2449342G7031691983/84169propproppropProposition 1983/84:169PropositionProposition16901984-03-22 00:00:002024-12-27 15:08:122008-06-13 08:36:41om kommunal och statlig utbildning för vuxnaimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G703169/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G703169https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G703169
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84:169</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om kommunal och statlig
utbildning för vuxna;</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslutad den 22 mars 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoll för de åtgärder eller ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLOF
PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LENA
HJELM-WALLÉN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen behandlas frågor som rör grundutbildning för vuxna (grundvux),
kommunal vuxenutbildning (komvux) och utbildningen vid statens skolor för vuxna
(SSV). Det sker pä grundval av dels förslag i komvux-utredningens betänkande
(SOU 1982:29) Komvux - kommunal utbildning för vuxna, dels en analys av
konsekvenserna för SSV av komvux-utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
kommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande i utbildning och ha
ansvar för att vuxna informeras om utbildningsmöjligheter av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målgruppen
för grundvux preciseras. Grundvux skall vända sig till vuxna som inte har
kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolans mellanstadium när det gäller
att läsa och skriva på sitt eget språk eller att räkna. Utvecklingsstörda vuxna
som behöver sådan undervisning som motsvarar särskolan skall inte tas in i
grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV:s
funktion som komplement till komvux markeras tydligare, bl. a. genom att
målgruppen preciseras till vuxna som är behöriga att tas in i komvux men som av
något skäl inte kan delta i motsvarande utbildning där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
grundskolekurser i komvux och SSV införs betygen godkänd och icke godkänd i
stället för den femgradiga betygsskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundskolekurser
på invandrarspråk skall i fortsättningen få anordnas i komvux efter beslut av
skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elevantalet
i komvux-kurser föreslås få vara högst 30, mot f.n. 35. Kurser får starta med
lägst 12 deltagare, i glesbygd åtta. Kurser för intagna i kriminalvårdsanstalt
får starta med lägst fem deltagare. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1983184. 1 samt. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild delram av undervisningstimmar införs inom
komvux för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt. Varje kommun får
årligen utnyttja upp till högst 1 000 undervisningstimmar för kurser med lägst
fem deltagare. Dessa timmar skall tas ur den totalram som kommunen disponerar.
Samtidigt upphävs en rad detaljföreskrifter om kursstart med lägre deltagarantal
än normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundvux
skall i princip bedrivas som deltidsstudier, dvs. i regel högst<br>
15 lektionstimmar per vecka. Erfarenheten visar att studieovana personer<br>
har svårt att på ett effektivt sätt tillgodogöra sig heltidsstudier. Genom<br>
begränsningen till deltidsstudier uppnår man också att flera kan tas in i<br>
utbildningen inom nuvarande resursramar. Undervisningen bör pågå kon<br>
tinuerligt under i stort sett hela året. Under det som kan antas bli de sista<br>
fem månaderna i grundvux kan den som önskar det få mer undervisning än<br>
15 timmar per vecka, om det år pedagogiskt motiverat.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>\</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Timersättning får utbetalas för i princip högst 15 timmar
per vecka. Ersättningen kan lämnas under upp till 45 veckor per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektorerna åläggs informations- och samrådsskyldighet i
förhållande till företrädare för eleverna i grundvux, komvux och SSV. En
komvux-kon-ferens resp. SSV-konferens blir den enda obligatoriska konferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inbyggd utbildning skall få förekomma i komvux inom de
områden där den formen av utbildning kan förekomma i gymnasieskolan. Inbyggd utbildning
får även förekomma i särskild yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunerna föreslås få anordna även särskild
yrkesinriktad utbildning inom de områden som en landstingskommuns gymnasieskola
kan omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbete förekommer redan i dag mellan komvux och företag
av skilda slag och även i viss mån mellan SSV och företag. I propositionen
framhålls att det är väsentligt att samarbetet fortsätter och utvecklas.
Företagsintern utbildning, dvs. utbildning för personal inom ett företag och i
företagets intresse, skall liksom hittills inte få bekostas med statsmedel.
Däremot bör olika former av samverkan utvecklas genom att försöksverksamhet bedrivs
med uppdragsutbildning anordnad inom komvux och SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till regelbundna
samråd mellan kommunerna i länet om planeringen och genomförandet av
verksamheten i grundvux och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller den rättsliga regleringen föreslås att de
grundläggande bestämmelserna om kommunal och statlig utbildning för vuxna
skall införas i en särskild lag, som träder i kraft den 1 juli 1985. Lagförslag
kommer att föreläggas riksdagen senare under år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i propositionen skall genomföras senast den 1
juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-03-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
Holmberg, Hellström, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om kommunal och statlig utbildning för vuxna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
vuxenutbildningsreformen år 1967 (prop. 1967:85, SU 117, rskr 277) infördes den
1 juli 1968 kommunal vuxenutbildning (komvux) som i princip skulle kunna
erbjuda undervisning enligt kursplanerna för grundskolans högstadium och vad
som numera utgör gymnasieskolan. Undervisningen organiserades som fristående
ämneskurser. Särskilda timplaner infördes för komvux. Både kommuner och landstingskommuner
får efter medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ) anordna komvux. Landstingskommunerna
får endast anordna kurser som motsvarar den utbildning som en landstingskommuns
gymnasieskola kan omfatta. Nästan alla kommuner och alla landstingskommuner har
fått tillstånd att anordna komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett komplement till komvux finns två riksrekryterande statliga skolor för vuxna
(SSV), en i Norrköping och en i Härnösand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
förslag i budgetproposifionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 19, rskr
176) infördes den 1 juli 1977 grundutbildning för vuxna (grundvux) med
kommunerna som huvudmän. Denna utbildning är avsedd för vuxna som saknar
grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller matematik. Kommunerna är
skyldiga att anordna grundvux i mån av behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 tillkallade min företrädare
en kommitté (U 1978:04) för att göra en översyn av den kommunala
vuxenutbildningen. Kommittén antog namnet komvux-utred-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
har lagt fram en rad förslag som lett till reformer inom vuxenutbildningen.
Efter förslag från komvux-utredningen beslutade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksdagen är 1981 att införa en särskild läroplan för
komvux (prop. 1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 46). Den nya läroplanen (1982 års
läroplan för kommunal vuxenutbildning, Lvux 82) tillämpas fr.o.m. läsåret
1982/83. Den gäller i tillämpliga delar också för verksamheten vid SSV och för
grundvux. Riksdagen har också beslutat om kompletteringar till Lvux 82 (prop.
1982/83:2, UbU 2, rskr 61). De tillämpas fr. o. m. läsåret 1983/84. Genom Lvux
82 har innehållet i och utformningen av undervisningen i komvux anpassats till
att de studerande är vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningen' har avlämnat huvudbetänkandet (SOU
1982:29) Komvux - kommunal utbildning för vuxna. En sammanfattning av betänkandet
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utveckling, nuvarande verksamhet och gällande
föreskrifter i fråga om komvux och grundvux samt beträffande kommitténs närmare
överväganden hänvisar jag till huvudbetånkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningen har avgivit delbetänkandet (Ds U
1979:12) Statens skolor för vuxna. Varvad undervisning och brevundervisning i
grundskolans och gymnasieskolans ämnen. Delbetänkandet och en remissammanställning
redovisades i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12, punkten E2,
s. 603—611) men föranledde inga förslag till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä grundval av förslagen i det sistnämnda betänkandet och
remissinstansernas synpunkter har en sakkunnig- i utbildningsdepartementet
analyserat konsekvenserna för SSV av komvux-utredningens arbete. Han har framlagt
sina förslag i promemorian (DsU 1983:5) Riksrekryterande vuxenutbildning -
distansundervisning. Statens skolor för vuxna. En sammanfattning av
promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian, som jag i det följande kallar
SSV-promemorian, har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utveckling, nuvarande verksamhet och gällande
föreskrifter i fråga om SSV hänvisar jag till komvux-utredningens delbetänkande
om SSV och till SSV-promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag i
det följande också vissa förslag som inte fordrar beslut av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter när huvudbetänkandet avlämnades:
riksdagsledamoten Stig Alemyr, ordförande, folkskolläraren Inga Davidsson,
riksdagsledamoten Karl-Erik Häll, länsbildningskonsulenlen Martin Hällgren,
lektorn Ove Nordstrandh. fil.lic. Marie Nordström och studiesekreterareti Berit
Oscarsson. - Förre huvudsekreteraren i komvux-utredningen, lektorn Sven Salin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att vissa frågor om samarbete mellan komvux, gymnasieskolan och
arbetsmarknadsutbildningen (AMU) behandlas i den nyligen framlagda
propositionen (1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om
att jag med stöd av regeringens bemyndigande den I september 1983 har
fillkallat en särskild utredare (U 1983:04) för att göra en samlad översyn av
vuxenutbildningens effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När jag i det följande
talar om komvux på gymnasial nivå avser jag med kommuner även
landstingskommuner, om inte annat framgår av omständigheterna. I det
sammanhanget avser jag med skolstyrelse även utbildningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har samrått med
cheferna för social- och arbetsmarknadsdepartementen samt statsråden Göransson
och Gradin i de frågor som berör deras ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Bakgrund och allmänna överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildning
är ett samlingsbegrepp som inbegriper utbildnings- och bildningsverksamhet i
många olika former och med delvis olika mål. Dit räknas i första hand
grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (komvux),
utbildningen vid statens skolor för vuxna (SSV), utbildningen vid
folkhögskolor, studiecirkelverksamhet och arbetsmarknadsutbildning (AMU). De
tre förstnämnda vuxenutbildningsformerna ger utbildning som har motsvarigheter
inom grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att erbjuda vuxna utbildning i
olika ämnen som ger kompetens motsvarande den som ges i grundskolan och
gymnasieskolan. I det följande sammanfattar jag dem under beteckningen
kompetensinriktad vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt för all
vuxenutbildning är att den skall överbrygga utbildningsklyftorna, öka vuxnas
förmåga att förstå, krifiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och
politiskt liv, utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till
arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning samt tillgodose
vuxnas individuella önskemål om utbildning. Vuxenutbildningen skall bygga på
att den vuxenstuderande har mognad och erfarenhet och ta till vara detta i
utbildningssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu att ta upp frågor som rör den kompetensinriktade vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Motiv för vuxenutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunden
för den nuvarande vuxenutbildningen lades genom den vuxenutbildningsreform som
beslutades år 1967 (prop. 1967:85, SU 117, rskr 277). Samhällets engagemang
koncentrerades då till tre områden, nämligen den arbetsmarknadsinriktade
utbildningen, den gymnasiala och förgymna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>siala
utbildningen samt folkbildningen. Huvudvikten lades vid sådan verksamhet som
kunde utgöra ett effektivt bidrag i strävandena att främja framstegstakten i
den svenska ekonomin. Vid sidan därav skulle utrymme också finnas för
verksamhet som tillgodosåg de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie-
och utbildningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska utbildningsväsendet hade under åren före vuxenutbildningsreformen
undergått en genomgripande omdaning. En enhetlig grundskola hade införts. Även
det gymnasiala stadiet hade fått en mer homogen organisation. Den sammanhållna
gymnasieskolans tillkomst genom beslut år 1968 innebar ytterligare förändringar
i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Reformerna hade lett till
betydande skillnader i utbildning mellan vuxna och ungdomar. Många vuxna hade kunnat
kompensera brister i formell utbildning genom erfarenheter från
organisationslivet och arbetslivet och genom att delta i bildningsverksamhet.
Men för mänga vuxna behövde samhället ställa även resurser för formell
utbildning till förfogande. Rätten att fritt välja studieväg var en princip som
tillmättes ökad betydelse i ungdomsskolan. Friheten vore emellertid
ofullständig om den inte förenades med möjligheten att senare i livet ändra
utbildningens inriktning eller fördjupa kunskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1967:85
konstaterade föredraganden också att en del ungdomar föredrog att gå ut i
förvärvslivet omedelbart efter den obligatoriska skolgången för att längre
fram skaffa sig kompletterande utbildning. Vuxenutbildning behövdes åven för
deras del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare framhöll föredraganden
att en viktig uppgift för utbildningsväsendet är att förse arbetsmarknaden med
väl utbildad arbetskraft. Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen
medför ett behov av utbildning som syftar till att bibringa yrkesutövarna nya
kunskaper och färdigheter. Även om ungdomsskolan anpassas till förändringar av
sådant slag, påverkas inte den redan aktiva arbetskraften av ändringar inom
skolan. För att få ett snabbt genomslag av ny teknik och ny kunskap behövs med
andra ord att också vuxna utbildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
fanns alltså en rad skäl för att genom vuxenutbildningsreformen år 1967 erbjuda
ökade utbildningsmöjligheter för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har velat erinra om
dessa motiv i dag, eftersom jag anser att de fortfarande äger giltighet. De har
till en del t. o. m. fått ökad tyngd nu. Det finns fortfarande åtskilliga vuxna
svenskar som i sin ungdom aldrig fick chansen till en sä omfattande utbildning
som dagens ungdomar får. Till detta kommer att vi nu har ett stort antal
invandrare som kommit till Sverige i tonåren eller i vuxen ålder. Många av dem
har inte i sina ursprungsländer fått en utbildning som motsvarar den svenska
ungdomsutbildningen. En hel del invandrare söker sig därför till grundvux och
komvux. Det finns också, trots svårigheter på arbetsmarknaden, ungdomar som
går ut i arbetslivet direkt efter grundskolan eller utan att ha fullföljt
skolgången där och ungdomar som avbryter sina studier i gymnasieskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekandet
att det ständigt finns behov av utbildning bland dem som är yrkesverksamma har
heller inte förlorat aktualitet sedan 1967. Förändringarna i arbetslivet t.
ex. inom dataområdet gör att yrkesverksamma vuxna måste få återkommande
möjligheter till utbildning och fortbildning. Den arbetsmarknadsinriktade delen
av vuxenutbildningen har fått en allt viktigare uppgift att fylla. Komvux
skall enligt riksdagsbeslut (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 15, rskr 180) kunna
anordna utbildning som motsvarar gymnasieskolans hela utbildningsprogram. Inom
den yrkesinriktade utbildningen finns det fortfarande vissa hinder för att
komvux skall kunna uppfylla detta krav. Jag återkommer strax med förslag i
syfte att undanröja dessa hinder. Jag kommer också att lägga fram förslag om
att göra yrkesinriktad utbildning till ett reguljärt inslag i verksamheten vid
SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mål för vuxenutbildningen som lades fast genom vuxenutbildningsreformen 1967
diskuterades i prop. 1967: 85 för vuxenutbildningen som helhet. Några
speciella mål, som skulle gälla enbart för den kompetensinriktade delen av vuxenutbildningen,
angavs inte utöver riktlinjen om att utbildningen i princip skulle erbjudas
enligt ungdomsskolans läroplaner. De övergripande målen är alltså gemensamma
för all vuxenutbildning. De har i princip inte förändrats sedan år 1967.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viss förskjutning av
tyngdpunkten har dock ägt rum. De fördelningspolitiska målen för
vuxenutbildningen har således getts en ökad tyngd även för den
kompetensinriktade vuxenutbildningen. Komvux roll att erbjuda yrkesinriktad
utbildning har betonats allt starkare, medan uppgiften att ge möjlighet till
behörighetskomplettering, vilket till en början var det dominerande inslaget i
verksamheten, har fått träda tillbaka något. Yrkesinriktad utbildning erbjuds
sedan läsåret 1976/77 på försök även inom SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grundval av
riksdagsbeslut åren 1981 och 1982 (prop 1980/81: 127, UbU 36, rskr 386, prop.
1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 46 och prop. 1982/83:2, UbU 2, rskr 61) har
regeringen i den särskilda läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82)
formulerat och fastställt dels allmänna mål för vuxenutbildningen, dels
särskilda mål för komvux och grundvux. Målen gäller i tillämpliga delar också
för verksamheten vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mål som har fastställts för komvux och grundvux och som alltså framgår av Lvux
82 bör gälla oförändrade. Jag kommer i det följande att föreslå att särskilda
mål formuleras för verksamheten vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar i övrigt som jag kommer att föreslå i det följande beträffande den
kompetensinriktade vuxenutbildningen syftar till att underlätta för dessa
delar av vuxenutbildningen att uppfylla de fastställda målen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Målgrupper och prioriteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I inledningsskedet var den viktigaste målgruppen för
komvux och SSV vuxna som hade förutsättningar att tillgodogöra sig gymnasial
utbildning men som inte hade fått sådan i yngre år. Utbildningen var därför i
stor utsträckning upplagd för att förbereda för högre studier. Utbildning på
grundskolenivå sågs som en förberedelse för fortsatta gymnasiala studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från böljan av 1970-talet fick de fördelningspolitiska
målen ökad genomslagskraft. I och med att allt flera årskullar ungdomar hade
gått igenom grundskolan ökade betydelsen av att så många vuxna som möjligt fick
motsvarande utbildning. Grundskolenivån inom komvux prioriterades på olika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller målgrupperna har alltså en allt större vikt lagts vid att utbildningen
skall rikta sig till dem som tidigare fått minst av samhällets
utbildningsresurser. Komvux skall vända sig med information och rekrytering
till grupper där andelen korttidsutbildade kan förväntas vara särskilt stor.
Ett klart uttryck för denna tyngdpunktsförskjutning är också införandet av
grundvux. Denna utbildning vänder sig till vuxna som saknar grundläggande
kunskaper i läsning, skrivning eller matematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux uppgift att stärka de korttidsutbildades ställning
på arbetsmarknaden har betonats allt mer. Utöver grundvux och kurser på grundskolenivå
har därför den yrkesinriktade utbildningen inom komvux prioriterats. På senare
år har uttrycket arbetsmarknadsinriktad utbildning använts allt oftare i
stället. Bakom det ändrade ordvalet finns ett erkännande av att inte enbart
utbildning i snävt yrkesinriktade ämnen utan även i allmänna ämnen kan ha en
klar inriktning pä att förbereda för eller stärka den enskildes ställning i
arbetslivet. Förändringarna i arbetslivet på senare år har enligt min
uppfattning förstärkt detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu åtskilliga år sedan grundskolan genomfördes. Den
allra största delen av varje ungdomskull fullföljer grundskolestudierna. Detta
skulle till synes kunna innebära att behovet av grundskolenivån inom komvux så
småningom kunde försvinna. En sådan uppfattning framskymtar i prop. 1967:85.
Komvux grundskolenivå (etapp 1) behövs dock fortfarande för äldre vuxna, för
handikappade och för invandrare som inte redan fått motsvarande utbildning. Den
kan också ge én ny chans åt ungdomar som av ett eller annat skäl inte har
kunnat fullfölja sin skolgång i grundskolan eller som inte har tillgodogjort
sig utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vuxenutbildningsreformen 1967 betonades den
kompetensinriktade vuxenutbildningens roll i ett system med återkommande
utbildning. Vuxenutbildningen skulle bygga vidare på ungdomsutbildningen och
kompensera brister i denna. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i
propositionen (1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling har anfört om
återkommande utbildning (bl. a. s. 9 fO-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrund jag här har skisserat är det naturiigt att prioritera åtminstone
vissa gymnasieskolkurser lika högt som kurser på grundskolenivån. Jag tänker
närmast på ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på den nivå
som motsvarar en tvåårig studiegång i gymnasieskolan. Därför har jag i årets
budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 172) föreslagit ett
bemyndigande för regeringen att få fördela det totala antalet
undervisningstimmar i komvux på andra delramar än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också fillfoga
att det, från Ud fill annan beroende på samhällsutveckling och samhällsbehov,
kan finnas skäl att göra nya avvägningar vid fördelningen av
utbildningsresurserna inom komvux, t. ex. att bereda plats för nya ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Yttre organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förskjutningar vad gäller mål, målgrupper och prioriteringar som jag nu har
redogjort för beror knappast på förändringar i grundinställningen till
verksamheten i komvux. De beror snarare på förändringar som har inträffat i
omvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De möjligheter till
kompetensinriktad vuxenutbildning som fanns före 1967 års
vuxenutbildningsreform utgjordes till största delen av kvällsundervisning. I
reformen förutsattes att studier på fritid och deltid liksom fidigare skulle
dominera. Samtidigt antyddes att andra studieformer än deltidsstudier kunde
komma att spela en större roll. Reformen hade dock som riktpunkt att
utbildningen skulle kunna bedrivas med ett begränsat produktionsbortfall. Detta
är enligt min mening en utgångspunkt som fortfarande inte får glömmas bort.
Ganska stora förändringar har emellertid inträffat som påverkar
förutsättningarna för den kompetensinriktade vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1974 kom lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
och den 1 januari 1976 infördes ett för vuxenutbildningen särskilt utformat
studiefinansieringssystem. I detta ingår möjligheter att få vuxenstudiestöd för
heltidsstudier i komvux. Dessa reformer kom att i hög grad påverka utvecklingen
av komvux. Alltfler kom att studera på dagtid och på halvtid eller mera. Komvux
fick åtskilliga heltidsstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta är viktiga reformer.
Om de vuxna som tidigare fått minst av samhällets utbildningsresurser skall
kunna ta del av den utbildning som erbjuds, måste de ha möjlighet att ta ledigt
från arbetet för att studera och möjlighet att få studiesocialt stöd. Samtidigt
menar jag att det fortfarande är viktigt att hålla i minnet den riktpunkt som
angavs i 1967 års vuxenutbildningsreform. I tider av arbetslöshet kan det i
och för sig finnas större skäl än annars att bedriva heltidsstudier i komvux.
Men inte ens i sådana tider är det enligt min mening lämpligt att organisera
undervisningen så att den främst riktar sig till personer som kan och vill
studera på heltid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också erinra om att det sedan starten och alltjämt
förutsätts att komvux skall ha en nära samverkan med skolväsendet i övrigt bl.
a. vad gäller lokaler. Det innebär med nödvändighet att utrymmet för dagstudier
blir begränsat. De investeringar som gjorts och görs i lokaler och utrustning
måste enligt min mening utnyttjas så effektivt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktpunkten
att vuxenutbildningen skall bedrivas med en begränsad bortovaro från
arbetslivet har betydelse inte enbart för frågan om heltids-, deltids- och
fritidsstudier. En annan viktig förutsättning är att de vuxnas fidigare
erfarenheter utnyttjas som grund i studierna och tas till vara i
studieplaneringen. Denna måste därför vara individuell. Det är en komplettering
av vars och ens tidigare kunskaper som vuxenutbildningen skall stå till tjänst
med. Åtskilliga vuxenstuderande siktar nu på fullständig kompetens motsvarande
den som ges i gymnasieskolan. Detta har i alltför stor utsträckning tillåtits
påverka organisationen. Undervisningen bör inte läggas upp så att den styr mot
fullständiga studieprogram. Inte minst när det gäller den gymnasiala nivån inom
både komvux och SSV är det väsentligt att de vuxna kan erbjudas
studiemöjligheter som är anpassade efter deras individuella utbildningsbehov
och intressen. Då måste man också ta hänsyn till dem som av skilda skäl
föredrar att studera helt på sin fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Inre organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag övergår till mina konkreta förslag vill jag också kort erinra om de
förändringar i bl. a. kurssystemet som har ägt rum under de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att bredda yrkesutbildningen för de vuxenstuderande startade en
försöksverksamhet år 1975. De stora yrkesämnena på gymnasieskolans
yrkesinriktade linjer var för omfattande för att i sin helhet kunna anordnas
som kurser för vuxenstuderande. De delades i stället upp i delar till s.k.
delmomentskurser i komvux. Fr.o.m. läsåret 1978/79 är delmomentskurserna en reguljär
företeelse i komvux. Uppdelningen ger de vuxenstuderande bättre möjligheter
att få studerajust de avsnitt som de har behov av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande de mer teoretiska ämnena har en vuxenanpassning ägt rum. SÖ
utarbetade på regeringens uppdrag ett förslag till linje- och ämneskonstruktion
i komvux. Komvux skulle inte längre parallellt erbjuda kurser i samma ämne
enligt olika linjer i gymnasieskolan. I stället skulle komvux anordna kurser
som bygger på varandra. Konstrukfionen innebar att komvux frikopplades från
linjesystemet i gymnasieskolan. Därmed inleddes det viktiga arbetet med
vuxenanpassning av komvux kursplaner. Riksdagen beslutade efter förslag i
propositionen om kommunal vuxenutbildning (prop. 1977/78:36) om en treårig
försöksverksamhet med det nya systemet i högst femton kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
företrädare uttalade i prop. 1977/78:36 bl. a. att målet borde vara att alla
vuxna, oberoende av bostadsort, skulle ha tillgång till kurser inom komvux. Man
måste också söka åstadkomma en organisafion av och ett innehåll i studierna som
gör det möjligt för vuxna att få just den utbildning de behöver vid den
tidpunkt som passar dem. Tiden var också mogen, efter tio års verksamhet, för
en översyn av komvux uppgifter i förhållande till de mål som hade fastställts
av riksdagen. Komvux-utredningen tillsattes 1978. Den skulle samla in och
värdera de erfarenheter som hade nåtts sedan komvux början. Utredningen skulle
bl. a. följa försöksverksamheten med linje- och ämneskonstruktion i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försöksåren visade så
positiva resultat att ett genomförande av det nya s. k. etappsystemet kunde
påbörjas läsåret 1982/83. Etappsystemet innebär att flertalet allmänna ämnen
indelas i etapper som utgör delar i en sammanhängande studiegång i resp. ämne.
Varje etapp anordnas som en separat kurs och leder till en bestämd
kompetensnivå. Detta möjliggör för de vuxenstuderande att både böija och
avsluta studierna på en nivå som passar deras förkunskaper och deras behov av
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste förändringen är dock utan tvekan beslutet att ge komvux en egen
läroplan, Lvux 82. Mål och riktlinjer har fastställts av regeringen, nya
timplaner och kursplaner har fastställts av SÖ. Den nya läroplanen började
tillämpas läsåret 1982/83 och gäller fullt ut för alla kurser fr. o. m. läsåret
1983/84. Lvux 82 utgör enligt min mening en viktig milstolpe när det gäller
vuxenanpassningen av den kompetensinriktade vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya läroplanen gäller i tillämpliga delar även för grundvux och SSV. Inför
läsåret 1983/84 fastställde regeringen ett särskilt avsnitt i mål och
riktlinjer som behandlar grundvux. SÖ har fått i uppdrag av regeringen att
utarbeta förslag till ett avsnitt som behandlar SSV. Jag återkommer till denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lvux
82 innebär stora nyheter för den kompetensinriktade vuxenutbildningen på ett
par områden. Jag tänker dels på att varje kurs skall uppdelas i en grunddel och
en fördjupningsdel, dels på att ett nytt system för betygsdokument har
genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vuxna har ett annat
utgångsläge för sina studier än ungdomar. Många vuxna studerar ämnen med nära
anknytning till sin yrkesverksamhet eller för att uppnå ett väl preciserat mål.
Detta förhållande bör påverka stoffurvalet. För att åstadkomma en anpassning
till deltagarnas behov och intressen delas kurserna upp i en grunddel och en
fördjupningsdel. I grunddelen behandlar man det stoff som alla behöver för att
kunna gå vidare till en följande kurs (etapp). I fördjupningsdelen väljer
deltagarna olika arbetsuppgifter utifrån sina behov och intressen. Enligt min
mening finns därmed de grundläggande förutsättningarna för en vuxenanpassning
av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av systemet med betygsdokument inom den kompetensgi-vande vuxenutbildningen
utgår bl. a. från att en av grundvalarna för kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vux
och SSV är att de vuxenstuderande skall kunna studera enstaka ämnen eller
kombinera dem på ett sätt som passar deras egna behov. Flertalet
vuxenstuderande har inte behov av utbildning som ger fullständig
grundskolekompetens eller som motsvarar en hel linje i gymnasieskolan. Enligt
gällande regler för tillträde till högskolan har den som uppnätt 25 års ålder
och varit yrkesverksam i fyra år allmän behörighet för grundläggande
högskoleutbildning. Det är alltså endast personer under 25 års ålder eller med
kortare yrkeserfarenhet som har behov av avgångsbetyg för att dokumentera
allmän behörighet. Alla andra behöver betyg enbart i ämnen som krävs för s. k.
särskild behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snart en vuxenstuderande har behov av det, utfärdas ett betygsdokument som ger
en samlad bild av de kurser som han eller hon har avslutat. Därigenom kan bl.
a. särskild behörighet dokumenteras. För studerande, som behöver ett
fullständigt avgångsbetyg, finns numera särskilda avgångsbetyg inom
vuxenutbildningen. Betyg från både komvux och SSV kan samlas i ett och samma
betygsdokument eller avgångsbetyg. Eftersom det i avgångsbetygen kan ingå fritt
valda ämnen har de vuxenstuderande frihet alt själva välja vilka ämnen de skall
studera. Även införandet av det samlade betygsdokumentet och konstruktionen av
de nya avgångsbetygen innebär därför enligt min mening ett led i den anpassning
efter vuxnas behov som eftersträvats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom Lvux 82 har vi
enligt min uppfattning nu kommit så längt som det f. n. är möjligt när det
gäller att genom centrala föreskrifter och direktiv möjliggöra för en
vuxenstuderande att få utbildning efter individuella behov. Beslutanderätten
över komvux och grundvux är starkt decentraliserad. Det som nu återstår är att
till alla delar genomföra intentionerna med den nya läroplanen. Jag kommer i
det följande att lägga fram vissa förslag i fråga om SSV i syfte att
ytterligare betona dessa skolors uppgift att som ett komplement till komvux
bidra till att vuxna skall kunna få utbildning efter individuella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Den regionala obalansen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
fick till en böijan expandera helt fritt. Tillväxten var mycket kraftig de
första åren men efter uppbyggnadsskedet inträdde en stagnation och t. o. m. en
viss tillbakagång. Av betydelse för utvecklingen var till en början säkerligen
att det fanns ett uppdämt behov av kompetensinriktad utbildning bland vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
sätt att möta denna efterfrågan och deras åtgärder för att rekrytera
vuxenstuderande har haft en stor betydelse för den lokala utvecklingen av
komvux. Stora kommuner har för vissa typer av utbildningar förbrukat ett
större antal undervisningstimmar per invånare än små kommuner. Detta faktum kan
enligt min mening inte uteslutande hänföras till olika efterfrågan på
utbildning. Även det varierande kommunala intres-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>set att möta efterfrågan och att undersöka
utbildningsbehov har haft betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux omfattning totalt sett har emellertid i stor
utsträckning varit beroende av olika ingripanden från statsmakternas sida.
Utvecklingen under senare delen av 1970-taiet påverkades utan tvivel av flera
viktiga förändringar. Ett särskilt vuxenstudiestöd tillkom och vissa lättnader
infördes när det gällde att starta kurser, om ett visst antal av de sökande
hade beviljats vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för studierna. Detta
påverkade utvecklingen också i riktning mot ökade dagstudier. Vidare kunde
kurser komma igång på orter som tidigare inte hade haft någon
komvux-utbildning. Åven införandet av etappsystemet kommer enligt min mening
att bidra till ökad spridning av utbildning, främst av tidigare etapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra beslut av statsmakterna som i hög grad har påverkat
omfattningen är de årliga besluten om dimensionering. Som jag redan nämnt fick
komvux till en början expandera fritt. Sedan år 1971 har begränsningar av
olika slag införts. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 har komvux inte fått öka. Ett
sådant tak gäller sedan budgetåret 1982/83 även i fråga om grundvux-tim-mar.
När det gäller SSV har omfattningen av den varvade undervisningen varit
oförändrad sedan budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan från början var beslutanderätten över komvux starkt
decentraliserad. Detta har förstärkts under åren som gått. Kommunerna
disponerar åriigen 90% av den timresurs som de totalt blev tilldelade under
närmast föregående budgetår. Resterande 10% fördelas av SÖ mellan kommunerna.
Inom den ramen är det skolstyrelsen som beslutar vilka kurser som skall
erbjudas. I mål och riktlinjer i Lvux 82 anges vilka målgrupper som skall
erbjudas utbildning i första hand och hur man skall prioritera mellan olika
kurser, när resurserna är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tidigare rätt kraftiga obalansen mellan små och stora
kommuner har delvis utjämnats, dels genom SÖ:s årliga fördelning av 10% av
undervisningstimmarna, dels genom att möjligheterna successivt har förbättrats
för små kommuner att starta vissa prioriterade kurser. Att föreslå åtgärder för
att komma till rätta med den regionala obalansen var ett viktigt inslag i
uppdraget till komvux-utredningen. Utredningen har undersökt utvecklingen vad
beträffar förbrukningen av undervisningstimmar i komvux under 1970-talet. Den
jämförelse som gjorts gäller förbrukningen av undervisningstimmar per 1000
invånare läsåret 1973/74 och läsåret 1980/81 i olika typer av kommuner.
Redovisningen lämnas i huvudbetänkandet (s. 89-91).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En klar utjämning mellan olika kommunkategorier har skett
när det gäller den totala förbrukningen av undervisningstimmar i komvux räknat
per invånare. Enligt komvux-utredningen finns det numera knappast några
regionala skillnader att tala om när det gäller förbrukningen av undervisningstimmar
för grundskolekurser per 1 000 invånare. Beträffande gymnasieskoltimmar
kvarstår fortfarande vissa skillnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande att lägga fram vissa förslag som
syftar till att underlätta för kommunerna att genomföra intentionerna i den nya
läroplanen. Genom den förenkling av reglerna för resursutnyttjande, som jag
kommer att föreslå, räknar jag med att alla kommuner kommer att få ökade
möjligheter att genomföra prioriterad utbildning. Jag anser vidare att en
regional samverkan behövs för att de resurser som står till förfogande för
komvux skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Det ligger ett stort ansvar på
skolstyrelserna att tillse att deras beslut om vilken utbildning, som skall
erbjudas inom ramen för komvux, utgår från en noggrann inventering av
utbildningsbehov mot bakgrund av de fördelningspolitiska mål som gäller för
verksamheten. Jag räknar med att länsskolnämnderna aktivt skall kunna bidra
till ett effektivt resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 SSV och dess distansundervisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid SSV bedrivs dels ren brevundervisning, dels s. k.
varvad undervisning. Med det senare avses en värvning mellan studier på egen
hand, med eller utan brevundervisning, och undervisning vid skolan. I enlighet
med förslag i SSV-promemorian inbegriper jag i det följande all verksamhet vid
SSV i uttrycket distansundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt yttrande över SSV-promemorian hävdar SÖ att de skäl
som anförs för ett bibehållande av SSV inte är övertygande. SÖ anser att en
kommu-nalisering är möjlig och menar, att alternativet att inom komvux
tillgodose de utbildningsbehov som SSV svarat för bör analyseras, innan förslag
läggs fram om SSV:s framtida utformning. SÖ anser att en försöksverksamhet bör
genomföras med syfte att belysa konsekvenserna av ett kommunalt övertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga remissinstanser tillstyrker fortsatt
riksrekryterande vuxenutbildning vid de båda skolorna i Härnösand och
Norrköping under statligt huvudmannaskap. Centralorganisationen SACO/SR
(SACO/SR) erinrar om att skolorna sedan slutet av 1960-talet har utretts flera
gånger och att det är angeläget att de nu får arbetsro och kan börja planera
långsiktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del avvisar jag tanken på en försöksverksamhet
vad gäller huvudmannaskapet. Däremot anser jag det på sikt tänkbart att
distansundervisning kan komma till användning i ett mera direkt samarbete med
komvux. Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns utan tvekan behov av vuxenutbildning, som
bedrivs på det sätt som nu sker inom ramen för SSV, dvs. som
distansundervisning. Med all sannolikhet kommer det behovet att kvarstå även i
framtiden. Det gäller även om utbudet av komvux kommer att bli jämnare spritt
över landet än nu. Tillgängliga resurser kommer enligt min mening aldrig att
medge att samtliga kommuner kan erbjuda ett differentierat kursutbud inom
komvux. Dessutom kommer det alltid att finnas vuxenstuderande som på grund av
exempelvis skiftarbete inte kan delta i regelbunden undervisning varje vecka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV
bör i första hand erbjuda sådan utbildning som det är svårt att anordna i
komvux. Verksamheten vid SSV bör givetvis beaktas vid den regionala planering
som jag nyss har talat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Vissa utredningsförslag m. m. rörande grundvux, komvux eller SSV, som inte
behandlas i detta sammanhang</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar inte upp alla förslag i komvux-utredningens huvudbetänkande och i
SSV-promemorian. I vissa fall beror det på att förslagen redan har genomförts
eller har legat till grund för förslag som i annat sammanhang har förelagts
riksdagen. I andra fall kan beredningen inte avslutas förrän senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att SÖ skall göra en anpassning av kursplanen i ämnet svenska etapp 2 för
invandrares behov är redan genomfört i Lvux 82. Det gäller även förslaget att
betyg i hemspråk skall kunna ingå i avgångsbetyg från komvux. Detta har varit
möjligt sedan den I juli 1978 och möjligheten har bevarats i de nya typer av
avgångsbetyg som infördes den 1 juli 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller SSV-promemorians förslag om medel för lokal skolutveckling behandlas nu.
Regeringen har i årets budgetpropsition beräknat medel för utveckling av
verksamheten vid SSV (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 167).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
har föreslagit att undervisningsvolymen för lärarna i grundvux skall beräknas
på motsvarande sätt som för lärarna i komvux, dvs. att
undervisningsskyldigheten skall anges i antal undervisningstimmar per läsår i
stället för i veckotimmar. Förslaget är i realiteten redan genomfört inom ramen
för gällande kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 30 juni 1983 åt SÖ att lägga fram förslag vad gäller resurser för
skolledning i komvux och grundvux. Beredningen av komvux-utredningens förslag i
fråga om komvux organisation (kap. 13 i betänkandet) bör därför anstå till dess
SÖ har redovisat uppdraget angående skolledning. Även beredningen av
SSV-promemorians förslag om skolpoäng och skolledning samt komvux-utredningens
och SSV-promemorians förslag om huvudlärare, institutionsföreståndare och
ämnesföreträdare bör anstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har nyligen beslutat (prop. 1983/84:86, UbU 13, rskr 174) om
tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m.m.
Beslutet innebär bl. a. att statligt reglerade tjänster inrättas den 1 juli
1984 för syofunktionärer i grundskola, gymnasieskola och komvux innefattande
även grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tjänster för lärare för grundvux behandlas i samband med pågående beredning
av frågor om reformering av lärarutbildningen för grundskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Mål, målgrupper, information, rekrytering och
intagning 4.1 Kommunernas ansvar att främja vuxnas deltagande i utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Varje kommun och landstingskommun skall vara
skyldig att främja vuxnas deltagande i utbildning. Det nuvarande kravet på
medgivande från SÖ för rätt att få anordna komvux tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: För att komvux mål skall
kunna uppfyllas skall kommunerna åläggas skyldighet att främja vuxnas
utbildning i komvux (se betänkandet s. 149).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som uttalat sig accepterar
förslaget att kommunerna skall främja vuxnas utbildning i komvux. Några menar
att det bör gälla även annan vuxenutbildning. Flera betonar kommunernas ansvar
för att information om utbildning når ut till prioriterade målgrupper (se bil.
2 avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag; I skollagen (1962:319) föreskrivs
att vaije kommun och landstingskommun skall främja åtgärder i syfte att bereda
ungdom undervisning i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett rättvisekrav att vuxna, som inte tidigare har
fått del av sådana utbildningsresurser som samhället numera ställer till
förfogande för ungdomarna, kan få del av olika slag av vuxenutbildning. Därför
bör kommuner och landstingskommuner ha skyldighet att främja också vuxnas
deltagande i utbildning. Störst betydelse har därvid komvux och, för
kommunerna, grundvux. Även utbildning i andra former och med andra huvudmän bör
uppmärksammas. I sammanhanget vill jag påpeka att deltagande i utbildning kan
främjas även på annat sätt än genom anordnande av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna är skyldiga att i mån av behov anordna grundvux.
Någon motsvarande skyldighet finns inte beträffande komvux. Fortfarande gäller
ett krav på medgivande från SÖ för att få anordna komvux. Detta krav bör tas
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill tillägga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ekonomiska skäl finns det gränser för i vilken
omfattning grundvux och komvux kan erbjudas. Det är därför viktigt att
utnyttjandet av tillgängliga resurser bygger på en noggrann inventering av
lokala utbildningsbehov, att informationen om utbildningsmöjligheterna når
fram till dem som har störst behov av utbildning och att rekryteringen inriktas
på grupper där andelen korttidsutbildade kan förväntas vara stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har ett stort ansvar för att verksamheten i
grundvux och komvux bygger på dessa fördelningspolitiska mål. Mitt förslag är
avsett att ytterligare betona vikten av ett lokalt ansvarstagande i dessa
frågor. Jag kommer också att lägga fram förslag (avsnitt 8.4) om regionalt
samråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
bl. a. bör kunna vara fill hjälp för kommunerna att trots knappa resurser kunna
erbjuda en större bredd i utbildningen än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Information om och rekrytering till vuxenutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kommunerna skall ansvara för att vuxna informeras om de
utbildningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Ytterligare resurser tillförs på sikt en för samtliga
vuxenutbildningsanordnare gemensam studie- och yrkesorientering (syo-funktion,
se betänkandet s. 158). Utredningen anser emellertid också att man redan med
nuvarande resurser hos kommunerna och hos olika vuxenutbildningsanordnare kan
göra betydande insatser för att i större utsträckning rekrytera
korttidsutbildade och resurssvaga grupper till olika slag av vuxenutbildning
(se betänkandet s. 156).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser är positiva till utökad och förstärkt syo. Nästan alla
remissinstanser som berör förslaget om gemensam syo, dvs. ungefär hälften,
tillstyrker. Flera remissinstanser pekar på problemet att arbetsförmedlingarnas
personal inte har möjlighet att bedriva syo-verksamhet i tider av mera
påtaglig arbetslöshet (se bil. 2 avsnitt 7.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Information om och rekrytering till SSV bör i största möjliga
utsträckning ske via kommunala informationskanaler, broschyrer och syo.
Syo-verksamheten i komvux bör även svara för syo till presumtiva studerande vid
SSV. Syo-verksamheten vid SSV bör i första hand inriktas mot SSV:s egna elever
(se promemorian s. 32).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker enhetlighet. Norrköpings kommun anser att komvux
i princip bör ansvara för information om olika utbildningsmöjligheter. För
detta krävs ett nära samarbete mellan SSV och komvux. Enligt Härnösands
skolstyrelse innebär förslaget förbättrad information om SSV, men det behövs
resurser vid SSV för att alla skall få korrekt och aktuell information.
Elevkåren vid SSV i Härnösand (SSVH) finner förslaget om information genom
komvux för optimistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län och Svenska kommunförbundet anser att SSV även i
fortsättningen behöver arbeta med extern syo. Kommunförbundet och SACO/SR
anser att komvux syo-resurser är otillräckliga (se bil. 4 avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Mitt nyss framlagda förslag om skyldighet för kommuner och
landstingskommuner att främja vuxnas deltagande i utbildning avser också en
skyldighet att informera om de olika utbildningsmöjlighe-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terna. Störst betydelse har därvid kommunernas ansvar för
information om den kompetensinriktade vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sannolikt att personer i behov av rådgivning om
kompetensinriktad utbildning vänder sig till komvux i sin hemkommun. Det bör
därför vara naturligt att komvux översiktligt informerar även om utbildningsmöjligheterna
inom SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande kommer jag att föreslå att systemet med
elevområden skall slopas (avsnitt 4.4). Vidare förordar jag ett utökat samråd
över kommungränserna beträffande komvux (avsnitt 8.4). Detta innebär ett
samarbete även i fråga om informationen om utbildningsmöjligheterna i komvux i
regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar också komvux-utredningens uppfattning att man
med nuvarande resurser hos kommunerna och hos olika vuxenutbildningsanordnare
kan göra värdefulla insatser för att i samarbete rekrytera korttidsutbildade
och resurssvaga grupper till vuxenutbildning av olika slag. Samarbetet bör även
omfatta vuxenutbildningsnämnderna och den uppsökande verksamhet som bedrivs
med bidrag från dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 I princip kostnadsfri utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Utbildningen i grundvux, komvux och SSV skall
i princip vara kostnadsfri för deltagarna. Kommunerna skall dock få besluta att
deltagarna i komvux helt eller delvis själva skall bekosta sådana läroböcker,
arbetsmaterial, skrivmaterial och andra undervisningshjälpmedel, som används
för eget bruk och får behållas. Motsvarande skall kunna beslutas för SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Utbildningen i grundvux och
komvux skall vara kostnadsfri för eleverna (se betänkandet s. 384, 7§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Synpunkter saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Komvux och SSV erbjuder utbildning
som svarar mot den som i dag ges till ungdomar i grundskolan och
gymnasieskolan. Enligt skollagen får avgift inte tas ut för undervisningen i
grundskolan eller gymnasieskolan. Motsvarande föreskrifter finns i förordningen
(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning och förordningen (1977:537)
om grundutbildning för vuxna. Utbildningskostnaderna vid SSV bestrids helt av
staten. Avgifter för undervisningsmaterial får dock tas ut av eleverna vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den närmare innebörden av bestämmelserna om avgiftsförbud
och av vissa andra bestämmelser av intresse i sammanhanget har uppfattats på
olika sätt. Bl. a. mot bakgrund av det ekonomiska läget vill vissa kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>muner
att elever i gymnasieskolan och komvux genom avgifter eller på annat sätt
själva skall bekosta främst vissa läroböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Grundvux, komvux och SSV
bör, liksom grundskolan och gymnasieskolan, enligt min mening i princip vara
kostnadsfria för eleverna. Undantag bör dock göras för läroböcker, arbetsmaterial,
skrivmaterial och därmed jämförliga hjälpmedel inom komvuxoch SSV. Kommunerna
bör få besluta att eleverna i komvux själva skall svara för kostnaderna för
sådana hjälpmedel. En sådan möjlighet för kommunerna överensstämmer med den
ordning som i praktiken tillämpas inom gymnasieskolan. För SSW bör regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer få besluta motsvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Slopande av elevområden inom komvux m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Systemet med elevområden för komvux slopas. Vuxna skall ha rätt att i
mån av plats tas in i komvux enligt gällande behörighets- och urvalsregler,
oavsett i vilken kommun utbildningen anordnas. Även när det gäller grundvux
skall en sökande kunna få utbildning i annan kommun än hemkommunen. Sökande som
mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i hemkommunen skall dock
inte kunna kräva att få gå i en annan kommuns grundvux eller komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Vuxna skall ha rätt till intagning i komvux enligt de allmänna
behörighets- och urvalsregler som gäller oavsett i vilken kommun kursen
anordnas (se betänkandet s. 162).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att slopa elevområdena.
Göteborgs kommun är tveksam. Eftersom staten inte timmässigt ger kommunerna
kompensation för elever utanför den egna kommunen, drabbas större kommuners
invånare, hävdar Göteborg. Lycksele kommun menar att förslaget är till fördel
för den enskilde men knappast för alla kommuner. Då kostnaderna drabbar
hemkommunen bör, enligt Lycksele, också denna kunna påverka var utbildningen
får genomföras (se bil. 2 avsnitt 8.1).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Variationerna i fråga om vilka komvux-kurser som erbjuds är
stora mellan olika kommuner. Nuvarande bestämmelser om elevomräden tillämpas
inte strikt. 1 synnerhet vuxna som arbetar i en grannkommun har ofta bättre
tidsmässiga möjligheter att delta i komvux-kurser i denna kommun än i
hemkommunen. Huvuddelen av kostnaderna för utbildning inom komvux är statliga.
Som en allmän princip bör därför gälla att utbildningsmöjligheterna för vuxna
inte begränsas till det kursutbud som finns i den egna kommunen. Skälen för
detta förstärks ytterligare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om den regionala samverkan, som jag föreslår i det
följande, kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande rätt att tas in i utbildning oavsett var den
anordnas bör gälla i fråga om grundvux, även om det troligen inte kommer att
vara lika vanligt att grundvux-deltagare söker sig utbildning på längre avstånd
från bostaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen kan emellertid inte gälla utan undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som mycket väl skulle kunna delta i samma slags
utbildning i hemkommunen bör inte kunna kräva att få gå i en annan kommuns komvux
eller grundvux. Det är denna andra kommunen som får ta ställning till om
sökanden skall tas emot där. Hemkommunen bör dock höras i ärendet bl. a. med
hänsyn till att den kan bli skyldig att betala s. k. interkommunal ersättning
till utbildningskommunen. Som jag återkommer till i det följande (avsnitt 4.5)
bör rätt till interkommunal ersättning inte föreligga om eleven mycket väl
skulle ha kunnat delta i samma slags utbildning i hemkommunen och denna avrått
den andra kommunen från att ta emot eleven eller inte hörts i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om att några formella elevområden
för SSV inte finns, även om de båda skolorna naturligen rekryterar från norra
resp. södra Sverige (med Dalälven som ungefärlig gräns).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Interkommunal ersättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: När en elev har tagits in i grundvux eller
komvux i en annan kommun än hemkommunen, skall hemkommunen betala s. k. interkommunal
ersättning till kommunen. Hemkommunen skall dock inte behöva betala sådan
ersättning om eleven mycket väl hade kunnat delta i samma slags utbildning i
hemkommunen. Om emellertid hemkommunen vid förfrågan inte invänt mot att
eleven togs emot i den andra kommunen, skall hemkommunen betala ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslag saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Mitt förslag om slopande av
elevområden föranleder vissa ändringar i reglerna om interkommunal ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som grund för rätt till interkommunal ersättning bör det
normalt räcka med att en elev från en annan kommun har tagits in i komvux eller
grundvux i den ersättningskrävande kommunen. Enligt mitt förslag skall
emellertid den som mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i
hemkommunen inte kunna kräva att bli mottagen i en annan kommun. Om den andra
kommunen ändå tar emot eleven bör den i princip inte ha rätt till interkommunal
ersättning från hemkommunen. Ett undantag bör dock finnas. Som jag redan nämnt
bör hemkommunen beredas tillfälle att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>yttra
sig i intagningsärendet. Om hemkommunen då inte haft några invändningar mot
att eleven togs emot i den andra kommunen, bör hemkommunen inte kunna göra
sådana invändningar när utbildningskommunen kräver interkommunal ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget upplysa om att vissa frågor beträffande interkommunal
ersättning bereds i samband med den översyn av skollagen som pågår inom
utbildningsdepartementet. Den anpassning som kan behövas mellan reglerna för
vuxenutbildningen och reglerna för ungdomsskolan i detta avseende kommer att
beaktas i det arbete med lagtexter som jag berör i det följande (avsnitt 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Målgruppen för grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Målgruppen för grundvux skall vara vuxna som inte har kunskaper och
färdigheter i att läsa och skriva på sitt eget språk eller i att räkna som
svarar mot den nivå i dessa avseenden som normalt uppnås på grundskolans
mellanstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstörda
vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans skall vara undantagna
från rätt till grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Bestämmelserna om intagning till grundvux ändras så att det klart
framgår att alla vuxna som saknar de kunskaper och färdigheter i att läsa,
skriva eller räkna som fordras för att, eventuellt med hjälp av stödundervisning,
delta i annan vuxenutbildning på en nivå som är jämförbar med grundskolans
högstadium, har rätt att tas in i grundvux. Förslaget åsyftar ingen ändring i
sak av riksdagens beslut om grundvux målgrupp (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU
19, rskr 176).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstörda
vuxna skall inte tillhöra grundvux målgrupp annat än i de fall de kan följa
reguljär grundvuxutbildning (se betänkandet s. 220-221).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Centrala studiestödsnämnden (CSN), SÖ, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens
invandrarverk (SIV), tre länsskolnämnder, fem kommuner och ett
vuxenutbildningsråd tillstyrker den nya bestämningen av grundvux målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialstyrelsen försvårar förslaget beträffande utvecklingsstörda för dessa att
kompensera brister i tidigare utbildning. Omsorgskommitténs (S 1977:12) förslag
att anknyta särvux till komvux bör vägas in i behandlingen av
komvux-utredningens förslag. En landstingskommun framför en liknande åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
AMS och socialstyrelsen händer det att zigenare felaktigt utestängs från
grundvux (se bil. 2 avsnitt 12.3).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Det är givetvis viktigt att alla som bor i Sverige ges
möjligheter att skaffa sig sådana kommunikationsfärdigheter att de kan klara
det dagliga livet på egen hand och även ta aktiv del i samhällslivet. Enligt
min mening finns det dock anledning att ifrågasätta vissa tendenser i
utvecklingen av grundvux i förhållande till detta grundläggande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
syftar här närmast på att grundvux och det tillhörande timersättningssystemet
ibland tycks ha fått tjänstgöra som ett sätt att sysselsätta och försörja
deltagare och inte som den målinriktade utbildningsmöjlighet det var tänkt att
utgöra. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om att grundvux främst
skall organiseras som deltidsstudier (avsnitt 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av deltagarna i grundvux är invandrare, och en del av undervisningen
syftar till att ge dem grundläggande kunskaper i svenska. Det har därvid visat
sig svårt att finna en klar rollfördelning mellan grundvux och den
undervisning i svenska för invandrare (SFI) som studieförbunden har ansvaret
för. F. n. pågår inom regeringskansliet beredningsarbete med syfte att under
våren 1984 resultera i en proposition om den framtida utformningen av SFI. Det
finns emellertid redan nu anledning att understryka att grundläggande
utbildning i svenska även i fortsättningen skall få äga rum inom ramen för
grundvux för de invandrare som behöver det. Samtidigt måste det understrykas
att målgruppen för grundvux är de vuxna som har bristande läs- och
skrivfärdigheter på sitt eget språk. I grundvux får således inte tas in
personer som kan läsa och skriva på sitt eget språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill göra ett förtydligande även i ett annat avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1976/77:100 (bil. 12) som ligger till grund för riksdagens beslut att
införa grundvux i dess nuvarande form, anförde dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet att målgruppen för utbildningen skulle vara i stort
sett densamma som för motsvarande utbildning dittills. Denna hade formellt sett
utgjort en del av verksamheten i grundskolan. För svensktalande personer
innebar detta rätt att delta i grundutbildning för den som visat sig sakna
tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning eller matematik för att kunna delta
i annan vuxenundervisning på grundläggande nivå. Vidare angav föredraganden att
villkoret för att ta in en person borde vara att hans eller hennes kunskaper i
dessa avseenden bedömdes ligga under medelnivån för elever som lämnat vanlig
klass i årskurs 4 i grundskolan. Föredraganden uttalade också att det alltid
borde vara de faktiska kunskaperna, inte längden på den utbildning som
formellt genomgåtts, som skall få avgöra om en person skulle antas eller inte.
Även beträffande icke svensktalande nämndes en fyraårsgräns. De skulle enligt
föredragaden kunna tas in, om de inte kunde läsa eller skriva på sitt modersmål
eller om de hade kortare grundutbildning än vad som motsvarar ungefär fyra års
heltidsstudier eller saknade motsvarande kunskaper i matematik eller i läsning
och skrivning på sitt modersmål. I den förordning som utfärdats efter
riksdagsbeslutet har intagningbestämmelserna utformats i enlighet med
föredragandens uttalanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
har framhållit att nivån på en vuxens kunskaper och färdigheter då det gäller
att läsa, skriva eller räkna inte låter sig fångas i ett enkelt resonemang som
bygger på jämförelsen med en bestämd årskurs i grundskolan. Detta gäller
enligt min mening i all synnerhet vid bedömningen av en inträdessökandes
förkunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund föreslår jag att målgruppen för grundvux bestäms till vuxna som
inte har kunskaper och färdigheter i att läsa och skriva på sitt eget språk
eller i att räkna som svarar mot den nivå i dessa avseenden som normalt uppnås
på grundskolans mellanstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildning
för utvecklingsstörda bedrivs bl. a. som särskola för vuxna (särvux). Det är en
undervisningsform som drivs av landstingskommuner som försöksverksamhet. Den
vänder sig till utvecklingsstörda vuxna som inte fått särskoleundervisning
eller som fått ofullständig sådan. Undervisningen motsvarar
undervisningsutbudet i grundsärskola, träningsskola, yrkessärskola och
särskild undervisning inom särskoleväsendet. I första hand skall emellertid
studiecirklar, folkhögskolekurser och arbetsmarknadsutbildning komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande bestämmelser för grundvux är utvecklingsstörda vuxna formellt sett
berättigade att delta i grundvux. Undantagna är de som landstingskommun skall
bereda undervisning enligt gällande omsorgslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lvux
82, som innebär en vuxenanpassning av läroplanerna för grundskolan och
gymnasieskolan, gäller i tillämpliga delar även för grundvux. Några timplaner
och kursplaner finns inte för grundvux, men utbildningen svarar närmast mot
grundskolans låg- och mellanstadium. Endast sådana utvecklingsstörda som kan
följa en undervisning som motsvarar den vanliga grundskolans låg- och
mellanstadium skall kunna tas in i grundvux. Jag avser att senare föreslå
regeringen det förtydligande av bestämmelserna om grundvux som kan behövas för
att klargöra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskoleformerna
för barn och ungdomar har en egen läroplan. Omsorgskommittén (S 1977:12) har i
betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade bl. a. föreslagit att
särvux skall inordnas i komvux som särskild skolform för vuxna
barndomspsykotiska och utvecklingsstörda. Vuxensärskolan skall enligt
förslaget till sitt innehåll motsvara den undervisning som ges inom särskolans
olika skolformer. De läroplaner som finns för dessa föreslås bli vägledande
också för undervisningen inom vuxensärskolan, med beaktande av att
undervisningen avser vuxna elever. Kommitténs förslag bereds f. n. i
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
AMS har det förekommit att zigenare, som inte uppfyllt villkoren för AMU men
varit i behov av alfabetiseringsundervisning, har utestängts från grundvux.
Socialstyrelsen påpekar samma missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
framhålla att gällande förordning innebär att ingen individ får utestängas frän
undervisning i grundvux enbart på den grunden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
motsvarande undervisning förekommer i andra sammanhang. Endast den som
verkligen antagits till grundutbildning för vuxna zigenare inom AMU får nekas
tillträde till grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
har på uppdrag av regeringen sett över förutsättningarna att föra över
alfabetiseringsundervisningen för zigenare från AMU till grundvux. Uppdraget
har redovisats i rapporten Alfabetiseringsundervisning för zigenare. Frågan
bereds f. n. inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Intagningsnämnd för komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Skolstyrelsen skall alltid utse en särskild intagningsnämnd för
komvux. Skolstyrelsen skall således inte längre få uppdra åt vuxenutbildningsråd
att vara intagningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Skolstyrelsen utser en särskild intagningsnämnd för komvux liksom
ordförande i denna. Skolstyrelsen skall vara företrädd i intagningsnämnden och
minst hälften av dess ledamöter skall företräda allmänna intressen (se
betänkandet s. 163).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet som yttrat sig tillstyrker (se bil. 2 avsnitt 8.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: I vissa kommuner finns s.k. vuxenutbildningsråd. Dessa organ
är inte författningsreglerade. Dock finns en föreskrift om att skolstyrelsen
får uppdra ät vuxenutbildningsrådet att vara intagningsnämnd i stället för att
utse en särskild intagningsnämnd för komvux (jfr. prop. 1971: 37 s. 94 f.).
Denna möjlighet bör tas bort. I stället bör alkid en särskild intagningsnämnd
utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande föreskrifter bör ledamot av en intagningsnämnd ha erfarenhet av
vuxenutbildning. Jag anser att ledamöterna dessutom bör företräda olika delar
av samhälls- och arbetslivet och avser därför att återkomma till regeringen
med förslag till ändring av föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8
Mål, målgrupper och prioriteringar för SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: SSV skall liksom hittills utgöra ett komplement till komvux. Denna
funktion skall markeras ytteriigare. SSV skall medverka till att förverkliga
vuxenutbildningens allmänna mål genom att, i form av distansundervisning med
eller utan lärarhandledning vid skolan, erbjuda vuxna kompetensinriktad
utbildning av samma slag som den som ges inom komvux, således även
yrkesinriktad utbildning. Sådan distansundervisning skall i mån av plats stå
öppen för vuxna som är behöriga att tas in i komvux men som av något skäl inte
lämpligen kan delta i motsvarande utbildning där.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
prioritering mellan utbildningar som inom komvux skall i princip gälla för SSV,
som dock i första hand skall erbjuda sådan utbildning som inte kan komma till
stånd inom komvux med tillräcklig spridning och regelbundenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
skall besluta vilken yrkesutbildning som skall anordnas av SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Överenstämmer i princip med mitt förslag (se promemorian s. 28-29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva till förslagen. Flera betonar att
utbildningsformen är svår och därför endast bör ses som ett komplement till
komvux (se bil. 4 avsnitt 3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag vill erinra om vad jag tidigare (avsnitt 2.7) har anfört
om distansundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Målen, målgrupperna och
prioriteringarna för kompetensinriktad vuxenutbildning bör liksom hittills
vara i princip desamma oavsett om verksamheten genomförs i kommunal eller
statlig regi. Yrkesinriktad utbildning bör bli en reguljär del även av
verksamheten vid SSV. Jag avser därvid både utbildning med motsvarighet i
gymnasieskolan och särskild yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV
är riksrekryterande. Det bör därför ankomma på SÖ att avgöra vilken yrkesutbildning
som skall anordnas i form av distansundervisning. SÖ bör fatta beslut härom på
förslag från resp. skolas styrelse och efter centralt samråd med
arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SSV bedriver emellertid
sin verksamhet i form av distansundervisning. Mot bakgrund av att detta är en
svår undervisningsform, som kräver studievana, behövs en viss modifiering av
målgrupperna och prioriteringarna vad gäller SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten vid SSV bör
inte erbjudas som ett förstahandsalternativ, allra minst till vuxenutbildningens
högst prioriterade målgrupper, dvs. korttidsutbildade, resurssvaga och socialt
utsatta personer. I synnerhet dessa bör i första hand rekryteras till
utbildning inom komvux. Jag förordar därför att verksamheten vid SSV ses som
ett komplement till komvux och erbjuds utbildningssökande som av olika skäl
inte lämpligen kan delta i komvux-kurser. Sådana skäl kan t. ex. vara
svårigheter att binda sig för en regelbunden undervisningstid eller önskemål om
en snabbare eller långsammare studietakt än den som erbjuds i komvux. I andra
fall kan det gälla studerande som inte kan få utbildning i komvux därför att
det inte finns plats för alla sökande eller därför att de vill studera ett
mindre vanligt ämne eller en etapp av ett ämne, som samlar alltför få deltagare
för att en komvux-kurs skall kunna startas. I samtliga dessa fall är den
studerande troligen så motiverad för studierna att de större svårigheterna i
distansundervisningsformen är överkomliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Distansundervisning
i kombination med internatsammandragningar kan vara en lämplig studieform även
för vissa handikappade. Jag tänker då på att det för vissa grupper handikappade
krävs särskild utrustning eller en särskild pedagogik. Att distansundervisning
kan fungera väl för handikappade framgår enligt statens handikappråd (SHR) av
den försöksverksamhet med utbildning av vuxendöva som pågår i Härnösand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
resurserna för att anordna utbildning är begränsade, måste en prioritering
göras mellan olika utbildningar. Mot den bakgrund jag nyss har angett är det
lämpligt att prioriteringen mellan utbildningar görs något annorlunda inom SSV
än inom komvux. SSV bör således i första hand anordna utbildning i ämnen som
komvux inte kan anordna regelbundet överallt. Den utbildning som är vanlig i
komvux bör inte helt uteslutas ur SSV:s program, men bör inte få dominera där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV
bör enligt min mening också kunna användas för att utforma och pröva nya
yrkesutbildningar, inte minst för glesbygdens behov. Jag återkommer till detta
(avsnitt 5.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör skolorna eftersträva att ge eleverna en undervisning som så
långt som möjligt är anpassad efter vad varje individ önskar och behöver. Den
som vill bör få bedriva enbart brevundervisning. Om det visar sig att den
studerande har behov av lärarhandledning för att klara av studierna, bör sådan
tillhandahållas sä långt det är möjligt inom gällande ekonomiska ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.9
Intagningsnämnd för SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En gemensam intagningsnämnd inrättas för intagning till SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag (se promemorian s. 35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De som yttrat sig i frågan tillstyrker utom Liber, som anser det tveksamt om
SSV behöver ha en egen intagningsnämnd. Liber förordar i stället regionala
intagningsnämnder inom vuxenutbildningen, knutna fill t. ex. länsskolnämnderna
(se bil. 4 avsnitt 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag samt vissa kommentarer: F. n. gäller att ärenden om intagning
till SSV avgörs av en intagningsnämnd för vardera skolan. Nämnden består av tre
ledamöter, nämligen en ordförande utsedd av SÖ och två ledamöter utsedda av den
kommun, där skolenheten ligger. Intagningsnämnden kan besluta att företrädare
för lärarna och de studerande får närvara vid sammanträdena och delta i
överläggningarna men inte i besluten. Rektor är föredragande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
två nuvarande intagningsnämnderna har enligt vad jag erfarit ofta gemensamma
sammanträden. Detta finner jag naturligt eftersom det är viktigt att en
enhetlig praxis tillämpas vid intagningen till de båda skolorna. Jag förordar i
detta läge att det som i realiteten redan fungerar som en gemensam nämnd också
formellt blir en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att utse ordförande och
övriga ledamöter i den gemensamma intagningsnämnden, liksom det antal
suppleanter som behövs. Vid prövning av ärende om intagning av sökande bör
även rektor för resp. skola vara ledamot av nämnden och föredragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.10
Ålderskrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En sökande till komvux eller SSV bör liksom hittills fä tas in fill
studier på grundskolenivå tidigast det kalenderår då vederbörande fyller 16 år.
För övriga studier bör liksom nu ålderskravet vara 18 år. Intagningsnämnden bör
även i fortsättningen få medge undantag från åldersbestämmelserna, om särskilda
skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Åldern för intagning till gymnasieskolkurser motsvarande tvååriga
teoretiska linjer och tre- och fyraåriga linjer höjs till 20 år. Åldern för
intagning till övriga gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser
skall vara oförändrat 18 år. Intagningsnämnderna får ge dispens från
ålderskravet, om särskilda skäl finns (se betänkandet s. 162).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks av tre länsskolnämnder, fem kommuner,
vuxenutbildningsrådet i Uppsala, komvux i Kalmar, en landstingskommun.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Samarbetsorganisationen för Sveriges
vuxenstuderande (SOSVUX), Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och försvarets
skolnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun och LRF ifrågasätter om inte åldersgränsen generellt
borde höjas till 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avstyrker
gör universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), SÖ, AMS, tre kommuner, en
landstingskommun, SACO/SR och Svenska föreningen för studie- och
yrkesvägledning (se bil. 2 avsnitt 8.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Samma intagningsålder som i komvux bör gälla för SSV (se promemorian
s. 35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
SSVN anser att det är viktigt med samma regler för intagning till SSV och komvux.
I övrigt har ingen uttalat sig om intagningsbestämmelser (se bil. 4 avsnitt
5).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Förslaget om att höja intagningsåldern framlades av
komvux-utredningen mot bakgrund av att det visat sig vara ett problem att
ungdomar som är under 18 år kan tas in i gymnasieskolkurser i komvux. I den
läroplan för komvux som utredningen tidigare lagt fram hade vuxenanpassningen
av utbildningen ytterligare förstärkts. Utredningen anförde också att komvux i
vissa kommuner visat sig vara en konkurrent till gymnasieskolan, särskilt om
kommunen inte hade egen gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i budgetpropositionenT984 föreslagit att sökande under 18 år skall
prioriteras vid intagningen till gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1985/86. Att i
det läget höja intagningsåldern i komvux och SSV är inte rimligt. Min bedömning
är dessutom, vilket jag har redovisat i propositionen om gymnasieskola i
utveckling, att det är vanligast att ungdomar direkt efter avslutad grundskola
väljer en utbildning på heltid i gymnasieskolan. Men jag har där också
föreslagit en försöksverksamhet med ökat samarbete mellan gymnasieskolan och
komvux rörande yrkesinriktad utbildning och utbildning i glesbygd. Mot den
bakgrunden anser jag att nuvarande åldersregler och dispensmöjligheter bör
bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
regler bör gälla för komvux och SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Betygs- och kompetensfrågor, läroplansfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Nybörjarkurser i franska och tyska överförs till gymnasienivån</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nybörjarkurser i franska och tyska skall betraktas som
gymnasieskolkurser (etapp 2) i stället för som nu grundskolekurser (etapp 1).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Nybörjarundervisning i tyska och franska förekommer i både
grundskolan och gymnasieskolan. Riksdagens beslut att införa etappsystemet i
komvux (prop. 1980/81:203, UbU 1981/82: 1, rskr 46 och prop. 1982/83:2, UbU 2,
rskr 61) innebar bl. a. att det bara skall finnas en kurs på nybörjarnivå i
dessa språk i komvux och SSV. Sådana nybörjarkurser skall enligt riksdagens
beslut räknas till grundskolenivån (etapp 1). Någon kurs i etapp 2 finns inte.
Detta är krångligt och kan verka förvirrande för blivande vuxenstuderande.
Övriga nybörjarspråk utom engelska ligger på gymnasienivån och studierna inleds
med etapp 2. Jag förordar därför att även nybörjarkurser i franska och tyska
betraktas som gymnasieskolkurser (etapp 2) i stället för som nu
grundskolekurser (etapp 1). Vissa särskilda övergångsregler kan komma att
behövas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Ändrad betygsskala i grundskolekurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den femgradiga betygsskalan ersätts för grundskolekurser inom komvux
och SSV med en ordning med bara betygen godkänd och icke godkänd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Grundskolans betygsskala ersätts med godkänd - icke godkänd i
grundskolekurser inom komvux. I mål och huvudmoment för resp. ämne och i SÖ:s
tillämpningsföreskrifter bör anges vad som krävs för betyget godkänd (se
betänkandet s. 171 -172).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Meningarna är delade om förslaget att grundskolans betygsskala skall ersättas
med enbart godkänd-icke godkänd. Det är dock fler som tillstyrker än som
avstyrker. Tillstyrker gör bl. a. SÖ, tre länsskolnämnder, sex kommuner.
Handikappförbundens centralkommitté (HCK), LO, TCO, SAF och SOSVUX. Avstyrker
gör bl. a. riksrevisionsverket (RRV), SIV, tre länsskolnämnder, två kommuner
och SACO/SR (se bil. 2 avsnitt 9.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Hittills har grundskolans betygssystem fillämpats inom
grundskolekurserna, dvs. betyg sätts enligt en femgradig betygsskala. Detta
medför enligt min uppfattning flera nackdelar för verksamheten inom komvux och
SSV. Det utgör ofta ett direkt hinder vid rekryteringen av kursdeltagare ur de
prioriterade målgrupperna. Det försvårar också vuxenanpassningen av innehållet
och arbetsformerna. I vissa fall kan det också bidra till studieavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den femgradiga
betygsskalan fyller egentligen bara en funktion på grundskolenivån inom
vuxenutbildningen. Den möjliggör att sökande från vuxenutbildningen behandlas
på samma sätt som sökande från grundskolan vid urvalet till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör enligt min mening
normalt vara naturligast att en studerande som, efter vuxenstudier på
grundskolenivån, vill fortsätta sina studier på gymnasieskolnivån, gör det inom
något slag av vuxenutbildning. Jag vill i sammanhanget erinra om förslaget i
årets budgetproposition om prioritering av sökande under 18 år vid intagning
till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar. Det finns inte anledning
att behålla en femgradig betygsskala för grundskolekurserna med tanke på de
vuxenstuderande som kan tänkas söka sig till och få plats på grundskoleanknutna
studievägar i gymnasieskolan. I de fall vuxenstuderande på grundval av
slutbetyg från komvux eller SSV söker till någon utbildning inom gymnasieskolan
kan ansökningen behandlas inom den fria kvoten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
intagning till gymnasieskolkurser inom komvux gäller helt andra regler än vid
intagning till gymnasieskolan. Behörig att tas in är den som har
förutsättningar att följa kursen. Vid urval bland behöriga sökande får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
inte tas till tidigare betyg. Företräde skall ges till den som bäst behöver
utbildningen. I de fall en sökande har betyg från grundskolenivån (etapp 1) som
grund för sin ansökan om intagning i en kurs i etapp 2, dvs. en gymnasieskolkurs,
är det alltså fullt tillräckligt med betygsgraderna godkänd och icke godkänd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
graderade betyg inte behövs för intagning till fortsatta studier inom den
kompetensinriktade vuxenutbildningen förordar jag att enbart godkänd och icke
godkänd införs som betyg för grundskolekurser inom komvux och SSV. Vissa
särskilda övergångsregler kan komma att behövas. Det ankommer på SÖ att i mål
och huvudmoment för resp. ämne ange vad som krävs för betyget godkänd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar
komvux-utredningens uppfattning att flertalet vuxenstuderande kommer att kunna
uppnå betyget godkänd. Det kan ibland krävas tid för repetition och hjälp i
form av stödundervisning. Det är väsentligt att den som riskerar att inte
uppfylla kraven för betyget godkänd erbjuds stödundervisning och möjligheter
till repetition i god tid före kursens slut. Även ny genomgång av kursen bör
liksom nu kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
mera marginell betydelse, men dock värt att påpeka, är att den föreslagna
förändringen medför att risken minskar för att etapp 1 i komvux utnyttjas av
ungdomar för betygsspekulation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Grundskolekompetens inom ramen för komvux och SSV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Slutbetyg från komvux och SSV, som ger fullständig
grundskolekompetens, skall innehålla betyget godkänd i samtliga ämnen som nu
är obligatoriska för slutbetyg inom vuxenutbildningen. Slutbetyget får dessutom
omfatta betyget godkänd i hemspråk. Under en övergångsperiod kan betyg enligt
den femgradiga betygsskalan ingå i slutbetyget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Grundskolekurserna i de separata ämnena historia, samhällskunskap,
religionskunskap, geografi, fysik, kemi och biologi utgör den första etappen i
en sammanhängande studiegång i resp. ämne. Moment ur ämnet teknik inarbetas i
kursplanerna för de övriga naturorienterande ämnena. Slutbetyg från komvux, som
ger grundskolekompetens, skall innehålla godkänd från etapp 1 i följande
ämnen: svenska, engelska, matematik, historia, samhällskunskap,
religionskunskap, geografi, fysik, kemi och biologi. Svenska kan bytas ut mot
svenska som främmande språk. I slutbetyget kan också ingå B-språk och/eller
hemspråk (se betänkandet s. 172).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Synpunkter saknas nästan helt (se bil. 2 avsnitt 9.1).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>31</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: De samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena förs
på grundskolans högstadium samman till två stora ämnesgrupper med ett
gemensamt Umtal och en gemensam kursplan för vardera ämnesgruppen. Betyg sätts
här antingen i de två blockämnena eller i de separata orienteringsämnena
beroende på hur undervisningen varit upplagd. Komvux-utredningen har anfört
skäl både för och emot en motsvarande sammanslagning av orienteringsämnena i
komvux i två block.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt år 1981
(prop. 1980/81:203, UbU 1981/82: 1, rskr 46) att orienteringsämnena t. v.
liksom dittills skulle utgöra separata ämnen i komvux. Ämnet teknik skall inte
finnas som separat ämne i vuxenutbildningen. Jag anser i likhet med
komvux-utredningen att övervägande skäl talar för att de separata ämnena
behålls inom komvux och SSV. Jag anser att det är nödvändigt för
vuxenstuderande att kunna läsa enstaka ämnen. Därför är det endast undantagsvis
möjligt att åstadkomma samverkan över ämnesgränserna sä som är önskvärt i
ungdomsskolan. Detta hindrar givetvis inte att lärarna i sin undervisning gör
lämpliga hänvisningar till närliggande ämnen. Av Lvux 82 framgår bl. a. att
man, även då kursdeltagare studerar enstaka ämnen, bör söka få dessa att
framstå som en del av en större helhet. Jag anser alltså att orienteringsämnena
även i fortsättningen skall utgöra separata ämnen i komvux och SSV. Som en
följd därav bör också betyg sättas i de separata ämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till frågan om grundskolekompetens och vad ett slutbetyg från komvux
och SSV skall resp. får omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
vuxna har allmän behörighet till sådan gymnasial utbildning som bygger på
grundskolan, genom att de har fullgjort sin skolplikt enligt nuvarande eller
äldre bestämmelser. Särskild behörighet kan innebära krav på särskilda
förkunskaper i vissa skolämnen. Ett sätt att dokumentera sådana är att skaffa
sig ett betyg i ämnet (etapp 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta vuxenstuderande behöver inte ett fullständigt slutbetyg utan kan nöja
sig med att läsa de ämnen, där de behöver skaffa sig ytterligare kunskaper. För
vissa personer kan det dock vara av intresse att möjligheten finns också inom
vuxenutbildningen att få ett slutbetyg som ger grundskolekompetens. Jag tänker
då på vissa invandrare och på ungdomar som slutat grundskolan utan fullständigt
slutbetyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
slutbetyg från komvux eller SSV skall nu omfatta betyg i ämnena svenska eller
svenska som främmande språk samt matematik, engelska, historia,
samhällskunskap, religionskunskap, geografi, biologi, kemi och fysik. Det får
dessutom omfatta betyg från etapp 1 i franska eller tyska samt betyg i hemspråk
(prop. 1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 46).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vuxenstudier för
fullständig grundskolekompetens bör inte vara mer omfattande än nödvändigt. Jag
har nyss föreslagit (avsnitt 5.1) att nybörjarkurser i franska och tyska skall
överföras till gymnasienivån. Jag förordar därför att betyg i tillvalsämnena
franska eller tyska inte längre skall få ingå i slutbetyg som utfärdas frän
komvux eller SSV. Detta bör gälla efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
övergångsperiod, vars längd regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
bör få avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget
erinra om att det enligt gällande regler är möjligt att utfärda ett
betygsdokument, som ger en samlad bild av alla de kurser som avslutats i komvux
eller SSV. I ett och samma dokument kan betyg från både komvux och SSV och från
grundskolenivån och gymnasieskolnivån ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar jag alltså att betyg i samtliga nu obligatoriska ämnen skall ingå i
ett slutbetyg frän komvux eller SSV. Dessutom skall betyg i hemspråk kunna ingå
som ett frivilligt ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
hemspråk skall även franska och tyska kunna ingå i slutbetyg.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I slutbetyget bör enligt
min mening anges antingen godkänd eller icke godkänd i van och ett av ämnena.
Komvux-utredningen ansåg att den som inte lyckats uppfylla kraven för godkänd i
stället skulle kunna få intyg om att han deltagit i kursen. Därmed skulle det
inte behöva stå icke godkänd i slutbetyget ulan bara i betygskatalogen. Jag
delar inte denna uppfattning. I den mån betyget icke godkänd sätts, bör det enligt
min mening också redovisas öppet, inte ersättas med omskrivningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ge fullständig grundskolekompetens bör ett slutbetyg från komvux eller SSV
innehålla betyget godkänd i samtliga obligatoriska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Betyg i vissa särskilda yrkesinriktade kurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Uppgiften deltagit, som nu får användas i stället för den femgradiga
betygsskalan i vissa särskilda yrkesinriktade kurser, ersätts med godkänd och
icke godkänd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Socialstyrelsen anför att uppgiften deltagit inte kan accepteras för
vårdyrkesutbildning. Det är angelägel att det framgår om den studerande
genomfört kursen med godkänt eller icke godkänt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Efter samråd med arbetsmarknadens parter kan SÖ f. n. besluta
att deltagit får anges i stället för betyg enligt den femgradiga betygsskalan i
vissa särskilda yrkesinriktade kurser (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 15, rskr
180). Det skall i så fall anges i kursplanen att graderade betyg inte sätts
efter kursen. Enligt gällande bestämmelser får deltagaren inget betyg alls, om
godtagbart yrkeskunnande inte har uppnåtts. I realiteten är det alltså fråga
om en tvågradig betygsskala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningen
bör enligt min mening inte ha flera betygsskalor än nödvändigt. Jag har nyss
förordat att en ordning med betygsslegen god-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>känd
och icke godkänd skall införas i grundskolekurser. Jag anser att dessa betyg
bör användas i stället för deltagit även i sådana särskilda yrkesinriktade
kurser, där SÖ bedömer det vara olämpligt att använda den femgradiga
betygsskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Orienteringskurser för vuxenstuderande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Inom komvux får anordnas orienteringskurser som kan ha olika
inriktning. De får vara lokalt anpassade. De skall vända sig till vuxna som
överväger att påbötja kompetensinriktade studier av något slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: SÖ får i uppdrag att utarbeta en alternativ kursplan för en
orienteringskurs för vuxenstuderande med inriktning mot korttidsutbildade
vuxna, invandrare m.fl. som avser att påbörja sina studier på grundskolenivå
och med en anpassning av innehållet till dessa målgruppers förutsättningar och
behov (se betänkandet s. 173).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Samtliga som uttalat sig är positiva till utredningens förslag. Någon påtalar
behov även av en orienteringskurs med inriktning mot yrkesinriktad utbildning i
komvux (se bil. 2 avsnitt 9.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag samt vissa kommentarer: Vårterminen 1974 inleddes en
försöksverksamhet med en orienteringskurs för vuxenstuderande inom komvux.
Orienteringskursen infördes som en reguljär del av komvux verksamhet fr.o.m.
läsåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 19, rskr 176). Kursen vänder
sig till vuxna som vill diskutera och bearbeta sitt studie- och yrkesval.
Orienteringskursen klassificeras som gymnasieskolkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nu gällande tim- och
kursplanen och SÖ:s anvisningar har gett stora möjligheter till lokala
variafioner och anpassningar av innehållet och arbetsformerna till deltagarnas
behov och förutsättningar. Jag har under hand erfarit att den nu gällande
kursplanen på sina håll har använts ungefär på det sätt som komvux-utredningen
föreslår. En begränsad försöksverksamhet med orienteringskurser som är mer
direkt inriktade mot yrkesutbildning har också bedrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening har
orienteringskurser en viktig funktion all fylla. De bör kunna erbjudas vuxna
som har ett mer eller mindre klart uttalat studiemål men är osäkra på hur detta
kan uppnås. Orienteringskurser bör också kunna vända sig till dem som är
tveksamma om de över huvud taget klarar av att bedriva kompetensinriktade
studier eller tvekar inför ett otraditionellt studie- eller yrkesval. Kurserna
bör också ge en viss grund i studieteknik. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1983184. 1 samt. Nr
169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orienteringskurser bör kunna anordnas med olika
inriktning. Ursprungligen var de tänkta för blivande högskolestuderande. Den
vidareutveckling som kunnat äga rum i försökets form finner jag mycket lovvärd.
Enligt min uppfattning är det viktigt att erbjuda sådana möjligheter till
studieorientering också för vuxna som överväger att ägna sig åt yrkesinriktad
vuxenutbildning eller åt studier på grundskolenivån. Det är väsentligt alt det
finns möjligheter till lokala anpassningar och variationer. Jag förutsätter att
det är lättare i stora kommuner än i små att anordna orienteringskurser med
inriktning mot en mer begränsad målgrupp vad gäller utbildningsnivå eller
yrkesinriktning. I mindre kommuner måste det vara möjligt att inom ramen för en
och samma kurs rymma deltagare med olika studiebakgrund och utbildningsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att orienteringskurser får anordnas reguljärt
även med inriktning mot studier inom etapp 1 och mot yrkesinriktade studier av
olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller innehållet i och genomförandet av orienteringskurser vill jag erinra om
att Lvux 82 innebär ökade och nya möjligheter för de vuxenstuderande att
planera sina studier efter personliga förutsättningar och behov. Det är numera
klart utsagt att de vuxnas tidigare erfarenheter skall utnyttjas och tas till
vara i studierna. Utöver orientering om studier ägnas en betydande del av
orienteringskurserna åt personlig vägledning. Varje deltagare i en
orienteringskurs bör få hjälp att göra upp en preliminär studieplan, som är
individuell och där de egna förutsättningarna och behoven är utgångspunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag beröra några organisatoriska
frågor i sammanhanget. Orienteringskurser för vuxenstuderande har hittills
betraktats som gymnasieskolkurser. Behovet av klassificering har bl. a. berott
på reglerna för det s. k. schablontillägget. När riksdagen nu har beslutat om
ett enhetligt schablontillägg för alla kurser (prop. 1983/84:40 bil. 6, UbU 7,
rskr 91), finns det inte anledning att av det skälet inordna
orienteringskurserna i en bestämd kategori. Betyg sätts över huvud taget inte
efter orienteringskurser. På denna punkt är de därför inte jämförbara med
några andra kurser inom komvux. Jag anser att varje kommun själv bör fä avgöra
från vilken delram timmar skall las för de orienteringskurser som anordnas inom
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Undervisning på invandrarspråk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Grundskolekurser på invandrarspråk får
anordnas som reguljära kurser i komvux efter beslut av skolstyrelsen och vid
SSV efter beslut av SÖ, under förutsättning att lämpliga läromedel och lärare
finns att tillgå. Undervisningen i sådana kurser skall kombineras med
stödundervisning i svenska eller grundskolekurs i svenska som främmande språk.
Syftet skall vara att deltagarna skall kunna fortsätta sina studier i
svenskspråkig utbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>35</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 183). Utredningen
föreslår vidare att försöksverksamheten med undervisning på invandrarspråk i
gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser får fortsätta efter
SÖ:s medgivande i varje särskilt fall (se betänkandet s. 183).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bl. a. socialstyrelsen, SIV, språk- och kulturarvsutredningen (U 1981:04,
SKU), LO och TCO är positiva till förslaget (se bil. 2 avsnitt 9.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Försöksverksamhet med undervisning på finska har bedrivits
inom komvux sedan läsåret 1976/77. Huvuddelen av försöksverksamheten gäller
grundskolekurser. Viss försöksverksamhet har också bedrivits i Stockholm i
fråga om gymnasieskolkurser i allmänna ämnen. Ett mindre antal yrkesinriktade
kurser med finska som undervisningsspråk har också anordnats. Efter beslut av
riksdagen (prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 18, rskr 217) har SÖ sedan den 1
juli 1981 rätt att medge försöksverksamhet med grundskolekurser på
invandrarspråk, alltså även andra språk än finska. Sedan den 1 juli 1982 har SÖ
rått att medge försöksverksamhet även med yrkesinriktad utbildning på
invandrarspråk (prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU 21, rskr 257). SÖ följer och
utvärderar verksamheten med undervisning på invandrarspråk. Kurser på finska är
vanligast. Under budgetåret 1982/83 medgav SÖ exempelvis inom komvux i sex
olika kommuner sammanlagt 63 grundskolekurser och sex yrkesinriktade kurser på
finska samt tre yrkesinriktade kurser på turkiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ:s
utvärdering av verksamheten visar att deltagarna genomgående har varit nöjda
med den undervisning de fått. De har varit starkt motiverade att studera. För
de flesta har detta varit den enda möjligheten att studera. Det största
problemet har varit deltagarnas förkunskaper i svenska. Att finna lämpliga
läromedel och tvåspråkiga lärare har också inneburit vissa svårigheter.
Möjligheterna att lösa de sistnämnda problemen varierar givetvis från kommun
till kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör, på samma sätt som gäller för komvux-kurser i övrigt, ankomma på resp.
skolstyrelse att besluta om grundskolekurser på invandrarspråk. Sådana kurser
bör i fortsättningen betraktas som ett reguljärt inslag i komvux. Vid SSV bör
sådana kurser få anordnas efter beslut av SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
timplaner, kursplaner och övriga föreskrifter skall givetvis tillämpas även på
kurser med undervisning på ett invandrarspråk. SÖ bör få besluta om en
anpassning av olika kursplaner efter invandrares behov, om SÖ anser det
lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills i försöksverksamheten skall kurserna endast vara öppna för sökande som
har vissa men alltför bristfälliga kunskaper i svenska för att de skall kunna
följa undervisningen i motsvarande kurs med svenska som undervisningsspråk.
Syftet med grundskolekurser på invandrarspråk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall vara att deltagarna skall kunna fortsätta sina
studier i svenskspråkig utbildning. Detta är nödvändigt eftersom det är högst
osannolikt att kompetensinriktad utbildning på gymnasieskolnivå med
invandrarspråk som undervisningsspråk kan erbjudas annat än i ett fåtal
kommuner och i ett begränsat antal ämnen. Grundskolekurserna på invandrarspråk
bör därför kombineras med stödundervisning i svenska. Deltagarna bör erbjudas
och uppmuntras att som alternativ till detta delta i grundskolekurser i svenska
som främmande språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningen har föreslagit att försöksverksamheten
med undervisning på invandrarspråk i gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade
kurser får fortsätta efter SÖ:s medgivande i varje särskilt fall. Den nuvarande
försöksverksamheten har hittills haft en begränsad omfattning. Verksamheten bör
få fortsätta i försökets form. Något nytt beslut behövs inte av riksdagen eller
av regeringen. Av gällande förordning framgår bl. a. att SÖ skall följa och
utvärdera verksamheten, årligen redogöra för omfattningen samt, när så kan
ske, framlägga förslag om vilka föreskrifter som bör gälla i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag också erinra om att SKU i sitt
huvudbetänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung - gemenskap i Sverige bl. a. har
föreslagit att yrkesinriktad utbildning i vissa fall skall få anordnas
reguljärt på finska inom komvux. Betänkandet remissbehandlas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Kartläggning av utbildningsbehov m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Olika modeller prövas för ett decentraliserat
arbetssätt när det gäller att kartlägga utbildningsbehov samt utarbeta och
aktualisera kursplaner för särskild yrkesinriktad utbildning i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Kommunerna får till uppgift
att mera aktivt t. ex. genom de lokala planeringsråden (SSA-råden) eller
yrkesråden eller genom regionala organ inventera utbildnings- och
fortbildningsbehov och vidta åtgärder för att tillgodose dessa behov. Inom SÖ
bör avsättas resurser för utarbetande av kursplaner för särskilda
yrkesinriktade kurser och för kommentar-, service- och informationsmaterial.
Detta är en förutsättning för att nya kursplaner snabbt skall kunna utarbetas
och nya utbildningar kunna komma till stånd. Dessa resurser bör också kunna
användas för anlitande av sakkunskap på lokal eller regional nivå och för
samrådet med arbetsmarknadens parter (se betänkandet s. 181).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som yttrat sig i frågan är i
princip positiva till förslaget. SÖ arbetar f.n. med att ta fram en modell för
att ytteriigare decentralisera arbetet med kurs- och timplaner för
yrkesinriktad utbildning inom komvux (se bil. 2 avsnitt 9.7).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Yrkesinriktad utbildning skall utgöra ett reguljärt inslag i
utbildningen vid SSV och skall prioriteras. SÖ fastställer kursplaner för
yrkesinriktad utbildning vid SSV. I princip bör kursplaner för komvux kunna
tillämpas vid SSV med de modifieringar i fråga om innehåll och limplaner som är
nödvändiga med hänsyn till att utbildningen bedrivs som distansundervisning. SÖ
bör ha ansvaret för och avsätta resurser för utveckling av nya kursplaner i
samarbete med SSV, resp. bransch och arbetsmarknadens parter. Vilka kurser som
skall anordnas vid SSV beslutas av resp. skolstyrelse efter samråd med
arbetsmarknadens parter (se betänkandet s. 47-48).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker (se bil. 4 avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag har i propositionen om gymnasieskola i utveckling berört
frågan om samarbete i ett mer långsiktigt perspektiv mellan gymnasieskolan och
komvux mot bakgrund av att både gymnasieutredningen och komvux-utredningen har
återkommande utbildning som en utgångspunkt för sina förslag. Jag uttalade bl.
a. att det är angeläget att läroplansarbetet utgår från detta helhetsperspektiv
och leder till en mera genomtänkt uppbyggnad av kurser och utbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samverkan och det erfarenhetsutbyte som jag vet redan äger rum i
läroplansarbetet för AMU och komvux bör kunna utvecklas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har ansvaret för att utveckla och fastställa kurs- och timplaner för den
särskilda yrkesinriktade utbildningen. SÖ har i sitt remissyttrande redovisat
grundidéerna för en modell för läroplansarbele, som kan leda till ett mer
decentraliserat arbetssätt. Jag finner modellen intressant. Även andra sätt att
anlita sakkunskap på lokal och regional nivå bör kunna prövas. Jag tänker inte
minst på den betydelse som SSV bör kunna ha för utveckling av utbildning t. ex.
i glesbygd, för "udda" yrken och inom nya verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen har uppdragit åt SÖ att
inventera, utarbeta och fastställa kursplaner för företagsutvecklande
utbildningar och för yrkesinriktade glesbygdsanpassade utbildningar inom komvux
och SSV. SÖ skall årligen avge rapport om arbetet. Den första rapporten lämnades
den 29 november 1983. Där redovisas dels länsbasera-de inventeringar, dels
samråds-, kontakt- och informationsverksamhet. SÖ har funnit utbildningsbehov
inom vitt skilda områden och av olika omfattning. Ett behov som är gemensamt
för flertalet berörda län är behovet av utbildningsplanering för den nya
näringen vattenbruk. Satsningar behövs ocksä på utbildning för kompletterande
sysselsättning och stödsysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också väsentligt att skolstyrelserna aktivt inventerar utbildningsbehov i
den egna kommunen och att de tillsammans med andra kommuner eller med hjälp av
länsskolnämnderna vidtar åtgärder för att fylla dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behov
och kanalisera önskemål om nya utbildningar till SÖ. Mina förslag om att
kommunerna skall vara skyldiga att främja vuxnas utbildning (avsnitt 4.1) och
om att länsskolnämnderna skall ta initiativ till ett regionalt samråd (avsnitt
8.4 i det följande) bör kunna få betydelse i sammanhanget. Betydelsefullt är
också del lokala samråd med arbetsmarknadens parter kring yrkesutbildning i
komvux som startade den 1 juli 1977. Det är väsentligt alt erforderliga
resurser inom SÖ avdelas för alt även denna del av yrkesutbildningen skall
kunna svara mot de utbildningsbehov som finns i samhället och för att kurs- och
timplaner på ett flexibelt sätt skall kunna hållas aktuella. Det är också
viktigt att tillse att kursplaner som blivit föråldrade förnyas, revideras
eller upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt
förslag om mål, målgrupper och prioriteringar för SSV innebär bl. a. alt
yrkesinriktad utbildning blir en reguljär del av utbildningen även inom SSV.
Det bör ankomma på SÖ att inom ramen för arbetet med kurs- och timplaner bedöma
vilka modifieringar av kursinnehållet som behöver göras när en kurs anordnas i
form av distansundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.8
Översyn av Lvux 82</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En allmän översyn av mål och riktlinjer i Lvux 82 skall göras mot
bakgrund av mina övriga förslag. Läroplanen skall därefter kallas Läroplan för
kommunal och statlig utbildning för vuxna, SÖ skall fastställa särskilda timplaner
för SSV enligt riktlinjer från regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: SÖ bör få i uppdrag alt utarbeta förslag till kompletteringar av Lvux
82 i fråga om SSV och fastställa limplaner för SSV (se promemorian s. 43).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker (se bil. 4 avsnitt 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Mål och riktlinjer för verksamheten i komvux har utfärdals av
regeringen och ingår i den allmänna delen av Lvux 82, som i tillämpliga delar
även gäller för grundvux och för SSV. Dessa mål och riktlinjer behöver
förändras vid ett genomförande av åtskilliga av mina förslag i dag. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om en sådan revision. Jag avser alt, efter
riksdagens beslut, föreslå regeringen att fastställa en reviderad version av
läroplanens mål och riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
läroplanen ingår också timplaner och kursplaner som fastställs av SÖ. Även i
denna del av läroplanen kommer förändringar att behöva göras med anledning av
mina förslag i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att regeringen redan har uppdragit åt SÖ att utarbeta förslag
till ett avsnitt i mål och riktlinjer i Lvux 82, som behandlar SSV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
verksamheten vid SSV är och måste vara organiserad på ett helt annat sätt än
den är inom komvux, bör särskilda timplaner för SSV fastställas. Dessa bör vara
anpassade för distansundervisning men i övrigt ansluta till vad som gäller för
komvux beträffande etappindelning och liknande. De särskilda timplanerna bör
fastställas av SÖ enligt riktlinjer från regeringen. Den nuvarande omfattningen
av lärarhandledningen under de perioder som elever deltar i undervisning vid
SSV bör vara utgångspunkten för dessa riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Vissa frågor rörande arbetets organisation m. m. 6.1 Elevantal i kurs i komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kurs i komvux får startas om antalet elever beräknas varaktigt uppgå
till lägst tolv eller i glesbygd lägst åtta. Vaije kurs får omfatta högst 30
elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Komvux-utredningen har föreslagit att bestämmelserna skall
förenklas så mycket som möjligt. Den föreskrift om lägsta elevantal för
kursstart, som jag föreslär nu, ingår som en beståndsdel i komvux-utredningens
förslag till nytt statsbidragssystem, alternativ 1. Jag återkommer i det
följande (avsnitt 9.2) till detta förslag som jag kommer att biträda även i
andra avseenden. De invecklade regler som nu gäller i fråga om elevantal för
start av olika slag av kurser bör upphävas och ersättas med enklare regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
den nuvarande regeln om alt en kurs får omfatta högst 35 elever bör ändras. Den
tillkom (prop. 1967:85, SU 117, rskr 277) mot bakgrund av förslag från 1960 års
gymnasieutredning i betänkandet (SOU 1965:60) Vuxenutbildning i gymnasium och
fackskola. Utredningen övervägde delningstalet 30 men föreslog att delning
borde få göras om elevantalet översteg 35. Utredningen räknade nämligen med
ett kraftigt bortfall av elever i vaije kurs särskilt i början av kurstiden.
Föredraganden förordade 35 som maximiantal elever per grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den första tiden efter införandet av komvux låg svårigheterna vad gäller
elevantal nästan helt i att uppnå sä många deltagare att kurser kunde starta.
Starttalet, som i kvällsgymnasierna hade varit tolv, diff'erentierades år 1971
genom att antalet åtta infördes för glesbygd (prop. 1971: 37). Något problem med
alltför stora grupper tycks inte ha funnits under inledningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har förhållandena radikalt ändrats på den punkten, fortfarande med undantag för
glesbygd och för "udda" ämnen. Det är numera inte ovanligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
de största tätorterna att långt över 35 personer söker till en kurs. Antalet
undervisningslimmar är maximerat och kommunerna drar sig för att dubblera
kurser. Av allt att döma görs det i tron att det fortfarande är regel all många
avbryter kursen i början eller inte alls kommer till kursstarten.
Erfarenheterna under senare år visar emellertid alt avhopp inte längre är lika
vanliga. Det infinner sig ofta 35 eller flera elever,.när kursen startar.
Eftersom undervisningen i regel bedrivs i en gymnasieskolas eller grundskolas
lokaler uppstår prakfiska problem. Elevantalet i klasserna i gymnasieskolan
får nämligen i princip inte vara högre än 30. Även i grundskolan brukar antalet
elever i en klass vara högst 30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
komvux-kurs, som har mer än 30 elever, innebär också en dålig arbetsmiljö,
särskilt för korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta personer, dvs.
de som tillhör den högst prioriterade målgruppen för komvux. Erfarenheten
visar också att det i första hand är sådana elever som avbryter sina studier,
om grupperna är för stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
om högst 16 elever i vissa yrkesämnen berörs inte av mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Undantag beträffande elevantal bl. a. i kurser för intagna I kriminalvårdsanstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Liksom hittills får speciella kurser för intagna i kriminalvårdsanstalt
startas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem.
Motsvarande undantag beträffande speciella kurser för handikappade upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Statsbidrag skall enligt förslaget till nytt statsbidragssystem,
alternativ I, utgå för kurser för handikappade och intagna i
kriminalvårdsanstalt som beräknas kunna anordnas med varaktigt lägst fem
deltagare. I alternativ 2 föreslås statsbidrag utgå enligt en högre koefficient
för kurser av dessa slag (se betänkandet s. 326—327).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Synpunkter saknas (utredningsförslaget innebär ingen nyhet beträffande
deltagarantal).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag kommer i det följande att föreslå en förenkling av
nuvarande regler som innebär all kurser med lägre deltagarantal än normalt får
startas i begränsad omfattning varje budgetår i vaije kommun. Jag anser all
speciella kurser för elever med handikapp bör kunna rymmas inom den ramen.
Dessa elever är tämligen jämnt spridda i landet och bör i största möjliga
utsträckning integreras i vanliga undervisningsgrupper. Vissa kommuner har dock
åtagit sig att anordna kurser för handikappade elever inom en större region.
Jag återkommer med förslag i syfte att möjliggöra sådant samarbete även i
framtiden (avsnitt 9.2).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
är inte desamma beträffande intagna i kriminalvårdsan-slalt. Dessa anstalter
finns i vissa kommuner. De intagna kan bara i vissa fall lämna anstalten för
att delta i vanlig komvux-undervisning. Undanlagsregeln bör därför behållas
när del gäller kurser som anordnas för intagna inom en kriminalvårdsansialt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Glesbygdsbegreppet i regler om deltagarantal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I fråga om lägsta deltagarantal i komvux-kurser gäller särskilda
regler för glesbygd. Med glesbygd skall därvid i fortsättningen avses kommun
som ingår i stödområdena A, B och C enligt bestämmelserna om regionalpoliliskt
stöd. Till glesbygd bör dock i detta sammanhang inte räknas sådan ort inom
kommunen, där treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan anordnas (g-ort).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: När komvux infördes fick en kurs starta endast om antalet
elever beräknades varaktigt uppgå till lägst tolv. Detta visade sig vara ett
hinder för verksamhet framför allt i landsbygdskommuner. Riksdagen beslöt
(prop. 1971:37, UbU 13, rskr 170) att det elevantal som skulle krävas för rätt
att få starta en kurs skulle vara lägst åtta på orter utanför s. k. g-ort i det
allmänna stödområdet. En liknande definition av glesbygd tillämpades
beträffande lilläggsbidrag för studiecirklar. Dessa bidrag utgick emellertid
med skilda belopp inom olika stödområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När stödområdesindelningen
ändrades (prop. 1981/82:113, AU 23, rskr 388) beslöt riksdagen att ett
enhetligt tilläggsbidrag skulle lämnas för studiecirklar som anordnas inom de
nya stödområdena A, B och C. Någon förändring i sak skulle däremot inte göras
beträffande komvux i avvaktan på förslag från komvux-utredningen, eftersom
denna bl. a. hade i uppdrag alt beakta den regionala obalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen konstaterar
att en utjämning har skett mellan olika kommunkategorier och att det numera
knappast finns några regionala skillnader all tala om vad gäller
grundskolekurser. Däremot kvarstår skillnader - av naturliga skäl — mellan
stora och små kommuner när det gäller gymnasieskolkurser. Jag kommer strax att
förorda att komvux-utredningens förslag i stalsbidragsfrågor, alternativ 1, i
princip skall genomföras. Utöver en förenkling av regelsystemet går det ut på
att ytterligare underlätta för små kommuner att bedriva verksamhet.
Komvux-utredningen har inte kommenterat själva glesbygdsbegreppet därvid.
Enligt min mening bör samma definition av glesbygd användas när del gäller
deltagarantal i komvux som den som används beträffande tilläggsbidrag för
studiecirklar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär att vissa kommuner, som under en övergångsperiod har fått
starta kurser med lägst åtta deltagare, måste ha lägst tolv deltagare i kursen
för att statsbidrag skall utgå enligt de nya regler för elevantal i kurs som
jag nyss har föreslagit. Denna skärpning uppvägs emellertid av mitt förslag i
det följande (avsnitt 9.2) att de får använda upp till 1 000 undervisningslimmar
per läsår för kurser med lägst fem deltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4
Samläsning m. m. i komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Beslut om lid och plats för kurser och om samläsning av olika ämnen
eller olika etapper av samma ämne fattas på lokal nivå. Vid sådan samläsning
skall reglerna för deltagarantal tillämpas på den samläsande
undervisningsgruppen i dess helhet. Timplanen för den mest omfattande kurs som
ingår i samläsningen får inte överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Kurs får förläggas till olika platser eller på olika tider för olika
deltagargrupper under förutsättning alt kursen håller sig inom ramen för det i
timplanen fastställda limtalet (se betänkandet s. 187).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU), en
länsskolnämnd, tre kommuner, två landstingskommuner, TCO och LRF tillstyrker
utredningens förslag. Lycksele kommun har bedrivit försöksverksamhet i
enlighet med förslaget. Den har enligt kommunen visat att arbetssättet gagnar
minoritetsgrupper, glesbygdsbor och skiftarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
mindre antal remissinstanser är av olika skäl tveksamma. Bl. a. anförs att det
blir pedagogiskt svårt att hålla samman en sådan kurs och att deltagarna får
färre tillfällen till träning och frågor, mindre sociala kontakter och mer
eget arbete. Modellen är inte lämplig för yrkesinriktade kurser med stort
inslag av arbelsleknik (se bil. 2 avsnitt 10.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 påpekat att ett sätt att nå
ut med komvux-kurserna till flera kan vara att inom en kommun anordna en kurs —
inom ramen för högsta antalet timmar - på mer än en ort. Varje deltagare får därigenom
färre lärarledda lektioner än normall, vilket dock delvis kan kompenseras genom
viss sludiehandledning. Motsvarande studieorganisation bör kunna anordnas i
samverkan mellan kommuner. Ett annat sätt kan vara alt anordna en kurs i ett
ämne, där deltagarna läser olika etapper men organisatoriskt betraktas som
endast en kurs. Ämnets första etapp bör då vara resursgrundande. Ytteriigare
ett annat sätt kan vara att samläsa närliggande ämnen på samma etapp, varvid
det största ämnet bör vara resursgrundande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Redan nu avgörs det lokalt såväl var undervisningen i en
komvux-kurs skall förläggas som på vilken tid undervisningen skall bedrivas och
i vilken utsträckning samläsning med elever i annan kurs är lämplig. Jag anser
att det bör vara möjligt att anordna samläsning både mellan närbesläktade ämnen
och mellan olika etapper eller nivåer av ett ämne. Vid samläsning av detta slag
bör reglerna för deltagarantal tillämpas pä den samläsande undervisningsgruppen
i dess helhet. Timplanen för den mest omfattande kurs som ingår i samläsningen
bör inte få överskridas. Jag vill också peka på den möjlighet som enligt min
mening redan finns att förlägga en och samma kurs till mer än en ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att anordna undervisningen på delta sätt bör man på lokal nivå vara ense om att
det är lämpligt. Beslut bör fattas efter samråd med berörda lärare. I regel bör
det också vara möjligt att samråda med åtminstone huvudparten av de elever som
skall delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5
Deltidsstudier i grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Grundvux skall i princip bedrivas som deliidsstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Grundvux bör i huvudsak bedrivas som deltidsstudier med i regel högst
15 lektionslimmar per vecka. Grundvux bör bedrivas som heltidsstudier endast då
deltagaren effektivt kan tillgodogöra sig en sådan utbildningsvolym per vecka
(se betänkandet s. 227).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Åtskilliga tillstyrker utredningens förslag om heltids-och deliidsstudier. CSN
redovisar erfarenheter att det för många studerande är svårare att få ledigt
från arbetet på deltid än på heltid. Någon anser att det inte finns skäl att ha
en 15-timmarsgräns för svensktalande deltagare. AMS och SACO/SR är negativa
till förslaget. AMS anser att möjlighet till heltidsstudier är en förutsättning
för att eleverna skall kunna följa efterföljande undervisning i bl. a. AMU. TCO
förordar stor flexibilitet vid uppläggningen av studierna. SÖ, SIV och en
länsskolnämnd betonar viklen av att undervisningen sprids under längre lid än
37 veckor (se bil. 2 avsnitt 12.7 och 12.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Erfarenheterna visar att analfabeter och andra studieovana
personer har svårt att på ett effektivt sätt bedriva heltidsstudier.
Alfabetisering tar sin tid och måste få göra det. De nyvunna kunskaperna måste
mogna, innan man kan gå vidare. Inlärning på denna nivå kan inte påskyndas
nämnvärt genom en alltför massiv insats av lärartimmar, utan eleverna måste få
tillfälle att på egen hand, t. ex. genom lämpliga hemuppgifter, befästa
kunskaperna. Många elever måste få studera i lugn takt 1. ex. av det skälet att
de har ett krävande hemarbete att sköta vid sidan av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studierna. Tillgängliga resurser utnyttjas inte på
effektivast möjliga sätt, om grundvux organiseras som hellidsundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ertarit alt man inom grundvux i åtskilliga
kommuner har gått in för deltidsundervisning i ökande omfattning. Därigenom
uppnår man också att flera kan tas in i utbildning inom nuvarande resursramar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att man nu bör ta konsekvenserna av dessa förhållanden. Undervisningen bör
således organiseras som deliidsstudier, dvs. i regel högst 15 lektionstimmar
per vecka. Undervisningen bör inte bedrivas enbart under 37 veckor, dvs. under
grundskolans eller gymnasieskolans terminstid och med avbrott för lov på ett sätt
som är betingat av barns och ungdomars behov. Den bör i stället pågå
kontinuerligt under en längre period. I stort sett bör undervisningen kunna
pågå hela året. Den bör liksom hittills läggas upp flexibelt med hänsyn till
varje individs behov och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot slutet
av studierna i grundvux kan en del elever tänkas ha möjlighet alt tillgodogöra
sig mer undervisning per vecka än tidigare. Vissa skall kanske efter studierna
i grundvux fortsätta med intensiva studier i komvux och behöver en period under
vilken de kan vänja sig vid längre veckostu-dielid och hårdare studietakt. Den
som önskar det bör därför under det som antas bli de fem sista månaderna i
grundvux kunna få undervisning under mer än 15 timmar per vecka. Vid
bedömningen bör man ha i åtanke att heltidsstudier i komvux inte omfattar mer
än 15-20 lektionstimmar per vecka. Som ett absolut villkor för fler
undervisningstimmar än 15 per vecka måste gälla alt eleven bedöms kunna
tillgodogöra sig undervisning och fullgöra hemuppgifter på ett effektivt sätt.
En individuell bedömning härav måste göras och beslut bör fattas från fall till
fall av skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att de arbetstagare som rekryteras till
grundvux får klart för sig vilka rättigheter till ledighet för studier som de
har enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning,
den s. k. stu-dieledighetslagen. Lagen ger möjlighet även till ledighet på
deltid. Jag ser inget som hindrar att skolledningen i grundvux bistår dem som
har behov av hjälp med att ta kontakt med sina fackliga företrädare i frågor
som rör studieledighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Timersättning för studier i grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Timersättning lämnas för högst 15 timmar per
vecka och under högst 45 veckor per år. Under vad som kan antas vara de sista
fem månaderna kan timersättning dock som hittills utgå under högst 28 limmar
per vecka, om pedagogiska skäl motiverar så intensiva studier. Den studerande
skall liksom hittills kunna få ersättning för sammanlagt högst 1 120 timmar
eller, om särskilda skäl föreligger, sammanlagt högst 2220fimmar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elever
som fyllt 16 men inte 20 år och inte förlorar arbetsinkomst, ersättning från
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i
undervisning i grundvux får inte som nu studiehjälp utan timersättning i en
omfattning som motsvarar högst studiebidragets belopp per månad (f. n. 275
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Timersättningssystemet ses över (se betänkandet s. 234).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Inga invändningar finns mot en översyn av timersält-ningssystemet (se bil. 2
avsnitt 12.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag har nyss föreslagit all grundvux huvudsakligen skall
bedrivas som deltidsundervisning. I konsekvens därmed bör rätten att få
limersättning för dellagande i undervisning också begränsas till ett timantal
per vecka som motsvarar normal dellidsundervisning. Under det som antas bli de
sista fem månaderna i grundvux kan det dock finnas skäl - då del gäller bl. a.
elever som avser att bedriva fortsalla studier inom t. ex. komvux - att övergå
till heltidsundervisning. Del bör därför vara möjligt att under denna sista tid
få timersättning för ett högre limantal per vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elever som fyllt 16 men
inte 20 år och som inte förlorar arbetsinkomst eller motsvarande på grund av
deltagande i undervisningen har hittills kunnat få studiehjälp. Studiehjälp i
form av studiebidrag och tillägg utgår emellertid endast för heltidsstudier.
Den begränsning till deltidsstudier som jag föreslår kräver därför att
ersättning ges i annan form. Jag anser att även dessa elever bör vara hänvisade
till timersättning. Reglerna för denna bör vara sådana alt den unge per månad
får högst vad som generellt utgår till elever i samma ålder som studerar i
gymnasieskolan. Vissa samordningsregler kan behövas för vissa fall där den
unge under samma tidsperiod deltar i t. ex. uppföljningsinsatser eller
ungdomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Timersättning lämnas med
ett högre belopp per timme (innevarande budgetår 36 kr.) för den som förlorar
arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd och med lägre belopp per timme (f. n. 13 kr.) för andra. Jag
vill erinra om all det endast är del högre beloppet för timersättning som är
avsett att på ett avgörande sätt bidra till mottagarens försörjning i och.med
att det utgör ersättning för ett inkomstbortfall. Det lägre beloppet skall
bidra till alt täcka sådana extra kostnader för t. ex. resor, barntillsyn,
utemåltider osv., som uppstår genom deltagandet i grundvux. De berörda
personernas försörjning måste tryggas på annat sätt, oberoende av om de deltar
i grundvux eller inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 Beslut om skiljande av elev från utbildning i grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En elev i grundvux skall skiljas från
utbildningen om eleven inte på ett tillfredsställande sätt tillgodogör sig
ytterligare utbildning. Skolstyrelsen skall besluta i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt
förslag (se betänkandet s. 387, 3 och 4 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissynpunkter saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Undervisningen i grundvux leder
inte till någon bestämd kompetensnivå men verksamheten kan sägas ha inriktning
mot kompetens i vid bemärkelse i och med att grundvux skall kunna utgöra grund
för yrkesutövning och vidareutbildning. Verksamheten skall vara klart
målinriktad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eleverna i
grundvux har mycket olika bakgrund. Självklart måste det då ta olika lång tid
att uppnå målet, dvs. att eleverna skall kunna klara sig på egen hand i
samhället och - om de så önskar - få tillräckliga kunskaper och färdigheter för
att, eventuellt med hjälp av stödundervisning, kunna fortsätta med studier på
en nivå som motsvarar grundskolans högstadium i någon annan
vuxenulbildningsform, t. ex. komvux, folkhögskola eller AMU. Någon övre gräns
för hur länge undervisningen får pågå finns inte, men undervisningen i grundvux
får aldrig bli en fråga om sysselsättning eller terapi. Tillgängliga resurser
måste användas effektivt. Så snart målet är uppnått skall elevens utbildning i
grundvux upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall kan målet inte nås. Det bör ankomma på
skolstyrelsen att besluta om att skilja en elev från utbildningen i grundvux,
om eleven inte på ett tillfredsställande sätt tillgodogör sig ytteriigare
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.8 Konferenser m. m. i grundvux och komvux resp. I SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om konferenser i komvux föreligger utredningsförslag
dels från komvux-utredningen efter samråd med skolförfattningsutredningen, dels
från skolförfattningsutredningen i betänkandet (DsU 1982:5) Konferenser i
skolan. En sammanfattning av skolförfattningsutredningens förslag vad gäller
komvux (och följdändring beträffande SSV) samt remissynpunkter härpå bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 5. I fråga om konferenser i SSV
finns förslag även i SSV-promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En allmän bestämmelse införs om
informations- och samrådsskyldighet för rektor gentemot företrädare för
eleverna inom grundvux, komvux och SSV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande regelsystemet för konferenser och liknande
organ inom komvux och SSV ersätts med en föreskrift som säkerställer alt del
för dels grundvux och komvux, dels SSV finns minst en konferens, i vilken ingår
åtminstone rektor eller studierektor samt företrädare för lärare och elever. I
övrigt får del ankomma på skolstyrelsen att besluta om konferenssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsnämnderna inom komvux och SSV avskaffas som
obligatoriska organ. Skolstyrelsen skall handlägga ärenden om all skilja en
elev från utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Bestämmelserna om konferenser
i komvux förenklas, antalet obligatoriska konferenser minskas och skolstyrelsen
får i större utsträckning besluta om formerna för information och samråd. Dock
skall alllid gälla skyldighet för rektor att informera och samråda med
företrädare för lärare, övrig personal och kursdeltagare före beslut i viktiga
frågor. Vidare skall en komvux-konferens finnas vid varje skolenhet där
ovannämnda information och samråd sker (se betänkandet s. 193-194).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En länsskolnämnd, fyra kommuner, ett
vuxenutbildningsråd och SOSVUX tillstyrker förslagen i princip. Tvä länsskolnämnder
och Landstingsförbundet vill ha ytterligare förenklingar. TCO förordar viss
lokal frihet. Några påpekar svårigheterna för fritidsstuderande att delta i
information och samråd. Några hänvisar till MBL. En kommun önskar en särskild
grundvux-konferens. Några framhåller att samar-betsnämnden är överflödig (se
bil. 2 avsnitt 10.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens förslag: En komvux-konferens
blir obligatorisk som samverkansorgan vid varje skolenhet med komvux eller
SSV. Konferensen behandlar övergripande frågor. I komvux-konferensen finns
företrädare för olika personalgrupper samt elever. Utöver komvux-konferensen
får inom varje skolenhet med komvux bestämmas vilka organ som skall finnas med
hänsyn till lokala förhållanden vid skolenheten (se betänkandet s. 83-87 och 171
-178).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser tillstyrker
betänkandet i övergripande ordalag. Ganska få instanser har yttrat sig
speciellt över förslaget rörande vuxenutbildning. Fem länsskolnämnder och sex
kommuner tillstyrker. En kommun vill ha även elevvårdskonferenser och en
kommun syo-sammankomster obligatoriska (se bil. 5 avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV-promemorians förslag: Motsvarande förändringar som
komvux-utredningen föreslagit beträffande komvux bör göras för SSV. Formerna
för fullgörandet av skyldigheten bör inte regleras i författning. En s. k.
SSV-konferens skall finnas vid varje SSV-enhet (se belänkandet s. 59).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Synpunkter saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag och vissa kommentarer: Enligt nu
gällande föreskrifter skall i komvux finnas en personalkonferens, sammankomster
för studie-och yrkesorientering, kurskonferenser och en samarbetsnämnd.
Dessutom finns möjlighet att bedriva försöksverksamhet med samarbetsnämnd med
en annorlunda utformning. Vidare får en biblioteksnämnd finnas. Konferensernas
sammansättning och arbetsformer regleras genom centrala föreskrifter utfärdade
av regeringen och av SÖ. I flera fall gäller tillämpliga delar av
föreskrifterna för närmast motsvarande organ inom ungdomsskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För SSV gäller samma föreskrifter som för komvux.
Beträffande grundvux finns inga föreskrifter om konferenser eller liknande
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av riksdagens beslut om elevers och föräldrars
medinflytan-de i skolan (prop. 1979/80:182, UbU 1980/81:9. rskr 142) infördes i
grundskolan och gymnasieskolan den I juli 1981 regler om informations- och
samrådsskyldighet för rektor i förhållande till företrädare för elever och
föräldrar. Information och samråd kan äga rum i en skolkonferens, där inte bara
rektor och elev- och föräldrarepresentanter utan också personalrepresentanter
ingår. Samarbetsnämnden har blivit ett frivilligt organ i gymnasieskolan.
Fortfarande får inom grundskolan och gymnasieskolan försöksverksamhet bedrivas
med samarbetsnämnder i annan utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningen har i sitt betänkande lagt
fram förslag till förenklingar av gällande regelsystem för konferenser.
Förslagen rör främst grundskolan och gymnasieskolan men behandlar även komvux
och SSV. Frågan om regelförenklingar för grundskolan och gymnasieskolan bereds
i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller komvux och SSV är det emellertid lämpligt att
redan nu ta upp vissa frågor. Även eleverna i grundvux, komvux och SSV bör nu
få rätt till medinflytande. Jag föreslår all allmänna regler om informations-och
samrådsskyldighet för rektor införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven konferenssystemet i vuxenutbildningen bör behandlas
nu. Skillnaderna mellan vuxenutbildningen och ungdomsskolan i fråga om
studietid m.m. är så stora att reglerna för konferenssystem inte behöver vara
likformiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av samrådsförfarande och konferenser är myckel
skiftande, eftersom organisationen av grundvux och komvux varierar i typ och omfattning
från kommun till kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundvux är organisatoriskt anknutet till komvux eller
till grundskolan, om komvux saknas i kommunen. Komvux kan organisatoriskt vara
knutet till en skolenhet med gymnasieskola eller, om sådan inte tlnns i kommunen,
till en skolenhet med grundskola. Det kan också utgöra en egen skolenhet. I
vissa kommuner finns flera sådana särskilda skolenheter för komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
har myckel skiftande omfattning och inriktning i olika kommuner. Eleverna
studerar också i skiftande utsträckning, allt från enstaka fimmar per vecka
under en kortare tid till heltid under flera år. Även lärarnas tjänstgöring
inom komvux kan skifta starkt, från heltidstjänst till enstaka lektioner som
fyllnadstjänstgöring eller som timlärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
verksamheten vid SSV gäller att eleverna i mycket stor omfattning studerar på
hemorten. De flesta deltar i undervisning vid SSV under kortare perioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
detta leder enligt min uppfattning till att del bör vara så få centrala
bestämmelser som möjligt om formerna för information och samråd i
vuxenutbildningen. En förutsättning för att medinflytandel skall kunna fungera
är att eleverna känner stöd i det elevfackliga arbetet från bl. a.
skolledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om konferenser bör endast en komvux-konferens vara obligatorisk för
varje skolenhet med komvux eller grundvux. Den skall avse både grundvux och
komvux, om inte skolstyrelsen beslutar all grundvux skall ha en separat
konferens. Vid var och en av de två SSV bör endast en motsvarande SSV-konferens
vara obligatorisk. I en komvux- resp. SSV-konferens skall ingå rektor eller
studierektor samt företrädare för elever och personal. Skolstyrelsen bör kunna
besluta om ytterligare samverkansorgan, om sädana behövs. Om annan utbildning,
i.ex. gymnasieskola, bedrivs vid samma skolenhet bör det få ankomma på
skolstyrelsen all bestämma om något slags gemensam konferens skall finnas för
skolformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsnämnder
bör inte längre vara obligatoriska i komvux och SSV. Reglerna om
försöksverksamhet bör inte gälla vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i fråga om att skilja en elev från utbildningen i komvux eller SSV ankommer i
dag på samarbetsnämnden. Sådana beslut bör enligt min mening fattas av
skolstyrelsen, eftersom det är en fråga som är av stor vikt för den enskilda
eleven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. gäller all reseersättning får utgå till elev vid SSV, som är ledamot i
skolans samarbetsnämnd, för deltagande i nämndens sammanträde även under en
period då eleven inte deltar i den lärarledda undervisningen vid skolan. Detta
bör överföras att gälla för deltagande i sammanträde med SSV-konferens. Om
skolstyrelsen beslutar att samarbetsnämnd skall finnas vid skolan, bör
reseersättning inte utgå av statliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Praktik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
vidgad samverkan mellan skola och arbetsliv har länge varit ett angeläget mål.
I och med den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80, infördes praktisk
arbetslivsorientering (prao) omfattande 6—10 veckor sammanlagt under
grundskoletiden. Praktik i olika former finns också i 4 Riksdagen 1983/84. 1
samt. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gymnasieskolan. I den nyligen framlagda propositionen om
gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116 s. 41 ff) har jag utvecklat min
allmänna uppfattning om behovet av praktik för ungdomar och föreslagit en omfattande
försöksverksamhet med praktik på alla linjer och linjelika utbildningar i
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux anordnar utbildning för vuxna som svarar mot den
utbildning som ungdomar får i grundskolan och gymnasieskolan. Verksamheten i
komvux är vuxenanpassad, vilket gör att den i många avseenden skiljer sig
påtagligt från motsvarande verksamhet som vänder sig till ungdomar. I regel har
ungdomar ett större behov av praktikinslag i utbildningen än vad
vuxenstuderande har. Dessa har ju ofta återvänt till studier efter en längre
tids yrkesarbete eller bedriver studierna samtidigt med yrkesarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux skall emellertid i första hand rekrytera korttidsutbildade,
resurssvaga och socialt utsatta personer. En annan vikfig målgrupp är vuxna
som vill ut i arbetslivet. Detta innebär bl. a. att åtskilliga kvinnor som
enbart har erfarenhet av hemarbete återfinns bland de vuxenstuderande. På
senare år har komvux ocksä i allt högre grad nätt ut till socialt utsatta
personer. Behovet av att genom praktik kunna ge inblickar i arbetslivet även
till vissa vuxenstuderande har därmed blivit större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gymnasieskolan förekommer arbetsplatsförlagd utbildning
i olika former. Även inom komvux är det möjligt att förlägga utbildning till
ett arbetsställe utanför skolans lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En speciell form av arbetsplatsförlagd utbildning, som
dock hittills inte har fått utnyttjas av komvux, är s. k. inbyggd utbildning.
Därmed avses alt företaget eller institutionen tillhandahåller inte bara
lokaler utan också handledare och utrustning. Vissa slag av yrkesutbildning kan
anordnas enbart i form av inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Lvux 82 betonas att många deltagare i komvux har lång
och varierad erfarenhet av arbetslivet. Läroplanen anger alt det är viktigt att
i undervisningen ta till vara de möjligheter till inblickar i arbetslivet som
deltagarnas samlade erfarenheter innebär. Detta arbetssätt, tillsammans med
studiebesök, kan enligt min uppfattning i många fall vara tillräckligt inom
komvux. Som jag nyss framhöll finns det emellertid vuxenstuderande som skulle
ha stor nytta av praktikinslag i sina studier. Det kan gälla både praktik som
ger en allmän arbetslivsorientering eller har syo-funktion och praktik som har
större inslag av färdighetsträning och som är mer direkt knuten till ett visst
yrke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom de flesta vuxna har arbetslivserfarenhet bör inte
praktik i någon form bli obligatorisk i komvux. Jag föreslår däremot alt
följande möjligheter till praktikinslag skall finnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Praktisk arbetslivsorientering (prao)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Det skall ankomma på skolstyrelserna att
avgöra i vilken utsträckning praktisk arbetslivsorientering (prao) skall
anordnas för deltagare i komvux som saknar eller har kort erfarenhet av
arbetslivet. Prao skall vara frivillig för deltagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Möjligheterna att organisera
praktisk arbetslivsorientering för vissa prioriterade målgrupper inom komvux
bör övervägas (se betänkandet s. 158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser framhåller att prao är särskilt
viktig för vissa prioriterade målgrupper i komvux. Jämslälldhetskommittén
förordar styrd prao för att få framför allt kvinnor att välja otraditionellt
(se bil. 2 avsnitt 7.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Flertalet kursdeltagare i komvux är
yrkesverksamma jämsides med studierna eller har tidigare erfarenheter från
arbetslivet. Det finns dock deltagare i komvux som helt saknar arbetslivserfarenhet.
Det kan gälla t. ex. hemarbetande kvinnor och vissa invandrare. Åven handikappade
personer saknar ofta praktisk erfarenhet av arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av syo-avsnittet av mål och riktlinjer i Lvux 82 framgår
bl. a. att inslag om arbetslivet bör ingå i undervisningen. Vidare framhålls
att kursdeltagare, som saknar eller har inaktuell erfarenhet av arbetslivet,
kan få mer kunskaper om yrken och förhållanden i detta genom bl. a. studiebesök
och praktiska arbetslivskontakler i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av att en stor del av deltagarna i komvux har
mer eller mindre ingående erfarenheter av yrkesarbete finns det enligt min
mening inte anledning att införa en praktisk arbetslivsorientering liknande den
i grundskolan som ett obligatoriskt inslag i undervisningen inom komvux. För
vissa deltagare bör dock prao vara en lämplig form av arbetslivskontakt. Prao
bör därför kunna anordnas inom komvux. En annan möjlighet är att för dessa
deltagare genomföra studiebesök, som är mer omfattande, ingående och långvariga
än vanliga studiebesök och anordnas som en del av undervisningen för samtliga
deltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar remissinstansernas åsikt att det lokalt och vid
vissa tidpunkter kan vara svart att fä utrymme pä arbetsmarknaden för alla de
prao- och praktikplatser som är önskvärda. Det står emellertid utom allt tvivel
alt vissa vuxenstuderande kan ha väl så stora behov som ungdomar av praktiska
inblickar i förhållandena på arbetsmarknaden. Jag vill erinra om att jag har
tagit upp problemet att anskaffa praktikplatser i propositionen om
gymnasieskola i utveckling (s. 49 f). Det bör enligt min mening vara möjligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
fä fram betydligt fler praktikplatser än hittills bl. a. inom den offentliga
delen av arbetsmarknaden. Såväl behoven av prao, annan praktik och studiebesök
som möjligheterna att fylla dessa behov skiftar. Del bör därför ankomma pä
resp. skolstyrelse att bedöma hur de möjligheter av dessa slag, som kan skapas
på den lokala arbetsmarknaden, bäst skall användas. Samverkan med närliggande
kommuner bör ocksä vara möjlig när det gäller att ordna prao för enskilda
vuxenstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Inbyggd utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Inbyggd utbildning får efter beslut av skolstyrelsen resp. av SÖ
anordnas i komvux och SSV inom de områden där den formen av utbildning kan förekomma
i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inbyggd
utbildning får förekomma även i särskild yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Inbyggd utbildning införs i komvux inom områdena industri och
hantverk, handel och kontor samt vård. Den inbyggda utbildningen införs
successivt och omfattningen begränsas inledningsvis till högst 10% av den
totala timresursen för yrkesinriktad utbildning i komvux. SÖ skall fördela
timmarna för inbyggd utbildning och — i inledningsskedet - ge företräde åt
vårdområdet. SÖ bör få i uppdrag alt följa och utvärdera verksamheten och
bedöma om volymökning fordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
bör också få i uppdrag att efter samråd med arbetsmarknadens parter fastställa
timplaner för inbyggd utbildning i komvux för utbildning motsvarande
gymnasieskolan och eventuellt även delar av särskilda yrkesinriktade kurser.
Kostnaderna för inbyggd utbildning skall rymmas inom den timresurs som
kommunerna tilldelas för gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser
(se betänkandet s. 250-251).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredningens förslag tillstyrks i princip av samtliga som yttrat sig. Endast
två länsskolnämnder är tveksamma (se bil. 2 avsnitt 13.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Åven SSV bör ha rätt att anordna inbyggd utbildning enligt kurs- och
timplaner som fastställs av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter.
Styrelsen för resp. skola bör besluta om vilka kurser som skall anordnas som
inbyggd utbildning inom ramen för det antal undervisningstimmar som skolan
disponerar (se promemorian s. 57).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Norrköpings kommun tillstyrker. Ingen annan instans har yttrat sig (se bil. 4
avsnitt 15).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: I 1967 års vuxenutbildningsrefprm lades fast alt utbildning
för vuxna skulle erbjudas i princip enligt ungdomsskolans läroplaner.
Gymnasieskolan reformerades fr.o.m. är 1971. Under mitten av 1970-talet
reformerades även den yrkesinriktade utbildningen inom komvux. Sedan dess har
utbildning motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser
kunnat erbjudas vuxna inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
senare är har SSV anordnat yrkesutbildning pä försök. Jag har nyss lagt fram
förslag som innebär att yrkesinriktad utbildning blir ett reguljärt inslag även
i verksamheten vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt underlätta vuxnas studier delas de stora yrkesämnena upp i mindre kurser i
vuxenutbildningen, s. k. delmomentskurser. Kurserna kan omfatta både fackteori
och arbelsleknik eller enbart fackteori. Undervisning i arbelsleknik inom
vissa linjer i gymnasieskolan kan emellertid anordnas enbart i form av inbyggd
utbildning. Del gäller utbildning som kräver utrustning eller miljöer som
skolan inte kan tillhandahälla. Inom komvux har utbildning motsvarande dessa
delar av gymnasieskolan hittills kunnat erbjudas enbart vad gäller den
fackleoretiska delen av utbildningen. Därmed har komvux endast kunnat rikta
sig till studerande som redan har en omfattande praktik frän yrkesområdet i
fråga. Med hänsyn till behoven inom den högst prioriterade målgruppen för
vuxenutbildningen och med hänsyn till lägel på arbetsmarknaden är detta
otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom särskild yrkesinriktad utbildning, som alltså inte har direkt motsvarighet
i gymnasieskolan, kan det finnas behov av att kunna anordna inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar alltså att inbyggd utbildning får användas även inom komvux. Även
inom den yrkesutbildning som kommer att finnas vid SSV bör det vara möjligt att
anordna inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på SÖ att.fastställa limplaner och kursplaner för inbyggd utbildning
likaväl som för annan utbildning i komvux och SSV. När det gäller
yrkesutbildning skall detta ske efter samråd med arbetsmarknadens parter. Nu
gällande riktlinjer från regeringen för SÖ:s limplanearbete bör kunna tillämpas
även beträffande inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redovisar i anslutning till mina förslag rörande statsbidrag (avsnitt 9.4)
bör inbyggd utbildning inte få medföra ökade kostnader för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Arbetsfördelning och samarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att frågor om samarbete mellan gymnasieskolan, komvux och AMU
behandlades i proposifionen (1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling.
Samarbete mellan gymnasieskolan och komvux är av betydelse i flera sammanhang,
bl. a. när en eller båda skolformerna inte kan anordna en viss utbildning på
egen hand.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill därtill här ta upp några frågor som gäller dels arbetsfördelning inom den
kompetensinriktade delen av vuxenutbildningen, dels ett samråd för utökad
samplanering därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.1
Arbetsfördelning och samarbete mellan komvux och SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Samarbetet mellan SSV och komvux bör utvecklas ytterligare.
Försöksverksamhet och utvecklingsarbete som främjar samarbetet mellan
skolformerna bör inledas. För ändamålet skall inom ramen för de sammanlagda
resurserna för komvux och SSV regeringen kunna medge avvikelser frän gällande
regler och omfördelningar mellan anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Samarbetet mellan komvux och SSV bör byggas ut. SSV bör bl. a. kunna
ge utbildning i de avslutande etapperna och i mera "udda" ämnen för
komvux-studerande, anordna yrkesinriktade utbildningar som
"pilotutbildningar", vilka komvux sedan kan ta över, samt svara för
utbildningar som del regionall finns för litet underlag för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
bör kunna medverka med lärarhandledning och gruppsammandragningar för
distansstuderande vid SSV. Resurserna för komvux och SSV bör därför betraktas
som en totalresurs som SÖ bör få möjlighet all omfördela mellan berörda anslag
(se promemorian s. 45-46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kriminalvårdsstyrelsen och statens institut för läromedelsinformation (SIL)
tillstyrker att komvux får resurser för studiehandledning av SSV-elever. SHR
och SIL tillstyrker att SSV får ansvar för "pilolulbildning", som
dock bör gälla även mer teoretisk utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län tillstyrker planeringssamverkan och samverkan om lärare,
lokaler och utrustning. SSVN tillstyrker utbyggt samarbete och möjligheter till
resursomfördelning. I del sista instämmer även Norrköpings kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
ser fördelar med samverkan men är tveksamt till resursomfördelning pä grund av
att kommunernas åtaganden har långsiktig karaktär (se bil. 4 avsnitt 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag har i mitt förslag om mål, målgrupper och prioriteringar
angett att SSV skall utgöra ett komplement till komvux och alt
distansundervisningen skall stå öppen för vuxna som inte kan delta i
motsvarande utbildning i komvux. Enligt min mening är del inte realistiskt att
tro att komvux annat än i ett fåtal stora kommuner kommer att kunna ha ett
relativt fylligt utbud av kurser. Det blir snarare så att "breda"
ämnen och tidigare etapper, som lockar ett tillräckligt stort antal sökande,
kommer att vara det vanliga i komvux, medan de som vill studera mer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ovanliga
ämnen och senare etapper i stor utsträckning kommer att få hänvisas till
distansstudier vid SSV. Därför har jag också föreslagit att kommunerna skall ha
ansvar för alt vuxna informeras om de utbildningsmöjligheter av olika slag som
samhället erbjuder de vuxna. Allt detta leder enligt min mening till all
samarbete mellan komvux och SSV blir en naturlig del i verksamheten. Även det
regionala samråd som jag strax kommer att föreslå bör leda utvecklingen i samma
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag menar alltså att
samarbete kommer att bli en nödvändig beståndsdel i planeringsarbetet inom den
kompetensinriktade vuxenutbildningen. Jag vill här erinra om alt jag i
anslutning till mina förslag om utveckling av nya kursplaner för särskild
yrkesinriktad utbildning, dvs. den del av vuxenutbildningen som saknar
motsvarighet i ungdomsskolan, har angett att SSV enligt min mening bör kunna
medverka i utvecklingsarbete, dvs. anordna det som i SSV-promemorian benämns
"pilotutbildningar" (avsnitt 5.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbete
mellan SSV och komvux kommer också att bli nödvändigt när del gäller
information och rekrytering samt i intagningsnämndernas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utöver detta menar jag att
det behöver utvecklas ett samarbete som är av mer direkt betydelse för de
enskilda SSV-eleverna i deras studiesituation. Distansundervisning är en svär
studieform. Som jag tidigare redovisat (avsnitt 2.7) använder jag begreppet
distansundervisning i stället för de tvä nuvarande termerna: ren
brevundervisning och varvad undervisning. Bakom den ändrade terminologin
ligger min uppfattning alt SSV bör ha ett ansvar för att i kontakt med varje
elev som tagits in komma fram till den för denne lämpligaste kombinationen av
studier på egen hand och studier med lärarhandledning. Detta ansvar innebär
också, som jag ser del, att man från SSV:s sida bör föreslå en övergäng till
komvux-studier, om den lärarhandledning som SSV kan erbjuda är för begränsad
för alt den studerande skall klara av de avsedda studierna. På motsvarande
sätt bör man inom komvux aktualisera en övergång fill studier vid SSV för
komvux-ele-ver som har svårt att delta regelbundet i undervisningen eller som
vill gå fortare fram i sina studier än vad som är lämpligt för de övriga
deltagarna i kursen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser det väsentligt
att försöksverksamhet och utvecklingsarbete kan komma till stånd i syfte alt
främja samarbetet så att de båda skolformerna tillsammans bättre kan motsvara
de vuxnas utbildningsbehov. Regeringen bör ha rätt alt inom ramen för de
sammanlagda resurserna för komvux och SSV medge de avvikelser från gällande
regler och den omfördelning mellan anslag som kan behövas för att sädana försök
skall kunna genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Arbetsfördelning mellan kommunal och landstingskommunal komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Landstingskommunerna bör få anordna även särskild yrkesinriktad
utbildning inom de utbildningsområden som en landstingskommuns gymnasieskola
kan omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
till en landstingskommun hörande kommun, som avser att anordna yrkesinriktade
komvux-kurser inom ett sådant område, skall genom sin skolstyrelse, innan
beslut fattas, samräda med landstingskommunens utbildningsnämnd. Vid oenighet
om vem som skall anordna en kurs, skall länsskolnämnden besluta i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag (se betänkandet s. 271
och 273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Bl. a. AMS tillstyrker förslaget med hänvisning till behoven inom vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att grundregeln måste vara att den huvudman som ansvarar för motsvarande
gymnasieutbildning också skall anordna komvux. En landstingskommun kritiserar
att utredningen dragit denna slutsats av att landstingskommunerna har liten
komvux-utbildning. Landstingskommunerna anordnar vuxenutbildning inom
gymnasieskolan för sina antällda och behovet att tillgripa komvux-form har
därför varit litet. Två landstingskommuner avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet anför att landstingsskolorna inte kunnat möta den
ökade efterfrågan av utbildning som beror på kommunernas ökade behov av
utbildad vårdpersonal. Det är nödvändigt att primärkommunal komvux får ökade
utbildningsmöjligheter i den mån landstingen inte kan svara för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF är del väsentligt för glesbygdsboende att få tillgång till utbildning på
överkomligt avstånd. En utveckling av forlbildningsbetonad vuxenutbildning inom
jord-skog-trädgårdsområdena bör kunna åstadkommas genom utlokalisering av
kurser. Samarbete och samverkan mellan landstingskommuner och kommuner är
angelägel. Länsskolnämnderna har också en naturlig uppgift att fylla inom ramen
för det regionala samråd som föreslås (se bil. 2 avsnitt 15.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Från de vuxna utbildningssökandes synpunkt är det tämligen
ointressant vilken huvudman som anordnar en viss utbildning. Huvudsaken för dem
är att den utbildning som behövs verkligen kommer till stånd, att den anordnas
på tider, när de kan delta, och att resvägarna till utbildningen inte blir
längre än nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har fidigare föreslagit att varje kommun skall vara skyldig alt främja vuxnas
deltagande i utbildning. Jag betonade därvid bl. a. vikten av alt en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>noggrann
inventering av lokala utbildningsbehov ligger till grund för besluten om
vilken utbildning som skall erbjudas. Sådana inventeringar bör givetvis göras
av både kommuner och landstingskommuner. Då kan det inträffa all både
landstingskommunen och kommunerna uppmärksammar samma eller snarlika
utbildningsbehov. Samråd bör då äga rum antingen under hand eller inom ramen
för det regionala samråd jag kommer all föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller rätten alt genomföra utbildning av olika slag ser jag ingen
anledning att föreslå någon principiell förändring i den arbetsfördelning som
nu gäller. Landstingskommunerna bör även i fortsättningen få anordna
komvux-kurser enbart inom de områden som en landstingskommuns gymnasieskola kan
omfatta. Däremot bör landstingskommunernas komvux inte längre begränsas till
enbart utbildning som motsvarar gymnasieskolans utan även få omfatta särskild
yrkesinriktad utbildning inom dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
bör liksom hittills få anordna alla slag av komvux-kurser. Om en kommun avser
att anordna en komvux-kurs, som ligger inom något område där landstingskommunen
också har rätt alt anordna utbildning, är det emellertid rimligt att
skolstyrelsen åläggs att samräda med landstingskommunens utbildningsnämnd,
innan beslut om kursen fattas. Om de båda inte kan bli eniga om vem som skall
anordna kursen eller om alt båda skall göra det, bör del ankomma på
länsskolnämnden att besluta i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns kommuner som inte tillhör någon landstingskommun. För dem blir den
angivna restriktionen inte aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.3
Företagsintern utbildning och uppdragsutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
företag jämställs i detta sammanhang statlig, landstingskommunal eller kommunal
myndighet, förvaltning eller institution. M.eå företagsintern utbildning avses
utbildning för personal inom ett företag och i företagets intresse. Företaget
bestämmer också innehållet och deltagarna i utbildningen, eventuellt i samråd
med de fackliga organisationerna på företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbete
förekommer mellan komvux i olika kommuner och företag av skilda slag. Kurser kan
vara föriagda till arbetsplatser. Kursdeltagare kan delta i utbildningen på
betald arbetstid. Kursplaner kan ha utarbetats i samråd med företag. Även annat
samarbete kan förekomma, t. ex. att företag distribuerar information om komvux
till sina anställda. Samarbete i syo-frågor i övrigt kan också förekomma.
Ibland kan företag hjälpa till att anskaffa lärare. Man kan också gemensamt
undersöka utbildningsbehov. Verksamheten kan gälla arbetsmarknadsinriktad
utbildning av alla slag, såväl i allmänna som i yrkesinriktade ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä motsvarande sätt kan företag använda sig av SSV:s
tjänster för utbildning av sina anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV i Härnösand har etablerat ett samarbete med nämnden
för u-lands-utbildning (NU). Samarbetet gäller utbildning för blivande
biståndsarbetare i språk och verksamheten finansieras av NU. Åven kommuner har
enligt vad jag erfarit på ett liknande sätt sålt utbildningsverksamhet till
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan
med förelag i fråga om komvux och SSV måste följa gällande regler för dessa
utbildningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande bestämmelser får en kurs som erbjuds inom
ramen för komvux eller SSV, vilket innebär alt statliga medel Ullskjuts, inte
ha karaktären av internutbildning. Komvux och SSV får alltså inte anordna
utbildning som är myndighets- eller företagsspecifik och får inte heller vända
sig enbart till en viss grupp anställda. Det ankommer på SÖ att tillse detta
redan när kursplaner fastställs, men det är framför allt viktigt att det
beaktas när beslut fattas om att anordna en kurs. Besluten om vilken utbildning
som skall anordnas fattas pä kommunal nivå. Skolstyrelsen måste därvid
självfallet se till att denna gräns inte heller överskrids när det gäller
utbildning av kommunens egna anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en kurs
skall anordnas inom ramen för komvux eller SSV, måste vissa villkor vara
uppfyllda. Alla kurser som erbjuds måste i alla avseenden följa gällande
föreskrifter och prioriteringar. Det innebär att samtliga kurser skall beslutas
av skolstyrelsen med tillämpning av gällande föreskrifter om prioritering
mellan utbildningar. Samråd med arbetsmarknadens parter skall äga rum före
beslut om yrkesinriktad utbildning. Alla kurser skall följa tim- och kursplaner
enligt Lvux 82. Information om alla kurser skall ges till allmänheten och de
skall stå öppna för alla som är behöriga enligt gällande föreskrifter. Den
enskilde måste själv ansöka till kursen. Intagningen skall göras av
inlagningsnämnden enligt gällande föreskrifter om behörighet och urval. Att en
person är anställd eller arbetslös får inte påverka beslutet om intagning.
Lärare skall vara anställda av skolstyrelsen och läromedel antagna av
skolstyrelsen. Betyg skall sällas enligt gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Företagsintern utbildning bör liksom
hittills inte få bekostas med statliga medel. Olika former av samverkan med
företag bör dock utvecklas genom att försöksverksamhet bedrivs med uppdragsutbildning
anordnad inom komvux och SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Som allmän princip bör gälla
att stat, kommun, landstingskommun och enskilda företag bör kunna använda
komvux för yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning av anställda pä
villkor att utbildningen i alla avseenden följer gällande föreskrifter (se
betänkandet s. 291).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Alla som yttrat sig är positiva. SIPU önskar en precisering av komvux roll i
förhällande till företagsintern utbildning inom statsverket. Bl. a. avses dä
frågor om utbildning som kan anses myndighetsspecifika och inte är avsedda för
deltagare utanför myndigheten. Statens invandrarverk erinrar om anslaget Bidrag
till företagsinriktad fortbildning, som innefattar utvecklingsstöd.
Utvecklingsverksamheten med stöd därifrån skulle i ökad utsträckning kunna
inriktas på alt utveckla kurser som är speciellt anpassade för de mindre
företagens behov och avsedda att genomföras inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska
utredningen (U 1981:03) ifrågasätter om inte enskilda företag eller grupper av
företag skulle erbjudas att utnyttja komvux även för utbildningar som är mer
företagsspecifika. Utbildningen borde kunna ske på uppdragsbas och alltså ge
komvux inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
i Kalmar anser att komvux effektivare än högskolan skulle kunna tillhandahålla
en stor del av kurserna för skolans personalutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och Folkbildningsförbundet betonar att utbildning i samverkan med företag inte
får bli för smal och ensidigt inriktad mot ett enda företags behov (se bil. 2
avsnitt 15.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: SSV bör under en treårsperiod få anordna försöksverksamhet med
avgiftsfinansierad utbildning vid sidan av den statsbidragsfinansierade
verksamheten. Utbildningen bör anordnas till självkostnadspris i samarbete med
myndigheter, organisationer och förelag. Vilka kurser som skall anordnas inom
försöksverksamheten beslutas av styrelsen för resp. skola. Försöksverksamheten
skall utvärderas av SÖ (se promemorian s. 49).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
SSVN och Norrköpings kommun är positiva till förslaget. Liber anför att sådan
verksamhet i dag finns vid brevskolorna och denna resurs bör utnyttjas mera (se
bil. 4 avsnitt 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Jag instämmer i att stat, kommun och enskilda företag bör
kunna använda komvux och SSV för utbildning av sina anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det väsentligt att samarbetet fortsätter och utvecklas mellan den
kompetensinriktade vuxenutbildningen och förelag av olika slag som har behov av
utbildning på det område och de nivåer som komvux och SSV har att arbeta pä.
Utöver vad som kan ske inom ramen för nu gällande föreskrifter, förordar jag
att försöksverksamhet får bedrivas med uppdragsutbildning i olika former.
Komvux och SSV bör på försök få sälja utbildning fill förelag till
självkostnadspris. I ett sådant fall tillskjuls alltså inte statliga medel för
lärartimmar m. m. Dessa kostnader får i stället täckas av det pris som
företaget betalar. Ett villkor för uppdragsutbildning måste dock vara alt den
inte får inverka menligt på den ordinarie verksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten. Uppdragsutbildningen bör därför t. v. inte få vara
mer omfattande än 10% av den ordinarie utbildningen i kommunens komvux. När det
gäller SSV bör det ankomma pä SÖ alt besluta om förekomst och omfattning av
uppdragsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även uppdragsverksamhet måste ligga på en nivå som
motsvarar den utbildning som får anordnas av komvux och SSV. Den får alltså t.
ex. inte ligga på högskolenivå eller inom studieförbundens verksamhetsområde.
Utbildning enligt AMU:s läroplaner bör dock kunna förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I försöksverksamheten bör olika modeller kunna prövas,
både att anordna hela kurser som uppdragsutbildning åt ett enda förelag eller
ål fiera företag tillsammans och att i en och samma kurs ta in både deltagare
som får sin utbildning betald av företaget och deltagare som tas in som vanliga
vuxenstuderande i komvux eller SSV. Skolstyrelsens skyldighet till lokalt
samråd med arbetsmarknadens parter, innan kurser inom yrkesinriktad utbildning
anordnas, gäller även uppdragsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör få ankomma pä regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att avgöra vilka närmare regler som skall gälla för
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Regionalt samarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ
till regelbundna samråd mellan kommunerna i länet om planeringen och
genomförandet av verksamheten i komvux och grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt
förslag (se betänkandet s. 293). Del omfattar dessutom förslag att
länsskolnämnden skall ta initiativet till årliga samråd om planeringen av
kursutbudet i gymnasieskolan, komvux och AMU i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som har yttrat sig i fråga om
samråd tillstyrker. Några påpekar att det finns ansatser till samplanering i
vissa län. Någon menar alt det är viktigast att samordna redan existerande
planeringsinsatser på regional nivå. CSN och några vuxenutbildningsnämnder för
fram vuxenutbildningsnämnden som ett alternaUv fill länsskolnämnden all la
ansvar för samrådet. Bl. a. några länsskolnämnder anser att nämnderna bör
fördela komvux-timmarna mellan kommunerna i stället för SÖ. I avvaktan på
utvärdering av decentraliseringen till länsskolnämnderna av gymnasieskolans
planering avstår SÖ t. v. från att föreslå ändringar i arbetsfördelningen
mellan SÖ och nämnderna vad gäller fördelning av komvux-timmar (se bil. 2
avsnitt 15.8).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>61</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Den statliga skoladminstrationen har tillsynsansvar för bl.
a. grundvux, komvux och SSV. Det innebär enligt instruktionen för
skoladministrationen att se till att fastställda mål och riktlinjer
förverkligas inom givna ramar och med iakttagande av kravet pa en likvärdig
utbildningsstandard i hela riket. Det åligger SÖ särskilt alt ombesörja
långsiktig och övergripande planering och länsskolnämnderna alt genom en aktiv
tillsyn verka för att skolväsendet i länet arbetar efter de mål, riktlinjer och
planer som har fastställts för verksamheten. Länsskolnämnderna skall också
svara för utveckling, samordning och planering av skolväsendel i länet och
efter samråd med länsstyrelsen och andra samhällsplanerande myndigheter eller
institutioner inom länet ombesörja en ändamålsenlig planering av skolväsendet.
Jag vill också erinra om regeringens uppdrag till länsstyrelserna att medverka
i utbildningsplaneringen i länen. Uppdraget innebär bl. a. att länsstyrelserna
bör ta initiativ till en ökad samplanering av utbildningsutbudet på gymnasial
nivå genom att medverka till att gemensamma planeringsförutsättningar
fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill
jag också erinra om alt jag i propositionen (1983/84: 116) om gymnasieskola i
utveckling har föreslagit att länsskolnämnderna skall åläggas att ta
initiativet till regelbundna samråd om utbudet av utbildning i gymnasieskolan,
komvux och AMU i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutanderätten
över grundvux och komvux är mer decentralicerad än beslutanderätten över
skolväsendet i övrigt. Det är sålunda den lokala skolstyrelsen som beslutar
vilka kurser som skall anordnas inom komvux och hur verksamheten i grundvux
skall läggas upp rent organisatoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
frihet är inte total utan begränsas av att timresurserna maximeras genom årliga
riksdagsbeslut. Inom denna ram gäller de prioriteringar av utbildning och, i
urvalssituationer, av ulbildningssökande som riksdag och regering har
fastställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt min mening ingen anledning att ändra på den decentraliserade
beslutsordning som redan gäller för vuxenutbildningen genom att flytta beslut
frän kommunal till regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening har
länsskolnämnderna viktiga uppgifter att fylla inom ramen för sin aktiva tillsyn
trots att beslutanderätten i så hög grad ligger på kommunal nivå. Jag delar komvux-utredningens
uppfattning att en förutsättning är alt det inom länsskolnämnderna finns
kompetens på vuxenutbildningsomrädet och personal med erfarenhet därifrån. Pä
åtskilliga håll finns det redan. Under alla omständigheter får behovet därav
tillgodoses inom ramen för de resurser som nämnderna disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill något beröra några områden där jag menar att länsskolnämnderna bör ha en
särskild funktion att fylla vad gäller den kompetensinriktade
vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
berörde jag den s. k. regionala obalansen i komvux, dvs. det förhållandet alt
utbudet av kurser varierar av andra skäl än befolkningsunderlag och
utbildningsbehov. Möjligheterna för små kommuner alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>starta utbildning inom komvux har successivt förbättrats.
Den tidigare kraftiga obalansen har minskal. När det gäller gymnasieskolkurser,
i både allmänna och yrkesinriktade ämnen, kvarstår emellertid skillnader mellan
olika kommunkategorier. Den överblick länsskolnämnderna har över förhållandena
i resp. län bör utnyttjas för att ytterligare vidga studiemöjligheterna för
vuxna genom alt nämnderna tar initiativ till samplanering över kommungränserna.
I planeringen är det viktigt att också la hänsyn till alt viss utbildning
lämpligen kan erbjudas genom SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ekonomiska skäl finns som jag redan nämnt ramar för i
vilken omfattning utbildning kan erbjudas inom både grundvux, komvux och SSV. I
anslutning till milt förslag (avsnitt 4.1) all kommunerna skall vara skyldiga
alt främja vuxnas dellagande i utbildning har jag mot denna bakgrund framhållit
hur viktigt det är att tillgängliga resurser utnyttjas på grundval av en
noggrann inventering av utbildningsbehov och att information om
utbildningsmöjligheterna och rekryteringsätgärder inriktas pä de mest
korttidsutbildade. Jag betonade kommunernas ansvar för att de fördelningspolitiska
målen får genomslagskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myckel tyder på att det finns kommuner, kanske främst små,
som inte tillräckligt konsekvent har inriktat utbildningen i komvux efter
behovet på arbetsmarknaden i regionen utan mer låtit efterfrågan på grund av
fritidsintressen, hemmaroller o.d. styra verksamheten. I vissa fall kan
tillgången till lärare ocksä ha fått alltför stor betydelse för vilken
utbildning som anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller inriktningen av verksamheten bör
länsskolnämndernas aktiva tillsyn kunna spela en vikfig roll. Även samråd med
länsstyrelser och andra samhällsplanerande organ i länet bör kunna ge
länsskolnämnderna ett gott underlag för att bistå kommunerna i planeringen av
vuxenutbildningen. CSN framförde i sitt remissyttrande tanken på att ge
vuxenutbildningsnämnderna ett övergripande ansvar för det regionala samråd,
som komvux-utredningen föreslog. För min del anser jag att det är en självklar
uppgift för länsskolnämnderna, men det är alldeles riktigt att vuxenutbildningsnämnderna
ofta besitter en god överblick över studiemöjligheter och studiehinder. Denna
överblick bör givelvis utnyttjas i samarbetet..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är alltså övertygad om att del finns behov av
samarbete i olika former över kommungränserna när det gäller komvux. I viss mån
kan samarbete också vara av intresse beträffande grundvux. Glädjande nog är
samarbete redan igång i stor utsträckning, ibland på initiativ av en länsskolnämnd,
ibland på kommunernas egna initiativ. Länsskolnämnderna bör nu - i den mån det
inte redan är på gång - initiera en samplanering av komvux i resp. län. Mitt
förslag att slopa systemet med elevområden inom komvux (avsnitt 4.4) gör frågan
om samarbete än mer aktuell. Länsskolnämnderna bör ocksä la initiativ till
samverkan och inom ramen för sina resurser ta ansvar för visst regionalt
forsknings- och utvecklingsarbete och för personalutvecklingen inom komvux och
grundvux i länet. Jag finner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
rimligt all länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till regelbundna samråd
mellan kommunerna i resp. län om planeringen och genomförandet av verksamheten
i komvux och grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en del remissyttranden
berörs ytterligare en fråga som mänga anser har en avgörande betydelse för
samarbetet inom länen. Flera länsskolnämnder menar att de i stället för SÖ
borde fördela tillgängliga undervisningstimmar mellan kommunerna. Regeringen
har redan inför budgetåret 1983/84 tagit vissa initiativ i den riktningen.
Enligt nu gällande regleringsbrev får SÖ på försök delegera beslutanderätten
vad gäller omfördelning av undervisningstimmar inom högst tio län till resp.
länsskolnämnd. Så skedde också till tio nämnder som förklarat sig villiga att
delta i försöksverksamheten. SÖ kommer enligt vad jag har erfarit att utvärdera
försöksverksamheten under mars-april 1984. Jag kommer med stort intresse att ta
del av denna utvärdering. Om erfarenheterna är goda, avser jag att återkomma
till regeringen med förslag om att delegera ytterligare beslutanderätt från SÖ
till länsskolnämnderna pä detta område. Som jag redan nämnt har, alltsedan del
s. k. timtakel infördes pä komvux- och grundvux-limmar, varje kommun disponerat
90% av föregående års timresurs genom beslut av regeringen i regleringsbrev.
Del är möjligt att det i framtiden kan visa sig lämpligt alt länsskolnämnderna
fördelar återstående 10% av undervisningstimmarna. I så fall kommer SÖ:s
uppgift i sammanhanget att vara att fördela dessa timmar mellan länen.
Framtiden bör få utvisa vilka vägar som bör väljas för att styra utvecklingen
mot en lämplig regional geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang särskilt framhålla att man vid planeringen, oavsett om den sker pä
central, regional eller lokal nivå, inte får lägga huvudvikten vid vilket antal
personer som får utbildning. Enligt min mening innebär det
fördelningspoliliska målet att man skall fästa störst avseende vid att
utbildningen innehållsmässigt svarar mot utbildningsbehoven i regionen och -
kanske allra främst - att den vänder sig till korttidsutbildade vuxna och
genomförs på sådant sätt alt deltagarna har möjligheter att fullfölja
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Statsbidrag och resursutnyttjande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid SSV bygger pä förutsättningen att de båda kommunerna tillhandahåller lokaler,
inredning och utrustning och att staten svarar för driftkostnader (värme,
vatten, el, städning m.m.) och kostnader för undervisningsmaterial. Vissa
avgifter får ocksä tas ut av eleverna för undervisningsmaterial. Härnösands och
Norrköpings kommuner har i en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit
att staten skall delta i det ekonomiska ansvaret för lokalkostnader m. m. för
SSV. Med hänsyn till att inga förslag läggs fram, som innebär ökade
lokalkostnader, föresläs i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorian
(s. 57) att nuvarande principer i fråga om kostnadsfördelning mellan stat och
kommun skall tillämpas även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt yttrande över SSV-promemorian framför Härnösands skolstyrelse önskemål om
en ändring av principerna så att staten svarar för samtliga lokalkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör de principer som hittills gällt för kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun tillämpas även i framtiden. Skulle önskemål uppkomma om
nya utbildningar, som kräver ökade kostnader, eller om andra förändringar av
verksamheten, får denna fråga prövas i samband med anslagsframställningar i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 10 juni 1982 ål statskontoret att kartlägga förutsättningarna för
ett schabloniserat statsbidragssystem för gymnasieskolan och för komvux.
Statskontoret redovisade uppdraget till regeringen i en rapport den 6 september
1983. Rapporten har remissbehandlats och beredning pågår inom
utbildningsdepartementet. I del sammanhanget kan del ocksä bli aktuellt att se
över reglerna för hur undervisningsresurser m.m. vid SSV får utnyttjas. Del
bestäms nu genom koefficienter som multipliceras med antalet kursdeltagare per
skolperiod. Koefficienterna har praktiskt taget satts ur spel genom att antalet
undervisningstimmar numera är maximerat oavsett hur mänga kursdeltagare man
har. Dessutom fungerar systemet med skolperioder inte längre på samma sätt som
det gjorde från början, när de studerande i regel läste fullständig studiekurs
för någon linje i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
pågående beredningen innebär inte all alla förändringar som har anknytning till
stalsbidragsfrågor eller resursutnyttjande måste anstå. Jag anser att vissa
förenklingar bör genomföras så snart som möjligt. Jag kommer därför all lägga
fram vissa förslag som bygger på komvux-utredningens förslag i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
lade fram två alternativa förslag till statsbidragssystem för komvux.
Alternativ 1 innebär endast en förenkling av nuvarande syslem för
resursutnyttjande. Alternativ 2 innebär en mer genomgripande förändring av
resursberäkningen för komvux. Statskontoret har i sin rapport bl. a. tagit upp
dessa båda förslag till granskning och konstaterar att de snarare är att
betrakta som resurstilldelningssystem än som statsbidragssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden lägger jag i det följande fram förslag till vissa förändringar
som bygger på komvux-utredningens förslagsalternativ 1. Den fortsatta
beredningen av statskontorets rapport och av statsbidragsfrågor i övrigt får
utvisa om det är lämpligt att senare lägga fram förslag där tankegångar i
komvux-utredningens alternativ 2 utnyttjas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Ändring i statsbidragssystemet för grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Statsbidragssystemet för grundvux ändras sä att det fr.o.m. den femte
eleven i kommunen utgår bidrag för tre undervisningstimmar i stället för fyra
per vecka under 37 veckor av ett redovisningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utredningen föreslår dessutom att
schablontilläggel för grundvux höjs till 25% i stället för 15% (se betänkandet
s. 231).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet som yttrat sig tillstyrker. Påpekanden görs att den föreslagna
ändringen tvingar fram större grupper och att genomströmningshastigheten
därför kan komma att minska. Flera framhåller att höjningen av schablontillägget
är nödvändig. En kommun påpekar att timtakel redan har tvingat fram
deltidsundervisning och större grupper. En annan kommun anser att sänkningen
får negativa effekter för glesbygdskommuner med få kursdeltagare (se bil. 2
avsnitt 12.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Den föreslagna ändringen i statsbidragssystemet ligger helt i
linje med mitt förslag att grundvux i princip skall bedrivas som
deltidsstudier. Nu gällande, frikostigare regel har i realiteten redan satts ur
spel av det timtak som har införts på grundvux-limmar. Det har, som ocksä
påpekats av remissinstanserna, redan lett till ökad deltidsundervisning och
större grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av schablontillägget kan av statsfinansiella skäl inte genomföras. Jag
erinrar om riksdagens beslut (prop. 1983/84:40 bil. 6, UbU 7, rskr 91) att
införa en enhetlig procentsats och ett enhetligt arvodesbelopp vid beräkningen
av schablontillägg för komvux-kurser av olika slag. Procentsatsen och
arvodesbeloppet överensstämmer med vad som nu gäller för grundvux. Jag kommer i
det följande (avsnitt 9.3) att föreslå att schablontilläggen för komvux och
grundvux skall betraktas som en totalresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Införande av en särskild delram av undervisningstimmar för start av kurser med
lägre deltagarantal än normalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Inom den totalram av undervisningstimmar för komvux, som en kommun
disponerar enligt beslut i annan ordning, får upp till 1 000
undervisningstimmar (särskild delram) under varje läsår utnyttjas för kurser
med färre deltagare än normall, dock lägst fem deltagare. Samtidigt upphävs en
rad detaljföreskrifter om kursstart med lägre deltagarantal än normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna får rätt alt efter samråd med berörda
kommuner besluta om omfördelning mellan olika kommuners särskilda delramar, om
det behövs för att i en kommun anordna speciella kurser för elever med
handikapp, som kommer även från andra kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Statsbidrag utgår för det
antal undervisningslimmar som kurser med lägst tolv deltagare, i glesbygd
lägst åtta deltagare, högst får omfatta enligt SÖ:s timplaner. Statsbidrag
utgår ocksä till varje kommun för högst 1 000 undervisningstimmar per budgetår
för anordnande av kurser med lägst fem deltagare. Samtliga timmar förutsätts
ligga inom den timram som kommunen tilldelas i annan ordning. Dessutom utgår
schablontillägg enligt nuvarande bestämmelser. Samtliga timmar som kommunen får
stalsbidag för enligt ovan utgör en totalresurs som får användas för
undervisning, syo, stödundervisning och studiehandledning. SÖ:s timplaner utgör
rekommendationer och omfördelning mellan olika kurser och mellan
undervisningsresurs och schablonresurs får göras inom ramen för tolalresursen
(se belänkandet s. 326).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Både statskontoret och RRV har avstått
från att yttra sig i slalsbidragsfrågan med hänvisning till statskontorets
uppdrag. SÖ avstyrkte av samma skäl. Statskontoret har i den rapport om
schabloniserat statsbidrag för gymnasieskolan och komvux som nu har avgivits förordat
bl. a. komvux-utredningens förslag alt varje kommun skall fä använda 1 000
undervisningstimmar för start av kurser med högst fem deltagare. SÖ har
tillstyrkt i sitt yttrande över rapporten från statskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ganska
många remissinstanser är positiva till friare resursutnyttjande och
förenklingar. Mänga ser både fördelar och nackdelar med bägge de föreslagna
alternativen. Flera vill att de skall bearbetas ytterligare: Alternativ 1
tillstyrks i princip av fem länsskolnämnder. Svenska kommunförbundet, sju
kommuner, en landstingskommun, LO och SOSVUX. Alternativ 2 tillstyrks i
princip av SHR, SIV, tvä länsskolnämnder, två kommuner, komvux i Kalmar och TCO
(se bil. 2 avsnitt 17.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Någon stor eller principiell
förändring i det nuvarande statsbidragssystemet bör, som jag redan nämnt,
enligt min mening inte göras f. n. Det finns emellertid detaljregler om
resursutnyttjandet som kan förenklas. Bl. a. gäller detta en hel rad
undantagsbestämmelser från huvudregeln att kurser får startas med varaktigt
lägst tolv deltagare, i glesbygd älta. Undantag gäller dels kurser i åtskilliga
ämnen, dels kurser med deltagare som har utbildningsbidrag eller särskilt
vuxensiudiestöd och kurser med deltagare som är skiftarbetande. Dessa undantag
från huvudregeln innebär oftast att angivna kurser får startas med lägst åtta
deltagare, i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>glesbygd fem. I några fall finns krav på minst tre kvinnor
som deltagare. I vissa fall får undantagsreglerna utnyttjas för högst en kurs
per läsår av varje slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
nuvarande reglerna kan innebära svårigheter att i god tid före terminsstart
avgöra om kursen kan komma igång eller inte. Framför allt är hela detta
regelkomplex onödigt krångligt. Mitt förslag att årligen högst I 000
undervisningstimmar skall få användas för att starta kurser med lägst fem
deltagare innebär att alla dessa detaljregler kan upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i
det föregående (avsnitt 6.2) föreslagit att det nu gällande undantaget
beträffande elevantal i speciella kurser för handikappade skall upphävas. Som
jag redan nämnt har vissa kommuner åtagit sig att anordna sådana kurser för
elever inom en större region. För alt detta skall kunna ske även i framtiden
behöver en möjlighet öppnas att omfördela timmar i den särskilda delramen.
Länsskolnämnderna bör få rätt att efter samråd med berörda kommuner besluta all
denna delram skall vara större än 1 000 undervisningstimmar i en kommun, om det
behövs för att anordna kurser för elever med handikapp, som kommer även från
andra kommuner. Denna omfördelning bör få göras endast i den mån motsvarande
minskning av den särskilda delramen görs för dessa elevers hemkommuner. Någon
sammanlagd ökning av kommunernas särskilda delramar får alltså inte beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Schablontilläggens användningsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Användningsområdet för schablontillägget för
komvux utvidgas. I likhet med vad som redan gäller för schablontillägget för
grundvux, får det användas även för kuraliva insatser, information och
uppsökande verksamhet, studiebesök samt tolkning. Det får användas även för
kostnader som kan vara förknippade med prao-verksamhet (jfr mitt förslag om
prao).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningen all högst 40% av schablontillägget för
komvux får användas för syo-tjänster upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills skall del vara tillåtet alt använda komvux
schablontill-lägg för behov inom grundvux. Möjlighet skall öppnas att också
använda grundvux schablontillägg för behov inom komvux. Mitt förslag innebär
att skolstyrelserna får besluta om schablontilläggens användning helt fritt
inom ramen för de ändamål som de är avsedda för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Schablontillägget eller en
del av den totala statsbidragsresursen inom komvux får användas även till
kurativa insatser (se betänkandet s. 164).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En större resurs än 40% av det nuvarande schablontillägget
inom komvux får användas till syo-funktionärstjänst inom komvux enligt
skolstyrelsens beslut (se betänkandet s. 158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Mänga framhåller att det finns stora
behov av elevvård inom både komvux och grundvux. CSN, tre länsskolnämnder, en
landstingskommun, komvux-skolledare i ett län och LRF tillstyrker förslagen om
ökad andel till syo och om kurativa insatser. En länsskolnämnd och SACO/SR
avstyrker. SACO/SR föreslår särskilda medel. SHR ser risker med en omfördelning
enligt förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utökad andel till syo tillstyrks av en kommun. SOSVUX
förordar fler syo-tjänster men inte frän schablontillägget. En utökad andel
till syo avstyrks av SÖ, två kommuner och TCO. TCO förordar utökade eller nya
resurser i stället. Enligt UHÄ får en friare resursanvändning inte innebära
nedprioritering av syo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurativa insatser bekostade frän schablontillägget
tillstyrks av en kommun och LO. Det avstyrks av ett vuxenutbildningsräd, som
dock intygar behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning
förordar utbyggd elevvård. En lägsta tillåten gräns för syo-tjänster bör anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En länsskolnämnd föreslår att schablontilläggel dessutom
skall få användas för hälsovård och klassföreständaruppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera påpekar all schablonlilläggets användningsområde är
stort och att alla ändamål som skall rymmas där är angelägna. Särskilt framhävs
behovet av stödundervisning. Flera som är tveksamma eller negativa till förslagen
är positiva till friare resursanvändning i princip (se bil. 2 avsnitt 7.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Remissinstanserna har redovisat
starka önskemål om elevvårdande insatser av olika slag. I rådande budgetläge är
det inte möjligt att tillskjuta ytterligare medel. Däremot bör det enligt min
mening kunna innebära en viss förbättring om man ökar den lokala beslutanderätten
över hur de tillgängliga resurserna skall utnyttjas. Sättet att använda
schablontilläggen för grundvux och komvux liksom behoven skiftar starkt frän
kommun till kommun. Det är pä lokal nivå som bedömningen bör göras vilka
insatser som är väsentliga i den egna kommunen eller den egna skolenheten för
vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schablontilläggel för komvux får nu användas för syo,
stödundervisning och studiehandledning. Det får också användas för de kostnader
som kommunen finner skäl alt åta sig för annan syo för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schablontillägget för grundvux får nu användas för syo,
studiehandledning, stödundervisning, information och uppsökande verksamhet,
studiebesök, kurativ verksamhet och tolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att användningsområdet för schablontillägget
för komvux vidgas så att det helt överensstämmer med vad som nu gäller för
grundvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schablontilläggel bör dessutom få användas även för
kostnader som kan vara förknippade med prao-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. får schablonfillägget för komvux användas för behov
inom grundvux. Däremot får man inte göra tvärtom. Jag föreslär en förenkling
även här, så att båda schablonlilläggen utgör en totalresurs som får användas
efter lokala beslut och prioriteringar för de ändamål som de är avsedda för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Statsbidrag till inbyggd utbildning i komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Statsbidrag skall utgå för inbyggd
utbildning i komvux enligt samma villkor som gäller eller kommer att gälla för
gymnasieskolan. Detta innebär för områdena industri och hantverk saml handel
och kontor bidrag med ett visst belopp per elev och timme hos företaget.
Inbyggd utbildning i komvux får inte leda till ökade kostnader för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag: Inbyggd utbildning införs
successivt. Omfattningen begränsas inledningsvis till högst 10% av den totala
timresursen för yrkesinriktad utbildning inom komvux i landet. SÖ bör följa och
utvärdera verksamheten och senare bedöma om en volymökning erfordras. SÖ skall
fördela timmarna för inbyggd utbildning efter särskild framställning av
kommunerna. I varje fall i inledningsskedet bör företräde ges ät inbyggd
utbildning inom värdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statbidrag föreslås utgå dels i fråga om inbyggd
utbildning inom industri och hantverk samt handel och kontor för varje undervisningstimme
enligt av SÖ fastställd timplan med belopp enligt arvodesgrupp CT 8:0, dels i
fråga om inbyggd utbildning inom värd enligt arvodesgrupp CT 8:0 för det antal
undervisningstimmar som motsvarar det schablonbelopp beräknat på 40 veckors
utbildning av åtta elever vid ett och samma företag som utgår för inbyggd
utbildning i gymnasieskolan. Schablontillägg föresläs utgå för
slatsbidragsberättigade timmar inom inbyggd utbildning (se betänkandet s.
250-251).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Synpunkter saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Jag har i det föregående lagt fram
förslag om att inbyggd utbildning skall fä anordnas i komvux inom samma områden
som i gymnasieskolan. Dessa områden är f. n. industri och hantverk, handels-och
konlorsyrken samt vård m.m. Statsbidrag för inbyggd utbildning bör utgå på lika
villkor oavsett om utbildningen genomförs inom ramen för gymnasieskolan eller
komvux. Vad gäller industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken
innebär del ett statsbidrag med ett visst belopp per elev och timme hos
företaget. Beträffande vård m.m. lämnas f.n. bidrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt ett annat system. Regeringen har i årets
budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 136 f.) föreslagit att
bidraget fill inbyggd utbildning beträffande värd m. m. skall upphöra. Om så
sker bör inte komvux kunna få statsbidrag till inbyggd utbildning inom delta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bidrag för inbyggd utbildning inom komvux skall
kunna utgå utan att orsaka en merkostnad för staten krävs att motsvarande
kostnadsminskning genomförs. Det bör ske genom erforderlig neddragning av kommunens
timresurser som avser undervisning genom egna lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening inte lämpligt att i förväg
fastslå hur stor omfattning inbyggd utbildning får ha i en kommun eller totalt
inom komvux i landet. Beslutanderätten över vilken utbildning som skall
anordnas i komvux ligger lokalt, på skolstyrelsen resp. utbildningsnämnden. Det
bör gälla även för inbyggd utbildning. Det bör sedan ankomma på SÖ att besluta
vilken minskning av timramen för yrkesinriktad utbildning i den aktuella
kommunen som erfordras för att täcka kostnaderna för statsbidraget till
inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schablontillägg bör utgå i vanlig ordning inom timramen
för högsta antal lektioner enligt timplanen för kurser som faktiskt anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Kostnader för inbyggd utbildning vid SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Kostnader för inbyggd utbildning vid SSV får
bestridas enligt beslut av SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV-promemorians förslag: Styrelsen för resp. skola bör
besluta om vilka kurser som skall anordnas som inbyggd utbildning inom ramen
för det antal undervisningstimmar som skolan disponerar (promemorian s. 57).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Synpunkter saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: SÖ bör enligt vad jag tidigare
föreslagit (avsnitt 7.2) få besluta om i vad mån utbildning skall få anordnas
som inbyggd utbildning i SSV. Det bör också få ankomma på SÖ all inom ramen för
oförändrade totala kostnader besluta hur stora medel som får las i anspråk för
inbyggd utbildning i SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Stödåtgärder för elever med handikapp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Statsbidrag till skolskjutsar, personell
assistans och andra stödåtgärder för hörselskadade, synskadade och
rörelsehindrade elever i grundvux och komvux utgår som hittills efter ansökan
av skolstyrelsen. Motsvarande gäller beträffande SSV. SÖ bör t. v. besluta i
varje särskilt fall. Försöksverksamhet bör få inledas i syfte att finna vägar
att decentralisera besluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Statsbidrag till tekniska hjälpmedel, skolskjutsar, personell
assistans och andra tekniska stödåtgärder för hörselskadade, synskadade och
rörelsehindrade elever i komvux och grundvux skall utgå enligt nu gällande
regler. Ansökningarna handläggs t. v. av SÖ. Om ärendemängden ökar, bör andra
alternativ övervägas (se betänkandet s. 331).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
SHR framhåller att nuvarande bestämmelser innebär en administrativ otymplighet.
Det vore rimligt all skolstyrelserna fritt kunde disponera vissa medel för
dessa ändamål. HCK anser att länsskolnämnderna bör överta uppgiften att
fördela dessa statsbidrag. De handikappades riksförbund anser att SÖ bör
fördela detta statsbidrag som bör vara "öronmärkt". Sveriges Dövas
Riksförbund konstaterar alt döva är hänvisade till lolkhjälp, eftersom det är
svårt att uppnå idealsiluationen med undervisning pä teckenspråk. SÖ:s
handläggning har i stort fungerat bra. Det finns knappast några
samordningsvinster att göra genom att fördela tolkresurser på
länsskolnämndsnivå (se bil, 2 avsnitt 17,2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSV-promemorians
förslag: Statsbidrag till tekniska stödåtgärder bör kunna utgå enligt samma
bestämmelser som för komvux (betänkandet s, 51),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Statskontoret efterlyser en analys av förutsättningarna att sammanföra
hanteringen av ärenden om statsbidrag till tekniska stödåtgärder till SIL,
alternativt talboks- och punktskriflsbibliotekel, Länsskolnämnden i
Väslernorrlands län anser att handläggningstiden av detta statsbidrag måste
bli kortare (se bil, 4 avsnitt 11),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för mitt förslag: Handikappade utgör en prioriterad målgrupp för komvux, grundvux
och SSV. En förutsättning för att de skall kunna studera är ofta att de har
tillgång till tekniska hjälpmedel, specialanpassade läromedel, lolkhjälp och
personell assistans. Synskadade och rörelsehindrade kan behöva hjälp att ta
sig till skolan. Vidare måste skollokalerna vara anpassade så att dessa elever
kan komma in i och röra sig inom lokalerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
redovisar att ungefär två tredjedelar av samtliga kommuner har gjort särskilda
insatser av större eller mindre omfattning i syfte att rekrytera prioriterade
målgrupper till studier. Oftast har rekryteringen inriktats mot
korttidsutbildade och invandrare och i mindre utsträckning mot handikappade.
Del framgår inte av någon statistik hur mänga elever med handikapp av olika
slag som studerar i komvux och grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har bidrag till stödåtgärder av olika slag ärligen beviljats av
SÖ för i genomsnitt ca 180 elever i komvux. Behoven av statsbidrag varierar
starkt från kommun till kommun och frän år till är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har godkänt att landstingskommunerna i egenskap av sjukvårdshuvudmän den 1
juli 1984 tar över ansvaret för tillhandahållande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tekniska
hjälpmedel förelever med handikapp (prop. 1982/83: 174, SfU 26, SoU 40, rskr
367). Kommunerna (eller i förekommande fall landstingskommunerna i egenskap av
ulbildningshuvudmän) skall även fortsättningsvis ha ansvaret för
lokalanpassning. Läromedel omfattas inte av omläggningen. Ansvaret för att
elever med handikapp i bl. a. komvux och SSV förses med behövliga läromedel
åvilar rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade (RPH).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De bidrag av statsmedel
som f. n. utgår för anskaffning av tekniska hjälpmedel för elever med handikapp
i grundvux, komvux och SSV upphör i och med att landstingskommunerna övertar
ansvaret. De bidrag som hittills har kunnat utgå för stödåtgärder i övrigt,
dvs. skolskjutsar, personell assistans inkl. lolkhjälp och andra stödåtgärder
för elever med handikapp, skall utgå även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
specialdeslineral statsbidrag för personell assistans för elever med handikapp
i grundskolan och gymnasieskolan utgår inte längre. Med hänsyn till den ojämna
fördelningen mellan olika kommuner av elever med handikapp i komvux och
grundvux och med hänsyn till den starka variationen i behov från individ till
individ måste emellertid resurserna för vuxenutbildningens del t. v. behållas
samlade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag förutsätter att
omläggningen den 1 juli 1984 vad gäller tekniska hjälpmedel kommer att medföra
att antalet ärenden av detta slag minskar något. Det finns därför enligt min
mening skäl alt t. v. låta SÖ handlägga de ärenden beträffande stödåtgärder som
återstår efter omläggningen. Framliden får utvisa vilka möjligheter som finns
att förenkla hanteringen av dessa frågor. Försöksverksamhet bör kunna anordnas
för att finna lämpliga former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang vill jag erinra om att planeringsberedningarna enligt
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) kommer att kunna göra
framställningar hos SÖ beträffande medel ur den del av anslaget Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna som är avsedd för särskilda ändamål inom komvux
och grundvux. Dessa medel skall kunna användas även för regionala åtgärder för
elever med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Den rättsliga regleringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De grundläggande bestämmelserna om kommunal och statlig utbildning för
vuxna införs i en särskild lag som träder i kraft den I juli 1985. Lagförslag
föreläggs riksdagen under är 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningens
förslag: Föreskrifter om vuxenutbildningsformerna med kommun som huvudman bör
finnas i skollagen i den mån som motsvarande föreskrifter för ungdomsskolan
finns där (se betänkandet s. 334-335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och 383-389). Förslaget är utformat som kompletteringar
till del förslag till ny skollag som lagts fram av skolförfattningsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla som har yttrat sig i frågan
tillstyrker att vissa föreskrifter om komvux och grundvux skall tas in i
skollagen. Kommunförbundet tillstyrker förslaget, men framhåller att skollagen
inte bör belastas med detaljregler. Skolförfatlningsutredningen delar
komvux-utredningens uppfattning men framlägger ett eget förslag, som på en del
punkter skiljer sig från komvux-utredningens vad gäller dispositionen och
avvägningen av vad som bör regleras i lag (se bil. 2 avsnitt 18).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: F. n. regleras grundvux, komvux och
SSV inte genom någon lag utan helt genom författningar av lägre valör.
Författningarna innebär skyldigheter för kommuner i fråga om grundvux och för
kommuner och landstingskommuner när del gäller bl. a. interkommunal ersättning
för komvux. Dessa åligganden har kunnat föreskrivas med stöd av lagen
(1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning, den s.k. bemyndigande-lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar komvux-utredningens uppfattning alt de
grundläggande bestämmelserna om grundvux och komvux bör meddelas i form av
lag. Åven vissa bestämmelser om SSV bör fä lagens form. Jag är emellertid inte
beredd att redan nu lägga fram förslag till lagbestämmelser. Vissa tekniska
frågor beträffande lagbestämmelserna har nämligen samband med annan
lagstiftning på utbildningsområdet. Inom regeringskansliet bereds f.n. bl. a.
skolförfaltningsutredningens förslag till ny skollag och SFI-kommil-téns
förslag rörande undervisning i svenska m. m. för vuxna invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom de förändringar av bl. a. komvux som genomförts
genom beslut av regering och riksdag under senare år och genom de förändringar
som föranleds av mina förslag i dag har den kompetensinriktade vuxenutbildningens
roll i utbildningssystemet markerats tydligare. Motiven för alt sammanföra
lagbestämmelserna med dem som gäller för det övriga skolväsendet har därför
förlorat i styrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar därför att de grundläggande bestämmelserna om
grundvux, komvux och SSV meddelas i en särskild lag. Förslag till en sådan lag
bör föreläggas riksdagen under är 1984. Lagen kan dä träda i kraft den 1 juli
1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Mina förslag rörande kommunal och statlig
utbildning för vuxna genomförs senast den 1 juli 1985. Regeringen avgör den
närmare tidpunkten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för mitt förslag: Min principiella inställning är att
förenklingar och förbättringar bör genomföras så snabbt det går. Vissa
förändringar kräver en något längre förberedelsetid än andra. När det gäller t.
ex. revision av en läroplans mål och riktlinjer, kursplaner och timplaner är
det ofta nödvändigt att de beslutade förändringarna är kända av dem som skall
tillämpa dem i relativt god tid före genomförandetidpunkten. I andra fall kan
förändringarna vara av sådan art att ett mycket snabbt genomförande kan vara
att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana förslag som inte ändrar de grundläggande ekonomiska
och organisatoriska förutsättningarna för utbildningen bör kunna genomföras
redan den 1 juli 1984. Samtliga förslag bör vara genomförda senast den 1 juli
1985. Regeringen bör få avgöra när inom den angivna tidsrymden som de nya
reglerna skall träda i kraft. Beträffande ikraftträdande av lagen hänvisar jag
till vad jag nyss har anfört (avsnitt 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör ankomma pä regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att avgöra vilka övergångsbestämmelser som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna mina
förslag om skyldighet för kommuner och landstingskommuner att främja vuxnas
deltagande i utbildning och om att kommuner och landstingskommuner inte längre
skall behöva särskilt medgivande för att få anordna komvux (avsnitten 4.1 och
4.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna milt
förslag om en i princip kostnadsfri utbildning för eleverna i grundvux, komvux
och SSV med angivna undantag (avsnitt 4.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
principer som jag har förordat om intagning i grundvux eller komvux i annan
kommun än hemkommunen och om interkommunal ersättning (avsnitten 4.4 och 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag har förordat om målgruppen för grundvux (avsnitt 4.6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna mina
förslag om att vuxenutbildningsräd inte längre skall få vara intagningsnämnd
för komvux och om en gemensam intagningsnämnd för SSV (avsnitten 4.7 och 4.9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna mina
förslag om mål, målgrupper och prioriteringar för SSV samt om beslut av
skolöverstyrelsen angående yrkesinriktad utbildning vid SSV (avsnitt 4.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna mitt
förslag om att nybörjarkurser i tyska och franska skall hänföras till etapp 2
och utgöra gymnasieskolkurser (avsnitt 5.1),</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mina förslag om betyg
i grundskolekurser och vissa särskilda yrkesinriktade kurser (avsnitten 5.2 och
5.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om
slutbetygets innehåll och kompetensvärde (avsnitt 5.3),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om
orienteringskurser inom komvux (avsnitt 5.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om
grundskolekurser på invandrarspråk (avsnitt 5.6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mina förslag om
elevantal i komvux-kurs, om samläsning och regler för deltagarantal vid sådan
samt om en särskild delram av undervisningstimmar för start av kurser i komvux
med lägre deltagarantal än som normalt krävs (avsnitten 6.1-6.4 och 9.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag föreslagit om
att grundvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier och om ändrade grunder
för timersättning vid studier i grundvux (avsnitten 6.5 och 6.6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag angående
beslut om skiljande av elev från utbildningen i grundvux (avsnitt 6.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mina förslag om
informations- och samrädsskyldighet för rektor gentemot företrädare för
eleverna inom grundvux, komvux och SSV samt om att endast en konferens skall
vara obligatoriskt samverkansorgan inom grundvux, komvux och SSV (avsnitt 6.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag att
ärenden om skiljande av elev frän utbildningen i komvux eller SSV skall
handläggas av skolstyrelsen (avsnitt 6.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om att
möjlighet införs att anordna praktisk arbetslivsorientering inom komvux
(avsnitt 7.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mina förslag om
möjlighet till inbyggd utbildning i komvux och SSV, statsbidrag till inbyggd
utbildning i komvux och beslut av skolöverstyrelsen om hur stora medel som får
tas i anspråk för inbyggd utbildning i SSV (avsnitten 7.2, 9.4 och 9.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna att vidgat samarbete
mellan komvux och SSV prövas i försöksverksamhet och utvecklingsarbete och att
därvid inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV avvikelser
får göras från gällande regler och omfördelningar får göras mellan anslag
(avsnitt 8.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mina förslag om att
landstingskommunerna inom sin komvux får anordna särskild yrkesinriktad
utbildning inom sädana utbildningsområden som en landstingskommuns gymnasieskola
kan omfatta samt om alt länsskolnämnden i vissa fall skall besluta om rätt all
anordna yrkesinriktade komvux-kurser inom sådana utbildningsområden (avsnitt
8.2),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om
försöksverksamhet med uppdragsutbildning anordnad inom komvux och SSV (avsnitt
8.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om att
länsskolnämnderna skall la initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna
angående grundvux och komvux (avsnitt 8.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna mitt förslag om
ändring i statsbidragssystemet för grundvux (avsnitt 9.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat
om användningen av schablontill-läggen för komvux och grundvux (avsnitt 9.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat
om genomförandetiden för mina förslag (avsnitt 11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad
jag har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kartläggning av
utbildningsbehov och översyn av Lvux 82 (avsnitten 5.7 och 5.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stödåtgärder för handikappade
elever i grundvux, komvux och SSV (avsnitt 9.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING AV KOMVUX-UTREDNINGENS HUVUDBETÄNKANDE
(SOU 1982:29) KOMVUX - KOMMUNAL UTBILDNING FÖR VUXNA</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs arbete (kapitel 1)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningen, som började sitt arbete under hösten
1978, har haft till uppgift att göra en översyn av den kommunala
vuxenutbildningen (komvux) och föreslå åtgärder för att förbättra möjligheterna
för utbild-ningsmässigt eftersatta och därför prioriterade målgrupper att fä
kompe-tensgivande utbildning. Kommittén har kartlagt verksamheten genom en
enkätundersökning och genom besök i kommuner och överläggningar med
organisationer och myndigheter. Tillsammans med skolöverstyrelsen (SÖ) har
kommittén gjort en sammanställning av forskningsresultat som berör komvux
(Kommunal vuxenutbildning. Översikt över forsknings- och utvecklingsarbete).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux förhällande till studieförbund behandlade kommittén
efter samråd med folkbildningsutredningen i ett delbetänkande Komvux och
studieförbund. Arbetsfördelning och samråd (SOU 1979:92). Efter att ha fått
tilläggsdirektiv redovisade kommittén också sina överväganden och förslag
beträffande statens skolor för vuxna i ett delbetänkande Statens skolor för
vuxna. Varvad undervisning och brevundervisning i grundskolans och
gymnasieskolans ämnen (DsU 1979: 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har utarbetat förslag till läroplan för komvux
och tim- och kursplaner för grundskolkurser som efter beslut av riksdagen
kommer att tillämpas fr.o.m. läsåret 1982/83. Kommittén har också i en särskild
skrivelse till regeringen föreslagit kompletteringar till läroplan för komvux i
fråga om mål och riktlinjer för syo, etappindelning av gymnasieskolkurser,
kursplaner för gymnasieskoletapperna, avgångsbetyg som ger allmän behörighet
och mål och riktlinjer för grundutbildning för vuxna (grundvux).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för kommitténs arbete har delvis ändrats
genom till-läggsdirektiv att kommitténs förslag skall kunna genomföras inom
ramen för oförändrade resurser och leda till ökad kommunal självstyrelse och
kostnadsbesparingar i den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux tillkomst, utveckling och nuvarande verksamhet
(kapitel 2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux inrättades genom riksdagsbeslut 1967 i anslutning
till regeringens proposition 1967:85 och började sin verksamhet fr. o. m.
höstterminen 1968. Tidigare fanns kvällsgymnasier med studieförbund eller
kommuner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som huvudmän, statliga skolor för vuxna och s. k.
deltidskurser för vuxna vid yrkesskolorna. Komvux uppgift var att ge vuxna
samma kompetens som ungdomar fick i grundskolan och gymnasiet, och
ungdomsskolans läroplaner gällde i tillämpliga delar även för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utmärkande för komvux blev redan från början att
undervisningen organiserades som ett ämneskurssystem med koncentrationsläsning
och i genomsnitt endast 40-45% av ungdomsskolans timtal i varje ämne, Komvux
föriades i flertalet kommuner till skolenhet för ungdomsutbildning, och
ungdomsskolans lokaler, utrustning och personal utnyttjades även för
undervisningen inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuduppgiften för komvux var i inledningsskedet att ge
vuxna behörighet för högre studier. Tyngdpunkten låg på gymnasieutbildning. 1
början av 1970-talet kom emellertid vuxenutbildningens fördelningspolitiska uppgifter
i ökande grad att betonas även för komvux. Grundskolutbildning kom därför att
prioriteras. Under senare hälften av 1970-talet uppmärksammades även komvux
roll i ett system med återkommande utbildning. En viktig uppgift för komvux
blev att stärka individens ställning på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsinriktad utbildning skulle prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter förslag från kommittén har mål och målgrupper för
komvux fastställts i läroplan för komvux (Lvux 82).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundregeln att kurs får starta om antalet deltagare
beräknas varaktigt uppgå till lägst 12 ledde i inledningsskedet till en
regional obalans i kursutbudet. Bestämmelserna har senare ändrats så att kurs
i glesbygd får starta med varaktigt lägst 8 deltagare. Åven vissa prioriterade
utbildningar samt kurser för vissa prioriterade grupper får starta med lägre
antal deltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux fick 1975 egna lärartjänster för den teoretiska
utbildningen och 1979 för den yrkesinriktade utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsprogrammet inom komvux har successivt anpassats
till de nya läroplaner som införts för grundskolan och gymnasieskolan. Hösten
1978 startade försöksverksamhet med etappindelade kurser i 13 kommuner. Fr. o.
m. läsåret 1982/83 gäller läroplan för komvux (Lvux 82).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesskolornas deltidskurser bedrevs under åren 1968- 1971
som kommunal vuxenutbildning vid yrkesskolor och överfördes 1971 till enheter
med kommunal vuxenutbildning som särskild yrkesinriktad utbildning. Läsåret
1975/76 inleddes försöksverksamhet inom komvux med kurser motsvarande
gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer med undantag av jord- och
skogsbrukslinjerna och vårdlinjen. I förordningen föreskrevs att centralt och
lokalt samråd med arbetsmarknadens parter skulle hållas fr. o. m. den 1 juli
1977 i fråga om yrkesinriktad utbildning. Fr. o. m. den I juli 1978 får komvux
i princip omfatta hela gymnasieskolans program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet kommuner som anordnar komvux har ökat under hela
tiden som komvux existerat. Läsåret 1980/81 var enligt uppgift från SÖ komvux
anordnad i 278 primärkommuner och 19 landstingskommuner. I april 1981 fanns det
sammanlagt 86 särskilda skolenheter för vuxenutbildning i 73 kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet elever och kursdeltagare har ökat kraftigt. Enligt
senast tillgängliga siffror frän statistiska centralbyrån (SCB) omfattade
komvux vårterminen 1980 ca 162000 elever eller ca 320000 kursdeltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även antalet undervisningstimmar i komvux har ökat.
Antalet undervisningstimmar för gymnasieskolkurser har sedan budgetåret
1971/72 fått öka med endast 10% ärligen och sedan budgetåret 1978/79 inte alls.
Inte heller antalet grundskoltimmar har fr.o.m. budgetåret 1980/81 fått öka.
För grundskolkurser beräknades för budgetåret 1981/82 961 000 undervisningstimmar,
för gymnasieskolkurser i teoretiska ämnen 1086930 undervisningstimmar och för
gymnasieskolkurser i yrkesinriktade ämnen 771070 undervisningstimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårterminen 1980 svarade dagkurser för 79% av deltagarna i
grundskolkurser, 84% av deltagarna i gymnasieskolkurser motsvarande tvååriga
teoretiska linjer i gymnasieskolan och 57% av deltagarna i kurser motsvarande
tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan. Endast en tredjedel av deltagarna i
yrkesinriktade kurser läste pä dagtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom komvux regleras av förordningen om
kommunal och statlig vuxenutbildning (SFS 1971:424). Till förordningen utfärdar
SÖ föreskrifter och allmänna råd som publiceras i SÖ:s författningssamling. De
senaste finns samlade i SÖ-FS 1981:37. Föreskrifter om lärartjänster finns i
förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun (SFS 1975:337).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén gör i kapitel 2 en sammanfattning av nuvarande
bestämmelser för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheter av komvux (kapitel 3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att sammanställa material från SCB och SÖ och med
hjälp av kommitténs översikt över FoU som berör komvux och resultat från kommitténs
enkätundersökning redovisar kommittén hur komvux fungerat i några olika
avseenden. Kommittén konstaterar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att många kommuner gjort särskilda insatser för att
rekrytera korttidsutbildade; invandrare och handikappade, att andelen
korttidsutbildade i grundskolkurser ökat något under senare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hälften av 1970-talet, att de studerande i komvux i olika
avseenden är resursstarkare än genomsnittsbefolkningen, att ca 15% av
deltagarna i komvux är invandrare, att invandrarna har stora problem på grund
av dåliga kunskaper i svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och otillräckliga kunskaper i det ämne de studerar, att
kurserna i komvux under senare hälften av 1970-talet blivit betydligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer heterogena, att det fortfarande för stora grupper
vuxna finns många både yttre och psykologiska hinder för att delta i komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att kvinnorna utgör 69% av eleverna i komvux,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
medianåldern för elever i grundskolkurser höjts något under slutet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av 1970-talet, att medianåldern för elever i
gymnasieskolkurser sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor majoritet av deltagarna i komvux (90-95%) anser
att undervisningen fungerar mycket bra, säger sig trivas och har inga förslag
till ändringar. Detta gäller studerande som fullföljt eller fortfarande finns
kvar i utbildningen. Ett problem utgör studieavbrotten. Enligt SCB avbryter i
genomsnitt ca 15% av deltagarna per termin sina studier i komvux. För kurser
som pågår längre än en termin tillkommer avbrott mellan terminerna.
Sammanhållna kurser på dagtid och yrkesinriktad utbildning uppvisar betydligt
lägre avbrottsfrekvens än kvällskurser i allmänna ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs FoU-översikt ger en nyanserad och ganska
komplicerad bild av avbroltsorsaker. Studieavbrott beror ofta på en rad
samverkande faktorer både i den studerandes arbets- och familjesituation och i
studiesituationen. Antalet studieavbrott bör kunna begränsas bl. a. genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bättre
information om studierna i komvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långsammare
studietakt, särskilt i början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>större
deltagarinflylande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bättre
anpassning av innehåll och arbetsformer till deltagarnas behov och
förutsättningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bättre kontakt
mellan lärare och kursdeltagare och mellan kursdeltagarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trygghet i
studiesituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att undervisningen på dagtid ökat
kraftigt under senare hälften av 1970-talet särskilt i grundskolkurser och
kurser motsvarande tvååriga teoretiska linjer. Denna tendens tycks emellertid
ha brutits under de senaste åren på grund av bristen på lokaler och utrustning
och svårigheter att få utbildningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd för
utbildning inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet studerande i komvux har som mål att skaffa sig
kompetens i enstaka ämnen bl. a. för behörighet för fortsatta studier. Av de
dagstuderande avser dock ca 60% att skaffa sig fullständig grundskolkompetens
eller gymnasieskolkompetens. Under de senaste åren har i komvux per år
utfärdals ca 3000 slutbetyg och ca 1 400 avgångsbetyg motsvarande tvåårig
teoretisk linje och ca I 600 avgångsbetyg motsvarande tre- och fyraårig lirije
i gymnasieskolan. Många använder sina avgångsbetyg till att söka inträde till
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s petila, i skrivelser till regeringen och till
komvux-utredningen och vid uppvaktningar har påtalats en del problem i komvux
och framförts följande önskemål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antalet
undervisningstimmar för gymnasieskolkurser bör få öka med minst 10% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Timtalet i
olika ämnen bör få ökas utöver det i timplanerna angivna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För att invandrarna skall klara
sina studier krävs dels bättre kunskaper i svenska, dels undervisning pä
invandrarspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det krävs en bättre regional
samordning mellan olika kommuner och en samplanering mellan komvux och AMU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resurserna för syo och kurativa
insatser i komvux måste ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De administrativa resurserna
för yrkesinriktad utbildning behöver utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brislen på lokaler och
utrustning särskilt för yrkesinriktad utbildning behöver lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inbyggd utbildning bör få
anordnas även i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det finns vissa problem i fråga
om gränsdragningen mellan komvux och folkhögskolan, särskilt de s. k.
dagfolkhögskolorna, och mellan komvux och högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det sker en viss överströmning
till komvux av elever från gymnasieskolan av betygstaktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den regionala obalansen i
fråga om förbrukningen av undervisningstimmar i komvux har påtalats i många
sammanhang. Kommittén har jämfört förbrukningen av undervisningstimmar i
förhållande till antalet invånare i olika kommuntyper under budgetåren 1973/74
och 1980/81. Kommittén konstaterar att en betydande utjämning skett. I fråga om
förbrukningen av undervisningstimmar för grundskolkurser per' 1 000 invånare
finns det knappast några skillnader mellan olika kommuntyper. I fråga om den sammanlagda
förbrukningen av både grundskol- och gymnasieskollimmar finns del fortfarande
vissa skillnader mellan kommuner med mer än 30000 invånare och kommuner med
färre än 30000 invånare. Glesbygdskommuner som kan tillämpa bestämmelser om
lägre antal deltagare för att fä starta kurser tycks dock vara gynnade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s uppföljning av
verksamheten i komvux är den stora majoriteten av kursdeltagarna mycket
positiv till utbildningen. Utöver kunskaper och betyg har deltagarna fått ökat
självförtroende och intresse för fortsatt utbildning. Men skolledare, lärare
och kursdeltagare pekar ocksä på en del problem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>svårigheter i små och
medelstora kommuner att starta kurser på grund av för få sökande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>brist på lokaler och
utrustning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dålig vuxenanpassning av undervisningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>behov av lärarfortbildning i
vuxenpedagogik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>heterogena
undervisningsgrupper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för lågt timtal i vissa ämnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alltför lärardominerade
arbetsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den lokala skolstyrelsens
intresse varierar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det stora flertalet kursdeltagare i komvux ger även enligt
kommitténs FoU-översikt ett mycket positivt omdöme om undervisningen i komvux
både i fråga om dess kompetensgivande sida och personlighetsutveckling. Men
ganska många kursdeltagare efterlyser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>större
medinflytande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en aktivare
elevroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bättre
anpassning av innehåll och arbetsformer till olika individer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långsammare
sludielakt, bättre samarbete och större trygghet i undervisningssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I FoU-översikten ställs frägan i vilken utsträckning
komvux med nuvarande utformning och resurser är anpassad alt möta en ökad
andel resurssvaga och möjliggöra för dem att fullfölja utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redovisar tre uppföljningsundersökningar av
elever i komvux. En stor majoritet av kursdeltagarna i grundskolkurser och
teoretiska gymnasieskolkurser i Örnsköldsvik 1974-1978 anser sig ha fått sina
slu-diemål uppfyllda genom studierna i komvux. Drygt hälften fortsatte till
andra studier och många har fått arbete. I undersökningen konstateras att resultatet
av de kortutbildade deltagarnas vuxensludier har visat sig vara mycket gott
såväl vad gäller personlighetsutvecklande faktorer som studieresultat i form
av betyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas också en undersökning 1980 av
samtliga elever vid Stockholms vuxengymnasier som 1973 och 1974 tog fullständig
grundskol-eller gymnasieskolkompetens. Denna uppföljningsstudie har visat ■
att komvux fungerat mycket bra som grund för vidare utbildning (65%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsatte att studera), att en tredjedel har fått arbete
på grund av komvux-studierna, att många har kunnat avancera i sitt arbete på
grund av studierna (ca</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20%), att 15 % anser sig klara sina arbetsuppgifter
bättre,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att ca 20% av kvinnorna har kommit in på arbetsmarknaden
och många arbetslösa har fått nytt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB har undersökt sysselsättning hos elever i komvux både
före och efter studierna. I fråga om elever i yrkesinriktad utbildning
konstaterar SCB en viss förskjutning mot yrken med krav pä högre/längre
utbildning. Av dem som före studierna var hemarbetande eller studerande har omkring
hälften fått arbete efter komvux-studierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 SCB:s uppföljning av dem som studerade ämnen motsvarande
tre- och fyraåriga linjer konstateras en ännu större yrkesrörlighet. Ca 37%
fortsatte sina studier vid högskolan efter komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet konstateras slutligen att dessa
uppföljningsundersökningar omfattat endast dem som avslutat sina studier i komvux
och dem som fortfarande studerade och ger bl. a. därför en mycket positiv bild
av undervisningen i komvux. Vid en bedömning av komvux måluppfyllelse måste
man emellertid också beakta all ganska många avbryter sina studier och att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komvux inte i tillräcklig utsträckning lyckats rekrytera
prioriterade målgrupper. Det finns en målkonflikt i att komvux skall rekrytera
korttidsutbildade vuxna och med begränsade resurer för undervisning och
elevvård uppfylla högt ställda krav pä kunskaper, färdigheter och
personlighetsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundvux tillkomst, utveckling och nuvarande verksamhet
(kapitel 4)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundutbildning för vuxna (grundvux) startade i sin
nuvarande form den 1 juli 1977. Grundvux syfte är enligt förordningen om
grundutbildning för vuxna (SFS 1977:537):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all förmedla
kunskaper och färdigheter som är oundgängliga för den enskilde i samhället och
som kan utgöra grund för yrkesutövning och vidareutbildning samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att utveckla de
studerandes förmåga att kritiskt undersöka sin egen situation i det omgivande
samhället och stimulera dem till att medverka i samhällets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundvux vänder sig till både invandrare och svenskar. Den
omfattar grundläggande utbildning i läsning, skrivning och matematik pä en nivå
som motsvarar högst årskurs 6 i grundskolan. Samhälls- och naturorienterande
moment skall ingå i undervisningen. Undervisningen bör för invandrare helt
eller delvis anordnas pä hemspråket om den studerande önskar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom grundvux regleras av förordningen om
grundutbildning för vuxna till vilken SÖ utfärdat föreskrifter och allmänna
råd (SÖ-FS 1981:19). Varje kommun är skyldig att sörja för att grundvux
anordnas för den som behöver det och att information om grundvux sprids.
Grundvux skall organisatoriskt knytas till komvux om inte särskilda skäl
föranleder annat. Skolpoäng beräknas för grundvux på samma sätt som för komvux.
Grundvux har inga egna lärartjänster, ulan undervisningen i grundvux får ingå i
tjänst som lärare vid grundskolan och i tjänst som lärare vid skolväsendel i
kommun. Åven limlärare får anställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensktalande har rätt att tas in i grundvux om deras
kunskaper i läsning, skrivning eller matematik bedöms ligga under medelnivån
för elever som har gått igenom årskurs 4 i grundskolan. Icke svensktalande
■ har rätt att tas in i grundvux om de inte kan läsa och skriva på sitt
hemspråk eller har kortare utbildning än vad som motsvarar fyra års
heltidsstudier i Sverige eller saknar motsvarande kunskaper i läsning,
skrivning eller matematik. Lägsta ålder för intagning är 16år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För undervisningen i grundvux gäller f. n. läroplan för
grundskolan i tillämpliga delar och fr.o.m. läsåret 1982/83 läroplan för komvux
(Lvux 82).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag för undervisningen i grundvux utgår för sju
timmar per vecka för varje elev upp t. o. m. fyra elever och för fyra timmar
per vecka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
varje elev därutöver beräknat pä 37 veckor av redovisningsåret. Inom den ram
som därigenom erhålls har kommunerna frihet att organisera undervisningsgrupper
saml besluta om hur undervisningsresursen skall fördelas, hur mänga timmar per
vecka och under hur många veckor undervisningen skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
grundvux finns ett schablontillägg för information, uppsökande verksamhet,
studiehandledning, studie- och yrkesorientering, studiebesök, kurativa
insatser, tolkning och stödundervisning. Schablontilläggel utgör 15% av antalet
lektioner multiplicerat med timarvodet enligt BT 12:0. Dessutom kan statsbidrag
utgå till tekniska stödåtgärder för handikappade efter särskild ansökan från
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
deltagarna i grundvux utgår timersättning för högst 28 lektioner per vecka och
totalt högst för 1 120 lektioner eller om särskilda skäl föreligger för
ytterligre 1 100 lektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
kommuner som anordnar grundvux har ökat snabbt sedan 1977 och uppgick 1981 till
243. Såväl antalet deltagare som antalet undervisningstimmar har mer än
tredubblats under åren 1977-1980. 1 mars 1981 fanns i grundvux 8 042 deltagare
av vilka 5 394 var invandrare och 2 648 var svenskar. Antalet svenskar har under
de senaste åren ökat snabbare än antalet invandrare. Assyrier/syrianer utgjorde
i mars 1981 den största gruppen bland invandrarna. De största språkgrupperna
var turkiska, finska, grekiska och spanska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tio största grundvux-kommunerna hade sammanlagt 39% av antalet deltagare i
grundvux. Andelen enskild undervisning har minskat för varje år och grupperna
har blivit större. I mars 1981 var det genomsnittliga antalet deltagare per
grupp i hela landet 3,1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
av grundvux (kapitel 5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
konstateras att både antalet deltagare och antalet undervisningstimmar i
grundvux ökat mycket kraftigt under de senaste åren, SÖ har ärligen följt upp
verksamheten genom statistiksammanställning, enkäter till skolledare, lärare
och deltagare samt genom korltidsförordnade gymnasieinspeklörer. Även några
FoU-projekl har behandlat grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolledare
och lärare önskar förbättringar inom bl, a, följande områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>resurser till ändamålsenliga
lokaler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lärartjänster, lärarutbildning
och fortbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>läromedel både pä svenska och
invandrarspråk och i svenska som främmande språk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ändrade intagningsbestämmelser
så att sökande som inte uppnått nivån för årskurs 6 i läsning, skrivning eller
matematik kan tas in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utbyggd undervisning på
invandrarspråk och samarbete mellan lärare som undervisar på svenska och
hemspråkslärare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bättre resurser för syo,
kurativa insatser, hälsokontroll och barntillsyn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dellagarna önskar förbättringar på bl. a. följande
områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer
undervisning pä invandrarspråk och bättre läromedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fler timmar med
timersättning och bättre villkor för limersättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barntillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhöll i en skrivelse till regeringen (februari 1979)
bl. a. följande behov:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda
lärartjänster för grundvux och särskild lärarutbildning för grundvux-lärare,
även för lärare som kan undervisa pä invandrarspråk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intagningsreglerna
bör ändras sä att den som saknar kunskaper och färdigheter i alt läsa, skriva
eller räkna motsvarande årskurs 6 i grundskolan får tas in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda
läromedel för grundvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hyresbidrag
till lokaler för grundvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>höjning av
schablontilläggel från 15% till 25%; även kostnader för barnfillsyn bör i vissa
fall få bestridas ur schablontillägget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>höjning av
antalet undervisningstimmar för vilka timersättning kan utgå till 3000 för
deltagare som inte har latinskt alfabete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s föreskrifter om grundvux 1981 (SÖ-FS 1981:19) har
förändringar gjorts i förhållande till tidigare utfärdade anvisningar bl. a. på
följande områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuxna psykiskt
utvecklingsstörda tillhör inte målgruppen för grundvux. Om de inte får annan
utbildning har dock kommunen skyldighet alt la in dem i grundvux under
förutsättning att de kan tillgodogöra sig undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det råder
tveksamhet om en sökandes behörighet för grundvux med hänsyn till tidigare kunskaper
och färdigheter, bör vederbörande tas in på prov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisningen
i all läsa och skriva skall om möjligt och om deltagaren önskar det ges på
hemspråket och kombineras med undervisning i alt läsa och skriva på svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syon spelar en
viktig roll och bör fä ett ökat utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid planeringen
av grundvux bör särskilt uppmärksammas att antalet undervisningslimmar inte bör
vara fler per vecka än att deltagaren har möjlighet att tillgodogöra sig
undervisningen. Undervisningen skall företrädesvis ges i grupp och för vissa
grupper spridas på fler än 37 veckor under läsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ-FS 1981:20 betonas att det för närvarande inte finns
någon idealisk lärarutbildning för grundvux. Det kan därför vara lämpligt med
lärariag bestående av flera olika lärarkategorier. Vid tillsättning av
lärartjänster bör även andra faktorer än formella meriter beaktas, t. ex.
erfarenheter av invandrar- och vuxenundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SÖ:s uppföljning av verksamheten inom grundvux redovisas
också studieavbrott och orsakerna till studieavbrott enligt lärares
uppfattning. År 1978 avbröt 297 deltagare utbildningen (11 % av samtliga 2658
deltagare).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rapporten 1980 var de viktigaste orsakerna fill
studieavbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjukdom eller
graviditet (25%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska skäl
(20%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fått arbete
(20%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flyttal (18%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sociala problem
eller familjeproblem (12%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s uppföljning är studieavbrotten inte alltid
definitiva. Det krävs emellertid ofta särskilda insatser för alt avbrytarna
skall återuppta studierna. En del deltagare avbryter grundvux för att övergå
till annan utbildning, främst AMU. Del framgår inte i vilken utslräcking
avbrott beror på faktorer i själva undervisningssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ:s ärliga undersökningar av grundvux tycks
informationen om grundvux välla särskilda problem, eftersom man sällan kan nå
målgruppen med skriftlig information. De mest anlitade informationskanalerna
har därför varit arbetsförmedling, socialbyrå, fackliga organisafioner,
SSA-räd, vuxenutbildningsråd och studieförbund. Särskilt stor genomslagskraft
hade ett par informationsprogram som Utbildningsradion gjorde om vuxna med läs-
och skrivsvårigheter. Många lokalradiostationer följde upp dessa program med
egna sändningar. Genom den telefonsluss som upprättades i anslutning till
programmen kom många vuxna med läs- och skrivproblem i kontakt med grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del kommuner har haft problem med att ordna lokaler och
barntillsyn och har därför sett sig tvingade att begränsa sin information,
eftersom man haft kö till utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redovisar slutligen stora behov av insatser bl.
a. inom följande områden av grundvux för att möjliggöra för mänga att
fullfölja studierna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>elevvård och
kuraliva insatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>syo och
arbetslivsförberedande inslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>studiebesök för
alt särskilt invandrarna skall få kontakt med det svenska samhället och
arbetslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tolkning
särskilt i fråga om de samhälls- och naturorienterande momenten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stödundervisning,
särskilt för deltagare som tvingas vara frånvarande från lektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För dessa olika insatser kan schablontillägget användas. Det
visar sig emellertid i många kommuner otillräckligt pä grund av de stora
behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framtida behov av kompetensgivande och yrkesinriktad
utbildning för vuxna (kapitel 6)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis definieras utbildningsbehov och refereras
några undersökningar av utbildningsbehov. Kommittén redovisar i kapitlet de
bedömningar som långtidsutredning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en,
sysselsällningsutredningen och sekretariatet för framtidsstudier gör om
näringslivets utveckling och förändringar på arbetsmarknaden och de krav på
fortbildning, vidareutbildning och i vissa fall omskolning för nya
arbetsuppgifter som denna utveckling medför. Enligt den bedömning som bl. a.
data- och eleklronikkommitlén och dataeffektutredningen gör kräver den snabba
utvecklingen inom elektronik och datateknik att företagen tillförs ny kunskap
inom dessa områden genom fortbildning och vidareutbildning av de anställda.
Utbildningsinsatser är nödvändiga på alla nivåer om företagen skall kunna följa
med i utvecklingen och om de anställda skall kunna behälla sina arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet refereras kortfattat de bedömningar, som några utredningar på
utbildningsområdet gör om framtida utbildningsbehov, bl. a. utredningen om
företagsutbildning och gymnasieulredningen. Kommittén redovisar också
diskussionen om återkommande utbildning och livslångt lärande. De motiv som
anges för att organisera utbildningen i form av återkommande utbildning är
framför allt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>På grund av de snabba
förändringarna i samhället måste varje människa vid återkommande tillfällen komplettera
sin tidigare utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det är nödvändigt att utjämna
utbildningsklyftor mellan individer och grupper såväl inom som mellan
generationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Med utbildning följer ocksä
ofta andra former av välfärd. Det måste därför finnas återkommande möjligheter
till utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med livslångt lärande
avses både organiserad undervisning och informell mera slumpartad
vardagsinlärning. Det livslänga lärandet kräver alt samhället tillhandahåller
lätt tillgänglig utbildning i mänga former och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
ett varierat innehåll och att individen har tillräckliga basfärdigheter för all
kunna tillägna sig ny kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ett UNESCO-projekt har utarbetats kriterier för vad som är gynnsamt för
utvecklingan av det livslånga lärandet. Kurt Gestrelius och Lennart
Fredriksson har använt dessa kriterier för analys av läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan, kursplanerna i några ämnen och målen för
komvux. De konstaterar att läroplanerna, kursplanerna och målen för komvux
mycket väl motsvarar de krav som ställts upp som gynnsamma för utvecklingen av
livslångt lärande. Däremot tyder undersökningar på att undervisningens
genomförande i komvux i mindre utsträckning främjar utvecklingen av livslängt
lärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet redovisas några synpunkter av fyra forskare i anslutning till
återkommande utbildning. Magnus.Söderström anser att personalutvecklingen i
arbetslivet bör fylla bl. a. följande funktioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utveckla basfärdigheter hos
individen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anpassa individen till miljö,
teknik, normer och förändringar i arbetsprocessen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ge individen förutsättningar
att påverka förändringsprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalutvecklingen
bör enligt Söderström ha både en verksamhetsre-laterad funktion, en allmän
vuxenutbildningsfunktion och en arbetsmark-nadspolitisk funktion. Särskilt
framhålls personalutvecklingens roll som förändringsinstrument. Det krävs en
klarare rollfördelning mellan arbetslivet och övrig vuxenutbildning, och
personalutvecklingen bör kunna spela en större roll än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Torbjörn Stockfelt och
Mauritz Sköld konstaterar bl. a. att vardagsinlärningen utgör den kvantitativt
och känslomässigt största</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunskapsgenererande
processen i en människas liv, att arbetet för många människor är den enda
utbildningsform som har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon praktisk betydelse,
att arbetet är en av de inlärningssituationer som mest aktivt tillför och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utvecklar nya kunskaper,
alt en kunskapsutveckling integrerad i arbetslivet har en rad pedagogiska
fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs fortsatt forskning kring utvecklande av positiv vardagsinlärning i
arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kjell Rubenson anser att
det finns risk för att ett system med återkommande utbildning ökar
utbildningsklyftorna, eftersom de utbildningsmäs-sigt gynnade ständigt upplever
behov av ny kunskap. Det krävs en nära samordning mellan arbetslivets
organisation, utbildningspoliliska insatser, utbildningsorganisation och
studiestödsformer för att ett system med återkommande utbildning skall kunna
utjämna utbildningsskillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att
ännu år 1990 kommer en stor andel av den vuxna befolkningen att ha en kortare
formell utbildning än nio år. Dessutom lämnar många ungdomar grundskolan utan
fullständig grundskolkompetens eller med dåliga kunskaper. Därtill kommer
många invandrare med kort utbildning och vuxna som avslutat grundvux. Det är
enligt kommitténs uppfattning angeläget att samtliga som söker till
grundskolkurser inom komvux kan erbjudas utbildning. Timvolymen för
grundskolkurser bör därför få öka igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av ungdomarna får i dag en gymnasial utbildning. Åven vuxna bör kunna få en
gymnasieskolutbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller
skaffa sig behörighet för fortsatta studier. Med utbildning följer ocksä ofta
andra former av välfärd. Det finns f. n. ett uppdämt behov av
gymnasieskolutbildning inom komvux. Kommittén anser därför att timvolymen även
för gymnasieskolkurser bör få öka med hänsyn till de angelägna behov av
fortbildning och vidareutbildning som kommittén konstaterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
redovisar slutligen några angelägna uppgifter som komvux bör fullgöra:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fortbildning och
vidareutbildning av yrkesverksamma vuxna för att möjliggöra
strukturrationaliseringar och undvika arbetslöshet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utbildning av vuxna i
elektronik och datateknik både för yrkesverksamhet och som samhällsmedborgare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning av
yrkesverksamma vuxna i frågor som rör arbetsmiljö, miljövård, energi,
hushållning med resurser och medbestämmande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grundläggande
yrkesutbildning för grupper som saknar sådan utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återkommande
utbildning för grupper som vill bredda sin kompetens eller avancera inom sitt
yrkesområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undervisning i
språk och om andra länders politiska, sociala och kulturella förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge baskunskaper
och basfärdigheter till nya grupper som grund för fortsatta studier,
yrkesverksamhet, samhälls- och föreningsengagemang m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning i
enstaka ämnen för allmän och särskild behörighet för högskolestudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål, målgrupper, information, rekrytering, intagning, syo,
elevvård (kapitel 7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med kommitténs tidigare förslag har riksdagen
fastställt följande mål för vuxenutbildningen och mål och målgrupper för
komvux (Lvux 82):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningen syftar till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att överbrygga
utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social
rättvisa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att öka de
vuxnas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt
och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets
utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att utbilda
vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring
och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg
i samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att tillgodose
de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter
och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda mål för komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux skall medverka till att förverkliga
vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda vuxna kompetensinriktad
utbildning. Det sker genom att komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anordnar
utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens
motsvarande den som ges i grundskolan och gymnasieskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmedlar
kunskaper i det egna yrket eller utbildar för ett nytt yrke genom all anordna
utbildning motsvarande sådan som ges i gymansiesko-lan eller enligt kursplaner
som fastställts efter samråd med arbetsmarknadens parter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målgrupper
för komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
vänder sig till alla vuxna som har behov av kompetensinriktad utbildning pä
grundskol- och gymnasieskolnivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
skall framför allt erbjuda utbildning till dem som fidigare fått minst av
utbildningsresurserna i samhället. Information och rekrytering skall därför i
första hand inriktas mot korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig målgrupp för komvux är yrkesverksamma personer som har behov av
att komplettera sitt yrkeskunnande och övriga vuxna som vill gå ut i
arbetslivet eller förändra sin situation i arbetslivet. Ytterligare en målgrupp
för komvux är människor som behöver komplettera sin tidigare utbildning och
skaffa sig behörighet för fortsatta studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att dessa mål skall kunna uppfyllas föreslär kommittén att i skollagen
föreskrivs att en kommun är skyldig att främja vuxnas utbildning i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet redovisas FoU kring information, rekrytering och syo, framför allt den
samverkan mellan olika vuxenutbildningsanordnare som ägt rum I.ex. i Hallsberg,
Kronobergs län och inom ramen för syovux-projektet. Kommittén konstaterar att
vuxenutbildningsråd och lokala planeringsråd (SSA-räd) har till uppgift dels
att kartlägga utbildningsbehov, dels att informera om utbildningsmöjligheter.
De fungerar ocksä som samrädsor-gan mellan olika utbildningsanordnare och
mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Några kommuner har inrättat
informationscentraler för alt informera om utbildningsmöjligheter för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
centrala studiestödsnämnden, vuxenutbildningsnämnderna och arbetsförmedlingarna
medverkar till att sprida information om utbildningsmöjligheter för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar alt det krävs ökade informationsinsatser och en utbyggd syo om
komvux i ännu större utsträckning skall rekrytera korttidsutbildade vuxna till
utbildning. Det är nödvändigt med en samverkan mellan olika organ såsom
vuxenutbildningsräd, SSA-råd, olika utbildningsanordnare, fackliga
organisationer och andra för alt på effektivast möjliga sätt utnyttja de resurser
som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
den interna syon inom komvux behöver utvecklas. Syon bör vara en integrerad del
av den pedagogiska verksamheten i komvux. Även möjligheter att ge vuxna som
saknar arbetslivserfarenhet praktisk arbetslivsorientering inom komvux bör
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att syon skall klara sina uppgifter behöver en större resurs än som nu är
möjligt kunna användas för syo inom komvux. På sikt behöver ytterligare
resurser tillföras för en syo som är gemensam för samtliga former av
vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
möjligheter att organisera praktisk arbelslivsorientering för vissa prioriterade
målgrupper inom komvux övervägs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
en större resurs än vad som motsvarar 40% av det nuvarande schablontillägget
inom komvux får användas till syo-funktionärstjänst inom komvux enligt
skolstyrelsens beslut, att på sikt ytterligare resurser tillförs en för
samtliga vuxenutbildningsanordnare gemensam syo-funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén anser att vuxnas
utbildningsmöjligheter inte bör begränsas till det kursutbud som finns i den
egna kommunen. Vuxna bör ha rätt att las in i utbildning oavsett i vilken
kommun utbildningen anordnas. Som allmän princip för urval bland behöriga
sökande bör gälla att den som har störst behov av utbildningen tas in i första
hand. Om denna allmänna princip tillämpas behövs det enligt vår uppfattning
inte elevområden i komvux. Interkommunal ersättning bör utgå som f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Undervisningen inom komvux
bygger pä förutsättningen att kursdeltagarna har livs- och
arbetslivserfarenhet och kan klara en stor del av studierna pä egen hand.
Enligt läroplan för komvux skall undervisningen i ännu högre grad än tidigare
anpassas till vuxnas behov och förutsättningar. Skolstyrelsen har numera ett
uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år, och gymnasieskolan är
dimensionerad all ta emot samtliga ungdomar. Resurserna för komvux är
begränsade och bör därför i första hand förbehållas vuxna. Intagningsåldern
för teoretiska gymnasieskolkurser bör därför höjas fill 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökande
som är yngre än 20 år bör dock kunna tas in i komvux i följande fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökande som fullbordat
gymnasieskolutbildning och behöver behörig-hetskomplettera,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sökande som förvärvsarbetar och
behöver studera på kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra fall bör intagningsnämnden kunna ge dispens från ålderskravet om
särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intagnings-
och urvalsfrågor kommer i framtiden att bli ännu viktigare med hänsyn fill de
begränsade resurserna. Det är därför angelägel att det i varje kommun med
komvux finns en särskild intagningsnämnd med företrädare för skolstyrelsen och
allmänintressen. Vuxenutbildningsrådet bör däremot inte vara intagningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
prioriterade målgrupperna ställer ökade krav på elevvård inom komvux. De
statliga resurserna bör därför få användas även för kurativa insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär alltså</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
vuxna skall ha rätt till intagning i komvux enligt de allmänna behörighets-
och urvalsregler som gäller oavsett, i vilken kommun kursen anordnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
åldern för intagning till gymnasieskolkurs motsvarande tvååriga teoretiska
linjer och tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan höjs till 20 år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
intagningsnämnden får ge dispens från ålderskravet, om särskilda skäl
föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att skolstyrelsen utser en särskild intagningsnämnd för
komvux liksom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordförande
för denna, alt skolstyrelsen skall vara företrädd i intagningsnämnden och att
minst</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hälften av
dess ledamöter skall företräda allmänintressen, alt skolstyrelsen fastställer
arbetsordning för intagningsnämnden, att en del av det nuvarande schablontillägget
eller en del av den totala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siatsbidragsresursen för komvux (enligt förslag i kapitel
16) skall få</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>användas även till kurativa insatser inom komvux enligt
skolstyrelsens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplansfrågor (kapitel 8)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplan för komvux (Lvux 82) införs fr.o.m. läsåret
1982/83 enligt riksdagens beslut. Kommittén har i en särskild skrivelse
föreslagit kompletteringar till läroplan för komvux att gälla fr.o.m. läsåret
1983/84. I denna skrivelse föreslog kommittén bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att mål och
riktlinjer för syo skall införas i läroplan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att etapperna
2-4 successivt skall införas, att samma betygsystem skall fillämpas i
gymnasieskolkurser i komvux som i gymnasieskolan och att kursdeltagarna i
komvux skall utgöra en egen referensgrupp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att särskilda
avgångsbetyg som ger allmän behörighet skall införas i komvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att till
läroplan för komvux skall fogas ett särskilt avsnitt som behandlar grundvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att SÖ får i
uppdrag att utarbeta och fastställa tim- och kursplaner för gymnasieskolkurser
i huvudsak i över'ensstämmelse med kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att betygsystemet i grundskolkurser
i komvux har flera nackdelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det utgör ett
hinder vid rekryteringen av prioriterade målgrupper och kan bidra till
studieavbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det försvårar
en vuxenanpassning av innehåll och arbetsformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det hindrar
samarbete mellan kursdeltagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det nuvarande betygsystemet i grundskolkurser ersätts
med godkänd -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>icke godkänd, att sökande med slutbetyg från komvux utgör
en egen kvolgrupp vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intagning till gymnasieskolan, att orienteringsämnena även
i fortsättningen utgör separata kurser och den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första etappen i en sammanhängande studiegäng i resp.
ämne. Kommittén föreslår att ett slutbetyg från komvux som ger grundskolkompetens
skall innehålla godkänd frän etapp 1 i följande ämnen: svenska, engelska,
matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap, geo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grafi, fysik, kemi och biologi. Svenska kan bytas ut mot
svenska som främmande språk. I slutbetyget kan också ingå godkänd från etapp 1
i B-spräk och/eller hemspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar alt orienteringskursen för vuxenstuderande som ger studie- och
yrkesorientering och studieteknisk träning inför fortsatta studier framför allt
på högskolenivå har visat sig fylla en viktig funktion. Det finns behov av en
motsvarande orienteringskurs som vänder sig till korttidsutbildade och
sludieovana vuxna som vill påbörja studier över huvud laget. Kommittén föreslår
att SÖ får i uppdrag att utarbeta och fastställa kursplan för en sådan
orienteringskurs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fr.o.m.
läsåret 1982/83 utgör svenska som främmande språk (etapp 1) en särskild kurs
inom komvux. Kommittén anser alt även gymnasieskol-kursen i svenska (etapp 2) i
större utsträckning bör anpassas till invandrares behov och förutsättningar
utan att den görs till ett särskilt ämne. Kursen skall ge allmän behörighet för
högskolestudier. Kommittén föreslär att SÖ får i uppdrag att beakta detta vid
utarbetandet och fastställandet av kursplan i svenska etapp 2.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att betyg i hemspråk skall kunna ingå i avgångsbetyg frän komvux och
att hemspråkets limtal skall kunna inräknas i den timvo-lym som avgångsbetyg
frän komvux skall omfatta enligt vårt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att uppdelningen av yrkesinriktade
gymnasieskolkurser i delmomentskurser och modulkurser fungerar
tillfredsställande och bör därför tillämpas även i fortsättningen. Kommittén
föreslär dock att SÖ i samråd med arbetsmarknadens parter får i uppdrag att
göra en översyn av framför allt korta delmoment och kombinera dessa till något
längre utbildningar eventuellt tillsammans med vissa delar av allmänna ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser också att nya utbildningar som tillkommer
i gymnasieskolan bör få anordnas även inom komvux. Kommittén föreslår att regeringen
utfärdar riktlinjer för fastställande av timplaner för komvux för nya
utbildningar som tillkommer i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar alt nya utbildningsbehov uppkommer som en följd av förändringar på
arbetsmarknaden. Nya kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser måste
därför snabbt kunna utarbetas och fastställas. Kommittén anser att de rutiner
som nu tillämpas med lokalt och centralt samråd med parterna bör gälla även i
fortsättningen. Kommittén föreslår emellertid att kommunerna får till uppgift
att mera aktivt inventera utbildningsbehov och att inom SÖ avsätts resurser
för utarbetande av kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser och av
kommentar-, service- och informationsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna av försöksverksamheten med undervisning på
finska i grundskolkurser är nu ganska omfattande och i allmänhet mycket goda.
Undervisningen bör kunna anordnas även på andra invandrarspråk. Försöksverksamheten
med gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kurser har dock hittills haft begränsad omfattning. Det
finns enligt kommitténs uppfattning i vissa fall skäl att anordna även
gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser på invandrarspråk för
deltagare som redan har en utbildning motsvarande grundskolan men har alltför
dåliga kunskaper i svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att grundskolkurser pä invandrarspråk
skall få anordnas efter beslut av skolstyrelsen under förutsättning alt
lämpliga läromedel och lärare finns tillgängliga. Sådan undervisning skall
kombineras med undervisning i svenska som främmande språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att försöksverksamheten med
undervisning pä invandrarspråk i gymnasieskolkurser och särskilda
yrkesinriktade kurser får fortsätta efter SÖ:s medgivande i varje särskilt
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kursuppläggning, information och samråd (kapitel 9)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte att underlätta för glesbygdskommuner med stora
avstånd att starta kurser inom komvux föreslår kommittén att kurs får förläggas
till olika platser och på olika tider för olika deltagargrupper, under
förutsättning att kursen håller sig inom ramen för det i timplanen fastställda
timtalet. Läraren häller alltså lektioner pä olika platser med
kursdeltagargrup-per som ingår i kursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan med nuvarande bestämmelser kan kursdeltagare som
kunskaps-mässigt befinner sig på olika nivå ingå i samma kurs. Undervisningen
bör organiseras så att samtliga kan följa undervisningen, t. ex. genom att
några kursdeltagare befrias från vissa lektioner eller kursdeltagarna delas upp
i olika grupper. Om kommitténs förslag att etapperna 2-4 skall utgöra en kurs genomförs,
innebär det att kursdeltagare som befinner sig i någon av dessa etapper kan
utgöra en kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisar kommittén de slag av samråd och
konferenser som enligt nuvarande föreskrifter skall finnas i komvux, de
erfarenheter och synpunkter som kommit fram bl. a. i rapporter från SÖ:s
korltidsförordnade gymnasieinspektörer och de förändringar som skett
i.ungdomsskolan med anledning av riksdagens beslut om elevers och föräldrars
medinflytande. Kommittén anser att det bör utfärdas så få centrala
bestämmelser om information och samråd som möjligt med hänsyn till de stora
variationerna i fråga om komvux omfattning och organisation i olika kommuner.
Det krävs dock vissa centrala bestämmelser för att säkerställa personalgruppers
och kursdeltagares möjligheter till medinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär att följande former av information och
samråd regleras i centrala bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektor skall
vara skyldig att informera och samråda med företrädare för lärare och övrig
personal samt med företrädare för kursdeltagare före beslut i viktiga frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid varje
skolenhet med komvux skall finnas en komvux-konferens, i</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilken ovan nämnda information och samråd sker.
Skolstyrelsen beslutar om sammansättning och arbetsformer för komvux-konferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rektor skall
vara skyldig att minst en gäng per termin informera personal och kursdeltagare
om förändringar i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetsnämnd
får finnas vid skolenhet med komvux om skolstyrelsen beslutar del;
skolstyrelsen bestämmer samarbetsnämndens sammansättning, uppgifter och
arbetsformer. Försöksverksamheten med samarbetsnämnd upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om
skiljande av elev från undervisningen fattas av skolstyrelsen eller av
samarbetsnämnden, om samarbetsnämnd med företrädare för skolstyrelsen inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samråd i
pedagogiska frågor mellan skolledare, lärare, syo-funktionär och företrädare
för kursdeltagare skall äga rum minst en gång per termin; skolstyrelsen
bestämmer formerna för detta samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevvärdskonferens
och andra konferenser får sammankallas av rektor vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komvux-konferensen
skall också behandla frågor som rör grundvux och innehålla företrädare för
grundvux. Särskilda konferenser för grundvux i bl. a. pedagogiska frågor och
elevvårdsfrågor får av rektor sammankallas vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metoder och arbetsformer, läromedel, forsknings- och
utvecklingsarbete (kapitel 10)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas resultaten av några undersökningar
kring metoder och arbetsformer och inlärningsprocessen dels från kommitténs
FoU-översikt (Kommunal vuxenutbildning. Översikt över forsknings- och utvecklingsarbete),
dels från några senare publicerade undersökningar. I dessa konstaleras att
majoriteten av kursdeltagarna i komvux anser alt arbetsformerna i hög grad
anpassats till vuxnas behov och förutsättningar. Samtidigt görs
reservationerna att en stor del av deltagarna föredrar lärardomi-nerad
undervisning och att undersökningarna i regel gällt de kursdeltagare som
fullföljt eller finns kvar i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
undersökningarna framkommer vissa brister i fråga om metoder och arbetsformer i
komvux. Många kursdeltagare anser att lärarna överskattar deras förkunskaper,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt
sludietakten är alltför hög och kraven på arbetsinsatser alltför betungande,
att möjligheterna till grupparbete, samtal och sociala kontakter varit alltför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fä, att
kurserna varit alltför heterogena och att läraren ofta anpassat undervisningen
till de duktiga deltagarna, att kursdeltagarna i ringa utsträckning påverkat
planeringen av undervisningen, att informationen varit bristfällig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporterna föreslås vissa förbättringar. Bl. a.
framhålls att deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser i större
utsträckning bör användas som en resurs i undervisningen och att undervisningen
bättre bör anknyta till deltagarnas hela livssituation (vardagsinlärning och
det livslänga lärandets princip).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I undersökningarna konstateras slutligen att komvux
brottas med en målkonflikt: att rekrytera korttidsutbildade vuxna och att på
ett i förhållande till ungdomsskolan begränsat antal undervisningstimmar
uppfylla både kunskaps- och färdighetsmål och en rad övergripande mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet sammanfattas innehållet i två promemorior som
kommittén låtit utarbeta som underlag för sitt läroplansarbete, Anders
Franssons promemoria Metoder och arbetsformer och Lennart Nilssons promemoria
Motiven till och innebörden av nyorientering av yrkesundervisningens inriktning
och utformning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fransson framhåller framför allt vikten av ökat
deltagarinflylande vid planering, genomförande och utvärdering av
undervisningen. Nilsson betonar vikten av att den yrkesinriktade
undervisningen organiseras i funktionella helheter och arbetsuppgifterna får
en autentisk karaktär, att yrkesundervisningen också innehåller teoretiska
resonemang och allmänna ämnen och uppfyller övergripande mål såsom samarbete,
medansvar och demokratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar i kapitlet att det är viktigt att
beakta de förslag till förbättringar som framförs i forskningsrapporter för all
minska antalet studieavbrott, I.ex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— bättre information till de studerande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långsammare
studietakt, särskilt i början,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>val av
arbetsformer som möjliggör kontakt och samarbete mellan de studerande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gemenskap och
trygghet i gruppen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avdramatisering
av prov och betyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöd och hjälp
vid frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar atl de vuxenstuderandes
studiesituation i väsentliga avseenden skiljer sig från elevernas
studiesituation i ungdomsskolan och alt därför arbetsformerna i komvux måste
bli annorlunda. Följande faktorer bör enligt kommitténs uppfattning särskilt
beaktas vid val av arbetsformer i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vuxnas livssituation skiljer sig frän elevernas i
ungdomsskolan. Vuxenstuderande har plikter som rör förvärvsarbete, hem,
familj, ekonomi och andra åtaganden som ofta måste gä före studierna. De är
vana vid att fatta beslut i dessa frågor och ta ansvar men hamnar i
undervisningssituationen i beroendeställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de studerande i komvux har ingen studievana och
känner osäkerhet och oro inför studierna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga kursdeltagare har kunskapsluckor och dåliga
förkunskaper i vissa ämnen eller delar av ämnen. De menar med kunskap ofta
faktakunskaper och har svårt att minnas nya fakta som inte anknyter till deras
tidigare erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många vuxenstuderande har dåligt självförtroende och
bristande tilltro till sin förmåga att klara studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vuxna kursdeltagarna har ofta yrkes- och
livserfarenheter från flera olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas ocksä undersökningar om läromedel i
komvux. Ett antal kriterier på bra vuxenläromedel anges med utgångspunkt i
projektet Kriterier för läromedel i vuxenutbildning (KLÄV). I läroplan för
komvux definieras läromedel på följande sätt: "Läromedel är allt som
lärare och kursdeltagare kommer överens om att använda för att nå uppställda
mål i undervisningen." Riksdagens beslut om basläromedel och granskning av
basläromedel gäller också för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att det är angeläget att läromedlen
i komvux både i fråga om innehåll och utformning är väl anpassade till vuxnas
intressen, behov och förutsättningar. Vid utformningen av läromedel för komvux
bör särskilt följande beaktas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns stora
skillnader mellan kursdeltagarna i en komvux-kurs i fråga om förkunskaper,
studiesituation, erfarenheter, studiebehov och intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kursdeltagarna
i komvux måste klara en stor del av inlärningen på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kursdeltagarna
i komvux har i regel inte samma studievana och erfarenheter av olika
arbetsformer som eleverna i ungdomsskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdelningen av
ämnena i etapper och i grunddel och fördjupningsdel ställer särskilda krav pä läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
läromedel för särskilda yrkesinriktade kurser som inte har någon motsvarighet i
gymnasieskolan bör beaktas vid utarbetandet av kursplaner för sådana kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén berör kortfattat utvecklingen av nya medier för
undervisning i anslutning till informationsteknologiutredningen och
videogramutred-ningen. Kommittén anser att videogram, texl-TV och teledata bör
kunna komma till användning både vid statens skolor för vuxna och inom komvux,
eftersom kursdeltagarna får klara så stor del av inlärningen pä egen hand med
hjälp av material av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar atl forsknings- och
utvecklingsarbete som berör komvux haft ganska stor omfattning under senare
hälften av 1970-talel men atl del fortfarande finns stora brislomräden. Kommittén
anser att följande områden bör prioriteras vid planering av FoU-projekt under
den närmaste tiden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- effekter av komvux både för den enskilde och
samhället särskilt i ett<br>
fördelningspolitiskt perspektiv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>komvux roll i ett system med
återkommande utbildning och livslångt lärande och samspelet mellan
ungdomsutbildning, vuxenutbildning, arbetsmarknad och studiesociala villkor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samspelet mellan organiserad
utbildning och vardagsinlärning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- uppföljning och
utvärdering av genomförandet av läroplan för komvux.<br>
Kommittén anser att det vuxenpedagogiska forsknings- och utvecklings<br>
arbetet bör förslärkas på central, regional och lokal nivå. Lärare för<br>
komvux utbildas vid högskolorna, särskilt vid lärarhögskolan i Stockholm.<br>
Högskolorna får också genomförandeansvar för en stor del av lärarfort<br>
bildningen. Kommittén anser det därför angeläget alt det vid högskolorna<br>
finns professurer även i vuxenpedagogik. En väsentlig del av de resurser<br>
för lokal skolutveckling som kommunerna disponerar bör, åtminstone i ett<br>
inledningsskede, enligt kommitténs uppfattning användas till utvecklings<br>
arbete i samband med genomförandet av läroplan för komvux och samver<br>
kan mellan olika vuxenutbildningsanordnare i fråga om rekrytering av<br>
prioriterade målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
utöver professuren i vuxenpedagogik i Linköping inrättas ytterligare minst en
professur i vuxenpedagogik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
SÖ inriktar sitt FoU inom vuxenutbildningen mot de av kommittén ovan redovisade
bristområdena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
länsskolnämnderna inom ramen för sina resurser tar initiativ till och ansvar
för regional samverkan i fråga om FoU inom vuxenutbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till länsskolnämnderna knyts expertis med erfarenhet av vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Grundvux
(kapitel 11)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
redovisar inledningsvis olika definitioner av begreppen analfabetism och
funktionell läs- och skrivfärdighet och ansluter sig till UNES-CO:s
definitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att
funktionella läs-, skriv- och räknefärdigheter i det svenska samhället innebär
en färdighetsnivå motsvarande medelnivån i årskurs 6 i grundskolan. Olika
bedömningar av det framlida behovet av grundvux redovisas med utgångspunkt i
bl. a. SÖ:s petita och SFl-kommit-téns betänkande Svenskundervisning för vuxna
invandrare (SOU 1981:86). Kommittén föreslär att SÖ får i uppdrag att göra en
kartläggning av behovet av grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att
målgruppen för grundvux definieras som "alla vuxna som saknar de kunskaper
och färdigheter i att läsa, skriva eller räkna som fordras för att eventuellt
med stödundervisning delta i annan vuxenutbildning på en nivå som är jämförbar
med grundskolans högstadi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>um". Vuxna utvecklingsstörda skall tillhöra
målgruppen för grundvux endast om de kan tillgodogöra sig reguljär
grundvux-undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser atl det krävs ökade rekryteringsinsatser
inte minst genom radio och TV för atl nä målgrupper för grundvux. Grundvux är
en kompetensinriktad utbildning som syftar till att förmedla kunskaper och
färdigheter som är oundgängliga för den enskilde i samhället och som kan utgöra
grund för yrkesutövning och vidareutbildning. Deltagare som uppnått målet för
grundvux, dvs. kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna
motsvarande årskurs 6, skall hänvisas till annan utbildning. Kommittén anser
det väsentligt alt det finns en läroplan för grundvux och alt innehållet i
grundvux preciseras mer än f. n. Kommittén föreslår att SÖ utarbetar
kommentarmaterial för grundvux i anslutning till läroplanen och att lokala arbetsplaner
utarbetas även för grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrare har enligt nuvarande bestämmelser rätt att fä
undervisning i grundvux pä sitt hemspråk, om de önskar det. Kommittén anser att
möjligheterna till sådan undervisning bör förbättras. Kommittén har föreslagit
att grundvux för den som har ett annat modersmål än svenska bör innehålla
undervisning i svenska som ett främmande språk. Kommittén anser ocksä att
kursdeltagare i grundvux med otillräckliga kunskaper i svenska för fortsatt
utbildning bör ha rätt all parallellt med eller efter grundvux delta i
grundläggande undervisning i svenska för vuxna invandrare (sfi).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har visat sig att undervisningen inom grundvux är
ineffektiv om den organiseras som heltidsundervisning för studieovana
analfabeter. Kommittén föreslär därför av pedagogiska skäl att grundvux i
huvudsak bedrivs som deliidsstudier med i regel högst 15 lektionstimmar per
vecka och som heltidsstudier endast då deltagaren effektivt kan tillgodogöra
sig en sådan utbildningsvolym per vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att del nuvarande
statsbidragssystemet för grundvux möjliggör för kommuner med en mer omfattande
grundvux-verk-samhet att organisera grundvux som heltidsundervisning för
flertalet grup-. per. Detta gäller dock inte för kommuner med ett fåtal deltagare
i grundvux. Som en konsekvens av kommitténs förslag alt deltidsstudier bör
vara det vanliga föreslår kommittén att statsbidraget till undervisning inom
grundvux ändras så att det fr. o. m. den femte eleven utgår för tre undervisningstimmar
i stället för fyra per vecka under 37 veckor av ett redovisningsår. För de
fyra första deltagarna bör statsbidrag utgå för sju undervisningstimmar per
vecka enligt nuvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Schablontillägget för uppsökande verksamhet, syo, kurativa
insatser, stödundervisning m. m. har i många kommuner visat sig otillräckligt.
Kommitténs förslag alt minska resurstilldelningen per deltagare gör att
grupp-storieken måste öka något, och grupperna riskerar därigenom att bli ännu
mera heterogena. Kommittén föreslår därför att schablontillägget höjs från 15
till 25%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna ändringen av statsbidraget per deltagare
möjliggör alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ytterligare ca 1500-2000 sökande kan tas in i grundvux
inom samma kostnadsram, vilket är angeläget eftersom det totala antalet
undervisningstimmar för grundvux inte får öka under budgetåret 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att långa uppehåll i studierna har
negativa effekter för inlärningen. Kommittén anser därför att undervisningen
bör utsträckas över längre tid än 37 veckor. Kommittén föreslår att
undervisningsvolymen för lärare i grundvux beräknas på samma sätt som för
lärare i komvux, dvs, i form av ett antal undervisningstimmar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet undervisningstimmar under vilka en individ kan fä
grundvux är inte begränsat, men det begränsas i realiteten av det antal timmar
för vilka grundvux-deltagaren kan få timersättning, f. n. 1 120 eller om
särskilda skäl föreligger 2220. Erfarenheterna har visat att åtskilliga
deltagare behöver fler limmar för att nä målet för utbildningen, dvs. kunskaper
och färdigheter i atl läsa, skriva och räkna motsvarande årskurs 6 i
grundskolan. Några deltagare torde också kunna uppnå målet med färre timmar än
I 120. Kommittén föreslär därför att timersättningssystemet ses över med anledning
av kommitténs förslag om ändringar i innehållet och uppläggningen av grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att bristen på lämpliga läromedel är
stor inom grundvux. Kommittén föreslår därför att SÖ får i uppdrag att utarbeta
en plan för hur läromedelsbristerna i grundvux skall avhjälpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många kommuner har brist på lämpliga lokaler för grundvux
och har bl. a. därför inte kunnat ta in alla sökande. Kommittén konstaterar att
i kommunens skyldighet att anordna grundvux för samtliga som behöver det också
ingår en skyldighet att tillhandahålla erforderliga lokaler för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kvinnor med småbarn skall kunna delta i grundvux
är det nödvändigt alt det finns möjligheter till barntillsyn. Eftersom detta
är en kommunal angelägenhet förutsätter kommittén att kommunerna löser detta
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokaler och utrustning — inbyggd utbildning (kapitel 12)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux disponerar i regel inte egna lokaler och egen
utrustning. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i ungdomsskolans lokaler och
i viss mån även i andra lokaler. Det innebär stora problem särskilt i fråga om
undervisning på dagtid och yrkesinriktad utbildning. Kommittén anser att komvux
bör kunna beredas acceptabelt utrymme i skollokaler och skolverkstäder till
relativt små kostnader genom bl. a. en bättre planering och organisation samt
viss komplettering av utrustningen. Stora investeringar är redan gjorda i
skollokaler. Dessa investeringar bör kunna utnyttjas effektivare för utbildning
inom komvux på lider då de inte används för ungdomsskolans undervisning. Även
andra lokaler än skollokaler bör i större utsträckning kunna användas för
utbildning inom komvux, t. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMU-centers lokaler. Enligt kommitténs uppfattning bör
undervisningslokaler som bekostats med statliga och kommunala medel få
användas även av komvux mot att komvux betalar de merkostnader som uppstår vid
utnyttjandet. Kommittén föreslär att regeringen utfärdar riktlinjer för uthyrning
av lokaler och utrustning vid AMU-center till komvux med innebörden att komvux
endast betalar de merkostnader som uppstår vid användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
har övervägt möjligheten att föreslå all ett särskilt statsbidrag införs för
lokaler och utrustning i komvux. Kommittén avstår emellertid från atl lägga
fram ett sådant förslag, dels därför att kommittén inte får föreslå åtgärder
som medför ökade kostnader för staten, dels därför att kommittén inte kan
bedöma vilka konsekvenser förslag frän övriga utredningar som behandlar
samverkansfrägor kan komma alt få för komvux i fråga om samutnytljande av
lokaler och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag (i kapitel 7) atl i skollagen föreskrivs att kommun och
landstingskommun skall främja vuxnas utbildning i komvux bör leda till alt
skolstyrelsen mera aktivt verkar för att även komvux behov av lokaler och utrustning
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inbyggd
utbildning är ett komplement till skolförlagd utbildning och anordnas när
skolan saknar erforderliga lokaler och utrustningar eller när undervisning i
viss miljö är nödvändig för atl utbildningsmålet skall uppnås. Kommittén anser
att även komvux bör fä anordna inbyggd utbildning inom områdena industri och
hantverk, handel och kontor samt vård. Det är en förutsättning för atl komvux
skall kunna erbjuda prioriterade målgrupper grundläggande yrkesutbildning,
fortbildning och vidareutbildning. Det bör enligt kommitténs uppfattning vara
möjligt att fä tillgång till praktikplatser för komvux genom en noggrann
planering och nära samverkan med arbetsmarknadens parter och andra
utbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vuxnas mognad, livs- och yrkeserfarenhet möjliggör alt
gymnasieskolans timtal i arbelsleknik och praktik kan reduceras, om
utbildningen anordnas som inbyggd utbildning inom komvux. Genom en individuell
studieplanering bör det dessutom vara möjligt att ytterligare korta ner
utbildningstiden utan att utbildningsmålet eftersatts. Det är viktigt att
komvux har tillsyn över den inbyggda utbildningen och att samarbetet med
arbetsmarknadens parter fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår alt SÖ får i uppdrag att efter flera samråd med arbetsmarknadens parter
fastställa timplaner för arbelsleknik och praktik för inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär att inbyggd utbildning successivt
införs i komvux inom områdena industri och hantverk, handel och kontor samt
vård, och att omfattningen inledningsvis begränsas till högst 10% av den totala
limresursen för yrkesinriktad utbildning inom komvux i hela landet (1981/82 ca
75000 timmar). SÖ skall fördela timmarna för inbyggd utbildning efter särskild
framställning frän kommunerna och i inledningsskedet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
företräde åt inbyggd utbildning inom värdområdet. SÖ skall kontinuerligt följa
och utvärdera verksamheten och senare bedöma om en volymökning behövs och om
beslutanderätten om att få anordna inbyggd utbildning kan flyttas till
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att statsbidrag utgår till inbyggd utbildning inom komvux. Eftersom
kommittén inte får föreslå åtgärder som medför ökade kostnader för statsverket,
föreslår kommittén atl kostnaderna skall rymmas inom den limresurs som
kommunerna tilldelas för gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade
kurser. Kommittén föreslår att statsbidrag utgår enligt följande principer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. I
fråga om inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel<br>
och kontor utgår statsbidrag för varje undervisningstimme enligt av SÖ<br>
fastställd fimplan med belopp-enligt arvodesgrupp CT 8:0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. I
fråga om inbyggd utbildning inom vård utgår statsbidrag i arvodes<br>
grupp CT 8:0 för det antal undervisningstimmar som motsvarar det<br>
schablonbelopp beräknat på 40 veckors utbildning av åtta elever vid ett<br>
och samma företag som utgår för inbyggd utbildning i gymnasieskolan.<br>
SÖ fastställer antalet slatsbidragsberättigade undervisningstimmar för<br>
varje läsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
får fritt disponera statsbidraget för samverkan, tillsyn, uppföljning,
handledarkostnader och eventuell ersättning till företag/insfi-tufioner för
lokaler, utrustning och material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utbildningar inom vårdområdet kommer ett stort antal timmar i praktik som
anordnas som inbyggd utbildning att inte vara slatsbidragsberättigade.
Kommittén föreslår att endast slatsbidragsberättigade timmar skall inräknas i
undertaget för skolledarorganisationen. Kommittén föreslår ocksä att
schablontillägg utgår för slatsbidragsberättigade timmar inom inbyggd utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Komvux
organisation (kapitel 13)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att en regional utjämning skett under senare är kvarstår fortfarande vissa
regionala skillnader i fråga om förbrukning av undervisningsfim-mar inom komvux
i förhållande till antalet invånare i en kommun. För att åstadkomma en ytteriigare
utjämning anser kommittén del angelägel alt skolledarresursen i de minsta
kommunerna förstärks. De 174 veckotimmarnas extra nedsättning av
undervisningsskyldigheten för arvodesslu-dierektor som nu fördelas av SÖ efter
särskild framställning frän kommunerna bör enligt kommitténs uppfattning
användas till en generell förstärkning av skolledarresursen i de minsta
kommunerna. Kommittén föreslär alt skolledarresursen förstärks pä följande
sätt: I kommuner med 1,5 poäng och 3 poäng får arvodesstudierektor ytteriigare
3 veckotimmars nedsättning, alltså 4,5 resp. 6 veckotimmars nedsättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommuner med 4,5 och 6 poäng fär arvodesstudierektor ytteriigare 1,5
veckolimmars nedsättning, alltså 6 resp. 7,5 veckotimmars nedsättning. 83
kommuner får en förstärkning av skolledarresursen med 1,5-3 veckotimmars
nedsättning av undervisningsskyldigheten för arvodesstudierektor, sammanlagt
184,5 veckotimmars nedsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anordnandet
av särskilda skolenheter för vuxenutbildning har visat sig medföra flera
fördelar för komvux. Det skapas en större medvetenhet om komvux mål och
målgrupper, och undervisningen får en klarare markerad vuxenprofil. Kommittén
anser därför alt de regler som nu gäller för inrättande av särskilda
skolenheter för komvux bör tillämpas även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén anser att en
särskild skolenhet för komvux närmast bör jämställas med en allmän skolenhet
för gymnasieskolan. Skolledarresursen borde alltså ha samma omfattning som vid
en allmän skolenhet för gymnasieskolan. En sådan förbättring av
skolledarresursen vid särskilda skolenheter för komvux skulle emellertid
medföra betydande kostnadsökningar. Kommittén föreslär i stället vissa smärre
förbättringar som i stort sett ryms inom nuvarande kostnadsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar att den yrkesinriktade utbildningen under senare hälften av
1970-talel inte ökat i önskad utsträckning trots atl den skall prioriteras. Det
kan bl. a. bero pä att det varit svårt att få tillgäng till lokaler och
utrustning för yrkesinriktad utbildning och att det är betydligt mera arbets-
och tidskrävande att planera och administrera yrkesinriktad utbildning än
utbildning i allmänna ämnen. Kommittén har övervägt flera alternativ atl
förstärka skolledarresursen för sådan yrkesinriktad utbildning som är
arbetsmarknadsinriktad. Eftersom kommittén inte får föreslå åtgärder som
medför ökade kostnader, har kommittén stannat för att föreslå alt en del av det
nuvarande schablontillägget för syo m. m, eller en del av den totala
siatsbidragsresursen enligt kommitténs förslag till nytt statsbidragssystem
för komvux får användas till administrativa uppgifter för särskilt
arbetskrävande arbetsmarknadsinriktad utbildning. Resursen bör få användas
till arvodering av eller nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare
som åtar sig sådana administrativa uppgifter eller för ytterligare nedsättning
av undervisningsskyldigheten för skolledare enligt skolstyrelsens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har möjlighet alt medge inrättande av ytterligare en eller tvä arvodestjänster
som studierektor vid särskilda skolenheter för komvux, dit administrationen av
grundvux föriagts. Kommittén anser att en generell förstärkning av
skolledarresursen bör ske vid stora särskilda skolenheter för komvux som ökat
sin verksamhet utan alt det givit ökade skolledarresurser. En delning av
skolenheten skulle vara ännu mera kostnadskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär därför atl vid särskild skolenhet för komvux får inrättas en tredje
arvodestjänst som studierektor om verksamheten beräknas varaktigt omfatta
lägst 76,5 poäng och att en fjärde arvodestjänst som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studierektor får inrättas om verksamheten beräknas
varaktigt omfatta lägst 100,5 poäng. Undervisningsskyldigheten för
arvodestjänsterna som studierektor nedsätts enligt nuvarande bestämmelser,
dvs. med en veckotimme för varje påbörjat tvätal poäng över 45.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och andra
utbildningsformer (kapitel 14)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar inledningsvis alt den inte kan lägga
fram konkreta förslag i fråga om arbetsfördelning och samverkan mellan komvux,
gymnasieskolan, arbetsmarknadsutbildningen (AMU), utbildning i företag och
högskolan, eftersom dessa utbildningar också är föremål för utredning
parallellt med kommitténs arbete. Kommittén preciserar komvux uppgifter i
förhällande till dessa andra utbildningsanordnare och pekar på områden där
samarbetet bör kunna förbättras. Kommittén föreslår att regeringen tar
initiativet till ett nytt utrednings- eller beredningsarbete i fråga om samverkan
mellan komvux, gymnasieskolan och AMU, när de tre utredningarna avslutat sill
arbete och vissa erfarenheter vunnits av pågående försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redovisar de väsentliga skillnaderna mellan
komvux och gymnasieskolan i fråga om organisation, kursuppläggning och arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komvux är
organiserad som ett ämneskurssystem med koncentrationsläsning på dagtid och
kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komvux timtal i
de olika ämnena (i genomsnitt endast 40—45% av gymnasieskolans) kan fördelas
fritt pä det antal veckor och terminer som skolstyrelsen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komvux ger
vanligen fortbildning och behörighetskomplettering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom komvux
anordnas särskilda yrkesinriktade kurser som inte har någon motsvarighet i
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser - i likhet med gymnasieutredningen - alt
en fördjupad och utvidgad samverkan mellan komvux och gymnasieskolan bör
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolans specialkurser är huvudsakligen av tre
slag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>specialkurser
som bygger direkt på grundskolan och utgör en grundläggande yrkesutbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>specialkurser
som kräver viss ålder eller yrkeserfarenhet och utgör fortbildning eller
vidareutbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högre
specialkurser eller andra specialkurser som kräver genomgången gymnasial
utbildning eller motsvarande eller viss yrkeserfarenhet. Kommittén föreslär atl
specialkurser som vänder sig till vuxna och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kräver viss ålder eller yrkeserfarenhet för inträde
administreras av komvux. Kommittén förutsätter att resurser i motsvarande grad
överförs från gymnasieskolan till komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl SÖ vid utarbetandet och fastställandet av nya
läroplaner för specialkurser också anger om specialkursen i fråga skall
administreras av komvux eller gymnasieskolan, att den beredning eller utredning
som kommittén ovan föreslagit får i uppdrag alt analysera konsekvenserna av en
överföring av vissa specialkurser till komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar att det fram till 1990 beräknas råda viss brist på personal med
vårdutbildning och att mänga är verksamma inom social service och äldrevård
utan att ha adekvat utbildning. Hemarbetande kvinnor som vill söka arbete inom
dessa områden, är beroende av att fä sin utbildning nära hemorten och/eller på
deltid. Det bör vara en uppgift för komvux att tillgodose dessa behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar också att stora grupper lantbrukare
har haft svårt att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Även dessa grupper
är beroende av att utbildningen anordnas nära hemorten och på deltid. Eftersom
denna utbildning vänder sig till vuxna som har praktisk yrkeserfarenhet, är
det enligt kommitténs uppfattning naturligt alt utbildningen anordnas inom
komvux, i första hand den landstingskommunala vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att den landstingskommunala vuxenutbildningen anordnar
vårdutbildningar som motsvarar den utbildning som finns vid landstingets
gymnasieskola och dessutom särskilda yrkesinriktade kurser, att primärkommunal
vuxenutbildning anordnar vårdutbildningar som motsvarar den utbildning som
finns vid primärkommunens gymnasieskola och dessutom särskilda yrkesinriktade
kurser, att primärkommunal vuxenutbildning skall kunna anordna vårdutbildningar
för primärkommunens behov motsvarande den utbildning som finns vid landstingets
gymnasieskola efter samråd med landstingets utbildningsnämnd, atl den
landstingskommunala vuxenutbildningen anordnar fortbildning och
vidareutbildning för yrkesverksamma inom jordbruk, skogsbruk och trädgård
motsvarande den utbildning som anordnas vid landstingels gymnasieskola och
dessutom särskilda yrkesinriktade kurser, att även primärkommunal
vuxenutbildning skall kunna anordna utbildning inom dessa områden, dock först
efter samråd med landstingets utbildningsnämnd. I kapitlet redovisas
skillnader mellan komvux och AMU i fråga om mål, målgrupper, huvudmannaskap,
organisation, kursutbud, dimensionering, intagning, läroplaner,
kursuppläggning, lärartjänster, lokaler och utrustning. Kommittén konstaterar
att ett visst samarbete mellan komvux och AMU förekommer både pä central,
regional och lokal nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux
specifika uppgifter i förhållande till AMU kan enligt kommitténs uppfattning
formuleras på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Komvux vänder sig till
yrkesverksamma vuxna som behöver fortbildning och vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Komvux bör även kunna anordna
grundläggande yrkesutbildning inom vissa områden t. ex. vård, social service,
barnomsorg, kontor, storhushåll, för vuxna som befinner sig pä arbetsmarknaden
eller vill komma ut pä arbetsmarknaden och saknar sådan utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Komvux har till uppgift att ge
överbryggande utbildning motsvarande grundskolan och gymnasieskolan och
kompelens och behörighet för fortsalla studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Komvux anordnar deltids- och
fritidsutbildning som kan kombineras med förvärvsarbete, hemarbete och
barnpasssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att en närmare samverkan mellan komvux och AMU bör eftersträvas för alt
åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och ett bredare underiag för mindre
frekventa utbildningar. Arbetmarknadsut-bildning bör enligt kommitténs
uppfattning i betydligt större utsträckning förläggas till komvux, särskilt
förberedande teoretiska utbildningar och utbildningar som inte kräver stora
investeringar i lokaler och utrustning. Kommittén anser också att samarbetet
mellan komvux och AMU bör utvecklas bl. a. i fråga om läroplansarbete, FoU,
lärarfortbildning, regional planering och utnyttjande av lokaler och
utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
formerna för samverkan mellan komvux och AMU utreds ytterligare, alt varje
myndighet tar initiativet till att undanröja hinder för samverkan bl. a. i
fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheter alt la in
komvux-elever i AMU-kurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheter att utnyttja ledig
kapacitet vid AMU-center för utbildning inom komvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheter för lärare att
kombinera tjänstgöring i komvux och AMU och förutsättningarna för gemensam
fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
med arbetsfördelningen mellan komvux och folkhögskolan förekommer endast pä
ett par begränsade områden, t. ex. allmänna linjer vid folkhögskolan som syftar
till att ge grundskolkompetens eller allmän behörighet för högskolestudier,
särskilt om dessa utbildningar anordnas utanför folkhögskolans egna lokaler i
form av s. k. dagfolkhögskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs uppfattning bör en förbättrad studie- och yrkesorientering för
vuxna och det lokala samrådet mellan olika utbildningsanordnare i en kommun
leda till att onödig konkurrens och dubblering undviks. En närmare samverkan
bör eftersträvas i syfte all nå prioriterade målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar atl det vid högskolorna anordnas vissa utbildningar som delvis
ligger pä gymnasial nivå och därmed sammanfaller med utbildningar som kan
anordnas inom komvux. Det gäller t. ex. vissa nybör-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jarspråk, företagsekonomi, ADB och vissa tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar. Detta bör beaktas vid de överläggningar om
behörighetskrav för högskoleutbildningar som sker mellan SÖ och UHÄ. Kommittén
förutsätter att den uppföljningskommitté som har till uppgift att göra en
översyn bl. a. av fördelningen av resurser till enstaka kurser, också beaktar
behörighetskravens utformning så att parallellutbildning undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas några former av samarbete mellan
komvux och företag, statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter. En
viktig uppgift för komvux är att förmedla kunskaper i det egna yrket, dvs. att
ge fortbildning och vidareutbildning till yrkesverksamma vuxna. Som kommittén
redovisat i kapitel 6 anser den att denna uppgift bör fä ökad betydelse.
Arbetsmarknadsinriktad utbildning inom komvux skall prioriteras.
Utbildningsresurser i samhället bör enligt kommitténs uppfattning utnyttjas sä
effektivt som möjligt och onödiga dubbleringar i fråga om utbildning bör
undvikas. Kommittén föreslår därför att stal, kommun, landsting och företag bör
kunna använda komvux för yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning av
anställda på följande villkor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningen
överensstämmer med de mål och prioriteringar som fastställts för komvux av
riksdag och regering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningen
följer kursplan som fastställts av SÖ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut att
anordna utbildning fattas av skolstyrelsen - i fråga om yrkesinriktad
utbildning efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningen
anordnas enligt gällande föreskrifter och slår under SÖ:s och länsskolnämndens
tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>information om
utbildningen ges till allmänheten och utbildningen står öppen för alla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intagning till
utbildningen görs av den kommunala inlagningsnämnden enligt gällande
bestämmelser om behörighet och urval,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lärare anställs
och läromedel antas av skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redovisar slutligen behovet av regional
samplanering mellan gymnasieskolan, komvux och AMU och mellan komvux i olika
kommuner. En sådan samplanering är enligt kommitténs uppfattning nödvändig
både för att mindre frekventa yrkesinriktade utbildningar skall kunna komma
till stånd och för all utbildningsresurserna skall utnyttjas så effektivt som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att länsskolnämnderna åläggs att ta iniliatiyet till
regelbundna samråd om kursutbudet i komvux mellan kommunerna i länet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt länsskolnämnderna tar initiativet till årliga samråd
om planering, dimensionering och lokalisering av kursutbudet i gymnasieskolan,
komvux och AMU i länet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till länsskolnämnderna knyts personer med erfarenhet
av vuxenutbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal (kapitel 15)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolledare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att enligt de behörighetsregler som
gäller för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsättning
av skolledartjänster inom komvux skall även erfarenheter av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komvux beaktas. Kommittén redovisar erfarenheter av
skolledarutbildning för komvux</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och de
förändringar som sker i fråga om personalutveckling fr. o. m. läsåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83. Kommittén föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att introduktionskurser för nyutnämnda skolledare i komvux
anordnas som enstaka kurser vid högskolan och dimensioneras sä att samtliga
nyutnämnda skolledare i komvux kan tas in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att kommunerna svarar för eventuella kostnader inom ramen
för statsbidraget för lokal skolutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt den allmänna skolledarutbildningen skall omfatta eller
kompletteras med särskilda avsnitt för komvux-skolledare med inriktning på
administrativa och pedagogiska frågor som är specifika för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att del inte ingår i dess uppdrag
att utreda hur lärartjänster skall konstrueras och vilken utbildning som krävs.
Kommittén föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att SÖ får i uppdrag att utarbeta tjänstekonstruktioner
och behörighetsregler med anledning av riksdagens beslut atl grundskolkurser i
svenska som främmande språk och hemspråk skall fä anordnas i komvux, att SÖ får
i uppdrag atl föreslå åtgärder i fråga om utbildningskomplettering,
tjänstekonstruktion och behörighetsregler med anledning av kommitténs förslag
att samhällskunskap och arbetslivsorientering skall integreras till ett ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att 1974 års
lärarutbildningsutredning (LUT74) inte behandlat utbildningen av lärare för
komvux och grundvux. Kommittén anser alt vuxenutbildningens behov av
lärarutbildning bör utredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén framhåller det stora behovet av
lärarfortbildning med anledning av alt läroplan för komvux införs fr. o. m.
läsåret 1982/83. Skolstyrelserna bör beakta detta behov vid fördelningen av
anslaget till lokal skolutveckling. Högskolorna bör i samråd med SÖ och
komvux-enheter i regionen utveckla studieplaner för enstaka kurser som kan
användas för fortbildning av lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att det i komvux inte finns
huvudlärare och institutionsföreståndare och inte heller resurser för sådana
specialfunktioner som fr. o. m. den 1 juli 1982 skall fördelas på lärarna i
grundskolan. Det finns emellertid enligt kommitténs uppfattning ett mycket
stort behov av en pedagogisk lednings- och samordningsfunktion även i komvux
därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att mänga olika lärarkategorier undervisar i komvux.
Undervisningen är splittrad pä åtskilliga ställen och komvux fär en egen
läroplan. Del är också nödvändigt med fillsyn av ämnesinstilutioner för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår därför att inom komvux utses ämnesföreträdare med uppgift att svara
för den pedagogiska lednings- och samordningsfunktionen inom ett ämne eller
ämnesområde och förestå ämnesinstitution, atl i förordningen föreskrivs vilka
funktioner som ämnesföreträdare skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fullgöra,
att skolstyrelsen fastställer vilka funktioner som skall fullgöras inom komvux
i kommunen och hur de skall fördelas på olika lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syo-funktionärer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o.m. den 1 juli 1983 inrättas enligt riksdagens beslut
en ny typ av statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i grundskolan och
gymnasieskolan. I dessa tjänster kan undervisning i ämne/ämnen ingå som en
reguljär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär att för komvux inrättas fr.o.m. den I
juli 1984 statligt reglerade tjänster som syo-funktionär i kombination med
undervisning i ämne eller ämnen, alt tjänsten som syo-funktionär inom komvux
får kombineras med kommunall reglerad tjänst och all skolstyrelsen får besluta
vad dessa tjänster skall omfatta, att de nuvarande syo-konsulenterna i komvux
får en utbildningskomplettering och fortbildning som är anpassad till
vuxenutbildningens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärare i grundvux</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar att grundvux saknar egna
lärartjänster. Huvuddelen av lärarna i grundvux utgörs av lågstadie-,
mellansladie- och speciallärare. En stor del av lärarna saknar
lärarutbildning. Ingen av de lärarkategorier som f. n. kan vara
tillsvidareförordnad för tjänstgöring i grundvux har en utbildning som är
avpassad för grundvux behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén framhåller också behovet av fortbildning av lärare
inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att en reguljär utbildning för lärare i
grundvux inrättas snarast möjligt, atl lärare som är verksamma inom grundvux
utan att ha adekvat utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bereds möjligheter att komplettera sin tidigare
utbildning, atl UHÄ i samråd med SÖ fär i uppdrag atl föreslå innehåll och
utformning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av denna utbildning för lärare i grundvux, att tjänster
som lärare vid skolväsendet i kommun inrättas även för tjänstgöring inom
grundvux, att SÖ fär i uppdrag att närmare överväga och föreslå hur dessa
tjänster skall utformas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att övergångsregler utfärdas för behörighetsförklaring av
lärare med utbildning i relevanta ämnen och läng ert"arenhet av
undervisning inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag till komvux (kapitel 16)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med statsbidragssystem avser kommittén principer för
resurstilldelning inkl. bestämmelser om antal deltagare i kurs, timplaner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisar kommittén nu gällande bestämmelser om
statsbidrag till komvux, tidigare framlagda förslag till förändringar av
statsbidragssystemet och statsbidragssystem i några andra skolformer.
Kommittén redogör också för den försöksverksamhet med en friare utformning av
statsbidragssystemet som på kommitténs initiativ bedrevs i sex kommuner under
budgetåret 1979/80. Kommittén konstaterar atl erfarenheterna var i huvudsak
positiva, men det är svårt alt dra generella slutsatser, eftersom försöket
bara pågick i ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén pekar pä följande brister i det nuvarande
statsbidragssystemet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det har blivit
relativt komplicerat genom kompletterande bestämmelser vid ett flertal
fillfällen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä grund av
centrala bestämmelser om antal deltagare och antal timmar för olika kurser har
kommunerna relativt liten frihet att bestämma hur statsbidraget skall användas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det gynnar
kommuner med stort befolkningsunderlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det stimulerar
endast i begränsad utsträckning kommunerna att anordna prioriterad utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det har starka
tröskeleffekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har övervägt flera olika alternativ i fråga om
statsbidragets utformning för att komma till rätta med ovan redovisade brister.
Kommittén har stannat för att lägga fram två olika alternativ till utformning
av statsbidragssystem för komvux. Båda alternativen råder bot på de största
bristerna i nuvarande system. Vilket alternativ som väljs bör avgöras på
grundval av remissynpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidraget för undervisning, stödundervisning,
studiehandledning och studie- och yrkesorientering beräknas på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Statsbidrag
utgår för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. kurser som beräknas kunna anordnas med varaktigt lägst
tolv delta<br>
gare (i glesbygd lägst åtta)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. kurser för handikappade och intagna i
kriminalvärdsanstalt som be<br>
räknas kunna anordnas med varaktigt lägst fem deltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Statsbidrag utgår för det antal undervisningstimmar
som startade kurser<br>
enligt p. 1 högst får omfatta enligt SÖ:s timplaner. Statsbidrag utgår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också till varje kommun för högst 1 000
undervisningstimmar per budgetär för anordnande av kurser med lägst fem
deltagare (en s. k. garantiresurs). Dessutom utgår ett schablontillägg enligt
nuvarande bestämmelser (§85 a).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
undervisningslimmar som kommunen får statsbidrag för enligt ovan utgör en
tolalresurs som fär användas för undervisning, syo, stödundervisning,
sludiehandledning och kurativa insatser. SÖ:s timplaner utgör rekommendationer,
och omfördelning mellan olika kurser och mellan undervisningsresurs och
schablonresurs får göras inom ramen för totalresursen. Kommunen förutsätts
följa de centralt fastställda prioriteringarna i fråga om målgrupper och
utbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så länge som
det nuvarande timtaket består förutsätts att kommunerna schablonmässigt får
disponera en viss del av föregående års limförbrukning i kommunen och att SÖ
fördelar resterande timmar inom den ram och enligt de principer som fastställs
av riksdagen. SÖ bör vid denna fördelning beakta bl. a. i vilken utsträckning
kommunerna följer centrala prioriteringar i fråga om målgrupper och
utbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidraget för undervisning, stödundervisning,
studiehandledning och syo beräknas på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antalet
kursdeltagare i en kurs multipliceras med en koefficient enligt p.2. Produkten
multipliceras med det högsta antalet undervisningstimmar som kursen enligt
SÖ:s limplaner får disponera. Därigenom erhålls antalet slatsbidragsberättigade
undervisningstimmar. Detta antal timmar fördelas på det antal terminer över
vilka kursen sträcker sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande
koefficienter föreslås gälla:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner med mer än 50000 undervisningstimmar per år</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner i glesbygd</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga kommuner</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,08</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurser för handikappade och intagna på
kriminalvårdsanstalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunal vuxenutbildning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,07</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resursgrundande
är deltagare som infunnit sig till undervisningen i kurs som omfattar lägst fem
deltagare. (Undantag: i kurser för handikappade och intagna på
kriminalvärdsanstalt är varje deltagare resursgrundande.) Kursdeltagare som
enligt nuvarande bestämmelser får intas om det inte medför ökade kostnader för
statsverket föreslås även i fortsättningen få tas in utan atl vara
resursgrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det antal
undervisningstimmar som räknas fram enligt ovan utgör en tolalresurs. SÖ:s
timplaner utgör rekommendationer. Statsbidraget fär användas till undervisning,
stödundervisning, studiehandledning, syo och kurativa insatser enligt
skolstyrelsens beslut. Högst 10% av totalresursen fär användas till andra
kostnader än lärariöner. En timme motsvarar härvid aktuellt fimarvode enligt
AT 15:0. Statsbidraget fär inte användas till att täcka kostnader som skall
täckas av kommunala medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Sä länge som det nuvarande limtaket beslår förutsätts
atl kommunerna schablonmässigt får disponera en viss andel av föregående års
timför-brukning i kommunen och att SÖ fördelar resterande limmar inom den ram
och enligt de principer som fastställs av riksdagen. SÖ bör vid denna
fördelning beakta bl. a. i vilken utsträckning kommunerna följer centrala
prioriteringar i fråga om målgrupper och utbildningar. I kapitlet redovisas
också de bestämmelser som gäller för statsbidrag till tekniska stödåtgärder för
handikappade elever i komvux och grundvux. Kommittén har övervägt olika
möjligheter att förenkla och decentralisera handläggningen av dessa ärenden med
anledning av att SÖ:s organisation och uppgifter ändras fr. o. m. den I juli
1982 och alt statsbidrag till tekniska stödåtgärder för elever i gymnasieskolan
numera fördelas av länsskolnämnderna. Kommittén har emellertid funnit att
starka skäl talar för att behålla de nuvarande rutinerna för handläggning av
statsbidraget till tekniska stödåtgärder för studerande i komvux och grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att statsbidrag till tekniska hjälpmedel, skolskjutsar,
personell assistans och andra tekniska stödåtgärder för hörselskadade,
synskadade och rörelsehindrade elever i komvux och grundvux utgår även i fortsättningen
enligt nu gällande regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att dessa ärenden tills vidare handläggs av SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter (kapitel 17)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämsides med komvux-utredningen arbetar
skolförfattningsutredningen med författningsfrägor som bl. a. berör komvux och
grundvux. Kommittéerna har sinsemellan kommit överens om en viss
arbetsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningen anser att föreskrifter om
vuxenutbildningsformerna med kommun som huvudman bör finnas i skollagen i den
män som motsvarande föreskrifter för ungdomsskolan finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delta kapitel och i en bilaga (redovisas här sist i
bilaga 1) framlägger kommittén förslag till vad som enligt kommitténs
uppfattning bör regleras i skollagen beträffande grundvux och komvux.
Kommitténs förslag har utformats som kompletteringar till det förslag till ny
skollag, som redan lagts fram av skolförfatlningsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det arbete som pågår inom
skolförfattningsutredningen har kommittén inte formulerat några förslag till
ändringar i gällande förordningar om grundvux, komvux och lärartjänster vid
skolväsendet i kommun. Däremot har kommittén kommenterat vilka ändringar som
kommitténs förslag i slulbetänkandet bör leda till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar avslutningsvis att
komvux-förordningen redan är något av ett lappverk på grund av ändringar under
årens lopp. Detsamma kommer att gälla övriga berörda författningar, när
kommitténs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag har genomförts. Kommittén föreslär därför att på
sikt en.genomgripande översyn skall göras i syfte att bl. a. samla
föreskrifterna för komvux och grundvux - utöver det som står i skollagen och
eventuellt andra författningar för hela skolområdet - i en gemensam
författning. I samband med denna översyn bör alla hänvisningar tas bort atl
föreskrifter i andra författningar skall tillämpas (helt eller delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stadig tillsyn, genomförande, kostnadsberäkningar (kapitel
18)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar atl SÖ och länsskolnämnden enligt
nuvarande föreskrifter har inseende över komvux och grundvux och att de
statliga fillsynsmyndigheternas uppgifter i den nya organisationen blir
huvudsakligen en rådgivningsverksamhet. Kommittén har i detta betänkande
föreslagit förenklingar av bestämmelserna och decentralisering av besluten i
väsentliga avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén förutsätter all SÖ och länsskolnämnden även i framtiden
har inseende över komvux och grundvux. SÖ skall bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fördela en del
av del disponibla antalet undervisningstimmar mellan kommunerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utarbeta och
fastställa kurs- och timplaner och kommentarmaterial,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ha det
övergripande ansvaret för FoU och personalutveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ta initiativet
till förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att länsskolnämnderna bör fä vidgade
uppgifter för komvux och bl. a. la initiativet till regional samverkan mellan
komvux, AMU och gymnasieskolan och mellan komvux i olika kommuner i länet.
Länsskolnämnderna bör även ägna särskild uppmärksamhet åt grundvux och ta
initiativet till samverkan i fråga om FoU och lärarfortbildning. Del bör därför
fill länsskolnämnderna knytas expertis med erfarenhet av vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läroplan för komvux införs enligt riksdagens beslut
fr.o.m. 1982/83. Kommittén har i skrivelse till regeringen den 2 december 1981
föreslagit vissa kompletteringar till läroplan för komvux att tillämpas fr. o.
m. läsåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolan, arbetsmarknadsutbildningen och den grundläggande
undervisningen i svenska för vuxna invandrare har varit föremål för utredning
parallellt med komrtiilléns arbete. Kommittén har samrått med dessa
utredningar. Kommitténs förslag kan enligt dess uppfattning genomföras utan atl
beslut med anledning av dessa andra utredningars förslag avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser atl en proposition bör kunna läggas fram
och behandlas i riksdagen under år 1983. Eftersom några av kommitténs förslag
kräver viss förberedelselid, föreslår kommittén att förändringarna i sin helhet
genomförs fr.o.m. budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser alt dess förslag kan genomföras inom
nuvarande kost-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nadsramar för komvux. Kommittén förutsätter att riksdag
och regering fastställer hur många undervisningslimmar som komvux får förbruka.
Kommitténs förslag om ett nytt statsbidragssystem för komvux innebär alt
kommunerna fär utnyttja statsbidraget friare bl. a. till grundskolkurser på
invandrarspråk, kuraliva insatser, inbyggd utbildning. Dessa förslag innebär
en bättre lokal anpassning och ett effektivare resursutnyttjande men inga
kostnadsökningar. Även införandet av elappsyslemet och den samverkan mellan
komvux, gymnasieskolan och AMU som kommittén föreslår bör leda till ett
effektivare resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om förstärkning av skolledarresursen i de minsta kommunerna och vid
särskilda skolenheter innebär en marginell kostnadsökning som kommittén
beräknar till ca 50 veckotimmars nedsättning av undervisningsskyldigheten för
arvodesstudierektor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
att i komvux införa ämnesföreträdare för pedagogiska lednings- och
samordningsfunktioner innebär en kostnadsökning som bör kunna balanseras av den
kostnadsminskning som uppkommer genom en omfördelning av undervisningstimmar
från teoretiska gymnasieskolkurser till yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
föreslagna förändringen av statsbidraget för grundvux och höjningen av
schablontillägget innebär att ytteriigare ca 1 500-2000 elever kan tas in i
grundvux inom nuvarande kostnadsram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller slutligen att resurserna för komvux behöver utökas om komvux skall
kunna rekrytera prioriterade målgrupper och uppfylla de mål som riksdag och
regering fastställt. Kommittén pekar bl. a. på följande angelägna behov:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett ökat antal
undervisningstimmar för grundvux, grundskolkurser och gymnasieskolkurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättrad syo
och ökade kurativa insatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter att
anordna inbyggd utbildning och utnyttja AMU-centers lokaler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättrad
skolledarresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för en utbildningsanordnare bör enligt
kommitténs uppfattning inte betraktas isolerade från kostnaderna för andra
utbildningsanordnare. Utbildningskostnaderna bör dessutom ses i ett stöne
samhällsperspektiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag till tillägg och ändringar i
skollagen</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Förslaget utgår frän det förslag till ny skollag som
framlagts av skolförfattningsutredningen i Ds U 1981:4 i stället för från nu
gällande skollag.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skotförfattningsutredningensförslag
Komvu.x-utredningensförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. Allmänna föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna grundskola, specialskola
och gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen innehåller även föreskrifter om enskilda skolor och
privatul-bildning saml om skolhälsovård.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna grundskola,
specialskola och gymnasieskola samt i vuxenutbildningsformerna
grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen innehåller även föreskrifter om enskilda skolor och
privatul-bildning samt om skolhälsovård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:113.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningens mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets
utbildning av barn och ungdom skall ge eleverna kunskaper, utveckla deras
färdigheter, och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till
harmoniska människor och till dugliga och an-svarskännande samhällsmedlem-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets
utbildning av barn och ungdom skall ge eleverna kunskaper, utveckla deras
färdigheter, och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till
harmoniska människor och till dugliga och an-svarskännande samhällsmedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundutbildning
för vuxna skall ge grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och
matematik samt viss samhälls- och naturorientering samt för invandrare undervisning
i svenska som ett främmande språk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunal
vuxenutbildning skall ge kompetensinriktad utbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:99.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskap
m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
kommun skall anordna grundskola samt främja ungdomars utbildning i
gymnasieskolan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
kommun skall anordna grundskola för barn och ungdom samt grundutbildning för de
vuxna som behöver det. Varje kommun skall också främja ungdomars utbildning i
gymnasieskolan och vuxnas utbildning i kommunal vuxenutbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens förslag Komvux-utredningens
förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
landstingskommun skall främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varje
landstingskommun skall främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan och vuxnas
utbildning i kommunal vuxenutbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:115.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen
i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan skall vara kostnadsfri för
eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kommun eller landsfingskom-mun, som bedriver
gymnasieskola, får besluta att eleverna i denna skolform helt eller delvis
själva skall bekosta sådana nödvändiga läroböcker, skrivmateriel och andra
utbildningshjälpmedel som används för eget bruk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen i grundskolan, specialskolan,
gymnasieskolan, grundutbildningen för vuxna och kommunala vuxenutbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En kommun
eller landstingskommun, som bedriver gymnasieskola eller kommunal
vuxenutbildning, fär besluta att eleverna i denna skolform resp.
vuxenutbildningsform helt eller delvis själva skall bekosta sådana nödvändiga
läroböcker, skrivmateriel och andra utbildningshjälpmedel som används för
eget bruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:120.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. Kommunernas och landstingskommunernas skolledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelse 1§</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 varje
kommun skall del finnas en skolstyrelse. Skolstyrelsen skall vara styrelse
för kommunens grundskola och gymnasieskola.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
varje kommun skall det finnas en skolstyrelse. Skolstyrelsen skall vara
styrelse för kommunens grundskola, gymnasieskola, grundutbildning för vuxna
och kommunala vuxenutbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I varje
landstingskommun, som har anordnat gymnasieskola, skall det finnas en
utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall vara styrelse för
landstingskommunens gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget skall antingen tillsätta en särskild
utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I varje
landstingskommun, som har anordnat gymnasieskola eller kommunal
vuxenutbildning, skall det finnas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall
vara styrelse för landstingskommunens gymnasieskola och kommunala
vuxenutbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget skall antingen tillsätta en särskild
utbildningsnämnd eller ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens förslag Kom
vux-utredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§<br>
Till skolstyrelsens uppgifter hör</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
skolstyrelsens uppgifter hör</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område,
och</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillse att
barn och ungdomar i kommunen bereds tillfredsställande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolstyrelsen skall vidare ha inseende över allt som
gäller skolväsendet i kommunen och ha hand om förvaltning och verkställighet
inom sill verksamhetsområde. Detta gäller dock inte i den mån någon annan
skall svara för uppgifterna enligt lag, annan föreskrift eller beslut som avses
i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller utbildningsnämnden i fråga om
landstingskommunens gymnasieskola.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets och
vuxenutbildningens område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillse all barn och ungdomar i kommunen bereds
tillfredsställande utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillse att kommunens vuxenutbildningsformer anordnas på
ett tillfredsställande sätt och</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ta
initiativ till ett regelbundet samråd med företrädare för studieförbund och
andra, som i kommunen anordnar vuxenutbildning av annat slag än som avses i
denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolstyrelsen skall vidare ha inseende över allt som
gäller skolväsendet, grundutbildningen för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen
i kommunen samt ha hand om förvaltning och verkställighet inom sitt
verksamhetsområde. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara
för uppgifterna enligt lag, annan föreskrift eller beslut som avses i 3 kap,
14 § kommunallagen (1977: 179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller utbildningsnämnden i fråga om
landstingskommunens gymnasieskola och kommunala vuxenutbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
kommun har anordnat gymnasieskola skall skolstyrelsen utse ett eller flera
yrkesräd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesråd skall biträda styrelsen i frågor som gäller
utbildningens yrkesinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje yrkesråd skall ha minst tre ledamöter. 1 yrkesrådet
skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande
föreskrifter gäller för en landstingskommun som har anordnat gymnasieskola.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
kommun har anordnat gymnasieskola etter kommunal vuxenutbildning skall
skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesräd skall biträda styrelsen i frågor som gäller
utbildningens yrkesinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje yrkesråd skall ha minst tre ledamöter. I yrkesrådet
skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande
föreskrifter gäller för en landstingskommun som har anordnat gymnasieskola
eller kommunal vuxenutbildning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens förslag Komvux-utredningens
förstag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. Centrala och regionala myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l§<br>
Skolöverstyrelsen skall vara cen-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
skall vara cen-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tral förvaltningsmyndighet för trål förvaltningsmyndighet
för<br>
grundskolan, specialskolan och grundskolan, specialskolan, gym-<br>
gymnasieskolan.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nasieskolan, grundutbildningen för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vuxna och den kommunala vuxenutbildningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§<br>
I vatje län skall det finnas en</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I varje
län skall det finnas en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsskolnämnd.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>länsskolnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden skall inom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden skall inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länet ha inseende över grundskola, länet ha inseende över
grundskola,<br>
specialskola och gymnasieskola specialskola,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>gymnasieskola,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt även i övrigt över utbildning- grundutbildning för
vuxna och<br>
en av skolplikliga barn.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunal vuxenutbildning saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även i övrigt över utbildningen av skolplikfigabarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>(Nytt A) kap. Grundutbildning för vuxna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Vuxna, som är kyrkobokförda eller på annat säll kan
styrka att de är stadigvarande bosatta i riket och som uppfyller föreskrivna
behörighetsvillkor, har rätt att få utbildning inom grundutbildning för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en kommuns grundutbildning<br>
skall las emot vuxna som är kyrko<br>
bokförda i kommunen samt vuxna<br>
för vilka kommunens grundutbild<br>
ning är lämpligast med hänsyn till<br>
den vuxnes personliga förhållanden<br>
eller av andra särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Varje kommun skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. informera om grundutbildning<br>
en i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med
andra utbildningsanordnare, med statliga myndigheter och med arbetsmarknadens
parter i syfte att nä dem som behöver grundutbildning och mofi-vera dem att
deltaga i utbildningen och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med
andra utbildningsanordnare för atl de studerande om möjligt inte skall behöva
byta utbildningsmiljö.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens
förslag Komvux-utredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Behörig sökande skall fä påbörja grundutbildningen snarast efter ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundutbildning
skall anses vara avslutad, när den studerande bedöms ha förutsättningar att
följa annan vuxenutbildning på grundskol-nivä. Den skall också anses vara
avslutad, om den studerande inte på ett tillfredsställande sätt tillgodogör
sig ytterligare utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Skolstyrelsen avgör frågor om<br>
intagning i grundutbildning för<br>
vuxna och om avslutande av sådan<br>
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
studerande skall om möjligt erbjudas fortsatt utbildning efter
grundutbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Om en kommun i sin grundut<br>
bildning för vuxna har tagit emot en<br>
elev som inte är kyrkobokförd i<br>
kommunen, har kommunen rätt till<br>
ersättning av elevens kyrkobokfö-<br>
rrngskommun eller, i fråga om så<br>
dan elev som inte är kyrkobokförd i<br>
riket, elevens vistelsekommun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>(Nytt B) kap. Kommunal vuxenutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Vuxna som.är kyrkobokförda i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor
har rätt atl i mån av tillgäng på plats få utbildning i kommunal
vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en kommuns eller landstingskommuns kommunala vuxenutbildning skall
företrädesvis tas emot behöriga inträdessökande för vilka denna vuxenutbildning
är lämpligast med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller av
andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om behörighetsvillkor och om urval bland inträdéssö-kande meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens förstag Komvux-utredningens
förstag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ För frågor om intagning i kommunal vuxenutbildning
skall finnas intagningsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inlagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. I
intagningsnämnden skall det finnas företrädare för skolstyrelsen, för den kommunala
vuxenutbildningen och till minst halva antalet ledamöter för allmänna
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om inlag-ningsnämnderna meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Om en kommun i sin kommunala vuxenutbildning har tagit
emot en elev som inle är kyrkobokförd i kommunen, har kommunen rätt till
ersättning av elevens kyrkobokföringskommun. En landstingskommun, som har
anordnat kommunal vuxenutbildning, är i motsvarande fall berättigad till
ersättning frän annan landstingskommun eller kommun som inle tillhör någon
landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap. Övriga föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bemyndiganden m. m. 6§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas att i fråga om grundskolan och
specialskolan meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3§ regeringsformen och
som gäller arbetets anordnande, ledighet för elev eller åtgärd för elevs
tillrättaförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas vidare att meddela föreskrifter om
kommuns befattning med grundskola och gymnasieskola saml om lands-fingskommuns
befattning med gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamhet får anordnas i skola enligt föreskrifter
som regeringen meddelar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas alt i fråga om grundskolan och
specialskolan meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3§ regeringsformen och
som gäller arbetets anordnande, ledighet för elev eller åtgärd för elevs
tillrältaförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas vidare alt meddela föreskrifter om
kommuns befattning med grundskola, gymnasieskola, grundutbildning för vuxna
och kommunal vuxenutbildning saml om landstingskommuns befattning med
gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamhet får anordnas i skola och vuxenutbildning
enligt föreskrifter som regeringen meddelar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING
AV REMISSYTTRANDENA ÖVER KOMVUX-UTREDNINGENS HUVUDBETÄNKANDE (SOU 1982: 29)
KOMVUX - KOMMUNAL UTBILDNING FÖR VUXNA</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, statens handikappråd (SHR), statskontoret, riksrevisionsverket
(RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens institut för
personaladministration och personalutbildning (SIPU), universitets-och
högskoleämbetet (UHÄ), centrala siudieslödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen
(SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk (SIV), statens
industriverk (SIND), länsskolnämnderna i Södermanlands, Östergötlands,
Kristianstads, Värmlands och Västerbottens län, utbildningsekonomiska
utredningen (U 1981: 03), språk- och kulturarvs-utredningen (SKU, U 1981:04),
jämställdhetskommittén (A 1976:08), kommittén (A 1980: 02) för
arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU),, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisafionen SACO/SR
(SACO/SR), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Samarbetsorganisationen för
Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX), Folkbildningsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges Hantverks- och
Industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen),
Handikappförbundens centralkommitté (HCK), De handikappades riksförbund (DHR),
Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL), Östergötlands och
Kristianstads läns landstingskommuner, Arvidsjaurs, Eskilstuna, Gotlands,
Göteborgs, Kalmar, Lycksele, Södertälje, Umeå, Vindelns och Årjängs kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen har
bifogat yttranden frän kriminalvärdens kanslier i Uppsala och Nyköping samt
kriminalvårdsansialterna i Visby och Malmö. UHÄ har bifogat yttranden från
universiteten i Linköping och Lund, som i sin tur bifogat yttrande från
pedagogiska institutionen, samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm, som
i sin tur har bifogat yttranden från ämneslärarlinjen, hemspråkslärarlinjen
och institutionen för pedagogik. CSN har bifogat yttranden från
studiemedelsnämnden i Umeå samt vuxenutbildningsnämnderna i Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands och
Västernorrlands län. LO har bifogat yttrande från Svenska
kommunalarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har dessutom inkommit från försvarets skolnämnd, vuxenutbildningsnämnden i
Södermanlands län, länsskolnämnderna i Stockholms, Malmöhus och Västernorrlands
län, skolförfatlningsutredningen (U 1979: 12), Lantbrukets och Skogsbrukets
yrkesnämnder i gemensam skrivelse, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO), Svenska föreningen för studie- och yrkesväg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledning, skolstyrelsen i Härnösands kommun,
vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun för skolstyrelsens räkning, komvux i
Kalmar, syo-kon-sulenler inom vuxenutbildningen i Östergötlands län samt
komvux-skolledare i Stockholms län och komvux-skolledarna i Östergötlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tillstyrker utredningens förslag i
sin helhet eller med kommentarer, kompletteringar eller invändningar på vissa
punkter. Hit hör bl. a. SÖ, SIV, SACO/SR, SOSVUX, DHR, Gotlands kommun,
vuxenutbildningsrådet i Uppsala och komvux-skolledarna i Östergötlands län. SÖ
markerar i sitt yttrande endast sådant som SÖ närmare vill utveckla. Tillstyrker
helt allmänt gör också länsskolnämnderna i Östergötlands och Värmlands län,
Arvidsjaurs, Göteborgs, Arjängs och Härnösands kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KAFU avstår från att yttra sig med hänvisning till sitt
eget slutbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RRV:s mening når man knappast det väsentligaste
målet för komvux-ulbildningen - att öka rekryteringen frän de prioriterade målgrupperna
- med de förslag som utredningen förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ pekar pä behovet av förbättrad statistik från SCB,
speciellt avseende yrkesinriktad utbildning. SÖ understryker också att nästan
alla kursdeltagare (90-95 %) upplever komvux positivt och har mycket få
förslag till förändringar. SÖ betonar atl kurserna i komvux - särskilt i etapp
1 - är betydligt mer heterogent sammansatta än tidigare, vilket ställer större
krav på varierande organisation, individualisering av undervisningen, förbättrad
och utökad studiehandledning samt elevvårdande insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga problem orsakas tnWgl jämställdhetskommittén av
kvinnors och mäns mycket olika villkor inom utbildning och arbetsmarknad. Det
saknas en analys av dessa skillnader och förslag till förbättringar, Åven
studieavbrotten lämnas utan djupare analys åt sidan. En speciellt utsatt grupp
inom utbildningen är invandrarkvinnorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser atl utbildningsslalistiken måste förbättras,
speciellt avseende yrkesinriktad utbildning. Tilläggsdirektiven, att
utredningens förslag skulle genomföras inom oförändrade resurser, medförde att
utredningen inte kunde fullfölja sitt arbete på ett tillfredsställande sätt,
främst vad gäller förbättringar för de kortutbildade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande påpekande görs av TCO och SACO/SR. SHR anser att
det som är önskvärt antingen skjuts på framtiden eller föreslås inrymrrias inom
gällande ramar, vilket innebär omprioriteringar vars konsekvenser inte närmare
diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser vidare att utbildning bör ses som en
förutsättning för att utveckla samhället, näringslivet och den enskilda
individen. Stora an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>strängningar
har gjorts för att höja utbildningsstandarden, i huvudsak genom alt reformera och
vidga ungdomsutbildningen. I ett föränderligt och dynamiskt samhälle blir det
alltmera uppenbart att även "den bästa" ungdomsutbildningen är
otillräcklig och måste kompletteras med återkommande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
betonar särskilt tre motiv för en intensifierad satsning på vuxenutbildning,
nämligen jämlikhet, demokratisering och förändring eller omställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomsten
av komvux är för LO:s medlemmar viktigt. Rätt utformad ger den betydande
möjligheteratt kompensera brister i tidigare utbildning, men också atl utveckla
ny kunskap. Därigenom ges individerna en chans till personlig utveckling och
ökad förmåga atl klara nya krav inom arbets-och samhällsliv. Trots denna
positiva grundinställning till komvux finns vissa brister och svagheter i
utbildningen. Komvux har enligt LO inte lyckats nå ut till de grupper och
individer som har den kortaste och mest bristfälliga utbildningen, har
svårigheter att anpassa undervisningens innehåll och arbetsformer till de
studieovanas förutsättningar och har allt för få inslag som på ett aktivt sätt
medverkar till arbetslivets förändring utifrån jämlikhets- och
löntagarperspekliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TCO får det aldrig råda brist på utbildningsplatser samtidigt som antalet
arbetstillfällen minskar. Det är enligt TCO oacceptabelt atl resurserna för
vuxenutbildningen har minskat så kraftigt under senare år som varit fallet.
Enligt sitt handlingsprogram skall TCO bl. a. verka för alt samverkan mellan
gymnasieskola, komvux och AMU utvecklas, att vuxenutbildningen ges en
prioriterad ställning så alt behoven kan tillgodoses även pä mindre orter och
återkommande utbildning kan utvecklas och alt arbetsmarknadens parter fär
bättre förutsättningar för att delta i det lokala och regionala samrådet inom
vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
överensstämmer enligt TCO till stora delar med komvux-utredningens
principiella utgångspunkt och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Erfarenheter av komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
anför att de möjligheter som hittills tycks ha förelegat att få höga betyg i
komvux i viss mån kan ha påverkat konkurrensläget vid antagning till högskolan.
Utan närmare undersökning är det dock svårt att hävda att detta skulle utgöra
något nämnvärt problem. Om de studerande i komvux bildar en egen referensgrupp
vid betygsättningen, kommer detta att kunna minska frekvensen av särskilt höga
betyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Värmlands län anser atl svårigheterna i glesbygderna är ännu större än vad
utredningen antyder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Göteborgs kommun borde det finnas skäl att ta upp en diskussion om omprövning
av målsättningen atl nå fullständig regional balans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Handikappades situation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR framhåller att människor med funktionsnedsättningar i
stor utsträckning är korttidsutbildade. Just de grupper som skulle behöva mer
utbildning för att förbättra sin levnadssituation deltar mindre ofta i studier
än andra. Vikten av ökad timlilldelning och en väl fungerande elevvård
framhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HCK anser
att åtgärder för att nå ut till de prioriterade målgrupperna och för att
anpassa utbildningen till målgrupperna knappast alls föreslås av utredningen.
HCK framhåller betydelsen av att alla komvux lokaler är tillgängliga för alla.
När det gäller hörselskadade och vuxendöva understryker HCK behovet av tolk
och en över huvudtaget god ljudmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DHR menar
att utbildningssituationen för människor med funktionshinder borde ha getts
större utrymme i komvux-utredningen. För att de skall ges möjlighet att studera
inom komvux fordras bl. a. atl studielokalerna är tillgängliga för
handikappade. Funktionshindret kan medföra behov av en personlig assistent och
särskilt pedagogiskt stöd i form av extra lärarresurser. Den kommunala
färdtjänsten är i många kommuner sä bristfällig att den utgör ett direkt hinder
att delta i studier. Handikappade måste få ett aktivt stöd för att stimuleras
till att förbättra sin utbildningsstandard. Det finns i dag över 30 000
förtidspensionärer under 35 år i Sverige. DHR menar att detta är en av de
viktigaste målgrupperna för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SDR
spelar vuxenutbildningen en mycket stor roll för döva. SDR har startat en egen
folkhögskola. Nu passar emellertid en folkhögskoleutbildning inte alla dövas
behov, intresse eller möjligheter, ulan det behövs ett mer varierat utbud. För
döva behövs enligt SDR utbildade lärare som kan teckenspråk och möjlighet till
förlängning av studietiden. Det är en pedagogisk omöjlighet att undervisa både
döva och hörande samtidigt utan att endera gruppen blir lidande. Det måste
finnas möjligheter att starta undervisningsgrupper för döva också om
deltagarantalet kraftigt understiger åtta. Det måste ocksä finnas möjlighet
att delta i undervisning i annan kommun än hemkommunen. Om det medför ökade
ekonomiska kostnader bör dessa kompenseras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolstyrelsen
i Härnösand anför att integralionsutredningen inle har fattat det som sin
uppgift att avge förslag om vuxna handikappade, medan komvux-utredningen saknat
inlegrationsutredningens inblick i de speciella svårigheterna för dessa
målgrupper. Av sina erfarenheter frän organisation av undervisning för vuxna
drar Härnösands kommun den slutsatsen att handikappade vuxna i liten omfattning
fått del av den kompetensinriktade utbildningen i komvux. Kommunen föreslåratt
komvux-utredningen kompletteras med förslag till åtgärder för dessa
målgrupper.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Studiestöd i komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN ger i sitt yttrande bl. a. kompletterande uppgifter om
studiestöd i komvux. CSN konstaterar att målen för komvux och vuxenstudieslödel
i stort sett är desamma. Många inom vuxenutbildningen är emellertid hänvisade
till all utnyttja studiemedelssystemet. Dels är resurserna för vuxenstudiestöd
otillräckliga, dels ger det särskilda vuxenstudiestödet för familjeförsörjare
med barn ett lägre disponibelt belopp än studiemedlen. Kunskapen om vad de
olika studiestöden innebär är sannolikt ocksä otillräcklig bland många
studerande. Utvecklingen av sludiestödsfrågorna i framtiden är av största
betydelse för alt målet om ett jämlikt utbildningssamhälle skall näs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska utredningen liksom LO erinrar om att
för vuxnas deltagande i utbildning spelar lösningen av studiesociala problem,
l. ex. studieledighel och studiestöd, en helt avgörande roll. Särskilt om
utbildningsinsatsen skall bli ett led i återkommande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser det angeläget att de resurser som finns för
särskilt vuxenstudiestöd i högre grad inriktas pä kortutbildade i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO delar utredningens uppfattning atl det är nödvändigt
att studiestödet förbättras för att komvux i större utsträckning skall kunna
rekrytera prioriterade målgrupper. Det gäller både antalet studiestöd och nivån
på dessa. Även timersättningen för grundvux behöver förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Framtida behov av kompetensgivande och yrkesinriktad
utbildning för vuxna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 141-146.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ understryker betydelsen av komvux som ett led i ett
system med återkommande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ understryker att vuxenutbildningens villkor är beroende
av arbetslivets organisation. En fortlöpande kontakt mellan SÖ och
arbetsmarknadens parter skapar förutsättningar för helhetsgrepp på samordning
mellan strävanden beträffande arbetslivets organisation, utbildningspolitiska
insatser och utbildningsorganisation samt studiestödsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser följande uppgifter vara särskilt angelägna för
komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fortbildning
och vidare utveckling för att möjliggöra strukturrationaliseringar och undvika
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vuxenutbildning
inom elektronik och datateknik. Utbildning inom dessa områden - med nämnda
syften - bör både initieras och administreras av komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND förutsätter ett visst samarbete mellan
utvecklingsfondernas utbildningsenheter och vid utveckling av
energisparkurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utbildningsekonomiska utredningen finns det inslag
i den tekniska och industriella utvecklingen som pekar på att fortbildning och
vidareutbildning kommer atl bli alltmer betydelsefulla. Del är därför viktigt
alt utbildningsplaneringen inte ensidigt inriktas mot de nya stora årskullarnas
och ungdomsutbildningens behov. Ett instrument härvidlag är komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt kraftigt markeras, enligt Svenska
kommunförbundet, behovet av ett flexibelt utbildningssystem i ett samhälle där
näringsliv och arbetsmarknad ständigt omstruktureras, där inte minst den
elektroniska och datatekniska utvecklingen skapar nya utbildnings- och
fortbildningsbehov. Svenska kommunförbundet understyrker komvux möjligheter att
inom ett system med återkommande utbildning tillgodose individens behov av
olika kompetenser, yrkesmässiga, sociala och samhällsinriktade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunalarbetareförbundet menar att
utbildningsbakgrunden är av stor betydelse för graden av anpassbarhet inför
förändringar. Datateknikens intåg i arbetslivet kommer under de närmaste åren
att ställa krav på arbetskraftens förmåga att anpassa sig till föränderiiga
förutsättningar. För arbetsgivarna har genomgängen gymnasieskola blivit ett rimligt
krav och detta har fått till följd att de som saknar eller inte fullföljt sin
gymnasieutbildning är särskilt utsatta. De är därför en viktig målgrupp för
komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF instämmer i den syn på komvux uppgifter i framtiden
som utredningen har utvecklat. Målet för utbildningen måste vara alt skapa
förutsättningar för yrkesverksamhet och deltagande i samhällslivet. Hög
prioritet måste även ges yrkesinriktad utbildning som kan tillgodose behov på
arbetsmarknaden och sådan teoretisk utbildning som krävs för yrkesutbildning
och yrkesverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser att komvux bör kunna bli en användbar
utbildningsform för mänga vuxna yrkesverksamma inom yrkesområdena jord-skog.
Detta under förutsättning att lämpliga kurser kan erbjudas inom rimliga avstånd
och på sädana villkor atl utbildningen blir attraktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län hänvisar till en
utredning i länet om utbildningsbehov och utbildningsresurser. Det finns redan
nu en stor efterfrågan på datautbildning. Man vill ha en allmän datautbildning
med påbyggnad inom eget verksamhetsområde;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behov av nya ämnen i komvux</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att det finns skäl att anordna
grundskolkurser (etapp I) i idrott inom komvux, eftersom många studerande inom
komvux grundskolkurser inle har kunnat få del av den obligatoriska skolans
idrottsundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SDR framhåller att, eftersom döva har teckenspråket som
sitt första språk och teckenspråk kommer atl ingå i den nya läroplanen för
dövskolan som ett språk bland andra, så bör också inom komvux/grundvux teckenspråket
betraktas som ett språk som eleverna har möjlighet att välja.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ menar att behovet av överbryggande' utbildning kommer
att vara stort under överskådlig tid. Det är rimligt att volymen kursdeltagare
i kurser i etapp I fär anpassas till efterfrågan. Närheten till utbildningen är
ofta avgörande för om vissa vuxna skall våga påbörja studier. Det är därför
viktigt atl både grundvux och etapperna 1 och 2 - åtminstone i de obligatoriska
ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap/arbetslivsorientering
— samt en rad yrkesinriktade grundutbildningar anordnas pä så många platser som
möjligt. Däremot bör senare etapper (3, 4 och i lågfrekventa ämnen även 2) samt
yrkesinriktade påbyggnadskurser kunna koncentreras mera eller anordnas mera
sällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIV:s mening är människor i dagens samhälle - och
än mindre i det framtida samhället - föga hjälpta av att ha genomgått grundvux
om inte resurser finns alt erbjuda högstadieutbildning och gymnasial eller
yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets skolnämnd erinrar om att den gymnasiala
utbildning i allmänna ämnen som tidigare genomförts vid försvarets egna skolor
överfördes genom riksdagsbeslut 1979 till det allmänna skolväsendet under
1982. Ett stort antal militära elever genomgår varje är kompletteringsutbildning
inom ramen för komvux för att inhämta de kunskaper i allmänna ämnen som krävs
för yrkesofficersanställning och för vidare karriär som yrkesofficerare. I
vissa kommuner kräver denna utbildning en avsevärd del av resurserna. Försvarets
skolnämnd framhåller vikten av att de militära eleverna tillförsäkras
utbildningsplatser i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län föreslår att komvux, i
likhet med gymnasieskolan, får en årlig timlilldelning men även en preliminär
tilldelning för ytterligare tvä kr. Länsskolnämnderna bör fortsättningsvis av
SÖ tilldelas ramresurser i form av undervisningstimmar, att sedan fördela på
länets kommuner. Ett visst antal undervisningstimmar bör dessutom finnas kvar
hos SÖ att fördelas till länsskolnämnderna vid akuta behov, t. ex. för
invandrargrupper. Komvuxenheter som kan dokumentera särskilda behov av
stödåtgärder bör kunna få sådana. Därför bör en resurs för särskilda åtgärder
slå till länsskolnämndens förfogande. Länsskolnämnden föreslår atl det blir
möjligt att utöka timtalet i samhällskunskap på grundskolnivå (etapp 1) om
elever från prioriterade grupper, inle minst invandrare, ingår i kursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun anser det angeläget
att i första hand satsa resurser på grundvux och yrkesinriktad komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att timvolymen i
grundskolekurser bör få öka, liksom timvolymen för etapp 2.
Arbetsmarknadsinriktad utbildning måste även få öka för att undvika
arbetslöshet på grund av bl. a. väntade strukturrationaliseringar till följd av
datakraft, bättre energihushållning och ökade miljökrav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angelägna utbildningsbehov kontra besparingsdirektiv leder
till svåra avvägningsproblem och prioriteringar, anser Södertälje kommun. Det
blir nödvändigt att gä försiktigt fram så att inte nya orättvisor skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun menar att om målsättningen är att lösa behovet
av överbryggande utbildning kräver detta att antalet undervisningstimmar för
grundskolekurser (etapp 1) måste fä öka. Komvux möjlighet att snabbt kunna
anpassa sitt kursutbud efter uppkomna utbildningsbehov, gör att komvux
möjligheter bör ökas när det gäller att medverka vid grundutbildningar,
återkommande utbildningar, kompletteringsutbildning för högskolan, fortbildningsbehov,
behov av språkutbildningar m.m. Nedskärningar under de senaste åren gör att
personer, som är i behov av utbildningar i kurser motsvarande gymnasieskolan
och särskilt yrkesinriktade kurser, ej har kunnat få sina utbildningsbehov
tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux måste fä möjlighet att ge komplettering åt dem, som
inte behöver fullständig gymnasieutbildning, menar Vindelns kommun. Denna
komplettering omfattar nästan alltid ämnena svenska och engelska. Vindelns
kommun anser att en ökning av antalet timmar bör eftersträvas för att bredda
rekryteringen till annan högre utbildning. Den teoretiska utbildningen är ofta
yrkesförberedande och bör prioriteras i samma utsträckning som den direkt
yrkesinriktade utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbitdningsrådet i Uppsala understryker att målen för
vuxenutbildningen som en gång uppsatts av samhället svåriigen kan nås om man
tvingas avvisa även prioriterade grupper, som kan bli fallet om timvolymen
fortsättningsvis inte får öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunalarbetareförbundet framhåller att stora grupper
av yrkesverksamma saknar grundläggande yrkesutbildning. För att avhjälpa delta,
har komvux-utbildningar tillkommit för exempelvis vårdbiträden i öppen och
sluten vård, dagbarnvårdare, park- och trädgårdsarbetare, bad-och
idrotlshallspersonal, renhållningsarbelare. Men till följd av beslut om att
antalet undervisningstimmar inte fått öka sedan budgetåret 1977/78 har dessa
tillkommande komvux-utbildningar inte fått berättigat antal platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO understryker att vuxenutbildningen i ett arbetsliv med
snabb för-ändringstakt får en allt mer framträdande roll och
ungdomsutbildningen kan endast utgöra en del av den utbildning som är nödvändig
i dagens samhälle och arbetsliv. En väl utbyggd komvux är också en bestämd
förutsättning för att kunna realisera ett återkommande utbildningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att behovet av komvux både på grundskolenivå
och gymnasieskolenivå kommer att öka. Vuxenutbildningsbehov är inte något
statiskt som kan fastställas till art och nivå för någon längre tid. Den snabba
utvecklingen leder till att vuxenutbildningen måste kunna möta krav på
fortbildning och vidareutbildning av stora grupper yrkesverksamma liksom krav
på helt nya yrkesutbildningar och kompletteringar av tidigare skolunderbyggnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl de mål som gäller vuxenutbildning i allmänhet och
komvux i synnerhet inte skall bli tomma fraser måste, enligt SOSVUX, resurserna
till komvux och grundvux ökas avsevärt. Delta gäller både timlilldelning och
resurser för syo- och kurativa insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF instämmer ocksä i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt HCK är utbildning ett viktigt medel för atl skapa
fria och självständiga människor, kapabla alt la tillvara sina och sina
medmänniskors intressen i ett demokratiskt samhälle. Komvux och grundvux har en
mycket viktig uppgift att fylla för att utbildningen skall nå i detta avseende
starkt eftersatta grupper. Erforderliga resurser måste ställas till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser
att om riksdagen menar allvar med sina intentioner måste den också garantera
komvux tillräckligt med resurser för förverkligande av målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Mål och målgrupper för komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förstag se betänkandet s. 149.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR, statskontoret, UHÅ, länsskolnämnderna i Stockholms,
Södermanlands och Östergötlands län, försvarets skolnämnd, utbildningsekonomiska
utredningen. Svenska kommunförbundet, Eskilstuna, Södertälje, Umeå och Vindelns
kommuner, Östergötlands läns landstingskommun, TCO, SACO/SR, LRF,
SHIO-Familjeföretagen samt HCK instämmer i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR menar atl för alt människor med funktionsnedsättningar
skall kunna utnyttja olika utbildningsmöjligheter måste
"helhetssitualionen" fungera. Detta är primärt ett kommunalt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN anser att kommunen skall vara skyldig alt främja
vuxnas utbildning. Del innebär en skyldighet all informera även om andra
utbildningsmöjligheter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län påpekar atl hindret att
uppfylla rätlvisekravet alt garantera vuxna rätt till utbildning på samma
villkor som ungdomar, inle består i bristande vilja eller initiativ från
kommunens sida ulan i alltför begränsade resurser från statsmakternas sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun anför alt förslaget innebär ett åläggande
för kommunen atl anordna komvux-kurser i stort sett pä samma villkor som
gymnasieutbildningen. Detta förslag kan skolstyrelsen endast acceptera under
förutsättning att staten tar på sig merkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbitdningsrådet i Uppsala finner förslaget till
förändringar i skollagen vara något av del viktigaste i hela utredningen.
Vuxenutbildningsrä-det förutsätter alt närmare anvisningar och rekommendationer
till stöd för kommunerna kommer att utfärdas av SÖ; dessa bör t. ex. innehålla
förslag till lämpliga metoder för inventering av utbildningsbehoven bland de
vuxna, förslag till uppbyggnad av ett kursutbud med inriktning mot kom-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1983/84. I samt. Nr
169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vux mål och prioriterade målgrupper, metoder för
information om utbildningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun vill inte motsätta sig
förslaget men vill ändå fästa uppmärksamheten pä möjligheten att sammanväga
alla bestämmelser för både gymnasieskolan och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO menar att komvux kan lindra verkningarna av
förändringarna i arbets- och samhällslivet men om denna förväntan på komvux
skall infrias, måste komvux resurser styras mot de grupper som har kort eller
bristfällig utbildning och begränsade möjligheter på arbetsmarknaden. Denna
prioritering kräver intensifierade insatser frän kommunernas sida att inte
bara "främja vuxnas utbildning" i allmänhet, utan de
utbildningseftersatta i synnerhet. Denna skyldighet bör gälla såväl komvijx som
studieförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att nuvarande resursbegränsningar måste bort
sä att de som behöver utbildningen kan få den. Som ett led i detta tillstyrker
SOSVUX alt kommunerna är skyldiga att främja utbildningen för vuxna i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK anser att delta ansvar på kommuner måste anses
föreligga i och med SOL § 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Information, rekrytering och syo. Elevvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Praktisk arbetslivsorientering (prao)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förstag se betänkandet s. 158.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV, länsskolnämnden i Östergötlands län, TCO, SOSVUX,
LRF, HCK och Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning tillstyrker
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser att förslaget är särskilt angeläget för
exempelvis hemmaarbe-tande med inaktuella arbetslivserfarenheter,
frivärdsklienter och vissa invandrargrupper. Om en sådan verksamhet kommer
till stånd i större omfattning bör de olika skolformernas behov samordnas, så
att bästa möjliga resursutnyttjande erhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS ställer sig avvisande till införande av praktik för
studerande inom komvux eftersom sådan praktik skulle komma att gå ut över andra
för vilka praktik är ett obligatoriskt inslag i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermantands län anser, beträffande de
prioriterade grupperna, att en genomförd arbetslivsorientering förmodligen
skulle medföra att studieavbrotten blev färre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län inser behovet av
prao men möjligheterna ter sig små att kunna skapa nödvändigt utrymme.på arbetsplatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt jämstätldhetskommittén borde utredningen ha tagit
upp behovet av styrd prao och särskilda insatser för att få framför allt
kvinnorna att välja otradilionellt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun betonar att den praktiska
arbetslivsorienleringen måste avgränsas att gälla endast vissa prioriterade
målgrupper inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun föreslår att praktikplaceringarna för sär-, grund-,
gymnasie- och högskola samt komvux samordnas i kommun och region genom
länsarbetsnämndens eller länsskolnämndens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF anför
att skolans behov av arbetslivskontakter under senare år har ökat i sådan
omfattning att arbetslivet på många orter har svårt att ställa tillräckligt
antal platser till skolans förfogande. Det är därför nödvändigt att praktisk yrkesorientering
endast utnyttjas för elever som inte tidigare har någon erfarenhet av svensk
arbetsmarknad. Företagsbesöken måste dessutom vara väl planerade och förberedda
både pä skolan och i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Schablontilläggets användning för syo och elevvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förstag se betänkandet s. 158 och 164.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CSN,
Kristianstads läns landstingskommun, Gotlands och Södertälje kommuner samt LRF
tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR ser påtagliga risker alt man minskar resurserna för
stödundervisning och studiehandledning vilket går ut över handikappade och
andra resurssvaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt UHÅ fär en friare resursanvändning inte innebära en
nedprioritering av studie- och yrkesorienteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ anser
att schablontillägget i första hand måste användas för de kursdeltagare som
befinner sig i utbildning och är därför ej beredd att nu tillstyrka förslaget
att binda en större resurs än vad som motsvarar 40 % av det nuvarande
schablontilläggel till syofunktionärstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Södermanlands län anser att vuxna erfarenhetsmässigt har större behov av
syo-hjälp än motsvarande grupper bland ungdomarna. Om spärren tas bort kan
kommunerna längtidsplanera vuxen-syon på ett långt effektivare sätt. Pä sikt
kan kuratorsuppgiften bli lika viktig för komvux som syon.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län avvisar förslaget om att använda en större del än 40 % av
schablonbidraget till syo-tjänst. Schablonbidraget bör i största möjliga
utsträckning användas till stödundervisning. Schablonbidraget bör inte fä
användas till kurativa insatser. De kan tillfredsställas genom befintliga
resurser inom socialförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-skolledarna i Östergötlands län anser att en större
resurs än som motsvarar 40 % av schablonbidraget bör få användas till
syofunktionärstjänst. Med hänvisning till de prioriterade målgrupperna
tillstyrks att schablonbidraget fär användas till kurativa insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län är positiv till förslagen
men betonar att det bör vara kommunen som fär avgöra hur resursen ska
disponeras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden uttrycker starka tvivel på att
schablonresursen kommer atl räcka till allt man föreslår att den ska användas
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anser att
elevvårdsinsatserna bör få omfatta hälsovård. Länsskolnämnden föreslår också
att schablonresursen fär användas till kursföreständare med likartade
uppgifter som klassföreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län anser att då
schablontilläggel har många andra vikliga användningsområden bör man undersöka
om inte viss del av kommunens övriga syo-resurs skulle kunna överföras till
komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvidsjaur kommun tillstyrker atl en större resurs än vad
som motsvarar 40 % av schablontillägget fär användas fill
syo-funktionärstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser atl denna ändring ej är nödvändig
främst med tanke på att den prioriterade elevgruppen är i mycket stort behov av
stödundervisning-studiehandledning-kurativa insatser, vilket också belastar
schablontillägget. Det är tveksamt att binda alltför stor del av den statliga
resursen till tjänster. En viss del av kurativa insatser i komvux bör dock
kunna bekostas av schablontillägget. En annan framkomlig modell vore att koppla
kuratorsfunklionen vid komvux direkt till socialomsorgen i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun anser atl resurserna för syo och kuratorer
borde förbättras så alt de sökande i ett tidigt skede kunde få hjälp med sina
bekymmer att klara barnpassning, ekonomi, tjänstledigheter, bidrag etc. Det är
ofta för sent att sätta in hjälpen, när frågorna övergått till problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindelns kommun anser att man ej bör binda upp mer än
högst 40 % av schablontillägget för syo-ändamäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årjängs kommun betonar behovet av utökade kurativa
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbitdningsrådet i Uppsala anser att behovet av
kurativa insatser ökar markant. Ett statsbidrag för detta ändamål är
synnerligen väl motiverat. Denna resurs bör dock inte tas frän
schablontillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun anser att kommunens
resursanvändning bör bli så fri, att skolan kan göra kraftiga
elevvårdssatsningar för de prioriterade grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO tillstyrker alt statliga resurser får användas för
kurativa insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7"C0 anser att resurserna för syo inom komvux i dag
är underdimensio-nerade i förhällande till de mål som finns uppställda för
verksamheten. TCO ställer sig därför avvisande till förslaget och anser alt
schablontillägget måste höjas eller att en ny resurs tillskapas för syo, som
svarar mot de angelägna behov som utredningen påtalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SACO/SR får inte medel ur schablontillägget
användas för syo i större omfattning än i dag. Stora behov finns också inom de
andra områdena - stödundervisning och studiehandledning - som
schablontilläggel är avsett för. SACO/SR anser att särskilda medel måste anslås
till syon inom komvux, för elevvård och kurativa insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>505 Vt/Z anser att en utökning av antalet syotjänster
behövs men menar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt resurser till detta inte får tas av schablonfillägget.
Det finns ett stort behov av kurativa insatser pä komvux. Speciella resurser
för kurativa insatser måste ställas till kommunernas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser
att elevvården måste byggas ut väsentligt. Föreningen anser att kuratorns
tjänster och kunskaper är lika viktiga som övriga personalkategoriers, för att
möjliggöra utbildning i komvux. I dag är del endast ett fåtal kommuner som
använder 40 % av schablonen till syo-tjänster. Av del drar föreningen
slutsatsen alt kommunerna saknar insikt om villkoren för komvux i allmänhet
och studier vid komvux i synnerhet. Föreningen motsätter sig å det starkaste
alt besluten om syo-tjänster även fortsältningsvis delegeras till kommunerna,
med ändå friare händer. Föreningen föreslår i stället atl en lägsta gräns för
syo-tjänster bör anges från centralt häll. Med hänsyn till resonemanget om
intern och extern syo föresläs att syo-resursens omfattning bör vara större än
vad som nu är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Gemensam syo-funktion och allmänt om syo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 158.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen anser att syo-verksamheten har stor
betydelse för kriminalvärden. Vidgade uppgifter för syo-funktionärer bedöms
vara ett av de områden som bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR framhåller att handikappades underrepresentation i
komvux till viss del beror på att den uppsökande verksamheten och informationen
om komvux inte nätt fram till de olika målgrupperna. För gravt handikappade som
kan ha påtagliga svårigheter atl komma till skolan kan handledda självstudier
många gånger vara ett alternativ. SHR menar alt det kan behövas
specialdestinerade anslag till syo-konsulenlernas löner inom komvux. Även en
särskild resurs för syo som är gemensam för samtliga vuxenutbildningsanordnare
och därigenom frislående frän en viss ulbild-ningsanordnares
rekryleringsintressen är en bra lösning. Redan inom de resurser som nu finns i
kommunerna kan det göras betydande insatser för att i större utsträckning
rekrytera korttidsutbildade och resurssvaga grupper till olika slag av
vuxenutbildning. Kommunerna har enligt kommunallagen ansvar för
samhällsinformation till kommuninvånarna. Det borde vara naturligt alt i
begreppet samhällsinformation inrymma även information om
utbildningsmöjligheter för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU anser att komvux bör informera bättre om vad den kan
erbjuda, sä atl myndigheterna i sin utbildningsplanering pä ett tidigt stadium
kan bedöma i vilka delar komvux kan anlitas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN anser att informations- och syo-insatserna inom
vuxenutbildningsomrädet behöver förstärkas. Syo-funktionärer vid enskilda
skolor fungerar i viss utsträckning som rekryterare till kurser vid egna skolor
och har inte möjlighet alt ge en allsidig information efter individens behov.
Via en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>extern syo skulle den enskilde fä en neutral information
ifråga om utbildning, studieledighetslagar, studiestöd, etc. Det är viktigt
att söka vägar för omprioritering och samordning av pä olika håll tillgängliga
resurser. 1 samarbete mellan CSN, LO och TCO har riktlinjer dragits upp för ett
reguljärt samarbete mellan de regionala fackliga organisationerna och vuxenutbildningsnämnderna
i informationsfrågor. CSN tillstyrker all varje kommun skall få besluta om hur
stor del av schablontillägget som kan användas till syo-funktionärstjänsler.
Förslaget att ytterligare resurser pä sikt tillförs en för samtliga
vuxenutbildningsanordnare gemensam syo-funktion bör få hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ understryker att vuxna ofta har behov av omfattande
information och rådgivning före valet av studieväg. De prioriterade
målgrupperna för komvux kommer att kräva ökade insatser i fråga om såväl
studierådgivning som studiehandledning och stödundervisning. Del ökade trycket
på arbetsmarknadsverkets förmedlings- och vägledningsservice saml den svagare
betoningen av verkels studie- och yrkesvägledande verksamhet innebär ocksä att
de olika vuxenutbildningsanordnarnas studievägledning får en större belastning.
SÖ anser all en studierådgivning som skall ge information och råd om hela
vuxenutbildningen bör nära samarbeta med skolor, komvux, folkhögskolor,
studieförbund, arbetsförmedling, fackliga organisationer och studiesociala
myndigheter. En sådan studierådgivning bör vara ett från enskilda arrangörers
rekryteringsintressen frislående kommunalt organ och kunna ge övergripande
information och rådgivning om all vuxenutbildning samt om studiesociala frågor.
Den bör ha god kännedom om vuxnas studieförutsältningar och studiehinder. SÖ
anser det därutöver viktigt alt undersöka förutsättningarna för
Utbildningsradions möjligheter till information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser all en utökad syo är angelägen med hänsyn till
de svårigheter många enskilda möter atl orientera sig i frågor som rör
utbildning, studiestöd och arbetsmarknad. Syon bör utgöra en del av den
pedagogiska verksamheten och integreras med undervisningen. Förslaget atl på
sikt tillföra syon nya resurser gemensamma för samtliga former av vuxenutbildning
tillstyrks av AMS. Trycket på arbetsförmedlingarna, särskilt under
lågkonjunktur, är mycket hårt. Vuxna som kontaktar arbetsförmedlingen och inte
är primärt arbetssökande löper risk all inte fä tillräckligt stöd och
vägledning. Den nya syo-resursen kan avlasta arbetsförmedlingen och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV understryker vikten av att syo-funktionen förstärks
samt atl på sikt ytteriigare resurser tillförs en för samtliga lokala
vuxenutbildningsanordnare gemensam syo-funktion. Många invandrare har
otillräcklig kännedom om olika utbildningsvägar. De riskerar därför i högre
grad än andra att hamna fel. På längre sikt torde ökad gemensam syo kunna ge
besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser alt det krävs ökade informationsinsatser och en
utbyggd syo-verksamhet om komvux i ännu större utsträckning skall kunna rekry-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lera korttidsutbildade vuxna till utbildning. Delta gäller
i hög grad småförelagen och deras anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsnämnden i Södermanlands län hoppas att
även del studiesociala området kommer att inordnas i den samordnade syo-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Södermantcmds län anser att det finns ett markerat behov atl anordna vuxen-syo
som är mer externt inriktad än den som komvux tillhandahåller, lämpligen som
någon form av informationscentral. Arbetsförmedlingarna har inle längre
tillfälle att ställa upp med yrkesrådgivning som tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att behovet av
extern syo till allmänheten sannolikt kommer atl öka i framtiden.
Arbetsförmedlingen, genom sin breda kompelens, bör naturligtvis ha möjligheter
att klara en sådan uppgift. F. n. är dessa möjligheter emellertid begränsade på
grund av att yrkesvägledningsenheterna har omorganiserats. Under förutsättning
alt den yrkesvägledande funktionen inom arbetsförmedlingen kan förstärkas, bör
komvux egen syoorganisation på sikt avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anser alt eftersom komvux
redan har en inofficiell roll som kommunal samordnare av vuxenundervisning bör
externa syo-funktioner inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att den externa syon
bör fä ökade resurser. Länsskolnämnden bör samordna och utarbeta en information
över länets vuxenutbildningsutbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län, syo-konsulenter inom vuxenutbildningen
i Östergötlands län, Södertälje och Arjängs kommuner samt LRF anser att syo-funktionen
inom komvux bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetskommittén
saknar en analys av de utbildningsvägar som finns tillgängliga inom komvux och frägan
om man inte genom all satsa härdare på naturvetenskaplig och teknisk utbildning
även skulle ha möjlighet atl styra kvinnor till en utbildning som ger bättre .möjligheter
på en kommande arbetsmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser att man inom kommunerna bör sträva
efter att fä till stånd en gemensam syo för hela vuxenutbildningen. Här bör
övervägas om inte samtliga utbildningsanordnare borde kunna bidra med medel
för alt en sådan tjänst skall kunna inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun instämmer i kravet alt syon i komvux bör
stärkas, sä att extern syo kan ulföras, utan att syons ordinarie
arbetsuppgifter måste sättas på sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser att informationen om komvux bör kunna
förbättras genom regelbundet återkommande informationsprogram i radio och TV,
en intensifiering av SSA-rådet vad beträffar analys av utbildningsbehov, en
förbättrad information till och utbildning av de fackliga studieombuden vad
gäller komvux, en extern syo som kan ge information om all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vuxenutbildning. Det bör undersökas om medel kan erhållas
från de anslag som vuxenutbildningsnämnderna har för uppsökande verksamhet.
Resurserna för den interna syon i komvux bör komma komvux-eleverna till del i
stället för den splittring som nu råder mellan extern och intern syo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala stödjer helt utredningens
förslag att man i samtliga kommuner bör avsätta medel till en samsyo på sikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun anser att information
med aktivt rekryteringsarbete behöver föras genom många kanaler. Arbetet måste
planläggas och samordnas. Landstinget föreslår arbetsförmedlingen som lämpligt
samordningsorgan inom länen. Alternativt kan vuxenutbildningsråd/lokala SSA-råd
arbeta med uppgiften tillsammans med det regionala SSA-rådet. De kommunala
informationscentraler som betänkandet beskriver är exempel på utveckling ål
rätt häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun tillstyrker én utbyggd
syo gärna integrerad/samordnad med syo-verksamheten i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser alt förbättrad information och studie- och
yrkesorientering ökar möjligheterna atl nå utbildningseftersatta grupper. Trots
det stora antalet försök som har gjorts under årens lopp på detta område menar
LO alt ytterligare insatser måste göras för att utveckla och effektivisera
rekryteringen av de kunskapseflersalla. Betydande förbättringar kan ske genom
nära samverkan mellan de fackliga organisationerna och folkbildningen. För att
minska avbrotten i studierna, förhindra felväl och val av alltför korta kurser
bör en omfattande satsning göras på en utbyggd studie- och yrkesorientering,
som är en integrerad del av den pedagogiska verksamheten i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tillstyrker förslaget att på sikt tillföra syon
nya resurser och att dessa medel används till en för samtliga vuxenutbildningsanordnare
gemensam syofunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser det av allra största vikt alt vuxenstuderande
kan få kvalificerad hjälp alt analysera sitt eget utbildningsbehov saml
information om lämplig utbildning och utbildningsvägar. Även de studiesociala
förhållandena måste ingå i informationen. Enligt SAF är det angelägel att syo-konsulenterna
renodlat får ägna sig åt sin huvuduppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att informationen om och rekryteringen till komvux
måste prioriteras. Tanken med extern syo är bra om resurser till den inte tas
av komvux-resurser. Det är viktigt att den externa syon genomförs i samarbete
med alla vuxenutbildare så att mottagaren får veta vilka valmöjligheter som
finns. Utbyggnaden av den interna syon får inte ske pä bekostnad av den
stödundervisning som schablonlillägget används till i dag. Det måste skjutas
till särskilda resurser för utbyggnad av både extern och intern syo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbildningsförbundet accepterar inle förslag om gemensam
syo för vuxenutbildningen i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen anser att
vuxenutbildningsrådens uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torde fä större betydelse. Organisationen tillstyrker att
samtliga vuxenutbildningsanordnare inom kommunen tillförs en gemensam syo-funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>//C/w anför att uppsökande verksamhet måste intensifieras.
Samarbetet med handikapporganisationer och olika utbildningsanordnare bör
prövas. Uppsökande verksamhet på institutioner är myckel viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR menar alt komvux kan spela en aktiv roll för att få ut
fier handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Vuxenutbildningens resurser
för att stödja den enskilde med yrkesvägledning och praktikarbete måste därför
kraftigt förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SDR anser atl komvux/grundvux varit dåligt anpassat till
dövas behov. En annan orsak till del låga deltagandel är bristande information
om möjligheterna. Här behövs en kraftig satsning på uppsökande verksamhet och
stimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för studie- och yrkesvägledning anför all de olika vägledarkategorierna
kompletterar varandra och är var för sig nödvändiga. F. n. pågår förändringar i
denna arbetsfördelning som är oroande. Yrkes-vägledarna och arbetsvärdarna vid
arbetsförmedlingarna ersätts med s. k, arbets vägledare. De skall prioritera
sökande med arbetshandikapp och människor som av andra skäl har stort behov av
stöd. Det blir alltså svårt för vuxna som inte är i primärt behov av arbete att
utnyttja arbetsförmedlingens tjänster. Detta har i realiteten inneburit en
ökad belastning på komvux, syo och studievägledarna vid universitet och
högskolor. Föreningen vill starkt ifrågasätta om det är förenligt med den s.
k. begränsningskungörelsen (SFS 1980: 388) alt AMS i praktiken överför
ansvaret för en stor del av sina tidigare arbetsuppgifter pä andra myndigheter
bl. a. komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen tror alt en oberoende vuxenutbildningssyo blir
en ytlig information. Möjligen kan en sådan resurs användas för uppsökande
verksamhet. Att rekryteringsinlressena skulle la överhanden på bekostnad av
vad som är bäst för individen, är främmande för de flesta inom syo-kåren. Återupprätla
och utöka i stället den gamla yrkesvägledningen vid AMS och öka resurserna för
studie- och yrkesvägledningen vid komvux, vilket är en förutsättning för atl
uppnå intentionerna och målen i den nya läroplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Intagning till komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Elevområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 162.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsens
klientel (både i anstalt och frivärd) tillhör vanligen den grupp i samhället
som fått minst av utbildningsresurserna. Del är betydelsefullt atl kursutbudet
ej begränsas till den egna kommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, AMS, länsskolnämnderna i Stockholms och Västerbottens
län, Eskilstuna och Umeå kommuner samt TCO och LRF tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län menar att det finns en
uppenbar risk att utredningen överskattar komvuxelevernas vilja atl resa till
närliggande orter - särskilt om det gäller kvällskurser - för att få studera i
högre etapper. Kommunikationer saknas ofta och ingen reseersättning utgår till komvuxelever.
Med allt mindre timlilldelning kommer elevtrycket på vissa kurseratt öka. Det
finns dä risk alt en kommun prioriterar egna elever. Det är nödvändigt att elevomrädesgränser
fastställs för högre etapper. Länsskolnämnden är lämplig instans för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnWgtförsvarets skolnämnd är detta en angelägen princip
för försvaret. Många militära elever genomgår nämligen komvuxstudier i
anslutning till förbandsorten i stället för hemkommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs kommun
menar alt en sådan rättighet inte är förenlig med nuvarande praxis beträffande
statens tilldelning av timmar till kommunerna. Eftersom staten inte timmässigt
ger kommunerna kompensation för elever utanför den egna kommunen drabbas
framför allt större kommuners invånare av denna regel, eftersom det där av
naturliga skäl finns ett bredare kursutbud än i de mindre kommunerna. Det kan
ifrågasättas om sökande frän andra kommuner automatiskt skall ha rätt alt
konkurrera ut den egna kommunens invånare från utbildningar som är planerade
för kommuninvånarnas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele
kommun anser att utredningens förslag är till fördel för den enskilde, men
knappast för alla kommuner. Med ett sådant beslut ökar konkurrensen mellan
olika kommuner. Detta blir särskilt kännbart för små kommuner. Så länge
kostnaderna drabbar hemkommunen bör denna ha päverkansrätten genom prövning av
var utbildningen får genomföras. Visar det sig därvid, att samma utbildning
anordnas i hemkommunen, bör hemkommunen få bedöma skälen för att genomföra
kursen i annan kommun. Om sä ej sker, bör kursanordnaren svara för samtliga
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att förslaget är bra men alt
intagningsnämnderna med en sådan betämmelse kan komma att ställas inför
besvärliga avvägningar, speciellt med krympande resurser till komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att det är angeläget all förutsättningar skapas
att anordna yrkesinriktade kurser för relativt begränsade målgrupper. Förslaget
är en åtgärd i denna riktning som SAF tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser atl samverkan mellan komvux och
gymnasieskolan bör undvikas. Det är bättre att kommunerna samarbetar inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SDR menar att det måste finnas möjlighet atl delta i
undervisning i annan kommun än hemkommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Intagningsåldern</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 162.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriniinalvårdsstyrelsen har inget att erinra mot att
intagningsåldern för teoretiska gymnasieskolkurser höjs till 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om en eventuellt höjd åldersgräns bör enligt RRV.s
mening anstå till dess en samlad översyn har genomförts av samordningen och
samverkan mellan vuxenutbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till samverkan med ungdomsskolan är det enligt UHÅ.s
mening tveksamt, om en generell åldersgräns om 20 år för intagning skall
införas för kurser motsvarande tvååriga teoretiska linjer saml för tre- och
fyraåriga linjer. Alt endast dispensvägen står öppen för studerande under 20 år
torde vara en alltför restriktiv lösning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ är inte beredd tillstyrka utredningens förslag om en
höjd åldersgräns till 20 är. Möjligheterna att av taktiska skäl övergå från
gymnasieskolan till komvux bör ytterligare begränsas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS menar atl 18-l9-äringarna i dag är en av de hårdast
drabbade grupperna på arbetsmarknaden och inte bör utestängas från möjligheten atl
förbättra sin utbildning genom studier i komvux, AMS avvisar förslaget att höja
åldersgränsen för intagning till 20 år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i.Södermanlands län avstyrker höjning av
intagningsåldern, medan länsskolnämnderna i Stockholms och Östergötlands län
tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anser atl
intagningsnämnden liksom nu skall kunna la individuella hänsyn. Unga elever
som genomfört etapp 1-studier skall kunna fortsätta i högre etapper utan
dispens. Under nuvarande arbetsmarknadsförhållanden finns det mänga elever från
gymnasieskolan som inte kan komma ut i arbetslivet eller fä högskoleplatser.
För många återstår endast kompletteringsstudier vid komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län har den grundsynen atl all
utbildning som anordnas för såväl unga som äldre bör samverka och all alla
byråkratiska hinder mot ett närmare samarbete bör elimineras. Nämnden anser
därför att minimiåldern för vissa utbildningar ej skall höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län menar att komvux-kurserna
bygger undervisningen pä att kursdeltagarna har livs- och yrkeserfarenhet. Den
vuxenanpassning som måste ske försväras om det finns ungdomar som saknar denna
erfarenhet. Gymnasieskolans dimensionering för att la in 100 % av antalet 16-äringar
gör det även rimligt med 20-årsgränsen för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvidsjaurs, Eskilstuna, Gotlands, Kalmar och Umeå
kommuner och vuxenutbildningsrådet i Uppsala ansluter sig till utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun och komvux i Kalmar menar att en höjning av
intagningsåldern till 20 år för teoretiska gymnasieskolekurser är motiverad
dels av de skäl utredningen anför, dels av det skälet att ett uppehåll i
utbildning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en efter ungdomsskolan för arbetslivserfarenhet har en motivationsska-pande
effekt vid studier som sedan äger rum t. ex. vid komvux. Mognad och förvärvad
självdisciplin är en förutsättning för lyckade vuxenstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun ser det naturligt, att komvux kan
"ta vid" där ungdomsskolans uppföljningsansvar slutar, vid 18 år.
Vidare bör elever som deltagit i grundskolkurser där lägsta intagningsålder är
16 år, kunna fortsätta direkt med gymnasieskolkurser vid 18 års ålder.
Förslaget avstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindelns kommun anser att åldern bör ligga kvar på 18 år
för alla typer av gymnasieskolkurser men föreslår i stället att man skall vara
restriktiv med dispensgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årjängs kommun ifrågasätter förslaget om höjd
intagningsålder, vilket skulle kunna innebära negativa effekter i en samordnad
verksamhet gymnasieskola-kom vux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun ifrågasätter om inte
åldersgränsen generellt borde höjas till 20 år i komvux. Åldersgränsen kommer
i en annan dager vid ett samgående mellan komvux och gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun är tveksam om gränsen
för intagning till komvux bör höjas till 20 år. En sådan förändring försvårar
ett närmande av dessa båda skolformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO tillstyrker utredningens förslag att åldersgränsen för
deltagande i komvux höjs till 20 år, under förutsättning atl arbetslösa
ungdomar som är under 20 år ändock ges möjlighet att delta i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker förslaget att åldern höjs till 20 år. TCO
vill dock betona vikten av att intagningsnämnden fär rätt att ge dispens frän
ålderskravet om särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR avstyrker förslaget att inlagningsåldern höjs från
18 till 20 år. Det skulle innebära atl arbetet med dispensansökningar skulle
öka kraftigt och att vissa studerande skulle berövas möjligheten till
utbildningskomplettering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anför att huvuddelen av ungdomskullen går direkt från
grundskolan till gymnasiet (f. n. ca 80 %). Gymnasieskolan är dimensionerad alt
motsvara 108 % av 16-åringarna. Komvux läroplan liksom undervisningen utgår
från atl eleverna har viss arbetslivserfarenhet. SAF tillstyrker således
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att man måste beakta att komvux är en
utbildning för vuxna som skall baseras på de vuxnas livs- och
yrkeserfarenheter. Åldersgränsen bör höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF ifrågasätter om inle utredningens förslag att höja
åldern för intagning borde gälla likarlat, dvs. även för kurser som motsvarar
samtliga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets skolnämnd delar uppfattningen att inlagningsåldern
bör höjas. Inom försvaret kan emellertid ett begränsat antal yngre sökande komma
att behöva genomgå komvuxutbildning som förberedelse för sitt yrke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolnämnden förutsätter alt dessa sökande erhåller dispens
från åldersgränsen 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för studie- och yrkesvägledning ser det som en fördel atl yngre
elever som har problem att anpassa sig i ungdomsskolans klasser ges möjlighet
alt studera vid komvux med äldre kamrater. Den nuvarande åldersgränsen bör
behällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Intagningsnämnd för komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 163.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AMS anför
att behovet att göra urval bland sökande till komvux väntas bli ännu större i
framtiden, I intagningsnämnden bör även ingå någon med särskilda kunskaper om
utvecklingen pä arbetsmarknaden och behovet av arbetskraft inom olika
yrkesområden,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län avstyrker. I stället bör en gemensam intagningsnämnd för frivilligulbildningar
inrättas inom varje g-region. Även länsskolnämnden i Värmlands län framför
denna åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län tillstyrker och
biträder uppfattningen atl vuxenutbildningsrädet ej skall fungera som
intagningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-skolledarna i Östergötlands län tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Stockholms län tillstyrker men betonar att intag-ningsomrädet inle får
begränsas och att inlagningsnämnden för komvux skall samråda med
intagningsnämnden för gymnasieskolan, om sådan finns i kommunen, och med
intagningsnämnderna för komvux i angränsande kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna, Gotlands, Lycksele, Södertälje och Umeå
kommuner instämmer i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vu.xenutbildningsrådet
i Uppsala menar att intagningsarbetet till komvux tidigare ofta begränsades
till att kontrollera de sökandes behörighet, bl. a. deras förutsättningar att
kunna följa undervisningen i sökt kurs. Något slag av statsbidrag för urval och
intagning i komvux behövs nu. Problemen som uppkommit i samband med urval och
intagning till komvux beror till stor del på de senare årens
besparingsåtgärder. Det kan därför anses rimligt att någon andel av insparade
resurser återförs till komvux för att lindra dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet avstyrker förslaget för landstingens
del med hänsyn i första hand till den ringa omfattning komvux har inom
landstingen. Arbetet kan med fördel ulföras av de intagningnämnder som redan
finns vid vissa landsting för intagning av elever till specialkurser i
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
och Kristianstads läns landstingskommuner anser alt inlagningsnämnden för
gymnasieskolan kan ges tillikauppgiften alt sköta komvuxintagningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO delar utredningens syn all vuxenutbildningsråden inte
bör vara intagningsnämnd och tillstyrker en särskild intagningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlagningsnämnden skall pröva om sökanden till
yrkesinriktad kurs har arbetsmarknadsinriktade syften med kursen. 5Af
tillstyrker utredningens förslag atl skolstyrelsen utser en särskild
intagningsnämnd för komvux. I nämnden bör ingå ledamöter med erfarenhet från
arbetsmarknaden, både arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF tillstyrker att en intagningsnämnd för komvux skall
finnas i varje kommun. Någon ny inlagningsnämnd för de landstingskommunala
utbildningarna torde dock inte vara erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Läroplansfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Betygsfrågor vad gäller grundskolkurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 171-172.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har erfarit att uppgiften
"Deltagit" tillämpas för särskilda yrkesinriktade kurser inom
vårdområdet. Socialstyrelsen förutsätter att betygsättningen godkänd — icke
godkänd i fortsättningen tillämpas för all vårdyrkesulbildning inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ tillstyrker förslagen om dels ett nytt betygssystem -
godkänd/icke godkänd - för kurser i etapp 1, dels en särskild kvotgrupp
alternativt den s. k. fria kvoten för sökande med slutbetyg från komvux vilka
söker till gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS ställer sig tveksam till att studerande från komvux
skall utgöra en särskild kvotgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV och SIV avstyrker godkänd - icke godkänd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Södermanlands, Västernorrlands och
Stockholms län samt Eskilstuna kommun och HCK tillstyrker utredningens förslag.
Länsskolnämnden i Västernorrlands län menar att det föreligger en klar
målkonflikt mellan lärarnas strävan att utnyttja elevernas erfarenheter som
pedagogisk resurs och deras skyldighet att sätta graderade betyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län avvisar utredningens
förslag om godkänd - icke godkänd. Innebörden är, enligt länsskolnämndens
uppfattning, alt betyget icke godkänd i realiteten inte kommer atl existera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Kristianstads och Värmlands län anser
att betygssystemet bör vara samma som i ungdomsskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsnämnden i Södermanlands län tror att fler
med ringa studievana skulle våga söka sig till komvux om betygen slopades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvidsjaur kommun är tveksam att ändra betygssystemet, dä
det inte finns något annat urvalsinstrumenl för intagning till gymnasieskolan. Elt
ändrat betygssystem kan ha både positiva och negativa effekter ur studiesynpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun delar utredningens uppfattning. På grund av
problemet i samband med intagning fill fortsatt utbildning bör övergången anstå
tills en förändring sker även inom andra skolformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komvux i
Kalmar anser att nuvarande betygssystem i grundskolekurser bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun tillstyrker betygen godkänd eller icke
godkänd, inle minst med tanke pä den individuella uppläggning som kurserna bör
ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun tillstyrker betygen godkänd - icke
godkänd. Däremot är skolstyrelsen tveksam till att komvux-elever skall utgöra
egen kvotgrupp. Intagning inom fria kvoten är ett bättre alternativ. Samma betygssystem
bör införas även beträffande komvux gymnasieskolkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun instämmer helt i förslaget. Vid intagning till
gymnasieskolan bör sökande med slutbetyg från komvux tilldelas ett större
antal platser än den procentuella andelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindelns kommun anser att förslaget är oacceptabelt i sitt
nuvarande skick, nämligen med innebörden att det skall finnas två betygsgraderingar
men att den ena graderingen egentligen ej skall användas. Man bör ha kvar
betygen 1-5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årjängs kommun tillstyrker betygen godkänd-icke godkänd. I
betyget skall inte betyget "icke godkänd" införas men kursdeltagaren
kan förete ett intyg pä atl han/hon genomgått kursen. Detta kan missleda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>V u.xenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker belygsgraderna
godkänd-icke godkänd men är tveksamt om egen kvolgrupp. Rådet finner del
lämpligare att sökande med slutbetyg från komvux direkt förs till fria kvoten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun anser att
övervägandena om hur betygsdokumentet skall utformas behöver fördjupas. Användningen
av de två bedömningarna torde vara till nytta i skolans inre arbete, men
knappast i dokument över fullständig grundskolebehörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO
tillstyrker förslagen men understryker att de som fär svårighet att uppfylla
kraven för godkänd i god tid skall erbjudas stödundervisning, repetition eller
omgång. Målsättningen måste vara att alla skall kunna uppnå godkänd. Betygen
för gymnasieskolekurser inom komvux bör reformeras i samband med att
betygssystemet för gymnasieskolan förändras. LO anser att även för dessa
gymnasiala kurser bör betygen godkänd-icke godkänd införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker godkänd-icke godkänd. TCO understryker att
den som riskerar att inte kunna uppfylla uppställda krav för betyget godkänd i
god tid skall erbjudas stödundervisning, repetition eller omgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR avstyrker förslaget. Frågan är otillräckligt
analyserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att en betygssättning i första hand skall vara
en information till eleven om han/hon har nätt uppställda studiemål. SAF
tillstyrker godkänt och icke godkänt. Kravet för godkänt måste vara väl
definierat för resp. ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att den femgradiga betygskalan bör slopas
helt. I stället bör betyget godkänt/deltagit införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen uttalar sig för kursrelalerade betyg
med en graderad skala pä de godkända betygen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning ser här
en risk att komvuxeleverna kommer att få svårt att hävda sig i konkurrensen om
platserna på gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-skolledarna i Östergötlands län finner inte
förslaget tillräckligt underbyggt. För den vuxne är det en nackdel att vid
ansökan till vidareutbildning inte kunna jämföras med övriga sökande från
grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Orienteringskurs för vuxenstuderande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 173.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen ser orienteringskurser som en god
studie- och yrkesorientering för korttidsutbildade och studieovana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ anför atl den orienteringskurs för vuxenstuderande som
ges sedan läsåret 1974/75 inom komvux och som är avsedd alt bl. a. förbereda
deltagarna för fortsalla studier, främst på högskolenivå, på det hela taget är
tämligen okänd inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN, SÖ, AMS, Eskilstuna, Gotlands, Göteborgs och Årjängs
kommuner, vuxenutbildningsrådet i Uppsala, länsskolnämnden i Östergötlands
län, LO, TCO samt SACO/SR tillstyrker förslaget om orienteringskurser som
vänder sig till korttidsutbildade, studieovana vuxna. CSN anför atl det är
angeläget att underlätta studiestarten för vissa elever. De kan då senare under
studietiden bättre tillgodogöra sig undervisningen, vilket bör medföra att
studieavbrott undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV anser alt orienteringskursen kommer att bli ett bra
stöd vid övergängen från grundvux till komvux grundskolekurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-skolledarna i Östergötlands län instämmer i
förslaget att denna kurs modifieras så att den passar även för
korttidsutbildade. Anordnandet av orienteringskurs hindras i dag av det
krympande antalet undervisningstimmar pä komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun påpekar att försöksverksamheten i
samband med utvecklingsblocket har visat att det är av stor vikt att
korttidsutbildade vuxna får delta i en orienteringskurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala instämmer i att en
orienteringskurs behövs även för korttidsutbildade och studieovana vuxna, men
detta gäller inte enbart de vuxna som skall förbereda sig för
grundskolestudier. Rådet föreslär tre slags orienteringskurser, en som
förbereder för gymnasieskol-sludier och högskoleutbildning, en som förbereder
för vuxenstudier motsvarande grundskolans högstadium och en yrkesinriktad
kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO framhåller vikten av att stor omsorg ägnas innehåll och
arbetsformer i dessa kurser sä atl deltagarna kan uppfatta sina reella behov av
komplet-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lerande utbildning och upptäcka sina egna positiva resurser
att klara en fortsatt utbildning. Orienteringskurserna måste också innehålla en
vägledning om alternativa utbildningsmöjligheter t. ex. via studieförbund,
förelagsintern utbildning, facklig utbildning, folkhögskoleutbildning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Gymnasieskolkurser i svenska som främmande språk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 175.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ ansluter sig till utredningens syn pä undervisningen i
svenska för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV har erfarit atl invandrare ofta har svårigheter att
läsa svenska som modersmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anför atl speciella pedagogiska och
metodiska problem uppstår. Undervisningen i svenska som främmande språk skall
kunna bedrivas i lärarlag och/eller i mindre undervisningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun bedömer all det finns skäl atl införa
svenska som främmande språk även i etapp 2-ulbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR avstyrker detta förslag. Invandrarnas behov bör
tillgodoses genom en särskild kurs - svenska som främmande språk - i etapperna
2 och 3. Dessa kurser bör dock inte ge allmän behörighet för högskolestudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Hemspråk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 175.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV anser att betyg i hemspråk skall kunna ingå i
avgångsbetyg från komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att gymnasieskolkurser
i hemspråk skall anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser atl undervisning i hemspråk aldrig
kan få någon större omfattning inom komvux. Resursskäl borde därför inle förhindra
sådan utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Undervisning på invandrarspråk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 183.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen tillstyrker grundskolekurser på invandrarspråk
och fortsalt försöksverksamhet med undervisning på invandrarspråk i gymnasieskolkurser
och särskilda yrkesinriktade kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV, länsskolnämnden i Östergötlands län, SKU, Södertälje
kommun, LO och TCO tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun tror inte att grundskolkurser eller några enstaka gymnasiekurser helt på
ett invandrarspråk har möjlighet att uppfylla utbildningsmålen, framförallt
inte aktiv tvåspråkighet. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Yrkesinriktade gymnasieskolkurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 177-178.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPU är
tveksam till förändring av korta delmoment till längre utbildningar med vissa
delar av allmänna ämnen. Kortare dellidskurser torde lättare kunna hänföras
till personalutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5Ö delar
utredningens uppfattning alt systemet med indelning av yrkesämnen i
delmomentskurser och modulkurser fungerar väl. SÖ arbetar redan med alt
tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram s. k. utbildningspakel för dels
redan yrkesverksamma med reell kompelens men utan formell behörighet, dels
redan yrkesverksamma, vilka behöver komplettera sin utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län och Eskilstuna kommun
tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att ett system med
av SÖ utarbetade rekommenderade kombinationer för vanligen förekommande utbildningsbehov,
som komplettering dels till SY- kurserna, dels till lokalt sammanställda
kurser av ämnen/delmoment/moduler, skulle underlätta det praktiska genomförandet
av yrkesinriktad komvux. Det bör vara viktigt att utveckla möjligheten att
anordna arbetsmarknadsinriktade kurser som nära ansluter till de lokala
utbildningsbehoven. Det ställer krav pä ett flexibelt kursplanesystem., korta
planeringstider utan väntelid på att centrala organ skall hinna utveckla en i
alla instanser sanktionerad generell kursplan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO påpekar
atl del finns stora grupper pä arbetsmarknaden som varken i ungdomsskolan eller
i vuxenutbildning fått en grundutbildning för sill arbete. De flesta av dessa
löntagare har också fått liten del av företagens personalutbildning. LO anser
det därför angeläget att det finns elt brett utbud av yrkesutbildningar inom komvux.
Översynen av delmomentkurser och modulkurser måste ta sikte pä atl yrkesutbildningar
inte blir för snävt inriktade och koncentrerade till enstaka yrkesämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet anser att delmoments- och modulkurser är
ändamålsenliga, inte minst då det gäller möjligheten att enkelt komplettera
sina yrkeskunskaper. Enstaka kurser ger dock tyvärr alltför ofta snäva
kunskaper. Därtill är det svårt för den enskilde studeranden att pä egen hand
passa ihop det som är mest ändamålsenligt. Många av delmoments- och
modulkurserna skulle kunna få ett bredare tillämpningsområde om de
kombinerades med varandra fill korta men innehållsrika kurser. Förbundet
poängterar alt även dessa kombinationskurser måste kunna göras relativt korta
om de skall bli användbara för redan yrkesverksamma vuxenstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Systemet
med delmoment och modulkurser har inneburit en värdefull flexibilitet enligt
SAF. Kombinationer av delmomentskurser fär inle ges en så fast utformning att
systemets positiva effekter försvagas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukets och Skogsbrukets yrkesnämnder anser det
befogat med en förstärkning och vidareutveckling av möjligheterna för fort- och
vidareutbildning för vuxna yrkesverksamma. I komvuxsystemet är möjligheten alt
anordna delmomenlskurser och särskilda yrkesinriktade kurser främst av intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Särskilda yrkesinriktade kurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 181.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller det stora behovet av
utbildningsinsatser för anställda inom framför allt äldreomsorgen men även inom
barnomsorgen. Många saknar adekvat yrkesutbildning. Socialstyrelsen tillstyrker
förslaget atl kommunerna skall mera aktivt inventera utbildnings- och fortbildningsbehov.
Huvuddelen av nyrekryteringsbehovet kommer sannolikt att tillgodoses genom
gymnasieskolan. Vuxenutbildning i fackteori bör kunna erbjudas parallellt med
yrkesarbete eller varvat med praktiskt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den landslingskommunala hälso- och sjukvården
resp. omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda finns även ett stort antal
anställda, som saknar adekvat yrkesutbildning. Socialstyrelsen anser att det i
första hand bör ankomma på landstingen (motsvarande) atl inventera utbildningsbehoven
inom hälso- och sjukvården samt omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda samt
vidta åtgärder för att tillgodose dessa behov. Också i fråga om dessa
verksamheter torde huvuddelen av nyrekryteringsbehovet kunna tillgodoses genom
gymnasieskolan. För anställda sjukvårdsbiträden med praktisk erfarenhet bör
vuxenutbildning i fackteori erbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför vidare att såväl gällande som
föreslagna bestämmelser innebär att läroplan för särskild yrkesinriktad
utbildning kan fastställas och kurser genomföras utan att samråd skett med
socialstyrelsen. I styrelsens ansvar ingår att såsom fackmyndighet medverka i
en fortlöpande personal- och utbildningsplanering. Socialstyrelsen vill
beredas tillfälle att medverka i utvecklingsarbete - vid tillkomsten av nya
utbildningar resp. vid översyn av tidigare fastställda utbildningar - avseende
särskild yrkesinriktad utbildning inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU tillstyrker och är beredd att utöka sin medverkan i
detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar atl förstärkta resurser för SÖ behövs, om SÖ
skall kunna täcka alla aktuella yrkesområden. SÖ arbetar f. n. med att ta fram
en modell för au till viss del ytterligare decentralisera arbetet med kurs- och
timplaner för yrkesinriktad ut*ildning inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser alt komvux bör driva vissa av de yrkesinriktade
kurserna som "distansundervisning". De sex utbildningsenheterna vid
fonderna skulle kunna vara samordnare inom sina resp. regioner. SIND
tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska utredningen tillstyrker. Att
kommunerna bör få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till uppgift all mer aktivt inventera utbildnings- och
fortbildningsbehov är ett förslag, som bör kunna utgöra ett väsentligt bidrag i
arbetet att göra den offentliga utbildningen aktiv i samband med
strukturomvandlingar m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna, Gotlands, Södertälje och Umeå kommuner tiWstyrker.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser all del nuvarande systemet för atl
fä nya läroplaner fastställda är mycket tidsödande. Kommunerna måste dels få
gehör för lokala önskemål, dels snabbt få besked om medgivande att använda en
ny läroplan frän SÖ. Det är ocksä önskvärt att kursplanearbe-tel pä lokal nivå
får direkt stöd av SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO menar att förändringar i arbetslivet innebär nya
utbildningsbehov. Det måste finnas resurser för att ta fram nya kursplaner för
yrkesutbildning. Det lokala och centrala samrådet kring yrkesutbildningsfrägor
inom komvux mellan arbetsmarknadens parter och utbildningsmyndigheterna bör ocksä
omfatta dimensioneringen av utbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunalarbetareförbundet anser att flera åtgärder
måste vidtas för all alla ambitiösa och efterlängtade läroplaner, som tagits
fram för olika lägutbildade yrkesgrupper skall komma till verklig användning.
En åtgärd som föreslås är att lokala yrkesräd och SSA-råd åläggs att inventera
utbildningsbehoven. SÖ bör ansvara för att informera och utbilda rådens
ledamöter för uppgiften. Med behovsinventering och en budgeterad personalutbildning
borde förutsättningarna alt regionvis fylla ett betydligt större antal kurser
än vad som i dag är fallet väsentligen förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser att komvux har en viktig roll vad gäller
företagens personalutbildning. Sådan utbildning fär dock inte vara så
företagsspecifik att den försvårar omställningar och förflyttningar. TCO
tillstyrker därför förslaget om att det inom SÖ avsätts resurser för
utarbetande av kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser, service- och
informationsmaterial. Ett viktigt led för att nå grupper med särskilda
utbildningsbehov är invenle-ringsarbetet, anser TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tillstyrker att nya utbildningar som införs i
gymnasieskolan direkt läroplansanpassas för att ocksä kunna anordnas i komvux.
SACO/SR vill understryka vad som sägs om ett mer aktivt läroplansarbete frän SÖ:s
sida. Det är angeläget att arbetet kan ske snabbare och smidigare och att
lokala initiativ och lokal kompetens bättre tas fillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SAF:s mening borde SÖ:s resurser inom detta område
förslärkas. Samverkan med arbetsmarknadsparterna kunde utökas till ett
samarbete vid en inventering av utbildningsbehov, framställning av läroplaner
och servicematerial. Även lokalt skulle en förbättrad samverkan med arbetsmarknadsparterna
genom de lokala yrkesräden och planeringsråden kunna förbättra och
effektivisera planeringen och genomförandet av komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L/?F tillstyrker. Kommunernas inventeringsarbete bör kunna
ske i samarbete med lokala eller regionala fackliga organ och
näringslivsorganisationer. LRF understryker alt de lokala planeringsräden kan
fylla flera uppgifter i fråga om samråd, information m. m. angående komvux,
särskilt den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yrkesinriktade utbildningen. Vikten av att olika
yrkesgrupper är representerade i eller adjungerade till planeringsräden
understryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Kursuppläggning, information och samråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Kursuppläggning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 187.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU, länsskolnämnden i Östergötlands län, Eskilstuna,
Lycksele och Umeå kommuner, Östergötlands och Kristianstads läns landstingskommuner,
TCO samt LRF tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att nya
arbetsformer måste anpassas till kurser i glesbygd med en kombinerad
undervisningsform med distansstudier och B- skolemetodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anför att det är elt
förslag i rätt riktning, som dock kan medföra vissa problem, t, ex. alt
pedagogiskt hålla ihop en kurs delad på grupper pä olika håll i kommunen och
som är kunskapsmässigt splittrad ulan att öka timtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län menar att en vidare
tolkning av kursbegreppel sä atl en kurs kan omfatta såväl dag- som
kvällsundervisning för olika elever måste medföra en förstärkning av kursens
timtal. Länsskolnämnden föreslär att schablonresursen skall kunna användas som
stöd vid sådan kursuppdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun menar att om undervisningen skall ge önskat
resultat bör SÖ fä i uppdrag att tillhandahålla ett komplett servicematerial
för de kurser som genomförs enligt förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun påpekar att försöksverksamhet har
bedrivits inom kommunen med glesbygdsundervisning i enlighet med förslagets
riktlinjer. Den har visat, alt detta är ett sätt att arbeta pä som i allra
högsta grad gagnar minoritetsgrupper, glesbygdsbor och skiftesarbelare. Tyvärr
får eleverna färre undervisningstimmar, mindre sociala kontakter samt mer eget
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun ställer sig tveksam till förslaget om man
häller sig inom ramen för del fastställda antalet undervisningslimmar enligt
timplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun påpekar att utredningen föreslär en ny
definition av begreppet "kurs". Resultatet blir att betydligt fler
kurser kan starta, framför allt i mindre kommuner. Förändringen innebär ett
överförande av resurser från stora kommuner med välfyllda kurser till små
kommuner med utglesade kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vuxenutbildningsrådet i Uppsala skulle denna
uppläggning av studierna få egendomliga konsekvenser för praktiska
yrkesinriktade kurser med stort inslag av arbelsleknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landsting noterar att genomförandet av
avsikterna fordrar ett mycket anpassbart lärarutnytljande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anför att förslaget får som effekt bl. a. alt
vissa kursdeltagare fär färre antal lektioner. Glesbygdskurser av detta slag fär
konsekvenser för lärarnas arbetssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att man bör vara restriktiv med alternativa
lösningar och om möjligt ordna kursen på ett normall sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Information och samråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 193-194.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län, Eskilstuna, Lycksele,
Södertälje och Umeå kommuner saml vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker
förslaget, ibland med vissa kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIPU anför
att förvärvsarbetande deltagare, som går kortare kurser på deltid, inte torde
ha tillräckliga möjligheter alt aktivt delta i de olika formerna för
information och samråd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser atl
konferensbestämmelserna kan förenklas ytterligare och pekar pä MBL. De
uppgifter som nuvarande samarbetsnämnd har bör överföras till komvuxkonferensen.
Samarbetsnämnden blir därmed överflödig. Beslut om skiljande av elev från
undervisningen bör fattas av skolstyrelsen. Övriga samråd och former för
samverkan bör bestämmas av komvuxkonferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kristianstads län framhåller atl del är särskilt viktigt att lärare med
enstaka lektioner vid komvux deltar i de planeringskonferenser och studiedagar
som förekommer eftersom dessa lärare står utanför den pedagogiska debatt som
förs i skolan. Alla lärare måste ha skyldighet alt delta i dessa verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län och Landstingsförbundet
motsätter sig utredningens många förslag om centrala bestämmelser om
information och samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun är tveksam. En särskild komvuxkonferens
torde upplevas som betungande om lärarna huvudsakligen är anställda i komvux
med fyllnadstjänst och därför bör komvuxinformationen kunna lämnas vid
motsvarande konferens inom gymnasie- eller grundskolan. Grundvux bör dock ha
egen konferens. Samarbetsnämndens uppgifter kan fullgöras av skolstyrelsen (bl.
a. att skilja kursdeltagare frän undervisningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun tillstyrker och föreslär dessutom alt vuxenutbildningsråd
skall finnas. Vuxenutbildningsrädet skall vara ett forum för diskussion och
samråd i vuxenutbildningsfrägor främst mellan skolan och studieförbunden samt
vara rådgivande organ åt skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala är tveksamt till att
samråd i pedagogiska frågor skall äga rum minst en gäng per termin. Förslaget
tycks främst riktal mot terminsplanerade kurser eller andra utbildningar i
längre tidspe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rioder.
Mänga yrkesinriktade kurser i komvux är korta och följer inte alls normala
skolterminer. Samråd i pedagogiska frågor bör anordnas vid behov och i former
som skolstyrelsen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun anser att särskild komvuxkonferens kan vara befogad pä
särskilda skolenheter för komvux, men avstyrker för övrigt. Komvux-personalens
information är reglerad genom MBL. Elevdemokratin behöver förbättras, i
synnerhet vid ökad rekrytering av prioriterade grupper. Rektor bör ges ansvaret
för att eleverna bereds goda tillfällen till pedagogiska samråd med personalen.
Landstinget anser all skolstyrelsen bör fatta beslut om atl skilja en elev från
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
läns landstingskommun är tveksam till att formerna för information och samråd
skall regleras i centrala bestämmelser. Att det skall finnas en komvuxkonferens
vid varje skolenhet där komvux bedrivs avstyrks. Förslaget leder bara till ökad
byråkrati och arbetsbelastning för skolledare. Del borde vara tillräckligt med
de organ som i dag skall/bör finnas i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
förutsätter att bestämmelserna utformas sä att det finns viss lokal frihet att
besluta om vilka konferenser som skall förekomma inom skolenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill att förslaget samordnas med förslagen frän skolförfatlningsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>505Vf/A"
tillstyrker. Kursdeltagarna måste vara företrädda på alla konferenser och i
alla samråd. Att informera och att samräda med kursdeltagarna är skolledarnas
skyldighet. Detta bör klargöras då det på många häll slarvas med del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Metoder och arbetsformer, läromedel, forskning och utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11.1
Läromedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden se betänkandet s. 206-207.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
understryker vikten av alt SÖ även i fortsättningen följer utvecklingen och
vidtar åtgärder för att även små målgrupper skall få sina behov av lämpliga
läromedel tillgodosedda. Det är av största vikt att läromedel för SY-kurser
utvecklas i samarbete mellan SÖ, branschorganisationer och arbetsmarknadens
parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FSL
instämmer i huvudsak i de krav och önskemål som framförs. Kärnproblemet är
enkelt. Produktionen av läromedel för berörda utbildningar/ämnen blir så
kostnadskrävande att priset för böcker i praktiken aldrig kan tas ut av
konsumenterna. I dagens utomordentligt trängda ekonomiska läge är det
orealistiskt atl räkna med atl läromedelsförlagen i ökande utsträckning skulle
våga satsa resurser för utveckling och produk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
av läromedel inom delta bristomräde. Det s. k. produktionsstödet är litet och
stora krav ställs på bidrag från detta. Antingen måste stödet kraftigt
förstärkas eller ocksä är det nödvändigt med friska pengar, som specialdestineras
till just denna produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2
Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) Utredningens förslag se betänkandet s.
214.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergripande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
understryker behovet av satsningar på vuxenpedagogisk forskning. Resultaten bör
snabbt komma undervisningen till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
tillstyrker. Den vuxenpedagogiska forskningen har länge varit eftersatt. TCO
har noterat med stor tillfredsställelse att riksdagen beslutat alt den skall
prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en professur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
är inle berett att nu förorda just vuxenpedagogik i ljuset av andra angelägna
behov inom forskningsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
ser gärna aU en professur i vuxenpedagogik särskilt inriktas på invandrarnas
behov inom vuxenpedagogiken med särskild tonvikt på de lägutbildade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län avvisar ytteriigare en professur i vuxenpedagogik. De små
resurser som forskningen förfogar över bör koncentreras till Linköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inriktning
av FoU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser det angeläget, att det framtida forsknings- och utvecklingsarbetet inom
vuxenpedagogiken omfattar även grundvux, AMU och folkhögskolan. Man bör
prioritera uppföljning och utvärdering av olika slags vuxenutbildningar liksom
forskning om vuxenutbildningarnas ekonomi, resursutnyttjande och effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIPU anser all forskning
med tyngdpunkten lagd pä utbildning, relaterad till arbetsförhållanden, skulle
kunna utgöra ett värdefullt underiag för vidare planering av de
utbildningsinsatser, som måste ske i samband med förestående
strukturförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50
anser aU utredningen är otydlig. SÖ:s nuvarande FoU- anslag gäller inte all
vuxenutbildning, utan i första hand folkbildningsområdet. SÖ kommer att ha
kvar eU ansvar för detta utvecklingsarbetes inriktning liksom för
arbetsmarknadsutbildningens. Utredningen överbetonar länsskolnämndens ansvar
för utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen i dess helhet. Nämndernas ansvar
gäller komvux och grundvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5/V har kommittén förbisett de brister som råder
vad gäller forskning om vuxna invandrare i utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län anser att en ännu större
del av de disponibla FoU-resurserna bör satsas lokalt, då erfarenheten visat
att man på denna väg när de största resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux i Kalmar anser alt uppföljning och utvärdering av
genomförandel av läroplanen för komvux bör ske genom framför allt centrala
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker och
kompletterar förteckningen över brislomräden med några för yrkesinriktad komvux
angelägna områden. Ett annat inom komvux eftersatt FoU-område är studier som
berör pedagogiska frågor i ett organisationsperspekliv. Slutligen uppmärksammar
rådet frågan om information och spridning av FoU-resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämndernas ansvar. Expertis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser atl nämnderna måste tillföras kompetens för komvux
och grundvux och agera mer aktivt än hittills,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/V anser att erfarenhet av invandrarfrågor bör betraktas
som en särskild merit vid till.sättning av sådan expertis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län menar alt behov finns
av vuxenpedagogisk kunskap inom nämnden. Länsskolnämnderna själva bör dock
fastställa sin organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län och Umeå kommun
tillstyrker förslaget om länsskolnämndernas ansvar. Umeå kommun menar alt dessa
experter kan bidraga till komvux utveckling vad gäller regional fortbildning,
initierande av pedagogiska försök och utvärdering av utbildningar, metoder och
arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att det är av stor
vikt med lokal samverkan mellan kommuner inom både FoU och fortbildning.
Erfarenheter tas på det sättet bättre tillvara och nya ideér får större
spridning och effekt. Det är naturligt atl länsskolnämnderna fär en central
roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet atl det till länsskolnämnderna knyts expertis med
erfarenheter av vuxenutbildning finner Östergötlands läns landstingskommun förståeligt.
Det bör inte bli formaliserat och styra rekryteringen till vissa tjänster vid
nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.1 Övergripande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR anser förslagen otillräckliga. Riksdagens beslut att
en expansion av grundvux fr. o. m. budgetåret 1982/83 endast får ske på
bekostnad av komvux är olyckligt. Del innebär närmast alt möjligheter ges till ompriori-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tering av redan prioriterade resurser inom samma
kostnadsram. Det är knappast försvarligt i ett långsiktigt ekonomiskt
perspektiv. Den redan handikappade blir ytterligare handikappad. Dessa
följdeffekter är inte kostnadsfria för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt CSN.s mening måste detta område ocksä i
fortsättningen få hög prioritet. Resurserna kan inte skäras ned av
besparingsskäl, utan måste få öka i takt med de faktiska behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIV måste målsättningen med grundvux-sludier vara atl
möjliggöra fortsatta studier inom t. ex. komvux eller AMU. Del är viktigt att
det skapas möjligheter att överbrygga glappet mellan grundvux och komvux. SIV
understryker också vikten av ett flexibelt system som möjliggör värvning: t.
ex. mellan grundvux-AMU, grundvux-praktikarbete, grundvux-beredskapsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län, Lycksele kommun, LO,
Svenska kommunalarbetareförbundet och HCK menar alt utbyggnaden av grundvux är
en av de viktigaste uppgifterna för komvux, som bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR menar att utbildning inom grundvux för att lyckas
måste kombineras med bl. a. elevvärdande insatser, även pä det socialpsykologiska
och psykologiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun och vuxenutbildningsrådet i Uppsala önskar
åtgärder som kan utgöra en brygga mot fortsatta studier på grundskolans
högstadium eller vid AMU. Vidare menar vuxenutbildningsrädet i Uppsala atl
rutiner för uppföljning av grundvux-elever bör utarbetas. Uppföljningen bör
göras i samarbete mellan arbetsförmedling, AMU och grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.2 Framtida behov av grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 219.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RRV.s uppfattning borde utredningen ha redovisat
ytterligare underiag, bl.a. i vilken utsträckning behovet av grundvux påverkas
av den minskade invandringen och ett minskat antal individer som genomgått
kortare skolutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C5A', AMS, SIV, Göteborgs kommun och vuxenutbildningsrådet
i Uppsala tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser att det måste vara en prioriterad uppgift.
Erfarenheter frän AMU tyder på alt behovet av grundutbildning på mellanstadienivä
är mycket omfattande. Antalet invandrare inom AMU har ökat kraftigt under senare
delen av 1970-talet. Många av dessa har kort grundutbildning. Åven svenska
kursdeltagare har i många fall otillräckliga förkunskaper för alt följa preparandkurser
och yrkesutbildning. Möjligheten att varva teori på mellanstadienivä med
yrkesutbildning är enligt AMS betydelsefull. AMS ställer sig däremot tveksam
till all yrkesutbildning skall kunna varvas även med grundutbildning på lågstadieniyå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/V tillstyrker. Del synes ganska klart atl utvecklingen
mot allt större andelar lägutbildade av de nyinvandrade kommer alt fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att SÖ ocksä bör
undersöka orsakerna till atl så många grundskole- och gymnasieskoleelever går
ut skolan med bristande kunskaper i läsning, skrivning och räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun efterlyser en utvärdering av effekterna av grundvux och en närmare
analys av elevgruppens sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.3 Målgrupper för grundvux, intagning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 220-221.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser att förslaget försvårar för
utvecklingsstörda att kompensera tidigare brister i sin utbildning. Vuxna
utvecklingsstörda måste ges samma rätt till utbildning och kompletterande
undervisning som andra vuxna. Omsorgskommitléns förslag om en anknytning av särvux
till komvux bör vägas in i den fortsatta behandlingen av komvux-utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen menar vidare atl invandrare, särskilt
kvinnor, har genomgått kortare utbildning i hemlandet. Den föreslagna omformuleringen
av bestämmelserna innebär en stor förbättring för nämnda invandrare. Det har
framkommit alt zigenare i vissa fall har nekats tillträde till grundvux med
hänvisning till att de bör delta i grundutbildning för vuxna zigenare som
anordnas av länsarbetsnämnden. Det är angeläget att kommunerna blir medvetna om
gällande regler så att inte vissa zigenare utesluts frän möjligheterna alt få
utbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ tillstyrker och instämmer i att förslaget inte innebär
någon ändring i sak av grundvux målgrupp enligt riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AMS
framhåller att begränsningen i förordningen och svårigheter att tolka
bestämmelserna har inneburit alt zigenare, som inte uppfyllt villkoren för
arbetsmarknadsutbildning men varit i behov av alfabetiseringsundervisning,
utestängts från grundutbildning i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/V anför att tidigare grundvuxdeltagare trots
kompletterande svenskundervisning i dag ofta har otillräckliga språkkunskaper
för fortsatt utbildning t. ex. inom AMU. Deras möjligheter får inte försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län menar atl all grundläggande undervisning för vuxna bör
förläggas till grundvux. Länsskolnämnden anser att även utvecklingsstörda vuxna
bör ges möjligheter att delta i grundvux. En förutsättning för atl de skall
kunna tillgodogöra sig undervisningen är sannolikt att den bedrivs i egna
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län pekar på vikten av att
insatser görs i grundskolan så atl behovet av grundvux på sikt minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN, SÖ, AMS, SIV, länsskolnämnderna i Stockholms,
Södermanlands och Värmlands län samt Gotlands, Eskilstuna, Södertälje, Umeå
och Vindelns kommuner och vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget. Flera menar atl den nya definitionen innebär
ett mer lätthanterligt intagningsförfarande. Eskilstuna kommun anser att knytningen
till ungdomssskolans stadier är en olycka. Människors förmåga att självständigt
klara samhällskraven borde vara avgörande för möjligheten att delta.
Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att själva intagningsförfarandet ocksä
bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun vänder sig mot
andemeningen i begreppet reguljär grundvux-utbildning. Begreppet används för
att sälla en insnävd gräns för utvecklingsstörda vuxna. Undervisningen för
vuxna utvecklingsstörda är angelägen. Det föreligger ingen skyldighet för landstingen
att ordna sådan undervisning. Man bör avvakta kommande proposition utifrån omsorgskommitléns
betänkande, innan slutligt förslag läggs om vuxna utvecklingsstördas
möjligheter att pä lika villkor som andra medborgare fä tillgäng till grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.4 Rekrytering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 221—222.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kristianstads län tycker det är bra med ett kommun-specifikt material. Länsskolnämnden
anser atl en resurs bör avsättas till länsskolnämnderna för att kunna hjälpa
kommuner som får en helt ny stor invandrargrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO anser
att speciella insatser måste göras för atl rekrytera deltagare ur den dolda
grupp som lider av dyslexi — "ordblindhet" - samt atl varje kommun
har tillgång till elt antal lärare som behärskar den speciella metodik som
krävs för att överbrygga deras kommunikationshandikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK påpekar atl grundvux måste vara anpassat att kunna ta
emot människor med lättare förståndshandikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umeå
kommun anser att en aktivare information om grundvux bör insättas via SÖ i TV
och radio. Grundvuxproblemaliken bör ävenin som ett viktigt moment i utbildning
av de fackliga studieorganisatörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.5 Grundvux — en kompetensinriktad utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 224.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CSN delar
utredningens uppfattning att utbildningen bör vara kompetensinriktad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna
har enligt länsskolnämnden i Östergötlaiids län visat att en läroplan kan bli
ett skydd för läraren att mer ägna sig ät "kurserna" än ät varje
enskild elev. SÖ bör i stället för läroplan utarbeta målpreciseringar och kommenlarmalerial
för grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om en särskild läroplan för grundvux och kommenlarmalerial
till den tillstyrks av SACO/SR. Däremot anser SACO/SR att man bör avvakta med
lokala arbetsplaner till dess man hunnit se hur detta system utfaller för komvux
del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anför atl det i varje fall bland
invandrargrupper i Göteborg finns en stor andel studerande som ej har som
målsättning alt fortsätta sina studier pä en nivå motsvarande grundskolans
högstadium. Därför ifrågasätts definitionen av grundvux som kompetensinriktad
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om begreppet tolkas i den vida bemärkelse som utredningen
gör kan det accepteras, anser Eskilstuna kommun. Med kompetens avses förmågan
alt som vuxen självständigt klara sig i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.6 Undervisning på hemspråk resp. på svenska och
undervisning i svenska<br>
språket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 224—225.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kristianstads län instämmer i atl grundvuxutbildning vid behov bör föregå
kurs i svenska för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att målen för
hemspråksundervisning inom grundvux bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser alt alla invandrare oavsett
utbildningsnivå skall genomgå en obligatorisk kurs i svenska. Den kan med
fördel administreras av komvux/grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun anser atl svenska språket är ett
nyckelämne inom grundvux och att ämnet därför skall ingå i grundvux för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO delar utredningens uppfattning att det bör vara en
självklar rättighet att fä lära sig läsa och skriva på sitt modersmål om man så
önskar. Denna modersmälsundervisning skall inle ersätta, utan komplettera den
språkundervisning som ges inom ramen för svenska för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.7 Heltids- och deltidsstudier i grundvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 227.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CSN, SÖ, länsskolnämnden
i Östergötlands län, Gotlands, Göteborgs och Vindelns kommuner samt
vuxenutbildningsrådet i Uppsala och HCK tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CSN menar
att risken med nuvarande system är att eleverna av ekonomiska skäl deltar i
flera lektioner än de orkar med och att resultatet av undervisningen inte blir
det väntade. Nämndens erfarenhet är att det för många studerande i grundvux är
svårt att fä deltidsledigt frän sina arbeten. Däremot tycks det gå lättare att
få helt tjänstledigt. Det bör framgå av förordningen om timersättning att högst
halvtidsstudier är det normala. Det kan emellertid förekomma fall då
heltidsstudier är motiverade. Sådana undantag bör medges endast efter noggrann
prövning i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5Ö:s uppfattning bör undervisningen där så är
möjligt kombineras med arbete eller grundläggande
yrkesorientering/yrkesutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser alt en förutsättning för att eleverna i grundvux
skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följa undervisningen i efterföljande utbildning bl. a. AMU
är atl de under grundutbildningen får möjlighet atl närma sig den uppläggning
av undervisningen som finns inom den övriga vuxenutbildningen. AMS menar
därför atl heltidsstudier bör vara den vanligaste studieformen i senare delen
av grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5/V instämmer i att en ökad övergäng till dellidsundervisning
kan motiveras av pedagogiska skäl och att ett mindre antal undervisningtimmar
per dag kan ge väl så goda resultat - under förutsättning atl utbildningar ges
i samband med någon typ av yrkespraktik. I den mån inte grundvux bedriven som
deltidsstudier kan varvas med någon form av arbetslivsanknytning, förordar SIV
ändå i många fall heltidsstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av skolstyrelsen i Göteborg genomförd kartläggning och
probleminventering av grundvux i Göteborg understryker nödvändigheten av atl
som regel övergå från heltidsstudier till deliidsstudier. Göteborgs kommun
stödjer därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO framhåller att det är viktigt alt studierna läggs upp
efter de enskilda dellagarnas förutsättningar och önskemål - inle minst när det
gäller möjligheterna alt utöva förvärvsarbete. Uppläggningen av studierna bör
alltså kännetecknas av stor flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen svenska deltagare växer ständigt. För dem finns
det inga skäl alt ha en 15-timmarsgräns anser SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser atl ett riktvärde pä
15 limmar per vecka av pedagogiska skäl kan vara tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.8 Statsbidragssystemet i grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se belänkandet s. 231.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, SÖ, länsskolnämnden i Södermanlands län, Eskilstuna
och 5ö-dertälje kommuner tillstyrker. Föreslagen förändring av statsbidraget är
enligt SÖ:s mening väl underbyggt och torde dessutom bidra till förbättrade
pedagogiska effekter av grundvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV anför att förslaget motiveras med atl man inom givna
ekonomiska ramar vill bereda flera elever möjlighet att genomgå grundvux-utbildning.
De eventuella negativa konsekvenserna av förslaget har utredningen uppenbarligen
ansett acceptabla. Utredningen utgår frän att ytterligare 1 500-2 000 elever åriigen
skall genomgå grundvux-utbildning. Underlaget för denna bedömning redovisas
dock inte av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de viktigaste förutsättningarna för atl invandrarna
ska kunna delta i grundvux är enligt socialstyrelsen att barntillsynen ordnas
på ett tillfredsställande sätt. Statsbidrag borde utgå till kommunerna för
barnomsorgskostnader för de barn vars föräldrar deltar i grundvux. 5/V
instämmer med socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att förslaget
tvingar fram större grupper, vilket inte bör vara till större nackdel för
undervisningen inom grundvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun hyser tveksamhet till att
statsbidragsgrundande undervisningstimmar sänks. Detta fär en negativ effekt i
glesbygdskommuner med, på grund av avstånden, enstaka kursdeltagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till ändrat statsbidrag innebär
enligt Eskilstuna kommun en 18-procentig resursminskning. Man måste vara
observant pä att genomströmningshastighelen därmed minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun, komvux i Kalmar och vuxenutbildningsrådet i
Uppsala anser att en höjning av schablontillägget är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SACO/SR kan förslaget endast tillstyrkas under
förutsättning att de besparingar som görs på grundvux motsvaras av ökningar i
antalet undervisningstimmar för komvux grundskolkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt komvux-skolledare i Stockholms län varierar antalet
studerande under läsåret med som regel ett maximum i februari, mars dvs.
omkring mättillfället vecka 10. Lärarorganisafionen hålles pä en mer konstant
nivå under ett verksamhetsår. Om timtaket för grundvux permanentas och ökningen
av grundvuxstuderande fortsätter måste deltidsundervisningen bli regel och
gruppstorleken öka, när delta är pedagogiskt möjligt. Något bärande skäl för
att ändra pä stalsbidragsreglerna som medför en minskning av
undervisningsresursen borde således inte föreligga. Utredningens förslag till
ändrade stalsbidragsregler avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.9 Grundvux förläggning i tid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 232.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SÖ är det svårt att av pedagogiska skäl motivera
att grundvux endast bedrivs 37 veckor per år. Starka skäl talar för att
undervisningen bör spridas över fler veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV understryker att undervisningen bör utsträckas över
längre tid än 37 veckor. Alltför länga uppehåll i undervisningen bör undvikas
både av pedagogiska och studiesociala skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att
undervisningen skall spridas över fler än 37 veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.10 Några konsekvenser för timersättningssystemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 234.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN är positiv till en översyn av timersällningssystemel
och är beredd att medverka i ett sådant arbete. Nackdelar uppstår för deltagarna
genom alt timersättningen inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst. De
heltidsstuderande får inte behälla sin sjukpenningklass under studietiden.
Vidare är timersättningen inte semesterlönegrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS har i sitt yttrande över sfi-betänkandet framhållit
att, om icke svensktalande skall erhålla sfi-ulbildning inom ramen för grundvux,
måste liden för timersättning förlängas med motsvarande antal timmar. AMS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delar utredningens uppfattning alt ett
timersättningssystem bör kunna medge olika gränser för olika individer och
grupper. AMS ansluter sig därför till förslaget om en översyn av timersätlningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV är positiv till förslaget atl timersältningssyslemet
ses över men vill göra vissa kompletteringar. Timersätlningssystemet bör kunna
medge olika "gränser" för olika individer och grupper. SIV:s
erfarenheter är att den grupp invandrare som har särskilda svårigheter inom grundvux
dels ofta helt saknar tidigare skolgång, dels ofta kommer frän landsbygden i
länder med en från Sverige avlägsen kultur. Svårigheterna kan snarare bero pä
en annoriunda begrepps- och föreställningsvärid än ett annat alfabet. SIV
framhåller också de särskilda svårigheter som uppkommer då timersättningen
inte är sjukpenninggrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att översynen
bör göras omgående. Det är inte nödvändigt alt del som nu skall utgå ersättning
till alla grundvuxelever utan några som helst begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Göteborgs kommun bör uppmärksammas att övergäng frän
heltidsstudier till deliidsstudier kan ge negativa studiesociala effekter. Det
finns därför behov av en översyn av de grundvuxstuderandes studiefinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun understryker att det viktigaste med
organisationen av grundvux är alt det tillskapas klara och enkla regler så att
eleverna kan tas emot när som helst, samt att del lika snabbi ordnas för dem
beträffande den sociala problematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att
utbildningsbidrag och studie-, penning i särskilda fall bör kunna utgå för
studier på grundvuxnivå. Vidare anser rådet att ungdomar mellan 16-18 år som
har behov av att gå i grundvux bör kunna få studiehjälp även med endast 20
timmar per vecka samt alt definitionen av heltidsstudier bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.11 Läromedel i grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 235.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR, SIV, länsskolnämnden i Östergötlands län, Gotlands,
Umeå och Vindelns kommuner samt vuxenutbildningsrådet i Uppsala stöder utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet läromedel som i dag används är vare sig vuxenanpassade
eller anpassade till invandrargruppernas behov vilket naturligtvis återverkar
negativt pä undervisningen, anser SIV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FSL föreslär alt SÖ tillsammans med producenterna skall
studera hela frågekomplexet sä att de förlagsekonomiska aspekterna kan komma
med redan från början och därmed ge en realistisk bild av vilka insatser, som
verkligen krävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.12 Lokaler för grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 236.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller alt del är viktigt att
utbildning anordnas nära invandrarens bostad. Det gäller särskilt utbildning
för de invandrarkvinnor som är analfabeter och har många barn. Det är viktigt
att barntillsynen sker i närheten av kurslokalerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser att undervisningen bör bedrivas i bostadsom-rådesanknulna
enheter av sådan storlek att förutsättningar för lärariagsar-bete skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Lokaler och utrustning — inbyggd utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.1 Lokaler och utrustning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 245-246.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser atl undervisningen såväl inom
socialtjänst som inom hälso- och sjukvård bör förläggas så att lokaler och
utrustning i största möjliga omfattning kan användas gemensamt med
ungdomsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret, RRV, SIND, länsskolnämnderna i Värmlands
och Västernorrlands län, Gotlands kommun samt LO tillstyrker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser alt del i nuvarande kärva läge är angeläget att
samarbete sker i största möjliga utsträckning genom att komvux utnyttjar
resurser i form av lokaler och utrustning både inom gymnasieskolan och inom AMU.
I de fall alternativet till försäljning/uthyrning av utbildningskapacitet inom AMU
inte är avveckling utan oulnyltjande, måste det vara mer lönsamt - från
samhällets synpunkt - att utnyttja resursen än att avstå. Nivån på ersättningen
frän nyttjaren är då av mindre betydelse och ett marginalkostnads-resonemang
bör kunna ligga till grund för ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker. För att
underlätta samutnytljande av lokaler och i viss mån utrustning bör
skolstyrelsen ta ansvaret för samordningen. Därigenom skulle även kommunala
rationaliseringsvinster kunna göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anser att en del av de
svårigheter som i dag finns att utnyttja ungdomsskolans lokaler kan elimineras
om det finns en långtidsplanering. Länsskolnämnden anser att frågan om särskilt
statsbidrag för lokaler och utrustning i komvux måste utredas ytterligare
eftersom det enligt nämndens mening finns skäl att anta att undervisningen i
dag på grund av lokal- och utrustningsproblem inte har den flexibilitet och
vuxenanpassning som den borde ha enligt de uppställda målen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser att en effektiv användning av de investeringar som
redan gjorts i skollokaler kan åstadkommas genom att länsskolnämndens roll görs
aktiv. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker men anser att någon form av
statsbidrag för lokaler och utrustning trots det trängda ekonomiska läget är
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun påpekar atl förslaget alt kommun skall
främja vuxnas utbildning i komvux bör leda till alt kommunerna på samma sätt
som för övriga skolformer söker samlade lösningar beträffande behov av lokaler
och utrustning. Slitaget pä utrustningen ökar i samband med "dubbelanvändning"
skolformer emellan. De bidrag som kommunen erhåller för gymnasieskolan till
undervisningsmateriel borde antingen uppräknas med hänsyn till
"dubbelanvändningen" eller kompletteras med motsvarande anordning för
utbildningar inom komvux,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun påpekar atl de flesta kommuner torde ha
problem med lokaler för komvux. Ofta blir det överblivna lokaler som komvux fär
utnyttja. Detta är naturiigtvis inte tillfredsställande. All undervisning bör
fä ske på samma villkor. Skolstyrelsen instämmer i kravet att komvux, i likhet
med gymnasiet, får köpa in sig på AMU enligt merkostnadsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att lokal- och utruslningsbrist
utgör mycket stora svårigheter, då del gäller alt tillgodose utbildningsbehoven
ute i kommunerna; särskih gäller delta yrkesinriktad komvux. Man ordnar de
kurser man kan ordna, inte de som helst skulle behövas. Rådet anser att det bör
åligga SÖ och länsskolnämnderna att bevaka att samhällets intresse av bästa effekfivitet
i resursutnyttjande så långt som möjligt kan uppnäs. Rådet föreslår principiell
rätt alt utnyttja alla materiella utbildningsresurser i omgivningen som
bekostas med allmänna medel, till den faktiska merkostnaden enbart. Rådet föreslår
vidare möjlighet att hos länsskolnämnden söka anslag till bestridande av
kostnader för marginella ändringar och kompletteringar som är nödvändiga för
att i rimlig utsträckning anpassa befintliga resurser till nya
användningssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands och Kristianstads läns landstingskommuner
menar att kommitténs förslag om intensifierat sambruk med AMU och komvux är
bra. Detta skulle ytterligare underlättas om del sker ett formellt närmande
mellan gymnasieskolan och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5AF påpekar att en medveten planering av användning av
lokaler och utrustning för fler än en undervisningsgrupp måste skapa betydande
utrymme för komvux att anordna yrkesinriktade kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anför att lediga platser i AMS borde få utnyttjas för
intresserade deltagare, oavsett om de uppfyller kraven för utbildningsbidrag
eller ej. Vidare understryks behovet av en bättre samordning och
resursfördelning mellan olika utbildningsanordnare. Möjligheterna till saxad
schemaläggning bör utnyttjas och hyressättningen får inte utgöra hinder för
ett effektivt utnyttjande av samhällsresurserna för utbildning. Detta gäller i
särskilt hög grad inom "smala" utbildningar som t. ex. jord
—skog-trädgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Fatniljeföretagen anser att riktlinjer för
lokalmässigt samarbete bör kunna utfärdas av regeringen och vederbörande
centrala myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13.2 Inbyggd utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 250-251.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför att det är nödvändigt atl s. k.
inbyggd utbildning också ingår i vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret, SÖ, SIND, utbildningsekonomiska
utredningen, Eskilstuna, Göteborgs och Umeå kommuner, Landstingsförbundet samt
SHIO-Familjeföretagen tillstyrker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Ö betonar behovet av samordning mellan berörda skolformer
av prak-tikplatsutnylljandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS framhåller att möjligheterna att utöka antalet
praktikplatser är begränsade. Redan nu ställs stora krav på arbetslivet som är
svåra atl tillmötesgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anser atl det är en
brist atl komvux inte har haft möjlighet att fortsätta den utbildningslinje,
som fanns hos de gamla kommunala yrkesskolorna. Som situationen nu är på arbetsmarknaden
är det ytterst angeläget atl komvux kan fä arrangera inbyggd utbildning direkt
på olika arbetsplatser. De begränsningar som föreslås (max 10 % av timresursen
för yrkesinriktad utbildning) kan nog pä sina håll vara i knappaste laget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker inbyggd
utbildning. Åven lärlingsutbildning bör kunna anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län är tveksam. Med tanke på
de möjligheter som finns för vuxna alt få tillgäng till utbildningsplatser
inom gymnasieskolan torde behovet inle vara så stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län anser alt ungdomars
behov måste prioriteras. Man bör också noga överväga om effekten av de reducerade
timtalen i komvux kurser negativt skulle påverka kvaliteten på en inbyggd
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet är medvetet om de problem som
föreligger att tillhandahålla lokaler och utrustning för yrkesinriktad utbildning
inom komvux. Det starka trycket på gymnasieskolans yrkesinriktade lokaler
försvårar och kan inte sällan förhindra en utvidgning av komvux yrkesinriktade
utbildningar. Svenska kommunförbundet ser därför positivt på möjligheten alt
anordna s. k. inbyggd utbildning inom komvux. Det är dock tveksamt om man i ett
uppbyggnadsskede skall ge företräde ät inbyggd utbildning inom vårdområdet.
Möjligheten att anordna inbyggd utbildning bör öppnas för all yrkesutbildning.
Det lokala behovet får styra utläggningen av den inbyggda utbildningen, liksom
den successiva utbyggnaden. Utredningens förslag till statsbidrag för inbyggd
utbildning bör beredas tillsammans med förslaget till nytt statsbidragssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun kan ej finna skäl för att inbyggd utbildning
inom vårdområdet skall ges företräde framför områdena industri och hantverk,
handel och kontor. Den inbyggda utbildningen måste förses med ett regelsystem
som motverkar tendenser att inbyggd utbildning blir en mer eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mindre företagsintern utbildningsform och då bara kommer
att fungera som överförande av statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser atl förslaget till statsbidrag för den
inbyggda utbildningen ger en god rörlighet och möjlighet till anpassning för de
olika behov som kan uppstå vid genomförandet av inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala menar atl inbyggd
utbildning är en utbildningsform som väl lämpar sig för fort- och
vidareutbildning i yrket av redan yrkesverksamma. Förslaget till principer för
fördelning av statsbidrag för inbyggd utbildning behöver bearbetas
ytterligare, bl. a. för att bringas i överensstämmelse med förslagen om
statsbidrag i allmänhet till komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att länsskolnämnderna - och inte som utredningen föreslår, SÖ - bör fä
en uppgift när det gäller alt i länet fördela timmarna för inbyggd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun tycker alt förslaget är bra. Förutsatt att värdkurserna
ges väl behovsbedömda, lidsplanerade och med handledarfrägan löst torde
praktikplatser enligt landstingets bedömning kunna upplåtas i tillräcklig
mängd. Länsskolnämnden, inte SÖ bör fä dela ut limresursen för inbyggd
utbildning. Landstinget motsätter sig förslaget atl endast statsbidragsberättigade
timmar skall inräknas i underiaget för skolledarorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads
läns landstingskommun tillstyrker förslaget. Detta bör kunna leda till att
landstingen i ökad utsträckning kan engagera sig på detta område. Nämnden
bedömer att man bör prioritera yrkesinriktad utbildning för vuxna. Förslaget om
att SÖ skall fördela timmarna avstyrks. Statsbi-dragsgivningen bör vara lika
oavsett om kommun eller landsting är huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO
tillstyrker utredningens förslag om ett successivt införande av inbyggd
utbildning inom komvux. Den inbyggda utbildningen bör utformas i nära samråd
med avtalsslutande parter. Samma kvalitetskrav måste gälla för inbyggd
utbildning som för andra utbildningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet påpekar att vuxenstuderande ofta har en arbetslivserfarenhet,
men inte alltid från det yrkesområde till vilket ens studier syftar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO
tillstyrker förslaget. En sådan möjlighet bör inte begränsas till föreslagna
områden utan bör kunna förekomma i alla utbildningar där det anses nödvändigt.
TCO vill dock understryka att inbyggd utbildning inte får bli en form av
praktik. Det förutsätter styrning av den arbetsplatsför-lagda utbildningen,
handledare som fått utbildning för sitt uppdrag och en nära samverkan med
huvudmännen för de arbetsområden som utbildningen skall ge kompetens för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR
anför att förslaget om inbyggd utbildning har många förtjänster. Det kan
finnas risk för atl internulbildningskostnader för företag och förvaltningar
förs över på komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att inbyggd utbildning kan medföra pedagogiska
fördelar genom sin verklighelsanknytning. SAF anser det värdefullt att formen
prövas även inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>505Vf/A'anser att det är viktigt med inbyggd utbildning,
men resurser till detta och till syo-verksamhet i samband med det måste ordnas
utanför schablontilläggel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Komvux organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 261.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret och SAV tillstyrker. SAV pekar på de
olägenheter som följer av omnämnda arvodestjänsters direkta anknytning till
innehavarens lärartjänst, vilket bl. a. innebär alt dessa studierektorer har
ferier. Enligt SAV;s mening skulle verksamheten vid komvux bättre gagnas av en
fastare tjänstekonstruklion för dessa skolledare med äret-runlljänstgöring,
sedvanliga semestervillkor och en arbetstidsreglering som för övriga skolledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län påpekar att komvux
organiseras olika med hänsyn till skilda lokala förutsättningar. Detta talar
för att skolstyrelserna bör vara bäst skickade att fastställa hur
skolledningsfunktionen bör läggas upp. Kommunerna bör fä frihet att själva
besluta hur den totala skolledningsresursen skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Värmlands och Södermanlands län,
Eskilstuna, Södertälje och Vindelns kommun tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun tillstyrker nedsättning i
undervisningsskyldigheten för lärare som fullgör administrativa uppgifter i
vissa arbetskrävande kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun menar att ämnesföreträdare för pedagogiska lednings-och
samordningsfunktioner kan utgöra alternativ till en uppräkning av skolledarresursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun förordar ökad integration mellan gymnasiet
och komvux, även ledningsfunkfionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arjängs kommun betonar det angelägna i förstärkning av skolledarresursen
i små kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker förstärkt skolledarresurs
inom komvux upp fill den nivå som gäller för gymnasieskolan. Rådet föreslår en
successiv utbyggnad under en fem- eller tioårsperiod. Det bör finnas ordinarie studiereklorstjänster
för komvux även i de fall komvux är föriagd fill gymnasieskola resp.
grundskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun tillstyrker förstärkt skolledarresurs
för arbetsmarknadsinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rCO tillstyrker förstärkning av skolledarresursen men
menar att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kräver en resursförstärkning. TCO avvisar förslaget om att
den särskilda skolledarresursen för arbetsmarknadsinriktad utbildning
finansieras av den tolalresurs som kommunerna föresläs få för undervisning,
slödunder-visning, studiehandledning, syo m. m. Åven här yrkar TCO på en
förstärkning av resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att den naturliga lösningen pä komvux skolledarpro-blem
är att införa samma skolledarorganisation som vid de allmänna enheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF tillstyrker utredningens förslag om förstärkning av skolledarresursen
i små kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och
andra utbildningsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.1 Övergripande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV menar, att en klarare arbetsfördelning mellan olika anordnare
av vuxenutbildning och ett bättre utnyttjande av de samlade vuxenulbild-ningsresurserna
skulle kunna leda till statsfinansiella och samhällsekonomiska besparingar.
Enligt RRV:s mening sammanhänger den nuvarande bristen på samordning av olika
vuxenutbildningar till stor del med att utbildningarna har olika huvudmän. RRV
anser, att elt väsentligt mål bör vara att konstruera det statliga stödet sä
att det dels befrämjar samordning och samarbete mellan olika utbildningsanordnare,
dels leder till ett rationellt utnyttjande av tillgängliga vuxenulbildningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker förslagen om arbetsfördelning och
samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbildningsförbundet förordar en effektivare användning
av tillgängliga resurser genom ökad samplanering av gymnasieskolan, AMU och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser att samverkan mellan gymnasieskola, komvux och AMU
måste börja i lokal- och ulrustningsplaneringen. Som grund fördetta måste
finnas en mer långsiktigt inriktad, överblick över utbildningsbehoven i
regionen. Utbildning enligt komvuxmodellen bör ses som en breddning och
förstärkning av de nuvarande gymnasiala skolornas utbud och verksamhet.
Målsättningen bör vara att samordna resurserna för grundutbild-ning/vidareulbildning/forlbildning
inom dessa relativt sett krympande näringsgrenar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84; 169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.2 Komvux och gymnasieskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.2.1 Nytt utrednings- eller beredningsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 267.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och statskontoret tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SHR finns del behov av en helhetssyn pä
utbildningsbehov och utbildningsresurser kommun- och regionvis för att uppnå elt
sä optimalt utnyttjande som möjligt. SHR tillstyrker därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU förutsäller att hänsyn tas till de målgrupper, som
inom komvux bedriver yrkesinriktad utbildning och som är i behov av
gymnasieskolans resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ anför all frågan om komvux samverkan med
gymnasieskolan bör lösas i nära anslutning till atl beslut om gymnasieskolans
framtid fattas. Även anknytningen till högskolan bör behandlas i detta
beredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CSN tillstyrker. Besparingar kan göras både inom skoladministrationen
och inom det studiesociala området om en klarare avgränsning mellan
skolformerna kan skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser alt del finns såväl ekonomiska som sociala skäl
till att utbildningsresurserna i samhället bör utnyttjas så effektivt som
möjligt och att samarbete mellan gymnasteskolan, komvux och AMU utvecklas.
Grundläggande principer i detta arbete bör vara en gemensam strävan mot en
funktionell utbildningsplanering, sä atl människor får den utbildning som
motsvarar deras behov, och ett samarbete grundat på respekt för resp. utbildningsanordnares
olikheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt AMS uppfattning angeläget att riktlinjer för
ett mer utvecklat samarbete fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser del angelägel att rollfördelning och samverkan
mellan gymnasieskolan, komvux och AMU klargörs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län avvisar förslaget om ett nytt utredningsarbete. Nämnden
konstaterar med beklagande att inte heller denna utredning lyckats med
uppgiften att föreslå åtgärder för all åstadkomma en samverkan mellan
gymnasieskolan, komvux och AMU. Utökat samarbete mellan komvux, AMU och en
reformerad gymnasieskola får inte leda till en sämre ställning för vuxenutbildningen.
I första hand bör en samverkan mellan dessa utbildningsanordnare avse en
planeringssamverkan och ett gemensamt utnyttjande av befintliga resurser. En
regional samplanering av komvux, gymnasieskolan och AMU förutsätter tilldelning
av länsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län förespråkar en nära
samverkan. Samfidigt finns det klara skillnader mellan komvux, gymnasieskolan
och AMU. Nämnden anser del vara en styrka att sådana skillnader finns eftersom
möjligheterna då ökar för att kunna tillgodose såväl samhällets som
individernas krav. Man måste sträva mot en ökad flexibilitet och vilja till
samverkan då den lokala situationen sä kräver. Länsskolnämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstyrker elt nytt utredningsarbete. Även frågor som
berör primärkommunal och landstingskommunal utbildning samt folkhögskola och
högskola bör utredas samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län konstaterar med
besvikelse att utredningen föreslår elt nytt utrednings- och beredningsarbete.
Samverkan och samordning skulle kunna mildra effekterna av de verkningar som
nedgången i svensk ekonomi åstadkommer, inte minst pä utbildningsområdet.
Förslag och lösningar borde föreligga nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län har sedan några år tillbaka
engagerat sig i elt försök till organiserad samverkan mellan gymnasieskola, komvux
och AMU. Nämnden har kunnat konstatera alt det finns en vilja till samarbete,
samverkan och samordning bland personer ute på fältet. Men det som många gånger
hindrar en verklig samverkan är de olika utbildningsformernas konstruktion och
specialbestämmelser. Den förordade utredningen tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Stockholms län anser att det är lämpligt
att frågan utreds ytterligare men påpekar att nämnderna redan nu kan åläggas atl
ta inifiativ till att olika former av samverkan prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets skolnämnd är positiv till en närmare samverkan
mellan komvux och gymnasieskolan och biträder förslaget atl utreda
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska
utredningen tillstyrker. Att komvux utbildning enligt förslaget nu Qärmas
pedagogiskt från gymnasieskolans behöver inle vara en komplikation. Del är
angeläget att precisera vad samordning mellan AMU, komvux och gymnasieskolan
bör innebära. Ofta har debatten förts i termer av pedagogisk-organisatorisk
samordning. Binder man sig vid den tolkningen av samordning kan man hamna i
lösningar som snarare är utvecklingshämmande än utvecklingsfrämjande. Det
väsentliga målet måste därför vara resurssamordning. Del innebär att varje organisafion
har möjlighet att utveckla sin roll, men all alla möjligheter las tillvara alt
gemensamt utnyttja lokaler, utrustning och lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet tillstyrker en vidgad samverkan
mellan gymnasieskolan, komvux och AMU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker ett nytt utrednings- eller
beredningsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun tillstyrker en kommitté för att ytteriigare
utreda samverkan, I samband därmed bör man ta ställning till förslaget om en
överföring av specialkurserna från gymnasieskolan till komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Lycksele kommun framstår det som anmärkningsvärt att
utredningen tagit så lätt på frågan om en utökad samordning i första hand
mellan gymnasiet och komvux. Att enbart peka på att vuxna behöver en annan
metodik än ungdomar är ej tillfredsställande. Detta bör kunna avhjälpas genom
fortbildning. Denna fortbildning behövs redan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje, Umeå och Arjängs kommuner tillstyrker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet tillstyrker. Målet bör vara att olika
slag av utbildning inom gymnasieskolans område på sikt skall kunna anordnas
inom ramen för en i stort gemensam organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun föreslår att
beredningsarbetet i fråga om komvux och den nya gymnasieskolan inriktar sig på
en nära samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kristianstads läns landstingskommun borde
utredningen som ett alternativ ha övervägt att inordna komvux i gymnasieskolan
och dä med samma regelsystem som denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO menar alt utbildningsresurserna inte utnyttjas på ett
ändamålsenligt sätt. LO tillstyrker att samverkansfrågorna utreds för att
precisera arbetsfördelningen mellan olika utbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tillstyrker elt nytt utrednings- eller
beredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF tillstyrker. Målet för denna översyn bör vara atl med
bibehållande av de övergripande målen för samhällets utbildningsinsatser finna
former för att rationellt utnyttja de resurser som står till förfogande. Ett
rationellt utnyttjande av del totala utbildningssystemet kan inle åstadkommas
genom översyn och revidering av endast en del av det totala systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>505VL'A' anser att komvux kan samarbeta med gymnasieskolan
i fråga om lokaler och utrustning. När det gäller själva utbildningen bör
däremot inte någon samordning eller samverkan ske. Utbildningarna är alldeles
för olika för att detta skall fungera. I stället bör man i små kommuner samarbeta
över kommungränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF tillstyrker att arbetsfördelnings- och samverkansfrägorna
bringas fill en mer helhetsbetonad lösning genom ett mer övergripande
beredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.2.2 Gymnasieskolans specialkurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 269.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialstyrelsen finns del inte anledning att
anordna specialkurser inom hälso- och sjukvård saml socialtjänst såsom
vuxenutbildning. Specialkurserna i sig är utformade som vuxenutbildning. Om
utbildningsmålen skall kunna uppnås kan inte antalet undervisningstimmar
reduceras såsom regelmässigt sker inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län instämmer i att
specialkurser som kräver viss ålder eller yrkeserfarenhet bör administreras av komvux.
Däremot bör högre specialkurser eller specialkurser som kräver gymnasial
utbildning administreras av gymnasieskolan. En samplanering mellan
högskoleregioners enstaka kurser och gymnasieskolan skulle därigenom underiätlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län avstyrker. Principen
bör vara, att den huvudman som svarar för en viss utbildningssektor eller linje
i gymnasieskolan också bör svara för alla specialkurser samt för motsvarande
utbildning inom komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Värmlands och Västerbottens län
avstyrker. Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att det är positivt att
vuxna och yngre arbetar tillsammans när detta är mest ekonomiskt fördelaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län tillstyrker och ser
som en av sina samordningsuppgifter att medverka vid bedömningar i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-skolledarna i Östergötlands län tillstyrker och
påpekar, att komvux genom sin större flexibilitet i förhällande till
gymnasieskolan vid akuta behov har större möjlighet atl anordna och
administrera specialkurser för vuxna. Det är ocksä angeläget atl analysera
konsekvenserna av en överföring av vissa särskilt resurskrävande specialkurser
till komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna och Kalmar kommuner, komvux i Kalmar och
vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av Landstingsförbundets principiella uppfattning bör inte några som
helst förändringar av nuvarande regelsystem för komvux vidtas, som skulle bidra
till att försvåra en framtida samordning av de olika utbildningsformerna.
Omfattningen av komvux är jämförelsevis mycket liten inom landstingens
utbildningsverksamhet. Den landslingskommunala utbildningen inom gymnasieskolan
har i stor utsträckning förmått rekrytera även vuxna studerande. Behovet av en
för de vuxna särskilt tillrättalagd utbildning har i många fall kunnat
tillgodoses inom ramen för gymnasieskolans specialkurser. Landstingsförbundet
avvisar att föra över resurser frän specialkurser inom gymnasieskolan till komvux
och motsätter sig att specialkurser som vänder sig till vuxna administreras av
komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun noterar med beklagande att kommittén hanterar frågan på
ett rent tekniskt sätt och inte redovisar möjliga för- eller nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunalarbetareförbundet finner det nödvändigt
med en översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt LRF
har många utbildningar vid landslingens skolor redan nu karaktär av
vuxenutbildning även om de anordnas inom gymnasieskolans ram. Frägan om till
vilken ulbildningsform den ena eller andra utbildningen skall hänföras är
därför ingen huvudfråga. Det gäller i stort sett endast efter vilka regler
resurstilldelningen skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukets
och Skogsbrukets yrkesnämnder anför atl den nuvarande gymnasiala utbildningen
inom detta område strikt åldersmässigt till stor del är en vuxenutbildning.
Erfarenheterna av denna vuxenutbildning inom gymnasieskolans ram är goda.
Gymnasieskolan vitaliseras av att arbeta med elever med betydande arbetslivserfarenheler
och kontakterna mellan skolan och arbetslivet förbättras. Yrkesnämnderna kan
inte finna något skäl för att överföra specialkurserna till ett annat
administrativt system — komvux. Däremot är komvuxresurserna som sådana av
intresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15.3
Gymnasieskolan och primärkommunal och landstingskommunal vuxenutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag se betänkandet s. 271 och 273.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
tillstyrker. 40 % av vårdbiträdespersonalen inom kommuner och landsting saknar
grundläggande yrkesutbildning. Att vårdutbildning motsvarande gymnasieskolans fär
anordnas inom komvux bör kunna underlätta för anställd personal att pä deltid
eller som fritidsstudier skaffa sig erforderlig yrkesutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsnämnden i
Södermanlands län erinrar om alt det fram till år 1990 kommer atl råda brist på
utbildad personal inom bl.a. äldreomsorgen och sjukvårdssektorn. Ett nära
samarbete bör etableras mellan komvux-landsting och kommuner saml de fackliga
organisationerna när det gäller personalutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län anser atl samtliga utbildningar inom områdena värd, jord,
skog och trädgård bör administreras av landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsskolnämnden i Kristianstads län bör en klar gränsdragning etableras mellan
primärkommunal och landstingskommunal vuxenutbildning. För atl tillgodose
lokala utbildningsbehov bör annan fördelning vara möjlig efter samråd med länsskolnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller grupperna inom värdområdet liksom pä lantbrukssidan är del enligt länsskolnätnnden
i Västernorrlands län väsentligt att man ser primär- och landstingskommunal
vuxenutbildning i ett sammanhang och utifrån detta dimensionerar inom regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun anser att utredningens förslag innehåller mycket oklarheter beträffande
gränsdragningsproblematiken mellan landstingskommunal och primärkommunal
vuxenutbildning. Skolstyrelsen föreslär att den landstingskommunala
vuxenutbildningen överförs till den primärkommunala med undantag av de
specialkurser som enligt förslaget bör hänföras till landstingets
gymnasieskolor eller till högskoleutbildning. Givetvis bör lokaler, utrustning
och lärare på de landstingskommunala gymnasieskolorna utnyttjas i så stor
utsträckning som möjligt. I mänga fall kan dock enligt Eskilstuna kommun en
lokalt förlagd utbildning vara en förutsättning för mänga vuxna att delta i en
kort- eller vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kalmar kommun och komvux i
Kalmar tillstyrker utredningens principer för fördelning av utbildningsansvar
mellan primärkommun och landstingskommun. Genom atl träffa lokala samarbetsavlal,
bör man på mänga orter kunna bedriva landstings- och primärkommunal komvux med
gemensamma lokaler, gemensam skolledning, gemensam intagningsnämnd och information
för vuxenstuderande m. m. Framför allt torde delta kunna vara till nytta för
utvecklingen av landstingens komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser alt grundregeln måste vara alt landstingen svarar för eventuell komvux-utbildning
inom områdena vård, jord, skog och trädgård. Självfallet måste undantag frän
denna grundregel kunna ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det blir i sä fall huvudmannen som fär lämna sitt
medgivande för att annan huvudman skall få anordna komvux inom resp. område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun framhåller att landstingens anställda har stort behov av
fort- och vidareutbildning. Landstingen lämnar i mycket stor omfattning
utbildning till sina anställda pä dagtid och med löneförmåner. Det sker inom
gymnasieorganisationen vid vårdskolorna. Behovet av att tillgripa komvux-form
har därför helt enkelt varit litet. Med detta förtydligande och avvisande av
förslaget om primärkommunal komvux för landstingels behov, vill landstinget i
Östergötlands län ändå bekräfta att värdskolorna behöver ge komvux-undervisning.
Många deltidsanställda skulle vilja studera på deltid om möjligheten gavs.
Landstinget står inle främmande för tanken att anordna filialutbildningar som komvux
i länet för geografiskt mera orörliga elever, förutsatt att kurstypen inte
ställer för stora krav på speciallokaler och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
enligt landstingskommunen andra sammanhang än internutbildning som möjligen
skulle kunna ge förutsättningar för en aktivare roll för komvux. Landstingen
kommer snart att tvingas till hårdare omstruktureringar och eventuellt
nedläggningar av verksamheter. Då uppkommer behov av omskolning och eventuella
kompletteringsutbildningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För JST-området
gäller samma möjlighet att i komvux-form ge kortare, flexibelt upplagda
utbildningar pä olika orter i länet med utbildade lärare frän
landstingsskolorna. Behovet att hushålla med resurser och allmänna
samordningsskäl motiverar landstinget all avstyrka primärkommunal komvux inom JST-området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulle
kommitténs förslag beträffande värd och JST trots allt bli förverkligade,
skall beslutet om medgivande ät primärkommunal skolstyrelse fattas av länsskolnämnden,
efter det nämnda samrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads
läns landstingskommun anser alt landstingens i dag väl utbyggda vårdutbildning
torde vara vuxen uppgiften att svara för de vårdutbildningar som av olika skäl
bör genomföras inom komvux. Jord-, skogs-och trädgårdsutbildningen är så pass resurskrävande
atl det vore slöseri med resurserna om andra än landstingen anordnade komvux på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet påpekar alt primärkommunernas behov av utbildad
vårdpersonal har ökat kraftigt, främst till följd av hemsjukvärdens utbyggnad.
De landstingsskolor som bedriver vårdinriktade komvux-kurser har pä många håll
inte haft möjlighet att möta denna kraftigt ökade efterfrågan. En vanlig
situation är att landslingsskolorna åtar sig ett antal kursplatser som i stort
sett motsvarar det egna landstingets behov och att primärkommunen erbjuds
platser i mån av utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet anser att del är nödvändigt att de primärkommunala komvux-enheterna
fär ökade möjligheter att bedriva vårdinriktade yrkesutbildningar i den mån
landstingen ej kan svara för delta. Detsamma gäller till viss del även
trädgårdsutbildningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt LRF är det ett väsentligt intresse för
yrkesverksamma inom jordbruk och skogsbruk samt andra glesbygdsboende atl kunna
fä tillgäng till utbildning inom överkomliga avstånd. På denna punkt är det
angeläget att samarbete och samverkan mellan landsting och primärkommuner kan
åstadkommas. Landstingen bör entydigt betraktas som huvudmän men blir samtidigt
beroende av en samverkan med primärkommunernas skolstyrelse för alt lättare
kunna erbjuda ett decentraliserat utbud. Detta bör främst betraktas som ett
stöd i verksamheten, inte som en konkurrens. Under alla förhållanden torde ett
obligatoriskt samråd med landstinget vara motiverat, innan en primärkommun
anordnar kurser inom JST-området. Härvid bör länsskolnämnderna ocksä ha en
naturlig uppgift atl fylla inom ramen för det regionala samråd som enligt
utredningens förslag skall ankomma på länsskolnämnderna att initiera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Lantbrukets och Skogsbrukets yrkesnämnder är det
angelägel att undvika konkurrens mellan gymnasieskola, komvux, rådgivningsorgan
och studieförbund om denna konkurrens innebär försämrat resursutnyttjande.
Utredningens förslag är ett steg i rätt riktning. Yrkesnämnderna förordar en
skärpning av skrivningen med innebörd att landstingens medgivande skall krävas
för att primärkommunal vuxenutbildning skall få anordnas bl. a. inom jord och
skog. Yrkesnämnderna förordar att man får använda komvux regelsystem inom
gymnasieskolans administrativa system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.4 Komvux och AMU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 279—280.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen påpekar att vid nägr;a av
kriminalvårdens anstalter bedrivs utbildning i AMU:s regi. På dessa anstalter
bedrivs även komvux-studier. Styrelsen ser det som angeläget att gränserna
mellan dessa båda utbildningsanordnare luckras upp. Speciellt i
inledningsskedet av en AMU-utbildning vore det lämpligt om värvning med komvux-studier
kunde bli elt naturligt inslag i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser att närmare samverkan mellan komvux
och AMU bör utredas med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV menar att närmare samverkan mellan komvux och AMU bör
eftersträvas för atl åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och bredare underiag
för mindre frekventa utbildningar. AMU bör i större utsträckning än f. n. kunna
förläggas till komvux. Speciellt teoretisk utbildning och utbildning som inte
kräver stora investeringar i lokaler och utrustning torde med fördel kunna
anordnas inom ramen för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIPU är det viktigt att principerna vid rekrytering
av deltagare är klariagda när det gäller jämförbara utbildningar för atl få
tillräckligt antal deltagare i kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt C5A' är det viktigt att platserna utnyttjas så effekfivt
som möjligt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika utbildningsformer. Hur en samordning prakfiskt kan
lösas blir en uppgift i det fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anför atl prioriterade målgrupper för komvux är
arbetslösa och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa målgrupper
sammanfaller med målgrupperna för AMU. Utbildningsutbudet inom AMU och komvux
måste därför planeras pä elt sådant sätt atl de båda utbild-ningsanordnarna
kompletterar varandra men inle konkurrerar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutbildningen
skall tillgodose endast den del av de vuxnas utbildningsbehov som är direkt
relaterad fill den enskildes möjligheter pä arbetsmarknaden. För att tillgodose
utbildningsbehov som inte faller inom ramen för AMU anser AMS att komvux bör
kunna konjunkturvari-eras genom alt såväl resurserna för vuxensiudiestöd som
antalet utbildningsplatser utökas under perioder med knapp tillgäng pä arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnätnnden i Kristianstads län noterar alt AMU-eleven
åtnjuter andra förmåner än komvuxeleven t. ex. reseersättning. Detta innebär
att AMU-eleven är betydligt villigare att välja en mera avlägsen studieort än komvuxeleven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län delar utredningens förslag
att redan i dagsläget bör initiativ tas av berörda myndigheter till atl
undanröja de hinder för samverkan som finns mellan komvux och AMU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvidsjaurs kommun hävdar att i glesbygdskommuner är en
samverkan mellan komvux och AMU nödvändig för alt nyttja samlade resurser och
därigenom ge människor möjlighet fill utbildning på hemorten. Utredningen av
formerna för samverkan mellan komvux och AMU bör kompletteras med
försöksverksamhet i eU antal kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker utredning av
samverkansformer mellan komvux och AMU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Gotlands kommun bör främjandet av samarbetet bli
föremål för en plan av föreskriftskaraklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Göteborgs kommun är samverkan med AMU angeläget.
Värdet av samverkan har kunnat konstateras i Göteborg. En ytteriigare samverkan,
exempelvis på lokalsidan, bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun anser att en samverkan mellan komvux och AMU
inte minst ur samhällsekonomisk synpunkt bör vara värdefull. Lycksele kommun
instämmer i kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker samverkan
mellan komvux och AMU. Därutöver poängterar rådet möjligheten atl ytteriigare
utveckla komvux möjligheter aU medverka i AMU i vidare bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF anser att målen för komvux och AMU sammanfaller för
vissa elevgrupper som i dag huvudsakligen återfinns inom AMU, bl. a. i delar av
bristyrkesutbildningen. Komvux kunde vara en lämplig form för personer som
önskar fördjupa sitt yrkeskunnande men även för dem som vill ändra
yrkesinriktning. En vidgad samverkan mellan komvux och AMU skulle vidare
underlättas om läroplansarbelet i större omfattning än vad som redan sker kunde
samordnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.5 Komvux och folkhögskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 281-283.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskotnmun delar åsikten alt
arbetsfördelningen mellan folkhögskolan och komvux är tillräckligt klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun anser atl även
folkhögskolorna bör ses som en resurs inom vuxenutbildningens område. De
eventuella hinder som föreligger bör undanröjas sä alt även denna ulbildningsform
kommer fullt till utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.6 Komvux och högskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 285-286.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statskontoret bör med förtur utredas möjligheterna
att åstadkomma en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan komvux och högskolan,
bl.a. genom utformningen av behörighetsvillkoren för tillträde till s.k.
enstaka kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ ansluter sig till principen att samma utbildning inle
bör ges i både komvux och högskolan. Samverkan mellan komvux och högskolan i
fråga om lokal och regional utbildningsplanering är värdefull. Den kan med
fördel byggas ut och fördjupas. En arbetsfördelning bör kunna ge rationaliseringsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C5A' framhåller att det ur studiestödssynpunkt fär
konsekvenser för de studerande på vilken nivå en utbildning är placerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun menar utredningen borde berört frägan om
arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och yrkesteknisk högskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.7 Komvux och företagsintern utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 291.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU anser det nödvändigt med en precisering av komvux
roll i förhållande till företagsintern utbildning inom statsverket. Närmast
avses då frågor om utbildning som kan anses myndighelsspecifika och inte
avsedda för deltagare utanför myndigheten, samt utbildning inom områden, där
statsmakterna utformat vissa riktlinjer och som hör till SIPU:s kompetensområde.
Om komvux skall kunna tillgodose en del av statens utbildningsbehov måste elt
planmässigt och djupgående samarbete komma till stånd mellan komvux och SIPU. SIPU
är för sin del beredd atl ingå i ett sådant samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND beviljar anslag för stöd till utbildningsgivare som
utvecklar, anpassar och genomför kursverksamhet som riktar sig till de mindre
och medelstora företagen. Utvecklingsverksamheten finansierad med sådant stöd
skulle enligt SIND:s uppfattning i ökad utsträckning kunna inriktas på att
utveckla kurser som är speciellt anpassade för de mindre företagens behov och
avsedda att genomföras inom komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska utredningen påpekar att de
förändringar som föresläs bör vara till gagn för såväl företagen m. fl. som de
anställda. Man bör ifrågasätta om det inte skulle kunna vara möjligt att
erbjuda enskilda företag, eller grupper av företag, att utnyttja komvux även
för utbildningar som är mer företagsspecifika. Framför allt torde mindre och
medelstora företag, som saknar de stora förelagens möjligheter att själva
anordna utbildning, vara betjänta av en sådan ordning. Företagsspecifik
utbildning borde kunna anordnas inom ramen för komvux under förutsättning att
utbildningen sker pä ren uppdragsbas och alltså ger komvux inkomster. Det borde
i en uppgörelse med företag, som kan ställa lokaler och utrustning till
förfogande, vara rimligt att det pris man betalar för att komma åt viss
utrustning är att anordna företagsinriktad utbildning på uppdragsbas. I första
hand bör sådana överväganden gälla små och medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna i Östergötlands och Västernorrlands län
tillstyrker. Prioritering och intagning till utbildningen bör göras enligt
gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet ser positivt pä att komvux skall
kunna anordna utbildning för yrkesverksamma vuxna inom kommunala verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun har tolkat de regler som f. n. finns sä
att nuvarande arbetsrutiner sammanfaller med förslaget varför det tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux i Kalmar anser att komvux har som angelägen uppgift
bl. a. atl fullgöra fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma vuxna.
Flera skäl, bl. a. organisatoriska, ekonomiska och praktiska talar för att komvux
på ett effektivare sätt än högskolan skulle kunna tillhandahälla en stor del av
kurserna inom ramen för skolans personalutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser det viktigt atl utbildning som sker i samverkan
med företag inte får bli alltför smal och ensidigt inriktad mot ett enda
företags behov. De förändringar som utredningen föreslår om samarbete med
företag bör enligt LO:s mening öka kvaliteten i dessa utbildningar. LO
tillstyrker därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbildningsförbundet tillstyrker att utbildningen inte
blir alltför smal och inriktad mot enskilda företags behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.8 Regionalt samråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.8.1 Åliggande för länsskolnämnderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 293.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV tillstyrker. Enligt RRV:s uppfattning bör även vissa
utbildningar inom folkhögskolan omfattas av länsskolnämndernas samråd. RRV
anser att samrädsförfarandet inte är en tillräcklig åtgärd för att lösa de
grundläggande problemen beträffande ett bättre resursutnyttjande. Efter det
att även KAFU avslutat sitt arbete bör möjligheterna till längre gående samordning
övervägas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPU tillstyrker och är beredd att medverka i utformningen
av regionalt samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>C5A' anser
alt en intensifierad regional samverkan inom länen bör gynna alla parter.
Vuxenutbildningsnämnden kan vara ett alternativ som samordningsorgan. I del
fall ansvaret läggs pä länsskolnämnderna bör studiestödsorganisationen vara
representerad, Vuxenulbildningsnämnden får genom sin verksamhet stor
erfarenhet av vuxnas problem i samband med utbildning. Del är viktigt atl
studiestödet ingår som en del i den samlade utbildningsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsnämnden i Södermanlands län tillstyrker
att vuxenutbildningsnämnderna bör vara företrädda i dessa samrådsorgan, liksom
vissa andra företrädare för olika skolor, länsavdelningar, utvecklingsfonder m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS har ålagt länsarbetsnämnderna att vara återhållsamma
med att anordna grundläggande vårdutbildning inom AMU. Motsvarande restrikti-vitet
bör gälla även andra utbildningsanordnare. AMS vill mot denna bakgrund
understryka behovet för olika utbildningsanordnare atl samråda med varandra i
fråga om planering av yrkesutbildning så att utbildningens dimensionering
svarar mot ett behov pä arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser alt företrädare för utvecklingsfonderna bör
inbjudas till samråd vid behov. De sex utbildningsenheterna vid
utvecklingsfonderna har som en av sina viktigare uppgifter atl samordna utbudet
av fortbildningsaktiviteter inom sina resp. regioner (3-5 län).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsekonomiska utredningen konstaterar att det
finns flera organ inom länet med uppgifter att inventera och definiera
utbildningsbehov; länsstyrelserna, länsarbetsnämnderna och de regionala
utvecklingsfonderna. Det viktigaste torde vara att de olika
planeringsansatserna samordnas, och i det arbetet bör länsskolnämnderna kunna
ha en viktig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Södermanlands län tycker att det bör finnas regler för samtliga olika
skolformer, som underlättar samverkansbeslut i stället för att hindra sådana.
Vidare bör resurser ställas till länsskolnämndens förfogande, så att olika samverkansprojeki
blir ordentligt genomförda och utredda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser atl en samverkan
bör kunna åstadkommas utan förnyad utredning. Ett första steg i den riktningen
vore en samplanering av kursutbudet inom komvux i länet. Länsskolnämnden
arbetar f. n. med sådan regional samplanering. Det största hindret är den
"låsning" av undervisningstimmar som ett centraliserat beslutssystem
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Kristianstads län tillstyrker ett regionalt samrädsor-gan. Nämnden har sedan
ett par är haft ett sådant. Länsskolnämnden anser vidare att del
utbildningsbehov som lokala och regionala planeringsråd skall inventera bör
utsträckas att omfatta komvuxäldersgruppen. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län tillstyrker regional
samplanering. Beslutet om timtilldelning för komvux kommer för sent. Detta
försvårar t. ex. en samplanering med gymnasieskolan, vars organisation av länsskolnämnderna
fastställs redan under hösten. En del av timresursen, förslagsvis 10 % bör
överlämnas fill länsskolnämnderna för fördelning till kommuner med särskilda
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län Ullstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län konstaterar att en regional samordning är nödvändig för
ett effekfivt utnyttjande av vissa resurser. Länsskolnämnden ser positivt pä
föreslagna arbetsuppgifter men saknar i utredningen kopplingen till resursfördelningsfrägorna
centralt. För gymnasieskolan har länsskolnämnden ett bredare
resursfördelningsansvar och via kursstyrelserna genom personrepresentation
visst inflytande i resursfrågor även vad gäller AMU. Detta borde gälla även för
komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun tillstyrker. Regional samverkan har pågätt i Södermanlands län under elt
flertal år. Om den regionala samverkan skall ha någon möjlighet atl lyckas,
måste de kommuner och län som tar initiativ till samverkan stöttas och
uppmuntras, t. ex. med hjälp av en skälig utökning av timlilldelningen för atl
kunna tillgodose de behov och förväntningar som erhålls av regional samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands och Arvidsjaurs kommuner tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele
kommun anser att länsskolnämnden har en samordningsuppgift, som innebär, att
kurserna anordnas till rätt antal med nyttjande av befintliga elevplatser i
stället för halvbesatta kurser på en mängd orter. Vidare kan länsskolnämnden
hjälpa till att sprida kurserna, så att även de rnindre orterna får fungera som
kursanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala tillstyrker utredningeiis
förslag. Länsskolnämnden bör ges en betydligt aktivare roll visavi komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att i ett övergångsskede - fram till dess atl uibildningsformera kan
sammanföras - bör länsskolnämnderna åläggas att ta initiativ till samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun delar denna uppfattning och föreslår att länsskolnämnden
snarast - som för gymnasieskolan - tilldelas fleråriga länsramar av komvuxtimmar
från SÖ, och ges rätten alt efter samrådet ensam fatta beslutet om den
kommunvisa filldelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads
läns landstingskommun tillstyrker. Folkhögskolorna bör ocksä beredas tillfälle
att delta. En förutsättning för detta regionala samråd är dock att länsskolnämnderna
tilldelas en ådig ramresurs för komvux att i samråd fördelas mellan komvuxutbildningsanordnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RIO anser att också representanter för folkhögskolorna i
länet bör finnas med i regionall samråd med länsskolnämnderna som
initiativtagare. Folkhögskolornas upptagningsområde är ofta ganska omfattande
varför del är angelägel atl dessa skolor finns med i de diskussioner som gäller
kusrsut-budet inom regionen ifråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser att det av bl. a. resursskäl är angeläget att ett
regionalt samråd mellan olika utbildningsanordnare snarast kommer till stånd.
LO tillstyrker därför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbetareförbundet påpekar att kommunerna och landstingen givetvis har
ett särskilt ansvar för planering av sill eget utbildningsbehov. Genom
samordning dem emellan, under ledning av länsskolnämnden, kan även
utbildningar för små yrkesgrupper komma till stånd. Förbundet påpekar vikten av
atl även limresursfördelningsreglerna och andra regler för statsbidrag ses över
och ändras så atl de inte motverkar en regional samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15.8.2 Erfarenhet av vuxenutbildning inom länsskolnämnderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 293.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämndernas
erfarenhet av vuxenutbildning bör enligt SIPU.s mening inbegripa kännedom om
statsförvaltningens krav på utbildning saml kännedom om utbildningsplanering
inom offentlig förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsnämnden i Södermanlands län anser alt
expertis vid länsskolnämnderna med erfarenhet från vuxenutbildning vore en stor
fördel. Dessa personer bör då även vara insalta i studiesociala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser atl länsskolnämnderna
bör genom medverkan av erfaren vuxenulbildare ge information, administrativ
rådgivning samt fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF finner det naturligt att expertis med erfarenheter
frän vuxenutbildning knyts till nämnderna. Även lokala läroplaner skulle kunna
fastställas av länsskolnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.1 Bestämmelser om behörighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 295-296.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO delar
inte till alla delar bedömningen att behörighetsreglerna för tillsättning av
rektors- och studierektorstjänster fungerar tillfredsställande. Lärare inom grundvux
är f. n. inte behörig till skolledartjänster inom komvux. TCO förordar en
översyn av gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.2 Skolledarutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 297.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ anser atl
dessa förslag bör beaktas i den översyn av skolledarutbildningen som enligt
budgetpropositionen skall genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att
organisatoriska frågor, bestämmelser m. m, inte bör ingå i sådan utbildning.
Dessa moment hör närmast hemma i introduktionskurserna för nyutnämnda
skolledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län anser att
introduktionskurser för nyutnämnda skolledare bör anordnas som enstaka kurser
vid högskolan. Detta bör emellertid gälla samtliga skolledare inom alla
skolformer. Den allmänna skolledarutbildningen behöver inte kompletteras med
några särskilda avsnitt för komvux-skolledare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser del vara värdefullt med introduktionskurser i form
av enstaka kurser vid högskolan. Regeringen har givit länsskolnämnderna i
uppdrag alt ordna utbildning för nyutnämnda skolledare. I den finns utrymme för
särskilda avsnitt för komvux-skolledare med inriktning på administrativa och
pedagogiska frågor, specifika för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker förslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun anser inte att det krävs särskilda enstaka
kurser inom högskolan för att utbilda nyutnämnda skolledare inom komvux.
Behovet bör kunna tillgodoses inom den allmänna skolledarutbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun tillstyrker förslagen
om skolledarutbildning. En skolledarutbildning bör hällas såpass allmängiltig
att den enskilda inte i praktiken blir låst till en skolform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun anser att den skolledarutbildning
som i dag bedrivs av SÖ ocksä bör täcka in skolledarna inom vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO understryker alt det är mycket angelägel att nyutnämnd
skolledare i komvux kan få utbildning i sådana frågor som är specifika för komvux.
Åven den reguljära skolledarutbildningen är viktig för skolledare i komvux.
TCO tillstyrker att introduktionskurser anordnas som enstaka kurser vid
högskolan och dimensioneras så att samtliga nyutnämnda skolledare i komvux kan
tas in. Enligt TCO måste även den reguljära utbildningen för skolledare i komvux
utökas. ></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5ACO/5/? tillstyrker utredningens förslag att nyutnämnda
skolledare skall få utbildning inom högskolans ram samt att skolledarutbildningen
kompletteras med komvuxspecifika moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.3 Lärartjänster i komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 298.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun och SACO/SR tillstyrker. Enligt SACO/SR
bör man överväga att avskaffa det särskilda behörighetskravet (utbildning för
eller erfarenhet av vuxenutbildning) för tjänster som lärare vid skolväsendet i
kommun. Man bör också överväga att införa lektorstjänster i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt TCO viktigt att förverkliga utredningens
uppfattning att undervisning i svenska som främmande språk bör kunna ingå i
tjänst som lärare i skolväsendet i kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.4 Utbildning och fortbildning av lärare för komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 298-299 och
300.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontorets uppfattning är att behovet av särskilt
utbildade lärare för komvux och grundvux i första hand bör tillgodoses genom en
i reguljära former bedriven fort- och vidareutbildning av redan yrkesverksamma
lärare inom skolväsendet. Sådan vidareutbildning kan lämpligen organiseras som
päbyggnadsutbildning till annan grundläggande lärarutbildning inom högskolan.
Fortbildningen av redan verksamma lärare inom komvux och grundvux bör däremot
anordnas inom ramen för de särskilda resurserna till lokal skolutveckling, vid
behov i samverkan med högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKU anser all en förbättrad lärarutbildning i svenska som
främmande språk är synnerligen angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun instämmer i utredningens förslag. Utmärkt
är särskild utbildning för lärare med undervisning i både komvux och
gymnasieskolan för atl främja vuxenpedagogik och dellagarmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheter till specialisering avseende vuxenpedagogik
och metodik bör finnas för dem som genomgår lärarhögskola och planerar atl bli
lärare inom vuxenutbildningen, anser vuxenutbildningsrådet i Uppsala. Lämpliga
utbildningsformer och innehåll måste ocksä planeras för fackmän utan pedagogisk
utbildning som skall undervisa i yrkesinriktad komvux samt för lärare som
undervisar i ungdomsskolan, men som skall ha fyllnadstjänst inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO menar atl kunskaper om vuxnas speciella sludieförutsättningar
mås-le utgöra en viktig del i lärarutbildning och lärarfortbildning. Vid
rekrytering av lärare till komvux och grundvux bör förmågan atl
"återskapa" elevens förutsättningar vara utslagsgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt lärarutbildningen för komvux lärare ordnas sä atl den
blir vuxenanpassad, är enligt SOSVUX någonting som måste få högsta prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser att det givetvis är angeläget atl lärare inom komvux
har erforderliga kunskaper för undervisning pä de aktuella yrkesområdena.
Kvalitetskraven bör i princip inte sättas lägre inom komvux än inom
gymnasieskolans utbildning. Fortbildning för lärare inom JST-området anordnas i
första hand av fortbildningsavdelningen i Uppsala. Det vore enligt LRF:s mening
angeläget alt fortbildning för de andra kategorier som kan behöva tas i anspråk
för en utbyggd komvux inom JST, kunde åstadkommas på liknande sätt. Sveriges
lantbruksuniversitet borde ha möjligheter alt erbjuda enstaka kurser som
fortbildning pä samma sålt som den allmänna högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.5 Huvudlärar- och institutionsföreståndaruppgifter i
komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 303.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAV finner övervägande skäl tala för att denna funktion
ingår i varje lärartjänst och därutöver utövas av en med hänsyn härtill ytteriigare
förstärkt skolledning inom komvux.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län påpekar att detta är
ett gammall önskemål framför allt från de särskilda komvux-enheterna och en
viktig förstärkning av komvux pedagogiska arbetssituation. Kostnaden får inle
belasta de redan nu hårt belastade timresurserna och schablontilläggen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län anser att behovet av egna ämnesföreträdare finns endast
vid de särskilda enheterna med egna lokaler. Nämnden avvisar finansiering genom
omfördelning av undervisningstimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Krisianstads län tillstyrker och anser att schablonresurser skall fä
användas för att arvodera personal som sköter sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län betonar vikten av att
arbetsuppgifter av denna karaktär kartläggs och att resurser avsätts, i
synnerhet för särskilda enheterna. Länsskolnämnden förordar dock att resursen
ej låses till elt ämne utan ges större flexibilitet än den som finns i dagens huvudlärarsyslem
i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Stockholms län anser förslaget om ämnesföreträdare angeläget och tillstyrker
del. Tillstyrker gör även Eskilstuna, Gotlands, Göteborgs, Kalmar och Vindelns
kommuner samt komvux i Kalmar och vuxenutbildningsrådet i Uppsala.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
Gotlands kommun är det utmärkt atl kontaktlärare, som funnits i försöket med etappindelade
kurser, ersätts av ämnesföreträdare för pedagogisk ledning och samordning
mellan ämnen. Komvux i Kalmar anför all erfarenheterna från försöksverksamheten
talar för nödvändigheten av att sådana resurser ställs till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun tillstyrker för
särskilda komvuxenheter, men inte för integrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR framhåller att det krävs alt särskilda resurser
tillförs för att en sådan reform inte skall gä ut över den övriga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.6 Syo-funktionärer i komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 305.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr. även avsnitt 7.2.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5A V föreslär atl tjänster som syo-funktionär skall vara
kommunalt reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele
kommun anser atl syo-organisationen för vuxenstuderande måste stärkas och den
externa efterfrågan pä syo tillgodoses. Syon bör skötas av gymnasiets syo-funktionärer
om gymnasiet och komvux finns vid samma enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vindelns
kommun anser att syo-tjänster t, ex, i mindre kommuner måste kombineras med
annat arbete, t, ex, inom SSA-rådet eller i form av undervisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO ser mycket positivt på alt syo även inom komvux skall
bedrivas integrerat med övrig pedagogisk verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att statligt reglerade tjänster för syofunktionärer
bör inrättas. I dessa tjänster bör kunna ingå kommunalt reglerad tjänst. Nuvarande
syokonsulenler i komvux bör få kompletterande utbildning för ämnesbehörighet
och praktisk pedagogisk behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för studie- och yrkesvägledning tillstyrker samma Ijänslekonstruktion
för syo i komvux som för syo i ungdomsskolan. På så sätt ges ocksä syo-konsulenterna
vid komvux möjlighet till utbildnings-komplettering och fortbildning pä samma
villkor. Fortbildningen bör vara av den karaktären all den är användbar inom
övriga skolformer och inle bara i komvux. Föreningen vänder sig mot förslaget
att kommunen ska bestämma om omfattningen av tjänsten. Syo-resursen bör ha
bestämda beräkningsgrunder som är centralt fastställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.7 Lärare i grundvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 309.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att det är
viktigt för att ge grundvux stadga med egna lärartjänster, särskild utbildning
för grundvux-lärare och behörighetsregler för grundvuxlärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser det angeläget atl få väl lämpade
lärare till den känsliga utbildningsform som grundvux utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun anser atl erfarenhet av vuxenutbildning
bör bli en viktig faktor vid lärartillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att särskilda
lärartjänster, lärarutbildning och fortbildning behövs inom grundvux samt att
det behövs en organisation av huvudlärarkaraktär inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 7CO
motsvarar f. n. antalet undervisningstimmar inom grundvux ca 1 300 tjänster. De
tilltänkta nya lärarkategorierna kommer att konkurrera om ett tjänsteunderlag
som måste bedömas som utomordentligt litet, och som inte ger den trygghet i
anställningen som arbetstagare har rätt att kräva. Enligt TCO:s uppfattning
torde det vara betydelsefullt för grundvux, med dess myckel heterogena
sammansättning av deltagare, att lärare med olika utbildningsbakgrund bildar
ett lärarlag. De lärarkategorier som i dag undervisar inom grundvux bör
framgent användas. Skolväsendet be-, höver lärare med breda behörigheter som
möjliggör en flexibel användning. TCO avvisar särskilda tjänster inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.8 Utbildningsbehov av lärare inom grundvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 310.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RRV.s mening måste grundvux betraktas som en övergängsul-bildning.
RRV avstyrker reguljär lärarutbildning i grundvux. Möjligtvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan det finnas behov av viss kompletterande utbildning och
vidareutbildning av låg- och mellanstadielärare som tjänstgör inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÅ betonar behovet av lärarutbildning/lärarfortbildning
för grundvux. Det måste skapas utbildningsmöjligheter för de lärare som
tjänstgör eller avser att tjänstgöra inom grundvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AMS anser atl
en särskild lärarutbildning bör kunna ge en kvalitativt förbättrad
grundutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIV
tillstyrker förslaget alt en reguljär utbildning och kompletteringsutbildning
anordnas för lärare inom grundvux. SIV understryker vikten av atl tvåspråkiga
personer utbildas till lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län tillstyrker utredningens förslag men tillägger atl dessa
utbildningar inte bör koncentreras till ett fåtal orter.
Hemspråkslärarutbildningen bör ökas med hänsyn till grundvux behov. Samtliga
lärare som tjänstgör inom grundvux men saknar adekvat utbildning skall få
kompletteringsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun anser att behovet av fortbildning bör
poängteras mycket starkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rCO anför
att många av de lärare, som i dag undervisar inom grundvux, saknar tillräcklig
utbildning för uppgiften, varför det krävs en kompletterande utbildning.
Utbildningsbehovet varierar emellertid starkt. Det finns nu verksamma lärare
som inte har en behörighetsgivande lärarutbildning, men under en mångårig
verksamhet samlat värdefull kunskap. Den bör tas till vara i en kompletterande
utbildning som kan ge dem behörighet till tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet i Uppsala anser att en reguljär och
adekvat utbildning och fortbildning för lärare inom grundvux har högsta
prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Statsbidrag till komvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.1 Statsbidragssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 326-327.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen och försvarets skolnämnd uttalar
sig för ett friare resursutnyttjande, som minskar nuvarande tröskeleffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR tillstyrker alternativ 2.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5/V
förordar alternativ 2. Om alternativ 1 genomförs borde invandrar-glesa kommuner
i bidragshänseende betraktas som glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret
får i annat sammanhang anledning att återkomma till frågan om ett nytt
statsbidragssystem för gymnasieskolan och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV
erinrar om uppdraget till statskontoret att kartlägga förutsättningarna för
ett schablonsystem för statsbidraget Ull gymnasieskola och komvux. Med hänsyn
härtill avstår RRV från att ta ställning till utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de begränsade resurser som f. n. står till
komvux förfogande anser 5Ö en viss central styrning av resurserna vara nödvändig.
De av kommittén angivna tröskeleffeklerna torde kunna undanröjas om de för
kommunen tilldelade timmarna får användas även i undervisning av B-skoleform
eller för likartade åtgärder. Risk med de av utredningen föreslagna
statsbidragssystemen är att de ämnen som av tradition betraktas som svåra,
exempelvis färdighetsämnen som svenska, främmande språk och matematik kommer
all ges utökade resurser, vilket i motsvarande utsträckning kommer alt minska
möjligheterna att anordna kurser för de prioriterade målgrupperna i exempelvis
övriga kurser i etapp 1 och i yrkesinriktad utbildning. Eftersom
gymnasieskolans statsbidragssystem och eventuella konsekvenser för komvux f. n.
är föremål för översyn av statskontoret, torde det ej vara lämpligt nu att
ändra statsbidragssystemet för komvux. I avvaktan på en fullständig utvärdering
av decentraliseringen till länsskolnämnderna av gymnasieskolans planering
avstår SÖ t. v. från alt föreslå ändringar i arbetsfördelningen mellan SÖ och länsskolnämnderna
vad avser fördelning av undervisningstimmar till de enskilda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt länsskolnämnden
i Södermanlands län tar alternativ 2 rättvisehänsyn på ett helt annat sätt än
dagens system, men det förefaller inle ge den klarhet och enkelhet, som bör
eftersträvas för att fä ett nytt bidrags-syslem att fungera tillfredsställande.
Alternativ 1 är lite stelt och inte helt fritt från orättvisor men är
lätthanterligt och går att administrera utan större problem. Det tar också bort
de nu mycket besvärande tröskeleffeklerna. Alternativ 1 är därför alt föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssskolnämnden i Östergötlands län förordar alternativ I.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Värmlands län önskar ett statsbidragssystem som stimulerar till samverkan
mellan ungdomsskolan, komvux och AMU. Utredningens båda alternativ innebär
väsentliga förbättringar. Alternativ 1 förefaller enklast. Alternativ 2 torde
bäst uppfylla de grundläggande kraven som utredningen uppställt.
Beräkningssättet verkar mer komplicerat. Nämnden förordar de mindre justeringar
som alternativ 1 innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att alternativ 1
ger förutsättningar att nä de mål som är ställda i direktiven för kommittén; Länsskolnämnderna
och inte SÖ bör ansvara för att fördela alla timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Stockholms län föredrar alternativ 1 som inte innebär en sä stor förändring
jämfört med vad som nu gäller. Alternativ 2 rymmer ett för stort mätt av
osäkerhet. Att den framräknade resursen skulle bli en totalresurs som kommunen fär
frihet att disponera tillstyrker länsskolnämnden som angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län förordar ett koefficientbaserat
system men med en garantiresurs för kommuner i glesbygd, liksom för de mindre
kommunerna i den mellangrupp som av utredarna klassificeras Övriga kommuer.
Kostnaden för garanliresursen kan täckas av att koéffi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cienten för kommuner med mer än 50 000 undervisningstimmar
sänks något. Inget av alternativen tycks i sig stimulera kommunerna till att
anordna prioriterad utbildning men båda underlättar för kommunerna att starta
sådan utbildning. Länsskolnämnderna bör ges en klart definierad och aktiv roll
som tillsynsmyndighet i regionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Malmöhus län anser atl alternativ 2 bör
utvecklas vidare och prövas. Alternativet ansluter sig enligt nämndens
uppfattning bäst till den organisatoriska och pedagogiska modell som elappsyslemet
utgör. De förenklingar som systemet innebär möjliggör inle bara en friare
anpassning till de lokala behoven och underlättar den regionala samplaneringen.
Om dessutom en ram på 10 % av den totala timresursen fär disponeras av länsskolnämnderna
kan den regionala samplaneringen resultera i snabba och välplanerade insatser i
delar av regionen, där särskilda behov finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Svenska kommunförbundet verkar alternativ 1 all vara
del system som närmast bör utvecklas vidare och prövas. Svenska kommunförbundet
värdesätter därvid dels kopplingen till nuvarande bidragssystem med vissa
marginella justeringar, dels den garantiresurs som förhoppningsvis skall
möjliggöra för små kommuner att påbörja utbildning för prioriterade grupper.
De förenklingar som systemet innehåller bör medverka till att prioriterade
målgrupper gynnas. Den s. k. schablonresursen är omgärdad med onödigt krångliga
bestämmelser som medför ökat administrativt arbete. En översyn av reglerna bör
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvidsjaurs kommun tillstyrker alternativ 1. Länsskolnämnden
bör ha en särskild resurs av disponibla undervisningstimmar att fördela fill
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun tillstyrker alternativ 1. Alternativ 2 fär
en för gles-bygdskomvux negativ effekt. Dessutom torde det bli svårigheter alt
avgöra resursgrundande deltagare i kurser med hög omsättning, typ kurs på kriminalvärdsanstalt,
där deltagarna deltar varierande perioder, från en vecka till en termin. Även
beräkningsgrunder vid avhopp kan vålla problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun är tveksam till förslaget om atl införa
ett nytt statsbidragssystem. Så länge nuvarande beslut om timtak finns kvar
synes del för både stat och kommun vara enklast alt bevara nuvarande
statsbidragssystem. Om en förändring skall göras, förordar Göteborgs kommun
alternativ 1. Fördelarna med detta alternativ är dels att del behäller det
bästa av nuvarande system, vilket är väl utprovat, dels att del lämnar en
större frihet än tidigare för den enskilda kommunen alt utnyttja statsbidraget.
Mot alternativ 2 kan enligt Göteborgs kommun en rad invändningar resas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun tillstyrker alternativ 1. Dock bör
kommuner, som anordnar undervisning på kriminalvärdsanslalter, få ett extra
tillägg, eftersom denna undervisning är mycket resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindelns kommun har funnit att alternativ 1 är
fördelaktigare än alternativ 2 för en mindre kommun varför alternativ I
förordas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Årjängs
kommun tycker sig i nuläget finna att alternativ 1 skulle vara att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
kommun menar atl alternativ 1 ger kommunen täckning för de faktiska kostnaderna
för undervisningen, vartill kommer ett schabloniserat bidrag i enlighet med
nuvarande system. Alternativet ger till synes goda möjligheter för uppföljning
av kostnaderna. Alternativ 2 ger utrymme för en flexibel användning av
statsbidraget. Detta kan emellertid också innebära svårigheter för
uppföljningar. Med hänsyn till ovanstående förordar Kalmar kommun alternativ 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
2 förordas av komvux i Kalmar. Detta alternativ ger utrymme ät den för
rationell utbildning nödvändiga flexibiliteten. Modellen decentraliserar och
gynnar kreativ utveckling av komvux. Utredningen föreslår att högst 10 % av tolalresursen
skall fä användas till andra kostnader än lärariöner. Denna andel bör ökas fill
15 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Eskilstuna kommun underlättar båda alternativen för kommunerna att anordna
prioriterad utbildning och båda alternativen gör det möjligt för kommunerna alt
anpassa resursanvändningen till prioriterade målgrupper. Alternativ 2 är elt
friare statsbidragssystem än del nuvarande systemet och alternalivförslag 1.
Förslaget har dessutom prövats i en del försökskommuner och upplevts mycket
positivt. En mycket stor fördel är att man kan garantera elever kursstart även
om antalet kursdeltagare inle uppgått till det erforderliga, när man beslutat
starta kursen. Eskilstuna komvux gjorde pä uppdrag av komvux-utredningen en
beräkning av vilka konsekvenser alternativ 2 skulle få i förhållande till
gängse statsbidragssystem under ett visst läsår och fann bl. a. alt det skulle
vara enkelt alt handlägga och administrera. Eskilstuna kommun föreslår atl ett
nytt statsbidragssystem enligt alternativ 2 införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun förordar alternativ 2. Detta system ger rörlighet och flexibilitet. Det
ger större möjlighet till lokal anpassning till utbildningsbehov som bättre
kan tillgodose olika elevgruppers behov. Det bör även ge en större möjlighet
till lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lycksele
kommun instämmer i utredningens principer för ett nytt statsbidragssystem, men
kommunerna får ej åsamkas nya kostnader. Alternativ 1 är det minst krångliga
och det som bäst svarar mot principerna. Alternativ 2 har avgjorda fördelar,
men samtidigt mänga osäkra faktorer. Lycksele kommun förordar därför i nuläget
inte något av alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arjängs
kommun är positiv till redovisade förslag till ändrade former för statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrådet
i Uppsala anser att inget av alternativen till nytt statsbidragssystem bör
införas. Elt nytt och enklare statsbidragssystem behövs, men utredningens
förslag behöver överarbetas, för att bättre inrikta verksamheten mot
vuxenutbildningens grundläggande mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
I är det principellt mest tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vuxenutbildningsrädet
är tveksamt inför påståendet att alternativ 2 är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
enkelt system. Eftersom systemet är elevbaserat torde varje avhopp och varje
under terminen nyinskriven elev medföra förändringar i resurstilldelningen.
Tolkningen av vilka kursdeltagare som skall vara resursgrundande är osäker.
Alternativ 2 leder till diskriminering av yrkesinriktad utbildning där
elevgrupperna inte fär överstiga 16 elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan på elt bättre sätt verka för en regional utjämning genom alt SÖ fördelar
den totala timresursen pä de olika länen, varefter länsskolnämnden inom denna
länsram fördelar timmarna till kommunerna. Varje kommun bör garanteras rätt
att vid behov disponera upp till 1 000 undervis-ningstimmar/är för kurser med
fem deltagare eller flera. 1 kommuner med omfattande komvux förslär inte 1 000
undervisningstimmar. Vuxenutbildningsrädet i Uppsala föreslär att som
garantiresurs fär användas 10 % av det antal undervisningstimmar som kommunen
totalt tilldelas per läsår, dock lägst 1 000 undervisningstimmar per är. Rådet
anser alltså att statsbidragssystemets lösning bör sökas i linje med förslagsallernativet
1, dock i omarbetad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
vill inte förorda något av alternativen, utan föreslår att reglerna för
statsbidrag till komvux får en utformning som överensstämmer med motsvarande
regler för gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun finner knytningen till faktiskt antal kursdeltagare i
alternativ 2 tilltalande, men koefficienterna är diskriminerande mellan olika
huvudmän, och ointressanta för regional utjämning. Landstinget förordar i
dagslägel alternativ 1. Viktigast är dock att det syslem som slutligen väljs,
blir sä likt gymnasieskolan som möjligt. SÖ:s arbete med finfördelning måste övertas
av länsskolnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även Kristianstads läns
landstingskommun anser att det enda riktiga vore att statsbidragssystemet vore
identiskt lika till sin konstruktion mellan gymnasieskolan och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO anser alt del av
resursskäl inte bör utgå statsbidrag till kurser med alltför lågt
deltagarantal. Genom exempelvis regional samverkan bör det vara möjligt att
skapa underlag för komvux-kurserna även om kravet är 12 deltagare per kurs. LO
anser dock att det i glesbygd bör finnas möjlighet att starta kurser med lägre
deltagarantal. LO förordar att statsbidraget utformas enligt alternativ 1.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO ställer sig bakom
utredningens principer för ett nytt statsbidragssystem men understryker att
det finns motsättningar inbyggda i dessa. TCO anser alt båda alternativen
innebär förenklade bidragsbestämmelser samt tillgodoser en ökad frihet och kan
därför acceptera båda förslagen. TCO:s uppfattning är dock att alternativ 2 i
större utsträckning än alternativ 1 gynnar mindre kommuner samt medger en lokal
frihet vad gäller studiegruppernas storlek m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR anser atl
konsekvenserna av de båda alternativen inle blivit tillräckligt belysta och
förordar därför inte något av alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SOSVUX
anser atl det bästa av utredningens alternativ är alternativ </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta ger ett enklare och mer lältöverskådligt system. SOSVUX
tycker att dispens skall kunna ges ät kommunerna när det gäller regler om
minimiantalet kursdeltagare. En viss styrning från SÖ måste ocksä till vid
utnyttjandet av schablontilläggel. Detta för atl inte resurserna till
stödundervisning helt tas bort och de elever som har behov av stödundervisning
inte får denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF instämmer i de principiella krav utredningen anser bör
ställas på statsbidragssystemet för komvux. Ett schabloniserat och koefficientbaserat
syslem vore att föredra kombinerat med några slimulansinslag mot de uppställda
prioriteringarna. Det borde vara möjligt att ytterligare bearbeta det av
utredningen som alternativ 2 presenterade förslaget. Exemplen uppvisar några
betänkliga inslag, som t. ex. minskade resurser för de minsta kommunerna och
sådana med lågt genomsnittligt deltagarantal. Detsamma gäller kommuner med
mänga yrkesinriktade kurser. Kommuner med en viss minsta andel prioriterade
kurser borde kunna tilldelas ett stimulansbidrag utöver schablonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukets och Skogsbrukets yrkesnämnder ser positivt på
utredningens delförslag att skapa elt statsbidragssystem utan markerade
tröskeleffekter. Den föreslagna koefficienten för landsting j alternativ 2 är
dock ogynnsam för jord, skog- och trädgårdsutbildningarnas del, då rekryteringsvillkoren
för dessa är likartade med annan glesbygdsutbildning. Koefficienten bör därför
höjas, LRF delar denna synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt HCK är det av största betydelse att
statsbidragssystemet stimulerar kommunerna till aktiv rekrytering och
utbildning av korttidsutbildade i handikappgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17.2 Statsbidrag till tekniska stödåtgärder inom komvux
och grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 331.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gällande bestämmelser innebär enligt SHR en viss
administrativ otymplighel. Det vore rimligt att skolstyrelsen fritt kunde
disponera vissa medel för dessa ändamål och redovisning ske till SÖ i
efterskott. Handikappades rätt till tekniska stödågärder skall enligt SHR
garanteras även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt HCK måste målsättningen för komvux och grundvux
vara aU öka andelen elever med handikapp, och därmed behovet av särskilda
stödåtgärder. Genomförs Inlegrationsutredningens (SOU 1982: 19) förslag kommer
det alt finnas samlade handikappkunskaper på alla länsskolnämnderna.
Realiseras ocksä komvux-utredningens förslag finns utmärkta förutsättningar
för samarbete mellan vuxenutbildningen och handikappresursen på länsskolnämnderna.
HCK anser att fördelningen av statsbidragen skall ligga pä länsskolnämnderna.
Däremot bör kostnader för dövtolk kunna rekvireras från SÖ för att undvika att lolkkostnader
tar länsskolnämndens resurs i anspråk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DHR menar alt kommunerna bör få täckning för de
merkostnader som speciella åtgärder för handikappade studerande medför. Detta
statsbidrag bör administreras av SÖ. Statsbidraget bör vara "öronmärkt"
och inte inrymmas inom det allmänna statsbidraget till vuxenutbildningen. Den
ideala studiesituationen, dvs. undervisning på teckenspråk, är enligt SDR svår
att uppnå. Del finns ytterst få lärare som är teckenspräkskunniga. Undervisning
med tolk medför en ganska avsevärd kostnad. Det finns knappast några
samordningsvinster att göra genom att fördela tolkresurserna på länsskolnämndsnivå,
vilket det kan finnas för andra tekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Föreskrifter för komvux och grundvux</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 335 och 383-389
samt s. 341-343.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret, CSN, länsskolnämnderna i Södermanlands,
Östergötlands och Värmlands län, Eskilstuna och Södertälje kommuner samt Östergötlands
och Kristanstads läns landstingskommuner tillstyrker utredningens förslag om
en genomgripande översyn av hela författningskom-plexet och syftet därmed. CSN
ställer sig vidare positiv till en översyn av limersättningssystemel och är
beredd att medverka i ett sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anför alt det i kommuner
med låg timtilldelning av grundvuxtimmar finns risk för atl kravet på att en
elev skall kunna börja relativt omgående inte kan uppfyllas, Länsskolnämnden
föreslär att antingen kraven pä tillträde eller tilldelningsprinciperna ändras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfatlningsutredningen upplyser att den överväger om
det är möjligt och lämpligt att föra samman förordningsföreskrifter för flera
olika skolformer, däribland grundvux och komvux, till en
"utbildningsförordning" och en "personalförordning".
Skolförfattningsutredningen anser att grundläggande föreskrifter om grundvux
och komvux bör tas in i skollagen. Utredningen föreslår vissa ändringar i
förhållande till komvux-utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anser att frågor om utbildningens
mål, huvudmannaskap och kostnadsansvar för olika skolformer, skolledning m. m.
är av sådan central betydelse atl de bör finnas i lag och detta dä lämpligen på
likartal sätt för alla skolformer. Skollagen bör dock inte belastas med
detaljregler om komvux och grundvux. Ett primärt önskemål är atl regler om
skilda skolformers organisation och verksamhet framgår av så fä författningar
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet noterar att strävan att detaljregléra
kommunernas skolverksamhet verkar oförändrat hög. Rent allmänt ifrågasätts
behovet av vissa detaljregler. Kommunförbundet gör den allmänna kommentaren
alt även förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning är i stort behov
av en genomgripande översyn. En sådan översyn syns lämpligen böra ske samtidigt
som man genomför utredningens förslag till ändringar i skollagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 Statlig tillsyn, genomförande, kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.1 Statlig tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 348.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV har tidigare förordat att länsskolnämnderna skall få
vidgade uppgifter beträffande regional samplanering och samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Ö tillstyrker utredningens förslag om ett fortsaU
statligt tillsynsansvar med förstärkta regionala insatser genom länsskolnämndernas
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att de nya
uppgifter som utredningen föreslär kräver atl länsskolnämnderna beaktar behovet
av vuxenpedagogisk kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristanstads län framhåller alt
nämndernas roll bör förslärkas mer än utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Värmlands län påpekar atl utredningen
föreslär stora och viktiga uppgifter för länsskolnämnderna. Nämnden instämmer i
princip i dessa förslag dä nämnden bör ha en samlad överblick över hela
utbildningssituationen i länet. Detta innebär emellertid ökade arbetsuppgifter
och det torde vara tveksamt om del blir möjligt ulan ökade resurser för
expertis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun anser all länsskolnämnderna
bör överta vissa av SÖ:s uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun påpekar atl länsskolnämnderna
bör få vidgade uppgifter för komvux. Atl fördela del disponibla antalet undervisningsfimmar
mellan kommunerna bör få ankomma på länsskolnämnden. Övriga tillsynsuppgifler
som föresläs ligga pä SÖ biträds av nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiften att fastställa läroplaner skall enligt
utredningen kvarligga hos SÖ. Det kan enligt LRF.s mening ifrågasättas om det
överensstämmer med den decentralisering av ansvar och beslut inom skolväsendet
som eftersträvats de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.2 Genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag se betänkandet s. 349.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun avstyrker. De tre
parallellt bedrivna utredningarnas förslag måste vävas samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kristianstads läns landstingskommun bör
propositionsarbetet samordnas med gymnasieutredningen i första hand. Även AMU
bör avvaktas. Tidpunkten för framläggande av en samlad proposition bör därför
i nuläget ej låsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOSVUX anser att en viss resurstilldelning för
genomförandet behövs. Annars finns risken att mänga av de viktiga
förändringarna aldrig när ut till dem som berörs av förändringarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19.3 Kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden se betänkandet s. 349-355.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen föreslår om formerna för statlig tillsyn,
genomförande och kostnadsberäkningar ger inte nu anledning till andra
kommentarer frän statskontorets sida än att härmed sammanhängande frågor pä ett
avgörande sätt kommer att påverkas av eventuella beslut om ett nytt
statsbidragssystem och den avvägning mellan lokal frihet och central styrning
som regering och riksdag väljer i det sammanhanget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV anser det svårt att bedöma om utredningens
kostnadsberäkningar är realistiska. Utredningen framför önskemål i vaga termer.
Dessutom framför utredningen önskemål om ökade insatser som inte direkt
påverkar kostnaderna för just vuxenutbildningen, bl. a. mera vuxenpedagogisk
forskning, inrättande av professur i vuxenpedagogik och bättre studiesociala
villkor för eleverna inom grundvux. RRV anser, att åtminstone de senare
förslagen rimligtvis inte kan genomföras inom ramen för nuvarande resurser inom
resp. område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Kristianstads län anser att utredningen
borde ha redovisat kostnadsalternativ till det förslag till ekonomisk lösning
som framgår av kapitlet om kostnadsberäkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnätnnden i Värtnlands län instämmmer i
utredningens uppfattning att kostnaderna för komvux inte bör betraktas
isolerat utan ställas i relation till kostnaderna för andra skolformer och de
totala utbildningskostnaderna bör betraktas i ett större samhällsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landstingskommun motsätter sig en
eventuell omfördelning från ungdomsutbildningen till vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet finner att utredningen i sina
överväganden och förslag har sökt att balansera behovet av ökade insatser inom
ramen för kostnadsmässigl oförändrade resurser. Utredningen har i sina alternativa
förslag till statsbidragssystem byggt in en i förhållande till nuläget friare
resursanvändning. Svenska kommunförbundet kan dock inle finna alt enbart en
friare resursanvändning skall kunna täcka de kostnadsökningar som följer om
utredningens förslag genomförs. I flera avseenden innebär förslagen en avsevärt
höjd ambitionsnivå. Speciellt gäller detta för målgrupper som skall
prioriteras. Kommunförbundet understryker därför behovet av ökade statliga
insatser för prioriterade målgrupper. Komvux möjligheter alt effektivare än
tidigare fullgöra sina uppgifter i utbildning av invandrare, i grundvux, i
yrkesinriktad fort- och vidareutbildning under tider av hög arbetslöshet etc.
ställer krav på nya förstärkta resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO.s uppfattning kan ökade utbildningskostnader
för komvux och grundvux motiveras med hänsyn till att kostnaderna därigenom kan
minska på andra områden. Komvux är dessutom en jämförelsevis billig
utbildningsform för samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING AV PROMEMORIAN (DSU 1983:5) RIKSREKRYTERANDE
VUXENUTBILDNING - DISTANSUNDERVISNING. STATENS SKOLOR FÖR VUXNA</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning (kapitel 1)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i promemorian bygger pä de förslag som komvux-utredningen
framförde i delbetänkandel "Statens skolor för vuxna. Varvad undervisning
och brevundervisning i grundskolans och gymnasieskolans ämnen" (DsU
1979:12). I arbetet hår remissinstansernas synpunkter pä betänkandet beaktats.
Vidare har hänsyn tagits till komvux-utredningens läroplansarbete och till
förslagen i huvudbetänkandet "Komvux - kommunal utbildning för vuxna"(SOU
1982:29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet har inneburit att analysera hur statens skolor för
vuxna bör användas som komplement till komvux för att tillgodose
utbildningsbehov som inte kan klaras på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian är atl betrakta som en princippromemoria.
Åtskilliga frågor återstår att ta ställning till när beslut fattats i
huvudfrågorna, bl. a. frågor som förutsätter förhandlingar och avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komvux-utredningens förslag 1979 angående SSV och
remissinstansernas synpunkter (kapitel 2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kort beskrivning av komvux-utredningens förslag frän
1979 lämnas, liksom av remissinstansernas synpunkter. En fylligare
sammanfattning av utredningsförslaget ligger som bilaga 1 till promemorian. I
bilaga 2 till promemorian återfinns den sammanställning av remissvaren som
tidigare har publicerats i prop. 1980/81:100 bil. 12.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckling vid SSV efter 1979 (kapitel 3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet redovisas vad som framkom av problem och
önskemål om förändringar vid en överläggning med företrädare för SSV, SÖ och komvux-utredningen
i mars 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- har utvecklat en metodik: "Frän kravanalys till
åtgärdsprogram",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- har helt gått över från femveckors skolperioder
till enveckas lärarledd<br>
undervisning vid skolan med förberedelse- och uppföljningsdagar. Ett<br>
problem är att dessa mest utnyttjas av studerande från Härnösandsre<br>
gionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- har utvecklat ett infimt samarbete med myndigheter
och utbildningsan<br>
ordnare i regionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har utvecklat
och bedrivit försöksverksamhet med yrkesinriktade utbildningar i samarbete med
näringsliv och fackliga organisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har utvecklat
särskild företagarulbildning i samarbete med glesbygdsde-legalionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriver
utbildning i språk i samarbete med Utbildningsradion, SIDA, Nämnden för u-landsutbildning
och Sandö-skolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriver
utbildning för hörselskadade i samarbete med Kristinaskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har ett intimt
samarbete med komvux i åtskilliga glesbygdskommuner i form av handledda
självstudier, där SSVH tillhandahåller viss handledningsresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSVH:s önskemål för framliden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allmänna
ämnena måste uppta relativt stor volyrh, eftersom många yrkesutbildningar
kräver inslag av allmänna ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den varvade
undervisningen och brevundervisningen bör betraktas som en studieform:
distansundervisning med lärarhandledning i större eller mindre omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetet med
Utbildningsradion, Hermods och Brevskolan bör utvecklas, särskilt beträffande
material med inslag av ljud och bild (video).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetet med komvux
bör byggas ut. Resurserna för komvux och SSV bör betraktas som en resurs med
möjlighet till överföring. Intagningen till SSV bör ske via den lokala inlagningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSV bör i
samarbete med branscherna utveckla kursplaner och material för nya
yrkesinriktade utbildningar och bedriva försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSV bör ha
möjlighet att anordna utbildning på uppdrag av myndigheter, organisationer och
företag mot avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens skola för vuxna i Norrköping (SSVN)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har i större
utsträckning behållit femveckors skolperioder. Det är nödvändigt för att möjliggöra
heltidsstudier för fullständig kompelens,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har ökat antal enveckas
skolperioder, särskilt inom yrkessektorn. Denna utveckling kommer atl
fortsätta vid införandet av elappsyslemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har utvecklat
yrkesinriktade kurser inom ett antal områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har mindre
brevundervisning än tidigare. Den väntas minska ytterligare. Väl fungerande ADB-rutiner
har införts för hanteringen av insändnings-uppgifler m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har etablerat
samarbete med Utbildningsradion och ordnar uppföljningskurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har startat
viss utbildning för handikappade, särskilt synskadade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSVN:s önskemål för framtiden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Både
femveckors- och enveckaskurser bör utvecklas och anpassas till elappsyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSVN planerar
utveckling av yrkesinriktade utbildningar i samarbete med branscherna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— SSVN
planerar särskilda utbildningsinsatser för invandrare i samarbete<br>
med SIV och invandrarnas organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>— SSVN vill ta över
hela ansvaret för brevundervisningen.<br>
Elevutvecklingen vid SSV efter 1977/78 redovisas. Antalet elever i var<br>
vad undervisning har ökat, medan antalet elever i brevundervisning har<br>
minskal. Fr.o.m. läsåret 1982/83 fär inle kostnaderna för SSV öka. Där<br>
igenom kommer inte heller antalet elever atl kunna öka nämnvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
yrkesinriktade utbildningen har utvecklats särskilt kraftigt under de senaste
budgetåren. Utvärderingen av försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning
vid SSV redovisas i bilaga 3 till promemorian. Det övervägande flertalet
deltagare har fullföljt utbildningen. Både deltagare och företrädare för
branscherna är nöjda med utbildningen. Skolorna framhåller att den
yrkesinriktade utbildningen varit arbets- och tidskrävande för skolornas
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
som genomförts fr. o. m. läsåret 1982/83 (kapitel 4)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. läsåret 1982/83 gäller Lvux 82 i tillämpliga delar även för SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
samma tid debiterar SSV avgifter för undervisningsmateriel för elever i både
varvad undervisning och brevundervisning. Fr. o. m. samma budgetår utgår inte
längre studiestöd för brevundervisning. Dessa förhållanden bedöms påverka
rekryteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
undervisningstimmar för komvux har under de senaste åren inte fält öka i
förhållande till förbrukningen föregående är. Trycket pä SSV kommer härigenom
alt öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller vid SSV får antalet undervisningstimmar öka budgetåret 1982/83 jämfört
med föregående är. Därmed har i princip koefficientsysle-met för beräkning av
undervisningsresurs satts ur spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslag
och propositioner som berör SSV (kapitel 5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
uppdrag av industridepartementet har Bengt Lorendahl undersökt behovet av en
fördjupad företagarulbildning. I rapporten "SFU - särskild företagarulbildning
i samverkan mellan statlig vuxenutbildning och utvecklingsfonder i tre
Norrlandslän" (Industridepartementet oktober 1981) föreslås innehåll och
organisation för en sådan utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I betänkandet
"Hantverk. Produktion med tradition" (SIND 1981:2) redovisar SIND
utvecklingen inom hantverksyrkena i landet. Ett stort behov av fortbildning
finns inom åtskilliga hantverksyrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsdelegationen
föreslår i rapporten "Politik för glesbygden" (DsI 1981:24) bl. a. en
rad utbildningsinsatser för atl tillgodose glesbygdens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
ställningstaganden i anslutning till dessa förslag finns dels i prop. 1981/82:113
"Program för regional utveckling och resurshushäll-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning",
dels i prop. 1981/82: 118 "Småföretag. Åtgärder för de små och medelstora
företagen samt innovationspolitikens inriktning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en informationsskrift från Utbildningsekonomiska utredningen "Utbildning,
produktion, samhälle. Om utbildning som tillväxlmotor - problem och
möjligheter" konstaleras bl. a. alt det finns ett stort behov av
fortbildning och vidareutbildning inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
gav i juni 1982 SÖ i uppdrag atl efter samråd med SIND och glesbygdsdelegalionen
inventera, utarbeta och fastställa kursplaner för yrkesinriktade utbildningar
av det slag som anges i prop. 1981/82:113.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
av komvux (kapitel 6)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. läsåret 1982/83 gäller en ny läroplan för komvux, Lvux 82. Den gäller ocksä
i tillämpliga delar för SSV. Enligt Lvux 82 skall bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de allmänna ämnena indelas i
etapper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varje etapp indelas i en
grunddel och en fördjupningsdel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de yrkesinriktade ämnena
uppdelas i delmoment och moduler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>SÖ utarbeta och fastställa
kommentarmaterial i anslutning till läroplanen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en lokal arbetsplan utarbetas
vid varje skolenhet med komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mesta i Lvux 82 kan utan vidare tillämpas även på SSV. Timplanerna gäller
däremot inte för SSV. Avsnittet Metoder och arbetsformer kan inte utan vidare
föras över till SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1982/83: 2 har regeringen föreslagit kompletteringar till Lvux 82.
Riksdagen har beslutat i huvudsak enligt förslaget. Man kan förutsätta atl
etappindelningen av gymnasieskolkurser och de särskilda avgångsbetyg som införs
i komvux fr.o.m. läsåret 1983/84 kommer att gälla även för SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
komvux-utredningens slutbetänkande "Komvux - kommunal utbildning för
vuxna" (SOU 1982:29) föreslås åtskilliga förändringar för komvux. Om de
genomförs kommer de alt få konsekvenser för SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet lämnas tvä alternativa förslag till utformningen av det framtida
statsbidragssystemet för komvux. Båda alternativen gör det lättare särskilt
för mindre och medelstora kommuner att anordna prioriterad utbildning oavsett
deltagarantal. Ett förslag till ny definition av kurs kommer att underlätta
för glesbygdskommuner alt anordna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
föreslår att bestämmelserna om elevområden upphävs. Sökande som bor i
glesbygdskommuner skall ha lika stor rätt till ett differentierat kursutbud i
närbelägna större kommuner som de människor som är kyrkobokförda där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komvux-utredningen
föreslär en rad åtgärder för att underlätta för kommunerna att anordna
yrkesinriktad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås en närmare samverkan mellan komvux, gymnasieskolan och AMU i syfte att
underlätta för människor särskilt i små och medelstora kommuner att få sina
utbildningsbehov tillgodosedda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga förslag i betänkandet leder till förändringar ocksä
för SSV. Det gäller t. ex. förslag om ändrad intagningsälder och om betyg i grundskolkurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag (kapitel 7)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Behov av riksrekryterande vuxenutbildning och
huvudmannaskapet<br>
för denna utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrekryterande vuxenutbildning bör även i fortsättningen
anordnas både i Härnösand och i Norrköping. De båda skolorna bör ha statligt
huvudmannaskap med skolstyrelsen som styrelse för resp. skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Mål, målgrupper och prioriteringar för SSV<br>
Mål för SSV:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens
allmänna mål genom att erbjuda vuxna kompetensinriktad utbildning i form av
distansundervisning med eller utan lärarhandledning. SSV skall utgöra ett komplement
till komvux och ett alternativ för människor som av olika skäl inte kan delta i
motsvarande utbildning inom komvux. SSV skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. anordna utbildning enligt samma kursplaner i
allmänna ämnen och enligt<br>
samma elappindelning som fastställts för komvux och ge samma kompe<br>
tens både i enstaka ämnen och som allmän behörighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. förmedla kunskaper i det egna yrket eller utbilda
för nytt yrke genom att<br>
anordna yrkesinriktad utbildning enligt kursplaner som fastställts för<br>
SSV av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter.<br>
Målgrupper för SSV:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV vänder sig till vuxna som inte kan få sitt behov av kompetensgivande
utbildning tillgodosett inom komvux. För korttidsutbildade, resurssvaga och
socialt utsatta personer bör distansundervisningen i så' stor utsträckning som
möjligt kombineras med lärarhandledning och gruppsammandragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig målgrupp för SSV är yrkesverksamma vuxna
som behöver komplettera sitt yrkeskunnande eller vill förändra sin situation i
arbetslivet utan att kunna la ledigt frän sitt arbete under längre perioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV vänder sig vidare till vuxna med viss studievana som
behöver komplettera sin tidigare utbildning och skaffa sig behörighet för
fortsatta studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningar vid SSV bör prioriteras i följande ordning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överbryggande
utbildning för vissa grupper motsvarande den som ges i ■ grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsinriktad
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behörighetskomplettering,
dvs. utbildning i de avslutande etapperna eller i vissa ämnen i vilka kurser
inte kan anordnas inom komvux inom räckhåll för de studerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
utbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Information, rekrytering, syo</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationen om och rekryteringen fill SSV bör i största
möjliga utsträckning ske via kommunala informationskanaler, broschyrer och syofunktionärer.
Syon i komvux bör även svara för syo till presumtiva studerande vid SSV. Syon
vid SSV bör i första hand inriktas mot SSV:s egna elever. Syo-resursen för SSV
bör ha samma omfattning som f. n., dvs. 4,5 tjänster att fördelas lika på de
båda skolorna. De mål och riktlinjer för syo som föreslagils för komvux (prop.
1982/83:2) bör gälla även för syon vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Intagning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central intagningsnämnd bör inrättas för intagning till
distansundervisning vid SSV. Den skall utses av SÖ och bestå av en ordförande
och fyra ledamöter representerande bl. a. de båda skolornas styrelser. Intagningsnämndens
uppgifter skall vara att besluta om rutiner för intagning, fastställa kriterier
för urval och avgöra dispensansökningar och tveksamma ärenden inom ramen för
de föreskrifter som regeringen och SÖ utfärdat saml i övrigt följa utvecklingen
vid SSV. Inlagningsnämnden skall sammanträda minst tvä gånger per läsår.
Intagning till SSV skall kunna göras kontinuerligt av rektor för resp. skola pä
delegation enligt riktlinjer som intagningsnämnden fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagningsärendena skall beredas av resp. skolas
expeditioner. Av ansökningshandlingarna skall framgå av vilken anledning
vederbörande söker till SSV. Om så inle är fallet eller i tveksamma fall bör SSV
inhämta yttrande från komvux i den sökandes hemkommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intagningsbestämmelserna för SSV bör anpassas till vad som
gäller för komvux i fråga om intagning av sökande sorn redan har betyg i
motsvarande ämne. Vidare bör åldern för intagning i gymnasieskolkurser i
allmänna ämnen höjas till 20 år, om motsvarande ändring beslutas för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Distansundervisningens organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet distansundervisning införs i stället för de båda
begreppen varvad undervisning och ren brevundervisning. De sökande tas in till
distansundervisning vid SSV. De bör ha möjlighet atl studera enbart med hjälp
av brevmaterial eller att få lärarhandledning i större eller mindre omfattning
allt efter sina behov och inom ramen för de resurser som SSV disponerar (i
vissa fall även med utnyttjande av resurserna för komvux enligt avsnitt 7.7).
Resurserna för SSV bör omvandlas till en tolalresurs med möjlighet till
överföring från materialanslag till löneanslag och omvänt. De båda skolorna
bör i princip ha samma omfattning, även om det i elt övergångsskede är
naturligt all SSVN har en större andel av studerande med ingen eller myckel
lite lärarhandledning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Läroplansfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bör få i uppdrag att utarbeta förslag till
komplettering av läroplan för komvux i fråga om SSV och fastställa timplaner
för SSV. Läroplanen bör därefter kallas Läroplan för kommunal och statlig
vuxenutbildning. Även de förändringar i läroplansfrågor som komvux-utredningen
föreslagit i sill huvudbetänkande bör genomföras inom SSV om de genomförs i komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 SSV och komvux</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet mellan komvux och SSV bör byggas ut. SSV bör
bl. a. kunna ge utbildning i de avslutande etapperna och i mera udda ämnen för komvux-studerande,
anordna yrkesinriktade utbildningar som "pilotul-bildningar", vilka komvux
sedan kan ta över, samt svara för utbildningar som del regionalt finns för
litet underlag för. Komvux bör kunna medverka med lärarhandledning och
gruppsammandragningar för distansstuderande vid SSV, Resurserna för komvux och SSV
bör därför betraktas som en tolalresurs, och SÖ bör ha möjlighet alt omfördela
resurser mellan anslagen för komvux och SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Yrkesinriktad utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning vid SSV
avslutas. Yrkesinriktad utbildning skall utgöra ett reguljärt inslag i
utbildningen vid SSV och skall prioriteras. SÖ fastställer kursplaner för
yrkesinriktad utbildning vid SSV. I princip bör de kursplaner som fastställts
för komvux ocksä kunna tillämpas vid SSV med de modifieringar i fråga om
innehåll och timplaner som är nödvändiga med hänsyn till atl utbildningen
-åtminstone delvis - bedrivs som distansundervisning. Vilka kurser som skall
anordnas vid SSV beslutas av styrelsen för resp. skola efter samråd med
arbetsmarknadens parter. Ansvaret för utveckling av nya kursplaner bör ligga på
SÖ i samarbete med SSV och parterna på arbetsmarknaden, '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.9 Försöksverksamhet med avgiftsfinansierad utbildning
vid SSV<br>
Under en treårsperiod bör SSV få anordna försöksverksamhet med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgiftsfinansierad
utbildning vid sidan av den statsbidragsfinansierade verksamheten. Utbildningen
bör anordnas till självkostnadspris i samarbete med myndigheter,
organisationer eller företag, Avgifterna skall täcka kostnader för
administration, lokaler och utrustning, material och lärariöner m. m. Vilka
kurser som skall anordnas inom ramen för försöksverksamheten beslutas av
styrelsen för resp. skola. Försöksverksamheten skall utvärderas av SÖ bl. a. i
fråga om effekterna på den övriga verksamheten vid SSV. SÖ bör därefter föreslå
åtgärder i fråga om avgiftsfinansierad utbildning vid SSV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.10 Undervisning för handikappade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV bör prioritera undervisning för sädana handikappade
för vilka distansundervisning i kombination med internatsammandragningar är
särskilt lämplig. Undervisningen för handikappade vid SSV bör liksom inom komvux
kunna anordnas i mindre grupper. Därför föreslås (i avsnitt 7.16) en högre
koefficient i fråga om timtilldelning för undervisning av handikappade. I
övrigt bör denna undervisning följa samma läroplan, kursplaner, limplaner och
andra föreskrifter som övrig utbildning vid SSV. Statsbidrag till tekniska
stödåtgärder bör utgå enligt samma bestämmelser som för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.11 Materialproduktion för distansundervisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för resp. skola beslutar vilka läromedel som
skall användas i distansundervisningen. I den mån som lämpliga läromedel
producerats av Hermods eller Brevskolan bör i första hand dessa väljas. Om inga
särskilda läromedel producerats för distansundervisning, bör SSV ta inifiativet
till atl sädana läromedel utvecklas eller att läromedel producerade för annan
skolform kompletteras med anvisningar för självstudier och insändnings-uppgifter.
Detta bör ske i nära samarbete mellan SSV, Hermods, Brevskolan och förlag. De
resurser som samhället disponerar för produktionsstöd bör kunna utnyttjas. SSV-
bör också kunna utnyttja sina resurser för utvecklingsarbete för att utarbeta
anvisningar för självstudier och insänd-ningsuppgifter till läromedel
producerade för annan skolform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.12 Granskning av insändningsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV bör ha hela det administrativa och pedagogiska
ansvaret för distansundervisning, alltså även för granskningen av insändningsuppgifter.
De resurser som anslås till granskning av insändningsuppgifter bör ingå i
totalresursen för SSV och disponeras av skolorna. SSV bör även i fortsättningen
ha möjlighet att uppdra åt Hermods eller Brevskolan att svara för granskningen
av insändningsuppgifter, om detta ter sig ändamålsenligt. Centrala
förhandlingar bör upptas med personalorganisationerna om in-räkning av
granskning av insändningsuppgifter i lärartjänst vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.13 Personal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av ytterligare administrativa resurser för SSV bör
beaktas i samband med anslagsäskanden från de båda skolorna, när effekterna av
de föreslagna organisatoriska förändringarna kan överblickas. En viss omfördelning
av administrativa resurser mellan SSVN och SSVH bör dock övervägas i samband
med att omorganisationen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid SSV utses ämnesföreträdare med uppgift atl svara för
den pedagogiska lednings- och samordningsfunktionen inom ett ämne eller
ämnesområde. De resurser som SSV f. n. disponerar för huvudlärar- och institu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tionsföreslåndarljänster bör utgöra en totalresurs och
fördelas lika på de båda skolorna. Styrelsen för resp. skola skall för varje
läsår fastställa hur resurserna skall fördelas på olika ämnen eller
ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.14 Lokaler och utrustning, inbyggd utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De principer för kostnadsfördelning mellan stat och kommun
i fråga om kostnader för lokaler och utrustning som hittills gällt bör
tillämpas även i framliden. De båda kommunerna Härnösand och Norrköping bör i
princip få full ersättning av staten för driftkostnaderna för utbildningen vid SSV.
Om nya utbildningar som SSV avser all starta kräver ökade kostnader i fråga om
lokaler och utrustning, bör frågan prövas i samband med anslagsäskanden frän
resp. skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven SSV bör ha rätt att anordna inbyggd utbildning enligt
tim- och kursplaner som fastställts av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens
parter. Styrelsen för resp. skola bör besluta om vilka kurser som skall
anordnas som inbyggd utbildning inom ramen för del antal undervisningstimmar
som skolan disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.15 Information och samråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektor skall vara skyldig att minst en gång per termin
informera all personal och kursdeltagarna om förändringar i verksamheten vid SSV.
Formerna för fullgörande av denna informationsskyldighet bör inte regleras i
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektor skall vara skyldig att samräda med företrädare för
lärare och övrig personal samt med företrädare för kursdeltagarna före beslut i
viktiga frågor. Detta samråd skall ske i den s. k. SSV-konferensen som skall
finnas vid varje SSV-enhet. Styrelsen för utbildningen beslutar om sammansättning
och arbetsformer för SSV-konferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsnämnd får finnas om styrelsen för utbildningen
beslutar det. Styrelsen beslutar om samarbetsnämndens sammansättning och arbetsformer.
Beslut om skiljande av elev från undervisningen fattas av styrelsen för
utbildningen eller av samarbetsnämnden om samarbetsnämnd med företrädare för
styrelsen inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samråd i pedagogiska frågor mellan skolledare, lärare, syo-funktionär
och företrädare för kursdeltagarna skall äga rum minst en gång per termin.
Styrelsen bestämmer formerna för detta samråd. Elevvårdskonferens, syo-konferens
och andra konferenser får sammankallas av rektor vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.16 Resursberäkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSV bör under det budgetår som förslagen i denna
promemoria genomförs fä disponera samma antal undervisningstimmar som f. n.,
dvs. 28600 timmar. Denna undervisningsresurs fördelas av SÖ på de båda
skolorna. SÖ bör ocksä fä möjlighet att tilldela SSV ytterligare limmar ur
anslaget för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komvux för speciella utbildningar som SSV genomför t. ex.
som försöksverksamhet. För utbildningen utgör SÖ:s timplaner rekommendationer.
Inom ramen för tilldelad resurs fär SSV dock endast använda följande antal
undervisningstimmar per kursdeltagare och skolperiod:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för teoretiska ämnen 2,1 undervisningstimmar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för yrkesinriktad utbildning 3 undervisningstimmar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för kurser för handikappade 6 undervisningstimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet kursdeltagare i distansundervisning utan avsikt
alt delta i lärarledd undervisning vid SSV maximeras till 10000 kursdeltagare
per budgetår. SSV tilldelas en resurs motsvarande 1,5 undervisningstimmar per
kursdeltagare för handledning. Resurserna för SSV bör fä användas flexibelt så
alt resursen för undervisning ocksä fär användas till handledning av distansstuderande
och granskning av insändningsuppgifter, och resurser ur materialanslaget bör fä
användas till undervisning, lärarhandledning m. m. Dessutom bör anslaget till komvux
få användas för handledning av distansstuderande vid SSV efter överenskommelse
med komvux i den distansstuderandes hemkommun. SSV bör ha rätt att ta ut en
högre avgift än f. n. för material för självstudier - dock högst motsvarande
kostnaderna för materialet - för att få ökat utrymme för lärarhandledning för
distansstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.17 Skolpoäng och skolledarresurs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens omfattning vid SSV bör beräknas på följande
sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varje påbörjat 900-lal undervisningstimmar ger 1,5 poäng
varvid varje undervisningstimme i yrkesinriktad utbildning räknas som 1,5
undervisningslimmar. Varje påbörjat 300-tal elever vid SSV ger dessutom 1,5
poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolledarresursen vid en SSV-enhet bör relateras till
verksamhetens omfattning och beräknas pä samma sätt som vid en särskild
skolenhet för komvux. Förutom rektor bör vid varje SSV-enhet finnas följande
tjänster som studiereklor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21-35,5 poäng</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
arvodestjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36-41,5 poäng</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
ordinarie tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42-53,5 poäng</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
ordinarie tjänst och 1 arvodestjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54- poäng</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
ordinarie tjänst samt enligt bestämmande av sty-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen för utbildningen I eller 2 arvodestjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.18 Skolutveckling och fortbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För SSV bör inrättas ett särskilt anslag för utveckling av
distansundervisningen som en särskild skolform och för personalfortbildning
ifråga om distansundervisning. Anslagets storiek bör beräknas enligt samma principer
som för grundskolan och gyriinasieskolan, dvs. med en viss procent av lärarlöneanslagel
till SSV. Procentsatsen bör vara densamma som för grundskolan (för budgetåret
1983/84 2,4 %).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
bör SÖ och länsskolnämnderna i Östergötlands och Västernorrlands län inom
ramen för sina resurser särskilt beakta behovet av forsknings- och
utvecklingsarbete och personalfortbildning i fråga om distansundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.19 Föreskrifter,
tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgripande översyn bör göras av de delar av förordningen om kommunal och
statlig vuxenutbildning som gäller SSV i syfte att om möjligt samla
föreskrifterna för SSV i en särskild förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SÖ och länsskolnämnderna i
Östergötlands resp. Västernorrlands län bör även i framtiden vara
tillsynsmyndigheter för verksamheten vid SSV. SÖ bör spela en mera aktiv roll I.ex.
när det gäller att kartlägga utbildningsbehov och bl. a. i samråd med
arbetsmarknadens parter utarbeta och fastställa kursplaner för nya
yrkesinriktade utbildningar. Samtliga länsskolnämnder bör stimulera till
samverkan mellan olika utbildningsanordnare och till SSV kanalisera
utbildningsbehov som inte kan tillgodoses pä lokal eller regional nivå..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.20 Genomförande,
kostnadsberäkningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i denna promemoria bör genomföras fr.o.m. budgetåret 1984/85. Verksamheten bör
successivt utvecklas i den riktning som angivits. SÖ bör bemyndigas all
utfärda de övergångsbestämmelser som blir nödvändiga. SÖ bör under vart och ett
av budgetåren 1984/85 och 1985/86 få disponera 500000 kr. dels för centrala och
gemensamma insatser, dels atl fördelas pä de båda skolorna för planering,
fortbildning och genomförande av förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De i denna promemoria
föreslagna förändringarna i fråga om SSV skall rymmas inom ramen för de
resurser som SSV f. n. disponerar utom förslaget till ny beräkning av skolledarresurs
för SSV, vilket medför all ytterligare en tjänst som studierektor kan inrättas
vid SSVH.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING
AV REMISSYTTRANDENA ÖVER PROMEMORIAN (DS U 1983:5) RIKSREKRYTERANDE VUXENUTBILDNING
- DISTANSUNDERVISNING. STATENS SKOLOR</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>FÖR VUXNA</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av kriminalvärds-styrelsen, statens
handikappråd (SHR), statskontoret, skolöverstyrelsen (SÖ), statens institut för
läromedelsinformation (SIL), länsskolnämnderna i Östergötlands och
Västernorrlands län, statens skola för vuxna i Norrköping (SSVN), Svenska
kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Härnösands skolstyrelse för Härnösands kommun
och styrelsen för statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH), Norrköpings
kommun, Liber Grafiska AB (Liber) och Brevskolan. Yttranden har dessutom
inkommit frän Utbildningsradion (UR), elevkåren vid SSVH och en facklig
företrädare för SACO/SR-medlemmar vid SSVN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SHR,
statskontoret, SIL, länsskolnämnderna i Östergötlands och Västernorrlands län,
Svenska kommunförbundet, TCO, SACO/SR, SAF, Härnösands skolstyrelse,
Norrköpings kommun. Brevskolan och elevkåren vid SSVH tillstyrker promemorian
helt eller i väsentliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
avvisar all regeringen nu fattar beslut rörande SSV. SÖ anser att en kommunalisering
är möjlig. De skäl som anförs för ett bibehållande av SSV är inte övertygande.
Många av delförslagen frän utredningsmannen förutsätter samverkan med komvux.
Alternativet att inom komvux tillgodose de utbildningsbehov som SSV svarat för
bör därför analyseras och övervägas innan förslag läggs om SSV:s framtida
utformning. SÖ anser därför att en försöksverksamhet bör genomföras med syfte
att belysa konsekvenser av elt kommunalt övertagande. Detta bör lämpligen ske
under en begränsad period i anslutning till arbetet med reformeringen av de
frivilliga skolformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSVN
pekar på ett par missvisande sifferuppgifter. De båda skolorna har ungefär
samma omfattning av den yrkesinriktade utbildningen och SSVN har f, n. två syo-konsulenttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
erinrar om att SSV sedan slutet av 1960-talet har utretts av SÖ,
riksrevisionsverket, riksdagens revisorer, utbildningsdepartementet och komvux-utredningen.
Det är mycket angeläget alt statsmakterna nu fattar beslut om de båda skolornas
framtid, sä att personal och elever kan fä arbetsro och SÖ, berörda kommuner
och skolorna kan börja planera för verksamheten på längre sikt än ett år i
taget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Behov av riksrekryterande vuxenutbildning och
huvudmannaskap för<br>
denna utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 27 och bilaga 3,
avsnitt 7.1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen, SIL, länsskolnämnden i
Östergötlands län. Svenska kommunförbundet, Norrköpings kommun och LO tillstyrker
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tillstyrker men ifrågasätter alt resp.
skolstyrelse skall vara styrelse för SSV. Denna skall vara riksrekryterande och
tillgodose utbildningsbehov på mänga olika håll i landet, varför en särskild
styrelse med representanter ocksä för regionala organ och för riksintressen bör
tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även elevkåren vid SSVH vill ge styrelsen en annan
sammansättning. Låt vara all kommunen innehar ordförandeposten men
länsarbetsnämnd, utvecklingsfond, länsstyrelse och eventuellt kommunförbund bör
ocksä vara representerade. En separat styrelse skulle ha mer tid alt ägna sig
åt SSV-frågor. Kunskapen om skolformen skulle öka hos ledamöter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Mål, målgrupper och prioriteringar för SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 28 och 29 och
bilaga 3, avsnitt 7.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL, SSVN, Svenska kommunförbundet, UR och LO tillstyrker
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kritninalvårdsstyrelsen utgör SSV jämte komvux en
ovärderlig resurs såväl för kriminalvårdens personal som klienter.
Distansundervisningens syfte har blivit att tillgodose de behov, som inte kan
klaras pä lokal nivå. Det är angeläget att behörighelskompletteringen kan följa
de riktlinjer och läroplaner, som fastställts för komvux. Möjlighet till
smidig övergång från brevundervisning till varvad undervisning och vidare till komvux
är en förutsättning i motivering av presumtiva elever för en lämplig kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SHR menar
att handikappades behov av kompetensinriktade studier i första hand bör
tillgodoses av komvux. Brister vad gäller studielokaler, färdtjänst, assistans
etc. fär inte utgöra skäl för att människor med handikapp hänvisas till varvad
undervisning eller brevundervisning. Att distansundervisning kan fungera väl
för handikappade visar dock den försöksverksamhet för vuxendöva som pågår i Härnösand.
En förutsättning härför är att undervisningen i så stor utsträckning som
möjligt kombineras med lärarhandledning och gruppsammandragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beslut skall fattas nu tillstyrker 5Ö gemensamma mål
för komvux och SSV och en gemensam läroplan. Det bör ocksä understrykas att SSV
är en svårare utbildningsform och bör vända sig till vuxna med kompletteringsbehov.
Det kan vara ändamålsenligt att tidigare studievana hänvisas till SSV så atl komvux
pä hemorten kan vända sig direkt till de prioriterade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169 ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målgrupperna. SÖ fillstyrker förslaget om prioritering av
utbildningarna vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län instämmer i behovet av
omfattande lärarhandledning men konstaterar samtidigt att komvux därmed torde
framstå som eU likvärdigt eller bättre alternativ. Målgrupperna för SSV bör
preciseras ytterligare i förhällande till komvux målgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR ser ingen anledning att göra en uppdelning i två
målgrupper. Huvudmålgrupp för SSV bör vara sådana vuxna studerande som av olika
skäl inle kan få sill utbildningsbehov fillgodosetl inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att distansundervisning är en krävande
studieform. Sludieovana och utsatta gruppers utbildningsbehov bör så långt som
möjligt tillgodoses pä andra sätt, som ger bättre förutsättningar för handledning
och annat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om målgrupperna anser Norrköpings kommun att SSV
bör ha stor frihet att utveckla sitt kunnande för att möta olika behovsgrupper,
som inte kan få sitt utbildningsbehov tillgodosett pä annat sätt. SSV kan
fungera som en innovatör på vuxenutbildningsomrädet och finna former för
utbildning, som senare kan överföras på komvux eller andra vuxenut-bildningsorganisafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brevskolan understryker att för utbildningsmässigt eftersatta
grupper är det nödvändigt aU utveckla anpassade kombinationer av
distansundervisning, lärarhandledning och gruppsammandrag. Såväl studieförbund
som fackliga organisationer besitter en betydande erfarenhet av rekrytering och
undervisning, när det gäller korttidsutbildade grupper. Ett mer okonventionellt
utvecklat samarbete med dessa organisafioner inrymmer betydande
utvecklingsmöjligheter som väl bör kunna förenas med förslagets tankegångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Information, rekrytering, syo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 32 och bilaga 3,
avsnitt 7.3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker enhetlig praxis för
rekrytering, syo och information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR beklagar att inga resursförstärkningar föresläs.
Människor med handikapp är beroende av en väl utvecklad syo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL betonar viklen av alt komvux och dess syo-personal forfiöpande
följer och stödjer dem som av skilda anledningar valt aU studera inom SSV. Även
elevvårdande resurser kan behövas inom SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västernorrlands län anser alt SSV bör
garanteras minst nuvarande syo-resurs. SSV behöver även i fortsättningen arbeta
med extern syo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SSVN är f. n. syon underdimensionerad för elever i
brevundervisningen. Dä SSV föresläs få hela det administrativa och pedagogiska
ansvaret för distansundervisningen finns risk att den föreslagna syo-resursen
blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syo-resurserna i komvux är otillräckliga enligt Svenska
kommunförbundet och SACO/SR. Svenska kommunförbundet vill atl syo-funktionen
vid SSV inriktar sitt arbete så alt presumfiva studerande näs av information om
möjligheterna till distansundervisning i SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5AF anför att information om SSV:s verksamhet och
speciellt den yrkesinriktade utbildningen bör riktas till de partgemensamma yrkesnämnderna
liksom till arbetsgivare- och arbetstagareförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
Härnösands skolstyrelse innebär förslaget visserligen att informationen om SSV
kommer atl väsentligt förbättras, men om branschorgan, organisationer,
myndigheter och komvux och dess handläggare skall kunna ge korrekt och aktuell
information om SSV erfordras att de har tillgäng till informafionsmalerial som
producerats av SSV. SSV behöver därför tillräckliga resurser för att informera
om skolformen och dess möjligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands skolstyrelse föreslår alt syo-resursen för SSVH
även i fortsättningen beräknas utifrån antalet studerande och atl erforderliga
medel antingen erhålles genom extra anslag eller atl styrelsen inom ramen för
ett lotalanslag för skolan får genomföra erforderliga personalförstärkningar
inom syo-omrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Norrköpings kommun bör i princip komvux vara
ansvarig för information om olika vuxenulbildningsmöjligheler. För detta krävs
ett nära samarbete mellan SSV och komvux. Särskilt viktigt är all den uppsökande
verksamheten utformas så att man när organisationer, grupper och enskilda, som
måste få sin utbildning inom SSV. En ökning av syo-resursen är sålunda väl
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningen att information om SSV i huvudsak skall ske
genom komvux är för optimistisk, anser elevkåren vid SSVH, om inte resurser
skapas för SSV atl hålla komvux studievägledare fullständigt informerade om SSV:s
möjligheter. Elevkåren stöder en utökning av SSV:s syo-resurser. SSVH harf. n.
2,8 syo-tjänster. Den delning som föreslås skulle ge SSVH en sänkning till 2,25
tjänster. En sådan lösning avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Intagning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 35 och bilaga 3,
avsnitt 7.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR, SÖ, SIL och Norrköpings kommun tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSVN vill
ha samma regler för intagning till komvux och SSV. Intagningen av elever till SSV
måste kunna göras kontinuerligt på delegation av rektor för resp. skola enligt
de riktlinjer som intagningsnämnden fastställer. SSVN ställer sig tveksam till
värdet av atl det av ansökningshandlingarna skall framgå av vilken anledning
vederbörande söker till SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR finner det onödigt alt ta kontakt med komvux i den
sökandes hemkommun utom i de fall då urval måste göras till utbildning. I
sådana fall är det rimligt att sökande som inte har tillgång till motsvarande
utbildning i sin hemkommun får gå före andra sökande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liber anser del tveksamt om SSV behöver ha egen
intagningsnämnd. Decentralisering borde genomföras ocksä inom vuxenutbildningen,
varför det förefaller logiskt att inrätta regionala intagningsnämnder knutna
till länsskolnämnderna eller vuxenutbildningsräden. All informations-, rekryterings-
och syo-verksamhet skulle dä kunna ske regionvis. De önskemål om utbildning som
inte kan tillgodoses inom en region bör kunna slussas fill SSV, menar Liber.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Distansundervisningens organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 42 och bilaga 3,
avsnitt 7.5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ, SIL, Svenska kommunförbundet och UR tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsskolnämnden i Östergötlands län är uppdelningen
mellan varvad undervisning och brevundervisning inte längre relevant. Blandformer
har redan utvecklats. Dessutom har även andra medier än del tryckta ordet
börjat användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget ger enligt SSVN stora möjligheter att med
resurserna för SSV omvandlade till en totalresurs ge mera varierad och anpassad
studiehandledning till studerande med speciella behov. Då någon ökning av de
totala resurserna för SSV i nuvarande ekonomiska situation knappast är möjlig,
betyder del alt antalet elever måste minska och hårdare prioriteringar göras,
anser SSVN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanslagning av anslagen utbildningskostnader och
undervisningsmaterial till en tolalresurs tillstyrks av Norrköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brevskolan är tveksam till att omvandla materialanslag och
löneanslag till en totalresurs med fri användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Läroplansfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 43 och bilaga 3,
avsnitt 7.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL fäster uppmärksamheten på att behovet av läromedel
praktiskt laget alltid starkt underskattas vid revisioner av läroplaner. Delta
gäller i hög grad läromedel för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Ö förordar alt resurser tilldelas för läroplansarbete, om
det slutliga beslutet blir avveckling av SSV och som avlösning etablering av
regionvis anordnad/riksanordnad komvux. Under den försöksperiod som SÖ
föror-dar bör SSV fullt ut omfattas av Lvux 82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län, SSVN och Norrköpings
kommun tillstyrker förslaget. Länsskolnämnden anser att läroplanen därefter bör
kallas Läroplan för kommunal och statlig vuxenutbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 SSV och komvux</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 45—46 och bilaga
3, avsnitt 7.7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kriminalvårdsstyrelsen är komvux möjligheter att
anordna undervisning på etapperna 2—4 vid kriminalvårdsanstalter begränsade.
Den enda studievägen blir dä SSV. Distansundervisning är dock en svär studieform.
För att motverka studieavbrott är det av betydelse att komvux-enheter
(kommuner) vid behov tilldelas resurser för studiehandledning för elever vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR och SIL tillstyrker förslaget om SSV:s ansvar för "pilotulbildning-ar".
Delta är enligt SHR intressant inte minst med tanke på del behov av mer eller
mindre skräddarsydda utbildningar som vissa svårt handikappade kan ha. "Pilotulbildningar"
borde enligt SHR och SIL kunna gälla även mer teoretisk utbildning. En statlig
"pilotverksamhet" skulle kunna bidra till nytänkande och flexibilitet
pä skolans område. SIL anser att lärare vid komvux i samråd med SSV bör kunna
ge hjälp och stöd även till dem som valt ren brevundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län anser atl SSV som
komplement till komvux förutsäller en nära samverkan mellan dessa och andra utbildningsanordnare.
Sådan samverkan bör avse både en planeringssamverkan och en samverkan med det
lokala skolväsendet i fråga om lärare, lokaler och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SSVN är det nödvändigt att samarbetet mellan komvux
och SSV byggs ut och att SÖ får rätt att omfördela undervisningstimmar mellan komvux
och SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet ser fördelar med en vidgad
samverkan mellan komvux och SSV men kan inte oreserverat tillstyrka förslaget
att resurserna för komvux och SSV skall betraktas som en totalresurs och att SÖ
skall få möjlighet att omfördela resurser mellan komvux och SSV. Kommunernas
engagemang i komvux i form av lokaler, utrustning, personal m. m, innebär
åtaganden av långsiktig karaktär. Undervisningstimmar i komvux kan inte med
kort varsel ändras genom centrala beslut av SÖ i samråd med SSV,
Kommunförbundet hävdar att om en omfördelning erfordras skall detta kunna
förutses och ingå som förslag i SÖ:s anslagsframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighet till omfördelning av undervisningstimmar mellan komvux
och SSV kan vara en positiv åtgärd, anser Norrköpings kommun. Det utvecklingsarbete
förslaget ger upphov till bör bygga på lokala-regionala samver-kansinilialiv
och utgå från "pilotutbildningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 169</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Yrkesinriktad utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 47—48 och bilaga
3, avsnitt 7.8.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kriminalvårdsstyrelsen är avsaknaden av
yrkesutbildning ofta kännetecknande för kriminalvårdsklientel, samtidigt som
kriminalvärdens resurser för yrkesutbildning är begränsade. Det är angeläget
att yrkesutbildningar som planeras inom SSV i varje fall kan påbörjas brevledes,
så att även intagna i anstalt kan bli föremål för yrkesutbildning genom SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL, länsskolnämnden i Östergötlands län, SSVN, LO,
SACO/SR och Norrköpings kommun tillstyrker. Länsskolnämnden anser att
planeringen av den yrkesinriktade utbildningen bör ske i nära samarbete med komvux.
LO anser det särskilt angelägel att SSV ges möjlighet att utveckla yrkesinriktade
kurser inom udda yrkesområden. Yrkesutbildningen bör utformas i samråd med
arbetsmarknadens parter, SACO/SR understryker att överbryggande utbildning pä
grundskolenivå i första hand skall ges av komvux och folkhögskola,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF understryker att SSV oftast i samråd med komvux även
får till uppgift att anordna kompletterande yrkesundervisning för elever i
yrkesutbildning inom yrken som samlar endast ett fåtal elever t, ex, inom läriings-utbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liber ställer sig frågande till att det inom SSV skulle
utvecklas yrkesinriktad utbildning eftersom AMU-centra finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Försöksverksamhet med avgiftsfinansierad utbildning vid
SSV</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 49 och bilaga 3,
avsnitt 7.9.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förordar resurser för utvärdering av försöksverksamhet
med före-tagsköpt utbildning om det slutliga beslutet blir avveckling av SSV,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSVN anser att den föreslagna försöksverksamheten kan
medföra intressanta utvecklingsmöjligheter för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
tillstyrks av Norrköpings kommun. SSV:s uppgift. som uppdragsutbildare för
myndigheter, företag och organisationer är väl motiverad under förutsättning
att komvux inte kan anordna utbildningarna i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Liber är det förvånande all SSV skall bygga upp
resurser och kompetens att bedriva avgiftsfinansierad utbildning mot
organisationer och företag. En sådan verksamhet finns i dag vid brevskolorna
och denna resurs borde kunna utnyttjas mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Undervisning för handikappade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 51 och bilaga 3,
avsnitt 7.10.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR förutsätter att denna undervisning sker i nära
samarbete med de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade. Det gäller givelvis framför allt utvecklingen av läromedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret efterlyser en analys av förutsättningarna atl
sammanföra hanteringen av ärenden om statsbidrag till tekniska stödåtgärder
till SIL, alternativt talboks- och punktskriftsbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län understryker att utveckling av undervisning för
handikappade är ett angelägel område. I första hand bör behovet av utbildning
för dessa grupper tillgodoses inom komvux. Den allmänna principen bör vara att
handikappade så långt som möjligt integreras i den övriga undervisningen.
Nämnden delar i övrigt bedömningen i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anser att handläggningstiden för statsbidrag till
tekniska stödåtgärder måste bli kortare, så att kursstarten inle försenas för
enskilda elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSVN menar att distansundervisning kan för vissa vuxna
invandrare och vissa handikappgrupper vara den enda möjliga studieformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun ser mycket positivt på en utveckling av
utbildningsmöjligheter för sädana handikappade för vilka SSV är en lämplig utbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Materialproduktion för distansundervisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 52-53 och bilaga
3, avsnitt 7.11.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR anser att valet och utvecklingen av läromedel måste
ske på pedagogisk grund, oberoende av producent. Det framgår inte klart av
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förordar resurser för utvecklingsarbete, om det
slutliga beslutet blir avveckling av SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL påpekar atl nuvarande ramar för SIL:s produklionsstöd
måste vidgas väsentligt om ocksä distansundervisningens behov skall
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens motiveringar och förslag i fråga om
materialproduktion för distansundervisning finner Svenska kommunförbundet vara
väl avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR erinrar om att läromedel i Lvux 82 definieras som
"allt som lärare och kursdeltagare kommer överens om att använda för att
nå uppställda mål i undervisningen". Med denna definition av läromedel
kan styrelsen knappast besluta om vilka läromedel som skall användas. I stället
bör skolledare, lärare och kursdeltagare gemensamt i det pedagogiska samråd som
föresläs kunna besluta om vilka läromedel som skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun menar atl den läromedelscentral, som
skolstyrelsen i Norrköping disponerar, också bör medverka vid framtagning av
läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser att Brevskolans erfarenheter av
distansundervisning bör tas tillvara. Samarbetet mellan SSV och Brevskolan bör
därför utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Brevskolan kräver distansundervisning en god
materialkvalitet. En alltför stor ryckighel i efterfrågan på dislansundervisningsmaierial
kan på sikt allvarligt skada kvalitet, tillgänglig ämnesbredd samt
förutsättning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arna atl begränsa kostnaderna. Riskerna för en sådan
utveckling kan dock i viss mån motverkas i enlighet med förslag om produklionsstöd.
Det förutsätter att nämnda produklionsstöd ges tillräckliga anslag. Brevskolan
understryker särskilt behovet av stöd för s. k. smala ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UR förordar en systematisk undersökning och analys av
förutsättningarna för en vidgad samverkan mellan SSV och UR.
Distansundervisning med inslag av ljud och bild - eter- eller markdislribuerade
- och andra lämpliga läromedel borde kunna utvecklas ytterligare och i vissa
sammanhang erbjuda möjligheter till rationaliseringar och besparingar samfidigt
som nya kvaliteter och stimulansmöjligheter tillförs verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Granskning av insändningsuppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 54 och bilaga 3,
avsnitt 7.12.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen, SIL, Svenska kommunförbundet,
SACO/SR och Norrköpings kommun tillstyrker förslaget. SIL ifrågasätter dock möjligheten
alt inom de snäva ramar som ges brevskolorna ge dem en annan roll i detta
sammanhang än läromedelsproducentens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5Ö bör SSV ensam ha det administrativa och
pedagogiska ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SSVN har den redan påbörjade rättningen av insändningsuppgifter
för elever i varvad utbildning vid SSVN haft goda effekter med bättre kontakt
mellan lärare och elever under hemmaperioderna och färre studieavbrott. De
resurser som tidigare anslagits för granskning av insändningsuppgifter genom LiberHermods
och Brevskolan, bör ingå i tolalresursen för SSV och disponeras av skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liber erinrar om att komvux-utredningen 1979 föreslog att
den varvade undervisningen bör handhas av de båda statliga vuxenskolorna medan
däremot brevundervisningen bör överföras till brevskolorna. Detta förslag är
såväl ur pedagogisk som ekonomisk och administrativ synpunkt det överlägset
bästa. Det är därför med stor förundran Liber konstaterar att brevskolorna i
delta förslag endast engageras i distansundervisningen i den mån SSV ej anser
sig kunna klara av verksamheten pä egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om all distansundervisning för vuxna inom läroplansbunden
undervisning helt skall skötas av SSV krävs, menar Liber, en betydande investering
för att bygga upp en administrativ och dislributiv apparat vid de båda skolorna
samtidigt som man behöver förstärka den pedagogiska kompetensen - med andra
ord man inrättar en statlig distansskola. Vidare utnyttjar man dä inte den
existerande organisation och kompetens som finns hos brevskolorna. Dessa kommer
dessutom icke ha möjlighet att hålla en beredskap i form av produkter och
tjänster, för vilka det inte finns en garanti atl den utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brevskolan instämmer i förslaget. Ansvaret för
distansundervisningen bör finnas samlat på en plats. Förslaget utgår emellertid
frän alt SSV bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ha möjlighet atl uppdra åt Hermods och Brevskolan att
svara för granskningen om delta ter sig ändamålsenligt. Brevskolan framhåller
att uppdrag att ombesörja granskning bör ha en viss omfattning och varaktighet
med hänsyn till den organisation som verksamheten kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 55 och bilaga 3,
avsnitt 7.13.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SACOISR tycks systemet med institutionsföreståndare
och huvudlärare fungera bra. Det finns därför ingen anledning atl avskaffa
dessa tjänster. Timtalen i de olika ämnena vid SSV är betydligt lägre än i
gymnasieskolan. Timtalsgränsen för arvodering av dessa tjänster bör därför
sättas lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid SSV genomförs vissa enstaka kortare kurser för vilka
skolans fast anställda lärarpersonal endast undantagsvis tagits i anspråk.
Lärarpersonalen har i betydande omfattning haft fyllnadstjänstgöring vid andra
skolenheter. SACO/SR anser alt det bör vara naturiigt atl i första hand
utnyttja den fast anställda personalen inom SSV:s ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt ökat behov av administrativa resurser för SSV bör
enligt 55VA' uppstå med tanke på de föreslagna organisatoriska förändringarna,
och det tycks orealistiskt att kunna omfördela administrativa tjänster frän SSVN
till SSVH.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun tillstyrker administrativ förstärkning
men motsätter sig ett överförande av administrativa resurser från SSVN till SSVH,
då resurserna f. n. knappt täcker behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Lokaler och utrustning, inbyggd utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 57 och bilaga 3,
avsnitt 7.14.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL anser att staten bör svara för lokalanpassning, t. ex.
akustikanpassning och speciella anordningar för rörelsehindrade vid SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet förutsäller att frågor om lokaler,
utrustning, personal etc. för SSV i Härnösand och Norrköping löses i direkta
avtal mellan staten och berörda kommuner. Som tidigare skall principen om full
kostnadsläckning gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands skolstyrelse anför att allt sedan utbildningen
vid SSVH startade har Härnösands kommun ställt lokaler med vissa inventarier
till förfogande för den statliga vuxenutbildningen. Önskemål finns om en
ändring av principerna för kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.
Skolstyrelsen föreslår att staten svarar för samtliga lokalkostnader för undervisningen
vid SSVH och att förhandlingar mellan stat och kommun angående hyreskostnader
för undervisningslokaler vid SSVH genomförs snarast sä att de kan gälla fr. o. m.
läsåret 1984/85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller inbyggd utbildning anser Norrköpings kommun en utbyggnad väsentlig.
Vidare bör SSV:s uppgift atl bevaka olika gruppers förbisedda utbildningsbehov
understrykas. Behovet av läriingsutbildning inom ett flertal hantverksyrken,
vissa vuxna invandrares utbildningsbehov liksom vissa handikappgruppers behov
nämns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
Resursberäkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag, se betänkandet s. 62—63 och bilaga 3, avsnitt 7.16.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SHR
tillstyrker en särskild koefficient i fråga om limtilldelning för undervisning
av handikappade. De har behov av undervisning i mindre grupper. Ökade
ekonomiska satsningar pä handikappområdet är nödvändigt om ord som jämlikhet
och delaktighet skall kunna fä någon reell innebörd. Resurserna för
handikappområdet måste antingen specialdestineras eller den statliga satsningen
ökas. SIL har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5Ö
avstyrker föreslagna resursberäkningar. Antalet undervisningstimmar bör
tillsammans med bestämmelser om antal deltagare per kurs utgöra grunden för
resursen till SSV. De två anslagen bör slås ihop till ett. Därvid bör antalet
närvarande deltagare följa bestämmelserna för komvux och samma individ endast
vara resursgrundande en gäng per kursperiod och ämne. Utöver denna grundresurs
bör ett schablontillägg - högre än kom-vux-schablonen - räknas fram för bl. a. syo,
handledning och extra stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västerbottens län anser att den föreslagna resursen för kurser för
handikappade är knapp och bör ökas något inom den givna ramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSVN
anser, att SSV bör tilldelas ytteriigare timmar av anslaget för komvux för
speciella utbildningar som SSV genomför, t. ex. som försöks-eller
"pilotverksamhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun anser, att definitionen av elevantal - antal kursdeltagare bör
klarläggas. I övrigt tillstyrks förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skolpoäng
och skolledarresurs</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag, se betänkandet s. 65 och bilaga 3, avsnitt 7.17.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anser alt en skolledarresurs för en SSV-enhet bör beräknas pä samma sätt som skolledarresursen
vid en särskild enhet för komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Västernorrlands län anför att SSVH, med det föreslagna
poängberäkningssystemet för skolledarresurs uppnår endast 40 poäng och därmed
ej den föreslagna arvodestjänsten som studierektor. Behovet av en sådan tjänst
är enligt nämnden väl dokumenterat varför poängsystemet behöver justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
55V/V finns f. n. två ordinarie studierektorstjänster, och förslaget innebär
att endast en ordinarie studierektorstjänst skall finnas. Förslaget medför en
trygghetsförsämring för en studierektor vilket måste bli föremål för möjlighet
till tillämpning av övergångsbestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt SACO/SR angelägel att en andra
studierektorstjänst inrättas vid SSVH.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands skolstyrelse vill att elevantalet skall påverka
skolledarresursen i något större utsträckning än vad som framgår av förslaget.
Planering och administration av bl. a. yrkesinriktad utbildning för
handikappade har ökat kraven på skolledarresurser vid SSVH. Skolstyrelsen har
sedan 1976 med kommunala medel arvoderat en extra studierektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevkåren vid SSVH önskar en utökning av antalet
skolledare. Ur elevkårens synpunkt är det viktigt att största möjliga resurs
hamnar pä själva skolan, där eleverna kan dra direkt nytta av den. Elevkåren
föreslår vissa justeringar av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En facklig företrädare för SACO/SR-medlemmar vid SSVN
anför att förslaget för SSVN:s del innebär försämrad status för den ena studierek-lorstjänsten.
Detta skulle inte vara förenligt med god personalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Skolutveckling och fortbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkadet s. 66 och bilaga 3,
avsnitt 7.18.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHR, SÖ, SIL, SSVN, Härnösands skolstyrelse och
Norrköpings kommun tillstyrker. SHR och SIL anser att projekt inom
specialpedagogik borde kunna utvecklas inom SSV. Skolstyrelsen i Härnösand
anser atl ett omfattande utvecklingsarbete inom dislansundervisningsomrädel är
angeläget. Det bör ges möjlighet atl genom reservation överföra delar av
anslaget från ett budgetär till ett annat för att erhålla tillräckligt stora
resurser för exempelvis specialutbildning av lärare/lärargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brevskolan anför atl forskning och utvecklingsarbete bör
ske i nära samarbete med producent av material för distansundervisning.
Personalutbildningen bör pä liknande sätt samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 Föreskrifter, tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians förslag, se betänkandet s. 67 och 68 och
bilaga 3, avsnitt 7.19.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Östergötlands län konstaterar att den
och länsskolnämnden i Västernorrlands län har elt särskilt ansvar för SSV. I
promemorian föreslås atl samtliga länsskolnämnder, i det regionala samråd som komvux-utredningen
föreslagit, bör undersöka och till SSV kanalisera utbildningsbehov som inte kan
tillgodoses pä regional nivå. Nämnden stöder principiellt förslaget men
konstaterar samtidigt alt de resurser som nämnderna f. n. förfogar över är
begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSVN menar att det vore önskvärt om SÖ kunde spela en mera
aktiv roll vid kartläggning av utbildningsbehov och utarbetandet av kursplaner
för nya yrkesinriktade utbildningar, som är lämpade för SSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun understryker viklen av elt ökat
engagemang från SÖ:s och länsskolnämndernas i Östergötlands och Västernorrlands
län sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>216</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>20
Genomförande, kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag, se betänkandet s. 70 och bilaga 3, avsnitt 7.20.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsskolnämnden
i Östergötlands län och 55VA tillstyrker tidsplanen. Norrköpings kommun
tillstyrker förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liber efterlyser en
ordentlig ekonomisk analys. Det vore önskvärt att en ekonomisk bedömning av
alternativa modeller för bedrivande av distansundervisning görs innan beslut i
SSV-frågan tas. I samband härmed vore det också önskvärt med en diskussion med
brevskolorna beträffande deras roll i en framtida vuxenutbildning med hjälp av
distansundervisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>217</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING
AV SKOLFÖRFATTNINGSUTREDNINGENS BETÄNKANDE (DS U 1982:5) KONFERENSER I SKOLAN,
I DE DELAR SOM GÄLLER KOMVUX OCH SSV, JÄMTE SAMMANSTÄLLNING AV
REMISSYTTRANDENA I DESSA FRÅGOR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Skolförfattningsutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningens
överväganden och förslag rör främst grundskolan och gymnasieskolan. Utredningen
behandlar emellertid även bl. a. kommunal och statlig vuxenutbildning (komvux
och SSV). Se betänkandet s. 83-87 och 171-178.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningen
anser att samma grundläggande föreskrifter om samverkan om möjligt bör gälla
för olika skolformer som ger jämförlig utbildning. Principerna för medinflytande
för såväl olika personalgrupper som elever (och vårdnadshavare) bör vara
enhetliga. En annan sak är att del kan behövas större utrymme för variationer
inom andra skolformer än inom grundskolan och gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De samarbetsnämnder som nu
skall finnas inom komvux har en fixerad sammansättning. De fungerar
huvudsakligen som samrådsorgan. Emellertid skall de även avgöra frågor om atl
skilja elever från undervisningen enligt 49§ förordningen (1971:424) om
kommunal och statlig vuxenutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningen
anser atl en fråga av detta slag, som kan vara särskilt ingripande för den enskilde,
bör prövas av styrelsen för utbildningen. Om en sådan ändring görs, finns det
enligt skolförfattningsutredningens mening inte längre behov av atl med hänsyn
till enskildas rättssäkerhet ha kvar några föreskrifter om samarbetsnämnder
inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är betydelsefullt att
det inom varje skolenhet med komvux finns ett samverkansorgan för behandling av
vissa övergripande frågor. I ett sådant organ bör finnas företrädare för de
olika intressegrupper som är verksamma inom skolenheten, nämligen olika
personalgrupper samt elever. De lokala variationerna mellan olika skolenheter
med komvux är mycket stora. Del bör därför också vara möjligt all i stor
utsträckning lokalt kunna bestämma hur ett sådant samverkansorgan mera i detalj
skall utformas. Mot bakgrund härav förordar skolförfattningsutredningen att det
vid varje skolenhet med komvux skall finnas en motsvarighet till
skolkonferensen -förslagsvis benämnd komvuxkonferens. Föreskrifterna om samarbetsnämnd
börda kunna utmönstras. Något hinder mot att ha kvar samarbetsnämnd som ett
frivilligt organ bör naturligtvis inte finnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurskonferensen inom komvux har inte - till skillnad frän
klasskonferensen i gymnasieskolan - att formellt besluta i några frågor som är
av det slag att del av hänsyn till enskildas rättssäkerhet kan anses vara
nödvändigt med centralt meddelade föreskrifter om kurskonferens. Inom komvux
beslutar nämligen rektor eller studierektor i t. ex. frågor om elevernas
studiesituation och om tillstånd att gä om kurs med anledning av sjukdom.
Enligt skolförfattningsutredningens mening finns därför inte något behov av
centralt meddelade föreskrifter om kurskonferenser. Olika intressegruppers
rätt till medinflytande i skilda frågor bör kunna garanteras med en allmänt
utformad föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolförfattningsutredningen anser att inte heller
elevvårdskonferens och klassråd behöver vara obligatoriska inom komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som nu
sagts hindrar naturligtvis inle alt motsvarigheter till I.ex. kurskonferens,
elevvårdskonferens eller klassråd kan och bör inrättas när detta är lämpligt
med hänsyn till de lokala förhållandena vid en skolenhet, het.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär skolförfattningsutredningens
förslag när det gäller konferenssystemet inom komvux följande: Endast komvuxkonferensen
blir obligatorisk. I övrigt fär inom varje skolenhet bestämmas vilka organ som
skall finnas med hänsyn till de lokala förhållandena vid skolenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolförfatlningsutredningen
ger ocksä förslag till ändringar i förordningen om kommunal och statlig
vuxenutbildning. Bl. a. föreslås att det i 10 § tas in föreskrifter om att det
vid varje skolenhet med kommunal eller statlig vuxenutbildning skall finnas en komvuxkonferens
och att det efter beslut inom skolenheten dessutom får inrättas lokala
samverkansgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissinstansernas synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av
sammanlagt 78 instanser, bl. a. socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, skolöverstyrelsen, kammarrätten i
Sundsvall, 21 länsskolnämnder, förvaltningsrätlsutredningen. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation.
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Handikappförbundens cenlralkommitté, fyra landstingskommuner
och 28 kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna har yttrat sig över förslagen
som helhet eller inriktat sig på grundskolan och gymnasieskolan. Ganska fä har
uttalat sig speciellt om vuxenutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser fillstyrker förslagen generellt
eller med mindre invändningar och tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall anför att det av utredningens
direktiv inte kan utläsas att sä omfattande förändringar avsetts som nu
föreslås. Man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan inte bortse från den risk för minskad rättssäkerhet
eller försämrat medinflytande och information som kan följa av förslagen att
slopa ett flertal samverkansgrupper och atl lokala skolmyndigheter ges större
möjligheter att påverka samverkansgruppernas sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ tillstyrker förenklingar men har vissa avvikande
förslag om hur de skall genomföras. Inga synpunkter beträffande komvux lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de få som har yttrat sig särskilt över de förslag som
gäller komvux tilhtyrker länsskolnämnderna i Stockholms, Södermanlands,
Jönköpings, Ålvsborgs och Västernorrlands län samt Järfälla, Stockholms,
Helsingborgs, Malmö, Mariestads och Bollnäs kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att komvux-konferensen
inte bör vara obligatorisk. Däremot bör rektor ha samrädsplikt gentemot
eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Örebro län finner det för komvux logiskt
att ge kurskonferensen motsvarande ställning som klasskonferensen på gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden i Västmanlands län framhåller atl det
borde vara möjligt all till kurskonferensen flytta rektors befogenhet att
besluta om elevs kvarsiltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamns kornmun menar att - utöver komvux-konferensen
- bör vid varje skolenhet med komvux finnas en elevvärdskonferens. Frågan om
avstängning eller förvisning av elev bör beträffande både gymnasieskolan och komvux
avgöras av tvä av skolstyrelsen utsedda ledamöter samt rektor (samarbetsnämnd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallstahammars kommun ifrågasätter om inte syo-sammankomsten
bör behålla sin status som obligatorisk konferens inom komvux med hänsyn till komvux-elevernas
speciella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande
avstod från att avge remissyttrande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:169</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens
proposition ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund och
allmänna överväganden ...................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motiv för vuxenutbildning .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål.......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målgrupper och prioriteringar .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttre organisation ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inre organisation ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den regionala obalansen ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSV och dess distansundervisning ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
utredningsförslag m. m. rörande grundvux, komvux eller SSV, som inle behandlas
i detta sammanhang </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål,
målgrupper, information, rekrytering och intagning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas ansvar att främja vuxnas
deltagande i utbildning </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information om och rekrytering till
vuxenutbildning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I princip kostnadsfri utbildning ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slopande av elevomräden inom komvux
m. m........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interkommunal ersättning ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målgruppen för grundvux .................. ................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlagningsnämnd för komvux .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål, målgrupper och prioriteringar
för SSV ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intagningsnämnd för SSV ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålderskrav ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Betygs- och kompetensfrågor, läroplansfrågor .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nybörjarkurser i franska och tyska
överförs till gymnasienivån </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändrad betygsskala i grundskolekiirser
................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundskolekompetens inom ramen för komvux
och SSV ..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betyg i vissa särskilda
yrkesinriktade kurser ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Orienteringskurser för
vuxenstuderande ............ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisning på invandrarspråk .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kartläggning av utbildningsbehov m.
m................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översyn av Lvux 82 ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Vissa frågor rörande arbetets organisation m.m........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevantal i kurs i komvux .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag beträffande elevantal bl.
a. i kurser för intagna i kriminalvårdsanstalt </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Glesbygdsbegreppet i regler om
deltagarantal ... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samläsning m. m. i komvux ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Deliidsstudier i grundvux ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Timersättning för studier i grundvux
................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut om skiljande av elev från
utbildning i grundvux ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konferenser m.m. i grundvux och komvux
resp. i SSV ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Praktik .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Praktisk arbetslivsorientering (prao)
.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inbyggd utbildning ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Arbetsfördelning och samarbete .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsfördelning och samarbete
mellan komvux och SSV</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsfördelning mellan kommunal
och landstingskommunal komvux </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:169</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företagsintern utbildning och
uppdragsutbildning 57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regionalt samarbete ................................. 60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
Statsbidrag och resursutnyttjande ................... 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändring i statsbidragssystemet
för grundvux . </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införande av en särskild delram
av undervisningstimmar för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt
.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Schablontilläggens
användningsområden ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statsbidrag till inbyggd
utbildning i komvux ..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader för inbyggd
utbildning vid SSV ...... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stödåtgärder för elever med
handikapp .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den rättsliga regleringen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genomförande ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning av komvux-utredningens huvudbetän<br>
kande (SOU 1982:29) Komvux - kommunal utbildning för<br>
vuxna .................................................. 77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanfattning av remissyttrandena över komvux-utred<br>
ningens huvudbetänkande (SOU 1982:29) Komvux - kom<br>
munal utbildning för vuxna ........................ 121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanfattning av promemorian (DsU 1983:5) Riksrekry<br>
terande vuxenutbildning - distansundervisning. Statens<br>
skolor för vuxna .................................... 193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanfattning av remissyttrandena över promemorian<br>
(DsU 1983:5) Riksrekryterande vuxenutbildning - dislans-<br>
undervisning. Statens skolor för vuxna ....... 204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkan<br>
de (DsU 1982:5) Konferenser i skolan, i de delar som gäller<br>
komvux och SSV, jämte sammanställning av remissyttran<br>
dena i dessa frågor ................................ 217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G703169prop_198384__169.pdf9391517pdfom kommunal och statlig utbildning för vuxnahttps://data.riksdagen.se/fil/FD0DDBC2-A2B4-4C42-99E4-EB66A1E407A4