbetet med den nyorganisafion som pågår och som vi har kunnat följa i
massmedia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan mycket väl förstå om det just nu inte är rätta
ögonblicket att gå ut på börsen med en nyemission. Men varken propositionen
eller utskottets betänkande innehåller några tidsramar, och jag menar därför
att det skulle ha varit klargörande för det framtida arbetet om riksdagen redan
nu hade tagit det beslut som utskottet var så gott som enigt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom vi inte har fått något besked om vad
en återremiss till utskottet kan komma att ha som materielt innehåll, yrkar jag
avslag på återremissyrkandet. Om frågan skall avgöras nu, yrkar jag bifall till
reservafionerna 2 och 3 och i övrigt till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökning av aktieka­pitalet i PK-banken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 92
CHRISTER EIREFELT (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Folkpartiet har givetvis inte haft någon
anledning att gå emot det här aktuella regeringsförslaget, som alltså innebär
att staten avstår från sin företrädesrätt vid en tänkt nyemission i PK-banken.
Vi har tidigare vid diskussioner om statligt företagande nämnt just PK-banken
som ett exempel på onödigt statligt engagemang. Vi har därför accepterat detta
förslag och betraktat det som ett välkommet nytänkande från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot har vi inte kunnat ställa oss bakom
finansministerns uttalande att staten inte bör &amp;quot;avyttra någon del av sitt
nuvarande aktieinnehav&amp;quot;. Förslaget innebär ju att staten avstår från att
teckna aktier vid en nyemission. Vi menar att staten mycket väl kan avyttra
hela eller delar av sitt aktieinnehav i vissa statliga bolag. Man inte bara kan
utan bör också göra det. PK-banken är som sagt ett bra objekt av flera skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund är det dubbelt olyckligt om det nu
skulle visa sig att denna nyemission vid Stockholms fondbörs inte blir av.
Bankstyrelsen säger att en ökning av aktiekapitalet är ofrånkomlig.
Alternativet till börsintroducering är alltså ökat statligt engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag kan förstå om man vill avvakta något med den planerade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nyemissionen,
men det är inget godtagbart skäl för att riksdagen inte skulle fatta beslutet i
dag. Jag yrkar därför avslag på återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 93 JÖRN SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber, på vpk-gruppens vägnar, att få
ansluta mig till yrkandet om återremiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är mycket förvånad över att de tre borgerliga
partierna inte ansluter sig till samma yrkande. Om de gjorde det, skulle de få
tillfälle att spela upp sina utförsäljningsballader dubbelt så många gånger som
annars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det av Nils Erik Wååg framställda
yrkandet om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Ett nationelit mikroeiektronikprogram&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande  1983/84:11  om
ett  nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 94
PER WESTERBERG (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I näringsutskottets betänkande nr 11 finns
tre reservationer. Två av dessa är moderata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att svensk industri förmår att hävda sig på
den avancerade teknikens område. Den främsta möjligheten för statsmakternas
bidrag till detta är att skapa gynnsamma förutsättningar för effektiva och
lönsamma företag. Av dessa skäl är det viktigt att statsmakterna genom
utbildning och forskning inom nya teknikområden skapar goda förutsättningar för
rekrytering av kompetent personal och teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges statsfinansiella läge medger dock inte att man
även på detta mycket angelägna område satsar nya friska pengar från andra
områden. I stället vill vi omprioritera och omfördela redan befintliga anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att man bör ta ställning till medelstilldelningen
för de olika delprogrammen först i samband med prövningen av statsbudgeten för
kommande budgetår. Först då kommer även regeringen att kunna precisera närmare
omfattning och inriktning av programmet under hela femårsperio­den. Utöver
detta kan anföras att resultatet av pågående utredning inom
universitetskanslersämbetet om forskningen på mikroelektronikområdet därmed kan
avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller programmet för industriell utveckling anser vi
att kostnaderna för denna teknikupphandling bör prövas inom resp. upphandlande
myndighet vid bedömningen av budgeten för kommande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservafion nr 3 avvisar de moderata ledamöterna i
utskottet majoritetsskrivningen om att sprida den s. k. CAD/CAM-tekniken till
mindre och medelstora företag genom fasta centraler utöver de redan nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befintliga eller planerade. Enligt vår uppfattning är det
redan i dag brist på kvalificerad personal på CAD/CAM-omrädet. En forcerad
utbyggnad av centralerna kan därför endast leda till en besvärande konkurrens
om befintlig personal. En lugnare utveckling av redan nu befintliga eller
planerade centraler anser vi därför vara motiverad. Det finns all anledning att
avvakta den erfarenhet som vunnits på området innan nya betydande
inve;steringar skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall
till reservationerna 2 och 3 i näringsutskottets betänkande 11. Jag har för
avsikt att begära votering och rösträkning angående reservation nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den '21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 95 CHRISTER EIREFELT (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har från folkpartiets sida i huvudsak
accepterat detta program för mikroelektronik. De krifiska synpunkter vi haft
har vi dess bättre fått gehör för i utskottet. Däremot är vi kritiska mot den
utökning av s. k. CAD/CAM-centraler som betänkandet också innehåller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar därför bifall fill
utskottets skrivning när det gäller mikroelektronikprogram och till reservation
3 när det gäller inrättande av CAD/CAM-centraler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 96
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Avsikten med regeringens förslag angående ett
nationellt mikroelektronikprogram är enligt propositionen dels att förhindra
att Sverige sackar efter i den industriella kapplöpningen, dels att höja
beredskapen och det nationella oberoendet på det så strategiska
mikroelektronikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har länge hävdat att det är viktigt att Sverige blir
mera oberoende på dataområdet. I dag är vi alltför beroende av import av både
komponenter, hela datorer och systemvaror. Beroendet riktar sig framför allt
mot USA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om vi kan tycka att det är positivt att något ändå
görs nu, har vi från vpk haft anledning att rikta viss kritik mot
propositionen. Vi tycker inte att regeringen har tillämpat den helhetssyn på
datafrågorna som slogs fast av riksdagen våren 1982 i samband med behandlingen
av proposifionen om samordnad datapolitik. Man är beredd att satsa tämligen
avsevärda summor på själva tekniken, medan man i propositionen ganska
lättsinnigt avfärdar frågan om satsningar på konsekvensforskning och forskning
om teknikens inverkan på människor, arbetsmiljö och livsmiljö - detta trots att
de parlamentariskt sammansatta remissinstanser sorri behandlat STU;s förslag
till mikroelektronikprogram enhälligt har pekat på vikten av att också denna
forskning kommer till stånd. Man vill alltså från remissinstanserna prioritera
de övriga bitarna i informationsteknologiprogrammet lika högt - de som i dag
inte finns med i förslaget, bl. a. av det skälet att de fortfarande befinner
sig i planeringsstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan ha förståelse för att regeringen ändå vill komma i
gång med första byggstenen. Utvecklingen går ju oerhört snabbt, och det gäller
att inte förlora tid. Vad som inger farhågor är det uttalande som görs i
propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om de
övriga delarna av mikroelektronikprogrammet. Där står;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag finner det dock värdefullt om pågående och
planerade aktiviteter och resurser inom informationsteknologiområdet kan samlas
till ett enhetligt och väl avvägt program, som utarbetas gemensamt av berörda
organ. En utgångspunkt för detta arbete bör vara att erforderliga resurser för
programmets genomförande planeras inom befintliga kostnadsramar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är de tre sista orden som är så anmärkningsvärda.
Regeringen anser sig alltså kunna satsa nästan 300 miljoner på
mikroelektronikprogrammet, medan man för övriga byggbitar i programmet för
informafionsteknologin inte skall få några pengar alls att röra sig med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet framhåller önskvärdheten av balans i de framtida
statliga insatserna på informationsteknologins område. Det är ett viktigt
uttalande och något helt annat än propositionens propåer om befintliga
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har med det uttalandet kunnat acceptera den satsning
som nu görs, och vi utgår från att motsvarande satsningar kommer att göras på
de andra programmen inom informationsteknologins område. Vi lär i annat fall
återkomma till frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi lägger i samband med proposifionen också fram förslag
om en nafionalisering av dataindustrin. Det är förslag som vi framfört
tidigare. Vi anser att vi först när en satsning av den typ som föreslås i
propositionen kombineras med ett uppbyggande av en samhällsägd dataindustri kan
uppnå ett verkligt nationellt oberoende på detta område. Det är fråga om att få
kontroll över forskning och utveckling, om att inte lämna över dessa viktiga
frågor fill stora, multinationella bolag. De har, även om de ärsvenskägda, sin
tillverkning, utveckling och forskning inte bara i Sverige utan också i andra
länder, och vi har inte några som helst garantier för att dessa företag inte i
en framtid kommer att helt flytta ut från Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt vår mening av stor betydelse för den
framtida samhällsutvecklingen att datautvecklingen är samhällskontrollerad. Det
är ju inte bara en fråga om hur datatekniken används, som många ofta säger i
debatten, utan det är också en fråga om vilken teknik som utvecklas, vad man
väljer att lägga forskningspengarna på. Vi anser att samhällsinflytandet måste
finnas med också i det första steget, dvs. i själva tillverkningen av
datatekniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i vår motion redogjort för vår syn på dessa frågor.
Vi anser att det behövs en utredning med den inriktning som jag redogjort för.
Jag yrkar därför bifall till reservation 1, som föreslår en sådan utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 97
BIRGITTA JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är glädjande att se att kammarens
ledamöter finner så stort intresse i det nationella mikroelektronikprogram som
föreslås i regeringens proposition nr 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mikroelektronikprogrammet syftar fill att stärka Sveriges
förmåga att konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenter. Programmet
grund­as på ett förslag från STU och utgör det första byggblocket i ett
planerat informationsteknologiprogram. Näringsutskottet tillstyrker det av
regering-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=104&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=104 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
  den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
framlagda förslaget om ett anslag av 44 milj. kr. på tilläggsbudget 1 till    
Nr 55 statsbudgeten för budgetåret 1983/84 för genomförandet av mikroelektro­nikprogrammets
första del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet från näringsutskottet och i regeringens
proposition redovisas en av STU utarbetad skiss till ett samlat, brett upplagt
informationsteknologiprogram. 1 programmet ingår tre block. Det första blocket
benämns Komponentteknologi. Det syftar till utveckling av industriell kapacitet
för tillverkning av mikroelektronikkomponenter och innefattar ett antal
konkreta insatser under en femårsperiod i fråga om utbildning, teknikspridning,
grundforskning, målinriktad forskning samt ett industriellt utvecklingsprogram.
Elektronik ingår ju i en ständigt ökande andel av den svenska
industriproduktionen. Utvecklingen på elektronikom­rådet får därför mycket stor
betydelse för en allt större del av den svenska industrin. Orsakerna till den
ökande andelen är att de nya elektroniska byggelement som utvecklas ofta medger
billigare och mer användbara lösningar än vad som tidigare kunde åstadkommas
med mekaniska eller elektromekaniska utföranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mikroelektroniken kan också möjliggöra helt nya produkter,
som med tidigare teknik skulle ha blivit orimligt stora, dyra eller helt
ohanterliga. Med mikroelektronik avses metoder för att minska de elektroniska
komponenter­na fill omfånget. Den mest framträdande av dessa metoder är den för
framställning av s. k. integrerade kretsar. I integrerade kretsar har ett stort
antal elektroniska komponenter förts samman på en s. k. halvledarbricka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kretsteknologin skiljer man på standardkretsar och
kundanpassade kretsar. Med standardkretsar avses kretsar som har egenskaper som
passar för många skilda ändamål och kunder. Med kundanpassade kretsar avses
elektronikkomponenter som endast innehåller det som en viss systemtillver­kare
önskar. De kan därigenom göras mindre till omfånget. Det pågår f. n. en
utveckling från standardkretsar mot kretsar som är kundanpassade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tekniska utvecklingen från standardkretsar mot
kundanpassade kretsar ger Sverige möjlighet att knappa in på det försprång som
USA och Japan har. Staten och svensk industri måste gemensamt göra insatser för
att dessa nya möjligheter skall utvecklas och ge svensk industri en plats i
främsta ledet när det gäller teknikkunnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning och forskning måste samordnas med industrins
förväntade behov av kompetenta forskare. Forskningen och utvecklingen måste
sfimuleras, så att en inhemsk förmåga att konstruera och producera komponenter
i ökande omfattning säkerställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har av tradition ett gott systemkunnande i vårt land -
framför allt inom kommunikations-   och   styrsystemen.    Det   är   därför  
väsentligt   att systemindustrin tillförs kompetenta personer och nya
forskningsresurser.. Det   är  av   oerhört   stor   betydelse   att  
rekryteringsunderlaget   fill   de kvalificerade datayrkena breddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen nämns - och jag vill understryka detta -
att hänsyn bör tas till att kvinnor i dessa yrken och utbildningar utgör en
outnyttjad resurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationsteknologiprogrammet
har tre block, av vilka det första utgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av det
nationella mikroelektronikprogrammet, som jag i det föregående kortfattat har
redogjort för. De två senare blocken har av STU benämnts system resp.
relationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;System omfattar utveckling av systemteknologi, maskin- och
programvara för data-, kommunikations- och reglersystem i vid mening samt
genomförande av systemprov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Relationer omfattar forskning inom och samverkan med
human- och samhällsvetenskaperna med syfte att dels stötta och vidareutveckla
informationsteknologin, dels uppmärksamma och bättre förstå informa­tionsteknologins
inverkan på människor och samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad utskottet har inhämtat kan ett förslag till
samlat informationsteknologiskt program föreligga hösten 1984. Utskottet anser
att det är angeläget att arbetet med ett informationsteknologiskt program
fullföljs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I center-, folkparti- och vpk-motionerna framhålls
önskvärdheten av balans i de framtida insatserna på informationsteknologins
område. Statens insatser avseende systemteknik, programmeringsmetodik och
relationsfrå­gor bör således anpassas till de planerade insatserna på
komponentområdet i syfte att möjliggöra en motsvarande utveckling. I detta
instämmer utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk-motionen yrkar på en utredning om framtida svensk
dataindustri. Majoriteten i utskottet anser att det omfattande utredningsarbete
som sker inom bl. a. SIND och STU garanterar en insyn på dataområdet. Motionen
avstyrks därför i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna har i två motioner riktat krifik mot
regeringens förslag till nationellt mikroelektronikprogram. Vad som behövs för en
framgångsrik utveckling på elektronikens område är, säger moderaterna, inte en
industripolitik som stöder vissa företag och styr investeringar. Moderaterna
ställer sitt hopp till marknadskrafterna och menar att svenska små och
medelstora användare av kretsar kan få sina behov tillgodosedda på den
internationella marknaden. Moderaterna anser att den statliga insatsen i
stället bör göras inom forskning och utbildning. Moderaterna yrkar avslag pä
propositionen i avvaktan på en pågående utredning inom UHÄ rörande forskning
och utbildning på mikroelektronikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsutskottet har yttrat sig över denna del i
propositionen. Ej heller utbildningsutskottet finner anledning att frångå
proposifionen i denna del. Moderatitiotionen avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten i närings- och utbildningsutskotten kan bara
beklaga att moderaterna valt att ställa sig utanför så betydelsefulla delar av
en svensk framtidsbransch.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I  ett par
motioner  från  allmänna  motionstiden  tas frågan  om  ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.
utveckhngscentrum   i   Sandviken   upp.   Regeringen   har   under   hösten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppdragit
åt länsstyrelsen i Gävleborgs län och STU att i samråd pröva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättningarna
för att genomföra förslaget. Motionen tillstyrks därför i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en centermofion från allmänna motionstiden tas frågan om
decentraliserade CAD/CAM-centraler upp. I motionen pekas på det s. k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västerhöjdsprojektet
i Skövde, som bygger på resurser vid Västerhöjdssko-lan med fullständig teknisk
ingenjörsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet kan konstatera att betydande insatser redan görs
i frågan om spridning av CAD/CAM-tekniken till mindre och medelstora företag i
olika delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om decentraliserade CAD/CAM-centraler är inte ny
för utskottet. Redan 1982 uttalade socialdemokraterna att det är av största
vikt att den kompetens och de resurser som finns på olika håll i landet skall
kunna tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det s. k. Västerhöjdsprojektet i Skövde har av
länsstyrelsen fått fullt politiskt stöd. Tyvärr ställer moderaterna och
folkpartisterna i riksdagen inte upp för att ta till vara de kunskaper som
denna typ av projekt kan ge. Majoriteten i utskottet anser att det är viktigt
att ta till vara den kompetens och de resurser som finns, och därför utgår vi
frän att STU kan utreda denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett nationellt mikroelektronik­program&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 98
OLOF JOHANSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Efter den utförliga redogörelse som Birgitta
Johansson har givit för detta betänkande skall jag fatta mig mycket kort.
Förslaget om rafionellt mikroelektronikprogram är enligt vår uppfattning
ofullständigt, och det saknade den helhetssyn som bl. a. ingick i det
datapolitiska beslutet här i riksdagen våren 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men på främst tre punkter har vi lyckats uppnå klara
förbättringar genom utskottsbehandlingen. För dét första kräver utskottet ett
mera heltäckande informationsteknologiskt program. Ett sådant förslag väntar vi
under nästa år. Det skall bl. a. omfatta systemfrågor och relationsfrågor
människa­maskin , och jag hoppas också att det kommer att ta upp
samhällskonsekvens sidan. För det andra har utskottet i uttalandet till
regeringen betonat vikten av att möjligheterna till nordiskt samarbete skall
beaktas vid utarbetandet av ett informationsteknologiskt program. Det gäller
såväl de industriella delarna som övriga delar i programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att små länder utnyttjar möjligheterna till
samarbete på just detta område, där främst de stora nationerna, USA och Japan,
har ett försteg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje har vi fått en viktig förbättring genom den
ytterligare satsning på CAD/CAM-centraler som vi föreslog i vår partimotion
från januari. Det gäller datastödd konstruktion och tillverkning. Det är
viktigt att bygga vidare på det som propositionen från 1982 innebar, nämligen
satsning på en teknikspridning som också kommer de mindre och medelstora
företagen till del. Det finns exempel på detta i olika delar av vårt land, bl.
a. i Skövde med omnejd, det s. k. Västerhöjdsprojektet; vid lUC i Skellefteå
och på andra håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med dessa
kompletteringar och förbättringar har vi också lyckats uppnå en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bred majoritet för hemställan i näringsutskottets
betänkande 11. Härmed yrkar jag bifall till densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (utredning om den framtida svenska dataindustrin)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 317 röster mot 19 för
reservation 1 av Jörn Svensson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (nationellt mikroelektronikprogram)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 80 för
reservation 2 av Erik Hovhammar m. fl. 3 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (inrättande av CAD/CAM-centraler)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets   hemställan   -   som   ställdes   mot  
reservation   3   av   Erik Hovhammar m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15                               § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:78
Ändringar i rättegångsbalken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:81 Vissa beslut fattade av
internationella arbetskonferensen vid dess sextioåttonde och sexfionionde möten,
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16                               § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:13 Förslag till lag med
instrukfion för Nordiska rådets svenska delegation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 21
december&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:76 av Nils Åsling (c) till finansministern om
lantbrukskooperatio­nens möjligheter att bedriva aktiv medlemsvärvning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbrukskooperationen bygger på
frivillig samverkan mellan enskilda lantbrukare och en solidarisk uppslutning
kring de kooperativa idéerna. Genom denna samverkan har lantbrukarna bl. a.
kunnat bygga upp en effektiv livsmedelsindustri, vilket varit till nytta för
hela folkhushållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett beslut angående påstådda påtryckningar mot
mjölkleverantörer fill Hammerdals  Mejeri  AB  har  näringsfrihetsombudsmannen 
(NO)  gjort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttalanden
som innebär ett allvarligt hot mot lantbrukskooperationens fortbestånd och
utveckling. NO synes anse, att om företrädare för lantbrukskooperationen
informerar icke medlemmar om de villkor och därmed fördelar som är förenade med
medlemskapet, så är detta att betrakta som otillbörlig påtryckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund härav vill
jag fråga finansministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föranleder
det inträffade några åtgärder från statsrådets sida för att tillförsäkra
lantbrukskooperafionen möjlighet att i enlighet med gällande konkurrens- och
näringsfrihetslagstiftning bedriva aktiv medlemsvärvning och att i anslutning
härtill bland lantbrukarna sprida informafion om och propaganda för de
kooperativa idéerna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:77 av Oswald Söderqvist
(vpk) till statsrådet Mats Hellström om oljeembargot mot Sydafrika:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 1 december besvarade utrikeshandelsministern en
fråga av mig om oljeembargot mot Sydafrika. Frågan var föranledd av uppgifter
om att fartyg delvis ägda av Zenit Shipping AB lossat olja i sydafrikanska
hamnar. Detta förnekades av utrikeshandelsministern. Från två av fartygen
skulle ingen lossning av olja i Sydafrika ha skett efter det att Zenit
övertagit ägarandelar i dem. Det tredje fartyget medgav utrikeshandelsministern
hade varit i Durban, men endast för att ta ombord en mekaniker. Efter denna
debatt har nya uppgifter om fartygen och deras trafik på Sydafrika avslöjats i
tidningen Arbetaren. Det är uppgifter som på punkt efter punkt motsäger det som
uppgavs i debatten. Där finns utsagor från norska sjömän som varit med och
lossat olja i Sydafrika, både 1981 och 1982. Också beträffande de två fartyg
som enligt uppgift inte gått på Sydafrika efter det att Zenit övertog
ägarandelar finns det motstridiga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givet att den svenska regeringen och utrikeshandelsministern, precis som
norska redarrepresentanter, kan förneka dessa nya uppgifter och påstå att det
är lögn. För att det skall bli trovärdigt bör det inte vara någon svårighet att
visa upp detaljerade befraktningsuppdrag för de aktuella fartygen, under.den
tid svenska ägare varit inblandade. Bojkotten av Sydafrika är en av de
viktigaste internationella solidaritetsfrågorna. Detta har deklarerats av
regeringen, som i en annan fråga inte varit sen att genomföra snabblagstiftning,
med hänvisning till just detta faktum. Klarhet måste skapas i fråga om de
påstådda oljeleveranserna, om Sveriges ställningstagande skall bli trovärdigt i
andra frågor som gäller Sydafrika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga
utrikeshandelsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föranleder färska pressuppgifter något nytt
ställningstagande från regeringens sida när det gäller fartygen Adna, Athene
och Regina?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder vidtas av regeringen för att
förhindra att svenskägda fartyg fraktar olja till Sydafrika?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behöver denna övervakning skärpas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 §
Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 21
december&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:257 av Ingvar Johnsson {s) till
utbildningsministern om reglerna för studiehjälp eller studiemedel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslog i proposition
1983/84:26 särskilt bidrag budgetåret 1983/84 för nyinrättad högre specialkurs
inom områdena mikroelektronik och datateknik. Riksdagen har därefter beslutat i
enlighet med förslaget. Det är angelägna utbildningar, varför förslaget mottogs
mycket positivt, inte minst av skolstyrelserna, som startat förberedelser för
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt cirkulär från CSN gäller olika regler för
studiehjälp/studiemedel för 18-20-åringar som deltar i högre specialkurser
beroende på vilka genomgångna gymnasielinjer som är inträdeskrav. Detta har
skapat en del oklarheter som bör klaras ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför till utbildningsministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka regler gäller för studiehjälp eller studiemedel till
18-20-åringar som genomgår högre specialkurser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:258 av  Bertd Måbrink  (vpk)  till  statsrådet 
Anita  Gradin  om handläggningen av ärenden rörande utvisningshotade
palestinier;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En hel värld fördömde Israels
skamliga angrepp mot Libanon och dess palestinska befolkning. Än i dag pågår
stridigheter. De Al Fatah-anslutna palestinierna hotas sedan en tid inte bara
av Israel och dess allierade, utan också av Syrienunderstödda rebeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
mot denna bakgrund fråga invandrarministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väger regeringen in fakta kring dessa ändrade förhållanden
i samband med handläggningen av utvisningshotade palestinier?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:259 av Bo Finnkvist (s) till industriministern om
sysselsättningen på bruksorterna i Bergslagen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen på bruksorterna i Bergslagen har haft en
mycket negativ utveckling under en följd av år. Strukturförändringar med
negativa följder på sysselsättningen är också att vänta i framtiden. Det
handlar om människor och orter som är, i de flesta fall, nästan helt beroende
av en industri. Den ort som i dag är aktuell är Storfors, som redan förut har
drabbats hårt av strukturförändring inom specialstålsindustrin. Speciella
åtgärder riktade mot de drabbade orterna måste till för att klara den svåra
situationen. Med anledning av ovanstående vill jag fråga industriministern:
Planeras några särskilda åtgärder för att klara den uppkomna situationen i
Storfors och andra orter i Bergslagen som kan komma att beröras av
strukturförändringar inom specialstålsindustrin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:260 av Axel Andersson (s) till justitieministern
om handläggningen av vapenärenden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den obligatoriska jägarexamen som
man nyligen beslutat om innebär att större krav ställs på den enskilde jägarens
kunnighet, skicklighet och omdöme. Han/hon får efter avlagda teoretiska och
praktiska prov sin lämplighet dokumenterad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta borde göra det möjligt att betydligt förenkla
reglerna för myndigheternas hantering av vapenärenden, regler som av landets
jägare upplevs som onödigt krångliga och byråkratiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
med anledning härav fråga justitieministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är justitieministern beredd att se över de bestämmelser
som gäller på detta område i syfte att förenkla och avbyråkratisera
myndigheternas hantering av dessa frågor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:261 av Karin Israelsson (c) till socialministern
om ett högkostnads­skydd för sjukresor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I betänkandet Sjukresor -
samordning och förenkling (SOU 1981:35) föreslås ett begränsat högkostnadsskydd
för sjukresor. Förslaget innebär att patienter som ofta är sjuka och som är i
behov av vård inte skulle behöva betala mer än 300 kr. per år för sina
sjukresor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet vidta några
åtgärder för att åstadkomma förbättringar i form av ett högkostnadsskydd vid
sjukresor enligt det utredningsförslag som föreligger?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:262
av Gunnar Olsson (s) till finansministern om den skattemässiga behandlingen av
vissa förluster:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 000 skogsägare, varav de flesta
i Värmlands län, förlorade omkring 40 milj. kr. i samband med
Vänerskogskonkursen 1981. Av dessa fanns åtskilliga i norra Värmland inom det
område som riksdagen genom tidigare fattat beslut betecknat som katastrofområde
till följd av svåra insektangrepp på skogen. För dessa skogsägare, som först
förlorat sin skog i samband med barkborreangreppen, därefter gått miste om
likvider för sina virkesleveran­ser och sedan avkrävs skatt pä uteblivna
virkeslikvider, är framtiden som lantbrukare/skogsbrukare ekonomiskt osäker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De berörda skogsägarna kan helt enkelt inte förstå att de
måste betala skatt, moms och arbetsgivaravgift på inkomster av virkesleveranser
som de aldrig fått. Dessa skogsägare, och många med dem, finner detta orimligt
och orätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansministern har vid besök i Värmland och i samband med
fidigare frågesvar i kammaren uttalat ett intresse av att skattefrågan på något
sätt löses för de hårt drabbade skogsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag därför fråga finansministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har arbetet i finansdepartementet för att söka finna en
lösning lett fram till något konkret förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december 1983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om justering av kammarens proto­koll, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsord&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:263
av  Tore Nilsson  (m)  till statsrådet  Bengt  Göransson  om riksarkivets
rådgivande nämnd för heraldiska frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens heraldiska verksamhet har
omorganiserats från den 1 juli 1983, varvid den självständiga heraldiska
sektionen inom riksarkivet upphört och de heraldiska ärendenas handläggning
anförtrotts arkivets medeltidssektion. Samtidigt har statens heraldiska nämnd
avskaffats och ersatts med en rådgivande nämnd inom riksarkivet. Nämndens
ledamöter är ännu ej tillsatta, varigenom vissa ärendens handläggning
fördröjts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga utbildningsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kommer den rådgivande heraldiska nämnden inom
riksarkivet att tillsättas, och kan man då förvänta sig, att nämnden kommer att
få en representant för allsidigt dokumenterad sakkunskap på det heraldiska
området?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 §
Meddelande om justering av kammarens protokoll, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 99 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokollen från kammarens sammanträden den 14-21 december
kommer att justeras den 10 januari 1984, då vi åter träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till kammarens ledamöter har utdelats statistik rörande
riksdagsarbetet under höstarna 1973-1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        § Avslutningsord&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 100 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag frågar om ni behagar åtskiljas vill jag att vi
till alla våra medarbetare i det här huset framför vårt tack för det intensiva
arbete som de har utfört, speciellt under de senaste veckorna. Det har varit en
stor påfrestning på dem, och vi önskar dem en god helg. Sedan ber jag att få
önska samtliga ärade ledamöter en angenäm jul och ett gott nytt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21        § Kammaren åtskildes kl. 17.24.&lt;br&gt;
In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning
över talare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Siffrorna
avser sida i protokollet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 21 december&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen 4, 107, 126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste
vice talmannen 66, 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andre vice
talmannen 103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andersson,
Anders (m) 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andersson,
Sten, i Malmö (m) 61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;André,
Gunilla (c) 57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bergdahl,
Hugo (fp) 89, 97, 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Björzén,
Kari (m) 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brunander,
Lennart (c) 80, 83, 84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eirefelt,
Christer (fp) 69, 72, 73, 115, 117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekman,
Kerstin (fp) 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elmstedt,
Claes (c) 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exner,
Lahja (s) 82, 84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Franzén,
Ivar (c) 87, 96, 99, 102, 103, 106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gennser,
Margit (m) 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grönvall,
Nic (m) 85, 96, 103, 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustafsson,
Stig (s) 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustavsson,
Rune (c) 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Haglund,
Ann-Cathrine (m) 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hansson,
Agne (c) 40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hansson,
Lilly (s) 69, 72, 73, 77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hjertén,
Lars (m) 49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hägelmark,
Eric (fp) 27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hökmark,
Gunnar (m) 63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hörnlund,
Börje (c) 68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Birgitta (s) 118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Kjell (fp) 101, 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Kurt Ove (s) 79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Marie-Ann (vpk) 117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Olof (c) 121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jonasson,
Bertil (c) 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jonsson,
Göte (m) 36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Knutson,
Göthe (m) 36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kronblad,
Bengt (s) 54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kung,
Andres (fp) 53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lindblad,
Gullan (m) 58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lorentzon,
Sven Eric (m) 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nilsson,
Lennart (s) 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordh,
Nils (s) 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyhage,
Hans (m) 44, 48, 49, 78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Petersson,
Hans, i Röstånga (fp) 22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:55&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pettersson, Lennart (s) 93, 98,
105, 108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stensson,
Börje (fp) 51 Stjernlöf, Håkan (m) 4 Stålberg, Marianne (s) 84 Sundkvist, Tage
(c) 114 Sundström, Sten-Ove (s) 7 Svensson, Jörn (vpk) 74, 77, 108, 116
Svensson, Sten (m) 66, 72, 73 Söderqvist, Oswald (vpk) 91, 97, 99, 104
Sörenson, Lars-Ingvar (s) 45, 48 Torwald, Rune (c) 39 Ullenhag, Jörgen (fp) 61
Westerberg, Per (m) 113, 116 Virgin, Ivar (m) 56 Virgin, Jan-Eric (m) 31 Wååg,
Nils Erik (s) 113 Åkerlind, Allan (m) 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minab/gotab   Stockholm 1984 77500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70955</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198384__55.pdf</filnamn>
<filstorlek>6185350</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1983/84:55 Onsdagen den 21 december</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FE1C4722-4990-4DAE-8519-65ABC7B655CD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>