<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437819</hangar_id>
 <dok_id>G709112</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>112</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1983/84:112</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:21:48</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 13:45:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1983/84:112 Torsdagen den 29 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G709112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G709112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G709112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1983/84:112&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
importavgiften på koscherslaktat kött&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Justerades protokollen för
den 21 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Upplästes och lades till
handlingarna följande från valprövningsnämn-den inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berättelse om granskning av bevis för
riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från
riksskatteverket inkommit bevis om att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karl-Anders Petersson (c),
Ronneby, utsetts till ny ledamot av riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fr. o. m. den 1 april 1984 sedan Claes Elmstedt (c)
avsagt sig sitt uppdrag. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Ulla
Gustafsson (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nättraby, och Arvid
Edvardsson (c), Svängsta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valprövningsnämnden har
vid sammanträde denna dag granskat bevisen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och därvid funnit att de
blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 28 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stig Nordlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Svar på fråga 1983/84:430 om importavgiften på koscherslaktat kött&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 Civilminister BO HOLMBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Mot bakgrund av att restitution av införselavgiften för koscherslaktat
kött upphört med utgången av juni 1983 har Kerstin Ekman frågat mig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.       om det är rimligt att en liten minoritet
skall förtas möjUgheten att följa sina&lt;br&gt;
religiösa bud,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.       vilka åtgärder jag avser att vidta för att
denna judiska minoritet skall&lt;br&gt;
kunna bevara möjligheten att följa sina religiösa bud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
bör inte en minoritet förtas möjligheten att följa sina religiösa bud sä länge
dessa inte strider mot svensk lag. Det Kerstin Ekman tar upp i sin fråga
innebär inte att de judiska trosbekännarna berövats denna möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om importavgiften på koscherslaktat kött&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Koscherslakt utan föregående
bedövning är av djurskyddsskäl förbjuden enligt lagen (1937:313) angående slakt
av husdjur. Riksdagen har nyligen avslagit en motion med yrkande om utredning
av koscherslakt (motion 1982/83:150, JoU 1983/84:12). Vid import av koscherkött
betalas samma importavgift som för annat kött. På grund av att koscherslakten
medför extra kostnader blir emellertid koscherköttet dyrare än annat kött. De
judiska församlingarna har därför anhållit om bidrag för tillhandahållande av
koscherkött i Sverige med ett belopp motsvarande vad som tidigare utgått genom
restitution av importavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten stöder trossamfundens verksamhet genom statliga
bidrag på sammanlagt närmare 34 milj. kr. per år ur anslaget Bidrag till
trossamfund. Det ankommer på samfunden själva att bestämma hur bidraget skall
fördelas. Vid fördelningen tas hänsyn till bl. a. hur många medlemmar som finns
i de olika samfunden. Budgetåret 1982/83 har de judiska församlingarna i
Sverige fått 315 000 kr. ur detta anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett regeringsbeslut om bidrag ur nämnda anslag till de
judiska församling­arna för att täcka merkostnaderna för koscherslaktat kött
skulle innebära ett avsteg från principen att samfunden själva får fördela
statsbidraget. Ett sådant beslut skulle också ge de judiska församlingarna en i
förhållande till antalet medlemmar oproportionerligt stor del av anslaget till
trossamfund. Till detta komrrier att andra grupper, som av olika skäl önskar
eller behöver använda speciella livsmedel, med lika stor rätt kan göra anspråk
pä statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är således inte beredd att vidta några särskilda
åtgärder för att kompensera merkostnaderna för koscherslaktat kött.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 KERSTIN EKMAN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar civilministern för svaret, men jag
får verkligen beklaga dess utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste slå vakt om den enskildes möjlighet till fri
religionsutövning. Både från folkrättslig synpunkt och från
religionsfrihetssynpunkt är detta ett oeftergivligt krav. För många judar är
det av stor religiös betydelse att man har möjlighet ätt äta rituellt slaktat
kött - koscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man på grund av motsättningar mellan svensk
lagstiftning och judiska regler har upphört med judisk slakt i Sverige måste
man söka andra lösningar. Man har då importerat koscherkött från andra länder,
främst Danmark. Den merkostnad som uppkommer genom frakt och slaktavgiften till
den slaktare som förrättar koscherslakten erläggs av de judiska försam­lingarna.
Den importavgift som tas ut drabbar däremot de enskilda människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att avgiften inte utgör något hinder för
religionsutövningen, som civilmi­nistern säger i sitt svar, är inte sant. 1 och
med att det blir en sådan fördyring blir det ett verkligt hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att kunna tillgodose den judiska minoritetens behov av
koscherkött beslöt den icke-socialistiska regeringen att man skulle' få rätt
till partiell restitution av importavgiften. Sedan har regeringen fattat beslut
för ett år i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
9 december 1982 beviljade den nytillträdda socialdemokratiska regeringen
restitution för den period som var aktuell men uttalade redan då att det var
tveksamt om man skulle fortsätta. Nu har vi fått bekräftat att den
socialdemokratiska regeringen har slagit in på en ny linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inte att staten kan räkna i kronor och ören när det gäller en
frihetsfråga - och det är en frihetsfråga. Redan på 1700-talet öppnade Sverige
gränserna för en förföljd minoritet, den judiska minoriteten. Skall vi nu som
ett av de första länderna i västvärlden genom lagar och restriktioner förvägra
judarna rätten till religionsutövning? Detta är faktiskt vad det handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var självklart för folkpartiet i regeringsställning att ge denna hjälp, och jag
är förvånad över att den socialdemokratiska regeringen resonerar på ett annat
sätt. Jag undrar om det inte kunde finnas möjlighet att ompröva det svar jag
har fått, så att vi får en mera positiv bedömning av den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
importavgiften på koscherslaktat kött&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
3 Civilminister BO HOLMBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tillbakavisa kritiken att vi i Sverige inte skulle ha en
religionsfrihet, som betyder att man får bekänna sig till och utöva olika
former av religion. Den principen slår vi vakt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
eftersom den här frågeställningen också sammanhänger med de jordbrukspolitiska
regleringarna, har därmed kostnadsfrågan dragits in. Detta visas av att
riksdagens tidigare beslut och frågans tidigare hantering även har setts
utifrån den utgångspunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som komplicerar frågan ytterligare är att det ju inte bara är de judiska
församlingarna som har att täcka merkostnader. Även andra samfund kan med lika
stor rätt göra anspråk på liknande statsbidrag. Det är nämligen så att rituell
slakt enligt i stort sett samma principer sker bland såväl judar som muslimer.
Det betyder att vi också måste betrakta saken som en rättvise­fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist påminner jag öm att jag i mitt svar klart redogjorde för hur regeringen
ger en pott pengar till trossamfunden och inte går in och specialdestinerar
pengarna och talar om hur de skall fördelas, utan samfun­den får själva göra
fördelningen. Jag tycker därför att regeringen har handlagt den här frågan på
ett korrekt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
4 KERSTIN EKMAN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är klart att det inte är så att man förvägrar någon att utöva sin
religion, men om man försvårar det genom lagstiftning och genom att ha en njugg
inställning, är det ju samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inte att man kan tala om rättvisa eller ta upp våra jordbruksavtal när
det är en sådan här fråga vi diskuterar. Här är det fråga om hjälp till
människor som behöver vår förståelse. Vi måste underlätta för dem att utöva sin
religion. Det kan aldrig jämföras med andra avvägningar som vi gör när det
gäller jordbrukspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är klart att om det kommer Uknande framställningar från andra samfund som har
med just denna typ av frågor att göra skall de behandlas på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
importavgiften på koscherslaktat kött&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samma sätt. Men man kan
inte göra en jämförelse med det stöd till församlingsverksamheten som i övrigt
ges till församlingarna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
5 Civilminister BO HOLMBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vet inte vad Kerstin Ekman menar när hon angriper mig för att jag
hänvisar till lagstiftning som ett hinder. Jag utgår från att hon inte menar
att riksdagen skall ompröva beslutet att av djurskyddsskäl förbjuda
koscherslakt. På den punkten har vi en lagstiftning sedan lång tid tillbaka,
och riksdagen har nyligen sagt att vi med hänsyn till djurskyddsintresset inte
kan tillåta en sådan slaktmetod i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
undrade bara om det var detta som Kerstin Ekman menade när hon talade om besvärliga
hinder från regeringens sida. I så fall känner jag mig lugn, eftersom en enig
riksdag har uttalat sig för att principen att av djurskyddsskäl förbjuda
koscherslakt fortsättningsvis bör gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
6 KERSTIN EKMAN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nej, jag menade inte att riksdagsbeslutet skulle omprövas. Men i och
med att vi har infört denna bestämmelse om koscherslakt har vi också tagit på
oss ett ansvar för att lösa frågan på annat sätt. Det var det som den
borgerliga regeringen gjorde genom att ge restitution på importavgiften. Nu
vägrar den socialdemokratiska regeringen att fullfölja detta, vilket jag
verkligen beklagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
7 Civilminister BO HOLMBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill förtydliga för Kerstin Ekman att det i så fall inte bara är
den judiska minoriteten som det handlar om utan också om andra minoriteter.
Frågan är därför mer komplicerad än vad den förefaller om man gör gällande att
det bara rör sig om en grupp. Därtill kommer den fördelningsprincip som
tillämpas vid fördelningen av pengar till trossam­funden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
8 KERSTIN EKMAN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror säkert att det kan finnas andra frågor som är likartade, men
det är frågan om koscherslaktat kött som vi i dag diskuterar. Jag beklagar att
jag har fått det svar som civilministern här har lämnat, för det hade jag inte
väntat mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§ Föredrogs och hänvisades Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983/84:139 till
arbetsmarknadsutskottet 1983/84:142 lagförslag 1 till konstitutionsutskottet
lagförslagen 2-20 till justitieutskottet 1983/84:156 till
socialförsäkringsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §
Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2657-2678
till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2679-2681
till arbetsmarknadsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2682-2684
till socialförsäkringsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2685-2690
till finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(forts, från prot. 111)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsattes  överläggningen  om
jordbruksutskottets  betänkande  1983/ 84:25.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Från jord till bord kan sägas vara de
jordbruksbaserade livsmedlens väg. Jordbrukspolitiken har ju egentligen ytterst
till syfte att säkra försörjningen med sunda livsmedel, som svenska konsumenter
vill och kan köpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ett år tillbaka arbetar en parlamentariskt
sammansatt livsmedels­kommitté tillsammans med en bred expertpanel på över 70
personer från alla livsmedelskedjans led för att finna vägar sä att vi kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anpassa
produktionen till konsumenternas behov samt till sådan export som är lönsam
både för näringen och för landet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;få en sådan
sammansättning av produktionen att den tillfredsställer såväl kost- och
näringsmål som ekonomiska målsättningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;få ett
effektivt jordbruk i oUka delar av landet samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finna vår plats
i världens livsmedelsförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den som känner till det komplexa i
jordbruksprisregleringar och jordbruksavtal kan dessa målsättningar verka
utopiska. Men vi måste göra ett allvarligt försök. För dagen är vi beroende av
att få en bättre samordning av prissättning och kvalitet såväl i jordbruk som i
industri och i handel om jordbrukspolitiken skall kunna mötas med förtroende av
både jordbrukare och konsumenter. Dagens presskommentarer till det nyligen
ingångna avtalet är väl ett exempel på hur stort detta behov är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna från EG:s jordbruksproblem och ekonomiska
kris borde åtminstone lära oss att söka styra utvecklingen i tid. Det är ett
helt annat panorama för 1980-talets jordbruk än för 1960-talets. I dag sker 80
% av produktionen vid stora eller mellanstora jordbruk med god teknik. Över hälften
av de jordbrukarhushåll som har över 2 ha åker har i dag mera inkomst av annat
arbete eller annan tjänst än av jordbruket. Inom varje storleksgrupp i
jordbruket är inkomstspridningen mycket stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom livsmedelspolitiska kommittén har att utreda så
övergripande och centrala frågor för livsmedelsproduktionen bUr det naturUgt
att man inför en del ställningstaganden till aktuella förslag i motioner måste
avvakta kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets-område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gäller t. ex. vpk:s krav om att minska sårbarheten
inom livsmedels­produktionen, speciellt vad gäller användning av konstgödsel
och bekämp­ningsmedel och att bevilja 15 milj. kr. mer till beredskapslagring
av livsmedel. Därför måste detta krav avslås med hänvisning till kommitténs
arbete på detta område. Även inom miljövården arbetar vi för att minska
användningen av kemiska medel i jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag avslag på reservation nr 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att garantera kvaliteten på våra livsmedel i
konsumentledet är livsmedelskontrollen och statens livsmedelsverks verksamhet
mycket vikti­ga. En minskning av medelstilldelningen till livsmedelsverket och
dämpning av kontrollen kan minska producenternas kvalitetsmedvetande. För konsu­menterna,
som f. n. är mycket intresserade av, för att inte säga misstänksam­ma mot
matens kvalitet är detta också viktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kontroll av rester av bekämpningsmedel får
importörerna i dag betala dessa prov. För att på ett enkelt sätt garantera att
också den inhemska produktionen får bära sina kontrollkostnader har man i
propositionen föreslagit att återbäringen till trädgårdsnäringen skall tas från
den betalda miljöavgiften på handelsgödsel. Med denna enkla omföring har man
undvikit en stel byråkrati med avgiftsuppbörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en borgerlig reservation, nr 19, går man nu emot detta
förfaringssätt. Reservanterna anser att man utan ytterligare medelstilldelning
kan betala kontrollverksamheten. Men denna bedömning håller inte i
verkligheten, utan att man måste sänka kvaliteten vid kontroll och undersökning
av livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därför,
herr talman, yrkar jag avslag på reservation nr 19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 punkterna 7 och 8 i betänkandet behandlas några statliga
bidrag till trädgårdsnäringen - det gäller bl. a. bidrag till rationalisering
och energibe­sparande åtgärder och även bidrag till vissa reklamorganisationer
för trädgårdsprodukter. Regeringen föreslår 7 milj. kr. resp. 900 000 kr.
Därtill må nämnas att trädgårdsnäringen också har möjlighet att få statlig
kreditga­ranti för lån till rationalisering inom näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även på detta område har devalveringen inneburit att
importen till Sverige har blivit dyrare, och trädgårdsnäringens konkurrenskraft
har därmed förbättrats på den svenska marknaden. Dessutom har vi kvar tullarna
på en del produkter. Jag vill gärna säga att jag inte tror att Sverige i
internationella sammanhang kan bejaka frihandel och ökat varuutbyte och sedan
bygga upp höga tullmurar eller subsidiesystem som premierar den inhemska
produktio­nen. Det är enbart inom jordbruksproduktionen som det i hela
västvärlden finns ett protektionistiskt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagen inom trädgårdsnäringen skall naturligtvis i
likhet med andra småföretag lätt få tillgång till krediter. Men de måste på
sikt inpassas i en öppen ekonomi. För en del trädgårdsprodukter är vi också
beroende av import under en viss del av året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför, herr talman, avvisar vi centerpartiets reservation
nr 6 och mittenpartiernas reservation nr 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intresset
för livsmedelsfrågor har ibland varit svalt i stora politiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sammanhang.
Men med stigande livsmedelspriser och en tilltagande diskus­sion kring
produktionsmetoder och hantering i industri och handel tror jag att intresset ökar
hos den stora allmänheten. Jag vill gärna från denna talarstol uttala
förhoppningen att förtroendet för livsmedelspolitiken kan öka under åren
framöver och att livsmedelskommittén kan finna lösningar på några av de
svåraste balansproblemen inom livsmedelssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets
förslag på alla punkter utom den punkt som behandlas i reservation nr 20, där
jag yrkar bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
INGVAR ERIKSSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad talar om sunda livsmedel, och
vi delar alla uppfattningen att de svenska konsumenterna skall känna trygghet
inför de livsmedel de konsumerar. Men när Grethe Lundblad nu också talar om att
hon är rädd för att producenternas ansvar när det gäller kvalitetsmedvetande
minskar, bara för att vi från borgerligt håll framhåller att den kontroll av de
svenska produkterna som skall ske bör kunna täckas inom ramen för de anslag som
livsmedelsverket har för dessa ändamål, tycker jag att hon tar i för kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad måste vara mycket väl medveten om att de
svenska livsmedlen, grönsakerna och trädgårdsprodukterna innehåller mycket låga
halter av bekämpningsmedelsrester. Det är mycket sällan värdena överstiger de
tillåtna. Däremot vet vi att när det gäller importerade produkter så finns det
mänga exempel på mycket grava fall av överskridanden. Jag vill nämna några
sådana exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har under 1982 kunnat konstatera att tomater från
Spanien har innehållit ditiokarbamater, ämnen som är helt förbjudna i Sverige.
Morötter från Danmark har innehållit hexapentaklorbensen i halter dubbelt över
de tillåtna. Äpplen från Holland, Belgien och Frankrike har haft höga halter av
karbamater, ämnen som också är förbjudna här hemma. Dessutom har man under det
senaste året kunnat konstatera att det på importerade vindruvor i stor
utsträckning har funnits rester av bekämpningsmedel som är förbjudna. Sådana
vindruvspartier har t. o. m. kommit in till landet i Grethe Lundblads egen
hemstad Helsingborg, så hon bör vara väl medveten om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga Grethe Lundblad: Har Grethe Lundblad inga
betänkligheter mot att regeringen nu skall ta över pengar,
handelsgödselavgifter, avsedda att återbördas till trädgårdsnäringen? Enligt
det beslut som vi var överens om när vi införde dessa avgifter skulle pengarna
återgå till näringen. Nu vill man införa en ny princip. I mitt anförande i går
framhöll jag att det var märkligt att regeringen vågar gå in för nya principer
på det här området. Det är ju på det sättet att när svenska myndigheter fattar
beslut om att avgifter skall införas för sådana här kontroller, så skall
kostnaderna täckas över statsbudgeten. Det är det som vi från den borgerliga
sidan kräver. Har Grethe Lundblad verkligen inga betänkligheter mot att nu
välja nya vägar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
JOHN ANDERSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad yrkar avslag på reservation
nr 8, som gäller inköp av livsmedel för beredskapslagring. Motivet för
avslagsyrkandet är att livsmedelskommittén skall se över de här frågorna. Jag
sade redan i mitt .första anförande i går att det är ett motiv som man kan
acceptera. Vi är också av den meningen att detta är en fråga som man inte
åtgärdar på kort tid. När det gäller denna beredskap måste man ju sikta till
att nå en osårbar struktur redan i fredstid. Det behövs alltså betydande
förändringar för att vi skall kunna uppnå en godtagbar beredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men då det gäller anslaget är det bara att konstatera att
det av överstyrelsens för ekonomiskt försvar programplan över vad som behöver
göras för att 1982 års beslut om totalförsvaret skall kunna genomföras klart
framgår att de uppsatta målen och de tilldelade resurserna inte på något sätt
står i proportion till behoven. Statens jordbruksnämnd, som är samordnande
myndighet och programmyndighet, påpekar att åtgärderna på vissa områden måste
begränsas till ca 75 % i stället för 90 % av vad som skulle behövas för en
tillfredsställande försörjning. Grethe Lundblad kan inte anföra några motiv
till att det begärda anslaget skall begränsas. I det fallet kan man inte
hänvisa till livsmedelskommittén. Om man i möjligaste mån skall kunna nå det
mål man har satt upp för beredskapen, så måste man också tilldela de medel som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 12
GRETHE LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till Ingvar Eriksson skulle jag vilja säga
att när det gäller bekämpningsmedelsrester är det viktigt att vi inte bara
kontrollerar importe­rade varor. Om vi vill mötas med förtroende i utlandet
måste vi ha kontroll även av de inhemskt producerade varorna. Det är riktigt
att de svenska trädgärdsprodukterna hittills innehållit mycket låga halter, som
endast undantagsvis överskridit gränsvärdena. Men trots allt måste vi för
objektivi­tetens skull ha kontroll både av importen och av den inhemska
produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverket har haft kontakt med en del av de länder
från vilka vi fått in trädgårdsprodukter med för höga värden..Vid dessa
kontakter har man försökt få länderna att använda bekämpningsmedel i mindre
utsträckning, så att det inte skall finnas kvar några rester på produkterna.
Jag tror att det är det bästa sättet att komma åt det här problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är fel om svenska skattebetalare skall
betala kontrollen av importerade grönsaker. Det är ju vad resultatet skulle bli
till slut, för man kan inte ha ett system för importerade och ett annat för
inhemska varor. Det vi nu har gjort innebär inte att vi valt en ny väg, utan
det är bara en uppföljning av beslutet om att importörerna skall betala för
kontrollen. All livsmedelskontroll över huvud taget skall betalas av
producenter och importörer, så detta är inget nytt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till John Andersson skulle jag vilja säga att sårbarheten
inte bara gäller handelsgödsel. Problemen med handelsgödsel är emellertid
specifika så till vida som produktionen trots allt ligger väldigt nära oss,
nämligen i Norge. Det är alltså inte fråga om att importera varan långväga
ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Glädjande nog har vi inte en ökande användning av
handelsgödsel i dag -användningen är antingen oförändrad eller också minskar
den något. Den omständigheten att vi har fått ökad forskning kring ett mindre
kemika­lieberoende jordbruk talar för att man skall kunna godkänna den
besparing som gjorts på anslaget för beredskapslagring. Jag har ingen anledning
att ändra min uppfattning sedan jag lyssnat till vad John Andersson anfört. Jag
tror att livsmedelskommittén måste försöka lösa dessa problem på lång sikt.
Därför tror jag att man redan nu kan hålla igen på detta anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 INGVAR ERIKSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Visst har vi i Sverige kontroll över de
inhemskt producerade produkterna, Grethe Lundblad. Från borgerlighetens sida
ställer vi också upp för dessa kontroller. Vi är fullt medvetna om de höga krav
som de svenska konsumenterna ställer, och från producentsidan är man också
beredd att ställa upp för dem. Vi är medvetna om att det har stor betydelse för
förtroendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nog är det väl klart, Grethe Lundblad, att det är i de
utländskt producerade produkterna man har funnit höga värden av förbjudna
bekämp­ningsmedel. Det vore därför rimligare att man skärpte kontrollen för
dessa och därigenom bidrog till att skapa ett förtroende bland konsumenterna
för alla trädgårdsprodukter som över huvud taget konsumeras i vårt land. Har
Grethe Lundblad några exempel på framgång när det gäller de krav man ställt vid
de kontakter som man enligt hennes påstående har haft med utländska exportörer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad sade att det inte är något nytt system som
nu förespråkas. Men visst är det väl fråga om ett prinicipiellt nytt system när
det gäller hur den här kontrollen på inhemska produkter skall betalas. Ni
föreslår ju själva att det är näringen som skall betala kostnaderna för den här
kontrollen. Förut har ju samhället betalat kostnaderna för de kontroller som vi
här har beslutat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 14 GRETHE LUNDBLAD (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Av tillämpningsföreskrifterna till
livsmedelslagen framgår klart att producenterna skall betala
kontrollkostnaderna. Det sker ju också när det gäller den inhemska produktionsverksamheten
i övrigt, t. ex. i fabriker och på andra håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill till Ingvar Eriksson helt kort säga att jag själv
i livsmedelsverkets styrelse har initierat att man ytterligare skall ta itu med
kontrollen av de importerade grönsakerna och i samråd med bl. a. Helsingborgs
hälsovårds­myndigheter försöka skärpa kontrollen och se till att varorna inte
kommer till konsumenterna innan man har fått kontrollresultaten. Ingvar
Eriksson kan kanske tala med den moderata ledamoten i styrelsen, så får han
säkerligen besked om att vi har initierat denna diskussion och håller på för
fullt med att försöka förbättra kontrollen av importerade grönsaker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Ingvar
Eriksson anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15
OLLE ÖSTRAND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag och några andra socialdemokrater -
tillsammans representerar vi samtliga Norrlandslän - har väckt en motion om att
man skall upphäva investeringsstoppet när det gäller animalieproduktionen i
Norrland. Nu har utskottet avstyrkt den här motionen med hänvisning till att
riksdagen nyligen har fattat ett beslut om att förlänga det här investerings­stoppet.
Det är naturligtvis ett argument. Men man kunde ju lika gärna vända på det hela
och säga att om man har fattat ett mindre bra beslut, är det angeläget att man
upphäver ett sådant beslut så fort som möjligt. Personligen tror jag inte att
man på sikt kommer till rätta med överproduktionen med den här typen av
åtgärder, men det skall jag inte gå in på nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall man ha ett sådant här investeringsstopp skall det
enligt min uppfattning gälla i de delar av landet där vi verkligen har en
överskottspro­duktion. I Norrland är förhållandet det rakt motsatta. De fem
Norrlandslä­nen har 3 % av den totala fläskproduktionen, medan Norrlands andel
av befolkningen är 15%. Det innebär att Norrland har ungefär 25% av den
svinstam som är nödvändig för att tillgodose efterfrågan på fläsk i norra
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan som exempel nämna att antalet producerade
slaktsvin i Gävle­borgs län uppgår till ca 25 000 per år. Svinproduktionen i
länet motsvarar ca 14 % av det beräknade behovet. Men av länets
fodersädsproduktion avyttras ca 25 000 ton eller 30% utanför länet, bl. a. för
fläskproduktion i södra delarna av landet. Den skulle i stället kunna förädlas
inom länet, t. ex. genom svinuppfödning. Den fodermängd som jag har nämnt
motsvarar behovet för uppfödning av ca 100 000 slaktsvin, vilket i stort sett
motsvarar länets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samma
förhållanden som i Gävleborgs län råder i flertalet Norrlandslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur regional sysselsättningssynpunkt men även ur
beredskapssynpunkt är det i högsta grad otillfredsställande att
foderöverskottet inte förädlas i norra Sverige. Skulle en större förädUng ske,
skulle det skapa sysselsättning såväl inom produktionen som i förädlingsledet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna situation har fått och får konsekvenser. Om
produktionen blir för liten är det också svårt att hålla i gång ett rationellt
förädlingsled. Det gäller slakterier och charkuterier, som får dyrare råvaror
på grund av långa transporter. Det blir också svårt att upprätthålla en
tillfredsställande service. Jag tänker dä på veterinärer och rådgivare. Man kan
inte hålla en service på tillräckligt hög nivå, om produktionen är för liten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kan få de konsekvenserna att förädlingsindustrin
inom detta område i Norrland på sikt slås ut, och så kommer förädlingen av
dessa produkter att ske i södra Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att situationen är mycket allvarlig kan jag belysa med ett
annat exempel från Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet suggor i Gävleborgs län har från 1982 till 1983
minskat med 200 eller ca 13 %. Det är ett exempel på den allvarliga utveckling
som är på gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta medför dyrare varor i Norrland genom långa
transporter av förädlade produkter. Men det medför också större arbetslöshet
och en ytterligare förstärkning av den regionalpolitiska obalansen - än en gång
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrlands
nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta är naturligtvis problem se n man inte
kan blunda för. Men jag förstår att det inte är någon mening för mig att här
yrka bifall till den aktuella motionen. Jag får ändå förutsätta att den
dispensgivning som det finns möjligheter till tillämpas mycket generöst
beträffande Norrland, så att man så långt som möjligt eliminerar de olägenheter
som investeringsförbudet innebär. Men det bästa vore naturligtvis att ta bort
detta förbud i Norrland så fort som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill beröra ett par av de punkter som Östrand var inne på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst tycker jag att det i och för sig är en
anmärkningsvärd synpunkt Östrand framför när han säger att investeringsförbud
är bra, men det skall inte gälla för Norrland. Med den vetskap som Östrand nu
har om investeringsstoppet måste han ju säga sig att det skulle ha varit idé
att rösta med moderata samlingspartiet efter debatten om huruvida detta investe­ringsförbud
är till nytta för svenskt jordbruk eller inte. Jag vill framhålla att
investeringsförbudet inte är till nytta för jordbruket i något hänseende. Det
är således inte enbart för Norrland, Olle Östrand, som detta är ett felaktigt
system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare förde Östrand ett resonemang om huruvida Norrland
är skyldigt Sverige i övrigt någonting när det gäller överskottssituationen.
Låt mig varna för ett resonemang som går ut på att Norrland inte deltar
härvidlag. Det är inte fråga om någon debatt mellan norr och söder i Sverige,
Olle Östrand, utan det är helt enkelt- en debatt mellan dem som företräder
Sveriges slättbygder å ena sidan och dem som företräder Sveriges skogs- och
mellanbygder å andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 1977 års jordbruksbeslut, som fortfarande gäller, är det
strikt angivet att staten och jordbruket gemensamt skall dela kostnaderna för
överproduktio­nen av spannmål. Då det gäller animalieproduktionen och
överskottet från den, så är det jordbrukets ensak - vi jordbrukare får själva
stå för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Östrands tänkesätt blir det helt enkelt en
uppdelning av Sveriges bönder i jordbrukare som jobbar på slättbygderna och
jordbrukare som jobbar under sämre betingelser i skogs- och mellanbygderna. Genom
en sådan uppdelning skiljer man bara ut Norrland i så måtto, att jordbrukarna i
de bättre ställda odlingsbygderna i Sverige tillsammans med Norrland får stå
för överproduktionsproblematiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med andra ord: Lägg av med resonemanget om att Norrland
inte deltar härvidlag! Så länge Sveriges jordbrukare håller ihop om att det är
ett gemensamt problem vi har skapat tror jag vi kan komma till rätta med saken.
Det finns så mycket mer anledning att säga detta som överproduktionen är en av
de tunga frågor som livsmedelskommittén har att ta ställning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill mycket ödmjukt be Östrand att inte driva
påståendet att Norrland är oskyldigt, för det skadar hela animalieproduktionens
sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
HÅKAN STRÖMBERG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill helt stillsamt påpeka för Olle
Östrand att det, med nuvarande regler för förbud mot utbyggnad av djurstallar,
finns möjlighet att få dispens för Norrland. Denna bestämmelse har införts av
regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga skäl, och vi säger också i
utskottets skrivning, när vi nu föreslår en förlängning av systemet, att samma
regler skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill även påpeka att man varit mycket generös med att
bevilja dispenser för Norrland i detta hänseende, så de farhågor som Olle
Östrand hyser kommer förmodligen inte att besannas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 GRETHE LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan på sätt och vis förstå att herr
Östrand har en känsla av att det finns orättvisor och att han är otålig. Det är
ju inget tvivel om att man, ifall man försöker ta hänsyn till önskemålet att få
en geografiskt bättre fördelad produktion, måste säga sig att fläskproduktionen
är oerhört ojämnt fördelad i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag var nyligen i Falkenberg och träffade jordbrukare där.
Jag talade då bl. a. om för dem att Hallands produktion av fläsk är 400 % i
förhållande till länets befolkning, medan Norrlands produktion är 11 % i
förhållande till länens befolkning. Här föreligger alltså en oerhörd skillnad i
självförsörj­ningsgrad på ett område, där Norrland trots allt skulle kunna
producera mycket mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund tycker jag att
dispensgivningen bör vara något generösare i Norrland än på andra håll i
landet. Men svårigheten är att vi inte kan släppa investeringskontrollen och
greppet om produktionen så länge vi har en överskottsproduktion av den
omfattning som vi har i Sverige i dag. Därför måste vi t. v. lägga frågan i
livsmedelskommitténs hand och hoppas, att kommittén skall finna vägar för att
få en bättre balansering till stånd också när det gäller hur produktionen skall
fördelas över landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
OLLE ÖSTRAND (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Motionen gäller inte, Arne Andersson i Ljung,
slopande av investeringsstoppet över hela Sverige, utan bara i Norrland. Mot
den bakgrunden kan jag naturligtvis inte stödja moderaterna och inte heller den
reservation som finns fogad till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är klart, Arne Andersson, att vi skall vara
solidariska - men vi kan inte tillämpa en solidaritet som gränsar till
självutplåning. Den situation jag har redogjort för i talarstolen är niycket
allvarlig. Det är en allvarlig utveckling som pågår i Norrland, Arne Andersson,
nämligen den att svinproduktionen minskar och förädlingen minskar samtidigt som
vi ser livsmedelsdiskarna översvämmas av förädlade produkter från södra
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arne Andersson är lika medveten som jag om att det är en
mycket allvarlig sysselsättningssituation i Norrland. Därför är det angeläget
för oss att slå vakt om de sysselsättningstillfällen vi har och de ytterligare
sysselsättningstillfäl­len vi kan skapa. Jag tror inte att man behöver ha något
motsatsförhållande mellan bönder i norra Sverige och bönder i södra Sverige om
vi i Norrland vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ha en litet bättre balans
på detta område än vi har f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
några ord till Håkan Strömberg. Det är bra att det är en generös dispensgivning
- men nog vore det ännu bättre att slopa investeringsförbu­det, så att man
slapp gå den krångliga, byråkratiska vägen över ett dispensförfarande!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
20 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det vore naturligtvis utomordentligt illa om Norrlandsjord­bruket
skulle vara solidariskt med jordbruket i Sverige i övrigt - till
självutplåning. Jag undrar vem som tagit upp det uttrycket - det har vi aldrig
diskuterat. Tvärtom tar svensk jordbrukspolitik sikte på att göra Sverige så
runt som möjligt. Med andra ord; Vi har Norrlandsstöd och särskilda åtgärder
för Norriand för att de geografiskt och klimatologiskt sämre förutsättningar
som råder i Norrland inte skall återspeglas i bondens portmonnä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet att ni nu i er motion har yrkat att just Norriand skall undantas
vill jag inte ta som tecken på någon högre klokskap. Jag menar fortfarande att
det investeringsförbud som råder inte är särskilt vettigt. Det har under första
året inte inneburit lägre investeringar i jordbruket än tidigare år. Det är
möjligt att det kommer att få den effekten om vi fortsätter med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill ställa en enkel fråga. Utan att jag i något avseende är anhängare av
regleringar eller kontroll vill jag ta upp ett område där det måhända vore bra.
Det är faktiskt så att någon har räknat ut att vi för distribution av livsmedel
via livsmedelshallar har en sådan kapacitet i Sverige att vi skulle kunna
betjäna en befolkning på 60 miljoner. Om man nu är så mycket för att reglera
som ni tycks vara, vore det vettigare att göra på så sätt att vi för fram de
stackars korvbitarna på något färre ställen än nu - vettigare än att ha onödiga
förbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olle
Östrand talar här hela tiden om att vi skall göra undantag från en förbudsregel
som han själv har röstat för. Jag tycker att det är inkonsekvent och inte
särskilt väl genomtänkt politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
nslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 OLLE ÖSTRAND (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Man kan naturligtvis alltid diskutera Arne Anderssons i Ljung och min
klokskap. Men vad jag har försökt att redogöra för i mitt anförande och i min
förra replik, Arne Andersson, är den allvarliga utveckling som pågår i Norrland
i detta avseende. Jag tycker att vi bör kunna vara överens om att vi skall
försöka komma till rätta med den. Är vi överens om det, Arne Andersson, tror
jag också att vi kan finna vägar för att motverka den mycket besvärliga
utvecklingen och den situation som nu råder i Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot denna bakgrund som vi har väckt motionen - för att försöka göra kammarens
ledamöter uppmärksamma på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1983/84:112-115&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
KERSTI JOHANSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande nr 25
behandlas också motion nr 361, vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
att skogsplant­skolan i Furuby bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottet har i sitt betänkande avstyrkt
motionsyrkandet. Jag kan ändå inte underlåta att här och nu framhålla den stora
betydelse som Furuby skogsplantskola har för Jönköpings län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jönköpings län är ett av landets mera betydande län från
skogsproduk­tionssynpunkt. Länet har ca 690 000 hektar skogsmark, och det av
skogs­vårdsstyrelsen i länet beräknade behovet av plantor under andra hälften
av 1980-talet är mellan 18 och 20 miljoner plantor per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också framhålla att förutsättningarna för
plantodling vid Furuby är mycket goda och i visst avseende unika i jämförelse
med andra plantskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Furuby plantskola odlar barrotsplantor av hög kvalitet,
anpassade till förhållandena på sydsvenska höglandet, och efterfrågan på dessa
plantor är mycket stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En nedläggning av Furuby kommer att leda till brist på
plantor. Bristen kan bli ännu mera påtaglig på grund av att täckrotsplantan -
har det visat sig -ännu inte kan ersätta barrotsplantan, som har en överlägsen
överlevnadspo­tential.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som sysslar med skogsvård vet att det är ytterst
olämpligt att sätta ut frostkänsliga plantor i områden med hög frostfrekvens.
Den meteorologiska statistiken visar att just sydsvenska höglandet har den
högsta frekvensen nattfroster under vegetationsperioden i hela landet.
Klimatförhållandena ställer speciella krav på plantkvaliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något som också förekommer här är en besvärlig
gräsvegetation, som lätt förkväver den magrare täckrotsplantan. Barrotsplantan
däremot växer snabbt ifrån gräsvegetationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försurningen, som mer och mer breder ut sig, leder till
ersättningsbehov -även då är det betydelsefullt att få plantor som passar på
just höglandet. -Detta är - mycket kortfattat - de skogliga motiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har med detta velat visa att en situation med för
liten tillgång till lämpliga plantor måste betraktas som allvarlig, särskilt
med hänsyn till skogsbrukets samhällsbetydelse och den långsiktiga hantering
som skogspro­duktion är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat motiv för att ha Furuby kvar - det är nog så
viktigt - är att östra delen av Jönköpings län, där Furuby skogsplantskola är
belägen, är den region som under lång tid haft den svagaste utvecklingen, både
befolknings­mässigt och sysselsättningsmässigt. Varje förlust av
arbetstillfällen innebär ytterligare påfrestningar på denna del av Jönköpings
län. Vid Furuby plantskola handlar det om 35 arbetstillfällen - de anställda är
kvinnor mest!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också nämna att en enig skogsvårdsstyrelse och en
enig länsstyrelse vid ett flertal tillfällen, i skrivelser och vid
uppvaktningar, klart understrukit vikten av att plantskolan får fortleva. Detta
vill vi motionärer också understryka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är med beklagande vi nu konstaterar att jordbruksut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skottet avstyrker vår motion. Vi anser detta vara fel.
Från skogsproduktions-     Nr 112&lt;br&gt;
synpunkt är det angeläget att Furuby skogsplantskola i Jönköpings län    
Torsdaeenden&lt;br&gt;
bibehålls. Jag yrkar därför bifall till motion nr 361.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &amp;quot;Vi Oscar, med Guds nåde, Sveriges,
Norges, Götes och&lt;br&gt;
Vendes konung, göre veterligt: att, sedan vi, som ansett att den enskilda&lt;br&gt;
hingsthållningen, hästaveln och hästuppfödningen kraftigast uppmuntras&lt;br&gt;
och befordras genom prisbelöningar, i nådigt brev av den 1 nov 1872&lt;br&gt;
förordnat---- .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta, herr talman, var citerat ur Svensk
författningssamling nr 13 år 1874. Den var den första statliga kungörelsen om
statens stöd till och omtanke om svensk hästavel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110 år har förflutit sedan denna kungörelse vann laga
kraft. Under tiden fram till nu har den svenska hästen haft sina speciella
talesmän i riksdagen och i samhället, väl medvetna om hästens betydelse för
vårt land. Avspärr­ningssituationerna vid de bägge världskrigen skulle inte ha
klarats utan hästen. Vårt försvar skulle inte ha fungerat osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiderna ändras, mekaniseringen gjorde hästen omodern.
Armén avhästa-des helt 1976. I jordbruket har hästen sedan länge varit
försvunnen. Maskinerna har tagit över i skogen. Ändå har det funnits personer
som envist menat att hästens historia inte var färdigskriven, att arbetshästen,
brukshäs­ten, fortfarande kunde ha en uppgift som nyttodjur, till skillnad från
den ökande andel nöjeshästar som fått ett kraftigt genombrott de senaste
årtiondena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så blir det nu inte. I dag signerar riksdagen regeringens
och ett enhälligt jordsbruksutskotts förslag - det sista statliga stödet och
ansvaret för brukshästen tas bort. Dödsrunan finns i proposition och
utskottsbetänkande. Utskottets skrivningar är välmenta och bär
kompromisskrivandets aningslös­het. De är för staten till intet förpliktande-vissa
meningar får t. o. m. något av löjets skimmer över sig, exempelvis när man
talar om &amp;quot;den nya stiftelsens ansvar för sin uppgift, till gagn för den
norrländska glesbygden&amp;quot;. Skall den norrländska glesbygden gagnas, då måste
man nog ta till andra medel än några dussin hingstar på en uppfödningsstation i
norra Jämtland. Eller när utskottet bedyrar sin tacksamhet till domänverket för
att stiftelsens hästar skall kunna få köras i domänverkets skogar. Ja, det
skulle bara fattas att man även bannlyst uppfödningsanstaltens hästar från att
få vistas i statens skogar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att förändra utskottets eniga förslag här i dag enligt de
tankar som utvecklats i motion 1869 av Nils Åsling m. fl. är nog en övermäktig
uppgift. Men låt mig ändå få inskrivet i riksdagens protokoll ett tack till
alla dem som i mer än hundra år har förstått värdet av en svensk brukshäst och
genom tiderna räddat den svenska hästen, åkarhästen, jordbrukshästen och skogs­hästen
genom statligt stöd och omtanke. Det är ett tack till många människor, enskilda,
organisationer, riksdagsledamöter och statsråd, som under de 110 åren haft en
positiv inställning och känt statens ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
statiiga ansvarets tid är nu förbi. I dag uttalar jordbruksutskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ledamöter
sin välvilja - för den kostar ingenting. Den är till intet förpliktan­de. Den
svenska brukshästen har gjort sitt. Den är enligt utskottet inte en statlig
krona värd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Själv är jag helt övertygad om att detta är ett
kortsiktigt synsätt. Efter att ha hört Margareta Winbergs inlägg i debatten i
går, där hon tolkade utskottsbetänkandet, är det nu nödvändigt, herr talman,
att yrka bifall till motion 1869 och avslag på utskottets skrivning i
motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta anförande instämde Kerstin Göthberg (c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om det vore så att andre vice talman Anders
Dahlgren uppbar sitt ämbete som talman i fullständig isolation från
riksdagsarbetet i övrigt, skulle man enbart ha varit något förvånad över hans
inlägg. Nu gör han inte det. Anders Dahlgren är suppleant i jordbruksutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De synpunkter han här har framfört måste ha undanhållits
utskottet av de övriga centerledamöterna på grund av att man inte tyckte att
han företrädde centerpartiet eller att han inte företrädde en uppfattning som
var bra för hästen. Varför, Anders Dahlgren, har de här synpunkterna inte
kommit till uttryck i utskottsarbetet? Det måste ha varit fullt möjligt att
göra dem hörda där. Här får utskottets skrivning - som trots allt är en
framgång i förhållande till propositionen - råsopar. Jag menar bestämt att det
utskottsbetänkande som samtliga utskottsledamöter nu står bakom är mycket
bättre än en aldrig så prydlig reservation från centerpartiet. Hästaveln kommer
inte att leva vidare och bli bättre på grund av en aldrig så prydlig
reservation. Jag vill gärna säga att centerpartiets ordinarie ledamöter i
jordbruksutskottet har visat bra mycket mera ansvar för hästaveln än vad Anders
Dahlgren av opportuna skäl här i dag ger uttryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Menar Arne Andersson i
Ljung att en förutsättningför att en motionär skall vara framgångsrik är att
han motionerar i eget utskott och deltar i diskussionen där? Jag trodde att det
var så, att utskottets ledamöter behandlade de motioner som kommit in till
utskottet oavsett om motionären fanns i utskottet eller inte. De synpunkter jag
har framfört finns i motion 1869.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26
ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det som Anders Dahlgren just nu gav uttryck
för är självklarheter och behöver inte kommenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som är långt mera intressant är om synpunkterna i
motionen var så värdefulla för hästaveln i landet att de nu måste drivas till
reservation eller om det var viktigare att utskottets ledamöter kunde enas om
någonting som trots allt är ganska bra för hästaveln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är om de ordinarie centerledamöterna i utskottet
hade samma uppfattning som Anders Dahlgren. Det hade varit rimligt att släppa
fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;honom till
bordet så att han kunnat argumentera - förhoppningsvis mycket skickligare än de
ordinarie ledamöterna - för den klokskap som här kommit till uttryck. Jag
tycker att detta i någon mån är ett slag under bältet och ett försök att göra
sig litet till &amp;quot;kille&amp;quot; i kammardebatten i förhållande till sina
kolleger som är ordinarie ledamöter i utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det måste vara varje motionär obetaget att
framföra sina synpunkter i riksdagen. Nu har ju kammarens ledamöter möjlighet
att också rösta på motionen. Jag är övertygad om att utskottet, som är enigt,
kommer att vinna. Jag beklagar det, och jag beklagar de till intet
förpliktigande skrivningar som finns i utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets-område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28
PAUL LESTANDER (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den debatt som hölls här i kammaren i går
kväll kom också att handla om skogsvårdsintensitet och om lämpliga mål och medel
i skogspolitiken. Debatten hade sin främsta orsak i de borgerliga förslagen om
sänkning av skogsvårdsavgiften och i vpk-förslaget om en ökning av anslaget
till skogsvårdsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den skogsutredning som i slutet av 1970-talet redovisade
sin syn på läget i skogen rapporterade om mycket stora eftersläpningar och
brister i vården av våra skogar; Sju årsytor i röjningseftersläpning. För få
planteringar. Otillfredsställande resultat på många av de områden som
planterats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk anser att skogsvårdsstyrelserna borde ha fått en
ökning av sitt anslag. Grunden för att få en efterlevnad av skogsvårdslagen
måste vara att man har tillräckliga resurser för att tillse att den efterlevs.
Vpk gav sitt stöd för en höjning av skogsvårdsavgifterna för att staten med de
medlen skulle kunna öka stödinsatserna för skogsvård. Jan Fransson sade i går
kväll att dålig lönsamhet i skogsproduktionen inte kunde godkännas som skäl för
dålig skogsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönsamheten i skogsindustrin är f. n. mycket god. Hade det
funnits en vilja att säkra ökade resurser för skogsvård kunde
socialdemokraterna i fjol ha stött vårt förslag om en produktionsavgift på
skogsindustrin. Sak samma gäller de förslag vi lade fram om att
gallringsplikten inte enbart skulle gälla ungskog. Vi krävde i skogsvårdslagen
också att stamkvistning skulle skrivas in som en normal skötselåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av de förslag vi också framförde var ett åtgärdspaket
för skogsvård. Tyvärr har vi inte hittills sett några insatser för att
förverkliga något av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har vänt mig till socialdemokraterna med dessa frågor
och påpekan­den. Det beror på att de godkänner att skogsvårdsinsatserna är
otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De borgerliga företrädarna bagatelliserar de uppenbara
bristerna i skogs­vården. Bristerna har funnits och finns inom alla kategorier
av skogsägare. Men alla skogsägare brister inte i skogsvård. Skall vi klara av
att avhjälpa de brister som finns måste vi vara beredda att öka insatserna. Då
måste vi övergå från vackra deklarationer till målmedvetna insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
IVAR VIRGIN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta skall varken handla om Oscar &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller hästar, utan om de s.k.
5;3-bidragen. Moderata riksdagsmän från Skaraborgs län har framlagt en motion
1866 om en avveckling av de s. k. 5:3-bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden är att riksdagen hösten 1981 fattade beslut om
att anslå 200 milj. kr. per år i 15 år för att avveckla lågproducerande
bestånd, nämligen 5:3-skogar. Pengarna skulle i huvudsak gå till bidrag för
återplantering, och beslutet grundade sig på skogsvårdslagens 5 § där det sägs
att ny skog, i regel gran, någon gång tall, skall anläggas när skogen är gles
eller består av olämpligt träslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 1 januari 1982 satte programmet i gång. Det var
framför allt avsett för glesa och dåliga barrskogar, närmast i Norrland.
Norrlandslänen och Kopparbergs län har fått mest pengar, men år 1983 utgick
ändå inte mindre än 53 milj. kr. till de syd- och mellansvenska länen. Där är
det framför allt lövträd som faller och ersätts med gran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionen bygger på den uppfattningen att våra lövskogar är
en värdefull tillgång för vårt land och för vår natur. Motionen bygger också på
en tro att den enskilde skogsägaren bäst fattar beslut om hur en viss mark
skall användas om han gör det utan statiiga styrsignaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom utgår motionen från det starka behov som
föreligger att spara i den statliga budgeten. Förslaget innebär en besparing av
150 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Enligt vår mening är det riktiga och viktiga besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(bidrag till jordbrukets rationalisering)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 204 röster mot 88 för
reservation 1 av Arne Andersson i Ljung m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(markförvärv för jordbrukets rationalisering)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 46 för
reservation 2 av Einar Larsson och Kerstin Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (domänverkets medverkan i
strukturrationaliseringen, m.m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 158 röster mot 133 för
reservation 3 av Einar Larsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (vissa jordbrukspolitiska frågor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som
ställdes mot reservation 4 av Einar Larsson och Kerstin Andersson - bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3
(täckande av förluster på grund av statUg kreditgaranti)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av
Einar Larsson och Kerstin Andersson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=493 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3
  (bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tnrsrlaupn rlen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
  hemställan bifölls med 172 röster mot 119 för reservation 6 av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsda;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Einar
Larsson och Kerstin Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=511 height=47&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=47 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A
  nslag inom jord-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt
  8 (främjande av trädgårdsnäringen)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;                                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bruksdepartemen-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
  hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Einar Larsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=96 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tets
  verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.fl. -
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 10 (främjande av husdjursaveln m.m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot motion 1869 av
Nils Åsling m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 13 (inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 274 röster mot 18 för
reservation 8 av John Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(avveckling av skogliga bidragsformer m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 46 för
reservation 9 av Einar Larsson och Kerstin Andersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (förhandlingar med skogsbrukets representanter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av
Einar Larsson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (beskattnings- och tvångsförslag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mot 16 för
reservation 11 av Börje Stensson. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 17 (Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av
John Anders­son - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(Furuby plantskola)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot motion 361 av
Kersti Johansson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (bidrag till skogsvård m.
m.) Utskottets hemställan, som ställdes mot dels reservation 14 av Arne
Andersson i Ljung m.fl., dels reservation 13 av Einar Larsson och Kerstin
Andersson i motsvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt
21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1, 3
och 4 (stöd till byggande av skogsvägar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av
John Anders­son - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (öppethållande av skogsbilvägar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan med godkännande av utskottets
motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i
reservation 16 av Einar Larsson m. fl. anförda motiveringen - bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt
23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 b (fiskeristyrelsen)
Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Börje Stensson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 26 (lån till fiskerinäringen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 158 röster mot 134 för
reservation 18 av Einar Larsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(statens livsmedelsverk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av
Einar Larsson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2-4
(bidrag till djurens hälso- och sjukvård m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 151 röster mot 141 för
reservation 20 av Håkan Strömberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (miljövårdsinformation)
Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Lars Ernestam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (anslag till Mark för naturvård)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av
Lars Ernestam och Paul Lestander - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (ersättningsfrågor vid bildande av nationalpark vid
Stenshuvud och utvidgning av Muddus nationalpark)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av
Einar Larsson m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 a
(överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 24 av Einar Larsson och
Lennart Brunander-som ställdes mot reservation 25 av Lars Ernestam - med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 232 röster mot
56 för reserva­tion 24 av Einar Larsson och Lennart Brunander. 4 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 b (bevarande av fjällnära urskogar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 26 av
Einar Larsson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagenden. 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag inom jord­bruksdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 46 (särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m. m.) Utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 27 av Lars Ernestam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  biföUs
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (stöd till miljöskyddsteknik, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 28 av
Arne Anders­son i Ljung m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (informationsinsatser m.m.)
Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av Paul Lestander&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 51&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 14 för
reservation 30 av Lars Ernestam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:16
om anslag till bidragsförskott m. m. (prop. 1983/84:100 delvis), 1983/84:17 om
utbetalning av barnbidrag m. m. samt 1983/84:18 om anslag m. m. till
Socialdepartementet m. m. och till Omsorg om barn och ungdom (prop. 1983/84:100
delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkanden 16,17 och 18 kommer att behandlas i tur och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ordning,
och voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först
upptas socialutskottets betänkande 16 om anslag tiU bidragsförskott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragsförskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragsförskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till socialutskottets betänkande 16, som vi
nu skall behandla, angåeiide anslag till bidragsförskott m. m. har vi moderater
fogat en reservation. Vi anser att möjligheter finns att öka återbetalningen av
bidragsförskotten och därigenom redan under kommande budgetår minska statens
utgifter för bidragsförskotten med ett belopp om 110 milj. kr. Därmed skulle
enligt vårt förslag anslaget till bidragsförskott budgetåret 1984/85 uppgå till
1,2 miljarder. Bidragsförskotten utgår till barn under 18 år som endast en av
föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av någon annan än
föräldrarna. Vid gemensam vårdnad av barn kan bidragsförskott också utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragsförskotten skall i princip återbetalas av de
underhållsskyldiga föräldrarna. Det borde kunna ske i något större omfattning
om vissa rationaliseringar och regelförändringar i den allmänna försäkringen
kan komma till stånd. Preskriptionstiden för fordran på återbetalning av
bidragsförskott, som nu är tre år, borde kunna förlängas. Det finns dock starka
sociala skäl för en kortare preskriptionstid än den för andra skulder vanliga
tiden tio år. Försäkringskassorna hinner ofta inte med en effektiv
kravverksamhet inom den korta preskriptionstid som nu gäller. Det händer inte
sällan att underhållsskyldiga får ökade inkomster och bättre möjligheter att
återbetala bidragsförskotten helt eller delvis. Därför, herr talman, borde man
med en lämplig avvägning mellan sociala hänsyn och nödvändigheten av en
effektiv återkrawerksamhet kunna fastna för en till fem år uppgående
preskriptionstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Införsel av krav på återbetalning av bidragsförskott sker
i dag på lön och sjukpenning. Det finns knappast någon anledning att andra
former av ersättning för inkomstbortfall med ungefär motsvarande
kompensationsnivå som i fråga om sjukpenningen skall vara undantagna från
införsel, t. ex. dagersättning från arbetslöshetsförsäkring eller
vuxenstudiebidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkringskassorna bör få vidgade befogenheter att
medverka till avtal och att vid behov föra talan inför domstol i sådana fall
där den underhållsskyl­dige fått bättre ekonomi. Den vårdnadshavande har inte
eget ekonomiskt intresse av att bevaka detta, enär bidragsförskott utgår upp
till full nivå i de fall där underhållsbidrag avtalats eller fastställts till
en lägre nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser även att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag till lagändringar som behövs för att ge försäkringskassan rätt att föra
talan i de fall då vårdnadshavaren inte har intresse av att göra detta, därför
att det förmodas att underhållsbidraget ändå inte skall komma att överstiga
bidragsförskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ensamförälderkommittén har också tagit upp
förslag om regeländringar i syfte att uppnå förbättrad återbetalning. Även
andra har framfört sådana synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till den moderata
reservationen i socialutskot­tets betänkande 1983/84:16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32
INGEMAR ELIASSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som Ingvar Eriksson redan har beskrivit,
utgår bidragsför­skott för barn för vilka endast en av föräldrarna har
vårdnaden eller då vårdnaden ombesörjs av annan än föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föräldrar som är underhållsskyldiga skall i princip
återbetala vad som utges i bidragsförskott, dock maximalt motsvarande det
underhållsbidrag som bestämts. Det betyder att bidragsförskott utgår först och
att underhålls­bidraget återkrävs därefter. Anslaget för utgifterna för detta
ändamål måste alltså räcka till även om inkomsten skulle öka till följd av
bättre återkrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I flera motioner sägs att nettot i dag är för dåligt och
att återkravsverksam-heten borde effektiviseras. Detta sägs i motioner från
både folkpartiet, centerpartiet och moderata samlingspartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen sägs att återkraven f.n. endast
täcker 36% av bidragsförskotten. Ensamförälderkommittén nyanserar emellertid
den siff­ran. Av det som debiteras - allt kan av olika skäl inte återkrävas -
kommer f.n. 78% in. Också detta kan sägas vara för dåligt. Denna andel av det
debiterade beloppet stiger dock, och det kan ytterligare förbättras genom de
åtgärder som Ingvar Eriksson här har beskrivit, dvs. bättre rutiner i
försäkringskassorna och längre införseltider för kronofogdarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om detta föreligger emellertid enighet. Frågan har
nämligen enligt uppgift varit föremål för diskussion i de överläggningar som
har förevarit mellan partierna om försvarsanslaget. Där har man träffat
överenskommelse om en besparingsram, och i denna besparingsram finns denna
fråga upptagen; dock avses ett betydligt lägre belopp än det som här nämns som
möjligt att återkräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen har såvitt jag vet hävdat att utgiften blir lägre
därför att återkraven förbättras. Det är alltså inte utgiften som minskar utan
inkomsten som stiger om man väljer de förslag som Ingvar Eriksson här
argumenterar för. Nettot bUr bättre och statsfinanserna stärks, men anslaget
måste ändå räcka till för de utgifter som statsverket är skyldigt att ikläda
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker därför att reservationen är något ologisk.
Dessutom har ju även moderaterna varit med om överenskommelsen i
försvarsfrågan, där den här frågan har varit uppe till behandling. Det finns
därför egentligen dubbel anledning att avstå från reservation; när den nu ändå
finns, finns det dubbel anledning för riksdagen att avslå den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlas också en annan fråga, där
motionärerna kan inhösta en framgång. Det gäller bidragsförskott som motsvarar
stöd till ensamstående adoptivföräldrar. Dessa föräldrar får i dag inte
bidragsför­skott, eftersom det inte är möjligt att fastställa det biologiska
föräldraskapet. Motiveringen har varit att den som adopterar vet vad han eller
hon ger sig in på. Det är sant, men det är ändå en något småaktig inställning.
De barn som blir adopterade får ju en chans till en bättre framtid än de annars
skulle ha haft. Det handlar om ungefär 300 föräldrar som befinner sig i denna
situation, och så noggrann som prövningen är vid adoption kan man räkna med att
det också i framtiden kommer att vara ett litet antal. Det är alltså inte fråga
om något stort ekonomiskt åtagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragsförskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragsförskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet säger nu att alla barn i Sverige skall ha ett
likvärdigt ekonomiskt grundskydd, men att det får ankomma på regeringen att
fundera över den tekniska utformningen. Ensamförälderkommittén har också
föreslagit att det skall ges ett med bidragsförskottet likvärdigt stöd. Regeringens
bered­ningsgrupp för familjepolitiska frågor har föreslagit att ett likvärdigt
stöd skall utgå, och regeringen har ställt sig bakom det förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu alla egentligen är överens utgår jag från att ett
sådant här bidrag kan träda i kraft redan vid årsskiftet, i alla fall så fort
som möjligt. Motionärerna kan alltså inhösta en framgång, men framför allt kan
de föräldrar och barn som det här är fråga om förvänta sig bättre tider när det
gäller deras ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till hemställan i
dess helhet i socialutskottets betänkande nr 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 INGVAR ERIKSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är riktigt, som ordföranden i
socialutskottet säger, att det i och med försvarsöverenskommelsen skapades en
viss enighet om att man genom införsel skulle kunna öka inkomsterna från de
förskotterade underhållsbidragen och att detta skulle kunna vara ett bidrag i
finansieringen av de utgifter som man i försvarsöverenskommelsen var ense om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Eliasson är kritisk mot vår reservation och talar
om att riksdagen har dubbel anledning att avslå den. Vi moderater anser ändock
att det är viktigt att vi strävar efter en hög återbetalning. Även om vi i
praktiken inte kan räkna med att de regler som förordas av oss kan göra att vi
till 100 % får in pengarna, anser vi ändå att det är riktigt att göra vad vi
kan för att öka inkomsterna från de förskotterade underhållsbidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill alltså yrka bifall till den reservation som vi
har avgett, trots socialutskottets ordförandes uppfattning att kammaren bör
avslå den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 INGEMAR ELIASSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill understryka att vi i sak har samma
mening, dvs. att återkraven bör effektiviseras och att detta kan ge ett för
statsverket bättre netto när det gäller utgifter och inkomster i det här
avseendet. Men vi vet ännu inte hur mycket detta kan ge. Vi måste därför ha ett
anslag som räcker till för den beräknade utgift som statsverket här ikläder
sig. Det är därför som det är vanskligt att dra ned på anslaget innan vi har
sett effekterna av effektivare återkrav. Också efter det att vi har sett dessa
effekter behöver vi sannolikt ha ett anslag som täcker bruttot, även om nettot
sedan kommer att förbättras med tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av dessa
skäl vill jag understryka att jag finner reservationen överflödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om socialutskottets
betänkande 18.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 35 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu till att debattera socialutskottets
betänkande 17 om utbetalning av barnbidrag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befolkningsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 36 GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 1 socialutskottets betänkande 1983/84:17 om
utbetalning av barnbidrag m.m. har jag, inte utan en viss häpnad, funnit min
motion 1983/84:399 behandlad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionen, som anknyter till ett måhända drastiskt men
också mycket träffande uttalande av den nuvarande statssekreteraren för
utrikeshandeln Carl Johan Åberg, utmynnar i en hemställan att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att motverka att svenska folket
&amp;quot;avvecklar sig självt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet nöjer sig med att hänvisa till vad det dåvarande
socialutskottet uttalade i befolkningsfrågan i sitt betänkande 1977/78:32 och
anser sig med denna hänvisning böra avstyrka motionen. Av dem som våren 1978 -
för sex år sedan - deltog i socialutskottets arbete med denna fråga finns nu
föga mer än ett halvt dussin ledamöter kvar i utskottet. Det kan därför vara
skäl att upprepa vad utskottet då krävde, nämligen att &amp;quot;regeringen utan
dröjsmål bör överväga vilka åtgärder som - utöver den planerade undersökningen
av orsakerna till födelseminskningen - bör vidtas med anledning av den oroande
befolkningsutvecklingen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under dessa sex år har åtskilliga undersökningar av
orsakerna till födelseminskningen sett dagens ljus, från statistiska
centralbyrån och nu senast från Ingvar Carlssons framtidskansli, men de
åtgärder som det gamla socialutskottet begärde har lyst med sin frånvaro. Det
gamla socialutskottets betänkande skrevs mot bakgrund av ett födelsetal på 93
250 barn, medan motsvarande tal för 1983 hade gått ned till 91 500.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den trankilitet med vilken dagens socialutskott betraktar
denna utveck­ling tyder på att utskottets ledamöter är benägna att med större
jämnmod än vad det tidigare socialutskottet visade acceptera att svenska folket
fortsätter att - för att citera Carl Johan Åberg - &amp;quot;avveckla sig
självt&amp;quot;. Det räcker tydligen med &amp;quot;undersökningar&amp;quot;, som
översiktligt redovisas i budgetproposi­tionen, under det att det kan anstå
ytterligare med sådana åtgärder som det gamla socialutskottet ville se vidtagna
&amp;quot;utan dröjsmål&amp;quot;. Jag undrar om inte det nuvarande socialutskottet
borde skaffa sig Erland Hofstens bok i frågan, som nu föreligger i en ny,
reviderad och uppföljd upplaga. Där framgår det också vilken betydelse varje
&amp;quot;förlorad&amp;quot; barnårgång har för möjligheterna att för framtiden
reparera den kraftiga befolkningsminskning och ändring av befolkningens
ålderssammansättning som nu successivt förestår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nog hade det varit rimligare att ta upp denna
motion i samband med det betänkande om familjepolitiken som utskottet förr
eller senare, på ett eller annat sätt, måste pressa fram. Ty det är
familjepolitikens allmänna inriktning och den kraft med vilken den genomförs,
som blir avgörande för om frågetecknet i Ingvar Carlssons barnbok skall kunna
förvandlas till ett utropstecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är litet frustrerande för en
akutmedicinare att finna att riksdagen ännu efter 175 år envist fasthåller vid
1809 års konstitutionsut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befolkningsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skotts rekommendation till riksdagen att vara
&amp;quot;visligt trög till verkning, men fast och stark till motstånd&amp;quot;. Men
man har ju börjat vänja sig, fast jag måste bekänna att det tar emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslutet redovisas efter debatten om socialutskottets
betänkande 18.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 37 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergår nu till att debattera socialutskottets
betänkande 18 om anslag m. m. till Socialdepartementet m. m. och till Omsorg om
barn och ungdom. I fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning om
samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen,
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
INGEMAR ELIASSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Avsikten var ursprungligen att vi i dag
skulle behandla familjepolitiken i dess helhet. På grund av att regeringen och
regeringspartiet har dröjt med ställningstagandet till frågor om förbättrat
familjepolitiskt stöd har det inte varit möjligt. Nu pågår emellertid
överläggningar mellan representanter för socialutskottet och skatteutskottet
från alla de fem riksdagspartierna i denna fråga. Förslagen om förbättrat stöd
till barnfamil­jerna kommer därför upp till beslut här i kammaren senare i vår.
Det är viktigt att understryka att det inte behöver innebära någon fördröjning
av ikraftträdandet av besluten jämfört med vad som hade varit möjligt med
beslut i dag. Det är angeläget för mig att betona detta, då det enligt
folkpartiets mening är bråttom med att ge barnfamiljerna förbättrat ekono­miskt
stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I socialutskottets betänkande nr 18 behandlas emellertid
en annan del av familjepolitiken som är nog så viktig, nämligen barnomsorgen. Riksdagen
tog i höstas ställning till frågan om ett nytt statsbidragssystem, och det är i
stort sett samma yrkanden och argument som återkommer nu. Debatten borde därför
kunna göras ganska summarisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag viU emellertid först beklaga att frågorna om statsbidrag
till barnomsor­gen och det familjepolitiska stödet inte kan behandlas
samtidigt. Det finns otvivelaktigt många beröringspunkter. Barnfamiljernas
möjlighet att klara sin del av kostnaderna för barnomsorgen förbättras
naturligtvis med förbättrade barnbidrag, vårdnadsbidrag och/eller
skattereduktioner. I folk­partiet menar vi att den omfördelning av resurser
till barnfamiljernas förmån som är nödvändig skall innebära att föräldrarna får
förbättrad ekonomi, dvs. att pengarna går direkt till föräldrarna och att
valfriheten därmed kan öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statsbidragssystem som riksdagen antog i höstas för
den kommunala barnomsorgen har många svagheter. De två allvarligaste, som jag
ser det, är frågan om vistelsetider på dagis och behandlingen av de enskilda
daghem­men. Vistelsetiderna innebär att barnet i princip måste vara på dagis
sju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;timmar per dag för att helt statsbidrag skall utgå till
kommunen. Genomsnittstiden för barn i heldagsomsorg är fem till sex timmar. De
nya reglerna innebär alltså att barnen måste vara på dagis längre tid för att
kommunen inte skall gå miste om statsbidrag. Om inte föräldrarna går med på
detta måste kommunen skriva in två barn i stället för ett på samma plats,
annars blir resultatet högre avgifter så småningom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till detta kommer den överinskrivning som
statsbidragssystemet redan i sin konstruktion - summa per inskrivet barn -
stimulerar till. Den extra inskrivning som vistelsetiderna leder till kan visa
sig mycket olycklig. Utöver de orsaker jag här har pekat på leder de dessutom
sannolikt till konflikter mellan föräldrar och personal och till ökad
byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min gissning är att många barn, för vilka i dag utgår
statsbidrag för heldagsomsorg, med det här systemet endast kommer att berättiga
kommu­nen till statsbidrag för halvdagsomsorg. Det betyder att det sammanlagda
statsbidraget till en viss kommun kommer att sjunka. Detta kanske i själva
verket är en av regeringens avsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra allvarliga svagheten är behandlingen av enskilda
daghem. Efter diskussionerna i utskottet i höstas förbättrades
regeringsförslaget något på den punkten. Men alltjämt gäller att ett
föräldrakooperativ får lägre statsbidrag än ett kommunalt drivet daghem även om
omsorgen i alla avseenden är av samma kvalitet. Detta beror på att kostnaderna
för en daghemsplats hålls nere i föräldraledda daghem genom mycket frivilligt
och ideellt arbete. På denna idealism åker stat och kommun snålskjuts. Detta
är, enligt min mening, inte att stödja och stimulera till ökat engagemang från
föräldrarnas sida, utan det är att försvåra den och visa otacksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den situation vi nu befinner oss i borde alla tillskott
till barnomsorgen som fyller de uppställda kvalitetskraven hälsas välkomna. Det
är enligt min mening ekonomiskt oklokt av socialdemokraterna att inta denna
snåla inställning. Med en mindre doktrinär inställning från socialdemokratiskt
håll skulle vi kunna få fler platser i barnomsorgen till samma summa pengar.
Denna inställning går til syvende og sidst ut över barnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mittenregeringen förelade riksdagen 1981 ett reformerat
förslag till statsbidragssystem för barnomsorgen. Det innebar att staten skulle
ta på sig 40 % av bruttokostnaderna. Riksdagen antog förslaget, men den nya
majoriteten efter valet 1982 rev upp beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tycker i folkpartiet att det statsbidragssystemet
alltjämt är överlägset det som socialdemokraterna nu infört och riksdagen
antagit. Vi tycker emellertid inte att riksdagen varje år kan ändra på de
ekonomiska förutsätt­ningarna för denna verksamhet. Det skulle försätta
kommunerna i ett mycket besvärligt läge. Det är anledningen till att vi nu inte
yrkar på att det system som beslutades i höstas omedelbart skall rivas upp
några månader efter det att det har införts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot anser vi att arbetet bör starta med att bereda
frågan om ett ännu enklare statsbidragssystem, när erfarenheter efter ett par
år kan dras av det nu införda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi tycker
att kommunerna borde ges ett större ansvar för barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra förtroendevalda i de olika partierna på det kommunala
planet är lika intresserade som vi i riksdagen av en god barnomsorg. De borde
därför kunna anförtros att avgöra fördelningen på olika former inom
förskoleverk­samheten. Ett på så vis förenklat system medför vissa
övergångsproblem; det är jag medveten om. Det är därför nödvändigt att låta det
föregås av överläggningar med kommunerna. Men regeringen bör ges i uppdrag,
föreslår vi, att nu påbörja arbetet med ett statsbidragssystem med den
inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I reservation nr 7 har centerledamöterna
utvecklat synpunk­ter på inriktningen av barnomsorgen. Från folkpartiets sida
kan vi instämma i vad som där sägs. Utskottet anför egentligen ingen annan
mening. Reserva­tionen kan ge intryck av att skillnaderna är större än vad de
faktiskt är. Utskottet redovisar att utvecklingen går i den riktning som
reservanterna önskar, varför inget särskilt initiativ anses erforderligt. Jag
har med den här förklaringen velat understryka att ett avslag på den
reservationen ändå innebär ett instämmande i dess syfte. Det är ju ingen
ovanlig behandling här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 5
och i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
ANN-CATHRINE HAGLUND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I december 1983 antog riksdagen ett nytt
system för statsbidrag till barnomsorgen. Vi moderater kritiserade då det
systemet på avgörande punkter, och vi upprepar nu vår kritik såväl i vår
partimotion om familjepolitiken som i reservation 1 i socialutskottets
betänkande 18. Vi kräver förslag om ett nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen, och det skall uppfylla följande krav:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunal
daghemsverksamhet får inte gynnas på bekostnad av enskilda alternativ och
familjedaghem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Deltidsförskolan
skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltids­förskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lång
daghemsvistelse får inte leda till ett oproportionellt stort statsbidrag
jämfört med kortare vistelsetider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. Anslagsutrymme
måste medges för en vårdnadsersättning.&lt;br&gt;
Dessutom anser vi att kommunerna skall kunna komplettera med entre­&lt;br&gt;
prenadförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statsbidragssystem som infördes i december innebär
styrning av barnomsorgen mot kommunala daghem och därmed diskriminering av
alternativ barnomsorg. Familjerna har inte frihet att välja den omsorgsform som
de anser bäst. Alternativa vägar att driva och finansiera barnomsorg försvåras.
Men så har ju mångfald, alternativ och valfrihet heller aldrig varit viktigt
för socialdemokraterna, trots allt fagert tal om frihet. Den politik
socialdemokraterna för medför valfrihet bara för dem som har pengar att köpa
sig valfrihet. Vi moderater syftar till valfrihet för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att det är hög tid att myndigförklara familjerna
genom att ge största möjliga frihet att välja såväl livsform som arbetsfördelning
och hur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;man vill
fördela och kombinera vård och omsorg i hemmet med förvärvsarbe­te, vilken
barnomsorg man vill ha och vilken pedagogisk inriktning man vill ha på sina
barns förskola och skola. Familjerna måste kunna välja. Våra uppgifter som
politiker är att stödja familjen, uppmuntra alternativ och mångfald.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då krävs att skatte- och bidragssystemen inte styr
familjerna. Det krävs en reformering av familjebeskattningen, så att den bygger
på hur många som skall leva på inkomsten. Det är den viktigaste
familjepolitiska reformen. En vårdnadsersättning är ett annat viktigt inslag i
vår familjepolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men det är
också helt nödvändigt att stimulera mångfald i barnomsorgen. I dag har vi,
praktiskt taget, kommunalt monopol på barnomsorgens område, eftersom
statsbidraget är så snedvridande. Samtidigt vet vi att det är ungefär dubbelt
så vanligt i enbarnsfamiljer som i familjer med tre eller flera barn att
använda sig av den kommunala barnomsorgen. Det är vidare ungefär dubbelt så
vanligt i SACO-familjerna att använda den kommunala barnomsorgen som i
LO-familjerna. Den dyra kommunala barnomsorgen går inte alltid till dem som är
i störst behov av samhällets barnomsorgsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidragssystemet diskriminerar den enskilda
barnomsorgen och de enskilda förskolorna. De enskilda förskolorna får betydligt
mindre statsbi­drag-om de nu får något alls. Vad kommer regeringens nya
proposition att innebära? Det hade varit bra och ett bevis på aktning för
riksdagen om propositionen hade varit tillgänglig inför den här debatten. Men
enligt ett pressmeddelande från socialdepartementet skall affärsmässigt drivna
dag­hem och fritidshem falla utanför statsbidragsreglerna. Vad menas med detta?
Vad betyder affärsmässigt? Betyder det möjligen att inkomster och utgifter
skall gå ihop? Vad händer då om ett kommunalt daghem drivs så att inkomster och
utgifter går ihop?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begreppet &amp;quot;affärsmässigt drivna daghem och
fritidshem&amp;quot; är ett under av oklarhet. Jag hoppas att vi senare av Anita
Persson kan få en förklaring av vad detta kan innebära. Är det inte kvaliteten
på verksamheten och önskemålet från tusentals svenska familjer om en bra
barnomsorg till rimligt pris och i valfri form som skall vara avgörande? Vem
som driver barnomsor­gen är av underordnad betydelse så länge verksamheten
fyller högt ställda krav på kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater förstår inte det socialdemokratiska sättet
att tänka och resonera i fråga om barnomsorgen. Vi vet att många svenska
barnfamiljer behöver ha barnomsorg. Vi vet att de kommunala
barnomsorgsplatserna inte räcker. Dessutom är de för dyra både att bygga och
att driva. Vi vet att alla familjer inte vill ha kommunal barnomsorg, utan
någon annan form av barnomsorg. Vi vet att många familjer vill ha alternativ
pedagogik. Vi vet att alla barn inte passar på kommunalt daghem och att det i
glesbygd är orealistiskt att bygga daghem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidraget måste därför utformas så att det är rättvist
och neutralt när det gäller tillsynsform och huvudman. Då stimulerar vi ju
framväxten av alternativa barnomsorgsformer och förskolor, föräldrakooperativ,
förskolor drivna av kyrkor och ideella föreningar, entreprenadverksamhet, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1983/84:112-115&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed stimulerar vi också föräldrar att engagera sig och
ta initiativ till glädje och nytta för barnen. Föräldramedverkan är mycket
större i enskilt driven verksamhet än i kommunal. Samtidigt räcker samhällets
resurser till fler barnomsorgsplatser, eftersom enskild barnomsorg regelmässigt
är billigare. Enskilda alternativ ger fler platser till lägre kostnader än
samhällets barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste i Sverige i dag finna nya vägar på alla områden
och stimulera till nya lösningar och initiativ. På barnomsorgens område finns
konstruktiva idéer som kan utvecklas till bra barnomsorg för våra barn. Men då
måste man ha målsättningen att ge valfrihet, att myndigförklara familjerna och
att få barnomsorg med kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
kritik mot statsbidragssystemet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Familjedaghemmen spelar en stor roll i barnomsorgen som
alternativ och komplement i både tätort och glesbygd. Men statsbidragen gör det
lönsam­mare för kommunerna att ensidigt satsa på daghemmen, trots att detta är
den totalt sett dyraste omsorgsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare: Statsbidrag utgår inte till deltidsförskolan, den
allmänna förskolan för sexåringar. Den allmänna förskolan för sexåringar är
mycket viktig för barnens personlighetsutveckling, och den innebär en social
och pedagogisk träning för skolstarten. Sexåringarna behöver den som träning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad kommer statsbidragssystemet att innebära för deltidsförskolan
för sexåringar? Ja, eftersom statsbidrag kommer att utgå till barnomsorg på
deltid, under förutsättning att barnen vistas där minst fyra timmar per dag, är
risken stor att kommunerna kommer att försöka slussa över sexåringarna till
sådana korttidsdaghem. Trots att dessa korttidsdaghem kostar betydligt mer per
barn än deltidsförskolan, blir de billigare för kommunerna. Det här kommer att
innebära att sexåringarna riskerar att gå miste om den viktiga träningen inför
skolstarten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidragssystemet innebär också en styrning mot långa
vistelsetider, trots att alla torde vara överens om att barn inte bör få för
långa dagar på daghem. Det är fel när statsbidragen på detta sätt gör det
lönsamt för kommuner att hålla barnen kvar. Dessutom leder tidsreglerna också
till att systemet blir krångligt och måste innebära kontroller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mycket mer kritik kan framföras mot
statsbidragssystemet, och för att fullständiga kritiken vill jag hänvisa till
vad vi moderater sade i december innan beslutet fattades här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förs en livlig debatt i Sverige i dag om hur
besväriigt barnfamiljerna har det, särskilt de flerbarnsfamiljer som skall leva
på en enda inkomst. Allt fler kräver en skattereform. Allt fler vill kunna
välja sitt sätt att leva, sin arbetsfördelning och sin barnomsorg. Allt fler
reagerar mot den starka och sneda subventioneringen av kommunal barnomsorg. Man
vill ha alternativ. Man vill ha möjlighet att välja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har nu återigen haft möjlighet - i
samband med våra motionskrav och i samband med att propositionen om statsbidrag
till enskild barnomsorg lades fram - att visa att man lyssnar till människornas
krav på frihet och valfrihet. Men socialdemokraterna tar inte den möjligheten.
Man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vill inte
stimulera alternativ. Man står fast vid ambitionerna att styra barnomsorgen mot
kommunal institutionsvård. Man säger nej till ett statsbidrag som är neutralt
beträffande omsorgsform och huvudman och ger samma statsbidrag till enskild och
kommunal barnomsorg. Därmed försvårar man också för kommunerna att finna nya
och flexibla problemlösningar och att komplettera med entreprenad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna säger också nej till att anslaget till
barnomsorg skall medge utrymme för vårdnadsersättning. Vårdnadsersättningen är
viktig för familjernas valfrihet. Föräldrarna kan använda dem till att betala
för valfri barnomsorg - hemma, kommunalt eller enskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraternas inställning är sorglig därför att den
förhindrar rättvisa, mångfald, valfrihet och effektivitet, något som skulle
komma barnen till del. Dessutom beror kvaUteten i barnomsorgen till mycket stor
del på om många alternativ får växa fram, om nya pedagogiska idéer uppmuntras
och nya modeller stimuleras. Det allmännas skolor och förskolor har ofta dragit
nytta av den pedagogik som har utvecklats i alternativa förskolor och skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och
5. När det gäller reservation 7 av Rosa Östh och Karin Israelsson vill jag
förklara att innehållet i reservationen i mycket överensstämmer med vad jag har
sagt här i kammaren, med vår reservation och med innehållet i vår motion. Av
formella skäl kommer vi moderater dock inte att rösta för den reservationen
utan avstå i den voteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I reservation 17 avstyrker de moderata
ledamöterna i socialutskottet regeringens förslag till medelsanvisning till
barnmiljörådet, därför att vi anser att barnmiljörådet bör avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom anges i betänkandet har vi moderater sedan 1978/79
varje år i motioner yrkat på avskaffande av det som tidigare benämndes
lekmiljörådet och som sedan blev en central förvaltningsmyndighet och nu heter
barnmiljö­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnmiljörådet är ett centralt organ som skall verka för
förbättringar i barns miljö, med särskild tonvikt på lekmiljö, och för en ökad
säkerhet för barn och ungdom. Detta är utomordentligt viktiga uppgifter - för
barnen, för familjen och för hela samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser dock att detta är uppgifter som bör ankomma på
socialstyrelsen, i' den mån de inte kan skötas i kommunerna inom
socialtjänstens ram. Det är i kommunerna som det främsta arbetet bör bedrivas.
Socialstyrelsen bör ha det övergripande ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är alla överens om att barnen är en utsatt grupp och
att det är mycket viktigt att värna om barns miljö och säkerhet. Detta måste
genomsyra familjepolitiken och alla de åtgärder som vi över huvud taget vidtar
i samhället. Att på olika sätt stödja familjen och föräldraskapet är
naturligtvis det främsta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men att i detta kärva ekonomiska läge bibehålla en central
förvaltnings­myndighet anser vi vara onödig byråkrati. Ansvaret för barns och
ungdomars miljö och säkerhet måste åvila alla i samhället; föräldrarna, skolan,
förskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar således bifall till reservationerna
1, 5 och 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf, 40 ROSA ÖSTH (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I det betänkande vi nu behandlar berörs en
rad frågor som gäller barnomsorgen, och där statsbidragsgivningen är den mest
framträ­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla barn behöver omsorg - det är något vi betraktar som
självklart. Först och främst är det föräldrarna som har ansvar för sina barn
och deras uppväxtvillkor, men i den viktiga uppgiften har de rätt att få stöd
från samhällets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi centerpartister är övertygade om att det behövs en
större valfrihet för barnfamiljerna. För att föräldrarna skall kunna ge sitt
bästa i sin föräldraroll måste de ha större möjlighet än nu att välja den
omsorgsform som bäst motsvarar deras önskan och deras behov. Vi är också
övertygade om att det är i kommunerna man bäst avgör hur den samhällsstödda
barnomsorgen skall vara utformad. Det är där man känner till var människor bor
och hur de arbetar, vilket behov av barnomsorg de har - om det är på hel- eller
deltid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade 1981 på den dåvarande regeringens
förslag att ett nytt statsbidragssystem skulle införas, vilket skulle ha gett
kommunerna den önskade utökade friheten att anpassa barnomsorgen efter egna
förutsätt­ningar. Det systemet verkar inte styrande vad gäller omsorgsform, och
inte heller avgörs bidragets storlek av barnens vistelse- eller
inskrivningstid. Det ger en större regional rättvisa genom att
deltidsförskolan, som är en tung bit för många glesbygdskommuner, räknas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet skulle också ha gett utrymme för en utbyggnad av
vårdnadser­sättningen, vilket på ett avgörande sätt skulle bidra till ökad
valfrihet för småbarnsföräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna gjorde i valrörelsen stor affär av det
här tidigare beslutet. Det skulle, sade man, innebära en försämring för
barnomsorgen och därmed också för barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom barnfamiljerna då var en av socialdemokraterna
mycket omhul­dad grupp gjorde man till ett av de stoltaste vallöftena, att
beslutet i fråga skulle rivas upp av en socialdemokratisk regering. Så skedde
också, kort tid efter regeringsskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tog man ett år på sig för att tänka ut ett nytt
bidragssystem. Efter vad som sagts från socialdemokratiskt håll kunde man ha
anledning att vänta sig ett förträffligt system, som skulle ha satt fart på
utbyggnaden av barnomsor­gen, garanterat en hög kvalitet och som alltså, kort
sagt, skulle ha gynnat barnfamiljerna. Men så blev det nu inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya systemet blev en besvikelse i kommunerna, inte
minst för socialdemokratiska kommunpolitiker - det är ingen hemlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten menar dock att det nya systemet ger
ökat utrymme för lokala lösningar utan att sociala och pedagogiska mål
eftersatts. Detta må vara majoritetens förhoppning, men det är knappast vad som
är verklighet ute i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Visst har man fått en viss utökad frihet - man har
fått friheten att överinskriva barn. Jag tänker inte överdriva vådorna av
detta, men inte rimmar det särskilt väl med tidigare uttalanden från
socialdemokratiskt håll i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har tagit in den öppna förskolan i statsbidraget, vilket är bra. Men varför vägrar
man att ge bidrag till deltidsförskolan, som är en så angelägen verksamhet när
det gäller många barn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
regionala orättvisan har också ökat genom att familjedaghemmen, som är den
naturligaste verksamhetsformen i många glesbygder, klart missgynnas. Det visar
bl. a. beräkningar som Kommunförbundet nyligen presenterat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
allra mest negativa med det nya systemet är nog ändå kravet på 7 timmars
inskrivningstid för barnen för att helt statsbidrag skall utgå. Detta innebär
stora förluster för många kommuner, vilket kan tvinga fram för barnfamiljerna
ytterst olyckliga styrregler. Från centerpartiet föreslår vi att nuvarande
system för statsbidrag till barnomsorgen ersätts med det system som den förra
regeringen föreslog och som riksdagen antog 1981. Det innebär alltså ett bifall
till motion 2109 i motsvarande delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har många gånger konstaterats att det fattas åtskilligt innan barnom­sorgen är
utbyggd till full behovstäckning. Kommunerna kommer inte att klara det om de
inte ges större frihet och större möjligheter att utveckla nya alternativa
verksamhetsformer. Inte minst föräldrakooperativen har visat sig ge en mycket
fin barnomsorg, och de är värda all uppmuntran. Det är därför beklagligt att
den verksamheten inte jämställs med övrig barnomsorg i statsbidragshänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion 633 påtalar Ulla Tilländer och jag behovet av att kommunerna får
information om de samlade erfarenheter som finns vad gäller alternativ
barnomsorg. Det har nu framhållits att en hel del är på gång av det som vi
efterlyser. Bl. a. skall en rapport från socialstyrelsen komma inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har t. v. låtit oss nöja med vad som sägs från utskottet, men vi kommer
givetvis att följa denna fråga med uppmärksamhet, eftersom det finns flera goda
skäl för att påskynda tillkomsten av nya och bra barnomsorgsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med det sagda yrkar jag bifall till reservationerna2, 5 och 7 och i
övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Förra veckan var jag på ett symposium som handlade om morgondagens
barnomsorg. I en av föredragningarna sade en företrädare för socialstyrelsen så
här: Våra farhågor beträffande det nya statsbidragets inverkan på överinskrivningarna
verkar ha besannats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
så är det nog tyvärr. Alltför ofta kan man i pressen läsa om nya och stora
överinskrivningar. Och dessa överinskrivningar försämrar kvaliteten i
barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna gick emot det förslag till nytt statsbidrags­system som den
socialdemokratiska regeringen lade fram därför att vi ansåg att det inte
uppfyllde de krav som man måste stäUa på ett statsbidragssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening måste ett statsbidragssystem utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut barnomsorgen.
Bidragen måste också utformas så att de gynnar en kvalitativt bra barnomsorg.
Det nuvarande systemet gör varken det ena eller det andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att säkra både den kvantitativa och den kvalitativa
utbyggnaden föreslår vänsterpartiet kommunisterna dels ett driftsbidrag, dels
ett tempo­rärt anordningsbidrag. Driftsbidraget skall utgå, menar vpk, med 75 %
av de faktiska driftskostnaderna och på så sätt täcka personalkostnaderna. För
att man åtminstone skall infria utbyggnadslöftet från femårsplanen föreslår vi
ett anordningsbidrag för de ca 60 000 platser i daghem och fritidshem som
fattas för att de löftena skall vara infriade. Anordningsbidraget bör täcka 20
% av kommunernas investeringskostnader för dessa platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet och också centern har i debatten varit inne på
att kommunerna bör ha större ansvar och större frihet vad gäller barnomsorgen.
De år jag har varit med och debatterat frågan om utbyggnad av barnomsorgen har
det visat sig att kommunerna inte klarar att ta ansvar för denna utbyggnad.
Därför måste riksdag och regering ta sitt ansvar, så att kommunerna får en
chans att bygga ut barnomsorgen i den omfattning som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KvaUteten inom barnomsorgen är i hög grad beroende på hur
stor personaltätheten är, hur utbildad personalen är, hur stora barngrupperna
är och hur stora ytor barnen får att leka på. Trots alla försök att påstå
motsatsen är dessa delar viktiga byggstenar för en bra barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs bindande normer, menar vi, för såväl
personaltäthet och gruppstorlek som ytor. Om man inte fastställer sådana normer
kommer vi att få en ojämlik och försämrad barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har nyligen givit ut Förslag till
pedagogiskt program för förskolan. Förslaget är just ute på remiss, och därför
måste man naturligtvis avvakta remissinstansernas yttranden. Men några
kommentarer tycker jag ändå man skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta pedagogiska program är tänkt som ett svar på den
diskussion som förts om att det saknas en målsättning för barnomsorgen och som
utmynnade i kravet på någon form av läroplan för förskolan. Ett sådant svar är
socialstyrelsens pedagogiska program, men det har ett alldeles för allmänt innehåll.
Mest består det av självklarheter eller, som en facklig företrädare uttryckte
sitt missnöje vid presentationen av programmet: Det är en pedagogisk grundkurs
för kommunalpolitiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förväntningarna på programmet har varit stora, och därför
är det en besvikelse att programmet inte innehåller en genomgång av mera
bestämda sociala och pedagogiska moment, kring vilka förskolans verksamhet
skulle kunna byggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk vill varna för att använda ett pedagogiskt program som
ett redskap att skyla över uppenbara kvalitativa brister inom barnomsorgen. Det
pedagogis­ka programmet får inte bli ett alibi att slippa förbättra kvaliteten
inom barnomsorgen. Utan personella resurser, utan lagom stora barngrupper och
utan sex timmars arbetsdag kan. det bU svårt att genomföra ett pedagogiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;program
såsom det var tänkt, nämligen för att åstadkomma en bra och jämlik barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All barnomsorgsverksamhet, menar vi i vpk, skall vara
avgiftsfri för föräldrarna och i stället finansieras över skatten. Frågan om
föräldraavgifter-na bör bli föremål för överläggningar mellan staten och
kommunerna. Målsättningen med överläggningarna bör vara att barnomsorgstaxorna
successivt skall trappas ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att Sten Andersson intresserar sig för taxorna är bra.
Vänsterpartiet kommunisterna ser med positiv förväntan fram mot mera konkreta
åtgärder för att avskaffa orättvisorna med taxorna. I går hade jag besök av
barnstugepersonal som berättade att kostnaderna för en daghemsplats kan skilja
på mellan 6 000 kr. och 7 000 kr. per år mellan en kommun och en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Privatiseringen inom barnomsorgen har berörts här i
debatten. Jag vill då för vpk :s räkning deklarera två principiella synpunkter
på vad som skall gälla för barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första skall alla privata, ekonomiska
vinstintressen hållas utanför barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra har samhället - i det här fallet kommunerna
- skyldighet att upprätthålla en kvalitativ kontroll av barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ann-Cathrine Haglund från moderaterna sade att man måste
ha frihet att välja. Till den valfrihetsdebatten kan man säga att vi inte får
någon valfrihet förrän vi har en utbyggd barnomsorg som motsvarar de behov som
finns. I dag står hundratusentals barn i kö för barnomsorg. Någon valfrihet
finns inte för de barnen och de föräldrarna förrän man har byggt ut
barnomsorgen så att den täcker den verkliga efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare finns det, Ann-Cathrine Haglund, många undersökningar
som visar att föräldrarna vill ha kommunal barnomsorg - det är valfrihet på ett
annat sätt - i vanliga daghem, i vanliga fritidshem. Det visar de undersök­ningar
som har gjorts. Någonting annat har man inte fått fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill avsluta mitt anförande med att påstå att
vänsterpartiet kommunis­terna har en annan syn på meningen med barnomsorgen än
den som de andra partierna iriksdagen har och som också kommer till uttryck i
socialutskottets betänkande. Vi har även en annan målsättning med barnomsorgen.
Vi accepterar inte en konjunkturstyrd barnomsorg. Vi menar att alla barn skall
ha rätt till en bra barnomsorg, alldeles oavsett om deras föräldrar arbetar,
studerar eller är arbetslösa. Barn behöver en bra barnomsorg för sin egen
skull. Därför måste barnomsorgen byggas ut så att alla barn som vill ha plats
också får en sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till
vpk-reservationerna i detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagenden 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 42
ANITA PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den 7 december 1983 beslöt riksdagen om
införande av ett helt nytt statsbidragssystem. Vi hade då en lång debatt om
detta nya system, som innebär att statsbidrag numera utgår per inskrivet barn i
daghem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fritidshem
och familjedaghem kombinerat med ett årsarbetarbidrag i dag­hem och fritidshem.
Dessutom utgår bidrag för barn med behov av särskilt stöd och till s. k. öppen
förskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
vi hört av de tidigare inläggen har samtliga partier yrkat på att ett nytt
statsbidragssystem skall utformas. Men oenigheten mellan partierna är total om
hur det bör se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
statsbidragssystem som nu gäller har tillämpats i knappt tre månader. Det har
givit möjlighet för kommunerna att pröva egna lösningar för att fler barn skall
kunna få utnyttja barnomsorgen samtidigt som det begränsar den automatiska
ökningen av statens kostnader. Samtidigt med att beslutet om ett nytt
statsbidragssystem infördes, beviljades också 30 milj. kr. per år till
kommunerna i utvecklingspengar. Socialdepartementet genomför nu 15 regionala
konferenser för att träffa representanter för landets samtliga kommuner och
informera om dessa utvecklingspengar, och ansökningar rörande olika projekt har
redan inkommit. Dessutom genomförs tillsam­mans med Kommunförbundet en enkät
för att se vilken effekt det nya statsbidragssystemet har fått i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
då knappt tre månader sedan ett nytt system har införts ånyo diskutera ett nytt
statsbidragssystem finns det inga skäl till. Det bästa måste vara att
kommunerna nu i lugn och ro får arbeta efter det nya statsbidragsbeslutet, och
uppföljningen av detta får visa om några justeringar erfordras. Jag yrkar
därför avslag på reservationerna 1, 2, 3 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I motion 543 av Bengt Silfverstrand och Lars-Erik Lövdén har yrkats att
statsbidragsreglerna ändras så att statsbidrag inte i någon form skall kunna utgå
till privata daghem som bedrivs i rent vinstsyfte. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en daghemsverksamhet som drivs i vinstsyfte kan
innebära att lönsamhetsintresset riskerar att komma i konflikt med vad vi menar
med en god kvalitet på barnomsorgen. I avvaktan på förslag från regeringen i
denna fråga har motionen dock avstyrkts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
borgerliga partierna har reserverat sig mot utskottets motivering och delar
inte motionärernas uppfattning. Vad jag har erfarit kommer regeringen i dag att
överlämna en proposition till riksdagen om statsbidrag tiU alternativa
barnomsorgsformer, och jag antar att frågan på nytt inom en snar framtid kommer
att diskuteras här i kammaren. Jag yrkar avslag på reservation 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I reservation 6 har vpk yrkat att ett temporärt anordningsbi­drag
införs så att målet i den tidigare utbyggnadsplanen kan fullföljas. Utskottet
underströk i december 1983 att det är utomordentUgt viktigt att en plan för den
fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen snarast utarbetas, och riksdagen gav
regeringen till känna att en sådan plan borde föreläggas riksdagen under detta
riksmöte. I avvaktan på utbyggnadsplanen yrkar jag avslag på reservation 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller inriktningen av barnomsorgen bedrivs i många kommuner omfattande
försöksverksamheter med inriktning på kortare beslutsgång, större
kostnadsansvar för personal och stimulans för personliga insatser.
Socialstyrelsen arbetar f. n., som vi har hört, med en rapport om annorlunda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lösningar
inom barnomsorgen. I förra veckan hölls ett symposium om Morgondagens
barnomsorg där socialstyrelsen var en av arrangörerna och där deltagarna kom
från olika kommuner och andra intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I avvaktan
på socialstyrelsens rapport yrkar jag avslag på reservation 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom vid statsbidragsbehandlingen i december har vpk ett
antal reservationer som tar upp målsättningen för utbyggnad av barnomsorgen,
utbyggnadens inriktning, bindande kvaUtetsnormer, fasta vikarier, stödper­sonal
för barn med särskilda behov, tjänsteformer inom barnomsorgen, behörighet för
personal inom barnomsorgen och möjlighet till fortbildning. Under de tre
månader som gått sedan förra behandlingen av dessa frågor har inget framkommit
som ändrar utskottets inställning. Tilläggas kan att när det gäller
fortbildningsinsatser framhåller utbildningsministern i årets budget­proposition
att det är viktigt att högskolan utvecklar sina kontakter med kommunerna så att
högskolans kompetens för utbildningsinsatser kan utnyttjas för kommunernas personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
avslag på reservationerna 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 reservation 16 som gäller ett samlat program för att
förbättra ungdomens situation yrkar vpk att ett konkret åtgärdspaket framläggs
av barn- och ungdomsdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Avsikten med barn- och ungdomsdelegationen är
inte att den skall lägga fram egna förslag. Den skall vara ett rådgivande och
samordnande organ för barn- och ungdomsfrågor inom regeringskansliet, och den
skall hålla nära kontakt med myndigheter, organisationer m. fl. som arbetar med
dessa uppgifter. I december 1983 avlämnade delegationen en promemoria där man
har redogjort för de viktigaste initiativen som tagits under det året. Med
hänvisning till barn- och ungdomsdelegationens uppgift och till den avlämnade
redovisningen av olika initiativ som tagits under det senaste året för att
förbättra barnens uppväxtvillkor yrkar jag avslag på reservation 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I likhet med vad man gjort tidigare yrkar
moderata samlingspartiet på att inga medel beviljas barnmiljörådet. Några nya
argument har inte framkommit i år som föranleder utskottet att ändra sin
tidigare inställning och föreslå att barnmiljörådet avskaffas. Barnmiljörådet
är bl. a. ett centralt organ för säkerhetsfrågor vad beträffar barn och ungdom.
Jag yrkar avslag på reservation 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I den sista reservationen som är fogad till
betänkandet yrkar vpk att någon form av statligt lån till kostnaderna vid
utländska adoptioner bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet är inte berett att tillstyrka införandet av en
sådan lånekonstruk­tion som föreslås av vpk, men utskottet vill liksom när
frågan var uppe förra året understryka att det är angeläget att kostnaderna för
internationella adoptioner hålls nere, så att inte bara de ekonomiskt starka
får råd att adoptera barn från utiandet. F. n. pågår i regeringskansliet en
beredning av frågor rörande internationella adoptioner, och utskottet
förutsätter att regeringen beaktar vilka möjligheter som finns att få en bättre
kontroll över kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
avslag på reservation nr 18.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;. Anf. 43 INGEMAR ELIASSON (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anita Persson säger att det är fel att nu
diskutera frågan om ett annat statsbidragssystem, eftersom vi alldeles nyss här
i riksdagen har beslutat om ett sådant system, som trädde i kraft vid
årsskiftet. Jag kan inte förstå detta. Jag tycker tvärtom att det är mycket
viktigt att diskutera brister i statsbidragssystemet för att man skall få en
god beredskap när det gäller att förändra statsbidragssystem eller införa ett
nytt. Däremot kan jag hålla med om att det vore litet olyckligt att ändra
beslut varje halvår, så att huvudmännen inte vet vad de har att utgå ifrån. Det
är en angelägen fråga att redan nu ta fasta på de svagheter som vi känner till.
Då kan vi börja förbereda ett statsbidragssystem som ger kommunerna större
frihet att prioritera de delar av förskolan som är mest eftersatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår inte riktigt det misstroende som ligger i
påståendet att kommunerna inte kan klara dessa frågor lika bra som vi i
riksdagen. Vi har ju partivänner i kommunerna som sannolikt är lika bra på att
driva dessa frågor som vi. De känner dessutom den lokala situationen och vet
vad som är eftersatt och vad som i första hand behöver byggas ut. En större
frihet för kommunerna att hantera de statsbidrag som utgår tycker jag är fullt
motiverad. Kommunerna har nu 10-15 års erfarenhet av kommunal barnom­sorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diskussionen om statsbidragen till de enskilda daghemmen
bygger inte på någon liten teknisk detalj i statsbidragssystemet, utan beror
uppenbarligen på skilda synsätt. Det kan vara nog så bra med dessa 30 milj. kr.
som utgår för diverse försök. De ersätter naturligtvis inte vad jag har
argumenterat för och som innebär att alla som uppfyller de krav som ställs när
det gäller pedagogik och social fostran bör ha rätt att driva olika
verksamheter inom förskolans ram. Jag tycker det är sorgligt att
socialdemokraterna fäster större avseende vid vem som driver än hur det drivs.
Om de krav som uppställs blir uppfyllda, kan det ju inte vara någon avgörande
skillnad om det råkar ske i ena eller andra juridiska formen, om det kallas för
aktiebolag, kommunal stiftelse, föräldrakooperativ eller någonting annat.
Kvaliteten är avgörande. Jag hoppas verkligen att socialdemokraterna visar så
mycket mod att de vågar tänka om på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 44
ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anita Persson sade att det nya
statsbidragssystemet upp­muntrar till flexibla lösningar för kommunerna. Men om
det nu är så att man är så angelägen om flexibla lösningar borde man stimulera
den alternativa barnomsorgen och de enskilda lösningarna. Det ger ju verklig
flexibilitet. Men i och med att statsbidraget inte är rättvist och ger lika mycket
till de enskilda, blir det ju inte någon flexibilitet. Vi når inte heller
valfrihet och de ytterligare barnomsorgsplatser som vi vill ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anita Persson sade att statsbidragssystemet är för nytt
för att förändras. Men socialministern kommer ändå med en ny proposition om
villkoren för statsbidrag till enskild barnomsorg. Det är ju verkligen en
avgörande förändring för den enskilda barnomsorgen. Jag tycker liksom Ingemar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eliasson att det finns all
anledning att diskutera och kritisera det som är dåligt och försöka få det
bättre. Detta skall inte bara socialministern kunna göra, utan även vi från
oppositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
har jag ställt frågan vad &amp;quot;affärsmässig&amp;quot; betyder. Enligt det
pressmeddelande som kommit i dag är det affärsmässigt drivna daghem och
fritidshem som inte skall få statsbidrag. Men jag har inte fått något svar på
den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker det är märkligt att socialdemokraterna inte ställer upp på målsättningen
att vi skall ha god barnomsorg till svenska barn i så stor omfattning som
möjligt och i enskild regi så länge som vi kan garantera att barnomsorgen är
god och att kvalitén är hög. Det är ju misstro mot både personal och föräldrar
att tro att de inte själva kan se att barnomsorgen är bra om en annan huvudman
anordnar den. Målsättningen måste ju vara hög kvaUtet oavsett vilken huvudman
som ordnar barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller barnmiljörådet vill jag säga att barnens säkerhet och barnens miljö
skall värnas om av alla i vårt samhälle. Det skall inte behövas en central
myndighet och central byråkrati för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
45 ROSA ÖSTH (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson sade att det här nya systemet har medfört ökade möjligheter
för kommunerna att anpassa sin barnomsorg efter lokala behov. Då kan jag
konstatera att regeringspartiet ligger betydligt efter när det gäller att ha
tagit del av reaktionerna i kommunerna i det här sammanhanget. Anita Persson
har tydligen inte tagit del av de diskussioner som systemet har tvingat fram
ute i kommunerna. Där resonerar man nu om att ställa &amp;quot;heltidsbarn&amp;quot;
först i kön, att omforma barnomsorgstaxorna till heltidsbarnens förmån, att
daghemmen kanske måste reserveras för heltids­barnen, medan
&amp;quot;deltidsbarnen&amp;quot; uteslutande får tas in på familjedaghem. Det är
faktiskt inte alls så att det alltid är heltidsbarnen som är de som bäst
behöver en barnomsorgsplats. Jag undrar om detta var vad socialdemokra­terna
tänkte på när de införde systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ställde en fråga till Anita Persson, och jag
tänker upprepa min fråga; Vilka skäl anser Anita Persson det finns för att inte
ta in deltidsförskolan i statsbidragssystemet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 INGA LANTZ (vpk)
replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson sade att vi måste få en plan för utbyggnaden av
barnomsorgen och upplyste om att en sådan plan håller på att utarbetas. Det är
väl bra. Men en plan medför ingen utbyggnad - det har ju tidigare erfarenheter
visat. Den tidigare femårsplanen misslyckades att uppnå det alltför snåla mål
som sattes upp. Någon större tilltro till planer tycker jag inte att man kan ha
om det inte finns ett vettigt statsbidragssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inte att socialdemokraterna värnar om barnomsorgen när de så kallsinnigt
avstyrker vpk-förslagen, som faktiskt skulle både trygga en utbyggnad och säkra
en kvalitativt bra barnomsorg. Vi menar att statsbi­dragssystemet skall
stimulera till en utbyggnad, tvinga kommunerna till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbyggnad. Det skall kopplas in bindande kvalitetsnormer
för att få effekter på den kvalitativa sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns i dag 850 000 barn som har förvärvsarbetande
mödrar. För dessa 850 000 barn finns det 150 000 daghemsplatser, 55 000
fritidshemsplatser och 100 000 familjedaghemsplatser i den kommunala
verksamheten. En enkel addition visar att det faktiskt fattas 500 000 platser.
Det finns alltså ett mycket kraftigt utbyggnadsbehov. Vi kommer aldrig att
komma någonstans vare sig när det gäller utbyggnaden eller när det gäller
kvaliteten om man inte har ett statsbidragssystem som har den konstruktion som
vi har föreslagit i vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvaliteten inom barnomsorgen håller på att försämras.
Överinskrivningar på överinskrivningar och omflyttningar för barn, olika former
av organisato­riska förändringar är vad som håller på att ske ute i kommunerna,
för man måste anpassa sig till det system som föreslagits. Man planerar nu i
vissa kommuner att dra in städpersonal och öka barnstugepersonal för att få
statsbidrag. Nu vet jag inte om man hade räknat med detta när man införde det
här nya statsbidragssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen kan förstås bli ännu sämre, om man låter
vinstintressena börja gälla inom barnomsorgen. Det kommer att skäras ned på
personalsi­dan, och barngrupperna skall vara större för att verksamheten skall
ge någon vinst. Entreprenadverksamheten kan bli ett bekvämt sätt att
ytterligare sänka kvaliteten. En billigare och sämre barnomsorg kommer att gå
ut över våra barns välbefinnande!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 47
ANITA PERSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De förslag som vi i dag diskuterar skulle
innebära att kommunerna skulle få ett betydligt sämre statsbidrag än vad de får
i dag. Det moderata förslaget innebär en minskning av statsbidraget med ca 440
milj. kr., och centerpartiets förslag innebär en minskning med 575 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Deltidsförskolan har vi diskuterat här i kammaren många
gånger. Redan när vi antog förslaget om utbyggnad infördes i det gamla
statsbidragssystemet en tvingande regel för kommunerna att anvisa plats för
samtliga sexåringar i deltidsförskolan. Däremot är det frivilligt för barnen
att delta i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller statsbidragssystemet kommer en uppföljning
att ske, och behövliga justeringar måste då göras. Inom socialdemokratin har vi
natur­Ugtvis målsättningen att all barnomsorg skall vara av bra .kvalitet. Det
är ju därför vi inte vill minska bidragsbeloppet till kommunerna. Om man skulle
införa statsbidrag även till de daghem som är avsedda att drivas med vinst i
aktiebolagsform, måste det innebära en kraftig kvalitativ försämring- annars
finns det ju ingen möjlighet att driva dem billigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagens statsbidragssystem och det som man kommer att
föreslå medför ingen förändring för dagens alternativa barnomsorg. Det har
alltid utgått statsbidrag till den alternativa barnomsorgen. Den förändring som
skedde när det nya statsbidraget infördes var att man inte fick samma stöd som
det kommunala bidraget ger, men den procentuella fördelningen av kostnaderna är
precis densamma som i det gamla systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
Rosa Östh skulle jag vilja säga beträffande överinskrivning att jag      Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=88 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
  den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undrar vad
det fanns för något i centerns förslag som skulle förhindra överinskrivning.
Alla sådana regler togs ju också bort i detta system, och en spärr fanns för
kvalitetsförbättringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var genom den socialdemokratiska motionen som
socialstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta mål, som senare har godkänts av
riksdagen. Ett pedagogiskt program har utarbetats, och det är nu ute på remiss.
Avsikten med detta pedagogiska program är att kommunerna senare skall utarbeta
egna riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag yrkar fortfarande bifall till utskottets
hemställan i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandUngar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 48 INGEMAR ELIASSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De exempel som Rosa Östh har dragit fram visar
på olyckliga konsekvenser av de vistelsetider som det beslutade
statsbidragssystemet medför. Jag har i mitt tidigare inlägg påtalat att det kan
få många olyckliga effekter. Det leder med all sannolikhet till längre
vistelsetider på daghem för barnen än vad föräldrarna egentUgen önskar. Det kan
leda till att det blir fler barn på daghemmen än vad personalen och föräldrarna
önskar och vad som är rimligt utifrån allmänna sociala och pedagogiska
utgångspunkter. Det kan också leda till att det blir lägre statsbidrag till
kommunerna än vad de har i dag. Därtill kommer risken för konflikter mellan
personal och föräldrar när man skall diskutera dessa mycket krångliga regler
och risken för ökad byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att detta borde vara skäl nog att redan nu säga
att det skall rättas till. Något kanske man kan göra inom ramen för
tillämpningsföreskrifter, men det vore klädsamt om Anita Persson ville erkänna
att det nuvarande systemet inte är bra och att regeringen är beredd att rätta
till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om de enskilda daghemmen får
vi i utskottet och i kammaren tillfälle att diskutera senare under våren - med
anledning av en proposition som egentligen aldrig hade behövt skrivas eller
lämnas till riksdagen. När vi nu ändå får en sådan proposition skulle jag vilja
fråga Anita Persson om regeringen är beredd att sluta med diskrimineringen av
föräldrakooperati­ven. Även om socialdemokraterna misstror daghem som drivs i
andra juridiska former - oavsett vilken kvalitet de visar sig kunna uppnå -
borde man ändå kunna ta ännu ett steg för att ge föräldrakooperativen med
kommunal barnomsorg likvärdigt statsbidrag. En sådan ny chans får
socialdemokratin här under våren. Det vore fint om Anita Persson ville medverka
till att i alla fall den skamfläcken tvättas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 49
ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik; Fru talman! Vårt förslag innebär att
anslagsutrymme skall beredas för en vårdnadsersättning till alla barn mellan
ett och tre år. Med en vårdnadsersätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning kan allt fler föräldrar välja andra former av
barntillsyn än den kommunala. Familjerna får bättre råd att, om de så önskar,
låta en förälder vårda barnen hemma. De kan betala för en valfri barnomsorg, i
enskild eller kommunal regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag innebär dessutom ett rättvist statsbidrag
till enskild barnom­sorg. På det sättet stimulerar vi utbyggnaden av den
enskilda och alternativa barnomsorgen. Vi kan få fler platser för samma pengar
eller till en lägre summa. Vårt förslag stimulerar alltså fram fler platser i
barnomsorgen än det nuvarande statsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mycket har i dag sagts om statsbidragssystemet. Det
största felet med nuvarande statsbidragssystem är att det diskriminerar den
enskilda barnom­sorgen - föräldrakooperativ, annan barnomsorg som ges av
ideella förening­ar, kyrkor osv. Det vore riktigt av Anita Persson att erkänna
detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna bör ta den chans som propositionen om
vad de kallar affärsdrivna daghem och fritidshem ger dem till att förbättra
bidragssyste­met, så att de enskilda institutionerna får ett rättvist
statsbidrag och vi får mer barnomsorg av god kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 50 ROSA ÖSTH (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Anita Persson tar här upp frågan om
överinskrivning. Jag sade i mitt anförande visserligen att jag inte tänkte
överdriva vådorna av en viss överinskrivning, men jag anförde också att det
socialdemokraterna nu hävdar rimmar mycket illa med vad de tidigare har sagt om
just överinskriv­ning. De har ju kallat överinskrivning för social nedrustning
och ansett den vara helt förödande för barnomsorgsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerpartiets förslag skulle inte ge oss möjlighet att
garantera kvaliteten, påstår Anita Persson. Hon säger också att vårt förslag
innebär en besparing i förhållande till socialdemokraternas förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag sade tidigare verkar inte det system som vi
föreslog och en tidigare riksdagsmajoritet fattade beslut om styrande - när det
gäller omsorgsform, vistelsetid osv. - på det olyckliga sätt som
regeringspartiets system gör. Vårt förslag ger också, som jag tidigare har
framhållit, utrymme för en mycket nödvändig och angelägen utbyggnad av
vårdnadsersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anita Persson hade inget svar att
ge mig när det gällde deltidsförskolan. Tyvärr måste man nog se det som ett
exempel på hur föga intresserat regeringspartiet är av meningsfulla
regionalpolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 51
INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tror att man tyvärr kan konstatera att
barnomsorgen håller på att försämras - trots den ofta hängivna personalens
ansträngningar - på grund av verkningarna av statsbidragssystemet. Jag skulle
vilja fråga Anita Persson; Hur länge tänker socialdemokraterna åse denna
försämring, både när det gäller utbyggnaden av barnomsorgen och när det gäller
kvaliteten? Detta statsbidrag utgår per inskrivet barn, och man har slopat
ytnormerna och alla kvalitetsnormer. Ett sådant system bäddar för
överinskrivningar. Detta har vi sett i pressen och hört från personalen. Hur
långt skall det gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan
socialdemokraterna säger att man inte kan acceptera detta, att man måste ändra
bidragssystemet och få en annan syn på kvaliteten inom barnomsorgen? Tänker ni
stoppa överinskrivningarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 ANITA PERSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag håller med Inga Lantz om att det är
bråttom med att vi får en utbyggnadsplan, så att alla barn som har behov av det
- det är den gamla målsättningen - skall kunna få plats i barnomsorgen. När
detta beslut fattades i riksdagen sade vi att kvaliteten och de pedagogiska
målen inte fick försämras. Det sker en uppföljning av det nya
statsbidragssystemet. Jag kan inte, som Inga Lantz gör, säga att ytnormen är
ett mått på en bra barnomsorg. Det är naturligtvis innehållet i barnomsorgen
som är det viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller statsbidragssystemet och reglerna för att
statsbidrag skall ges - dvs. att det skall vara sju timmars vistelsetid för att
man skall få ett helt statsbidrag - anser jag att det är viktigt att kommunerna
får ett ökat stöd för heldagsomsorgen. Det finns många barn som har behov av
att få tillsyn under hela dagen, och därför är det viktigt att staten stöder de
kommuner som har denna tillsyn. När vi hade det förutvarande barnomsorgssystemet
fanns det tendenser till att skära ner heldagsomsorgen och att ge barn tillsyn
bara på deltid i daghemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återigen har man tagit upp frågan om vårdnadsersättning i
denna debatt. Vårdnadsersättning är inget alternativ till barnomsorg och kommer
aldrig att kunna bli ett bra alternativ till en utbyggd barnomsorg. Man kan
undra varför ni inte införde den vårdnadsersättning som ni anser är så viktig,
när ni hade sex år på er i regeringsställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Rosa Östh vill jag säga att vi visst anser att
deltidsförskolan är viktig. Därför finns det lag på att kommunerna skall anvisa
alla barn som är sex år en plats i deltidsförskola, om de inte har plats i
daghem. Man skall också anvisa plats till vissa femåringar i glesbygd, vilka då
kommer att gå bara tre dagar per vecka. Jag vet av egen erfarenhet, eftersom
jag själv bor i en kommun med ganska mycket glesbebyggelse, att
deltidsförskolan är viktig där. Vad som också är mycket viktigt är den öppna
förskolan, som vi har gett ett statsbidrag. Den gör att vi kan förbättra
kvaliteten i familjedaghemmen och även för de hemarbetande föräldrarna. Vi har
mycket generösa regler när det gäller statsbidraget till den öppna förskolan
som kan utgå i olika former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att Ann-Cathrine Haglund,
Ingemar Eliasson och Rosa Östh anhållit att till protokollet få antecknat att
de inte ägde rätt till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 53
RUNE BACKLUND (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I socialutskottets betänkande nr 18 behandlas
min och Ulla Tilländers motion 2235 om statsbidragsreglerna till
fritidshemsverksamhet för utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till motionen är de problem som uppstod för
Jönköpings kommun när den 1982 inordnade en av Jönköpings FUB-förening bedriven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fritidshemsverksamhet för
utvecklingsstörda ungdomar i kommunens barn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omsorgsplan. Socialstyrelsen
meddelade under förra året kommunen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 mars
1984&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statsbidrag inte kan utgå till den
verksamheten och att nuvarande statsbi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________    
dragsregler inte medger driftbidrag för fritidshemsavdelningar med enbart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvecklingsstörda. Vi yrkar därför
i vår motion på en översyn av statsbidrags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fYi fYi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reglerna, så att statsbidrag också
kan beviljas till fritidshem med enbart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvecklingsstörda
ungdomar.   Utskottet har gjort en  mycket ingående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;redovisning
av sakförhållandena. En sammanfattning av den redovisningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blir, som
jag uppfattar den, att sakfrågan sönderfaller i tre delproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första önskar man att utvecklingsstörda barn upp
till tolv års ålder så långt som möjligt integreras med övriga barn i kommunens
ordinarie fritidshemsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra medger åldergränserna på fritidsverksamheten
inte statsbi­drag till verksamhet för barn över tolv års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje är det oklart vem som har huvudansvaret för
de utvecklings­störda ungdomarnas fritidshemsverksamhet - landstingskommunen
eller primärkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr hamnar de utvecklingsstörda ungdomarna och deras
föräldrar lätt mellan stolarna i samhället. Det sammanhänger dels med
oklarheter, som utskottet påpekar, om vem som har huvudansvaret, dels med att
den biologiska åldern inte sammanfaller med utvecklingsåldern för de utveck­lingsstörda
ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns, fru talman, ett uttalat behov av
fritidshemsverksamhet för de utvecklingsstörda ungdomar som ar över tolv års
ålder och därmed en positiv särbehandling i statsbidragsreglerna. Vi bör därför
se positivt på den verksamhet som startat i Jönköpings FUB-förening. Det finns
också anledning att påminna om att samhället har fastställt skolpliktsåldern
till 21 år för denna grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bra att utskottet begär ett klarläggande om
ansvarsfördelningen mellan primärkommun och landstingskommun beträffande
fritidsverksam­heten för dessa ungdomar, att man förutsätter att regeringen tar
upp frågan i samband med beredningen av omsorgskommitténs förslag och, om det
visar sig påkallat, också tar initiativ till förändringar om
statsbidragsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi motionärer har därför anledning
att tacka för den positiva behandlingen av vår motion. Låt oss bara hoppas, fru
talman, att lösandet av denna angelägna fråga inte tillåts dra ut på tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 BO
SÖDERSTEN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vissa politiska frågor har starka ideologiska
förtecken. Det gör att sådana frågor ofta är mycket svåra att behandla på ett
rationellt och förnuftigt plan. Dit hör enligt min mening barnomsorgsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns två grundläggande aspekter hos svensk barnomsorg
som en seriös diskussion inte kan undvika. Den första är att den svenska
barnomsor­gen, per plats räknat, är utomordentligt dyrbar. Det andra
grundläggande faktum - som naturligtvis är beroende av de höga kostnaderna - är
att man med nuvarande omsorgsformer bara kan nå en minoritet av våra barn i de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktuella åldrarna. Det medför att det mindre tal som i dag
får plats i barnomsorgen får ta del av en mycket dyrbar form av omsorg, under
det att det flertal som inte får plats praktiskt taget inte får någonting alls.
Det är också svårt att se att vi inom ramen för nuvarande organisationsformer
skall kunna lösa problemet inom överskådlig framtid. Med hänsyn till statens svaga
finanser och kommunernas ansträngda ekonomi finns det knappast realistiska
möjligheter att få daghem för alla på denna sida om år 2000. Det finns också
mer djupgående skäl - som jag här inte skall gå närmare in på. De har med
produktivitetsutvecklingen inom tjänstesektorn att göra, och de leder till att
vår nuvarande barnomsorg relativt sett - även vid en oförändrad volym - kommer
att bli allt dyrare. Detta har å ena sidan lett till att vårt nuvarande system
har skapat mycket flagranta orättvisor mellan dem som får del av barnomsorgen
och dem som inte får del av den. Det har vidare lett oss in i en återvändsgränd
som vi inte på några realistiska grunder kan ta oss ur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De siffror som Inga Lantz tidigare berört i debatten
belyser också på ett utmärkt sätt detta dilemma. 1 det här läget ter det sig
naturligt att höja blicken litet, se sig omkring utomlands och ställa frågan:
Har man samma problem utomlands? Hur har man i så fall löst problemen där?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja, det är klart att man också i andra länder har samma
problem i meningen av att man har behov av en barnomsorg arrangerad av
samhället i ordnade former. Däremot har man knappast alls de specifikt svenska
problemen. Vad beror då det på?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är utgångspunkten för motion 1224, som Yngve Nyquist
och jag har väckt i frågan, där vi har föreslagit att man bör göra en utredning
om införandet av en obligatorisk förskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svaret består, såvitt vi förstår, i att den svenska typen
av barnomsorg, om man ser den i ett internationellt perspektiv, organisatoriskt
sett är helt extrem. Den utformning av barnomsorgen som är helt dominerande
utomlands för barn i åldrarna tre-sex år präglas av den genomförda förskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan ta ett, möjligen litet typiserat exempel, den
franska école martenell. Här börjar barnen vanligen i treårsåldern, och varje
årsklass är sammanhål­len i en, vanligen ganska stor grupp. Skolgången är
vanligen mellan kl. 8.30 och 15.30. Den omfattar ofta lördagar men med en dag
ledig mitt i veckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den pedagogiska uppläggningen är mycket strukturerad, och
förutom olika pedagogiska aktiviteter ingår också ett ordentligt mål lagad mat
och utrymme för sömn/vila i verksamheten. Den som åker till Paris och besöker
ett sådant daghem kan vid lunchen se de små franska barnen sitta mycket
ordentligt, konverserande varandra, ätande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill man hämta exempel från ett annat politiskt system kan
man ta Östtyskland. Uppläggningen är i princip likartad med den franska, även
om grupperna här är något mindre. Vid ett besök i Leipzig som jag gjorde 1981
var den normala storleken i en grupp där 18-20 barn. I Östtyskland, där man
från samhällets sida onekligen lägger ned betydande resurser på barn och
ungdom, inriktade man sig också på att erbjuda de föräldrar som behövde en
längre barnpassning att få en sådan. 1 förskoleåldern innebar det att barnen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1983184:112-115&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunde komma tidigare till förskolan och stanna längre,
under det att de under dessa strötimmar erbjöds aktiviteter i friare form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelarna med en obligatorisk förskola av den här
principiella typen är uppenbara. Med en sådan metod kan man för en rimlig
kostnad nå samtliga barn som önskar gå i denna typ av omsorg. Det råder
knappast någon tvekan om att vi i vårt land med de resurser som vi redan i dag
lägger ned skulle kunna erbjuda plats åt alla barn från tre år och uppåt i
barnomsorgen, om man organiserade en svensk förskola efter de i grova drag
grundläggande principer som gäller utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sannolikt skulle vi därigenom också kunna friställa - och
det är en viktig poäng - stora resurser och överföra dem till de mer intensiva
omsorgsformer som behövs för mindre barn. Troligtvis skulle barnomsorgen då
kunna ta hand om praktiskt taget alla barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För föräldrarna skulle en sådan organisation som jag här
har skisserat innebära mycket stora fördelar. Framför allt skulle alla
föräldrar veta att åtminstone fr. o. m. tre års ålder skulle deras barn ha en
säker plats i barnomsorgen, oavsett var i landet de är bosatta. Det skulle
medföra jämlikhet i detta viktiga avseende, och det skulle ge möjligheter för
föräldrarna till en säker planering. Det skulle också bidra till att avskaffa
de bekymmer, det taktiska kalkylerande och den osäkerhet som i dag omgärdar det
platslotteri som barnomsorgen i realiteten utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En obligatorisk förskola skulle också på ett helt annat
sätt än vad som är fallet i dag erbjuda möjligheter till en mjuk övergång till
småskolan, den riktiga skolan så att säga. Såvitt jag förstår erbjuder denna
övergång ett växande problem här i vårt land. I andra länder, som har den
obligatoriska förskolan, exempelvis i Östtyskland, har man löst detta problem
på ett mycket elegant sätt. Jag tror vi skulle ha åtskilligt att lära därifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi som skrivit motion 1224 har naturligtvis fullt klart
för oss ätt det förslag som vi har väckt om utredning angående möjligheten att
införa en obligatorisk förskola inte är något krav som man vinner någon
popularitet på. Vi har också mycket riktigt redan framställts som bakåtsträvare
av företrädare för de kommunalanställda och av vissa kvinnoorganisationer. Jag
måste säga att detta föga berör mig personligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den demokratiske socialisten måste alltid betrakta sina
utopier som provisoriska. Hon eller han måste alltid vara beredd att inta en
rationell attityd och inte låta kartan ersätta verkligheten. Framför allt får
man inte förväxla mål och medel. Ett medel som för 15 år sedan i dåtidens
situation kunde te sig naturligt, behöver i dag inte längre vara det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte att vi löser våra barnomsorgsproblem genom
att baxa den nuvarande kärran längre och längre in i återvändsgränden. Än så
länge är viljan till omprövning mycket begränsad. I takt med att orättvisorna
består, i takt med att dessa hundratusentals barn bara lämnas åt sitt öde, och
i takt med att svårigheterna permanentas, är jag övertygad om att grogrunden
för nya tankar kommer att växa fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har för dagen inget yrkande, men jag är
övertygad om att vi åtskilliga gånger, både i och utanför den här kammaren, får
anledning att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;återkomma till de mer principiella problemen när det
gäller barnomsorgen, För om man inte löser dem, kommer man aldrig att kunna
lösa problemen på ett effektivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 ANITA PERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tror inte att det är många i den här
kammaren som anser att den svenska barnomsorgen är extrem. Den svenska
barnomsorgen har utformats med hänsyn till såväl arbetsmarknadsmål som sociala
och pedago­giska mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föräldrar skall när de förvärvsarbetar eller studerar
kunna lämna sina barn i en trygg och säker omsorg. Men barnomsorgen är mest
till för barnens skull. Barn har behov av gemenskap och samvaro med andra barn
och av att få förtroende också för andra vuxna än föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk barnomsorg skiljer sig i flera avseenden från andra
länders. En viktig princip i arbetet med den svenska barnomsorgen är att man
inte gör skillnad på tillsyn och pedagogisk verksamhet. Det innebär att vi
måste ställa stora krav när det gäller kvaliteten på verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bo
Södersten hänvisade i sitt anförande till barnomsorgen i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Frankrike är förvärvsfrekvensen mycket låg bland
kvinnorna. Det gör att det är mycket lätt att skicka sina barn till den typ av
barnomsorg som har nämnts. Om vi skulle införa den typen av barnomsorg i
Sverige skulle det innebära att de allra minsta barnen inte skulle ha tillgång
till någon form av organiserad barnomsorg. För de litet större barnen skulle
föräldrarna få ordna någon form av omsorg på morgonen och någon form på
eftermidda­gen. Det skulle innebära bristande kontinuitet och stor oro för
barnen. Det skulle försämra för barnen och medföra att många barn skulle få
psykiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Östtyskland har man ungefär samma uppbyggnad av
barnomsorgen som vi har. Förvärvsfrekvensen bland mammorna är stor där. Det
innebär att man tar emot alla barn som har behov av barnomsorg. Barnomsorgen är
väl utbyggd, men kvaliteten är inte lika hög som i Sverige. Skolbarnen i
Östtyskland anvisas plats i skolan. På morgnarna kan de komma dit, och på
eftermiddagarna får de vistas i mycket enkla former i skollokalerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga partier i socialutskottet anser att det inte går
att införa den här formen av barnomsorg i Sverige. Vi är helt eniga i den
frågan. Vi ser det som mycket viktigt att man bygger ut barnomsorgen och följer
de mål och riktlinjer som vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 56
INGA LANTZ (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bo Södersten började med att säga att den
svenska barnom­sorgen är för dyrbar och att vi därför måste hitta nya modeller
för att få ner kostnaderna och därmed kunna bereda fler barn plats. Jag delar
inte den uppfattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om man platsmässigt kan tycka att barnomsorgen är
dyr, är det en ren samhällsekonomisk vinst att bygga ut barnomsorgen. Många
utredningar har visat det. Nu senast kom Kommunförbundet med sin ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utredning av barnomsorgen, som visar att redan vid 13
timmars förvärvsarbe­te är det lönsamt att bygga ut barnomsorgen, och t. o. m.
när det gäller de &amp;quot;dyra&amp;quot; småbarnsplatserna är det en ren
samhällsekonomisk vinst att bygga ut barnomsorgen. Bo Söderstens argument är
alltså inte hållbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som förs fram i den aktuella motionen är helt nya principer
för barnomsorgen som vi hittills inte har diskuterat. De principer som gäller
för barnomsorgen i Sverige är att vi vill ha en pedagogisk verksamhet som
bygger på sociala grunder. I de länder som Bo Södersten refererar till har man
stora grupper, och man har ofta bara en anställd som skall ansvara för 20-25
barn i en grupp. Detta är långt ifrån de principer som vi har beträffande
närhet till bostaden, kontinuitet i verksamheten, hög personaltäthet och mindre
barngrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är mycket tveksam till att bryta de principer som vi
hittills har kämpat för och som långt ifrån är tillgodosedda inom barnomsorgen.
Att helt kasta om och säga att vi skall ha helt nya principer skulle innebära
en stor försämring av barnomsorgen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 BO SÖDERSTEN (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man behöver naturligtvis inte, därför att man
låter sig inspireras av utländska exempel, efterlikna dem helt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tämligen uppenbart att om vi skulle kunna lösa
förskoleproblemet för de stora grupperna barn i 3-6-årsåldern - det kan bli
litet problem om barn måste lämnas mycket tidigt och måste vara kvar sent, men
de problemen måste rimligen kunna lösas - skulle vi få mycket större resurser
över för de verkligt små barnen, som behöver ha en mer intensiv tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att Inga Lantz och Anita Persson måste ta litet
hänsyn till verkligheten sådan den ser ut och måste inse att det i dag är en
minoritet som får ta del av den kommunala barnomsorgen, medan majoriteten
lämnas utanför. Jag har mycket svårt att se hur vi som företräder det stora
majoritetspartiet i svensk politik skulle kunna godta det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till slut skulle jag bara vilja
ställa en enda fråga till Inga Lantz och Anita Persson och de andra som är
intresserade av denna fråga; Hur kan det komma sig att det som är fullständigt
naturligt och gällande i Moskva och Berlin, i London och Paris, i Nairobi och
Melbourne, bara kan betraktas som ett skämt eller som något totalt undermåligt
i Stockholm och Tystberga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58
ANITA PERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vet inte hur barnomsorgen fungerar i alla
länder. Men jag har besökt de länder som Bo Södersten tar upp i sin motion, och
jag vet hur det fungerar där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statsbidragssystem som vi nu har fått innebär att vi
kan utnyttja resurserna bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har genom en socialdemokratisk motion fått mål angivna
för förskole­verksamheten. Socialstyrelsen håller på att utarbeta ett
pedagogiskt pro­gram. En utredning - kommittén om samverkan mellan förskola och
skola -sysslar med övergången till den obligatoriska skolan och försöker komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underfund
med hur övergången skall kunna underlättas. Och det pågår många
försöksverksamheter ute i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också infört bidrag till den öppna förskolan för
att även de barn som inte har fått någon plats inom ramen för
daghemsverksamheten skall kunna tillgodogöra sig pedagogiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
än en gång avslag på Bo Söderstens motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 INGA LANTZ (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det verkar som om Bo Södersten inte tror att
det skulle gå att bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning med det system
som leder barnomsorgen i vårt land. Men det är klart att det skulle gå att
bygga ut barnomsorgen, bara man prioriterar resurser för detta. Den debatten
har vi fört tidigare här i dag - att det anslås för litet medel för att trygga
en kvantitativt och kvalitativt bra barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väl också på tiden att man inser att barn måste få
kosta, och kostar man inte på barnen en bra barnomsorg kommer det kanske att
kosta samhället mycket, mycket mer vid senare tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har besökt en hel del av de länder som nämnts här och
studerat barnomsorgsverksamhet, och jag är skeptisk till de stora barngrupper
och det ganska auktoritära barnomsorgssystem som man byggt upp i de länderna.
Det skulle kännas väldigt främmande för mig att börja arbeta på ett sådant
system i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 60
MARGO INGVARDSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill ställa några frågor till
utskottsmajoriteten, som har avstyrkt min motion om samhällsstöd till
adoptioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets företrädare sade att en Uknande motion hade
behandlats i anslutning till förra årets budgetproposition och att man, med
hänvisning till vad man tyckte då, avstyrkt även min motion. Det är nu inte
riktigt sant, för den tidigare motionen gick ut på att det skulle ges ökat
anslag till nya adoptioner, medan min motion handlar om en lånekonstruktion för
att åstadkomma en förbättring direkt för föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men den fråga jag vill ställa till utskottets företrädare
är om vi kan vara överens om en beskrivning av nuläget när det gäller
internationella adop­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst kostar det förfärligt mycket pengar för
föräldrarna att adoptera barn. 30 000-40 000 kr. för en adoption är ingen
ovanlig summa, och dessa höga kostnader gör det omöjligt för andra än
välsituerade att adoptera barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar också om utskottet kan instämma i att om bara
välsituerade har möjlighet att adoptera, så får vi en social snedrekrytering av
adoptivföräld­rar, och det kan väl knappast vara önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De höga kostnaderna gör det till en omöjlighet - även för
mer välbeställda familjer- att adoptera syskon till ett tidigare adopterat
barn. Och vi kanske kan vara överens om att det är bra även för adoptivbarn att
ha syskon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi vet att
det i det övervägande antalet fall är en ofrivillig barnlöshet hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;makarna
som gör att de önskar få adoptera ett barn. Vi kanske kan komma överens så
långt. Sedan får vi se hur det går med den bedömning av vad som kan göras för
att rätta till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den debatt som förs till och från - på senaste tiden har
den förts ganska livligt - om varför vi föder så få barn har samtliga
deltagare, framför allt ledande socialdemokrater, uttalat sin oro över nedgången
i vårt barnafödan­de. Man har betonat att vi behöver fler barn och att det
ligger i hela landets intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden måste, såvitt jag vet förstår,
adoptivbarnen - även om de inte är så många - vara ett välkommet tillskott. Och
ett samhällsstöd till adoptioner, som jag har föreslagit i motion 443, kommer
inte att medföra särskilt höga kostnader för samhället. Vi kan snabbt göra ett
räkneexempel, så att vi får en uppfattning om vilken ungefärlig nivå
kostnaderna ligger på. Det sker årligen ca 1 200 adoptioner genom de
auktoriserade adoptionsorga­nisationerna - och det är i främsta hand dem mitt
förslag berör. 1 200 familjer skulle, enligt förslaget, av staten få låna 30
000 kr. var. Det gör, enligt mina uträkningar, 36 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man tänker sig att varje familj får en bidragsdel på 5
000 kr. av de 30 000 kronorna skulle det innebära 6 milj. kr. Kvar står alltså
30 milj. kr., som skall fördelas som lån och betalas tillbaka. Man kan tänka
sig en lånetid på 15-20 år och en låg och fast ränta - som ligger precis
ovanför inflationen. Då går det alltså inte med förlust för staten. Regeringen
har lovat oss en inflation på 4 %, och om man tänker sig en ränta på 5 % skulle
det innebära en inkomst för staten om 1,5 milj. kr. per år. Om man lägger ränteinkomster
och amorteringar i samma pott och på det sättet får en fond blir det ungefär
som de gamla bosättningslånen - pengarna kommer att gå runt, och det skulle
efter ett visst antal år inte behövas några nya friska pengar för en sådan
adoptionsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan skall man givetvis ställa de ökade
samhällskostnaderna om 6 milj. kr. - bidragsdelen - mot vad det kostar
samhället med föräldrar som får egna biologiska barn. De föräldrarna får ju
redan ett samhällsstöd till sina barn under graviditet och förlossning. Man kan
beräkna att en förlossning kostar någonstans mellan 5 000 och 8 000 kr.
beroende på vilket sjukhus förloss­ningen sker på. Om vi sedan räknar snålt vad
gäller vårdtid kan vi räkna med 3 000 kr. i vårdkostnader. Det varierar också,
beroende på sjukhuset. Mödrahälsovården före förlossningen kan, också lågt
räknat, beräknas till 3 000 kr. Då är vi uppe i mellan 11 000 och 14 000 kr. i
samhällsstöd till föräldrar som får egna biologiska barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan sedan ställa adoptionskostnaden i relation till vad
det skulle kosta annars för föräldrar som inte har råd med adoptioner - om de
som alternativ skulle välja insemination eller provrörsbarn. Det är en
verksamhet som samhället stöder till ungefär 98%. Jag vet inte riktigt vad en
insemination kostar, men vi har hört talas om att man kan hålla på upp till
ett, ibland kanske två, år med dessa försök. Jag gissar att det också medför en
ganska stor kostnad för samhället.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker
således att mitt förslag, med någon form av samhällslän för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;adoption,
är en mer tilltalande form än inseminationer och provrörsbarn. Och om man skall
se krasst ekonomiskt på det hela tror jag också att det blir billigare i
längden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag glömde det viktigaste - jag yrkar bifall till reservation 18 i
utskottets betänkande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
61 ANITA PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Frågan om internationella adoptioner hade vi uppe förra året, dock inte
det förslag som Margö Ingvardsson nu har ställt. Vi underströk då att det var
angeläget att kostnaderna för de internationella adoptionerna hålls nere, så
att inte bara de ekonomiskt starka får råd att adoptera barn från utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
regeringskansliet håller man nu på och utarbetar en proposition angående utländska
adoptioner. Man har haft en promemoria ute på remiss, och efter
remissinstansernas hörande är det i princip alternativ 3 i promemo­rian som man
arbetar på. Det skulle innebära att socialnämnderna vid privata adoptioner
skall ha ett utiåtande från nämnden för internationella adoptio­ner innan
adoptionen kan godkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
införande av ett statligt lån med samhällsstöd vill jag säga att det i dag inte
finns något ekonomiskt utrymme för en sådan reform. Men adoptionsfamiljerna kan
redan i dag få lån - det finns redan lånemöjligheter. Både Adoptionscentrum och
Familjeföreningen för internationella adoptio­ner har träffat avtal med banker
om lån med förmånliga villkor. Dessa lån är uppbyggda som de s. k. spartanen
men har förmånligare villkor beträffande både amortering och ränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
införande av ett samhällsstöd skulle också kunna få konsekvenser för
kostnaderna i utlandet. Kostnaderna för en adoption skulle bli högre om det
andra landet finge kännedom om att Sverige subventionerar adoptioner. Ett samhällsstöd
kan innebära många faror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar, som jag
tidigare sade, avslag på reservation nr 18.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 MARGO INGVARDSSON
(vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Anita Persson hänvisar till att man genom adoptionsorganisa­tionerna
kan få förmånliga lån. Det är sant att man kan få lån, men så värst förmånliga
är de väl inte! Först och främst krävs det för att man skall få låna att man
har sparat 400 kr. i månaden i åtminstone åtta månader. Räntan på de här
pengarna uppgår till diskontot plus 2,5%. Den varierar alltså med diskontot.
Den ligger f.n. på 13-14,5 %. Amorteringstiden får inte överstiga fem år, har
jag för mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ju inte särskilt förmånliga villkor. Det är fortfarande bara välsituerade
som kan ta lån på sådana villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är tacksam om Anita Persson ger sig tid att titta pä mina beräkningar över vad
ett sådant här samhällslån skulle kosta. Jag tror inte alls på att kostnaderna
i utlandet skulle öka om man fick reda på att vi i Sverige från samhällets sida
stödde adoptioner. Då kan man väl t. ex. genom NIA bevaka den verksamheten och
så att säga konstruera regler som omöjliggör en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnadsstegring från utlandet som motsvarar det
samhällsstöd som ges. Det tycker jag alltså är ett argument som inte håller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 63 ANITA PERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ifrågasätter inte alls Margö Ingvardssons
beräkningar av kostnaderna för ett samhällsstöd. Det förmånliga med de lån som
jag hänvisade till är just att man har en längre amorteringstid än på de
ordinarie sparlånen. Man har längre amorteringstid än fem år och dessutom lägre
räntekostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (medelsanvisningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 211 röster mot 75 för
reservationen av Blenda Littmarck m. fl. 4 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 18 Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(statsbidragssystem för barnomsorgen m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 4 av Inga Lantz med 20 röster
mot 18 för reservation 3 av Ingemar Eliasson. 249 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter biträddes reservation 2 av Rosa Östh och Karin
Israelsson i motsvarande del med 47 röster mot 17 för reservation 4 av Inga
Lantz. 223 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därpå biträddes reservation 1 av Blenda Littmarck m.fl.
med 74 röster mot 45 för reservation 2 av Rosa Östh och Karin Israelsson i
motsvarande del. 169 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutiigen bifölls utskottets hemställan med 140 röster mot
73 för reserva­tion 1 av Blenda Littmarck m.fl. 76 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (statsbidrag till privata daghem bedrivna i
vinstsyfte)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan med
godkännande av utskottets motivering bifölls med 157 röster mot 131 för
utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 5 av Ingemar
Eliasson anförda motiveringen. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 5
(ett temporärt anordningsbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 17 för
reservation 6 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 7
(inriktningen av barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=86 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
  den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som
ställdes mot reservation 7 av Rosa Östh och Karin Israelsson - bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 10
(målsättning för utbyggnad av barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 17 för
reservation 8 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 11 (utbyggnadens inriktning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 12 (bindande kvalitetsnormer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mot 17 för
reservation 10 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (fasta vikarier)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 14 (stödpersonal för barn med särskilda behov)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 15 (tjänsteformer inom barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 16 (behörighet för personal inom barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 17 (möjlighet till fortbildning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 19 (ett samlat program för att förbättra ungdomens
situation)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 6 (barnmiljörådet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av
Blenda Littmarck m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(statligt lån till adoptioner)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 17 för
reservation 18 av Inga Lantz. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Skogsbeskattningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets betänkande 1983/84:27 om vissa
skogsbeskatt­ningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 BO
LUNDGREN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! För inte så länge sedan togs
skogsvårdsavgiftsmedel ut med 0,9%c av det taxerade skogsbruksvärdet. Från den
1 juli detta år kommer uttaget att vara 8%c. Den allmänna fastighetstaxeringen
1981 innebar för många skogsbruk att taxeringsvärdet tredubblades. På grund av
ökningen av uttagsprocenten för skogsvårdsavgiften och de ökade
taxeringsvärdena har skogsvårdsavgiften för många skogsbruk ökat ca 30 gånger
jämfört med avgiften för några år sedan. Det innebär självfallet kraftiga
ekonomiska belastningar för driften av skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsavgiften är enligt alla uttalanden avsedd att
finansiera åtgärder som kommer hela skogsbruket till del. Den är inte avsedd
att bli en ren skatt som finansierar statens utgifter. Mot bakgrund av vad
skogsvårdsavgiftsme­del skall användas till och med hänsyn till nu gällande
bidragsformer och olika verksamheter som kommer hela skogsbruket till del
föreslår moderata samlingspartiet i reservation 1 att skogsvårdsavgiften skall
tas ut med 3 %o och inte med 8%o.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har självfallet inget att erinra mot att man ändrar
systemet på ett sådant sätt att statsbidrag inte utgår och att man på annat
sätt finansierar de gemensamma insatser som är nödvändiga och därmed kommer i
ett läge där vi har möjlighet att helt avskaffa skogsvårdsavgiften, något som
föreslås i reservation 2. Vi kan emellertid konstatera att efter riksdagens
ställningsta­gande till jordbruksutskottets hemställan i detta avseende
föreligger inte den möjligheten redan från den 1 juli i år. Men vi har som sagt
ingenting att erinra mot att man strävar efter att skogsvårdsavgiften helt
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare sade påverkar skogsvårdsavgiften
självfallet lönsamheten i skogsbruket. Vi kan titta Utet på den
skattebelastning som är grundläggande i skogsbruket och på den skatt som måste
utbetalas innan ett eventuellt överskott beskattas med vanlig inkomstskatt och
belastas med utgående arbetsgivaravgifter. Det tas ut en garantiskatt på ett
belopp som uppgår till 1,5 % av det taxerade skogsbruksvärdet. Det gäller
kommunalbeskattning. Man måste alltså göra ett uttag på 1,5 % av det taxerade
skogsbruksvärdet, ekonomiskt sett, för att inte behöva betala skatt på en
inkomst som man inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=111 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
  den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har. 
Skogsvårdsavgiften  är alltså f.n.  8%c.  Det blir tillsammans med     Nr 112
garantiskatten 2,3%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi antar att en skogsbruksfastighet är belånad till
bara 20 % av det taxerade skogsbruksvärdet och att räntesatsen uppgår till 12
%, innebär det att ytterligare 2,4 % av det taxerade skogsbruksvärdet måste tas
ut innan någon lönsamhet uppnås. Det blir alltså 4,7 % vid en relativt låg
belåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan utgå från att det finns ytterligare kostnader som
måste täckas, och då krävs med den nuvarande socialdemokratiska skattepolitiken
en lönsam­het eller en förräntning av det taxerade skogsbruksvärdet på 6 ä 7%.
Jag skulle vilja fråga representanten för socialdemokraterna i denna debatt
vilket skogsbruk som klarar den belastningen. Klarar exempelvis skogsbruket i
Kronobergs län den? Det skulle vara intressant att få veta det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det tas upp också en annan fråga i det här
betänknadet. Det gäller möjligheten att avsätta medel till skogskonto. I en
gemensam borgerlig reservation anser vi att vi måste få bättre
uppskovsmöjligheter än vad som tidigare varit fallit, därför att det f. n. sker
förändringar i de statliga inkomstskattesatserna. Om det inte finns
tillräckliga möjligheter att avsätta medel till skogskonto, är det risk att man
uppskjuter avverkningarna tills skattesatserna är något förmånligare. Mot denna
bakgrund finns det anledning att bifalla vår gernensamma borgerliga reservation
4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 65
INGEMAR HALLENIUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Skogsvårdsavgiften var ursprungligen ett
bidrag till finan­sieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Reglerna för
användningen har successivt ändrats, och i 1979 års skogspolitiska beslut lades
nya regler fast. Då beslutade riksdagen att medlen huvudsakligen bör användas
för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket som sådant och på ett
sådant sätt att alla skogsägare kan få del av dem. Detta exemplifierades med
bl. a. forsknings- och utvecklingsarbete och bidrag som är tillgängliga för
alla skogsägare. Samtidigt godtogs förslaget att användning av medlen för
subventionering av skogsvårdsstyrelsernas taxor skulle upphöra successivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttaget av skogsvårdsavgift har ökat mycket - från 12
milj. kr. 1974 till 365 milj. kr. 1984 och till 450 milj. kr. 1985. Uttaget av
skogsvårdsavgift har således på tio år, mellan inkomståren 1974 och 1984,
trettiodubblats. Om jämförelsen i stället görs mellan inkomståren 1974 och
1985, innebär avgiftsuttagen en höjning med 3 750 %. Från att ha varit en
förhållandevis betydelselös avgift har skogsvårdsavgiften därmed blivit en
betungande pålaga för skogsägaren som individ och för skogsbruket som näring.
Speciellt kännbar är skogsvårdsavgiften i södra Sverige, eftersom
skogsbruksvärdena där är mycket höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruksvärdena och därmed uttaget av skogsvårdsavgift
är inte direkt relaterade till den aktuella avverkningsmöjligheten. Det kan
därför uppkom­ma situationer där uttaget av skogsvårdsavgift, med den
omfattning det nu fått, ger helt orimliga konsekvenser. Sådana fall kan
speciellt förekomma där en skogsägare nyligen köpt en fastighet och finansierat
en väsentlig del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;köpet genom stora engångsuttag och därmed uttömt de
närmaste årens penninggivande uttag. Andra sådana fall kan vara fastigheter som
har en mycket stor andel av skogsmarken bevuxen med välgallrade och välskötta
ungskogar. I sådana fall kan skogsbruksvärdet vara mycket högt men
awerkningsmöjlighetérna små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I båda de här relaterade fallen förekommer det situationer
där ett uttag av skogsvårdsavgift om 8 %c betyder att hälften till en tredjedel
av nettot från den möjliga årliga avverkningen går åt för att betala
skogsvårdsavgiften. Nettot är då beräknat före kapitalkostnader och före
skogsvårdskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av proposition
1983/84:40 har skogsvårdsavgiften också alltmer fått karaktären av punktskatt
på skogsbru­ket. Där släpptes principen att skogsvårdsavgiften endast får
användas för bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare genom att
skogsvårdsavgiftsme­del enligt detta riksdagsbeslut används för att finansiera
alla åtgärder för skogsbruket i det inre stödområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsavgiften har använts som piska för ökade
skogsuttag. Ses det nu beslutade uttaget i kombination med andra pålagor, som
den ökade förmögenhetsskatten, har uttaget nu passerat rimlighetens gräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En exakt fördelning på budgetår av
skogsvårdsavgiftsmedlens användning är svår att göra främst beroende på att
beslutsår och utbetalningsår inte stämmer överens. En ungefärlig fördelning går
däremot att göra. Denna visar att endast ca 25 milj. kr. av de inkomna medlen
går till sådana ändamål som kan vara till nytta för skogsbruket som sådant. Det
är anslaget till forskning och fröplantage. Ca 15 milj. kr. går till ändamål
som kan anses vara tveksamma i förhållande till 1979 års principbeslut om
användningen. Det är anslag till skogsvårdsstyrelserna och anslag för markköp
för naturvård. Resterande medel används för olika skogliga bidrag. Denna summa
uppgick till drygt 200 milj. kr. för budgetåret 1982/83 men kan beräknas till
ca 370 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Höjningen motsvaras inte av att
bidragen höjs i motsvarande mån utan beror på att vissa bidrag av
regionalpolitisk karaktär som tidigare finansierats av budgetmedel nu
finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsavgiften har som synes i huvudsak blivit en form
för transfere­ring av medel mellan skogsägare. En inte oväsentlig del av medlen
går också åt för den omfattande byråkrati som är nödvändig för medlens
fördelning. Skogsbruket totalt sett är inte betjänt av denna
transfereringsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den enskilde skogsägaren tjänar eller förlorar på detta
system beror givetvis främst på hans skogstillstånd men också på var i landet
hans fastighet är belägen. Om man bortser från bidragen för särskilda åtgärder
inom stödområdet, där förhållandena är annorlunda, utgår bidrag i huvudsak till
eftersatta åtgärder eller till fastigheter med ett dåligt skogstillstånd. Det
är alltså i första hand skogsägare som inte skött sitt skogsbruk som kan komma
i åtnjutande av bidragen. Den som ligger väl framme med skogsvårdsåtgärder har
mycket små möjligheter att få bidrag. Samtidigt får densom har skött sin skog på
ett bra sätt betala högre skogsvårdsavgift, eftersom han har ett högt
skogsbruksvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I proposition 1982/83:145 anförde jordbruksministern att
utgångspunkten är att skogsbruket i princip skall vara självfinansierat.
Riksdagen hade inget att erinra mot detta uttalande. 1 detta borde då också
ligga att skogsbruket inte skall svara för andra kostnader än andra näringar
gör och att ekonomiska resurser inte skall överföras mellan olika skogsägare
eller mellan olika kategorier av skogsägare via statskassan. Där skogsbruket
behöver stöd av regionalpolitiska skäl, skall detta finansieras av budgetmedel
som annat regionalpoUtiskt stöd och inte belasta skogsägarkollektivet i andra
delar av landet. Anslagen för det regionalpolitiska stödet till skogsbruket
förutsätts därför utgå i förhållande till behovet och i sin helhet finansieras
av budgetmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så som det skogliga bidragssystemet nu visar sig fungera
är det bättre för skogsbruket att skogsvårdsavgiften och samtliga
bidragsformer, med undan­tag av sådana som är av regionalpolitisk karaktär,
avvecklas. Det är regionalpoUtiskt motiverade skogsvårdsbidrag och bidrag till
skogsvägar som skall finansieras av budgetmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslaget till skogsvägar anses täcka den del av bilskatten
som anknyter till körningar på skogsbilvägar som inte får underhållsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa mindre anslag - ca 25 milj. kr. - finansierar för
skogsbruket gemensamma angelägenheter med skogsvårdsavgiftsmedel. När
skogsvårds­avgiften tas bort kan näringen själv svara för finansieringen genom
avtal med staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 yrkas en återgång till de regler för
avsättning till skogskonto som gällde vid 1983 års taxering. Dessa regler
innebär inte någon skattelätt­nad för skogsägarna. De ger emellertid möjlighet
för skogsägarna att planera avverkningarna så, att virket kommer fram i
tillräcklig omfattning när det finns efterfrågan. Detta är inte minst från
samhällsekonomisk synpunkt riktigt. Det kan också vara lämpligt att göra större
uttag vissa år och mer av röjning och gallring andra år. Såväl
samhällsekonomiskt som från skogs­vårdssynpunkt är således denna ändring av
avsättningsreglerna för skogskon­ton fördelaktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 66
KJELL JOHANSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De ärenden som tas upp i det betänkande från
skatteutskottet som vi nu behandlar kan ses som den formella uppföljningen av
och en konsekvens av de uppfattningar som kom till uttryck i den debatt som
hölls i kammaren under gårdagskvällen med fortsättning i dag på morgonen.
Egentligen skulle det inte behöva föras någon ytterligare debatt i dag,
eftersom den riskerar att bli en upprepning av den tidigare. Beslutet är,
såvitt jag förstår, också helt givet. Socialdemokraterna kommer naturligtvis
att följa upp det beslut som fattades här för några timmar sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några ord
vill jag nog ändå säga, först om skogsvårdsavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag i går kväll satt här och lyssnade kunde jag
konstatera en ganska rejäl spännvidd då det gäller partiernas uppfattning i
denna fråga. Ä ena sidan har vi socialdemokraterna, somstår bakom höjningen
till8%c. Å andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sidan vill centern avskaffa avgiften. Men det var inte
bara om avgiftsnivån som åsikterna gick isär. Även då det gäller insatsernas
karaktär och redovisningen av kostnaderna för dessa tycks det föreligga en
betydande oenighet. Centern vill tydligen avskaffa stödet för vissa av
kostnaderna för de åtgärder som är motiv för skogsvårdsavgiften.
Socialdemokraterna vill uppenbarligen öka regleringarna på området. Detta har
kommit till uttryck tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dessa förhållanden i minnet tycker jag att
folkpartiets linje förefaller vara klart motiverad. Någon höjning av
skogsvårdsavgiften bör inte genom­föras, utan ett uttag på 5%c bör bibehållas
tills man vunnit bättre klarhet i, och enighet om, vilka åtgärder som
skogsvårdsavgiften skall betala. Åtmins­tone bör redovisningen av åtgärder och
kostnader vara klar, så att man i fortsättningen vet vad man är oense om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under tiden bör avgiften absolut inte höjas som nu skett.
Den utgör, som tidigare har framhållits, en betungande pålaga på skogsbruket.
Ett uttag på 5%o torde också mer än väl täcka de åtgärder söm utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet inte om folkpartiet kan ställa sig bakom centerns
förslag att helt slopa avgiften. Det torde naturligtvis föreligga vissa
uppgifter som det är befogat att skogsbruket svarar för ekonomiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
i vart fall, fru talman, bifall till reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också tillägga att vi från folkpartiets sida
menar att skogsbruket skall beskattas enligt samma principer som gäller för
annan näringsverksam­het. Tvångsåtgärder och därmed följande beskattning skall
inte förekomma. Regionalpolitiska inslag i skogspolitiken skall betalas över
budgeten och inte genom speciell uttaxering gällande enbart skogsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan, möjligheterna att göra avsättning till
skogskonto, har såväl Bo Lundgren som Ingemar Hallenius behandlat ganska
utförligt här från talarstolen. Jag kan därför, med ett instämmande i vad som
sagts, nöja mig med att yrka bifall till den trepartireservation som finns i
betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill dock passa på tillfället att å folkpartiets
vägnar göra den deklarationen att vi anser att marknadsekonomin skall råda även
inom skogsnäringen. Avverkningar och förnyelseåtgärder skall inte regleras
fram. Skattepolitiken spelar en helt avgörande roll då det gäller att
upprätthålla dessa principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 67
LARS HEDFORS (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Svensk skogspolitik är ett kontroversiellt
ämne. De politiska motsättningarna när det gäller förutsättningarna för
skogsnäringen och skogsindustrin är milt uttryckt betydande. Därom vittnar bl.
a. skatteutskot­tets betänkande 1983/84:27, som vi nu behandlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en punkt är vi emellertid rörande överens, och det
gäller vikten av att svensk skogsindustri får sitt behov av råvara
tillgodosett. Flaskhalsproblem på detta område leder obönhörligen till minskade
exportintäkter, försämrad handelsbalans och onödiga industrinedläggelser. Det
fick vi bittert erfara under slutet av 1970-talet och de två första åren på
1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det
däremot gäller frågan om hur vi skall få fram råvaran till sågverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
massafabriker skiljer sig våra uppfattningar igen. Vi socialdemokrater anser
att skogsindustrins råvarubehov bäst tryggas genom en kombination av ekonomiska
stimulanser och mera tvingande åtgärder. Och här kommer skogskontona och
skogsvårdsavgiften in i bilden. De kan åtminstone till en del sägas fylla dessa
funktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsavgiften diskuterade vi i denna kammare så sent
som den 14 december 1983 - alltså för något mer än tre månader sedan. Det finns
därför ingen anledning att ännu en gång uppta kammarens tid med några längre
utläggningar om denna avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig bara få konstatera, att beslutet den 14 december
innebar en höjning av skogsvårdsavgiften till 8%o av det taxerade
skogsbruksvärdet fr. o. m. 1986 års taxering. I pengar rör det sig om ca 450
milj. kr. per år. Meningen är att dessa pengar i sin helhet skall gå tillbaka
till skogsägarna. I proposition 1978/79:110, som föregick 1979 års
skogspolitiska beslut, fram­hölls nämligen att skogsvårdsavgiften skulle
användas till åtgärder som är till nytta för skogsbruket som sådant, eller så
att alla skogsbrukare kan få del av dem. Som exempel på sådana åtgärder nämndes
forsknings- och utvecklings­arbete, information, utredningsarbete, översiktliga
skogsinventeringar samt bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då inställer sig frågan; Hur stor skall skogsvårdsavgiften
vara för att fullt ut täcka dessa samhälleliga åtaganden? Den frågan är svår
att besvara, bl. a. därför att det rent budgettekniskt är svårt att få fram en
exakt redovisning av hur skogsvårdsavgiften används. Detta förhållande
avspeglar sig också i en betydande oenighet om hur stor avgiften skall vara -
även om oenigheten i första hand hänför sig till olika politiska ambitioner när
det gäller att gynna skogsägarna. Oenigheten om avgiftens storlek har spritt
sig djupt in i de borgerliga leden. Det finns i dag lika många uppfattningar
som det finns borgerliga partier. Centerpartiet har dessutom lyckats med
konststycket att radikalt ändra uppfattning på de senaste tre månaderna - från
5 %o till O %o.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi socialdemokrater anser att skogsvårdsavgiften skall
vara 8 %c. Det ger en, enligt vår uppfattning, god balans för samhällets
inkomster och utgifter för olika skogsvårdande åtgärder. En lägre promillesats
skulle innebära att andra skattebetalare får vara med och betala dessa
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har hävdats - i debatten här i dag av bl. a. Bo Lundgren
och Ingemar Hallenius - att denna avgiftsnivå skulle innebära en stor pålaga
för skogsägarna. Ingenting kan vara felaktigare. Meningen är ju, som tidigare
nämnts, att influtna medel skall gå tillbaka till skogsägarna. Dessutom är
skogsvårdsavgiften avdragsgill i deklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här kan jag passa på tillfället att lämna ett svar till Bo
Lundgren, som av någon anledning visar en särskilt stor omsorg om skogsägarna i
Kronobergs län. Bo Lundgren frågar mig om skogsägarna i Kronobergs län kan
klara av ett antal, som han säger, ekonomiska belastningar. Svaret blir ett
obetingat ja, bl.a. därför att,, som jag sade tidigare, skogsvårdsavgiften ju
är avdragsgill. Bo Lundgren nämner bl. a. räntan för dem som har lån på sina
fastigheter. Det varierar som bekant från skogsägare till skogsägare - de som
har stora lån har naturligtvis också höga räntor att betala. Men det var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;faktiskt
borgerliga regeringar som såg till att räntan växte i en sådan utsträckning att
den kan ha blivit en belastning för vissa skogsbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det slutligen gäller reglerna för skogskonto, kan man med
fog påstå att det rör sig om något av en främmande fågel i det svenska
skattesystemet. Normalt skall ju en inkomst tas upp till beskattning det år den
infaller eller blivit en säker fordran. Inkomst som intjänats under flera år
men blivit tillgänglig under endast ett år kan dock bli föremål för en
förmånligare beskattning genom reglerna för s. k. ackumulerad inkomst. Det
innebär att statsskatten fördelas jämnt på ett visst antal år. Skogskontot
fördelar skatten mellan åren på ett ännu förmånligare sätt, eftersom pengarna
kan tas ut vilket år som helst under en tioårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande bestämmelser kan en skogsägare sätta in
60% av likviden för såld avverkningsrätt och 40 % av likviden för sålda
skogsproduk­ter på ett skogskonto på valfri bank. Vi socialdemokrater anser att
de procentsatserna tämligen väl överensstämmer med skogskontots ursprungli­ga
syfte, nämligen att jämnt över åren fördela inkomsterna från etappvisa
avverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De borgerliga partierna är emellertid inte nöjda med
detta. De föreslår att procentsatserna skall vara 100 % för avverkningsrätt och
75 % för leverans­virke. Detta är ett orimligt förslag, som innebär en klar
skattelindring för skogsägarna. Då det gäller försäljning av avverkningsrätter
skulle man enligt det här förslaget få sätta in hela försäljningslikviden,
trots att man har avdragsgilla kostnader av olika slag, t. ex.
stämplingskostnader. Då det gäller leveransvirke blir missförhållandena ännu
värre. Där får 75 % av likviden sättas in på skogskontot, men avverknings- och
drivningskostnader, som är avdragsgilla, uppgår i genomsnitt till mycket mer än
de kvarvarande 25 procenten. Det innebär realiter att en skogsägare på
skogskonto kan sätta in andra inkomster från samma förvärvskälla, och det var
verkligen inte meningen med skogskontot när det en gång kom till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall slutligen be att få yrka avslag på
samtliga reservatio­ner och bifall till utskottets hemställan i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 68 BO
LUNDGREN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! På ett vis var det välgörande att höra Lars
Hedfors tala om den socialdemokratiska skogspolitikens inriktning. Tillräcklig
råvaruförsörjning för skogsindustrin främjas bäst genom ekonomiska stimulanser
kombinerade med tvingande åtgärder, sade han. Ekonomiska stimulanser är på
socialde­mokratiskt språk för oss andra detsamma som ekonomiskt tvång - genom
exempelvis höjda skatter som tvingar fram ökade avverkningar. Det är alltså
tvång och åter tvång som är socialdemokratisk skogspolitik. Jag tycker att det
i och för sig var bra att Lars Hedfors erkände det. Det är en linje som går
igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi hade i går en debatt som gällde inkomstbeskattningen.
Där menade skatteutskottets värderade ordförande att man borde ha höga skatter
för att sedan betala ut bidrag till bl. a. barnfamiljer, så att de i sin tur
skulle kunna betala sina skatter. Lars Hedfors vill ta ut höga skatter av
skogsägarna, vilket i realiteten betyder att de kommer att behöva bidrag för
att betala skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta är
alltså socialdemokratisk skogspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors säger att de ungefär 450 milj. kr. om året
som skogsvårdsav­giftsmedlen utgör skall gå tillbaka till skogsbruket. Det må
vara, men de går inte tillbaka till dem som tvingats betala, vilket Ingemar
Hallenius tidigare tog upp. Det rör sig om en omfördelning mellan olika
regioner - från skogsägare som har välskött skog och som länge har arbetat med
den till skogsägare som, av olika skäl, i viss utsträckning har en sämre skog.
Det är en omfördelning som gör - vilket Ingemar Hallenius också sade - att den
som har ett relativt högt skogsbruksvärde får betala den höga
skogsvårdsavgiften utan att ha möjlighet att tillgodogöra sig bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså inte fråga om att gynna skogsägarna. Det är
fråga om att ha en realistisk skogspolitik även på skatte- och avgiftsområdet.
Där tror jag inte att skillnaderna mellan de borgerliga partierna är så stora.
Om vi, efter en ordentlig utvärdering, kan komma fram till ett system där man
avskaffar flertalet av de bidrag som i dag utgår och där man själv försöker
klara andra problem inom skogsnäringen, finns det all anledning att försöka
avskaffa skogsvårdsavgiften helt och hållet. Det är bara det att vi, som sagt,
inte har möjlighet att göra det per den 1 juli 1984, eftersom det inte finns
något beslut om att dessa bidrag skall tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors sade apropå min fråga om möjligheterna att
driva ett lönsamt skogsbruk och hur mycket de olika pålagorna faktiskt innebär,
att skogsvårdsavgiften är avdragsgill. Mitt resonemang utgick just från att man
har avdragsgilla utgifter - avgifter och räntor. Men det krävs ju då en inkomst
att dra av dessa utgifter ifrån. Det är det som är det intressanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att börja från botten så har vi ett garantibelopp för
vilket man måste betala kommunal skatt, oavsett om man har inkomsten eller
inte. Den uppgår till 1,5 % av det taxerade skogsbruksvärdet. Om vi sedan
lägger på skogsvårdsavgiften enligt socialdemokratisk modell med 0,8 %, så
behöver man 2,3 % av skogsbruksvärdet i inkomst för att inte betala skatt för
en inkomst som man inte har. Om man vidare har en lågt belånad fastighet, 20 %
av det taxerade skogsbruksvärdet med en ränta på 12 %, rör det sig om 2,4 %
ytterligare. 4,7 % måste skogsposten avkasta för att man över huvud taget skall
kunna betala och dra av de avgifter, skatter och räntor man har att erlägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var det frågan gällde, Lars Hedfors. Det finns ju
också en del andra kostnader som är avdragsgilla. Är det verkligen så i det
småländska skogsbruket - det kan självfallet gälla hela landet, men Lars
Hedfors känner ju väl till situationen i Kronobergs län - att det är möjligt
att uthålligt få en avkastning på 5,6, kanske 7 % på skogsfastigheterna i detta
län? Det skall bli intressant att höra om man från socialdemokraternas sida är
medveten om den här problematiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 69
INGEMAR HALLENIUS (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag underströk i mitt inledningsanförande att
skogsägarna inte skall betala regionalpolitiska åtgärder. Regeringen hade för
ett tag sedan ett liknande förslag när det gällde jordbruket, men fick bakläxa
den gången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1983184:112-115&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma sak bör gälla här; de regionalpolitiska åtgärderna
skall inte belasta skogsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det ju möjligt för skogsnäringen gemensamt att
teckna avtal med staten för att få de åtgärder vidtagna som man är överens om.
Då ligger bedömningen helt och hållet hos skogsägarna och deras organisationer
om vilka tjänster man vill ha. Fördelen är att man då slipper byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors sade i sitt anförande att uppgifterna om att
skogsvårdsavgif­ten slår hårt är felaktiga. Han menade att skogsägarna får
tillbaka de här pengarna. Det är emellertid, som jag sade tidigare, inte samma
skogsägare som får tillbaka pengarna. Jag skulle kunna ge ett par exempel som
mycket väl belyser detta, men tiden medger inte att jag går igenom dem.
Exemplen gäller gårdar där man har gjort stora avverkningar i samband med
gårdskö­pet. De gäller också orter där man drabbats av stormfällningar. Inte minst
i Skaraborgs län hade vi i slutet på 1960-talet och början på 1970-talet några
sådana områden. Där finns i dag mycket bra ungskogar. Men man har ingen
möjlighet att avverka annat än genom gallring. Det får ju då till följd att
skogsvårdsavgiften slår mycket hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller avsättning till skogskonto sade Lars
Hedfors att inkomsten normalt skall beskattas det år den tjänas in. Samtidigt
betonade han att det är viktigt att virket kommer fram. Skogskontot ger då en
möjlighet för skogsägaren att avverka vid den tid då priserna är fördelaktiga.
Det är också då som samhället vill få fram mycket virke. Det viktigaste med
skogskontot är just detta att det ger möjligheter till avverkning när det både
för den enskilde skogsägaren och för samhället är gynnsammast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 70
KJELL JOHANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Svensk skogsindustri skall ha sin råvara, sade
Lars Hedfors. Ja, det är vi alla överens om. Jag skulle också våga påstå att
den får det i dag, när vi har uppnått en rimlig prisnivå. Jag sade tidigare att
skattepolitiken spelar in här och har en mycket stor betydelse. Det är därför
väsentligt att vi inte vidtar sådana här åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är inte överens om medlen, sade Lars Hedfors. Nej, det
är vi inte. Jag tyckte att det kom fram ganska tydligt under fjolåret, när
regeringen lade fram ett förslag som ledde till att landets jordbruksminister
fick alla skogsägare på halsen. Det förslaget drogs dess bättre tillbaka, och
det tror jag var bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De båda tidigare talarna sade att skogsvårdsavgiften i sin
helhet skall gå tillbaka till skogsägarna. Jag tycker också att de klargjorde
att så inte sker f.n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller önskemålet att inkomster skall beskattas det år
de uppkommer vill jag framhålla följande. Inom skogsbruket har man onekligen
det problemet att skogen växer under ganska många år, medan den inkomst för
vilken man under många år har haft kostnader skall beskattas på en gång. Då
blir det faktiskt ganska svårt att få det hela att gå ihop. Det blir också
svårt att konstruera ett skattesystem där hänsyn tas till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lars
Hedfors sade att redovisningen av kostnaderna för åtgärderna på det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;här
området är osäker. Jag sade i mitt inledningsanförande att det är just det som
gör att vi inte bör höja skogsvårdsavgiften nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande oenigheten på den borgerliga kanten kan jag
påminna om att jag redan före jul - när riksdagen fattade det beslut om att
höja skogsvårdsav­giften som vi var emot - sade att man borde se över
åtgärderna och dra ner på åtgärdsprogrammet i stället för att höja
skogsvårdsavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man lägger på avgifter och sedan höjder dem på det här
sättet får det effekter - det ligger i sakens natur. Man skapar en reglering
inom näringen som får olyckliga följder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen bara några ord om räntan. Den borgerliga
regeringen såg till att räntan bara växte, sade Lars Hedfors. Alla borgerliga
regeringar höll räntan på den absolut lägsta nivå som var möjlig med hänsyn
till vår omvärld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 71
LARS HEDFORS (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bo Lundgren sade ungefär att vi
socialdemokrater skulle vara förespråkare av tvång och åter tvång. Men då har
han verkligen varit en mycket dålig lyssnare, eftersom jag också har sagt att
vi måste använda oss av stimulanser. Men vi kan ganska klart konstatera att
historien tydligt visar att det inte räcker med bara stimulanser. Om vi ser på
hur förhållandena var i slutet på 1970-talet och i början på 1980-talet - då
det var mycket förmånligt att sätta in pengar på skogskonton, då man hade en
låg skogsvårdsavgift, och då man också hade möjligheter till någonting som
kallades extra avdrag -visar det sig att avverkningsnivån då låg mycket långt
under den möjliga avverkningsnivån. Avverkningarna kunde ligga ända ned till 15
miljoner skogskubikmeter lägre än den möjliga avverkningsnivån. Det visar klart
och tydligt att det inte räcker med bara stimulanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bo Lundgren talade om omfördelning mellan skogsägarna. Vi
kan inte kräva och begära att skogsägarna skall få tillbaka lika mycket av
skogsvårds­avgiften som de betalar in. Det är inte heller meningen med
skogsvårdsavgif­ten. Den skall för det första stimulera till en aktiv och
riktig skogsvård. För det andra skall den stimulera till ökade avverkningar när
det behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen: Bo Lundgren talade om de pålagor som drabbar
skogsbrukarna i Kronobergs län och frågade om de verkligen kan bära ett
avkastningskrav på 5-6 %. Jag är inte säker på att det krävs en avkastning på
5-6 % för att täcka dessa s. k. pålagor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall också ha klart för oss att det finns mycket stora
möjligheter att göra avdrag på de inkomster som man har från skogsbruket,
vilket gör att inkomsterna kanske blir litet mer värda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Hallenius påstår, både i sitt första anförande och
i sin replik, att det handlar om en omfördelning av pengar från de skogsägare
som sköter sig till dem som inte sköter sig. Jag förstår inte riktigt det
resonemanget. De som sköter sig gör det naturligtvis i kraft av det arbete som
de har lagt ned i skogen. Men de gör det ocksä i kraft av de bidrag som de en
gäng i tiden har fått - de har alltså redan fått bidrag för skötseln av sin
skog och fått hjälp av dessa. Man kan däremot inte räkna med att bidrag skall
utgå med lika mycket år från år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell Johansson försökte bortförklara den borgerliga
oenigheten. Men förutom det förhållandet att vissa budgettekniska skäl, som jag
har varit inne på, ligger bakom oenigheten om skogsvårdsavgiften vill jag också
peka på att den är ett resultat av att ni borgeriiga till varje pris och alla
till buds stående medel skall bjuda över varandra för att fria till
skogsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 BO LUNDGREN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Lars Hedfors värjer sig för mitt påstående om
att socialde­mokratisk skogspolitik innebär tvång och åter tvång. Men sedan
avslöjar han sig själv och socialdemokratin ganska kapitalt, för han säger att
skogsvårds­avgiften, som i dag är en skatt, skall stimulera till ökad
avverkning, stimulera till god skogsvård. Utveckla det resonemanget litet grand
- att man genom att höja skatter och avgifter stimulerar fram skogsvård och
ökad avverkning. Det är klart att man menar att om man höjer skatterna
kraftigt, måste folk avverka för att betala skatterna. Garantiskatten och
skogsvårdsavgiften är ju inte relaterade till inkomsten utan utgår oavsett om
man har möjlighet att avverka eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom skapade socialdemokraterna på sin tid ett
inkomstskattesystem med höga marginalskatter som enligt de undersökningar som
gjordes av virkesförsörjningsutredningen motverkade de avverkningar som man
gärna hade sett i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stora problemet med det extra avdraget var kanske en
gång i tiden att det var för litet. I varje fall var den eniga uppfattningen
inom virkesförsörj­ningsutredningen att man borde ha haft ett större avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har vi fått en bättre situation när det gäller
prisbildning och annat, men det intressanta är att man kan konstatera att för
socialdemokraterna är det man kallar ekonomisk stimulans exakt detsamma som
tvång, reglering och styrning - och det var vad jag ville slå fast i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare är det så att flertalet av dem som i dag har en
välskött skog inte har fått några bidrag, utan de har klarat sig själva genom
goda arbetsinsatser och i viss utsträckning måhända också med hjälp av viss tur
med väderlek och annat, medan andra har drabbats hårt av stormfällningar och
liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pengar som tas in via skogsvårdsavgiften går uppenbarligen
inte tillbaka till samma personer som har betalat in dem, utan det blir en
omfördelning inom skogsbruket som man inom skogsbruket inte vill ha. Och om man
inte vill ha detta, då behöver väl inte regeringen stå för en vidareutveckling.
I stället borde regeringen göra som man vill inom skogsbruket; Sank skogs­vårdsavgiften,
hjälp till att utreda möjligheten att ytterligare ta bort en del bidragsformer,
så att man kan sköta sig själv inom skogsbruket och få ned skogsvårdsavgiften
ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och som sagt; Förklara gärna för kammaren hur man
stimulerar genom höjning av skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 INGEMAR HALLENIUS (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag konstaterar att Lars Hedfors inte har
svarat på min fråga om varför skogsägarna skall stå för regionalpolitiska
kostnader- ingen annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;näring gör
ju det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors sade att skogsvårdsavgiften skall stimulera
till aktiv skogs­vård. Därmed gav han också besked om att det är de skogsägare
som inte bedriver aktiv skogsvård som bidragen skall gå till, medan alla de som
under en lång följd av år bedrivit aktiv skogsvård inte har någon möjlighet att
få bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också understryka, att om man tar bort
skogsvårdsavgiften, har man inom skogsnäringen möjlighet att gemensamt satsa de
pengar som man anser det är riktigt att satsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskattnings­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 74 KJELL JOHANSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Lars Hedfors sade att vi försöker bjuda över.
Jag vill bestämt bestrida att vi från folkpartiets sida försöker göra detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har hävdat - och jag tycker att det finns stöd för
detta i Lars Hedfors uttalande, att det är en dålig redovisning på det här
området - att det uttag på 5%c som tidigare gällde, räcker för de åtgärder som
behöver sättas in. Därmed tycker jag att jag kan säga att vi inte på något sätt
har försökt bjuda över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns åtgärder, sade jag också, som bör belasta
skogsägarna som kollektiv - dock icke det regionalpolitiska stödet. Skogsbruket
kräver speciella åtgärder på beskattningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors sade att bidragen inte skall utgå lika för
varje år. Jag tror emellertid att det, om man väljer kombinationen höga
avgifter och bidrag samt differentiering är från år, finns en betydande risk
för att det blir en dålig skogsvård här i landet. Precis på samma sätt som
skett inom industrin när det gäller investeringsbidragen kommer man då att
spekulera i bidragsnivån. Detta kommer att innebära att vissa åtgärder en del
år inte vidtas, utan man spekulerar med hänsyn till detta bidrag och skjuter
upp åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är en dålig
politik. Det är bättre att se till att man får en marknadsekonomi på
skogsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 75
LARS HEDFORS (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När man lyssnar till herrar Lundgren,
Hallenius och Johans­son kan man få intrycket att de svenska skogsägarna skulle
vara en grupp som är hårt drabbad av avgifter och som lever under knapphetens
kalla stjärna. Jag tror inte att det är på det viset, och jag har faktiskt roat
mig med att studera riksskatteverkets deklarationsanvisningar för skogsägare
och jord­brukare. Där kan man få fram mycket intressanta uppgifter om hur det
egentligen är ställt med möjligheterna för skogsägarna att med god avkast­ning
bedriva sitt skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns möjligheter att få speciella skogsavdrag med 50
% på avverk­ningsrätt och 30% på leveransvirke direkt när man gör avverkningar.
Avdraget kan t. o. m. vara högre, om man har förvärvat marken i rationalise­ringssyfte.
Vidare finns det möjligheter att göra avdrag för reparation och underhåll på
markanläggningar. Möjligheter finns också att göra avdrag för planteringar m.
m. och för skogsvårdsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskatt­ningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns även mycket gynnsamma
avskrivningsvillkor när det gäller markanläggningar av olika slag. Man har
möjlighet att skattefritt sätta in pengar på skogskonto eller på
skogsskadekonto, om det skulle visa sig att det varit någon skada på skogen.
Möjligheter finns också att göra särskilda s. k. investeringsavdrag - precis på
samma villkor som andra företagare i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är kanske inte mycket att säga om de här möjligheterna
var för sig. Men tillsammans får de faktiskt den effekten, att en skogsägare -
genom att använda sig av bestämmelserna - slipper betala skatt under mycket,
mycket långa perioder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså inte så oförmånligt att vara skogsägare som
man vill göra gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härtill kommer möjligheter att få bidrag av olika slag när
det gäller plantering, röjning, dikning osv. I rättvisans namn vill jag säga
att detta skall betalas genom skogsvårdsavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men möjligheterna finns alltså, och det samlade intrycket
av allt detta blir att skogsägarna trots allt är en av samhället rätt så
omhuldad grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 76 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag beklagar att jag måste upplysa Lars
Hedfors om några fakta med tanke på att debatten annars kommer att se sned ut i
protokollet. Jag skall försöka ta det fort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man har köpt en skogsfastighet medges s. k. skogsavdrag
med under åren totalt högst 50 % av anskaffningsvärdet, dvs. det antal kronor
man har betalat för fastigheten. Detta avdrag ersätter tidigare
avdragsmöjligheter, som var mycket krångliga. Det avser att kompensera för det
kapitaluttag man gör - om man minskar värdet genom att ta ut den skog man
faktiskt har betalat pengar för. Det är en ganska rimlig ekonomisk princip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Hedfors anser att det är en förmån att få dra av för
markanläggningar och för reparationer. Det är en vanlig företagsekonomisk
princip, som bör gälla även skattelagstiftningen, att den som har kostnader för
något också skall få göra avdrag för dem före beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte tänka mig att Lars Hedfors vill ha ett
skattesystem där en företagare betalar pengar för reparation av en maskin men
sedan inte får minska den vinst han skall skatta för med motsvarande belopp.
Denna avdragsrätt innebär alltså inte någon förmån!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreligger inte heller skattefrihet när det gäller de
pengar som sätts in på skogskonto. Det är i stället fråga om en uppskjuten
beskattning, som är avsedd att hjälpa skogsägare som vid stormfällning e.d. får
stora skogsin­komster under ett år. Det motiveras främst av den progressiva
statsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dessutom så, som Ingemar Hallenius, Kjell Johansson
och jag själv har visat, att bidraget till dikning inte utgår till dem som
redan har dikat -men dessa erlägger också skogsvårdsavgiftsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 KJELL JOHANSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall fatta mig mycket kort. Alla de
åtgärder på skattepolitikens område som Lars Hedfors räknade upp har tillkommit
på grund av skogsnäringens speciella situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 78 INGEMAR HALLENIUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Skatteutskottets betänkande 27 behandlar
skogsvårdsavgifter och skogskonton. Lars Hedfors förde in hela
skogsbeskattningen. Jag skall inte gå in på den nu, eftersom Bo Lundgren har
redogjort för hur det förhåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag fäste mig dock vid ett uttalande, nämligen att det
finns gynnsamma regler för de skogsägare som exempelvis drabbas av
skadeangrepp. Det är väl ingen tvekan om att skogsägare som drabbas av sådana
angrepp under alla förhållanden lider stora förluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbeskatt­ningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 LARS HEDFORS (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! För tydlighetens skull vill jag understryka
det jag tidigare sade; Var för sig kan dessa åtgärder mycket väl motiveras, men
tillsammans ger de en effekt som innebär att skogsägarna under lång tid slipper
betala skatt över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (skogsvårdsavgiften)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 2 av Stig Josefson och Ingemar
Hallenius - som ställdes mot reservation 3 av Kjell Johansson - med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter biträddes reservation 1 av Knut Wachtmeister m.
fl. med 78 röster mot 45 för reservation 2 av Stig Josefson och Ingemar
Hallenius. 162 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen bifölls utskottets hemställan med 157 röster mot
81 för reserva­tion 1 av Knut Wachtmeister m. fl. 47 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 a (skogskontoreglerna)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 155 röster mot 128 för
reservation 4 av Knut Wachtmeister m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 b och 3 Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 §
Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:123
Höjning av sjömanspensionsavgiften m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:155
Immunitet och privilegier för den internationella organisationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för maritima telekommunikationer via satellit (INMARSAT)
1983/84:158 Vissa kolfrågor 1983/84:160 Fortsatt vattenkraftsutbyggnad
1983/84:164 Ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen 1983/84:165
Ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m. m. 1983/84; 167 Nya regler för uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, m.m. 1983/84:171 Ändring i lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företag m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:174 Vissa
socialtjänstfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdaeenden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1983/84:175 Vissa anslag ur kyrkofonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 mars
1984&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:177 Statsbidrag till
alternativa barnomsorgsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
1983/84:178 Ändringar i vägtrafikbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:179 Lag om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2691
av Per Israelsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2692
av Allan Ekström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2693
av Bertil Fiskesjö m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2694
av Ulf Adelsohn m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2695
av Karin Ahrland och Lars Ernestam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2696 av Lars Werner m.fl. 1983/84:2697 av Arne
Fransson m.fl. 1983/84:2698 av Bengt Lindqvist m.fl. 1983/84:2699 av Alf
Wennerfors m.fl. 1983/84:2700 av Elver Jonsson och Lars Ernestam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Introduktionsstöd och reformerat
lönebidrag för arbetshandikappade m. m. (prop. 1983/84:122)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2701 av Karl-Erik Svartberg och Thure Jadestig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2702
av Lars Hedfors och Kjell Nilsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2703
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2704
av Rune Backlund och Karin Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2705
av Kenth Skårvik och Elver Jonsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mottagandet
av flyktingar och asylsökande m. m. (prop. 1983/84:124)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2706 av Margit Gennser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2707
av Kenth Skårvik och Kjell Johansson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar
i myntserien, m.m. (prop. 1983/84:130)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2708 av Rune Ångström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2709
av Roland Brännström m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2710
av Georg Andersson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2711
av Karl-Gustaf Mathsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2712
av Einar Larsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2713
av Sven Eric Lorentzon och Bo Arvidson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högre
skoglig utbildning (prop. 1983/84:131)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2714 av Rolf Dahlberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2715
av Kerstin Ekman m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2716
av Jan-Eric Virgin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2717
av Kjell Mattsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändringar i förköpslagen (1967:868) m.m. (prop. 1983/84:141)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:2718 av Ove Karlsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2719
av Birgitta Johansson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2720
av Elvy Nilsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2721
av Ingrid Sundberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2722
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2723
av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2724
av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2725
av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2726
av Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2727
av Sylvia Pettersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2728
av andre vice talman Anders Dahlgren m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2729
av Gunhild Bolander och Per-Axel Nilsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2730
av Kjell Mattsson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2731
av Göthe Knutson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2732
av Karl Boo m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2733
av Jan-Eric Virgin och Gunnel Liljegren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2734
av Kenth Skårvik m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2735
av Rune Ångström m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2736
av Per-Richard Molén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:2737
av Kjell Mattsson och Elving Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Turist-
och rekreationspolitiken m.m. (prop. 1983/84:145)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Meddelande om interpellation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande
interpellation framställts den 29 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:138
av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om viss lagstiftning
avseende ideella föreningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ideella föreningar utgör en
betydelsefull del i samhället. Av detta skäl erhåller många föreningar ett
omfattande statligt stöd. Föreningarna i fråga anses utgöra hörnpelarna i vårt
demokratiska samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tanke på att många incidenter inträffat, nu senast vid
Svenska pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Hyltebruk, saknas det
dock inte skäl att ifrågasätta vissa föreningars demokratiska agerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den ovan nämnda incidenten talar samstämmiga
massmedie­uppgifter för att en medlem i föreningen, i tal och åtbörder,
diskriminerats sedan han accepterat nominering för att aktivt arbeta inom
föreningen. Samma källor påstår att orsaken till föreningens handlande är att
medlem­men i fråga tillhör ett demokratiskt parti i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är justitieministern beredd vidta åtgärder, t. ex. i form
av lagstiftning avseende ideella föreningar vilka med oUka metoder försöker
förhindra medlem att aktivt delta i föreningsarbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §
Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 29
mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:464 av Ivar Virgin (m) till jordbruksministern om
åtgärder mot svavelutsläpp i Östtyskland:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har uppvaktat den
brittiska regeringen för att uttrycka de nordiska ländernas oro över
svavelutsläppen i England, som svarar för ca 8 % av svavelnedfallen i Sverige.
Östtyskland svarar för ca 10 % av våra svavelnedfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har regeringen på motsvarande sätt uppvaktat den östtyska
regeringen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:465 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om
återinförande av statliga bosättningslån;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av en borgerlig regering
beslutade en borgerlig riksdagsmajori­tet i december 1981 att de statliga
bosättningslånen skulle upphöra den 1 januari 1982. Riksdagen beslutade sedan
den 21 april 1983 med anledning av vpk- och s-motioner - i enlighet med socialutskottets
betänkande 1982/83:25 - att ge regeringen till känna att bosättningslånen
skulle återinföras i någon form. Trots att lång tid gått sedan dess har ännu
inte något konkret förslag till återinförande av statliga bosättningslån
framlagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Min fråga till
bostadsministern är:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När avser regeringen för riksdagen lägga fram något
konkret förslag till statliga bosättningslån, och hur planerar man att
omfattningen och villkoren för en sådan långivning skall se ut?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:466 av Rune Torwald (c) till civilministern om
personalläget inom Göteborgs och Bohus läns skatteförvaltning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Civilministern har vid upprepade
tillfällen understrukit vikten av att samhällets organ blir effektivare och
mera kundvänliga i sin verksamhet. Denna målsättning torde det finnas en enig
uppslutning kring. . Men för att nå nyssnämnda mål är det uppenbart att resp.
myndigheter måste ha en personalvolym som står i rimlig relation till ålagda
arbetsuppgif­ter. Skatteadministrationen kritiseras ofta och dess värre med
rätta för att inte klara sina uppgifter inom de i författningar rekommenderade
tidsramar­na. Inte minst i Göteborgs och Bohus län har jag och andra
riksdagsledamö­ter &amp;quot;tryckt på&amp;quot; för att få till stånd en rimligare
situation och har i samband därmed utiovats insatser för att minska
arbetsbalanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stor förvåning har jag i dagarna fått klart för mig
att man i vårt läns skatteförvaltningar har hela 75 vakanser på de totalt 422
handläggartjänster-na. På revisionsenheten är situationen än mer alarmerande,
eftersom den f. n. har 28 tjänster av 90 obesatta. Här måste åstadkommas en
snabb&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändring,
om vi någonsin skall komma till rätta med nuvarande klart otillfredsställande
situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda ber jag få ställa följande
två frågor till civilministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. Är statsrådet medveten om
personalläget inom Göteborgs och Bohus läns&lt;br&gt;
skatteförvaltning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. Finns det några färdiga planer
för rekrytering och utbildning av personal&lt;br&gt;
till nyssnämnda myndigheter för att på så sätt åstadkomma en normalise­&lt;br&gt;
ring av handläggningstider för besvärsärenden etc?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84:467 av Rune Torwald (c) till civilministern om
rutinerna i visst slag av taxeringsärenden;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Civilministern har vid många
tillfällen betonat vikten av en god service åt allmänheten från de offentliga
myndigheternas sida. Detta kräver naturligt­vis primärt en balans mellan ålagda
arbetsuppgifter och tilldelad och väl utbildad personal. Men även tillämpade
arbetsrutiner kan ha en avgörande inverkan på om allmänheten upplever servicen
som god eller ej. Låt mig ge ett exempel;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En person i Kungälv säljer sin villa under 1982 och
flyttar till Göteborg, där han så småningom avser att förvärva en liknande
fastighet. Han har tidigare varit taxeringsnämndsordförande under många år,
varför han väl känner till gällande regler om realisationsvinstberäkning,
uppskov med beskattning av sådan vinst m.m. Han upprättar erforderliga bilagor
och begär uppskov med beskattningen av vinsten under hänvisning till att han är
i färd med att skaffa ersättningsfastighet i Göteborg. Till sin förvåning
finner han, när han i slutet av november 1983 får sin slutskattesedel, att man
inte beaktat hans krav på uppskov med beskattningen av realisationsvinsten.
Detta medför att han måste upprepa sitt krav hos länsrätten och dessutom hos
lokala skattemyn­digheten begära anstånd med betalning av kvarskatt tills ärendet
prövats av länsrätten, något som ännu inte skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då jag fått informationer om liknande förfaranden
tidigare, rör det sig sannolikt inte om förbiseenden från
taxeringsnämndsordförandens sida utan om brister i handläggningsrutiner. Om
nämnden, eller eventuellt länsrätten, prövat hans ärende i enlighet med den
korrekta deklarationen under tiden fram till den 31 oktober 1983, hade ju
mycket arbete besparats inte bara deklaranten utan även länsrätten och lokala
skattemyndigheten!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund vill jag fråga civilministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet nuvarande rutiner
vid behandling av realisationsvinster på småhusfastigheter godtagbara eller
avser statsrådet att initiera ändringar för att reducera arbetsbelastningen för
såväl deklarant som berörda myn­digheter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:468
av Martin Olsson (c) till socialministern om beskattningen av barn som uppbär
barnpension:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnpension utgår enligt lagen om
allmän försäkring till barn som förlorat en eller båda föräldrarna. Till
skillnad från underhållsbidrag och bidragsför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 mars 1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skott är barnpensionen skattepliktig inkomst. Detta medför
att barnpension och barnets eventuella andra inkomster, exempelvis av
feriearbete eller räntor, läggs samman vid skatteberäkningen, vilket leder till
att barn med barnpension får betala skatt - minst 30 % - på sin inkomst av
feriearbete eller annat, medan barn som har förmånen att ha båda föräldrarna i
livet kan ha nära 8000 kr. i ferieinkomst innan beskattning inträder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta orättvisa förhållande har tagits upp vid flera
tillfällen i motioner i riksdagen. 1 fjol avslogs motionskraven om utredning i
avvaktan på regeringens proposition 1983/84:73 om en reformerad
efterlevandepension. Denna proposition, som återkallades i december 1983,
innehöll dock inga förslag som skulle jämställa barn som har barnpension med
övriga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I går avslog riksdagen (SkU 1983/84:30) på nytt
motionskrav om utredning av frågan om barnpensionens beskattning med hänvisning
till &amp;quot;att det är regeringens avsikt att ytterligare utreda frågan om
efterlevandepensione-ringsutformning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund vill jag ställa följande fråga till socialministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommer regeringen att låta utreda frågan om att i
skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1983/84:469
av Karin Ahrland (fp) till finansministern om ändrade bestäm­melser om
gåvoskatt i vissa fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I februari förra året lovade
statsrådet att &amp;quot;uppfylla löftet att se efter om vi kan hitta något som gör
att i varje fall de orimliga resultaten inte uppstår som en följd av den
nuvarande lagstiftningen&amp;quot;. Löftet gavs i ett svar till mig på en fråga som
jag hade ställt i anledning av ett gåvoskattemål, där gällande lagstiftning
enligt högsta domstolen visade sig kunna medföra ett helt obilligt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har återigen inträffat att två personer påförts gåvoskatt
på nästan 1 milj. kr. för en gåva som återgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När är
finansministern beredd att infria sitt löfte?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § Kammaren åtskildes kl. 16.11. In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G709112</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198384__112.pdf</filnamn>
<filstorlek>3355181</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1983/84:112 Torsdagen den 29 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B7F29275-2A00-4F83-8C7F-E1578F8638CD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>