2449427G703651983/8465propproppropProposition 1983/84:65PropositionProposition6501983-11-10 00:00:002024-12-27 15:08:332008-06-13 08:38:17om vissa yrkestrafikfrågor m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G70365/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G70365https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70365
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84:65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
vissa yrkestrafikfrågor m.m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 10 november 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:217.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CURT
BOSTRÖM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen lämnas förslag till fortsatta åtgärder mot regelöverträdelser
och illojal konkurrens inom yrkestrafiksektorn. Bl.a. föreslås ändrade regler
för överlåtelse av taxitillstånd och det s. k. transporlköparan-svaret föresläs
preciserat och utvidgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 65</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1979:559)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om yrkestrafiklagen (1979:
559)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 2 kap. 21 §. 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 och 2§§
skall ha nedan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en iny
paragraf, 5 kap. 2 S, av nedan angivna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:77.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
kap. Meddelande av trafiktillstånd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillståndshavaren dör får tillståndet överlåtas på
någon annan. Tillståndet får också överlåtas på någon annan om tillståndshavaren
har försatts i konkurs eller om det finns andra skäl.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt tillstånd får överlåtas på någon annan endast om det
finns synnerliga skäl.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 kap. Återkallelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H Om del i den yrkesmässiga trafiken har förekommit
sådana missförhållanden att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att
fortsätta verksamheten, skall tillståndet återkallas. Om missförhållandena inte
är sä allvarliga att det finns skäl för återkallelse men det finns anledning
att anta att frågan om återkallelse kommer att tas upp till prövning om
rättelse inte sker, skall tillståndshavaren tilldelas en varning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av tranktillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid
driften av ira- fikrörelsen har förekommit sädana missförhållanden alt tillständshavaren
inte kan anses lämplig att fortsätta verksamheten, skall tillståndet
återkallas. Om missförhållandena inte är så allvarliga att det finns skäl för återkallelse
men det finns anledning att anta att frågan om återkallelse kommer alt las upp
till prövning om rättelse inle sker, skall tillståndshavaren tilldelas en
varning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. Ansvarsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1§' Den
som driver yrkesmässig trafik utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik
till böter eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndshavare
som bryter mot taxa, turlista eller någon annan särskild föreskrift som har
meddelats i tillståndet eller den som bryter mot 2 kap. 15 eller 20 § döms till
böter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndshavare
som bryter mot taxa, tidtabell eller någon annan särskild föreskrift som har
meddelats i tillståndet eller den som bryter mot 2 kap. 15 eller 20 § döms
till böter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1980:397.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§<br>
Har beslällningstrafik för gods-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har beställningstrafik för gods-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>transport drivits utan tillstånd, transporter eller för persontrans-<br>
dömsdenför vars räkning den otill- porier med tyngre fordon drivits<br>
låtna transporten har utförts till utan tillstånd, döms den som för<br>
böter,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egen eller annans räkning har
slutit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avtal med trafikutövaren om transportens utförande till
böter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om han kände
till atl det fanns hinder mot att transporten fick utföras eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om han inle
visar att han på det sätt som skäligen kan begäras av honom har undersökt om
det förelåg något hinder mot atl transporten fick utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. Bemyndiganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Är liket 1 krig eller krigsfara eller råder sådana
utomordentliga förhållanden som år föranledda av krig eller av krigsfara vari
riket har befunnit sig. får regeringen föreskriva att denna lag helt eller
delvis inte skall tillämpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag tråder i kraft den 1 mars 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr65</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1983-11-10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Boström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vissa yrkestrafikfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkestrafiklagen (1979:559) och yrkestrafikförordningen (1979:871)
trädde i kraft den 1 januari 1980. De nya författningarna, som ersatte
förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobillrafik m.m., innebar i
första hand en språklig och redaktionell modernisering av yrkestra-fikregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter har särskilt reglerna för taxitrafiken
reformerats (prop. 1979/80: 142, TU 1979/80:27. rskr 1979/80:403). Taxis roll i
den kollekliva trafikförsörjningen betonades i propositionen och genom bl.a.
regler om trafikområden och beställningscenlraler lades grunden till en
rationellare och mångsidigare taxitrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
propositionen 1981/82:78 om vissa yrkestrafikfrägor (TU 1981/82:30, rskr
1981/82:302) förenklades och avbyräkratiserades yrkes-trafiklagstiftningen i en
del hänseenden. Samtidigt genomfördes ålgärder för att komma till rätta med de
olagligheter som förekommer inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lagstiftning som infördes 1980 har således förändrats
i vissa hänseenden. Trots detta behövs enligt min mening ytterligare
förbättringar i yrkestrafiklagstiftningen. Framför alll måste kampen mot
regelöverträdelserna och den illojala konkurrensen fullföljas pä ett
kraftfullt sätt. Exempelvis bör reglerna om överlåtelse av taxitillstånd
skärpas och del s. k. Iransportköparansvaret preciserats och utvidgas.
Lagstiftningen föreslås även förbättrad i vissa andra hänseenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Samhällets ramar för den yrkesmässiga trafiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all yrkesmässig trafik gäller att den endast får bedrivas efter särskilt tillstånd.
Ett trafiktillstånd får enligt yrkestrafiklagen endast ges till sådana fysiska
eller juridiska personer som bedöms vara lämpliga att driva verksamheten. Vid
denna lämplighetsprövning tas hänsyn lill yrkeskunnande, personliga och
ekonomiska förhållanden saml andra omständigheter av betydelse. Kravet i fräga
om yrkeskunnande och personliga förhållanden hos juridiska personer gäller den
eller dem som skall ha ansvaret för trafikutövningen. - 1 fråga om yrkesmässiga
persontransporter och linjetrafik för godstransporter styrs tillståndsgivningen
även av regler som bl. a. innebär ett värn för strukturen inom transportsektorn.
Dessa slag av tillstånd får således endast meddelas om det kan konstateras att
den avsedda trafiken behövs och i övrigt är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de särskilda reglerna i yrkestrafiklagstiftningen skall trafikföretagen
naturligtvis följa de allmängiltiga regler som samhället ställt upp i fråga om
ekonomisk redovisning, beskattning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i skilda sammanhang konstaterats att det inom vägtransportbranschen
förekommer problem med olika slag av regelöverträdelser. Jag avser härvid inte
enbart brott mol den särskilda yrkestrafiklagstiftningen eller mot trafik- och
fordonslagstiftningen i övrigt utan även överträdelser av de regler som gäller
för all näringsverksamhet. Överträdelserna kan vara av mänga olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör betonas att den övervägande delen av transportverksamheten bedrivs i
seriösa former och inom de ramar som samhället har slälll upp. De
missförhållanden som trots allt förekommer inom näringen är emellertid allvariiga
inte minst genom de betydande samhällsekonomiska effekter som uppkommer av olagligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsidosättande
av olika fordons- och vägtrafikbestämmelser (l.ex. bestämmelser om fordons
skick och utrustning, hastighetsbeslämmelser och arbetstidsregler) kan leda till
trafikolyckor som i sin tur orsakar kostnader inom olika sektorer av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överträdelser av de belastningsbestämmelser som gäller för vägtrafiken kan fä
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt. I första hand medför överlasterna
ökade kostnader för väghällaren, dvs. staten, kommunerna eller enskilda
väghållare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
transportnäringen - likaväl som i andra branscher - förekommer det att
samhällets inkomster av skatter och avgifter minskas genom att företagare inte
rätteligen redovisar sin rörelse och deklarerar sina inkomster, inte registrerar
sig för mervärdeskatt eller redovisar källskalt för anställda eller
arbetsgivaravgift eller inte betalar speciella skatter, exempelvis
vägtrafikskatt. De transportföretag som på ett eller annat sätt undandrar sig
sina betalningsskyldigheter gentemot stat och kommun samtidigt som man
utnyttjar de tjänster det allmänna erbjuder övervältrar ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom sitt agerande kostnadsansvaret pä sina konkurrenter
och övriga skattskyldiga. Det ligger i sakens natur att det är svårl att veta
hur omfattande ett sådant beteende år och därmed också hur stora skatteintäkter
samhället går miste om. Att det rör sig om betydande belopp har emellertid
uppgifter frän bl.a. kronofogdemyndigheterna visat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjandet av lagstridiga konkurrensmedel innebär också
svårigheter för den seriöst bedrivna transportverksamheten alt uppnå den
prisnivå som behövs för att pä längre sikt uppråtthälla och utveckla företaget.
Företag som tvingas verka på en marknad där inte alla följer spelreglerna kan
därför pä sikt hamna i olika svårigheter. 1 sämsta fall kan en ren utslagning
av seriösa förelag inträffa, vilket i sig kan innebära negativa
samhällsekonomiska effekter i foim av arbetslöshet etc. Även om företag inte direki
slås ut från marknaden kan svårigheterna att utveckla företagen få negativa
effekter för samhället i form av sämre effektivitet i branschen. - På samma
sätt som en osund konkurrens påverkar andra vägtransportföretag kan även
verksamheten inom övriga trafikslag, främst järnvägstrafiken, komma att
beröras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut skall ett
samhällsekonomiskt synsätt prägla trafikpolitiken och de ramar som samhället
ställer upp för verksamheten. De regelöverträdelser som förekommer inom
yrkestrafiken medför — som jag tidigare har redogjort för — olika nackdelar
från samhällsekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den yrkesmässiga beslällningstrafiken för
godstransporter omfattade tillståndsprövningen fram till 1979 såväl behovs-
som lämplighetsprövning och längre tillbaka i tiden även reglering av taxor
etc. Tillständs-prövningen omfattar numera endast frågan om lillståndshavarens
lämplighet i personligt och ekonomiskt avseende. Denna senare prövning har
byggts ut och effektiviserats bl.a. genom en kontinuerlig uppföljning av den
ekonomiska lämpligheten och genom de skärpta kraven på yrkeskunnande.
Tillståndsmyndigheternas arbete med dessa frågor är emellertid förhållandevis
krävande, inle minst genom att lastbilsnäringen till stor del består av s. k. enmansförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket har redan gjorts för att motverka de
missförhållanden som finns inom vägtransportsektorn. För att kunna uppnå
ytterligare resultat i detta arbete krävs en bättre efterievnad av gällande
bestämmelser. Detta blir i sin lur beroende av dels hur tillsyn och kontroll
utformas, dels vilka påföljder som drabbar den som överträder reglerna. Jag
återkommer till dessa frågor under avsnitt 8.1. Jag vill dock redan nu anmäla
att jag inom kommunikationsdepartementet har initierat ett arbete med sikle pä
att utarbeta förslag till regler, som kan förbättra möjligheterna att skydda
marknaden mot ovederhäftiga företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nyckelbransch inom godstransporlsektorn är
transportförmedlingsverksamheten. Den avgränsning av begreppet
transportförmedling som görs i gällande lagstiftning medför att huvudsakligen
förhållandevis stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och väletablerade förelag ägnar sig åt denna verksamhet.
Några tecken på allvariiga missförhållanden finns inte. - Vid sidan härav
bedrivs emellertid ett annat slags transportförmedling, där småföretagare
arbetar med atl sälja mindre åkeriers tjänster. Denna verksamhet är inte
reglerad i någon transportlagstiftning och några särskilda tillsländskrav eller
övriga regler uppställs inte. Särskilt i fråga om dragbilsmarknaden har
emellertid förekommit uppgifter som tyder på att förmedlingsverksamheten inte
alltid bedrivs i seriösa former ulan tvärt om spelar en inte obetydlig roll för
de oegenlligheter som förekommer inom åkerinäringen. - I samband med del arbete
inom kommunikationsdepartementet som jag nyss nämnt kommer också reglerna om
transportförmedling att studeras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Överlåtelse av trafiktillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt yrkestrafiklagen får tillstånd till
persontransporter överiåtas på någon annan om tillständshavaren dör.
Tillståndet får också överiåtas på någon annan om tillständshavaren har
försatts i konkurs eller om det finns andra skäl. Länsstyrelsen skall pröva
frågan om medgivande till överiätel-sen och därvid ta hänsyn såväl till skälen
och villkoren för överiätelsen som till om den avsedda trafiken behövs och i
övrigt är lämplig. Vidare skall länsstyrelsen pröva om den till vilken överiätelsen
skall göras kan antas vara lämplig att driva verksarnhelen med hänsyn till
yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter
av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 praxis har några strängare krav på att skäl för en
överlåtelse skall föreligga inle upprätthållits. Exempelvis dä en trafikutövare
pä grund av åldersskäl upphört med sin rörelse har överiåtelse i allmänhet
godtagits av tillsländsmyndigheterna, under förutsättning att den nye
trafikutövaren har uppfyllt kraven på yrkeskunnande saml personlig och
ekonomisk lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om kraven pä skälen för överiätelsen har ställts lågt
har tillståndsmyndigheterna i fråga om taxitrafik pä vissa håll, där den s. k.
turordningsprincipen har tillämpats, vägrat att godkänna överlåtelser till
förare som med hänsyn lill sin tidigare verksamhet inom taxinäringen inte '■stått
i lur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd till yrkesmässig persontrafik får endast ges i
den omfaltning som det finns behov av trafiken. Genom att förhindra överetablering
skapar man förutsättningar för en rationell trafik samtidigt som en osund
konkurrens mellan de enskilda trafikutövarna motverkas. 1 vissa fall kan det
emellertid trots denna prövning inom ett område finnas för många tillstånd, t.
ex. på grund av att behovet av viss trafik har minskat. Det år i sädana fall
möjligt för länsstyrelsen att motverka överetableringen genom att vägra
godkänna överlåtelser av befintliga tillstånd. Myndigheterna sy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nes emellertid ha varil försiktiga med att använda denna
form av kapacitetsminskning och behovet av trafiken torde ofta inte ha prövats
lika noggrant vid överiåtelser som vid nyetableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av behovsprövningen har på vissa orter antalet
tillstånd till exempelvis taxitrafik inte utökats under lång tid. Att överta
ett befintligt tillstånd har därför för många kommit att bli den snabbaste och
enklaste vägen att själv få ett sådant tillstånd. I praktiken har detta medfört
att höga ersättningsbelopp har kommit att betalas för själva tillståndet. För
exempelvis äldre tillståndshavare kan det därför vara frestande att behälla
ett kanske endast obetydligt u'.nyltjal tillstånd tills någon, som
länsstyrelsen kan godkänna som ny tillståndshavare, är villig belala elt tillräckligt
högt pris för tillståndet. Det kan vara svårt för yngre förare att betala de
höga ersättningssummor som begärs för tillstånden samtidigt som länsstyrelserna
kanske inte meddelar några nya tillstånd då behov av en ulökad trafikkapacitet
inte föreligger. För den som har köpt ett tillstånd belastas rörelsen med en
inte obetydlig kostnad som inte motsvaras av några ökade intäkter. Frestelsen atl
använda oseriösa konkurrensmedel för all finansiera lillständsförvärvet torde
i många fall vara stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl tillstånden i praktiken representerar ett beaktansvärl
värde är en följd av att myndigheterna begränsar antalet tillstånd. Även andra
faktorer kan emellertid i vissa fall ha betydelse. För många transportrörelser
kan en inte obetydlig del av hela rörelsens värde vara av s.k.
goodwillkaraktär. Genom långvarig inarbetning, ovanligt god service eller
speciella transportlösningar kan vissa företag ha lyckats särskilt väl. Vid en
överiåtelse av ett sådant företag ter del sig rimligt att överlåtarens arbete
och kostnader för att bygga upp företagets goda rykte kan ersättas - på samma
sätt som i andra branscher. Detta förutsätter emellertid att inte enbart de i
rörelsen ingående tillgångarna — fordon, inventarier m.m. - kan förvärvas utan
att köparen även kan överta själva den i gäng varande rörelsen. Så kan ofta ske
endast om den nye ägaren kan garanteras att få utföra samma slags trafik inom
samma område eller på samma sträckor som överlälaren. 1 dessa fall bör själva
tillstånden enligt min mening kunna betraktas som en del av rörelsen och därmed
också kunna överlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant beaktansvärl goodwillvärde somjag nyss
redogjort för torde vara aktuellt främst vid linjetrafik, turisltrafik och annan'beställningstrafik
än taxi. Rörelser av sådant slag med flera eller större fordon och med en mera
omfattande verksamhet drivs i allmänhet i bolagsform. Företaget, som i sädana
fall utgör en självständig juridisk person, kan dä överlåtas och den för
trafikutövningen ansvarige kan — efter länsstyrelsens godkännande - bytas ut.
Någon överlåtelse av själva tillståndet behöver inte ske dä tillståndshavaren.
den juridiska personen, är densamme. Många mindre och medelstora rörelser drivs
emellertid av en fysisk person och det är i dessa fall som en överlåtelse av
trafiktillståndet kan ha den betydelse jag syftar på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De situationer somjag nu har berört är då en i gång
varande trafikrörelse - fordon, övriga inventarier och trafiktillstånd - överlåts.
Del förekommer emellertid stundtals att exempelvis ett busstrafikföretag
önskar överlåta enstaka trafiktillstånd utan någon samtidig överlåtelse av
hela trafikrörelsen eller en naturligt avgränsad del därav. Frågan om det
lämpliga i att tillåta sädana begränsade tillsiåndsöverlätelser har väckts av
Svenska busslrafikförbundet. I en skrivelse lill regeringen framför förbundet
farhågor om alt dessa överlåtelser kan leda till ökad användning av osunda
konkurrensmedel och försvåra möjligheterna att vidmakthålla och utveckla
ekonomiskt och personellt starka och ansvarskännande bussföretag. -Jag delar
busstrafikförbundets uppfattning atl överlåtelser av enbart trafik-tillslånd -
på sätt jag tidigare redogjort för - lätt kan leda till oönskade konsekvenser.
Något värde av goodwillkaraktär skall ju själva tillståndet inte heller ha. - Yrkestrafiklagen
stadgar - somjag tidigare nämnt - krav pä skäl för alla tillständsöverlålelser.
Som exempel pä godtagbara skäl anges i författningstexten att tillståndshavaren
har dött eller har försatts i konkurs. Om skäl av sådant slag inte föreligger
bör överlåtelsen inte godkännas av tillståndsmyndigheterna. Det förefaller mig
uppenbart alt det vid överlåtelser av enstaka trafiktillstånd från en i gång
varande rörelse oftast inte föreligger godtagbara skäl för en överiåtelse. De
problem som busstrafikförbundet pekar pä bör därför enligt min mening kunna
lösas utan ändring av gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
är jag av den uppfattningen att möjligheten alt överlåta trafiktillstånd i
många fall kan fylla en rimlig funktion dä det gäller linjetrafik, turisltrafik
och beställningstrafik med tyngre fordon. Det krav på skäl för överlåtelse som f.
n. ställs upp liksom kravet på yrkeskunnande saml personlig och ekonomisk
lämplighet hos den för trafiken ansvarige ger länsstyrelsen tillräckliga
möjligheter att förhindra missbruk. Någon ändring av gällande regler för dessa
slag av trafik anser jag därför inte vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
taxitrafiken är situationen däremot en annan. I denna trafik fördelas de
enskilda körningarna i allmänhet med hjälp av gemensamma beställningscentraler
och kommenderingsplaner. Något särskilt goodwillvärde kan här inte rimligen
tillkomma de enskilda rörelserna. I de fall någon trafikutövare gjort sig
särskilt omtyckt av kunderna torde denna popularitet vara knuten till personen
i fråga och inte till rörelsen eller tillståndet som sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening bör den handel med trafiktillstånd som f. n. förekommer inom
taxitrafiken motarbetas. Handeln gagnar inte en rationell och effekliv
transportnäring utan verkar snarast hindrande för normala rationaliseringar
och nyetableringar. Samtidigt gör en del personer obehöriga -och därtill ofta
obeskattade - vinster av samhällets trafikplanering. Jag anser därför att en
överlåtelse av ett tillstånd till persontransporter i beställningstrafik med
lättare fordon skall godkännas endast om synnerliga skäl föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller taxitrafik anser jag således att varken
dödsfall eller konkurs i normalfallet kan anses utgöra synnerliga skäl. Själva
tillståndet bör ju inte representera något ekonomiskt värde. Dödsboet
(konkursboet) övertar vid dödsfallet (konkursbeslutet) tillståndet, vilket
därefter gäller i högst ett är under förutsättning att godkänd föreståndare
finns. Under denna tid kan rörelsen avvecklas och fordon och andra tillgångar
försäljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då fräga är om dödsfall eller sv.lr och långvarig sjukdom
hos tillståndshavaren kan emellertid synneriiga skäl för en överlåtelse ibland
föreligga. Det fall jag i första hand avser är då någon familjemedlem eller
annan närstående önskar fortsätta en inarbetad rörelse. Det kan exempelvis röra
sig om en son eller dotter som arbetat i faderns eller moderns rörelse. 1
sådana situationer kan del vara rimligt att den som stått tillståndshavaren
nära och som för sin försörjning är beroende av företaget får driva verksamheten
vidare utan att behöva riskera att ställas utan trafiktillstånd.
-Beställningstrafik för persontransporter indelas i trafik med lättare och
tyngre fordon. Med lättare fordon avses bilar med en totalvikt av högst 3,5
ton. Härigenom kommer bestämmelserna för beställningstrafik med lättare fordon atl
omfatta även viss annan trafik än ren taxitrafik, exempelvis beställningstrafik
med mindre bussar och s. k. hyrverkstrafik. Tillständshavaren erhåller iallmänhet
vid sådan trafik inte sina köruppdrag genom någon för flera företagare gemensam
beställningscentral eller på annat liknande sätt utan genom individuella avtal
med föreningar, myndigheter eller företag. Dessa speciella former av
beställningstrafik med lättare fordon påminner i nu aktuella avseenden snarast
om beslällningstrafiken med tyngre fordon. Jag anser därför att kraven på skäl
för överlåtelse i dessa fall inte bör ställas lika högt scm för taxitrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger länsstyrelsen att pröva frågan om godkännande
av den nye tillståndshavaren. Härvid får naturligtvis en noggrann prövning av
yrkeskunnande samt personlig och ekonomisk lämplighet ske - på samma sätt som
vid nyetableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag somjag nu redovisat innebär att 2 kap. 21 § yrkestrafiklagen
bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Transportköparansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kampen mot de olagligheter som förekommer inom den
yrkesmässiga trafiken har intresset helt naturligt främst inriktats mot
transportörerna — inte minst dem som saknar yrkestrafikiillsiånd. Alla
företagare - seriösa som oseriösa - är emellertid beroende av sina kunder. Det
är därför mycket viktigt att också genom olika åtgärder söka förmå transportköparna
att avslå från att anlita företag som inte följer gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 yrkestrafiklagen finns ett stadgande om s. k. transportköparansvar.
Har beställningstrafik för godstransporter bedrivits utan tillstånd kan den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
vars räkning den otillåtna transporten har utförts dömas till böter om han
kände till atl det fanns hinder mol att transporten fick utföras eller om han inte
kan visa alt han på det sätt som skäligen kan begäras av honom har undersökt om
det förelåg något hinder mot att transporten fick utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse infördes i lagstiftningen 1973. Den har emellertid — enligt vad jag
har inhämtat - tillämpats relativt sällan. En av anledningarna härtill kan
vara att lagens definition av den ansvarige transportköparen inte är helt
entydig. Enligt lagtexten är det "den för vars räkning transporten har
utförts" som är skyldig att kontrollera om transportören har
trafiktillstånd. Regeln har ibland tolkats sä, alt exempelvis den som för någon
annans räkning träffar avlal med en åkare om en transport skulle undgå detta
ansvar. Transporten utförsju - menar man - egentligen inte för förmedlarens
räkning utan för den som uppdrar ät förmedlaren att ombesörja transporten. - I
en skrivelse till regeringen har Iransportrådet aktualiserat frågan om en
precisering av iransportköparansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportköparansvaret
är elt viktigt instrument i kampen mot missförhållandena inom
transportnäringen. Det kan inte uteslutas att kännedomen om bestämmelserna hos
transportköparna är dålig. På senare tid har emellertid genom bl.a. transporträdets,
Svenska äkeriförbundels och Sveriges industriförbunds försorg spridits
information om vilka regler som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att lagstiftningen skall fungera effektivt är det emellertid viktigt att
bestämmelsen är klart utformad. Varken för Iransportköparen eller för de rättslillämpande
myndigheterna får det råda någon tvekan om vem som verkligen bär ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en stor del av alla transportuppdrag sluts inte avtal direkt mellan godsets
ägare och åkeriföretaget. Industri- och handelsföretag vänder sig ofta fill
exempelvis spedilörer, Iransportförmedlingsföretag eller lastbilscentraler då
de har behov av transporter. Det är därefter denna mellanhand som självständigt
avtalar med etl åkeri om transporten. Nägol inflytande på frågan om vilken
transportör som i det enskilda fallet skall anlitas har normalt inte
uppdragsgivaren. Motsvarande situation kan uppstå exempelvis når ett åkeri
anlitar underentreprenör. I de nämnda fallen är det enligt min mening uppenbart
att speditören, transportförmedlaren, lastbilscentralen respektive det åkeri
som avtalat med en underentreprenör måste bära ansvaret för alt endasl åkare
med vederbörligt trafikfillständ anlitas. Den som hos dessa mellanhänder
beställt en transport har rätt att kunna utgå från att yrkestrafiklagens regler
följs. Jag föreslår därför att 4 kap. 2 § yrkestrafiklagen ändras så atl den
ansvarige transportköparen definieras som den som för egen eller annans räkning
har träffat avtal med trafik-utövaren om transportens utförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
som upphandlar transporttjänsten har således atl undersöka om det föreligger
något hinder mot atl transporten får utföras. Hur denna undersökningsplikt i
varje enskilt fall skall fullgöras går inte att ange exakt. t2 Riksdagen
1983/84. 1 saml. Nr 65</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportköparen
bör förvissa sig om att transportören har trafiktillstånd. Detta kan exempelvis
kontrolleras genom en kontakt med länsstyrelsen. Det nya lillföriitliga
yrkestrafikmärket ger också besked härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägol
motsvarande ansvar för iransportköparna finns inte dä det gäller
persontransporter. Vid linjetrafik, turisttrafik och beställningstrafik med lättare
fordon kan det enligt min mening inte heller vara rimligt att ålägga Iransportköparna
något sådant ansvar. Den som utnyttjar en linje- eller turistlrafikbuss eller
en taxi- eller hyrverksbil måste kunna utgå frän att transportören har vederböriigt
trafiktillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del däremot gäller beställningstrafik med tyngre fordon är förhållandena
enligt min uppfattning annoriunda. Transportköparen år i allmänhet i dessa fall
etl företag, exempelvis en resebyrå, en förening eller någon annan juridisk
person. De transporter det här gäller betingar ofta förhållandevis höga
priser, och avtal lär väl i allmänhet träffas en tid innan själva körningen.
Mera spontana resor av det slag som ofta förekommer vid linje-, turist- och
taxitrafik är säkert ytterst sällsynta. Jag anser det därtor rimligt att samma
form av transiportköparansvar som i dag gäller vid yrkesmässig
beställningstrafik för godstransporter även införs vid beställningstrafik för
persontransporter med tyngre fordon. Ett sådant ansvar bör kunna fä god effekt.
Det extra arbete som transportköparen åsamkas kommer att bli av mycket ringa
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
ansvaret att kontrollera tillständsinnehavet delvis kommer att läggas pä en
kategori transportköpare som inte yrkesmässigt sysslar med att upphandla
transporter måste - särskilt i början - stora krav ställas pä en effektiv
information om bestämmelsens innehåll. Jag utgår från att såväl berörda
myndigheter som bussbranschens organ medverkar till att sprida kännedom om en
ny regel. Vad beträffar själva innebörden av undersökningsplikten bör
naturligtvis alltför höga krav inte ställas i de fall transportköparen är en
privatperson eller en sammanslutning av mera privat karaktär, t. ex. en liten
ideell förening. Det bör i sådana fall vara tillräckligt om det genom utmårkning
på fordon, kontroll med länsstyrelse eller på annat sätt framgår att
transportören har yrkestrafiktillslånd för persontransporter. Tillståndets
utformning och omfattning skall inte denna kategori transportköpare behöva
kontrollera närmare. - Jag föreslår således atl 4 kap. 2§ yrkestrafiklagen
ändras även på så sätt att bestämmelserna kommer att omfatta såväl beställningstrafik
för godstransporter som beställningstrafik för persontransporter rned tyngre
fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om gränsöverskridande yrkesmässig trafik finns i kungörelsen (1974:681) om
internationella vägtransporter. Även i den kungörelsen finns en bestämmelse om
transportköparansvar. Transporträdet arbetar sedan en tid med en översyn av
gällande regler för de internationella transporterna. I samband med en
förestående omarbetning av det regelsystemet bör naturligtvis de nu föreslagna
förändringarna för den inrikes trafiken beaktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Yrkestrafiklagstiftningen vid krig, krigsfara m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett krigsläge måste landets personella och materiella resurser kunna omdisponeras
till områden där de frän del totala försvarels synpunkler behövs bäst.
Myndigheterna måste vid behov kunna ingripa i näringsliv och annan
samhällsverksamhet liksom i den enskilde medborgarens förhållanden på elt helt
annat sätt än i fredstid. Försvaret kan sålunda ha behov av atl utnyttja
enskild tillhörig egendom och totalförsvaret kan ställa krav på att disponera
arbetskraften dår den bäst behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Transportverksamhelen i
krig bygger praktiskt taget helt på den fredsti-da transportapparaten. Mot
bakgrund av bl. a. förfogandelagen (1978: 262) kan ägare eller innehavare av
transportmedel åläggas att ombesörja transporter för alt tillgodose
totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov. Redan nu finns
planlagt insatser av detta slag frän transportnäringen. En avsevärd del av de
företag som i dag utför transporter med stöd av tillstånd till yrkesmässig
trafik kommer att engageras i en trafikutövning under helt andra betingelser.
Även förutsättningarna för den yrkesmässiga trafik som ej kommer att anlitas
för totalförsvarets räkning kan komma att påverkas. Ett exempel härpå kan vara
möjligheterna att uppfylla kraven pä trafikeringsplikt. Yrkestrafiklagstiftningen
måste därför snabbt kunna anpassas till den förändrade situation som uppstår under
ofred. Förberedelser för en sådan anpassning bör enligt min mening vidtas
redan nu. Det kan nämligen i ett krigsläge vara svårl att tillräckligt snabbt
kunna åstadkomma behövliga förändringar i lagstiftningen. För att inte väglransportsektorns
omställning till extraordinära förhållanden skall behöva fördröjas föreslår jag
därför att det i yrkestrafiklagen införs etl bemyndigande, som ger regeringen
möjlighet att besluta atl lagen helt eller delvis inte skall tillämpas när
riket är i krig eller krigsfara eller när sädana utomordentliga förhållanden
råder som är föranledda härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Återkallelse av trafiktillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
ett trafiktillstånd meddelas görs en prövning av den sökandes lämplighet.
Prövningen tar hänsyn till yrkeskunnande, personliga och ekonomiska
förhållanden samt andra omständigheter av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
prövning är en viktig förutsättning för att åstadkomma en väl fungerande
transportbransch. En prövning vid ansökningstillfället ulgör emellertid inte
någon garanti för atl olämpliga företagare inte kan förekomma. Exempelvis kan
förhållandena i enskilda fall ändras efter det att tillstånd har meddelats. Det
finns därför möjlighet för tillståndsmyndigheterna atl under vissa
förutsättningar återkalla trafiktillstånd. I yrkestrafiklagens 3 kap. 1 §
föreskrivs att om det i den yrkesmässiga trafiken har förekommit sädana
missförhållanden att tillständshavaren inte kan anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämplig att fortsätta verksamheten skall tillståndet
återkallas. Om missförhållandena inte är så allvarliga att det finns skäl för återkallelse
kan i stället en varning meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förhållandevis kortfattade bestämmelse kompletteras
av yrkes-Irafikförordningens 6 kap. 1 §. Här ges exempel pä i vilka avseenden
missförhållanden kan påverka lämpligheten på ett sädanl sätt att återkallelse
eller varning kan vara aktuellt. Sålunda föreskrivs att ett trafiktillstånd
skall återkallas enligt 3 kap. 1 § yrkestrafiklagen om det i trafiken har
förekommit upprepade eller allvarligare överträdelser av bestämmelserna i yrkestrafiklagstiftningen,
lagstiftningen om förarnas arbetstid och vilotid, fordonens eller vägarnas
belastning eller fordonens hastighet eller andra bestämmelser som är väsentliga
för säkerheten. Vidare föreskrivs i andra stycket av samma paragraf att ell
trafiktillstånd också skall återkallas om tillståndshavaren på något annat sätt
i väsentlig män har åsidosatt sina skyldigheter i fråga om verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket är förhållandevis allmänt
formulerad. Den har i praxis tillämpats sä, att även sådana skyldigheter vid
driften av rörelsen som inte är hänförliga till själva trafikarbetet har lagts lill
grund för återkallelse eller varning. De missförhållanden som nämns i 3 kap. 1
§ yrkestrafiklagen kan således hänföras såväl till själva körningen som lill
driften av rörelsen i övrigt. Exempelvis har vid åtskilliga tillfällen enbart
förekomsten av skatteskulder ansetts kunna medföra återkallelse av trafiktillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
främja trafiksäkerhet och motverka osund konkurrens är det nödvändigt alt de
företagare inom yrkestrafiken, som mera systematiskt bryter mol
vägtrafikbestämmelserna eller mot de särskilda bestämmelserna för den
yrkesmässiga trafiken, kan förhindras att fortsätta sin verksamhet. Ett stort
problem inom branschen är emellertid också den illojala konkurrens som uppstår
genom att vissa företag exempelvis inle betalar skatter och avgifter. Det
förekommer också att man på andra sätt undviker att redovisa sin
affärsverksamhet. Etl sätt att försöka komma till rätta med även dessa
missförhållanden är enligt min mening att återkalla trafiktillståndet för de
företagare som visat sig sakna vilja att följa gällande regler -oavsett om det
rör sig om de särskilda reglerna för trafikutövare eller de regler som gäller
för alla företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa principer är inte nya utan tillämpas redan i dag.
Jag kan åven nämna att transporträdet i cirkulärskrivelse till länsstyrelserna
den 13 december 1982 har behandlat bl.a. frågorna om varning och återkallelse
enligt yrkestrafiklagen och därvid utgått frän den syn pä möjligheterna lill
ingripande som jag nu har redogjort för. - Det har emellertid ifrågasatts om
inte dessa principer borde komma till klarare uttryck i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet
arbetar bl.a. med utformningen av en lagstiftning om näringstillstånd. Genom en
mera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmängiltig
sådan reglering skulle ett system med bl.a. någon form av lämplighetsprövning
av företagarna kunna tillämpas inte bara i de branscher där en prövning nu
förekommer. Det kan därför i framtiden finnas behov av en samordning av
reglerna om lämplighetsprövning och återkallelse av tillstånd i yrkestrafiklagstiftningen
och allmänna regler om företagares lämplighet. I avvaktan på ett generellt
system för meddelande av näringstillstånd bör emellertid arbetet att genom en
konsekvent genomförd lämplighetsprövning åstadkomma sä goda förhållanden som
möjligt inom yrkestrafiken fortsätta — inte minst mot bakgrund av att detta arbele
även är betydelsefullt ur såväl Irafiksäkerhelsmässig som trafikpolitisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen bör enligt min uppfattning grunden för en återkallelse eller
en varning vara att sådana missförhållanden har förekommit vid rörelsens drift
att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att fortsåtta verksamheten.
Missförhållandena kan - förulom överträdelser av de bestämmelser som nämns i 6
kap. 1 § första stycket yrkestrafikförordningen - bestå i sådana restföringar
av skatter och avgifter vilka inte kan antas bero på tillfälliga affärsmässiga
betingelser utan snarare på bristande vilja eller förmåga atl rätt sköta
rörelsens förpliktelser gentemot det allmänna. Det kan emellertid också röra
sig om att tillständshavaren mera systematiskt åsidosätter andra regler för
företagets drift, t. ex. bestämmelserna om bokföring och redovisning. För att
ett ingripande skall kunna ske bör inte krävas att misskötsamhelen är
brottslig. Det väsentliga är atl tillständshavaren genom påvisade
missförhållanden vid trafikrörelsens drift vid en samlad bedömning bedöms vara
olämplig som tillståndshavare. - Jag förordar därför att lagtexten i 3 kap. 1 §
yrkestrafiklagen ändras sä att den bringas i bällre överensstämmelse med den
syn pä användningen av återkallelse- och varningsinstitulet somjag nu har
redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang skulle
jag också vilja beröra en annan fräga angående återkallelse av
trafiktillstånd. Av 12 kap. 3 och 5 §§ yrkestrafikförordningen framgår, att
ett beslut om återkallelse av trafiktillstånd blir omedelbart gällande efter
det att beslutet delgetts trafikutövaren. Beslutet kan emellertid av denne
överklagas hos transportrådet och rådets beslut kan i sista hand överklagas hos
regeringen. Det kan således inträffa att beslut om återkallelse av
trafiktillstånd upphävs av högre instans. Den tid som då har älgätt för tillständshavaren
att besvära sig över besluten och för myndigheterna att handlägga
besvärsärendet kan uppgå till flera månader. Under denna tid har trafiken
således inte kunnat fortsättas i avvaktan på alt beslutet vinner laga kraft.
Att under denna tid vara fräntagen rätten att bedriva trafiken innebär
naturligt nog etl allvarligt avbräck för trafikutövaren. Stora svårigheter kan
också uppstå för anställd personal och för de kunder som är beroende av
transporttjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att en trafikulövare vars tillstånd har återkallats i normalfallet
skall få fortsätta trafiken fill dess beslutet har vunnil laga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kraft. Överinstansernas prövning kan ju i extrema
situationer annars lätt framstå som illusorisk; etl för Irafikulövaren positivt
beslul i högsta instans blir meningslöst om rörelsen under handläggningstiden
har avvecklats av ekonomiska skäl. Om det föreligger särskilda omständigheter,
exempelvis vid klara fall av ekonomisk brottslighet eller vid upprepade
överträdelser av de regler som gäller för verksamheten liksom om trafiksäkerhetsskäl
kräver det, skall undantag naturligtvis kunna göras. Återkallel-sebeslutel bör
i sådana fall liksom f.n. gälla omedelbart efler del att beslutet har delgetts
trafikutövaren. - Vad jag hår senast har föreslagit kräver endast ändringar i yrkestrafikförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Vissa andra frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Tillståndsmyndigheternas kungörelseannonsering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesmässig trafik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika slag av yrkesmässig trafik som förekommer är
beställningstrafik, turisttrafik och linjetrafik. Turisttrafik förekommer
endast vid persontransporter, medan de andra trafikslagen förekommer såväl vid
godstransporter som persontransporter. Föi' en ansökan om linjetrafik för
persontransporter som rör mer än ett län (s. k. interregional trafik) är transporträdet
tillståndsgivande myndighet. I alla övriga fall är lånsstyrelse tillståndsmyndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 12 kap. 4§ yrkestrafikförordningen gäller bl.a. att
liden för att överklaga ett beslut om meddelande av något annat tillstånd än
ett tillstånd till beställningstrafik för godstransporter skall räknas frän den
dag då beslutet har kungjorts i ortstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sättet för
kungörandet regleras i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m.m. och tillämpningsförfattningarna till lagen. Enligt 3§ lagen
skall - om kungörande i ortstidning är föreskrivet -kungörelsen införas i alla
lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom
orten lill vilka kungörelsen riktar sig. Kungörelseannonsering skall med andra
ord ske enligt den s.k. breda ortstidningsprincipen. Detta innebär att
kungörelsen skall annonseras i de lokala dagstidningar som är spridda till etl
visst procenttal av hushällen inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportrådet har i skrivelse till regeringen påtalat atl
kostnaderna för de aktuella kungörelserna inte slår i rimlig proportion till
värdet med kungörandeförfarandet, samtidigt som detta kräver ett betydande
administrativt arbete. Enligt transporträdets uppfattning finns det anledning
att undvika det slag av kostnadskrävande åtgärder som den nu gällande kun-görelseann.onseringen
innebär. När det gäller tillstånd till interregional linjetrafik, dvs. sådan
trafik för vilken transportrådet är tillståndsgivande myndighet, är det enligl
rådets uppfallning lillräckligt om kungörandet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
tillstånd sker enbart i Post- och inrikes tidningar, vilken har en rikstäckande
spridning. Transporträdet anser alt en annonsering i detta organ väl kan tjäna
som utgångspunkt för beräkning av besvärstiden i det nu aktuella slaget av lillståndsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transporträdet
år således tillståndsmyndighet i sådana ärenden, som rör trafik över mer än etl
län. Kungörandet blir därför vad gäller rådets ärenden särskilt omfattande.
Även vid andra slag av trafik förekommer emellertid ofta etl omfattande och
dyrbart kungörelseförtarande. Beslut rörande trafik inom ett län förekommer
också i betydligt större utsträckning än beslut rörande interregional trafik.
- En översyn av kungörande-förfarandet bör därför inte inskränkas till all avse
enbart beslul fattade av transportrådet. — 1 detta sammanhang kan även nämnas
att civilministern i budgetpropositionen (prop. 1982/83: 100, bilaga 15)
beträffande länsstyrelsernas kungörelseannonsering anför atl förutsättningarna
för att i störte utsträckning enbart annonsera i Post- och inrikes tidningar
bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 kap. 10—I5§§ yrkestrafikförordningen regleras hur lillslåndsmyndigheten
skall behandla trafiktillståndsansökningar. Reglerna redovisar bl.a. hur tillsländsmyndigheterna
skall gå till väga för atl införskaffa ett lämpligt beslutsunderlag. I 10 §
regleras därvid vilka yttranden som skall inhämtas innan ett tillstånd lill
linjetrafik eller turisttrafik ges. Enligl paragrafens andra stycke skall
länsstyrelse (och i förekommande fall transportrådet) begära yttrande frän
sådana irafikföretag, länshuvudmän, kommuner och sammanslutningar av utövare
av yrkesmässig trafik som kan komma alt beröras av trafiken. Vederbörande
myndighet har alltså att undersöka vilka som kan tänkas bli berörda av ett
beslut i ärendet. Detta kan ske genom att trafiken för vilken tillstånd sökts
hänför sig till bestämda relationer och vägsträckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller linjetrafik och turisttrafik får således den förhållandevis begränsade
krets av intressenter, som ett beslut kan angå, genom tillståndsmyndighetens
begäran om yttrande kännedom om den ansökan som föreligger. Någon direkt
skyldighet för tillståndsmyndigheten att, då beslut i ärendet har fattats,
översända detta till de intressenter, från vilka yttrande har begärts, föreligger
inte. Det torde emellertid vara vanligt atl tillsländsmyndigheterna översänder
beslut för kännedom till dem som har yttrat sig i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om tillsländsmyndigheterna
regelmässigt översände beslut om tillstånd lill linjetrafik och turisttrafik till
dem som myndigheten i ärendet har begärt yttrande av skulle ett kungörande av
beslutet - åtminstone i nuvarande omfattning - bli överflödigt. De besvärsberättigade
har ju i så fall individuellt erhållit inte bara ett meddelande om att beslut
har fattats utan en avskrift av själva beslutet. En risk är naturligtvis att
länsstyrelsen, vid bedömningen av vilka utövare av yrkesmässig trafik som kan
komma alt beröras av trafiken, bortser frän några företag. Dessa får därigenom
inte någon begäran att avge yttrande och därmed inte heller tillständsmyndig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betens
beslut. Genom den överblick, som tillständsmyndigheten har över trafikutövarna,
torde sådana förbiseenden emellertid vara ovanliga. Sammanslutningar av sådana
utövare av yrkesmässig trafik, som kan komma att beröras av trafiken, skall
beredas tillfälle att avge yttrande. Härigenom kan ju små trafikföretags
intressen tas till vara, åven om lillslåndsmyndigheten i något fall skulle
komma alt förbigå ett enskilt företag. - För att ytterligare värna om
rättssäkerheten kan det emellertid vara lämpligt att låta kungöra beslutet i
Post- och inrikes tidningar; trots detta torde såväl pengar som arbele sparas
för tillståndsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således att tiden att överklaga beslut om meddelande av tillstånd till
linjetrafik och turisltrafik skall räknas från den dag då beslutet har
kungjorts i Post- och inrikes tidningar. Samtidigt bör beslut om meddelande av
tillstånd sändas till den som enligt 2 kap. 10 § andra stycket yrkestrafikförordningen
har yttrat sig i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 kap. 11 § yrkestrafikförordningen stadgas att länsstyrelsen, innan elt tillstånd
lill beslällningstrafik för piersontransporter ges, skall begära yttrande från
polismyndigheten i den eller de kommuner som ligger inom trafikområdet. Rör
frågan persontransporter med lättare fordon skall länsstyrelsen även ge
kommuner och länshuvudmän vilka kan beröras av ärendet tillfälle att yttra sig.
Vidare stadgas att länsstyrelsen genom kungörelse i ortstidning skall ge
trafikföretag, sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik och andra som
kan beröras av ärendet tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen får av sökanden
ta ul en avgift som motsvarar koslnaden för kungörandet. Enligt 13 § i samma
kapitel får länsstyrelsen dessutom begära de ytterligare uppgifter som behövs
för att pröva en ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
12 kap. 4§ yrkestrafikförordningen gäller - som jag tidigare nämnl - ett beslut
om meddelande av trafiktillstånd inte förrän beslutet har vunnit laga kraft, om
inte länsstyrelsen har bestämt annat. Tiden för att överklaga beslut om bl. a.
tillstånd till persontransporter skall räknas från den dag dä beslutet har
kungjorts i ortstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
elt ärende där länsstyrelsen beviljat tillstånd till beställningstrafik för persontransporter
krävs således två kungöranden, ett under länsstyrelsens handläggning och ett
efter länsstyrelsens beslul. Jag vill ifrågasätta om det första av dessa kungöranden
är nödvändigt. Genom kungörelseförfarandet fördröjs och fördyras handläggningen
av ärendet samtidigt som sökanden drabbas av inte obetydliga kostnader.
Länsstyrelsen har ju att - oavsett om kungörande sker - svara för att
erforderlig utredning i ärendet föreligger. Härvid bör länsstyrelsen begära
yttrande från sådana kommuner, länshuvudmän, sammanslutningar av utövare av
yrkesmässig trafik och fackliga organisationer som kan kcmma att beröras av
trafiken. Enskilda trafikutövare eller andra, som kan beröras av ärendet, blir
härefter informerade om länsstyrelsens beslut genom att delta kungörs, och de
får därmed tillfälle att anföra besvär över beslutet. Jag föreslår således atl
länsstyrelsens skyldighet att kungöra ansökningar om tillstånd till beställningstrafik
för persontransporter upphävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Biluthyrningstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beiräffande bestämmelserna om biluthyrning kan kungörelseförfarandet förenklas.
Enligt lagen (1979; 561) om biluthyrning får tillstånd till uthyrningsrörelse —
på samma sätt som då det gäller yrkestrafiklillstånd -endast ges till den som
med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden bedöms vara lämplig att
driva verksamheten. Då det gäller tillstånd till uthyrning av bussar får sådant
ges endast om den avsedda verksamheten behövs och i övrigt är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förordningen (1979:873) om biluthyrning regleras bl.a. hur tillstånds-myndigheten
skall behandla en tillständsansökan och vilka yttranden som därvid skall
infordras. I 2 kap. 6§ stadgas att länsstyrelsen - dä ansökan avser tillstånd lill
uthyrning av buss - genom kungörelse i ortstidning skall ge trafikföretag,
sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik och andra som kan beröras av
ärendet tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen får av sökanden ta ut en avgift
som motsvarar kostnaden för kungörandet. Anledningen till att elt sådant
kungörelseförfarande skall äga rum när det gäller ansökan om uthyrning av
bussar är naturligtvis atl det här sker en prövning av verksamhetens
behövlighet och lämplighet. Detta medför att andra företagare i branschen kan,
under åberopande exempelvis av att behov av verksamheten inte föreligger,
besvära sig över elt beslut om tillstånd till uthyrning av buss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 kap. 4§ förordningen räknas tiden för atl överklaga ett beslul om meddelande
av tillstånd till uthyrningsrörelse från den dag då beslutet har kungjorts i
ortstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
elt tillstånd till uthyrning av buss meddelas krävs således tvä kungöranden,
ett under länsstyrelsens handläggning och ett efter länsstyrelsens beslut. På
samma sätt som då det gäller beslällningstrafik för persontransporter vill jag
ifrågasätta om det första av dessa kungöranden verkligen är nödvändigt. De
trafikutövare eller andra, som kan beröras av ärendet, blir ju informerade
genom att lånsstyrelsens tillståndsbeslut kungörs och de får härigenom också
tillfälle att klaga över beslutet. Dessutom bör länsstyrelsen, liksom vid den yrkesmässiga
trafiken, redan då en ansökan kommit in förbättra beslutsunderlaget genom att
begära vissa yttranden. Härvid bör man höra sådana kommuner, sammanslutningar
av utövare av yrkesmässig trafik och fackliga organisationer som kan komma att
beröras av ärendet. - Jag föreslär således att skyldigheten att kungöra
ansökningar om tillstånd till uthyrning av buss upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
nyss redogjort för skall enligt 10 kap. 4§ biluthyrningsförordningen beslut om
tillstånd till uthyrningsrörelse kungöras i ortstidning. Endast när det gäller
uthyrning av buss kan det emellertid vara aktuellt för någon annan än sökanden
att besvära sig över etl beslut om tillstånd lill ulhyrningsrörelse.
Verksamhetens behövlighet och lämplighet prövas ju endast då det gäller uthyrning
av buss. Andra beslut om tillstånd till uthyrningsrörelse, vilka endast den
sökande själv kan besvära sig över.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns det knappast någon anledning att över huvud taget
kungöra. Jag föreslär därför att kungörelseskyldigheten beiräffande tillstånd
till uthyrningsrörelse inskränks till beslut som avser uthyrning av buss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Uthyrning av bussar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesmässig uthyrning av bilar ulan förare regleras i en
sårskild lagstiftning - lagen (1979:561) om biluthyrning och förordningen
(1979:873) om biluthyrning. Lagstiftningen påminner i hög grad om yrkestrafiklagstiftningen.
Exempelvis får tillstånd till uthyrningsrörelse endast ges till den som med
hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter av
betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Dä det gäller uthyrning
av bussar får tillstånd endast ges om den avsedda verksamheten behövs och i
övrigt är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska busstrafikförbundet har i en skrivelse till
kommunikationsdepartementet pekat på vissa missförhållanden som enligt
förbundets mening förekommer vid yrkesmässig uthyrning av bussar. Även Svenska
kommunalarbetareförbundet. Svenska transportarbetareförbundet och Statsanställdas
förbund har i en gemensam skrivelse till departementet framfört farhågor för en
icke önskvärd utveckling av bussuthyrningsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de båda
skrivelserna pekas bl.a. på en delvis ny inriktning av bussuthyrningsverksamheten.
Tidigare har uthyrningslillständ främst avsett förhållandevis små fordon. I de
fall det rört sig om större bussar har uthyrningen ofta skett för särskilda
ändamål säsom uthyrning till trafikskolor för bussförarutbildning. Under senare
år har emellertid - enligt vad som anförs i skrivelserna — meddelats etl antal
tillstånd lill uthyrning av tyngre bussar utan någon ändamälsbegränsning. Som tillståndshavare
har därvid inte enbart etablerade trafikföretag förekommit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl
busstrafikförbundet som de tre fackliga organisationerna uppger i sina
skrivelser att de med oro ser den redovisade utvecklingen inom branschen.
Riskerna anges vara uppenbara för att uthyrningen - med eller ulan uthyrarens
vetskap - blir en täckmantel för olaga yrkesmässig trafik. I en sådan verksamhel
betalas ofta inte skatter och arbetsgivaravgifter etc, varför en snedvridning
av konkurrensläget i förhållande till den seriösa yrkesmässiga trafiken
uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
enligt min uppfattning uppenbart att den yrkesmässiga uthyrningsverksamheten -
trots att den regleras i en separat lagstiftning - inte kan betraktas som helt
skild från den yrkesmässiga trafiken. De båda verksamheterna griper tvärtom in
i varandra och har mycket gemensamt. De tendenser som det pekas på i de båda
skrivelserna år därför - om de är mera allmänt förekommande - ägnade att inge
oro. Samtidigt som vissa uthyrningstillständ kan missbrukas är det emellertid
enligt min mening uppenbart att det finns ett högst legitimt behov av att kunna
hyra bussar utan förare; för exempelvis en idrottsförening kan ju detta i
själva verket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara det enda ekonomiskt möjliga alternativet till att
färdas i flera personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har anfört finner jag att en
närmare karlläggning av den yrkesmässiga uthyrningen av bussar kan behöva
genomföras. Jag har också erfarit att transportrådet har påbörjat en sådan
undersökning. Om rådets kartläggning visar pä behov av lagstiftningsåtgärder
kan det finnas anledning att återkomma till frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Åtgärder som inte har lagstiftningskaraktär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Det fortsatta arbetet mot olagligheter inom yrkestrafiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problem med vissa olagligheter inom den yrkesmässiga
trafiken som jag tidigare har redogjort för har varit kända en längre tid. Under
våren 1981 försökte representanter för olika myndigheter och organisationer alt
finna vägar att komma till rätta med missförhållandena. Uppgiften för de arbetsgrupper
som därvid bildades var inle atl presentera detaljerade lösningar på problemen
utan snarast att - på förhållandevis kort tid och från skilda utgångspunkter -
lämna uppslag till åtgärder av skilda slag. Trots detta har arbetsgrupperna
genom sina förslag lagl grunden till det arbete mot olagligheterna inom
yrkestrafiken som har bedrivits under senare är. En del av förslagen har direki
omsatts i ändrad lagstiftning eller ändrade rutiner för myndigheterna medan
andra uppslag av olika anledningar inte har kunnat fullföljas på samma sätt.
Arbetet mot missförhållandena inom yrkestrafiken har emellertid inte mist sin
aktualitet och jag vill därför lämna en samlad redogörelse för arbetsgruppernas
förslag och de åtgärder som förslagen har lett lill eller kan komma atl
föranleda i det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl ha någon möjlighet att upptäcka företagare utan
trafiktillstånd poängterade arbetsgrupperna vikten av en effektiv vägkontroll
av den yrkesmässiga trafiken. En grundläggande förutsättning för en effektiv
kontroll av lastbilstrafiken ansåg arbetsgrupperna vara ett modernare och
tillförlitligare utmärkningssystem än de dä använda s. k. åkarplåtarna. -Etl
sådant system, baserat pä användandet av årligen förnyade kontroll-märken, har
också införts. Det nya yrkestrafikmärket har, såvitt jag kunnat utröna,
mottagits mycket positivt av den kontrollerande personalen. Polisen har också
intensifierat bevakningen av den yrkesmässiga trafiken i hela landet. Man har bl.a.
inrättat speciella grupper av polismän med särskilt god kännedom om bl.a. yrkestrafiklagstiftningen.
De tankar som framfördes i arbetsgrupperna om att utnyttja även
trafiksäkerhetsverkets bilinspektörer och yrkesinspektionens bilarbetstidsinspeklörer
för konlroll av efterievnaden av bestämmelserna i yrkestrafiklagstiftningen har
emellertid inte hittills lett till några konkreta resultat. Även dessa
specialisters ordinarie arbetsuppgifter har emellertid stor betydelse för att
upprätthålla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sunda förhållanden inom den yrkesmässiga trafiken.
Problemet hänger dessulom samman med utformningen av kontrollen av en eventuell
ny bilarbetstidsreglering och jag avser därför att återkomma till frågan i samband
med utarbetandet av en sådan lagstiftning (jfr avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de uppslag som kom fram genom arbetsgruppernas
verksamhet syftade till att använda moderna datorbaserade rutiner i
övervaknings- och kontrollarbetet. Ett förslag syftade sålunda till att genom
en samköming mellan bilregister och yrkestratlkregister ta fram uppgifter om
vilka fordonsägare som, utan att ha trafikfillständ, har mänga eller för
yrkestrafik särskilt lämpade fordon. På samma sätt skulle de båda registren
kunna användas för att erhålla uppgift om vilka tillståndshavare som har fler eller
andra fordon än tillståndet medger. Uppgifter i registren om fordonsinnehav
skulle också kunna tyda på om en tillståndshavare använder sig av anställd
personal. Genom att kontinuerligt följa upp om tillståndshavaren rätteligen
betalar skatter och avgifter skulle myndigheterna snabbare kunna reagera mot
ekonomiskt olämpliga tillståndshavare. En sådan kontroll skulle i de län där
kronofogdemyndigheternas register förs med ADB (REX-systemet) kunna ske med
hjälp av datamaskinellt framtagna listor över tillståndshavare restförda för
skatter och avgifter till vissa minimibelopp. Ett motsvarande arbete skulle
naturligtvis vara möjligt inom de lån där kronofogdemyndigheternas register
förs manuellt. Genom jämförelser mellan bilregistret och yrkeslrafikregistret
skulle det också vara möjligt atl kontrollera att tillståndshavare betalar
skatt och försäkring för de fordon han använder i rörelsen. - Beträffande det
sista förslaget vill jag erinra om att det numera för lastbilstrafiken gäller
att yrkestrafikmärke inte utfärdas för oskattade eller oförsäkrade fordon.
Övriga här redovisade förslag om utnyttjande av olika register för kontroll av
den yrkesmässiga trafiken torde knappast - med undantag av kontrollen av
skatteskulder via kronofogdens register — ha kommit till någon mera
rutinmässig användning. Detta beror inte minst på atl denna typ av kontroller -
trots alt grundmaterialet mycket lätt kan tas fram med hjälp av datateknik -
kräver förhållandevis stora arbetsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förbättrad kontroll av tillståndshavarna behöver
emellertid inte förutsätta användning av databaserade register. I elt av sina
förslag tog arbetsgrupperna upp frågan om ett effektivare samarbete mellan
olika enheter inom tillståndsmyndigheterna eller mellan dessa och andra myndigheter.
Härigenom skulle man kunna försäkra sig om att nya tillståndshavare verkligen
registrerar sig för moms, deklarerar rörelseinkomsl, gör skatteavdrag för
eventuella anställda etc. - Ett samarbete av denna art förekommer i dag på
många häll. Rutinerna torde emellertid fortfarande variera mycket mellan olika
län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av arbetsgruppernas förslag syftade till att
effektivisera själva tillståndsprövningen. Vad avser yrkeskunnande krävdes
någon form av företagarutbildning. Den starkt iormaliserade ekonomiska
lämplighets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning som dä föreskrevs ifrågasattes av
arbetsgrupperna. Man ansåg att ett krav på någon form av företagarutbildning tillsammans
med en förbättrad uppföljning av tillståndshavarnas ekonomiska skölsamhet skulle
ha större effekt. Arbetsgrupperna pekade också på möjligheten för
tillståndsmyndigheterna att vid lämplighetsprövningen utnyttja det kunnande
som finns hos de lokala eller regionala branschorganisationerna och hos
transportarbetareförbundets avdelningar. - En särskild företagarutbildning
krävs f. n. av de tillståndssökande inom huvuddelen av yrkestra-fikseklorn och
jag återkommer i följande avsnitt till denna fråga. Uppföljningen av tillståndshavarnas
ekonomiska skötsamhet har också förbättrats. Den formaliserade ekonomiska
lämplighetsprövningen har avskaffats. I transporträdets anvisningar för
lämplighetsprövning samt varning och återkallelse enligt yrkestrafiklagstiftningen
(13 december 1982) rekommenderar rådet ett fast samarbete mellan tillsländsmyndigheterna
och de lokala bransch- och arbetstagarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
effektivare sanktioner vid brott mot bl. a. yrkestrafiklagstiftningen
behandlades också av arbetsgrupperna. Man efterlyste således åtgärder mot
illegal användning av utländska släpfordon i svensk inrikes trafik liksom
möjlighet alt, då fordon används i strid mot exempelvis bestämmelserna om
fordonsskatt, genom att avlägsna registreringsskyltarna försvåra användande av
fordonet. Tankar framfördes också på effektivare åtgärder för att hindra
företagare som bedrivit olaga yrkesmässig trafik eller som fått trafiktillstånd
återkallade att fortsätta sin verksamhet inom branschen. Frågan om ett
preciserat och utvidgat transportköparansvar liksom bättre information om
detta ansvar togs också upp av arbetsgrupperna. - Beträffande transportköparansvaret
vill jag naturligtvis i första hand hånvisa till vad jag anfört ovan och de förslag
somjag där har lagt fram. Möjligheten att vid obetalda fordonsskatter avskylta
fordonen har genomförts i lagstiftningen. Dä det gäller frågan alt förhindra
vidare åkeriverksamhet av olämpliga företagare vill jag dels peka på det
förbättrade samarbetet mellan polis-, skatte- och tillståndsmyndigheter, dels
pä att frågan om etl utvidgat näringsförbud f. n. utreds. Den illegala
användningen av utländska släpfordon har inte bara drabbat värt land. Ett
nordiskt projekt för att komma till rätta med problemet har avslutats. Man
arbetar inom kommunikationsdepartementet med att följa upp frågan och jag
hoppas inom kort kunna presentera förslag till de regeländringar som kan
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgrupperna tog vidare upp frågan om införande av
någon form av sanktionsavgift vid olaga yrkesmässig trafik. Som en lämplig
utgångspunkt för bestämmandet av avgiftens storlek nämndes värdet av lasten
eller fordonets totalvikt. En annan länkbar sanktion angavs vara att beslagta
och förverka det fordon som använts i olaga yrkesmässig trafik. Slutligen
föreslog arbetsgrupperna också att möjlighelerna att förhindra fortsatt färd
vid brott mot yrkestrafiklagstiftningen skulle utökas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan jag konstalera alt många av de
åtgärder som arbetsgrupperna föreslog har genomförts. Yrkestrafiklagstiftningen
har således ändrats pä flera punkter (se bl.a. prop. 1981/82:78 om vissa yrkestrafikfrägor)
och länsstyrelserna och andra berörda myndigheter har också i mänga fall i sitt
arbete tagit fasta pä de tankar som framfördes i arbetsgrupperna. Bl.a. har transporträdet
i cirkulärskrivelse den 13 december 1982 till länsstyrelserna behandlat
lämplighetsprövningen samt frågor rörande varning och återkallelse enligl yrkestrafiklagstiftningen.
Vissa tecken tyder emellertid pä att arbeiet mot olagligheterna inte har följts
upp lika effektivt vid alla berörda myndigheter. Det torde också vara möjligt
att pröva ytterligare metoder alt genom exempelvis förändringar av myndigheternas
arbetsrutiner motverka missförhållanden inom den yrkesmässiga trafiken. Av de
förslag somjag har behandlat i det föregående anser jag att särskilt frågorna
om utnyttjande av olika register och andra hjälpmedel för kontroll av
fordonsinnehav, momsregistrering och skattebetalning, användande av anställda
etc. bör bli föremål för ytterligare överväganden liksom över huvud taget
frågor som röi" förändringar av administrativa rutiner eller utökat samarbete
mellan myndigheter. Det finns säkert utrymme att i dessa sammanhang pröva ylleriigare
vägar att effektivisera kontrollen av yrkestrafiken. Även utformningen av
sanktionerna vid brott mot yrkestrafiklagstiftningen bör studeras närmare. Det
förefaller mig slutligen naturligt att del i detta sammanhang görs en
genomgång av vilka effekter de redan vidtagna åtgärderna har haft på den
yrkesmässiga trafiken. För att fullfölja och vidareutveckla det inledda arbetet
bör därför enligt min mening en arbetsgrupp med representanter för berörda
myndigheter och organisationer tillskapas. Arbetet, som till stor del kommer atl
röra myndigheters verksamhet, bör bedrivas på verksnivå. Transportrådet har redan
inlett ett arbete pä detta område och jag finner det därför naturligt att rådet
får ansvaret för att leda en sådan arbetsgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Utbildning av blivande tillståridshavare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika slag av regelöverträdelser förekommer inom den
yrkesmässiga trafiken. Det skulle emellertid enliigt min uppfattning vara helt
felaktigt att utgå från att dessa överträdelser alltid sker planerat eller ens
medvetet. Många gånger torde överträdelserna snarast bero på ren okunnighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiktillstånd får enligt yrkestrafiklagen endast ges
till den som med hänsyn till bl. a. yrkeskunnande bedöms vara lämplig att driva
verksamheten. Yrkeskunnandet - inte minst när det gäller ekonomiska och administrativa
kunskaper - spelar en avgörande roll för hela branschens funktion. I maj 1982
tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett system för
utbildning av blivande innehavare av tillstånd till beställningstrafik för
godstransporter. Arbetsgruppen skulle även, i samarbete med Svenska
åkeriförbundet, som en försöksverksamhet genomföra och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvärdera en sådan utbildning. Kursen skulle i huvudsak
omfatta ekonomisk planering och finansiering, bokförings- och skattefrågor,
lagstiftning om transporter och fordon, kostnads- och priskalkylering saml försäk-ringsfrägor.
En sådan utbildning ges f. n. pä olika slällen i landel. Genom transporträdets
kungörelse oin kravet på yrkeskunnande enligt yrkestrafiklagstiftningen (TPRFS
1982:11) uppställs kravet atl den som söker tillstånd till beslällningstrafik
för godstransporter från och med den 1 januari 1983 skall med godkänt resultat
ha genomgått den nämnda utbildningen eller visa att han eller hon pä annat
sätt har förvärvat ett motsvarande yrkeskunnande. Även för innehavare av
tillstånd till taxitrafik ställs elt liknande utbildningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska busstrafikförbundet har i skrivelse till
regeringen hemställt att frågan om krav pä en motsvarande utbildning för tillståndshavare
inom bussbranschen las upp till övervägande. Jag har även erfarit att Svenska
åkeriförbundet. Svenska busstrafikförbundet och Svenska laxiförbundet i dagarna
har bildat ett gemensamt organ. Yrkestrafikens kursverksamhet aktiebolag.
Avsikten är bl.a. att bolagel skall erbjuda den branschanpas-sade utbildning
för blivande trafikutövare som tillståndsmyndigheterna kan kräva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekterna av den företagarutbildning som f.n. krävs för tillståndshavare
inom lastbils- och taxinäringarna har inte hunnit närmare analyseras. Såvitt
man nu kan bedöma har emellertid det yrkeskunnande som förmedlas vid dessa
utbildningar en positiv effekt på branschen. Jag vill vidare erinra om att
kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet arbetar med närbesläktade
frågor. Jag utgår därför frän att - sedan den nu pågående försöksverksamheten
har utvärderats - ett krav pä någon form av samhällskonlrollerad företagarutbildning
kommer alt omfatta samtliga blivande tillståndshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Beställningscentraler för taxi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 4 kap. 9§ yrkestrafikförordningen får länsstyrelsen
bestämma att tillståndshavare måste ansluta sig till en sådan förening som har
godkänts av länsstyrelsen och som har till syfte att ha hand om gemensamma
uppgifter i fräga om trafiken. Enligt samma kapitels 10§ skall den som har
tillstånd till beslällningstrafik för persontransporter med lättare fordon vara
ansluten till en beställningscentral, som är gemensam för ett eller flera
trafikområden. Föreligger särskilda skäl får den tillståndsgivande länsstyrelsen
medge undantag frän denna skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa nu gällande bestämmelser trädde i kraft den 1 okiober
1980. Även tidigare hade det emellertid i yrkestrafiklagstiftningen varit
möjligt att föreskriva att taxiägare skulle vara skyldig att tillhöra en av tillständsmyndigheten
godkänd förening, som hade till syfle att hälla beställningskontor eller ha
hand om gemensamma uppgifter i övrigt i fråga om trafiken. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet alt tvinga taxiföretagarna lill samverkan hade
emellertid endasl kommil lill användning i få fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom 1980
års lagstiftning blev det sålunda i princip obligatoriskt för taxiägarna att
vara anslutna till en gemensam beställningscentral. I den proposition (prop.
1979/80; 142) som låg till grund för de ändrade reglerna betonades bl.a. att
beställningscentralen utgjorde elt grundläggande villkor för möjligheterna alt
fä tag på en taxibil. Centralerna ansågs också spela en avgörande roll för ett eflektivt
utnyttjande av bilarna och därmed för ekonomin i taxiföretagen. Såväl för
allmänheten som för taxis stora kunder, däribland kommuner och
landstingskommuner, borde en anslutning till en gemensam beställningscentral
med fullgod kapacitel vara av slor vikl. I propositionen betonades även vikten
av samverkan mellan bl.a. tillständsmyndigheterna och taxinäringen. En
förutsättning för en sådan samverkan angavs vara atl taxiägarna, om inte
särskilda skäl föranledde annat, skulle vara anslutna till en taxiförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förenkla lillståndsmyndighelernas arbete med de
nya reglerna sände transportrådet i februari 1981 ut en cirkulärskrivelse till
samtliga länsstyrelser angående bl.a. skyldigheten alt vara ansluten till
gemensam beställningscentral. Frågan om i vilka situationer undantag skall
medges från denna skyldighet har härefter även behandlats i riksdagen (motion
1981/82: 1889, TU 1981/82:30, rskr 1981/82:302). Spörsmål angående anslutning
till beställningscentral och medlemskap i taxiförening har - i den ordning som
är föreskriven för besvärsärenden enligt yrkestrafiklagstiftningen - prövats
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningen
av bestämmelserna om tillhörighet till taxiförening och beställningscentral har
- efter vad jag har erfarit - inte varit helt fri från problem. De nya reglerna
om obligatorisk anslutning till beställningscentral tycks exempelvis ha fått
en något skiftande tillämpning. I vissa län har länsstyrelserna drivit taxifrägorna
med kraft och i samarbete med branschen åstadkommit förändringar av det slag
som 1980 års lagstiftning syftade till. 1 andra län har utvecklingen inom taxinäringen
av olika skäl inte nått lika långt. Pä vissa häll har skyldigheten för de
enskilda läxlagarna att tillhöra en beställningscentral kommit i konflikt med
det faktum att någon skyldighet enligl 4 kap. 9§ yrkestrafikförordningen att
tillhöra taxiförening inte har förelegat. Härigenom har juridiskt komplicerade
situationer uppstått vilket inte varil till gagn för en smidigt fungerande
taxitrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammantaget
finns det således enligt min uppfattning skäl att närmare studera hur 1980 års
bestämmelser om bl. a. anslutning till beställningscenlraler har genomförts.
Redan nu föreligger resultatet av en enkätundersökning som transportrådet har
utfört angående länsstyrelsernas erfarenheter från arbeiet med nya
trafikområden, anslutning lill beställningscentral m.m. Med bl.a. detta
material som underlag bör frågan om beställnings-centralernas organisationsform
närmare prövas liksom frågan om taxiför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eningarnas funktion. Det kan också finnas skäl att pröva
om man bör vidta ytterligare åtgärder för att trygga genomförandet av 1980 års
reform. Jag ämnar därför uppdra åt transportrådet att — i enlighet med vad jag
nu har anfört — se över vissa frågor angående taxis beställningscentraler och föreningslillhörigheten
inom taxi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Bilarbetstid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Gällande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om begränsning av fordonsförares arbetstid m.m.
finns i kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid vägtransport, m.m. (ändrad senast
1980:814) (ATK) och i förordningen (1975:883) om arbetsförhållanden vid vissa
internationella vägtransporter (AETR). Bestämmelserna syftar främst till att
öka trafiksäkerheten genom att förhindra alt förare för fordon när de är
uttröttade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i ATK och AETR år olika både till sin
principiella uppläggning och i fråga om detaljutformningen. Främst skiljer sig ATK-bestämmelserna
från vad som gäller enligt AETR genom att ATK reglerar förares arbetstid och
inte - som AETR - förares körtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt huvudregeln i ATK får förares arbetstid under
tjugofyra timmar i följd - efter föreskriven vila — inte översliga 11 timmar.
Under vissa förutsättningar kan arbetstiden dock utsträckas till 13 timmar.
Vidare får arbete inte utföras längre än 6 timmar i följd utan minst 30
minuters rast. Vilotiden får under 24 timmar i följd, räknat från vilken
tjänstgöring som helst, inte understiga 10 timmar i följd. Under sju tjugofyratimmarsperio-der
i följd får dock vilotiden tvä gånger minskas till lägst 8 timmar. För att
efterlevnaden av bestämmelserna skall kunna kontrolleras är förare och -i
förekommande fall - även arbetsgivare skyldiga att föra anteckningar. De flesta
av de berörda fordonen skall vidare vara utrustade med färdskrivare.
Tillsynsmyndighet är arbetarskyddsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt huvudregeln i AETR får förares dagliga körtid inte
överstiga 8 limmar och den sammanhängande körliden inte överskrida 4 timmar.
Som regel skall dygnsvilan uppgå till minst 11 timmar i följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man vid utformningen av ATK-bestämmelserna valde arbetstidsbe-greppel
i stället för körtidsbegreppet skedde det mot den bakgrunden att man ansåg alt
den huvudsakliga kontrollen av bestämmelsernas efterlevnad borde göras - i
efterhand, sedan färden avslutats - i anslutning till den inspektionsverksamhet
pä arbetsställena som yrkesinspektörerna gjorde enligt
arbetarskyddslagstiftningen. För denna tillkommande uppgift fick
yrkesinspektionen viss personell förstärkning. Utöver nämnda kontroll pä
arbetsställena var det meningen att kontroll också skulle ske under färd genom
polisens försorg i anslutning till dess allmänna åligganden i fråga om
trafikövervakning och i samband med flygande inspektion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Utredningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska bestämmelserna om fordonsförares arbetstid har
i olika sammanhang utsatts för kritik. Kritiken har haft flera olika
utgångspunkter. I betänkandet Bilarbetstid (SOU 1977: 2) lade bilarbetstidsutredningen
fram förslag om vissa ändringar av bestämmelserna. Utredningen förordade bl.a.
att tillämpningsområdet skulle utvidgas i vissa avseenden och exempelvis - i
motsats till vad som nu gäller - även omfatta transporter för icke affärsdrivande
statliga och kommunala verk samt förvärvsmässig bilkörning som inte innebär
transport av personer eller gods. Vidare föreslogs atl färdskrivarplikten
skulle utvidgas och ett omfattande granskningsarbete utföras av en central
tillsynsmyndighet. Utredningen behandlade även vissa andra frågor om
organisationen av tillsynsverksamheten. De förslag som bilarbetstidsutredningen
lade fram grundades pä principen om en maximerad arbetstid. Någon närmare
jämförelse mellan arbetstidsprincipen och körtidsprincipen gjordes inte.
Däremot förordade utredningen vissa ändringar av de arbets- och
vilotidsbestämmelser som f. n. gäller. Ändringarna innebar i huvudsak atl den
längsta tillåtna arbetstiden under 24 timmar skulle vara 10 timmar och att den längsta
tillåtna oavbrutna arbetstiden skulle vara 5 timmar. En förares dygnsvila under
24 timmar i följd skulle i princip inte få understiga 11 limmar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilarbetstidsutredningens
betänkande utsattes under remissbehandlingen för en delvis myckel härd kritik.
Främst inriktades kritiken på att förslaget krävde omfattande resurser på
övervakningssidan, vilkel bedömdes som stalsfinansiellt omöjligt. Kritik
riktades också mot utredningens förslag om ändringar i de olika
tidsbestämningarna, som man menade skulle medföra stora svårigheter för
trafiken pä längre sträckor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
hösten 1981 tillsatte dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet efter
bemyndigande (Dir 1981:52) en särskild utredare med uppdrag att i kontakt med
parterna pä transportarbetsmarknaden skyndsamt analysera frågeställningarna och
arbeta fram förslag till en lösning. Utredaren entledigades pä egen begäran i
mars 1982 sedan det visat sig att den grundläggande samstämmighet om
tidsbegrepp som enligt hans bedömning behövdes för ett från trafiksäkeriiets-
och konkurrenssynpunkt bättre fungerande regelsystem då inte syntes möjlig att
uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I verkligheten har arbetstidskontrollen inte kommit att
bedrivas enligt de riktlinjer som angavs i den proposition som låg till grund
för bestämmelserna i ATK. Funktionellt sett har kontrollen inte integrerats i
den allmänna yrkesinspeklionsverksamheten. I stället har den i allt väsentligt
bedrivits av speciella yrkesinspektöier. Härigenom har någon mer ingående
kontroll av arbetstiden som helhet inte kommit att utövas. Detta gäller
särskilt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om icke anställda förare som saknar fast arbetsställe. Kontrollen har i stort
sett inskränkts till en körtidskontroll med stöd av uppgifter pä färdskrivardiagram.
Genom de begränsade möjligheterna alt kontrollera arbetstiden har användningen
av arbetstidsbegreppet medfört negativa konsekvenser därigenom att
konkurrensläget otillbörligt har förbättrats för sådana företag och enskilda
som inte ansett sig behöva följa arbetstidsbestämmelserna. Dessvärre har det
också visat sig att överträdelser av bestämmelserna inte är ovanliga och
ibland av allvarlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
överträdelser av gällande beslämmelser om bilarbetstid försämras
trafiksäkerheten samtidigt som konkurrensförhållandena inom transportnäringen
snedvrids. Någon färdig lösning pä problemen föreligger emellertid inte för
närvarande. De förändringar av arbets- och vilotidsbestämmelserna som bilarbetstidsutredningen
förordade skulle innebära förbättringar både frän trafiksäkerhets- och konkurtenssynpunkt.
Utredningens förslag till kontrollsystem har emellertid starkt ifrågasatts.
Samtidigt som det är viktigt att skapa elt generellt tillämpligt system bör man
söka undvika onödig detaljreglering och byråkrati. Lagstiftningens tillämpningsområde
har därför varit föremål för diskussion. Detta gäller exempelvis frågan
huruvida statliga och kommunala organ skall omfattas av regleringen. Även i
frågan om hur övervakningen skall organiseras har olika modeller förts fram.
Innan ett detaljerat förslag presenteras bör därför bl.a. dessa
frågeställningar övervägas pä nytl. Vidare har framförts att de föreslagna
förändringarna av arbets- och vilotidsbestämmelserna skulle leda till
väsentliga merkostnader. Jag kommer därför senare denna dag att föreslå att
regeringen uppdrar ät riksrevisionsverket att kartlägga de kost-nadsmässiga
konsekvenserna för såväl staten som för transportföretagen av förändringar i
lagstiftningen om arbetstid vid vägtransport i huvudsak i linje med bilarbetstidsutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Skolskjutsning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har sedan länge ansetts vara en uppgift för huvudmännen för den obligatoriska
skolan alt på del allmännas bekostnad bereda möjlighet för elever med läng
skolväg atl kunna resa mellan bostad och skola. I den män lämpliga förbindelser
i regelbunden trafik finns tillgängliga är det vanligt att eleverna får sådana
resor betalda. Sådan trafik betecknas inte som skolskjuts. Där lämpliga
ordinarie förbindelser inte finns att tillgå förekommer särskilt anordnade
skolskjutsar. De utförs antingen i skolans egen regi eller med anlitande av
entreprenörer med tillstånd till yrkesmässig beställningstrafik för
persontransporter. För denna senare trafik gäller givetvis yrkes-trafiklagstiftningens
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oavsett om skolskjutsningen
bedrivs i skolförvaltningens egen regi eller som entreprenadtrafik regleras
emellertid trafiken i vissa avseenden ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom förordningen (1970:340) om skolskjutsning. Enligl 1 §
i förordningen avses med skolskjutsning sådan befordran av elev i förskola,
grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola till eller från skolan som
ordnas av det allmänna särskilt för ändamålet och ej är av tillfällig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringen i förordningen har huvudsakligen irafiksäkerhelsmässig
inriktning. Allmänna regler ges om att tidsplaner, färdvägar, hållplatser etc.
skall planeras så att olyckor undviks och kraven på trafiksäkerhet fillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen innehåller också vissa mera detaljerade
regler. Bl. a. finns bestämmelser om särskild utmårkning av skolskjutsfordon,
spärrande av dörrar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter för verkställigheten av förordningen meddelas
av trafiksäkerhetsverket. Verket har också utfärdat anvisningar om
fastställande vid besiktning av högsta tillåtna antal elever som får
transporteras med skolskjutsfordon. Detta sker med hjälp av ett
poängberäkningssystem, där hänsyn tas fill elevernas ålder. Härigenom tillåls i
allmänhet passagerarantalet vid dessa transporter att vara högre än vid
transporter av vuxna passagerare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket
har i syfle att bl.a. minska den statliga tillsynen och detaljkontrollen gjort
en översyn av bestämmelserna om skolskjutsning och till
kommunikationsdepartementet inkommit med förslag om vissa ändringar i de
gällande reglerna. Verket föreslär bl. a. att den särskilda förordningen om skolskjutsning
upphävs och att de regler som skall finnas kvar överförs till yrkestrafiklagstiftningen,
vilken därvid bör göras tillämplig på även annan skolskjutsning än sådan som är
yrkesmässig trafik. Det är enligt trafiksäkerhetsverkets uppfattning vidare
angeläget att reglerna om högsta antal passagerare ges en uttrycklig
författningsenlig grund. Det är nämligen, menar verket, tveksamt om de i dag
tillämpade reglerna om skolskjutspoång kan härledas från nägol giltigt
bemyndigande. Av de förändringar i övrigt som trafiksåkerhetsverket föreslår
kan nämnas bestämmelserna om högsta antal passagerare vid skolskjutsning. De nu
gällande reglerna med utgångspunkt i elevernas ålder föreslås därvid ersatt med
en generell regel att på odeltit fordonssäte avsett för tre vuxna passagerare
får befordras fyra barn eller tre barn och en vuxen samt pä odelat säte för
fler än tre vuxna passagerare ytterligare ett barn. Den föreslagna regeln
skulle gälla oberoende av vid lämplighetsbesiktning angivet passagerarantal
och oberoende av om det är fråga om särskilt anordnad skolskjuts eller annan
kollektiv trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverkets
framställning har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av
rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, statens järnvägar,
transportrådet, skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Riksförbundet Hem och skola. Svenska busstrafikförbundet,
Svenska taxiförbundet. Svenska transportarbetareförbundei och AB Svensk
Bilprovning. Remissorganens inställning till de föreslagna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:65</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärderna
varierar. I flera fall uttalas en osäkerhet angående behovet av några
långtgående förändringar över huvud taget och angående konsekvenserna av ett
genomförande av förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget om att upphäva
skolskjutsförordningen och i stället inarbeta aktuella bestämmelser i yrkestrafiklagstiftningen
har avstyrkts av flertalet remissinstanser. Den fråga som tilldragit sig det
största intresset vid remissbehandlingen är förslaget om ändrade regler för
högsta passagerarantal. Flera remissinslanser avstyrker förslaget med bl.a.
motiveringen att del skulle medföra en betydande begränsning av den
tillgängliga skol-skjutskapacilelen. Så bedömer l.ex. Svenska laxiförbundet att
kapaciteten för taxis del skulle minska med 30-40 procent medan statens
järnvägar och Svenska busstrafikförbundet förutser "... en radikal kapaciletsbe-gränsning
i förhällande till vad nuvarande normer medger utan att detta kan anses
påkallat av trafiksäkerhetsskäl". Svenska kommunförbundet, som
Landstingsförbundet i sitt yttrande hänvisar till, anför att, om förslaget
genomförs, ytterligare etl betydande anlal fordon skulle behöva sättas in i
skolskjutstrafiken och kommunernas kostnader öka, uppskattningsvis i storleksordningen
100 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skolskjutsning kan
bedrivas såväl i skolans egen regi som genom entreprenadverksamhet. Härav
följer alt trafiken stundtals är att anse som yrkesmässig i yrkestrafiklagstiftningens
mening, stundtals inte. De regler av främst trafiksäkerhetsmåssigl innehåll,
som i dag återfinns i skolskjutsförordningen, bör även i fortsättningen gälla
oavsett om trafiken i det enskilda fallet är yrkesmässig eller ej. Det framstår
för mig som mest praktiskt med en separat förordning där gällande regler finns
samlade och lätt åtkomliga. En särskild författning om skolskjutsning bör
därför enligt min uppfattning finnas kvar. Däremot kan det - som flera remissinslanser
påpekat — finnas anledning alt se över definitionen av begreppet skolskjutsning.
F. n. torde endast transporter till och frän skolan anses som skolskjutsning
medan transporter av skolbarn t. ex. mellan olika undervisningslokaler, mellan
skola och idrottsanläggning och i samband med studiebesök eller utflykter
under skoltid etc. inte anses som skolskjutsning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den från
trafiksäkerhetssynpunkt viktiga frågan om högsta antalet barn-i fordonen
regleras inte i förordningen utan i Irafiksäkerhetsverkets föreskrifter. De
reglerom passagerare i motorfordon som i övrigt förekommer i
trafiklagstiftningen gör inle någon skillnad mellan vuxna och barn. Det kan därför
- som verket påpekat - vara motiverat att ge de för skolskjutsning speciella beslämmelserna
ett klarare författningsmässigt stöd. Beträffande reglernas sakliga innehåll
kan en generell regel med det innehåll verket föreslagit emellertid - som flera
remissinstanser uppmärksammat - kraftigt förändra den tillgängliga
fordonskapaciteten inom skolskjutsverksamheten. Någon närmare utredning av
förslagets konsekvenser från Irafiksäkerhelsmässig eller ekonomisk synpunkt
finns inte tillgänglig. Särskilt när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>man
söker analysera effekterna av så ingripande förändringar måste man ha i minnet
att skolskjutsningens närmare omfattning bestäms av respektive kommun och att
alltför höga kostnader för enskilda transporter kan leda lill inskränkningar i skolskjulsverksamhelen
i stort, vilket lätt skulle kunna få negativa konsekvenser för trafiksäkerheten.
Jag anser därför att del f. n. inte Finns skål att genomföra sädana
förändringar av reglerna om högsta antal passagerare som skulle i betydande
grad reducera den nuvarande transportkapaciteten. Skulle justeringar av teknisk
karaktär behöva göras avser jag att återkomma till regeringen med en
redovisning härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1979: 559).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att lagförslaget inte är av sådan vikt för enskilda eller från allmän
synpunkt att lagrådsgranskning är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
anta lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:65</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen .................................................................. I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om
ändring i yrkestrafiklagen (1979:559) </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 10 november 1983</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällets ramar för den
yrkesmässiga trafiken ... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överlåtelse av trafiktillstånd
............................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transportköparansvar....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Yrkestrafiklagsfiflningen vid
krig, krigsfara m.m....... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse av trafiktillstånd............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa andra frågor ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1................................................................ Tillståndsmyndigheternas
kungörelseannonsering </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2 Uthyrning
av bussar ................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 Åtgärder
som inte har lagstiftningskaraktär ........ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det fortsatta arbetet mot
olagligheter inom yrkestrafiken ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning av blivande tillståndshavare
............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beställningscentraler för taxi
........................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Bilarbetslid
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande bestämmelser ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningar m.m.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skolskjutsning................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G70365prop_198384__65.pdf1430065pdfom vissa yrkestrafikfrågor m.m.https://data.riksdagen.se/fil/177996ED-E573-4347-8C65-61A2DA840B8A