2449275G7031071983/84107propproppropProposition 1983/84:107PropositionProposition10701984-02-09 00:00:002024-12-27 15:02:222008-06-13 08:34:31om forskningimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G703107/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G703107https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G703107
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84:107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om forskning;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 9 februari 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som
framgår av föredragandenas hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä regeringens vägnar INGVAR CARLSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LENA HJELM-WALLÉN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhel är
en förutsättning för atl Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin
ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter
lill fortsalt reformverksamhet och kulturell ulveckling. I propositionen läggs
en rad förslag om insatser för atl slärka den svenska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionens inledande avsnitt redovisas forskningspolitikens
huvudfrågor idag och vissa övergripande prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central forskningspolitisk uppgift är att stärka den
grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskola och
grundforskningsråd. Också den långsiktiga riklade kunskapsuppbyggnaden inom
olika samhällsseklorer bör ges ökad tyngd. Den vetenskapliga kvaliteten i
forskningen måste hävdas med ökad kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att främja rekryteringen av unga forskare är en avgörande
förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet, liksom atl höja
forskningens effektivitet genom förbätlringar av forskarnas arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av grundläggande betydelse är vidare all ulveckla formerna
för samverkan mellan näringslivet och den statliga forskningen samt att
fortsatt stimulera del inlernalionella forskarutbytet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De långsiktiga områdesprioriieringar som angavs i 1982 års
forskningspolitiska proposition föreslås forlfarande i huvudsak gälla.
Särskild uppmärksamhet riktas mot forskning och ulveckling inom fyra områden,
nämligen miljövårdsinriktad forskning saml informationsteknologi, materialteknik
och bioteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisas
olika åtgär-1 Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>der för alt intensifiera sådan forskningsverksamhet som
har särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Särskilda medel anslås
för forskningssamarbete med de Europeiska gemenskaperna (EG).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvar.\jörskningen innehåller många delar som är
gemensamma med forskningen i samhället i övrigt. 1 flera fall finns inom försvarsforskningen
unik kompetens. I propositionen fiamhålls vikten av att samhällets lolala
forskningsresurser samordnas i ökad ulslriickning. Ett samlat förslag till den
flygtekniska forskningens inriktning liiggs fram. Förslagel innebär bl.a. alt
den civila andelen ökas genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsinsatserna rörande de sociala konkvenscrna av
ulvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsområdet
betonas, liksom forskning inom socialt behandlingsarbete, miljömedicin och
primärvård. Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom socialforskningssektorn
är stor. I propositionen föreslås därför forlsalla åtgärder för all rekrytera
forskare lill området och bygga upp kompelens som grund för en tillämpad
forsknings- och utvecklingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På kommunikationsområdet sammanförs
iransportforskningsddega-tionenoch kolleklivtrafikberedningen till en ny
myndighet, transportfoisk-ningsberedningen. Den nya myndigheiens uppgift blir
att stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transporiområdel och alt
samordna transporlforskningen. Den längsikliga kunskapsuppbyggande forskningen
inom området förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagen till forskning och forskarutbildning inom
utbildningsdepartementets område föresläs öka med sammanlagl 110 milj. kr.
ulöver kompensation för löne- och prisökningar. Merparten av ökningarna gäller
leknik, naturvetenskap och medicin, men även humaniora och samhällsvetenskap
föreslås få ökade resurser. Forskningsrådens anslag ökar med 28 milj. kr.
Fakulteternas s. k. basresurserökar med 26 milj. kr., varav minst 75 procent
skall användas lill nya ijänsler som doceni och forskarassistent. Ell begränsat
antal nya professurer inrättas. För dyrbar vetenskaplig utrustning föreslås en
ökning med 10 milj. kr. Särskilda medel anvisas för forskning inom
mikroelektronik, bioteknik och toxikologi. Medel föreslås för fem
forskartjänster inom jämsiiilldhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och ulvecklingsverksamhelen vid mindre
högskoleenheter fär ett särskill stöd. Förbättringar föreslås inom
studiefinansieringen i forskarutbildningen och åldersgränsen för
utbildningsbidrag för doktorander avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det inlernalionella forskarutbytet förstärks genom olika
ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag läggs också fram om hur kullurseklorns
forskningsbehov kan fillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de areella näringarna föreslås i proposifionen
all forskningen koncenlreras kring frågor rörande de grundläggande sambanden
mellan olika processer i de biologiska systemen. Ylleriigare insalser föreslås
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all möjliggöra en fördjupning inom bl. a. markekologi,
mikrobiologi, genetik och immunologi. Som ett led i satsningen på den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden föreslås medel för ijänsler som doceni och
forskarassislenl och för doklorandljänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
möjliggöra tillämpning av genteknik på främst växter sker omfattande
satsningar pä kunskapsuppbyggande forskning inom ämnesområdet bioleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
miljövården betonas behovet av atl forskningen bedrivs med utgångspunkt i en
helhetssyn. Förstärkta insatser förutses bl.a. när del gäller forskning rörande
försurningens effekter saml övergödning av sötvatten och marin miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
behandlas frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och
arbetsmiljö, invandring saml jämställdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom byggnadsjörskningen läggs större vikl vid den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Forskning om byggseklorn i samhällsekonomin,
ombyggnad och underhåll av byggnader och frågor om decentralisering och
demokrati priorileras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsinsatsernas belydelse för den
industriella tdlväxlen och förnyelsen betonas. Ett nytt treårigt program
föreslås för det stöd som styrelsen för leknisk ulveckling (STU) lämnar till
teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1984/85-1986/87. Nya
slödformer föreslås,, liksom inrällandel av en leknisk forskningsrådsfunkiion
inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs vidare fram ett förslag lill nytt
treårigt program för energiforskningen omfattande 1 220 milj. kr. Del gäller
insalser för forskning och utvecklingsarbete om energianvändning i bebyggelse,
transporter och samfärdsel samt för energitillförsel. Ökad vikl läggs vid
insatser pä långsiktig och grundläggande forskning inom energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller forskning om den offentHga sektorn
redovisas att en delegation inrättas och knyts till civildepartementet med
uppgift all vara främsl ett organ för informationsutbyte mellan de aktiva
forskarna och företrädare för den statliga och kommunala sektorn.
Forskarutbildningens meritvärde föreslås höjas vid tillsättning av statligt
reglerade tjänsler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande och siatsräden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Boström, Bodsiröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsråden 1. Carisson, Bodström, Hellström, Thunborg, Sigurdsen, Boström,
Hjelm-Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, Pelerson,
Dahl, Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stalstinansiella situationen i Sverige är ansträngd. Regeringens budgelförslag
för 1984/85 präglas därför av slramhei. Mänga områden av den statliga
verksamhelen fär vidkännas nedskärningar. Hårda krav på ralionaliseringar
gäller för hela förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det en central del av regeringens polilik atl främja invesleringar inom
områden som ökar produklivilelen och stimulerar den ekonomiska lillväxlen. Del
gäller i.ex. energisekiorn, transportverksamhelen och byggandet. Det gäller
också forskning och teknisk ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förulsälining för atl
Sverige på längre sikl skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om
sill nationella oberoende och få möjligheler lill forlsall reformverksamhet och
kulturell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och ny teknik har lagl grunden för vårl lands ulveckling från ett fattigt
agrarsamhälle lill en modern välfärds- och industrination. Tekniska genombrott
har stärkt industrins konkurrensförmåga och därmed spelat en viktig roll för
den ekonomiska tillväxten. Därigenom har resurser skapats för det sociala
reformarbetet, som i sin lur i hög grad byggt pä forskning och ny kunskap inom
samhällslivets alla områden. Nya rön inom den medicinska forskningen har
kontinuerligt och genomgripande förändrat vårl sjukvårdssystem. I ell samspel
och en växelverkan mellan lek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84: 107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>niska framsteg och socialt reformarbete har det svenska
välfärdssamhället vuxit fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 dag framslår behovel av ylleriigare kunskap för all
förstärka resursbasen och angripa samhällsproblemen med särskild skärpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En långsiktig förstärkning av Sveriges industriella och
tekniska kunskapsbas är nödviindig för all slå vakt om och ulveckla induslrins
internationella konkurrenskraft. En djupgående omstrukturering av det svenska
näringslivel har inlells. Många faktorer pekar på att vi under de närmasle tio
åren kommer alt lägga grunden lill en kvalitativt ny industriell ulveckling.
Detta sker såväl genom förnyelse inom våra basnäringar och traditionella
industrigrenar som genom framväxten av nya. kunskapsintensiva branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny produktionsteknik, nya produkter och styrsystem kommer
fram som resultat av landvinningar inom bioteknik och mikroelektronik. Nya
material med revolutionerande egenskaper, t.ex. keramer. fiberkompositer och
plaster, tränger in på allt fler områden. Mikroelektronikens möjligheter har
ännu bara utnyttjats i liten skala. Ändå har Sverige redan nu, i förhållande
lill industrins omfallning. fler numeriskt styrda maskiner och robotar än något
annat land. På informtilionsteknologins område har basen breddals väsenlligl
under senare år både industriellt och forskningsmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det biolekniska området, där inlressel mer och mer
knyts till hybrid-DNA-lekniken. har forskningen redan en ansenlig omfattning.
Det industriella utnyttjandet har börjat inom läkemedelsindustrin och, om också
i betydligt mindre utsträckning, inom kemisk industri i övrigl. Bioteknikens
betydelse för industrins utveckling på flera områden är oomtvistlig. Inom
energiområdet krävs en omfattande utveckling av ny leknik för att möjliggöra en
successiv övergång till energisystem som i huvudsak baseras på effektiv
energianvändning och varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med
minsta möjliga miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För framtiden krävs såväl fortsatta kraftiga satsningar på
teknisk utveckling och forskning inom induslrin som en bred och kvalilativl
högtstående forskning vid våra universitet och högskolor och andra offentligt
finansierade organ. Förutom teknisk forskning behövs grundläggande forskning
inom naturvetenskaperna och inte minst biovetenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den snabba lekniska utvecklingen inom t.ex.
elektronikomrädet griper in i samhällets alla områden och för med sig stora
effekier för enskilda människors dagliga liv. Politiska beslutsfattare ställs
inför många och svåra beslut där själva hastigheten i den nya teknikens
utveckling och tillämpning i sig ulgör ell problem. Det är en cenlral uppgift
för forskare frän skilda discipliner all i samverkan belysa de möjliga
effekterna socialt, kulturellt, ekologiskt osv. av olika länkbara
ulvecklingslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det svenska samhällel upplever vi idag problem inom
skilda områden. De regionala klyftorna kvarslår forlfarande i hög grad.
Arbetslösheten innebär inte bara ett omedelbart slöseri med mänskliga resurser
ulan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84: 107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har också negativa sociala konsekvenser. Utslagning,
alkoholmissbruk och bruk av andra beroendeframkallande medel är allvarliga
problem. Vårt ekologiska system utsätts för alll mer omfallande slörningar. Vi
behöver bällre kunskap om människors levnadsförhållanden och om möjligheterna
att påverka dessa med ålgärder inom arbelslivet, del sociala Irygghelssy-stemel
och hälso- och sjukvården. För att tillgodose detta kunskapsbehov krävs en bred
och kvalitativt högtstående forskning inom såväl samhällsvetenskap, medicin
och humaniora som naturvetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskap som las fram om människan, hennes livsvillkor
och behov bör utnyttjas aktivt för atl länka teknikutvecklingen in i för
samhället och människorna rätta banor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den humanistiska forskningen har ett egenvärde i ell
demokratiskt samhälle. Den förbättrar våra förutsättningar atl förslå och
samverka med andra kulturer och länder. Kulturlivets vitalitet stöds av
forskning och utveckling på en lång rad områden. Både skapande och upplevelse
inom konst, musik och litteratur kan hämta kraft och inspiration i humanistisk
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av forskning har alltså en direkl koppling till de
problem vi i dag upplever. Insatserna måste ske i samspel med och avvägas mol
andra investeringar inom respektive område. Men forskningen har en viklig
uppgift också i atl förbereda oss för de problem vi i dag inte kan förutse, atl
bygga upp en kunskapsbas inför framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed får forskningen en vidiire och djupare innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning handlar ytterst om människors behov av att
orientera sig i tid och rum, om atl göra verkligheten tydlig och tolkningsbar,
om atl förslå de skeenden som lett fram till dagens värld och om möjligheler
all välja vägar in i framtiden. Människor har alltid gjort sig föreställningar
om världsalltets tillblivelse och om sin plats i universum, om det egna och
andra samhällens historia, om legitima meloder atl styra och härska och om
naturens och de materiella tingens väsen. Föreställningar och insikler har
överförts från generation lill generation. De binder människor samman som
individer och samhällsmedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår insikt om dagens värld har vi ärvt. Vi har en
skyldighel att förvalla delta arv och ytterligare vidga synfältet. 1 detta
perspektiv är forskning en kulturell förpliklelse och ett förhållningssätt i
kamp mot vidskepelse och kunskapsförakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa skäl för all forska kan inle skiljas från de mer
nyttoorienterade. Vår strävan efler sammanhang och begriplighel är också
motiverad av en önskan att lösa problem och atl kunna styra och påverka
utvecklingen. På ett mer konkret plan beror Sveriges framtid som kulturnation
och välfärdssamhälle på hur klokt vi kan förvalta och använda forskningens
framsteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett viktigt resultat av en allmän satsning på forskning är
all vi får vetenskapligt kunniga människor som är tränade både att kritiskt
granska nya idéer och alt lösa problem, skapa och förnya. Att det finns många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>människor med denna kompetens är vitalt för vår
samhällsdebatt och kultur. De bidrar också till ;ill öppna vårt samhiille mot
omväriden och förmedla kunskap om vår egen ulveckling samt till atl göra andra
länders vetenskapliga framsteg tillgiingliga för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att sprida informalion om forskningen och dess resullal är
en angelägen uppgift i ett demokratiskt samhälle, såviil för all tillgodose
behov av kunskap för atl kunna lösa egna problem och delta i den demokratiska
beslutsprocessen som f(>r att främja intresse för forskning, inle minsl
bland barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och ulveckling åtnjuter i dag ett starkt slöd
från breda kretsar i vårt land. Del har kommit lill ullryck i de politiska
partiernas piogramut-talanden och i de stora intrcsseorganisalionernas och
folkrörelsernas program. Alla de tre stora fackliga huvudorganisationerna har
på senare år lagt fram egna program för forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förväntningarna på forskningen är således slora.
Forskningen löser dock inle i sig samhällets problem. Det måste ske i en dialog
mellan olika samhällsintressen. Men denna förutsätter en forskning av lillriicklig
bredd och djup som ger kriliskl prövad kunskap och vidgar vår handlingsfrihet.
Forskningen iir en gemensam, nalionell resurs i våra slrävanden att bevara
Sverige som en materiellt och kiilttirelll rik och öppen demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däri ligger en stor förväntan på och utmaning lill svenska
forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Definitioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfattande begreppsapparat har utvecklats för alt på
ett nyanserat sätt beskriva olika typer av forsknings- och
utvecklingsverksamhel. Utgångspunkten har varit dels forskningsprojektens karakiär
och syfte, dels vem som har ansvaret för forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gängse indelningen utifrån forskningsprojektens
karaktär formulerades inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) år 1970 och skiljer mellan grundforskning, tillämpad
forskning och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt
sökande efler ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikle.
Grundforskning syftar till all ge ett bidrag lill den vetenskapliga kunskapsmassan
inom ett visst område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tillämpad forskning avses sådanl sökande med en
bestämd tillämpning i sikte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utvecklingsarbete avses eit idérikt och systematiskt
utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för all åsladkomma nya produkler,
nya processer, nya syslem eller väsentliga förbätlringar av nu existerande
sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna indelning utnyttjas i den internationella
forsknings- och utveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingsslatisliken, som framför alll beskriver de tekniska
och nalurvelenskapliga områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiklig
kimskapsupp-bvggnad som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden motiverade
utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inle gjort en strikt
uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att beskriva ansvarsförhållanden inom
forskningen har begreppet scklorsforskning kommit att användas för atl beskriva
sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares
behov av kunskap för atl främja vissa ändamål och som finansieras av sekiorn
eller beställaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En indelning utifrån ansvarsaspekten, som ulgår från
forskarnas situation, kan göras i forskning på eget programansvar, där
forskarna ges hela ansvaret för hur problemen slälls och uppgifterna löses och
redovisas, saml uppdrag.sforskning, dåren externbeställare har avgörande
inflytande på valet av problemområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning på egel programansvar innesluter både den över
högskole-budgelen och forskningsråden finansierade forskningen och den
sekloriellt och industriellt motiverade forskning som syftar lill långsiklig
kunskapsuppbyggnad inom ell vissl område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Den statliga forskningspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Satsningarna på forskning och ulveckling (FoU) i Sverige
uppskattas tili sammanlagt ca 18 miljarder kr. budgelåret 1983/84. De statliga
anslagen, inkl. slöd lill induslriell FoU, beräknas uppgå lill drygt hälften,
ca 9,2 miljarder kr. Härtill kommer den näringslivsfinansierade
FoU-verksamhe-ten som främsl avser utveckling. Det betyder all de svenska
FoU-salsning-arna nu kan beräknas uppgå lill ca 2,5 procenl av
bruttonationalprodukten (BNP) totalt. Endast ett fåtal industriländer avsätter
mer lill FoU i förhållande lill BNP. Betydande nysatsningar har dock beslutats
i flera av de ledande industriländerna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De FoU-insalser som ulförs inom induslrin har efler en
viss stagnation på 1970-lalel börjal öka avsevärt. Från 1979 lill 1981 ökade
anlalel utförda personår med 6 procenl. Moisvarande ökning mellan åren 1981 och
1983 uppskallas till 8 procenl. Läkemedelsindustrin är den bransch som satsar
mest på FoU i förhällande lill förädlingsvärdet. Forskningsinsatserna är slora
också inom transportsektorn, elektroindiislrin och maskinindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den statliga FoU-verksamheten finansieras via anslag
direkl till högskolan, via anslag till de forskningsråd som fördelar medel
främst efter inom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vetenskapliga kriterier saml via anslag lill
seklorsansvariga myndigheler som även de i stor utsträckning förlägger sin
forskning lill högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande svenska organisationen för forskning och
utveckling har växt fram under de senaste decennierna. Forskningsråden
inrättades huvudsakligen under senare hälften av 1940-talet som ett komplement
lill den fasta universitetsorganisationen. Under femtio- och sexliotalen
genomgick universitetsorganisationen en omfattande expansion. Också
forskningsrådens resurser ökades avsevärt. Samtidigt inleddes en ulbyggnad av
forskningsorganisationen i övrigt. Delvis med modell från forskningsråden inrättades
under sextio- och sjuttiotalen flera organ för finansiering av forskning inom
olika samhällsområden. Några exempel är slyrelsen för leknisk ulveckling (STU),
statens råd för byggnadsforskning, arbelarskyddsfonden, delegationen för
social forskning och Riksbankens Jubileumsfond, som är en stiftelse under
riksdagen. Parallellt härmed tillkom nya forskningsinstitut. Vidare byggdes
forskningsorganisationen ul genom alt en rad cenlrala myndigheler fick
särskilda resurser för forskning inom sina områden, t.ex. naturvårdsverket,
arbetarskyddsstyrelsen och livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingen från sextiotalet och framåt har alltså
inneburit dels all de s.k. rörliga resurserna för finansiering av forskning
genom forskningsråden och motsvarande organ ökal. dels all fasta resurser med
anknytning lill behov inom olika myndigheters områden byggls ut. De direkta
anslagen till högskolan har emellertid realt sett stagnerat.
Grundforskningsrädens anslag har heller inle realt sett ökat nämnvärt under
1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Merparten av den statliga forskningsverksamheten ulförs
inom högskolan. I förhållande lill många andra länder har Sverige relalivi få
frislående forskningsinslilul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Statens roll i forskningspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgörande fråga när riksdagen skall beslula om
rikllinjer för de kommande årens forskningspolitik är på vilket sätt staten
skall ta ansvar för slyrning och planering av forskning och utveckling. Den
mesl påtagliga uppgiften är all beslula om de slalliga FoU-resursernas
omfattning och fördelning på olika sektorer och organ samt om den
organisatoriska utformningen av FoU-syslemel. Därutöver finns det anledning
atl uttala allmänna riktlinjer som gäller hela FoU-syslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
uppenbart all samhällels roll i hög grad varierar för olika delar av
FoU-syslemel. Belräffande tillämpad forskning och ulveckling inom olika
seklorsområden liksom den härtill hörande riktade grundforskningen krävs en
medveten planering av insalserna utifrån de politiska förutsättningarna inom
respektive område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller den allmänna grundläggande forskning som finansieras via anslag till
högskolan och forskningsråd är statens ansvar främsl atl förvissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig om atl det vetenskapliga systemet med dess inbyggda
processer för kvalitetskontroll fungerar tillfredsställande. Delaljerad
områdesstyrning bör inte ske. Del kan dock krävas direktiv när del gäller
myckel resurskrävande och långsiktiga insalser som fordrar nationell
samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allt
sådant planeringsarbete är med nödvändighet långsiktigt. Det är viktigt atl
ändringar i inriktning eller i resurser sker stegvis och inte som abrupta
omkastningar. Att bygga upp kompetens inom ett område är en mödosam och
tidskrävande process. Detta måste beaklas vid forskningspolitiska
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En central
fråga är på vilkel sätt underlag las fram för den forskningspoliiiska
planeringen och för beslut som gäller avvägningen av resurser mellan olika
sektorer och områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 om forskning m.m.
framhölls betydelsen av atl få fram ett underlag för övergripande beslut och
prioriteringar på nationell nivå. Regeringen gav därför alla sektorsorgan i
uppdrag atl utarbeta femårsplaner för resp. område. Dessa planer remitterades
lill berörda högskoleenheter och lill forskningsråden. Denna process har genom
ambitiösa insatser av sektorsorpan och högskoleenheter och särskilt
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lell till en nära nog heltäckande
beskrivning av den forskning som i dag finansieras av sektorsorganen. Det är
angelägel atl den dialog som i samband härmed har inletts mellan berörda organ
fortsätter. Såväl sektorsorgan som fakultetsnämnder och forskningsråd har
framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former. Det lorde dock knappast
vara erfoi"derligt eller önskvärt att upprepa den process som nu har
genomförls. Av inte minsl praktiska skäl är det nödvändigt att i fortsättningen
mer selektivt identifiera problem och områden som kräver åtgärder och beslut
från riksdagens och regeringens sida. 1 detta arbete bör även forskningsrådsnämnden
(FRN) kunna medverka. Jag ålerkommer senare till FRN:s roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett vikligl beslutsunderlag för regering och riksdag är
underlag som belyser den vetenskapliga kvaliteten på forskningen inom olika områden.
Utvärderingar bör successivl göras inom samtliga delar av FoU-systemel. t.ex.
av den typ som genomförls av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) m.fl. de senaste åren. och där även
utländska experter anlitats, eller med andra lämpliga metoder. Jag ålerkommer
till detta i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betydelsefull del av planeringsprocessen är självfallet
också del underlag som tillställs regeringen i form av anslagsframställningar
från olika organ med ansvar för forskning och utveckling. Slutligen är direkta
kontakter mellan regeringen och aktiva forskare t.ex. via forskningsberedningen
ett sätt atl snabbt identifiera problem och behov. De vetenskapliga akademierna
utgör också en resurs som enligt min mening bör kunna utnyttjas i den
forskningspolitiska planeringen i större ulslräckning än som hittills skett.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uppföljning av den internationella utvecklingen utgör
också ett cenlrall underlag inte minst när det gäller teknisk forskning och ulveckling.
Genomgångar av den lyp STU, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) m.fl. gjorl av
angelägna områden mol bakgrund av såväl inhemska förutsättningar som
internationell kunskapsulveckling är av stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utformningen av den statliga FoU-politiken bör slutligen
ske i ett brett perspektiv med beaktande av den icke slatliga forskning och
utveckling som bedrivs i industrin eller andra delar av samhållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Huvudfrågor inom forskningspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk forskning och utveckling är i en iniernalionell
jämförelse kvalita-livl höglstående. Resursmässigt håller vi oss väl framme
jämförl med andra industrialiserade länder. Inom många områden finns
inlernalionellt framstående forskargrupper. Många företag ökar sina satsningar
på forskning och ulveckling. Forskningsklimalel i Sverige är gynnsaml. Genom
alt samordningen av forskningsfrågorna i regeringskansliel har förslärkls och
genom alt forskningsberedningen har givits en mera framträdande roll än under
de senaste åren har regeringen markerat forskningens betydelse för landets
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del gäller nu alt gå vidare med ålgärder för all lösa de
problem som finns. Genom fortsatta målmedvetna forskningspolitiska insatser bör
bättre förulsällningar kunna skapas för alt verkningsfullt ulnyllja de
möjligheter för samhällels ulveckling som forskningen rymmer. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande kommer jag alt närmare beröra några
huvudfrågor inom forskningspoliliken. Urvalet av dessa frågor har gjorts mot
bakgrund av synpunkler som förts fram i anslagsframslällningar, rapporter och
yttranden från olika organ inom det slalliga FoU-systemet, i kontakter med
näringslivel, med de vetenskapliga akademierna, med de fackliga organisationerna
och andra organisationer i samhället, vid överläggningar i forskningsberedningens
regi samt i kontakter med enskilda forskare. 1 del följande utvecklas dessa
huvudfrågor vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En första cenlral fråga för forskningspolitiken, somjag
utvecklar i avsnitt 4. är förhållandet mellan den sekloriellt inriktade
forskningen och den forskning som finansieras via anslag till högskola och lill
grundforskningsråd. Med grundforskningsråd avser jag
humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). medicinska
forskningsrådet (MFR), nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR) saml skogs-
och jordbrukels forskningsråd (SJFR). Seklorsforskningens expansion, som ägt
rum samtidigt som anslagen via fakulteter och grundforskningsråd i stort sell
legal på oförändrad nivå. har inte skett utan problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En andra fråga som nära sammanhänger med detta är behovet
av att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Samtidigt
som forskning av hög internationell klass bedrivs på många områden finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom andra områden påtagliga brisler. Kvalitetsaspekten
inom forskningen måste hävdas med ökad kraft. Denna fråga utvecklar jag vidare
i avsnitt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rekiytcringen av unga forskare är en avgörande
förutsättning för en framgångsrik verksamhet vad gäller säväl den egenlliga
högskoleforskningen som seklorsforskningen och induslriforskningen, I dag är
silualionen inle lillfredsslällande. I avsnitt 6 avser jag beröra denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade forskningsadministralionen är ett återkommande
tema i den forskningspoliiiska debatten. Kritiken avser en rad olika aspekter
som påverkar/(-)rvAY7/r;(5 arbetsvillkor. Det gäller t.ex. den interna
beslutsprocessen inom högskoleorganisationen och ansökningsförfarandet för att
få externa medel, vilka båda kan vara alltför tidskrävande. Forskningsmiljön
påverkas också av arbetsenheternas storlek. Inom vissa områden är institutionerna
för små för atl utgöra en slimulerande forskningsmiljö. Del är vikligl atl
förbättringar görs i samtliga dessa hänseenden. Till della återkommer jag i
avsnitt 7,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan mellan näringslivet och slallig forskning är en
i hög grad aktuell fråga somjag tar upp i avsnitt 8, På många håll tas nu
initiativ för all uppnå en utökad samverkan i syfte atl främja näringslivels
ulveckling. Samtidigt som en sådan samverkan är i samhällels inlresse krävs alt
formerna ulvecklas så alt även en balanserad och långsiktig kompetensuppbyggnad
främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
livaktig kontakt med forskningen i andra länder är av stor betydelse. Del
gäller såväl universitet och högskolor m, fl, som induslrin. Det inlernalionella
iithytet måsle fortsatt stimuleras säväl inom den industriella som inom den
grundläggande forskningen, 1 avsnitt 9 diskuterar jag forskningens
inlernalionella aspekler,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl
prioritera mellan angelägna forskningsområden är en svår men viklig
forskningspolitisk uppgift, I 1982 års proposition om forskning m.m, angavs
ett anlal, relativt breda, områden som särskilt angelägna. Existensen av
särskilda organ för forskning inom vissa samhällssektorer kan också sägas ge
uttryck för prioriteringar. Det är viktigt att områdesprioriteringar verkar
långsiktigt. Därför kommer några avgörande förändringar i dessa prioriteringar
inle nu att föreslås. Vissa förskjutningar är dock motiverade och nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer att i slutet av denna inledning (avsnitt 10)
översiktligt redogöra för mina och de olika föredragandenas förslag till
resursökningar för forskning och ulveckling. Jag kommer därvid även alt kort
beskriva förslagen till samlade insatser inom ett antal olika områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande
forskning inom högskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär atl
varje samhällssektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser
både kortsiktiga och långsikliga behov av kunskaper för sekiorn i fråga. Det är
ingen ny princip. De leologiska och juridiska fakulteterna är de äldsla
uttrycken för denna. De medicinska fakulteterna skall svara för sjukvårdssektorns
behov av kunskap och kompetens. Jordbruks- och skogssektorn med
lantbruksuniversiielei och lillhörande forskningsråd är uttryck för samma
princip. Framväxten av de lekniska högskolorna har delvis följl ell likartat
mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
seklorer som byggt upp sin forskning under de senasle decennierna har inle alla
på samma säll givils en naluriig anknylning fill högskolesysie-mei. Dil hör den
sociala forskningen, byggnadsforskningen, arbetslivs-forskningen och
energiforskningen vilka ulgör stora områden med relalivi sen omfallande
resurser. Inom dessa sektorer har forskningen i huvudsak byggts upp som en
projektorganisation med kortsiktiga anslag ulan en samtidig utbyggnad av en
långsiklig kunskapsbas med tillhörande forskartjänster och forskarutbildning
inom högskolans ram. De anslagsbeviljande sekiorsforskningsorganen har hållit
resurserna rörliga för hårt tidsbegränsade projekl och inte i någon slörre
ulslräckning kunnat binda resurser i mer längsikliga forskningsprogram.
Samtidigt som seklorsforskningen expanderat har anslagen till högskolans
basorganisation i stort sett hållits på oförändrad nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna nya
sektorsforskning är självfallet också beroende av en långsiklig
kunskapsuppbyggnad inom sina respekfive områden. Men den är samtidigt beroende
av del fria kunskapssökande som styrs enbart av inomvetenskapliga kriterier.
Så är t.ex. energiforskningen beroende av en kunskapsbas inom grundläggande
naturvetenskaplig forskning där man inte i förväg kan veta inom vilka
samhällsområden forskningen kan komma atl utnyttjas. Ocksä delta slag av
grundforskning har kommit atl åsidosättas i samband med den nya
seklorsforskningens expansion. Forskarna har engagerats i kortsiktiga
sektorsforskningsprojekt i stället för långsiktig grundvetenskaplig
kompetensuppbyggnad. I dag finansieras en stor del av forskningen vid
högskoleinstitulionerna med exlerna medel, huvudsakligen frän sektorsorgan. Det
finns institutioner där del i siori sell enbari bedrivs uppdragsforskning med
anslag som söks och beviljas för ell år i tagel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell
siirskili problem är all en del av seklorsforskningen snarasl fått karaktären
av utredningsarbete och sammanställning av information. Sådan verksamhet bör
knappast belasta högskoleorganisationen utan snarare bedrivas inom myndigheler
och organisationer av forskarutbildad personal i nära konlakl med forskarna
inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av sektorsforskningsprincipen har således
medfört vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>problem. Samtidigt är behovet av ytterligare kunskap för
atl ulveckla olika samhällssektorer uppenbart. Del är också en fördel alt della
sker i nära konlakl med avnämarna. Vi har således anledning att slå vakt om
sektorsforskningsprincipen och därmed pluralismen i svensk forskningspolitik.
Men formerna för sektorsforskningen måste ulvecklas så alt vi i tillräcklig
omfattning får lill slånd långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är
därför all slärka såväl den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom
sekiorerna som den grundläggande forskning som finansieras via fakulletsanslag
och anslag lill grundforskningsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av seklorsorganen är medvetna om behovel av
längsikliga satsningar. Den planeringsprocess som nyligen genomförts visar alt
flera av organen engagerat sig i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Så
finansierar t.ex. naturvårdsverket och energiforskningsnämnden professurer vid
vissa universilel och högskolor och STU fleråriga ramprogram vid de tekniska
högskolorna. Även arbetarskyddsfonden finansierar långsikliga program inom
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I budgeten för innevarande år förstärktes resurserna för
grundläggande forskning med ca 140 milj. kr. 1 del följande kommer att föreslås
ytterligare ålgärder som innebär alt den grundläggande och långsiktiga
forskningen stärks i relation till den mer kortsiktigt inriktade
sektorsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I földelningen
av nytillkommande resurser har den grundläggande forskningen prioriterats. Det
gäller anslagen lill högskolan och forskningsråden under
utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar med loiall
ca 125 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En uppstramning
föreslås av sektorsforskningen inom energioinrådet. Insalserna för långsiktig
och grundläggande energiforskning kommer atl öka väsentligt. Särskilda medel
för energirelaterad grundforskning tillförs NFR (51 milj. kr. för perioden
1984/85-1986/87), STU (25 milj. kr.) samt Sludsvik Energiteknik AB (18 milj.
kr.). Vidare ingår i flera delprogram betydande moment av långsiklig
kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För STU:s del
ökar omfattningen av kunskapsulvecklingsprogrammel med ca 30 milj. kr. till 236
milj. kr. Samtidigt inrältas en "teknisk forskningsrådsfunktion" inom
STU:s ram med en omfattning av ca 20 milj. kr. per år atl fördelas efter
rekommendationer från ett forskarsam-mansatt råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen
för social forskning har inlett eit arbele med all uilysa forskartjänsler för
att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insatserna härför avses öka under
de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
iransporiforskningsområdet föreslås en omorganisaiion som bl.a. syftar lill alt
möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessulom föreslås en viss
resursförstärkning (1 milj. kr.) för en långsiktig kunskapsuppbyggnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i övrigl kommer de olika föredragandena att
understryka betydelsen av insatser inom respektive seklorsforskningsområde för
all säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det gäller t.ex. statens råd
för byggnadsforskning, naturvårdsverket och arbetarskyddsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser
att inleda överläggningar med berörda organ för atl förvissa mig om atl
sektorsorganen i tillräcklig ulsträckning beaktar sitt ansvar för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Jag ämnar också la upp frågan om hur
adminisirationen kan förenklas, såväl vid forskningsutförande som
forskningsfinansierande organ, för att därmed frigöra resurser för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om avgifter på den externt finansierade forskningen
kommer senare att behandlas av chefen för utbildningsdepartementet. I avvaktan
på UHÄ:s utredningsuppdrag föreslås inga ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet är
utomordentligt betydelsefull. Forskning som utförs med veienskapligi
högisiående meloder har alltid ett värde. Om däremot de metoder som används
inte fyller kraven på kvalitet kan resullalen bli ointressanta eller rent av
skadliga. Tillspetsat uttryckt kan man säga alt dålig forskning är sämre än
ingen forskning alls, bl.a. dätför att den lar i anspråk resurser som inte ger
resultat och däi för att den är vilseledande. Kvalitetskraven gäller alla delar
av FoU-systemel och alla lyper av forskning, såväl grundforskning som tillämpad
forskning. Kvalilet ifråga om utvecklingsarbete måste mätas efler graden av
leknisk och kommersiell framgång för produkten eller processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvaliteten bedöms framför alk genom jämförelser med
forskning och forskningsresultat i andra länder En kvalitativt högstående
forskning är i sig en föruisätining för au vi skall kunna della i det
internationella kunskapsutbytet. Svensk forskning och utveckling har länge
haft ett gott anseende inom viktiga områden. Del gäller inte minst den
medicinska forskningen. Också inom naturvetenskap och teknik finns en rad
internationellt framstående forskargrupper, säväl inom högskoleviisendet som
inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all typ av forskning och utvecklingsverksamhet gäller
självfallet alt hög kvalitet förenad med hög produktivitet bör eftersträvas.
Del måste understrykas särskill i en tid då samhällets möjligheter att öka
resurserna är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
besvärlig konflikt mellan problemanknyining och kvalitetskrav kan uppstå när
ett nytl samhällsproblem behöver belysas och forskning måsie byggas upp.
Ulbyggnaden av forskningsorganisalion och resurser måsle dä göras med slor
omsorg i nära samspel med iniernalionell forskning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elablerad forskning inom angränsande områden. Annars är
risken slor för atl kvalitetsproblem uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvalitetskraven måste bevakas i alla organ som fattar
beslut om forskning eller fördelar resurser till forskning. I vårt
pluralistiska system innebär det att ansvaret fördelas pä i första hand
forskningsråd, seklorsorgan, fakultetsnämnder och enskilda forskargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den forskning som bedrivs på egel programansvar är
originalitet och kvalilet de enda styrinstrumenten. Forskningens frihel innebär
atl verksamhelen inte styrs av omedelbara nytlokrav. Forskaren skall fritt
kunna välja problem, metoder och former för redovisning av resullal. Samtidigt
innebär denna frihel ett slort ansvar för forskarna all se till atl den vetenskapliga
kvaliteten på meloder och resultat upprätthålls. Kvalitetsaspekterna måste
hävdas i varje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande
och i forskarutbildningen, vid bedömning av medelsansökningar, vid
tillsättning av Ijänsler osv. Del är i samhällets inlresse alt i den successiva
urvalsprocess sorn sker de mest lämpade anlas lill forskarutbildning, de mest
kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningar av kvaliteten i genomförd och pågående
forskning spelar en viktig roll som underiag såväl för de lokala besluten som
för regeringens och riksdagens övergripande bedömningar. Det finns en rad
meloder alt bedöma den vetenskapliga kvaliteten, t. ex. anlalel uppsalser
publicerade i inlernalionelh erkända velenskapliga fidskrifter, internationella
kontakter, referenser i den velenskapliga litteraturen osv. NFR har vidare
genom ett värdefulll initiativ utvecklat en metod för utvärderingar där
internationella forskare anlitats för atl granska verksamheten inom ett
avgränsat forskningsområde. Ocksä övriga grundforskningsråd, STU,
lantbruksuniversitetet, naturvårdsverket, arbetarskyddsfonden m. fl. har låtit
göra olika slag av utvärderingar. Därigenom hai- en vetenskaplig bedömning av
de forskargrupper som är verksamma inom området presenterats tillsammans med
konstruktiva förslag till förbätlringar och insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är angeläget atl utvärderingar av den velenskapliga
kvalileten punklvis görs inom samlliga delar av FoU-syslemet. Därvid bör även
forskarutbildningen inom respektive område granskas. Utvärderingarna bör
genomföras i sådan tid alt de kan redovisas inför näsla forskningspolitiska
proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angelägel atl kvalitetskriterier tillmäts ökad
betydelse vid fördelningen av resurser. Det gäller inie minst inom högskolan.
Det finns alllid en risk all andra hänsyn och bedömningar påverkar
fördelningsprocessen. En metod för resursfördelning där institutionernas
kvalilelspreslalioner spelar en viklig roll har utvecklats av bl.a. medicinska
fakultelsnämnden vid karolinska institutet. Denna och liknande metoder bör
kunna utvecklas och användas även inom andra fakulteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder krävs också för all främja kvalileten i
forskarutbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att
behandla dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen villjag framhålla den slora betydelse de
internationella kontakterna har för atl hävda kvalitetskraven i svensk
forskning. Jag älerkommer i ell senare avsnill härlill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Forskarrekryteringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl rekrytera och ulbilda nya forskare är en cenlral
uppgift för högskolan. Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och
genomgått forskarutbildning behövs för all vetenskapssamhället skall bibehålla
sin vitalitet och ulvecklas och slimuleras i sill sökande efter ny kunskap. Av
lika slor betydelse är del, alt samhället i övrigt, företag, organisationer,
myndigheler etc. i slor ulslräckning får lillgång lill och utnyttjar personal
med forskarutbildning. Den iräning i metodiskt länkande, det analytiska arbetssätt
och den kritiska skolning som en forskarutbildad läll del av är av värde för
verksamhel inom snart sagt alla områden i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden har situationen inom
forskarutbildningen under en lång följd av år varil nedslående. Strömmen ut
lill samhällslivet av högl utbildade experter har på vissa områden avtagit
kraftigt under loppet av 1970-lalel. Medicinsk och odonlologisk fakultet har
liksom Handelshögskolan i Slockholm uppräiihällil en ganska oförändrad
examinationsfrekvens. Inom övriga fakulteter har del emellertid skett en
minskning med hälften eller mer av anlalel avlagda examina, irols au
lillslrömningen av nyböijare och anlalel närvarande studerande legat pä
oförändrad nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Antalet nya jörskarsitideiande per läsår har sedan mitten
av 70-talet legat ganska konstant kring 2000. Antalet närvarande
forskarstuderande har heller inte förändrats dramaiiski. Höstterminen 1973
uppgick anlalel närvarande till ca 11 000. Under de senasle åren har anialet
legat på ca 12000. Andelen kvinnliga forskare härpå senare år vuxit och utgör
numera ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelåldern både bland närvarande forskarstuderande och
bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat kraftigt. Medelåldern bland
närvarande studerande var hösten 1981 35 år för män och 37 år för kvinnor.
Inte fullt var iredje närvarande bedriver studierna pä hellid. Genomsnittliga
brutto- och nettostudietider för dem som avlagt doktorsexamen har ökat från
11,0 respektive 8,7 terminer läsåret 1974/75 till 14,0 respektive 9.8 terminer.
Avsevärda variationer finns mellan fakulteterna i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den s. k. Andrénska kommittén betonade i betänkandet (SOU
1981: 29) Forskningens framtid handledarens ansvar och handledningens belydelse
för forskarutbildningen. Riksrevisionsverket har avlämnat en revisionsrapport
"Effektivitet i forskarutbildningen" där man påtalar brisler inom
handledningen. Liknande synpunkler har redovisats från universiteten i </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lund
och Umeå där omfattande undersökningar genomförts under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förulsältningarna
för en god rekrytering lill forskarutbildning skapas genom åtgärder inom en rad
olika områden. Atl grundlägga ett inlresse för forskning hos unga människor är
en viktig förutsättning. Den allmänna inställningen lill forskning och
ulveckling i samhället torde ha en slor belydelse. Här spelar information om
forskning och dess resultat en viktig roll. Alla organ inom FoU-systemet bör ha
ett ansvar för alt sprida informalion om forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
i utbildningssystemet - från förskolan till grundutbildningen i högskolan -
har en särskild belydelse för all påverka såväl intresset för forskning och
forskarutbildning som kunskapsslandarden hos dem som kan komma att gå vidare
till forskarutbildning. Jag har erfarit atl chefen för utbildningsdepartementet
vid sin anmälan av en proposition om reformering av gymnasieskolan kommer att lägga
fram förslag om försök med specialarbete och fördjupningsstudier, som är av
betydelse i delta sammanhang. Jag vill också erinra om all reglerna för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning f. n. ses över av en ulredning
som hon har tillkallat. Dagens studieorganisation inom högskolan har för vissa
ämnen försvårat fördjupade sludier. Möjligheterna atl i olika utbildningslinjer
inrymma tillräckligt av fördjupningssludier för alt på så sätt lägga en god
grund för forskarutbildning skall enligt riksdagens beslut med anledning av
prop. 1981/82: 106 uppmärksammas av UHÄ i arbetet med utbildningsplaner.
Vidare spelar kontakl mellan dem som genomgår grundutbildning och aktiva
forskare en viklig roll. Utformningen av lärarijänstorganisa-lionen bereds för
närvarande i regeringskansliel bl.a. mot bakgrund av detta förhällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för forskarutbildningen har självfallet ett avgörande inflytande för dem som
väljer mellan att fortsätta som forskarstuderande och att söka sig till andra
delar av arbetsmarknaden. Del gäller såväl utformningen av de sociala och
ekonomiska villkoren som uppläggningen av handledning och kurser. I båda dessa
avseenden finns i dag brisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
är kanske den vikligasle förutsättningen för att motivera dem som gåll igenom en
grundläggande ulbiidning all fortsätta med forskarutbildning att del efter
doktorsexamen finns arbetsuppgifter där forskarutbildningen värdesätts och
nyttiggörs. Del gäller såväl arbetsmarknaden utanför högskolan som
möjligheterna till en karriär inom det akademiska systemet. För del senare är
en ökad tillgäng på ijänsler för dem som avlagt doktorsexamen utomordentligt
angelägen. En ökning av anlalel s.k. mel-lanljänster är därmed en cenlral
fiåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad växelverkan mellan högskoleverksamhet och annan verksamhel är önskvärd.
En genomströmning i högskolan är en förutsättning för en vital forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande föreslås en rad åtgärder pä olika områden för alt förbättra
förutsättningarna för forskarrekryteringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom förstärkningar
under fakullelsanslagen kan ca 170 nya mellan-Ijänster inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom ell ökat
inslag av långsiktiga program inom seklorsanslagen förutses en ytterligare
förslärkning av mellantjänster inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom insatser
frän sektorsforskningsorganen ulökas också antalet doktorandtjänster inom
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studiefinansieringssystemet
förbättras, bl.a. genom atl möjligheterna till föriängning av tiden för att
inneha utbildningsbidrag ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En arbetsgrupp
inom ulbildningsdeparlemenlel skall fortsätta översynen av
studiefinansieringssyslemet med sikle på ett ökat inslag av doktorandljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förbättring
av meritvärdet av forskarutbildningen kommer atl föreslås av chefen för
civildepartementet. Värdet av forskarutbildning vid tillsättning av statliga
tjänsler understryks och forskarutbildningsliden jämställs med innehav av
statlig tjänst under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolans
ansvar för handledningen av forskarstuderande och för atl anpassa antagningen
lill forskarutbildning till de praktiska förutsättningarna understryks
kraftigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till högskolans många - internt och externt
motiverade -uppgifter på forskningsområdet är högskoleförhällandena och
arbetsvillkoren för forskare där en övergripande forskningspolitisk
angelägenhet. I den forskningspolitiska debatten har kritik riklats mol
förhållandena inom högskolan på en rad punkter. I allmänna ordalag har talats
om den växande administrationen. Kriliken torde i hög grad avse problemet med
den tid som måste avsättas för alt delta i den inierna beslutsprocessen och för
atl ansöka om medel från exlerna organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All en slor del av forskares lid går ål för avgöranden av
velenskaplig karakiär är i sig en viklig förutsättning för forskningsprocessen
och krävs för att säkra kvalitetskraven i forskningen. Men mycket tid och
resurser ägnas också åt atl ularbeta anslagsframställningar och
anslagsansökningar till seklorsorgan, ät uppgifter av administrativ karaktär,
osv. Bristen på resurser gör atl det ofta krävs ansökningar och sammanträden
även för att förverkliga mycket små insatser och initiativ. Alt förenkla den nu
alltför tidskrävande processen för anslagsframställning skulle innebära betydande
effektivitetsvinster. Personella resurser skulle då frigöras som kunde användas
till forskning i stället för administrativa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande lämnas vissa förslag i detta syfle. Således
kommer cheferna för utbildnings-, jordbruks- och kommunikationsdepartementen
atl föreslå att forskningsråden under utbildnings- och jordbruksdepartementen
saml del nybildade organet transporlforskningsberedningen får treåriga
planeringsramar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås atl de större sektorsorganen ska öka
inslaget av långsiktiga program, vilkel bör leda till alt arbelel ined ansökningar
underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet avser alt i annal
sammanhang ålerkomma lill frågan om möjligheterna att förenkla formerna för
anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På längre sikt bör möjlighelen också prövas att införa ett
system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning
inle behöver inlämnas varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver vill jag starkt understryka högskoleenheternas
ansvar för att i största möjliga utsträckning åstadkomma förenklingar i
beslutsprocesser och administration för alt därmed bl. a. förbättra
forskningens effektivitet. Jag får här erinra om vad chefen for
utbildningsdepartementet anförde i proposition 1983/84: 52 om vissa
högskoleorganisaloriska frågor belräffande högskolestyrelsernas ansvar i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritik har ocksä framförts mot forskningsmiljön inom
högskolan. Del tycks gälla framför allt inom det samhällsvetenskapliga och
humanistiska området. Många institutioner är för små för att kunna erbjuda en
aktiv och stimulerande miljö för forskning. Ansvarel för
inslitulionsindelningen åvilar högskolestyrelserna. De bör aktivt undersöka
möjligheterna atl organisera arbetsenheter som når den kritiska storlek som
krävs för atl skapa en god forskningsmiljö. Jag vill åter erinra om vad som
anfördes i della avseende i proposition 1983/84:52 om vissa
högskoleorganisatoriska frågor. Jag har erfarit alt ell sådant arbete redan
inletts inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brist på ändamålsenliga lokaler är ett slort problem för
många universitet och högskolor. Behovel av forskningslokaler har
uppmärksammats i samband med åtgärder för all stimulera sysselsättning och
produktion inom byggbranschen. Riksdagen har på regeringens förslag under
riksmötena 1982/83 och 1983/84 i samband med särskilda propositioner för atl
främja sysselsällningen anstagil ca 400 milj. kr. lill lokaler för forskning
och ulbiidning. Även i forlsättnin.gen bör enligt min mening invesleringar i
lokaler för forskning ges hög prioritet när behoven sammanfaller med behov av
insatser för att främja byggsysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Samverkan mellan näringslivet och statlig
forskningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomgående drag i svensk industris utveckling är att
den blir alltmer kiinskapsintensiv. Trols att den samlade invesleringsvolymen
fallit under en följd av år har investeringar i forskning och ulveckling ökal.
Vid mitten av 1970-talet svarade FoU-insalser för ca 20 procenl av industrins
samlade investeringar: nu är motsvarande siffra 40 procent. Denna utveckling
avspeglar industrins ökande kunskapsberoende i sig men också en strävan alt
minska långsiktiga bindningar i traditionella investeringar till förmån för
möjligheler att snabbt anpassa sig till ändrade konkurrensförutsättningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under perioden fram till sekelskiftet kommer Sveriges
industriella struktur att undergå stora förändringar. Vi är på väg att lägga
grunden lill en kvalitativt ny industri. Framför allt hänger detta samman med
den explosiva utvecklingen inom bioteknik, mikroelektronik, informationsteknik,
fiberoptik, materialteknik, värmeteknik och verkstadsteknik. Denna utveckling
är ofrånkomlig om industrin skall kunna behålla sin ställning i internationell
konkurrens. Kunskap är på väg att bli den dominerande konkurrensfaktorn. Delta
bör innebära alt Sverige har möjligheler alt stärka sin inlernalionella
konkurrenskraft. Den breda allmänna utbildningsnivån i landet är jämförelsevis
hög. Det sociala trygghetssystemet ger en stabil grund för en industriell
utveckling. Den svenska industrin har en. i förhållande lill sin sloriek.
belydande bredd. Del hör dessulom finnas möjligheler alt ulnyllja del lilla
landels fördelar i form av korla konlaklvä-gar och smidig samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa gynnsamma faklorer bör kompletteras med en
långsiktig kompe-tensbypgnad inom de angivna områdena. Förelagen blir i takt
med sin egen ökade FoU-satsning alllmer beroende av högskolans breda kompetens.
Om förelagen inle kan förlila sig på alt inom landel finna den forskningskompetens
som behövs ökar risken att de flyttar sina utvecklingsavdelningar utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt
det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och företagens
utvecklingsarbete. Det finns nu ett trettiotal s.k. kollektiva
forskningsprogram som finansieras gemensaml av slaten och berörda branscher.
Drygl hälften av dessa genomförs vid särskilda frislående forskningsinstitut.
Industrin finansierar ett anlal tjänster som adjungerad professor vilkas
innehavare på deltid medverkar i högskolans forskarutbildning. Företag lägger
ut forskningsprogram på högskoleinstitutioner. En verksamhel med
kontaktforskare, dvs. högskoleforskare som lånas ut lill bl.a. mindre och
medelstora företag, pågår sedan några år. Särskill utvecklade former för
samverkan finns sedan lång tid när det gäller läkemedelsforskning, vissa delar
av den lekniska forskningen och forskning kring de areella näringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rad forskarbyar, leknik- och innovationscenlra för
samarbele mellan högskola och omvärld har kommit till under de senaste åren.
Det gäller t.ex. forskarbyn Ideon i Lund. Teknikcentrum i Linköping och Innovationscentrum
vid Chalmers tekniska högskola. Vid högskolan i Luleå har sedan dess tillkomst
en aktiv och framgångsrik samverkan med regionens näringsliv bedrivits. Planer
finns också för ett särskilt elektronikcentrum i Kista utanför Stockholm. Även
vid universiteten i Umeå och Uppsala planeras särskilda organisationer för
samverkan med näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett flertal av landets regioner har särskilda organ
skapals för alt utnyttja forskningens möjligheler alt stimulera näringsliv och
sysselsättning i regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset för ökad samverkan mellan högskola och
näringsliv har ökat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>starkt
i flertalet industriländer de senaste åren. Det gäller såväl USA som Japan,
Frankrike, Västtyskland och Slorbrilannien. En rad inlernalionella konferenser
har anordnats för att utbyta erfarenheler och diskutera lämpliga former för
denna samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
USA finansierar näringslivel numera även grundläggande forskning vid
universilelen. Där har företagen bl. a. bildat särskilda forskningsråd för att
slödja grundforskning som på längre sikt kan stärka den kunskapsbas som krävs
för industrins förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den svenska debatten höjs ocksä varnande röster mol den utveckling som nu pågår
med allt större inlresse för näringslivets medverkan i den statligt
finansierade forskningen och utvecklingen. Man pekar på riskerna för alt de
tekniska högskolorna förvandlas lill konsultföretag där kortsiktig
uppdragsverksamhet dominerar på ett sådanl sätt atl den långsikliga,
grundläggande forskningen och utbildningen drabbas negativt. En annan risk med
ökad industrimedverkan är atl på längre sikt en styrning av forskningens
inriktning skulle kunna ske på ett sätt som inle är förenligt med samhällets
övergripande intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
egen uppfallning är atl en samverkan mellan den forskning som finansieras med
statliga medel och bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet
otvivelaktigt är av värde för samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
knyler stora förhoppningar lill forskningens möjligheter atl bidra till
förnyelsen i svensk industri och därmed förbäitra den svenska ekonomin. Det är
då uppenbarligen angeläget atl forskningens resultat ulnylljas i företagens
förnyelse av produktionen och atl överföringen av kunskap sker så snabbi som
möjligl. Detta förutsäller en nära samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nära kontakt med företagen och de problemställningar som uppslår i samband med
strävanden alt förnya produktionen torde också innebära en stimulans och källa
lill inspiration för dem som är verksamma vid t. ex. de lekniska högskolorna.
Det inom läkemedelsområdet sedan lång lid lillbaka väl fungerande samspelel
irtellan induslrin och slailigl finansierad forskning vid universitet och
sjukhus lorde vara en viklig förklaring till den internationellt sett
framgångsrika position som såväl läkemedelsindustrin som den medicinska och
farmaceuiiska forskningen intar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det självfallet nödvändigl all formerna och villkoren för samverkan väljs så
alt negativa effekier på högskolans cenlrala och långsikliga uppgifter
undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
konlakler med svenska industriförelrädare har övertygat mig om alt del inom
induslrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens belydelse för
induslrins långsiktiga förnyelse. Del gäller av naturiiga skäl framför alll den
tekniska, nalurvelenskapliga och medicinska grundforskningen. Jag finner den
nyss beskrivna internationella ulvecklingen av slort intresse som ett uttryck
för att industrisamverkan också kan gälla den grundläggande forskningen och
inle begränsa sig lill uppdrag som har karaktär av tillämpad forskning eller
utveckling. Jag avser alt inleda över-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läggningar
med företrädare för näringslivel om en ulökad samverkan framför allt när det
gäller den grundläggande forskningen och den därmed sammanhängande
forskarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De initiativ som lagits på
senare lid vid de svenska universiteten och högskolorna för atl skapa
förulsällningar för induslrisamverkan tyder på ett slarkl engagemang och en
belydande entusiasm för att bidra lill arbetet all slärka svensk induslri och
svensk ekonomi. Det är en viklig uppgift för regeringen atl underlätta och
slödja dessa slrävanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samlidigi
är del självfallel angelägel alt noggrant följa den verksamhel som nu pågår och
planeras mol bakgrund av de risker som berörts ovan. Även om del lokala
engagemanget bör uppmuntras finns det anledning atl förutsättningslöst pröva
effekterna på högskolans lolala verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det därför motiverat alt på ett samlat sätt utvärdera de samverkansformer
som nu byggts upp. En sådan uivärdering bör föreligga i sådan lid all den kan
behandlas i nästa forskningspoliiiska proposition, som bör läggas fram i början
av år 1987. Jag avser atl i särskild ordning ta initiativ till en sådan
uivärdering. Den bör bedrivas sä att den kan ge underlag även för de
ställningstaganden till former för industrisamverkan som kan bli akluella de
närmasle åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angeläget att klara regler finns för de enskilda forskarnas
industri-uppdrag. I flera år har kritik riktats mol oklarheter i regler för
högskolean-ställdas bisysslor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens uppdrag har utarbetats ell förslag lill ändring i högskolelagen
och högskoleförordningen som syftar till alt ge forskare en vidgad räll all
samarbeta med näringslivel och samhällel i övrigl i olika former. I förslagel
förutsätts alt samråd därvid sker med högskolemyndigheterna. Förslaget
remissbehandlas f. n. Chefen för utbildningsdepartementet återkommer till
denna fråga i det följande. Hon kommer också att ta upp ett förslag om en
stiftelse för industriuppdrag vid Chalmers lekniska högskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
chefen för industridepartementet kommer senare idag saml i ett förslag lill
proposifion om industriell tillväxt och förnyelse all beröra frågan om
samverkan med näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag erinra om atl utbildningen spelar en viktig roll i samverkan mellan
näringslivel och högskolan. Den högre tekniska utbildningen är här av särskilt
intresse. En stor del av forskningen och utvecklingsarbetet inom induslrin
ulförs av civilingenjörer. I årels budgelproposilion föreslogs en förstärkning
med 10 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning av betydelse för
industriell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Internationella kontakter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
flera sammanhang i det föregående har jag haft anledning atl framhålla vikten
av internationella kontakter för den svenska forskningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska utgifterna för forskning och utveckling uppgår
till 1-2 procent av världens samlade insatser. För förnyelsen säväl inom
industrin som inom andra samhällsområden måste vi delta i det internationella
kunskapsulbyiei och tillgodogöra oss nya kunskaper som tagits fram också i
andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
flertalet industriländer karaktäriseras utvecklingen under senare är av en ökad
salsning på FoU-verksamhet, både inom industrin och vad gäller statliga anslag.
Flera länder har också genomförl organisatoriska förändringar som syftar till
att åstadkomma effektivare styrning och samordning. I några fall har
regeringarna lagt fasl eller föreslagit långsiktiga mäl för en ökning av
FoU-resurserna. Jag vill här lämna några exempel som kan vara av intresse som
bakgrund lill mina fortsatta överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Förenta Staterna har industrins FoU, trols den djupa
lägkonjunkluren, ökal med 2-3 procent realt per är under 80-ialet. Under de
närmasle åren väntas industrin bygga upp nya forskningslaboratorier i mycket
stor omfattning. Efler några år av åtstramning i anslagen lill civil FoU,
föreslås i regeringens budgetförslag för 1984 en belydande ökning av del
federala stödet lill universiteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens och induslrins samlade ulgifter för FoU i Japan
har ökat realt med mellan 5 och 10 procenl per år under perioden 1978-81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Frankrike ledde regeringsskiftet 1981 lill ökad
akliviiei och nyorientering på forskningsområdet. Ijuli 1982 lade regeringen
fram ett längiidspro-gram om omfallning, inriklning och organisafion av de
slalliga FoU-sais-ningarna. För år 1984 föreslås betydande ökningar i första
hand inom teknologisk FoU men även inom grundforskningen. Målel för den franska
FoU-poliliken är all satsningarna ska uppgå lill 3 procent av BNP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slalliga anslagen lill forskning har under 1980-lalel
minskal i Slorbrilannien, men under del senasle ärel har stödel till
industriell FoU prioriterats. Den brittiska industrins invesleringar har under
de senasle årens lågkonjunktur i stort sett realt legat stilla. Inom vissa
branscher, t.ex. informationsteknologi, har emellertid betydande
framtidssatsningar gjorts. Även i Västtyskland har regeringens FoU-slöd ökal.
Inom induslrins område har del dock övertagits av viixande salsningar från
företagens sida. I den norska statsbudgeten för är 1984 ges FoU, i första hand
stöd till forskning inom induslrin, stark prioritel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Kanadas del gäller motsvarande förhållanden. Även den
auslralien-siska statsbudgeten innehåller satsningar på främst FoU inom
industrin och nalurvetenskaplig-leknisk grundforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som redan
har framgåtl visar de områden som priorileras en påfallande överensslämmelse. I
del övervägande anlalel industriländer söker både regering och induslri all
bygga ut kompetens och beredskap inom områden som mikroelektronik,
informationsteknik, avancerad produktionsteknik inom verkstadsindustrin,
materialteknik och bioleknik. Den lidigare myckel koncentrerade satsningen pä
energiforskning har ebbat ul och i några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall minskar insatserna på della område. I Norge domineras
emellertid FoU-poliliken av oljeverksamhelen. Humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning har under senare år i flertalel länder fått en relalivi slyvmo-derlig
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera länder har genomförl organisatoriska förändringar
för att stärka styrfunktionen i FoU-systemel. Vanliglvis är skälet att snabbi
kunna styra resurser mot prioriterade områden. Några länder har inrättat ett
särskill deparlemenl för forskning medan andra nöjt sig med all stärka samordningsorganens
kompelens och resurser. Bland andra Förenta Slalerna och Västtyskland har
vidtagil åtgärder för all underlälla samarbetet mellan universitet och
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
forskare deltar i dag i ett omfallande internationellt ulbyle. Del framgår av
en karlläggning som gjorts inom ulbildningsdeparlemenlel. Kontakterna med
engelskspråkiga länder, framför allt USA, dominerar. Också förelagen har under
senare år stärkt sina internationella kontakter, bl.a. genom alt köpa eller
köpa in sig i utländska forskningsinlensiva företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om del inlernalionella ulbylel i dag är av belydande
omfallning krävs ylleriigare insalser för all del ska utvecklas vidare i den
utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Della gäller såväl inom induslrin
som inom grundforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På
samhällel vilar i första hand ansvaret atl undanröja administrativa och
lekniska hinder, liksom alt på olika vägar underlälla och stimulera kontakter
och utbyte. Det kan t.ex. gälla företagens problem med att anställa utländska
forskare på grund av den svenska skallelagstiftningen, eller universitetens
möjligheter att bjuda in utländska gästforskare. Det finns ocksä anledning att
förbättra möjlighelen för yngre svenska forskare eller forskarstuderande att
vistas vid ulländska universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
särskilt problem har varil svårigheler att efter ullandstjänstgöring få
tillgodoräkna sig denna i Ijänslehänseende. Jag har erfaril alt statens
arbetsgivarverk numera vid sin prövning av tillgodoräknande av tjänstgöring
utomlands för inplacering i tjänstetids- eller ålderstilläggsklass betraktar
tjänst utomlands som om motsvarande ijänsl utövats under ifrågavarande tid i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också på
regeringsnivå är kontakter med andra länder rörande forskningspoliiiska frågor
av gemensaml intresse angelägna. Ett omfattande antal sådana kontakter har ägt
rum under det senaste årel, bl.a. med Japan, Västtyskland, Frankrike och
Storbritannien.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
nordiska FoU-samarbetet lorde vara relativt omfattande. Över Nordiska
ministerrådets budgel finansieras FoU-inslitulioner, högre utbildning,
forskningsprojekl och forskarkurser m.m. Uppskattningsvis upptog FoU och därmed
sammanhängande funktioner ca 40 procenl av anslagen inom rådets lolala budgel
år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyngdpunkten i det "nordiska forskningssamarbetet
ligger på den tek-3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nisk-induslriella sidan. Nordforsk, som är en
samarbetsorganisation mellan de nordiska teknisk-vetenskapliga
forskningsråden, vetenskapsakademierna och motsvarande organ, kanaliserar
avsevärda bidrag till del nordiska teknisk-vetenskapliga samarbetet. Nordiska
industrifonden stödjer forsknings- och ulvecklingsprojekl av nordiskl inlresse.
Ell omläitande samarbele sker också inom ramen förTele-X-projeklei. Forskningssamar-beiei
inom del kärntekniska områdel är beiydelsefullt. Åven inom arbetsmiljöomrädet
bedrivs ell intensivt nordiskl forskningssamarbete. Del nordiska samarbelel
inom forskning och ulveckling har relalivi nyligen förslärkls genom
inrällandet av del nordiska forskningspolitiska rådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningar pågår vidare med de Europeiska
gemenskaperna (EG) om ell ulvidgal samarbete mellan Sverige och EG inom
forskningsområdet. Inom EG har under del senasle årel lagits kraftfulla
inilialiv för all öka de gemensamma insalserna pä delta område. Förslag har
lagts fram om ett samordnat resursprogram för forskningen. Omfattande insatser
föreslås bl.a. inom del s. k. ESPRIT-programmet, som gäller mikroelektronik och
informationsteknologi. Redan i dag deltar Sverige i del europeiska samarbetet
i olika former via bl. a. COST (projektsamarbete inom teknisk FoU), ESA (den
europeiska rymdorganisationen), CERN (den europeiska
kärn-forskningsorganisaiionen) och EM BL (det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi).
Förhandlingar om ett arbeismiljöavial som även omfattar forskningsfrågor
befinner sig i ell slutskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell vidgat svenskt FoU-samarbete med EG torde kräva ett
ökat engagemang från såväl slalliga organ som svensk industri för atl skapa de
förutsättningar som fordras för ell framgångsrikt resultat pä lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige deltar också i diskussioner i mellanstatliga
organisationer som Europai"ådet, OECD och Unesco.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande kommer flera åtgärder all föreslås för att
fiämja de internationella forskarkontakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå att
medel anvisas för att underiätta såväl uilandsvisielse för yngre forskare som
gästfors-karverksamhel i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för induslrideparlementel kommer vidare att föreslå
dels all Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéer får en resursförsiärkning,
dels alt särskilda medel avsätts inom STU:s resursram för alt främja
internationellt forskarutbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen harjag ertarit att chefen för
finansdepartemenlet senare denna dag avser all begära regeringens bemyndigande
alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt skyndsanat föreslå former
för ett syslem med viss skattenedsättning för högt kvalificerade ulländska
forskare som under begränsad lid tjänstgör i svenska förelag eller inom högskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>27</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Fördelning av resurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och ulveckling är, somjag tidigare framhållit, ett område som prioriterats i
ett för övrigt mycket återhållsamt budgelförslag. Det innebär atl verksamheler
med inriktning på forskning och utveckling i stort sett föreslås undantagna
från nedskärningar. Det s. k. huvudförslagel med krav på 2 procent besparing
per år tillämpas inte för forskning och forskarutbildning inom högskolan.
Däremot ställs krav på förnyelse och omprioritering i moisvarande omfattning
under de närmaste tre åren. Ompriorileringar förutsätts ske även inom
sektorsorganens anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och utveckling föreslås också få ell nytillskott av resurser om totalt ca 150
milj. kr. för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om resurser lill
forskning och ulveckling sålunda priorileras är jag väl medveten om atl
forskningsområdet drabbats av koslnadsökningar under senare år, bl.a. för
utrustning och litteratur. Trols de tillskott som nu görs kommer inle alla
angelägna behov att kunna tillgodoses. Del innebär atl stora krav ställs både
på dem som slutligt fördelar dessa resurser och på de svenska forskare som
förväntas göra betydande bidrag till samhällsutvecklingen trots knappa
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill dessutom
framhålla atl en framgång för regeringens slrävanden alt förbättra den svenska
ekonomin också innebär förbällrade resursförutsättningar för forskningen. Det
gäller inte minsl målsättningen atl kraftigt begränsa inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid fördelningen av
FoU-resurser lill olika områden och ändamål har den grundläggande forskningen,
med stark betoning på kvalitetskraven, prioriterats. Däruiöver har vid
avvägningen mellan olika seklorer det lekniska området fått vissa
förstärkningar. En uppstramning av insatserna på energiområdet har därvid, somjag
tidigare nämnl, bedömts vara möjlig mol bakgrund av de erfarenheter som vunnits
av del hittillsvarande energiforskningsprogrammet. Den miljövårdsinriklade
forskningen får också ett vissl tillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även i övrigt har vid
resursfördelningen hänsyn tagits lill de priorileringar som riksdagen
beslulade om i anledning av prop. 1981/82: 106.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.2 Grundläggande
forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
föreslås till grundläggande forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
områden ca 125 milj. kr. i nytillskott. Huvudpunkterna i salsningen är
basresurser, varigenom ca 170 forskartjänster på mellannivå kan tillkomma,
dyrbar velenskaplig utrustning, ökade resurser till grundforskningsråden saml
särskilda medel för all främja internationellt utbyte. Huvuddelen av
förstärkningen går lill del leknisk-naturveten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skapliga områdel, men även samhällsvelenskap och humaniora
får ökningar. De lekniska, malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska
läkulie-lerna samt MFR och NFR lår lillsammans ca 58 milj. kr. De samhällsvetenskapliga
och humanistiska fakulteterna samt HSFR fiir ca K) milj. kr. Fakulteterna inom
SLU och SJFR fär lillsammans ca 12 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa förstärkningar disponerar högskolan (inkl. SLU)
totalt ca 2 100 milj. kr. och grundforskningsråden (inkl, SJFR) totalt ca 566
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Insatser inom prioriterade områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslulade i anledning av prop. 1981/82: 106 att
följande områden skulle priorileras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
är en förutsättning för och konsekvens av den suirka nationella satsningen på
teknisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser vikliga problem inom social- och hälsovårdsomrä-del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insalser för en
allmän volym- och kompelenshöjning inom det samhälls-velenskapliga och
humanisiiskii områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser den offenlliga sekiorn, dess slyrning, ekonomi och förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större
satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämslälldhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer nu att kort beröra olika förslag som kommer all
läggas fram mol bakgrund av dessa priorileringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatser för alt främja den lekniska utvecklingen görs
inom en rad departement, bl.a. försvarsdepartementet, kommunikationsdepartementet,
där transportforskningen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr.,
ulbildningsdeparlemenlel med de allmänna salsningarna på teknisk-naturvetenskaplig
och medicinsk forskning, jordbruksdepartementet med förstärkt forskning kring bioleknik,
virkesförsörjning, vattenbruk m.m. och bostadsdeparlemenlel med byggforskning
som för nästa budgetär föreslås disponera 197 milj. kr. för forskningsstöd.
Inom industridepartementet har för STU beräknals ett medelsbehov av 2 145 milj.
kr. för den kommande ireårsperioden. Det innebären ökning jämfört med
innevarande treårsperiod med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid pä
insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kommer energiforskningen, trots en viss
åtstramning, atl vara av belydande omfallning, totalt 1 220 milj. kr. för
perioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däruiöver villjag framhålla den belydelse som även
samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har för den lekniska
utvecklingen och inriktningen av denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller forskning om viktiga problem inom social-
och hälsovårdsområdet föreslås resursökningar dels inom socialdepartementets
område med 5 milj. kr., dels inom utbildningsdepartementet rörande medicinsk
forskning med ca 17 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatser för atl allmiint slärka del samhällsvetenskapliga
och humanistiska området föreslås somjag tidigare nämnt omfallande ca 10 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om den offentHga verksamhelen föreslås främjas
bl. a. genom inrällande ;iv en professur i statsvetenskap samt genom bildandet
av en särskild delegation knuten lill civildeparlemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning inom kidiurområdel behandlas av slalsrådel
Göransson. Särskilda medel om I milj. kr. föreslås (ill museer,
riksantikvarieämbetet och riksarkivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande livsmedelsforskning kommer chefen för
jordbruksdepartementet senare all återkomma. Ett utredningsförslag
remissbehandlas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhetsforskning behandlas av cheferna för
arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Bl.a. föreslås fem
forskartjänsler på mellannivå för delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer nu all mera ulförligl behandla några områden
som dels är av slor belydelse, dels berör ett stort anlal departement. Del
gäller dels forskning med anknylning till det ekologiska området, dels tre
områden vars betydelse för den industriella utvecklingen jag tidigare
framhållit, nämligen informationsteknologin, materialtekniken och biotekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekologi.skt inriktad forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår miljö utsätts för alll mer omfattande störningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försurningen framstår som ett av våra allvarligaste
miljöproblem. Alltsedan slutet av 1960-talet har forskning pågått kring
försurningens effekier. Sedan många år är försurning av sjöar uppmärksammad:
Den senasle lidens rapporter om skador på skog och mark såväl i vårt land som i
Centraleuropa ger anledning lill slor oro. Mot bakgrund av de allvarliga
långsiktiga effekier försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det
angeläget alt forskning rörande såväl luftföroreningars direkta effekter som
effekter genom markförsämring intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Odlingsmarken utsätts för stora påfrestningar som tar sig
uttryck i kemiska, fysikaliska och biologiska förändringar. Övergödning av
våra vattenområden är ett annat allvarligt miljöproblem, liksom bilavgaser och
de kemiska hälsoriskerna. Alt belastningen på miljön har effekter inte bara på
fauna och flora ulan också på människors hälsa är uppenbart, men på vilkel sätt
och i vilken omfattning är inte fulll ut klarlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för vårl välstånd är en effektiv och hög
produktion inom bl.a. de areella näringarna. Nu växer emellertid kraven på en
ändrad inriktning av produktionen för atl bevara miljön och bättre hushälla med
vårl lands naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt kunna angripa problemen krävs ökade kunskaper om
de ekologiska sambanden i vid mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har miljöfrågor uppmärksammats tidigare och med större kraft än på
många andra håll i världen. Inom en rad områden med anknytning till
miljöfrågorna pågår redan internationellt avancerad forskning och ulveckling.
Många miljötekniska produkter med slor exporlpotenlial har lagits fram. För att
vi i Sverige skall kunna bemästra våra egna problem bättre samtidigt som vi
bidrar lill den inlernalionella kunskapsuppbyggnaden krävs fortsalla insalser
på en rad olika forskningsområden. Det gäller såväl grundläggande forskning
inom naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap som mera målinriktad
forskning kring akluella miljöproblem. Också forlsall ulveckling av avancerad
miljöteknik är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
av betydelse för miljöskyddet bedrivs således vid och finansieras av en rad
olika organ. Del gäller högskolan, naturvårdsverket, arbelarskyddsfonden, MFR.
NFR, SJFR. STU, slatens miljömedicinska laboratorium, institutet för vatten
och luflvårdsforskning. statens meteorologiska och hydrologiska institut,
naturhistoriska riksmuseet m.fl. Dessutom kommer miljövårdsaspekler indirekt
in i forskning med annan inriklning, t.ex. energiforskning. Också inom många
förelag pågår omfattande forskning med inriktning på miljöskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad av de förslag som behandlas i del följande bör förbäitra förulsältningarna
atl vinna ytterligare kunskap om miljöproblem i vid mening och utveckla ny
miljöteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna förstärkningarna av den grundläggande naturvetenskapliga och
medicinska forskningen somjag tidigare nämnl är på sikl av belydelse också för
den miljövårdsinriklade forskningen. Delsamma gäller förslagen om ökade
resurser (3 milj. kr.) för forskning inom växtgenleknik och enzymutveckling.
Resursökningar föreslås också till bl.a. markekologisk forskning vid SLU. Den
föreslagna ökningen av anslaget lill SJFR med 5 milj. kr. ger möjligheler till
ytterligare insalser av belydelse för kunskapen om de ekologiska sambanden.
Naturvårdsverket föreslås vidare få en förstärkning med 3 milj. kr. för miljövårdsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljömedicinsk
forskning är viklig för atl få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande
ålgärder inom olika samhällssektorer. Denna lyp av forskning föreslås
förstärkas genom medel till utrustning vid statens miljömedicinska laboratorium
samt statens institut för psykosocial miljömedicin. Vidare föreslås
inrättandet av en professur i medicinsk miljögifts-forskning vid karolinska
inslilulei saml en professur i miljö- och naturre-sursinformalion vid lekniska
högskolan i Slockholm. Därutöver föreslås särskilda medel för toxikologisk
forskning inom högskolan (1 milj. kr.). Naturhistoriska riksmuseet föreslås få
förstärkta basresurser (400000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
insalser för teknik för avfallsvattenbehandling och återvinning beräknas
fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse i sammanhanget är vidare ökade insatser inom energiforskningsprogrammet
rörande utveckling av miljövänliga förbränningsprocesser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 198.3/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Injörmalionsiekiiologi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsteknologin ulgör sannolikt den vikligaste
industriella förnyelsefaktorn de närmasle decennierna. Någon entydig
definition av begreppet informationsteknologi finns inte. 1 det följande avser
jag den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik
effektivisera produktion, hantering och ulnylijande av informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsleknologiindiistrin omfattar företag som lar
fram produkler baserade på elektronik och datasystem. Denna industri
kännetecknas av hög innovationslakt och slor marknadstillväxt och beräknas vara
en av de dominerande industribranscherna under 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsteknologins möjligheter till allt mer
inlegrerad användning i varuproduktionen, på konior och i distributionen av
varor kan komma atl innebära slora omvälvningar för många yrkesgrupper och för
människors vardagliga liv. Höga krav måste slällas på att utveckla system som
tillvaratar de mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors
behov i samhällslivet i övrigt. En sådan inriktning är enligt min mening
förenlig med en induslriell expansion. Stora salsningar görs också inom delta
område. Industrins totala satsning på FoU inom informationsteknologiområdet
kan uppskattas till ca 2.7 miljarder kr. eller 8000 årsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett område inom informationsteknologin där ulvecklingen är
särskilt snabb iir mikroelektroniken. Allt fler funktioner samlas på en och
samma kiselbricka, samtidigt som produktionsmetoderna blir snabbare och tillförlitligare.
Inom delta område satsas myckel stora belopp på FoU världen över. Här är den
svenska andelen dock betydligt mindre än inom andra delar av
informationsteknologin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med beslutet atl salsa på del nationella
mikroelektronikprogram-met (NMP, prop. 1983/84:8. Nu </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rskr 130) har enligt min mening Sveriges
förutsättningar för en konkurrenskraftig inhemsk utveckling och produktion av
mikroelektronikkomponenter förbättrats. Inom ramen för detta program kommer
ålgärder alt vidtas för alt höja nivån inom såväl utbildning som forskning och
för att stimulera en industriell utveckling pä området. En grund har härmed
lagls för en framlida stark inhemsk system-industri. Programmet skall inte ses
enskilt utan tillsammans med de insalser som görs inom hela
informalionsleknologiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer senare i dag all redovisa förslag till
finansiering av delprogrammet Grundforskning i NMP. Chefen för
industridepartementet kommer i ett senare sammanhang i samband med
redovisningen av förslagen till åtgärder för induslriell lillväxl och förnyelse
atl lämna en samlad redogörelse för den fortsatta finansieringen av hela
mikroeleklronikpro-grammel. Resursökningarna för nästa budgetår föresläs uppgå
till ca 64 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allt starkare tendens är att datatekniken,
telekommunikationstekniken och mikroelektroniken flyter samman till en teknik,
på senare tid ofta sammanfattad i begreppet telemalik. Denna förutsätter nya
former av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftfulla
kommunikationsmetoder, såväl s.k. optiska fibrer som satellitkommunikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang nämna alt man inom televerket bedömer ett fiberoptiskt
långdistansnät vara en realistisk möjlighet att tillgodose de ökade
kommunikationsbehoven. iElt sådant näl gördel möjligt all överföra mångdubbelt
större informationsmängder än i dag. Del finns enligt min mening anledning atl
med stort intresse följa de försök som pågår inom della område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Satelliter
spelar redan i dag en viklig roll för den mycket långväga internationella
teletrafiken. Genom den lekniska ulvecklingen blir det ekonomiskt möjligt att
använda satellitkommunikation också på kortare avstånd. Satellitsystem och markbundna
telenät bör ses som komplement till varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya tekniken släller slora krav på infraslrukluren. Omfattande investeringar
har gjorts för atl bygga upp telenät som är lämpade för nya former av
kommunikation. Televerket har det senaste årel salsal ca 175 milj. kr. för
utvecklingsinsatser inom informalionsleknologiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat område av betydelse är informationsbehandling som förenklat kan
definieras som den del av informationsteknologin som behandlar programvaran
och de rutiner som fiir komponenler, olika slags teknik och meloder alt
uppträda på ell ändamålsenligt säll. I system för såväl induslri-som
kontorsautomalisering som telekommunikationer har programvarans belydelse och
dess andel av de lotala ulvecklingskoslnaderna hela liden vuxit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det fortsatia arbelel med forskning och ulveckling av program är en rad
vetenskaper berörda. Del gäller såväl dalalogi och databehandling som
matematik, psykologi, filosofi, logik och språkvetenskap. Den tvärvetenskapliga
karaklären på forskningen har inneburit att de nya datorvelenska-perna ej haft
en naturlig hemvist. Speciellt när det gälll alt finansiera forskningsprojekl
har delta varit ell problem. STU:s ramprogram för systemteknik har bidragit
till alt möjliggöra forskning inom områdel. Det är enligt min mening väsentligt
att de organ som har till uppgift atl stödja FoU inom
informalionsleknologiområdel inte genom alllför snäva och traditionella
avgränsningar uteslänger angelägna projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kompelensen inom informationsbehandling har under de senaste åren vuxit
bl.a. genom utökade statliga insatser inom högskolans ram. Inom flera områden
har en internationellt hög klass uppnåtts. För en fortsatt kompetenshöjning är
ett intensivt erfarenhetsutbyte med forskare från andra länder nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slalliga forskningsresurser som satsas inom syslemleknikområdet kommer från
flera håll. För innevarande budgetår budgeteras vid STU ca 60 milj. kr., vid
försvarels forskningsanstalt (FOA) 30 milj. kr. och vid NFR ca 1 milj. kr. Till
detta kommer de medel som går direkl lill högskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerket ökar f. n. insatserna kraftigt inom hela
informalionsleknologiområdel. Vidare satsas avsevärda belopp för utveckling av
nya system genom upphandling från myndigheterna inom totalförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Cheferna
för utbildnings- och industridepartementen kommer senare i dag att föreslå
åtgärder för att förslärka forskningen inom systemteknik-området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
verkstadsindustrin har dalatekniken kommil atl spela en allt viktigare roll.
Det gäller styrning av verktygsmaskiner samt olika system för transport och
hantering av material. Industrirobotar har i ökande utsträckning lagits i
bruk. Dalatekniken har också allt mer utnyttjats för konstruktion av
produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den forskning som idag pågår inom detta område bedrivs
främst vid högskolan och vid Institutei för Verkstadsteknisk Forskning (IVF).
Den totala årliga statliga insatsen är f. n. ca 40 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell nytt utvecklingsområde inom den svenska
verkstadsindustrin är s. k. flexibla tillverkningssystem (FMS, flexible
manufacturing syslems), som gör det möjligl atl förkorta både genomloppslider
och omslällningstider i komplicerade lillverkningsföriopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för induslridepartementet kommer vid ell senare
lillfälle i samband med förslag till åtgärder för industriell lillväxl och
förnyelse att redovisa förslag som berör FMS.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
begränsande faktor för informationsteknologiområdet är bristen på personal. Ett
slort behov av utbildningsinsatser föreligger. Jag vill erinra om förslagen i
budgetpropositionen att förslärka framför alll den högre ulbildningen inom
främst detta område med 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1980-talel kommer den breda tillväxten av
informationstekniska hjälpmedel i alll fler delar av samhället att utgöra en
viktig förändringsfaktor. Det gäller såväl i arbetslivet som i hemmet, i
skolan, i kulturlivet osv. Som jag tidigare anförl är del angeläget att kunskap
om människor och samhällel i vid mening utnyttjas för att styra inriktningen
och användningen av den nya tekniken. Del kräver en samverkan mellan forskare
från skilda discipliner. Jag kommer senare att återkomma till detta vid min
behandling av FRN:s förslag rörande forskning om datateknikens användning (FRN
1982:16).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
också erinra om all arbelarskyddsfonden inlett ett program omfattande 50 milj.
kr. under 5 år rörande forskning och utveckling för bättre arbetsmiljö och
arbetsorganisation i samband med datorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
vidare erinra om den utbyggnad som under senare år skett av den s.k.
temaforskningen i Linköping bl.a. rörande leknik och social förändring. En
ytteriigare professur inom della område föreslås inrältad. Slutligen vill jag
peka på betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i
allmänhel inför de slora lekniska förändringar som förestår. Somjag tidigare
nämnl föreslås här förstärkningar som bör förbättra möjligheterna atl bedriva
forskning om samhällskonsekvenser av teknikutvecklingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Materialteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har av tradition ell högl kunnande inom
materialleknikomrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens konstruktionsmaterial har utvecklats i en lid med
relativt låga priser på energi och råvaror. Ökade krav ställs nu på material
som vid både tillverkning och användning är energi- och resurssnåla, som
dessutom är miljövänliga, hållbara och möjliga all återanvända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järn och stål har hittills varit helt dominerande som
konstruktionsmaterial men börjar nu i allt större utsträckning få konkurrens
av andra material. En ulveckling av nya stålkvalileler med förbättrade
egenskaper sker dock kontinuerligt och stålet torde inom överskådlig tid
behålla en framskjuten ställning. Huvuddelen av de resurser som satsas på FoU
inom malerialteknikområdel kommer från induslrin och är till stor del inriktade
på järn- och stålområdel. Som exempel kan nämnas att industrin satsar ca 200
milj. kr. per år för FoU inom pulvermetallurgi och snabbstål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På iräområdel finns ett stort behov av forskning och
utvecklingsarbete. Staten har redan genom STU och industriverket gjorl en
kraftfull salsning inom området träteknik och på den träbearbetande induslrin.
Ökad uppmärksamhet bör nu ägnas del färdiga byggnadssystemet och byggnadsindustrin.
Chefen för bosladsdepartemenlel kommer i det följande all förorda att medel
för FoU rörande sambanden mellan träkvalitet och funklion i olika delar av
byggnader ställs lill byggforskningsrädels förfogande. En samverkan med STU,
naturvårdsverket, SLU och branschen bör kunna medverka till en slagkraftig
FoU-insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande att speciellt uppehålla mig vid
några relativt nya områden inom materialtekniken somjag bedömer kommer atl faen
allt större belydelse i framliden. Jag syftar på polymera maierial (plaster),
fiberkompositer och keramer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De polymera materialen används inom en rad olika områden.
Tillväxten av produktionen har varit i genomsnitt ca 15 procenl per år de
senasle 30 åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningen inriktas i dag på att i olika avseenden
förbättra materialens egenskaper. För att höja hållfastheten används armering
med glasfiber. Intresset gäller nu i hög grad alt ulveckla polymera material
med elektriska egenskaper och med olika typer av ljuskänslighet.
Åldringsegenskaperna är också av betydelse, bl. a. vid medicinska
lillämpningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiberkompositer är sammansatta material där någon form av
fiber används för armering. De har en stor användning inom flygindustrin och
vid båtlillverkning. Inom verkstads- och byggnadsindustrin är däremot användningen
ännu myckel begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt möjliggöra en bredare användning av avancerade
fiberkompositer krävs fortsatta och förstärkta FoU-insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga stödel till-denna forskning kommer i dag
främst från STU som satsar ca 20 milj. kr. årligen på forskning om polymera
material inkl. fiberkompositer. Dessutom finns fasla tjänsler inom
högskoleorganisationen. Industrin satsar totalt ca 150 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till de keramiska materialen. Inom
keramområdet går ulvecklingen snabbi och flera lillämpningar av slorl inlresse
för svensk industri kan förutses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Keramiska
material i form av lergods och porslin har förekommil i många lusen år. De
egenskaper som gjorl dem intressanta är främsl god hållfasthet mot tryck och
motståndskraft mot kemiska angrepp. Under senare år har inlressel för keramiska
material utvidgats genom de relativt nyuivecklade högpresterande keramerna. Dessa
ger möjligheter att minska energiförbrukning, råmalerialförbrukning och
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige inleddes målinriklad FoU-verksamhet rörande
högpresterande keramer år 1972 genom ASEA:s försök vid högtryckslaboraloriet i
Ro-berlsfors. STU har senare byggt upp keramforskningen vid svenska
Sili-katforskningsinslitutel (SFI) i Göteborg. Också vid högskolan, som t.ex.
Chalmers lekniska högskola, bedrivs keramforskning. Delsamma gäller FOA. Även
vid företag inom l. ex. bilindustrin och verktygsindustrin pågår
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem vid ulvecklingen av konstruktionskeramer är
brist på konstruktörer. Hela keramområdet har länge varit ett försummat
område, vilket påpekats av utländska experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsperspektivet för högpresterande keramer är
mycket långsikligl. Ett genombrott bedöms ske inom fem till tio år, varför
salsningarna måste bli relativt långsikliga och uthålliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slalliga salsningarna inom de nya materialområdena
kanaliseras främst genom STU, FOA, NFR och direkl genom högskolan. Totalt
satsar STU årligen ca 70 milj. kr., FOA 11 milj. kr. och NFR ca 1 milj. kr.
Inom UHÄ pågår ett arbele med all la fram en långlidsplan för insatser inom
materialområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för industridepartementet kommer senare i dag i
samband med redovisningen av förslagen rörande STU:s fortsatta verksamhel att
lämna förslag till ökade satsningar inom dessa materialområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för ulbildningsdeparlemenlel kommer alt föreslå alt
en professur i keramleknologi med pulvermelallurgi inrättas vid tekniska
högskolan i Slockholm. Vidare föreslås atl en professur i den kondenserade
materiens teori inrättas vid NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bioteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biotekniken är ell område som rymmer stora möjligheter
lill ulveckling av betydelse för svensk induslri under de närmasle decennierna.
Bioleknik kan definieras som användning och utnyttjande av biologiskt maierial,
speciellt celler och cellbeslåndsdelar. i lekniskt-kommersiella processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniken i sig är inte ny. Redan för 10000 år sedan kunde
man utnyttja biologiska processer för atl lillverka vin och öl saml baka bröd.
Den moderna biotekniken baserar sig dock på de senaste 20 årens forskningsrön
och är både forskningsinlensiv och leknikintensiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har i viss mån ett gott utgångsläge eftersom del
här finns en solid forskningstradition inom väsentliga grundläggande områden.
Det finns också små men effektiva försöksanläggningar vid universilel och
högskolor och vid vissa industriföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karaktäristiskt för biotekniken är atl den bygger på
grundforskningsre-sullat som ofta är relativt unga, ibland mindre än 10 år.
Genom traditionellt goda kontakter mellan forskare och näringsliv inom detta
område finns förutsättningar för en fortsalt effektiv överföring av
grundforskningens resultat till industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt sett har biotekniken genomgående givils
högsla prioritet i fråga om induslriell aktivitel och slatliga salsningar.
Sverige är dock bland de första europeiska länderna som etablerat inhemska
génteknikföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den biotekniska industrin i Sverige har en någol annorlunda
sammansättning än i mänga andra länder. Ett marknadsområde med mycket stor
potential för svensk induslri utgör den speciella utrustning samt de hjälpmedel
och syslem som krävs för alt genomföra biotekniska processer på laboratoriet
och industriellt. Svenska företag är redan ledande inom området men del krävs
forlsalla salsningar på forskning, utveckling och utbildning för all svensk
industri skall kunna behålla sin ledande slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Separalionsleknik är ett myckel viktigt område inom
biotekniken. Här befinner sig svensk teknologi på toppnivå. Huvuddelen av
världens insulin renas i dag med svensk teknologi. Den ställning som svensk
separations-teknik i dag har går tillbaka till en stark svensk akademisk
tradition och ett gott samarbete mellan universitet och industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset kring biotekniken har de senaste åren i hög grad
kretsat kring genteknik och speciellt den s.k. rekombinant-DNA-lekniken. Med
denna teknik kan främmande gener föras in i en bakteriecells arvsanlag. Den
biologiska cellen kan härvid utnyttjas för framställning av nalurliga ämnen som
idag finns i ytterst begränsade mängder, t.ex. mänskligt insulin, i närmast
obegränsade kvantiteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biomedicinsk industri (läkemedel, diagnoslika,
medicinsk-leknisk ulruslning m. m.) är myckel expansiv och har redan nått en
ansenlig storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett samrådsorgan för förelag som är akliva vad gäller den
indusiriella fillämpningen av biotekniken i dess moderna former har funnits i
IVA:s bioteknikkommillé sedan år 1979. Verksamhelen breddas nu väsentligt genom
den år 1983 bildade "Indusuins kommitté för bioleknik" vid
Kemi-kontoret. Kommitlén skall även fiingera som ett språkrör för branschen i
dialogen med regering och myndigheter om näringspolitiska frågor som berör
bioteknik. Förelagen satsar f. n. ca 300 milj. kr. per år på forskning och
utveckling inom biöteknikområdet. Häri har inte traditionell läkemedelsforskning
inkluderats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga medel till bioteknisk forskning utgär i dag
främst från STU, NFR. MFR. SJFR. FOA samt riksförbundet mol cancer. De totala
anslagen för grundläggande och tillämpad forskning uppgår budgelårel 1983/84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill ca 40 milj. kr. varav STU bidrar med hälften. Därtill
kommer verksamhet inom ramen för högskolans fasta resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som det svenska samhället ökar sina salsningar
på bioieknisk forskning och utveckling måsle självfallel regler och konlroll
för verksamhelen Ulformas så all miljöhänsyn kan las och etiska aspekter
tryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del
följande kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå särskilda medel
till del mikrobiologiska centret i Umeå (700000 kr.). Därutöver föreslås 4
milj. kr. för basresurser inom biöteknikområdet. Förslag lill förstärkningar
till MFR och NFR är också av inlresse i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chefen för
jordbruksdepartementet föreslår atl en professur i molekylär cellbiologi
inrättas vid SLU saml all särskilda medel anvisas för forskning inom
våxigeneiik och enzymteknik. Den allmänna förstärkningen lill SJFR bör också
möjliggöra ökad forskning inom del biolekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Sigurdsen kommer atl föreslå en förstärkning av
3 milj. kr. till slatens bakteriologiska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kommer chefen för induslridepartemenlel au föreslå
ökade insalser för biöteknikområdet inom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
del angeläget atl de olika organ som verkar inom biöteknikområdet etablerar
kontakt och samordnar sina insatser. FRN har initierat en utredning med
målsättning atl ta fram ett underlag för en svensk forsk-ningssiraiegi på della
område. Del är ell nationellt intresse och viktigl för svensk industris
internationella konkurrenskraft att den biotekniska forskningen och de
industriella satsningarna kan ske samordnat och på effektivast möjliga säll.
Jag avser alt nära följa denna ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsråden Bodsiröm, Hellsiiöm, Thunborg, Sigurdsen,
Boström, Hjelm-Wallén, 1. Carlsson, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson,
Pelerson, Dahl och Holmberg anmäler sina föislag. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt
regeringen i en proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag nu
har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger
riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och
ändamål som vi har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar au genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslular all de anföranden och förslag som
redovisas i underproiokollen skall bifogas proposilionen som bilugorna I-10.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>38<br>
Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Definitioner..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den statliga forskningspolitiken
........................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Slalens roll i
forskningspoliliken ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Huvudfrågor i
forskningspolitiken .................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samspelet mellan
sektorstbrskning och grundläggande forskning inom högskolan </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvalilet i forskning och
utvecklingsarbete ........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskarrekryteringen ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsvillkoren för forskare
inom högskolan ........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samverkan mellan näringslivel
och slallig forskningsverksamhel</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Internationella
kontakter ................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
Fördelning av resurser...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande forskning ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Insalser inom prioriterade
områden .............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTRIKESDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1984.02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Bodström, såvitl avser punkterna
1—4 statsrådet Hellström, såvitt avser punkten 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulrikesdepariemenlels verksamhet - utrikes, och
säkerhetspolitik, handelspolitik jämte iniernalionelll samarbele, särskill
internationellt utvecklingssamarbete - omfattar eti direkl ansvar för yissa
forskningsområden av särskill inlresse för departementets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
internationella fredsforskningsinstititt (SIPRI) får sedan starten 1966 som
oberoende stiftelse sina driflsutgifter läckta över departementets budgel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband
med del svenska deltagandel i nedrustningsförhandlingarna i Geneve och i andra
inlernalionella sammanhang där Sverige dellar i diskussioner om
rusiningsbegränsning och -konlroll ha.r sedan drygt 10 är vissa medel anslagits
för lekniskl slöd och utredningar via ett särskill anslag till försvarets
forskningsanstalt (FOAj.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-Sedan budgetåret 1982/83 ulgår över departementets budgel
även ell anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. (Della
anslag har lidigare finansierats med medel frän FOA.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Via anslaget för iniernalionelll
uivecklingssamarbele finansieras forsk-<br>
ningssamarbeie med och mellan u-länder. Verkslällande organ är styrel<br>
sen jör u-laiidsjörskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret<br>
1980/81 Nordiska Afrikaiitstitutei medel från anslaget för internationellt<br>
utvecklingssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 107. Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. </span><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>under Föredragande Står: punkten 5-6 Rätlal lill: punklen 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Forskningsverksamhet flnansierad över
utrikesdepartementets huvudtitel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig
forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred
och säkerhet i syfte alt söka ge bidrag till förslåelsen av betingelserna för
fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en slabil fred."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIPRLs målsättning är all läcka hela fältet av frågor som
rör uppruslning, rustningsbegränsning och nedrustning - den specialisering som
SIPRI har valt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1983/84 har SIPRI tilldelats ett statligl
bidrag av 13,3 milj.kr. I årels budgelproposilion har föreslagils att 14,0
milj.kr. anvisas som bidrag lill SIPRI för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Försvarets forskningsanstalt (FOA) — vissa åtgärder
för rustningsbegränsning och kontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom ell av FOA: s forskningsprogram syftar
till atl slödja utrikesdepartementets arbele inom områdel nedrustning och
rustnings-kontroll. Verksamhelen genomförs i sin helhel vid FOA, sedan en
arbetsgrupp vid statens strålskyddsinslitut den 1 juli 1983 överförts lill FOA
i enlighet med regeringens beslut. Med vissa undantag - främst vad gäller
detekiionsforskning och övervakning av kärnvapenprov — är verksamhelen Slarkl
beroende av kunnande och kunskapsulveckling inom försvarsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedrustnings- och ruslningskonlrollfrågorna har på senare
år fått allt slörre politisk betydelse och en växande allmän opinion kräver atl
resullal skall åstadkommas i de internationella förhandlingarna. Sveriges
engagemang i detta arbele har under del senasle årel ytterligare ökat genom
initiativ bl.a. i ansträngningarna att i Slockholm sammankalla en konferens om
förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder och nedrustning i Europa, i frågan
om ett fullständigt provsloppsavial och när det gäller FN-studien om militär
forskning och utveckling. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta
innebär mångåriga omfallande förhandlings- och ulredningsålaganderi, har
aldrig tidigare haft en sådan bredd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
ulgår budgetåret 1983/84 med lillsammans 9,2 milj.kr. till följande
forskningsprogramdelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Seismologisk
muliipelslaiion (drifl av Hagfors-sialionen saml viss forskning).</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>\</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insamling och
analys av luftburen radioakliviiei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Velenskaplig
underlagsverksamhel, bl.a. avseende ABC-vapen, salel-liileknik och
havsforskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilagal Utrikesdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
Särskilt inhumana vapen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I årets budgetproposition
har föreslagits att 9,8 milj. kr. anvisas till FOA för vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och -kontroll för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Utrikespolitiska
institutets forskningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
bedriver forskning inom områdel internationella relationer med tyngdpunkt på
för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta
regioner och problem. Verksamheten syftar lill att utveckla en kvalificerad
kompetens inom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra
forskningsresultaten tillgängliga för en bredare allmänhet samt lill att
främja ett svenskt och inlernalionellt forskningssamarbete inom särskilt
prioriterade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa omfattar främsl
studier kring ekonomisk säkerhet, militära doktriner, militära rustningar och
rustningskontroll, Östasien och Sovjetunionens förhållande till grannstaterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För budgelåret 1983/84
tilldelades utrikespolitiska institutei ett anslag på 1,7 milj. kr. för
forskning. I årets budgetproposition har föreslagils all 1.8 milj. kr. anvisas
lill institulet för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4 Styrelsen
för u4andsforskning (SAREC)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAREC
har enligt sin instruktion till uppgift att "främja forskning som kan
underlälla för u-länderna all ulvecklas mot ökal självbestämmande och mot
ekonomisk och social rättvisa". Instruktionen framhåller vidare att det
åligger SAREC atl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"-främja
forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för
u-länderna och för utvecklingssamarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>~
handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat slöd till
u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade
internationella forskningsprogram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>~
fördela anslag för u-landsforskning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- ta initiativ till
forskningsinsatser inom området för u-landsforskning". För atl uppnå dessa
syften omfattar verksamheten slöd till forskningssamarbete med u-länder,
forskningssamarbete mellan u-länder, internationella forskningsprogram samt
svensk u-landsforskning. Det totala anslaget är för budgetåret 1983/84 160
milj. kr. 1 årets budgetproposition har föreslagits att 162,4 milj.kr. anvisas
till SAREC för budgetåret 1984/85. Av anslagsökningen på 2,4 milj.kr. beräknas
en avsevärd del användas för stöd ål energiforskningsprojekt vid Beijerinslitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett centralt mål för
verksamheten är att stärka den nationella forskningskapaciteten i u-länder.
Detta sker bl.a. i samarbete mellan dessa och svenska forskningsinstitutioner.
SAREC har f. n. slulit avlal om direkl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
1 Utrikesdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>forskningssamarbete
med fjorton u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens verksamhet kommer att
ligga i en fördjupning av detta samarbele snarare än att ytterligare vidga
länderkretsen. Antalet gemensamma forskningsprojekt mellan svenska
institutioner och u-landsinstitutioner fortsätter att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
ser sitt bistånd till länder i Tredje världen som ett led i arbetet på atl
stärka dessa länders ställning. Biståndet skall också bidra lill fred,
avspänning och säkerhet. Av vikt är härvidlag bl.a. stödet till dessa länders
forskningskapacitet. Med en sådan inhemsk kapacitet ökar ländernas möjligheler
att"själva ta fram underlaget för sina utvecklingsstrategier och att
anpassa produktionen av varor och tjänsler till olika sociala, kulturella och
ekologiska förhållanden. Behoven av bidrag lill forskning i länder i Tredje
världen och till forskning om ulveckling är och kommer länge att förbli stora.
Anslagen för forskning kommer därför att även fortsatt vara en betydelsefull
del av det svenska u-landsbislåndel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Nordiska Afrikainstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
Afrikainsfitutet skall inom Norden främja studiet av afrikanska förhållanden.
Det åligger institutet särskilt alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>främja och driva vetenskaplig
forskning och undervisning om Afrika,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utgöra ett
dokumentationscenlrum för afrikaforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-genom
kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och
aktuella afrikanska förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- stödja
utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgelåret 1983/84 har anvisats ett anslag på 2,6 milj. kr. lill Nordiska
Afrikainslilutet. Härtill kommer uppskattade anslag från övriga nordiska
länder om sammanlagt 1 milj.kr. I årels budgetproposition har föreslagits all
2,8 milj. kr. anvisas till insfitutet för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allvariiga väridspolitiska lägel har under senare år medverkat till ett bredare
och djupare intresse för säkerhetspolitiska och strategiska frågor. När den
internationella situationen pi-äglas av stor osäkerhet blir det också
ofrånkomligt alt utrikesdepartementet i ökad ulslräckning uppmärksammar de
bidrag, som forskningen kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
en stor del av forskningen på det säkerhetspolitiska och strategiska områdel
bedrivs inom särskilda, delvis Ivärvetenskapliga instilul, har detta område
ingen egen, läll identifierbar ställning vid svenska universitet. Olika vägar
bör prövas alt fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och
forskningen främst med anknylning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är inte
minst vikligl att östslalsforskningen får slörre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser
så atl bredare kunskaper på detta område finns inom landel. Jag vill i delta
sammanhang hänvisa lill vad statsrådet Ingvar Carisson senare kommer alt anföra
i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition under anslaget
Humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Dessutom vill jag framhålla
atl freds- och konfliktforskningen förstärks genom riksdagens beslut våren 1983
atl inrätta ytterligare en professur i detta ämne vid universitetet i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att ha stor kompetens
på dessa områden är ett brett och levande inlresse för säkerhetspolitiska och
slralegiska studier av slort värde. Departementet behöver, som följd av den
internationella händelseutvecklingen, en nära samverkan med svenska forskare
inom olika områden. Della innebär bl.a. forskning med departementet som
initiativtagare. Utrikesdepartementet har i hög grad intresse av sludier kring
problem av belydelse för svensk utrikespolitik, särskill kring
neutralitetspolitiken och principer för internationell säkerhet, t.ex. gemensam
säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
direkta inlresse finns även för forskning kring folkrällsliga och andra
rättsliga frågeställningar, vilka ofta är intimt sammanbundna med den
utrikespolitiska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag också understryka atl ett brell synsätt bör prägla den
säkerhetspolitiska forskningen, vilket innebär att forskningen bör bedrivas
tvärvetenskapligt. Ett exempel på detta är del samband som ofta finns mellan
säkerhetspolitiska och strategiska frågor samt frågor som gäller ekonomiska
resurser, ekonomisk styrka och ekonomisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
militärtekniska ulvecklingen gör all insalserna för nedrustning ständigt måsle
inriklas mot nya områden. Det är angelägel alt dessa nya insatser kan stödjas
pä forskning, som är genuint oberoende av supermak-ternas.säkerhetsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Snabba
förändringar av olika vapensystem och därav föranledda förhandlingar om
rustningskonlroll och nedrustning har tydligt visat hur nära förbunden
utrikespolitiken idag är med naturvetenskaplig forskning och teknisk
utveckling. Delta gäller emellertid inle bara de militärslrategiska problemen
ulan också exempelvis globala resurs- och miljöproblem med många gånger
radikala följder för internationell polilik. De nyligen mer allmänt
uppmärksammade konflikterna kring de gemensamma luft- och vattenmassorna utgör
ett område, där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga
förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. Polarforskningen utgör ett
annat exempel på ett område där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade
insatser. Regeringen har, vilket redovisats i andra sammanhang, bl.a. tagit
initiativ lill en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena
berörande såväl Arktis som Antarktis. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer också
senare i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition atl beräkna
medel för inrättande av ett polarforskningssekretariat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
ovan givna bakgrund harjag i årets budgetproposition på utrikesde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>partemenlets
huvudtitel under anslaget A 10. Kommittéer föreslagit att en medelsram om 1
milj.kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu
har anfört om forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Forskningssamarbete med EG</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carisson i sin inledning
anfört om betydelsen av inlernalionellt samarbete på forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kraftig slrukluromvandling äger rum i den industrialiserade väriden. Flera traditionella
industrigrenar minskar eller är på väg att försvinna p. g. 3. ändrade
konkurtensförutsättningar. Slora satsningar görs för att ersätta föråldrade
produktionsstrukturer med ny teknik. USA och Japan intar här en ledande
ställning på väsentliga områden. I Europa har man på många betydelsefulla
områden inte kunnat hålla samma förändringslakl vilket haft negativa
återverkningar på den industriella uivecklingsfaklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2 Utvecklingen
inom de Europeiska gemenskaperna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
de Europeiska gemenskaperna (EG) har under del senasle året tagits kraftfulla
initiativ för att öka insatserna och samarbetet på forskningsområdet och då
även på industriellt inriktad forskning. Avsikten är att stärka samverkan inom
EG-gemenskapen för att öka konkurrenskraften utåt. Förslag har tagits fram
dels om ett samordnat ramprogram för forskningen, dels om sektoriella program
på ett flerlal områden som informationsteknologi, databehandling, energi,
bioteknik och miljövård. Totalt föreslås en fördubbling av de gemensamma
forskningsinsatserna under åren 1984-1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Nuvarande
samarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
samarbetar sedan länge tillsammans med EG och andra europeiska länder inom
COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research).
Samarbetet med EG omfattar även en rad andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forskningsinriktade
projekt där varje lands förhållandevis begränsade forskningsresurser kunnat
samordnas och effektiviseras. Jag tänker här särskilt på Euronet som ger
möjligheler lill ömsesidigt tillträde lill dalabanker och EG:s
rävaruhushållningsprogram inom avfalls- och trävaruom-rädet samt.Euronorm inom
stålområdet, där Sverige också dellar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan år 1976 är Sverige
genom ett samarbelsavlal med Euratom även anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram,
där bl. a. del s. k. JET-projek-lel ingår. Sveriges bidrag har de senasle åren
uppgått lill i genomsnitt 45 milj. kr. åriigen. Koslnaderna för detta
grundforskningsinriktade samarbele har hittills redovisats över
industridepartementets anslag för energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Dahl kommer senare i dag att redovisa hur samarbelel hittills har bedrivits och
de överväganden som framkommit i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
Sverige skulle komma ulanför del tekniskt-industriella samarbetet i Europa
skulle detta få allvariiga negativa verkningar för vår framlida lekniska och
industriella kompelens och därmed för vår export och sysselsättning. Att på
egen hand helt lösa dessa krävande uppgifter ligger inte inom möjligheternas
ram. Därför anserjag del som synnerligen viktigt för Sverige all delta i del
europeiska forskningssamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har också i olika
sammanhang markerat sin vilja lill ell fortsatt och fördjupat samarbete med EG,
särskill på forskningssidan. Efter statsministerns besök i Bryssel i februari
1983 tillsattes en särskild arbetsgrupp med företrädare för EG och Sverige för
atl studera formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG.
F. n. pågår en kartläggning av lämpliga områden för sådant samarbete. Av stort
inlresse för svenskt vidkommande är därvid bl.a. del s.k. Esprit-programmet med
omfattande insatser inom informalionsleknologiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avsikten är all i dessa
diskussioner även föreslå en förutsättningslös utvärdering av hittillsvarande
fusionsforskningssamarbele mellan Sverige, Euratom och Schweiz. Utgångspunkten
från svensk sida måste vara att på bästa sätt fördela tillgängliga resurser för
vårl europeiska forskningsengagemang i ett forsknings-, handels- och
industripolitiskt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avvaktan på resultat av
dessa överläggningar förordar jag att 44 milj. kr. anvisas under ett anslag
benämnt Forskningssamarbete med EG. Över anslaget bör Sveriges bidrag lill
fusionsforskningssamarbetel med EG finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del bör ankomma på
regeringen alt efter överiäggningar med EG avgöra den närmare användningen av
detta anslag. Statsrådet Dahl kommer senare idag bl.a. att lämna ett förslag
vad avser svensk grundforskning inom fusionsenergiområdel där ansvarel föreslås
åvila naturvetenskapliga forskningsrådet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 1 Utrikesdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag här har anförl hemsläller jag atl regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Foiskningssamarbeie med Europeiska gemenskaperna för budgetåret |984/85
anvisa ett förslagsanslag av 44000000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
FÖRSVARSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
Slalsrådel Thunborg Anmälan till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
beslut om totalförsvarets verksamhel grundar sig på underlag från myndigheterna
i form av långsiktiga studier och planer. Tidshorisonten för dessa är 10- 15 är
och i vissa fall ännu längre. Med som regel fem års mellanrum fastläggs
inriklningen av verksamheten av riksdagen genom fleråriga försvarsbeslut. Det
senaste beslutet om totalförsvarets långsikliga inriklning och planering
fattades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374).
Genomförandet av de långsiktiga målen behandlas och beslutas årligen i den
ordinarie budgetprocessen. Inriktningen och omfallningen av forskningen inom
försvarsdepartementets område måste väsentligen behandlas som en del i de
samlade besluten om totalförsvarets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. pägår arbele med alt la fram underiag inför 1987 års försvarsbeslut.
Försvarels forskningsanstalt har ijuni 1983 fått regeringens uppdrag all i
anslutning lill delta arbete utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens
långsiktiga utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försvarsforskningen har
många kontaktpunkter med forskningen inom samhället i övrigt. Inom vissa
områden finns unik kompetens, vilken lorde kunna utnyttjas även inom andra
seklorer. Inom andra områden ligger forskningsverksamheten nära andra sektorers
forskning. Samverkan över sekiorsgränser har ökal betydligt under senare är.
Del finns dock möjligheter atl genom en medveten slrävan ylleriigare samordna
verksamheten med andra forskningsorgans. Del är särskilt väsentligt all vi i
Sverige, med våra begränsade resurser, tar lill vara sådana
samordningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>I det följande (avsnitt
2) redovisar jag inriktningen och omfatiningen i stort av forskningen inom
försvarsdepartementets område samt vissa överväganden som riksdagen bör
beredas tillfälle alt la del av. Därefter (avsnitt 3) föreslår jag en
långsiklig inriklning av den flygtekniska forskningen. Della förslag har
beretls gemensaml med statsrådet Ingvar Carlsson, saml cheferna för
utbildningsdepartementet och induslridepartementet. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 2</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Forskningen inom försvarssektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Nuvarande
inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett skall försvarsforskningen bidra lill möjligheterna att tidigt upptäcka och
förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga
ulvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underiag för
erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Styrande för
forskningens innehåll skall vara totalförsvarets samlade behov av forskning i
olika tidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härvid
skall försvarsforskningen främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>följa och analysera den
lekniska och velenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli
betydelsefulla för totalförsvaret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>analysera olika hot samt
medverka vid utformningen av säkerhetspolitiskt miljöunderiag och prognoser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>analysera den svenska
samhällsutvecklingen och hur samhällsplaneringen kan påverkas för all hänsyn
också skall kunna tas till totalförsvarets intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>underbygga statsmakternas
återkommande prövning av det svenska hänsynstagandet lill icke-konvenlionella
stridsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medverka i och med sakunderlag
och meloder slödja totalförsvarets studier och planering samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>med forskning slödja ulvecklingen
av maleriel för totalförsvaret, förbandsproduktionen saml vid behov den
operaliva verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Försvarsforskningens
omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av del som inom försvarssekiorn betecknas som forskning och utveckling
(FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är
härvid främst atl ge kunskaper, beslutsunderlag och råd. Bl. a. skall
försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen
mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya rön från den
velenskapliga världen till sådana lösningar som är intressanta för
totalförsvaret. Någon klar gräns mellan begreppet forskning och den
kunskapsuppbyggnad som sker i utvecklingsarbetet kan därför inte dras. Den
senare slyrs i huvudsak av de olika malerielbeslällningar som görs av
försvarels malerielverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av denna FoU är knulen till de tre försvarsgrenarna armén, marinen och
flygvapnet och finansieras genom anslag till dessa. Omfattningen är 1 000- 1
500 milj. kr. årligen och beslut om utnyttjande av dessa medel fattas i
anslulning lill bestämda materielobjekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av den icke objektsbundna forskningen för hela totalförsvaret har samlats lill
ett delprogram. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt (FOA)
har programansvar för detta delprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produklionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar
FOA, och för mindre delar fortifikationsförvaltningen (FortF) resp. försvarets
materielverk (FMV). FOA genomför huvuddelen av forskningen inom delprogrammet.
Övriga delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksan-stallen (FFA),
Marintekniska institutet (SSPA), induslrin samt universilel och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härulöver
bedrivs forskning för totalförsvarets behov vid FFA och i mindre omfattning vid
bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN), militärhögskolan och
försvarets läromedelscentral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Gemensam försvarsforskning (försvarets
forskningsanstalt)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgelårel 1983/84 har under anslaget F5. Gemensam
försvarsforskning anvisats 286,9 milj.kr. för tillämpad forskning och
grundforskning fördelade enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning som genomförs vid försvarets forskningsanstalt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>270,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortifikatorisk forskning som genomförs vid
fortifikationsförvalt<br>
ningen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,6<br>
Övrig försvarsteknisk forskning, som genomförs vid försvarets<br>
materielverk
10,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA ulför vidare forsknings- och utredningsuppgifter inom
utrikesdepartementets verksamhetsområde. Dessa finansieras av medel från del
under Iredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget F5. Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och konlroll. För budgetåret 1983/84 har under anslaget
anvisats 9,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings-
och utredningsverksamhet m. m. Sädana uppdrag fär tas från sektorer utanför
totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den
för-svarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den
intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen redovisas fr.o.m. budgelåret 1983/84
under fjärde huvudtitelns anslag K I. Försvarets forskningsanstalt:
Intäktsfinansierad uppdragsverksamhel och omfattar för budgelåret 1983/84 ca 55
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA har, som tidigare nämnts, programansvar för hela
delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom delprogrammet är indelad
i lio forskningsprogram, varav åtta vid FOA och ett vid vardera FortF och FMV.
Forskningen vid FOA bedrivs vid fem huvudavdelningar (FOA I - 5). Omräknat till
heltidsljänstgörande hade FOA Iredje kvartalet 1983 totalt 1 300 anslällda
varav 620 akademiker. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid sex platser i
landel. nämligen i Stockholmsområdet (60%). varav i innerstaden (35%),
Grindsjön (10%) och Ursvik (15%). samt i Linköping (24%), Umeå (13%) och
Karlstad (3%). Siffrorna inom parentes anger andelen av FOA:s totala antal
anställda. FOA har genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksdagsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr
374) ålagts all 1. o. m. budgetåret 1991/92 minska antalet anslällda som
avlönas från anslaget F 5 med ca 20 personer per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planeringen
för de närmasle fem budgetåren innebär en successiv minskning av delprogrammet
Gemensam försvarsforskning med ca 10 milj.kr. per år. Det beräknade utrymmet
för nyrekrytering pä grund av avgångar är ca 50 personer per år. FOA avser atl
sträva efter en allmän kvalitetshöjning genom att anställa en större andel
personer med doktorsexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA har i sitt svar på regeringens uppdrag rörande
planering och finansiering av sekloriell forskning (1983-01-12) angivit att
del inom flertalet forskningsprogram finns exempel på områden där ytterligare
samverkan mellan olika samhällssektorer borde kunna ge förbättrade möjligheler
att upprätthålla en tillräckligt bred, samlad kompetens inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
försvarssektorns synpunkt särskilt angelägna samverkansområden är
informationsteknologi, nya material, skydd/miljö och räddningstjänst/
katastrofberedskap. Andra lämpliga samverkansområden är t.ex. energi,
havsresursverksamhet, transportområdet och tekniskt-vetenskapliga prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Flygteknisk forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att
främja ulvecklingen av flygtekniken inom landet. Anstalten bedriver härvid
flygteknisk forskning inom områden som aerodynamik, flygmekanik, material- och
struklurforskning samt mät- och simuleringsteknik. Forskning bedrivs inte
enbart inom områden som är viktiga för totalförsvaret utan också inom områden
som är intressanta för samhället i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1983/84 har till anslaget K 2. Flygtekniska
försöksanstalten anvisats 2,5 milj. kr. Härutöver har försöksanstalten för
intäktsfinansierad uppdragsverksamhet beräknal ca 70 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FFA är organiserad i ett kansli, en aerodynamisk
avdelning, en håll-faslhetsavdelning och en teknisk avdelning. Den ligger i
Stockholm och sysselsätter totalt ca 260 personer, av vilka ca 90 har
högskoleutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten
har hittills finansierats antingen direkl från FMV (ca 60%) genom beställning
av projeklbundet arbele samt inom ramen för FMV:s program för icke
objekt-bunden forskning eller från Saab-Scania AB för provnings- och forskningsuppdrag
(ca 15%). Intäkter av uppdrag från beställare utanför försvarssektorn omfattar
ekonomiskt sett ca 25% av försöksanstaltens verksamhel. Delar av lekniska
högskolans i Slockholm flygtekniska ulbiidning är förlagd lill FFA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av bl. a. del ekonomiska läget har FMV nu
aviserat minskningar av beställningarna vid FFA. Samtidigt har Saab-Scania AB
tvingats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlägga en slörre del av sina beslällningar utomlands
bl.a. till följd av atl försöksanstalten numera inle har konkurrenskraftiga
vindtunnelresurser. Av bl.a. dessa anledningar planeras nu en minskning vid FFA
med ca 40 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Forskning för psykologiskt försvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom området psykologiskt försvar förekommer forskning
både vid FOA och vid BN. Gränsdragningen ulreds f.n. gemensamt av de två
myndigheterna. BN:s forskning omfallar ca 900000 kr. årligen och är främsl
inriklad på all undersöka masskommunikation, psykologisk krigföring och
propaganda samt atl genomföra årliga, riksomfattande opinionsundersökningar av
attityder till försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 F</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>redragandens </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verv</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av
ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser alt
successivt utveckla och förändra försvaret så atl del kan anpassas till ändrade
lekniska och poliliska villkor i omväriden. En kompetent och kreativ försvarsforskning
är ett myckel viktigl instrument för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna att
tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och
vetenskapliga utvecklingen samt till alt identifiera behov av och lämna
underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret.
Sveriges alliansfria politik gör atl vi måsle sälla målen högl i dessa
avseenden. Därvid är del särskill angeläget alt skapa en svensk försvarsprofil
och all uppmärksamma sådana områden där ulvecklingen är snabb och kan få
väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt
totalförsvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom behovet av anpassning till ulvecklingen i omvärlden
saml genom sin bredd och förhållandevis slora leknikintensilel kräver
planerings- och beslulsproblemen inom totalförsvaret ett omfattande
forskningsstöd. Försvarsforskningen har därför fått en ur teknisk-vetenskaplig
synvinkel mångfasellerad sammansätining. Där finns också vana och förmåga alt
genomföra tvärvetenskapliga, tillämpade projekt. Karaktäristiskt är därvid den
styrande effekt som sektorns problem har på forskningens inriklning och den
nära samverkan med avnämarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser flera grundläggande motiv för att även
fortsätlningsvis hålla samman huvuddelen av forskningen för totalförsvaret i en
gemensam forskningsorganisation. Genom atl forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar
samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en nödvändig
tvärvetenskaplig samverkan. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan
byggas upp för lillämpningar inom skilda totalförsvars-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och
avnämare kan organiseras. De är viktiga för ömsesidig förståelse och för
anpassningen av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är
det uppenbart alt en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner
inom och ulom landel är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan slutet av 1960-talet har medelstilldelningen till
försvaret framtvingat omprövningar av verksamheten inom många områden. Della
har bl.a. medfört att forskningsinsatserna och investeringarna i utrustning
minskal, trots alt forskningsbehoven inom flertalel områden har ökal. Denna
tendens synes fortsätta. Jag anser det därför allt mera angelägel all ta vara
på möjligheterna till vidgad forskningssamverkan med andra samhällsseklorer.
Jag vill betona all flera forskningsbehov för totalförsvaret sammanfaller med
andra samhällssektorers behov. En utvecklad forskningssamverkan kan dels
underlätta alt upprätthålla den för försvarel erforderliga kompelensen inom
landet, dels leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna och
därmed vara till ökad ömsesidig nytta. I det föregående (avsnitt 2.3) har
angetts ett flertal områden som från försvarsforskningens ulgängspunkler
bedömls särskill väl lämpa sig för samverkan med andra sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad jag här har anfört bör några
forskningsområden<br>
väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. Härvid bör<br>
nyss nämnda förslag inom försvarssektorn beaktas. Den ulökade samver<br>
kan kan ske i forskningens genomförande men bör dessutom i högre grad<br>
än hittills eftersträvas på programnivå. i form av gemensamt finansierade<br>
forskningsprogram mot gemensamma mål. Del bör ankomma på regering<br>
en atl beslula om erforderliga åtgärder så all den önskade samverkan<br>
säkerställs.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfatiningen och inriklningen av forskningen inom
försvarsdepartementels område harjag behandlal i prop. 1983/84: 100 bil. 6 i
anslulning lill mina förslag om inriklningen av del militära försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de prioriterade forskningsområden som angavs i den
av riksdagen antagna forskningspoliiiska propositionen (prop. 1981/82: 106. UbU
37, rskr 397) våren 1982 omfattade sådan forskning som är en förutsättning för
och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling. Den
flygtekniska forskningen har genom sin bredd och höga leknologiska nivå en
belydelsefull roll för utvecklingen av den lekniska och velenskapliga
kompetensen inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskapet för den flygtekniska forskningen har i allt
väsentligt utövats av försvarel, som genom sina olika myndigheter ansvarat för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prakliskl
taget all grundforskning och tillämpad forskning inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom beslut den 10 juni
1982 bemyndigades dåvarande chefen för försvarsdepartemenlel alt tillkalla en
särskild utredare, professor Mårten Landahl, med uppdrag att utreda och lämna
förslag till framtida inriktning av svensk flygteknisk forskning. Utredaren
överiämnade i januari 1983 betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk
forskning - långsiktig inriklning och resursbehov. Enligl betänkandet är
möjligheterna atl fortsättningsvis bedriva flygforskning i samma omfallning
som hittills begränsade av följande orsaker. Försvarel minskar av ekonomiska
skäl sina forskningsuppdrag såväl till flygtekniska försöksanstalten (FFA) som
induslrin. Examinationen av högskoleingenjörer och forskarutbildningen inom
flygtekniken har minskal och en bristsituation har uppkommit som förutses öka.
Investeringar för förnyelse och modernisering av de forsknings- och
försökstekniska resurserna har inte gjorts i önskvärd omfattning eller har
uppskjutits på grund av brist på invesleringsmedel. Befintlig utrustning har
därför inle tillräckliga preslanda. Delta har bl.a. medfört att vissa prov
numera måsle göras utomlands, vilkel i sin tur skapar svårigheter att hålla
lidsplaner samt atl lämna garantier för sekretessskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Utredarens förslag i sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslär ett utökat slöd lill civil flygteknisk forskning genom det av
slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) stödda programmel och med
delfinansiering av industrin. Ett fristående råd bör vidare inrättas för all
bl. a. långsikligl samordna den civila och militära flygtekniska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Belräffande behovel av
långsiktiga investeringar bör enligl utredningen följande åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kunskaps- och
kompetensuppbyggnad omfattande forskarutbildning och vidareutbildning bör
säkerställas. FFA bör ges ökade möjligheler att initiera egen forskning genom alt
försöksanstaltens direkta anslag höjs till 10% av den årliga omslutningen. FFA
bör vidare få bygga upp ell verkskapital för alt kunna möta tillfälliga
nedgångar i beläggningen och kunna genomföra smärre invesleringar. För alt
förbättra de forsknings- och försökstekniska resurserna föreslås att en
superdator, en begagnad transso-nisk vindlunnel eller en annan likvärdig sådan,
en ny läghastighelsvindlun-nel och en ny simulator anskaffas. Vidare föresläs
anskaffning av viss mindre kostnadskrävande utrustning omfattande en
gränsskiktsvindlun-nel, ett akustiklaboratorium och hällfasthetsutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>En sammanfattning av
betänkandet bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna anskaffningen av vindtunnelresurser lillslyrks av samtliga
personalorganisationer, FMV, FFA, lujtjärtsverket och Volvo Flygmolor AB. FOA
och universitets- och högskoleämbetet lar inle slällning i frågan.
Överbefälhavaren, chefen för jlygvapnet och 57(7 bekräftar värdel av en ny
transsonisk vindlunnel men ullalar iveksamhet med hänsyn till de ekonomiska
förulsältningarna för anskaffning. Saab Scania AB bekräftar behovet och
lillslyrker anskaffning under förutsättning atl nu definierade program endast
lill lilen del belaslas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inrällandel av ett
forskningsråd tillstyrks av samlliga remissinstanser ulom FOA och STU som vill
utreda frågan ytterligare. Ceniralorganisa-lionen SACO/SR, överbejälhavaren och
Volvo Flygmotor AB lar inle slällning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I övrigl stöds i alll
väsenlligl ulredarens slutsatser och förslag av samtliga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
remissammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 F</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>redragandens </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verv</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
om svensk flygteknisk forskning ger enligt min mening en bred översikt över den
flygtekniska forskningen i värt land och dess relalion lill omvärlden. Den
flyglekniska forskningen har i huvudsak varil inriklad på att tillgodose
försvarsmaktens behov. Den har bidragit till en hög standard på vår
försvarsmaleriel och har även genom sin tvärvetenskapliga bredd höjt den
leknologiska nivån hos induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all en svensk
flygindustri skall kunna överleva måste basen breddas genom en ökad andel civil
produktion. Den pågående långsiktiga omställningen inom flygindustrin mol en
slörre andel civil och exportinriklad produktion bör därför stödjas genom en
för dess behov anpassad forskningsverksamhet. Jag vill härvid erinra om all
slaten redan har gelt ett betydande stöd lill produklulveckling för den civila
flygverksamheten hos Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Chefen för
industridepartementet kommer vidare i det följande att förorda ett långsiktigt
stöd genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser all
tillgången lill goda beräkningshjälpmedel har stor betydelse för den
flygtekniska forskningens framtid. Jag delar denna uppfattning och vill härvid
erinra om att en beräkningsresurs med en utomordentligt hög kapacitet numera
finns genom den superdator som under höslen 1983 har anskaffats bl.a. med stöd
av statliga medel och som placerats vid Saab-Scania AB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar utredningens
uppfattning om behovel av nya vindtunnelresurser och då närmast av en
transsonisk vindtunnel. Försvarsmaktens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
ekonomiska situation ger emellertid inle ulrymme för någon sådan investering.
För en sådan skulle enligl min mening krävas ett väsentligt ekonomiskt stöd
från intressenter utanför försvarsmakten. Jag har dock kunnat konstatera att
ett sådant ekonomiskt stöd inte kan påräknas. Den stalsfinansiella situationen
kräver vidare en utomordentligt stram utgiftspolitik och medger inte ett
resurstillskott av den omfattning som en inveslering i nya vindlunnlar innebär.
Jag finner därför, efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson och cheferna för
industri- och utbildningsdepartementen, att det inte är möjligl att förorda
anskaffning av vare sig en ny transsonisk vindlunnel eller en ny låghastighetsvindlunnel.
Jag anser alt behovet av vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom
anlitande av utländska vindtunnlar och genom ett ökat samarbele i de
internationella samarbetsorganisationerna för flygteknisk forskning. De
befintliga inhemska vindtunnelresurserna bör utnyttjas så länge det är
tekniskt och ekonomiskt motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
flygtekniska forskningens belydelse för en civil och exportinriklad
flygindustriell produklion har nämnts ovan. Del är emellertid också betydelsefullt
att denna forskning liksom hittills även kan bedrivas inom områden som är
viktiga för totalförsvaret. Verksamhelen vid FFA bör därför även i
fortsättningen inriktas mot kompetens att kunna bidra till svensk
flygindustriell förmåga att ulveckla och tillverka flygplan- och robotsystem
och att medverka i prognoser och bedömningar av den internationella
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att optimera de samlade insalser som görs inom den flygtekniska forskningen bör
enligt min mening verksamheten hos de olika organ som bedriver flygteknisk
forskning samordnas. De begränsade samordningsinsatser som i dag förekommer
sker informelU och utan någon samlad ledning. FMV har styrt militärt inriktade
och bekostade insatser. Civilt inriktade insatser har antingen finansierats
genom STU:s forskningsstöd eller av induslrin själv. För alt bättre samla de
insatser som görs inom den flygtekniska forskningen avser jag föreslå
regeringen all i enlighel med utredningens förslag inrälla ett flygtekniskt råd
med uppgift att bl.a. långsiktigt främja och samordna hela den flygtekniska
forskningen. Rådet bör bestå av företrädare för civila och militära
flygtekniska sektororgan saml för högskolor, FFA och industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
att behålla kontinuiteten och kompetensen hos FFA som central instans för
flygteknisk forskning och provning i Sverige bör ett åriigt anslag om ca 10 %
av FFA:s nuvarande omslutning tilldelas FFA. Jag kommer i annat sammanhang att
lämna förslag lill regeringen om della. Om FFA får ett anslag av denna storlek,
får försöksanstalten större möjligheter till kunskapsutvecklande forskning,
nationellt eller i utökat internationellt samarbete, och till utjämning av
varialioner i den uppdragsfinansierade verksamheten. För att öka
flexibiliteten i FFA:s verksamhet har försöksanstalten getts möjlighet atl av
överskott på uppdragsverksamhelen bygga upp ett kapital för att tillgodose
smärre investeringar. 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt tillgodose den forlsalla rekryteringen av flygingenjörer och forskare har
efter riksdagens beslut med anledning av 1982 års budgetproposition (prop.
1982/83: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 290) ett ökal anlal utbildningsplatser
inrättats under läsåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels
föreslår riksdagen alt godkänna de rikllinjer somjag har förordat för
flygteknisk forskning, dels bereder riksdagen lillfälle alt ta del av vad jag
har anförl om försvarsforskningen saml om samordning mellan forskningen inom
olika samhällsseklorer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flygteknisk
forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid såväl forskningsanstalter och
olika högskoleinstitutioner som vid industrin. En huvuddel av den flyglekniska
forskningen och provningen sker vid flyglekniska försöksanstalten (FFA) som är
den centrala instansen för flygteknisk forskning och provning i Sverige.
Antalet anslällda är ca 260 av vilka ca 90 har akademisk ulbiidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flygtekniken
är en s. k. spetsleknologi som utnyttjar de senaste framstegen frän många
andra teknikområden liksom från grundvetenskaper som matematik, fysik, kemi,
medicin och psykologi. Den representerar således ett brett teknikområde med
anknylning lill många andra samhällsseklorer ulom försvarel och kan endasl
bedrivas i en tekniskt och vetenskapligt högl utvecklad miljö. De höga krav som
flygtekniken släller ulgör en starkt pådrivande kraft för ulvecklingen av den
lekniska och velenskapliga kompetensen i landet. Slöd lill flygteknisk
forskning och ulveckling kan därför förväntas ha en allmänl kompelenshöjande
effekt på den tekniska och velenskapliga nivån i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en tidigare statlig
utredning (Ds Fö 1978:8) Flygindustrikommitténs belänkande, del 1, har
flygteknikens betydelse för andra teknikområden ulanför flygområdel, t.ex. i
form av ulveckling av nya industriprodukter, bedömls. Man fann all denna leknik
var väsenllig och av stor ekonomisk betydelse. En internationell expertgrupp
genomförde under år 1981 på uppdrag av slyrelsen för leknisk utveckling (STU)
en utvärdering av den svenska flygtekniska forskningens velenskapliga kvalilel
(STU information nr 263 - 1981). Gruppen fann att den svenska forskningens
kvalitet i allmänhel var god men pekade på vissa områden som borde förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Forskningens finansiering och omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
flygtekniska forskningen i landet har hittills till största delen finansierats
av försvaret antingen direkl genom försvarels malerielverk (FMV) som
projeklbundet arbele och inom FMV:s program för icke lypbunden forskning eller
indirekt genom beställningar av provning och forskningsuppdrag från Saab-Scania
AB till exempelvis FFA. Den totala volymen på forskning och provning inom ovan
nämnda områden som direkt eller indirekt bekostas av FMV kan uppskattas uppgå
till ca 70 milj. kr. per är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. anslagsfinansieras direkt över statsbudgeten ca 5 %
av FFA:s verksamhel. Ca 75 % av den övriga verksamhelen finansieras genom
uppdrag från andra statliga myndigheter och därmed med resurser som las upp via
slalsbudgelen. Denna ordning med i huvudsak hel inläklsfinansiering genom
exlerna uppdrag har fungeral väl. Ulredningen förordar därför all FFA även i
fortsättningen skall vara en i huvudsak uppdragsfinansierad myndighet. För att
ge FFA ökade möjligheler att bedriva egen forskning föreslås emellertid en
höjning av FFA:s direkta anslag till 10 % av den åriiga omslulningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saab-Scania AB:s egenfinansierade långsiktiga forsknings-
och utvecklingsarbete har en volym på ca 20 milj. kr. per år, varav endast en
mindre del kan hänföras till civilt inriktad forskning. Det av STU stödda
ramprogrammet för civil flygteknisk forskning med en volym för budgetåren
1982/83 och 1983/84 av 5,8 resp. 6,5 milj.kr. svarar för den huvudsakliga
långsiktiga forskningsverksamheten på den civila sidan. Tekniska högskolans
(KTH) egna anslag för forskningen på de flygtekniska områdena uppskattas lill
totalt ca 1,5 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av dessa siffror framgår att del är en avsevärd skillnad
mellan den militärt och den civilt inriktade forsknings- och
provningsverksamheten. Detta är en naturlig följd av att den militärt inriktade
forskningen sedan länge är väl etablerad, medan den civila delen nyligen har
startat. Förhållandet beror också delvis på all de militära problemen är
svårare och mera omfallande. Å andra sidan medför den civilt inriktade
forskningen mänga nya problem av annan karakiär än den militära. Eftersom
Saab-Scania AB:s engagemang i ulveckling av civila flygplan startat relativt
nyligen är det troligt att FoU-insalserna på den civila sidan kommer alt behöva
ökas kraftigl inom den närmasle framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den flyglekniska forskningen för flygtransporlsektorn har
lidigare varil av mycket begränsad omfattning. Delta beror främst på alt
utveckling av civila iransporlflygplan under lång tid inle har förekommil i
Sverige. Transportforskningsdelegalionen (TFD), som har lill uppgift alt svara
för forskningsstödet inom transportsektorn, har endast i ringa ulsträckning
satsat på flygtransporlområdel. STU har finansierat enstaka projekl inom
flygsäkerhelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av STU sedan år 1981 stödda ramprogrammet för civil
flygteknisk forskning är en inledande sådan satsning. För atl svara mot behoven
föreslär utredningen atl detta stöd får en utökad ram och ges en mera permanent
form. Andra salsningar som stöds av STU för näriiggande områden, exempelvis
materialområdet, kan också vara värdefulla för del flygtekniska området. En
ökad samplanering av sådana insatser bör eftersträvas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Forskar- och vidareutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillskottet
av flygtekniska forskare har under det senaste decenniet varil myckel litet.
Sedan millen av 1970-lalet har endast någon enstaka forskare inom
aerodynamikområdet utexaminerats. Tidigare brukade ca två aero-dynamiska
forskare per år examineras från KTH. Den huvudsakliga anledningen till atl
tillskottet har minskat så slarkl har varil osäkerheten rörande flyginduslrins
framlid i Sverige i kombinalion med den därmed sammanhängande otillräckliga
rekryteringen till grundutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den takt med vilken nya forskare
och experter f. n. utbildas inom flyg-teknikområdet är följaktligen helt
otillräcklig för att ersätta avgången på grund av pensionering under denna tid.
Denna bristsituation utgör ett synnerligen allvarligt hot för möjlighelen atl
upprätthålla en fortsatt hög kvalilel och kompetensnivå på den flygtekniska
forskningen och ulvecklingen inom landet. Minsl ett decenniums tillskoll av
högulbildad personal fattas. En mycket kraftig och målmedveten satsning på
forskar- och vidareutbildning fordras för alt lösa detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ökad salsning på
forskarutbildning och vidareutbildning fordrar ökad satsning på forskning av
långsiktig karaktär. Förutom denna forsknings betydelse för den högre
ulbildningen har den ett slort egenvärde. Den är alt betrakta som en nödvändig
inveslering i kunskapsuppbyggnad för alt kunna följa med i den snabba
utvecklingen inom del flygtekniska områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En särskild betydelse har
den långsikliga forskningen för kunskapsutbyte med utlandet. Endasl forskning
av framälsyflande natur och av hög kvalitet har högt värde som internationellt
ulbytesobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
fordras del för alt kunna tillgodogöra sig andras forskningsresultat en hög
kunskapsnivå och kompetens, som endasl egen forskningsverksamhet kan skapa.
Med hänsyn lill de tendenser till ökad restriktivitet i spridningen lill andra
länder även av icke hemliga forskningsresultat som blivit uppenbara på senare
tid, särskilt vad gäller USA, är det av största vikt att inom landet
upprätthålla en egen forskning av hög kvalilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Forskningens ledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
samlad ledning av den flyglekniska forskningen i Sverige har inte funnits
hillills. Det tidigare existerande flygtekniska rådets verksamhet avsåg endast
FFA och dess verksamhet var enbart rådgivande. Ledningen har i slällel skett i
informell och relativt effekliv samverkan mellan de inblandade organen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den till
flygplansutvecklingen objeklbundna forskningen har i huvudsak initierats och
styrts av Saab-Scania AB. Den långsikliga forskningen under FMV:s resp. STU:s
program har utformats i samråd mellan FMV, STU och de grupper vid FFA, KTH och
induslrin där forskningen utförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ledningen av det av STU stödda ramprogram för civil
flygteknisk forskning som påbörjades år 1981 har STU bildat en styrgrupp
sammansatt av experter från FFA, högskolan, FMV, luftfartsverket och från
industrin. Styrningen avser programmets forskningsinriktning och fördelningen
av resurser inom programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den övervägande delen av högskoleforskningen har
flyginduslrins behov varil styrande för valet av problemområden som behandlals.
Härigenom har en nära kontakt mellan högskoleforskarna och induslrin och dess
problem utvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all främja en bällre samordning är del önskvärt alt
finna en lämplig form för en övergripande ledning och samordning av denna typ
av forskning. Della skulle kunna åstadkommas genom bildandel av ett fristående
råd för flygteknisk forskning med någol andra uppgifter än de som del lidigare
flygtekniska rådel hade. Sådana frislående råd finns i flera europeiska
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Forskningens situation och investeringsbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska flyglekniska forskningens nuvarande siiualion
och behov av invesleringar karakläriseras enligl ulredningen av följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i jämförelse med andra länder fåtaliga svenska
forskarna och teknikerna har hittills lyckats väl med all lösa uppkomna
problem. Detta har kunnal åstadkommas lack vare en under flygindustrins
uppbyggnadsskede förutseende politik, som har lett till tidig utbyggnad av goda
experimentella resurser och god utbildning av tekniker och forskare med hög
kompetens. Dessa har också på ett effektivl sätt kunnat utnyttja del hittills
ganska fria kunskapsutbytet med utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins salsning på civil flygutveckling ställer
flygforskningen inför nya och ulökade uppgifter, medan den relativt sett
minskande utvecklings-insatsen på militära flygplan inte i nämnvärd
utsträckning minskar behovel av långsiklig forskning på den mililära sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande personella och materiella resurserna är otillräckliga
förde utvidgade uppgifter som föreligger inom ett antal forskningsområden såsom
numeriska beräkningsmetoder för strömningar och hållfasthet,
gränsskiktsslrömning, aerodynamisk försöksteknik, komposilmaterials
skadetålighel, icke förstörande materialprovningsmetoder, flygmekanik,
aeroelasticilet, flygsystemleknik, propellerteknik och akustik. På grund av
bl.a. den osäkra situation som har rått för flygindustrin under det senaste
decenniet har rekryteringen till del flygtekniska områdel försvårats. I
kombination med otillräckliga satsningar på långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggande
forskningsverksamhet under senare år har detta lett till att nästan en hel
generation högulbildade forskare f. n. saknas. Utbildningsbehovet fram lill är
2000 uppskattas till 50 ä 60 nya forskare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett slort behov av nyinvesteringar i experimentella resurser, särskill
vad gäller del aerodynamiska områdel. Någol väsentligt nytillskott av vindlunnlar
har inte skett sedan år 1966. De befintliga tunnlarna har otillräckliga
preslanda för all tillåta korrekt simulering av fullskaleförhål-landen.
Speciellt giiller detta aerodynamiska egenskaper vid start- och
landningsförhållanden samt vid transsoniska farter. Bristen på vindlunnlar med
tillräckliga preslanda har lell till all alll större del av industrins
vindtunnelprov måsle förläggas ulomlands. Hittills har det inle varil några
slörre svårigheler att finna ledig vindlunnelkapacitel bland utländska tunnlar
med godtagbara preslanda. Ell alltför slort beroende av utlandsprov medför
emellertid svårigheter all hålla pressade tidsplaner för ulvecklings-och
ulprovningsarbete samt för sekrelesskyddel. Minskningen av prov-ningsverksamhel
inom landel leder också lill en ularmning av den inhemska kompetensen på det
experimentella området och försämrade möjligheter lill rekrytering av nya
aerodynamiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket stor och växande del av utvecklings- och konstruktionsarbetet inom den
moderna flygindustrin görs med hjälp av numeriska beräkningar baserade på
komplicerade matematiska modeller. Myckel av det mera långsiktande forsknings-
och utvecklingsarbetet inom flygtekniken ägnas därför åt
beräkningsmetodulveckling. Nödvändigt är härvid all ha lillgång lill goda
beräkningsverklyg i form av avancerade datorer. Genom dess .stora krav pä
omfattande beräkningsunderlag har flygtekniken utgjort en av de starka
pådrivande krafterna för ulvecklingen av datorer för tekniskt-vetenskapliga
beräkningar. Flygtekniken har därför alllid varil snabb atl utnyttja de senasle
framstegen på dalorområdel. Ulredningen har därför bl. a. föreslagil
anskaffning av en superdator.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren
(ÖB) delar i huvudsak de slutsatser som ulredningen presenterar och anser atl
en höjning av kompetensnivån inom den flyglekniska forskningen bör kunna vara
samhällsekonomiskt värdefull. ÖB har i princip inte något att erinra mot den
inriktning och de investeringsobjekt som föreslås. Dessa är dock inte
nödvändiga för att säkerställa utvecklingen av JAS-systemet eller andra
aktuella materielobjekl. ÖB konstaterar emellertid att en förhöjd kompetensnivå
är värdefull även för försvarsmakten. Ambitionen för den flygtekniska
forskningen måste fastläggas av slalsmakterna utan att ytteriigare ekonomiska
resurser från försvarsmakten förutsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för flygvapnet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för flygvapnet (CFV) tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag om
åtgärder för forskning och utveckling. CFV är tveksam om ekonomisk satsning av
denna storieksordning avseende transsoniska vindtunnlar är motiverad i JAS-sammanhang.
Den bör i stället knytas till forsknings- och utvecklingsverksamhet på
betydligt längre sikl. Underlaget vad avser finansieringsprinciperna är för
bristfälligt för ställningslagande nu. Fördelning av medel genom
försvarsmaktens gemensamma huvudprogram är motiverad. Övriga investeringar i
lung utrustning som berör CFV:s verksamhet bejakas i allt väsentligt. CFV är
positiv lill förslaget om ell flyglekniskl råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarels
materielverk (FMV) stöder oreserverat förslaget om en kraftfull och slabil
salsning på långsiktig forskning samt forskar- och vidareutbildning. FMV
tillstyrker förslaget alt inrätta ett råd. FMV finner de av utredningen anförda
investeringsbehoven vara mycket väl motiverade. FMV tillstyrker köp av en begagnad
transsonisk vindtunnel och anför fördelar även för JAS-projektet. FMV anser
vidare att de föreslagna investeringarna kräver en förhållandevis stor
ekonomisk salsning som dock -utspridd över anskaffningstiden - inte betyder
alltför stor åriig koslnad. Behovet av en långsiktig investeringsplan
understryks därför av FMV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
forskningsanstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
forskningsanstalt (FOA) understryker vikten av en långsiklig investeringsplan
för tekniska resurser. FOA betonar också vikten av modern utrustning men tar
inte ställning beträffande vindtunnelanskaffning. Rådsformen är enligt FOA
olämplig för alt la fram beslutsunderlag för den flygtekniska forskningen i
dess helhet. FOA anser att det är mest angeläget att finna och besluta om
formerna för en samlad ledning, planering och finansiering av den flygtekniska
forskningen i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Flygtekniska
försöksanstalten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flygtekniska
försöksanstalten (FFA) delar i huvudsak ulredarens uppfattning om erforderliga
ätgärder. FFA framhåller det dominerade behovet av investeringar i nya
vindtunnlar för atl öka kunskapen om de inhemska projeklen och tillgodose
sekretesskraven. FFA anser att JAS-provningens volym i ny transsonisk
vindtunnel är större än vad utredaren har bedömt. FFA delar inte heller
utredarens uppfattning att en begagnad transsonisk vindlunnel skulle vara en
bättre lösning än en ny. FFA saknar också i utredningen exempel på
konsekvenserna, om förstärkningen av resurserna inte kommer lill stånd. FFA
anser del vara lämpligt att inrätta ell flygtekniskt råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
(LEV) kan i allt väsentligt instämma i utredarens förslag. LFV understryker vad
utredaren har anfört om nödvändigheten av att salsa på kunskaps- och kompetensuppbyggnad
genom prioriterade insatser i forskar- och vidareutbildning. Detta måste anses
som en absolut grundförutsättning för att svensk flygindustri skall kunna nå
långsiktig framgång inom den civila sektorn. LFV anser del utomordentligt
angeläget att de nämnda bristsituationerna snarast blir åtgärdade. LFV
tillstyrker att utredarens förslag om anskaffning av en begagnad transsonisk
tunnel prövas positivt och anser atl goda motiv har angetts. För anskaffning av
en låghastighetsvindlunnel bör ytteriigare studier göras. LFV delar uppfattningen
att del finns behov av ell organ för samordning av såväl flygtekniska
utbildningsfrågor som civilt och militärt finansierad forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) stöder sill remissyttrande på yttranden frän Tekniska
högskolan i Stockholm, universitetet i Uppsala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
högskolan i Luleå. UHÄ framhåller som en viklig utgångspunkl för sina
bedömningar riksdagens beslut i anslulning lill propositionen om forskning m.
m. (prop. 1981/82: 106). Av della följer bl.a. all sektormyndigheterna skall
ha del fulla programansvarel och del finansiella ansvarel för sin FoU
innefattande även långsiklig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov. Den
osäkerhet som under en följd av år rått beträffande den flyglekniska
forskningens framlid har medfört en försvagad beredskap all la emol
kunskapsuppbyggnad inom della område. Ulrymme för investeringar i kunskaps-
och kompensalionsuppbyggnad resp. experimenlell utrustning kan inte skapas
inom anslaget Tekniska fakulteterna i annan mån än med garanterad finansiering
i form av uppdrag. Det flyglekniska rådel bedöms vara ett förnuftigt
arrangemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) anför all slyrelsen har lidigare vid två
lillfällen yttrat sig positivi om anskaffning av en transsonisk vindtunnel.
Detta yttrande omfatlar i första hand forskningens omfattning,
finansieringsfrågor samt ledning. Arbetet med STU:s nya treärsplan för perioden
1984/85 - 1986/87 pågår och STU har ännu inte lagit slutlig slällning lill
sina egna avvägningar eller priorileringar. STU bedömer sig ha små möjligheler
att inom nuvarande anslagsramar tillgodose aktuella medelsbehov för
experimentell ulruslning. STU tillstyrker inte förslagel om inrällandet av ell
råd för flygteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA) anser att svensk flygteknisk forskning och utveckling vid en
internationell jämförelse framstår som mycket koslnadseffektiv. IVA framhåller
att invesleringar i flygteknisk forskning och utveckling får belydelse även
utanför del flygtekniska området. Olika motiv talar vidare starkt för
anskaffning av en transsonisk vindtunnel lill Sverige. Behovel bedöms som stort
och väl moliveral. IVA tillstyrker inrättandet av ett flygtekniskt råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Saab
Scania AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag konstateras i stort sett ligga i linje med Saab Scania AB:s åsikter.
Vikten av lillgång lill välutbildade svenska forskare och tekniker betonas.
Saab Scania AB anser att nästan 10 årskullar flygspecialister och flygforskare
har förlorats. Det finns enligt bolagels bedömning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allt
framgent behov av stora och dyra vindtunnlar som tillåter provning vid höga s.
k. Reynolds-tal. Saab Scania AB tillstyrker anskaffande! av en begagnad
transsonisk vindlunnel under förutsättning att finansieringen av invesleringen
och driften till liten del belaslar nu definierade program. Anskaffning av en
låghastighetstunnel bör uppskjutas. Bolaget tillstyrker bildandet av ett
flygtekniskt råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Volvo
Flygmotor AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Volvo
Flygmolor AB (VFA) anser atl de ålgärder och salsningar som ulredningen har
rekommenderat i stort är motiverade och nödvändiga om svensk flygteknik och
flygindustri skall ha en framlid. VFA påtalar behovel av kompelens även inom
områdena framdrivningssyslem och motorns aerodynamik. Belräffande behovet av en
låghastighetstunnel föreslår VFA undersökning av möjligheterna lill en gemensam
tunnel med Volvo, som avser bygga en sådan för sin bilutprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR anser del angeläget atl svensk flygteknisk forskning inte stagnerar.
Industri, forskningsinstitut och högskolan måsle i samverkan främja långsiklig
kompetensuppbyggnad, teknisk utveckling och internationellt kunskapsutbyte i
den ulsträckning della är möjligl. En prioritering av de insatser som
utredningen föreslår låter sig svårligen göras, eftersom de olika förslagen har
samband med varandra. Svensk flygteknisk forskning kan inte uppträda som
trovärdig part i ett internationellt kunskapsutbyte utan atl själv hålla hög
internationell klass. SACO/SR vill särskilt betona del angelägna i all Sverige
får en transsonisk vindtunnel som kan svara mol kraven på internationell
kvalitet hos svensk civil och mililär flygteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) anser alt det är viktigt alt ta vara på de
utvecklingsmöjligheter som flygindustrin har. LO anser alt industrins satsning
på JAS-systemet tillsammans med utvecklingen på den civila flygplansmarknaden
innebär ett utvecklingsarbete av mycket slor omfattning. Skall della lyckas är
det nödvändigt atl utvecklingsarbetet löds genom bl.a. målinriktad forskning
vid institut, högskolor och industri. Betydande investeringar i nya
experimentanläggningar krävs, samt salsningar för att behålla och
vidareutveckla vår långsiktiga uppbyggnad av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
2 Försvarsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunskaper
och kompetens. LO stödjer därför de förslag som framkommit i ulredningen, såväl
belräffande förstärkning av den flygtekniska ulbildningen och forskningen,
inrättandet av ett fristående råd för flygteknisk forskning som en
resursförstärkning för tung utrustning. Det senare dock utan alt ta slällning
till angelägenhetsgraderingen av invesleringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statsanställdas
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsanställdas
förbund (SF) anser det angeläget atl, sedan beslut om flygplan JAS har fattats,
åtgärder vidtas inom den flygtekniska forskningens ram i syfte all säkerställa
att JAS-projektet kan fullföljas inom givna ramar liksom atl de civila
flygplanssalsningarna underiättas. De av flyg-forskningsulredningen föreslagna
ålgärderna utgör mol denna bakgrund en lämplig grund. SF kan därför ställa sig
bakom de åtgärder ulredningen föreslår. Förbundet finner det ändamålsenligt atl
inrätta ett frislående råd. Likaså anser SF att de av utredningen föreslagna
invesleringarna är motiverade. SF anser det angeläget att regeringen fattar
ett snabbt beslut om en transsonisk vindtunnel och att det därvid bör finnas
flera intressenter än försvaret, varvid en väsentlig del av kostnaderna inte
bör belasta försvarsramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
Centralorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den förnyelse och utveckling av Sveriges induslri som behövs och
den salsning på FoU som därvid krävs stödjer Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) utredningens förslag om en resursförsiärkning till vissa områden
(kunskaps- och kompetensuppbyggnad, tung utrustning som superdator, vindtunnlar
och en ny flygsimulator samt viss lättare ulruslning) utan atl för den skull la
ställning lill enskildheterna i förslagen. TCO tillstyrker också inrättandet av
ell råd för flygteknisk forskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 2 Försvarsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskningen inom
försvarssekiorn ...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande inriktning ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försvarsforskningens
omfattning ................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gemensam försvarsforskning
(försvarets forskningsanstalt) ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Flygteknisk forskning .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning för psykologiskt
försvar .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Den flygtekniska
forskningens långsiktiga inriktning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ulredarens förslag i
sammanfattning ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.1 Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flygteknisk
forskning - långsiktig inriktning och resursbe<br>
hov ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.2 Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk<br>
flygteknisk forskning - långsiktig inriklning och resursbe<br>
hov ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under ett halvt sekel har i Sverige bedrivits ell
målmedvetet och brett socialpolitiskt reformarbete, som tilldragit sig slort
internationellt inlresse även ur forsknings- och ulvärderingssynvinkd. Det är
uppenbart atl det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i
skilda hänseenden vid utformningen av socialpolitiken. Sludier har bedrivils av
effekterna av de politiska åtgärderna inom arbetsmarknaden, socialförsäkringssystemet,
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmärkande exempel på viktiga
sludier ulgör den forskning som bedrivs vid institutei för social forskning
(SOFI) vid universilelel i Stockholm och del forsknings-och ulvecklingsarbete
(FoU) som bedrivits och bedrivs i anslulning lill låginkomslutredningen och
slalisliska centralbyråns levnadsnivåundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lider med svåra ekonomiska påfrestningar är det viktigt
all ta fram ny kunskap av belydelse för den lekniska ulvecklingen. Del är
emellertid lika viktigl att ta fram ny kunskap av betydelse för
arbetsmarknads-, social-och hälsopolitiska ålgärder i syfle alt bygga upp en
handlingsberedskap för att kunna hantera nya problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaderna mellan olika grupper är forlfarande stora i
samhällel då det gäller välfärd och hälsa och de kan riskera alt skärpas i en
kärv samhällsekonomi, vilkel de svenska levnadsnivåundersökningarna tyder pä.
Det saknas dock alltjämt tillräckligt pålitliga underlag för generella
bedömningar av socialpolitiska insalser. Teori och metodik behöver ulvecklas
bl.a. för att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad avser ohälsa och
tidig död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar på en rad
områden inom den sociala sekiorn. Vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl
kroppssjukvård som psykiatrisk sjukvård påverkas därav liksom även efterfrågan
på samhällels resurser inom socialtjänsten och del ekonomiska trygghetssystemet.
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I Riksdagen
1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All belysa de individuella och sociala konsekvenserna av
ulvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kampen
mol alkoholmissbruk och bruk av beroendeframkallande medel har forskningen
främsl inriktats mot atl behandla missbrukare, vilket är viktigl. Det är
emellertid också viktigl all även de bakomliggande orsakerna kan angripas.
FoU-verksamhel inom della område gäller såväl långsikliga förändringar av
grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder som kan ge effekt även
på kort sikt. Forskning om ungdomsarbetslöshet, barns och ungdomars
levnadsmiljö och uppväxtvillkor, prosli-, tution. kvinno- och barnmisshandel
saml samlevnadsfrågor är därvid angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den övervägande delen av den socialpolitiskt relevanta
forskningen finansieras via fakulletsanslag och forskningsråd utanför
socialdepartementets ansvarsområde. Det gäller i hög grad även de under
departementet lydande cenlrala myndighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen (SoS) skall, med undantag för forskning
inom läkemedelskontrollen, inte själv bedriva forskning. Styrelsen skall dock
ta initiativ till FoU och försöksverksamhel inom sitt ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens miljömedicinska laboratorium (SML). som har SoS
som chefsmyndighel, har ansvar för långsiktig forskning inom sitt
ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) skall
bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer, riskgrupper och
riskreaktioner inom allmän social miljö, arbetsmiljö och vårdmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) skall bl.a.
bedriva velenskaplig forskning för alt få kunskap om hur epidemiska sjukdomar
bäsl bekämpas. SBL bedriver forskning inom epidemiologisk övervakning och
diagnoslik. mikrobiologisk och immunologisk diagnostik samt produktion av
vacciner. SBL har en ledande forskningsposilion i fråga om bl.a. vaccin mot
polio, liksom ulveckling av reagens och diagnostiska metoder på viktiga
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket (RFV) har ingel instruktionsmässigl
åliggande all bedriva egen forskning. Verket driver dock viss FoU inom sin egen
organisation, ofta i samverkan med högskoleinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ovannämnda myndigheterna saknar särskild FoU-budget.
Den forskning som bedrivs finansieras dels över myndighetsanslagen, dels genom
externa anslag. Ett undantag ulgör SBL som finansierar huvuddelen av
forskningskoslnaderna med inkomsler från diagnoslik och preparalför-sörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom socialdepartementet finns delegationen för social
forskning (DSF). Delegationen har bl.a. till uppgift atl initiera och stimulera
FoU inom socialsektorn. Den är beredningsorgan lill regeringen då det gäller
att ge bidrag från deparlemenlels anslag för FoU och försöksverksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagei
under socialdepariemenleis huvudlilel för forsknings- och utvecklingsarbete
saml försöksverksamhel uppgår budgelårel 1983/84 till 26,8 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt beslut med anledning av 1982 ärs forskningsproposition (prop. 1981/82:106,
UbU 37, rskr 397) prioriterade riksdagen bl.a. forskning om tekniksamhällets
förändring och förutsättningar samt forskning rörande den offenlliga
verksamhelen, dess slyrning, ekonomi och förändring. Här finns del skäl atl
betona forskningsinsatserna rörande de sociala konsekvenserna av utvecklingen
inom arbelslivet samt forskning inom socialförsäkringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den snabba
samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reformverksamhet har skapal
ell slort behov av informalion om socialförsäkringens verkningar och
fördelningspoliliska belydelse. Del trängda ekonomiska läge som landel
befinner sig i och den strukturella omvandling som näringslivet genomgår har
betydande konsekvenser för arbetsmarknaden och har inte minskat behovet av
denna forskning. Tvärtom ökar behovet av kunskaper om verkningarna av olika
inslag i del sociala trygghetssystemet samtidigt som finansieringsfrågor och
olika åtgärder inom socialförsäkringen skjuls i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
SOFI pägår ett jämförande projekt som studerar socialpolitikens Ulveckling i 18
OECD-länder under perioden 19.30-1980. Della projekt omfattar i sina centrala
delar en analys av socialförsäkringssystemens ulformning och förändringar. Inom
projektet pågår också ulveckling av socialpolitisk teori, särskilt rörande
förhällandet mellan marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på
medborgarnas försörjningsproblem. Detta projekt kommer alt kunna utgöra en god
grund för fortsatt arbete. Chefen för socialdeparlemenlel avser dätför alt
föreslå regeringen atl ge delegationen för social forskning i uppdrag att
arbeta vidare utifrån detia projekl för all förstärka den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden rörande socialpolitiska frågor. I denna fråga har samråd
skett med chefen för Ulbildningsdeparlemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del som anförts om
socialpolilisk forskning i slort gäller ocksä lill stor del Ulvecklingen inom
socialtjänst, hälsoskydd och hälso-och sjukvård i den nya lagstiftningens anda
där bl.a. förebyggande åtgärder och viklen av lidiga värdinsalser belönas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sociala behandlingsarbeiet saknar i länga stycken teoribildning som stöd för
förståelse och bearbelning av cenlrala problemområden och frågeställningar. På
fäliel saknas FoU-tradition och ofta tillräcklig insikt om teorins betydelse
som grund för utveckling av praktiken. Man är vidare ovan vid erfarenhelsåtertoring
och uivärdering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om forskningen inom skilda disciJDliner vid
universilel och högskolor är grunden för långsiktig kunskapsuppbyggnad kan den
inte ensam föra utvecklingen framåt inom socialtjänsten. Därtill krävs även en
väl utvecklad fältanknuten FoU som bl.a. inriklas mol all la fram och
dokumentera den "dolda kunskap" som växer fram hos engagerade och
eriärna fältarbetare i socialt behandlingsarbete, barn- och äldreomsorg etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måsle emellertid finnas en balans mellan den generella
och den siluaiionsbundna, prakliska kunskapen. Kravet pä medveten avgränsning
är inte en fråga om alt bara söka enkla orsaksförklaringar och anvisningar för
del prakliska handlandet. Det handlar naturligtvis ocksä om att skaffa sig
kunskap för all se och förslå problem i ett vidare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete har
traditionellt inriktats på problem, dvs. på att finna kunskap för all förebygga
eller bekämpa sjukdom och missförhållanden av skilda slag. En sådan
problem-orienterad FoU är även nödvändig för socialtjänsten men borde komplelleras
med en ansats, som syftar lill alt söka identifiera sådana faktorer som främjar
en gynnsam ulveckling i miljön och hos grupper och individer. Därvid är av
speciellt intresse alt utifrån sociala och medicinska utgångspunkter analysera
förulsällningar för öppna vårdformer och en samhällsplanering exempelvis vad
avser bostadsförsörjning och närmiljö som är explicit inriklad på all reducera
negativa konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnel socialt arbele inom socionomutbildningen är avsell
alt bilda grund för såväl yrkesverksamhet pä det sociala området som för
forskarutbildning. Del är inle minst viktigt all forskningen vid
insfitutionerna för socialt arbele beaktar de problem som möter socialarbetaren
i del prakliska arbetet och all FoU och utbildning knyts fastare samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den syn som ovan redovisats på den socialpolitiska
forskningen samt mera specifikt FoU inom ämnel socialt arbete som grund för
ulvecklingen inom socialtjänsten i den nya lagstiftningens anda gäller i
tillämpliga delar i ett hälsopolitiskl perspekliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdslagen saml hälsoskyddslagen ger de
förebyggande insatserna större tyngd än tidigare lagsliflning. I en offensiv
folkhälsopolitik ingår bl.a. atl öka kunskaperna om den fysiska och
psykosociala miljöns inverkan pä hälsa och välbefinnande. I del förebyggande
arbetet gäller det all påverka dåliga miljöer och andra orsaker lill fysiska
och psykiska lidanden samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällsseklorer
som arbetsliv, boende, frilid, skola och trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är därför angelägel all konsolidera tillgänglig
kompelens inom det miljömedicinska fältet, bl.a. hos sektorsorgan som slalens
miljömedicinska laboralorium och inslitulet för psykosocial miljömedicin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även inom primärvårdsområdei behöver forskningen breddas
och fördjupas. Framför alll gäller detta arbetsmetodiken som ännu är svagt utvecklad
då del gäller ansvar för befolkningens hälsa inom betjäningsområ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del
saml förebyggande insalser. En forskning med utgångspunkl i de problem som
möter inom primärvården är också angelägen som grund för utbildningen av
personal inom primärvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl.a. gäller della den
praktiskt viktiga forskning som bedrivs främst vid universiteten i Lund och
Uppsala inom ramen för allmänmedicin. Slöd för denna forskning bör även i
fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som
delegationen för social forskning beroende på projektens innehåll och
inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen
med särskild inriklning på förebyggande insalser i vid bemärkelse är del
vikligl med utprövade och pålitliga analys- och planeringsmetoder. Även här
behövs insatser från högskolorna för utveckling av användbara FoU-meloder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det tidigare anförda framgår atl på ett flertal områden inom socialdepartementets
ansvarsområde betonas den långsikliga kunskapsuppbyggnaden och
forskarkompetensen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 1984 års
budgetproposition har särskilda medel inte kunnal avsättas för dessa ändamål.
Del har varit nödvändigt att i slället föreslå atl SML, IPM och SBL fär
förstärkningar med sammanlagt 5 milj. kr. för vetenskaplig utrustning enligt
nedanstående. Avsiklen är alt under de två följande budgetåren föreslå atl
anslaget under socialdepartementets huvudlilel för forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhel tillförs dessa medel för den längsikliga
kunskapsuppbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
miljömedicinska laboratorium (SML)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till atl hälsopolitiken i alll högre grad måsle inriklas på alt
påverka livsmiljön är miljömedicinsk forskning viklig för all få underiag för
skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
laboratoriets forskningsprogram anserjag att den markering som görs av
forskning kring inomhusklimatet i bl.a. bosläder, skolor och daghem, är av
särskill inlresse. Detsamma gäller epidemiologiska bevakningssyslem, metoder
för all sludera besvärsreaklioner i befolkningen och forskning med speciell
inriklning på riskanalyser. För riskanalyser som år en av SML:s huvuduppgifter
och en viktig samhällsangelägenhet är toxikologisk forskning i vid bemärkelse
av fundamental belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
kemiska ämnen är stort och toxikologiska undersökningar för att få fram
kunskapsunderlag för en praktisk fungerande produktkontroll är av stor
betydelse. Flera av de problem som bl.a. primärkommunernas miljö-och
hälsoskyddsnämnder, landsting och länsstyrelser nu försöker angripa, exempelvis
vad gäller besvärsreaktioner hos befolkningen på olika miljöfaktorer, kräver
forskningsinsatser inom såväl det toxikologiska som det allmänhygieniska
områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för all SML skall kunna vidmakthålla sin
kompetens på längre sikl är atl laboratoriet kan bedriva aktiv forskning med
modern leknik. Bristen på ulruslning är f.n. en i viss utsträckning hämmande
faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1984 års budgetproposition har därför under femte
huvudtiteln anslaget H 1 Statens miljömedicinska laboralorium för budgelåret
1984/85 beräknats vissa medel för inköp av atomabsorptionsutruslning saml för
alt ersätta delar av befintlig utrustning för fältstudier med sammanlagt 1.7
miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den socialpolitiska lagstiftningen framhålls viklen av
en helhetssyn vid analys av miljö- och hälsoproblem. lPM:s forskning har genom
sin kombinalion av både medicinsk, social och beteendevetenskaplig kompetens
förutsättningar för en effektiv problemanalys. Jag anser det vikligl atl del i
forskningsprojekten ingår en del där olika åtgärder praktiskt prövas och
utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom SML har institutet sedan länge behövt förslärka sin
utrustning för atl mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala
påfrestningar. I 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln
anslaget H2 Statens instilul för psykosocial miljömedicin för budgelårel
1984/85 beräknats 300000kr för inköp av en laboraloriedator samt utrustning för
helautomatisk blodprovstagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen avser atl under våren 1984 lägga fram en
proposition om SBL:s framlida verksamhet och organisation. Utrymmet för alt
finansiera forskning har under senare år minskat lill följd av all den
diagnostiska verksamheten vid SBL fåll mindre omfallning. Forskningen kan
därför förväntas komma atl i slörre grad än hittills bli beroende av
projektanslag från forskningsråd och andra externa finansiärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de uppgifter som SBL ålagts bedrivs vid SBL
forskning som skulle kunna ulvecklas lill kommersielll inlressanla produkler
inom det bio-tekniska området. Ell forskningsområde som bl.a. från denna
ulgångspunkl är intressant är kolhydrat-kemisk forskning för utveckling av
diagnostiska meloder för bl.a. urin-, tarm- och luftvägsinfektioner samt för
framslällning av effektiva och ofarliga vacciner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För SBL är kommersiellt inriktad diagnostisk forskning ett
relativt nytt område. När del gäller vaccinproduklionen har forskningen
koncentrerats på all förbäitra befintliga vacciner. Socialdepartementet har mol
bakgrund av att utredningar pågått om SBL:s framtida verksamhet inte varit
beredd att la ställning lill sådana salsningar. Jag anser emellertid atl det är
angelä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>get atl forskning med inriktning på all utvcckki nya
produkter kan fortsätta. Jag avser därför att i den kommande SBL-proposilionen
föreslå atl 3 milj.kr. beräknas för budgelåret 1984/85 att användas i första
hand för inköp av vetenskaplig utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för
forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1984 års budgetproposition har ulföriigt redovisats den
forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den inilialivverksamhet
delegationen för social forskning bedriver inom fiir socialpolitiken angelägna
områden samt redovisats synen på eifordcrliga initiativ och
förstärkningsål-gärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en särskild skrivelse till riksdagen (1983/84:1</span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har chefen för socialdepartementet
redovisat sin syn på FoU inom barnomsorgsområdet. De redovisningar som
bifogades regeringsskrivelsen bör kunna tjäna som underlag för djupare
analyser vad giiller t.ex. tyngdpunkten i denna forskning, dess innehåll och
förläggning. Rcdovisningiirna bör också kunna medverka lill utvecklingen av det
programarbete på det biirn- och familjepolitiska områdel som delegationen för
social forskning påbörjat i samarbele med barn- och ungdomsdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts 1.2milj.kr, för
att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnel socialt arbete, den
barn-och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpolilisk
inriklning. hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskl och samhällsvetenskapligt
perspekliv. epidemiologisk forskning samt forskning i anslutning till Vindelns
hälsocentrum (universitetet i Umeå).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom samlliga ovan nämnda områden finns brist på
kompetenta forskare, liksom på handledare. Åtgärderna bör därför företrädesvis
ägnas forskarrekrytering och förstärkning av universitetens kompetens som
grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för social forskning har under budgelåret
1983/84 utlyst ell antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena.
Syftet är att bereda forskare på nivån efter doktorsexamen, men även lägre
nivåer, möjlighel atl under högst sex år odelat få iigna sig ål
forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än en gäng skall framhållas betydelsen av alt fortsätta på
den väg delegationen för social forskning slagit in på. nämligen atl avsätta en
del av sin budgel för forskar- och forskarrekryteringsljänster med syftet all
bl.a. slärka forskar- och handledarkompetensen för sektorns FoU. Della är
viktigt icke minsl därför atl del utvecklingsarbete och den försöksverksamhel
som bedrivs inom kommuner och landsting måsle baseras på tillförlitliga
metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 3 Socialdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändringsarbete
kan leda lill felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare
som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste
gälla även praktiskt orienterade studier. Det är också rimligt att det arbete
som initiativgrupperna inom delegationen för social forskning nu bedriver skall
resultera i programunderiag för mer långsiktiga salsningar på angelägna områden
inom välfärds- och hälsopolitiken innefattande även ekonomiska inslag i del
sociala trygghetssystemet. Som delegationen lidigare framhållit är del också
viktigl atl man inom vissa forskningsområden där den internationella
kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell
samverkan. Delegalionen har särskilt nämnl barn- och ungdomsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslagei Forsknings- och
ulvecklingsarbeie saml försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 beräknals till
27417000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
godkänna de allmänna rikllinjer för forskningen inom socialdepartementets
verksamhetsområde somjag har angett i det föregående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledning
........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden ............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
miljömedicinska laboralorium ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
instilul för psykosocial miljömedicin ............ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboralorium ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk<br>
samhet ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemslällan
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Boström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras
forskning och ulveckling (FoU) med inriktning på transporter, geoteknik,
meleorologi och hydrologi saml telekommunikationer. En korl-lältad redovisning
av forskningsverksamheten vid departementets samtliga myndigheler bör fogas
till prolokollel i delta ärende som bilaga 4.1.1 detta sammanhang kommer
transporlforskningen att närmare behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningen
omfatlar forskning om transporterna av personer och gods, transportmedel,
transportleder och andra anläggningar, trafikanter och trafikmiljö. Även
forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till,
iransportekonomiska frågor liksom sambandet mellan transportsektorn och
samhällel i övrigl ingår. Vidare omfattas forskning om metoder för trafik- och
transportplanering. Transportforskningsområ-det är sålunda myckel
vittomfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Många olika organ är
delakliga i den svenska transporlforskningen. Statlig iransporlforskning
initieras i dag av dels forskningssiödjande myndigheler såsom
iransporllbrskningsdelegalionen (TFD), kolleklivlrafikbe-redningen (KTB),
slyrelsen för leknisk utveckling (STU), och slalens råd för byggnadsforskning
(BFR), dels förvaltningsmyndigheter med ansvar för en viss del av
transportsektorn, vilka anlingen ulför egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag
till olika forskningsbedrivande organ. Exempel på sådana myndigheler är
vägverket, trafiksäkerhelsverket, transporlrådet, SJ, sjöfarlsverkel och
luftfartsverket. Exempel pä FoU-bedrivande organ är, förutom högskolan, slalens
väg- och trafikinslitut (VTI), flygtekniska försöksanstalten (FFA) och
marintekniska insliiuiet (SSPA). Forskningsorganen finansierar sin verksamhet
med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
Slalligt finansierade transporlforskningen koslar cirka 130 milj. kr. per är.
Härulöver läggs myckel slora summor ned på FoU inom framför </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
107. Bilaga 4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allt
bil- och flygindustrin, skepps- och varvsindustrin saml slörre transportföretag.
Den lotala omfallningen av denna verksamhel är inle möjlig alt ange men torde
uppgå till ett belopp av flera miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slatliga forskningsmedlen budgetåret 1981/82 fördelade sig på vägtrafik med
56procenl, på järnvägstrafik med löprocent, pä sjötrafik med 9 procent, på
luftfart med 4 procent och på gemensamma områden med 15 procenl. Den forskning
som utförs på sjö- och luftfarlsområdena och på för iransporlgrenarna
gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de
forskningsstödjande myndighelerna. Vägtrafikforskningen stöds till stor del av
vägverket och VTI. Järnvägsforskningen finansieras nästan i sin helhel av SJ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Drygt
hälften av den slatliga transporlforskningen budgetåret 1981/82 utfördes vid
statliga forskningsinstitut, främst vid VTI. Högskolan svarade för endasl 10
procent av medelstilldelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viklig utgångspunkt för trafikpolitiken är att transportsektorn skall kunna
medverka till alt olika samhälleliga mål uppnås. För detta krävs en
transportseklor med snabb teknisk och funktionell ulveckling. Della understryker
all transportforskningsfrägorna är av klart trafikpolitiskt inlresse och måste
ses som ett viktigl medel att nå olika samhälleliga mål. Härlill kommer all en
målmedveten salsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn är av fundamental belydelse för utvecklingen av svenskt
näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och ulvecklingsarbete är således av största belydelse för att underbygga och
följa upp trafikpolitiska beslut, att klarlägga de förhållanden som påverkar
transportsektorns utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder, all förbättra
effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person-som godstransporter
och därmed sänka kostnaderna och förbättra förelagens lönsamhet, all förbäitra
standarden i persontransporlsystemet,-särskill beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
kollektiva trafiken, att förbällra trafikmiljön och trafiksäkerheten, att
förbällra energihushållningen inom transportsystemet, att ulveckla meloder för
trafikplanering och prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transporlforskningens
övergripande uppgift är att inhämla och utveckla kunskaperna om transportsystemet
för all få en bällre handlingsberedskap och framförhållning i de olika
intressenternas långsikliga planering och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>invesleringar samt ett bättre beslutsunderlag för
verksamhelen även pä kort sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del trafik- och fordonstekniska utvecklingsarbetet har som
övergripande mål atl utveckla säkra och effektiva syslem och utrustningar inom
trafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transporlforskningskommittén. som tillsattes i februari
1980, hade till uppgift att göra en översyn av forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom transportområdet. Kommittén avlämnade i juni 1981
betänkandet (Ds K 1981:5) Transportforskning - Organisation och Samverkan. I
proposition 1981/82:100, bilaga 9, redovisades en sammanfattning av kommitténs
förslag samt en sammanslällning av remissyttrandena över betänkandet. I samma
proposition redovisade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sina
allmänna ställningstaganden till kommilténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikutskottet framförde (TU 1981/82:23) som sin mening
atl del fordras en väl fungerande samordning och ett sammanhållel och
målinriktat program för atl forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna
bedrivas ralionelll. Ytterligare överväganden av fransportforskningskommitténs
förslag och remissyttranden över delta borde enligl ulskottel göras och ett
förslag till en effektivare transportforskningsorganisalion föreläggas riksdagen.
Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även riksrevisionsverket har i ett revisionsprojekt. Den
stadiga transporlforskningen - inriktning och utförande, gett sin syn på hur
transporlforskningen bör inriklas och utformas för all nå en ökad
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande all redovisa hur
transporlforskningen enligl min mening bör samordnas och göras mer målinriklad.
Den närmare utformningen av organisation, samarbets- och verksamhetsformer m.
m. för de berörda statliga forskningsstödjande och forskningsbedrivande organen
ankommer det pä regeringen och myndigheterna att besluta om. Med hänsyn till
riksdagens uttalande kommer jag dock som bakgrund till mina förslag atl
relativt ingående redovisa de riktlinjer som enligt min bedömning bör ligga
till grund för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur Iransporlforskningen bör bedrivas och organiseras är i
hög grad beroende av vilka krav som ställs på forskningen. De huvudsakliga krav
som enligl min mening bör ställas gäller samordning av resursinsatser,
forskningens inriktning, forskningens kvalitet och forskningsresultatens
användbarhet. Dessa krav utgör utgångspunkt för min fortsatta framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska
högskola</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis beröra den särskilda
Irafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola, knulen lill
institutionen för Irafiksäker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>het.
Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsdepartementet har
AB Volvo under en längre lid finansierat professuren och vissa baskostnader för
verksamhelen. Budgetåret 1983/84 ulgör AB Volvos bidrag 300000 kr. I övrigt
finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000
kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen
den Ijuli 1984. Verksamheten i sin helhel avses fr.o.m. budgelåret 1984/85
finansieras över åttonde huvudtiteln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Samordnad transportforskning 3,1 Ny myndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt transporlforskningen skall kunna leva upp lill de målsättningar somjag nyss
redovisade måsle de relativt små och splittrade resurser som finns i dag
samordnas bättre. Genom en bällre samordning och problem-orientering och genom
atl skapa en balans mellan kunskapsuppbyggande och tillämpad forskning kan
Iransporlforskningen förväntas bli mer effektiv. Som ell naturligt led i en
bättre samordning av forskningen föreslår jag atl kollektivtrafikberedningen
(KTB) och transportforskningsdelegalionen (TFD) sammanförs lill en ny myndighet
- transporlforskningsberedningen (TFB). Delta överensstämmer också med
transportforskningskommitléns förslag. En redovisning av TFD:s och KTB:s
verksamheter lämnas i den underbilaga som skall fogas lill protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
ledamöter bör utses av regeringen. Beredningen bör bestå av represenlanler för
avnämare, forskningsorgan och Irafik- och transportmyndigheter. Det ankommer
på regeringen atl bestämma anlalel ledamöler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TFD:s
nuvarande expertnämnder för teknik, ekonomi och trafiksäkerhet bör ersättas av
programgrupper. Exempel på områden för vilka särskilda programgrupper kan
inrättas är persontransporter, godslransporler saml trafiksäkerhet och
trafikmiljö. Genom en sådan slruklur kan de flesta FoU-frågor på ett enkelt
sätt fördelas på programgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programgrupperna
bör sammansättas av personer med slor sakkunskap inom verksamhetsområdet. I programgrupp,
vars område berör andra myndigheter, bör dessa vara representerade. Antalet
ledamöter kan variera beroende på FoU-områdels storlek och komplexitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
beredningen bör finnas ett kansli som leds av en chef. förslagsvis benämnd
forskningschef. Jag föreslär att för denne inrättas en ordinarie tjänst med
beteckningen p. Härulöver bör TFD:s och KTB:s nuvarande kansliresurser i sin
helhet - för närvarande tolv personer - överflyttas lill den nya myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KTB:s
verksamhet finansieras dels över reservationsanslaget I 16. dels</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över kommunikalionsdeparlemenlets kommilléanslag. dels
över ett särskilt reservationsanslag av engångskaraktär (1 19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel på anslaget 1 16 används för alt genoiriföra olika
demonstrationsförsök m. m. 1 prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan
på särskild proposition om forskning, för budgetåret 1984/85 ett
reservationsanslag (I 16) på 3 489000 kr. Anslaget har pris-och löneomräknats
lill 3629000 kr. Jag föreslår alt regeringen återkallar förslaget i prop.
1983/84:100 och beslular alt 3 629000 kr. slälls lill TFB:s förfogande. Jag
föreslår vidare att eventuell reservation på anslaget
Kollektivtrafikberedningen (116) överförs den Ijuli 1984 lill del nya anslag
som jag kommer att föreslå i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för kanslipersonalens löner och resor, ledamöternas
arvoden m.m. har inräknats i departementets kommilléanslag. Dessa medel har i
prop. I98.V84:I00 beräknats lill 1.5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag
föreslår, med ändring av prop. 1983/84:100. att departementets kommittéanslag
för budgetåret 1984/85 minskas med 1.5 milj. kr., som bör tillgodoföras den
nya myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1982/83 beviljades KTB ett
reservationsanslag till Åtgärder för att främja investeringar och
utvecklingsarbete i kollektivtrafiken (119) på 40 milj.kr. för atl bidra lill
merkostnaderna för invesleringar i främst ny teknik inom
kolleklivlrafikområdet. Dessa medel har ännu inle helt förbrukats. Jag föreslår
alt resterande medel pä anslaget får disponeras av TFB fr.o.m. den Ijuli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på
särskild proposition om forskning, för budgelårel 1984/85 ett
reservationsanslag (115) på 18418000 kr. för Iransporlforskningsdelegationen.
Efler pris- och löneomräkning och överföring av medel till åttonde huvudtiteln
har anslaget beräknals till 18482000 kr. Jag föreslår atl regeringen återkallar
förslagel i prop. 198,3/84:100 och beslutar att 18482000 kr. ställs till TFB:s
förfogande. Jag föreslår också atl eventuell reservation på anslaget
Transportforsk-ningsdelegationen (I 15) vid utgången av budgetåret 1983/84
överförs till det nya anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl lill den nya myndigheten därtitöver
anslås I milj. kr. för i huvudsak långsiklig kunskapsuppbyggande forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget föreslår jag således alt TFB anvisas ett
reservationsanslag för budgetåret 1984/85 på (36290004-1
."iOOOOO-t-19482000) 24611000 kr. Anslaget benämns 115.
Transportforskningsberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sammanlagna behovel av förvaltningsmedel beräknarjag
till ca 4,2 milj.kr. TFD:s lokalkostnader har beräknats lill 121000 kr.
Lokalerna är dimensionerade för enbart TFD:segen personal, varför
sammanslagningen kommer atl kräva andra lokaler lill förmodligen högre
kostnader. Arbetet i den organisationskommitté somjag föreslår i det följande
kan komma all ge anledning till en annan fördelning inom anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I programmet Energianvändning för transporter och
samfärdsel har TFD programansvar för delprogrammet Åtgärderi transportsystemet.
Program-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 4
Kommunikationsdepartementet 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansvaret bör överföras lill TFB. Medel som anvisas över
tolfte huvudtiteln för delprogrammel Energiforskning - Åtgärder i
Iransporlsyslemel skall fr. o. m. budgetåret 1984/85 föras till TFB. Eventuell
reservation pä anslaget vid utgången av budgetåret 1984/85 överförs lill TFB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TFD:s och
KTB:s anslag har beräknals för varje budgelår. Verksamhetsplaneringen för TFB
bör enligt min mening utsträckas till all omfatta tre budgetår. Härigenom
åsladkoms en anpassning lill den planeringsperiod som gäller för STU, BFR och
andra forskningsstödjande myndigheter. Den samordning med främsl andra
forskningsstödjande myndigheler som jag kommer all beröra i det följande förutsätter
ätt myndigheterna har sammanfallande planeringsperioder. TFB ges dessulom
möjligheter atl leva upp till statsmakternas intentioner om ökad satsning på
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFB:s verksamhetsplanering bör sålunda omfalla budgetåren
1984/85 — 1986/87. Jag föreslår atl TFB medges alt meddela beslut om stöd lill
transportforskning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12 milj.
kr. resp. 8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förslår vidare alt den nya myndigheten inrällas den
Ijuli 1984 och all TFD och KTB därvid upphör. Den parlamenlariska beredningen
för kol-lektivirafikfrågor bör behållas som en "programgrupp" under
en övergångstid för all fullfölja arbelel med pågående projekt och uppnå en
tidsmässig samordning med TFB:s fördelning av forskningsmedel. Del bör ankomma
på regeringen atl bestämma närmare hur den nya myndigheten skall vara
organiserad och anpassa organisationen och arbetsformerna till förändringar i
förulsältningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl olika adminislraliva och organisatoriska frågor
skall hinna bli lösta i lid avser jag atl sä snart som möjligl föreslå
regeringen alt bemyndiga mig atl tillkalla en organisationskommitté för dessa
uppgifter. Kommittén bör även behandla avgränsningsfrågor gentemot andra
forskningsstödjande organ - främst STU och BFR.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Samordnade resursinsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl effeklivisera transporlforskningen är del enligl
min uppfattning viktigl all möjligheterna lill samordnade resursinsalser med
andra myndigheler m.fl. lillvaralas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvallningsmyndighelerna tillgodoser sina forskningsbehov
genom egen forskning och ulveckling eller genom atl lägga ul uppdrag lill
högskolan och sektorsforskningsorgan. Det gäller även affärsverken SJ och luftfartsverket.
De medel som finansierar denna forskning kan i della sammanhang belraklas som
relalivi bundna. Delsamma gäller de medel som finansierar forskningsorganens
egen FoU-verksamhet eftersom dessa medel används huvudsakligen för atl bygga
upp och anpassa kunskapsnivån efter uppdragsgivarnas forskningsbehov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
4 Kommunikationsdepartementet 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är sålunda i första hand de forskningsstödjande myndigheternas forskningsmedel
som enligl min mening kan bli föremål för en bättre samordning. Möjligheterna
till samordning med förvaltningsmyndigheternas och forskningsorganens - främsl
VTLs - forskningsresurser bör givelvis också las lill vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TFD:s
ansvar för all samordna den svenska iransporlforskningen har bl. a. lagit sig
ullryck i all andra forskningssiödjande organ m. fl. är representerade i delegalionen
samt i dess experlnämnder, projektkommittéer m. m. Genom detta
informationsutbyte har berörda organ hållit sig underrättade om varandras
forskningsverksamhel. Avsiklen med denna uppläggning är bl. a. all undvika
uppenbart dubbelarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
program TFD och andra forskningsansvariga organ utarbetar omfallar endasl den
egna verksamhelen. Nägon egentlig koordinering av programmen görs inte.
Forskningsverksamheten inom transportområdet är därför i stor utsträckning
sekloriellt indelad efter myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transporlproblemen
låter sig sällan inordnas efler myndighetsgränser. Många problemområden inom
transportsektorn är av den karaktären all de omfallar inslag av flera av de
forskningssiödjande organens verksamhetsområden, t.ex. inslag av systemfrågor
(TFD), teknikfrågor (STU) och bebyggelse- och miljöfrågor (BFR). Starka skäl
lalar då enligl min uppfattning för all transporlforskningen bör bli mer
problemorienterad och mindre myndighetsindelad. Härigenom skapas
förulsällningar för en effektivare forskning genom alt FoU-resurser från olika
myndigheler samordnas och koncentreras mot väsentliga problemområden. Dessulom
undviks all viktiga forskningsområden hamnar mellan myndighetsgränserna. Ell
uttryck för detta synsätt kan t.ex. vara att transporlpoliliska utgångspunkter
får påverka den forskning som finansieras av STU och BFR i högre utsträckning
än vad som f. n. är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens uppdrag har TFD, efter samråd med STU och BFR, redovisal angelägna
områden för forskning och ulveckling där samordnade insalser för närvarande
bedöms kunna komma i fråga. Dessa områden är enligt redovisningen
materialadministration, skeppsleknik, trafiksäkerhet, bebyggelse-, Irafik-,
energi- saml flygoperativa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör forlsällningsvis ankomma på TFB all i samband med utarbetandet av
beredningens långsiktiga program, efter samråd med berörda myndigheler, ange
inom vilka forskningsområden samordnade resursinsatser bör förekomma samt de
olika resursinsatsernas sloriek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten om att vissa prakliska problem kan uppslå i samband med
genomförandet av en resurssamordning av della slag. De berörda myndigheterna
sorterar t.ex. under olika departement, TFB under kommunikationsdepartementet,
STU under induslridepartementet och BFR under bostadsdepartementet. I händelse
av all svårlösta problem uppstår, ankommer det på regeringen att i sisla hand
svara för alt erforderiig samordning kommer till slånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 8 4
Transportforskningens inriktning och bedrivande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt FoU-medlen, vad avser den tilliimpade forskningen,.skall komma till
största möjliga nytta krävs, förutom samordnade resursinsalser, atl forskningen
uppfyller högl slällda krav på relevans i fråga om val av FoU-områden. Även om
den tillämpade forskningen är av god vetenskaplig kvalitet är den av föga
värde om den inte bedrivs kring relevanta problemställningar och resultaten
inte svarar mot avnämarnas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
i det långsikliga programarbelel bör vara en kartläggning av avnämarnas
forskningsbehov, trafikpolitiska beslut m. m. Forskarnas idéer och synpunkler
bör givetvis tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningen bör med hjälp
av programgrupperna och kansliet samt i samarbete med avnämare och forskare
kartlägga de väsentliga problem som har betydelse för utvecklingen inom
ansvarsområdet. Detta utgör grunden för de långsiktiga forskningsprogrammen. 1
programmen bör ingå förslag lill prioriteringar mellan de delområden som ingär
i resp. programgrupps ansvarsområde saml mellan läng- och kortsiktiga
forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De långsiktiga programmen
bör innehålla aktuellt kunskapsläge, ekonomiska ramar och förslag lill
samordning med de andra forskningssiödjande organen. I programarbetet bör även
den forskning som utförs genom andra organ än de forskningssiödjande beaktas.
Exempel pä sådana organ är VTI och vägverket. Möjligheterna till nordiskl och
internationellt samarbete bör också las lill vara. De långsikliga programmen
redovisas för regeringen som underlag för de återkommande forskningspoliiiska
propositionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
underlag för de långsikliga programmen bör samlliga myndigheler tillställa TFB
sina längsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges TFB
möjlighel att göra avvägningar mellan skilda FoU-områden. TFB bör vidare fä till
uppgift all svara för all la fram en sammanslällning av myndighelernas
långsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges en överblick
av forskningsverksamheten och underlällas slalsmakiernas siällningslaganden i
fråga om prioriteringar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
inom transportforskningsomrädet består inte bara av forskning ulan också av
utvecklingsarbete och demonstrationsförsök. Det är väsentligt alt TFB fördelar
sina resurser över hela della område så atl forskningsmedlen kommer lill
största möjliga nytla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel alt forskningsverksamhetens resultat också omsätts i prakliska
åtgärder. Av olika skäl är processen från forskningsidé till i praktiken
omsatta forskningsresultat ofta långl utdragen. Det har visal sig, inte minst
vid den verksamhet som KTB bedriver på kolleklivlrafikområdet, att
utvecklingsarbete och demonstrationsförsök utgör en viktig länk mellan
forskning och realiserandet av forskningsresultaten. Del är ofta försl efler
prakliska försök som närmare slällning kan tas till möjligheterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
i slörre skala genomföra forskningsresullalen. Samverkan måsle därvid ofta
etableras med industrins eget utvecklingsarbete. Det finns därför enligt min
uppfallning anledning att i tillämpliga delar utvidga denna leknik lill alt
omfatta hela iransportforskningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som lidigare framhållits
kommer de långsikliga programmen atl ulgöra Ulgångspunklen för verksamhelen.
Della innebär all programgrupperna kommer all koncentrera sitt arbete till de
områden som är prioriterade i dessa program. Till grund för forskningen inom
dessa områden utarbetas kortsiktiga program. Programmen skall vara
problemorienlerade och förankrade i en'problemanalys, dvs. ett klargörande av
problemens olika beståndsdelar och hur dessa relaterar sig lill varandra. I
sammanhanget vill jag underslryka vikten av atl forskningen sedan följs upp och
utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning jag här redovisar innebär en ökad koncenlralion av forskningsinsatserna,
vad gäller den tillämpade forskningen, på prioriterade FoU-områden. En stor del
av de samlade FoU-medlen för tillämpad forskning läggs i dag ut på
forskningsprojekl som forskarna själva föreslår i samband med ansökningar. Även
om dessa områden i och för sig kan vara angelägna finns det, somjag ser del,
risk för all vikliga problemområden härigenom inle blir tillräckligt allsidigt
belysta. Forskarnas viktigaste uppgift är alt föreslå med vilka
forskningsinsatser problemen inom de prioriterade forskningsområdena skall
belysas. Härvidlag har forskarna givelvis sin oinskränkta frihel. Det gäller
dock alt även i övrigl tillvarata forskarnas kreativitet, idéer och uppslag
lill forskningsinsatser.. När del gäller trafik-tekniskt utvecklingsarbete
måste av naturliga skäl stort ulrymme lämnas för idéer och forskningsinitialiv
från enskilda och industri. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om programmen, såväl de lång- som kortsiktiga, bör fattas av beredningen på
förslag av programgrupperna, vad avser de delar som berör beredningens
verksamhetsområde. Beslut om de delar av programmen som berör STU eller BFR
fattas av dessa myndigheter på förslag av beredningen. Innan programmen
fastställs bör de bli föremål för en allsidig remissbehandling, främst bland
avnämare av forskningsresullalen samt representanter för forskarsamhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i de kortsiktiga programmen har forskningsorgan och avnämare att
lägga fram idéer och förslag lill forsknings-, ulvecklings- och
demonstrationsprojekt. Om forskarkompetens saknas får TFB ansvar för att stödja
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning så att erforderiig kompelens uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Krav på forskarkompetens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Höga
anspråk bör slällas på forskningens velenskapliga kvalilel. Även om
forskningens inriktning väl svarar rpol forskningsbehoven blir satsade medel
mer eller mindre bortkastade om forskningens kvalitet är bristfällig. 2
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen är enligl min uppfallning av
fundamenlal belydelse för all säkra den kompetens inom olika FoU-områden som
krävs för all den mer lillämpade forskningen skall bli effekliv. Jag vill
särskill belöna TFB:s ansvar för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. Delta
framgår även av 1982 års forskningspoliiiska beslut där sektorsmyndigheierna
bl. a. åläggs ell ansvar för den kunskapsuppbyggande forskningen. Jag har
tidigare föreslagil att den anslagsförstärkning på 1 milj. kr. somjag förordar
i huvudsak bör användas för sådan forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stärka forskarkompetensen vid högskolan anserjag atl TFB bör ha möjlighet
atl bidra lill all finansiera ett antal forskartjänster vid högskolan.
Finansieringen av tjänslerna bör i regel omfalla en period av högsl tre år. Vid
vilken högskola tjänslerna skall placeras bör kunna variera beroende på
behovssiluaiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskning
bedrivs för närvarande vid ell slorl anlal högskoleenheter och institutioner.
Genom denna spridning föreligger risk för atl inle tillräcklig kompetens kan upprätthållas
vid vissa inslitulioner. Samtidigt ger denna mångfald möjlighel alt behandla
ämnesområdet från olika infallsvinklar. TFB bör uppmärksamma denna fråga och i
samråd med berörda högskolemyndigheter närmare överväga om fördelar kan uppnås
genom mer koncentrerade insatser lill vissa högskoleregioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
transportforskningsproblem är av tvärvetenskaplig karaktär med inslag av t.ex.
både teknisk och ekonomisk forskning. TFB bör ulifrån framtagna program och
krav på långsiktig forskning ta närmare slällning lill hur den
tvärvetenskapliga forskningen kan stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Informationsverksamhet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av TFB:s arbele måste vara uppföljning och sammanslällning av
FoU-resultaien. För att resullalen skall komma lill nyiia krävs också en omfallande
informalion om dessa. TFD:s informafionsverksamhet är för närvarande
eftersatt. Forskning, vars resultat inle sprids och pä ett effektivt sätt görs
tillgänglig för andra forskare och potentiella avnämare är i många avseenden
inte meningsfull. Det är därför enligl min mening nödvändigl atl
informationsverksamheten förslärks. I blickpunkten är härvid inte bara
rapporiverksamheien ulan även anordnandet av konferenser och seminarier för
diskussion om forskningsmetoder, forskningsresultat m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
avnämare inom olika forskningsområden är det viktigt alt få informalion inte
bara om den forskning som bedrivs i Sverige utan även om resultaten av utländsk
forskning. Sådana resultat är många gånger appli-cerbara även på svenska
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
bra exempel på vad jag här avser är den informationsverksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
bedrivs av KTB. I rapporter som utges löpande lämnar KTB kortfattade
redovisningar av olika undersökningar och försök, såväl svenska som utländska,
som bedrivs inom kolleklivlrafikområdet. Motsvarande redovisningar kan
lämpligen las fram för de olika programgruppernas verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vikligl atl TFB inle bara redovisar nya forskningsrön utan även med lämpliga
intervall sammanställer och redovisar det totala kunskapslägel - även del
internationella - inom beredningens forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En väl fungerande
dokumentationsverksamhet är ytterligare en viktig förutsättning för bällre
forskningsresultat. Ulvecklingen inom transportdokumentationens område har
gått myckel snabbt under senare år, bl.a. vad gäller olika databaser. För att
samordna dokumentationsverksamheten inrättade TFD den Ijuli 1983 en särskild
dokumentalionsnämnd. TFB bör ha ett särskilt ansvar för dokumentationsverksamheten
och fortsätta med den verksamhel som för närvarande bedrivs av TFD. Det är
också viktigl atl en samordning sker med andra insatser inom den velenskapliga
och tekniska informationsförsörjningen, bl. a. vad gäller det förslag om ett
system med ansvarsbibliotek som chefen för utbildningsdepartementet för fram
senare i dag. Jag vill i della sammanhang erinra om förordningen om samråd i
fråga om leknisk och vetenskaplig informalionsförsörjning m.m. (SFS 1979:477).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen dels</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. återkallar
förslagen i prop. 1983/84:100 bil. 8 lill reservationsan<br>
slag fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transporlforskningsdelegationen
och Kollektivtrajlkberedning-en för budgelåret 1984/85, dels föreslår riksdagen
alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna att
transporlforskningsdelegationen och kollektivtrafikberedningen upphör och att
en central myndighet (transport-forskningsberedningen) med uppgifter och
organisation enligt de riktlinjer jag har förordai inrältas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att för
chefen för Iransportforskningsbe-redningens kansli inrätta en ordinarie tjänst
med beteckningen p,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill
Transportforskningsberedningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag på 24611 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge all regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen alt besluta om statligt stöd till forskning och
ulveckling under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12000000 kr.
resp. 8000000 kr.,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med ändring av
vad som föresläs i prop. 1983/84: 100 bil. 8 till Kommiitér m.m. under själle
huvudlileln för budgetaret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna
atl befintliga reservationer på anslagen Åtgärder jör att jrämja investeringar
och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportforskiiingsdelegatioiien och
Kolleklivtrafikberedningen överförs den 1 juli 1984 lill reservationsanslaget
Transportjbrskiiingsbeiedningen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikation.sdeparfementct
13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i det följande lämnas en kortfattad redovisning av alla
departementets myndigheter som antingen utför forskning eller är beställare av
forskning. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang
redovisar del FoU-arbete som pågår inom järnvägsområdet. Till följd härav har
redovisningen av SJ:s FoU-verksamhet gjorts mer utföriig än för andra
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportforskningsdelegationcn (TFD)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFD handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning,
samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter,
trafik och trafiksäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen består av företrädare för irafikverk,
forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom Iransportsektorn.
Delegalionen har inrättat Ire rådgivande och beredande expertnämnder med
inriktning mol trafiksäkerhet, Iransporl- och trafikteknik samt transport- och
trafikekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1982/83 beviljade TFD lolall 17,6 milj. kr.
till ett drygt sjuttiotal projekl. Av följande tabell framgår hur FoU-medlen
fördelades på transportmedel och viktigare ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TFD-insatser under 1982/83 fördelade på FoU-områden (1 000
kr.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>FoU-om-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kollektiv-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gods-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Trnfik-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energi</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>råden</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>trafik</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>transporter</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>säkerhel</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Transport-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>planering</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>980</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 187</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>385</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 5.52</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Väg-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transporter</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1331</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>580</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 770</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.148</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>786</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7815</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Spårbundna</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transporter</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sjö-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transporter</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1264</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>145</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 100</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 264</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 773</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flyg-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transporter</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 311</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4031</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4235</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2983</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4050</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17610</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFD har beslutat att under planeringsperioden i första
hand prioritera FoU-insatser inom följande kunskapsområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samhällsekonomi
och trafikpolitik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>materialadministration
och godslransporler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafiksäkerhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom ämnar delegationen göra betydande insatser inom
kunskapsområdena:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kollektivtrafik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tätortstrafik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjöfart och
hamnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>energi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fördjupade forskningsinsatser inom främsl de prioriterade
områdena begär delegationen en anslagsökning med I milj. kr. per är under den
femåriga planeringsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektivtrafikberedningen (KTB)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KTB tillkom år 1979 till följd av riksdagens
trafikpolitiska beslut. Denna parlamenlariska beredning har i uppgift atl i
samlade former närmare analysera behovel av nya trafiklösningar på
kolleklivlrafikområdet. KTB skall initiera, följa upp och utvärdera
försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och
internationella ulvecklingen på områdel och pröva olika utvecklingsåtgärder för
den kollekliva trafikförsörjningen. Arbetsområdet omfattar såväl tätorter som
landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens verksamhet hittills har främsl omfattat
praktiskt inriklade demonstrationsförsök men har även haft inslag av
utvecklingsarbete. För budgetåret 1983/84 har för denna del av verksamheten
anvisals ett anslag på 3,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl stimulera lill invesleringar i framför allt ny
eller mer utvecklad leknik på områdel har KTB anvisats ell särskill anslag på
40 milj. kr. Anslaget är avsett för bidrag till invesleringar i fasla
anläggningar, fordon och fordonskomponenter saml beställnings-, lednings- och
informationscentraler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket (VV)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VV har ett primärt ansvar för tillämpad forskning och
utveckling inom väg- och gatusektorn. Inom del kommunala väghållningsomrädel
begränsas vägverkels seklorsansvar i huvudsak lill forskning rörande del stalskommunala
vägnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorsansvaret innebär att VV initierar och finansierar
forskning hos olika forskningsorgan samt har ett utbyggl konlakl- och
informationsnät med forskningsinstitut, högskolor, universitet och näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverkets nuvarande forskningsverksamhel är indelad i
följande områden: Inriklningsplanering med syfte alt ta fram underiag för mäl
och planeringsmodeller, tillståndsbeskrivning med syfte alt mäta vägstandard
och vägtransportslandard saml projeklering, trafikteknik, geoteknik,
byggnadsteknik, slitlagerteknik, broteknik, byggnadsproduktionsleknik och
driftproduktionsteknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 4
Kommunikationsdepartementet 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsplanerna konkretiseras i ett långsikligl
ramprogram, ell treårigt handlingsprogram och ett detaljerat årsprogram. Under
1982 avsatte vägverket ca 27 milj. kr. till teknisk forskning och utveckling.
De medel som används för FoU las ur vägverkets produktionsmedel och har under
senare år i slort följl ulvecklingen hos anslaget för drift av slalliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningen
under 1980-talet kommer att inriklas på miijiigheler all effektivisera
nuvarande teknik, men resurser kommer alt satsas även på all ulveckla ny
leknik, nya metoder och nytt material.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
resten av 1980-talet bedöms forskningens omfattning och inriklning ej undergå
några större reella förändringar i förhållande till nuvarande verksamhet.
Nytillkommande forskningsverksamhel bedöms ej påverka behovel av resurser i
någon väsentlig grad ulan klaras genom marginella resurskompletteringar och
vidareutbildning av befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tranksäkerhetsverkef (TSV)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiksäkerhelsverket är central myndighet för uppgifter
rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning. körkort, bil- och
körkortsregis-Irering, Irafiksäkerhelsinformation och allmänl
trafiksäkerhetsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TSV
tilldelas särskilda medel för finansiering av materialundersökningar och ulredningar
på irafiksäkerhetsområdel. Verksamheten är enligt TSV:s bedömning i princip
inle alt anse som forskningsverksamhel utan snarast som utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget för verksamheten var för budgetåret 1982/83 2,4
milj. kr. För 1983/84 och kommande budgetår föreligger enligt TSV ett slort
behov av utredningsverksamhet på fordons-, körkorts- och trafikområdet. Verksamhetens
syfte och karaktär av ulredningar och malerialundersökningar som underiag för
bedömningar och beslut i verkets löpande verksamhel medger emellertid inle
långsiklig planering av det slag som eftersträvas inom egentlig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut (VTI)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VTI har till uppgift atl bedriva dels forsknings- och
ulvecklingsarbete främsl avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel, dels
syslemalisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhelen
är indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant-
och myndighelsuppgifter. Verksamheten finansieras dels med bidrag direkt över
statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Den forskning som
ulförs av bidragsmedel används bl.a. för alt höja kunskapsnivån och att utföra
forskning inom områden som bedöms som viktiga, men där uppdragsgivare saknas
eller inte är beredda atl salsa egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåret 1982/83 disponerade VTI ca 52 milj. kr.
för uppdrags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
och forskning i egen regi. Fördelningen på programmen framgår av följande
tablå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Program
Egen Fou</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppdrag<br>
_____________________________ kkr__________ kkr.</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 260</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6280</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8339</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>92.50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 167</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 125</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 825</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 650</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 235</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiksystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>V</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikant</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsuppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26826</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsverksamheten
i de olika programmen bestäms av särskilda ramprogram som inslitutel upprättar.
Nuvarande ramprogram gäller för perioden 1981 -1985.1 programmet anges de
områden inom vilka institutet - efter samråd med en rad intressenter inom väg-
och trafikområdet -anser det angeläget att verka, oavsett om det gäller egen
FoU eller uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den tid programmet hittills gällt har - huvudsakligen inom uppdragsverksamheten
- betydande insatser gjorts inom områdena drift och underhåll, vintertrafik,
energi, trafiken som arbetsmiljö, fordons köregenskaper och vägytans
funktionella egenskaper. Vidare har inom egen FoU stora satsningar gjorts inom
kolleklivlrafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
delar av vad som las upp i del nuvarande ramprogrammet beträffande VTLs
forskningsinriktning kommer att återfinnas i del ramprogram som skall gälla för
perioden 1984-1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkels
forskningsuppgifter avser sådan forskning där verkel självi är engagerat som
uppdragsgivare eller med forskningsstöd. Verket arbetar i flygtransportsektorn,
som i sin tur är en del av transportsektorn. Detta innebär bl.a. atl verket kan
ha ett direkl inlresse av allmän transport-forskning och forskning med speciell
inriklning på flygtransportseklorn utan atl delta tar sig uttryck i verkets
forskningsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luflfarlsverkel
sammanställer åriigen en FoU-plan i samband med drifl-budgeleringen. Sedan
vissa posler räknats bort, som enligt normerna för statistiska centralbyråns
FoU-slalislik ej skall medtas, var de beräknade koslnaderna för 1982/83 579000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
saknar underiag för en bedömning av de åriiga förändringarna under
planeringsperioden av verkets engagemang i forskning. Erfarenhetsmässigt kan de
relativa förändringarna från år lill år vara betydande, men genomsnittliga
insatser av ungefär samma omfattning som den för 1982/83 budgeterade kan
belraklas som ett sannolikt utfall för redovisningsperioden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
4 Kommunikationsdepartementet 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
sjöfartsverkels driflavdelning förekommer forskning och forskningsfinansiering
i relativt begränsad omfattning. Sjötransportforskning finansieras som regel av
TFD och STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
driftavdelningen initierad forskning är som regel av tillämpad, användarnära
karakiär på gränsen lill utveckling. Forskning av mera långsiktig art inom
avdelningens område utgörs av vintersjöfartsforskning med anknytning till
isbrytning samt forskning med inriktning mot riskanalyser och sjösäkerhet inom
farledsverksamheten. Budgetåret 1982/83 satsade sjöfartsverket ca 600000 kr.
resp. 250000 kr. på FoU på dessa områden. Avsiklen är atl forskningen inom
dessa områden under perioden 1984/85-1988/89 skall bedrivas i ungefär samma
omfallning som hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
järnvägar (SJ)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 8) framgår atl SJ i sill
långsiktiga program för att förbättra verkets ekonomi lägger vikt på en ökad
salsning på forskning och utveckling. Riksdagen har (TU 1982/83:15, rskr 293)
förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt sammanhang
redovisar det forsknings- och ulvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet
samt vilka eventuella ytteriigare initiativ som regeringen anser erforderliga.
I det följande lämnas med anledning härav en sådan redogörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU
på järnvägsområdet har stor betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig i
konkurrensen med andra Iransportgrenar och att bidra till en från samhällels
synpunkt effekliv transportapparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
SJ ingår FoU som en integrerad del inom varje fackavdelnings verksamhel. SJ:s
engagemang inom FoU-sektorn grundar sig på företagsekonomiska kriterier.
Merparten av FoU-arbetel är att hänföra till utvecklingsprojekt där industrin
ofta är inkopplad. En del andra drivs i samarbete med högskolor. Den mer
omfattande järnvägstekniska forskningen drivs inom den internationella
järnvägsorganisationen UIC:s forskningsorgan till vars verksamhet SJ bidrar.
Forskning för långsiktig kunskapsuppbyggnad (grundforskning) bedrivs i mycket
ringa omfallning inom SJ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU-verksamhetens
omfattning 1982/83 uppgick lill ca 23 milj. kr. varav 22 milj. kr.
finansierades med SJ:s medel. Den målinriktade (inriktad på specifika
SJ-problem) forskningens del var ca 3 milj. kr. varav ca 1 milj. kr. gick lill
UIC. Till svenska högskolor gick ca 0,5 milj. kr. och reslerande 1.5 milj. kr.
användes dels inom SJ, dels för samarbete med forskare och med induslrin. Av
samhällels (TFD, STU m.fl.) medel till FoU inom transportsektorn gick under
åren 1977-1980 endast 0.2 % till spårbunden trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omorganisaiion som genomförls under 1982/83 medför atl olika
organisationsenheter nu har ett klart resultatansvar för sin verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
enheter kommer alt upprätta långsiktiga planer för erforderiiga FoU-insalser inom
sin verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
kommer i framliden också all arbeta mera i systemlermer avseende totala
Irafiklösningar än hittills vilket bl. a. för med sig delvis nya krav på
omfattningen, uppläggningen och genomförandet av FoU-insalserna på
järnvägsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande ges exempel på akluella ulvecklingsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för gods och persontrafik pågår eller planeras viklig FoU-verksamhet inom bl.
a. följande områden;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Bana
och övriga fasta anläggningar<br>
Utveckling av datorställverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckling
av arbetsmaskiner och arbetsmetoder Kartdokumentation av bangårdar Prov med
nyutvecklad rangerbroms Långtidshållfasthet hos betongsliprar och befästningar
Spännarmering av betongsliprar Maskinell spåriägesvärdering Fiberoptisk
kommunikation Informationssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Fordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hydroslalisk
kraftöverföring på järnvägsfordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gångdynamiska
beräkningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Negativa
effekter på lågpassagerare p. g. a. vagnarnas impulsrörelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Simuleringsmodeller
för samverkan fordon-bana</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Planeringsmodeller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Metoder
för dimensionering och utformning av godslägplan Matematiska metoder för
optimal fördelning av lomma vagnar och container</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalorbaserad
modell för utvärdering av alternativa Irafikupplägg med avseende på
restidsförändringar, lurtäthetsförändringar saml direktvagns- alternativt
lågbylestrafikering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
arbelar hårt för all kunna uppfylla rimliga kvalitetskrav (punktlighet, färre
skador på malerielen, snabba besked om trafikstörningar, etc). Tåg-föringen
följs sä att man kan se var bristerna finns. Del har t.ex. lett till alt korla
mölesspår nu förlängs. Informationsfunktionen har förstärkts, och
informationsinsatser i form av bildskärmar, bättre platlformsskyltning m.m.
genomförs. Ulvecklingen i dessa avseenden har krävt och kräver belydande
FoU-insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller godstiafikcn fortsätter SJ kundanpassa transportkvaliteten i olika
avseenden samt åstadkomma förbättrat utnyttjande av godstrafikens resurser i
vagnar och anläggningar. Bland FoU-objekten kan nämnas del nya systemet för
styckegodstransporter beroende på samlaslning av gods med krav på hög
Iransporistandard. Merparten av godset kan direkt-transporteras i s. k.
C-samcontainer från kund till kund. Största vikt ägnas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kombinationslekniken
mellan järnväg och bil. Systemet som utvecklas i samverkan mellan SJ och
Svelast är ett exempel på samverkan inom FoU-området mellan SJ och dess
dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett annat exempel på
utveckling av transportsystem inom godslrafiken är kombiirafiken som innebär
alt trailer, container och växelflak iranspor-leras med järnväg den längre
delen av transportsträckan och med bil den kortare anslulningsstäckan.
Ytteriigare ett exempel är den s. k. maxilådan som är en speciell vagnskorg som
är monterad på en containervagn. Maxilådan kombinerar vagnsunderredets långa
ekonomiska livslängd med kundanpassade vagnskorgar för transporter med
begränsad varaktighet. Efter utveckling i samarbete med SJ investerar kunder i
isolerade maxilå-dor för transport av livsmedel. Maxilådor för andra godsslag
är under ulveckling. Ulvecklingen sker i samarbete med ett annat av SJ:s
dotterbolag, AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Specialvagnar för viss typ
av gods eller bestämd kund ulvecklas i samarbete med kunder och tillverkare.
Ett exempel pä en avancerad special vagn är den nya kolvagnen som är försedd
med isolering och uppvärmning för all säkerställa kolleverenser även under
extrema vinterförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slölmälare av elektronisk
typ har utvecklats för alt bättre kunna övervaka vilka påkänningar som godset
utsätts för. Resultatet kommer att ligga till grund för utveckling av
förpackningar och nya lastförstängningsmedel och får också inverkan på
rangertekniken, utveckling av vagnar m. m. SJ:s nya containervagnar är försedda
med s.k. längslagig slötinrältning dvs. ett buffertarrangemang som kan ta upp
stora stötkrafler utan atl godset skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datorhjälpmedel
utvecklas för regislrering och fördelning av vagnar för all bättre utnyttja
vagnparken. En ökad datoranvändning för uppföljning och planering av
godstransporterna kommer att bidra till större flexibilitet och bällre
transportkvalitet. Dokumentlösa iransporler utvecklas för att ersätta
fraktsedelsdokumenlet med en överföring av motsvarande data direkl mellan
kundens och SJ:s datorer. Fördelarna är snabbare och säkrare informalion och
minskad pappershantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
inom ett järnvägsföretag är ett projekt som pägår vid Tekniska högskolan i
Linköping. Det skall ligga till grund för fortsatt forskning inom intressanta
delområden. För alt utvidga kontakterna mellan forskare vid högskolorna och SJ
finns i Linköping en adjungerad professor i järn-vägsleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller persontransporter är det viktigt att utveckla nya lågprodukter så
all de blir speciellt anpassade för olika resbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förortslrafiken
i Stockholm, Göteborg och Skåne förbättras med nya motorvagnar som konslruerals
specielli med tanke på driftsäkerhet under svåra vinterförhållanden. Tågen
levereras från ASEA där större delen av utvecklingsarbetet utförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur det framtida lagsystemet vid sidan av ell snabbtågssys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tem
skall se ut utreds f. n. inom SJ. Förutom planering av ett trafikprogram medför
detta ett utvecklingsarbete på en rad områden när det gäller fordonens
driftformer. Konceptet för framlidens tågsystem beräknas bli färdigt inom kort.
Därefter blir det aktuellt att ta itu med frågor om konstruktion av fordon, bl.
a. förutsättningarna för framtida beställning av motorvagnar hos den svenska
induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
geotekniska institut (SGI)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGI
är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. Institutet verkar för
ändamålsenlig användning av geotekniken i byggprocessens alla led för atl
åstadkomma bättre teknik, ekonomi och säkerhet i planering, byggande och
underhåll. För atl uppfylla denna målsättning arbetar institutet inom följande
program: forskning, information; konsultation och skred-fariiga områden. SGLs
primära uppgift är all vara ett forskningsinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Geoteknik behandlar jords
och bergs lekniska egenskaper och tillämpningen vid anläggnings- och
byggnadsverksamhet. På senare år har geotekniken fått ett ökande
verksamhetsområde. Exempel härpå är deponering av riskavfall, energilagring i
mark, radon och fukt i byggnader saml bedömning av områdens skredfarlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SGI satsade budgetåret
1982/83 ca 7 milj. kr. på geoleknisk forskning varav ca 4 milj. kr. på egen
FoU. Det totala beloppet fördelades på följande områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- anläggningar
(vägar, broar, hamnar etc)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>byggnader
(grundläggningsteknik, grundförslärkningar etc.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fysisk planering
(markanvändning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>laboratorieverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fält- och mätverksamhel
(borrning, jordrörelser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- skredverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generellt
gäller, enligt de analyser SGI gjort, all den geotekniska forskningen för
perioden 1984/85-1988/89 inte kommer alt förändras i större grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SMHI
är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och
oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag
av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den
hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tekniska avdelningen och den
administrativa avdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMHLs
FoU finansieras dels genom allmänna medel över statsbudgeten dels via
forskningsrådsmedel eller uppdragsmedel från andra FoU-finan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>siärer.
I huvudsak är SMHLs verksamheisområden avnämare av FoU-re-sullaten. I vissa
fall utförs FoU-insalserna huvudsakligen på uppdrag av forskningsråden. SMHI
utför också delar av projekl som planeras och finansieras ay externa
uppdragsgivare,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SMHI anslog totalt 5,3
milj. kr. för forskning och ulveckling vid SMHI under budgetåret 1982/83. I
denna summa jngår inte den forskning som utförs vid SMHI men som planeras och
finansieras av externa uppdragsgivare. Forskningsmedlen är fördelade på
meteorologi med 3,0, på hydrologi med 1,2 och på oceanografi med 1,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SMHLs FoU-resurser
utnyttjas för all anpassa de olika verksamheterna lill nya eller förändrade
behov hos avnämarna saml för all ralionalisera produktionen. SMHI ser FoU som
ett av sina viktigaste instrument för verksamhetsförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmänt sett går
utvecklingen mot allt mer datoriserade informationssystem. En stor del av
SMHLs FoU-resurser kommer under 1980-talet att inriktas mot en sådan
ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Televerket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
ska'! verka för alt samhällels och enskildas behov av telekommunikationer
tillgodoses. Verket svarar därvid för anläggning, drift och underhåll av de
statliga teleanläggningar som är underställda verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
har en central roll inom lelesektorn, som enligt televerket rimmar väl med ett
sekloriellt forskningsansvar enligl redovisningen i prop. 1981/82:106, Verkel
är berett i princip all la på sig ett sådanl ansvar men anser del samtidigt
ulomordenlligl angelägel all finna former härför som överensstämmer med
televerkets uppgifter som affärsdrivande verk. Härvid måste uppmärksammas atl
televerket finansierar nästan hela sin verksamhet med egna inläkler och att
televerket på många områden arbetar i konkurrens med andra förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avsikt med televerkets nuvarande forskningsverksamhel är all upprätthålla en ständig
kunskapsuppbyggnad på viktiga områden varav vissa nu utvecklas explosionsartat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
och för televerket och svensk teleindusiri myckel betydelsefulla FoU-insaiser
på telekommunikationens område görs på Ellemiel, del av televerket och l-M
Ericsson samägda utvecklingsbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
har framhållit svårigheten atl skilja pä innebörden i begreppen forskning
resp. utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetåret
1982/83 uppgick televerkets lotala forskningsverksamhel i sträng bemärkelse
till 4,9 milj. kr. medan FoU-insatserna totalt uppgick till 177 milj. kr. Ca 95
% av de renodlade forskningsinsatserna ulgör långsiklig kunskapsuppbyggande
forskning. Forskningen utförs dels i egen regi, dels i form av uppdrag till
forskningsinstitutioner m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
anser att det finns behov av ökade forskningsinsatser inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>televerkets
sektoriella ansvarsområde under femårsperioden 1984/85-1988/89. Insatsökningen
har, uttryckt i I 000-tal kr., beräknats Ull 1950 1984/85, 900 1985/86, 850
1986/87, 750 1987/88 och 900 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En insats på ca 4 milj.
kr./år beräknas atl från televerket kunna tillföras ett LSI-design center inom
STU:s mikroelektronikprogram för FoU under den kommande femårsperioden. Hälften
uppskallas gälla forskningsdelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledning
........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsprofessuren vid
Chalmers tekniska högskola </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordnad transportforskning ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ny myndighet ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordnade resursinsalser ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transporlforskningens
inriklning och bedrivande ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Krav pä forskarkompetens ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Informationsverksamhet m.m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemslällan........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4.1 FoU inom kommunikationsdepartementets verksam<br>
hetsområde ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1984-00-00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson, Hjelm-Wallén och
Göransson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet
Hjelm-Wallén, anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet svarar budgetåret 1983/84 för i
det närmasle en tredjedel av de statliga utgifterna för forskning och
ulvecklingsarbete (FoU). Den hell dominerande delen av insalserna hänför sig
till högskolan och forskningsrådsorganisationen. Anslagen till dessa ändamål
uppgår innevarande budgelår lill ca 2,3 miljarder kr. Medel för FoU finns dock
även inom bl.a. kulturområdet och skolväsendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson har i sin allmänna inledning
redovisat de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för
förslagen ocksä inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar
lill denna som en bakgrund för de förslag som presenleras i det följande.
Därvid behandlas för överblickeris och sammanhangels skull åtskilliga frågor i
vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheler atl beslula.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolans och forskningsrådens roll i forskningspolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl högskolelagen skall inom högskolan bedrivas
ulbiidning, forskning och utvecklingsarbete. Forskningen inom högskolan skall
syfta lill all vinna ytterligare kunskaper och till alt finna vetenskaplig
grund för utbildning och annan verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta lill alt
främja ulveckling-. en inom sådana områden, av konstnärlig eller annan
karakiär, som berörs av ulbildningen och forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan svarar även för forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till verksamheten inom högskolan hör också all sprida
kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om
vilka </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erfarenheter
och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper kan
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskoleenheter
med fasla forskningsresurser finns pä sju orter: Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå. Inom utbildningsdepartementets
område finns sammanlagl elva sådana enheler, nämligen universiteten i
Slockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, lekniska högskolan i
Slockholm, karolinska institutet, Chalmers lekniska högskola, högskolan i Luleå
och högskolan för lärarutbildning i Slockholm. Vidare finns vid konsthögskolan
och musikhögskolan i Stockholm vissa fasta resurser för konstnärligt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för den fasla forskningsorganisationen inom utbildningsdeparlementels område
bestrids ur fakullelsanslagen. Innevarande budgetår uppgår dessa anslag till
sammanlagl ca 1,5 miljarder kr. koslnader för lokaler bestrids från ett
särskill anslag. Kostnaderna för byggnader,'inredning och utrustning för
forskningsorganisationen beslrids ur särskilda koslnadsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de medel för forskningsverksamheten som på detta sätt permanent anvisas lill
högskolan fär denna också projeklbundna medel för grundläggande forskning.
Dessa medel anvisas främsl över anslagen lill forskningsråden. Forskningsrådens
främsta uppgift är att främja vetenskapligt belydelsefull forskning.
Forskningsråden skall även uppmärksamma behovet av forskning inom områden som
är angelägna från samhällels synpunkl. Forskningsråden skall vidare verka för
all informalion om forskning och forskningsresultat sprids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsråden
inom utbildningsdeparlementels verksamhetsområde är tre:
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), medicinska
forskningsrådet (MFR) och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av forskningsråden finns forskningsrådsnämnden (FRN) som har till
huvuduppgift alt la inilialiv lill och slödja forskning främsl inom områden som
är angelägna från samhällels synpunkl. FRN har ell särskill ansvar för
forskningsinformation. Vidare svarar FRN för fördelning av medel för dyrbar
velenskaplig utrustning. Anslagen lill forskningsråden och FRN uppgår
innevarande budgelår till ca 620 milj.kr. För dyrbar velenskaplig utrustning
har för detta budgelår anvisals 65,3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolan
spelar en cenlral roll även när det gäller forskning som finansieras av ell
slort anlal sektorsorgan. Högskolan anlitas också i växande omfattning för
forskningsuppdrag från förelag m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolans
forskning och forskarutbildning är grundläggande för landels samlade forskningsverksamhet
och dess ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvärderingar
av forskning, som på regeringens uppdrag gjorts av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), FRN och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område, visar all den svenska forskningen inom många områden ligger pä en hög
nivå. Dessa utvärderingar kommer all redovisas och kommenteras i del följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är nödvändigt atl en hög kvalitet på forskningen kan bibehållas och ytterligare
förbättras. Här spelar rekryteringen och ulbildningen av forskare en slor
roll. Likaså har de internationella kontakterna stor belydelse. Skall svensk
högskoleforskning trots sin relafivt begränsade volym kunna spela en fortsalt
viklig roll måste del internationella perspektivet vara vägledande. Alt skapa
en god forskningsmiljö är också utomordentligt väsenlligl. Detta är en
angelägenhet för myndigheterna på samlliga nivåer inom högskoleorganisationen.
Jag ålerkommer lill dessa frågor i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resurser
för högskolan och forskningsrådsorganisationen under budgetåren 1984/85-1986/87
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
statsrådet Ingvar Carlsson tidigare framhållit är satsning på forskning i
nuvarande ekonomiska situation viktig. Av särskild belydelse är förstärkningar
till den grundläggande forskningen och ulbiidning av nya forskargenerationer
som högskoleenheter och forskningsråd svarar för. De förslag som statsråden
Ingvar Carisson och Göransson och jag kommer atl lägga fram i det följande
innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning, utöver
kompensation för löne- och prisökningar, med 110 milj. kr. för forskning och
forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådens
anslag ökar med drygt 28 milj. kr. Därutöver ökar de särskilda medlen för
dyrbar vetenskaplig utrustning med 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förstärkning av högskolans basresurser görs med ca 26 milj.kr. Huvuddelen -
minst tre fjärdedelar av della belopp - skall användas lill nya forskartjänster
på mellannivå. Basresursförslärkningen är avsedd alt möta högskolans egna, i
första hand inomvelenskapligt motiverade behov. Många seklorsmyndigheler har
fört fram önskemål om förstärkningar av skilda slag inom högskolan. Som
framhållits av statsrådet Ingvar Carisson i inledningen måste sådana
förstärkningar komma lill slånd genom atl sektorsmyndigheter och andra organ
lar ett slörre ansvar för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom sina resp.
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har bedömt ytterligare mellantjänster som mer angelägna än nya tjänster som
professor. Antalet nya professurer som föresläs är därför begränsat. Nya
Ijänsler som professor föreslås inom följande ämnesområden: musikvelenskap,
statsvetenskap, adminislraliv databehandling (ADB), medicinsk
miljögiflsforskning, oorganisk kemi, oceanografi, särskill marin systemanalys,
miljö- och naturtesursinformation, keramleknologi med pulvermetallurgi,
mullivarial statistisk analys samt den kondenserade materiens teori saml inom
temat teknik och social förändring. Ulöver dessa forskningstjänsier föreslås
tvä professurer inom områdel för konstnäriigt utvecklingsarbete, nämligen i
fotografi och i pianospelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en del i det nationella mikroeleklronikprogrammet föreslås 16 milj. kr. fill
grundforskning inom halvledarfysik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
inom bioteknik' och toxikologi föreslås få en särskild förslärkning av
resurserna med sammanlagl 5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
medel — 4,5 milj. kr. — föreslås för vissa internationaliserings-åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av resursförstärkningarna hänför sig lill de nalurvelenskapliga, medicinska
och lekniska forskningsområdena. Betydande ökningar föreslås dock också för
humaniora och samhällsvelenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Högskolan och
forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdeparlemenlets område kommer med
de föreslagna förstärkningarna alt budgetåret 1984/85 för forskning och
forskarutbildning disponera sammanlagl 2500 milj.kr. Någon besparing enligt del
s.k. huvudförslagel skall inle göras i fråga om resurserna för forskning och
forskarutbildning inom högskolan undet budgelåret 1984/85 och de därpå närmasl
följande tvä budgetåren. Däremot bör en förnyelse av dessa verksamheter ske
genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser i moisvarande omfattning.
Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågan om möjligheterna att
förenkla formerna för anslagsframslällning när det gäller högskolans forskning
och forskarutbildning. Möjligheterna bör också prövas att införa ett system där
anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte
behöver inlämnas varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson
kommer i del följande all föreslå ireårsramar för anslagen lill
forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdepartementets område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till hög kvalilel pä
högskolans forskning bidrar givelvis också en förnuftig användning av
högskolans resurser lotall sett. Inom utbildningsdepartementet studeras f.n. i
nära samverkan med högskolemyndigheterna vissa frågor rörande
resursanvändningen inom högskolan. Jag har redogjort för denna verksamhel i
årels budgetproposifion (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 27).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som anmäler sig i detta sammanhang är den om ansvarsfördelning inom
högskolan när del gäller forskning och forskarutbildning. Jag erinrar om atl
jag berörde denna fråga från den grundläggande utbildningens utgångspunkter i
budgetpropositionen (s. 28).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är inle möjligt för
ett litet land som Sverige all ha omfallande och högtstående verksamhel inom
alla discipliner vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så alt
vissa specialiteter bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall
utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer
inom.så många discipliner som möjligt är del nödvändigl att mer systematiskt
än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan
högskoleenheter med avseende på forskning och forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Självfallel kan en
ansvarsfördelning aldrig genomföras så långl alt alla ämnen bara finns
företrädda pä ett eller ell fätal ställen i landet. Många ämnen är sä
grundläggande och har en så stor verksamhetsvolym all de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naluriigl bör och skall finnas på alla de orter där del
finns forskningsorganisalion inom berörd fakultet. När det gäller alt
åstadkomma en ansvarsfördelning med avseende på de ämnen som inle hör till
denna kategori måste givetvis en rad faklorer vägas in. Hänsyn måsle las till
bl. a. olika ämnens inbördes sammanhang, vilka resurser — personella och andra
— som finns pä olika orter samt till behoven i fråga om den grundläggande
utbildningens inriktning och omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strävan atl få en ändamålsenlig profilering av olika
högskoleenheters verksamhet måsle givetvis i princip förverkligas pä del
nationella planet och således beröra samtliga högskoleenheter med fasla
forskningsresurser. Det ankommer på UHÄ atl pröva möjligheterna till
arbetsfördelning inom högskolan och, i de fall beslut av regering och riksdag
fordras, lägga fram förslag till sådana. Jag vill särskilt framhålla vikten av
alt hithörande frågor prövas noga där det finns tvä eller flera högskoleenheter
inom ett begränsat geografiskt avstånd från varandra. Möjligheterna till en
mer systematisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna i
Stockholm-Uppsalaområdet, innefattande också Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), bör enligl min mening här särskilt uppmärksammas. Jag avser all i annal
sammanhang föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ att i samverkan med berörda
högskolemyndigheter samt forskningsråden ulforma en planering för en sådan
fördelning. Jag har i denna fråga samråll med chefen för jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa prioriterade områden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslut av regering och riksdag med anledning av
proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. (UbU 37, rskr 397) våren 1982
angavs vissa prioriterade forskningsområden. Dessa områden var följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på
leknisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insalser för en
allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhälls-vetenskapligl-humanisliska
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser den offentliga sektorn, dess styrning, ekonomi och förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser kulturyttringar och kulturfrågor med slrävan efter samlade större
satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning som
avser livsmedelsområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämslälldhetsforskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa myndigheter - i huvudsak forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område - har fått i uppdrag atl ansvara för
utveckling av dessa områden. I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84
föreslogs sammanlagl 10 milj. kr. för slöd lill prioriterade områden. Berörda
myndigheter har föreslagil särskilda förstärkningar lill dessa områden också
inför ■ budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare i min inledning framhållit all dessa
priorileringar bör verka långsiktigt. Några ändringar föreslås därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ulgår från att berörda myndigheter svarar för fortsalt
slöd lill de prioriterade områdena. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anför
i inledningen om kvalitetskriterier som urvalsgrund vid fördelning av
forskningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering av forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde har enligl sin instruktion i uppgift bl.a. att göra
utvärderingar av den forskning de finansierar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1982 års proposition om forskning m.m. redovisades
resultaten av utvärderingar av svensk forskning som hade gjorts inom resp.
forskningsråds verksamhetsområde. I propositionen betonades angelägenheten av
atl forskningsråden regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar som
görs inom deras verksamhetsområden. Det förordades därför all en ny samlad
redovisning skulle göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råden, FRN och UHÄ har haft i uppdrag att redovisa sådana
utvärderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk-samhäUsvetenskapUga forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSFR framhåller inledningsvis de svårigheter som är
förknippade med utvärderingar inom HSFR: s verksamhetsområde. Del gäller bl.a.
möjligheterna att engagera personer som har såväl nödvändig överblick och tid
alt avsätta som — ifråga om utländska forskare - tillräckliga insikler i
svenska språket. De pågående utvärderingsprojekten torde, enligl HSFR, vara att
betrakta som en försöksverksamhel. Erfarenheterna härav kommer atl ligga lill
grund för en konlinueriigt fungerande utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSFR anger flera utvärderingsprojekt vilka rådel initierat
men där resultaten väntas föreligga först under år 1984. Del gäller forskning
rörande svensk samhällsorganisation, svensk skatterättslig forskning,
miljöhislo-risk forskning - i samarbele med NFR - och uivärdering av den av
HSFR inrättade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Rådet har angett
att man utnyttjar utländska forskare i del första och tredje utvärderingsprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har HSFR företagit en invenlering av
beteendevelenskaplig forskning, dvs. av vad som producerats inom sociologi,
social- och kultur-antropologi, psykologi och pedagogik under åren 1970-1980.
Denna inven-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tering utgör ell första steg i en kommande internationell
utvärdering av beteendevelenskaplig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför 1982 års proposition om forskning m. m. redovisade
MFR bl. a. en analys av publiceringen av resultaten av MFR-slödd forskning.
Analysen visade alt ungefär 70 % av publikationerna återfanns i
icke-skandinaviska tidskrifter med väl utbyggda system med bedömning av
utomslående med hög velenskaplig kompelens (refereesystem). Merparten av
reslerande publikationer återfanns i de skandinaviska vetenskapliga tidskrifter
vilka dels har refereesystem, dels har omfattande internationell spridning.
Enligl MFR: s uppfattning ulgjorde publikalionsmönstret en mycket belydelsefull
utvärdering. Därför ansågs inte någol behov av alt anlita utländsk sakkunskap
på annal sätt föreligga. MFR anser, enligl nu föreliggande uppdragsredovisning,
fortfarande publiceringsmönslret vara den viktigaste formen av internationell
utvärdering. Publiceringsmönstrel har inle väsentligt förändrats sedan MFR: s
förra redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MFR
redovisar vissa internationella undersökningar och analyser, bl. a. en
cileringssludie gjord av Institute for Scientific Information i Philadel-phia.
Studien visar att något mindre än 5 % av huvudmännen för pågående MFR-projekt
är bland de mesl citerade forskarna i världen. En jämförelse med USA visar att
av den av National Inslilules of Health (NIH) stödda forskningen uppbärs 3 % av
anslagen av de mest citerade forskarna; dvs. en något lägre andel än för
Sverige. Studierna gäller biomedicinsk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom NIH
har vissa utvärderingar gjorts, bl. a. en som visar all 80 % av samlliga
svenska sökande erhållit ett NIH-slipendium. Genomsnillet ligger på 59 %. MFR
nämner att Sverige är klarl "övertepresenteral" i ell antal andra
NIH-program. MFR anser atl en naturlig slutsats av detta är all, eftersom
resurserna kommer från icke-svenska källor, svenska medicinska forskare
bedriver forskning av internationellt hög klass.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MFR har
också låtit tre sakkunniga utanför Sverige granska MFR: s inilialivverksamhet
inom hälso- och sjukvårdsforskning. Skälet till detta är dels alt nägon
internationell publiceringstradilion ännu inte utvecklats inom området, dels
alt en hel del av iniliafivverksamhelen har avsell melodöversikter,
litteraturgenomgångar m. m. vilka primärt publicerats på svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nat urvetenskapUga forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR redovisade inför 1982 års proposition om forskning m.
m. en utförlig rappori om internationella utvärderingar av forskningsprojekt
inom NFR: s verksamhetsområde under perioden 1977 - 1980. En redovisning av
NFR:s utvärderingsverksamhet ålerfinns i prop. 1981/82: 106 (s. 37-38).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR: s utvärderingsverksamhet har därefter fortgått och
ulvecklals vidare från de grunder som då var gällande. Under perioden från
januari 1981 till oklober 1983 har ylleriigare 12 projektområden ulvärderals
och sammanlagl 55 ufiändska forskare har deltagit i detta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett antal fall där ett forskningsområde förutom NFR har
ylleriigare finansiär har ulvärderingen skett i samråd med denna. Dessa
utvärderingar har därmed kommit atl ge en mer heltäckande bild av den inom
området pågående forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenhelerna av de utvärderingar som NFR nu redogör för
stämmer väl med vad som lidigare framkommit. De goda vitsord som'den av NFR
stödda forskningen tidigare fält står sig alltjämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. utvärderas ytterligare sju projektområden och NFR
beräknar att hela dess forskningsstödjande verksamhet inom något år i alll
väsenlligl kommer att vara granskad av utländsk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens delegation för rymdverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar av
rymdforskningsverksamheten genomförts. Dels har statens delegation för
rymdverksamhet (DFR) i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet,
dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning
låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken. Utvärderingarna har följt de av
NFR utarbetade procedurerna med inlernalionella experter som både tagit del av
skriftliga redovisningar och gjort besök hos grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är
lillfredsslällande (good — very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt
inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av högsla velenskapliga kyalitet
(excellent).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN redovisar en uivärdering av FRN: s allmänna inriktning
och dess roll i det svenska FoU-syslemel. Vidare redovisar FRN en uivärdering
av programmet kemiska hälsorisker, en utvärdering av den forskning som stöds
inom ramen för kommitléns (tidigare delegationen) för folkrörelseforskning
verksamhet samt en bedömning av kommitténs (tidigare delegalionen) för
långsiklsmoliverad forskning hela verksamhel. Utvärderingarna har till slörsla
delen utförts av nordiska experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärderingen av FRN: s allmänna inriktning och dess roll
i del svenska FoU-syslemet behandlas i det följande under avsnittet
Forskningsrådsnämndens roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med utvärderingarna av folkrörelseforskningen, den
långsiktsmo-tiverade forskningen och programmel kemiska hälsorisker var all fä
en uppfallning om kvalilet och inriklning inom tre olika forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt för samtliga utvärderingar är den i grunden
positiva inställningen lill de mål som gäller för FRN eller de speciella
områden som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvärderats. Den kritik som uttryckts gäller ofta all
vissa ansatser inte kunnat drivas längre eller med tillräcklig kraft och
snabbhet. Genomgående hävdar ulvärderarna atl verksamheten i flera fall är
unik och inle rimligen kommil lill stånd ulan de initiativ som tagits inom
FRN-organisa-tionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering inom högskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har haft i uppdrag att redovisa resullal av
utvärderingar av den forskning som bedrivs inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få en uppfallning om förekomsten av mer
systematiserade forskningsulvärderingar inom högskolan och sektorsorganen har
UHÄ låtit göra en mindre karlläggning. Intervjuer har genomförls med dekaner
inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk och
malematisk-na-turvelenskaplig fakultet vid några högskoleenheter, med vissa
rektorsämbeten, forskningsansvariga vid vissa seklorsorgan, samt med bl. a.
företrädare för HSFR och NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har också redovisal en genomgång av viss akluell
litteratur, såväl svensk som utländsk, på forskningsutvärderingens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl UHÄ framgår det av den gjorda kartläggningen inom
fyra fakulteter atl del inle där över huvud laget förekommer någon heltäckande
nationell forskningsutvärdering disciplinvis. Kartläggningen har enligl UHÄ
emellertid på ell intressant sätt belyst såväl dagslägel vad gäller
forskningsutvärdering som de olika företrädarnas tveksamhet och skepsis resp.
aspirationer och planer. UHÄ ser den gjorda karlläggningen som inledningen lill
en period av mer samlade ansträngningar att finna lämpliga former för
kvalitetsgranskning i svensk forskning. UHÄ nämner också atl ett projekl
startat inom UHÄ — Kvalitet i högskolan genom vilkel UHÄ bl.a. vill bidra lill
att finna en ändamålsenlig rollfördelning i utvärderingsarbetet samt
tillförlitliga och meningsfulla former för forskningsulvärde-ring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt UHÄ bör forskningsulvärdering i högskolan ses i två
perspekliv, nämligen den enskilda disciplinens resp. fakultetens eller
fakullelsnämn-dens. Del som i svensk forskning närmast liknar utvärdering av
detta slag är forskningsrådens granskningar. Inom del
malematisk-naturvelenskap-liga områdel är del relalivi många discipliner som
genom NFR: s utvärderingar blir förhållandevis väl täckta. Vid intervjuerna betonades
också från företrädare för medicinsk fakultet atl det medicinska
forskarsamhällets egen kvalitetsgranskning fungeral tillfredsställande och all
man där var obenägen atl ändra formen för utvärderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ anser också all de utvärderingar som inom vissa
områden redan görs i forskningsrådens regi, med förhållandevis små förändringar
i proce-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dur
och med mycket begränsade koslnadsökningar, skulle kunna ulvidgas och vara lill
vägledning för statsmakterna i forskningspoliiiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakulletsnämnderna
har, som ett led i sin forskningsplanering och inför beslut om
medelstilldelning, en uppgift att utvärdera den information som institutionerna
levererar om den egna fors4<ningen. UHÄ: s kartläggning visar att denna
gransknings- och utvärderingsfunklion sker med varierande grad av systematik.
Längst härvidlag förefaller, enligl UHÄ, medicinska fakultelsnämnden vid
karolinska institutet (Kl) ha kommit. Institutionerna där anmodas, som underlag
för det inierna budgetarbetet, att lämna informalion om såväl tillgängliga
resurser av olika slag som under året ulförda prestationer när del gäller
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ:
s kartläggning av ell begränsat antal sektorsorgan visar att genomförda
forskningsutvärderingars form och omfattning varierar. UHÄ framhåller all vissa
seklorsorgan, ofta i anslutning till atl långsiklig forskning i ökad
omfallning prioriterats, har ulvecklat intressanta och lill synes effektiva
metoder för forskningsulvärdering. Dessa bör enligl UHÄ också kunna nyttiggöras
inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ:
s karlläggning av forskningsulvärderingar och diskussioner med företrädare för
olika forskningsinstitutioner inom och utom den svenska högskolan har
aktualiserat vissa rollfördelningsfrägor. UHÄ är berett all ta initaliv i
följande sammanhang:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>nationella granskningar
disciplinvis, i ett inledningsskede lämpligen som försöksverksamhet inom
humanistisk och/eller samhällsvetenskaplig fakultet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samordning och slöd lill
fakulletsnämnderna i del forlsalla arbelel med fakultelsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stöd till metodutveckling vad
gäller forskningsulvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>diskussion av förutsättningarna
för extern utvärdering av temaforskningen i Linköping</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samverkan med såväl
forskningsråden som seklorsorganen i bl. a. frågor om forskningsulvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
(RRV) har genomfört en granskning av de vikligaste av de styrmedel
(styrfaktorer) genom vilka statsmakterna styr forskningen och förulsältningarna
för forskningen (Styrning av högskolans forskning, RRV dnr 1982: 189).
Granskningen, som främsl hämtar sitt underlag från den psykologiska forskningen
och från samhällsvetenskaplig fakullel/fa-kulletsnämnd, belyser
slyrningsproblemen på institutions-, fakultets- och högskolenivån saml för UHÄ
och externa finansiärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Granskningen
visar på problem med beslutsunderlaget och med förmågan atl fatta beslut.
Fakultetsnämndernas anslagsframställningar innehåller t.ex. myckel få
uppgifter om forskningens resurser och resultat och fakulletsnämnderna har
t.ex. i slor ulsräckning undvikit alt fatta obekväma beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
har som en ulgångspunkl i revisionen haft en helhetsyn på verksamhelen på
institutionsnivå. Bl. a. behovel av ett sammanhållet ansvar för forskning,
forskarutbildning och grundutbildning leder lill alt UHÄ får en viktig
funktion. RRV ger förslag hur bl.a. UHÄ skall förbättra sin planering och
uppföljning/utvärdering av forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad som här redovisats i fråga om utvärdering villjag anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i inledningen utvecklat betydelsen av utvärderingar av forskning för att la
fram planeringsunderlag för forskningspoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
är en verksamhet som är svår att mäta. De kvantitativa mått som används i
forskningssammanhang avser oflasl vad som skulle kunna kallas forskningens
"input": pengar, personal, materiel etc. I vissa sammanhang används
ocksä kvantitativa uppgifter om forskningens resullal. Del kan gälla anlal
forskningsrapporter, antal omnämnanden i velenskapliga tidskrifter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
ger i revisionsrapporten Slyrning av högskolans forskning exempel på hur
forskningsansvariga organ kan presentera olika uppgifter (indikatorer) om
forskningens resurser och resullal. Indikatorerna kan dels tillsammans med
andra kvalitativa uppgifter tjäna som underlag för beslut, dels vara en
utgångspunkt för mer omfattande utvärderingar av forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
forskningsområden är så exklusiva att endast ett mycket litet anlal personer
har kompetens att bedöma verksamheten inom dem. Givetvis kan della medföra
problem. I vart fall måste här sä långt möjligl kompetens inom det
internationella forskarsamhället utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningar
av forskning förekommer redan i skilda former. Som exempel kan nämnas
dispulationerna i samband med avläggande av doktorsexamen,
sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre forskartjänster och den ofta
mycket ingående prövning som görs av forskningsprojekl från anslagsbeviljande
organs sida. Vissa myndigheler har inskrivet i sina instruktioner all de skall
utvärdera forskning inom sina resp. verksamhetsområden. Det gäller t.ex.
forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anfört i del föregående bör alla myndigheter med ansvar för
forskningsverksamhel regelbundet göra utvärderingar och redovisa resultaten av
dessa. Sådana mer systematiska belysningar av verksamhelen inom ett eller flera
forskningsområden ger inle bara underiag för den berörda myndighetens och
forskarens eller forskargruppens fortsatta verksamhet. Utvärderingar av detta
slag är också nödvändiga för de övergripande beslut som fattas av regering och
riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
den proposition som nu anmäls har på regeringens uppdrag forskningsråden inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde, FRN</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saml
UHÄ redovisal resultaten av vissa utvärderingar inom sina resp. områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller HSFR är del enligt min mening glädjande all rådet har initierat flera
utvärderingsprojekt under de senaste två åren. Även om den förul nämnda
inventeringen av beteendevetenskaplig forskning endast är en böljan lill en
uivärdering, är de slutsatser som HSFR har kunnat dra därur intressanta.
Tyngdpunkter har identifierats, likaså brister i ulvecklingen av långsiklig
kunskapsuppbyggnad, framför allt inom pedagogisk forskning. Kvalitativa
aspekler har kunnat bedömas genom att andelen forskningsresultat, som har
publicerats i internationella fidskrifter eller handböcker, undersökts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller MFR delar jag rådels uppfattning att alla indikationer visar att svensk
medicinsk forskning står pä en internationellt sett hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MFR
skulle enligt uppdraget redovisa resultat av uivärdering av svensk forskning
inom MFR: s område. MFR: s redovisning innefaltar såväl publi-ceringsstudier,
citeringsstudier, undersökning av svenska forskningsmedelsansökningars
framgång, sakkunnigutlåtanden som exemplifieringar av forskningsresultats
belydelse för praklisk hälso- och sjukvård. Redovisningen belyser en del av
MFR: s verksamhet. Jag utgår från att MFR fortsätter denna genomgång av olika
forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
1982 års proposition om forskning m. m. föreslogs en viss ändring av
ansvarsfördelningen vad gällde planering av och stöd till hälso- och
sjukvårdsforskning. FRN föreslog då alt MFR: s ansvar i första hand borde
koncenlreras på alt vidmakthålla och utveckla en kvalilalivt framstående
biomedicinsk forskning. Enligt propositionen fanns inte tillräckliga skäl för
atl ändra huvudmannaskapet utan MFR borde även i fortsättningen ha ansvaret för
sådan medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som MFR då stödde.
Delegalionen för social forskning (DSF) ålades ansvarel för forskning kring den
hälso- och sjukvård som har ulgångspunkl i ett social-, samhälls- och beieendevetenskapligt
perspektiv. MFR redovisar en granskning av rådels inilialivverksamhet inom
hälso- och sjukvårdsforskningen, gjord av tre sakkunniga hämtade ulanför
Sverige. I yllrandena diskuteras bl. a. bredden pä svensk sådan forskning.
Enligl MFR samarbetar rådel och DSF i dessa frågor såväl som i flera andta där
resp. organs verksamheler har mer eller mindre nära beröring med varandra. Vad
MFR här anför visar enligt min mening att rådel ligger väl framme inom sin del
av forskningsområdet samt alt ansvarsuppdelningen mellan MFR och DSF inle
inverkat negativt på bredden av forskningen inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
belräffar NFR har, som framgått av 1982 års redovisning för riksdagen, rådels
inilialiv atl konsekvent utvärdera sin projektverksamhet väckt internaUonellt
intresse. NFR har, enligt min uppfattning, genom ordningen med bedömningar av
utländsk velenskaplig expertis pä ell mycket förtjänstfullt sätt kompletterat
det prioriteringsförfarande på vetenskapliga grunder som kontinuerligt äger rum
i rådets programulskoll i samband med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställningstaganden lill nya forskningsprojekl. De
ulländska bedömningarna har givit en god uppfattning om kvaliteten av svensk
naturvetenskaplig forskning inom ett anlal forskningsområden i ett
internationellt perspekliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De forskargrupper som varil föremål för internationell
utvärdering har till övervägande del upplevt denna som posiliv, inle minsl
genom alt den även omfatlal diskussion om framfida inriktningar och trender
inom forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR har vidare påverkat andra nationella
projeklfinansiärer att, där så varil lämpligl, lillsammans med NFR svara för
samordnade internationella utvärderingar. Därigenom har inle bara själva
ulvärderingsförfarandel fält en vidare spridning utan samordningen har också
givit en mer övergripande bild av den pågående nationella forskningen bedömd
enligt samma grundläggande kriterier, något somjag anser vara betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN valde, för all uppfylla regeringens uppdrag om en
utvärdering av den forskning som finansieras av FRN, att belysa och utvärdera
tre områden, nämligen verksamheten inom kommillén för långsiklsmoliverad
forskning, folkrörelseforskningen samt programmel för kemiska hälsorisker.
Ulvärderarnas omdömen är i många fall klart positiva. Det föreligger dock också
vissa förslag all förbättra olika verksamheler. Jag utgår ifrån att FRN saml
berörda forskare och forskargrupper i sitt forlsalla arbele beaktar de
synpunkler som förts fram i utvärderingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ålerkommer i del följande lill den utvärdering som
gjorts av FRN: s allmänna inriktning och roll i del svenska FoU-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om utvärderingar inom högskolan delar jag UHÄ:s
uppfattning all det fortsatta arbelel bör ägnas ål bl. a. nationella
granskningar disciplinvis inom skilda forskningsområden. Arbelel med dessa bör
bedrivas i sådan takt atl resultaten från nägol eller några, t.ex. inom
humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet, kan redovisas inför nästa
forsknings-politiska proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser jag det värdefulll all UHÄ stödjer
metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering. UHÄ: s arbele med frågan om
utvärdering av forskning måsle bedrivas i samverkan med såväl forskningsråd som
berörda seklorsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carisson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om datateknikens användning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av riksdagens beslut med anledning av
motioner om utbildning och forskning om dalateknik (motionerna 1976/77:983 och
1674 (yrkande 6), UbU 8, rskr 36) uppdrog regeringen genom beslut den 10 april</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980
ål FRN alt ularbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens
framtida användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
har lagt fram förslag till ett samlat forskningsprogram med huvudinriktning på
forskning kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens
ulveckling och tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagel har
remissbehandlals. En sammanfattning av förslaget samt remissammanställningen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FRN fastslår beträffande
begreppet datateknik att en heltäckande definition av vilken teknik som skall
anses vara dalateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig
utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde
medborgaren måste, enligl FRN, vara ett kriterium av störte vikt för en sådan
bedömning än en formell gränsdragning med hänsyn lill den tekniska
konstruktionen hos en viss tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningsprogrammet ger
enligl FRN uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare
än ett samlat program för forskningens deialjinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
delar in forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning kring de
grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning, m.a.o.
forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av
lekniken, dvs. människan som individ eller i grupp, organisationer och företag
samt samhället i slorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning som syftar till atl
utveckla själva tekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning som syftar till att
utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser FRN som en förenande
länk mellan de båda ovan nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FRN anser att dessa tre
huvudinriktningar bör stödjas och byggas upp till en sådan kunskapsnivå och
omfattning att ell meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheler kan äga
rum dem emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FRN konstaterar alt ingen
av de tre huvudinriktningarna f. n. har tillräckliga resurser. Den största
eftersläpningen vidlåder emellertid forskningen kring de grundläggande förutsättningarna
för datateknikens utveckling och lillämpning. Förslagen om forskningsinsatser
rör därför till helt övervägande del denna huvudinriktning. Här ges förslag
lill forskning kring individen, forskning kring verksamheter och forskning
kring samhällets funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FRN framhåller bl.a.
betydelsen av forskning om mulliprocessorsys-lem, komponentleknik, särskilt
kemisk och biokemisk, leknik för förslärk-slärkning av människokroppens
funktioner då dessa försvagas eller bortfaller, ulveckling av arbetsplalsulruslning,
av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation, av
mjukvarukonstruklion för slora datasystem och av metoder för miljökontroll och
miljöövervakning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår FRN ell stöd till experimentverksamhet i verklig miljö, för utveckling
av leknik och tekniklillämpningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FRN föreslär
resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra,
anslag till projektforskning samt experimentverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller omfallningen och genomförandel av insalserna inom huvudinriktningen
forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och
tillämpning har FRN gjorl följande bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan
storleksordning all de täcker samtliga områden. Varje område bör få ell
tillskott av fasla och rörliga resurser som kan skapa reella förutsättningar
för kompetensutveckling och utnyttjande av forskningsresultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN:
s bedömning är att detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar
150 till 200 forskartjänster med följdkostnader för leknisk och administrativ
personal, utrustning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna
förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknal 10
milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
anser att regeringen, i samband med de forskningspolitiska propositionerna,
skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forskningen. FRN
skall samordnaprojeklverksamhelen inom områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanser är positiva till den allmänna inriktningen av
forskningsprogrammet. Ett flerlal finner dock förslagen för allmänl hållna för
all ge vägledning för priorileringar eller avvägningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagsbeslul (prop. 1981/82: 123, AU 29, rskr 376) har regeringen
bemyndigats alt låta arbelarskyddsfonden ta i anspråk 50 milj.kr. för ett
forsknings- och ulvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation
i samband med dalorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med programmet är att ta fram exempel pä hur man vid datorisering i
arbetslivet både kan tillgodose kraven på en rationell och effektiv produklion
och kraven på god arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisation.
Programmet skall innefatta praktiska projekt och knytas an direkt till
produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmel
skall löpa under fem år. I en preliminär kalkyl har kostnaderna uppskattats
lill 50 milj.kr. Dessulom kommer av slalliga medel all tillskjutas ytterligare
4,5 milj. kr. under en treårsperiod. Dessa medel skall användas för särskilda
satsningar på forskning om systemutvecklingsme-loder som kan ge ökal inflyiande
för de anställda vid datoriseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN:
s förslag till forskningsprogram är vittomfattande och syftar till atl öka vår
kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
FRN: s rapport saml av den samlade redovisning som remissinstanserna lämnai
framgår att en stor del av de resurser som i dag satsas på forskning inom
dataområdet är inriktade på forskning som syftar till alt utveckla själva
lekniken och tillämpningen av denna. Den lill volymen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>största
delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, lill övervägande del inom
utländska multinationella förelag. Omfallningen av denna forskning är svår all
bedöma. Det står emellertid klart atl den är flerfaldigl störte än hela den
svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar kan
främst nämnas de insalser styrelsen för teknisk ulveckling (STU) gör med
anknylning lill informationsteknologi. De uppgår f. n. lill ca 100 milj.
kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom
grundläggande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare hänvisa till den salsning som del nationella mikroeleklronikprogrammet
(NMP) innebär. Inom ramen för della program anvisas innevarande budgelår 5
milj.kr. för grundforskning inom halvledarfysik. Delprogrammet syftar till
uppbyggnad av den forskningsmiljö som krävs för all ge kunskap om de
mekanismer, som styr egenskaper hos komponenler eller deras
framslällningsprocesser. För perioden 1983/84 - 1986/87 planeras en salsning om
totalt ca 39 milj. kr. för delta program. Chefen för industridepartementet
återkommer i annat sammanhang i frågan om det nationella
mikroelektronikprogrammet. Jag kommer i del följande all under ett anslag
benämnl Nalionell halvledarforskning beräkna 16 milj.kr. för budgelårel 1984/85
för delprogrammel Grundforskning i mikroeleklronikprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag här sagl om inriktningen av pågående forskning inom
dalaområdel är fördelningen av resurser ojämn. Detta har FRN lagil fasla på och
lagl ell förslag med tyngdpunkt på en salsning på forskning kring de
grundläggande förulsättningarna för datateknikens utveckling och lillämpning.
FRN föreslår fyra delområden för forskningsinsatser: forskning kring
individen, forskning kring verksamheter, forskning kring samhällels funktioner
samt forskning för metodutveckling. För denna forskning föreslår FRN resursförslärkningar
i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra. Dessulom föreslår FRN att
rörliga forskningsresurser lillförs för projeklforskning och
experimenlverksamhet m.m. Vidare har FRN nyligen redovisal resultaten av en
utredning om datorkapacitet vid universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner FRN:s förslag förtjänstfullt. Förslagel är dock, vilket också
framhållits av många remissinstanser, alltför allmänl hållet för alt ligga lill
grund för beslut om ett forskningsprogram rörande datateknikens användning.
Jag delar helt FRN:s uppfallning om behovel av balans i satsningarna på
forskning inom dataområdet. Enligt min mening behövs således ytterligare
insatser för såväl utveckling av '"mjukvara" som forskning kring de
samhälleliga aspekterna av datateknik. När det gäller all öka kunskapen om
sambandel mellan individen, samhället och datatekniken är del enligl min mening
angeläget atl den kunskap som idag finns uppbyggd inom skilda discipliner
främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska områdel kring individen
och samhällel, kan ulnylljas som underlag för de beslut rörande användningen av
den nya tekniken som samhället nu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner
är här nödvändig. För alt stimulera lill sådan samverkan kommer i del följande
all beräknas 1,5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål. Jag avser all i.annal sammanhang föreslå
regeringen i vilka former della.arbele skall bedrivas. Jag vill också hänvisa
till den förslärkning av temaforskningen i Linköping, som kommer all föreslås
av chefen för utbildningsdepartementet, innefattande inrällandet av en
professur i Teknik och social förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Salsningen pä grundforskning inom NMP är störst budgelårel
1984/85, 16 milj. kr. Därefter Irappas den ned. Därvid kan medel i viss
utsträckning frigöras för insalser jnom andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsprogram och former för inrättande m. m. av tjänst
som professor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarutbildningsutredningen (FUN) föreslog i sill
belänkande (SOU 1977:63) "Fortsall högskoleutbildning" att riksdagen
skulle faslslälla mål och rikllinjer för varje fakultet i anslulning lill
behandlingen av motsvarande budgetanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för programmen skulle ligga förslag och
bedömningar från högskolemyndigheterna. Med en sådan ordning skulle, enligt
FUN, riksdag och regering inle längre behöva styra forskningsverksamhetens
inriklning genom alt faslslälla ämnesinnehåll för högre ijänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen om vissa frågor rörande forskning och
forskarutbildning (prop. 1978/79: 119) behandlades frågan om atl vidareutveckla
formerna för riksdagens och regeringens planering och slyrning av forskning och
forskarutbildning inom högskolan. Förslagen till program för den
tema-orienterade forskningen vid universitelet i Linköping anfördes som exempel
på konkreta måldokument för en verksamhet av den arl FUN föreslagil. UHÄ fick
i uppdrag alt försöksvis utarbeta förslag till mål och rikllinjer för några
disciplinorienterade fakulteter. Försl när resultatet av några sädana försök
förelåg skulle underlag finnas för atl ta slällning till frågan om huruvida ell
syslem borde införas där forsknings- och forskarulbild-ningsverksamheten skulle
styras utifrån nationella mäl och rikllinjer angivna av riksdagen och
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I maj 1981 lämnade UHÄ en delrapport till regeringen över
del arbete som inletts med anledning av uppdraget. Programutkast hade
utarbetats för humanistisk, samhällsvetenskaplig och leknisk fakultet. Som ett
underlag för dessa hade verksamhetsbeskrivningar utarbetats av fakulletsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 1982
års proposition om forskning m.m. fastslogs alt det arbele som UHÄ påböijat
tydde på atl fakultelsprogram skulle kunna fylla en viklig funktion både i den
lokala och den centrala planeringen. UHÄ fick i </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppdrag
all skyndsamt fullfölja arbetet med fakultelsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har redovisal sitt uppdrag lill regeringen i en skrivelse av den 31 oktober
1983. Lokala underiag för fakultetsprogram har försöksvis utarbetats vid
flerlalel berörda högskoleenheter och överlämnats till UHÄ i samband med
anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. Huvudsyftet med ett
fakultelsprogram är atl presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av
verksamhelen, dvs. såväl sådan som bekostas av fakulletsanslag och
forskningsrådsanslag, som verksamhel som bedrivs med externa medel, t. ex. från
seklorsorgan eller andra finansiärer. Della innebär atl programmet skall
omfatta såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som ulvecklingsarbete
och utredningar samt forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
teknik och naturvetenskap har UHÄ utvecklat dels ell förslag lill systematik,
dels en delaljerad skiss över hur och med vilkel innehåll nationella
fakultelsprogram skulle kunna utformas och användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsprogrammet
för tekniska vetenskaper är indelal i huvudområde (teknikvetenskaper), delområden
(t.ex. mekanisk och lermisk teknik) och basområden (exempelvis tillämpad
mekanik). För varje basområde lämnas sedan en beskrivning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>nuläge och inlernalionella
trender inom forskningsområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beskrivning av nuvarande
verksamhet vid berörda högskoleenheter, deras profiler, inriklning och
omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en verksamhetsplan för
ulvecklingen inom området för de närmaste fem åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
menar att dessa beskrivningar, som är grundade på fakultetsnämndernas
anslagsframställningar, verksamhetsberättelser, ulredningar m. m., bör ge
möjligheler alt bedöma kompelens och möjligheler saml brisler inom varje
basområde i landel. UHÄ anför alt beskrivningen av nuläge och trender bör vara
utformad i ell internationellt perspekliv. Vidare är del nödvändigt all arbelel
med fakultelsprogram görs av vetenskapligt kunniga personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fakulietsprogrammen för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet
upptas samtliga högre ijänsler. Inplaceringen i basområde är gjord med
utgångspunkt i den akluella verksamheten och oberoende av benämning och
tillsättningsprogram. Antalet forskarstuderande och omfattningen av
tillgängliga resurser anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
menar all erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet visar att det råder
skilda förutsättningar för fakulteterna när del gäller möjligheterna att finna
systematiska beskrivningar av pågående forskningsverksamhel som en grund för
framtida förändringar och förslag. UHÄ förordar således inle någon enhetlig
modell för ulvecklingen av fakultelsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1981/82: 106 anförde min företrädare all han ansåg liden mogen att pröva
om inrällande av ijänsler som professor och bestämning av inriktningen av
professurer alltjämt borde vara ell styrinstrument för rege-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
och riksdag. Utbildningsutskottet betonade all regering och riksdag inle bör
lämna ifrån sig nuvarande styrinstrument innan det visat sig möjligl all finna
instrument som är lika bra (UbU 1981/82:37). Regeringen uppdrog den 16
september 1982 åt UHÄ all utreda formerna för inrättande m. m. av ijänsl som
professor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har i en promemoria av den 17 oklober 1983 framlagt förslag till dels allmänna
principer, dels konkreta ålgärder vad gäller inrättande av tjänst som
professor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
allmänna principer fastslår UHÄ att riksdagens och regeringens styrning av
forskningen i princip skall vara en bred ramslyrning — mäl, prioriteringar,
resurser. Högskoleenheterna skall sedan ges slor frihel all ulforma
delaljbeslul och välja åtgärder. Pä cenlral myndighetsnivå bör ligga ell
övergripande uppföljnings- och samordningsansvar som också skall innefatta
framtagning av ett samlat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens
resursallokering till högskoleforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konkreta åtgärder föreslår UHÄ bl.a. atl stöd lill nya forskningsområden
normalt skall ske genom medelsanvisning utan direkl koppling lill inrällande av
ordinarie professur. Områdessalsningarna skall ges en flerårig utformning.
Möjlighelen alt inrälla ordinarie tjänst som professor bör finnas kvar, bl. a.
för att stabilisera basorganisationen inom viktiga forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår UHÄ att beslut rörande återbesättande av ledigbliven ordinarie
professur med oförändrai eller ändrat ämnesinnehåll skall koncenlreras lill en
beslutsnivå, lämpligen UHÄ. Rutiner bör skapas för alt från sektorsorgan till
högskoleanslag överföra medel för väl elablerad scklorsforskning av hög
kvalitet avseende långsiktig kunskapsuppbyggnad. Prövningen av
forskningsprioriteringar och områdessatsningar bör pä sikt koncenlreras lill de
forskningspoliiiska propositionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
föreslår också att utredning skall göras, bl. a. i samråd med forskningsråden,
av hur en nödvändig samverkan i beredningsarbetet på verksnivån skall
åstadkommas. Vidare krävs, enligt UHÄ, ytterligare överväganden vad avser
vissa ijänsler, t. ex. kliniska professurer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
betonar UHÄ all i nuvarande situation med hot om nedläggning av viss
högskoleforskning och krav på koncentrering av forskningsresurserna måsle
forskningsslyrningen pä alla nivåer i allt högre grad gälla "negativa
priorileringar", varför de särskilda styrproblemen i sädana sammanhang
behöver närmare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har nu redovisat erfarenhelerna av försöksvis utarbetade program för
matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet samt erfarenhelerna av lokall
arbele i samma syfle för flerlalel fakulteter. Ett slorl arbete har lagts ned
på detta. Syftet har varit att utveckla ett verkningsfullt instrument för
planering och profilering av forskningsinsatser såväl inom enskil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>da
högskoleenheter som på nationell nivå. All ta fram program som tjänar som
styrinstrument för en så mångfasellerad verksamhet som forskning är dock en
svår uppgift. Olika profiler avtecknar sig vid olika tillfällen. Atl finna
former för systematisk planering, som smidigt kan anpassas lill en föränderlig
verksamhel utan all samtidigt upplevas som en byråkratisk tvångströja, kräver
enligl min mening stor öppenhet hos dem som har planeringsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöken
med fakultelsprogram visar alt på lokal nivå har en genomgång av forskningen
inom resp. fakultet medfört en bättre överblick av den pågående verksamhelen
och bättre kommunikation såväl internt som gentemot sektorsorgan,
forskningsråd och andra uppdragsgivare. Arbetet har vidare medfört att man fått
ett bällre grepp om den roll scklorsforskning spelar i de olika
institutionernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
arbete krävs, enligt min mening, för att man skall kunna la ställning till
vilken roll fakultelsprogram kan spela som planerings- och styrinstrument för
forskningsverksamheten. Jag anser därför all arbetet bör fortsätta med en klar
inriktning på all ta fram lätthanterliga dokument, som kan utnyttjas för den
övergripande planeringen och styrningen nalio-neUl. Härvid bör bl. a. prövas
vilka former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering i ell
system med fakultetsprogram. Jag avser atl i annat sammanhang ålerkomma till
regeringen med förslag till ell uppdrag till UHÄ av denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar UHÄ: s mening att satsningar på nya forskningsområden huvudsakligen bör
göras genom s.k. öronmärkning av medel och all högre tjänsler bör inrättas
först då ett forskningsområde blivit fast etablerat. Jag går därmed över till
frågan om styrning genom inrättande av professorstjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening måste regeringens och riksdagens inrättande av professurer beslå som
styrinstrument i avvaktan på en fortsall utveckling av fakultelsprogram i
enlighel med vad jag nyss angivit. Den prövning av ämnesinnehållet för
ledigblivande professurer som regelmässigt görs blir med dagens krav på
förnyelse genom omprioriteringar av central belydelse. Jag delar UHÄ: s
uppfallning all det är lämpligt alt koncentrera besluten i dessa frågor lill
en beslutsnivå. Sä länge inriktningen av professors-tjänster är del vikligasle
styrinstrumentet som slår till förfogande anserjag det m.h.l. de krav jag nyss
nämnt nödvändigl atl besluten fattas på slalsmaklsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge atl ledigblivande tjänst som
professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat ämnesinnehåll.
Della innebär all regering och riksdag endasl får möjlighet all ta ställning i
de fall UHÄ aktualiserar en förändring. Av de nyss anförda skälen förordar jag
atl beslut av UHÄ om återbesättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst
som professor skall underställas regeringen för prövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har i lidigare anslagsframställningar framhållit del
angelägna i att finna former för en temporär dubblering inom ramen för
befintliga medel av en - i vederböriig ordning prövad - professur fram till
dess atl den avgående innehavaren pensioneras. I anslagsframslällningen för
budgetåret 1984/85 har UHÄ fört fram ett konkret förslag av sådan innebörd.
Jag kommer atl la slällning till förslaget vid min behandling av anslaget lill
de lekniska fakulteterna. Här vill jag allmänt framhålla att jag finner det
angeläget att regeringen ges möjlighel alt inrätta Ijänsl som professor när del
anses önskvärt alt få en genom omprövning fastlagd ny inriklning etablerad sä
fort som möjligt eller när det av t.ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget
all tillsätta en ny innehavare pä en ledigblivande tjänst i förtid. Koslnaderna
för en sådan åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som
parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskill i varje enskilt
fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas all den
ledigblivande ijänslen skall dras in vid innehavarens avgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all
regeringen föreslär riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl godkänna vad jag har förordat om återbesättande av
tjänst som professor samt bemyndiga regeringen atl pä säll jag föreslagil
temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lilteraturförsörjning Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteralurförsörjningen utgör en betydelsefull
förutsättning för högskolans verksamhel. Väl fungerande och välförsedda bibliotek
är nödvändiga för kvaliteten i både forskning och utbildning.
Litteralurförsörjningen liksom hela informationsförsörjningsområdet måsle
därför uppmärksammas i de samlade prioriteringarna inom forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prisutvecklingen inom områdel har varil osedvanligt
ogynnsam. Orsakerna härtill ligger främst i den internationella
kostnadsutvecklingen. Således har priset på utländsk vetenskaplig litteratur
bara under del senaste årel ökat med ca 35 %. Antalet periodiska publikationer
som enskilda forskare behöver för att följa ulvecklingen inom sina områden
ökar. Samtidigt tvingar meddsbrislen flertalet bibliotek atl minska antalet
prenumerationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nationella samordningen mellan de vetenskapliga
biblioteken behöver förbättras. Frågan om en uppdelning av ansvaret för olika
områden av litteralurförsörjningen har diskuterats under en lång följd av år
utan all några slörre resullal uppnåtts. En ansvarsfördelning mellan
biblioteken, bl. a. vid förvärv av utländskt material, bör kunna medföra färre dubbelin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>köp
av litteratur och störte möjligheler att hålla fler titlar. Syslemet måsle
givetvis kopplas lill ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan de
vetenskapliga biblioteken, snabbare Qärriån etc. Ett sådanl syslem bör givetvis
innebära ett väsentligt mått av besparing och rationalisering. Av den
anledningen har denna fråga uppmärksammats inom del förul nämnda
resursöversynsprojektel. I detta studeras högskolans resursanvändning i avsikt
att åsladkomma rationaliseringar och omprioriteringar inom olika områden. De
ålgärdei-jag i det följande föreslår motiveras av iakttagelser som har gjorts i
bl. a. detta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom högskoleenheterna finns i många fall anledning att förbättra samordningen.
Vid sidan av högskolans ceniralbibliotek har vid många institutioner byggls upp
inslitulionsbibliotek. Högskolans biblioteksnämnd/huvudbiblioteket har ofta
varken överblick över vad som köps eller möjlighet att påverka dessa inköp.
Samma litteratur kan därför ålerfinnas både cenlrall och lokall. I andra fall
inköps centralt litteratur som inte kommer till användning därför atl
institutionerna inle efterfrågar den. Lokala rutiner för samkatalogisering och
avvägning mellan cenlral/lokal-bibliolek erfordras. Redan i proposilionen
(1975:9) om reformering av högskoleutbildningen m. m. anförde dåvarande chefen
för utbildningsdepartementet (s. 543) alt han fann ell förslag från
statskontoret att inordna inslitutionsbiblioleken i vederbörande läroanstalts
bibliotek väl grundat. Åtgärder i denna riktning har emellertid vidtagits av
högskoleenheterna endasl i begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
lokall och nationellt krävs sålunda insatser för alt förbättra organisationen
kring litteraturservicen. Samtidigt måsle organisationsfrågor lösas utgående
från de förutsättningar som finns vid varje enskild högskoleenhet. De berörda
högskoleenheter som inle redan gjort della har anledning se över sin
organisation för lilleraturservice och utarbeta en plan för högskoleenhetens
samlade lilteraturförsörjning. Jag återkommer härlill i samband med mina
förslag i det följande. Jag utgår frän alt delegationen för velenskaplig och
teknisk informalionsförsörjning (DFI) och UHÄ mol bakgrund av sina resp.
ansvarsområden kommer atl följa och stödja arbetet vid högskoleenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ett s. k. ansvarsbibliolek avses en institution som givits och åtagit sig del
nationella ansvarel för velenskaplig och leknisk informalionsförsörjning inom
ett ämnesområde. Syftet med ett system av ansvarsbibliolek är atl den
vetenskapliga och lekniska informationsförsörjningen för landets forsknings-
och utvecklingsverksamhel skall fungera effektivl på nalionell nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbibliotekets
uppgifter bör bestå framför allt i referensservice och beståndsservice, men
även i planering och utveckling, dvs. atl la initiativ lill alt bygga upp
samlingar (litteratur, databaser etc.) samt alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samarbeta
på skilda plan inom ämnesområdet såväl nationellt som internationellt. I
planering och utveckling bör även ingå utvärdering och kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFI
har på regeringens uppdrag utrett och inkommii med förslag angående
förutsättningarna alt inrätta ett syslem med ansvarsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFI
stöder sina förslag på en utredning av den s. k. ansvarsbiblioteks-<br>
utredningen, vars rappori Ansvarsbibliotek. Ell system för nationell infor<br>
mationsförsörjning (DFI 1983:1 och 3) har remissbehandlats av delegalio<br>
nen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av remissammanställningen
framgår bl.a. atl decentraliserade ansvarsbibliotek tillstyrks av flertalel
remissinstanser, t.ex. av nalionelll forsk-ningsplanerande organ. Undantagen
ulgörs av bl.a. UHÄ som anser all det maierial arbetsgruppen presenterat inle
utan väsentliga komplelleringar kan ligga lill grund för ell
ansvarsbibliotekssyslem. Främst gäller del i fråga om ekonomi-, planerings- och
slyrningsfunklioner. UHÄ anser dock atl en profilering av de vetenskapliga
bibliotekens service måste ske men att den bör kunna komma lill slånd genom frivilliga
överenskommelser saml genom markeringar vid beslut om anslagstilldelning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DFI anser alt
arbetsgruppen övertygande visal all de frivilliga åtaganden de vetenskapliga
biblioteken gjorl under de senaste årtiondena vad gäller förvärvs- och
fördelningsplaner på många sätt visal sig resultatlösa. Därför måste andra
vägar prövas för all lösa sådana frågor. Ett ansvarsbibliotekssyslem av den
modell arbetsgruppen föreslär, som har framgångsrika föregångare utomlands, bör
kunna motsvara de behov som den nationella vetenskapliga och lekniska
FoU-verksamhelen har av en specialiserad och kvalificerad informationsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkl i
rapportens förslag, inhämtade yttranden och i övrigl framförda synpunkter,
föreslär DFI, alt ett syslem med ansvarsbibliolek successivt byggs upp i
Sverige med början den 1 juli 1984. DFI framhåller alt ansvarsområdena bör
byggas upp kring centrala ämnesområden och anpassas till den indelning som
gäller för forskningen och med hänsynslagande till förutsättningarna vid befintliga
bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är, enligt DFI,
angeläget atl utnyttja redan befintliga resurser vid olika bibliotek när ell
ansvarsbibliotekssystem byggs upp. Inom flera områden har idén om
ansvarsbibliotek i realiteten fungerat sedan en del är lillbaka. I enlighel härmed
föreslår DFI alt beslut nu fattas om atl ansvarsbibliolek inrällas inom
ämnesområdena medicin samt lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin den 1 juli
1984 och inom områdena ekonomi och beleendevelenskap den Ijuli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fortsatta arbetet föreslår DFI att delegationen får i uppgift att närmare
utreda dels formerna för ansvarsbibliotek inom teknikområdet, dels
förutsättningar för ansvarsbibliotek för övriga ämnesområden. Utredningsarbetet
förutsätts i så fall ske i nära samverkan med de institutioner som är berörda
av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ingår också bland DFLs förslag atl delegationen får ansvaret för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samordning
och planering av ansvarsbibliotekssystemet, vilket då också innefattar ansvar
för den successiva ulbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarel
för driften av systemet bör, enligt DFI, läggas på resp. bibliotek eller den
myndighet som biblioteket tillhör och befintliga styrorgan bör utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbibliotekssystemet
bör enligl DFI regleras av regering och riksdag. Efter några års
försöksverksamhet kan det formaliseras t.ex. i en förordning där
ansvarsbiblioteken och deras uppgifter anges. Vidare bör medel för biblioteken
anvisas direkl till ansvarsbiblioteken resp. de myndigheler som de tillhör och
markeras särskilt i regleringsbrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvida
regering och riksdag beslular om ett ansvarsbibliotekssyslem för del medicinska
områdel med Kl: s bibliotek som ansvarsbibliotek fr. o. m. den 1 juli 1984 bör
enligl DFLs förslag för budgetåret 1984/85 till Kl anvisas 3069000 kr., varav
1990000 kr. motsvarar de medel som idag utgår över DFI: s anslag lill
medicinska informationscentralen vid Kl: s bibliotek och 136000 kr. löne- och
prisomräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som krävs för ansvarsbibliotekssystemet bör, enligt DFI, tillkomma genom
en omfördelning av resurser som nu ulgår ull forskning och forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag, efler samråd med statsrådet Ingvar Carlsson, anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskoleenheterna
avsätter själva medel för litteraturservice inom ramen för sina utbildnings-
och forskningsanslag. Härutöver föreligger möjlighet att med stöd av
förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1982: 113) ta betalt för
bibliotekstjänster i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är således i huvudsak högskolestyrelsens ansvar atl tillse atl avvägningen
mellan litteratursérvice och andra ändamål sker på ett sådant sätt alt
biblioleksresurserna anpassas lill forskningens, utvecklingsarbetets och
utbildningens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag utgår från alt
högskoleenheterna även i fortsättningen med uppmärksamhet följer
kostnadsutvecklingen inom detta område och vidtar erforderliga åtgärder för
atl garantera lilleraturservicens kvalitet. Av särskild betydelse är att alla
möjligheter Ull rationaliseringar och effektiveringar tillvaratas. Varje
högskoleenhet som ännu,inte gjort detta bör i enlighet med vad jag nyss sagt
utarbeta en plan för enhetens samlade lilteraturförsörjning. I detta arbete
bör avvägningen mellan huvud- och inslitulionsbibliotek liksom
samordningsmöjligheter lokall och regionalt uppmärksammas. Regional samverkan
kan exempelvis innebära ett förbättrat samarbete mellan de vetenskapliga
biblioteken och övriga högskoleenheters bibliotek. Samarbete ulanför
högskoleorganisationen, t. ex. med näringsliv och kommuner, kan också vara aktuellt.
Jag avser all föreslå regeringen all uppdra ät DFI att i samråd med UHÄ stödja
och följa arbete av detta slag och redovisa en sammanslällning över olika
insalser lill regeringen. DFI bör därvid lämna förslag till vilka ålgärder som
centralt kan genomföras för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att understödja en lokal utveckling mot en ralionell och
effekliv biblioteks-organisation vid högskoleenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införandet av ett ansvarsbibliotekssyslem bör, som DFI och
flera remissinslanser framför, på sikt medföra rationaliseringsvinster även i
ekonomiska termer på så säll att resursförslärkningar kan koncenlreras till
vissa bibliotek. Åtgärder vid enskilda högskoleenheter visar alt motsvarande
rationaliseringar bör kunna åstadkommas genom en bättre samordning mellan
ceniralbibliotek och institutions- eller seklionsbibliotek inom en enskild
högskoleenhet. Sammantaget bör ålgärder av nu angivet slag medföra ett bällre
resursutnyttjande, som ger förutsättningar för en förstärkt kvalitet även med
oförändrade resurser totalt sett. Nyckelorden i del arbele som behöver
genomföras är således profilering, förbällrad samverkan och ökad lokal
slyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl ell ansvarsbibliotekssyslem successivl
byggs upp i huvudsak i enlighet med DFI: s förslag. Syslemet bör i en första
etapp endast omfatta ett fätal ansvarsområden och den forlsalla uppbyggnaden
bör föregås av kompletterande ulredningsarbele. Jag anser i likhet med DFI och
statskontoret att en reglering av systemet bör anslå lills praktiska
erfarenheler vunnits genom några års verksamhel. Jag räknar vidare med att
systemet skall kunna införas inom ramen för befintliga medelsramar för FoU och
liknande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ansvarsbibliotekets arbetsuppgifter bör ingå ell
nationellt ansvar för alt den vetenskapliga och tekniska
informationsförsörjningen lill landels samlade forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom ansvarsområdet håller en hög kvalilel och fungerar
effektivt. Häri ingår uppgifter avseende referensservice, beståndsservice,
information samt planering och ulveckling. Ansvarsbiblioteket har att lösa
denna uppgift i samarbete med övriga berörda vetenskapliga bibliotek. Jag
förutsätter alt DFI och övriga berörda myndigheler genom informella
överläggningar åstadkommer en arbetsfördelning, som tar hänsyn till behov och
resurser för ändamålel. Inilialiv till sådana diskussioner förutsätter jag
skall las av den myndighel lill vilken ansvarsbiblioteket hör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det jag nyss anförl framgår all ansvarsbibliotekssyslem
enligl min mening endasl bör införas när del med hänsyn till aktuella
förhållanden inom olika områden är ändamålsenligt. Del är inte ens troligt atl
alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av angivet slag. I enlighet med
DFLs förslag föreslår jag atl KI:s bibliotek och informationscentral ges
ställning som ansvarsbibliotek inom området medicin fr.o.m. budgelårel 1984/85.
Chefen för jordbruksdepartementet bereder f.n. frågan om ansvarsbibliolek inom
områdena lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin. Ytterligare beslut om
ansvarsuppgifter bör f. n. inte fallas. DFI bör dels följa och utvärdera här
föreslagen verksamhet, dels utreda och föreslå eventuella ulbyggnader av
systemet. Jag utgår från alt endasl områden där kvalitets- och
effektivitetsvinster kan göras blir aktuella som nya ansvarsbiblioteksområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att utredningen (A 1979:01) rörande informalion om risker i
arbetsmiljön har föreslagit alt ett ansvarsbibliolek utvecklas vid
arbelarskyddsslyrelsen. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har efter
samråd med mig i samband med behandlingen av utredningens betänkande (SOU
1982: 20) i 1984 års budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 12 s. 151)
uttalat all hon anser att utvecklingen av ett ansvarsbibliotek vid
arbelarskyddsslyrelsen är angelägen. I propositionen föreslås atl genom
omprioriteringar inom verksamhetsområdet ytterligare medel för della ändamål
slälls till arbelarskyddsstyrelsens förfogande. Även jag finner det ändamålsenligt
all ell ansvarsbibliotek utvecklas vid arbelarskyddsslyrelsen, bl.a. med
hänsyn till slyrelsens inslruklionsenliga uppgift atl fungera som cenlrall
dokumenlationsorgan på arbelsmiljöforskningens område. DFI bör också följa och
utvärdera ulvecklingen av arbelarskyddsstyrelsens bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbibliotekssyslemet
bör enligt vad jag nyss har anfört finansieras inom ramen för befintliga
resurser. DFI har föreslagil att medel (900000 kr.) omfördelas för atl
tilldelas Kl: s bibliotek. Enligl min mening bör frågan om kostnader och
ambitionsnivå ytterligare belysas, varvid särskilt bör sluderas möjligheterna
till besparingar vid de bibliotek som inte skall fylla funktionen av
ansvarsbibliolek. Jag utgär från atl berörda myndigheler ålerkommer i denna
fråga i samband med sina anslagsframslällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande
under anslaget Medicinska fakulteterna anslagsposlen 1. Karolinska institulet
att beräkna medel (-t- 2070000 kr.), moisvarande dem som för innevarande
budgetär beräknats under anslaget till DFI avsedda för den riksiäckande
verksamhelen vid medicinska informationscentralen vid Kl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser atl i annat
sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ, SLU och
arbetarskyddsstyrelsen meddela de anvisningar som erfordras för tillämpningen
av ansvarsbibliotekssyslemet. Jag förutsäller också all DFI ansvarar för atl
samråd kring syslemet arrangeras i ändamålsenliga former. Jag har i denna fråga
samrått med cheferna för jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen bör inhämta
riksdagens godkännande av de av mig förordade rikllinjerna för uppbyggande av
ett ansvarsbibliotekssyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I stockholmsregionen finns
f. n. ell slort anlal vetenskapliga bibliotek: kungl. biblioteket (KB), statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universitetet, tekniska
högskolan och KL Enligl min mening bör ansvarsfördelningen mellan dessa
bibliotek prövas. Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas KB:s ställning och
arbetsuppgifter. Jag återkommer i annal sammanhang till regeringen i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Datateknik är ett
betydelsefullt hjälpmedel för atl bibehålla och förbättra överblicken över del
snabbi växande informationsflödet. Således har det nationella söksystemet
LIBRIS byggts upp för att betjäna de svenska biblioteken. Som ett komplement
Ull LIBRIS pågår med stöd av DFI</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utveckling av olika lokala system vid flera
högskoleenheter. Driftsansvarel för LIBRIS åvilar KB men driften av systemet
handhas av daiamaskincentralen för adminislraliv dalabehandling (DAFA) medan
de lokala systemen ulvecklas och fungerar i samarbete med berörd regional
datorcentral för högre ulbiidning och forskning. Del är härvid väsenlligl alt
sådana lösningar väljs som totalt sett innebär bäsla möjliga användning av
resurserna. Inom del förut nämnda resursöversynsprojektel har frågan om all
ulveckla en nationell dalastrategi för högskolan uppmärksammals. Jag räknar härvid
med alt även den här berörda frågan tas upp i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att godkänna de av mig förordade rikllinjerna för
ansvarsbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de närmasl föregående budgetåren anvisades under
anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m. m. tillfälliga medel för
förslärkning av biblioteksverksamheten inom högskolan. Medlen anvisades dels
som en engångsförstärkning av vissa mindre högskolors bibliotek (1982/83), dels
mol bakgrund av kostnadsutvecklingen avseende främst utländsk litteratur
(1983/84). Jag har i budgetpropositionen för 1984/85 föreslagil en engångsanvisning
om 4 milj. kr. som kompensation för prishöjning på velenskaplig litteratur. Som
ylleriigare förstärkning av resurserna för bokinköp beräknarjag 4 milj. kr.
Jag återkommer härtill i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifler
för forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalförsörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalförsörjningen för forskningen är allmänl av slor
belydelse för forskningens möjligheter all utvecklas. Regeringens
investeringsprogram omfallar också insatser för atl stärka forskning och
utbildning inle minsl inom områden som är av belydelse för förnyelsen av
näringslivet. Sedan hösten 1982 har regeringen föreslagit nya byggnadsarbeten
för inemot 400 milj. kr. inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens uppdrag har byggnadsslyrelsen, UHÄ, slatens
kulturråd och riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer ralionelll
planeringssys-lem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen
för den externt finansierade verksamhelen vid högskoleenheterna kan förbällras.
Byggnadsstyrelsen och UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 september
1983 bl. a. föreslagil vissa förändringar i nuvarande system för lokalförsörjning
för externt finansierad verksamhet i avvaktan på resultaten av en mer
övergripande översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i 1984 års budgelproposilion (bil. 10 s. 56 fl
allmänl redovisat det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 . Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nyss
nämnda s.k. lokalkostnadsprojeklet. Detta syftar bl.a. lill att få resurser för
lokaler, inredning och utrustning närmare integrerade i planeringen med ett
långsiktigt mål atl få bällre balans mellan rena verksamhels-resurser och
lokalresurser. Jag anförde därvid atl jag räknar med att myndigheterna skall
kunna fullfölja sill arbele i sådan lid atl systemförändringar genom
försöksverksamhel eller på annal sätt kan påbörjas senast den Ijuli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inle beredd all nu ta ställning lill byggnadsstyrelsens och UHÄ: s förslag i
fråga om den externt finansierade verksamhelen utan räknar med all denna fråga
skall bli föremål för en fortsatt beredning inom ramen för
lokalkostnadsprojeklet. Jag vill i detta sammanhang också erinra om alt jag med
hänsyn till ökningen av den externt finansierade verksamheten räknal upp
inkomsterna för lokaler i 1984 års budgetproposition. Inkomsterna beräknas för
budgelåret 1984/85 uppgå till 40 milj. kr. Jag bedömer del som nödvändigl att
man även i fortsättningen i alla de fall det är möjligt utnyttjar de befintliga
statliga lokalerna även för externt finansierad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om externt finansierad forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
riksdagen godkänt de av regeringen i 1982 års forskningsproposition förordade
principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet
har regeringen i december 1982 utfärdat förordning med bestämmelser om externt
finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom ulbildningsdeparlemenlels
område. Samtidigt uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka vilka koslnader - och
slorieken av dessa - som belastar högskolan i samband med verksamhel som
finansieras av forskningsråd m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu gällande beslämmelserna om externt finansierad verksamhet vid
högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full
kostnadstäckning skall utgå för den verksamhet som hell eller delvis bekostas
med exlerna medel. För verksamhel som har synnerlig belydelse för forskning och
ulbiidning vid högskoleenheten får högskolestyrelse bevilja nedsättning av
ersättningen. Budgetåret 1983/84 har övergångsvis föreskrivits all för sådan
verksamhel som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings- och
jordbruksdepartementens områden skall ett förvallningspålägg av 3 % lillämpas.
Della undantag föranleddes av atl dessa forskningsråd ej har omfattats av
tidigare gällande bestämmelser om ersättning för arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall medges dessulom befrielse frän att utge ersättning för lokalkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har i skrivelse den 21 november 1983 lagt fram förslag lill ändringar i
förordningen om externt finansierad forskning saml angivit att uppdraget om
kostnadsredovisning kommer atl avrapporteras inom kort. I samband med
uppdragels fullgörande och utarbetande av tillämpningsföre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skrifter till förordningen har UHÄ funnil alt behov finns
av vissa justeringar av förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sina
förslag har UHÄ strävat efler att utforma beslämmelserna utgående från en i
sak oförändrad balans mellan högskoleenheternas egna anslag och anslagen från
forskningsråden. Enligt UHÄ: s uppfattning skall den övriga grundforskningen
behandlas pä samma säll som den av forskningsråden stödda forskningen medan
den rena seklorsforskningen skall stå för full kostnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår sammanfattningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordningen
bör ändras så atl det även av bl.a. rubriken framgår att den avser jämväl
forskningsrådsfinansierad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller
de statliga forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
verksamhetsområde bör som koslnadsersällningsprincip gälla all råden skall
läcka de tillkommande kostnader som är förenade med varje projekl. Det bör
ankomma på UHÄ atl faslställa en schablon för beräkning av de koslnader som
således bör bestridas av råden till den del de avser koslnaderna för
högskoleenheternas gemensamma funktioner. Detta bör göras efler samråd med FRN.
Dessa tillkommande kostnader kan preliminärt uppskallas uppgå till ungefär 7 %
av de totala projektkostnaderna. Som jämförelse erinras om all övergångsvis
gällande förvallningspålägg utgör 3 % av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
införande av principen om ersällning för tillkommande kostnader för
forskningsråden innebär en merkosinad för dessa. Kostnadsökningen lorde uppgå
till 15 ä 20 milj.kr. Råden bör kompenseras för della. UHÄ kan med relativt
kort varsel ta fram ett underlag för fördelningen av beloppel, om sä erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principen
om ersättning för tillkommande koslnader bör också gälla vid
forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag) från andra statliga
eller privata bidragsgivare eller när det är frågan om gåvo- eller
donationsmedel. Tillämpningen bör emellertid vara restriktiv och ske efter
närmare anvisningar av UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del är frågan om ren scklorsforskning eller annan
uppdragsforskning bör, som nu, gälla principen om full kostnadsersättning.
Högskolestyrelse bör dock ha vissa möjligheter att nedsätta
ersättningsbeloppet om del är av "särskild" belydelse för enhetens
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ: s uppdrag att redovisa de koslnader som är
förknippade med externt finansierad forskning har ännu inle redovisats. Det har
därför inle varil möjligt atl ta slällning lill det av UHÄ framlagda förslaget
om en annan beräkningsgrund för kostnadsersättning till högskolan för viss externt
finansierad forskning. Pä grund härav anserjag atl ett förvallningspålägg på 3
% bör fä lillämpas även under budgetåret 1984/85. Del ankommer på regeringen
all beslämma i denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Formerna för forskningssamverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1982 års proposition om forskning m. m. diskulerades
olika former av särskild organisation för forskningssamverkan. Föredraganden
underströk bl. a. viklen av all högskolan i möjligaste mån, utan alt avvika
från grundläggande principer för dess verksamhel, anpassar sitt arbete i fråga
om forskningssamverkan till de berättigade krav som kan slällas från bl.a.
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
förfallningsmässiga regleringen av högskolan medger redan nu en belydande
variation av formerna för forskningssamverkan. Det bör vara möjligt att inom
ramen för högskoleförordningens bestämmelser tillgodose de flesla berättigade
krav som kan förknippas med en sådan verksamhet. En särorganisalion i form av
stiftelse borde, enligt föredraganden, utnyttjas endast om alldeles särskilda
förhållanden motiverade del och frågan borde i varje enskill fall prövas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som statsrådet Ingvar Carlsson anförde i inledningen till
denna proposition är tiden nu mogen för atl på ell samlat säll utvärdera de
samverkansformer som har byggls upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chalmers lekniska högskola (CTH) har i särskild skrivelse
framhållit att speciella insatser krävs såväl vad gäller marknadsföring av
högskolans kompetens som vad gäller projektledning och ansvarstagande för
fullgörande av uppdrag för externa finansiärer. Svårigheter föreligger atl
åstadkomma della inom högskolans normala organisation. CTH anhåller därför atl
regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och induslriell ulveckling benämnd
Chalmers Induslriteknik. Jag delar uppfattningen all denna verksamhet bör
bedrivas i form av en stiftelse. Vikligl är all frågan om former för insyn i
verksamhelen får en lillfredsslällande lösning. Jag avser att ålerkomma lill
regeringen härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskares bisysslor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I maj 1983 framlade en arbetsgrupp inom regeringskansliet
en rapport angående högskoleanställdas bisysslor, i vilken redovisades gällande
bestämmelser om bisysslor i lagen (1976:600) om offenllig anställning och i
kollektivavtal saml gruppens synpunkter på dessa bestämmelsers tillämpning på
högskoleområdet. Höslen 1983 uppdrogs ät regeringsrådet Jöran Mueller att
föreslå nya regler om rätt för högskoleanställda att ulöva bisysslor. Som
statsrådet Ingvar Carlsson berört inledningsvis har Mueller i december 1983
redovisat sitt uppdrag i en promemoria, vilken för närvarande är föremål för
remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolans kontaktorganisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog år 1982 åt UHÄ att, med beaklande av
vad som sades i 1982 års proposition om forskning m. m. vad gäller
forskningsinformation inom högskolan, samordna en systematisk ulvecklings- och
försöksverksamhel avseende dels högskolans kontaklorganisation, dels orga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nisation och former för spridande av informalion om
forskning och forskningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ har
redovisal sina åtgärder med anledning av uppdraget varvid UHÄ har koncentrerat
sig på försöksverksamhel avseende högskolans kontaklorganisation. Ulvecklings-
och försöksverksamhel beträffande högskolans organisation och former för spridande
av information om forskning och forskningsresultat har i första hand bedrivits
inom den av FRN och UHÄ lillsalta nyltjarinformationsutredningen. Resullalen av
denna verksamhel har redovisats i utredningens slutbetänkande (FRN-rap-port
1983:9). Statsrådet Ingvar Carisson kommer senare alt ta upp FRN: s och UHÄ: s
gemensamma bedömningar med anledning av utredningens förslag och avgivna
remissyttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
konslalerar att högskolans organisation för planering och initiering av
uppdragsverksamhel visar upp en stor variation i fråga om organisationsformer,
arbelsformer och inriktning. Den kartläggning UHÄ gjort av
kontaklorganisationen vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser visar
att kontaktsekretariaten - där sädana finns - visserligen har en central roll
men att del i övrigl finns en mångfald organisationsformer och arbetssätt.
Andra arbetsenheter som är involverade i koniaklarbelet är bl.a.
informationssekretariat, kurssekretarial, energisekrelerare och - i vissa fall
- bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ ger en redovisning av totalt 48 särorganisalioner för
forskningssamverkan. Enligl UHÄ: s uppfallning är del nödvändigt med en
belydande lokal anpassning till förutsättningar och problem när det gäller
kontakt-organisationens utformning och arbetssätt. Enhetliga lösningar över
landet kan och bör därför inte eflerslrävas. Däremot är del nödvändigt, anser
UHÄ, all högskoleenheterna - såsom bl.a. nylljarinformalionsulredning-en
förordai - ser över de samlade instrumenlen för kontaktverksamhet och
uppdragsarbele i syfle att skapa enkla och enhetliga kontaktvägar för företag,
kommuner och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den kartläggning som UHÄ gjorl av kontaklorganisationen
och dess arbelsformer har UHÄ sorterat fram ett anlal vikliga utvecklingsbehov
och problemområden. UHÄ finner atl kontaktorganisationen i slorl sell fungerar
bra men att det återstår vikliga problem all lösa för all ge organisationen
större kapacitet och effektivare arbelsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktsekretariaten sysslar i dag huvudsakligen med
förmedling av externa forskningsuppdrag till forskare inom högskolan. Dessulom
verkar sekretariaten för alt forskningsresultat och uppfinningar genererade
inom högskolan förs ul och nyttiggörs. Kontaktsekretariaten svarar även genomgående
för verksamheten med kontaktforskare. STU finansierar ett antal tjänster knutna
till de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområdena med speciell inriklning
och forskningssamverkan med små och medelslora företag. Konlaktsekretarial
finns f. n. vid flerlalel universilel och högskolor med fasl forskningsorganisalion.
Inom ramen för UHÄ:s och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s försöksverksamhel finns dessutom
kontaklsekrelerarfunktioner vid konstfackskolan och högskolan i
Sundsvall/Härnösand. Vid flera av de mindre högskoleenheterna är
konlaktfunktioner under uppbyggnad på lokall inilialiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För uppdraget att pröva och utveckla nya arbelsformer har
särskilda medel ställts lill UHÄ:s förfogande, budgetåret 1982/83 500000 kr.
och budgetåret 1983/84 530000 kr. Även STU har givit finansiellt stöd lill
vissa utvecklingsprojekt. De medel som anvisats för ändamålel har bl.a. använts
till stöd för ett tiotal störte projekt avseende nya former för kontakter
mellan högskolan och det omgivande samhället. UHÄ redogör för de olika
projekten, varav flertalet forlfarande pägår. En preliminär sammanställning
visar genomgående positiva resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ anger några av verksamhetens viktigare problemområden
som måste bearbetas under de närmasle åren, såsom lokal forskningssamverkan,
kapacilelshöjning, särorganisalioner, forskningskompetens m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis framhåller UHÄ all del är vikligl och
nödvändigt atl försöksverksamheten och arbetet med atl utveckla högskolans
organisation för forskningssamverkan fortsätter, inte minsl mot bakgrund av
framväxande kontaktorganisationer. En fortsatt systematisk utvärdering och
uppföljning av kontaktverksamheten är enligt UHÄ: s mening nödvändig för atl
säkerställa en långsiktig utbyggnad och successiv breddning av högskolans
forskningssamverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En välutvecklad organisation för högskolans konlakter med
det omgivande samhället är angelägen. Jag delar UHÄ: s uppfattning att del bör
finnas olika lösningar för konlaklorganisalionens utformning. Del är viktigt
och nödvändigt att arbelel med all utveckla sådana kontaktformer fortsätter.
Jag kommer alt vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål beräkna medel för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande kommer jag atl närmare ta upp frågor om bl.
a. kontaklorganisationen vid mindre högskoleenheter. Del är angeläget atl UHÄ
i del fortsatta arbelel med ulveckling av högskoleenheternas kontaklorganisation
beaktar behovet av nära samverkan mellan kontaktsekretariaten m. m. vid mindre
och störte högskoleenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning vid mindre högskoleenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har pä regeringens uppdrag utrett och kommil in med
förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m.
m. vid vissa mindre högskoleenheter. UHÄ stöder sina förslag på en utredning
av en arbetsgrupp inom ämbelel (FOMI), vars rappori om FoU vid regionala
högskolor (UHÄ-rapport 1983:9) remissbehandlats av UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom flertalet högskolemyndigheter, övriga myndigheter
och organisationer som yttrat sig i ärendet tillstyrker UHÄ i allt väsenlligl
arbetsgruppens huvudförslag. Delta görs under betonande av dels all forskning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
forskarutbildning vid mindre högskolor skall ske i ell intensifierat samarbele
med högskoleenheter som har fasla forskningsresurser, dels alt dessa förslag
tillstyrks inom ramen för UHÄ:s samlade resursavvägning för hela
högskoleområdets forskning och forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I första hand föreslår UHÄ
att medlen för forskningsanknytning av den grundläggande ulbildningen ökas
väsenlligl. De tillkommande medlen bör därvid användas lill initiering,
planering och genomförande av FoU-pro-jekl samt forskarutbildning av lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel, framhåller UHÄ, all den kompelens för forsknings-och utvecklingsarbete,
som lärarna vid högskoleenheter utan fasta forskningsresurser inom resp.
områden har, kan utnyttjas för atl främja, lokal och regional utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
föreslår därför dels att tjänst som adjungerad professor vid universilel eller
högskola med fasl forskningsorganisation skall kunna placeras vid mindre
högskola, dels också all tjänst som forskarassistent skall kunna placeras på
likartat säll med beaklande av de bestämmelser rörande sådan Ijänsl som finns i
högskoleförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
förordar all uppbyggnaden av informations- och kontaklresurser dels vid mindre
högskolor enligt FOMI: s förslag, dels vid vissa högskolor enligl den s. k.
nyttjarinformationsutredningens förslag får ske i någol långsammare takt än vad
utredningarna föreslagit. UHÄ föreslär således väsentligt lägre resurser för
del förstnämnda ändamålel än vad FOMI fört fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOMI
föreslår alt samarbele mellan högskoleenheter och det omgivande samhället skall
främjas genom att lill de mindre högskolorna knutna forskningsstiftelser under
vissa förutsättningar ges statligt slöd. UHÄ finner förslaget vara både
principiellt intressant och väl värt all praktiskt pröva. Samtidigt pekar UHÄ
på atl många remissyttranden är kritiska lill en ensidig salsning på
forskningsstiftelser av delta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
föreslår att försöksverksamheten med Centrum för småföretagarutveckling,
knutet till högskolan i Växjö men med en rikstäckande karaktär, permanentas.
Verksamheten har stötts av statens induslriverk och försöksperioden ulgår först
med juni månad 1984. En uivärdering av verksamheten är planerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
kostnadsberäkningar och priorileringar som FOMI har gjorl med anledning av sina
förslag ställer sig UHÄ i alll väsentligt bakom. Detta innebär förslag om
resurstillskott pä resp. 6,5 milj.kr., 5 milj.kr. och 4 milj.kr. för budgetåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87. De 6,5 milj.kr. fördelar sig med 4,5 milj.kr. för
forskningsanknytning samt 1,0 milj. kr. för stöd till två forskningsstiftelser
(industridepartementet). De högskolor som priorileras för ytteriigare forskningsanknylningsresurser
budgelårel 1984/85 är högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med 1 milj.kr.
vardera, däruiöver föreslås för övriga s.k. regionala högskolor sammanlagt 1,5
milj.kr. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1983/84: I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del underslryka det angelägna i alt ta tillvara den kompelens för
forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor utan egna fasta
forskningsresurser. I detta sammanhang villjag erinra om att fakulletsnämnderna
har ett samlat ansvar för atl främja forskning och forskarutbildning inom hela
högskoleregionen. Jag vill också erinra om atl de avsevärda resurser som f. n.
disponeras för all finansiera universitetslektorers (motsv.) tjänstledighet
för forskning även kommer berörda mindre högskolor och deras lärare lill godo.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Självklart kommer
FoU-verksamhelen vid de mindre högskolorna ulanför universitetsorterna alltid
att vara en mycket begränsad del av högskolans totala FoU-verksamhet. I ett
regionalt perspektiv utgör dessa högskolors FoU dock en viklig resurs för
utbildningens kvalilel och för samhällsutvecklingen i lokalt och regionalt
perspektiv. Jag vill framhålla att viss forskning med regional anknytning i
vissa fall bäsl lorde kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser del emellertid
inle lämpligl alt medel direkl för forskning anvisas särskill till de mindre
högskolorna från anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning. Ändamålen för della anslag styrs i första hand av den
grundläggande utbildningens behov, medan enligl min mening de mindre
högskolornas medel för forskning sä långl möjligt bör kanaliseras på samma säll
som medel för forskning vid övriga högskoleenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I regeringskansliet bereds
f. n. frågan om en ijänsleorganisatorisk reform med utgångspunkt i
lärarljänslutredningens (LÄTU) förslag (SOU 1980:3). Vissa av de frågor som UHÄ
aktualiserar behandlas naturiigen i detta sammanhang. Jag lar därför här inle
upp några ijänsleorganisaloriska frågor. Belräffande UHÄ: s förslag om
placering vid mindre högskolor av tjänster som adjungerad professor och
forskarassistent villjag dock understryka all det redan idag är fulll möjligl
alt innehavare av sådan tjänst efler beslut av vederbörande högskoleenhet med
fasla forskningsresurser får föriägga sin verksamhet till annan högskoleenhet.
Del ankommer pä berörda högskoleenheter all besluta härom. Det är på samma
sätt fullt möjligt -och kan vara en viktig väg för samverkan - all en doktorand
förlägger sill arbete lill en högskoleenhet ulanför berörd universitetsort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulgångspunklen
för FoU-verksamhelen vid högskolorna utanför universitetsorterna måste vara de
lärarresurser dessa högskolor disponerar, själva eller i samverkan med
universitet eller annan högskoleenhet. Med tanke på den roll som externt
finansierade forskningsprojekl, t.ex. med regional anknytning, bör kunna spela
vid dessa högskolor villjag framhålla all högskolorna har möjlighel att, som
komplement lill sin lärarorganisation, inrätta tjänsler som
forskningsassistent inom ramen för de medel som kan stå lill förfogande för
projekt av det nämnda slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen alt ålgärder alt förbällra informationen om forskning är
utomordentligt vikliga. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande att ta
upp frågor om forskningsinformation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
vid Centrum för småföretagarutveckling, knutet till högskolan i Växjö, kommer
att utvärderas under år 1984. Jag är därför inte nu beredd all ta ställning
till frågan om permanentning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vidare ulveckling i syfle all bl.a. främja samverkan med del omgivande
samhället är inle primärt en fråga om ökade ekonomiska resurser. Myckel kan
göras - och görs redan nu - med utnyttjande av de resurser och
finansieringskanaler som står till buds. Det är dock angelägel att de berörda
högskoleenheterna får en förstärkt basorganisalion för dels kontakterna med
olika intressenter utanför högskolan, dels systematiserade kontakter med
högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Jag kommer i det följande
att beräkna 1,5 milj.kr. för dessa ändamål under anslaget Vissa särskilda
ulgifter för forskningsändamål. Vid vissa högskoleenheter med fasta forskningsresurser
finns utbildning som saknar anknylning till fasl forskningsorganisalion. Jag
utgår från att behovet av förbättrade konlakter här beaktas vid utnyttjandet av
befintliga resurser för kontaktverksamhet vid resp. högskoleenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i della sammanhang erinra om att chefen för industridepartemenlel, som
angetts i årels budgetproposition, kommer alt ta upp vissa förslag lill
fördjupad samverkan mellan småförelag och högskola i samband med sin anmälan av
en proposifion om induslriell tillväxt och förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nyltjarinformation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
gav år 1979 FRN i uppdrag atl tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av
nyltjarinformation om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag
till hur de problem som kan vara förknippade med ökad nytljarinformalion skall
lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget
omfattade den forskning som bedrivs inom utbildningsdepartementets område.
Utredningen behandlar inle den forskningsinformation som vänder sig till
allmänheten. Inle heller informalion om forskning och forskningsresultat
forskare emellan berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
tillsatte i december 1979 en arbelsgrupp för utredningsuppdraget med
representanter för nämnden, UHÄ och DFI. Gruppen antog namnei
nyltjarinformationsutredningen. I 1982 års forskningsproposition (1981/ 82: 106
s. 100) behandlades en delrapport från ulredningen Från forskning till
tillämpning - kontaktvägar och informalion (FRN-rapport 1981:44). Utredningens
slutrapport Från forskning lill lillämpning (FRN-rapport 1983:9) överlämnades i
april 1983 lill FRN och UHÄ och har därefter remissbehandlats.
Remissinstanserna ansluter sig i huvudpunkterna till utredningens förslag saml
lämnar en rad synpunkter inför del fortsatta arbetet. FRN och UHÄ släller sig i
alll väsenlligl bakom utredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag.
Några av de frågor utredningen tar upp, bl. a. rörande meritvärdet av arbete
med forskningsinformation, kommer att behandlas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar vissa ansvarsfrågor. Del konstateras alt förutsättningen för all
forskningsresultaten förs ul lill de potentiella nyttjarna är atl ett klart
ansvar fastläggs för dem söm skall göra detta. Enligl högskolelagen skall
högskolan svara för forskningsinformation! Denna skyldighel bör enligt
utredningens bedömning innebära att högskolan skall bygga upp en organisation
som utgör stöd och hjälp för forskaren och institutionen all föra ul
nyttjarinformationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolans
organisation för kontaktverksamhet och nyttjarinformation är idag av icke
obetydlig omfattning men utgör enligt ulredningen en splittrad organisation.
Vissa samordningsåtgärder har dock påbörjats. Ulredningen föreslår all
högskolan ser över organisationen för denna verksamhet för atl exempelvis
samla funktionerna inom en självständig enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
forskningsfinansiärerna - forskningsråd, seklorsorgan m.fl. - finner
utredningen det självklarl alt de har ett inlresse av och ett ansvar för atl
den forskning de finansierar också nyttiggörs. Della sker idag ofta genom att
forskningsråden stöder velenskaplig publicering. Enligl ulredningen bör
ansvaret gå längre än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningens nyss nämnda delrapport föreslogs bl.a. atl statligt finansierade
forskningsprojekl bör planeras och budgeteras även med avseende pä hur information
och resullalspridning skall ske till skilda nyltjargrupper utanför högskolan. I
samband med proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. har regering och riksdag
godtagit denna princip. Regeringen har därefter gell forskningsråden inom
utbildningsdepartementet och FRN i uppdrag alt svara för alt informalion och
resullalspridning beaklas vid planering och budgetering av forskningsprojekl.
Enligt utredningens mening bör moisvarande skyldighet även åläggas andra
statliga forskningsfinansiärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
redovisar förslag om fortsatt utvecklingsarbete och försöksverksamheter. Ett
viktigt sätt alt föra vidare forskningsresultat är genom fortbildning och
vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett annat effekUvl säll att sprida kunskap
om nya forskningsresultat är arrangemang av typ seminarier, konferenser och
kurser. Utredningen anser all det är nödvändigl att universitet och högskolor
systematiskt ulvecklar kurser och kurspaket med syfle alt förmedla kunskap om
forskningen och dess resultat till skilda nyltjargrupper. Ulredningen
presenterar i en modell kontaktvägar mellan forskare och "nyttjare".
Modellen beskriver olika organ som kan fungera som "mellanlänkar".
Ett exempel på en sådan mellanlänk är den mindre högskolan ulan fasta
forskningsresurser. Med sin kontakl och kännedom om företag och myndigheler i
regionen ulgör den en länk till de högskoleenheter som har fasla
forskningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
högskolan i Sundsvall/Härnösand har prövats hur en effektiv organi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sation för detta kan se ul. Ulredningen föreslår en
försöksverksamhel i full skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har närmare studerat några andra mellanlänkar.
Bl.a. har de fackliga organisationernas roll diskuterats. De cenlrala fackliga
organisationerna har jämförelsevis omfattande utredningsverksamhet som gäller
bl.a. forskningsfrågor. De bör i anslulning till denna verksamhel också kunna
förmedla informalion, menar utredningen. En annan väg all nå ul är via den
fackliga pressen, som redan idag i viss utsträckning förmedlar sådan
informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom utredningens ram bedrivs bl.a. en försöksverksamhel
med abonnemangssystem för löpande nyttjarinformation. Ulredningen finner del
viktigt all pröva ett rationellt system för en nyttjarinriklad dalabas över i
första hand pågående och avslutade forskningsprojekl och de rapporter som de
avkastat. Det material som malas in i dalabasen skall innehålla tillräcklig
information för att bedöma om projektet kan ge värdefulla informationer.
Profilerade sökningar i dalabasen skall också vara möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förutsätter all de olika verksamheterna inte
ställer krav på ytterligare resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel behövs dock för två ändamål, nämligen en
försöksverksamhet i Sundsvall/Härnösand (800000 kr.) samt för ytterligare utvecklings-
och försöksverksamhel (900000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av all på olika sätt förbäitra informationen om
forskningen och dess resullal har ofta betonats under senare år.
Forskningsinformation är av avgörande belydelse för forskningens utveckling och
dess möjligheter alt Ulöva sin samhällsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag finns inom högskolan stora resurser i form av
kompetent personal, utrustning, bibliotek m. m. som utnyttjas i en omfattande
forskningsinfor-malionsverksamhet. Hur dessa resurser används varierar
naturligtvis frän högskoleenhet till högskoleenhet. Jag är emellertid övertygad
om atl många ålgärder fortsättningsvis kan vidtas som leder till ell bällre
utnyttjande av högskolans forskningsresurser. I della arbete kan utredningens
ovan angivna rikflinjer och diskussionen omkring dem utgöra en värdefull
vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den senaste femårsperioden har
forskningsinformationen på olika säll varit föremål för speciella salsningar i
Sverige. Bland annat har FRN .fått särskilda medel (ca 9,5 milj. kr. för
innevarande budgelår) för alt pröva olika meloder och modeller för allmän
forskningsinformation. Denna verksamhet innehåller en rad sinsemellan olika
aktiviteter, exempelvis salsningar på populärvetenskaplig bokutgivning och
aktiviteter som rikiar sig lill barn och ungdom. Dessutom fördelar FRN stöd
till högskolans forskningsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör verksamheten med nytljarinformalion
fr.o.m. budgelårel 1984/85 tillgodoses inom ramen för de resurser som anvisas
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskningsinformation under anslaget till FRN. Jag avser
att i särskild ordning ge FRN i uppdrag atl i samråd med UHÄ svara för del
fortsatta utvecklingsarbetet avseende nyttjarinformation. FRN kommer därmed alt
fä ett övergripande ansvar även för denna del av
forskningsinformations-verksamheten, vilket bör underlälla samordning och
samplanering med andra delar av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detta sammanhang erinra om vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning
m. m. anförde om vikten av långsiklig planering av förmedling och spridning av
forskningsresultat. Del ankommer pä FRN atl i samråd med UHÄ redovisa behov av
ställningstaganden av regering och riksdag för det fortsatta arbetet. FRN bör i
sitt arbele med informationsfrågor beakta utredningens förslag och de
synpunkter som framkommit i remissbehandlingen av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämndens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN har till uppgift alt ta initiativ till och slödja
forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl.
Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRN har i
en rapport hösten 1983 för regeringen redovisat FRN:s erfarenheler och
bedömningar av det hittillsvarande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
grundläggande erfarenhet, som FRN redovisar, är det slora behovel av insalser
av det slag FRN skall svara för. Generellt gäller ocksä enligl FRN: s bedömning
atl FRN: s arbele bidragit lill atl ökad uppmärksamhet i FoU-syslemet i dess
helhet nu ägnas åt frågor om långsiktig planering och forskning och bevakning
av gränsöverskridande forskningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller forskningsinformation har FRN givits unika möjligheler all bygga upp en
verksamhel av för forskningssystemet hell nytt slag. Vissa belydande och
nyskapande salsningar har här skell, hävdar FRN.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret
för framtidsstudier har tillförts FRN försl fr. o. m. budgelårel 1980/81 och
erfarenheterna är för FRN: s del i della fall mera begränsade. FRN bedömer dock
sina möjligheler att ansvara för framlidsstudierna som goda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRN:s
insalser inom såväl forskning och framtidsstudier som inom
forskningsinformation kan bli omstridda och resultera i kontroversiella
projekl. FRN vill framhålla all även sådana projekl är nödvändiga i ett vitalt
och öppet forskningssystem. FRN ser det som en viklig uppgift atl med sin
förankring skydda även dessa projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRN vill
vidare slarkl underslryka den situation som den fortgående sektoriseringen av
svensk forskning skapar. FRN påtalar de alll fler varnande röster som höjs
inför en alltför långtgående seklorisering som riskerar all splittra de
begränsade resurser ett litet land som Sverige alltid kommer alt ha. FRN anser
sig - med rimligt stöd - ha slora möjligheler att genom långsikliga program i
samarbele med berörda inlressenler skapa alternativ till en alltför långtgående
sektoriell splittring av resurserna..</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN redovisar några av de problem som FRN möter i sill
arbete och som är av principiellt intresse och kräver fortsall bearbelning. FRN
betonar sin roll som ell allmänl forskningsorgan ulan permanent ansvar för ell
vissl disciplinområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta menar FRN skapar en vaghet i omgivningens
uppfattning av FRN. Ett problem som hänger samman med omgivningsberoendet ulgör
FRN: s speciella roll som samarbelsorgan. FRN framhåller även alt samfinansiering
och samarbetet med andra myndigheler m.fl. även för med sig problem av renl
teknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiften atl initiera forskning inom eftersatta områden
och/eller inom områden som kräver samarbete frän mänga olika discipliner är
enligl FRN myckel tidskrävande. Del är ett viktigt skäl till all FRN även
fortsätlningsvis skall kunna utnyttja de möjligheler reservationsanslag ger.
Därutöver måste emellertid också budgetplaneringen och verksamhetsplaneringen
förbällras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vetskap om vilka resurser som slår till förfogande under
en kommande treårsperiod skulle slarkl förbättra möjligheterna till
långsiktsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN har låtit göra en utvärdering av FRN: s allmänna
inriktning och dess roll i del svenska FoU-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna uivärdering har utförts av en arbelsgrupp vars
ledamöler hämtats från andra nordiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen menar alt syftet med FRN: s tillkomst var
dels atl åstadkomma ökad överblick över och balansering av den långtgående
sektoriseringen och specialiseringen av del svenska FoU-syslemel, dels atl
skapa ell brett samhällsinflylande på forskningsiniliering och -prioritering i
del totala FoU-syslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har frapperats av att den breda poliliska
representationen i FRN inle har förmått verka lillbaka in i det politiska
syslemet. Del har lill synes på denna punkt inte funniis någon politisk vilja
atl använda nämnden i enlighet med de mål som uppställdes vid FRN:s inrättande.
Utredarna släller därför frågan om regering och riksdag saknar förtroende för
FRN eller kunskap om FRN: s möjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvärderarna slår fast alt det forlfarande finns ett behov
av bällre överblick över det alllmer uppsplittrade svenska FoU-systemet och av
en samordning och sammanhållning av den alllmer fragmenlerade forskningsverksamheten.
Strävan till sammanhållning och överblick är naluriig, men denna del av FRN: s
mål måste nog belraklas som någol av en paradox i del svenska FoU-syslemet, där
man sedan 1970-lalels början i olika sammanhang slagit fast den sektoriella
forskningspoliliken som den ledande styrprincipen för samhällels
forskningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har svårt alt se hur FRN som komplement till
forskningsråden och seklorsorgan skulle kunna motverka den sektoriella
specialiseringen och splittringen av forskningsresurserna, då man samtidigt
anser atl säväl seklorsorganen som forskningsråden även skall kunna verka
enligt den etablerade rollfördelningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>v 40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
FRN skall kunna ha den effekt som har eftersträvats, är det också nödvändigl,
atl se över den svenska forskningspolitikens grundmurade seklorsdoklrin, som
inte längre ser ul alt ifrågasättas av mer än ett fåtal, anser utredarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik ulvärderarna rikiar mot FRN: s verksamhet och arbetsformer gäller främst
de långa planeringslider som föregått forskningsprogrammen samt alt FRN i så
begränsad utsträckning kunnat uppnå samfinansiering med andra organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande de särskilda
verksamheterna inom FRN ger ulvärderarna myckel positiva omdömen om
informationsverksamheten och stödel till dyrbar vetenskaplig utrustning.
Framlidssludieverksamheten synes enligl utredarnas mening fungera bra i FRN:s
regi. Utredarnas kommentar lill denna verksamhet är av mer principiell nalur då
de konstaterar att verksamheten enligl deras uppfattning inle kan fungera ulan
en politisk dimension. Del står därför inle helt klart för ulvärderarna om det
är mera ändamålsenligt all placera framtidsstudierna i anknytning lill FRN än
till regeringskansliets planeringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina slutord konstaterar arbelsgruppen alt FRN inte lill alla delar förmått
uppfylla de mål som uppställdes när FRN inrättades. I de flesla fall har
orsaken till alt målen inle kunnal uppnås inle legat i FRN: s verksamhet ulan klart
berott på orealistiska förväntningar, inte minst hos statsmakterna, saml på en
ovilja att i andra delar av FoU-systemet fungera efter intentionerna och låta
FRN komma till sin fulla rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
har på många områden varit imponerade av FRN:s nyskapande och resultalrika
arbete som inneburit både högklassig forskning och nya inspirerande
angreppssätt och samarbelsformer i det svenska forskarsamhället. FRN har
emellertid funnits i bara sex år och del är enligl utredarna en alldeles för
kort tid för alt möjliggöra en bedömning av FRN: s forskningspolitiska roll och
resultaten av FRN: s insatser. En verksamhet som är så olradilionell och
avviker så slarkl från det övriga FoU-systemel i Sverige behöver därför
betydligt längre tid för atl ulvecklas och slå rot i de omgivande
forskningsmiljöerna. Utredarna tror därför alt del kan vara ändamålsenligt att
om 5-6 år företa en ny och kanske något grundligare utvärdering, som även
utsträcks lill andra delar av del samverkande FoU-syslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskill tillkallade utredaren (Dir 1982:96) för översyn av forskningsrådens
adminislralion har i sin rappori (Ds U 1984:4) Administrationen vid
forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område, till vilken jag strax återkommer, även lagit upp vissa frågor rörande
FRN. Utredaren framhåller bl.a. atl FRN inte synes ha funnil en fullt adekvat
intern organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
lill att FRN inrättades var alt forskningsråden, som fungerar väl när del gäller
all fördela medel lill inomvelenskapligt motiverad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskning, inte alltid kunnal fånga upp och tillgodose de
forskningsbehov som har sin ulgångspunkl i akluella samhällsproblem. Likaså hade
rådens ämnesmässigl avgränsade ansvarsområden medfört svårigheler för dem, som
vill arbela med tvär- och mångvelenskapliga forskningsuppgifter, all få slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som FRN:s främsta uppgift angavs därför att vid sidan av
de insatser som de enskilda råden gör, initiera och stödja forskning främst
inom områden som är angelägna från samhällels synpunkt. FRN skall härvid
särskilt beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning. För FRN: s
verksamhel skall gälla all projekl m. m. i regel skall samfinansieras med
forskningsråd eller sektoriella organ. FRN fick också redan från början ansvar
för bl.a. forskningsinformation (prop. 1975/76:129 s. 54).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN:s verksamhetsområde har därefter vidgats lill att
omfatta även slödel lill dyrbar velenskaplig utrustning och framtidsstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN:s arbele med forskningsinformation och dyrbar
velenskaplig ulruslning fungerar, enligl ulvärderarna, bra. Del är enligl min
mening angeläget att arbetet med dessa frågor hålls samman så att en instans
får överblick och möjligheler till samordning. FRN har ocksä en sammansällning
som gör den väl lämpad för atl svara både för forskningsinformation och stöd
lill dyrbar velenskaplig ulruslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN bör även forlsällningsvis ha en viklig uppgift all
fylla när del gäller forskningsiniliering. Formerna för della arbete bör dock
närmare övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN har också gjort värdefulla insalser genom utredningar
i olika forskningspolitiska frågor. FRN tog således på regeringens uppdrag
fram underlag för de priorileringar av forskningsområden som gjordes i 1982
års proposition om forskning m. m. FRN har, också på regeringens uppdrag,
utrett bl. a. frågor om forskningsstatistik och forskningsinformation. Behovel
av underlag för övergripande forskningspolitiska beslut kommer att öka.
Möjligheterna bör därför prövas all fortsättningsvis i ökad omfattning utnyttja
FRN för att ta fram underlag för den övergripande forskningspoliiiska
planeringen. Enligt min bedömning skulle FRN kunna spela en viklig roll i detta
arbete. Förändringar i FRN:s organisation och arbetsformer kan bli aktuella.
Jag ålerkommer till regeringen i annat sammanhang med förslag i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser för forskningsrådsorganisalionen under budgetåren
1984/85— 1986/87</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inledningsvis redovisat förslag om ökade resurser
för forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85. Min beräkning
omfatlar en resursökning av totalt ca 29 milj.kr. ulöver kompensation för löne-
och prishöjningar. Därtill kommer de särskilda medel som chefen för utbildningsdepartementet
beräknal för lung vetenskaplig ulruslning under kostnadsramen Till
forskningsrådsnämndens disposition (+ 10 milj.kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min beräkning av resurserna för
forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85 har hänsyn lagits bl.a.
lill ell fortsatt ökal ansvarstagande för cancerforskning av MFR och NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om
forskning m.m. (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) uttalades att det vore
önskvärt med en mer långsiklig planering av den verksamhet som handhas av
forskningsrådsorganisationen. Jag delar i princip uppfattningen atl del även
på detta område vore en fördel med fleråriga ramar för forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A andra sidan är det samhällsekonomiska läget myckel
ansträngt. Ytterligare medel har trols detta kunnal tillföras
forskningsrådsorganisalionen såväl innevarande budgetår som i det budgelförslag
som nu framlägges. Dessa förstärkningar har dock inte kunnat föreläggas
riksdagen förrän efter en myckel noggrann analys av övriga anslagsäskanden och
av vilkel budgetunderskott som kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens ekonomiska politik börjar nu ge avsett
resultat. Nägon uppmjukning av den hårda utgiflsgranskningen är emellertid inle
möjlig förrän balansen i samhällsekonomin återställts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all
underlätta rådsorganisalionens planering bör denna för budgetåren 1985/86 och
1986/87 utgå från en uppräkning av anslagen med 4 % för vardera budgelårel.
Möjlighelen att därutöver tillföra den grundläggande forskningen ytterligare
medel får prövas på samma sätt som skell under de två senaste årens
budgetbehandling. Detta innebär atl regeringen även fortsättningsvis kommer att
prioritera forskningen myckel högl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 för treårsperioden<br>
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>_______________________________________ (tkr.)_______ (tkr.)_________ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41841</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130611<br>
Humanistisk-samhällsvetenskapliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskningsrådet </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>82116</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.56333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>176356</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>550513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga forskningsrådet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>230 737</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>720269<br>
Statens delegation för rymdverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(nationell rymdforskning)</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20355</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63 540</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen omfattar inle de särskilda resurser som avser
svenskl medlemskap i internationella forskningsorganisationer baserat på
konventionsbundna åtaganden och inte heller de resurser som avser tung
velenskaplig utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare berört gällande bestämmelser för
kostnadsersättning för externt finansierad forskning och den akluella
fillämpningen härav. I samband därmed anförde jag atl jag har för avsikt atl
ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avvaklan på ställningstaganden härtill harjag, vid mina
förslag lill de medelsramar som jag nyss redovisal, baserat dessa pä
tillämpningen av gällande bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Översyn
av administrationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
slöd av regeringens bemyndigande lillkallade jag i december 1982 en särskild
utredare (Dir. 1982:96) för all göra en översyn av administrationen vid FRN
och forskningsråden inom utbildningsdeparlementels område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har ijanuari 1984 lämnai en rapport (Ds U 1984:4) Administrationen vid
forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område. Utredarens förslag innebär sammanfattningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De adminislraliva koslnaderna
vid rådsorganisalionen inom ulbildningsdeparlemenlels område uppvisar inle
någon nämnvärd irendmässig förändring under perioden 1977-1983, mätt såsom
procentuell andel av resp. forskningsråds anslag. Däremot uppgår de
administrativa kostnaderna, definierade på vissl sätt, till högre belopp än
regleringsbrevsposlen lill förvaltningskostnader under ifrågavarande anslag.
Detta gäller framför allt MFR och NFR. FRN skiljer sig från de tre
forskningsråden på så säll alt nämnden förbrukar en stor och växande del av
sitt myndighetsanslag själv utan alt det kanaliseras till forskningsutförande
inslitulioner. Att andelen är stor, numera över 30 %, beror delvis på FRN: s
arbetssätt med omfallande insatser för all initiera och planera forskning. All
andelen är växande beror enligt utredarens mening pä atl FRN överskattat
tillväxten av myndighetsanslaget och efter hand kommil atl bedriva ell
inilierings- och planeringsarbete som är väl ambitiöst i förhållande till de
medel som FRN själv eller fillsammans med andra forskningsfinansierande organ
kan slälla lill de forskningsutförande institutionernas disposition. Utredaren
förordar på denna punkl all en bällre balans upprättas inom FRN ifråga om planeringsinsatser
och direklforskningsslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För samtliga fyra myndigheter
gäller att mera medel förbrukas för administrativ verksamhel än vad sorn
föreskrivs i regleringsbrev. Utredarens uppfattning är den atl myndighelernas
eget ansvar för en kostnadspress bör slärkas genom att
regleringsbrevsföreskriften slopas och atl regering och riksdag i slällel får
tillgång till en mer omfattande resultatredovisning samtidigt som den
revisionella kontrollen förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens allmänna
intryck av forskningsråden och FRN är atl den administrativa verksamheten
fungerar väl. Skillnader mellan de fyra myndighelerna är emellertid
iakltagbara, speciellt ifråga om delfunktioner. Huvudomdömet hindrar emellertid
inte heller den uppfattningen att ralionaliseringsinsatser är möjliga ulan
nämnvärda kvalitetsförluster. Utredarens huvudförslag innebär all var och en
av de fyra myndighelerna ges i uppdrag att genomföra intern rationalisering med
tillvaratagande av vissa samverkansmöjligheter. I detta är då inle inberäknal
de administrativa besparingar som ovan förordats inom FRN i syfle all uppnå
bättre balans mellan skilda verksamheler, eftersom utredaren där förutsatt atl
ifrågava-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
medel omdisponeras till direkt forskningsstöd. Utöver detta huvudförslag,
pekar utredaren på besparingar som skulle kunna realiseras vid en förändrad
myndighetsstruktur, där forskningsrådens och FRN: s uppgifter fullgjordes inom
ramen för en samlad organisation med "myndigheler i myndigheten". I
samband med genomgången av de fyra myndighelerna har utredaren noterat all den
yngsta av dem, FRN, ännu inte synes ha funnit en fulll adekvat intern
organisation. Én annan mera generell iakttagelse i fråga om såväl råden som
FRN gäller att möjlighelen till delegation av beslutanderätt i vissa lyper av löpande
ärenden ännu inte ulnyltjals i rimlig utsträckning. Detta gäller i princip
samlliga fyra myndigheler. Även pä denna punkt lämnas förslag i rapporten.
Utredarens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
liavsforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har inlett ett programarbete som
avser utforskning och tillståndskonlroll av havet. Den samordningsgrupp som
bedriver detta arbete har nyligen redovisat en sammanställning av aktuella
problem och behov inom svensk naturvetenskaplig forskning. DSH anser en
förstärkning av svensk havsforskning vara mycket angelägen för att få ett
säkrare vetenskapligt underlag för beslut som förenar ell insiktsfullt
bevarande med ell bättre utnyttjande av de levande resurserna i våra kust- och
havsområden. Delegationen finner avvägningen mellan de förslärkningsbehov inom
olika vetenskapsgrenar som redovisas i rapporten vara i princip riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten redovisas den svenska havsforskningens ulveckling och aktuella
kunskapsläge bl. a. med utgångspunkt i de internationella utvärderingar som
under senare år genomförls i naturvetenskapliga forskningsrådets regi. Vid
utvärderingarna har man särskill betonat behovet av ell ökal internationellt
forskarutbyte samt fler permanenta tjänsler inom havsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
exempel på grundforskningsområden där en förstärkning bedöms särskilt
motiverad såväl inomvelenskapligt som ulifrån behovel av kunskap för
långsiktigt nalurtesursulnytljande återfinns i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inlerdisciplinär havsutforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marinbolanisk ekologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marin kemi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marin mikrobiologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskpatologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskekologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oceanforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
berörs i rapporten behovel av resursorienteräd forskning samt det slora behovet
av kvalificerad utrustning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De redovisade förslagen motsvarar lotall en ärlig koslnad
av 13-13,5 milj.kr. och inom många av de angivna områdena poängleras särskilt
behovet av forskartjänster på mellannivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringens proposition om svensk havsresursverksamhet
(prop. 1983/84:10) anmälde jag min avsikl att i della sammanhang ålerkomma med
vissa förslag som avser den marint inriklade grundforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter alt NFR, ulifrån den rapport som DSH nu
sammanställt, i sitt reguljära prioriteringsarbele ägnar särskild uppmärksamhet
ät det behov av mellantjänster som framkommit. Del bör vidare vara möjligt för
NFR att vid inrällandet av doktorandljänster bidra till atl förslärka basen för
den framtida naturvetenskapliga havsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare erinra om att chefen för
ulbildningsdeparlemenlel lidigare har uttalat all tre fjärdedelar av de belopp
som nu lillförs högskolan över fakullelsanslagen m. m. skall utnyttjas för
forskartjänsler på mellannivå. Även inom ramen för dessa resurser bör det vara
möjligt atl tillgodose högl prioriterade tjänsler för havsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare all vid
sin anmälan av anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå
inrättande av en Ijänsl som professor i oceanografi. särskill marin
systemanalys. Denna tjänst bör innebära en god förstärkning till den
fysikaliska havsforskningen och medföra alt frågeställningar som är
grundläggande för inlerdisciplinär utforskning av havet bällre kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarforskningskommitlén vid Vetenskapsakademien (KVA)
framlade i februari 1983 ett förslag lill övergripande program för svensk
polarforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgående frän den tradition som finns inom svensk
polarforskning betonar kommitlén atl det ännu älerslår myckel av grundläggande
fakta atl karllägga och samla in inom polarområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiomsättningen i dessa områden spelar en nyckelroll
för del globala klimatet och dess klimatförändringar. De ismassor som är bundna
i Antarktis och de arktiska gladärerna innehåller informalion om klimat och
atmosfäriska förhållanden under årtusenden. Polarområdena har vidare en unik
karaktär som ett i stor ulslräckning opåverkat referensomräde i kontrast till
den ekologiska miljön på lägre latituder med den påverkan som där sker. Förutom
de avsevärda naturresurser i form av olja och gas som finns i polarområdena är
havet kring Antarktis biologiskt mycket produktivt. Ell framtida utnyttjande
av dessa olika resurser förutsätter ökad kunskap om miljön och dess extrema
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarforskning kan därför enligl kommittén motiveras
utifrån säväl grundforskningsmässiga som tillämpningsmässiga aspekler.
Möjlighelen atl följa den politiska och rättsliga utvecklingen i
polarregionerna har ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergripande inlresse och detta kan endasl ske genom ell
engagemang i velenskapliga aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén sammanfattar motiven för en svensk
polarforskning på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsinsatser motiveras av ett allmänl
kunskapsintresse. Särskilt viktigl är att genom internationell
kunskapsbevakning hälla ett visst minimum av kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har av tradition ett starkt engagemang i globala
frågor som resurshushållning, miljövård och u-landsproblem. Inte minsl kommer
del framtida utnyttjandet av Antarktis att ha belydelse i ell sådanl sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det begynnande industriella inlressel för i första hand
Arktis' resurser utgör en marknadspotential för svensk industri och
teknologiskt kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarkommitléns rappori utmynnar i följande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. En organisation av lyp polardelegation bör upprättas
med representa<br>
tion både från politiskt, vetenskapligt och tekniskt/industriellt håll, helst<br>
direkt knutet till regeringskansliel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En strategi och
plan för svensk polarverksamhet bör tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En verksamhet
för svensk polarforskning bör byggas upp successivl i en lakl av 1 till 2
milj.kr. per år, för att på sikt nå storleksordningen 10 milj.kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarkommitléns förslag har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Det organisatoriska förslaget om inrättande av en
polardelegation har<br>
av vissa remissorgan kommenterats på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU och DSH avstyrker inrällandel av en delegation.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) intar en restriktiv hållning till inrällande
av nya organ men kan länka sig ett styrorgan på frivillig bas bildal av berörda
ansvariga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marintekniska institutet anser alt DSH: s hittillsvarande
verksamhel bör utvärderas innan ställning tas lill en ny delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg poängterar alt en ev. frislående
delegation inle får spela rollen av forskningsråd men gärna samordna samhälls-
och andra intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN är öppen för all en organisatorisk enhel med exekutiv
funktion för polarforskningen tillskapas inom ramen för nämnden. Statens
nalurvårdsverk stöder att polarforskningsverksamhelen knyts lill FRN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm vill se en fristående delegation
som styrelse för verksamhelen och KVA: s polarkommilté som ett råd till denna.
STU ser akademiens kommitté som lämpligl kontaktforum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Polarkommitléns förslag om en strategi och plan för
svensk polar<br>
forskning stöds av NFR och DSH. Sveriges industriförbund ser det som<br>
angeläget att Sverige markerar ett tydligt intresse för arktiska problem.<br>
Detta bör ske pä politisk nivå och genom ett koncentrerat stöd lill några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vetenskapsområden där svensk forskning har hög
internationell standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Beträffande tänkt resursnivå för svensk polarverksamhet
anför NFR tveksamhet till att den av polarkommiltén föreslagna resursnivån av
10 milj.kr. är tillräcklig för att bedriva polarforskning av större omfattning.
Medlen bör vidare enligl rådet inte tillskapas genom en omfördelning av
resurser som NFR fördelar lill liknande forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för egen del anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i prop. 1983/84: 10 om svensk
havsresursverksamhet ulvecklal sin syn på ett svenskl engagemang inom
polarområdena och behovet av atl delta i och främja det internationella
samarbetet där. Regeringen har nyligen i prop. 1983/84: 79 lämnat förslag som
berör ett svenskt godkännande av 1959 års fördrag om Antarktis och en
anslutning till 1980 års konvention om bevarande av marina levande tillgångar i
Antarktis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för industridepartementet lämnade i den
proposilionen förslag lill ell program för havsinduslriell kompetensutveckling
som bl. a. omfatlar arktisk leknik. Chefen för utrikesdepartementet berörde i
samma proposition den utrikespolitiska och folkrällsliga ulvecklingen i
polarområdena, vartill för Arklis' vidkommande lillkommer säkerhetspolitiska
faktorer av belydelse för Sverige. Samtidigt betonades Sveriges inlresse av
ökad kunskap överlag gällaiide polarområdenas användning, liksom del svenska
intresset atl medverka till ökat internationellt och regionall samarbele vid
del framlida utnyttjandet av polarregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anmälde i propositionen om havsresursverksamhei min
avsikl att i detta sammanhang återkomma med förslag som berör den svenska polarforskningen.
Jag gjorde därvid den bedömningen all del f. n. utifrån totala prioriteringar
och avvägningar av resurserna för svensk grundforskning är ogörligt atl tillåla
en mer väsentlig expansion av polarforskningsområdel. Del är dock av vikl all
säkra och utveckla en grundläggande kunskapsnivå inom forskningsområdet och de
inriktningar inom detta där Sverige har ett internationellt gott anseende bör
ges fortsalt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarforskning kräver med nödvändighet stora resurser för
all kunna bedrivas på ell konlinuerligl och kraftfullt säll. I ell litet land
som Sverige är del inle möjligl all bygga upp en bred velenskaplig bas för
forskning exklusivt inriklad mol polarområdena. Det är därför särskill vikligl
alt utveckla och bibehålla ett inlernalionellt forskningssamarbete inom delta
fäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med undantag av Ymerexpeditionen till,Arktis är 1980 som
organiserades i svensk regi har svenska polarforskare under senare lid i slor
utsträckning varil hänvisade lill internationella expeditioner och så måsle
även bli fallet under överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är genom KVA knutet till det internationella
samarbetet i International Council of Scientific Unions inom vilket Scientific
Committee on Anlarlic Research hör hemma. KVA är vidare ansluten lill Comilé
Arcti-que. Båda utgör viktiga kontaktorgan i sammanhanget. De nordiska natur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vetenskapliga
forskningsråden förbereder en gemensam polarforskningskonferens lill sommaren
1984 för alt öka det nordiska samarbetet inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner det vara angeläget för Sveriges vidkommande ätt möjligheterna till
internationellt kunskapsutbyte och kunskapsbevakning inom polarforskningen
förslärks och har därför under anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål beräknat medel moisvarande 500000 kr. för inrättande av ett
polarforskningssekrelarial med begränsad omfattning. Ett motsvarande belopp
kommer efter samråd med chefen för induslridepartementet atl lillföras
sekretariatet från medel anvisade under industridepartementets huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kommer sekretariatet atl via utrikesdepartementets huvudtitel få tillgång till
resemedel för sin institutionella verksamhet. Avsikten är att sekretariatet
skall ges en uppbyggnadsperiod av tre år med början den 1 juli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretariatet
bör få en frislående slällning men ges nära anknylning lill KVA och dess
kontaktnät inom forskningsområdet. Den av KVA inrättade
polarforskningskommittén bör i fortsättningen kunna ha en rådgivande funklion
lill sekretariatet vad avser framtida strategi och planering av svensk polarforskning.
Den programstyrelse för havsinduslriell kompetensutveckling som chefen för
industridepartementet i annat sammanhang föreslår skall inrällas bör vidare
kunna tillföra sekretariatet synpunkler i frågor med teknisk och induslriell
inriklning. Likaså bör ett nära samarbete etableras med den
interdepartementala arbelsgrupp för polarfrägor som blir upprättad inom
regeringskansliet och vars arbele samordnas av utrikesdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Acceleratorbaserad
forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1982/83:100 (bil. 10) redovisade jag ett anlal förslag som avsåg
uppbyggnad av ett nationellt acceleratorcenlrum saml ställningstaganden i de
delar som avsåg ombyggnad och anslutning av en från CERN införskaffad
lagringsring lill den lälljonacceleralor som är under uppförande vid Gustaf
Werners institut vid universitetet i Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska uppbyggnaden av lälljonacceleratorn fortgår, lagringsringen har
levererats till Uppsala och arbelel med erforderliga byggnadsåtgärder inkl.
lokaler för lagringsringen pågår eller förbereds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet har nyligen i budgetpropositionen (prop. 1983/84:
100 bil. 10 ss. 471, 475 och 480) beräknat medel som avser en definitiv
koslnadsram för samtliga experimentlokaler vid institutet, liksom medel för
basutruslning för vissa experimentulrymmen saml anslutande
inslilulionslokaler. FRN har beslutat avsätta medel för experimentell
utrustning i anslulning lill projektet och har i sin långsikliga planering
lagil hänsyn lill behovet av sådan utrustning i anslutning lill lagringsringen.
Del ankommer nu främst på forskare och tekniker alt i samarbele med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>internationell expertis åstadkomma den nationella resurs
som även i ett internationellt perspekliv bör ge möjlighel lill en mycket
slagkraftig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ursprungliga förslaget om ett nationellt
acceleratorcenlrum omfattade även som ett ytterligare sleg en supraledande
lungjonaccelerator med en angiven koslnad av ca 50 milj. kr. fördelad över en
period av fyra till sex år. Realiserandet av en acceleralor även för
lungjonfysik skulle, om den samlokaliserades med anläggningen i Uppsala,
innebära en koncentration av lekniska och personella resurser med
förulsällningar all ge en internationellt attraktiv forskningsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har konstaterat alt de ekonomiska åtaganden, som en
uppbyggnad av ett komplett acceleratorcenlrum, inkl. en lungjonaccelerator,
skulle medföra, är alltför slora för alt kunna bäras inom de nationella
resurser för forskning som kan bli tillgängliga under en överblickbar framtid.
Ansträngningar för atl uppnå ett bredare nordiskl ekonomiskt engagemang i en
lungjonaccelerator i anslulning lill anläggningen i Uppsala har inte givit
resultat. Den lungjoninriklade svenska forskningen fär därför söka andra experimentella
möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarna vid och styrelsen för forskningsinslilutet för
atomfysik har varit de främsta förespråkarna för en ny svensk
lungjonaccelerator. Man har vid institutet under den senaste liden utarbetat
ett alternaliv för det fall att en lungjonaccelerator inle kan förverkligas.
Alternativet innebär all den jonkälla för högladdade lunga joner som institutet
utvecklat i samarbele med Orsay-laboratoriet utanför Paris ansluts till en
mindre lagrings- och acceleratorring. De preliminärt uppskattade kostnaderna
för alternativet har uppgivits vara ca 14 milj.kr. Tyngdpunkten i institutets
forskning skulle därvid förskjutas från kärnfysik mot atom- och molekylfysik
samtidigt som anknytningen till elementarparlikelfysiken vid CERN skulle få ökal
ulrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt min uppfallning ännu för tidigt atl ta
ställning till det nya förslag som forskningsinstitutet ularbelat. NFR bör ges
tillfälle alt yttra sig över såväl den vetenskapliga relevansen av det tänkta
projektet som angelägenheten av detta i förhållande lill andra förslag inom
tillgängliga resursramar. Projeklel bör även ses i ett perspektiv som omfattar
en vidare krets av fysiker, främsl i stockholmsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt optiskt teleskop</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild arbetsgrupp inom samarbelskommitlén för de
nalurvelenskapliga forskningsråden i Norden (NOS-N) har utarbetat ett förslag
till ell samnordiskt 2,5 m optiskt teleskop med tänkt placering på La Palma.
Koslnaden för teleskopels uppbyggnad har beräknats till 34,8 milj. DKR. och den
åriiga driftskostnaden för anläggningen till 2,4 milj. DKR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av ell nytt teleskop är i första hand betingat av
den starka begränsningen av den observationstid som kan erbjudas nordiska
astro-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nomer
inom ramen för nuvarande internationellt samarbete. Många aslro-fysiska projekt
som kräver längre observationslider är för dem för närvarande omöjliga atl
genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>La
Palma erbjuder en av världens bästa observationsplatser pä del norra halvklotet
och där finns redan grunden till ell internationellt samarbele etablerad.
Teleskopet som är avsett för såväl synligt som infraröll ljus skall få en
okonventionell och starkt innovativ konstruktion där den senasle teleskopteknologin
kommer att utnyttjas. Della gör all koslnaden kan reduceras kraftigt i
förhållande till traditionella teleskop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projeklel
har en bred uppslutning av astronomer i de nordiska länderna och NOS-N har
rekommenderat dess genomförande. Den störte delen av anläggningskostnaderna för
teleskopet samt medel för driftskostnaderna beräknas bli täckta genom
nationella medel, främst sådana till forskningsrådens disposition. Därvid
skall enligt överenskommelse Danmark och Norge svara för vardera 20 % samt
Finland och Sverige för vardera 30 % av kostnaderna. Dessa relationer skall
vidare ulgöra utgångspunkt vid fördelning av observationstiden vid teleskopet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsråden
i flera nordiska länder har emellerfid konstaterat all de resurser som bedöms
bli tillgängliga under den aktuella uppbyggnadstiden är otillräckliga för atl
klara de lotala investeringskostnaderna. NOS-N har därför vänt sig lill de
nordiska samarbelsorganen med önskemål om bidrag motsvarande ca en tredjedel av
den beräknade invesleringskoslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nordiska forskningspoliiiska rådel har ställt sig positivi till projektet och
rekommenderat nordiska ministerrådet atl bidra till invesleringen med en andel
motsvarande NOS-N: s önskemål. Ministerrådet (undervisnings-och
kulturministrarna) beslöl den 7 december 1983 alt - under förutsättning av ell
godkännande av riksdagen i resp. land - tillskjuta ett belopp moisvarande 10
milj. DKR. till investeringen i ett samnordiskt optiskt teleskop på La Palma.
Della belopp avses ulgå som ett särskilt bidrag ulanför den nordiska
kullurbudgelens ram fördelat med 3 milj. DKR. år 1985 saml vardera 3,5 milj.
DKR. åren 1986 och 1987. Andelen av de särskilda bidrag som förmedlas via
nordiska ministerrådet avses belasla de fyra dellagande länderna i den relation
varmed resp. land bidrar lill den nordiska kultur-budgeten. Medlen kommer alt
ställas till förfogande för den stiftelse som de nordiska forskningsråden
gemensamt avser att inrätta för att bygga och senare driva det nordiska
teleskopet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nordiska optiska teleskopet utgör ett projekl som inle enbart syftar lill att
stimulera den nordiska forskningen inom astronomiområdel och öka
forskningssamarbetet länderna emellan. Del innebär också all den delvis unika
kompetens som finns i de olika länderna när det gäller teknisk ulformning av
bl.a. slyreleklronik, spegelslipning etc. kommer atl kombineras. Jag ser del
som betydelsefullt all man inom Norden lyckats förbereda ett så omfattande
samarbelsprojekt för forskning som det här är fråga om. Del blir alltmer nödvändigt
alt finna vägar till samgående i de lunga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulrustningsprojekl som krävs för all nordiska forskare
skall kunna göra sig gällande inom internationell forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin beräkning av anslaget Vissa särskilda ulgifter för
forskningsändamål har chefen för utbildningsdepartementet mot denna bakgrund
lagil hänsyn lill den andel av kostnaderna för teleskopet som under budgetåret
1984/85 kommer atl belasla den svenska statsbudgeten som en konsekvens av
nordiska ministerrådets beslut. Jag förutsäller därvid atl de övriga koslnader
som för svenskt vidkommande är förenade med del nordiska optiska teleskopet
kommer atl täckas inom ramen för de medel som slälls lill
forskningsrådsorganisaiionens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl godkänna vad jag har anförl rörande finansieringen av
ell samnordiskt optiskt teleskop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dyrbar vetenskaplig utrustning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN har i sin anslagsframställning för budgelåret 1984/85
redovisal utveckling och användning av de särskilda koslnadsramar för dyrbar
forskningsulrustning som funniis inrättade sedan är 1979. Kostnadsramarna, som
är avsedda för dyrbar velenskaplig ulruslning i anslulning lill av
forskningsrådsorganisalionen stödda forskningsprojekl, beräknas under anslaget
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. De disponeras
av FRN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän all ha utgjort 15 milj. kr. vid inrättandet uppgår
ramen för innevarande budgelår till 65,3 milj.kr. Numera ulgör 25 % av
kostnadsramens storlek planeringsnivå för s. k. big science-projekl.
Kostnadsramen i övrigt utnyttjas för utruslningsobjekt med en koslnad som
översliger 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En klar uppfattning om hur dessa resurser för dyrbar
utrustning har fördelals över olika forskningsområden under den gångna
femårsperioden är enligt nämnden svår att erhålla. Den procentuella
fördelningen av medel till objekl som högpriorilerats av de olika instanserna
inom forskningsrådsorganisationen ger dock en översikfiig bild. Sålunda har
objekl prioriterade av STU erhållit 21 %, NFR-stödd verksamhel har erhållit 42
% medan 25 % gåll till MFR: s verksamhetsområde. Objekt särskill stödda av
skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har erhållit 6 % medan av HSFR resp.
av FRN och övriga instanser prioriterade objekl erhållit vardera 3 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl underlälta det långsikliga utnyttjandet av
resurserna för dyrbar utrustning anvisas sådana forllöpande ulöver aktuellt budgelår
även för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därpå
följande två budgelären och dä med vardera hälften av det belopp som ulgår del
akluella budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
konstruktion medför enligl min uppfattning ett tillräckligt planeringsutrymme
och jag har därför inle funnit anledning atl nu ange en lolal omfallning av de
resurser som kan ställas till FRN: s disposition för dyrbar vetenskaplig
utrustning under den kommande ireårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande är FRN skyldig att underställa regeringen för prövning sådana beslut
som omfallar utruslningsobjekt med en kostnad överstigande 1 milj.kr. Nämnden
har tidigare föreslagil all denna kostnadsgräns borde höjas till 3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet (Ds SB 1983: 1) Del fortsatta delegeringsarbelet i regeringskansliet
som för närvarande remissbehandlas har den sakkunnige föreslagil samma
koslnadsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsutvecklingen
för vetenskaplig utrustning är sådan atl genomsnittsbeloppet för de
ansökningar som nu tillställs FRN ligger nära 1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund avser
jag alt senare ålerkomma lill regeringen med förslag för att underiälia den
fortsatta formella hanteringen av de särskilda utruslningsresurserna till FRN:
s disposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller resurser för dyrbar velenskaplig utrustning anmälde jag i 1984 års
budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 481) min avsikt atl ålerkomma
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
kommer jag därför all föreslå en förändrad utrustningsplan vilkel bl. a.
innebär att kostnadsramen Till fcrskningsrådsnämndens disposition budgelårel
1984/85 ökas lill 75 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskarutbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson lidigare anfört
i inledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskarutbildningen
har en central roll inom högskola och forskning. Inom den genereras ny kunskap
samtidigt som studerande utbildas för viktiga uppgifter både inom och utom
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av största vikt alt de resurser som står lill förfogande för forskarutbildning
utnyttjas på ett sådant sätt att kvaliteten inom forskarutbildningen kan
hållas på en hög nivå. Jag har i den allmänna debatten i olika sammanhang
framhållit atl kvalileten inom forskarutbildningen måsle vidmakthållas och
helst stärkas. I debatten har bl.a. kvaliteten i doktorsavhandlingarna
särskilt uppmärksammats. Jag finner del betydelsefullt att denna fråga
kontinuerligt följs. Samtidigt villjag dock framhålla alt enbart
doktorsavhandlingarnas innehåll och deras bidrag till inomvetenskaplig
utveckling inte avgör forskarutbildningens kvalilet. Flera utredningar, som
initierats av UHÄ och av RRV, visar på stora problem i andra avseenden inom
forskarutbildningen. Rekryteringen till vissa ämnesområden är svag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskarutbildningen visar tendenser till ineffektivitet
och de studerande klagar på väsentliga brisler i arbetsmiljön. Jag ser myckel
allvarligt på dessa problem och kommer i det följande att närmare ulveckla och
precisera mina synpunkler på olika komponenter inom forskarutbildningen som
påverkar kvaliteten. Jag älerkommer därefter till frågan om bedömningen av
doktorsavhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sammanhangels skull behandlar jag här även vissa
frågor som inle kräver beslut av regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dimensioneringen av forskarutbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1981/82: 106 (s. 132) anmälde min företrädare all
han - i likhel med UHÄ - inle ansåg det möjligl atl införa ett
dimensioneringssystem för forskarutbildningen som innebär all anlagningstal
preciseras för varje ämne eller grupp av ämnen och högskoleenhet. Han ansåg
dock att del centrala bevakningsansvarel borde åvila UHÄ, som då hade all
forllöpande följa ulbudel av examinerade från forskarutbildningen och arbetsmarknadssituationen
för de forskarulbildade samt notera och analysera förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle heller jag anser all del finns ett underlag för all
ange anlagningstal till forskarutbildning på nationell nivå. Anlalel
forskarstuderande är ungefär 12000. Dimensioneringen slyrs f.n. i huvudsak av
lillslrömningen. Inlressel från de enskildas sida styrs i sin lur av personliga
bedömningar av den framlida arbetsmarknadssituationen och meritvärdet av
forskarutbildning, relaterat lill bl. a. sludiefinansieringen under
utbildningstiden och det allmänna intresset för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt sett torde det inte föreligga någon brist på
sökande till forskarutbildning. Däremot bör fördelningen av de
forskarstuderande på fakulteter och ämnen bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna
utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i slorl. Dessa bedömningar måste
göras med utgångspunkt i övergripande forskningspolitiska priorileringar och
sedan ligga lill grund också för den lokala resurstilldelningen lill
forskarutbildningen i olika ämnen. UHÄ bör i sina anslagsframställningar
redovisa den akluella rekryleringssiluationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV har i en rappori. Effektivitet i forskarutbildningen,
redovisat resultat från en undersökning av vissa institutioner vid
universitetet i Lund. RRV påpekar där att fakultetsnämnderna bör övervaka att formerna
för resursfördelning gynnar kvalilel framför kvantitet. Institutionerna bör enligl
RRV dimensionera antalet doktorander efter de föreliggande resurserna i fråga
om handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljö. Fakulletsnämnderna
bör, enligt-RRV, konlrollera institutionernas dimensionering av anlalel
doktorander och - vid behov - även pröva frågan om begränsad antagning till
forskarutbildning med hänsyn till resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har erfaril all del förekommer alt flera studerande
anlas lill forskarutbildning än som kan ges tillräcklig handledning, plals i
forskargrupp eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsplats. Del finns också exempel på alt vissa
handledare har för många studerande alt handleda. Dessa förhållanden är i
längden inte acceptabla, eftersom de inverkar negativt på kvaliteten i
forskarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här framhålla de möjligheler som enligl
högskoleförordningen finns för högskolemyndigheterna atl lokall begränsa
antagningen till forskarutbildning. Jag vill underslryka all dessa möjligheter
bör användas sä all de tillgängliga resurserna verkligen utnyttjas på bäsla
säll. Fakultetsnämnderna bör se lill att inte flera studerande anlas än alt de
inom befintliga resurser och med rimliga krav på handledning kan genomföra
forskarutbildningen på ett effektivl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektiviteten i forskarutbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV har i sin nämnda rapport bl.a. studerat och
kommenleral genomströmningen och aklivitetsgraden i forskarutbildningen.
Rapporten har varit på remiss hos högskoleenheterna och UHÄ. RRV har
sammanställt svaren i en särskild rapport "Bättre forskarutbildning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av RRV: s rappori framgår att del föreligger slora
skillnader i fråga om studietid mellan å ena sidan de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna och å andra sidan de tekniska och
malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. RRV har angett ell mått för
andelen doktorander, som disputerar efler en rimlig tid i forskarutbildningen,
och kallar del för dispulalionskvoten. Denna kvot saml sludieintensileten var
lägst inom de försl nämnda fakulteterna och högsl vid de sistnämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV har - för all bl.a. uppnå en god studiesituation och
en god rekrytering av doktorander — gett vissa rekommendationer lill de lokala
högskolemyndigheterna och till UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även represenlanler för de forskarstuderande och
personalorganisationerna har i olika sammanhang framhållit vikten av atl
doktorandernas miljö och arbetsförutsättningar i övrigl förbällras. Därvid har
framhållits behovel av all institutionerna lar sill ansvar för
forskarutbildningen, så att doktoranderna får tillräcklig handledning,
försörjning och delaktighet i forskarmiljön saml arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för egen del framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår av RRV: s rapport alt del på vissa håll
föreligger problem inom forskarutbildningen, t.ex. långa studietider och låg
examinations-frekvens. Av en annan ulredning, utförd på uppdrag av UHÄ,
Doktorand 82, framgår även all var Iredje doktorand inom de filosofiska
fakulteterna vid undersökningstillfället inte alls eller endast som en
bisysselsätlning, ägnade sig ål sludier. Klagomål på handledningen har
framförts från de forskarstuderandes sida. Handledningen av de kvinnliga
doktoranderna har i vissa undersökningar fått hård kritik från de studerande.
Del saknas i stort sett utbildning av forskarhandledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av de nämnda problemen kan och bör bemästras
genom åtgärder från högskolemyndigheternas sida. Jag vill här erinra om att
utredning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
(U 1979: 10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya
högskolan (den Andrénska kommillén) framförde en rad förslag lill förbättringar
i villkoren för forskarutbildning. Min företrädare uttalade i prop. 1981/82:
106 atl han utgick från alt kommitténs förslag skulle beaklas av berörda
myndigheler och organ. Jag vill för min del starkt betona vikten av att sä
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i anslutning
härlill påpeka alt del åligger instilulionsslyrelserna all bereda de
doktorander som har antagils en sä god forskarmiljö som möjligt med beaktande
av gällande bestämmelser och anvisningar. Doktoranderna har rätt till
handledning i sin forskning. RRV: s rekommendationer överensstämmer på flera
punkter med de förslag som den Andrénska kommillén framförde. De berörda lokala
myndighelerna måsle på alll sätt främja en god och kreativ forskarmiljö samt
övervaka alt handledningen av doktorander fungerar tillfredsställande.
Fakulletsnämnderna bör följa upp och utvärdera rekryteringen lill
forskarutbildningen saml utvärdera resultaten. Ytterst ankommer det på
högskolestyrelsen all ansvara för all forskarutbildningen fungerar enligt
gällande bestämmelser. UHÄ bör också kunna göra väsentliga insatser, bl.a. när
det gäller alt anordna och stimulera handledarutbildning och på annal sätt
förbällra handledningen i forskarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna för
doktorander atl fä kontakl med forskning i andra länder - något som enligl min
mening är av slor betydelse för kvalileten i forskarutbildningen - kommer att
behandlas i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill alt
behandla frågan om bedömning av doktorsavhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kvaliteten på
doktorsavhandlingarna är av slor betydelse för forskningens anseende. Del är
därför angelägel att de regler som gäller för bedömningen av doktorsavhandlingar
är så utformade all de bidrar till att upprätthålla kvaliteten pä
avhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt bestämmelser i
högskoleförordningen skall en betygsnämnd utses särskilt för varje avhandling.
Antalet ledamöter bestäms av fakultetsnämnden, som utser ledamöterna. Dessa
skall vara tre eller fem. Den lärare som utsetts all vara handledare för
doktoranden skall vara ledamot i nämnden. Betygsnämnden utser ordförande inom
sig. Vidare har fakultetsopponen-len rätt all närvara vid sammanlräde med
nämnden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betygsnämnden
är beslutför när samlliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller
den mening som de flesta förenar sig om. Om avhandlingen godkänns får skälen
för nämndens beslut inte redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma
gäller även i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört i skiljaklig
mening eller i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ utsände under hösten
1983 ett förslag fill ändrade bestämmelser för betygsnämndernas sammansättning
till de högskoleenheter inom UHÄ-området, som har fast forskningsorganisalion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har - med bifogande av yttranden från nämnda enheter och från Sveriges förenade
studentkårer (SFS) - i skrivelse den 13 december 1983 lagt fram förslag lill
ändring av gällande bestämmelser om betygsnämndernas sammansättning. SLU har
också yttrat sig över UHÄ: s förslag. Enligl förslaget skall inom varje odelad
fakultet eller sektion finnas en eller flera betygsnämnder. Vidare skall
betygsnämnd bestå av dels två fasla ledamöter, valda för två år i sänder, dels
tre lillfälliga ledamöler, undantagsvis en ledamol, som utses särskill för
varje avhandling. Som lillfällig ledamot får enligl förslaget utses
velenskapsidkare ulom fakulteten eller sektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
föreslår också all huvudhandledaren skall vara ledamot av betygsnämnden, om
inte särskilda skäl föreligger där emol. När handledaren inle ingär i nämnden
skall han endast ha närvarorätt. Vidare framför UHÄ förslag om att skälen för
betygsnämndens beslut skall redovisas kortfattat i protokoll eller i annan
handling. Delsamma föreslås gälla i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha
anförl för sitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del finner jag det värdefulll atl UHÄ snabbi har aktualiserat förändringar
med anledning av den diskussion som förekommil i samband med vissa
uppmärksammade disputationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är medveten om alt
riksdagen lämnade ulan erinran ett ullalande av min företrädare i prop.
1981/82: 100 (bil. 10) om atl fasta ledamöter borde införas i betygsnämnderna.
UHÄ: s förslag ligger helt i linje med detta. Jag konstaterar dock i fråga om
förslaget på denna punkl att remissopinionen inom högskolan var mycket
splittrad. Sålunda vägde opinionen för resp. mot förslagel jämnt bland
högskolestyrelserna. När det gäller fakullels-nämnderna/sektionsnämnderna
avstyrkte en majoritet i likhel med SFS förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Argumenten mol all införa
fasla ledamöter i betygsnämnd är framför alll dels all del är svårt - för atl
inle säga i vissa fall omöjligt - atl finna fasta ledamöter med tillräcklig
sakkunskap, dels all arbetet för de fasla ledamölerna kan bli så betungande
alt möjligheterna alt utan särskilda anordningar rekrytera ledamöter måsle
anses små. UHÄ anser här att flera betygsnämnder bör utses för varje
fakultet/sektion. Mol delta kan dä hävdas alt det inle blir särskill slor
förändring gentemot den nuvarande situationen med en betygsnämnd för varje
avhandling saml alt en ordning där konlinui-tetsönskemålen så långt möjligt
tillgodoses inom ramen för en varierad sammansätining av en nämnd torde bli
mera lätthanterlig än en ordning med ett antal skilda nämnder, om än med vissa
fasta ledamöter. De fakultelsnämnder som förespråkar ett system med fasla
ledamöler har f. ö. - i flertalet fall - redan infört del. Sammanfattningsvis
finns del enligl min mening behov av ökad fasthet och kontinuitet inom
betygsnämnderna. Jag konstaterar dock all delta behov kan tillgodoses utan
någon förändring av beslämmelserna i denna del. Hänsyn kan på della säll
enklast las till de skiftande förhållandena vid olika högskoleenheter och inom
olika fakulteter. Jag är för min del ocksä övertygad om alt den debatt som
förls om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betygsnämnderna
kommer att vara ett incitament för samtliga berörda högskolemyndigheter all
fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt betygsnämndernas sammansätining.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handledaren skall enligt
nu gällande regler ingå i betygsnämnden. UHÄ föreslår - efler intryck av
remissynpunkterna - endast en mindre förändring, nämligen att handledaren, om
särskilda skäl föreligger, inte skall vara ledamot av betygsnämnd. Jag ansluter
mig här till UHÄ: s bedömning, att del i vissa fall kan föreligga risk för
partiskhet, l. ex. när handledaren varit medförf'allare lill avhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är däremot inte beredd
all biträda UHÄ: s förslag på den andra punkl där remissopinionen också var
mera påtagligt splittrad, nämligen i fråga om atl i betygsnämndens protokoll
redovisa skälen för nämndens beslut liksom de skäl enskild ledamot kan ha
anförl. Jag anser att de argument som anfördes för riksdagens slällningstagande
i denna fråga med anledning av prop. 1981/82: 106 (UbU 37 s. 59) i denna fråga
forlfarande är giltiga. Dock anserjag del rimligt från rättssäkerhetssynpunkt
all skälen för betygsnämnds beslut liksom för enskild ledamots
ställningslagande skall få redovisas när del är fråga om underkännande av
avhandling och förordar all bestämmelserna ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör inhämla riksdagens godkännande av vad jag anförl om betygsnämndens
sammansättning och motivering av dess beslut. Jag avser atl i annal sammanhang
återkomma till regeringen med förslag lill de ändringar i högskoleförordningen
som mina här redovisade ställningstaganden och UHÄ: s förslag i övrigl
föranleder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang även beröra frågan om forskarutbildningens meritvärde.
Chefen för civildeparlemenlel kommer i det följande atl föreslå alt sådana
regler införs att en doktorsexamen i förljänslhänseende tillgodoräknas en
sökande till statlig tjänst som fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller forskarutbildningens meritvärde inom den enskilda sektorn har en
rapport avgivils av UHÄ den 12 december 1983. I rapporten föreslås atl det i
del fortsatta arbetet med all stärka forskarutbildningens meritvärde för den
enskilda sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet ål tre huvudfrågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklande av kurser och
moment i forskarutbildningen med direkt inriklning på projeklarbele inom
förelag och industrier. Flera olika modeller bör prövas, bl. a. i anslulning
lill de danska erfarenhelerna av s.k. Erhvervsforskeruddannelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fortsall förstärkning av
högskolans organisation och arbelsformer för forskningssamverkan, med
tyngdpunkt på atl främja kontakterna med mindre och medelstora företag och all
bl.a. kanalisera också kortare FoU-uppdrag lill forskarstuderande och yngre
forskare. I detta sammanhang är del angelägel med fortsatt och systematisk
marknadsföring och information om högskolan som resurs i samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Utvecklande av organisation och syslem för bättre s. k.
nyttjarinforma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tion om forskning och forskningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utgår från all rapporten överiämnas till
högskoleenheterna för atl tagas i beaklande i del lokala planerings- och
utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all godkänna vad jag har förordai om betygsnämndernas
sammansättning och om motivering av nämndernas beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studiefinansiering inom forskarutbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På förslag av min företrädare i prop. 1981/82: 106 beslöl
riksdagen (UbU 37, rskr 397) atl införa ett nytt studiefinansieringssyslem inom
forskarutbildningen. Syftet var framför allt all ge doktoranderna möjlighel
atl ägna störte del av sin lid ål den egna utbildningen och därmed göra
utbildningen mer effektiv. Genom reformen avskaffas nu successivl de tidigare
assistent- och amanuenstjänsterna och den slipendiedel som fanns i tjänsterna
används för att inrätta nya utbildningsbidrag för doktorander.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den 1 juli 1983 är den reguljära formen för
sludiefinansiering inom forskarutbildning utbildningsbidraget (f.n. 5610
kr./män.), som kan innehas under högst fyra är. Endasl i undantagsfall får
utbildningsbidrag beviljas forskarstuderande som har fyllt 45 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet utbildningsbidrag var budgelåret 1982,/83 1 600
och uppgår nu till ca 3 225. För innevarande budgelår anvisas medel lill
utbildningsbidrag under fakullelsanslagen med sammanlagl 218 394000 kr. Härfill
kommer utbildningsbidragen lill forskarstuderande vid SLU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fullgörande av vissa uppgifter inom den grundläggande
högskoleutbildningen får arvodestjänst som assistent inrättas på dellid (20-50
%). Sådan tjänst är knuten Ull innehav av utbildningsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsbidraget reduceras inte för den som har
assistenitjänst med 20 % tjänstgöring. För tjänstgöring därutöver reduceras
utbildningsbidraget i moisvarande män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedanden Ijuli 1982 har också doklorandljänsler (L 10
eller 12) inrättats vid forskningsråden och sektoriella FoU-organ. Anlalel
doktorandljänster vid dessa myndigheler uppgår lill ca 110. Även inom högskolan
får sedan den 1 juli 1983 inrällas doklorandljänsler inom ramen för en
försöksverksamhet, som skall utvärderas efter en femårsperiod. Enligl vad jag
har erfaril har hillills ca 35 doktorandljänster inrättats inom högskolan.
Enligt beslämmelserna för doktorandljänster har innehavaren rätt att meddela
undervisning eller utföra annal arbete omfattande högsl en femiedel av full
arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från SFS och från de fackliga organisationerna har kritik
framförts mol</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del
nya studiefinansieringssyslemet. Kritiken gäller bl.a. avsaknaden av sociala
förmåner för de forskarstuderande som enbart uppbär utbildningsbidrag.
Organisationerna har också påpekat all utbildningsbidrag inom vissa fakulteter
har delats upp i så små delar alt de studerande inte fåll något reellt stöd. De
studerande har i vissa fall tvingats all tjänstgöra som assistent i myckel stor
omfallning. Införandel av en åldersgräns, 45 år, har också kritiserats med
hänvisning till alt den missgynnar kvinnor, som i allmänhet påbörjar
forskarstudier vid en högre ålder än män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har fått regeringens uppdrag alt följa övergången till det nya syslemet för
studiefinansiering och fortlöpande komma med de förslag till ålgärder som kan
vara påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har höslen 1983 avlämnat en delrapport om uppföljningen av övergången till det
nya syslemet. Av rapporten framgår bl. a. atl behoven av assislenlinsatser i
grundutbildningen tenderar alt leda till en uppsplittring av
utbildningsbidragen och till att dessa i stor utsträckning förenas med
förordnande som assistent, vilkel närmasl är regeln inom de malematisk-naturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna. Problemet all upprätthålla en god balans mellan
doktorandens insatser i grundutbildningen och den egna forskarutbildningen
kvarstår således efter förändringarna av sludiefinansieringen. UHÄ föreslår
också att åldersgränsen 45 år för erhållande av utbildningsbidrag upphävs,
eftersom åldersgränsen synes drabba kvinnliga forskarstuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
har behandlals av en arbelsgrupp inom utbildningsdepartementet med
represenlanler för högskolemyndigheterna, SFS, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. Jag anser i likhet med min företrädare
atl en förbättring av studiestödet är en viktig del av en fortsatt salsning på
FoU. Införandet av utbildningsbidrag som den huvudsakliga formen för studiestöd
för doktorander syftade lill atl göra studierna effektivare. De tendenser till
fragmentisering av utbildningsbidragen som UHÄ har påpekat bör enligl min
mening motverkas. För att få Ull stånd en relativt snabb förändring har regeringen
genom beslut den 26 januari 1984 ändrat förordningen om utbildningsbidrag för
doktorander. Det huvudsakliga innehållet i förändringarna är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsbidrag
skall normalt ledigkungöras som helt bidrag. Endast på begäran av den
forskarstuderande skall bidragel kunna delas upp. Bidrag skall inle kunna utgå
med mindre än hälften av ett hell bidrag. F. n. kan bidraget utgå med lägst 25
% av hell bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
möjligheter som nu finns till förlängning av liden för innehav av
utbildningsbidrag ändras från högst ett lill högsl två år. Detta innebär att
förlängningsreglerna för utbildningsbidrag och för doklorandtjänsl kommer att
överensstämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande regler får vidare en högskolestyrelse i vissa fall föreskriva alt
utbildningsbidrag endasl får utgå, om doktoranden ålar sig ässi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slenttjänstgöring.
Del har framkommit atl denna bestämmelse har lillämpals generellt vid några
högskoleenheter. Del bör med anledning härav erinras om att avsikten inle har
varit atl generellt koppla utbildningsbidrag och assistenlljänsl. Bestämmelsen
har således tillkommit för atl tillgodose behov av assislentljänslgöring vid
vissa institutioner, inte för hela högskoleenheter eller fakulteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med UHÄ alt åldersgränsen 45 är bör upphävas, eftersom den synes
drabba kvinnliga studerande. En högre åldersgräns skulle principiellt kunna
motiveras men skulle beröra så få fall all jag inle är beredd atl förorda någon
sådan gräns. Jag avser all ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade
bestämmelser. Jag förordar att regeringen inhämlar riksdagens godkännande av
att beslämmelsen om en åldersgräns upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i annal sammanhang återkomma till frågan om de sociala förmånerna för
doktorander med utbildningsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
har vidare i en skrivelse anhållit dels att doktorander med hell
utbildningsbidrag samt 20 % assislentljänstgöring skulle få rätt lill föriängning
av bidragsliden motsvarande assistenltjänstgöringens omfattning, dels atl
doktorand, som inle medgivits fortsatt bidrag, skulle kunna anföra besvär
häröver till UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för min del alt en generell rätt till förlängning av bidragstiden för
doktorand med 20 % assistenltjänslgöring inle kan medges. 1 så fall måsle det
nuvarande studiefinansieringssyslemet ändras sä att utbildningsbidrag
reduceras även för den som har assistenltjänslgöring av denna omfattning.
Däremot villjag framhålla alt en doktorand, som haft ovanligt betungande
arbetsuppgifter som assistent, bör kunna medges förlängning av bidragstiden på
grund av särskilda skäl. Denna möjlighet föreligger nu sedan regeringen
vidtagit de ovan redovisade ändringarna. Någon ytterligare ändring av
beslämmelserna är sålunda inle erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
frågan om möjlighet att anföra besvär över beslut atl inle medge fortsatt
utbildningsbidrag finner jag problemen mer komplicerade. Visserligen finns det,
som SFS anför, skäl att av rättssäkerhetssynpunkt medge den enskilde
doktoranden besvärsrätl, men det kan ifrågasättas om en evenluell
besvärsinslans har förutsättningar att göra en sakkunnig bedömning av fall av
detta slag. Jag avser därför atl ta initiativ lill en undersökning av del
problem, som SFS tagit upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har erfarit att del vid vissa inslitulioner föreligger svårigheler att
rekrytera forskarbegåvningar lill doklorandstudier. Detta gäller bl.a.
ma-temalikämnet. Jag finner alt dessa problem pä sikt är myckel allvarliga. I
flera undersökningar har rekryteringssvårighelerna påvisats och hänförts lill
problemen för de studerande atl få en godtagbar försörjningssituation..
SACO/SR, TCO och SFS har framfört önskemål om införande av ytterligare
doktorandljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har nyligen i en rapport redovisat en bearbetning av uppgifter om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>doktorandernas studiesituation, baserad på statistiska
centralbyråns (SCB) forskarutbildningsregister. Av denna rappori framgår bl. a.
all yngre doktorander inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, vilka
inle haft någon studiefinansieriiig, i myckel ringa omfallning har avlagt
doktorsexamen. Vidare framgår det all doktorander med någon lyp av studiestöd
har fullföljt sina studier i jämförelsevis stor utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag det utomordentligt väsentligt atl
studiefinansieringen lillförs sädana resurser alt högskolan kan rekrytera de
forskarbegåvningar som behövs. På sikt bör den silualionen eftersträvas all
doklo-randerna kan ges försörjning direkt vid antagningen. En rad av de problem
som man från olika håll pekat på när del gäller del nya studiefinansieringssyslemet
skulle lättare kunna lösas genom ell ökal utnyttjande av doktorandljänster med
möjligheter lill en flexibel reglering av tjänsternas innehåll vad avser bl.
a. fördelning på egen ulbiidning och instilulionsijänslgö-ring. Jag ämnar
därför ta initiativ till en översyn av systemet med sikte på förändringar i
denna riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsbidragen ulgår f. n. med 5610 kr./män. Jag har
vid min beräkning av berörda anslag nu enbari beräknat koslnader moisvarande
löneomräkning för de assislenttjänster som finns kvar från det lidigare .
studiefinansieringssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill även i delta sammanhang la upp frågan om
placering av doktorandljänster hos sektoriella FoU-organ eller andra
myndigheler. Enligt nu gällande bestämmelser skall doklorandtjänsl, som
inrättas av en myndighet som disponerar egna FoU-medel. alllid placeras vid en
högskoleenhet efter medgivande av slyrelsen för enhelen. Enligl min mening bör
emellertid tjänsten direkl kunna placeras vid berörd myndighel, om delta är
lämpligl. Jag förordar således att sådan doklorandtjänsl, som har inrättats av
myndighel som disponerar särskilda medel för forskningsändamål, efter
regeringens medgivande får placeras vid myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i frågor rörande forskarutbildning m. m. samrått
med chefen för jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag all
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt godkänna
vad jag har förordai i fråga om upphävande av åldersgräns för erhållande av
utbildningsbidrag för doktorander.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
godkänna.vad jag har förordat i fråga om placering av doktorandljänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt forskarutbyte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet skickade i april 1983 ut en
förfrågan angående internationellt forskarutbyte till vissa myndigheler,
däribland UHÄ och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskningsråden. UHÄ remitterade skrivelsen till
högskoleenheter med fasta forskningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa ombads redogöra för de avtal, stipendier och övrigl
utbyte som gör del möjligt för svenska forskare och forskarstuderande alt
forska i andra länder samt för utländska forskare och forskarstuderande all
bedriva forskning i Sverige. Redogörelsen skulle också innehålla uppgifter om
hur dessa möjligheler utnyttjades och de problem som eventuellt sammanhänger
med della utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del inkomna materialet ger inle en fullständig bild av
forskarutbytets omfattning och inriklning, eftersom uppgifterna frän
högskoleenheterna inte är heltäckande. Utbytet mellan svenska högskoleenheter
och utlandet förefaller vara omfattande. Svaren från högskoleenheterna lyder
visseriigen på alt även allmänna konlakter forskare emellan i form av
deltagande i konferenser m.m. ibland har redovisats. Dessa är naturiigtvis ofta
en förutsättning för all ett utbyte av forskare skall kunna inledas. Många
inslitulioner uppger alt de planerar att ulöka ulbylel av forskare och
forskarstuderande med andra länder. Totalt redovisas ca 60 formaliserade avlal.
Del framgår av materialet atl en mycket lilen del av del faktiska
forskarutbytet äger rum på grundval av dessa avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom högskoleenheternas eget forskarutbyte med utlandet
finns program, stipendier, avlal m. m. vid andra forskningsorgan samt vid
Svenska institutei (SI). Dessa omnämns i högskoleenheternas redogörelser främsl
när det gäller finansiering av forskarkontakterna mellan Sverige och utlandet.
Man anser sig synnerligen beroende av det ekonomiska slöd som kan erhållas från
dessa organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell omfattande internationellt forskarutbyte äger rum,
dels på informell basis, dels genom avtal rnellan högskoleenheter,
insfitutioner, forskningsråd m.fl. Dessulom finns planer för alt öka utbytet.
Det gäller t. ex. STU:s avsikter alt avsätta avsevärda belopp för atl
finansiera forskarstuderandes och yngre forskares vistelser i ullandel. Del
gäller vidare NFR: s begäran i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 om
ytteriigare medel för internationellt forskarutbyte och HSFR: s planer på
samverkan med del franska forskningsrådet Centre national de la recherche
scienlifique. Det gäller inte minsl på många håll vid högskoleenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del största problemet alt fä till slånd ett ökal
internationellt forskarutbyte synes vara av ekonomisk arl. Som lidigare
framhållits uppger högskoleenheterna atl de är mycket beroende av medel
utifrån för alt finansiera utbytet. Det gäller inte enbart atl kunna skicka
egna forskare och forskarstuderande'utomlands ulan också att kunna la emot
utländska forskare eller utländska forskarstuderande. I det senare fallet kan brist
på handledarresurser vara avgörande. Enheterna anser sig således sakna
tillräckliga egna resurser för att öka utbytet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristen på egna medel vid högskoleenheterna för alt
finansiera svenska forskares vistelser utomlands framgår ocksä av att de möjligheler
som de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>externa
organen, t.ex. NFR, MFR, SI och KVA erbjuder ofta utnyttjas maximall.
Eflerfrågan är långt slörre än tillgången.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte bara
högskoleenheterna ulan även SI och Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) anger
problem av ekonomisk arl. SI framhåller alt antalet slipendier ål ulländska
forskare för forskning i Sverige minskar år från år eftersom kostnaderna ökar
snabbare än anslagen. Vidare saknar SI komplement till stipendierna, t.ex.
resebidrag. IVA påpekar att dess totalkostnader för öststats- och Kinaulbylel
konstant överskridit del av utrikesdepartementet beviljade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl IVA som SI
framhåller bristen i alt särskilda resurser saknas för att finansiera
forskarutbyte med ett ur forskarsynpunkl så viktigt land som USA. IVA:s
karlläggning av forskarutbytet inom akademiens verksamhetsområde visade alt
man från svenska institutioners sida skulle vilja ha ett ökat stöd jusl för
della ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskarutbytet med USA
synes vara omfattande av materialet att döma. Av IVA: s kartläggning drar också
STU slutsatsen atl utbytet borde öka med industriländer med annat språk än
engelska, t.ex. Frankrike, Västtyskland och Japan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om bristen på ekonomiska resurser framställs som del viktigaste problemet vad
beträffar forskarutbytet mellan Sverige och andra länder, framför allt för
högskoleenheternas egna initiativ och möjligheter, framkommer även andra
problem. Vissa av dessa problem har med tjänstekon-struklioner och
befordringssystem atl göra. SLU pekar på svårigheten att med bibehållen lön för
längre lid få förlägga en forskares verksamhel lill en utländsk institution
utan regeringens medgivande. Universitetet i Lund framhåller atl exempel på
direkta byten av ijänsler med utländskt universilel finns men att sådana
arrangemang ofta innefattar praktiska problem. Meritvärdering av
utlandsverksamhet är ett annat problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del får jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett särskilt problem av
ekonomisk arl är den jämförelsevis höga direkta inkomstbeskattningen i Sverige.
Detta har klara olägenheter från forskningens synpunkt. Som statsrådet Ingvar
Carlsson har framhållit i inledningen har regeringen tagit initiativ i denna
fråga genom atl bemyndiga chefen för finansdepartementet all tillkalla en särskild
utredare med uppgift all skyndsaml föreslå särskilda former för beskattning av
högl kvalificerade utländska forskare med lillfällig anställning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Många av de problem som
omnämns är främsl frågor för högskoleenheterna själva. Högskoleenheterna kan
avsätta medel för forskarutbyte inom ramen för sina anslag. Det finns inte
heller några formella hinder all föriägga tjänstgöring utomlands för svenska
forskare, alt inrätta fonder för forskarutbyte eller atl för forskarstuderande
som innehar utbildningsbidrag eller doklorandtjänsl förlägga sludier och
arbele ulomlands. Likväl anser jag det angelägel alt genom särskilda insalser
stimulera ell ökal utbyte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera instanser har betonat viklen av atl
forskarstuderande och unga forskare får möjlighet lill internationella
kontakter genom vistelser utomlands. Det torde vara väsenfiigt mycket lättare
för forskare, vilka varit verksamma ell par år, dels atl få särskilda
stipendier, resebidrag m. m. som SI, forskningsråd m.fl. delar ul, dels att
inom ramen för projekl få medel för vistelse utomlands. Vidare lorde det också
vara lällare för etablerade forskare att söka stipendier utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
stimulera högskoleenheterna lill ett ökat forskarutbyte föreslår jag mot denna
bakgrund alt 4 505000 kr. anvisas. Jag återkommer härtill under anslaget Vissa
särskilda ulgifter för forskningsändamål. Medlen bör främst avse
forskarstuderande och yngre forskare. Forskarstuderande förutsätts då uppbära
utbildningsbidrag eller inneha doklorandtjänsl. Bidragel skall således avse
merkostnader söm uppkommer i samband med utlandsvistelse. Medlen bör också
kunna användas för särskilda koslnader i samband med alt svenska
högskoleenheter lar emol utländska gästforskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid användningen av medlen bör hänsyn las lill de resurser
som STU kommer att anvisa för internationellt forskarutbyte inom det tekniska
ornrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i årels budgelproposilion (prop. 1983/84: 100 bil.
10) under anslaget Kulturellt utbyte med ullandel föreslagil bl. a. en
avsevärd höjning av anslaget lill Fulbrightkommissionen. De medel som jag här
föreslår för forskarutbyte bör därför i första hand avse andra länder än USA.
Frankrike, Japan och Västtyskland är exempel pä länder som enligl niin mening
särskill bör beaklas i utbytesverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt vill jag hänvisa till vad statsrådet Ingvar
Carlsson anfört i inledningen. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare
atl behandla frågan om internationellt forskarutbyte inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhet i forskningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till atl behandla de frågor om jämställdhet
mellan kvinnor och män inom forskningen som aktualiserats av
jämställdhetskommitléns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag i betänkandet (SOU 1983:4) "Om hälften vore
kvinnor ". Jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har i dessa frågor samrätt med statsrådet Gradin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhelskommitténs betänkande avlämnades i januari
1983. Det har remissbehandlals. Sammanställningar av kommilténs förslag och av
remissyttrandena bör fogas till prolokollel i detta ärende som bilaga 5.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslöl 1982 (UbU 37, rskr 397) med anledning av
proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. atl jämslälldhetsforskning skulle
tillhöra de prioriterade forskningsområdena. I detta sammanhang betonades
vikten av fler kvinnliga forskare, varvid en hänvisning gjordes till jämställdhetskommitténs
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis anmäla atl jag ansluter mig till
den målbeskrivning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
jämställdhetsslrävandena inom forskningen som kommittén angivit och som fåll
remissinstansernas slöd. Jag citerar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Målel
är inte jämslälldhel på männens villkor, ulan balans i forskarmiljön och i
själva forskningen, sä all del kvinnliga perspektivet får påverka både
arbetsförhållandena och forskningens innehåll. Delta gäller all forskning, inle
bara jämslälldhetsforskning. Åtgärder ulifrån skall ses som ett stöd för
förändringar inifrån, från universitet och högskolor och från forskarna
själva."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I belänkandel har
jämställdhetskommillén lämnai en fyllig redogörelse för de kvinnliga forskarnas
situation saml ell flerlal förslag lill förbättringar av både de kvinnliga
forskarnas villkor och kvinnoforskningens organisation. UHÄ har framhållit att
belänkandet bör få slor spridning och andra remissinslanser har påpekat att
betänkandet borde kunna användas i samband med informalion och utbildning i
jämställdhetsfrägor. Jag ansluter mig till vad dessa remissinstanser anförl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet dokumenteras bl.a. kvinnornas svårigheler inom forskningen och
forskarutbildningen samt den kvinnliga underrepresentationen på högre
forskartjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all få till stånd en mindre könsuppdelad arbetsmarknad anserjag all det krävs
genomgripande insatser för att främja otradilionella yrkesval, som på sikl kan
leda lill en utjämning, även inom forskningen. Vårl samhälle är dominerat av
män och styrs av mäns värderingar. Vi behöver ökad kunskap bl. a. om hur
kvinnor och män skall kunna uppnå jämställd-hel. Därför behövs forskning om hur
både kvinnors och mäns attityder kan utgöra hinder för att uppnå reell
jämställdhet. Jämställdhetsforskningen kommer sannolikt även i fortsättningen
att vara kvinnoinriklad, eftersom vi hillills har saknat kvinnoperspektivet
inom forskningen. De flesla som är intresserade av forskning med
kvinnoperspektiv är kvinnor. Det finns sålunda ett samband mellan atl antalet
kvinnliga forskare ökar och atl forskningsfältet ulvidgas till atl omfalla även
de områden där kvinnoperspektivet nu saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om alla de insatser,
som skulle behövas, inte kan komma lill slånd omedelbart, villjag här peka på
vissa ålgärder, som kan stimulera jämställdhetsforskningen och därmed pä sikl
förbättra möjligheterna all uppnå jämställdhet för kvinnliga forskare. Jag vill
ocksä här peka pä atl antalet kvinnliga forskarstuderande numera har ökat även
relalivi; kvinnorna ulgör nu ca en tredjedel av alla forskarstuderande. Före
1980 var andelen kvinnor ca en Qärdedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitlén
har angett några förslag i syfte atl stimulera flickor och kvinnor all söka sig
lill forskning, t.ex. all ge slöd och uppmuntran lill flickor och kvinnor som
har gjorl otradilionella utbildningsval och att regelbundet anordna
rekryteringsseminarier inom högskolan för all intressera kvinnliga studerande
för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang anknyta till vad statsrådet Ingvar Carlsson </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1983/84. I samt. Nr
107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anfört
i inledningen om betydelsen av all förhållandena i utbildningssystemet
påverkar intresset för forskning och forskarutbildning. Del är synnerligen
angeläget all barns och ungdomars nalurliga kreativitet och nyfikenhet på
omvärlden las lill vara och slirnuleras i skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller rekryteringen lill forskning anserjag atl insatser behövs inom både
skolan och högskolan. Flickor måste få minsl lika mycket slöd och uppmuntran
när del gäller bl.a. alt slimuleras till inlresse för bl.a. leknik och
naturvetenskap. Här vill jag också peka på de viktiga insatser för
rekryteringen som görs av FRN i samband med informalion om forskning till barn
och ungdom. Inom högskolan bör man la vara på begåvade kvinnliga studerande,
som visar intresse och fallenhet för forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
miljö som möter en kvinnlig forskare är i allmänhet präglad av manliga
värderingar. I betänkandet avslöjas den dolda diskrimineringen av kvinnor. För
kvinnliga studerande kompliceras dessutom ofta forskarutbildningen av alt de
vanligtvis måste använda mer tid för barnomsorg än manliga studerande gör.
Flera undersökningar har också visal alt kvinnliga studerande bemöts annorlunda
av och därför får svårigheter i kontakterna medde mantiga handledarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget finner jag atl
de faktiska och omedvetna mönster som utmynnar i negativa attityder mol kvinnor
måste bearbetas och brytas. Genom att öppet diskulera och ompröva de faklorer
inom forskningen och forskarutbildningen, vilka på olika sätt diskriminerar
kvinnor, skulle vi kunna skapa en öppnare och mer givande forskningsmiljö för
både kvinnor och män. Jag har, när jag behandlade avsnittet Forskarutbildningen
pekal pä atl handledningen i forskarutbildningen måste slimuleras och att det
bl. a. ankommer på UHÄ atl verka för alt handledarulbildning kommer till slånd.
Det är väsentligt all sådan utbildning innefattar information om
jämslälldhelsproblematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har även i samband med vad jag anförl om effektiviteten i forskarutbildningen
betonat fakulteisnämndernas ansvar och uppgifter i detta sammanhang. Hit hör
också atl övervaka alt rekryteringen av kvinnliga forskare slimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har också tidigare anmäll alt jag, med hänsyn till risken atl kvinnliga
forskare kan diskrimineras, avser att föreslå regeringen alt bestämmelsen om
åldersgränsen, 45 år, för erhållande av utbildningsbidrag, skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang erinra om all det åligger myndigheterna all utarbeta
jämslälldhetsplaner. De tjänsler inom högskolan och forskningsråden som är
avsedda företrädesvis för forskningsverksamhet är professor, doceni,
forskarassistent och forskare. Kvinnornas andel pä dessa tjänster är låg.
Enligt min mening bör högskolemyndigheterna ange tidsbestämda mål för andelen
kvinnor på dessa tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har hittills inte funnits nägon särskild organisation inom högskolan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för jämställdhetsforskning. Sedan 1978 har dock på
inilialiv av kvinnliga forskare bildats forum för kvinnliga forskare och
kvinnoforskning på var och en av universitetsorterna saml i Luleå. I Uppsala
benämns forumverksamheten centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.
Verksamheten har tillförts medel frän anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhelskommitlén har framfört förslag till en
organisation för jämslälldhetsforskning innefattande bl.a. flera tjänster som
professor och docent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del villjag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsforskning är ell relativt nytt
tvärvetenskapligt forskningsfält, där olika organisatoriska former prövas för
all successivt etablera forskningen. De flesta remissinstanserna, bl.a. UHÄ,
häri sammanhanget prioriterat docenttjänster ulan bundenhet till vissl ämne.
Under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet kommer
statsrådet Ingvar Carlsson all beräkna medel för forskartjänster i
jämställdhets-forskning. Pä de orter där tjänsterna placeras bör en samverkan
med resp. forumorganisation äga rum. Medel bör härutöver — liksom hitfills —
även i fortsättningen ulgå för jämslälldhetsforskning vid universiteten från
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, att fördelas till resp. forum/centrum
för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommittén har även behandlat frågan om hur
Kvinnove-lenskaplig tidskrift i fortsättningen skall tillgodoses i ekonomiskt
hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har erfarit atl denna tidskrift, somjag finner
värdefull, får bidrag från stödel till kulturtidskrifter, från UHÄ och från
HSFR. Eftersom rådet har funnil möjligheter till ett utökat stöd, utgår jag
från att tidskriften skall kunna finansieras forsällningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ankommer på högskolemyndigheterna atl pröva
jämställdhetskommitténs övriga förslag lill organisatoriska förändringar. Jag
avser därför att överlämna betänkandet saml remissammanställningen till UHÄ för
handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av budgetförslag för forskning och
forskarutbildning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskning och forskarutbildning kommer vid
bifall lill mina och slalsrådel Ingvar Carlssons förslag att fördelas på
följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 68. ändringar i sifferkolumnerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet
68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskning och forskarutbildning under
fakullelsanslagen fördelade på orter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska högskolan i Stockholm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institutet</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan för lärarutbildning i Stockholm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Linköping</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universilelel i Lund</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>;%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Chalmers tekniska högskola '</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Luleå</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ej fördelat</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1634</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskning</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
forskarutbildning fördelade på fakulteter<br>
(molsv.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistiska fakulteterna</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Teologiska fakulteterna</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakulteterna</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga fakulteterna</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska fakulteterna</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>423</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Odontologiska fakulteterna</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Farmaceuiiska fakulteten</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska fakulteterna</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Temaorienterad forskning</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=121 valign=top style='width:90.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1699</span></b></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>övrig</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forskni</span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ing</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>undei</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
uibildni</span></p>
</td>
<td width=170 colspan=2 valign=top style='width:127.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ingsdepartemenlels
huvudtitel.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=17 valign=top style='width:12.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=121 valign=top style='width:90.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj, kr.</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsråd m. m.</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>551<br>
Övrigt forskningsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>europeisk
forskningssamverkan</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forskningsinstitut
m. m.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kungl.
biblioteket m. m.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>826</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>För anslagen lill forskning och forskarutbildning har UHÄ
begärt en prisomräkning med 10.6 7c. Jag har i enlighet med vad som tillämpats
för motsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beiäknat ca 7 7c för
samtliga utgiftsslag utom för bokinköp där jag har beräknal en prisomräkning
om 14 7r.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I löneomräkning har UHÄ för reservalionsanslagen lill
fakultelerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt till temaorienterad forskning begärt 79052000 kr. Jag
har beräknat 79 125000 kr. för följande avtal:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal 1982-08-25 om anställningsvillkor för vissa statliga
läkare m.fl. (ABL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal 1983 om löner fr. o.m. 1983-01-01.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal 1983-04-20 om beräkning av avlöningsförmåner för tid
fr. o. m. maj 1983 m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal 1983-04-29 om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS
1983), ändringar av TFU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L-ATF för liden 1983-07-01 - 1984-06-30.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I årels
budgetproposition har räknats méd vissa besparingar till följd av
förvaltningsralionalisering under anslagen lill grundläggande högskoleutbildning.
Ralionaliseringar av motsvarande omfattning skall givelvis göras i fråga om den
förvallning som bekostas från anslagen lill forskning och forskarutbildning
inom högskolan. De medel som därvid frigörs skall-användas för forsknings- och
forskarulbildningsändamål inom resp. fakultet (molsv.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De förslag
som förls fram i anslagsframslällningar och i andra skrivelser och som inle
behandlas i det följande har med hänsyn lill del slalsfinansiella lägel eller
av andra skäl inte kunnal lagas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Göransson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning inom skolväsendets område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete
bekoslas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och
vuxenutbildning saml informationsåtgärder i samband därmed. Skolöverstyrelsen
(SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information
om verksamhelen. Skolforskningen beslår huvudsakligen av uppdragsforskning
inom högskolans ram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut med anledning av proposition 1980/81:97 om skolforskning och
personalutveckling irädde i kraft den i juli 1982 (UbU 97, rskr 385). Den
vikligasle förändringen innebar atl tyngdpunkten i verksamheten försköts från
ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsarbete mot ett betonande av
forskning som underlag för en långsiktig planering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
perioden 1982-1985 skall enligt riksdagsbeslutet huvudparten av de delar av
anslaget B 7 som tidigare utnyttjats för ulvecklings- och läroplansarbele
överföras lill ett särskill anslag som länsskolnämnderna disponerar. Den
kvarvarande delen av anslaget skall successivt inriktas mol att bestrida
kostnader för forskning, främst av övergripande och långsiktig karaktär, visst
centrall utvecklingsarbete rörande bl. a. vuxenutbildning, handikappfrågor och
frågor rörande invandrare och nationella minoriteter samt planering,
uppföljning och information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ avser atl i ökad ulsträckning eftersträva en kompelens-
och kunskapsuppbyggnad genom tvårinstitutionella projekt inom delvis nya forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
inom skolområdet skall enligt riksdagsbeslutet integreras med den långsiktiga
planeringen och ulvecklingen av del svenska skolväsendet. SÖ har i uppgift atl
lägga fram långsiktiga skolforskningsprogram enligt riktlinjer som angivits i
proposition 1980/81:97 och i proposition 1981/82:106 om forskning m. m. SÖ har
i 1984/85 års anslagsframställning redovisat vissa konsekvenser av utvecklingen
på skolområdet belräffande övergripande forskningspoliiiska principer,
forskningens innehåll och forskningsplaneringens organisation och genomförande
i den slalliga skoladminislrationen. På skolområdet har sedan mitten av
1970-talel genomförts slora förändringar. Inom de närmasle åren aktualiseras
vissa ytterligare förändringar. Till de vikligasle frågorna för
skolforskningen hör uppföljning och uivärdering av effeklerna av beslutade och
kommande reformer, bl. a. decentraliseringen pä utbildningsområdet och den
successiva reformeringen av gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1984/85 har jag i 1984 års
budgetproposition (prop. 1983/84: 100) föreslagit all till anslaget B 7.
Forskning och centrall utvecklingsarbete inom skolväsendet anvisas 24937000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om högskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om högskolans olika verksamheter bedrivs främst
med medel från UHÄ. Den ulförs lill slörsla delen av forskare inom högskolan men
även av UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt UHÄ
var budgelårel 1982/83 den totala omfatiningen av UHÄ:s FoU-verksamhel 7
milj.kr., därav 2 milj.kr. för långsiktig kunskapsuppbyggnad, 1,5 milj.kr. för
uppföljningsstudier samt 3,5 milj.kr. för sekloriell FoU med direkl verksamhelsanknylning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o.m. innevarande budgelår finns medel för forskning
inomhögsko-lan under en särskild anslagspost. Forskning om högskolan m.m.,
under anslaget Universitets- och högskoleämbetet. För innevarande budgetär
uppgår anslagsposten lill 4,8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ:s forskningsanslag omfallar två delprogram, nämligen
forskning om högskolan och uppföljning och policystudier. Det senare programmel
startade under budgetåret 1982/83 samtidigt som UHÄ:s program för uppföljning
av högskolereformen avslutades. Delprogrammet syftar lill all ta fram kunskaper
som kan tjäna som stöd för planerings- och utvecklingsarbete inom hela
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet forskning om högskolan omfattar fyra större
huvudområden: högskolan i samhällel, högskolans organisation och forskningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resp.
utbildningens villkor och möjligheter. Inom dessa fyra områden har sedan
starten år 1971 ett hundratal projekl initierats inom tolv olika
sam-hällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Vidare har ett 30-lal doktorsavhandlingar
publicerats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i årels
budgetproposition föreslagit all dessa medel för nästa budgelår skall uppgå
lill 4940000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
och forskarutbildning inom högskolan m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning inom
högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I del följande redovisar
statsrådet Ingvar Carlsson och jag förslag till anslagsbelopp under åttonde
huvudlileln för budgelårel 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>718440</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83 Ulgift</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13
307099</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14650000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15
236000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids koslnader för dels olika ålgärder för forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete.
Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionslyrelserna
har utarbetat program för utveckling av olika insatser som tjänar syftet att ge
den grundläggande högskoleutbildningen ell ökal mått av anknytning till
forskning och forskarutbildning. Samtliga regionstyrelser föreslår väsentliga
ökningar av anslaget. Förslagen varierar från ca 10 % till ca 50 % ökning av de
olika regionernas andel av anslagsposlen. Totalt föreslås en förstärkning med 3
200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av ett regeringsuppdrag har UHÄ genom en arbelsgrupp (FOMI) låtit
utreda vissa frågor rörande de mindre högskolornas roll i fråga om forskning
och forskarutbildning. FOMI har i sitt belänkande föreslagit atl viss
verksamhel skall bekostas med medel ur detta anslag. Dessa förslag innebär en
ökning av anslagsposten 1 med 4500000 kr. budgelåret 1984/85, 3000000 kr.
budgetåret 1985/86 och 2500000 kr. budgelårel 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad regionslyrelserna och FOMI anförl beräknar UHÄ i alternaliv 1
för budgelårel 1984/85 en ökning av denna anslagsposl med 210000 kr. I
allernafiv 2 beräknar UHÄ en ökning med 5250000 kr. främsl med hänsyn lill
FOMI: s förslag. UHÄ har i skrivelse den 10 oklober 1983 inkommit med förslag
lill fördelning av medlen under anslagsposlen 1. Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning mellan högskoleregionerna med anledning av
UHÄ:s ställningslagande lill FOMLs förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår alt medlen för forskningsanknytning ökas med
5460000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (-1- 576000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ anser del synnerligen viktigt all den successiva
uppbyggnaden av resurser för konstnärligt utvecklingsarbete fortsätter. Medlen
är nu alllför begränsade med hänsyn lill del syfle de skall tjäna vid tretton
konstnärliga utbildningsinstitutioner i landet; UHÄ föreslår att medlen för
konstnärligt utvecklingsarbete fär en förstärkning budgetåret 1984/85 med
866000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (+ 157000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ inrättande av nya
professurer inom de fyra ämnesområdena målning, fotografi, keramik och glas
saml pianospelning. Professurerna bör, i likhet med vad som gäller för
befintliga professurer inom det konstnäriiga området tillsättas av regeringen
med en förordnandelid på lio år samt vara förenade med konstnärligt utvecklingsarbete.
De föreslagna professurerna bör i likhet med befintliga professurer vid
konstnärliga utbildningar finansieras från anslaget D 8. Utbildning för kultur-
och informationsyrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagspost/region</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsanknytning<br>
av grundläggande hög<br>
skoleutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a. Stockholms
högskoleregion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b. Uppsala
högskoleregion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c. Linköpings
högskoleregion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d. Lund/Malmö
högskoleregion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e. Göleborgs
högskoleregion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f. Umeå
högskolcregion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Konstnärligt utvecklings<br>
arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2041000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 137 000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 82000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 244
000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t-1847 000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 90000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1337000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 252000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 53000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 281000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1574 000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 91000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1813 000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1401000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 73000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 804
000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 825 000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 72 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 130000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-1023000</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-125 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14650000</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-7 059000</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-586000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående under punkten Forskning vid
mindre högskoleenheter lagil ställning till universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ) förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och
utvecklingsarbete m. m. vid vissa mindre högskoleenheter. Mina
ställningstaganden där innebär att jag inte anser det lämpligl att anvisa
medel för detta ändamål från anslagsposten Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning under delta anslag. Jag kommer i det följande
under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål att beräkna medel
för viss verksamhel i syfle atl underlälta uppdragsfinansierad FoU vid berörda
högsko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leenheter och samverkan mellan dessa enheter och
universilelen m.fl. i fråga om forskning och forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chefen för
induslridepartementet kommer i annat sammanhang i sina förslag rörande
industriell lillväxl och förnyelse att föreslå att särskilda medel ställs lill
statens industriverks förfogande för alt verkel i samarbete med förening Svensk
Form skall kunna inträlta ett centrum för designfrämjande verksamhet. Med
anledning härav utgår jag ifrån all UHÄ beaktar behovel av utvecklingsarbete
inom designområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här erinra om atl slalsrådel Göransson i 1984 års
budgelproposilion vid sin anmälan av anslaget F 7. Inkomstgaranlier för
konstnärer förordat att två nya garantirum beräknas för innehavare av
tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare, vilkas förordnanden löper
ut under budgelåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fotograjl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagil atl en tjänst som professor i fotografi
inrättas vid universitetet i Göteborg för fotografulbildningens konstnärliga
och vetenskapliga ledning. Den föresläs bli finansierad inom ramen för de
resurstillskott som har beslutals för den successiva uppbyggnaden av
fotografui-bildningen vid universitetet. Jag biträder UHÄ: s förslag att den 1
juli 1984 skall inrättas en tjänst som professor (Lp 24/26) i fotografi vid
nämnda universitet. Med tjänsten skall vara förenat konstnärligt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pianospelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid musikhögskolan i Stockholm finns en tjänst som
professor i kördiri-gering, personlig för Eric Ericson. Denne uppnår den övre
pensionsgränsen vid utgången av år 1984. UHÄ föreslår atl, när denna tjänst
upphör, i dess ställe skall inrällas en tjänst som professor i pianospelning
vid musikhögskolan. Jag biträder yrkandet och föreslår att - inom ramen för
befintliga resurser - en ijänsl som professor (Lp 24/26) i pianospelning, med
vilken skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete, skall inrättas vid
musikhögskolan i Stockholm vid den tidpunkt Ericson lämnar sin tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad benämning på tjänst som professor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår atl ämnesbenämningen för tjänsten som
professor (Lp 24/26) i komposition, instrumentation och formlära vid
musikhögskolan i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till
komposition. Jag biträder förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag
förevarande anslag till 15 236000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor
(Lp 24/26) i enlighel med vad jag har förordat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen atl ändra
benämningen av en tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har
förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för
budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 15 236000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
16. Humanistiska fakulteterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118292996</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2043 294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>149311000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>161678000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Della
anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Lund, Göleborg och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
</td>
<td width=82 rowspan=2 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>;
1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-och högskoleämbetet</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.7pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms högskoleregion Universitelet i Stockholm</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 254000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 486000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 3
024000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 330000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4429000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+
2437000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30229000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 829000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 3
280000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 609 000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 662000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 2 153
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 561000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1890000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
1457000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.8pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Till universitets- och högskoleämbetets dispostion</span></i></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>328000</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 16000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
16000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>149311000</span></b></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-17312000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-12367000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagsframslällning
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.'</span></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=203 colspan=2 valign=top style='width:152.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet m.m.'</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- och löneomräkning</span></i></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i litteraturveten-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l.l
Prisomräkning</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4449</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>skap, ssk kvinnolitteralur.</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.2
Löneomräkning</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6341</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UG</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 525</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 1</span></i></p>
</td>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-10790</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 4.7</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 153</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Förändringar av anslagstek-</span></i></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(bibliotek), UG</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nisk
natur 2.1 Överföring från anslaget</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Siimi</span></i></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>■na
under 4</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4 130</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk-samhällsveten-</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allernaliv 2</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>skapliga forskningsrådet</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1092</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.1</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Centrum för invandrar- och</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 2</span></i></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1092</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.2</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>minoritetsforskning, UU Östasiatiska språk</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 500 4- 500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Alternativ 1</span></i></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.3</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk, ssk språkve-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Basresurser</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2153</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tenskaplig, dalabehandling,</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Studiestöd</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UG</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3
Professur i musikvelenskap, UL</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
<td width=203 colspan=2 valign=top style='width:152.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.4
Professur i turkiska språk.</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-17312</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UU</span></p>
</td>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund,
UG = universitetet i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de riktlinjer
och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en professur i
Lo 24/26 i musik vetenskap inrättas den 1 juli 1984 vid universilelel i Lund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en professur i
Lo 24/26 i turkiska språk inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Uppsala,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en professur i
Lo 24/26 i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteralur, inrättas den 1 juli
1984 vid universitelet i Göteborg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>universitetet i
Uppsala anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av invandrar- och
minoritetsforskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>universilelel i
Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>universitetet i
Göteborg anvisas 300000 kr. för forskning i humanistisk, särskilt
språkvelenskaplig, databehandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under ett
reservationsanslag Humanistiska fakultelerna för budgetåret 1984/85 anvisas
166623000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikvetenskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige finns för närvarande två professurer i
musikvetenskap, en vid universitetet i Uppsala, vars innehavare även har
undervisningsskyldighet vid universitetet i Stockholm, och en vid universitetet
i Göteborg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår alt en
tjänst som professor i ämnel inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag billäder UHÄ: s förslag och förordar alt en tjänst som
professor (L 24/26) i musikvetenskap inriiltas vid universitetet i Lund den I
juli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tysk litteralur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För niirvarande finns i Sverige fyra professurer i tyska.
Ingen av dessa har emellertid särskild inriklning mol lyskspräkig litleralur. 1
andra slörre kulturspråk, bl.a. engelska, franska och ryska finns professurer
med inriktning mot litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt min mening starka skäl för atl inrälla en
professur i tyska med inriktning mot tyskspråkig litteratur. I mängti med
Sverige jiimförbara länder finns flera professurer i ämnet. Vidare har den
tyska klassiska litteraturen under flerti perioder av vår litterära historia
intagit en cenlral slällning. Den lyskspråkigii efterkrigslilicraluren iir
enligl många bedömare den mest vitala i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser all i annal sammanhtmg ålcrkommii lill
regeringen med förslag alt ge UHÄ i uppdrag alt undersöka möjligheterna alt i
samhand med omprövning av befintliga tjänster inriiltii en professur i tyska,
särskilt tyskspråkig litleralur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turkiska språk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har fört fram förslag om inräiumde ;iv en professur i
turkiska språk vid universilelel i Uppsala. UHÄ anser till ingen f. n. kan
anses företräda ämnel i landel och alt risk föreligger alt ämnet hell
försvinner ur svensk utbildning och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jiig
deliir UHÄ: s upplallning all en sådan risk föreligger. Diiremot anser jag alt
del främst gäller all garanleni ulbiidning i turkiska. DelUi kan ske genom en
ordinarie Ijänsl som universitetslektor i ämnet. Denna fråga bör prövas i
budgetarbetet inför budgelåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteraturvetenskap, säiskilt kvinnolilleratur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagit inrättande av en professur i
litteraturvetenskap, siirskili kvinnolitteralur. vid universilelel i Göleborg.
Jag vill i delta sammanhang hänvisa till v;id jag i det föregående har anfört
angående resurser förjiimstiilldhelsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öst- och Sydöstasien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagil all universitetet i Lund anvisas 500000
kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk och kulturer. Med
anledning härav har universitelet i Stockholm inkommii med en skrivelse.
Universitetet ifrågasätter UHÄ: s förslag med hänvisning till de resurser som
finns vid universitetet i Slockholm vad beträffar såväl utbildning som
forskning om Öst- och Sydöstasien. Frågan behöver enligt min mening utredas
ytterligare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om dövas språk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagit inrällande av ett centrum för forskning
om dövas språk vid universitetet i Stockholm budgelåret 1986/87. Med anledning
härav har Sveriges dövas riksförbund inkommit med en skrivelse. Förbundel
ultalar sin tillfredsställelse över UHÄ: s förslag men anser atl dels de
föreslagna resurserna är för små. dels förslaget borde avse det närmasle
budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl många bedömare är den forskning om dövas språk som
bedrivs vid universitetet i Stockholm internationellt sell unik och jag anser
därför atl den bör få en fastare organisation. Efter vad jag har erfarit kommer
emellertid medel att finnas tillgängliga för denna forskning under de närmaste
åren genom anslag från bl.a. Riksbankens jubileumsfond. Med tanke härpå förefaller
UHÄ: s förslag väl avvägt i liden. Det ankommer på universitetet all planera
för ett genomförande av förstagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar under della anslag medel för en tjänst som
professor i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia. Motsvarande
kostnad bestrids innevarande budgetår från anslaget
Humanistisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet (+ 405000 kr.). Tjänsten är
placerad vid universitelet i Uppsala och är personlig för Cari-Göran Andrae.
Jag förordar all en ordinarie Ijänsl som professor (L 24/26) i historia,
särskill de svenska folkrörelsernas historia, inrättas vid universitetet med
Andrae som försle innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från HSFR: s anslag bestrids också innevarande budgetår
koslnader för en Ijänsl som professor i talfysiologi och lalperceplion saml
därtill hörande basresurser. Jag beräknar nu medel härför under förevarande
anslag (4-687000 kr.). Denna tjänst är placerad vid universitetet i Stockholm
och är personlig för Björn Lindblom. Jag förordar atl en professur (L 24/26) i lalfysiologi
och lalperceplion inrällas vid universitelet med Lindblom som försle
innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar vidare medel för en personlig ijänsl vid
universilelel i Lund (4- 151 000 kr.) inrättad genom beslut den 18 augusli
1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I
bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) har regeringen den 25 augusti 1983 föreskrivit
att en vakant tjänst som professor i finska språket och kulluren vid
universitetet i Slockholm skall återbesättas med benämningen finska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en allmän förslärkning av basresurserna lar jag under
detta anslag upp 1 951 000 kr. Jag har därvid bl.a. beaktal behovel av
medelsförstärkning för den arktiska kulturforskningen vid universitetet i
Umeå. Somjag lidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av
basresursförstärkningen användas för nya forskartjänsler på mellannivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under
nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitetet
i Stockholm Universitelet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i
Göteborg Universitetet i Umeå</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74.18000 7 242000 6916000 5813000 2 355 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29764000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till (149311000 4- 12367000=) 161678000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen atl inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag
har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
36.0pt;margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Humanistiska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 161678000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D 17.
Teologiska fakulteterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>9373 163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11274000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12080000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117768</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della anslag avser leologisk forskning och forskarutbildning
vid universiteten i Uppsala och Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A
nslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litnd/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Utgift</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-och högskoleämbetet</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.0pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 834000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 761000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-h 390 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.7pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5440000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 801000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-416000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11274000</span></b></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1562000</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-806000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframställning har avgivits av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringsförslagen
innebär i korihel följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- och löneomräkning</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.1
Prisomräkning</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 347</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.2
Löneomräkning</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-f- 490</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 1</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 837</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Alternaliv 1</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1 Basresurser</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 736</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Gemensamma funktioner</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 11</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 4</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 725</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1562</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
hemsläller atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de rikllinjer för utvecklingen
och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid Bengt Hägglunds
pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i
kristendomens idéhistoria en permanent professur i islamologi inrällas vid
universitetet i Lund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid Evald Löveslams
pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i
kristendomens litteratur en permanent professur i judaislik inrättas vid
universitetet i Lund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>under ett reservationsanslag
Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 12 836000 kr. med
angiven fördelning pä anslagsposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit atl två personliga professurer (båda
i L 24) vid universitetet i Lund, en i kristendomens idéhistoria och en i
urkristendomens litteratur, i samband med innehavarens avgång, skall ersättas
med en professur i islamologi och en professur i judaislik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med UHÄ anserjag att uppbyggnaden av kunskaper som rör islamologi och
därmed arabväriden bör slärkas vid universilelel i Lund där en kompetens inom
området redan finns. Kunskaper om islam är en förutsättning för att kunna
förstå samhällssystem och mänskligt beteende inom stora delar av arabvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar atl de resurser som frigörs när innehavarna av de personliga
Ijänsterna pensioneras används för atl inrälla tjänsler på mellannivå inom i
första hand islamologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse lill regeringen har UHÄ föreslagil att ijänslen som professor i
religionspsykologi (L. 24/26) vid universilelel i Uppsala efler återbesäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lande skall vara förenad med undervisningsskyldighet även
vid universilelel i Lund. Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande
Ofr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) föreskrivit all ijänslen
skall vara förenad med undervisningsskyldighet i enlighel med UHÄ: s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under
detta anslag upp 128000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare förordar jag alt medel för sludiefinansiering inom
forskarutbildning bör disponeras under nästa budgelår med minst de belopp som
framgår av följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 166000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1079000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:232.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2245000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till (11 274 000 4- 806000 =) 12 080000 kr. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 12 080000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 18. Juridiska fakulteterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>11346475</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99462</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14
267 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15511000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta anslag avser juridisk forskning och
forskarutbildning vid universiteten i Slockholm. Uppsala och Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:35.05pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universilets-och högskoleämbetet</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
högskoleregion</span></i></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Universitetet
i Stockholm</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 371000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 518000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 460000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
högskoleregion</span></i></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Universitetet
i Uppsala</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 628000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 488000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 402 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lund/Malmö
högskolcregion</span></i></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Universitetet
i Lund</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 268 000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 801000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 382 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=156 valign=top style='width:117.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14267000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1807 000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1244000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 82. kolumn Belopp kr., efter varje belopp
tillkommer 000 S. 83. rad 4. Rättat till: 187494 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:57.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under Föredr.iganden - Umeå Rattat till: - I 412000 under
Föredraganden - Utgift Rattat till: 4- 10306000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsframslällning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgelåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnad budgelåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris-
och löneomräkning</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=17 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>744</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prisomräkning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Löneomräkning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiinma under I</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-1 142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternaliv
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma
funktioner</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- 15</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=31>
<tr>
<td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 315</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma funktioner (bib<br>
liotek)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stimma under 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Alternativ 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Medel för forskartjänst 4- studie<br>
stöd, arbetsvetenskap, UL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-1807</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UL = universitetet i Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de rikllinjer
för ulvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats
faslslälls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under ett
reservationsanslag Juridiska fakultelerna för budgelåret 1984/85 anvisas
16074000 kr. med här angiven fördelning på anslagsposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under
detta anslag upp 282000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under
nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitetet
i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>697000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1086000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>839000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2622000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget lill (14 2670004-1244000=) 15511000 kr. Jag hemsläller alt
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt lill Juridiska jakiilteterna för budgelåret 1984/85
anvisa ell reservationsanslag av 15 511000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>D 19.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134227660</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177188000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187494000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1632319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund,
Göleborg och Umeå samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under
anslaget beräknas vidare vissa ofördelade medel för jämställdhetsforskning samt
medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och högskole- draganden ämbetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitelet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings högskolcregion Universitetet i Linköping</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå Demografiska databasen i Haparanda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EJ fördelade medel</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämställdhetsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massmedieforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39214000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-9696000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4-3 157000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2211000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-
88000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 91000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28951000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 588000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 2010000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>! 392
000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 238000</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-
173 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32633
000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 5672000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>36999000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
857000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2698000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25619000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3951000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1412000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 771000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 480000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>845 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1088000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 54000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>54000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>310000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 310000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>310000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>177188000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-28314000</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:20.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10306000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframställning har avgivits av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihel följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.4</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ndam</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>l/h</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gskoleenhet
m. m.'</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ret</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1. Pris- och l</span></i><i><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>neomr</span></i><i><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>kning</span></i></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>l.l
Prisomr</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>kning</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4 767</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1.2
L</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>neomr</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>kning</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4- 7603</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 1</span></i></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-12 370</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar av anslagsteknisk natur</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överföring från anslagsposten 10. Massmedieforskning
Överföring från anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4 158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Sumiti</span></i></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>IH
under 2 +</span></i></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 1.58</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvenser
av tidigare hesliit</span></i></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.1</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för professur i nationalekonomi, särskilt den
offentliga</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förvaltningens
ekonomi, US 4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=202 colspan=2 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 3 +</span></i></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alternaliv
1</span></i></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Professur!
klinisk psykologi, US4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser
4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 780</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Professur
i offentlig förvalt-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ning. UG
4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>210</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.4</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Professur
i forskning om perso-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nal-och
arbetslivsfrågor. UUm 4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Professuri
ADB, UL 4-</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>420</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=41 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet m. m.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=39 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 525 -
169 4- 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4- 5 311</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Professur i
sociologi med massmedieforskning. UL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma
funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma
funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=15 height=24>
<tr>
<td valign=top align=left height=24 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5, 5.1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allernaliv 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskartjänst 4- stu<br>
diestöd inom forskningsområde!<br>
arbetsvetenskap. US. UU, UG 4- 1050<br>
Medel för forskartjänst + stu<br>
diestöd inom forskningsområdet<br>
resurser och resursutveckling.<br>
UL. UG, UUm</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 10.50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskartjänst 4- stu<br>
diestöd inom forskningsområdet<br>
kommunikation. US. UU. UL.<br>
UG, UUm</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 17.50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskartjänst 4- stu<br>
diestöd inom forskningsområdet<br>
internationella frågor. US</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 350</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=38 height=50>
<tr>
<td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-
17.50 4- 5 9.50 4-28314</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskartjänst 4- studiestöd inom
forskningsområdet social forskning. US. UU. UL. UG. UUm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm =
universitetet i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemställer alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de riktlinjer
för ulveckling och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats faslslälls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>universilelel i
Slockholm tillförs medel för den inrällade professuren i nationalekonomi,
särskill den offenlliga förvaltningens ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Slockholm professuren i tillämpad psykologi ändras till en
professur i klinisk psykologi den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universilelel i Göleborg en professur i offenllig förvaltning inrättas den
Ijuli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Umeå en professur i forskning om personal- och arbelslivsfrågor
inrällas den I juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universilelel i Lund en professur i administrativ databehandling inrällas den
Ijuli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universitetet
i Lund en professur i sociologi med massmedieforskning inrältas den 1 juli
1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att för budgelårel 1984/85 särskilda medel tillförs
de samhällsvetenskapliga fakulteterna enligl följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universiteten i Stockholm, Uppsala och Göleborg 350000 kr. vardera för
arbelsvelenskaplig forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universiteten i Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för
forskningsområdet resurser och resursulveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universilelen i Slockholm,
Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för forskningsområdet
kommunikation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universitetet i Slockholm
350000 kr. för forskningsområdet internationella frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universiteten i Slockholm,
Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för området social
forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under ett reservationsanslag
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 205502000 kr.
med här angiven fördelning på anslagsposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klinisk psykologi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår atl den
efler Carl-Otto Jonsson ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i
tillämpad psykologi vid universitetet i Stockholm omvandlas lill en professur i
klinisk psykologi. UHÄ har lidigare i särskild skrivelse föreslagit att den
ledigblivande professuren (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i
Lund i samband med atl den återbesätts ändras till professur i klinisk
psykologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges psykologförbund har inkommit med en skrivelse
angående professuren i Lund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ framhåller dels alt klinisk psykologi har stor
belydelse för psyko-logulbildningen, dels all ämnel i del inlernalionella
vetenskapssamhället ulgör ell etablerat delområde inom psykologin saml alt den
kliniska psykologin i Sverige under senare år varit i stark tillväxt. Jag
biiräder UHÄ:s förslag och förordar alt tjänsternas benämning ändras i enlighel
därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Administrativ databehandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ:s förslag om en professur i administrativ
databehandling vid universitetet i Lund innebär, atl ämnel blir företrätt med
en professur vid samtliga universitet med forskningsresurser inom
samhällsvetenskaplig fakultet. Jag biiräder UHÄ: s förslag och förordar all en
Ijänsl som professor (L 24/26) i adminislraliv dalabehandling inrällas vid
universitetet i Lund den Ijuli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 476) beräknade jag medel
för vissa koslnader vid institutionen för informationsbehandling vid
universitelet i Lund (100000 kr.). Vid universitetet i Göleborg finns en tjänst
som professor i administrativ databehandling, vilken Ijänsl är gemensam för
universitetet och Chalmers lekniska högskola. Innehavaren skall dessulom ha 25
7c av</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin tjänstgöring förlagd till universitetet i Lund. Med hänsyn
till förra årels medelsanvisning saml all jag nu förordar alt en tjänst som
professor i administrativ databehandling inrältas vid universitetet i Lund
förordar jag alt beslämmelsen atl innehavaren av tjänsten i Göteborg skall
tjänstgöra även i Lund upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig förvaltning och arbetsvetenskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad jag anförde i prop. 1982/83:100 (bil.
10 s. 475) angående forskning i offenllig förvallning uppdrog regeringen ål UHÄ
att undersöka möjligheterna all genom ändring av några av de befintliga
tjänsterna som professor inom forskningsområden av direkt eller indirekt
betydelse föi" offentlig verksamhel tillgodose förvallningsforskningens behov
vid universiteten i Göleborg och Lund. UHÄ redogör i anslagsframställningen
för dessa möjligheter och drar därvid slutsatsen att det först om några är kan
bli möjligt alt för universitetets i Göteborg del genom omprövning tillgodose
della behov. I Göleborg finns dessutom endasl en professur i statsvetenskap.
UHÄ föreslär mot denna bakgrund atl en professur i offenllig förvallning
inrällas vid universilelel i Göleborg. Universilelen i Slockholm, Lund och
Göleborg har inkommit med en gemensam skrivelse med anledning av UHÄ: s
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar UHÄ:s uppfattning om behovet av en professur med
inriktning mol förvaltningsforskning. Jag förordar att en ijänsl som professor
(L 24/26) i statsvetenskap inrällas vid universilelel i Göleborg den 1 juli
1984. Tjänsten bör inriklas mot offentlig förvaltning. Jag vill ocksä i detta
sammanhang anföra följande vad gäller forskning om den offentliga verksamhelen
och arbetsvetenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ:s
förslag vad gäller forskning om den offentliga verksamhelen omfattar sex nya
högre tjänster under perioden 1984/85 - 1988/89. Vad gäller arbetsvetenskapen
för UHÄ för samma period fram förslag om tre professurer i personal- och
arbetslivsfrågor, en professur i datateknik och arbetsliv samt en professur i
datateknik och arbetsorganisation. Forskning om den offentliga verksamhelen
saml arbetsvetenskap är otvivelaktigt angelägna forskningsområden. Mot bakgrund
av del slalsfinansiella läget anserjag det emellertid omöjligt all biträda alla
dessa förslag. Förslagen innebär, om de skulle realiseras, all utrymmet för
andra salsningar inom samhällsvetenskaplig fakultet under den avsedda perioden
skulle bli mycket begränsat. Möjligheterna till fortsatta insatser inom dessa
områden får prövas mol andra angelägna behov inom ramen för befintliga
resurser. Jag hänvisar här också till vad slalsrådel Ingvar Carlsson kommer alt
anföra under anslaget Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Freds- och konfliktforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid universitetet i Uppsala finns sedan den 1 juli 1981
inrättad Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning. Riksdagen
har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bemyndigat
regeringen all den 1 juli 1983 inrätta en professur i freds- och
konfliktforskning vid universilelel i Göleborg (UbU 1982/83:31. rskr 379).
Utskottet anförde härvid atl genom inrättande av en andra professur i freds- och
konfliklforskning blir del möjligt alt tillgodose skilda inriktningar inom
ämnesområdet och förutsatte atl området för den nya ijänslen preciserades i
enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog i juni
1983 åt UHÄ att inkomma med förslag lill närmare beskrivning av ämnesinnehållet
för tjänsterna. Härvid skulle ulgångspunklen vara alt de båda tjänsterna
skulle tillgodose skilda inriktningar inom ämnesområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ har efter yttranden
från samtliga universitet samt humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet
i skrivelse den 1 november 1983 föreslagit ämnesbeskrivningar för de båda
ijänsterna. Gemensamt för dessa anges: "Freds- och konfliktforskning
studerar betingelserna för konflikter, konfliktlösningar och fred i
samhälleliga syslem och i de internationella relationerna". För ijänslen
i Uppsala anges sedan: "Inom området skall särskild vikl läggas vid
konfliktteori och krigsorsaksproblematik" medan inriklningen av tjänsten i
Göteborg anges sålunda: "Inom området skall särskild vikl läggas vid
internationella utvecklings- och resursproblem".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För båda Ijänsterna
avslutas ämnesbeskrivningen enligl följande: "Freds- och konfliktforskning
bedrivs såväl tvärvetenskapligt som inom skilda discipliner. Meriterande för
tjänsten är velenskaplig verksamhet av relevant innehåll oavsett verksamhetens
institutionella förankring."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har genom beslut den 9 februari 1984 föreskrivit all tjänsterna får
ledigförklaras med de av UHÄ föreslagna ämnesbeskrivningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Professuren
i Göteborg får med den föreslagna ämnesbeskrivningen en inriktning mol
internationella ulvecklings- och resursproblem, vilka särskilt ingående har
studerats vid universitetet sedan ell drygt decennium. Denna inriktning kan
sägas karakteriseras av studier av del s.k. strukturella våldet, av
nord-sydfrågor eller en betoning av del ekonomiska perspektivet i
internationella relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Professuren i Uppsala, Dag
Hammarskjölds professur, inriktas genom den föreslagna ämnesbeskrivningen mol
sludier av hur konflikter uppstår och löses saml av fredliga lösningar av
konflikter. Här blir andra perspekliv i de internationella relationerna och i
samhällssystemen vägledande; det direkta våldet, öst-västrelalionerna och del
poliliska perspektivet snarare än del ekonomiska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
samtidigt dessa skilda aspekter av freds- och konfliktforskningen inle
överbelonas. Det är viktigt att forskningen vid de båda universiteten ger oss
ökade kunskaper om del internationella poliliska skeendet, om de krafter som
påverkar internationell politik och därmed en bättre grund för arbelel med att
främja en fredlig utveckling i världen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att tjänsternas ämnesinnehåll fastställs på
del sätt som jag har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskapet för Latinamerikainstitutet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreståndaren vid Latinamerikainslilulet i Stockholm har i
en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit all frågan om en överföring
av institutels huvudmannaskap från utbildningsdepartementet lill
utrikesdepartementet prövas. Styrelsen för institutet stöder en sådan ändring
under förutsättning alt institutets verksamhetsinriktning bibehålls oförändrad
med fortsall nära samarbete med universitelet i Stockholm ifråga om forskning,
utbildning och biblioteksverksamhet. UHÄ har avgivii yttrande i ärendet efter
hörande av styrelsen för universitetet i Stockholm. UHÄ avstyrker ett ändral
huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet anserjag
mig f.n. inle kunna förorda ändral huvudmannaskap för Latinamerikainslilulet.
De främsta skälen härlill är följande. Under senare år har en uppbyggnad skett
av s. k. områdesstudier vid svenska universitet. Denna forskning avser ell
visst geografiskt område och omfattar studier av samhällsförhållanden,
kulturliv, språk, etc, dvs. den är i hög grad tvärvetenskaplig. För universitetets
i Stockholm del kommer främst Östasien och Latinamerika ifråga. Studiet av
dessa områden är inte främst biståndsmoliverat. I prop. 1981/82: 106 om forskning
m.m. samt vid riksdagens behandling därav (UbU 37, rskr 397) framhölls att
områdessludier borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas planering och
resursfördelning. Jag utgår frän atl del för den fortsatta uppbyggnaden av
områdessludier med inriklning på Latinamerika vid universitetet i Stockholm är
av stort värde alt inslitutel alltjämt har anknylning till universitetet.
Särskilt vill jag framhålla betydelsen av den roll som biblioteket vid
institutet spelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagit att den efter Pär-Erik Back
ledigblivande professuren (L 24/26) i statskunskap vid universitetet i Umeå
fär återbesättas med oförändrai ämnesinnehåll men ändras lill professur i
statsvetenskap. Jag biiräder UHÄ: s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har medgivit atl professuren (L 24/26) i
statistik, särskill offentlig siatislikproduklion, vid universitetet i
Stockholm får ledigförklaras som professur i statistik med inriktning mot
allmän statistikproduktion. Innehavaren av tjänsten skall även vara skyldig atl
förlägga 20 % av sin tjänstgöring lill statistiska cenlralbyrån. Jag förordar
all Ijänslen ändras i enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i
Umeå anvisas innevarande budgelår under anslaget Forsknings- och
utvecklingsarbete saml försöksverksamhel under femte huvudtiteln. För nästa
budgelår beräknarjag medel för delta ändamål under förevarande anslag (560000
kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Sigurdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den 1 juli
1983 inrättades ett centrum för regionalvelenskaplig forskning vid
universitetet i Umeå (CERUM). Medel för verksamheten vid cenlrum anvisas
innevarande budgelår dels under tolfte huvudtiteln, dels under förevarande
anslag. Fr.o.m. budgelårel 1984/85 bör samlliga koslnader för centrum belasla
förevarande anslag (4- 250000 kr.). Jag har i denna fråga samrått med chefen
för industridepartementet. Härutöver vill jag erinra om att riksdagen genom
beslut våren 1983 med anledning av prop. 1982/83: 120 om ulveckling i
Norrbotten anvisade medel för forskning kring Nortbottens utvecklingsproblem.
Dessa medel disponeras för forskning vid cenlrum för regionalvelenskaplig
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har beslulal om avveckling av vissa slalliga fonder (prop. 1981/82:231, FiU
1982/83: 11, rskr 31). Som en konsekvens härav beräknar jag under förevarande
anslag medel för en professur i försäkringsrätt (4-48000 kr.) saml för en
professur i försäkringsmalematik och matematisk statistik (4- 59000 kr.), båda
vid universitetet i Stockholm, vilka lidigare delvis bekostats med fondmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har vidare föreslagit alt de särskilda medlen för
massmedieforskning som UHÄ har fördelat till högskoleenheterna fr.o.m.
budgetåret 1984/85 fördelas direkl till universilelen som riktade basresurser
till stöd för den ivärvetenskapliga massmedie-/masskommunikationsforskningen.
Med anledning härav har kommunikalionsgruppen vid universitelet i Göleborg
inkommit med skrivelse lill regeringen. Gruppen hemsläller all de särskilda
medlen för massmedieforskning anvisas i enlighel med tidigare gjord fördelning.
UHÄ: s förslag skulle innebära alt universitetet i Göleborg inle skulle
tilldelas några medel vare sig för masskommunikalionsse-minarierna eller lill
dokumentationscentralen NORDICOM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att den värdefulla
forskningsinformationsverksamhel som bedrivs vid NORDICOM bör garanteras
forlsall stöd och beräknar härför 50000 kr. För riklade basresurser lill
massmedie-/masskommunikalions-forskning beräknarjag under förevarande anslag
lolall 320000 kr., varav 55000 kr. till vartdera universilelen i Stockholm,
Uppsala, Lund och Umeå och 105 000 kr. till universitetet i Göteborg vilket
belopp inkluderar stöd lill NORDICOM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En professur (L 24/26) i nationalekonomi, särskill den
offenlliga förvaltningens ekonomi, inrättades vid universitelet i Stockholm
den Ijuli 1982 genom omvandling av en personlig professur i nationalekonomi,
vilken ursprungligen var knulen lill konjunklurinstilutet. Inga medel
tillfördes universitetet med anledning av detta. Samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden har anhållit att tjänsten får hållas vakant till dess medel
lillförs för tjänsten. Jag beräknar nu medel för denna (4-240000 kr.). Jag
utgår frän alt ätgärder för all besätta tjänsten vidlas snarasl möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göleborg har hemslälll alt en professur i
pedagogik med inriklning mol den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid
universitetet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg. Jag är f.n. inle beredd all föreslå en sådan
tjänst. Jag vill hänvisa lill vad slalsrådel Sigurdsen har anfört vid sin
anmälan av sina förslag till denna proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en allmän förslärkning av basresurserna harjag
beräknat 1 844000 kr. Som jag tidigare framhållit skall minsl tre Ijårdedelar
av detta belopp användas till nya forskartjänster pä mellannivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under
näsla budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7414000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6501 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Linköping</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>614000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8313000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 220 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>U niversitetet i U meå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 854 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:230.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34916000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min medelsberäkning harjag beaklal all ett
engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår (- 4000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag
anslaget lill (177 188000 + 10306000 =) 187494000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen all inrätta Ijänsler som
professor (L 24/26)<br>
i enlighel med vad jag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att ändra benämning av tjänsler som professor (L 24/26) i enlighet
med vad jag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 187494000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 20. Medicinska fakulteterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>343944007</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9040528</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>385160000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag 423130000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta anslag avser medicinsk forskning och
forskarutbildning vid karolinska institutet saml vid universiteten i Uppsala,
Linköping, Lund, Göleborg och Umeå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>och högskole- draganden ämbetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
högskoleregion Karolinska inslitulet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet Utgift</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-13 434
000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121134800</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-13981000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6934000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 729000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59011250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22886350</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
3074000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 2 118000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>67965
250</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 7050000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 5
387000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 126000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 584000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66431 150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47731200 ■ 4-6353000</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 43I800Ö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1400000<br>
385160000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-44518000</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4-37970000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsframställning
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
budgetåret 1984/85 dkr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=207>
<tr>
<td valign=top align=left height=207 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.13</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=51 height=64>
<tr>
<td valign=top align=left height=64 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 8 395
+ 25 260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 2 350 4-36005</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=23>
<tr>
<td valign=top align=left height=23 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.14
4.15</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I.</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Pris-
och löneomräkning .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Prisomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Löneomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
prisomräkning för försöksdjur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenser av tidigare fattade beslut Försöksdjurskonsulent
med basresurser, UU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 3</span></i></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+ 252</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Alternativ 1</span></i></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Basresurser, inkl. forskar-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rekryteringsljänster, biblio-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>teksresurser och studiestöd</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till forskarutbildning</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 2 757</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Professur i neurobiologi. Kl</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3
Professur i medicinsk fysik.</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kl</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.4
Professur i mikrobiologisk</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>genetik. Kl</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i medicinsk molekylärbiologi, UL Professur i
medicinsk fysik, UG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i allmänmedicin, UUm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Professur I transplantations-biologi, UG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i långvårdsmedicin, särskill geriatrik, ULi
Professur i omvårdnadsforskning, UUm Professur i medicinsk miljö
giflsforskning, Kl Resurser till omvårdnadsforskning, UL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser till forskningsutveckling inom toxikologi områdel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner (bibliotek)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>O O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 452 4- 452 4-' 452 4- 630 4- 452 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+ </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 525 - 394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 100 4- 5 636</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternativ 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser
till forskningsutveckling inom toxikologi området</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 1 050</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser
lill forskningsutveckling inom miljömedicin området</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4- 525</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Basresurser till forskningsutveckling inom
samhällsme-dicinområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1050 + 2625 4-44518</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i
Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG =
universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universilelel i Uppsala en tjänst som försöksdjurskonsulenl inrättas den Ijuli
1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid karolinska
institutet en professur i Lo 24/26 i neurobiologi inrättas den 1 juli 1984
eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i hjärnforskning
blir vakant,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid karolinska
institutei en professur i Lo 24/26 i medicinsk fysik inrättas den 1 juli 1984
eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i medicinsk fysik
blir vakant,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i
mikrobiologisk<br>
genelik inrättas den Ijuli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Lund en professur i Lo 24/26 i medicinsk molekylärbiologi
inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av den vakanta tjänsten som
professor i anatomi, särskill biomekanik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Göteborg en professur i Lo 24/26 i medicinsk fysik inrättas den
1 juli 1984 med samtidig indragning av en lärartjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Umeå en professur i Lo 24/26 i allmänmedicin inrättas den 1
juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universilelel i Göleborg en professur i Lo 24/26 i transplantations-biologi
inrällas den I juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
universitetet i Linköping en professur i Lo 24/26 i långvårdsmedicin, särskill
geriatrik, inrällas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universilelel i Umeå en
professur i Lo 24/26 i omvårdnadsforskning inrältas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid karolinska inslitutel en
professur i Lo 24/26 i medicinsk miljögiflsforskning inrättas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel avsätts för utveckling av
omvårdnadsforskning vid universitetet i Lund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel avsätts för ulveckling av
toxikologisk forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel avsätts för utveckling av
miljömedicinsk forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel avsätts för ulveckling av
samhällsmedicinsk forskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. under ett reservationsanslag Medicinskti fakulteterna
för budgelårel 1984/85 anvisas 429628000 kr. med tingiven fördelning på
anslagsposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid universitetet i Link(>ping samt
Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott har i en gemensam skrivelse
anhållit alt regeringen uttalar sill stöd lor etablerandet av ett Cenlrum för
utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping saml beviljar ett basanslag om
toUill 8 milj. kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första läs
pliineras för. UHÄ har den 2 november 1983 och medicinska forskningsrådet den
10 november 1983 yttrat sig i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har i skrivelse den 27 september 1983 hemställt alt
tjiinstgörings-skyldighet vid universitetet i Slockholm inte längre skall gälla
för innehavaren av den föreslagna professuren i mikrobiologisk genelik vid
karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har i en komplettertmde anslagsframslällning den 3
oklober 1983 bl.a. föreslagil alt fakulteten lillförs basresurser för
bioteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omvandling och permanentning av tjänster som professor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har fortsall
arbetet all söka förnya den inomvelenskapligt prioriterade forskningen genom
omprövning och omdisponering av befintliga resurser. UHÄ föreslår all en vakant
tjiinsl som lärare i medicinsk fysik vid universilelel i Göteborg omvandlas
till en professur (L 24/26) i samma ämne. Jag biiräder förslagel och förordar
all professuren inrättas. Omvandlingen bör bekostas inom ramen för befintliga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
föreslår atl tre personliga tjänsler som professor vid karolinska inslitulet
(Kl) skall ersättas av permanenta ijänsler. Innehavaren av professuren i
hjärnforskning (L 24) uppnår under budgelårel 1984/85 pensioneringsperiodens
övre gräns. UHÄ föreslår att Ijänslen ersätts av en professur i neurobiologi (L
24/26). Innehavaren av professuren i medicinsk fysik (L 24/26) uppnår under
budgetåret 1984/85 pensioneringsperiodens nedre gräns. UHÄ föreslår alt
ijitnsten permanentas med oföriindrad benämning. Den tredje tjänsten avser
mikrobiologisk genetik (L 24/26). Innehavaren har beviljats avsked och UHÄ
föreslår all en tjänst som professor med samma ämnesbenämning inrältas den 1
juli 1984. Innehavaren av ifrågavarande ijänsl har haft undervisningsskyldighel
även vid universitetet i Stockholm, detia med anledning av att del inte fanns
någon professur inom det mikrobiologiska ämnesområdet vid universilelel. Jag
biiräder förslagen och förordar att professurer (L 24/26) inrättas vid Kl i neurobiologi,
medicinsk fysik och mikrobiologisk genetik. För professuren i mikrobiologisk
genelik bör undervisningsskyldighel vid universitetet i Stockholm inle gälla.
Jag utgår från alt tjänslerna finansieras inom ramen för befintliga resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagil viss omvandling av två vakanta
professurer (L 24) vid universitetet i Lund, den ena i anatomi, särskilt
biomekanik, och den andra i fysiologi. Jag avser alt återkomma till regeringen
med förslag i dessa frågor när beslut har fattats med anledning av de förslag
som rör medicinsk utbildning och forskning i propositionen om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder m.m. (prop. 1983/84: 40) och i 1984 års budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har vidare föreslagil alt en tjänst som professor (L
24/26) i ortope-disk kirurgi vid universitetet i Göteborg i samband med
återbesättande ändras lill professur (L 24/26) i thoraxkirurgi. Tjänsten
föreslås förenad med överiäkarbefattning vid Sahlgrenska sjukhuset. Jag biträder
förslaget. Jag har härvid samrått med statsrådet Sigurdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I
bil. 10 s. 361, SK 42. rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar
på tjänster som professor (L 24/26) enligl följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare benämning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Ändrad benämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>bakleriologi</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ULi</span></p>
</td>
<td width=188 valign=top style='width:141.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>medicinsk mikrobiologi</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>patologi</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kl</span></p>
</td>
<td width=188 valign=top style='width:141.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>pediatrik, s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskilt
utvecklings-endokrinologi</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kirurgi,
s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskill trans-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UG</span></p>
</td>
<td width=188 valign=top style='width:141.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>urologisk kirurgi</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>plantationskirurgi</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=188 valign=top style='width:141.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Kl = karolinska institulet, ULi = universitelet i
Linköping. UG = universitetet i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinsk miljögift.sfor.skning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av riksdagens beslut (UbU 1979/80: 2, rskr 26)
uppdrog regeringen den 21 februari 1980 åt UHÄ att utreda bl. a. det
långsiktiga behovel av toxikologisk forskning. UHÄ förde i
anslagsframslällningen för budgetåret 1982/83 fram förslag om en professur i
miljögiflsforskning vid Kl. Min företrädare var i avvaktan på resultatet av
utredningen inle i 1982 års budgelproposilion beredd atl biträda UHÄ: s förslag.
UHÄ har nu redovisat uppdraget och föreslår också alt resurserna för
toxikologisk forskning förslärks saml upprepar sitt förslag alt en ijänsl som
professor (L 24/26) i medicinsk miljögiflsforskning inrältas vid KL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den kartläggning av planering och finansiering av
sektoriell forskning som UHÄ gjort framgår all del hos många seklorsorgan
föreligger ett stort behov av miljömedicinsk forskning. Vid Kl pågår sedan
några år en uppbyggnad av arbets- och miljömedicinsk forskning. En professur i
medicinsk miljögiflsforskning skulle utgöra ett vikligl komplement lill den
övriga forskningen på området som pågår vid KL Jag biiräder förslaget och
förordar att ifrågavarande Ijänsl inrättas (4- 632000 kr.). Jag kommer under
anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna att föreslå ökade resurser
för toxikologisk forskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av medicinsk teknologi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rektorsämbetet
vid universilelel i Linköping och Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott
har anhållit all regeringen ullalar sitt stöd för etablerandet av ell Centrum
för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping samt beviljar ett basanslag
om totalt 8 milj.kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första fas
planeras för. I yttrande över ansökningen anför UHÄ bl.a. all förutsättningarna
är goda för all etablera en verksamhel i Linköping enligl de redovisade
intentionerna men all vikliga gränsdragningsfrågor beträffande arbetsuppgifter,
ansvarsfördelning och finansiering är ofullständigt belysta och därför bör
utredas. Medicinska forskningsrådet (MFR) anför i yttrande över ansökningen atl
utvärdering av medicinsk teknologi, enligl den definition MFR använder, kräver
tillgäng till en myckel bred kompetens inom skilda medicinska, ekonomiska och
socialvetenskapliga områden. MFR anför vidare all sådan kompelens finns inom
forskningsråd och andra forskningsfinansierande organ såsom Riksföreningen mot
cancer, slyrelsen för leknisk utveckling (STU) och sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). MFR anser i och för sig alt
universitetet i Linköping och Östergötlands läns landsting är väl lämpade för
all skapa en samarbets-funklion för förstärkning av svensk medicinsk leknisk
utveckling samt att ulgöra kontaktorgan mellan samhällel och medicinsk teknisk
industri. Men MFR avstyrker inrättande av ett cenlrum för utvärdering av
medicinsk teknologi eftersom det skulle ha svårt all samla resurser och
kompetens i tillräcklig ulsträckning. Jag vill i sammanhanget nämna att MFR
avsätter medel för uivärdering av medicinska teknologier. Mot bakgrund av vad
UHÄ och MFR anförl kan jag inle nu tillstyrka förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vid min medelsberäkning beaktat behovel av en förslärkning av basresurserna
allmänl samt även i form av riktade basresurser till områdena samhälls- och
miljömedicin (sammanlagt 3467000 kr.). Somjag tidigare framhållit skall minst
tre fjärdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster på
mellannivå. Jag kommer under anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga
fakulteterna all beräkna ytterligare medel för basresurser inom bioteknik- och
toxikologiområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vidare beräknat medel för en Ijänsl som försöksdjurskonsulent vid
universilelel i Uppsala och medel för vissa basresurser i anslutning till
tjänsten (4- 252000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergången
till nya regler för uppfödning av försöksdjur medför en fördyring. Jag beräknar
medel (4- 1400000 kr.) för ändamålet under en särskild anslagsposl till UHÄ: s
disposition under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med förslag i propositionen (1983/84: 40) om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m. m. saml i 1984 års budgelproposilion om minskal anlal platser på
läkariinjen vid universitetet i Lund beräknar jag en minskning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(- 200000 kr.) för budgetåret 1984/85 av de resurser
bekostade frän förevarande anslag, som har anknytning till den grundläggande
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i
det föregående föreslagit uppbyggnad av ett syslem med ansvarsbibliolek i
landet, med bl.a. biblioteket vid Kl som ansvarsbibliotek inom det medicinska
områdel. Till följd härav beräknarjag under delta anslag medel motsvarande vad
som innevarande budgetär uigätt som bidrag till inedicinska
informalionscenlralen vid Kl under anslaget Delegalionen för velenskaplig och
leknisk informationsförsötjning (4- 2070000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel för
viss primärvärdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande
budgelår frän anslaget Medicinska forskningsrådet. För näsla budgetär beräknarjag
medel för dessa kostnader under förevarande anslag (4- .540000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
utveckling av omvärdnadsforskning vid universitetet i Lund harjag beräknal 210
000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
studiefinansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgelår disponeras
minsl de belopp som anges i följande labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institutet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 352 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4912000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Linköping</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 729000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5519000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 284 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitelet i Umeå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3434000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:205.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 230 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till (385 160000 4- 37970000 =) 423 130000 kr. Jag hemsläller
atl regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att inrätta tjänsler som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag
har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen atl ändra benämning av tjänst som professor (L 24/26) i enlighet
med vad jag har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Medicinska
jakultetenia för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 423
130000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
21. Odontologiska fakulteterna</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51545 643
55 349000 48386000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1499284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della anslag avser odonlologisk forskning och
forskarutbildning vid karolinska institutet saml universilelen i Lund, Göleborg
och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och högskole- draganden ämbetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institutet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17185550</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-1358000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-1385000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lund/Malmö högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11852000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-1050000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>- 864000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 139000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-1014000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-2883000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitelet i Umeå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 1724.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-1283000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-1831000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55349 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-4705
000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-6963000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsframställning
har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4.
4.1</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- ocli löneomräkning</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.1 Prisomräkning</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1043</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.2
Löneomräkning</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2821</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 1</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-3 864</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvenser
av tidigare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Ulbyggnad av tandläkarut<br>
bildningen i Umeå</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allernaliv 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basresurser inkl. forskarrekryteringstjänster och studiestöd
till forskarutbildningen Gemensamma funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 57 4- 751 4-4 705</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller all under ell reservationsanslag
Odontologiska fakultelerna för budgelåret 1984/85 anvisas 60054000 kr. med
angiven fördelning på anslagsposter. 7 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107.
Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den ökade landläkärulbildtiingen i Umeå (jfr prop.
1980/81: 100 bil. 12, UbU 29, rskr 354) harjag beräknal ytteriigare 90000 kr.
under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med förslag i propositionen 1983/84: 40 om
vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m. m. samt i 1984 års budgetproposition om
avveckling av tandläkarutbildningen vid universitetet i Göleborg beräknar jag
en minskning (- 100000 kr.) för budgelåret 1984/85 av de resurser bekostade
från förevarande anslag, som har anknytning till den grundläggande ulbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid min medelsberäkning beaktal behovel av en
förslärkning av basresurserna (4- 719000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1984 års budgetproposition föreslås en ändrad
konstruktion av anslaget Vissa tandvårdskostnader. Till följd av förslaget
beräknarjag en minskning av förevarande anslag med 11 058000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under
näsla budgetär disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institulet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 316000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 122000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitelet i Göleborg</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 121 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>803 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:205.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5362 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanslällningen beräknar
jag anslaget till (55 349000 - 6963000=) 48386000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Odontologiska fakulteterna för budgelårel 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 48386000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
22. Farmaceuiiska fakulteten</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift • 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12645 880
14691000 15618000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 603</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning
vid universitetet i Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=147 valign=top style='width:109.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
</td>
<td width=90 rowspan=2 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=147 valign=top style='width:109.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-och högskoleämbetet</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.2pt'>
<td width=147 valign=top style='width:109.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitelet i Uppsala</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14691000</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ \ 173 000</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-927000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframställning har avgivits av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:50.15pt'>
<td width=171 valign=top style='width:127.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 0kr.)</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:63.6pt'>
<td width=171 valign=top style='width:127.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- och löneomräkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.1 Prisomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.2 Löneomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 1</span></i></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 362 + 640</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1002</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4. Alternativ 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Basresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Gemensamma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>fui</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>iktioner</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 185 - 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1173</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller att under ell reservationsanslag
Farmaceuiiska fakulteten för budgelårel 1984/85 anvisas 15864000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid min medelsberäkning beaktal behovel av en
förstärkning av basresurserna (4- 77000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under
nästa budgetär disponeras minsl 3006000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill sammanställningen beräknar
jag anslaget till (14691000 4-927000=) 15618000 kr. Jag hemsläller att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl lill Farmaceuiiska fakulteten för budgelårel 1984/85
anvisa ell reservationsanslag av 15618000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>D 23.
Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=85 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=59 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>285965
648 348976000 384404000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1557040</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Detta anslag avser matemaiisk-nalurvelenskaplig forskning
och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg
och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>och högskole- draganden ämbetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>LundlMalmö högskoleregion Universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Till universitets- och</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>högskoleämbetets
disposition</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94900000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98021000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74 589000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40345000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 121000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>348976000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 9613000</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
7263000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 796000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10149000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 8 350000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
6789000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 200000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
2405000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 5 165 000</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
5 175 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 3 000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 5 000000<br>
4-39477 000</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-35428000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsframställning
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
budgelårel 1984/85 (tkr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1. Pris- och löneomräkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Prisomräkning</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 9453</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Löneomräkning</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-16247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under I</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4-25 700</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2. Förändringar av anslagstek<br>
nisk natur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Medel för en halv tjänst som 4- 94<br>
forskningsassistent samt en<br>
halv tjänst som 1: e<br>
forskningsingenjör till GWl,<br>
UU</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Medel för en Ijänsl som fors<br>
karassistent vid institutionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>för biokemi. BMC, UU</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>4- 195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel för tvä
tjänster som</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+ 190 forskare vid
institutionen för teoretisk fysik, UL</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+
177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel för en
tjänst som forskar assistent vid institutionen för fysikalisk kemi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UUm</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för en halv tjänst som forskare vid institutionen
för organisk kemi, UUm Justering mot anslagen E 4. ochE7., UG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 2</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=15 height=22>
<tr>
<td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. 4.1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omvandling av ledigblivande professur i eleklronik till
professur i fysikalisk systemteknik, US</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.4</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omvandling av ledigblivande professur i astronomi till professur
i astrofysik, US Omvandling av ledigblivande professur i ärfllighetslära lill
professur i genelik, US Omvandling av ledigblivande professur i astronomi till
professur i teoretisk astrofysik, UU</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1470 435</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inrättande av en personlig professur i oorganisk kemi, UUm</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=151>
<tr>
<td valign=top align=left height=151 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 4.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 4.11 4.12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 4.14 4.15</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i datorteknik, UU Professur i oceanografi, ssk
marin systemanalys, UG Professur i elementarparli-kelfysik, US</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i matematik, US Långtidsbedömning
Kunskapsuppbyggnad, datalogi, UUm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i kemometri, UUm Gemensamma funktioner
Gemensamma funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Ahernativ 2 5.1 Basresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>900 700</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4- 300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 358 4- 50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-11212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3 000 4- 3 000 4-39477</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>US =
universitetet iniversitetet i ' cinskl centrum</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL =
universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i
Umeå, GWl = Gustaf Werners institut. BMC = biomedi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. de rikllinjer för ulvecklingen och ekonomiska ramar
för verksamheten<br>
som redovisats fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26)
i fysikalisk sys-<br>
lemteknik inrällas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkl då tjänsten<br>
som professor (L 24/26) i eleklronik blir vakant, med samtidig indragning<br>
av sistnämnda tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26)
i astrofysik<br>
inrättas den I juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som<br>
professor (L 24/26) i astronomi blir vakant, med samtidig indragning av<br>
sistnämnda tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i
genelik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare fidpunkt då tjänsten som
professor (L 24/26) i ärfllighetslära blir vakant, med samtidig indragning av
sistnämnda tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. vid universitetet i Uppsala en professur (L 24/26) i
teoretisk astrofysik<br>
inrältas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som<br>
professor (L 24/26) i astronomi blir vakant, med samtidig indragning av<br>
sistnämnda tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. vid universitelet i Umeå en för Nils Ingri personlig
professur inrättas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 1 juli 1984 och atl den därvid ledigblivande tjänsten
som professor (L 24/26) i oorganisk kemi fär återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. vid universitelet i Uppsala en professur (L 24/26) i
datorteknik inrällas<br>
den Ijuli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. vid universilelel i Göteborg en professur (L 24/26)
i oceanografi,<br>
särskilt marin systemanalys, inrättas den I juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26)
i elementarparti<br>
kelfysik inrättas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid universitetet i Slockholm en
professur (L 24/26) i matematik inrällas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>principbeslut fattas om all vid
universitetet i Umeå en professur i datalogi inrättas den 1 juli 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>principbeslut fattas om all vid
universitetet i Umeå en professur i kemometri inrättas den 1 juli 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. under ett reservationsanslag
Malematisk-naturvetenskapliga fakultelerna för budgetåret 1984/85 anvisas 388
453 000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter samt resurser anvisas i
enlighet med de förslag under alternativ 2 som UHÄ redovisar senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad benämning av tjänster som professor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår ell anlal omvandlingar av befintliga
ijänsler. Jag biiräder UHÄ: s förslag om ändrad benämning av ledigblivande
Ijänsler som professor, dock med oförändrad lönesättning, och förordar atl
benämningar ändras enligl följande i samband med återbesättande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande benämning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lönegrad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet'
Föreslagen benämning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elektronik</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L24</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>US</span></p>
</td>
<td width=172 valign=top style='width:128.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fysikalisk systemteknik</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Astronomi</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L24</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>US</span></p>
</td>
<td width=172 valign=top style='width:128.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Astrofysik</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arftlighels
lära</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L 24/26</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>US</span></p>
</td>
<td width=172 valign=top style='width:128.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genetik</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Astronomi</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L 24/26</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UU</span></p>
</td>
<td width=172 valign=top style='width:128.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teoretisk astrofysik</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>US = universitetet i Slockholm, UU = universitetet i
Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oorganisk kemi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå har med hänsyn till de särskilda omsländigheler
som föreligger i ärendel, föreslagil att en personlig professur inrällas för
nuvarande professorn i oorganisk kemi vid universitetet i Umeå, Nils Ingri.
LIHÄ föreslår alt en professur (L 24/26) i oorganisk kemi, personlig för Nils
Ingri, inrättas vid universitelet den I juli 1984 saml att den professur i
oorganisk kemi som därvid blir ledig får äterbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biiräder UHÄ: s förslag och har beräknal medel för den
personliga professuren (+ 500000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oceanografi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slor del av forskningen inom
malematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göleborg är
inriklad mot problemställningar inom det marina områdel. Berörda nämnder liksom
styrelsen för universitetet förordar en ulbyggnad av verksamheten. Vid
universitelet finns landets enda institution för oceanografi och till denna
finns två professurer knutna. Den ena tjänsten har dock sedan den 1 juli 1974
hållits vakant (jfr prop. 1974: 1 bil. 10 s. 270, UbU 13, rskr 121). UHÄ
föreslår att en Ijänsl som professor (L 24/26) i oceanografi, särskilt marin
systemanalys, inrältas vid universitelet den 1 juli 1984. Jag erinrar om vad
statsrådet Ingvar Carlsson anförl i del föregående angående havsforskning. Jag
finner att återinrättan-det av en andra professur i oceanografi vid
universitetet i Göteborg ligger väl i linje med de förslag som regeringen har
lagt fram i prop. 1983/84: 10 om svensk havsresurspolitik där frågan om ökade
resurser för den marint inriklade naturvetenskapliga forskningen berördes. Jag
biiräder därför UHÄ: s förslag och förordar all en tjänst som professor (L
24/26) i oceanografi, särskilt marin systemanalys, inrällas vid universitetet
i Göteborg den 1 juli 1984. Jag har beräknal medel för Ijänslen (750000 kr.).
Samtidigt bör den vakantsatta professuren vid universilelel dras in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datorteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl slärka den datorinriktade forskningen vid
universitetet i Uppsala med datorleknisk kompelens föreslår UHÄ alt en tjänst
som professor (L 24/26) i datorteknik inrältas vid universitetet den 1 juli
1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående redovisat
mer övergripande ställningstaganden lill svensk forskning inom dalaområdet.
Jag är inte nu beredd att förorda atl en tjänst som professor i datorteknik
inrättas. Däremot bör forskningskompetensen i datorteknik vid universitetet i
Uppsala successivt förstärkas. För detta ändamål har jag för budgetåret
1984/85 beräknat 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min anslagsberäkning har anpassats till atl innehavaren av
en personlig tjänst, inrältad genom beslut av regeringen den 2 augusli 1979,
har lämnai denna. Medel motsvarande vad som tidigare beräknats under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel för reseersättningar vid zoofysiologiska institutionen vid
universitelet i Uppsala beräknas nu under förevarande anslag (4- 40000 kr.).
Jag har i den senare frågan samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom under tidigare år har UHÄ och naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) gemensamt föreslagit att ett antal tjänster som under
lång tid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>funnits inrällade med placering vid högskoleenhet inom
ramen för NFR: s projektmedel fortsättningsvis skall knytas till berörda enheler
och medel för tjänsterna beräknas under förevarande anslag. Jag har därför för
nästa budgetår här beräknat medel enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet' Belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänst vid
institutionen för naturvetenskaplig biokemi. Biomedicinskt cenlrum (Ragnarsson)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>UU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195
000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvä tjänster
vid institutionen för teoretisk fysik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Almbladh, v. Barth)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UL</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>367000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1/2 tjänst vid
institutionen för organisk kemi (Rosén)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UUm</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>IIIOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Två 1/2
Ijänsler vid Gustaf Werners institut (Ingemarsson, Åsberg)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UU</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>175000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tiänst vid institutionen
för fysikalisk kemi (Gill-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bro)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UUm</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>185000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund,
UUm = universitetet i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår en sammanlagd ökning av basresurserna med 7
320000 kr. för nästkommande budgetår. Därav är 1500000 kr. avsedda för stöd
till toxikologisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-I en komplellerande anslagsframslällning har UHÄ vidare
hemställt om särskilda resurser motsvarande 2500000 kr. anvisade under en
särskild anslagsposl lill ämbelels disposition avsedda för sekloriellt motiverad
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin långtidsplanering av ökade forskningsresurser inom
dalaområdet har UHÄ föreslagil att verksamheten vid universitelet i Umeå ges en
dalalogisk inriklning. Ämbelel föreslår all kompetensuppbyggnaden sker
successivl och inleds genom tillskott av 300000 kr. budgetåret 1984/85. Den
fortsatta uppbyggnaden bör enligt ämbetet ske genom motsvarande resurstillskott
de två därpå följande budgetåren saml genom inrällande av en professur i
dalalogi den 1 juli 1986. Jag biiräder nu förslaget om ell första
resurstillskott (+ 300000 kr.) budgelårel 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i delta sammanhang anmäla atl en ijänsl som
professor i neuro-kemi och neuroloxikologi, personlig för Edith Heilbronn,
efler mitt förslag, inrättats vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1983.
Därmed kunde forsknings- och forskarutbildningsverksamhelen vid den av
Heilbronn ledda enheten knytas slarkare till universitetet. Förutsättningar
föreligger därmed för all i universitetets planering och budgetering behandla
denna enhel på samma sätt som institutionerna i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel har sedan budgelåret 1980/81 konlinueriigt tillförts
utvecklingsenheten för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå. UHÄ: s
referensgrupp för bioteknik har bedömt det som synnerligen angeläget atl
enhelen byggs upp som planerat. En successiv uppbyggnad av en ny verksamhet som
den vid universitetet i Umeå har enligt min uppfattning visat sig vara ett
lämpligt sätt all främja utvecklingen inom ett expande-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande ämnesområde och har ulnylljals framgångsrikt vid den
mikrobiologiska enhelen. Enhelen bör därför enligl min mening tillföras
ytterligare 700000 kr. budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
vid min medelsberäkning beaktal behovet av en förslärkning av basresurserna för
forskning med lolall 6957000 kr. Somjag lidigare har framhållit skall minst tre
fjärdedelar av delta belopp användas för nya forskartjänster på mellannivå. Vid
fördelning av dessa resurser har jag tagit hänsyn lill de medel som erfordras för
atl vid universitetet i Göteborg inrätta en tjänst i Fe 13, personlig för
Nguyen Dihn-Nguyen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
under en särskild anslagspost Till universitets- och högskoleämbetets
disposition för budgetåret 1984/85 beräknat 5000000 kr. som en förslärkning av
basresurser för bioteknisk och toxikologisk forskning. Därav bör 4000000 kr.
disponeras för bioieknisk forskning vid de medicinska, naturvetenskapliga och
lekniska fakulteterna. För toxikologisk forskning bör I 000000 kr. fördelas
till de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna. UHÄ bör i samråd med
berörda forskningsråd lämna förslag till fördelning av medel för dessa ändamål.
Jag återkommer till regeringen i denna fråga när sådant förslag föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa
budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Stockholm</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 128 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitelet i Uppsala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16857000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13369000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Göteborg</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 599000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Umeå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 888000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:204.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56841000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar
jag anslagei lill (348976000 + 35428000 =) 384404000 kr. Jag hemsläller all
regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen all inrätta ijänsler som
professor (L 24/26)<br>
i enlighel med vad jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen all ändra benämning av tjänsler som professor (L 24/26) i enlighel
med vad jag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgelåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 384404000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
24. Tekniska fakulteterna</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303 292
381 344429000 369663000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2745 333</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning
vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och
Lund, Chalmers lekniska högskola och högskolan i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och högskole- draganden ämbetet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tekniska
högskolan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106328000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Uppsala</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>5 241 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Linköping</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32008000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LundlMalmö högskoleregion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitetet i Lund</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 791 000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-14 323 000</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-11591000</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>525 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-
621000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 954 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 3 241000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 8014000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4- 6143000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göleborgs
högskoleregion</span></i></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Chalmers
tekniska högskola</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94 355 000</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-12 788 000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 9
398000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeå
högskoleregion</span></i></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan
i Luleå</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42433 000</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4 620000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 5 391000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energiforskning</span></i></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>273 000</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 14000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
273 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Basresurser
(alt. 2)</span></i></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 6000000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>344429000</span></b></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-50334000</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-25234000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframställning har avgivits av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet
m.m.'</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=184 valign=top style='width:138.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål/högskoleenhet m. m.'</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
<td width=184 valign=top style='width:138.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
<td width=184 valign=top style='width:138.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=184 valign=top style='width:138.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=184 valign=top style='width:138.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.4</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=125>
<tr>
<td valign=top align=left height=125 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 4.11</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Pris- och löneomräkning</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=51 height=64>
<tr>
<td valign=top align=left height=64 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-11 823
4-18383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 12 4-30218</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prisomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Löneomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Löneomräkning
av under 2 uppförda tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Förändringar av anslagstek<br>
nisk natur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Medel för professur vid in slilulionen
för organisk</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kemi,
KTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.2</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel
för 3/4 tjänst vid fysis-</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ka
institutionen, CTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för en tjänst vid in slilulionen för fysikalisk
kemi.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>UL</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.4</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel
för en tjänst vid fysis-</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ka
institutionen, CTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel
för 1/2 tjänst vid in sli-</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lulionen
för teknologi, UU</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=184 colspan=2 valign=top style='width:137.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 2</span></i></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>611</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alternativ
1</span></i></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Omvandling av ledigblivna/ ledigblivande professurer
i läran om maskinelement till</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>maskinelement,
KTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i
faslighelsslrukturens eko-</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nomi till
fastighetsekonomi.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>KTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i slrömningsmaskinteknik lill</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>turbomaskinteknik, CTH</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i vägbyggnad (vakant) till</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsmekanik, HLu</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=32 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2</span></p>
</td>
<td width=152 valign=top style='width:114.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad ämnesbenämning för professuren i kemisk tekno-</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>logi till polymerteknologi, UL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återbesättande av professuren i industriell organisation
före dess ledigblivande, CTH</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för docenl/forskaras-sislenltjänsler m. m.
Uppräkning av resurser för professur i ekonomiska informationssystem, ULi
Övriga basresursförstärkningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i miljö- och naturresursinformation, KTH, alternativt
i keramleknologi med pulvermetallurgi, KTH Professur i industriell marknadsföring,
CTH Professur i keramleknologi med pulvermetallurgi, KTH Professur i
verkstadsteknik, HLu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Professur i verksladsteknisk automatisering, CTH
Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner (bibliotek)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternativ
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 5</span></i></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 800</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.4pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 7.50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=41 colspan=2 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-13 505</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=41 colspan=2 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-50 334</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KTH = tekniska högskolan i Slockholm, ULi = universitetet
i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers lekniska högskola, HLu =
högskolan i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår inrättandet av en verksamhel moisvarande ett
tekniskt forskningsråd. Resurser för verksamheten bör vara av en
storleksordning moisvarande den som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
har i förhållande lill anslagei för de malematisk-naturvetenskapliga
fakultelerna enligl UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemställer att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. de rikllinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar
för verksamhelen<br>
som redovisats fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. vid tekniska högskolan i Slockholm en professur i L
24/26 i maskinele<br>
ment inrättas vid den tidpunkt då den tjänst som professor i L 24/26 i läran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
maskinelement, som innehas av J. Schnittger, blir vakant, med samtidig
indragning av sistnämnda ijänsl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid tekniska högskolan i
Stockholm en professur i L 24/26 i faslighets-ekonomi inrättas vid den tidpunkt
dä den tjänst som professor i L 24/26 i faslighelsslrukturens ekonomi, som
innehas av E. Carlegrim, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda
tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid Chalmers tekniska högskola
en professur i lurbomaskinleknik i L 24/26 inrättas vid den lidpunkt då den
tjänst som professor i L 24/26 i slrömningsmaskinteknik, som innehas av E.
Nilsson, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid högskolan i Luleå en
professur i L 24/26 i byggnadsmekanik inrältas den 1 juli 1984 med samtidig
indragning av den vakanta professuren i L 24/26 i vägbyggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid universitetet i Lund
professuren i kemisk teknologi den 1 juli 1984 ändras till professur i
polymerteknologi med samtidig ändring av professor B. Törneils förordnande i
enlighet därmed,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>vid Chalmers lekniska högskola professuren i
industriell organisation får besättas med ny innehavare innan den tidpunkt dä
tjänsten, som innehas av H. Bohlin, blir vakant,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid lekniska högskolan i
Slockholm en professur i L 24/26 i miljö- och nalurresursinformalion inrältas
den Ijuli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid Chalmers tekniska högskola
en professur i L 24/26 i industriell marknadsföring inrältas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid tekniska högskolan i
Slockholm en professur i L 24/26 i keramleknologi med pulvermelallurgi
inrättas den 1 juli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>vid högskolan i Luleå en professur i L 24/26 i
verkstadsteknik inrättas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>vid Chalmers tekniska högskola en professur i L
24/26 i verkstads-teknisk automatisering inrällas den 1 juli 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>under ell reservationsanslag
Tekniska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisas 394 763000 kr. med angiven
fördelning på anslagsposter samt resurser anvisas i enlighel med del förslag
under alternaliv 2 som UHÄ redovisar senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har kompletterat sin anslagsframställning med följande yrkanden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl de riktlinjer för
besparingar inom forskningsorganisationen inom arkitekturområdel som UHÄ
redovisat fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all som en särskild anslagspost
till UHÄ: s disposition under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. budgetåret 1984/85 anvisas 1 252000 kr. för fortsatt och utökat slöd lill
energisekreterarverksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all vid lekniska högskolan i
Slockholm en professur i L 24 i teoretisk fysik, särskilt statistisk fysik,
inrältas vid den lidpunkt då den professur i L 24 i matematisk fysik, som
innehas av P.O. Olsson, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda
tjänst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att som en förslärkning av
högskolans resurser för sekloriellt moli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verad forskning budgelåret 1984/85 anvisas 2,5 milj.kr.
under anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna och 10,5 milj. kr.
under anslaget Tekniska fakulteterna med särskilda anslagsposter lill UHÄ: s
disposition. UHÄ har vidare föreslagit alt fakulteten lillförs basresurser för
bio-teknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rektorsämbetet vid lekniska högskolan i Stockholm har
inkommii med en skrivelse angående besparing inom forskningsorganisationen inom
arkitekturområdel. Skrivelser i frågan har även inkommii från företrädare för
arkilekturseklionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skrivelse angående inrättandet av en professur i
Iräkemi vid lekniska högskolan i Slockholm har inkommii från Skogsindustriernas
samarbetsulskotl. Svenska träindustriarbelareförbundet. Svenska
pappersindustri-arbetareförbundet samt Sveriges skogsinduslriförbund. De
synpunkter som framförts har beaktats av UHÄ i anslagsframställningen. Vidare
har UHÄ med en skrivelse den 15 augusti 1983 överlämnat en framställning från
arbetsgruppen för samarbete för energiforskning om ett procentuellt tillägg
till basanslaget för energiforskning. Chalmers lekniska högskola (CTH) har
anhållit all en personlig professur i konsumenlleknisk forskning inrältas för
docent Marianne Kärrholm. UHÄ och slyrelsen för leknisk ulveckling har yttrat
sig i ärendel. CTH har vidare kommil in med en skrivelse angående en personlig
professur i sannolikhetsteori för tekn.dr. Olav Kallenberg. UHÄ har yttrat sig
över skrivelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrad benämning av tjänster som professor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lagt fram
förslag om att benämningen av vissa tjänster som professor skall ändras i
samband med återbesättande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biträder UHÄ: s förslag lill omvandlingar och förordar
att tjänsternas benämning i samband med återbesättande ändras enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande benämning Lönegrad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet' Föreslagen benämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läran om maskinelementL 24/26</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KTH</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinelement</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastighetsstruklurens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomi</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L 24/26</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KTH</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsekonomi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strömningsmaskinlära
L 24/26</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>CTH</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turbomaskinteknik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägbyggnad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L 24/26</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HLu</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsmekanik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' KTH = tekniska högskolan i Stockholm. CTH = Chalmers
tekniska högskola, HLu = högskolan i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i annal sammanhang alt föreslå regeringen att
professuren (L 24) i matematisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH)
i samband med återbesättande ändras lill tjänst som professor i teoretisk
fysik, särskilt statistisk fysik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller UHÄ: s förslag till ändrad benämning av ijänsl som professor i kemisk
teknologi vid universitetet i Lund anserjag att ändring av benämning av tjänst
endast bör ske vid ledigblivande eller i samband med förändringar av mer
genomgripande natur inom ett störte ämnesområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordade i prop. 1982/83: 100 (bil. 10, UbU 31, rskr 379), att en tjänst som
professor i innovationsleknik (L 24/26). personlig för Torkel Wallmark, skulle
inrättas den 1 juli 1983. Samtidigt förordade jag all frågan om ombenämning av
den efter Wallmark ledigblivande professuren (L 24/26) i elektronfysik skulle omprövas
pä sedvanligt säll. UHÄ har nu kommit in med förslag till ändrat ämnesinnehåll
för ijänslen och föreslär alt den återbesätts som professur i fasta
tillståndets elektronik. Jag biträder UHÄ: s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har föreslagit alt professuren i industriell organisation vid Chalmers lekniska
högskola (CTH) får återbesättas inom befintliga resurser den 1 juli 1984 redan
innan den nuvarande innehavaren H. Bohlin pensioneras den 30 juni 1986. UHÄ har
i april 1983 föreskrivit atl tjänsten skall återbesättas med oförändrai
ämnesinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har, somjag anfört under avsnittet Fakultelsprogram och former för inrättande
m.m. av tjänst som professor, inget all erinra mol UHÄ:s förslag i sak men
anser det orimligt alt en ijänsl i realiteten har två innehavare samtidigt. Jag
förordar i stället att ytteriigare en professur (L 24/26) i industriell
organisation inrättas vid CTH den 1 juli 1984. Den av H. Bohlin innehavda
tjänsten skall dras in dä denne avgår med pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och naturresursinformation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulbiidning
och forskning inom såväl arkitektur- som väg- och vattenbyggnads- och
lantmäteriområdena finns endasl vid en högskoleenhet i landet, nämligen vid
KTH. UHÄ har i de senasle två anslagsframställningarna fört fram ell förslag
om en professur i miljö- och nalurresursinformalion vid KTH. Forskning inom
områdel skulle spänna över hela fältet av nyss nämnda discipliner och skulle
dessutom komplettera och fylla ut gränsområdena mellan dataleknisk bildanalys
och bildsynies, dalabashan-tering, lanlmälerimälleknik och fjärranalys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
är väl underbyggt och jag förordar att en professur (L 24/26) i miljö- och
nalurresursinformalion inrättas vid KTH den 1 juli 1984 (-750000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Keramleknologi
med pulvermelallurgi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
tillsatte i september 1981 en referensgrupp med uppdrag att ta fram en samlad
plan för ulbiidning och forskning inom malerialleknik vid universilel och
högskolor. Gruppen redovisade sin slutrapport våren 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
har gjort en genomgång av situationen för olika materialkategorier, även i ett
inlernalionellt perspekliv. Sverige har en god tradition av kunnande all bygga
på inom stålsektorn och belräffande trä, cellulosa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>massa och papper. Inom övriga materialkategorier är enligl
ulredningen ställningen i stort sett svag beträffande såväl industritradilion
som forskning och utbildning. Utvecklingen av kunskap och kompetens pä del
malerialtekniska området är intensiv och gäller såväl framtagande av nya
material, med speciella eller extrema egenskaper, som modifieringar av kända
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Referensgruppens rapport har remissbehandlals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ lägger fram en långlidsplan för vissa materialområden,
främst keramer och komposiler. UHÄ föreslär i första hand inrättande av en
professur i keramleknologi med pulvermelallurgi vid KTH den 1 juli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ avser all komplellera referensgruppens arbete med en
kartläggning av forskningsverksamheten inom del grundläggande
materialvelen-skapliga områdel inom matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet i
Stockholm, Göleborg och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag inväntar denna kartläggning innan jag tar ställning
till forskningsbehoven inom hela del malerialtekniska områdel i ell längre
perspekliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar dock atl en professur (L 24/26) i
keramleknologi med pulvermelallurgi inrältas vid KTH den 1 juli 1984 (4- 750000
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personlig professur i konsumentteknisk forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CTH har föreslagil atl en personlig professur inrättas för
docent Marianne Kärtholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marianne Kärrholm är sedan 1971 ledare för en
konsumenlleknisk forskningsgrupp i Göleborg. Gruppen har sedan tillblivelsen
varil frislående från men haft en nära koppling till styrelsen för leknisk
utveckling (STU), som också finansierat verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den 1 juli 1980 har Marianne Kärtholm dessulom varil
adjungerad professor vid CTH, knuten till institutionen för induslriell
organisation. Konsumentteknik är sedan dess ett forskarutbildningsämne vid CTH.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl UHÄ som STU tillstyrker CTH:s förslag om inrättande
av en personlig professur för Marianne Kärrholm. UHÄ understryker dock alt
frågan om en permanenl finansiering av forskargruppen bör lösas samtidigt. STU
ser CTH:s förslag om inrättande av en personlig professur för Marianne
Kärrholm, som ett steg i riklning mot STU:s och CTH:s intentioner att finna
permanenta former för verksamheten, vilken bekostas av STU t.o.m. budgetåret
1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då finansieringen för verksamheten är tryggad fram till
och med juni 1986 föreslår jag atl regeringen hemställer om bemyndigande atl
den 1 juli 1984 inrälla en personlig professur vid CTH för Marianne Kärtholm.
UHÄ och STU fär härigenom tillfälle all i samråd med CTH bereda frågan om
formerna för en varaktig finansiering av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiksäkerhelsforskning På AB Volvos inilialiv startades
1972 utbildning och forskning i trafiksä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kerhet vid CTH. Med hjälp av bidrag från AB Volvo har en
insfitulion för trafiksäkerhet ulvecklals inom sektionen för maskin- och
skeppsleknik. Institutionen leds av Bertil Aldman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program för verksamhelen faslställs varje år av
Iransportforskningsdele-gationen (TFD) som sorlerar under
kommunikalionsdeparlemeniet. En stor del av verksamhelen bedrivs i form av
samarbelsprojekt med andra svenska, men också med ulländska
forskningsinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och
kommunikationsdepartementet har AB Volvo sedan 1972 finansierat vissa
baskostnader för verksamheten. Budgetåret 1983/84 utgör AB Volvos bidrag 300000
kr. I övrigl finansieras verksamhelen med 585000 kr. över sjätte huvudlileln
och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligl
överenskommelsen med ulgången av budgelåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband
med atl AB Volvos åtagande nu upphör föreslår jag, efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet, alt de slalliga medlen till verksamheten helt
skall anvisas över utbildningsdepartementets huvudlilel. Motivet för mitt
förslag är all såväl forsknings- som utbildningsverksamheten vid institutionen
utvecklats på sådanl sätt alt verksamheten fått samma slällning som övrig
verksamhet vid CTH. Jag beräknar under förevarande anslag medel motsvarande dem
som innevarande budgetår bekostats från själle huvudlileln (4- 645000 kr.)
saml ytterligare 300000 kr. moisvarande AB Volvos lidigare bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar i enlighel härmed all en professur (L 24/26)
inrältas i trafiksäkerhelsforskning vid CTH den 1 juli 1984 med Bertil Aldman
som förste innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besparing inom forskningsorganisationen inom
arkitekturområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen om besparingar i statsverksamheten m. m.
(prop. 1980/81: 20 bil. 8) föreslogs alt forskningsorganisationen inom
arkitektur-området skulle minskas med moisvarande ca 4 milj. kr. genom en
avveckling av den forskning inom området som bedrevs vid universitetet i Lund.
Genom riksdagens beslut (UbU 1980/81: 120) hänsköts frågan lill en särskild
utredning om arkitektutbildningens dimensionering och lokalisering. Enligt det
uppdrag som regeringen gav till UHÄ den 7 februari 1982 skulle förslagel lämnas
efter samråd med statens råd för byggnadsforskning (BFR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetåret 1983/84 har pä grundval av UHÄ:s förslag 1,8
milj.kr. sparats. UHÄ har nu i en kompletterande anslagsframställning lagl
fram förslag till återstående besparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår all professuren i byggnadskonslrukiion vid
CTH dras in under budgetåret 1984/85. Vid CTH finns idag en väl etablerad
samverkan mellan arkitektur- och väg- och vallenbyggnadsseklionerna som, enligt
UHÄ, garanterar fortsatt forskning och forskarutbildning i ämnel, relevant för
arkitekturområdel. Indragningen skulle innebära en nedskärning med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>900000 kr. för professuren med lillhörande tjänster men
UHÄ föreslår atl vissa tjänsler i anslulning lill den ordinarie ijänslen får
finnas kvar. UHÄ föreslär därför atl 350000 kr. undantas frän den totala
besparingen för professuren. UHÄ beräknar således besparingen till 550000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslär vidare all den reslerande delen av
besparingen, 1 650000 kr. las ut vid de tre berörda högskoleenheterna, enligt
följande: KTH 800000 kr., CTH 425000 kr., universitetet i Lund 425000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har föreslagil all besparingen vid KTH las ut i form
av en större minskning av fakullelsanslagel i slällel för genom en indragning
av professuren i konslruktionslära, vilket föreslagils av BFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ: s förslag lill besparing har föregåtts av ett
ingående och långvarigt utredningsarbete där alla berörda haft tillfälle alt ta
ställning lill de olika alternativen. Jag finner UHÄ: s förslag väl avvägt och
biträder därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energisekreterarverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för slalsmakternas särskilda åtgärder för slöd
till energiforskningen har medel utgått för energisekreterarverksamhet vid de
tekniska högskolorna (molsv.) sedan budgelårel 1975/76. Energiforskningsnämnden
(Efn) har utvärderat verksamheten och föreslagil atl slödel i nuvarande form
bör avvecklas med utgången av budgetåret 1983/84. Efn, som samrått med UHÄ,
förordar atl huvudmannaskap och finansiering av verksamheten övertas av UHÄ fr.
o. m. budgetåret 1984/85. Efn anser alt en breddning av verksamheten från
tekniska lill samhällsvetenskapliga områden därvid bör vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ delar Efn: s inställning och anser atl delar av
nuvarande energisekreterarverksamhet har ett nära släktskap med verksamheten
vid högskoleenheternas kontaktsekretariat och deras informationsverksamhet i
övrigl. UHÄ menar alt energisekrelerarverksamhelens organisation och inriklning
pä sikl bör utformas med hänsyn till bl. a. dessa omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt energisekreterarverksamheten,
liksom verksamhelen inom arbetsgruppen för energiforskning vid de tekniska
högskolorna, har funnil sin form och etablerats vid sidan av eller gemensaml
med kontaktsekretariaten resp. informationsverksamheten i övrigt på ett sådanl
sätt all högskoleenheterna i framtiden själva bör avgöra hur verksamhelen skall
utformas. Jag finner inte all energisekreterarverksamheten behöver lillföras
särskilda medel i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda medel för försöksverksamhet med samarbele
inom energiforskning som sedan budgetåret 1978/79 anvisals under detta anslag
beräknar jag i fortsättningen under anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metallurgi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ har på regeringens uppdrag undersökt förulsällningarna
för all </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flytta metallurgisk utbildning och forskning lill
högskolan i Luleå. UHÄ har med anledning härav framfört bl.a. all en sådan
flyttning skulle få negativa konsekvenser för den metallurgiska induslrin och
dess utbildnings- och forskningsbehov. UHÄ anser att metallurgisk utbildning
och forskning inte bör flyttas till högskolan i Luleå. Jag delar UHÄ: s
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senaste åren har resurser för flera
forskargrupper och enskilda tjänster, som finansierats genom anslag från
forskningsråd, efler hand förts över från råden till högskoleorganisationen.
Inför budgetåret 1984/85 föreslär nalurvelenskapliga forskningsrådet och UHÄ
gemensaml ytterligare överföringar. För egen del harjag för näsla budgelår
beräknal medel för följande överföringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet'</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp
(tkr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänst vid institutionen för</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KTH</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>organisk kemi (B. Åkermark)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänst vid avdelningen för</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UL</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fysikalisk kemi (T. Drakenberg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänster vid fysiska insli-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CTH</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tutionen (G. Dunlop och L. Walldén)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UL = universitetet
i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vidare beräknal medel för en personlig ijänsl vid
CTH, inrältad genom beslut den 18 augusti 1983, samt beaklal kostnadssänkningar
för KTH i de fall då innehavare av personliga tjänster, inrättade genom beslut
av regeringen den 31 augusti 1978, lämnai dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också beräknat medel för arbetsledning för
anslällda med lönebidrag vid KTH (4- 135000 kr.). Moisvarande koslnad har
under innevarande budgelår belaslal tionde huvudtiteln. Jag har i denna fråga
samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid min medelsberäkning beaklal behovel av en
förslärkning av basresurserna {+ 9037000 kr.). Jag har därvid bl.a. beaktat
behovel av basresurser för den professur i ekonomiska informationssystem som
inrältas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1984. Somjag tidigare
framhållit skall minst tre fjärdedelar av basresursförstärkningen användas för
nya forskartjänster på mellannivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under anslaget Malematisk-naturvetenskapliga
fakultelerna beräknat medel för basresurser för forskning inom
biöteknikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under
nästa budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belopp kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tekniska
högskolan i Stockholm Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Chalmers
tekniska högskola Högskolan i Luleå</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12026 000 6 730000 12 554000 17060000 3 215000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51585000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min medelsberäkning harjag beaklal alt ett
engångsbelopp anvisats för innevarande budgetär (-9000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
anslaget till (344429000 + 25 234000 =) 369663000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen all inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag
har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen alt ändra benämningen av tjänster som professor (L 24/26) i enlighel
med vad jag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ellreser-valionsanslag av 369663000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
25. Temaorienterad forskning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9127492 13
828000 16103000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>502731</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della anslag avser temaorienterad forskning och
forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamhelen bedrivs inom
ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Högskoleenhet</span></p>
</td>
<td width=84 rowspan=2 valign=top style='width:62.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=158 colspan=2 valign=top style='width:118.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-och högskoleämbetet</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.3pt'>
<td width=153 valign=top style='width:114.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 828000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-5 859000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2275 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframslällning har avgivils av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihel följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(Ikr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- och löneomräkning</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 903</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 1 tjänst som professor inom</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Alternativ 1</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>temat Hälso- och sjukvården</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Förslärkning av forskarre-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i samhällel</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 230</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>surser och basresurser</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-4 160</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Gemensamma funktioner</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Ökad forskarfmansiering</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 350</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa under 4</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H4 956</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.3
1 tjänst som professor inom</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>temat Teknik och social för-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-5859</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändring \</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 230</span></p>
</td>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
hemställer att under ett reservationsanslag Temaorienterad forskning för
budgelåret 1984/85 anvisas 19687000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns elva extra ordinarie tjänster som professor (L 24/26)
inrättade vid universitetet i Linköping för temaorienterad forskning, varav två
inom temat Hälso- och sjukvården i samhällel och tre inom vart och ett av
övriga teman, nämligen Teknik och social förändring. Vatten i natur och
samhälle samt Kommunikation - överföring av informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av proposifion 1981/82: 100 (bil 12) uttalade riksdagen som sin
mening (UbU 1981/82: 26 s. 16, rskr 334) att den fortsalla uppbyggnaden av den
temaorienterade forskningen skulle göras i enlighel med universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) långlidsplan. Denna plan innebär en årlig ökning om ca
4,6 milj.kr. under perioden 1984/85 - 1986/87 och därefter 2,4 milj.kr. under
åren 1987/88 - 1988/89. Med tanke på resurssilualionen i stort för högskolan
anserjag del orimligl all garanlera så stora resurstillskott för
temaforskningen för kommande år. Jag förordar därför alt den fortsatta
utbyggnaden av temaforskningen prövas i del åriiga budgetarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ:s
förslag om ytteriigare en ijänsl som professor i temat Hälso- och sjukvärden i
samhällel är jag. med hänvisning till vad jag ovan har anförl, inte beredd alt
biträda. Däremot harjag, i enlighel med UHÄ: s förslag, för avsikt atl i annal
sammanhang föreslå regeringen att en tjänst som professor (L 24/26) inom temat
Teknik och social förändring inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i
Linköping. Jag har beräknal 525000 kr. för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en allmän förstärkning av basresurserna harjag beräknal 1 000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgelår disponeras
minst 2302000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar
jag anslaget lill (13828000 + 2275000=) 16103000 kr. Jäg hemsläller all
regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. godkänna de inriktningar som jag har föreslagil
för den framlida<br>
medelsanvisningen till temaforskningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. lill Temaorienterad forskning för budgelårel
1984/85 anvisa ell<br>
reservationsanslag av 16103000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 26. Kungl. biblioteket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>34504 318</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>744681</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39031000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41485000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nalionalbibliolek. KB
fick sin nuvarande instruktion (1979: 480) efler en omorganisation är 1979
genom regeringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på
informationsför-sörjningsområdel (UbU 37, rskr 352).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungl. biblioteket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning 3087000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KB redovisar
alt konsekvenserna av ett genomförande av huvudförslagel medför slora
försämringar av KB: s service såväl lill andra bibliotek som direkt till
forskarna. Med anledning härav lägger KB inte fram förslag om en med 2 %
reducerad anslagstilldelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. KB redovisar bortfall av produktionsstöd
(engångsanvisning) till<br>
Liber Förlag/Allmänna Förlaget för utgivning av Svensk bokkatalog om<br>
fattande åren 1971-1975 (- 400000 kr.) saml av engångsanvisning pä<br>
482000 kr. bestående dels av flyttningskostnader och koslnader för termi<br>
naler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstärkning av
medlen för litleraturförvärv (4- 400000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade kostnader
för dalalagring m. m. i LIBRIS-syslemel (4- 864000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om vad jag anförl i det föregående
beträffande litteratur-försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för kungl.
biblioteket (KB) (4-2636000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min anslagsberäkning harjag också tagit hänsyn lill
vissa belopp av engångskaraktär som anvisals under innevarande budgetär (-
882000 kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalionen för velenskaplig och leknisk
informationsförsörjning (DFI) har utvecklingsansvaret för det
biblioteksadministrativa ADB-syslemel LIBRIS för vilkel KB har driftansvaret.
DFI och KB har ulvecklal syslemet så att sökmöjligheterna väsentligt
förbällrals. Med anledning av ökade drifl- och lagringskostnader härför
beräknar jag ytterligare medel (4-500000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar vidare med en förstärkning av KB: s resurser
för bokinköp (+ 200000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att anslaget lill KB räknas upp med 2454000
kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår och hemsläller atl regeringen
föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1984/85 anvisa
ell reservationsanslag av 41 485000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek</span></b></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3065927</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2908000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
264000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:165.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>375139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligl
sin instruktion (1980: 393) ett specialbibliolek inom ämnesområdena psykologi
och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom
dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning 316000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudalternativet
(- 64000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalförstärkning
(+ 248000 kr.) innebärande 1 Ijänsl som infor-matiker i högst F 17 samt 1
tjänst som biblioleksbilräde i befordringsgäng 1 C, lönegrad Fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel för extra
arbelskraft (4- 46000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade resurser
för bokinköp (4- 144000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Ytterligare medel för reseersättningar, LIBRIS och expenser
(4-<br>
185000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om vad jag anfört i del föregående
beträffande lilteraturförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
beräknar medel för pris- och löneomräkning för slalens psykologiskpedagogiska
bibliotek (SPPB) {+ 206000 kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar även med en förstärkning av SPPB: s resurser
för bokinköp (4- 150000 kr.). Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgelårel
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 264000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(nytl anslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2214813'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49499000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Reservationen hänför sig till anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. anslagsposterna 3 och 5-7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfördelning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagspost</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
högskole- draganden ämbetet'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering av
universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstärkning av
biblioleksresurser inom högskolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhet med
kontaktforskare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolans
kontaktorganisation m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forsknings- och
utvecklingsarbete vid mindre högskolor samt förbättrad nyltjarinformation om
forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inlernalionalisering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
datateknikens användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
regeringens disposition</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:47.75pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 981000 (28 865 000)</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 29846000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 4 000000 ( 4000000)</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 250000 ( 5 000000)</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 5 250000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.95pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1029000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2480000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1800000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 4 505 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 400000)</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 1500000 4- 1918000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 60000 (38265000)</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-49499000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84
anvisade under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframställning har avgivits av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=202 colspan=2 valign=top style='width:151.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändamål</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budget-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>året</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(tkr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Pris- och löneomräkning</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>högskoleämbetet (530000</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.1 Verksamhet
med kontakt-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kr.) samt medel frän anslaget</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>forskare</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 250</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen för teknisk ulveck-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.2
Högskolans kontaklorgani-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ling (450000 kr.)</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 980</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>sation m. m.</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 49</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativ 1</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.3
</span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="http://universitelsleklorersm.fi/"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>Universitelsleklorersm.fi</span></a>.</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.1</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förslärkning av biblioleks-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tjänstledighet för forskning</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 981</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>resurser inom högskolan, en-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under 1</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1280</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gångsanslag Ahernativ 2</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-4000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Förändringar av anslagslek-</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.1</span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklings-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nisk natur</span></i></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>arbete vid regionala högsko-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.1
Högskolans kontaklorgani-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lor saml förbättrad nyttjarin-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>sation m.m. Medel från an-</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>formation om forskning</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1800</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>slaget Universitets- och</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=154 valign=top style='width:115.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 60</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagsposterna
I -4 under förevarande anslag är innevarande budgelår uppförda under anslaget
Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m. Medlen uider anslagsposten 4.
Högskolans kontaklorganisation har under innevarande budgelår anvisats dels
under anslaget Universitets- och högskoleämbetet, anslagsposten 6. Cenlrall
utvecklingsarbete och personalutbildning m.m. (530000 kr.), dels under
anslaget Styrelsen för teknisk ulveckling (induslridepartementet) (450000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pris-
och löneomräkning har beräknals för vissa verksamheler som bekostas under
anslaget till 1 231000 kr. och fördelar sig med 981000 kr. för
universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning samt 250000 kr. för
verksamhel med kontaktforskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande budgelår har särskilda medel för biblioteksverksamheten inom
högskolan anvisals under anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m. m.
Medlen var avsedda som en engångsförstärkning för bokinköp vid de velenskapliga
biblioteken och kungl. biblioteket (4 milj. kr.). Vid min anmälan av frågan om
litteralurförsörjningen inom högskolan i del föregående harjag föreslagil alt
moisvarande belopp anvisas för ändamålet även för budgelårel 1984/85. Jag
beräknar därför under della anslag 4 milj.kr. som engångsförstärkning för
bokinköp. Jag har tillika i 1984 års budgelproposilion, med hänvisning lill de
höga bokpriserna, föreslagit alt 4 milj.kr. anvisas engångsvis för budgetåret
1984/85 (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 203).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informations-
och konlaklålgärder är betydelsefulla instrument när del gäller att etablera
samarbete mellan högskoleenheterna och del omgivande samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande budgelår anvisas 5 milj.kr. - en ökning med 3,7 milj.kr. jämförl
med föregående budgetår - för verksamhelen med kontaktforskare. Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) konslalerar i sin anslagsframställning för budgetåret
1984/85 all del med den nu anvisade resursvolymen är möjligl alt bredda
verksamheten till alt omfatta samlliga län och samlliga högskoleenheter. Del är
enligl UHÄ:s mening naturiigt och nödvändigl all den utvidgade verksamheten med
kontaktforskare nu får möjlighel all under några år stabilisera sig. UHÄ
föreslår därför ell oförändrat anslag för denna verksamhet budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
högskolans kontaklorganisation i form av kontaktsekretariaten spelar en viktig
roll i samarbetet mellan högskolan och det omgivande samhällel.
Kontaktsekrelariaten vid de lekniska högskolorna och vissa universitet
överfördes budgelårel 1980/81 till högskolans ansvarsområde. Resurser
motsvarande de ijänsler som fanns inrättade den 30 juni 1980 och bekostade av
anslag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) beräknades fr.o.m. den 1
juli 1980 under berörda fakultetsanslag. STU bekostar under innevarande
budgetår forlfarande vissa nya kontaktsekretariat saml medel för
förundersökningsinsatser. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bedömer STU att dessa
insatser bör begränsas lill stöd till de tjänsler som STU finansierar. Medlen
för förundersökningar (450000 kr.) bör enligl STU:s och UHÄ:s mening tillföras
högskolans egna anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 uppdrogs ät UHÄ att
svara för en systematisk utvecklings- och försöksverksamhet avseende dels
högskolans kontaklorganisation, dels organisation och former för spridande av
informalion om forskning och forskningsresultat. För ändamålet anvisades
500000 kr. Budgelårel 1983/84 har medlen (530000 kr.) anvisals över UHÄ:s
förvaltningsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlen
har hittills i huvudsak använts för utvecklingsinsatser avseende
kontaktsekretariatens verksamhelsformer. UHÄ framhåller i sin anslagsframslällning
för budgetåret 1984/85 all erfarenhelerna hillills har visat atl det är
nödvändigl all upprätthålla en vital utveckling av kontaktsekretariatens
arbels- och verksamhetsformer. Kontaktsekretariaten spelar enligt UHÄ en
central roll i högskolans arbele på atl utvidga forskningssamverkan med det
omgivande samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående berört verksamheten med kontaktforskare samt högskolans
kontaklorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
förordar i sin anslagsframslällning alt det anvisas ell oförändrai belopp
(530000 kr.) för fortsatt ulvecklingsarbete belräffande högskolans
kontaklorganisation m. m. Moisvarande belopp beräknades för innevarande
budgetår under UHÄ:s anslag. Vidare föreslår UHÄ att medel (450000 kr.)
moisvarande dem som anvisats av STU för särskilda förundersökningar förs upp
under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar i enlighet med UHÄ: s förslag 980000 kr. under en särskild anslagsposl
Högskolans kontaklorganisation m. m. för nämnda ändamål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med vad jag lidigare anfört beräknar jag under
denna post medel (4- 1500000 kr.) även för kontaktverksamhet vid mindre högskoleenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
beräknar under en särskild anslagspost benämnd Internationalisering medel (4
505000 kr.) för all stimulera högskoleenheterna lill ett ökat internationellt
forskarutbyte. Medlen avser främsl utbyte av forskarstuderande och unga
forskare samt förbältrade möjligheler för svenska högskoleenheter atl ta emol
ulländska gästforskare. Medlen bör utgå i form av slipendier. Medlen bör,
somjag lidigare har anfört användas med beaklande av det särskilda anslag som
avses för bl. a. ökal forskarutbyte med USA och de medel som STU avser att
avsätta för atl stimulera forskarutbytet på del tekniska områdel. Jag avser att
i annat sammanhang föreslå regeringen all utfärda riktlinjer för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i
det föregående förordat att medel anvisas för atl stimulera forskning rörande
de samhälleliga konsekvenserna av datateknikens ulveckling och tillämpning.
Jag beräknar under en särskild anslagspost benämnd Forskning om datateknikens
användning 1,5 milj. kr. för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående behandlat
frågan om ett svenskl dellagande i ett samnordiskt projekt som avser ell
optiskt teleskop på La Palma. Då redovisade jag riktlinjerna för finansieringen
av projeklel som bl.a. innebär att vissa medel skall tillföras projektet som en
konsekvens av beslut i nordiska ministerrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under förevarande anslag, anslagsposten Till
regeringens disposition, beräknat medel för den svenska andel som skall ulgå
på detta säll budgetåret 1984/85 (1 018000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående också
redovisal förslag som berör polarforskning och i samband därmed inrättande av
ett polarforskningssekretariat. Under anslagsposten Till regeringens
disposition har jag beräknat medel för sekretariatets verksamhel budgelårel
1984/85 (500000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanslällningen hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all lill Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 49499000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carisson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:168.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
forskningsfrågor </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
29. Forskningsrådsnämnden</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43 383041
40231000 41841000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4776538</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligl sin instruktion
(1977: 35, ändrad senasl 1983: 137) la inilialiv till och finansiellt slödja
forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida
informalion om forskning och forskningsresultat, främja samordning och
samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det
gäller initiering och finansiering av forskning. I FRN: s ansvarsområde ingår
fr.o.m. budgetåret 1980/81 även framtidsstudier och konsekvensanalys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget bestrids koslnaderna för svenskl medlemskap
i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop.
1976/77: 25, UbU 9, rskr 73).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För förvaltningskostnader fär budgetåret 1983/84 användas
högst 4499000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan
budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild koslnadsram för finansiering
av dyrbar forskningsulrustning under anslaget Inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagspost</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Initiering, samordning och stöd av forskning
Framtidsstudier Forskningsinformation</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:25.7pt'>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>FRN</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:54.95pt'>
<td width=62 valign=top style='width:46.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:54.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 616000 5 100000 9515000</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40231000</span></b></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:54.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2049000 4-1258000 4- 761000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-4068000</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:54.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H 025 000 4- 204000 4- 381000</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-1610000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sina första är har FRN initierat en rad
forskningsprogram som nu nått en betydande omfattning. Programmen representerar
områden av hög samhällsrelevans där behovel av insalser måsle bedömas som
mycket slort. Del har dock inte varit möjligl all med 1982/83 disponibla
resurser och lill buds stående samfinansieringsmöjligheler låta dessa program
växa ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1984/85 bör anslagsposten Initiering, samordning och
slöd av forskning räknas upp för alt ge kompensation för pris- och
löneutveckling-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
(2049000 kr.) men i övrigt ligga på en oförändrad nivå. Däremot önskar FRN
planeringsramar för de båda närmast följande budgetåren genom en tillförsäkran
om ökning av anslagsposten Initiering, samordning och stöd av forskning med 4
milj.kr. utöver löne- och prisomräkning 1985/86 samt med ytterligare 2 milj.kr.
1986/87. Genom en sådan resursökning skulle nämnden få möjlighet all under
1984/85 initiera nya sludier och förprojekt, som under de två följande
budgetåren kan resultera i ny forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär klarl lägre anspråk på en ökning av FRN: s anslag än som tidigare förts
fram för den aktuella perioden samfidigt som FRN i enlighet med statsmakternas
intentioner ökal sina ansträngningar alt få en bättre samfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
föreslår ingen ökning av anslagsposten för framlidsstudier. Anled-■
ningen är i della fall önskemålet att avvakta den uivärdering av framtidsstudierna
som skall genomföras under innevarande budgetår. För 1984/85 begär FRN resurser
för framtidsstudier med dels löne- och prisomräkning (408000 kr.), dels ell
engångsbelopp om 850000 kr. för alt irygga finansieringen av den slora
kommunstudie som redan inletts och som fått finansieringsproblem genom alt
förväntningarna om samfinansiering med en rad inlressenler inle hell har kunnat
infrias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN:
s arbele med allmän forskningsinformation synes enligt nämnden ha fält ett gott
gensvar hos allmänhelen liksom hos medverkande forskare/informatörer. En
särskill intressant målgrupp är här barn och ungdom. FRN nöjer sig också här
med anslag på en oförändrad nivä (endast löne-och prisomräkning, 761000 kr.)
för att ålerkomma när nu pågående försöksverksamhel hunnit utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften
att fördela resurser för dyrbar utrustning belraklas av FRN som ytterst viklig.
FRN beräknar all en uppräkning med 15 milj.kr. behövs för alt ge bibehållen
köpkraft jämfört med föregående år. Härulöver begär FRN jämförl med 1983/84
ökade resurser med 10 milj. kr. och föreslår alt en definiliv kostnadsram om 90
milj.kr. förs upp budgelårel 1984/85 saml all delramar förs upp med 45 milj.
kr. för vartdera av budgetåren 1985/86 och 1986/87 under anslaget Inredning
och ulruslning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
begär för budgetåret 1984/85 - utöver ökade resurser för finansiering av
dyrbar forskningsulrustning enligl ovan - ett anslag om 44299000 kr., dvs. en
nominell ökning med 4068000 kr., vilket fördelas enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris-och löneomräkning (4- 8%)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4-3218000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Engångsanvisning för
finansiering av framtidsstudien om kommunerna</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4- 850000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag tidigare har anförl rörande forskningsrådsnämndens
(FRN) verksamhel, forskningsinformation och nytljarinformalion samt dyrbar
vetenskaplig utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i della sammanhang också hänvisa lill vad chefen för induslridepartementet
i prop. 1983/84: 84 (s. 63), har anfört angående forskning om kooperativ
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för civildepartementet har i 1984 års budgelproposilion räknal medel inom
civildepartementets kommilléanslag för den delfinansiering av framtidsstudien
om kommunerna som FRN gjort framslällning om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill sammanställningen under förevarande anslag hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
till Forskningsrådsnämnden för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag
av 41 841 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64943625</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>975 118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76775000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82 116000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som
humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar saml för
HSFR: s förvallning. Inom ramen för HSFR: s anslag bestrids bl.a. koslnaderna
för 15 extra ordinarie tjänsler som professor, 34 forskartjänster och 26
doktorandljänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas
högst 3 335 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Humanistisk-samhällsvetenskapligajörskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av HSFR: s anslag för budgetåret 1982/83 har gått lill projektforskning och
publiceringsverksamhet. Fördelningen har skell pä ämnesgrupper enligl följande
sammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filosofi
och leologi</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1549000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomi</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 800000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sociologi</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4940000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridik</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1570500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsvetenskap</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 840000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykologi</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4912000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pedagogik</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 310000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Historia</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4883500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Språkvetenskap</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4856500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antikforskning,
förhistoria och</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=204 valign=top style='width:153.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utomeuropeiska
kulturer</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1355000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arkeologi och
bebyggelseulveckling</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1722000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EsleUska vetenskaper</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 370500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlernalionella
åtaganden</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2514710</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tidskriftsstöd</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2852040</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Publicering</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6299450</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Övrigl</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4426470</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=216 valign=top style='width:161.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>56201670</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
belräffar prioriterade forskningsområden anför HSFR följande. Genom
regeringens förslag (prop. 1982/83: 100 bil. 10) och riksdagens beslut
förutsattes all 2,3 milj. kr. skulle användas för åtgärder inom prioriterade
forskningsområden. Av del nämnda beloppel faller 0,6 milj. kr. inom område </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I: </span><span style='font-family:Verdana'>Forskning
som är en förutsättning för och konsekvens av den stora "nationella satsningen
på teknisk utveckling, 0,5 milj.kr. inom område 4: Forskning om den offentliga
verksamheten; dess slyrning, ekonomi och förändring samt 1,1 milj.kr. inom
område 5: Insalser för allmän volym-och kompelenshöjning inom del
samhällsvelenskapligl-humanistiska området. Vidare förutsattes i propositionen
all 0,1 milj.kr. under 1983/84 används inom områdena 6: Forskning om
kulturyttringar och kulturfrågor saml 8: Forskning rörande jämställdhet mellan
kvinnor och män, för framtagande av genomtänkta förslag pä dessa fält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av dessa beslut har HSFR dels preciserat delområden, där insatser
omedelbart kan göras, dels tillsatt en rad programkommittéer och arbetsgrupper
med uppgift atl främst föreslå ålgärder som kan komma ifråga fr.o.iti.
budgelåret 1984/85. Som exempel kan nämnas att HSFR ifråga om område 1 beslutat
satsa 0,3 milj. kr. i en särskild ansökningsomgång redan under innevarande
budgetår inom delområdet Tekniksamhället och de handikappade. Betydande medel
ges också lill delområdet Datorutvecklingen, individen och samhället. Vad
beträffar ett iredje delområde, som HSFR funnil angeläget, nämligen
Tekniksamhället och barnen, har ell större, komparativt inriklal projekt pä
nordisk bas aktualiserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
område 4 har medel lilldelals en rad slörre projekl inom ekonomi och
statsvetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Område
5 har av HSFR preciserats lill att i första hand gälla forskning rörande Öst-
och Sydöstasien, särskill språk, kulturer och samhällsförhållanden. HSFR: s
kommitté inom området har funnh att de få och små universitetsinstitutioner som
existerar, snabbt behöver stöd genom ökad projektverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
område 6 har arbetet inom den av HSFR fillsatla arbelsgruppen konslaleral all
ulbyggnaden av scklorsforskning på kulturområdet varit svag. Arbetsgruppen har
åtskilliga förslag till förbättringar av denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifråga
om område 8 pågår verksamheten inom HSFR: s programkommitté för
kvinnoforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
av de ijänsler - professurer och forskartjänster - som inräl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>las
vid HSFR kan och bör ses i relalion till de av regering och riksdag
prioriterade områdena. Av nyligen tillkomna tjänsler kan nämnas professuren i
implemenlalionsforskning, som kommer atl ulgöra en belydande resurs för
forskning om offenllig verksamhet. Beslutade forskartjänster i dalateknik,
stress och hälsa, ulvårderingsforskning, förvaltningsrätt m.fl. kan ocksä
räknas hit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de av regering och riksdag prioriterade områdena har HSFR självt
prioriterat vissa problemfält. Betydande insalser görs sålunda för närvarande
inom så sinsemellan olika områden som afrikanistik, dalaarkivverksamhet,
medeltidsforskning och historisk antropologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
föreslår att ett system med ireåriga anslagsramar införs budgetåret 1984/85.
Den totala anslagsramen beräknas uppgå till 100 milj.kr. budgelåret 1985/86 och
110 milj.kr. budgelåret 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förta årets anslagsframställning avstod HSFR från all föreslå inrättandet av
nya professurer. HSFR ville först överväga frågan om eventuellt överförande
till högskoleorganisationen av ett antal befintliga rådsprofessurer.
Övervägandena har lell fram lill ståndpunkten all anlalel rådsprofessurer inle
gärna bör översliga de femlon som nu finns. För all säkra viss rörlighet har
HSFR beslulal alt under den närmaste treårsperioden söka fä fem professurer
överförda lill högskoleorganisationen, nämligen tjänslerna i historia, särskilt
de svenska folkrörelsernas historia, lalfysiologi och lalperceplion,
komparativ fysiologisk psykologi, barnspråk samt empirisk konfliklforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
HSFR: s mening bör två nya professurer inrättas budgelåret 1984/85, en
budgetåret 1985/86 och två budgetåret 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1984/85 föreslår HSFR inrättande av en professur i mullivarial
statistisk analys, personlig för professorn Kari G. Jöreskog samt av en
professur i finansiering av offentlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
har inte i föreliggande anslagsframslällning kostnadsberäknat konsekvenserna av
en lillämpning av förordningen om externt finansierad verksamhel fr. o. m. den
1 juli 1984 men gör ett antagande all rådets anslag i så fall behöver kraftigt
förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
begär för budgelårel 1984/85 ett anslag av 90000000 kr., dvs. en ökning med
13225000 kr. Härunder begär HSFR bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkning 6
142400 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Överföring av kostnaderna för en professur i
historia, särskill de svenska folkrörelsernas historia, till universilelel i
Uppsala (385000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Överföring av koslnaderna för en professur i
talfysiologi och lalperceplion Ull universitelet i Slockholm (654000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Överföring av projektet Sveriges medellida
personnamn till anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv
resp. anslaget Slalliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och maleriel m. m.
(540000 kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag tidigare har
anfört om prioriterade forskningsområden samt om Ireåriga medelsramar för
forskningsråden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hänvisar ocksä till vad jag tidigare har anfört om
uivärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådels (HSFR) förslag att inrälla en professur i mullivarial
statistisk analys, personlig för professorn Karl G. Jöreskog, placerad vid
universilelel i Uppsala, villjag anföra följande. Den forskning som Jöreskog
bedriver är, enligl HSFR, av slor betydelse inte minst för
beteendevetenskaperna. Även internationellt har Jöreskog en stark ställning
inom sitt specialområde. Jag biiräder HSFR: s förslag och avser all återkomma
lill regeringen med förslag atl inrätta Ijänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är däremot inte nu beredd all stödja HSFR: s förslag
alt inrälla en professur i finansiering av offenllig verksamhel. Jag anser det
mer ändamålsenligt atl rådel stöder denna forskning genom projektmedel. Jag
hänvisar till vad chefen för utbildningsdepartementet har föreslagil under
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna saml till vad chefen för civildepartementet
kommer all föreslå i det följande angående forskning i offenllig förvallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén har i belänkandet (SOU 1983: 4) Om
hälften vore kvinnor.... avgivit förslag till en organisation för
jämslälldhetsforskning. I betänkandet föreslås bl.a. atl fem särskilda docenttjänster
för jämslälldhetsforskning skall inrättas. De flesla remissinstanserna, bl.a.
UHÄ, prioriterar detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med vad chefen för utbildningsdepartementet
anförl i del föregående beräknar jag under förevarande anslag 800000 kr. för
fem tjänsler som forskare i jämslälldhetsforskning. Del ankommer pä HSFR alt
beslämma den närmare inriklningen av tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1981/82: 106 om forskning m.m. anförde dåvarande
chefen för utbildningsdepartementet atl s. k. områdessludier, t. ex. forskning om
Östasien, arabländerna, Afrika och Latinamerika borde ges hög prioritet i
högskolemyndigheternas forskningsplanering och resursfördelning. Vid
utbildningsutskottets behandling av proposilionen framhölls alt även
öst-slalsforskning borde föras lill denna kategori (UbU 1981/82: 37).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid universitetet i Uppsala pågår ett arbele med alt bygga
upp östslalsforskningen. I ett uppbyggnadsskede av forskningsområdet är del,
enligt min mening, ändamålsenligt all stöd till forskningen ulgår i form av projektmedel.
HSFR stöder områdesstudier, framför alll afrikanistik och forskning om Öst- och
Sydöstasien. Jag utgår från all rådel i fortsättningen även beaktar behovet av
öslstatsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad som anfördes i utbildningsutskollels
belänkande (UbU 1982/83: 31) om våldsinslag i filmer m.m. har regeringen givit
HSFR i uppdrag atl lämna visst underiag. Rådet har lämnat en redovisning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pågående forskning inomjamrädet. Jag ulgår från att HSFR
även fortsätlningsvis stöder och bedriver information om sådan forskning som
kan tjäna som underlag vid beslut om ålgärder för all motverka effekterna av
våldsinslag i film m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den 1 juli
1971 inrättades en tjänst som professor i historia, särskilt de svenska
folkrörelsernas historia, vid dåvarande statens humanistiska forskningsråd.
Tjänsten är personlig för Carl Göran Andrae och är placerad vid universitetet
i Uppsala. Med lanke på alt folkrörelserna och deras roll i
samhällsutvecklingen utgör ell viktigt inslag i vår moderna historia vill HSFR
atl plats bereds för forskning och undervisning på detta område i den ordinarie
universitetsorganisationen. Jag stöder HSFR: s förslag. Medel (405000 kr.)
härför beräknas för näsla budgelår under anslaget Humanistiska fakulteterna,
anslagsposten Universilelel i Uppsala. Förevarande anslag minskas i
motsvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den I juli
1973 inrättades vid dåvarande statens humanistiska forskningsråd en tjänst som
professor i lalfysiologi och lalperceplion. Tjänsten är personlig för Björn
Lindblom och är placerad vid universitetet i Stockholm. Kring tjänsten har
bildats en lalfysiologigrupp som har bidragit till atl bygga upp ett moderni
undervisnings- och forskningslaboratorium med en avancerad datoranläggning. Jag
stöder HSFR: s förslag alt ge denna verksamhel en permanent status. Jag vill
framhålla vikten av att de personella resurserna utnyttjas för undervisning
och forskarutbildning även inom andra fakulteter än den humanistiska. Medel för
professuren och talfysiologigruppen (687000 kr.) har för nästa budgelår
beräknals under anslaget Humanistiska fakultelerna, anslagsposlen Universitetet
i Slockholm. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalsrådel
Göransson tillkallade höslen 1982 en särskild utredare för frågan om den
fortsatta verksamhelen avseende ordboken över Sveriges dialekter (OSD).
Utredningsarbetet är nu avslutat. Ulredarens förslag innebär atl verksamhelen
flyttas över från Kungl. Gustav Adolfs Akademien lill dialekt- och ortnamnsarkiven
(DOVA) samt svenskt visarkiv och alt medel moisvarande dem som HSFR bidragit
med för verksamhelen vid OSD anvisas lill DOVA. Det är enligt min mening
glädjande att frågan fåll en lösning. Medel (800000 kr.) för verksamhelen har
för budgetåret 1984/85 beräknats under dels anslaget Dialekt- och
ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv, dels anslaget Slatliga arkiv: Vissa
kostnader för samlingar och maleriel m.m., anslagsposlen Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv. Förevarande anslag minskas i moisvarande
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv och under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m. m., anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl
visarkiv har medel (425000 kr. resp. 115000 kr.) beräknats för koslnaderna för
Sveriges Medellida Personnamn. Förevarande anslag minskas i motsvarande
omfallning. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 82 116000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
31. Medicinska forskningsrådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134600012</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservafion</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1096861</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>159149000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag 176356000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget beslrids koslnaderna för den verksamhel som medicinska forskningsrådet
(MFR) finansierar saml för MFR: s förvaltning. Inom ramen för MFR: s anslag
bestrids bl. a. kostnaderna för 11 exlra ordinarie tjänster som professor och
25 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas
högst 2897000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Medicinska
.forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av MFR: s verksamhel ulgörs av grundvelenskapligt inriktad medicinsk
forskning. Ungefär två tredjedelar av MFR: s resurser utnyttjas för
projektanslag. Mer än 70 % av projektanslagsmedlen kan hänföras lill tio
tyngdpunktsområden. Dessa områden är: nervsystemet och dess sjukdomar;
mikrobiologi samt infektionssjukdomar; cellbiologi; läkemedel och toxikologi;
hjärtat, karisyslemel och dess sjukdomar; molekylärbiologi; endokrina organ
och deras sjukdomar; matsmältningsorganen och deras sjukdomar; diabetes samt
ämnesomsättning. Även MFR: s olika forskartjänsler, som svarar mol 15 % av MFR:
s resurser, fördelar sig på tyngdpunktsområden på ungefär samma säll som
projektanslagen. Karakteristiskt för MFR: s tyngdpunktsområden är all de har
slor medicinsk betydelse och alt svensk forskning inom dessa har en stark
internationell ställning. Även om huvuddelen av MFR: s verksamhet är och bör
vara grundvelenskapligt inriktad, har MFR i stigande omfattning under senare år
inifierat. stimulerat och finansierat forskning inom områden av mer direkt
samhällelig belydelse. Enligl riksdagens beslut våren 1982 i anledning av
propositionen om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106) har MFR tilldelats ett
huvudansvar för forskning inom följande prioriterade områden: medicinskt
inriktad hälso-Och sjukvårdsforskning, epidemiologi, primärvårdsforskning,
forskning om missbruksfrågor samt miljömedicinsk forskning. Inom samlliga dessa
områden har MFR i varierande utsträckning initierat och stött forskning under
en följd av är. MFR: s slörsla enskilda initiativområde genom åren är hälso-
och sjukvårdsforskning. Utöver de av regering och riksdag prioriterade områdena
har MFR de senasle åren lyft fram utvärdering av medicinska teknologier som ett
viktigt inifiafivomräde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MFR: s anslagsframslällning för 1984/85 innebär en
fortsatt satsning på grundvelenskapligt inriktad forskning samtidigt som
verksamheten inom de prioriterade områdena och området utvärdering av
medicinska teknologier utvidgas. MFR föreslår att uivärdering av medicinska
teknologier blir ell prioriterat område i den forskningspoliiiska
proposilionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av analyser av rekrytering lill medicinsk
forskning och av åldersstrukturen för forskare vid medicinsk fakultet har MFR
under de tre senaste åren gjort betydande omprioriteringar som inneburit att
MFR kraftigt ökal antalet forskartjänster. I första hand har forskartjänsler
inrättats på posl-doktornivå. MFR: s budgetförslag innebär en ytterligare utökning
av della program. En del av den ökade salsningen på forskartjänster har avsett
rekryteringstjänster för forskning inom områden med mer direkl samhällelig
betydelse. Dessa Ijänsler är av slor vikt för den kompelens-uppbyggnad som
krävs inom prioriterade områden. En utökning av denna lyp av tjänster ingår
också i budgetförslaget. MFR har för 1983/84 erhållit särskilda medel som
svarar mot 25 doktorandtjänster. Dessa tjänsler kommer alt i kombination med
post-doklortjänsler få slor belydelse för rekrytering till medicinsk
forskning. MFR föreslår en ökning av antalet doktorandljänster lill 35.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungefär en tredjedel av den resursförstärkning som MFR
föreslår i sin anslagsframställning kommer alt utnyttjas för ökade insalser
inom prioriterade områden och utvärdering av medicinska teknologier. En
betydande del av dessa insalser kommer alt avse metodutveckling samt kompetensuppbyggnad
i form av inrättande av forskartjänster av olika slag. Inom ramen för den
föreslagna resursförstärkningen kommer ocksä särskilda insalser atl göras inom
forskningsområden av betydelse för bioleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MFR har i sin anslagsframställning utgått från nu gällande
koslnader för högskolornas förvallning av rådsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MFR föreslår för budgelåret 1984/85 ell anslag om 195
milj.kr. dvs. en ökning med 35,9 milj.kr. Inom denna ram föreslår MFR följande
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning (4- 12,7 milj.kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökal slöd lill
MFR: s verksamhel (4- 23,2 milj.kr.) varvid bl.a. följande avses:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektanslag (4- 6,8 milj. kr.) Apparatur (4- 1,6 milj.
kr.) Merkostnader för försöksdjur (4- 2,4 milj. kr.) Post-doktorljänsler (4-
2,3 milj. kr.) Doktorandljänster (4- 1,3 milj. kr.) Övriga forskartjänsler (4-
1,7 milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriterade forskningsområden och utvärdering av
medicinska teknologier (4- 4,1 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av resurserna för projektanslag och forskartjänsler avses
3,0 milj.kr. för fortsatt övertagande av delar av ansvaret för cancerforskning
från Riksföreningen mot cancer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Indragning - i samband med nuvarande innehavares avgång
med ålderspension - av professuren i bakteriologisk bioteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet (MFR) har i skrivelse den 14
oklober 1983 redovisal uppdrag om planering av prioriterade forskningsområden.
MFR har i anslagsframställningen föreslagil alt utvärdering av medicinska teknologier
blir ett prioriterat område. Jag hänvisar lill vad jag i del föregående anfört
om prioriterade forskningsområden. Jag finner MFR: s förslag väl förenligt med
de övergripande prioriteringar som beslutats av riksdagen (prop. 1981/82: 106,
UbU 37, rskr 397) och somjag föreslagit skall gälla även framgent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hänvisar också lill vad jag i del föregående har
anförl om utvärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden
samt om treåriga medelsramar för forskningsråden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MFR har
föreslagit atl den extra ordinarie professuren i bakteriologisk bioleknik vid
MFR dras in i samband med nuvarande innehavares pensionering. Jag biträder
förslaget och avser att i annal sammanhang ålerkomma till regeringen med
förslag i enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid MFR finns 25 extra ordinarie forskartjänster
inrällade. Rådel föreslär atl ytterligare 5 sådana tjänster inrällas. Jag
stöder rådels förslag och har vid min medelsberäkning lagit hänsyn till detta.
Jag kommer i annal sammanhang alt föreslå regeringen all Ijänsterna inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för delar av cancerforskningen förs successivl
över från Riksföreningen mol cancer lill MFR och naturvetenskapliga
forskningsrådet i enlighel med vad som angavs i 1981 års budgetproposition
(prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 578). För nästa budgetär beräknarjag för denna
forskning en ökning av medlen under detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel för
viss primärvårdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande
budgelår under förevarande anslag. För nästa budgelår beräknas medel för dessa
kostnader under anslaget Medicinska fakulteterna (-540000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För MFR
beräknarjag förnästa budgetår ett anslag om lotall 176356000 kr., vilket
innebär en ökning jämförl med innevarande budgetår om 17207000 kr. Jag har
härvid lagil hänsyn till den fördyring som nya regler för uppfödning av
försöksdjur medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag alt
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all lill Medicinska forskningsrådet för budgelåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 176356000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D 32.
Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=85 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=59 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304248860
342841000 251092000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 314 246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget beslrids koslnaderna för den
forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
finansierar samt för NFR: s förvallning (anslagsposten 1). Inom ramen härför
beslrids bl.a. kostnaderna för elva tjänster som professor, för Tage Erianders
gästprofessur och för 45 ijänsler som forskare. För förvaltningskostnader får
budgetåret 1983/84 användas högst 8649000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän delta anslag bestrids innevarande budgetär också
kostnader för svenskl medlemskap i vissa internationella
forskningsorganisationer (anslagsposlen 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bestrids från anslaget också koslnader för
rymdforskningspro-jekl under slatens delegation för rymdverksamhet
(anslagsposten 3; jfr prop. 1972: 48 s. 37, NU 37, rskr 216).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:253.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndigheterna
Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvetenskaplig forskning Internationella forskningsorganisationer
Rymdforskning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210782000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113 448000 18611000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>342841000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-36500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 8 838000 + 2 598000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+47 936000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-19955 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-113448000 4- 1744000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-91749000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR: s huvuduppgift är all fördela medel lill
forskningsprojekl främsl vid universilel och högskolor. Ett stort arbete läggs
därvid ner på granskning och prioritering av inkomna ansökningar. De
internationella utvärderingsgrupper som för NFR: s räkning bedömer de resullal
som forskargrupperna sedan uppnår ger, med få undanlag, högl betyg ät den av
NFR stödda naturvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är inte bara uppmuntrande
för forskarna ulan NFR ser del också som ylleriigare ell bevis pä riktigheten i
de av NFR valda arbetsmetoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ulbyggnad och konsolidering av NFR: s stöd till riktad
grundforskning och tvärvetenskap pågår sedan nägol är lillbaka. Del gäller
projekl där den renl inomvelenskapliga prövningen kompletteras med andra bedömningar,
främsl samhälleliga, vilkel leder till alt forskningen ifråga får ökat stöd.
För 1983/84 hårde med forskningsrädsnämnden (FRN) gemensamma programmen givits
hög prioritel. För budgetåret 1984/85 begärs en ökning med 2,0 milj. kr. för
andra slora behov inom områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddelen
av NFR: s verksamhet, i pengar räknal, utgörs dock av slöd till
forskningsprojekt. De områden som NFR, utifrån främsl inomvetenskapliga
grunder, kommer att prioritera under 1984/85 är:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biologi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- ekologisk teoriutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- mikrobiologisk ekologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- populationsbiologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- grundforskning av betydelse<br>
för bevarandet av jordens<br>
biologiska resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>celldifferentiering
och utvecklingsfysiologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genernas
slruklur och funktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geovetenskaper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>biogeokemiska
kretslopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>internationella
geologiska korrelationsprogrammel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inlernalionella
litosfär-projeklel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>europeiska
geolraversen</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fysik
och matematik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>elementär
växelverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>komplexa
atomära och subalomära syslem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fysikaliska
processer i stjärnor och galaxer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>icke-linjära
system</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>matematikens
datavetenskapliga anknylning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>halvledarfysik
och fasta tillståndets elektronfysik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>melodikuppbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>teoretisk kemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lolalsyntes av
komplicerade naturprodukter</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ökat projektstöd inom främst de ovannämnda områdena
begär NFR en anslagsökning om 1,0 milj.kr. För den alll viktigare
internationaliseringen av forskningsprojekten begärs ytterligare 1,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för projektbidragen vill NFR även under 1984/85
fortsätta de insalser som gjorts vad avser datorer och medeldyr ulruslning saml
forskarrekrytering. För dessa ändamål begärs 3,0 resp. 4,0 milj.kr. På
forskarrekryteringsområdet är det särskilt behovel av nya posldoklorala
tjänster som motiverar den relativt slora ökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR önskar också utveckla sitt slöd lill sådan forskning
som faller inom de av regering och riksdag prioriterade områdena. Med en ökning
om 4,0 milj. kr. skulle NFR kunna fortsätta, och i vissa fall ulöka, sitt stöd
till de åtta områden som utvaldes redan inför 1983/84 samt under 1984/85 inleda
en ökad satsning på fem andra. De tretton områden som därmed skulle ges
särskill stöd är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bio- och
genteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskning
rörande ny tekniks konsekvenser för människor, växter och djur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>markmikrobiologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mät- och
analysmetodik för biologi och geovetenskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>halvledarfysik
och fasta tillståndets elektronfysik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>materialvetenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bildbehandling
och simuleringsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>teoretisk
dalalogi samt datoranknuten matematik och statistik</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avancerad deteklorutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>malm- och resursgeologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>markvallenforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lolalsyntes av komplicerade
naturprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dalormodellerad kemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhelerna
av NFR: s program för posl-doktorstipendier har varil goda och rådet är berett
att ulöka antalet stipendier moisvarande 1,0 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
1984/85 föreslår NFR också en ny extra ordinarie professur i den kondenserade
materiens teori för Böije Johansson, och fem nya forskartjänster. För dessa
ändamål erfordras en ökning av 1,3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya doklorandljänslerna är ett värdefulll instrument i NFR: s forskningsplanering
och NFR föreslär en viss ulbyggnad av della program inom en anslagsökning om
1,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:
s äskanden baseras på den för 1983/84 gällande modellen vad gäller
förvaltningspålägg vid universitet och högskolor. Skulle någon ändring ske
härvidlag ulgår NFR ifrån all den blir koslnadsneutral så att eventuella
merkostnader för forskningsråden kompenseras genom överföringar frän andra
anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
begär för budgetåret 1984/85 247282000 kr. för naturvetenskaplig forskning
(anslagsposten 1), en ökning med 36500000 kr. I den begärda ökningen ingår
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Löne- och prisomräkning: 18,2
milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade medel för projektbidrag:
2,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad av stödel till riktad
grundforskning och tvärvetenskap: 2,0 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade medel för datorer och
medeldyr utrustning: 3,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade medel för
forskarrekrytering: 4,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad av slöd för
prioriterade områden: 4,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökning av programmet för posl-doktorstipendier:
1,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Medel för en ny extra ordinarie
professur och fem nya forskartjänster: 1,3 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökning av programmel för
doktorandljänster: 1,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår NFR att kostnaderna för av NFR finansierade forskningsverksamheter
fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör bestridas från andra anslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>3/4 tjänst som forskare
(Dunlop) vid Chalmers lekniska högskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En tjänst som
forskningsassistent (Drakenberg) vid universitelet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En Ijänsl som
forskningsassistent (Ragnarsson) vid universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En tjänst som forskare
(Almbladh) vid universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En Ijänsl som forskare (von
Barth) vid universitetet i Lund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1/2 tjänst som forskare (Rosén)
vid universitetet i Umeå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1/2 tjänst som professor
(Åkermark) vid tekniska högskolan i Slockholm</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1/2 tjänst som
forskningsassistent (Ingemarsson) vid universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1/2 tjänst som 1: e
forskningsingenjör (Åsberg) vid universitetet i Uppsala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En tjänst som forskningsassistent
(Walldén) vid Chalmers tekniska högskola</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En tjänst som
forskningsassistent (Gillbro) vid universitetet i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
delegation för rymdverksamhet (DFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rymdforskningen
i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har beslutat om en breddning av den lillämpade nationella rymdverksamheten
(prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292). Som en följd härav har regeringen bl.a.
i augusli 1980 beslutat om byggande av den svenska vetenskapliga satelliten
VIKING. Projektets vetenskapliga mål innebär omfattande mätningar av partiklar,
plasma, fäll och vågor i en hittills praktiskt taget outforskad del av
magnelosfären och med relalion lill uppkomsten av norrsken. Nortskenet kommer
även atl avbildas uppifrån av satelliten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre jonosfär- och magnetosfärgrupperna, Kiruna geofysiska inslilul (KGI),
institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH-P) och
Uppsala jonosfärobservatorium (UJO), har experiment ombord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VIKING
kommer all sändas upp under första halvårel 1985 med den europeiska bärtakeien
Ariane i en gemensam uppsändning med den franska fjärranalyssalellilen SPÖT.
Därefter vidtar drift, datanedlagning och velenskaplig bearbetning vilkel skall
ske vid den markstation och del vetenskapliga center som Rymdbolagel skall
färdigställa vid Esrange i Kiruna. För delta krävs medel under 1984/85.
Projeklel lar även i anspråk stora resurser hos de dellagande forskargrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en konsekvens av projeklel har rymdforskningsprogrammet om-prioriterats, med
bl.a. reducerad sondraketverksamhel. Delegationen pekar liksom i föregående
anslagsframställning pä riskerna med en alllför drastisk minskning av
sondraketverksamhelen med risk för nedgång i kompetensen hos forskargrupper,
inom industrin samt vid Esrange.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
problematik blir, enligl delegationen, särskilt kännbar budgetåret 1984/85. För
att få slörsla möjliga utbyte av VIKING-projeklel bör man under VIKING: s
livstid dessutom sända upp raketer från Esrange jusl när satelliten passerar
ovanför. Della ger möjlighel lill samtidiga mätningar från satelliten som
befinner sig uppe i magnelosfären och från rakeierna längre ned i jonosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
föreslår en ökning av resurserna för nationell rymdforskning om 1 milj.kr. för
budgelåret 1984/85 för att de VIKING-relaterade raketerna skall kunna
inkluderas i forskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redovisats i det föregående har två utvärderingar av rymdforsk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsverksamhelen genomförls under budgelårel 1982/83.
Dels har DFR i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet, dels har
DFR lillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning (NE) låtit
utvärdera geokosmo- och plasmafysiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är
lillfredsslällande (good - very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt
inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av allra högsla velenskapliga kvalilet
(excellent).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen hemställer alt ett anslag för nationell
rymdforskningsverk-samhei för budgetåret 1984/85 förs upp med 21 209000 kr.,
dvs. en ökning med 2598000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning I 598000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VIKING-relaterade
sondraketer (4- 1 000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag tidigare har
anförl om prioriterade forskningsområden saml om treåriga medelsramar. Jag
hänvisar också till vad som anförts om uivärdering av forskning inom
forskningsrådens verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag redovisade i 1983 års budgelproposilion de principer
som varit vägledande vid överföring av ijänsler som under lång tid funnits
inrättade vid högskolan eller moisvarande men bekostats av forskningsrådsmedel
lill all fortsättningsvis bekoslas från anslag till fakulteterna vid högskolan.
De förslag lill sådana överföringar som naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nu föreslår
finner jag väl motiverade. Chefen för utbildningsdepartementet har vid sin
beräkning av anslaget Mateiriatisk-naturvelenskapliga fakulteterna beräknat
medel motsvarande 5,5 heltidstjänster samt vid beräkning av anslaget Tekniska
fakultelerna medel moisvarande 3,25 heltidstjänster. I konsekvens härmed harjag
minskal förevarande anslag med 1 591 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR föreslår inrättande av en professur i den kondenserade
materiens teori fr. o. m. den 1 juli 1984. Den kondenserade materiens fysik
ulgör ett stort forskningsområde i ett mycket expansivt skede med många tillämpningar
inom maierial- och elektronikomrädet. Rådet föreslår Börje Johansson, som är
en internationellt erkänd forskare och f. n. professor i Århus, till innehavare
av tjänsten med placering vid universitelet i Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av NFR föreslagna tjänstens inriklning är väl i
samklang med den prioritering av maierial- och eleklronikforskning som jag
lidigare gelt uttryck för. Jag avser därför all senare föreslå regeringen alt
inrätta en Ijänsl som professor (Le 24/26) i den kondenserade materiens teori,
personlig för professorn Börje Johansson, den 1 juli 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehavarna
av två av rådets nuvarande professurer uppnår pensioneringsperiodens övre
gräns under 1985/86. NFR föreslår atl dessa tjänsler, som inle är personliga,
ges ändral ämnesinnehåll. Därvid bör enligl NFR professuren i glaciologi ändras
lill teoretisk elementarparlikelfysik och professuren i molekylär cellfysiologi
till molekylär immunologi. Jag avser att senare föreslå regeringen atl de
aktuella tjänslerna efler de nuvarande innehavarnas pensionering ges förändrad
inriklning i enlighel med NFR: s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
NFR finns 45 extra ordinarie forskartjänster inrättade. Tjänslerna, som är
tidsbegränsade till sex eller i särskilda fall sju år, är av vital betydelse
för svensk naturvetenskap. En stor, inom vissa ämnesområden övervägande del av
rekryteringsunderlaget lill landets professurer ålerfinns i denna kategori.
NFR hemsläller att ytterligare 5 sädana Ijänsler inrättas. Jag stöder NFR: s
förslag och har i min beräkning av anslagsposten 1. Naturvetenskaplig
forskning tagit hänsyn härtill. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå att
tjänslerna inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
har särskilt uppmärksammat behovet av olika ålgärder för alt främja
forskarrekryteringen. Detta har skell dels genom inrällande av slipendier för
sludier vid främst ulländska institutioner, dels genom atl rådel avsatt
belydande medel för inrättande av tjänsler som kan erhållas relativt tidigl
efler doktorsexamen. Jag ser dessa initiativ som myckel betydelsefulla då de
öppnar möjligheter för den kategori som nyligen avlagt doktorsexamen att vidga
sina internafionella kontakter samt ökar basen för den framtida rekryteringen
till högre forskartjänster på en nivå där det reguljära högskolesystemet i
huvudsak saknar motsvarighet. Inom ramen för de ökade resurser jag beräknat för
NFR: s verksamhel bör dessa initiativ kunna ges hög prioritel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i prop. 1983/84: 10 lagl fasl riktlinjer för den svenska
havsresursverksamheten. I beredningsarbetet för denna proposition har
framkommit synpunkter om atl den marint inriklade naturvetenskapliga
forskningen bör ges ökade resurser. Särskill har i sammanhanget del angelägna
behovet av doktorandljänster framhållits. I propositionen har vidare skett
vissa principiella ställningstaganden avseende utnyttjande och samordning av
fartygsbeståndet för marint inriktad forsknings- och undersökningsverksamhet.
Det ankommer på forskningsrådet alt utifrån de allmänna vetenskapliga
kriterier som ligger lill grund för rådels priorileringar, uppmärksamma dessa
frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för Sveriges deltagande i vissa inlernalionella forskningsorganisalioner
beslrids innevarande budgelår från en särskild anslagspost under delta anslag.
Jag avser alt i det följande återkomma med förslag om en förändrad anslagskonslruktion
avseende dessa koslnader som innebär att ell nytt anslag inrällas. Förevarande
anslag bör i enlighet härmed minskasmed 113448000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
medel under förevarande anslag disponerar NFR resurser för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundläggande energiforskning, vilka beslrids under
anslaget Energiforskning under induslrihuvudliteln. Statsrådet Dahl kommer
senare atl redovisa förslag som innebär att den NFR-slödda verksamheten ökas
inom ramen för det nya energiforskningsprogrammet. I samband med sina ställningstaganden
till fusionsforskning föreslår statsrådet vidare alt NFR fr. o. m. 1 juli 1984
bör överta det ansvar som nu åvilar energiforskningsnämnden för detta
forskningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslagsposlen 3. beräknas medel avsedda för
nationell rymdforskning. Dessa medel disponeras av slatens delegation för
rymdverksamhet (DFR). DFR har under innevarande budgetår begärt och erhållit
ökade resurser för alt kunna bygga upp ett operalionscenler och ett vetenskapligt
center vid Esrange i Kiruna för drift av VIKING-satelliten och datanedlagning
från denna. DFR begär nu en mindre ökning av resurserna för projeklel för alt
kunna studera de storskaliga magnetosfärfenomenen och kopplingen mellan
förhållandena i magnelosfären och jonosfären. Della kan göras genom atl
raketer sänds upp från Esrange vid de tidpunkter då satelliten passerar
ovanför. Jag delar delegationens uppfallning alt del är angeläget all del
vetenskapliga utbytet av VIKING-salsningen blir det slörsla möjliga inom ramen
för de medel som anvisas. Den uivärdering som delegationen, lillsammans med NFR
och nämnden för energiproduktionsforskning, låtit genomföra visar dessutom atl
hittillsvarande resurser använts väl av DFR: s rymdforskargrupper. Jag har i
mina beräkningar av anslagsposlen 3. lagit hänsyn lill behovet av ökade
resurser för VIKING-relaterade sondraketer (4- 1000000 kr.). För anslagsposlen
3. beräknar jag därför för budgetåret 1984/85 sammanlagl 20355000 kr.
(4-1744000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanställningen under förevarande
anslag och till vad jag har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 251 092000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 33. Nationell halvledarforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Engångsanvisning (jfr prop. 1983/84: 8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslut beträffande ett nationellt
mikroelektronikprogram (prop. 1983/84: 8, NU 11, rskr 130) anvisades 5 milj.
kr. till Nafionell halvledarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i beslut den 2 februari 1984 meddelal
bestämmelser för anslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för propositionen 1983/84: 8 Nafionellt mikroeleklronikpro-gram, Ålgärder
för att främja mikroelektronikens ulveckling, låg ett förslag från slyrelsen
för leknisk utveckling (STU). Förslagel hade utarbetats efter samråd med ell
flertal myndigheter och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nationella mikroeleklronikprogrammet (NMP) ingår som del första av tre block i
ett av STU utarbetat förslag lill ell samlat s. k. ramprogram för
informationsteknologi. Informationsteknologi används som sammanfattande
beteckning pä teknik för atl inhämla, överföra, bearbeta, lagra och presentera
information. Informationsteknologin är idag ett av de viktigaste områdena för
induslriell tillväxt, såväl internationellt som i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tvä senare blocken har av STU benämnts Syslem resp. Relationer. Dessa block har
ännu en lägre grad av konkretion än det första blockel. Komponentteknologi,
vilkel utformats som ett nationellt mikroelektronik-program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NMP
har indelats i fyra delprogram: ulbiidning, grundforskning, målinriktad forskning
samt industriell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
2. Grundforskning avser den forskning på halvledarområ-det, som bedrivs inom
ett anlal institutioner med naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som
samordnande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
arbelsgrupp, tillsall av NFR, har utarbetat en rapport "Upprustning av
svensk halvledarforskning" (Rapport från arbetsgruppen för nationell
halvledarforskning 1983-01-19). Uppgiften för arbetsgruppen har varil all
klarlägga de villkor, som måsle vara uppfyllda för all en sammanhållen satsning
på nationell halvledarforskning skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har gjorl en invenlering av tillgängliga resurser, både vad gäller forskare och
utrustning. Den svenska grundforskningen inom halvle-darområdel håller, vid en
internationell jämförelse, hög nivå endast inom ett begränsat fäll. Den
utrustning som används i dag är i många fall underdimensionerad och delvis
föråldrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte alt skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö har
arbetsgruppen föreslagit atl de resurser som satsas på svensk halvledarforskning
koncenlreras till de områden där vi redan idag, på vissa punkter, har en
framträdande position. Gruppens förslag, vilka stöds av NFR och STU, har legal
lill grund för delprogram 2. Grundforskning, i del nationella mikroeleklronikprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behoven
av utrustning, tjänsler, drift och avskrivningar beräknar NFR och STU till
totalt omkring 55 milj.kr. över fem år. NFR har redan planerat in 10 milj. kr.
för utrustning för den kommande femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet har i 1984 års budgetproposition tagit upp medel
för utrustning. Härvid har bl. a. beräknats minst 20 milj. kr. för anskaffning
av ulruslning inom dalaområdel, innefattande mikroelektronik, vid
högskoleenheter med fasta forskningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för industridepartemenlel kommer i annal sammanhang att redo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra för den närmare inriktningen och omfallningen av NMP
för den närmaste treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar för budgelårel 1984/85 16 milj. kr. för
delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet. Förde
följande tvä budgetåren bör 12 resp. 7 milj. kr. anvisas för delta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har erfaril att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) för närvarande bereder förslag rörande förslärkning av ulbiidning och
forskning inom området halvledarteknologi och elektrooptik. UHÄ har låtit göra
en genomgång av ulbiidning, forskning och ulruslning inom högskolan.inom
områdel. UHÄ avser att lämna förslag lill priorileringar och profilering vid de
berörda högskoleenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer senare alt föreslå regeringen atl NFR får i
uppdrag att i samråd med UHÄ komma in med förslag lill den närmare fördelningen
av medlen för delprogram 2. Grundforskning i del nationella mikroelektronikprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl lill Nationell halvledarjörskning för budgetåret
1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 16000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 34, Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■
14194268</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2878033</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag ' 10334000<br>
1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8677000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) började sin Verksamhet den 1 juli 1979 (prop.
1978/79: 122, UbU 37, rskr 352). DFI är enligt sin instruktion (1979; 479)
central myndighel för frågor om övergripande planering och samordning av
informationsförsöijningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande
verksamhet. Medel för DFI: s verksamhet anvisas även över fjortonde huvudlileln
(8440000 kr. för innevarande budgelår).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalionen för velenskaplig och leknisk
Injörmalionsförsöijning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning 569000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI: s anslag
har hittills redovisats under tre program, nämligen program 1. Planering och
samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>program 2. Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>program 3. Nationella serviceuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna indelning har efler hand visal sig mindre
ändamålsenlig. Huvuduppgiften för DFI är atl svara för "övergripande
planering och samordning av informationsförsörjningen". I della ingår forsknings-
och utvecklings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet som en inlegrerad del. Skillnaderna mellan
program 1. och 2. har därigenom i många fall blivit närmast fiktiva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI
föreslår därför en ny indelning som bättre beskriver huvudområdena för DFI: s
verksamhel, nämligen dels ett program för åtgärder för utveckling av bestånd i
vid mening (inkl. litleralur, datorbaserade informationskällor etc), som
program </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informationskällor, dels ett
program för utveckling av olika sätt alt nå bestånden, leta sig fram i dem och
få ut information, som program 2. Sök- och kommunikationssystem. Härutöver
behålls program 3. Nationella serviceuppgifter för bidrag till permanenl
verksamhel tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI föreslår
all ett system med ansvarsbibliotek böljar etableras den Ijuli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI föreslår
vidare all fleråriga medelsramar införs för DFI samtidigt som för
forskningsråden saml all ijänsler som forskare av den karakiär som finns vid
forskningsråden får inrättas vid DFI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI förordar
alt regeringen föreskriver atl DFI, i likhet med forskningsråden och slyrelsen
för leknisk utveckling, för projekt vid högskolan inte skall belastas med
lokalkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI hemsläller
vidare alt fä i uppdrag alt svara för samordning och utveckling av registrering
av och kunskapsspridning om pågående projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning
av förslagen om ansvarsbibliolek föreslår DFI alt medel (2 126000 kr.) som för
innevarande budgetår beräknats under DFI: s anslag för den medicinska
informationscentralen (MIC) vid karolinska institulet (Kl) för budgetåret
1984/85 beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna. DFI föreslår åven en
resursförstärkning (4- 900000 kr.) i den händelse Kl: s bibliotek blir
ansvarsbibliotek inom området medicin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
kompensation för ökad kostnadstäckning för projekl ulförda vid universitet och
högskolor begär DFI ytteriigare medel (2 109000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. DFI föreslår slutligen en resursförsiärkning (4- 3
398000 kr.) för<br>
DFI: s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI förulsäller all de ylleriigare medel som erfordras
erhålls genom omfördelning inom den samlade forsknings- och
utvecklingsbudgelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågor rörande anslag till delegationen för vetenskaplig
och leknisk informationsförsörjning (DFI) harjag samråll med chefen för
industridepartementet. Jag har därvid bl.a. erfaril all under tolfte
huvudtiteln 8500000 kr. beräknas för budgetåret 1984/85 för DFI: s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI har
föreslagil en ny programindelning av sin verksamhet. Det förefaller mig bällre
all benämna programmen enligl DFI: s förslag: Informationskällor, Sök- och
kommunikationssystem saml Nationella serviceuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ansvarsbibliolek har chefen för
utbildningsdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anmält
i del föregående i samband med att hon behandlade
litleraturför-sörjningsfrågor. Hon har därvid förordai att ett system med
ansvarsbibliotek etableras och att karolinska institutels (Kl) bibliotek skall
svara för medicinområdel. Detta innebär för DFI: s vidkommande att resurser motsvarande
dem som innevarande budgetår har anslagits för den medicinska
informationscentralen (MIC) vid Kl under förevarande anslag nästa budgelår bör
beräknas under anslaget Medicinska fakultelerna. Jag beräknar därför
förevarande anslag i enlighet härmed (- 2070000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m.m. anförde
om regislrering av pågående forskning fick DFI i uppdrag all - i samråd med
forskningsrådsnämnden - fortsätta utredningen av frågor om registrering av
pågående forskning samt all föreslå en lämplig instans för prövning och
godkännande av uppläggningen av nya register. DFI föreslår atl ansvarel för
samordning m. m. av projeklregistrering tills vidare läggs på DFI framför allt
för att det är viktigl att en samordning sker med andra former av
informationsbehandling, bl.a. rapportregislrering och rapporthanlering. Detta
innebär ingen ändring i den ansvarsfördelning som regering och riksdag
godtagit, nämligen all sakligt och finansiellt ansvar för register ligger hos
sektorsansvariga instanser. Jag finner i likhet med DFI atl DFI väl lämpar sig
för atl ansvara för samordning och utveckling av regislrering av och
kunskapsspridning om pågående forskningsprojekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
till Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsför-söijning för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8677000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
35. Europeisk forskningssamverkan (nytt anslag)<br>
1984/85 Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158158000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag bestrids kostnader för Sveriges dellagande i den europeiska
rymdorganisationens (ESA) velenskapliga program (jfr prop. 1974: 1 bil. 10 s.
343, UbU 13, rskr 121) saml för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekl
(prop. 1972: 48 bil. 1, UbU 27, rskr 217). Koslnaderna för Sveriges deltagande
i ESA: s grundprogram och lillämpningsprogram beslrids från ett särskilt
anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972: 48 bil. 2, NU 37,
rskr 216). Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskl
beredningsorgan bl.a. för konlakler med ESA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget beslrids vidare koslnader för Sveriges dellagande i den europeiska
kärnforskningsorganisaiionen (CERN) (jfr prop. 1953: 127, SU</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77, rskr 167 samt prop. 1970: 182, SU 224, rskr 439), den
europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen
(ESO). (jfr prop. 1961: 138, UU 3, rskr 253), det allmänna programmet inom den
europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968: 1 bil. 10,
SU 41, rskr 114) saml dess program för ett europeiskt laboratorium för
molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 10, rskr 108).
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=195 colspan=2 valign=top style='width:145.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Myndig-</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>heterna'</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Bidrag till det europeiska</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rymdorganets (ESA) veten-</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>skapliga program</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 6223000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 35 053 000 ( 28830000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Bidrag till Esrange special-</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>projekl</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 334 000 ( 6210000)</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 6544000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.
Bidrag lill CERN, ESO,</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>CEBM och EMBL</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 8 838000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-II656I000 (113448000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=202 valign=top style='width:151.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgift</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 15395 000 (148488000)</span></b></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-158158000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84
anvisade under anslagen Europeiskt samarbete inom rymdforskningen samt
anslagsposten 2. Internationella forskningsorganisationer under anslaget
Naturvetenskapliga forskningsrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens delegation för rymdverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFR: s beräkningar av Sveriges bidrag till ESA: s
velenskapliga program under budgetåret 1984/85 baseras på ett beslut av ESA: s
råd om resursnivån för åren 1983—1986. Den av delegationen beräknade ökningen
av bidraget jämförl med föregående budgetår är huvudsakligen alt hänföra till
prisökningar och växelkursförändringar och således av automatisk nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkningen av det svenska bidraget lill Esrange
specialprojekt budgelårel 1984/85 har delegalionen förutsatt alt Frankrike och
Västtyskland i likhet med innevarande budgetår bidrar lill all läcka del
inkomstbortfall som uppstod när England och Nederländerna 198r trädde ut ur
projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFR beräknar det svenska bidragel lill ESA: s
velenskapliga program budgelåret 1984/85 lill 35053000 kr. och lill Esrange
specialprojekl lill 6544000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga forskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR beräknar all koslnaderna för Sveriges dellagande i
CERN budgetåret 1984/85 kommer att uppgå till 108501000 kr. samt för
deltagandet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ESO till 7880000 kr. Deltagandet i CEBM saml i EMBL
beräknar NFR kommer all uppgå lill 939000 kr. resp. 4957000 kr. De angivna
beräkningarna innefattar koslnader för svenskl deltagande i sammanträden inom
de olika organisationerna. NFR: s preliminära beräkningar av koslnaderna för
svenskt dellagande i samlliga organisationer moisvarar sålunda 122286000 kr.
eller en ökning med 8838000 kr. jämfört med del hittills beräknade anslaget för
innevarande budgetår. Förändringen motiveras genom de förändrade relationerna
mellan den svenska valulan och de utländska valutor i vilka medlemsbidragen
ulgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens
(ESA) velenskapliga program saml Sveriges bidrag till Esrange specialprojekl
regleras genom mellanstatliga konventioner. Kostnaderna för dessa ålaganden har
sedan Sveriges anslulning till europeiskl rymdsamarbele år 1972 (prop. 1972:
48, NU 37. rskr 216) beräknals under ell förslagsanslag Europeiskl samarbele
inom rymdforskningen. Denna anslagskonslrukfion har inneburit avsevärda
fördelar då rymdorganisationernas budgelår sammanfaller med kalenderår, vilkel
ofta medför alt organisationens definitiva budgel inte finns fastlagd då de
svenska bidragen beräknas utan dessa därvid får baseras på preliminära
uppgifter. De exakta valuiarelationerna vid kommande ulbetalningslillfällen
kan inle heller förulses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moisvarande förutsättningar gäller för det svenska
deltagandet i de internationella forskningsorganisationerna CERN, ESO, CEBM och
EMBL, likaledes regleral genom skilda mellanstatliga konventioner. Koslnaderna
för deltagandet i dessa senare organisationer bestrids innevarande budgetår
från en särskild anslagsposl under reservationsanslaget Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. Denna anslagskonslruktion har under senare år medförl att
regeringen vid flera lillfällen fått ålerkomma lill riksdagen med förslag om
tilläggsbudget med kompensation för förändrade valularelationer eller andra
yllre förändringar som inle föranleits av ändringar i organisationernas
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför alt kostnaderna för de
konvenlionsbundna åtaganden som Sverige iklätt sig såväl för del europeiska
rymdsamarbetet som för deltagandet i forskningsorganisationerna CERN, ESO, CEBM
och EMBL fr. o. m. budgetåret 1984/85 beräknas under ett nytl förslagsanslag
Europeisk forskningssamverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifterna under anslagsposterna 1. och 2. under delta
anslag besläms av de avlal som Sverige har ingått om europeiskt samarbete inom
rymdforskningen (jfr prop. 1972: 48. NU 37, rskr 216, prop. 1974: 1 bil. 10 s.
343, UbU 13, rskr 121 och prop. 1976/77: 125 bil. 12, NU 40. rskr 345). Enligt
avtalen skall Sverige bidra med vissa bestämda andelar i bl.a. budgeten för
ESA: s velenskapliga program och Esrange specialprojekt. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar preliminärt utgifterna för budgelåret 1984/85
för europeiskt samarbete inom rymdforskningen lill 41 597000 kr. Därav ulgör
del beräknade svenska bidragel lill ESA: s velenskapliga program 35053000 kr.
(4-6223 000 kr.) och bidragel fill Esrange specialprojekl 6544000 kr. (4-334000
kr.). Det svenska bidraget till ESA kan slutgiltigt beräknas först sedan
budgeten för ESA för åren 1984 och 1985 har fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslagsposlen 3. harjag med ulgångspunkl i
valutakurserna den 15 november 1983 och då föreliggande preliminära uppgifter
om resp. organisations budgel saml de kostnadsindex som avses bli lillämpade
beräknal det sammanlagda bidraget under budgetåret 1984/85 lill de
forskningsorganisationer som omfallas av anslagsposlen 3. lill 116561 000 kr.
(4- 3 113000 kr.). I det beräknade beloppel ingår medel för svenska
representanters dellagande i sammanträden med dessa organisationers olika
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl lill Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 158 158000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D
36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Utgift 198.3/84 Anslag 1984/85 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12402 166
12499000 14140000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl instruktion av den 29 juni 1964 (ändrad senasl den
9 juni 1977) har forskningsinstitutet för atomfysik lill uppgift all bedriva
forskning och ulbiidning inom atomfysikens område. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) är cenlral myndighet för institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 rowspan=2 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></i></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarpersonal Övrig personal</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32.5</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2.5</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,5</span></b></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2,5</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:33.1pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1. Förvaltningskostnader'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2. Lokalkostnader
(förslagsvis)</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8093 000 4406000</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1060000 4- 742000</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 899000 + 742000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12499000</span></b></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1802 000</span></b></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1641000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härav får budgetåret 1983/84 högst 7 709000 kr. tas i
anspråk för lönekostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet Utöver pris- och
löneomräkning (4- 515000 kr.) föreslår UHÄ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. överföring av vissa administrativa tjänster från
anslaget Forskningsin<br>
slilutet för atomfysik: Maleriel m. m. (4- 365000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kompensation
för ökade hyreskostnader (4- 742000 kr.),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överföring av
vissa bibliotekskostnader från anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik:
Materiel m.m. (4- 150000kr.),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppräkning av
anslaget med hänsyn fill faktiska telefonkostnader (4-30000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet
för atomfysik: Förvaltningskostnader budgetåret 1984/85 anvisas 14 301000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för anslaget bekostas en halv tjänst som i: e
byråsekreterare samt en tjänst som assistent för adminislraliva
arbetsuppgifter vid insfitutet. För atl upprätthålla institutets administration
på ell godtagbart säll har emellertid slyrelsen inrättat ytterligare en halv
byråsekrelerar-tjänst, en handläggartjänst med huvudansvar för administrationen
och uppgift all vara slyrelsens sekreterare samt en ijänsl som
lelefonisl/receptionist. Dessa tjänster belastar nu anslaget Forskningsinstitutet
för atomfysik: Materiel m.m. UHÄ föreslår att koslnaderna för samlliga
administrativa tjänster fortsättningsvis skall beräknas under förevarande
anslag. Jag stöder UHÄ: s förslag (4- 365000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ föreslår vidare atl anslaget justeras med hänsyn lill
faktiska telefonkostnader. Vid min beräkning av anslaget har denna juslering
skett (4--30000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vidare lagil hänsyn till den av byggnadsstyrelsen
aviserade höjningen av lokalkostnader (4- 742000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanslällningen under anslaget
hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all till Forskningsinslilutet för atomfysik:
Förvaltningskostnader för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14
140000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192327</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2500690</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
180000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2268000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
pris- och löneomräkning av anslaget (231 000 kr.) har universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit en överföring av vissa adminislraliva
tjänster till anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
(- 365000 kr.), en överföring av vissa bibliotekskoslnader till anslaget
Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader (-150000 kr.) samt
atl ytteriigare medel (4- 320000 kr.) filiförs anslaget för underhäll av
basutruslning vid institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
hemställer atl under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik:
Materiel m. m. budgelårel 1984/85 anvisas 2216000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
för vissa administrativa tjänsler som hittills belastat förevarande anslag bör
enligt mitt förslag fortsättningsvis beräknas under institutets anslag för
förvaltningskostnader (- 365000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vidare beräknal vissa medel för underhåll av basapparaluren vid inslilulei
(4- 300000 kr.). Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 2 268000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
38. Kiruna geofysiska institut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11210371</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservafion</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17407000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14763000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kiruna
geofysiska institut (KGI) har enligl förordning den 9 juni 1977 med instruktion
för KGI lill uppgift alt bedriva och främja forskning samt mät- och
regislreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. KGI bedriver
verksamhet vid observaloriel i Kiruna och jonosfärob-servalorierna i Lycksele
(LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i
forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är,
vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är cenlral
myndighel för KGI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av regeringens proposition 1982/83: 120
Ulveckling i Norrbotten beslöl riksdagen alt fr. o. m. budgelårel 1983/84
tillföra anslaget 3 milj. kr. avsedda för tillämpad forskning och
utvecklingsarbete inom området lågfrekventa vågor under en treårsperiod. Av
detta belopp får institutet budgetåret 1983/84 disponera högst 1 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av anslaget får budgetåret 1983/84 högsl 8903000 kr.
användas för lönekostnader, varav 641 000 kr. från de särskilda medel som
anvisals för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:133.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal Forskarpersonal' Övrig personal</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.4pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraga r</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>iden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.1pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121/2</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>521/2</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Varav en tjänst är personlig för L. Liszka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemställer alt 19215000 kr. anvisas under anslaget för
budgelåret 1984/85, en ökning med 1 808000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ: s förslag innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning 892000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompensation
för ökade lokalkostnader (4- 566000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänst som
forskningsingenjör i högst F 15 inom rymdplasmaprogram-mei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstärkt
basorganisation (4- 207000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
hemställer all under ett reservationsanslag Kiruna geofysiska insUtul
budgetåret 1984/85 anvisas 19215000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kiruna geofysiska inslilul (KGI) är en
grundforskningsinslitution och svarar för merparten av all geokosmofysisk
observalorieverksamhel i landet. KGI bedriver dessulom experimentell
grundforskning, teoretisk grundforskning, tillämpad forskning samt svarar för
forskarutbildning inom geokosmo- och plasmafysik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En internationell experlgrupp har för naturvetenskapliga
forskningsrådets räkning gjort en utvärdering av geokosmo- och
plasmafysikforskningen i landet. Enligl gruppens mening är den forskning som
utförs vid KGI av högsta vetenskapliga kvalitet. Expertgruppen finner all KGI
är underdi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mensioneral
i fråga om forskartjänster i förhållande till såväl omfattningen som nivån på
den forskning som bedrivs vid institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) redovisar i sin anslagsframslällning dels ett
omedelbart behov av forskartjänster vid KGI, dels ett behov av tjänsler för
långlidsbudgelperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i gruppens uppfallning och föreslår inrättandet av en tjänst som
forskningsingenjör (h F 15) inom rymdplasmaprogrammel och beräknar medel för en
sådan Ijänsl från den Ijuli 1984(4- 143000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
KGI finns en exlra ordinarie tjänst som professor i L 24, vilken innehas av
Rolf Boström. Tjänsten är placerad vid jonosfärobservatoriel i Uppsala (UJO).
Jag förordar atl en ordinarie ijänsl som professor i geokos-misk fysik i L
24/26 inrällas och atl Boström utses lill försle innehavare av densamma.
Koslnaderna härför skall rymmas inom ramen för de medel som slår till KGI: s
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår en ökning av basresurserna vid KGI (4- 220000 kr.). Uppdelningen av
institutets verksamhel på fyra orter i landel saml del förhållande att' KGI är
beläget 9 km utanför huvudorten Kiruna, medför atl driftkostnaderna blir
väsentligt högre än vad som skulle vara fallet om institutet vore beläget mer
centralt eller samlat. KGI har vidare behov av medel för all klara service på
datorer och annan leknisk utrustning, vilken är i behov av komplettering
och.upprustning under de kommande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beräknar medel för pris-och löneomräkning för KGI (4- 542000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av byggnadsslyrelsen aviserade lokalkostnaderna för 1984/85 innebär nominellt
en minskning (- 549000 kr.) i förhållande till innevarande budgetår. Detta
beror på att lokalkostnaderna för innevarande budgelår även inkluderar en viss
retroaktiv juslering med anledning av de ändrade hyresförhållanden som
lidigare inträtt i samband med utökning av lokaler såväl vid UJO som i
anslulning lill KGI: s huvudbyggnad i Kiruna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
min medelsberäkning harjag beaktal alt ell engångsbelopp anvisals för innevarande
budgelår (-3000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen all
inrätta en ijänsl som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Kiruna geofysiska institut
för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14763000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>D
39. Institutet för internationell ekonomi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8000</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Utgift</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2232000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2283000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2449000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
för internationell ekonomi (jfr prop. 1962: 1 bil. 10 s. 525, SU 102, rskr
245), som även är en institution vid universitetet i Slockholm. har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till
uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inslilulels verksamhet finansieras över universitetets i
Slockholm budget (bl. a. en Ijänsl som professor), genom detta anslag samt
genom externa medel från forskningsråd och sliftelser m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHA</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarpersonal</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,5 of. of.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig personal</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2283000
4-311000 4-166000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag omfallar
en förslärkning av de allmänna basresurserna i syfte att bredda
basorganisationen av forskartjänster mot bakgrund av bl.a. den slora
externfinansierade forskningen vid institulet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ hemsläller alt under förevarande anslag för budgelårel
1984/85 anvisas 2594000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver kompensation för löne- och prisökningar beräknarjag
50000 kr. som en allmän förstärkning av basresurserna. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all till Institutet för iniernalionell ekonomi för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2449000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Ingvar Carlsson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>11956000'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12824000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13716000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslagen Bidrag lill Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm, Bidrag lill Vetenskapsakademien samt Bidrag till
Riksföreningen mot cancer. Anslagen Bidrag till Vetenskapsakademien samt
Bidrag till Riksföreningen mol cancer är reservationsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslaget beräknas de statliga bidragen till
verksamheterna vid Internationella meteorologiska insfitutet i Slockholm, lill
Vetenskapsakademien saml lill Riksföreningen mol cancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationella meteorologiska insfitutet i Slockholm
(prop. 1955: 1 bil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
s. 697, SU 8, rskr 8) har enligl sina stadgar, faslslällda av Kungl. Maj: t den
29 december 1956, lill uppgift atl bedriva forskning i meteorologi och därmed
sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete
pä meteorologins område. Verksamheten vid inslitutel bedrivs inom ämnesområdena
dynamisk meleorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till
institutels verksamhet beräknas under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag utgår bidrag lill Vetenskapsakademiens cenlrala verksamhet och
till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973: 59, UbU 20, rskr
134).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget utgår även bidrag till verksamhelen inom Riksföreningen mot cancer för
informalion och forskning (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 3, rskr 84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
villkor för statsbidraget gäller bl.a. all socialstyrelsen och medicinska
forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer
forskningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagspost</span></p>
</td>
<td width=70 rowspan=2 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=158 colspan=2 valign=top style='width:118.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Begärda</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>bidrag</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Bidrag lill Internationella</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>meteorologiska institutet i</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>945000</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 92000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 92000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Bidrag till Vetenskapsakade-</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>mien</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 879000</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H 532000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-800000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.
Bidrag till Riksföreningen</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>mot cancer</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3000000</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12824000</span></b></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-1624000</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-892000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
hemställer alt medel för budgetåret 1984/85 anvisas till ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>belopp
om 1 037000 kr., vilket innebär en ökning med 92000 kr. Ökningen avser
kompensation för pris- och löneutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vetenskapsakademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetenskapsakademien
hemsläller för budgetåret 1984/85 om ell anslag om 10411 000 kr., vilkel
innebär en ökning med I 532000 kr. Akademiens förslag om ökning innebär
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kompensation för pris- och
löneutveckling 840000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökade omkostnader vid
akademiens vetenskapliga stationer, en forskartjänst vid vardera La
Palma-stationen och Kristinebergs marinbiologiska station saml ökal stöd lill
den internationella verksamheten 692000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen mot cancer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen mot cancer hemsläller om oförändrai
slalsbidrag budgelåret 1984/85 för fortsall slöd lill cancerforskningen samt
lill inlensifierad informalion om cancersjukdomarnas förebyggande, symptom och
behand-hng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under anslagsposlen 1. Bidraglill Inlernalionella
meteorologiska institutet i Stockholm beräknat 1 037000 kr. i syfle att verksamhelen
skall kunna bedrivas på oförändrad nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademien under
budgelåret 1984/85 harjag under anslagsposlen 2. beräknat 9679000 kr. Bidraget
lill akademien ökas därmed med 800000 kr. jämfört med innevarande budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
anslagsposlen 3.. har jag beräknal ett jämfört med föregående år oförändrat
bidrag lill Riksföreningen mot cancer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till sammanslällningen under förevarande
anslag hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl till Vissa bidrag lill forskningsverksamhet för
budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 13 716000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>327183</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>700000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>700000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge,
Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom
storprojektet European Incoherent Scalter Facilily (EISCAT) startade. EISCAT är
etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En slor radaranläggning
med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiruna, Sodankylä och Tromsö
ger viktig information om den övre atmosfären inom nortskenszonen. Den svenska
andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från detta anslag ulgår bidrag lill EISCAT Scientific
Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdeskall på lill Sverige
importerad velenskaplig utrustning (prop. 1976/77: 25, UbU 9, rskr 73).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har beräknal ett jämfört med föregående budgetår oförändrai belopp av 700000
kr. under förevarande anslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Bidrag till EISCAT Scientijic Associalion för budgetåret 1984/85 anvisa
ett förslagsanslag av 700000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för ulbildningsdeparlemenlel anför. I 3. Inredning och utrustning vid
högskoleenheterna m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i prop. 1983/84: 100 (bil. 10) anmäll förevarande anslag samt bl.
a. redovisal mina förslag till inrednings- och utrustningsplaner. Vidare
anmälde jag min avsikl att här ålerkomma lill koslnadsramarna Till
forskningsrådsnämndens disposition, vilka är avsedda för dyrbar velenskaplig
ulruslning. Koslnadsramarna fördes i 1984 års budgelproposilion lills vidare
upp med oförändrade belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag tidigare har anförl, föreslår jag nu att koslnadsramarna
Till forskningsrådsnämndens disposition förs upp i utrustningsplanen enligt
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utrustningsplan
(1000-tal kr.)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utruslningsobjekt</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förordad
ram</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsram</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsförbruk-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>eller
föror-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ning t. o. m.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>dad
föränd-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983-06-30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ring av
tidi-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gare ram</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=213 colspan=2 valign=top style='width:159.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Till
forskningsrädsnämndens</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>disposition
(budgetåret</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986/87)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-37 500</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 500</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(budgetåret
1985/86)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4- 5000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 500</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(budgetåret
1984/85)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-42 500</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75000</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=132 valign=top style='width:99.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(tidigare
budgetår)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>112 300</span></p>
</td>
<td width=98 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26808</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning härav föreslär jag vidare alt del beställningsbemyndigande för
utruslningsanskaffning för budgelårel 1985/86 som tidigare givits
ulrustningsnämnden för universitet och högskolor höjs från nuvarande 32,5
milj.kr. fill 37,5 milj.kr. Ett moisvarande bemyndigande för budgelårel
1986/87 bör uppgå till 37,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer all de ökade utgifter som hänger samman med här förändrade
koslnadsramar budgelåret 1984/85 kan bestridas av de medel somjag lidigare i
prop. 1983/84: 100 bil. 10 har beräknal under anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i dessa frågor samrått med statsrådet Ingvar Carlsson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. bemyndiga
regeringen att beslula om anskaffning av viss utrust<br>
ning inom de kostnadsramar jag har förordat i det föregående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
vad jag har förordat i det föregående angående bestri<br>
dande av utgifter för viss utrustning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kulturverksamhet
m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Göransson anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. bör även den forskningsverksamhet
som kulturinstitutionerna representerar beaklas när riktlinjerna dras upp för
den framtida forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till följd av riksdagens
ställningstagande uppdrog regeringen även ål de seklorsansvariga
kulturinslilulionerna att redovisa omfallningen och inriklningen av deras
FoU-arbele. Del är dessa redovisningar och de yttranden över dessa som har
avgivils av UHÄ, högskolemyndigheterna och forskningsråden som ligger lill
grund för mina överväganden. En sammanfattning av dessa redovisningar och
yttranden bör fogas som bilaga 5.3 till protokollet i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell antal myndigheter och
institutioner inom kultursektorn har traditionellt en verksamhet som på olika
sätt knyter an till forskningsverksamhet. Denna anknytning har främsl legal i
all ett antal inslitulioner har haft karaktären av "lärda verk", med
hög vetenskaplig kompetens hos de anslällda och med en verksamhel som har
utgjort en form av basresurs för forskningen. Arkiv, museer och
kulturminnesvård representerar i hög grad samhällets minnesfunktion. I arkiven
och museerna förvaras och bevaras belydande delar av den information som
forskningen på skilda områden är beroende av.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett anlal uppgifter inom
kulturinstitutionerna kan i sig karaktäriseras som forskningsuppgifter.
Museernas utställningsverksamhel är exempelvis i många avseenden frukten av
ett forskningsarbete samtidigt som den fungerar som en forskningsinformation,
dvs. förmedlar kunskaper och forskningsresultat till en större allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De "lärda
verken" har emellertid efter hand kommil atl utvecklas i en riktning som
gör det meningsfullt att ocksä tala om seklorsansvariga organ. Riksarkivet har
sålunda ett ansvar för ulvecklingen av arkivverksamheten i riket. Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) ansvarar för alt uppgifter om
dialekter, ortnamn, visor, folkmusik och folkminnen bevaras och görs
tillgängliga för forskningen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är det cenlrala
organet inom kulturminnesvården, som numera är en inlegrerad del i samhällels
planering av ulnyttjandel av mark- och vattenresurser. De cenlrala museerna
skall, vid sidan av insamling och ulvecklingsarbete av rikskaraktär, bedriva
fortlöpande informalion och rådgivning saml svara för olika slag av service
lill de regionala museerna. I den meningen kan man också för dessa museers
vidkommande tala om ett seklorsansvar för deras resp. områden. Museernas
kompelens bör också i störte omfallning än f. n. kunna ulnylljas i samhällels
förändringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturhistoriska
riksmuseet intar en särställning. Förutom det sektorsansvar som följer av det
nyss sagda har museet ett undervisnings- och informationsansvar inom
systematisk zoologi och botanik som hänger nära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samman med evolulionsforskning, ekologi och biogeografi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
sektorsansvaret följer alt institutionerna ocksä har ett ansvar för det
forskningsarbete som bör bedrivas för atl en ralionell ulveckling av resp.
sektor skall komma tillstånd. Enligt riktlinjerna i 1982 års forskningspolitiska
beslut skall sektorsorganen ha det fulla programansvarel och del finansiella
ansvarel för sin FoU-verksamhel, innefattande även långsiklig
kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kulturinslitutionernas redovisningar framgår atl dessa
har begränsade möjligheler att bedriva ett FoU-arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
FoU-arbete bör enligt min mening i princip kunna tillgodoses genom en
utvidgning av kulturinslitutionernas samverkan med högskolan och genom
samutnyttjande av de resurser som andra seklorer disponerar och som på olika
sätt knyter an till behoven inom kultursektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturinstitutionerna har redovisal behov av forskning
från flera olika utgångspunkter. Jag kommer i det följande alt kommentera hur
dessa forskningsbehov kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturhistoriska riksmuseets forskningsbehov är
företrädesvis inomvelenskapligt motiverade, dvs. grundforskning enligt gängse
terminologi. Det samarbele som förekommer mellan museet och statens
naturvårdsverk, slyrelsen för teknisk utveckling, länsslyrelserna m.fl.
myndigheter och institutioner bör utvecklas vidare. Ett vidgat samarbete med högskolan
bör också komma lill stånd. För sådana ämnesområden som inte är företrädda vid
högskolorna har riksmuseet ett särskilt ansvar. Detta ansvar bör i princip
kunna beaktas inom ramen för de ordinarie verksamhetsmedel som slår lill
institutionens förfogande. Riksmuseets behov av basresurser pä detta område har
dock under senare år inle kunnat tillgodoses i den ulslräckning som har varit
fallet när del gäller högskolan och forskningsråden. Det finns därför
anledning alt i detta sammanhang förorda en viss förslärkning av dessa
basresurser. Jag återkommer i det följande lill denna fråga vid min beräkning
av anslagsbehoven för näsla budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovel av
långsiklig kunskapsuppbyggnad har betonats av samtliga kulturinstitutioner.
Inom museisektorn har man bl.a. pekat på behovet av forskning om teknikens
påverkan på samhälle och individ, konsekvenserna av yrkesspecialisering,
naturresursernas ojämna fördelning och exploalering, kulturlandskapets
förändring, bevarande av hotade hantverkskunskaper, invandrarnas kulturfrågor,
urbefolkningarnas situation m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret
för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom de områden som här har nämnts
åvilar såväl berörda myndigheter som högskolan. Del är angeläget all
kulturinstitutionerna lar initiativ till konlakler med högskolorna och
försöker finna lämpliga samverkansformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturinstitutionerna har även pekat på behovet av mer
verksamhetsinriktad ulvecklingsforskning. För kulturminnesvårdens vidkommande
finns sålunda behov av melodforskning inom olika områden: byggnadsvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arkeologiska undersökningar, prospekleringsverksamhei m.
m. Museerna efterlyser utvecklingsarbete rörande meloder för konservering,
dokumentation och registrering. Arkiven önskar ett utvecklingsarbete inom del
arkivteoreliska området, bl. a. med hänsyn till framväxten av nya lekniska
medier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även inom
den verksamhelsinriklade utvecklingsforskningen bör i första hand behoven
kunna tillgodoses genom ell ökat samutnytljande av befintliga resurser. En viss
ökning av institutionernas egenresurser kan dock anses motiverad. Jag
återkommer senare lill denna fråga. Jag behandlar försl de
samverkansmöjligheler som finns på della område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i fråga om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör
de resurser som högskolan representerar i ökad ulslräckning kunna utnyttjas
även för de forskningsbehov som föreligger här. Samverkansformerna med
högskolan bör utvecklas även i delta sammanhang på initiativ av
kullurin-stitulionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carisson har lidigare föreslagit vissa förstärkningar av
humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådels resurser. Jag vill i della
sammanhang erinra om de möjligheter som dessa resurser representerar även för
kulturinstitutionernas forskningsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
gäller ulveckling av metoder inom det tekniska området, exempelvis i fråga om
konserveringstekniker m.m., bör eftersträvas en ökad internationell samverkan,
bl. a. på nordiskt plan. Det ankommer på berörda institutioner atl ta de
konlakler som kan anses erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns vidare anledning att förorda ett ökat
samutnytljande av de forskningsresurser som närliggande seklorer redan
disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har under höslen -1983 lagl fram ett tioårigt
program för insalser i syfle att värda och förbäitra bostadsbeståndet m. m.
Detta s. k. ROT-program markerar en förskjutning inom byggseklorn från
nybyggnad lill vård och ombyggnad av befintlig äldre bebyggelse. Förskjutningen
medför ett ökat behov av kunskaper om bebyggelsehistoriska sammanhang och
äldre byggnadsteknik. Såväl RAÄ som UHÄ har poängterat all det mot den
bakgrunden är naturligt all de resurser som står till byggnadsforskningens
förfogande i ökad utsträckning riktas in mol de problem som är förknippade med
den nya inriklningen av byggverksamheten. Även arkitekturmuseet berör denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ROT-programmels
förskjulning av perspektivet från nybyggnad till vård, underhåll och
förbällring av den befintliga byggnadsmassan är belydelsefull ur
kulturminnesvårdens synvinkel. Del är givetvis väsentligt alt denna
förbättringsverksamhel bedrivs med kunskap om och känsla för den befintliga
miljöns kvaliteter och egenart. ROT-programmel har lanserat begreppet
"varsam ombyggnad" vilkel ytterligare stryker under vikten av all vid
ombyggnader la den befintliga byggnaden som ulgångspunkl för bedömningen av
åtgärder. Bostadsminisiern tar senare upp olika forskningsaspekter på
bosladsförbällringsprogrammet. Han anför bl.a. atl en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökad
kunskap om gångna liders byggnadsskick och byggnadsteknik sannolikt kan
lillföras dagens byggande många vikliga erfarenheter samt alt del är nödvändigl
att utveckla ett ökat kunnande, bl. a. i reslaureringslekniska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar denna uppfattning och noterar med tillfredsställelse att bostadsministern
betonar denna inriktning i anslutning lill den ireåriga verksamhetsplanen för
byggforskningsrådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som bostadsministern lar upp i sammanhanget berör i slor utsträckning
RAÄ: s kompetensområde. Det är därför min förhoppning all ett utökat
samrådsförfarande skall komma till slånd mellan slatens råd för byggforskning
och RAÄ. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt
finns del anledning att beakta behovel av vissa egna forskningsresurser inom
kullurfällel. Dessa resurser, som bör ses som ett komplement lill de
samverkansmöjligheter som jag här har redovisat, bör ge kulturinstitutionerna
vissa möjligheter all ulifrån egna förutsättningar och villkor fä till stånd
forskningsverksamhet inom viktiga sektorer. Jag ålerkommer senare lill frågan
om dimensioneringen av denna resurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang avser jag - efter samråd med chefen för finansdepartementet -
även la upp en fråga rörande näringslivets medverkan lill finansieringen av
Tekniska museets verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koslnader
för FoU som har eller antas få betydelse för ell förelags rörelse ulgör, som
framgår av punkt 18 första stycket av anvisningarna lill 29 §
kommunalskatlelagen (1928: 370, KL), avdragsgill driftkostnad vid företagets
inkomsttaxering. Detsamma gäller kostnader för informalion om FoU.
Avdragsrätlen avser såväl egen forskningsverksamhet (intern FoU) som kostnader
för anskaffning av forskningsresultat från utomslående (extern FoU). Till
extern FoU hör bl. a. bidrag till utvecklingsbolag och forskningsinstitut. Som
förutsättning för avdragsrätlen gäller dock även i bidragsfallen atl den FoU
som bedrivs av mollagaren har eller kan anlas få betydelse för förelagets
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all underlälla tillämpningen har regeringen — med slöd av riksdagens
bemyndigande i andra stycket av nyssnämnda anvisningspunkt — i förordningen
(1975: 127) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag lill viss forskning
eller vissl utvecklingsarbete räknal upp ell antal institutioner vars
verksamhet ansetts vara av sådanl slag all avdragsrätl för FoU-bi-drag
föreligger utan närmare ulredning. I denna katalog återfinns bl.a. svenska
universilel och högskolor, forskningsinstitut som är underställda UHÄ,
branschforskningsinslitul saml vissa akademier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av riksdagen lämnade bemyndigandet avser bidrag lill FoU. Någon rätt för
regeringen att medge avdrag för bidrag till annan verksamhet -exempelvis
museiverksamhet - föreligger inle. Mol bl. a. denna bakgrund har till
regeringen framställda yrkanden om att föra in Tekniska museet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>katalogen
avslagits. Enligt min uppfattning visar emellertid utvecklingen under senare år
atl Tekniska museets verksamhet har sådan anknytning till och belydelse för
industriföretagen atl bidrag till museet bör vara avdragsgilla. En sådan
avdragsrätl skulle också i hög grad förbällra museels möjligheler all få bidrag
från näringslivel. Jag föreslår därför atl punkl 18 andra stycket av anvisningarna
lill 29 § KL ändras så att bemyndigandet kommer att omfatta även
museiverksamhet. Med slöd av denna utvidgning avser chefen för
finansdepartementet att senare föreslå regeringen alt ta med Tekniska museet i
katalogen. Sistnämnda åtgärd kräver dock inle riksdagens medverkan. Förslag
lill lag om ändring i KL har upprällals inom ulbildningsdeparlemenlel.
Förslagel har upprättals efler samråd med chefen för finansdepartementet. Det
bör fogas till prolokollel i della ärende som bUaga 5.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår atl medel lill kulturinslilulionerna för forsknings- och utvecklingsinsatser
redovisas under ett nytt reservationsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar
för budgetåret 1984/85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsinsatser inom kulturområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del föregående harjag förordai alt kulturinstitutionerna bör disponera vissa
resurser för FoU-arbete inom kultursektorn, främst avseende verksamhetsinriktad
utvecklingsforskning. Jag har vidare förordat en förstärkning av
naturhistoriska riksmuseets basresurser för forskning av grundforskningskaraktär.
Jag har räknal med alt dessa ändamål bör kunna tillgodoses inom en ram av 1
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlen
bör för näsla budgetår som jag nyss har angett anvisas under ell nytt
reservationsanslag benämnl Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet. Jag har vid min medelsberäkning utgått från en fördelning av
resurserna enligl följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändamål</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
kulturråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
fördelning inom museisektorn</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturhistoriska
riksmuseet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:207.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill att det rör sig om ett nytl ändamål inom kultursektorn bör
regeringen ha möjlighel att göra omdispositioner mellan de olika deländamålen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anta det inom
utbildningsdepartementet upprättade förslagel till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1984/85 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av I 000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
5.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämndens rapport "Forskning om datateknikens
användning" (1982: 16)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.
Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut den 10 april 1980 uppdrog regeringen ål forskningsrådsnämnden (FRN) all
utarbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens framlida
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
lillkallade en arbelsgrupp för att fullgöra uppdraget. FRN har anslutit sig till
huvudlinjerna i de av arbelsgruppen framlagda förslagen och överlämnat
arbetsgruppens rappori lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgruppen
fastslår inledningsvis atl begreppet datateknik måsle fattas i vid bemärkelse
inom ell framtida samlat forskningsprogram. En heltäckande definition av vilken
teknik som skall anses som datateknik är svår alt enas om i en period då
lekniken är i sländig utveckling. Den belydelse lekniken har för samhällel
eller för den enskilde medborgaren måste vara ett kriterium av större vikt för
en sådan bedömning än en formell gränsdragning med hänsyn till den tekniska
konstruktionen hos en viss tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
fastslår belräffande ell "samlat forskningsprogram" all del måste
vara samlat i den bemärkelsen att "det ger ullryck för en samlad strategi
för forskningens utveckling snarare än ell samlat program för forskningens
deialjinriktning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten indelas forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning kring de
grundläggande förulsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning,
m.a.o. forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos
användarna av tekniken dvs. människan som individ eller i grupp, organisationer
och företag saml samhället i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning som syftar lill att
ulveckla själva lekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning som syftar till att
ulveckla tillämpningar av lekniken. Denna forskning ser gruppen som en
förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruppen
anser all dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas ut till en sådan
kunskapsnivå och omfattning alt ett meningsfylll samarbele och utbyte av
ertarenheier kan äga rum dem emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten redogörs därefter för pågående forskning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Pågående
forskning med syfle att utveckla datatekniken och tillämp<br>
ningen av denna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
till volymen största delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, till
övervägande del inom transnationella förelag. Gruppen konstaterar alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfatiningen av denna forskning är flerfaldigl slörre än
hela den svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga
salsningar nämns främsl STU: s ramprogram för informationsbehandling som löper
under en femårsperiod från den 1 juli 1980. Ramprogrammet beräknas kosta ca 70
milj.kr. och avses vara experimenlelll lill sin karakiär. Genom programmet
bildas bl.a. forskningslaboratorier vid högskolorna. Vidare nämns förslagen
från den av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillsatta
"dalareferensgruppen" om "Förstärkning av högre utbildning och
forskning" (se vidare UHÄ-rapporlen 1981: 16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Pågående forskning med syfle all sludera
konsekvenserna av datatekni<br>
ken och dess lillämpningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här refereras lill år 1982 sillande eller just avslutade
ulredningar, som dataeffektutredningen, det ovan nämnda förslaget frän UHÄ: s
datarefe-rénsgrupp saml lill ulveckling med avseende på arbetsmiljö,
arbetsinnehåll och arbetslivels organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Pågående forskning som i vidare bemärkelse är av
belydelse för dalatek<br>
nikens framlida ulveckling och tillämpning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan forskning förekommer inom ramen för ovan nämnda
program och andra exempel nämns. Forskningsaktiviteter med delta syfte tillhör
dock inte de främst prioterade områdena, och kommer inte alt vara av central
betydelse för del föreslagna programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Gruppens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag återges här i sina huvuddrag. Som
anges ovan föreslår FRN att forskning kring datateknikens utveckling,
användning och effekter indelas i tre huvudinriktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen konslalerar alt ingen av de tre
huvudinriktningarna för närvarande har tillräckliga resurser. Den största
eftersläpningen besvärar emellertid forskningen kring de grundläggande
förulsättningarna för datateknikens utveckling och tillämpning. Arbetsgruppens
förslag till områden för forskningsinsatser rör alltså till helt övervägande
del denna huvudinriktning. Däruiöver redovisas vissa synpunkler på
inriktningen inom de båda andra huvudinriktningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De områden för forskningsinsatser som beskrivs för
forskning kring de grundläggande förutsättningarna är följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Forskning kring individen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Människokroppens
funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykologiska
och psykosociala faklorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kunskapshantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Kommunikation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Individen i verksamheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Forskning kring verksamheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrsystem,
regelsystem och beslutsfattande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strukturfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kunskaps- och
informationshantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Effeklivilel hos verksamheler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Forskning kring samhällets funktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomi och
samhällsstruktur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Demokrati och
styrsystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridik och
regelsystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Värderingar och kultur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Kommunikation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>O Undervisning och ulbildnig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen pekar dessulom på några utvecklingslinjer
inom forskning för utveckling av teknik och tekniktUlämpningar som kan bedömas
ha nära anknylning lill ovanslående områden, nämligen mulliprocessorsy-slem,
komponentleknik, särskilt kemisk och biokemisk, leknik för förslärkning av
människokroppens funktioner dä dessa försvagas eller bortfaller, utveckling av
arbetsplalsulruslning, av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation,
av mjukvarukonstruklion för stora dalasys-lem och av meloder för miljökontroll
och miljöövervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår arbetsgruppen ett slöd lill experimentverksamhet i verklig miljö för
att utveckla teknik och tekniklillämpningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Omfattning och genomförande av forskningsinsatserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De områden för forskningsinsatser som beskrivs ovan bör
angripas på följande säll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
tillskapandet av fasta forskningsresurser inom UHÄ-området i form av
professurer eller forskningscentra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom särskilda
anslag till projeklforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom särskilda
anslag till experimenlverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom en
samordning av scklorsforskning och övriga ålgärder inom dalaområdel med
forskningen inom utbildningsdepartementets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då del gäller omfattningen och genomförandel av insatserna
inom huvudinriktningen forskning kring de grundläggande förut sätt ningartia
för teknikens utveckling och lillämpning har arbetsgruppen gjorl följande bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan
storleksordning all de medger en täckning av samtliga områden för forskningsinsatser
och så all varje område kan få ett tillskott av fasta och rörliga resurser på
en nivå som kan skapa reella möjligheler lill kompetensutveckling inom
områdena och till atl forskningsresultaten kan utnyttjas för atl offensivt
påverka utvecklingen inom dalaområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
bedömning är all detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar 150
lill 200 forskartjänster med följdkoslnader för teknisk och administrativ
personal, ulruslning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna
förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknat 10
milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN anser alt regeringen, i samband med de
forskningspolitiska propo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sitionerna, skall svara för strategisk samordning av den
här akluella forskningen. FRN skall samordna projektverksamheten inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Remissammanställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporten har remissbehandlats. I en promemoria som
tillställdes remissinstanserna anmodades dessa atl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Granska och
bedöma utredningens förslag mot bakgrund av atl del stalsfinansiella läget inte
medger ökade koslnader. Förslag som medför koslnader kan endasl finansieras
genom omprioriteringar inom resp. verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översiktligt
redovisa den forsknings- och utvecklingsverksamhet, som idag pågår och planeras
inom dataområdet resp. belysa om och hur de föreslagna ålgärderna kan fogas in
i pågående planering av forsknings-och ulvecklingsarbelel inom dataområdet, vad
gäller myndigheiens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Forskningsprogrammets allmänna inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är övervägande positiva lill de förslag
som förls fram i FRN: s rapport. Ett genomgående omdöme är dock att dessa är
för allmänl hållna för all ge vägledning för priorileringar resp. avvägningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret
noterar beträffande den indelning i tre huvudinriktningar, som föreslås för
forskningen, atl endasl den forskning som avser de grundläggande
förutsättningarna för teknikens ulveckling och tillämpning behandlals närmare
i rapporten. Slalskonloret finner all del föreslagna programmel alltså inle
ulgör "ett samlat program för hela dalaområdet", varför den
vägledning som ges för prioriteringar är begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret ansluter sig dock till arbetsgruppens
uppfattning all forskning kring de grundläggande förutsättningarna behöver
förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret
finner vidare alt trols all rapporten inskränker sig till atl ge en beskrivning
av områden och delområden för forskning så ger denna en god uppfattning om
"den möjliga spännvidden i och betydelsen av denna forskning".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slyrelsen
för leknisk utveckling (STU) finner alt rapporten återspeglar "en
föredömligt vid helhetssyn på datateknik och dess användning". STU
efterlyser dock en mindre traditionell syn pä datateknik - särskilt telekommunikation
har fått en slyvmoderlig behandling i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datatekniken är, enligt STU: s uppfattning, inne i en ny
fas. Teknikanvändningen i förhållande lill användaren uppmärksammas alltmer.
FRN: s rappori är där i linje med den internationella ulvecklingen anser STU.
Det internationella beroendet bör dock fä en större uppmärksamhet än vad som
anges i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU finner det vara "helt riktigt att salsa på de
grundläggande förutsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningarna för tekniken". Men, fastslår STU,
"strävanden mol en bättre teknikanvändning, oavsett om det gäller alt göra
den effektivare eller bättre anpassad efter människan, bygger genomgående på en
bättre och kraftfullare teknik".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) anser att det föreslagna
forskningsprogrammet i första hand måsle "brytas ner och
operationaliseras för att bli användbart". RRV saknar förslag om i vilken
prioriteringsordning satsningar skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för fram behovet
av långsiktig kunskapsuppbyggnad i samband med en salsning på forskning om
datateknikens användning. Förstärkningar behöver tillföras såväl grundläggande
ulbiidning som forskning och forskarutbildning i form av basresurser. Della
för all en "naluriig dialog skall kunna komma till stånd mellan högskola
och samhälle".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk-samhäUsveienskaptiga forskningsrådet (HSFR)
liksom medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) och skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) bedömer utredningens
förslag lill allmän inriktning av forskningsprogrammet som "riklig och
meningsfylld". Råden kommenterar i huvudsak de förslag, som berör deras
egna verksamheisområden. NFR menar dock att "det finns skäl för
försiktighet vid genomförandet av större forskningsprogram om dalateknikens
samhälleliga förutsättningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datadelegalionen anser att såväl regeringens uppdrag till
FRN som nämndens förslag är "av stor datapolilisk vikl". Delegationen
är "ense med FRN atl forskningsprogrammet måste leda lill ökad kunskap hos
beslutsfattare på alla nivåer inom organisationer, förelag och samhällsorgan
om samhällels handlingsberedskap skall kunna ökas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daladelegalionen uttrycker, liksom STU, lillfredsslällelse
över att FRN tolkat begreppet "datateknik" i en vid bemärkelse, helt
i överensslämmelse med den i delegationens direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalionen finner det vidare tillfredsställande att FRN
vall att avgränsa uppdraget lill forskning kring "effekt- och
konsekvensforskning". Daladelegationen delar FRN: s uppfattning atl den
forskning som salsningen avser "skall ha en proakfiv karakiär".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen finner det positivt all "FRN betonar
vikten av alt forska om förutsättningarna för en posiliv teknikutveckling"
av delegalionen kallad "förulsättningsforskning". Delegationen
betonar vidare viklen av en "långsiktig satsning på
förutsättnings/effektforskning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen menar atl FRN: s förslag lill satsning sker
på "ett område där Sverige, relativt sett, har en medvetenhet, kompetens
och klara möjligheter lill komparativa fördelar vid senare
tillämpningsutveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) "vill understryka
atl Sverige hittills, väl hävdat sin framskjutna internationella ställning dä
det gäller all la datatekniken i bruk". IVA ser FRN: s förslag "som
en välkommen ylierii-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gare
förslärkning av kompetens och teknikspridning på ett för framtiden cenlrall
område".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
forskningsprogrammets inriktning vill IVA "betona alt behovel av
pedagogiskt utformad information torde vara slörre än behovel av grundläggande
forskning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Områden för forskningsinsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
efterlyser ell mer konkret aktionsprogram än den beskrivning av områden och
delområden som ges i rapporten. Statskontoret finner inte all rapporten
redovisar ett tillräckligt underlag för förslagen till de stora samhälleliga
salsningarna på forskning kring de grundläggande förutsättningarna för
teknikens utveckling och lillämpning. En forskningsuppgift "av
fundamental belydelse" — och som bör lyftas fram i programmet - är
"den om leknikfaktorns, speciellt datateknikens, belydelse på gott och ont
för ekonomisk utveckling och välfärdsulveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RRV anser alt förslagel
"innebär en satsning över hela fältet" varför beröringspunkter finns
även med andra prioriterade områden som t.ex. förvallningsforskning, forskning
om personal- och arbetslivsfrågor och jämslälldhetsforskning. RRV finner det
därför inle "ändamålsenligt att särbehandla forskning om datateknikens
användning".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU vill "något
kraftigare än FRN betona nödvändigheten av en reell ökning av forskningen inom
hela datateknikområdet". STU menar att del är "vikligl att ingen av
de angivna huvudinriktningarna kommer på en underkritisk nivå". Detta
förutsätter, enligl STU, alt även basresurserna inom högskolan är
"dimensionerade så alt programansvariga organs projektstöd blir
meningsfyllt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
anser att arbelsgruppen gjorl en överskådlig sammanställning av såväl pågående
forskning som av områden för forskningsinsatser. UHÄ menar alt det är angelägel
atl de förstärkningar inom olika forskningsområden som FRN föreslår kan
"skapas och tillföras högskolans organisation" företrädesvis i form
av basresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
anser vidare all frågor kring bl.a. fortbildning och vidareutbildning inom
dataområdet borde ha behandlals utförligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
befarar atl bristen på kunniga instruktörer och handledare inom dataområdet
skall begränsa ulvecklingen inom området. Betydande salsningar måste göras på
utbildning, inte minsl på utbildning av lärare, enligt UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
anser all samlliga fyra huvudområden som FRN föreslår för forskningsinsatser
kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och
lillämpning är angelägna och ligger inom HSFR: s ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av atl HSFR i 1983 års budgetproposition ålagts all särskill
prioritera forskningsinsatser på områdel "forskning som en förul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sättning
för och konsekvens av den slora nationella satsningen på leknisk
utveckling" finner rådet det naluriigl att stödja den forskning, som
redovisas i FRN: s rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
anför belräffande forskningsprogrammet att "det är en sak atl peka på ett
problemområde, en annan och långl svårare att avgöra i vilken grad områdel är
tillgängligt för vetenskaplig forskning på nuvarande kunskapsnivå". FRN
har lagil för lätt på de kritiska frågorna om forskningsbarhet och tillgång på
kompetenta forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SJFR
menar att i den närmare definitionen av områden för forskningsinsatser, där
FRN trycker hårt på behovet av forskning kring individers, verksamheters och
samhällels behov, förutsättningar och krav på datatekniken, saknas en
genomgång av olika produktionsprocessers förutsättningar för datateknikens
utveckling och tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SJFR
pekar på produktion av livsmedelsråvara som ett "nytt, ekonomiskt
betydelsefullt område där datateknikens samt mäl- och reglerlekni-kens
möjligheter och förutsättningar kan bedömas som mycket goda".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datadelegationen
anser alt det är väsenlligl med en ulveckling av fors-kartesurser och ny
kunskap inom de fyra delområden, som FRN räknar upp. Dä FRN avstått från alt
aktivi prioritera mellan dessa områden vill daladelegationen rekommendera att
prioriteringen görs genom all FRN väljer specifika forskningsfrågor inom vart
och ett av dessa fyra delområden och inle genom atl enbart rangordna själva
delområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Forskningsprogrammets omfattning och genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att rapporten anger en angelägen huvudinriktning, snarare än en plan
eller ett program för forskning. Statskontoret finner det angeläget "atl
klart markera för forskningsvärlden" att forskning kring de grundläggande
förutsättningarna för teknikens ulveckling och tillämpning är av slor vikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
för fram projektforskning som en form för resursförstärkning som statskontoret
finner särskilt lämpad för att främja kompetenstillväxt. Fasla resurser bör
tillskapas successivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheler
till experimentverksamhet i verklig miljö är betydelsefull, enligl
statskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningarna
anser statskontoret vara av underordnat inlresse ulan en tidsplan för full
utbyggnad av programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar atl det inle är möjligl all bedöma den föreslagna satsningen då en uppskattning
av befintliga resurser saknas i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
finner det angelägel alt inte låsa resurser i en alllför fasl organisation
under ett kompelensuppbyggnadsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
släller sig posilivl fill de föreslagna centrumbildningarna. Redan gjorda
salsningar bör dessulom följas upp och utvärderas på ett samlat säll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser del vara av vikl all under ett
uppbyggnadsskede utnyttja även utländsk kompelens och föreslår ett syslem med
gästprofessurer. Del bör kompletteras med adjungerade professurer för alt
engagera och tillvarata den kompelens som finns inom landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den övergripande resursmässiga samordningen och
prioriteringen inom och mellan forskningsområden bör ske pä statsmaktsnivä, anser
RRV. FRN bör alltså inle åläggas ett samordningsansvar för projektforskningen.
FRN bör istället åläggas alt bevaka försummade områden samt verka för insyn och
debatt. FRN skulle då, vid behov, kunna stödja sådan experimenlverksamhet, som
föreslås i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU framhåller all rapportens förslag lill fortsalla och
nya forskningsinsatser så långt som möjligl bör realiseras genom all
ytterligare slalsmedel salsas. STU avråder från en omfördelning av redan
befintliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU hänvisar till de stora statliga FoU-satsningar som,
del slalsfinansiella läget till trots, görs inom informationsteknologi och
dess användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s nuvarande insatser med anknytning lill
informationsteknologi uppgår lill ca 250 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser
svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser alt experimenlverksamhet bör främjas i en ännu
större utsträckning än vad som föresläs i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
refererar lill de förslag, som förls fram av dess datareferensgrupp, vilka
redogörs för i FRN:s rapport. En stor del av datareferensgruppens förslag har
förts fram i UHÄ:s peliia för 1981/82 och 1982/83 och har bifallits av
statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvensfrågorna och frågor kring datasamhällets
utveckling har behandlats i verkels långtidsplanering. De har även färgat
ämbetets förslag till ämnesinnehåll för professurer inom dalaområdet. De
avspeglas dessulom i den nya utbildningsplanen för dalavetenskaplig linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande rekryteringsunderlaget för högre fasta
tjänster delar verkel FRN:s uppfallning alt "avsaknaden av kompetenta
kandidater lill en professur inom ell ämne inte får leda till alt satsningen
inom ämnet fördröjs". UHÄ menar all dess forskningsplanering innebär en
långsiktig kompetensuppbyggnad och kommer atl bidraga lill en ökning av kompetenta
sökande inom dalaområdel mol slulel av planeringsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ vill inte ta ställning till de belopp som anges av FRN
för en utbyggnad av forskningsresurserna. För högskoleområdet är en forlsall
ulbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen liksom kraftiga
förstärkningar av basresurserna av större vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ finner alt den längsikliga och slralegiska
samordningen av forskningsinsatserna bör ligga hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSFR påpekar atl rådets möjligheter alt göra
ompriorileringar inom givna ramar är begränsade. I linje med detta är rådel
tveksamt till inrättande av särskilda styrorgan eller institutionella
anordningar för forskning inom dalaområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR menar, bl. a. under hänvisning till att FRN lagit lätt
på frågorna om forskningsbarhet och tillgång på kompelens, all del finns skäl
för försiktighet vid genomförandet av större forskningsprogram om
datateknikens samhälleliga förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR avstyrker förslagen om inrättande av ell stort antal
professurer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR finner vidare, mot bakgrund av atl kostnaderna för
förslagel skall läckas inom en oförändrad ram, alt då behovet av forskning med
dalateknisk anknylning är så stort inom det matematisk-nalurvetenskapliga områdel,
bör medel prioriteras för denna forskning framför medel till verksamhel av den
arl FRN skisserar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Datadelegalionen
framhåller viklen av all bedöma arbetsgruppens förslag samtidigt med förslag
som berör teknik och teknikens lillämpning. Delegalionen varnar för alt om
ställningstagande lill forskningssalningar sker sekvensielli, och område för
område, är risken stor för atl de områden som är "sent ute"
förfördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av samordning vid beslut av forskningsfinansiering
är primärt. Delegationen menar atl den velenskapliga samordningen väl kan
skötas av FRN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den strategiska, eller poliliska. samordningen menar
daladelegalionen väl kan rymmas inom delegationens direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daladelegationen stödjer FRN:s förslag belräffande såväl
organisationen av forskningsverksamheten som behovel av fasta resurser i form
av högre tjänster. Bildandet av forskningscentra skulle stimulera tvär- och
mångvelenskaplig forskning, enligt delegalionen. Genomförandel av fältexperiment
är en viktig del av forskningssatsningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datadelegationen finner FRN:s förslag till
resursdimensionering högl beräknal med hänsyn lill tillgängliga finansiella och
personella resurser. Delegationen varnar för att en alllför kraftig salsning på
dataforskning skulle kunna få en negativ inverkan på andra salsningar inom
berörda inslitulioner inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IVA anser
alt "den beräknade kostnaden för forskningstjänsier är hög jämförl med
varje annat forskningsområde i landet". Akademien finner del inle heller
klarlagt atl del finns kompetent forskningspersonal, eller lokaler, för så
massiva insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA föreslår en långsammare uppbyggnad av områdel och
avråder från inrättandet av ett stort antal professurer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA föreslår all man studerar och analyserar hur det går
tiil ute pä fältet när datateknik introduceras. Sådan forskning kan på fem års
sikl ge ökad kunskap om hur dalatekniken påverkar individen, föreiagei och
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Akademien är tveksam till om del finns metodik utvecklad,
som kan användas för att studera de framlida effekterna av datoriseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA är överens med FRN om atl del är behovsformuleringen
som skall studeras. IVA finner del därtor motiverat alt experimentell
verksamhet bedrivs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Myndigheternas redovisning av egen FoU inom dataområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
säger sig inte ha den överblick över eller insyn i statligt stöd till forskning
och ulveckling att verket har möjlighet atl yttra sig om omfördelning av medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
menar dock att salsningen på den av FRN föreslagna forskningen bör kunna göras
ulan negativa konsekvenser för annan närliggande angelägen forskning. Verket
menar att ett neltotillskoli av medel för forskning bör kunna övervägas av
statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
ger en utförlig redovisning av sill program för metodutveckling, melodstöd och
vägledning till myndigheterna vad gäller informationsbehandling och ADB saml
frågor kring organisationsförändringar och besparingar. Detta ingår i
statskontorets arbetsuppgifter. Verket hänvisar lill ett nyligen framtaget
handlingsprogram, statskontorels rappori 1983:20.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
bedriver inle forskning. Målinriklad ulveckling ulgör däremot en del av
metodslödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursinsatsen
för statskontorets delprogram, rådgivning och metodstöd budgeteras för 1983/84
till 17,1 milj.kr., varav löner för egen personal 12,6 milj. kr.
Anslagsframställningen för 1984/85 kommer att ligga på i stort sett samma nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
handlingsprogrammet görs en åtskillnad mellan rådgivning-kunskapsspridning ä
ena sidan och målstyrt utvecklingsarbete å andra sidan. Av ovan angivna medel
uppskallas cirka hälften användas för utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ulveckling menas härvid hela spektrum från sammanslällning av resultat från
andras utvecklingsarbete och anpassning lill statsförvaltnings-miljö, till egel
utvecklingsarbete som kan vara av intresse även ulanför statsförvaltningen.
Tyngdpunkten ligger dock på anpassningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
finner alt FRN: s förslag lill forskning kring de grundläggande
förulsältningarna för teknikens utveckling och lillämpning innebär en väsenllig
breddning lill de discipliner, som tidigare endasl i lilen utsträckning lagit
upp datatekniska aspekter, i sina forskningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
menar att dess handlingsprogram i viss mån har motsvarande bredd.
Statskontoret anser del värdefulll om en samverkan kunde etableras mellan det
metodråd, som finns knutet lill verkel, och den nya delegation eller
motsvarande, som man väntar sig all FRN inrättar, till följd av förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
framhåller att FRN:s förslag till fortsatta och nya forskningsinsatser så
långt som möjligt bör förverkligas genom atl ytterligare medel tillförs och
inle genom en omfördelning av redan befintliga resurser. STU menar all
"det vore beklagligt om Sverige som en av de ledande industrinationerna
inle kan göra nödvändiga framtidsinvesteringar för all på bred</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fronl
lillvarala de indusiriella förnyelsemöjligheterna, som följer av ulvecklingen
inom informationsteknologin".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
ger en utförlig presentation av sin verksamhet inom området informationsteknologi
och informationsbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU:s nuvarande insalser
med anknytning till informationsteknologi uppgår till cirka 250 milj. kr. varav
70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker
(elektronisk och elektrooptisk komponenlteknologi, informationsbehandling,
dala- och kommunikationsteknik, mät- och reglerteknik m. m.). Den större delen
avser en rad olika tillämpningsutvecklingar. Innovationsidéer från uppfinnare
och mindre företag baseras i slor ulsträckning pä informationsteknologi. Del
gäller ocksä STU: s leknikupphandlingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
kommande ireårsperiod (1984/85 - 1986/87) föreslår STU kraftigt ökade
satsningar inom informationsteknologi med en stark inriktning mol i synnerhet
industrins men även den offentliga seklorns framtida behov. I linje härmed lade
STU våren 1983 fram ett förslag till ett nalionelll mikroelektronikprogram
(NMP). Della beredes f. n. inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
större samlat program inom informationsteknologin som bereds inom STU, avses
all inbegripa tre block:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av
komponenlteknologi och induslriell ulvecklings- och produktionsförmåga (NMP).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ulveckling av systematiska
grundtekniker och därmed industrins förutsättningar för innovationer och
produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning och experiment
rörande samverkan mellan informationsteknologi och arbetsorganisation,
konsekvenser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
menar alt den forskning, som bedrivs inom ramprogrammet på "ett naturligt
och självgenererande sätt" lell fram till en möjlig och angelägen
forskning i den anda som FRN föreslär i sin rappori. Ramprogrammet har, enligt
STU, attraherat forskare, vilka verkar inom hell andra områden, lill del
datatekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
hänvisar lill sin uppgift all stödja "forskning som en förutsättning för
och konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSFR
framhåller dock att rådels möjligheler att inom givna ramar göra
ompriorileringar är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
inrättade 1980 "Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst, SSD" med
uppgift bl.a. att informera om och förmedla ADB-behandlade data och
programpaket, databassyslem m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1982
inrättades, på förslag av HSFR, en professur i rältsinformalik för främjande av
forskning rörande juridiska aspekler på datoriseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
våren 1983 prioriterades två forskartjänster med datoranknytning, matematisk
lingvistik samt datateknik, stress och hälsa. Vidare ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lystes tvä doktorandljänster våren 1983, "kognitiva
aspekter på människa-dalorinteraktion" samt "språk och
handikapp".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
för ovan nämnda program om forskning som en förutsättning för och en
konsekvens av den slora nationella satsningen på leknisk ulveckling prioriterar
HSFR forskning på följande områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tekniksamhället
och de handikappade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tekniksamhället
och barnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Datorutvecklingen,
individen och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSFR härför budgetåret 1984/85 anslagit medel lill
"humanistisk dalabehandling" för all stimulera metodutvecklingen på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MFR:s
insalser när del gäller forskning om dalateknikens användning sker framföralll
på området ulveckling av tillämpningar av dalatekniken. MFR redogör för förslag
från en arbetsgrupp, som utrett särskilda ålgärder aktualiserade av
smådatorutvecklingen. Arbelsgruppen konstalerar i sin rapport "Hälso- och
sjukvårdsforskning inför smådalorutvecklingen" att datoranvändningen inom
medicinsk forskning visal en explosionsartad ulveckling. Gruppen menar all en
ökad datorbchandling är atl förvänta. Smådatorer kommer atl användas både som
självsländiga enheler och som intelligenta terminaler mot stordator. Enligt
utredningen kommer hälso-och sjukvårdsforskningen all behöva programvara för
kommunikation, registrering och analys av epidemiologiska och statistiska dala.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MFR har
ännu inle lagit ställning lill arbetsgruppens rapport, men släller sig
principiellt posiliv lill förslagen om tillskapande av resurser för utbildning,
informationsverksamhet och programvaruutveckling. I rapporten ingår även
förslag om inrättande av en programbank, som kan ge medicinska forskare
uppgifter om befintliga program för smådatorer. MFR utreder f. n. koslnaderna
för programbanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR stöder inte forskning om dalaieknikens användning.
Däremoi används dalaleknik i hög grad i NFR-finansierad forskning om
nalurvelenskapliga objekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR ger dessutom slöd till forskning i datateknik, såväl i
gränsområdet mot fysik (t.ex. på halvledarområdel) som i teoretisk dalalogi.
Budgetåret 1983/84 har NFR prioriterat matematikens dalavetenskapliga
anknytning som forskningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av forskning med dataleknisk anknylning anser NFR
vara sä slort inom del malematisk-naturvetenskapliga området atl medel bör prioriteras
för denna forskning framför medel till verksamhet av den art som FRN föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJFR har
inget egel program på daiateknikomrädet. Eftersom SJFR är inriklal på skogs-
och jordbruksforskning ger rådet, som sektorsorgan, lill stor del stöd till
forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Inom SLU har utarbetats ett
förslag angående förstärkning av kompetensen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
del datatekniska områdel. Förslagel förelades universitetets slyrelse ijuni
1983 och avses ingå i SLU: s anslagsframslällning för 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruket
använder datorer främst på fyra nivåer, nämligen postba-serad stordator,
lerminalbaserad dator, gårdsdalor och dedikerade mikrodatorer. Datateknik och
eleklronik ingår redan i, eller är under utveckling för,
utfordringsanläggningar, utrustning för slyrning av foderlilldelningoch
kontroll av produklion och tillväxt i mjölk-, slaktsvin- och broilerproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SLU har inte möjlighet all
bli självförsörjande beträffande dataleknisk kompelens. Den
lanlbruksvetenskapliga fakulteten vill nu satsa på en försiktig utbyggnad av
den datatekniska samt mäl- och reglertekniska kompetensen för ulbiidning på
grund- och forskarnivå, service ål fakultetens forskare samt forskning rörande
mäl-, styr- och reglerutrustning för jordbrukets produktionsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
inrymmer inrättandet av ett antal ijänsler som professor inom området mät- och
reglerteknik, jord- och skogsbruket samt tjänsler som programmerare och
försöksledare. Dessulom äskar fakulteten medel för ulruslning inom dataområdet,
total kostnad 2,5 milj.kr. SJFR konstaterar alt koslnaden för genomförande av
dessa, liksom övriga nya förslag, måsle läckas av medel inom lolall givna
resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 5.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandet har jämställdhetskommillén sökt samla all
kunskap om kvinnliga forskares situation i forskarsamhället och beskriva
jämställdhets-forskningens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av betänkandet består av 42 uppsalser, de
flesla skrivna av kvinnliga forskare. Utifrån de kvinnliga forskarnas egna
erfarenheter har kommittén framlagi sina förslag till åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis ger Rita Liljeström en sociologisk studie av
vårt samhälle som beslår av tvä världar, kvinnors och mäns världar. Bo
Ekehammar beskriver ulvecklingen av andelen kvinnor i forskarutbildningen och
vart de tar vägen som färdiga forskare. Vidare har Karin Weslman-Berg beskrivit
kvinnoforskningens pionjärperiod i Sverige 1950 — 1975. Efler en redogörelse
för jämslälldhetsforskningens ulveckling i andra länder skisseras en länkbar
svensk modell för denna forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor
föreslår jämslälld-hetskommiltén sålunda följande: Vi föreslår alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- olika modeller prövas för alt irygga den
tvärvetenskapliga och forsk-<br>
ningsslimulerande verksamhet som bedrivs av Forum för kvinnliga fors<br>
kare och kvinnoforskning vid universilelen i Slockholm. Linköping,<br>
Lund, Göleborg och Umeå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- en insfitulion för jämslälldhetsforskning inrällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår vi atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivning av
Kvinnovelenskaplig lidskrift tryggas genom bidrag från
arbetsmarknadsdepartementets anslag för jämslälldhetsforskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
bibliotekarieljänst för kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs
universitetsbibliotek snarast inrältas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller forskartjänsler föreslår vi atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en professur i
litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteralur, inrällas vid universilelel i
Göleborg 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
forskartjänst i litteraturvetenskap vid universitetet i Uppsala vid omprövning
inriktas mot kvinnolitteralur,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en professur i
jämställdhetsforskning med inriklning pä mänsklig reproduktion och
socialisalion inrältas vid universitetet i Göleborg 1984,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) vid bedömningen av innehållet i nya och lediga professurer
tar hänsyn lill behovet av tjänster för jämslälldhetsforskning och all
högskolestyrelserna förfar på samma säll, när del gäller doceni- och
forskarassistentljänsler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskningsråden
beaktar möjligheterna atl inrikla forskartjänster mol jämställdhetsforskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår vi all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- regeringen
inrättar fem särskilda docenttjänster i jämslälldhetsforsk<br>
ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vetenskapliga handledare
utbildas i frågor som rör jämställdhet i forskningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>varje fakullelsnämnd, i
anslutning till anslagsframslällningen, gör en rappori om åtgärder för
jämställdhet inom forskarutbildning och forskning inom sitt ansvarsområde och
atl rapporterna sammanställs och sprids inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår vi all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- tillämpningen
av bestämmelser om åldersgräns för utbildningsbidrag<br>
noga följs från jämställdhelssynpunkt och atl beslutet omprövas om<br>
utvärderingen visar all åldersgränsen hindrar rekryteringen av kvinnor<br>
lill forskarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår vi atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>olika tillsättande organ inom
högskolan tar upp en diskussion med nominerande organisationer om den
kompetens, utifrån kvinnors och mäns olika erfarenheter, som är nödvändig alt
ha med i olika styrelser och nämnder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>regeringen bevakar att andelen
kvinnor ökar i forskningsrådsnämnden och forskningsråden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av förslagen med anknytning lill rekrytering Vi föreslår atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>jämställdhetsfrägorna skall
ingå i grundutbildningen av lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>UHÄ omedelbart skall påbörja
arbetet med en handbok i jämställdhets-frågor för lärare m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kravet pä skolöverslyrelsen atl
bevaka jämställdhetsfrägorna i sin läromedelsgranskning skrivs in i
anvisningarna för verksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>erfarenheterna från
granskningen av läromedel i grundutbildningen vid universilelel i Lund sprids
till övriga universitet och högskolor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>forskningsresultat från
jämställdhetsforskningen förs in i läromedlen pä alla nivåer i skolan och
högskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>jämställdheten beaktas i
utvecklingsplanen för barnomsorgen när det gäller förskolans pedagogiska
verksamhel och i ulbildningen och fortbildningen av förskollärare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheterna till samverkan
mellan ämnen, som av tradition valls av flickor resp. pojkar, las till vara
bland annat i de lokala arbetsplanerna i grundskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>jämställdhetsfrägorna betonas i
fortbildningen i teknik för låg- och mellanstadielärare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår vi alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- tidsbestämda mål faslslälls för andel antagna av
underrepresenteral kön<br>
Ull utbildningslinjer vid högskolan, där endera könet utgör mindre än 30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>%,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>könet i slällel
för lotten skall fälla utslaget i valet mellan kvinnlig och manlig sökande med
samma poäng till utbildningar, där ena könet utgör mindre än 30 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidsbestämda
mäl anges för andel kvinnor av de forskarexaminerade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kvotering
lillämpas vid fördelningen av utbildningsbidrag för doktorander,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de olika
procentsatserna fastställs av varje fakultetsnämnd med hänsyn till silutationen
inom de olika ämnena och ämnesområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>institution
eller enhel som ökar antalet kvinnor bland de forskarstuderande belönas med
extra del av anslagen för forskarutbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tydliga och
nyanserade regler för tidsbestämda mål, procentsatser och belöningar
fastställs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskningsråden
aktivi anstränger sig för alt kunna tilldela kvinnliga forskarstuderande
doklorandljänsler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de nya
assistenlljänslerna och doklorandljänslerna tillsätts enligl regeringsformen
och med beaktande av jämställdhetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår vi att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rekryleringsseminarier
för atl särskill intressera kvinnliga studerande för forskning regelbundet
anordnas vid varje utbildningslinje vid högskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flickor och
kvinnor på olika nivåer i ulbildningen, som har gjort ell oiraditionellt
ulbildningsval ur jämsiälldhetssynvinkel. ges slöd och uppmuntran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av förslagen med anknylning lill
ijänstetUlsätlningar Vi föreslår atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-jämställdheten beaktas inom ramen för förtjänst och
skicklighet bl.a. vid tillsättning av forskartjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- handläggarna av tillsättnings- och besvärsärenden
på utbildningsdepar-<br>
lemenlel, tillsammans med handläggarna av jämställdhelsärenden på<br>
civildepartementet, liksom jämslälldhetsberedningen inom kanslihuset,<br>
vid återkommande utbildningsdagar studerar jämställdhetsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill understryka alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- be.svärsärenden med kvinnliga och, manliga
sökande lill bl.a. forskar<br>
tjänster vid högskolan skall beredas gemensaml av utbildningsdeparte<br>
mentet, civildepartementet och arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslär vidare all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ inom ramen
för sin organisation utser ett jämställdhelsorgan med uppgift atl vara
remissinstans och svara för information i lillsäilnings-och besvärsärenden, där
jämställdheten skall beaktas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskningsstimulerande
arbete, pedagogisk verksamhet och läromedelsproduktion beaktas vid bedömning
av meriter för doceni- och forskarassistenttjänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— sökande till forskartjänster och lill de nya
assistent- och doklorandljäns<br>
lerna förs samman i grupper med någorlunda likvärdiga sökande. Ur<br>
den bäsla gruppen väljs en person, som lillhör det underrepresenterade<br>
könet inom kategorin. Finns fler sökande av minoritelskönel i gruppen<br>
rangordnas de inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår vi all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- man strävar efter en utveckling mot fler professurer
per institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i flera sammanhang, senast i belänkandet
Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982: 18), föreslagil all regeringen i
direkliv till ulredningar skall efterlysa förslag, som utgår från ett
jämställt synsätt. Förslagen skall vara analyserade från
jämställdhelssynpunkt. Undanlag från denna regel skall motiveras i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om slalliga ulredningar på delta säll måste ta fram
förslag och handlingsalternativ, som kan påverka ulvecklingen mot
jämställdhet, uppslår också en eflerfrågan på experter och sakkunniga med
kunskap och erfarenhel från jämställdhetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Instruktionerna
för forskningsråden, slyrelsen för arbelarskyddsfonden, slyrelsen för
internationell utveckling (SIDA) och styrelsen för teknisk ulveckling (STU) bör
innehålla krav på att de i sin anslagsbeviljande verksamhel skall beakta att
forsknings- och utvecklingsarbete skall främja jämslälldhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della är exempel på några vägar atl välja för atl resultat
från jämslälldhetsforskning på olika ämnesområden skall komma samhällel lill
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Remissammanställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén avlämnade i december 1982
belänkandel Om hälften vore kvinnor (SOU 1983:4). 1 belänkandel lämnas en
kartläggning av kvinnliga forskares situation samt ett antal förslag till
ätgärder för alt uppnå jämslälldhel för kvinnliga forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reservation mol kommilténs förslag har avgivils av
ledamoien Görel Bohlin (m), som inte delar majoritetens uppfattning i de delar
som avser kvotering vid antagning lill utbildning m. m. eller i vad förslagen
eventuellt kan föranleda i ökade anspråk på ekonomiska resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänkandet har remissbehandlals. Yttranden över
betänkandet har avgivils av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brottsförebyggande rådet, beredningen för
u-landsforskning, försvarels forskningsanstalt, socialstyrelsen, delegationen
för social forskning, cenlrala sludiestödsnämnden. skolöverslyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), universitet och högskolor som lyder
under UHÄ, Cenlrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid
universitetet i Uppsala, forskningsrådsnämnden,
humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet,
nalurvelenskapliga forskningsrå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del,
Sveriges lantbruksuniversitet, skogs- och jordbrukets forskningsråd,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbelarskyddsfonden,
arbelslivscentrum, jämstäildhetsombudsmannen, expertgruppen för invandringsforskning,
delegationen för arbelsmarknadspolitisk forskning, delegationen för
jämslälldhetsforskning, slalens råd för byggnadsforskning, styrelsen för
teknisk utveckling, statskontoret, riksrevisionsverket, slatens
arbelsgivarverk, slatens arbelsmarknadsnämnd. Kungliga Vetenskapsakademien,
Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, VPK: s
kvinnopoliliska ulskoll, Sveriges förenade studentkårer. Forum för kvinnliga
forskare och kvinnoforskning i Stockholm, Göleborg, Lund, Umeå och Linköping, Husmodersförbundel
Hem och Samhälle, Svenska kvinnors vänsterförbund. Yrkeskvinnors Riksförbund
samt Fredrika-Bremer-Förbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
arbetsgivarverk (SAV) och Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) har meddelat att
de inle har någol atl anföra i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande remissammanslällning presenleras remissinstansernas synpunkler
uppdelade i tre avsnitt, nämligen allmänna synpunkter (1), synpunkter pä
jämställdhetskommitléns förslag (2) och synpunkter på kostnaderna (3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
gången en remissinstans nämns anges den gängse förkortningen inom parentes.
Därefter används förkortningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
avsnitt inleds med kommitléns förslag. Endast de förslag, som har kommenterats
av remissinstanserna, återges här. I övrigt hänvisas till den sammanfattning av
kommitténs förslag som redovisats ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
belänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor har jämslälldhelskommitlén
sökt sammanställa kunskap om kvinnliga forskares situation i forskarsamhället
med utgångspunkt i 42 uppsatser, de flesta skrivna av kvinnliga forskare.
Kommitlén har vidare beskrivit jämslälldhetsforskningens organisation och -
med hänvisning till riksdagens beslut all jämslälldhetsforskningen skall vara
ett prioriterat område och alt jämställdhet bör ges hög prioritet i all forskning
- föreslagil ålgärder för alt uppnå jämställdhet i forskarsamhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
säger därvid atl målel inle är "jämställdhet på männens villkor, utan
balans i forskarmiljön och i själva forskningen, så atl del kvinnliga
perspektivet får påverka både arbetsförhållandena och forskningens innehåll.
Della gäller all forskning, inle bara jämställdhetsforskning. Åtgärder utifrån
skall ses som ett slöd för förändringar inifrån, från universitet och högskolor
och från forskarna själva".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet innehåller också en sociologisk studie av vårl
samhälle av Rita Liljeström "Två världar". Bo Ekehammar beskriver
ulvecklingen av andelen kvinnor i forskarutbildningen och vart de lar vägen som
färdiga forskare. Vidare har Karin Weslman-Berg beskrivit kvinnoforskningens
pionjärperiod i Sverige 1950-1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets uppläggning och allmänna disposition har
mottagits mycket positivt av remissinstanserna. En majorilel av dessa anser
att betänkandet är lättläst, intressant, fantasieggande och okonventionell
läsning saml tankeväckande, slagkraftigt och värdefullt som dokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dessa finns t. ex. försvarets forskningsanstalt
(FOA), universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), naturvetenskaptiga forskningsrådet (NFR), Sveriges
kmtbruksuniversitet (SLU), skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),
jämställdhetsombudsmannen (JÄMO), statskontoret,.statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN), Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), .svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet (LF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR. de politiska
kvinnoorganisationerna, forum- och centrumorganisationerna för kvinnliga
forskare och kvinnoforskning samt Fredrika-Bremer-Förbundel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ anser att belänkandel bör få en stor spridning ulanför
högskolan, medan FOA framhåller att del bör kunna användas som läromedel inom
utbildning av chefer och projektledare. SAMN anser atl belänkandel borde
publiceras i en mer lättillgänglig form, t. ex. som pocketbok. Delegationen för
jämställdhetsforskning (Jämfo) framhåller att det är värdefulll atl väsentliga
frågor genom betänkandet förts in i den forskningspolitiska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om kommittén sålunda vunnit de flesta
remissinstansernas gillande i fråga om metoden att inhämta kvinnliga forskares
synpunkler, har andra bedömningar också framförts. Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) framhåller atl kommitlén - för atl få en mer fullständig karlläggning
-även borde ha intervjuat forskarhandledarna. Delegationen för social forskning
(DSF) anser att också kvinnliga forskare med en mindre positiv inställning till
jämställdhetsfrågorna borde ha intervjuals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän utgångspunkt för kommitlén som även behandlals
av remissinstanserna är definitionerna av jämslälldhetsforskning och
kvinnoforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har genomgående använt termen
jämställdhetsforskning. Rita Liljeström diskuterar i belänkandel (s. 17-18)
definitionerna av jämslälldhetsforskning och kvinnoforskning. Här återges för
sammanhangets skull några citat ur Liljeströms uppsats Två väridar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jämställdhelsforskning utgår från en grundläggande
likhel mellan kvinnor och män. Den söker bidra lill att identifiera och all
avlägsna hinder för förverkligandet av lika villkor såväl på arbetsmarknaden
som i del privata och offentliga livet."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Man kan säga all kvinnoforskning inleder en
omchiffrering av kulturen. Kvinnoforskare är ofta kvinnor som vägrar all vara
den konlrastvätska mol vilken det manliga självförhärligandet framträder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland
lekmän används beteckningarna jämställdhets- och kvinnoforskning ofta som
synonymer. Men bland berörda forskare har motsättningarna stundom varit
bittra. Vad har då kvinnoforskare haft alt invända mot jämslälldhetsforskning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnoforskare menar, att förverkligandet av lika villkor
mellan könen bara alltför lätt blir på männens villkor i ett samhälle där
makten är manlig. Kvinnorna assimileras under förutsättning att de gör avkall
på sina egna erfarenheler och värderingar. I ljuset av manlig kullurdominans
får kvinnor läll prägel av "defekta män" när de frigörs från sin
traditionella roll som mannens motbild. När modellen för likhet är manlig är
del nägol som inte stämmer hos kvinnorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnoforskning kan ses som en motvikt, ett försök atl
korrigera all den forskning som är centrerad på mankön och utgår från manliga
livsförhållanden. Vad kvinnoforskare vill säga är hell enkell, att det är
viktigt all forskare besinnar om könstillhörighet är relevant för deras
problem. När kön ulgår ur analysen skall det inte bero på forskarens
aningslöshet utan på rimliga överväganden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I den mån jämslälldhetsforskning uppfattar den
manliga kulturdominansen som ell verkligl hinder för jämställdhet, och icke i
första hand slrävar efler alt omfördela kvinnor och män i syslem vars
spelregler och mäl dikteras av män, så bortfaller motsättningen mellan
jämställdhets- och kvinnoforskning. Det är möjligt att kvinnoforskningens
bidrag jusl ligger i all påminna om huvudmotsättningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser som har behandlal denna
definitionsfråga är bl. a. DSF, Sveriges jörenade studentkårer (SFS), Forum för
kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Stockholm och / Lund samt humanistiska
sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg. Forum i Slockholm betonar nödvändigheten
av en distinktion mellan kvinnoforskning och jämslälldhetsforskning. Både
Forum i Slockholm och Forum i Lund anser all kvinnoforskning är del
överordnade begreppet och jämslälldhetsforskning en del av kvinnoforskningen.
Kvinnoforskning (woman studies) är också enligl Foriimorganlsalionerna och
humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg del
internationellt accepterade begreppet. Enligt Forum i Stockholm är det
viktigast att kvinnoforskningen ställer nya frågor till vetenskapen och söker
"hela sanningen" i stället för som hittills bara "halva".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DSF saknar "en velenskapsleoretisk diskussion som
skulle ha kunnat bidraga med en större begreppsmässig klarhet både när det
gäller att skilja ut och klargöra sambandet mellan jämställdhet som samhällsmål
och jämställdhet som forskningsfält, och atl klargöra kopplingen mellan å ena
sidan begreppet kvinnoforskning och å andra sidan forskning otn kvinnor,
forskning /o/- kvinnor resp. forskning av kvinnor."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFS menar att den uppdelning som kommillén gjort mellan å
ena sidan forskning om kvinnor ur olika perspektiv och å andra sidan forskning
av kvinnor är myckel vikfig, men alt den inte använts konsekvent i belänkandel.
SFS säger bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Inom humaniora och samhällsvetenskap är del
naturligt alt fästa vikl både vid all öka antalet/andelen kvinnliga forskare
och forskning om kvinnor ur olika perspekliv. Inom leknisk och
naturvetenskaplig fakultet kommer det, inom merparten av ämnena, all slälla sig
svårt alt finna någon speciell "kvinnoinriktning". Därför är del här
viktigl all inrikla sig på atl öka andelen kvinnliga forskare. Om man knyler
samman de ivå olika delarna kommer salsningarna på kvinnoforskning all endasl
rikias mot de ämnen som kan förena de båda. Genomförs vår distinktion mellan
"kvinnor som forskar" och "forskning om kvinnor" blir del
naluriigl alt lägga slor vikl vid alt söka öka andelen kvinnor även inom de
områden där det inle finns något ulrymme för "forskning om kvinnor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén har avgivii sina förslag i syfle
atl uppnå jämställdhet i forskarsamhället, dvs. dels för all fä en mer rättvis
fördelning mellan män och kvinnor inom forskningen, dels för alt höja
kvaliteten i forskningen genom ålgärder som leder lill all erfarenheter frän
och kunskap om kvinnors liv och arbete får rättvist inflyiande i forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centrala studiestödsnämnden (CSN), SLU,
Forumorganisationerna saml Centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i
Uppsala delar kommitténs uppfallning atl en rättvisare fördelning mellan män
och kvinnor i forskningen skulle få belydelse för forskningens inriktning och
kvalilel. Slyrelsen för leknisk utveckling (STU) understryker att fler kvinnor
måsle rekryteras till leknisk forskning. Forskningsrådsnämnden (FRN) menar att
del är ovedersägligt att kvinnor är en outnyttjad resurs i forskningen. Även
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser all det finns fördelar med en
jämnare könsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser all forskningen givetvis påverkas av
vem som forskar och vilken referensram vederbörande har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinstanser, t.ex. FOA, SFS och
saiyihäUsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Linköping deklarerar
andra åsikter om della. FOA anser inle all fler kvinnor i forskningen skulle
påverka forskningens inriktning. Samhällsvetenskapliga Institutionen vid
universitetet i Linköping finner det inte givet att kvinnor som grupp kan
tillföra forskningen något och betecknar kommitténs metod alt generalisera
ulifrån de kvinnliga forskarnas erfarenheler som diskutabel. SFS anser atl
ideologiska skillnader är av slörre belydelse för forskningens inriklning än
könstillhörigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och rektorsämbetet vid Chalmers tekniska
högskola (CTH) har behandlal en annan av kommitténs utgångspunkter, nämligen
alt del inle finns några könsbundna skillnader i medfödd begåvning som
motiverar den könsbundna uppdelning av arbetsmarknaden som vi har.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både socialstyrelsen och CTH delar kommitténs uppfattning
att sådana könsbundna skillnader inte finns, men CTH anser att del skulle varit
värdefulll med ett kapitel som kort sammanfattat del akluella kunskapslägel
inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har behandlal behovel av forskning
med kvinnoperspektiv, bl.a. med hänvisning lill vad som framgår av de
kvinnliga forskarnas uppsalser. Styrelsen för universitetet i Linköping anser
alt kvinnoperspektivet måsle integreras i all forskning och undervisning. Medicinska
forskningsrådet (MFR), TCO och medicinska fakultetsnämnden vid universitetet i
Linköping har framhållit behovet av all kvinnoperspektiv anläggs på den medicinska
forskningen, TCO särskill i fråga om sam-hällsmedicinens inriktning. MFR
påpekar atl kvinnor också måsle vara objekl för medicinsk forskning och atl del
i belänkandet delvis lämnats en missvisande bild av den medicinska forskningens
inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS, Arbetarskyddsfonden (ASF) och Arbetslivscentrum (ALC)
har understrukit behovet av forskning över jämställdheten i arbetslivet. AMS
yrkar pä mer målinriktad jämställdhelsforskning och anger som exempel den
biomedicinska och biopsykologiska forskning som pågår vid karolinska
inslitulet. AMS anför bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"I
projeklel ingår jämförelser mellan könen när del gäller bl.a.
stress-reaktioner. Hillills lyder resultaten på all kvinnor hanterar stress
bättre än män dvs. på ett mer ekonomiskl sätt. Denna typ av forskning kommer
atl få betydelse för arbetslivet och är ett utmärkt exempel pä tvärvetenskaplig
jämslälldhetsforskning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även FOA har påpekat behovet av forskning beträffande
biologiska skillnader mellan kvinnor och män. ALC framhåller behovet av
problem-orienterad forskning i samarbete mellan olika discipliner.
Socialstyrelsen betonar vikten av all den jämslälldhetsforskning som bedrivs
inle ensidigt koncentreras till kvinnor ulan även belyser männens roll.
Forskningen bör enligt styrelsen också inbegripa socioekonomiska faktorers
belydelse, betydelsen av annat nalionellt-kulturelll ursprung m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutionen för förskollärarutbildning vid universitetet
i Linköping har påpekat alt vissa högskoleutbildningar, som har särskild
betydelse för kvinnliga forskare, inte alls har upplagils lill behandling i
belänkandet. Det gäller vårdutbildningar och utbildningar för
undervisningsyrken som försl 1977 infördes i högskolan och som saknar
forskningsöverbyggnad. Styrelsen för landstingsförbundet (LF) har framhållit
alt ökad forskarutbildning på omvärdnadsomrädet på sikt kan komma att innebära
ett bättre omhändertagande av patienterna. Även DSF har påpekat denna brist i
betänkan-del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JÄMO saknar en samlad överblick över förhållandena i fråga
om jämslälldhel vid samlliga högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det långsiktiga tidsperspektivet har även behandlats i
några yttranden. Forum för kvinnliga forskare i Stockholm saknar ett preciserat
lidsper-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spekliv i belänkandel och vill som ett gripbart
tidsperspektiv ange år 2000. ALC, som menar att högskolans grundstruktur måste
ändras, pekar pä alt betänkandet skulle vunnit på att ange mål för sådana
långsiktiga förändringar. Även NFR berör det långsikliga perspektivet när det
gäller attitydförändringar och uttrycker en förhoppning om alt den är
generationsberoende och alt den dolda kvinnodiskrimineringen, som är så svår
atl synliggöra och bearbeta, kanske elimineras om 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Synpunkter på jämställdhetskommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår all olika modeller prövas för att
irygga den tvärvetenskapliga och forskningsstimulerande verksamhel som bedrivs
av Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid universiteten i Slockholm,
Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
har kommenterats av ell slorl anlal remissinstanser, t.ex. av DSF, statens råd
för byggnadsforskning (BFR), JÄMO, FRN, ALC, SAMN, LO, TCO, SACO/SR och flera
högskolor. Samlliga uttalar sin stora uppskattning av den verksamhet som
bedrivs av Forum- (eller Centrum-) organisationerna. Högskolan i Luleå har
påpekat alt en forumorganisation har bildals i Luleå under namnet "Forum
för kvinnor i arbetsliv och forskning". FRN ifrågasätter om inte
Forumorganisationerna kunde koncentreras lill en högskoleort.
Jämslälldhelsgruppen vid högskolan i Kalmar anser att Forumorganisationerna ej
bör institutionaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår vidare att en institution för
jämställdhetsforskning inrättas och placeras vid något av de yngre
universiteten. Förslagel har kommenterats av flerlalel av remissinstanserna.
Meningarna är delade. Förslaget lillslyrks av FOA, socialstyrelsen, ASF och ALC
samt av 7"C0, SAMN, Centerns kvinnoförbund, socialdemokratiska
kvinnoförbundet, Fredrika-Bremer-Förbundel och LF. LF framhåller dock all del
är tveksamt om man i nuvarande ekonomiska läge kan klara kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill förslagel är UHÄ och fiera högskolor, JÄMO.
SFS, LO, SACO/SR, tnoderata kvinnoförbundet, vänsterns kvinnoförbund, arbetarskyddsstyrelsen.
Forumorganisationerna i Stockholm, Göteborg och Linköping saml Centrum för
kvinnoforskning och kvinnliga forskare vid universitetet i Upppsala. DSF
uttrycker tveksamhet och Jämfo anser all förslaget evenluelll kan genomföras på
sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t///Äanförbl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förslaget atl en tvärvetenskaplig institution för
jämställdhelsforskning inrättas vilar enligl UHÄ:s bedömning på en alltför svag
grund för alt i nulägel vara ändamålsenligt. Argumentet atl denna institution
bör inrättas vid något av de yngre universiteten - eftersom den organisatoriska
strukturen där ger ulrymme för förändringar - har när alll kommer omkring inte
belägg vare sig i belänkandel eller i UHÄ:s erfarenhet. En satsning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detta slag skulle tvärt om med lanke på del rådande
slalsfinansiella läget kunna få lill följd all den jämslälldhetsforskning som
börjat göra sig gällande ute på universilelen - ofta i anslutning lill
foraverksamheten - hämmas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår också all utgivning av Kvinnovelenskaplig
tidskrift tryggas genom bidrag från arbetsmarknadsdepartementets anslag för jämslälldhetsforskning.
Förslaget har tillstyrkts av alla de remissinstanser, som yttrat sig över del,
nämligen DSF. UHÄ, BFR. Jämfo, SAMN. ALC, JÄMO, SACO/SR, SFS. Foriimorganlsalionerna,
Centrum i Uppsala, centerns kvinnoförbund, folkpartiels kvinnoförbund och
Fredrika-Bremer-Förbundel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föresläs vidare alt en bibliotekarieljänst
för kvinnohislo-riska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek snarast
inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel behandlas endast av några få remissinstanser.
Del lillslyrks av DSF, arbetarskyddsstyrelsen, universitetet I Göteborg,
Forumorganisationerna i Göteborg och Umeå saml av folkpartiets kvinnoförbund.
Statskontoret efterfrågar någon form av samordning med del ansvarsbibliotekssyslem
som f. n. håller på att utvecklas genom delegalionen för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår därefter inrättandet av vissa tjänster
för forskare, bl.a. alt en professur i litteraturvetenskap, särskilt
kvinnolilleratur, inrättas vid universitetet i Göteborg 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser har kommenterat förslaget. Det har
tillstyrkts av humanistiska sektionsnämnden vid universitelet i Göleborg, DSF,
Jämfo och folkpartiets kvinnoförbund. UHÄ påpekar alt ämbetet har framfört
förslagel i anslagsframslällningen för budgelårel 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslär kommillén all en forskartjänst i
litteraturvetenskap vid universitetet i Uppsala vid omprövning inriktas moi
kvinnolitteratur. Förslaget tillstyrks av folkpartiets kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhelskommitlén föreslår även att en professur i
jämställdhetsforskning med inriklning på mänsklig reproduktion och
socialisalion inrättas vid universitetet i Göleborg 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av DSF, socialstyrelsen. CTH. ASF.
Jämfo, Forum-organisationen i Göteborg och socialdemokratiska kvinnoförbundet
saml av institutionen för förskollärarutbildning vid universitelet i Linköping.
Socialstyrelsen framhåller all den föreslagna Ijänslen har särskill inlresse
för slyrelsen i dess arbete med sex- och samlevnadsfrågor. Negativa lill
förslaget är bl. a. arbetarskyddsstyrelsen och SFS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
framför vidare förslaget att UHÄ vid bedömningen av innehållet i nya och
lediga professurer lar hänsyn till behovet av tjänster för
jämslälldhetsforskning och atl högskolestyrelserna förfar på samma sätt när det
gäller docent- och forskarassistentljänsler. Detta lillslyrks av DSF, UHÄ,
universitelet i Linköping, CTH, Jämfo, SAMN, LF, Forum i Stockholm och
Göteborg samt avinoderata kvinnoförbundet och av högskolor-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na i Örebro och Sundsvall/Härnösand. Förslaget är enligt
UHÄ inte kontroversiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommittén föreslår ocksä att forskningsråden
beaktar möjligheterna att inrikta forskartjänster mot jämslälldhetsforskning.
Förslagel tillstyrks av Forumorganisaiionerna i Stockholm och Göteborg samt av
medicinska fakultetsnämnden vid universitetet i Linköping och CTH. Skolöverstyrelsen
(SÖ) betonar dock att det är angelägel atl varje beslut om nya forskartjänster
föregås av noggranna överväganden, när det gäller inriktningen, varvid
kvinnoforskningen är ett av flera viktiga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår kommitlén i detta avsnitt atl
regeringen inrättar fem särskilda docenttjänster i jämställdhelsforskning.
Della förslag priorileras av DSF, UHÄ, HSFR, JÄMO, Jämfo. konsistoriet vid
universitetet i Uppsala, temarådet vid universitetet i Linköping, SAMN. SFS,
Forum-och Centrumorganisationerna saml centerns kvinnoförbund. Svenska kvinnors
vänsterförbund framhåller vikten av alt det blir fler mellantjänster och
doktorandljänster inom della område. FRN anser däremot att förslaget - i
nuvarande resursläge är orealistiskt - och vill hellre sammanföra alla forskartjänster,
både nya och befintliga, i en cenlrumorganisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutionen för systemteknik vid imiversitetet i
Linköping anser atl kommittén borde ha föreslagil en omfördelning av resurserna
inom sociologi och pedagogik till projekl inriktade mol jämslälldhetsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Kvinnliga forskares villkor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén föreslär att velenskapliga
handledare ulbildas i frågor som rör jämställdhet i forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen av velenskapliga handledare, vilka f.n. för
del mesta är män, har tilldragit sig slor uppmärksamhet hos remissinstanserna.
Förslaget tillstyrks av DSF, UHÄ, SLU. NFR, BFR, SAMN, KVA, SFS, TCO. SACO/SR,
Forumorganisationerna och det socialdemokratiska kvinnoförbundet. KVA och NFR
uttrycker här en förhoppning all den dolda diskrimineringen av kvinnliga
forskare skall vara borta inom de närmasle tjugo åren. Forumorganisalionen i
Göteborg ifrågasätter om inle handledarresurserna borde knytas till Fora,
eftersom organisationen inte tror på en utbildning av befintliga handledare,
när del gäller kvinnoforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
föreslår kommillén att varje fakullelsnämnd, i anslulning lill
anslagsframställningen, gör en rappori om ålgärder för jämställdhet inom
forskarutbildning och forskning inom sitt ansvarsområde och all rapporterna
sammanställs och sprids inom högskolan. Förslagel har kommenterats av ell fåtal
instanser och bland dem är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av SLU, SFS,
SACO/SR, LF, SAMN och socialdemokratiska kvinnoförbundet. SAMN anser atl
rapporten kunde göras tillsammans med den årligajämslälldhetsredovisningen lill
SAMN som åligger myndighelerna. HSFR, JÄMO och Jämfo befarar all förslagel
skalle medföra ytterligare byråkrati och avstyrker därför.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén föreslär även atl tillämpningen av
bestämmelser om åldersgräns för utbildningsbidrag noga följs från
jämställdhelssynpunkt och att beslutet omprövas om utvärderingen visar att
åldersgränsen hindrar rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta
förslag har kommenterats positivi av ell slort anlal remissinslanser, som delar
kommitténs uppfallning att bestämmelser om en åldersgräns i slor ulslräckning
"drabbar" kvinnliga forskare. Förslagel tillstyrks sålunda bl.a. av
FOA, UHÄ, SLU, NFR. JÄMO, SAMN, ALC, arbetarskyddsstyrelsen, TCO, SACO/SR, och
de politiska kvinnoorganisationerna. Forum- och Centrumorganisationerna, SFS
saml Fredrika-Bremer-Förbundel kräver alt beslämmelsen om åldersgräns omprövas
och Jämfo anser alt den bör las bort. Endast FRN varnar för åtgärder som höjer
åldern bland de forskarstuderande och påpekar att åldern för nyexaminerade
forskare är för hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har också behandlal kvinnorepresentationen i
beslutande organ och föreslår all olika tillsättande organ inom högskolan tar
upp en diskussion med nominerande organisationer om den kompetens, utifrån
kvinnors och mäns olika erfarenheter, som är nödvändig atl ha med i olika
slyrelser och nämnder. Delta förslag tillstyrks av DSF, UHÄ, universitetet i
Umeå, humanistiska seklionsnämnderna vid universilelel i Göleborg, SLUi SJFR,
BFRi JÄMO, AMS och SAMN. SFS anser däremoi alt det finns risk för atl en mer
kompetent person får stå lillbaka beroende på "felaktiv"
könstillhörighet om kommitléns förslag blir en tvingande beslämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslär kommillén att regeringen bevakar att
andelen kvinnor ökar i FRN och forskningsråden. Förslagel lillslyrks av DSF,
SJFR, JÄMO, AMS, BFR, arbelarskyddsslyrelsen, STU och riksrevisionsveiket
(RRV).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Rekrytering av kvinnliga forskare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte all långsiktigt påverka attityderna i fråga om
jämställdhet har kommitlén framfört älta förslag som hänför sig lill skola,
förskola, lärarutbildning och läromedel. Eftersom många remissinslanser
kommenterat dem "i klump" sammanförs de här. Kommitlén föreslår
sålunda alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jämställdhelsfrågorna
skall ingå i grundutbildningen av lärare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ omedelbart
skall påbörja arbetet med en handbok i jämställdhetsfrägor för lärare m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kravet på SÖ
alt bevaka jämställdhelsfrågorna i sin läromedelsgranskning skrivs in i
anvisningarna för verksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erfarenhelerna
från granskningen av läromedel i grundutbildningen vid universitetet i Lund
sprids lill övriga universilel och högskolor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forskningsresultat
frän jämslälldhetsforskningen förs in i läromedlen på alla nivåer i skolan och
högskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jämställdheten
beaklas i utvecklingsplanen för barnomsorgen när det gäller förskolans
pedagogiska verksamhel och i ulbildningen och fortbildningen av förskollärare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheterna
lill samverkan mellan ämnen, som av tradition valts av</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flickor resp. pojkar, tas lill vara bland annat i de
lokala arbetsplanerna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundskolan, - jämställdhelsfrågorna betonas i
fortbildningen i teknik för låg- och mellanstadielärare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla
förslagen har kommenterats positivt av remissinstanserna - ingen är negativt
inställd. De som sålunda yttrat sig över dem är bl. a. DSF, SÖ, NFR, BFR, ALC,
JÄMO, statskontoret, RRV, SAMN, socialdemokratiska kvinnoförbundet. Forum i
Linköping, folkpartiets kvinnoförbund, husmodersförbundel Hem och Samhälle
(HSH), Yrkeskvinnors riksförbund (YKR) och Fredrika-Bremer-Förbundel. SAMN
m.fl. remissinslanser finner del myckel vikligl alt jämställdhelsfrågorna
behandlas i grundutbildningen av lärare. AMS, JÄMO och SAMN efterlyser den
handbok i jämslälldhetsfrågor för lärare som UHÄ skall skriva. Atl
jämställdhelsfrågorna måste bevakas i läromedelsgranskningen betonas av NFR,
SAMN, LF och Forumorganisationen i Linköping. SÖ påpekar atl del numera efler
den Ijuli 1983 är statens institut för läromedelsinformation (SIL) som skall
bevaka jämställdhetsfrägorna i läromedelsgranskningen. UHÄ, NFR och SAMN är
angelägna om att forskningsresultat från jämslälldhetsforskningen förs in i
läromedlen, liksom alt jämställdhelsfrågorna betonas inom lärarfortbildningen i
teknik. Undervisningen i tekniska och naturvetenskapliga ämnen behandlas ocksä
av NFR och Fredrika-Bremer-Förbundel. Den sistnämnda remissinstansen
ifrågasätter om inle särundervisning för flickor och pojkar i bl. a. teknik i
vissa fall kunde vara motiverad för alt ge särskill stöd åt flickor. SÖ
framhåller all när del gäller problemen inom skolan har man i forskning och
debatt ofta ensidigt behandlat pojkarnas situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén har i delta sammanhang också lagil upp förslag
som innebär kvotering till högskoleutbildning, där endera könet är
underrepresenteral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår bl.a. alt tidsbestämda mål faslslälls
för andel antagna av underrepresenteral kön lill utbildningslinjer vid
högskolan, där endera könet ulgör mindre än 30 7c.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har kommenterats av ett stort anlal
remissinslanser. De flesta ullalar all de överhuvud tagel inle kan länka sig
könskvolering lill någon typ av ulbiidning. Förslaget avstyrks av brottsförebyggande
rådet (BRA), FOA, socialstyrelsen, SLU, FRN, MFR, BFR, arbelarskyddsslyrelsen,
statskontoret, RRV, KVA, TCO, LO och SAF samt HSH och Forumorganisationen i
Göteborg. Moderata kvinnoförbundet ansluter sig lill Görel Bohlins reservation
i ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks däremot bl.a. av
Forumorganisaiionerna i Stockholm och / Lund, socialdemokratiska
kvinnoförbundet och Fredrika-Bre-mer-Förbundet samt av CTH, SAMN och ALC.
Centrum för kvinnoforskning och kvinnliga forskare i Uppsala anser alt UHÄ borde
få i uppdrag atl pröva hur en skisserad kvotering skulle ulfalla. UHÄ redogör
för sina lidigare uppdrag i fråga om kvotering till vissa högskoleutbildningar
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänvisar lill alt SÖ har i uppdrag atl utvärdera en
försöksverksamhet med extra poäng för undertepresenterat kön vid antagning lill
gymnasieutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslär också all könet i slällel för lotten skall fälla utslaget i valet
mellan kvinnlig och manlig sökande med samma poäng till ulbildningar, där ena
könet ulgör mindre än 30 %.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delta
förslag har kommenterats av vissa remissinstanser. DSF. JÄMO, SAMN,
kommunförbundet, universilelel i Linköping, SACO/SR, Forumorganisationen i
Umeå och socialdemokratiska kvinnoförbundet tillstyrker. Statskontoret och
moderata kvinnoförbundet avstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår därefter viss form av kvotering lill forskarutbildning och lill
utbildningsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser sålunda att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lidsbestämda
mål skall anges för andel kvinnor av de forskarexaminerade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kvotering skall
tillämpas vid fördelningen av utbildningsbidrag för doktorander.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMN, de poliliska kvinnoorganisationerna och
Fredrika-Bremer-Förbundel är posilivl inställda till förslagen. SFS kan tänka
sig posiliv särbehandling vid tilldelning av utbildningsbidrag vid lika
meriter. DSF uttrycker slor tveksamhet i fråga om förslagel alt kvolera
utbildningsbidrag och ifrågasätter om inle en kvotering skulle kunna få
negativa effekter för kvinnliga forskare. Förslagen avstyrks av SLU, NFR, SJFR,
AMS och TCO. HSFR finner del däremoi inte ur vägen all tillgripa ocksä tämligen
radikala åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
föreslår kommillén alt de olika procentsatserna faslslälls av varje
fakullelsnämnd med hänsyn till situationen inom de olika ämnena och ämnesområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR har i slällel föreslagil atl varje
universiletsinstilulion med en skev könsfördelning skall göra ell
åtgärdsprogram för alt uppnå jämställd-hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén har vidare föreslagil alt
institution eller enhet som ökar antalet kvinnor bland de forskarstuderande
belönas med exlra del av anslagen för forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta förslag avstyrks av FOA. SAMN, LO. SAF,
socialdemokratiska kvinnoförbundet och moderata kvinnoförbundet. Forum i Umeå
anser dock all förslaget bör prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslär kommittén alt forskningsråden aktivt
anstränger sig för atl kunna tilldela kvinnliga forskarstuderande
doktorandljänster. SACO/SR tillstyrker, medan MFR avstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser att de nya assistenltjänsterna och
doktorandtjänsterna skall tillsältas enligt regeringsformen och med beaktande
av jämslälldhetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JÄMO, Jämfo och SACO/SR saml Centrum i Uppsala har yttrat
sig över förslaget och tillstyrker det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår jämställdhetskommillén alt
rekryleringsseminarier för all särskill intressera kvinnliga studerande för
forskning regelbundet anordnas vid varje utbildningslinje vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lillslyrks av HSFR, SACO/SR, vänsterns
kvinnoförbund och av Forum i Linköping, som även framhåller behovet av
information inom de nya kommunala högskoleutbildningarna, där det inle finns
någon fors-karlradilion atl bygga pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser all flickor och kvinnor på olika nivåer i
utbildningen, som har gjort ell oiraditionellt ulbildningsval ur
jämställdhetssynvinkel, skall ges stöd och uppmuntran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>SACO/SR </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillstyrker förslaget, medan ALC
framför en undran hur della slöd skall ges till kvinnor och flickor i denna
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Tjänstetillsättningar</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om tillsättning av tjänsler som forskare för
kommittén fram vissa förslag, nämligen all -jämställdheten beaktas inom ramen
för förtjänst och skicklighet bl.a.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
tillsättning av forskartjänster, - handläggarna av tillsättnings- och
besvärsärenden på utbildningsdepartementet, lillsammans med handläggarna av
jämställdhelsärenden på civildepartementet, liksom jämställdhetsberedningen
inom kanslihuset, vid återkommande utbildningsdagar studerar
jämställdhelsfrågorna. Del första förslaget tillstyrks av DSF, NFR, JÄMO och
SAMN. Arbetarskyddsstyrelsen och SACO/SR ifrågasätter om inle förslagel
strider mot jämslälldhetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om utbildning i jämställdhet för
kanslihustjänslemän tillstyrks av FRN. DSF, JÄMO, SAMN. Forum i Lund och HSH.
AMS och Forum i Stockholm finner denna ulbiidning självklar, eftersom
jämslälldhetslagen gäller och måste tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJFR tillstyrker kommitténs förslag all besvärsärenden med
kvinnliga och manliga sökande till bl.a. forskartjänster vid högskolan skall
beredas gemensaml av utbildningsdepartementet, civildeparlemenlel och arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår kommillén alt UHÄ inom ramen för sin
organisation utser ett jämställdhetsorgan med uppgift alt vara remissinstans
och svara för informalion i tillsättnings- och besvärsärenden, där
jämställdheten skall beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA, DSFi FRN och konsistoriet vid universitetet i Uppsala
tillstyrker förslaget. UHÄ och moderata kvinnoförbundet finner däremoi inle
anledning att tillstyrka förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DSF och FOA tillstyrker förslaget alt forskningsstimulerande
arbete, pedagogisk verksamhel och läromedelsproduktion beaktas vid bedömning av
meriter för doceni- och forskarassistenttjänster. JÄMO påpekar att frågan om
bedömning av meriter vid tillsättning av statlig tjänst är under ulredning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därefter föreslår kommillén alt sökande till
forskartjänsler och till de nya assistent- och doklorandljänslerna förs samman
i grupper med någorlunda likvärdiga sökande. Ur den bäsla gruppen väljs en
person, som lillhör del underrepresenterade könet inom kategorin. Finns fler
sökande av minoritelskönel i gruppen rangordnas de inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser har uppmärksammat förslaget. DSF,
SAMN, folkpartiets kvinnoförbund samt Forum i Lund och Centrum i Uppsala är
positivi inställda till förslaget. De flesta, som yttrat sig över förslaget är
dock emot det, nämligen UHÄ, FRN, MFR, BFR, SJFR, SAF och SFS. SLU menar atl
ett genomförande skulle kunna leda lill en standardsänkning. Även Forum i Stockholm
anför vissa betänkligheter mot det. Socialstyrelsen anser att skickligheten
för forskning måsle vara avgörande vid val av person för en forskningsuppgift
eller en forskartjänst. Endasl när man har att välja mellan två likvärdiga
kandidater bör underrepresenteral kön få försteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetskommillén föreslär också alt man strävar
efler en ulveckling mot fler professurer per institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della förslag har vunnit anklang hos nästan alla som
yttrat sig över del. Det tillstyrks av DSF, ALC, FRN, SAMN, SJFR, KVA, SACO/SR
och Cenlrum i Uppsala. SAF vill hellre att man satsar på forskare pä mellannivå
än pä professorer. Arbetarskyddsstyrelsen befarar atl det blir för dyrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Övriga förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA och folkpartiets kvinnoförbund tillstyrker kommilténs
förslag att regeringen i direkliv till ulredningar skall efterlysa förslag, som
utgår från ett jämställt synsätl. Förslagen skall vara analyserande från
jämställdhelssynpunkt. Undantag frän denna regel skall motiveras i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhetskomittén anser även atl instruktionerna för
forskningsråden, styrelsen för arbelarskyddsfonden, slyrelsen för
internationell utveckling och STU bör innehålla krav på att de i sin
anslagsbeviljande verksamhel skall beakta alt forsknings- och utvecklingsarbete
skall främja jämställdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU avstyrker förslaget medan styrelsen för
u-landsjörskning tillslyrker del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhelskommitlén har inle gjorl några
kostnadsberäkningar ulan ansett att flertalel av förslagen kan realiseras inom
ramen för nuvarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRA menar alt del är realistiskt alt räkna med ökade
kostnader. RRV anser att man inle - i nuvarande ekonomiska läge - kan acceptera
ökade kostnader. Jämfo anser i likhel med kommitlén att det mesta kan
realiseras inom nuvarande kostnadsram. Centerns kvinnoförbund påpekar all jäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slälldhelsforskningen
är ett prioriterat område och Fredrika-Bremer-Förbundel finner all en salsning
på jämställdhet för kvinnliga forskare är en god investering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:96.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5.3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa sektorsorgans långtidsbedömningar samt universitets-
och högskoleämbetets yttrande däröver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har främsl
samordnande planeringsuppgifter för den statliga högskoleutbildningen,
forskningen och forskarutbildningen. UHÄ bedriver dels uppföljnings- och
utvärderingsarbete med syfte att verka för att målen för högskolans verksamhel
uppnås, dels mer långsiklig forskning med syfte att öka kunskapen om de
grundläggande villkoren för högskolans verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den totala
omfattningen 1982/83 av UHÄ: s scklorsforskning uppgick till 7 milj.kr. Av
detta belopp hänfördes närmare 2 milj.kr. till långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Delta ulgör UHÄ:s egenlliga forskningsprogram. Resterande 5 milj.kr.
finansierade dels sektoriell forskning med direkl verksamhetsanknytning (3,5
milj.kr.), dels UHÄ:s uppföljningsstudier kring högskolereformen (1.5 milj.
kr.). Därutöver fanns 4 milj. kr. för lokall utvecklingsarbete som anslogs
direkt lill högskoleenheterna under anslagen för grundläggande
högskoleutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar behovet av scklorsforskning för högskolan
under den kommande 5-ärsperioden anges endast alt de nuvarande resurserna inte
moisvarar dagens behov och önskemål - på cenlral. regional och lokal nivå. UHÄ
anger exempel på förändringar vilka medför större krav på högskolans
sektorsforskning. Det gäller bl.a. UHÄ:s egen ökade och delvis nya roll i den
nationella forskningsplaneringen vilken annonserades i proposition 1981/82:
106, ändrade planeringsförutsättningar betingade av bl. a. demografiska
förändringar och strukturförändringar i arbelslivet, och ändrade
förulsällningar för UHÄ:s arbele som en följd av säväl gymnasieulredningens
förslag som del fortsatta uppföljningsarbetet inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ framhåller att del f. n. är omöjligt all göra
priorileringar i termer av nedskärning på någol speciellt av de angivna
programområdena. En nedskärning av resurserna för högskolans FoU förutsätter
en detaljerad inventering inom de olika programmen av forskningsbehov och
lillgång pä forskarkompetens. UHÄ understryker emellertid sin vilja atl slå
vakt om den långsikliga forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverslyrelsen (SÖ) är cenlral förvaltningsmyndighet
för grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala och slatliga vuxenutbildningen
samt för vissa andra skol- och utbildningsformer. SÖ har ansvar för den långsikliga
och övergripande planeringen av skolväsendet i dess helhel och dess olika
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ disponerade inom ramen för anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet totalt 30445 000 kr. budgetåret 1982/83 för
forskning och ulvecklingsarbete. Av dessa avsåg lolall drygl 14 milj.kr.
forskning förlagd till högskolan. Ytterligare ca 2 milj. kr. disponerades för
planering, uppföljning och information knuten till forskningsverksamheten.
Återstoden, dvs. ca 14 milj.kr., utnyttjades för läroplans- och
ulvecklingsarbete, som huvudsakligen bedrevs utanför högskolan, dels inom SÖ,
dels i enskilda kommuner och skolor saml inom vuxenutbildningens olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De pedagogiska institutionerna i högskolan är de huvudsakliga
anslags-motiagarna/uppdragsmotlagarna genom atl ca 80 procent av de medel som
SÖ har förfogal över för forskningsändamål har fördelats till dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom riksdagsbeslut våren 1981 har SÖ:s ansvar och
resurser för utvecklingsarbete inom främst grundskolan förls över lill
länsskolnämnder och kommuner. Den hittillsvarande relativt starka betoningen på
forskningens anknylning till skolans vardagsproblem kommer därmed atl tonas
ner. I stället betonas nu en forskning inriktad på den långsiktiga planeringen
av utbildning. Pedagogiken som velenskaplig disciplin måsle kompletteras med
annan samhällsvetenskaplig forskning såsom statskunskap, kulturgeografi,
förelags- och nationalekonomi, sociologi saml med naturvetenskaplig forskning
och delar av humaniora. SÖ har däremoi inle funnil det möjligt att i
kvantitativa termer ange ulvecklingen under femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller all den del av utbildningsforskningen som
behandlar undervisning och skolan som organisation alll framgeni torde få
räknas som SÖ: s huvudsakliga ansvarsområde vad gäller forskning. Ett annal
prioriterat forskningsområde gäller sambandet ulbiidning - arbetsmarknad -
arbetsliv saml del större områdel utbildning - samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den SÖ-finansierade forskningen har genomgående varit
förlagd lill universitet/högskola. SÖ kominer i. ökad utsträckning atl
eftersträva en kompetens- och kunskapsuppbyggnad genom tvärinstitutionella
projekt i enlighel med de tyngdpunktsförskjutningar i forskningsverksamheten
som ovan angivils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har sedan länge samarbetat med andra
sekiorer/seklorsorgan. Del gäller I.ex. UHÄ, arbetsmarknadsstyrelsen,
institutei försocial forskning, arbetslivscentrum, delegalionen för social
forskning m. fl. Med flertalet av dessa önskar SÖ intensifiera
forskningssamarbetet. En form av slöd till långsiktigt kunskapsuppbyggande som
SÖ kan komma atl ge gäller jusl inrättande av tidsbegränsade forskartjänster
motsvarande forskningsrådens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalionen för velenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) är central myndighel för frågor om övergripande
planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och
utvecklingsarbete eller liknande verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de uppgifter som anges för DFI i instruktionen är
all "planera, initiera och vid behov själv eller gemensaml med andra organ
slödja forskning och ulvecklingsarbete".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI: s huvudman är utbildningsdepartementet, men anslag
erhälles ocksä från industridepartementet. DFLs lolala anslag för 1982/83
uppgår lill 19789000 kr., varav 10789000 kr. frän utbildningsdepartementets
huvudtitel och 9000000 kr. från industridepartementets huvudlilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI: s verksamhel har hillills bedrivils inom tre program,
med följande budgelfördelning, fastställd av regeringen i regleringsbrev för
1982/83:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1. Planering och samordning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4470000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 2. Forskning och utveckling</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9980000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 3. Nationella serviceuppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 339000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19789000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regering och riksdag har fastslagit en ansvarsfördelning,
enligl vilken DFI svarar för planerings- och utvecklingsinsatser, medan del
löpande, operaliva arbelel utförs lokall av bibliotek, informationscentraler
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med anslagsframslällningar och inför
utformningen av en långlidsplan har några allmänna, vägledande principer
formulerats, vilka också har stor betydelse för den av DFI finansierade
forskningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användarnas
behov skall vara styrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av DFI
stödda forskningen och utvecklingen skall i huvudsak syfta till praklisk
lillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom några för
informationsförsörjningen centrala områden behövs i landel en kompelens av hög,
internationell klass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slor del av DFI: s anslag avsätts för forskning och
utvecklingsverksamhel inom informationsförsörjningen. Endasl en mindre del av
detta avser emellertid forskning av den art som finansieras av traditionella
forskningsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en myckel schematisk indelning är det tre områden som
forskningsresurserna speciellt inriklas pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sludier av
behov och användning av velenskaplig och teknisk informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biblioteksforskning,
dvs. forskning som avser verksamhet vid bibliotek, informationscentraler och
andra informationsförmedlande instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompetensuppbyggnad
inom för informationsförsörjningen inlressanla områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inriklningen av DFI: s verksamhet styrs av två slag av
priorileringar, dels av poliliska priorileringar i samhällel i övrigt, dels av
informalionsför-sörjningsmotiverade priorileringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De politiska prioriteringar som främsl påverkar
inriklningen av den av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI finansierade forskningen är främst
forskningspoliliken, industripolitiken samt dalapoliliken. Under de senasle
åren har regeringen presenleral handlingsprogram i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De priorileringar som ulgår från lägel inom
informationsförsörjningen i landel har formulerats i följande tre punkier:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bättre
utnyttjande av existerande resurser och ijänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Snabbare
dokumentleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/?/A7rtJgrundforskning
inom cenlrala områden, t.ex. behov och utnyttjande av information,
systemutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den fortsatta verksamheten lorde behovet av
datorleknisk och sy-slemkunnig personal komma all kvarstå och även öka vad
avser personal med särskild kunskap om informationsförsörjningsproblematik.
Behov av personal med bl. a. samhällsvetenskaplig (t. ex. sociologi, psykologi,
statskunskap, ekonomiska ämnen), juridisk och humanistisk bakgrund bedöms även
öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett behov av kunskap avseende områden som library
management och moisvarande finns redan i dag men kan f. n. tillgodoses endasl i
liten utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En systematiserad forskarutbildning inom
informationsförsörjningen byggande på grundutbildning och/eller aklivi arbete
inom området, bör komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI framhåller all effekterna av prioriteringarna vid en
nedskärning med 10 % under perioden skulle med hänsyn till att det i 1983 ärs
budgelproposilion genomfördes en minskning av DFLs anslag med ca 10 %
(frånsett viss pris- och löneomräkning) redan till budgelårel 1983/84 innebära
ell myckel slarkl avbräck i verksamhelen inom ell område av avgjord strategisk
belydelse i bl.a. forsknings- och industripolitiskt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskärningar medför all salsningar på kompetensuppbyggnad
(bl.a. stipendiatprogram) och på riktad grundforskning måsle bli mindre. Också
direkta försöksverksamheter kommer all få inskränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI har redan nu strävat efter atl bedriva projekl
gemensaml med seklorsorgan m.fl. Utvecklingen framöver, bl.a. med minskade
anslag, kommer att ytterligare öka behovel av samfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutioner
med vilka samverkan, ibland samfinansiering, skett och sker är bl.a.
forskningsrådsnämnden (FRN), humanislisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet
(HSFR), slalens råd för byggnadsforskning (BFR), slatens kulturråd, slyrelsen
för leknisk utveckling (STU), induslriverkel, utvecklingsfonder och
televerket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
ytterligare förutsättning för informationsförsörjningen är alt ett väl utbyggt
internationellt samarbete finns. DFI kommer att söka bygga ut della än mer,
även inom konkreta projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI framhåller all DFI-slödda projekl placeras ul vid en
rad institutioner där förulsältningarna för arbelel finns. Inom högskolan
stöder DFI f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan verksamhel vid universiteten i Umeå (INFORSK) och
Linköping (LIBLAB). Mer omfattande projeklverksamhel finns också vid bl.a. lekniska
högskolan i Slockholm och karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sikt bör en mer kontinuerlig verksamhel finnas vid fler
institutioner, med olika profilering. Vid en permanentning av sådana verksamheter
bör i vart fall basfinansieringen gå över resp. högskoleenhet (motsv.). Forskarutbildning
bör etableras med anknytning till högskolan i Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering
av verksamhel vid fasta institutioner eller forskargrupper bör på sikt gå via
resp. högskoleenhet vad avser basorganisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturinstitutioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl instruktionen (1974:644) för statens kulturråd
skall rådet främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken.
Rådet handlägger ärenden om slatliga ålgärder som rör teater, dans och musik,
litteratur och folkbibliotek, konst, museer och utställningar saml folkbildning
och folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare skall rådel enligt sin instruktion följa
forsknings- och utvecklingsarbetet på kulturområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N uläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet har hittills inte haft egen
forskningsverksamhel. Inte heller har kulturrådet i nämnvärd omfallning gett
bidrag till forskning. Sedan är 1979 har rådel i samarbele med fackliga
organisationer och studieförbund bedrivit två ulvecklingsprojekl. Kultur i
arbetslivet och Kultur i boendemiljö, i vilka forskare har medverkat. Tidigare
har dessa forskare delvis finansierats av kulturrådet men under budgelårel
1982/83 har forskarinsatserna helt bekostats av Riksbanksfonden resp.
Delegationen för folkrörelseforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet presenterar en forskningsplanering för
perioden 1984/85-1988/89 som utgår från alt riksdag och regering beslutar om en
omfördelning av medel för forskningsändamål. Planeringen bygger på att
kulturrådet i någon form får disponera ett tillskott på 1.5 milj.ki". för
budgetåret 1984/85 vilket ökar till 3 milj.kr. budgetåret 1988/89. Verksamhelen
avses omfalla långsiklig kunskapsuppbyggnad i samarbete med institutioner för
forskning och konstnärlig ulbiidning vid högskolan saml forskarmedver-kan i
ulvecklingsprojekl och framtidsstudier som kulturrådet bedriver eller deltar i.
Dessulom avser kulturrådet atl anslå minsl 150000 kr. till forskningsinformation
och för all stimulera kontakter mellan forskare och kulturellt verksamma.
Della moisvarar det belopp som kulturrådet nu kan avsätta för hela sin
forskningsinriktade verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivet och landsarkiven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivet är cenlral förvaltningsmyndighet för
arkivfrågor och chefsmyndighel för de sju landsarkiven i Uppsala, Vadslena,
Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. I arkivmyndigheternas uppgifter
ingår atl vara arkivdepåer och alt understödja forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksarkivets
seklorsansvar kan sammanfattas i tre huvudmål, som alla har stark anknytning
lill och betydelse för forskning, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl verka för ralionell arkivbildning och arkivvård hos
slatliga myndigheter, kommunala organ och enskilda arkivbildare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all främja forskning inom skilda områden genom alt
tillvarata och göra arkivmaterial tillgängligt saml</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
tillgodose uppställda kulturpoliliska mål genom atl bevara väsentliga delar av
del nationella kulturarvet och eftersträva all det kommer lill utbredd
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den verksamhet av forskningskaraktär som riksarkivet
bedriver, innebär huvudsakligen teknisk konlroll av moderna medier, utgivning
av stenografiska rådsprolokoll 1674-1688, forllöpande utgivning av svenska medeltidsbrev
(svenskt diplomalarium) samt undersökning av medeltida pergamentsomslag i äldre
kamerala arkivbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tyngdpunkten
i pågående forskning ligger med avseende på ekonomiska resurser dels på
kontrollen av moderna medier (250000 kr.), dels på de två sistnämnda
uppgifterna, svenskl diplomalarium (880000 kr.), och undersökningen av medeltida
pergamentsomslag (230000 kr.), vilka år 1976 överfördes från
Vitterhetsakademien till riksarkivet. Dessa uppgifter har sålunda inle valls
utifrån riksarkivels egna behov av forskning och faller delvis ulanför
arkivvetenskapen i egentlig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ell
internationellt perspektiv släpar svensk arkivvelenskaplig forskning efter när
det gäller all analysera, sammanslälla och ulål presenlera de mångmila
arkivbeståndens informationsinnehåll och adminislraliva bakgrundsförhållanden.
Däremoi är svenskl arkivväsen mer avancerat, i vissa avseenden bland de ledande
länderna, i fråga om det lekniska områdel och behärskningen av den löpande
arkivbildningsprocessen. Detta utesluter inle all besvärande kunskapsluckor och
starka behov av kontinueriig metodutveckling föreligger också här, orsakade
inte minsl av de moderna arkivmediernas starka föränderlighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivet har angivit en rad uppgifter av FoU-karaktär
som väsentliga, bl.a. bevarande av "muntlig historia", ulvecklingen
av tekniker för papperskonservering, undersökning av riksarkivets
användarkategorier, studium av proveniensprincipens tillämpning liksom av
gallringsideologins ulveckling och prakliska tillämpningar samt datorstödda
forskarserviceru-liner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksarkivet har emellertid bedömt del som mest väsenlligl
all få till stånd forskning inom arkivvelenskapens cenlrala delar och föreslår
fyra särskill angelägna projekt för planeringsperioden 1984/85-1988/89, omfattande
moderna mediers påverkan på arkivteorin och dess prakliska lillämpning,
förbättring av forskarsamhällets användning av arkivmaterial, en total översikt
över riksarkivets bestånd och administrationshistorisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl
visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet
i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och
folkminnesarkivel i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå
samt svenskt visarkiv. Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara,
bearbeta och utge maierial om svenska, samiska och finska dialekter och
folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga
ärenden om fastställande av ortnamn m. m. saml insamla, bevara, bearbeta och
utge maierial om visor och folkmusik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheiens uppgifter inom forskningsområdet uppvisar
stora likheter med de forskningsuppgifter som åvilar universitetsinstitutionerna.
Därutöver lillkommer en myckel omfattande arkivmässig bearbetning av del
insamlade materialet, så att del dels blir tillgängligt för forskningen dels
bevaras till eflerväriden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl arkiven skall kunna fylla sin funktion krävs alt
de samlar in ett så fylligt tradilionsmaterial som möjligl. Eftersom
dialekterna och den äldre folkkulturen snabbi häller på atl försvinna arbetar
arkiven i lidsnöd. I en snabbi föränderlig lid måsle också samlida
traditionsförändringar dokumenteras. En ralionell tradilionsinsamling
förutsätter alt insamling och bearbetning följs åt. Dessulom måste materialet
göras tillgängligt för dagens forskare och bevaras på ett ändamålsenligt sätt
för framtida forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insamlingsverksamheten inriktas på atl komplellera luckor
i lidigare insamlat material och att systematiskt undersöka geografiska områden
som blivit kvantitativt eller kvalilativl otillräckligt undersökta. De mindre
arkiven kan dock på grund av bristande resurser inle bedriva en systematisk
insamling. Deras möjligheter lill vetenskaplig bearbetning och publicering är
också ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den huvudsakligen historiskt inriklade forskning som sker
vid DOVA-arkiven har numera stora rekryteringsproblem. Om inga åtgärder vidlas
kommer myndigheten atl tvingas satsa på en myckel resurskrävande
internutbildning. DOVA vill, som en insats för en allmän volym- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompetenshöjning, föreslå alt myndigheten tilldelas två
doktorandtjänster för forskarutbildning inom DOV A:s verksamhetsområde.
Tjänslerna avses ge velenskaplig kompetens för deltagande i arkivens
planmässiga publiceringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet för kulturminnesvården i landet. Regionall svarar
länsantikvarierna på länsstyrelserna saml länsmuseerna för
kulturminnesvärdande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RAÄ har
lill uppgift alt verka för en övergripande planering av kulturminnesvärden och
bevaka kulturminnesvårdens intressen vid bebyggdse-och annan samhällsplanering.
Vidare skall RAÄ leda arbetet med alt inventera och dokumentera kullurminnen
och kulturmiljöer, handlägga frågor om vård och bevarande, ge råd och
anvisningar samt främja utbildning och information rörande kulturminnesvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senasle 10-15 åren inom kulturminnesvården har utmärkts
av genomgripande reformer, omorganisaiion och decentralisering. Kulturminnesvården
har fåll en fastare slällning i samhällsplaneringen och arbetet har
koncentrerats pä alt föra ul och befästa de kulturpoliliska målen atl bevara
och levandegöra kulturminnena. Detta arbete har delvis gåll ul över kunskapsuppbyggnad
och forskning. 1980-lalet har medfört en omsvängning och en starkare betoning
av behovet av forskning. Den slarkare integreringen i samhällsplaneringen och
vidgningen av ansvarsområdet har också medförl behov av forskning av nyll slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
myndigheten finns en intern forskningsnämnd. RAÄ bör bedriva och initiera
forskning som ger syslemalisk, översikllig, riksiäckande kunskap om kulturminnen,
kulturmiljöer och kullurminnesdata och fördjupad kunskap om representativa
kulturminnen och kulturmiljöer. Vidare bör RAÄ bedriva forskning som ger
förbättrat underlag för beslut och planering och förbättrade meloder i
kulturminnesvårdens verksamhel saml forskning som föranleds av
samhällsförändringar med konsekvenser för kulturminnen och kulturmiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RAÄ bör
dessulom hälla adekvat insamlat och bearbetat maierial tillgängligt för extern
forskning, följa forskningen utanför RAÄ av intresse för kulturminnesvården,
sprida forskningsresultat samt identifiera forskningsbehov och försummade
forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning för kulturminnesvården berör en rad olika
ämnesområden och discipliner. Forskaren måsle vanligen arbela tvärvetenskapligt
och ulöver sin ämnesspecialilel tillägna sig andra ämnesområden, meloder och
hjälpvelenskaper. Flerlalel av dessa ämnen har moderinslilulioner vid ett eller
flera universilel i landet, vilka kan tillgodose seklorns behov av utbildning
och expertis. Det råder dock inle alltid god överensslämmelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan sektorns behov och högskolans kapacitet. Flera
ämnen av intresse för sekiorn befinner sig i en krissituation, andra har inle
kapacitet att motsvara en ökad efterfrågan på utbildade studerande, som t.ex.
medel-lidsarkeologi. Åter andra saknas helt inom högskolan, varför myndigheten
fungerar som enda ämnesinstilulion i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kullurminnesvårdsforskningen
kan delas upp i två huvudriktningar: dels objekl/materialinriktad forskning,
som studerar kullurminnena, kulturmiljöer och data kring dem (företrädesvis
långsiktig kunskapsuppbyggnad), dels metod/teknik inriklad forskning
(företrädesvis scklorsforskning). som studerar verksamhetens olika grenar och
utvecklar tekniker och metoder för all förbällra dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den forskning som ulförs inom myndigheten på ordinarie
anslag återfinns huvudsakligen inom de s.k. jörskningsföretagen, dvs. dels
långsikliga och koniinueriiga projekt, som sedan länge varit lierade med
myndigheten och under senare år överförls från
humanistisk-samhällsvelenskap-liga forskningsrådet (HSFR) till ämbetet
(Runverkel, Sveriges kyrkor och Det medeltida Sverige), dels
Riksantikvarieämbetets Gollandsundersök-ningar (RAGU). De anställda vid dessa
enheter utför kvalificerad forskning till ca 50 % av tjänsten (budgetåret
1982/83: 3,1 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utöver
denna internfinansierade forskning tillkommer externfinansierad forskning,
nämligen forskning finansierad av forskningsråds- och fondmedel. Enheter vid
myndigheten söker åriigen slora belopp främsl frän HSFR i konkurrens med
högskolan och enskilda forskare. Rädsmedel finansierar merparten av
myndighetens slörre projekt (1982/83 ca 2 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lolala förbrukningen för sektorsforskning och
långsiktig kunskapsuppbyggnad uppgår lill 4,9 milj. kr., fördelade på ell
60-ial olika slörre och mindre forskningsprojekt. Av dessa svarar
forskningsföretagen för 3.1 milj.kr. Av förbrukningen för
dokumentationsverksamhet, drygl 21 milj.kr., ulgör 20 milj.kr. bundna anslag
för fornminnesinventering, ex-ploaleringsundersökningar samt AMS-medel. RAÄ
saknar dock egna rörliga sektorsforskningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med långsiktig forskningsplanering är vid
myndigheten i ett inledningsskede. Det återstår att i del fortsatta interna
programarbetet prioritera de identifierade forskningsbehoven, inle minst med
hänsyn till den befintliga forskarpoleniialen. Vidare bör myndigheiens
forskningsansvar närmare definieras i relalion lill andra seklorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RAA har preliminärt formulerat fyra programområden för
forskningen inom kullurminnesvårdssektorn, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fornminnen och
fornvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kulturlandskap,
miljö och landskapsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bebvggelse och
byggnadsvård samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övergripande
kulturminnesvårdsfrågor, information och levandegörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som seklorsorgan har myndigheten all för den givna
femårsperioden inom resp. programområde särskilt beakta följande problem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>akuta
vårdbehov, hotade objekl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eftersläpande
materielbearbelning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eftersatta
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom programområdena I och 2 framslår den slora
eftersläpningen i vetenskaplig bearbelning av landets grävnings- och
invenieringsmaterial som det f.n. största problemet i den arkeologiska
forskningen. Synteser, uivärdering och kunskapsålerföring måste till, den
potentiella kunskapsmassan utvinnas, för alt de gjorda invesleringarna i
dokumentationsverksamheten skall förränta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RAÄ har inlett förarbeten för ett forskningsprogram om
kulturlandskapels framväxt. Syflel är alt systematiskt lägga upp en rad
tvärvetenskapliga delprojekt som sammanlagna skall belysa kulturlandskapets
utveckling från förhistorisk lid fram till 1800-talels slut. Med några valda
regioner i Sverige som exempel skall projektet söka ge en översiktlig
helhetsbild av kulturlandskapets framväxt med hänsyn till landskapels
humanekologiska förutsättningar och den sociala och ekonomiska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver här nämnda projekt har myndigheten inom
programområdet redovisat ett relativt slort anlal forskningsämnen, dels sådana
med karaktär av långsiktig kunskapsuppbyggnad, dels inomvelenskapligt
motiverad forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För programområde 3 saknas motsvarigheter till de fylliga
kunskapsöversikter och ulredningar om forskningsbehov som föreligger på
fornsi-dan. Kulturminnesvårdens seklorsansvar för bebyggelsen gäller dels den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i allmänhel, dels de av speciallagstiftningen
omfattade utvalda monumenten. Dokumentation, värdering, urval, tillsyn och vård
av den senare byggnadskategorien måsle bygga på kunskap om hela beståndet, dess
antal, ålder, geografiska spridning och egenskaper. Ett kunskapsunderiag
motsvarande fornminnesinventeringen finns inle för byggnadsbeslåndel.
Utvärdering och systematisering av föreliggande maierial är ell akut behov.
Del brislande kunskapsunderiagel gör svårigheterna belydande i del antikvariska
arbetet. Ärendehanteringen blir mer tidsödande, urval, granskning och beslut
baseras på ett otillräckligt underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De byggnadsanlikvariska sektionerna inom myndigheten,
liksom de regionala kuliurminnesorganen, har mot bakgrund av denna situation
anmält stora forskningsbehov. Dessa behov gäller lill slor del dokumentationsverksamhet
som utgör en nödvändig grund för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller byggnadsvård är ämbetets FoU-resurser begränsade
redan när del gäller monumenlvård. En syslemalisk bevakning av forskning och
forskningsbehov går knappast all genomföra, vare sig del gäller en inriktning
mot monumenten eller en vidare bevakning av allmän byggnadsvård. När del
gäller all tillvarata kulturminnesvårdens intressen kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nya och stora krav alt ställas på ämbelel, bl. a. från den
externa forskningen i och med alt ombyggnads- och underhällsverksamhel ökar i
förhållande till nybyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programområdet 4 rör övergripande kullurminnesvårdsfrågor
m. m. Del omfatlar behov av forskning om kulturminnesvårdens mål, medel och
effekter, dess roll i den översiktliga samhällsplaneringen, utåtriktad verksamhel,
opinionsbildning, informationsspridning saml kulturminnesvårdens ideologi och
teori.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all
tillgodose del sektoriella forskningsbehovet inom kullurminnesvårdsomrädet
behöver RAÄ tillföras medel i första hand för forskningen som sådan, men även
för all säkra kontinuitet och effektivitet i forskning och forskningsplanering
inom myndigheten, för atl bedriva bevakningsforskning och för alt täcka
forskningsomkoslnader av olika slag. Resursbehovets storlek har för budgetåret
1984/85 beräknals lill 6 nriilj. kr. med en successiv ökning till 11 milj. kr.
budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens historiska museer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet
och lekniska institutionen ingär i myndigheten riksantikvarieämbetet och
slalens historiska museer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger de tre museerna atl bl.a. vetenskapligt
bearbeta samlingarna. Inom myndigheten finns en intern forskningsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N uläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens historiska museum förvarar och släller ut föremål
och föremålskomplex från företrädesvis förhistorisk lid och medeltid, och är
vid sidan av universilelen en av de få inslitulioner i landel som har
kvalificerad forskarutbildad personal inom ansvarsområdet. Under
efterkrigstiden har de arkeologiska undersökningarna slarkl ökal på grund av
samhällsutbyggnaden. Delta har lett till all fyndlillströmningen till museet
ökal dramatiskt. I museets forskningsplanering ingår ell femtiotal
forskningsuppgifter. Huvuddelen av denna verksamhel är ämnesinriktad och ingår
i den långsikliga kunskapsuppbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid myntkabinettet bedrivs f. n. dokumentations- och
forskningsarbete inom antik numismatik, medaljhistoria och sedelhistoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller medelhavsmuseel är den internfinansierade
forskningen lill allt övervägande del scklorsforskning inriklad på museets
samlingar. Den externt finansierade forskningen är till sin huvuddel alt
rubricera som långsiktig kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska institutionen skall vara en central
konserveringsanslali med ansvar för vård och konservering av alll maierial som
faller inom myndighetens ansvarsområde. Delta innebär även forsknings- och
utvecklingsarbete om förvaringsmiljö, vård och konserveringsmeloder. För
institutionen gäller scklorsforskning, ulveckling av konserveringsmeloder och
för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bättrad bevarandemiljö. Det långsiktiga
kunskapsuppbyggandei utgör den forskning som rör dels orsakerna till
materialens nedbrytning både före och efter konservering, dels hur förändringar
i miljön på sikt måsle mötas för atl bevarandet över huvud tagel skall vara
möjligt i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl skapa bällre förutsättningar för statens
historiska museum atl nå de uppställda målen fordras både sekloriellt
forsknings- och ulvecklingsarbete saml långsiktigt kunskapsuppbyggande både
inom museologin och inom de ämnen museet har att företräda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myntkabinettet. I Sverige existerar del ell ovanligt
markant missförhållande mellan numismaliskl forskningsmaterial och numismatisk
forsk-ningspolential. De få forskarna räcker inte till för del slora
materialel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För medelhavsmuseet föreligger följande programområden av
särskild belydelse, nämligen forskningen kring museels samlingar, forskning
kring maierial där museet fält ett forsknings- och publiceringsansvar samt egna
ulgrävningsprojekt i medelhavsomrädel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För lekniska institutionen finns behov av forskning
rörande bl.a. utveckling av konserveringsmeloder samt forskning kring äldre
hantverks-metoder och material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten ser positivt på ett ökal samarbele med
högskolan. Kullurminnesvårdssektorn och museerna har myckel atl vinna pä atl
forskning i ökad ulslräckning utförs inom högskolan. Myndigheten anser dock att
del vore olyckligt alt föra all långsiktig kunskapsuppbyggnad och inomvelenskapligt
motiverad forskning till högskolan. Del är avgörande för kvaliteten i
myndigheiens verksamhet all viss forskning av grundforskningkarak-tär bedrivs
inom myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten anser atl inrällande av adjungerade
professurer inom cen-iralmuseernas ämnesområden skulle innebära ett värdefulll
tillskott både för forskningen i sig och för atl stärka kontakterna mellan
högskolan och myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten uppskattar att omkring 3 milj.kr. bör
lillföras de fyra nämnda institutionerna för ifrågavarande verksamhet. Medlen
bör bl.a. ulnylljas för sektorsforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad,
personalens forskarutbildning och omkostnader i samband med forskningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens konstmuseer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet,
moderna museet, östasiatiska museet och en förvaltningsenhet. Enligl
instruktionen (1976:439) skall myndigheten bl.a. vetenskapligt bearbeta sina
och övriga slalen tillhöriga eller av staten understödda samlingar av konst och
konsthantverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom sina resp. ansvarsområden bedriver nationalmuseet,
moderna museet och östasiatiska museet forskning, företrädesvis med egen
vetenskapligt utbildad personal och med egna medel. Forskningen är i första
hand knulen lill museernas föremålsbestånd och lill problem med samlingarnas
uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utslällningsverksamhelen
vid museerna är intimt knuten lill forskningen. Utställningarna är ofta
resultat av forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
nationalmuseet och östasiatiska museet utges vetenskapliga bulletiner, i vilka
publiceras resultatet av forskning som bedrivs såväl inom som ulom myndigheten.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har lämnat bidrag till dessa
bulletiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaden för framtagning av manuskript till statens
konstmuseers årsbok beräknas lill 50000 kr. per år. För resonerande kalaloger
inkl. publicering beräknar myndigheten för nationalmuseets vidkommande ca 650
000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resultatet
av forskningen vid moderna museet offentliggörs i slörsla ulslräckning i av
moderna museet publicerade kataloger. För alt bereda personalen möjligheler
lill forskarutbildning behövs 200000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
östasiatiska museels vidkommande innebär utgivandet av museets bulletin
(Bulletin of The Museum of Far Eastern Antiquities) en viktig länk lill den
stora internationella forskningen. Arbetet med bulletinen beräknas kosta 50000
kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
forskarutrustning och forskarservice behöver slatens konstmuseer ett åriigt
lillskolt med 50000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livrustkammaren, Skoklosters slolt och Hallwylska museet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livrustkammaren har lill uppgift atl belysa kulturhistoria
med anknylning till den forna arsenalen, de kungl. livrusl-. kläd- och
skaltkamrarna saml hovstallel. Skoklosters slott har lill uppgift att belysa
den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och
samlingar. Hallwylska museet har samma uppgift beträffande Hallwylska
palatset. Del åligger myndigheten bl. a. atl vetenskapligt bearbeta de
samlingar som har anförtrotts myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N uläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid myndigheten bedrivs f.n. forskning och långsiklig
kunskapsuppbyggnad inom områdena kulturhistoria, vård och konservering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kulturhistorisk forskning som samtidigt är
ivärvelenskapligl inriklad måsle finnas inom myndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konserveringsforskningen inom myndigheten är nödvändig för
de kulturhistoriskt värdefulla samlingarnas fortlevnad. Resullalen torde även
kunna nyttiggöras inom andra museer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skoklosters slolt har ett unikt värde som kulturhistorisk
helhetsmiljö, därigenom all flera makthavares represenlationsmiljöer förvaras i
ett slolt från 1600-lalel. Inom denna helheismiljö finns ett brett spektrum av
fast inredning och av föremål från verktyg, som har använts vid slottsbyggel,
till konstföremål av hög konstnärlig halt. Detsamma gäller Hallwylska museets
samlingar och livruslkammarens kungliga samlingar. Del är dessa
kulturhistoriska helhetsmiljöer som prioriteras vid myndigheiens forskningsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten beräknar att omkring 1,1 milj.kr. behövs i
resursförstärkning för forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturhistoriska riksmuseet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturhistoriska riksmuseet har till uppgift atl främja
intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande växt- och djurvärlden,
jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Del
åligger museet särskilt atl bl.a. vetenskapligt bearbeta de samlingar som anförtrotts
museet, driva och slödja forskning inom de ämnesområden som omfattas av museets
verksamhel. Inom ämnesområdet isotopgeologi åligger det museet särskilt alt
fortlöpande och i lämpliga former samarbeta med riksantikvarieämbetet och
historiska museet, universilelel i Slockholm och Sveriges geologiska
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksmuseet är ett av världens främsta naturhistoriska
museer, såväl forskningsmässigt som med avseende på de biologiska samlingarnas
omfång och kvalilel. Museets botaniska, zoologiska och paleontologiska samlingar
utnyttjas också ständigt av forskare över hela världen. Museels egna forskare
är engagerade i ett flertal internationella projekt. Samlingarna är alltfort
del vikligasle underlaget för systematisk zoologi och botanik, basvetenskaper
inom biologin och nära sammanhängande med evolutionsforskning, ekologi och
biogeografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åvilar riksmuseet, liksom alla större museer i
världen, ett globalt ansvar atl driva och påskynda utforskandet av jordens
naturresurser, som exploateras och i slor utsträckning förstörs i en
accelererande takt. Här krävs betydligt slörre insatser, som inle bara är
inomvelenskapligt motiverade, utan som på sikt kan vara bestämmande för människans
överlevnadsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisning och information är nödvändiga komplement till
forskningsverksamheten. Riksmuseet har ett utbildningsansvar inom högskolan,
genom atl åtta professurer är förenade med undervisnings-, handlednings- och
examinalionsskyldighet vid densamma. Professurerna repre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>senterar i flera fall ämnesområden som inte är företrädda
vid universitetet i Slockholm, i vissa fall inle vid någon av landels
högskoleenheter. Högskolans doktorander handleds av museels professorer.
Doktoranderna ingår även i flera forskningsprojekl, som drivs i samarbele
mellan riksmuseet och högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett välutvecklat samarbete förekommer mellan riksmuseet
och slalens naturvårdsverk samt mellan riksmuseet och styrelsen för teknisk
ulveckling. Inom enskilda projekt förekommer vidare samverkan med länsslyrelser,
landsting, centrala och regionala museer, arbetarskyddsfonden osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksmuseet anser atl museels kompetens inom skilda områden
bättre kunde utnyttjas inom den sektoriella forskningen, om resurser för
långsiklig kunskapsuppbyggnad fördes över från seklorsorganen lill museet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksmuseet tar i yttrandet systematiskt upp museets
grundforsknings-verksamhet, den långsikliga kunskapsuppbyggnaden samt tillämpad
forskning och uppdragsforskning sektion för sektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insamling, hanlering och utnyttjande av miljödata, inkl.
naturvetenskapliga samlingar, är förutsättningar för såväl forskning som
naturvård. Riksmuseet anser alt om museet skall ges nalionelll arkivansvar för
miljöda-laomrädet - vilket i och för sig vore naturligt - krävs betydligt ökade
resurser för vård, katalogisering, registrering, lagring av ADB-baserad
informalion och ulveckling av ADB-ruliner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvårdsundersökningar är beroende av laxonomisk
expertis och kunskap. Riksmuseet är landets cenlrum för sådant kunnande. Den
zoologiska servicecentralen (ZOOTAX) fyller i detta sammanhang en viklig
funklion. Denna verksamhel bör kompletteras med en moisvarande botanisk serviceorganisation
(BOTTAX) med specialisitjänsler inom i första hand mykologi, algologi, bryologi
och kritisk fanerogamiaxonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På del
nationella planet måsle museets huvuduppgift, den allmänna dokumentationen av
naturmiljön, alltfort priorileras. Dessulom måste slörre insalser göras inom
flora- och faunavård, naturskydd och miljödo-kumenlation. Riksmuseets
forsknings- och utvecklingsansvar i detta sammanhang bör definieras och
ansvarsfördelningen visavi naturvårdsverket och andra myndigheter klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På del internationella planet är del nödvändigt att
prioritera forskning som syftar till ökade kunskaper om hotade växt- och
djurarter framför allt i tropiska ekosystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av ytterligare resurser för forskningsverksamheten
uppskattar riksmuseet till 8,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens sjöhistoriska museum</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens sjöhistoriska museum har till uppgift atl främja
kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfarlens och del
svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skeppsbyggeriets
verksamhet och utveckling genom tiderna. Del åligger museet bl.a. all
vetenskapligt bearbeta samlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
museets verksamheisområden är det knappast möjligl all dra klara gränser mellan
långsiklig kunskapsuppbyggnad, sektorsforskning och inomvetenskaplig
forskning. Den forskning som bedrivils vid museet har gåll ut på atl finna
bästa möjliga arbetsmetoder vid marinarkeologiska undersökningar samt atl
klarlägga skeppstekniska sammanhang under äldre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den akluella femårsperioden planerar museet forskningsarbete om bl.a.
marinarkeologisk farlygsdokumentation, kring Wasa och museels övriga
föremålsbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
avses utföras i samverkan med universilel och andra museer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Museet
uppskattar behovet av ytterligare resurser för forskningsverksamhet under den
närmasle femårsperioden till 220000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Etnografiska
museet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Museet
skall befrämja intresset för och kunskapen om främmande kulturer, framför allt
utomeuropeiska. Del åligger museet atl vårda, förteckna och vetenskapligt
bearbeta samlingarna samt atl driva och stödja forskning i de ämnen som tillhör
museels verksamhelsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>N
uläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Museet
förfogar över fyra forskartjänster saml två personliga forskartjänster med
lönebidrag. Forskningen är integrerad i museels verksamhel och endasl en mindre
del av forskarnas verksamhet kan kallas forskning i egentlig mening.
Antropologi är museets huvudämne. Forskningsverksamheten är särskilt inriklad
på u-länder. Ursprungsbefolkningarna är del mesl angelägna enskilda
forskningsprojektet. Museels forskning är ofta kopplad lill andra institutioner
inom och ulom landet. Museet framhåller all resurserna för forskning är myckel
små och atl ytterligare besparingskrav skulle få allvarliga konsekvenser för
forskningsverksamheten. Nya samlingar tillförs numera museet i sä liten
omfattning atl kunskapsiillväxlen urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Museet
ser som de mesl angelägna uppgifterna all aktivera arbetet kring
urbefolkningarnas situation saml forskningssamarbetet med de länder som museet
har särskill betydelsefulla samlingar från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Museet
beräknar det lotala medelsbehovel för forskning den närmasle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>femårsperioden lill 1245000 kr. Behovet av personal med
forskarutbildning har beräknals lill fyra och koslnaderna för utrustning till
20000 kr: Museet har också uttryckt behov av ytterligare forskarrum. För
långsiklig kunskapsuppbyggnad begär museet 425000 kr. för fältstudier,
biblioteksförvärv, gästforskare, konlaklresor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För finansieringen av de akluella forskningsprojekten
avser museet all även söka medel från Svenska Institutet, SAREC och olika
fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arkitekiurmuseel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museet skall belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen
och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda
miljöns samband med samhällel och samhällsplaneringen. Det åligger museet all
vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika
samlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vetenskapliga bearbetningen av samlingarna är
inlegrerad i museets löpande verksamhel och under de senasle fem åren har
museet erhållit sammanlagl 400000 kr. frän forskningsråd och fonder. I huvudsak
har anslagen erhållits som stöd för produktion av böcker och utställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museet planerar forskningsprojekt inom bl.a. områdena
bebyggelsekunskap, arkitektonisk planering, byggnadsteknik och
byggnadsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museet beräknar det lotala medelsbehovet för forskning den
närmasle femårsperioden lill 3950000 kr. Museet har också uttryckt behov av
minsl en egen kvalificerad forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De forskningsprojekl som planeras förulsälls finansieras
genom anslag från humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet.
Riksbankens jubileumsfond och statens råd för byggnadsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens musiksamlingar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheten statens musiksamlingar, som bildades den I
juli 1981, omfatlar insiiiulionerna musikbibliotekel och musikmuseet, en enhel
för dokumentation saml ett gemensamt kansli. Enligl instruktionen (1981: 504)
åligger del myndigheten bl. a. att vetenskapligt bearbeta de samlingar och del
dokumenlalionsmalerial som har anförtrotts myndigheten. Musikmuseet har lill
uppgift alt bedriva sin verksamhel bl a. genom forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>N uläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens musiksamlingar uppskallar att cirka en tredjedel
av anslaget (1 950000 kr.) till myndigheten går lill forskning och
forskningsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid musikbibliotekel ingår forskningsuppgifter i
verksamheten vid handskrifts- och raritetsavdelningen. Musikmuseel bedriver
forskning inom </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sina
ansvarsområden musikinstrument, uppförandepraxis saml folklig mu-sikkultur. Vid
dokumenlationsenhelen bedrivs en högl specialiserad dokumentationsverksamhet
(musikbibliografi, arkivregistrering, bilddokumentation) med nära anknytning
lill forskning på motsvarande områden i nationellt och internationellt
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. budgelåret 1983/84 kommer Operan atl företa mikrofilmning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>äldre
material som är deponerat hos musikbiblioteket. Före och i samband</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
filmningen behövs urvals- och uppordningsarbeten som har direkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>forskningskaraktär och som
måste ulföras under ledning av expertis på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:248.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.
biblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Musikmuseel
har flera aktuella forskningsprojekl i gång bl.a. inslru-menlforskning i vård-,
bevarande- och uppförandeprakliskl syfle saml samarbete mellan Nordens
musikmuseer kring en gemensam skandinavisk terminologi för
inslrumenlbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
dokumenlationsenhelen förbereds ett anlal publikationer i syfte all göra
informationen om svensk musik och svenskt musikliv mer tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
museet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som omfattar
arbete och liv i Sverige från 1500-talel lill nutid, saml jämförande maierial
från andra länder, främst de nordiska. Museet skall enligl stadgarna bedriva
velenskaplig forskning samt förmedla kunskaper i syfte atl vidga kännedomen om
det svenska samhällel och dess historia. Museet skall genom sin verksamhel
bidra till all öka människors medve-lande om hisioriska samband och ge dem
impulser till att della i samhällsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
museet hör institutet för folklivsforskning vars syfle är alt främja
velenskaplig forskning samt därpå grundad universitetsutbildning inom ämnel
etnologi. Villkoren för den donalionsprofessur som hör till institutei regleras
genom ett avlal mellan stiftelsen Nordiska museet och universilelel i
Slockholm. Avtalet faslslälls av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Museel
är en sliftelse lill vilken ulgår slailigl driflbidrag. Regeringen ulser
ledamölerna i stiftelsens styrelse saml fastställer museels stadgar. Till
museet hör även Julita gård och Kulturarvet i Falun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
är helt integrerad i museels verksamhel i övrigt. Resultaten presenteras på
olika sätt t.ex. i form av utställningar, utställningskataloger, publikationer
och artiklar. Forskning och dokumentation är sä nära förknippade med varandra
all forskningsprocessen inte kan betraktas som fristående från
dokumentaiionsprocessen. Huvuddelen av museels forskningsresurser används för
dokumentation och endast en mindre del för forskning/bearbetning och
presentation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museel finansierar sin forskning med medel ur
förvaltningsanslaget samt från privata fonder, stiftelser och i någon
ulsträckning från humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulifrån ett historiskt perspekliv vill museel salsa på
forskning om sårbarheten i dagens samhälle - bl.a. beroendet av hög teknologi,
naturresursernas ojämna fördelning och exploalering, bevarandet av utrotningshotade
hanlverkskunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museel planerar vidare forskning om invandring saml
museiteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museet beräknar för perioden 1984/85-1988/89 del totala
medelsbehovet för forskning fill 15 730000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Museel framhåller alt humanislisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet bör ompröva sin nuvarande policy i riklning mot ett ökal
ansvarslagande för museels forskningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till Tekniska museet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska museel är en stiftelse till vilken utgår statligt
driflbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska museet skall belysa utvecklingen inom
ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl stadgarna för Tekniska museet skall museet inom
sitt ämnesområde bedriva och främja vetenskaplig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuläge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan om del löpande dokumentationsarbetet bedriver
Tekniska museet teknikhistorisk forskning. Omfallningen är blygsam och svarar
inle mot behovet på området och har främsl karaklären av långsiklig kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Tekniska museet framstår det som självklarl att
museels roll som centralmuseum kräver stora salsningar på dokumentation och
forskning för all kunna genomföra en adekvat och kontinueriig dokumentation av
de samhällsseklorer som faller inom museels ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska museet avser att i görligaste mån ulveckla och
slödja en leknik- och leknikhisloriskl orienterad dokumentation och forskning
där teknikens påverkan på samhälle och individ ges störte utrymme. Museel har
är 1983 startat forskningsprojektet Landsbygdens elekirifiering. Den totala
kostnaden för detta projekts genomförande beräknas uppgå lill 220000 kr. Genom
sitt symposieulskott bedriver museet också ämnesinriktad uppdragsforskning.
Symposieverksamhetens kostnader har beräknals till ca 50000 kr. årligen.
Teknikhistorisk forskning presenleras också i Daedalus, Tekniska museets
årsbok. Tekniska museet har ett åriigt behov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av medel för dokumentation och forskning, som kan beräknas
lill ca 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska museel har i skrivelser till regeringen
framställt begäran om en ändring av skatleförfallningarna så all bidrag från
näringslivet lill Tekniska museel skall bli avdragsgilla vid bidragens
inkomsttaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ: s yttrande över sektorsorganens långtidsbedömningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl de principiella beslut som fattades av
statsmakterna vid 1982 ärs riksmöle skall genom planering av högskolans och
sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar en samlad avvägning mellan skilda
forskningsinsatser ske i regeringens forskningspoliiiska proposilioner. Som
ell led i förberedelserna för 1984 års forskningspoliiiska proposition har
regeringen uppdragit åt ett stort anlal seklorsmyndigheler (motsv.) att
redovisa långtidsbedömningar avseende planering och finansiering av sektoriell
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ skall
enligt statsmakternas beslut beakta sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar
och infoga dem i femårsplanerna för högskolans forskning i
anslagsframslällningen för budgelårel 1984/85, som också blir ell underiag för
1984 års forskningspoliiiska proposition. Av speciellt intresse är i della
sammanhang sektorsorganens uppdrag atl ansvara för den s.k. långsikliga
kunskapsuppbyggnaden för sektoriella ändamål. Så långl möjligl skall denna
verksamhel förläggas lill högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar bekräftar i hög
grad den bild av planeringssituationen som framgick vid de överläggningar UHÄ
hade med ell slorl anlal seklorsmyndigheler höslen 1982. Mänga myndigheler har
haft svårt alt lämna uppgifter i den form som förutsätts i regeringsuppdraget.
Redovisningen skiljer sig starkt ål mellan olika myndigheter, bl. a. beroende
på hur verksamhetsredovisningen f. n. är utformad och vilka traditioner som
finns i fråga om långsiktig planering, kontakter med högskolan osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
sammanställning av sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar som redovisas i
del 2 av UHÄ: s anslagsframslällning ulvisar också alt sektorsmyndigheierna är
en myckel heterogen grupp. Den innefattar såväl forskningsråd, vars syfte är
all främja vetenskaplig utveckling inom ell visst ansvarsområde (skogs- och
jordbrukels forskningsråd), som sektors-forskningsorgan, vilkas syfte är alt
genom stöd lill forskning direkt eller indirekl främja samhällsutvecklingen
inom berörd seklor (t. ex. STU, BFR och arbetarskyddsfonden) saml sektoriella
avnärnare, dvs. myndigheter och organisationer som beställer forskning som ett
led i genomförandet av den egna verksamheten (t.ex. försvarels
forskningsanstalt och slatens vägverk). Vidare ingår en ganska slor grupp
enbart eller i huvudsak FoU-utförande myndigheter av lyp
arbelarskyddsslyrelsen, slatens bakteriologiska laboralorium, riksmuseet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utifrån dessa olika förutsättningar är svårigheterna slora
all avgränsa "långsiklig kunskapsuppbyggnad" på någol enhelligl säll,
och varierande tolkningar görs av detta begrepp. Likaså skiftar inställningen
lill samverkan med högskolan när del gäller denna verksamhel. Några
myndigheter, t. ex. slalens nalurvårdsverk, delegalionen för social forskning
och SÖ, är positiva lill mer långsikliga avlal med högskolan för långsiklig
kunskapsuppbyggnad med bl.a. extra tjänster, medan andra anser all högskolan
även fortsättningsvis bör stå för den mer långsiktiga forskningen och kompetensuppbyggnaden
för myndighelernas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myckel
talar sålunda för atl denna första planeringsomgång belraklas som något av en
"provomgång" där man får inrikla sig på huvuddrag och väsentliga
frågor snarare än fullständig täckning av hela fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ojämnheten
i sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar hindrar dock inte all de ger en
bredare överblick över seklorsforskningen än man tidigare haft tillgång till
och att materialet innehåller flera utmärkla redovisningar och myckel som det
är angeläget att arbeta vidare med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden från lokala högskolemyndigheter och
forskningsråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I yttrandena från de olika högskolemyndigheterna uttrycks
genomgående en posiliv attityd till fortsatt och ökad medverkan i sektoriell
forskning och lill utvidgad samverkan med seklorsmyndigheler. Inlressel är
stort för sektorsmyndighelernas problem och forskningsuppgifter, och i det av
många fakultelsnämnder överlämnade underlagsmaterialet i form av bedömningar
på institutions- och forskarnivå av sektorsorganens planer ges ingående
belysning av och kommentarer lill nuvarande och föreslagen inriklning av
forskningen, kunskapsbehov, befintlig kompetens och utvecklingsplaner.
Samtidigt understryks i flerlalel fakultelsnämnders yttranden atl
otillräckliga basresurser och i vissa fall brist på lokaler utgör ell hinder
för den sektoriella forskningen inom högskolan. Yttrandena kommer alt
tillställas sektorsmyndigheierna som ett led i den utvidgade dialog som
etablerades i och med denna planeringsomgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
huvudfråga i de lokala högskolemyndigheternas yttranden är organisationen av
den långsiktiga kunskapsuppbyggnad i högskolan som sektors-myndigheterna
finansierar. Utbredd enighet råder om alt formerna härför bör ändras för att få
en kvalitativt bra sektorsforskning, programmen bör få längre varaktighet och
integreras i den forskningsverksamhet i övrigl som bedrivs inom högskolan,
tjänsler bör inrältas och doktorandernas medverkan underiättas. Statens
nalurvårdsverk framhålls av många remissinslanser som föredömligt i detta
avseende med en stor andel av seklorsforskningen förlagd till högskolan, exlra
professurer osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mycket uttalade högskoleopinionen på denna punkl får
starkt slöd i forskningsrådens yttranden. HSFR hänvisar lill erfarenheterna av
rådels forskartjänster på docentnivå och anser att en forskargrupp med garanlerad
verksamhet under 6-10 är är ett minimum för alt nå effektivitet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resultat
av verklig belydelse för en sektor. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
och medicinska forskningsrådet (MFR) gör liknande bedömningar för sina
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvägningen
mellan sektorsorganens krav på att forskning ulförs inom av seklorsorganen
prioriterade områden och behoven av kompetensuppbyggnad för denna forskning
las också upp i yttranden från råden, varvid kvalitetsaspekterna på
sektorsforskningen understryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
är kritiskt till sektorsmyndigheternas redovisning av framtida behov av
kunskap och kompetensuppbyggnad. De bygger alllför myckel på det beslående,
menar rådel, och de saknar de konstruktiva framtidsvisioner som behövs för all
ell land inle bara i efterhand skall följa med den internationella
ulvecklingen. Mer verklig "brain-storming" efterlyses, förslagsvis
vid temadagar med deltagande av näringsliv, sektorsorgan och högskolan samt
forskningsstödjande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
anser vidare all de flesla sektorsmyndigheierna på del
nalurve-lenskapligt-tekniska områdel, frånsett STU, naturvårdsverket och energiforskningsnämnden,
visar myckel lilen förståelse för högskolans behov av kompetensuppbyggnad för
seklorsforskningen. En uppbyggnad enbari baserad på sektorsmyndighelernas
insalser skulle ske så långsamt all den skulle leda till myckel marginella
ökningar av den långsikliga kompetensuppbyggnad som är nödvändig för en
vetenskapligt högtstående sektorsforskning, anser NFR. Om riksdagens beslut
alt högskolan i ökad utsträckning skall utnyttjas för scklorsforskning skall
få någon innebörd fordras del därför forskningspolitiska beslut som innebär
substansiella förstärkningar av högskolans basresurser för jusl delta ändamål.
Upprustningen av basresurserna måste priorileras högre än ökning av
sekiorsforskningsanslagen, hävdar NFR, som emellertid också betonar alt
sektorsmyndighelernas synpunkter bör inhämlas på var dessa ökade basresurser
skall sältas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin behandling av högskolans roll menar HSFR att det skulle vara lyckligast om
högskolan genom ordinarie tilldelning tillfördes resurser i sådan ulslräckning
att sektorsmyndighelernas önskemål kunde tillgodoses. I alla händelser bör en
avsevärd förskjulning av de totala tillgängliga resurserna i denna riktning
eftersträvas under de närmaste åren, anser rådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
ytlranden över kulturinslitutionernas långtidsbedömning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturinstitutionernas
långtidsbedömningar har granskats av UHÄ, de lokala högskolemyndigheterna och
forskningsråd. I yttrandena, bl.a. frän de berörda fakultetsnämnderna,
framhålls genomgående atl forskningsanslagen på kulturområdet är för små.
Sektorsmyndigheierna saknar nästan helt medel för all lägga ut forskning inom
högskolan. Som exempel på områden, som inte har någon direkl motsvarighet i
eller är svagt utvecklade inom högskolans nuvarande forskningsorganisalion
nämns bl.a. forskning om bebyggelsehistoria, konserveringskunskap och
kultur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minnesvård.
De humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg föreslår bl.a.
alt "regionala kulturvårdsuniversitelei" inrältas med ramanslag och
ijänsler avsedda för särskill formulerade handlingsprogram för kullurvårdande
scklorsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
problemområden markeras särskilt i yllrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant område är utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. I den mån
medel finns inom kultursektorn för all lägga ul forskningsuppdrag har man en
inriklning av verksamhelen som utesluter de konstnärliga högskolorna. Dessa
kan inte heller få anslag från HSFR för konstnärligt ulvecklingsarbete, vilkel
innebär alt någol samspel mellan de konstnärliga högskolorna och kultursektorn
inle kan komma till slånd på FoU-sidan över huvud taget. Enligt UHÄ: s
uppfallning kan scklorsforskning i kulturrådels regi vara ett sätt att ulveckla
samverkan med andra ämnen och forskningsinriktningar för de konstnäriiga
högskolornas vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell annal problemområde är
byggforskningsrädels (BFR) verksamhel. I vissa yttranden framförs kritik mol
BFR. Det framhålls alt BFR har försummat ansvaret för alt vidmakthålla och öka
kunskapen om den befintliga bebyggelsen, kombinalion av äldre och nyare
bebyggelse m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1982
års forskningspolitiska beslut — några principfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
statsmakternas beslut på grundval av prop. 1981/82: 106 skall
Sektorsmyndigheierna ha program- och finansieringsansvar för sektoriell
forskning inkl. långsiklig kunskapsuppbyggnad för sådan forskning. Vidare bör
långsiktig kunskapsuppbyggnad företrädesvis ske inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu genomförda enkäten beträffande planering och finansiering av Sektoriell
forskning har visat atl denna doktrin inle ulan vidare är generellt tillämplig.
Den förutsätter att sektorsforskningsmyndigheterna är organiserade så all del
inom varje sektor finns någon eller ell par samverkande Slora myndigheter som
kan la ansvar för långsiklig kunskapsuppbyggnad inom sektorn och som har medel
som kan disponeras för sådan verksamhel inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
informations- och masskommunikationsområdel saknas emellertid, som påpekas i
några yttranden från de lokala högskolemyndigheterna, ell sådanl cenlrall
sektorsorgan. DFI har ingel sådanl ansvar utan betydligt mer begränsade
uppgifter, liksom övriga seklorsmyndigheler inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del samhällsmedicinskt inriktade området saknar de "lunga" instanserna
socialstyrelsen och Landstingsförbundet egna forskningsmedel. Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) har FoU-resurser
men använder dem i huvudsak för egna utredningar och FoU med tyngdpunkt på
utvecklingsarbete. Delegalionen för social forskning fördelar forskningsmedel
lill bl.a. socialmedicinsk forskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
också MFR gör. Del är emellertid ingalunda klart var ansvaret för långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom primärvårdsforskning samt hälso-och sjukvårdsforskning
ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande det miljömedicinska området är del oklart hur ansvaret för
långsiktig kunskapsuppbyggnad fördelas mellan de forskningsstödjande organen
arbetarskyddsfonden och naturvårdsverket, de forskningsutförande enheterna
arbetarskyddsstyrelsen, slalens miljömedicinska laboratorium och institutet
för psykosocial miljömedicin saml vilken roll högskolan här skall spela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsförhållandena
när del gäller viss medicinskt inriklad forskning präglas i viss utsträckning
av att MFR fungerar både som forskningsråd och delvis som sektorsmyndighet för
hälso- och sjukvårdsområdet. Detta förhållande aktualiserar frågan om relation
och samspel mellan forskningsråd, seklorsmyndigheler och högskolan. Allmänl
förutsätter den modell för planering och finansiering av sekloriell forskning
som fastställs genom 1982 års beslut all sektorsmyndighelernas FoU-verksamhet
kompletteras av en forskningsrådsorganisation till stöd för den grundläggande
forskningens utveckling och att ett samspel mellan dessa delar av
forskningssystemet sker. Forskningsrådsfunktionen för de tekniska fakultelerna
är emellertid, som också framhålls i yttranden från de tekniska fakultetsnämnderna,
otillfredsställande löst i den nuvarande organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man på kulturområdet - kulturrådet, riksantikvarieämbetet, arkiv och museer —
saknas pä sektorsmyndighelssidan nästan helt medel för atl lägga ul forskning
inom högskolan. I den mån några medel finns för att lägga ul forskningsuppdrag
— främst inom kulturområdet — har man en inriklning av verksamhelen (underlag för
kulturpolitiken) som utesluter de konstnärliga högskolorna. Dessa kan inle
heller få anslag från HSFR för konstnärligt utvecklingsarbete, vilkel innebär
atl någol samspel mellan de konstnäriiga högskolorna och kultursektorn inte kan
komma lill slånd på FoU-sidan över huvud tagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
visar att man närmare måsle precisera var ansvarel för långsiktig
kunskapsuppbyggnad skall ligga inom de seklorer där organisationen av
seklorsmyndigheler inte "stämmer" med del forskningspoliiiska
beslutets förutsättningar. UHÄ: s förslag i det följande är utformat med sikte
på alt säkerställa en viss sådan uppbyggnad inom högskolan för de nämnda
områdenas del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan principelll viktig fråga gäller samordning i de fall flera
sektors-myndigheter har gemensamma eller likartade kunskapsbehov. I högskolemyndigheternas
remissvar ges exempel på sådana forskningsområden, och del föreslås all man
efler närmare analys försöker formulera tillräckligt breda'problem eller
områden för långsiktig kunskapsuppbyggnad för all tillgodose varandra
närliggande forskningsbehov. UHÄ anser all samordningsfrågor av här angivet
slag bör, som också vissa sektorsmyndigheter föreslagil, kunna behandlas vid
"lemairäffar" mellan företrädare för berörda sektorsmyndigheter,
högskolan och ev. forskningsråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar för högskolans medverkan i långsiktig
sektoriell forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts är organisationen av den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden inom högskolan som sektorsmyndigheierna finansierar en huvudfråga
i de lokala högskolemyndigheternas och forskningsrådens yttranden. UHÄ anser
för sin del att de villkor som malematisk-naturvetenskapliga fakultelsnämnden
vid universitetet i Lund föreslagit för långsiklig kunskapsuppbyggnad inom nya
områden bör ulgöra rikllinjer för samverkan mellan seklorsmyndigheler och
högskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Områdel bör passa in i fakultetens forskningsprofil och
kunna placeras in naturligt vid någon institution/avdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områdel
definieras av beställare och fakultetsnämnd i samråd, och definitionen ges
formen av ett forskningsprogram för en extra professur eller docentur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beställaren binder sig för finansiering (lotalfinansiering
i förekommande fall) av forskningsprogrammet för en längre period (minst 10 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden inrättar tjänsl(er) och tillser all de
besätts med vetenskapligt högl kompelenl(a) innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Områdel ges rang av forskarulbildningsämne och får
därigenom del i studiestödssystemet, examensrättigheter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
modifikationer av dessa villkor kan vara lämpliga i vissa fall vill UHÄ
underslryka betydelsen av all den långsiktigt inriktade sektoriella
forskningen får en slällning liknande den intern- och rådsfinansierade
forskningen. Härigenom kan inte minst doktorandernas medverkan i seklorsforskningen
ske på ett för alla parter bättre sätt än f. n. Förutsättningen är därvid all
fakultelsnämnden tar ell ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och
dess kvalilel och är beredd all prioritera den vid fördelning av gemensamma resurser.
Särskill de malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska fakultetsnämnderna,
men även vissa andra ser en sådan roll för fakulletsnämnderna som naluriig
eller önskvärd. Enligt UHÄ;s bedömning är det nödvändigt alt fakulletsnämnderna
spelar en mer akliv roll i det fortsatta samarbetet med sektorsmyndigheierna.
Fakulletsnämnderna kan inte ersätta institutionerna i den hell nödvändiga
dialog dessa för med sektorsmyndigheierna men bör komplettera dessa konlakter
jusl för all säkerställa att engagemang i långsiklig sekloriell forskning
överensstämmer med fakulielsnämndens forskningsprioriteringar. Den forskningsplanering
och överblick som utvecklas i anslulning till arbelel med fakultelsprogram bör
kunna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bällre
integrering av den mer långsiktiga seklorsforskningen och kompetensuppbyggnaden
för sekloriell forskning i högskolans övriga forskningsverksamhet kräver en
samordning inte bara av högskolans och sektorsmyndighelens forskningsplanering
ulan även av forskningsrådens och andra beslutsfattares priorileringar.
Långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektoriell forskning bör anknyta lill
kompetens och prioriteringar för inomvelenskapligt motiverad forskning inom
resp. högskoleenhet. UHÄ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser för sin del forskningsrådens medverkan med ytlranden
över sektorsmyndighelernas förslag lill långsiktig kunskapsuppbyggnad som ett
led i en sådan samordnad planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Balansen mellan olika slags forskning inom högskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av högskolemyndigheternas ytlranden,
anslagsframställningar och verksamhetsberättelser framgår att balansen mellan
intern- och externfinansierad forskning och mellan grundforskning och
tillämpad forskning är ell problem för i första hand de lekniska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna och för vissa delar av
malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Den externfinansierade forskningen
vid leknisk och matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet uppgår i regel lill
drygl samma belopp som fakullelsanslagel. En viklig skillnad mellan dessa
fakulteter är dock att en belydande del av den externa finansieringen vid
malematisk-naturvelenskaplig fakultet kommer från forskningsråden, i huvudsak
NFR, medan sektorsforskningsorganen och sektoriella avnämare dominerar vid
leknisk fakultet. Eftersom de exlerna anslagen inte är jämnt fördelade mellan
institutionerna innebär della en i mänga fall mycket slor andel
scklorsforskning, ofta i form av ettårigt projektstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersatta forskningsområden, mång- och tvärvetenskaplig
forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över lag instämmer de lokala högskolemyndigheterna i de
bedömningar som sektorsmyndigheterna gör av efte;rsalla områden. I många fall
har högskolemyndigheterna prioriterat dessa områden i sina anslagsframställningar,
och hänvisningar görs också lill fakultetsprogram och lokala utbyggnadsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de områden seklorsorganen anser som eftersatta
kräver medverkan av flera ämnen inom högskolan. Den mång- och
tvärvetenskapliga forskningen kommenteras i några yttranden, där innebörden
oflasl är all de i samarbele ingående institutionerna bör stödjas för atl
ulveckla det samarbele som efterfrågas. Även forskningsråden tar upp denna
fråga och understryker dels samma synpunkler som de lokala högskolemyndigheterna,
dels atl mer långsikliga salsningar inom högskolan främjar mång-och
tvärvetenskapligt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ: s förslag inom fakultetsanslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslagsframslällningen för budgetåret 1984/85 och
långlidsbedömning-en framlägger UHÄ två alternaliv för fakullelsanslagen.
Alternativ 1 följer i huvudsak de principer som gälll de senaste åren, dvs.
innebär en sam-manvägning av inomvelenskapligt och sekloriellt motiverade
forskningsbehov. Alternativ 2 innehåller bedömning av vilka ytterligare
förstärkningar av högskolans forskningsorganisalion som behövs för atl möla de
behov som seklorsorganen redovisal i den nu pågående planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i många fall överensstämmande prioriteringarna från
seklorsmyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>digheler
och fakultetsnämnder av forskningsområden och bedömningar av vad som är
eftersatta områden gör att även av sektorsmyndigheierna efterfrågade ornråden
ålerfinns i alternativ 1. Sålunda ligger där förslag om professurer bl. a. inom
primärvärdsforskning/allmänmedicin, omvårdnadsforskning, arbetsvetenskap och
industriellt prioriterade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom alternativ 2 tar UHÄ
upp förslag om basresurser, i huvudsak mellantjänster inom vissa av
sektorsmyndigheterna högl prioriterade områden där kompetens och intresse
finns inom högskolan. Vidare föreslås basresurser för viss förstärkning av
långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan i de fall det saknas ett centralt
forskningssiödjande organ inom en seklor. Hänsyn las också lill atl vissa
seklorsmyndigheler i sina långtidsplaner räknar med atl även fortsättningsvis
repliera på högskolans kompetensuppbyggnad. Slutligen beaklas
sektorsforskningens omfattning vid olika fakulteter och de förutsättningar
delta innebär för forlsall eller utvidgad samverkan med seklorsmyndigheler, bl.
a. behov av fastare organisation av viss sektorsfinansierad forskning. UHÄ
presenterar emellertid inle i denna anslagsframställning något färdigt förslag.
Särskill när del gäller behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad på de
nalurvelenskapliga och lekniska områdena har UHÄ fått ett mycket rikt maierial
att behandla. Sektorsorganens planer samt högskoleenheternas och NFR: s
yttranden innehåller en mångfald förslag och synpunkter som UHÄ inle haft
möjlighet atl slutbehandla under arbetet med anslagsframslällningen. Dessulom
lillkommer energiforskningsnämndens behovsredovisning i augusli 1983 jämle
yttrande häröver. Bl.a. mol denna bakgrund kommer UHÄ vad gäller teknisk och
matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet att först i oklober 1983 lägga fram
preciserade förslag till regeringen för budgelåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ: s förslag med
anledning av uppdragel att beakta sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar
och infoga dem i femårsplanerna för högskolans forskning och forskarutbildning
innebär sammanfattningsvis följande åtgärder för all öka högskolans möjligheler
alt medverka i långsiklig kunskapsuppbyggnad för sektoriell forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av sektorsmyndigheierna prioriterade områden föreslås få förstärkningar inom
allernaliv 1 för fakullelsanslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ 2 för fakultetsanslagen framläggs som innebär
basresurs-förstärkningar inom sekloriellt prioriterade områden alt fördelas
efler samråd med berörda seklorsmyndigheler och fakultelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastare
former för och bättre integration av den externt finansierade långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden med övrig forskningsverksamhel inom högskolan föresläs,
varvid säväl mer långsiktigt programstöd från sektorsmyndigheternas sida som
ett ökal ansvar från fakulteisnämndernas sida förulsälls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
dialog med sektorsmyndigheterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu pågående planeringsprocessen avseende sekloriell forskning har medfört all
ett omfallande maierial lagits fram som det är angeläget all bearbeta vidare.
Såväl seklorsmyndigheler som fakultelsnämnder och forskningsråd har framfört
idéer och förslag om fortsättning i olika former av den planeringssamverkan som
skett under budgetåret. UHÄ avser atl i samarbete med berörda inlressenler
följa upp planeringen i första hand som ell naturligt led i UHÄ: s och
planeringsberedningarnas löpande arbele. Del kan också vara lämpligt atl
anordna lemadagar för att samordna en långsiklig kunskapsuppbyggnad inom
områden som är.gemensamma för flera seklorsmyndigheler. UHÄ är berett atl ta
initiativ till sådana överläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
underlag för hur planeringen fortsättningsvis kan gå lill kommer all ges i en
sludie som UHÄ initierat och finansierat våren 1983 om den planeringsprocess
som pågått inom i första hand sektorsmyndigheter och högskoleenheter. Mycket
lalar för atl uppläggningen bör ändras, eftersom den nu pågående planeringen
dels krävt stora arbetsinsatser från många berörda, dels medfört allför kort
tid för all bearbeta ell myckel omfattande material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ:
s förslag enligt alternativ 2 för fakultetsanslagen kan sammanfallas enligt
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fakultet
(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hum
fak</span></i></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kulturhistorisk</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forskning/kultur-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vårdsforskning
m. m.</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarforskning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
etniska minori-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teter</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Områdessludier
och</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>u-landsforskning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informations-
och</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>masskommunikations-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forskning
(inkl.</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>humanistisk
databe-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>handling)</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dövspräksforskning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
om forsk-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1300</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2300</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3500</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teolfak</span></i></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Invandrar-
och</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>u-landsforskning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jurfak</span></i></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsvetenskap</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ej
fördelat</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fakultet
(tkr.)</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samhällsvet
fak</span></i></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsvetenskap</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.50</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningsforsk-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ning,
bl.a. hälso-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
sjukvårdsadmi-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nistrativ
forskning</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.50</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resurser
och resurs-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utnyttjande</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.50</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kommunikation</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1750</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inlernalionella</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>frågor</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>350</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Social
forskning</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1750</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5950</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4900</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4550</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 200</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4 200</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medfak</span></i></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Toxikologiomrädet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Miljömedicinområdet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1313</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1313</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.50</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samhällsmedicin-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>området</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10-50</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=123 valign=top style='width:92.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2625</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3413</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3413</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3150</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3150</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Temaorienterad
forskning i Linköping</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mal-nat vet fak</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknfak</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3000 6000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11>
<tr>
<td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt under 1984/85-1988/89 föreslås högst 60 000 tkr.
Som exempel på angelägna forskningsområden har UHÄ angivit bl.a.
materialteknik, bioteknik, elektronik, medicinsk teknik och kemiteknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5.4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs all punkl 18 av anvisningarna till 29
S kommunalskatlelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=408>
<tr>
<td valign=top align=left height=408 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>An vi. till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18.' Avdrag må ske för kostnad för sådan forskning och
sådant ulvecklingsarbete som har eller kan antagas få belydelse för den
skattskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av
information om sådan forskning och sådanl utvecklingsarbete. Avser koslnaden
anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaffningskoslnaden enligt
bestämmelser i denna lag får avdragas endasl genom årlig avskrivning på
grund av värdeminskning, gäller dock beslämmelserna om sådan avskrivning
även belräffande den koslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer kan
förordna all bidrag, som den skallskyldige lämnar lill vissa forskning eller
visst utvecklingsarbete, skall för tid som anges i förordnandet helt eller
delvis anses såsom driftkostnad i den skallskyldiges rörelse.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siiingar 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18. Avdrag må ske för koslnad för sådan forskning och
sådant utvecklingsarbete som har eller kan antagas få belydelse för den skallskyldiges
rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av informalion om sådan
forskning och sådanl utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana
tillgångar, för vilka anskaffningskostnaden enligl bestämmelser i denna lag
får avdragas endasl genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller
dock bestämmelserna om sådan avskrivning även beträffande den koslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer kan
förordna alt bidrag, som den skaltskyldige lämnar lill viss forskning, visst utvecklingsarbete
eller viss museiverksamhet, skall för lid som anges i förordnandet hell eller
delvis anses såsom driftkostnad i den skallskyldiges rörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, då lagen
enligl uppgift på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling.
De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1984 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1974:769.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
5 Utbildningsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5. Anmälan fill proposition om forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson. Hjelm-Wallén och
Göransson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolans och forskningsrådens roll i
forskningspolitiken </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser för högskolan och forskningsrådsorganisalionen
under bud<br>
getåren 1984/85-1986/87 m.m......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa prioriterade områden ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering av forskning ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurvelenskapliga forskningsrådet ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens delegation för rymdverksamhet ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering inom högskolan ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om datateknikens använd/ung ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsprogram och former för inrättande m.m. av tjänst
som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>professor .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemslällan ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lilteraturförsörjning ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt ........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbibliotek ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m.m. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalförsörjning ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiämmelser om externt finansierad forskning............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Formerna för forskningssamverkan ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskares bisysslor ...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolans kontaktorganisation ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning vid mindre högskoleenheter .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyttjarinformation .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämndens roll ................ ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser för forskningsrådsorganisationen under
budgetåren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85-1986/87 ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av administrationen vid forskningsrådsnämnden och
forsk<br>
ningsråden inom utbildningsdepartementets område ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk havsforskning .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polarforskning ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Acceleratorbaserad forskning .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt optiskt teleskop ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dyrbar vetenskaplig utrustning ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarutbildningen ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dimensioneringen av forskarutbildningen ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektiviteten i forskarutbildningen ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studiefinansieringen inom forskarutbildningen .............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan
..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt forskarutbyte .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhet i forskningen ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av budgetförslag för forskning och
forskarutbild<br>
ning m.m........................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning inom skolväsendets område .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om högskolan ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar.................................... .'.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 15. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt konstnärligt utvecklingsarbete ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 16. Humanistiska fakulteterna....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 17. Teologiska fakulteterna ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 18. Juridiska fakulteterna.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 20. Medicinska fakulteterna........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 21. Odontologiska fakulteterna .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 22. Farmaceuiiska fakulteten......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 23. Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 24. Tekniska fakultelerna............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 25. Temaorienterad forskning ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 26. Kungl. biblioteket .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga forskningsfrågor .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 29. Forskningsrådsnämnden ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 31. Medicinska forskningsrådet..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 33. Nalionell halvledarforskning......... ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 34. Delegalionen för velenskaplig och leknisk
informationsförsörj<br>
ning .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 35. Europeisk forskningssamverkan.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Maleriel m.m...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 38. Kiruna geofysiska institut ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 39. Institutet för internationell ekonomi ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 40. Vissa bidrag till forskningssamverkan...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D 41. Bidrag lill EISCAT Scientific Associalion ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 3. Inredning och utrustning vid högskoleenheterna m.m....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturverksamhet m.m...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5.1 Forskningsrådsnämndens rapport
"Forskning om dala<br>
teknikens användning" (1982: 16) ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Sammanfattning ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Remissammanslällning ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga5.2 Betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore
kvinnor </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfallning
.......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissammanställning
............................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5.3 Vissa sektorsorgans långtidsbedömningar
saml universi<br>
tets- och högskoleämbetets yttrande däröver </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5.4 Förslag lill Lag om ändring i
kommunalskatlelagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1928:370) .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JORDBRUKSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Lundkvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter 1.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1950- och 1960-talen ägde snabba ekonomiska och sociala förändringar rum i
samhället, vilka i hög grad berörde jordbruket och skogsbruket. Eflerfrågan på
arbelskraft från andra seklorer än jordbruket och skogsbruket var mycket stor
under dessa årtionden. En ulveckling som frigjorde resurser till förmån för mer
effektiv användning inom framför allt industrin ansågs angelägen.
Arbetskraftsbehovet inom jordbruket och skogsbruket minskade avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
jordbruket minskade såväl arealen jordbruksmark som antalet brukningsenheter
och stora arealer jordbruksmark togs ur produklion. Del skedde en
specialisering och övergång lill drift i större skala. Ulvecklingen
karakteriserades av en forllöpande mekanisering och effektivisering av
jordbruket. Trots resursminskningen bibehölls den lotala jordbruksproduktionen
och den har under 1970-lalet ökat. Forskningen har därvid varit ett av de medel
som använts för att uppnå de av samhället uppslällda produktions- och
effektiviletsmålen. I syfle att bättre utnyttja markens produktionsförmåga har
genom forskning nya maskinella hjälpmedel lagits fram, växt- och djurmaterialet
blivit bättre och odlings- och utfodringsteknik blivit mer rationell samt
kunskapen om användningen av handelsgödsel, bekämpningsmedel m. m. ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för skogsbrukets del har brukningsformerna ändrals och intensifierats.
Efterfrågan på råvara inom skogsindustrin har ökat. En ökad avverkning av skog
har möjliggjorts genom en effektivare teknik och rationellare skölsel- och
avverkningsmetoder samt genom en ökning av virkesförrådet. I denna utveckling
har forskning och försök medverkat, t.ex. forskning rörande anläggningsteknik,
beslåndsvård, gödsling, avverknings- och transportteknik m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
samhällsekonomiska ulvecklingen sedan mitten av 1970-lalel har </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr
107. Bilaga 6</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inneburit
atl den tidigare förhållandevis snabba ekonomiska tillväxten har brutits. Detta
har även haft återverkningar på jordbruket och skogsbruket. Därvid har ökade
kapital- och energikostnader väsentligt påverkat bl.a. jordbrukets situation.
Härtill kommer andra krav och restriktioner som påverkar valet av
produktionsmetoder och rationaliseringsvägar. Under det senasle årtiondet har
sålunda kraven skärpts bl.a. vad gäller miljöpåverkan, arbetsmiljö,
produktkvalitet och djurskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fram
till 1970-lalets mitl kännetecknades situationen i skogsbruket av att både
virkesförrådet och tillväxten ökade. Della möjliggjorde en utbyggnad av
skogsindustrin, med ökal behov av råvara som följd. I della perspekliv är
miljöförändringar, I.ex. försurningen, som kan anlas negalivi påverka skogens
produklionsförmåga och därigenom rävaruförsötjningen, särskill allvariiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effektiviietskravet
inom produktionen har ibland lett lill en användning av brukningsmetoder som
medfört försämring av markens produktionsförmåga. Den snabba lillväxlen av
produktionen har ocksä inneburit risker för bl.a. miljön. Jag vill som exempel
erinra om de övergödningsproblem som uppkommit i vissa vattenområden. Samspelel
mellan de areella näringarna och miljön tilldrar sig därtor alll slörre
uppmärksamhet. Det intensiva utnyttjandet av våra naturresurser har lett till
en ökad insikt om behovet av resurshushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del jag nu har redovisal framgår all produklionsföruisäliningarna inom de
areella näringarna på olika sätt förändrats. Del är däiiör nödvändigl alt
utforma den framtida produktionen sä att den med bevarande av en god
förelagsekonomi i ökad ulslräckning kan tillgodose de krav som måste slällas
frän allmän synpunkl t.ex. i fråga om produktkvalitet och miljöskydd. För atl
lösa denna uppgift behövs forskningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
vidgade kunskaper kommer de areella näringarna att stärkas och bällre kunna
utnyttja våra förnyelsebara naturtillgångar. I Sverige har vi en omfattande
forskning som berör de biologiska produktionsprocesserna. I vissa hänseenden
har en unik kompetens byggls upp. Salsningar på denna forskning utgör också en
väsenllig förutsättning för ulvecklingen av en biobaserad induslri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som jag kommer att lägga fram i del följande innebär för budgetåret
1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning med ca 17 milj. kr. för forskning och
forskarutbildning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursförstärkningar
på angelägna forskningsområden bör också kunna ske genom omfördelning av
befintliga resurser. En fortlöpande granskning av pågående verksamhel i syfle
atl fördela om resurser är vidare ett medel för alt effektivisera verksamhelen.
Samlliga berörda sektorsorgan inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
statens nalurvårdsverk och skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har i
enlighet med direktiv som meddelats av regeringen redovisat långtidsbedömningar
för sin FoU-verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet.
SLU:s bedömningar har upptagils bl.a. i Utvecklingsplan för Sveriges
lantbruksuniversitet 85/86-88/89. Jag anser att sådana planer ulgör en god
grund för beslut om den fortsatta verksamhelen. De ger också möjlighel alt i
framliden genom omfördelning av befintliga medel kunna åsladkomma
resursförslärkningar inom angelägna områden. Den organisation av den
programbundna forskningen och försöksverksamheten som gäller för SLU med
fördelning varje eller vartannat år av slöd lill projekl innebär ett
arbetssätt, som i praktiken är en regelbunden omfördelning för vilken styrelsen
för SLU är ansvarig. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen all
uppdra ål SLU all i anslagsframställningarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87
ge underlag för sådana omfördelningar inom ramen för en summa som svarar mot
sammanlagl fyra procenl av medel som anvisas för forskning och
forskarutbildning för de berörda budgetåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
översiki över FoU-systemet inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde bör
fogas till protokollet i della ärende som bilaga 6.1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Långsiktig kunskapsuppbyggnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bättre förståelse av de biologiska processerna är en förutsättning både för en
effekliv produklion inom de areella näringarna och för all dessa bedrivs på ell
säll som innebär alt tillräcklig hänsyn tas lill behovel av att skydda miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt uppnå en sådan insikt måste allt större krav slällas på kunskaperna om de
grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen och
deras omgivning. På flera områden lillämpas i praktiken emellertid
produktionsmetoder och produklionssyslem där vissa grundläggande kunskaper om
orsakssamband saknas. Den grundläggände forskningen har alltså inte hållit
jämna sleg med den prakliska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biologiska
problemställningar uppkommer ofta i den prakliska verksamheten inom jordbruket
och skogsbruket. Befintlig kunskapsnivå har gjorl del möjligt att beskriva
problemen men ej atl tillräckligt effektivt analysera deras orsaker. Därtill
krävs nämligen kunskap om fundamentala biologiska mekanismer, kunskap som vi i
dag saknar. Den erhålls försl genom salsningar på forskning, bl. a. pä
molekylär nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt motverka riskerna för allvariiga bakslag i framliden måste den befintliga
kompetensen fördjupas. Jag finner det särskilt angeläget att en förstärkning
sker av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom de ämnesområden somjag tar
upp i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fördjupad kunskap om växter är nödvändig. Det finns en allmän förväntan alt
lillämpning av genteknologin kommer atl få stor betydelse inom jord- och
skogsbruk under de närmaste decennierna. För att förstå och använda erhållna
resultat är det nödvändigt med en väsenllig kunskapsuppbyggnad inom områdena växlfysiologi,
biokemi och molekylärbiologi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Markforskningen
har hittills till stor del varit kemiskt inriklad. Den bör nu komplelleras med
biologiskt inriklad markforskning som innebär all sambandet mellan olika
levande organismer i marken och deras dellagande i de fysikaliska och kemiska
processerna undersöks. Samspelet mellan dessa processer är avgörande för
markens produktionsförmåga. Mot bakgrund härav är en fördjupning av
kunskaperna inom bl.a. området mikrobiologi angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare är det viktigt atl
öka kunskaperna om kvävefixerande mikroorganismers förekomst, ekologi och
samspel med högre växter. I ett framtida skogsbruk och jordbruk kan en
eventuell brist pä energikiävande gödselmedel behöva kompenseras med hjälp av
biologiska meloder. Nya kunskaper på del mikrobiologiska områdel kan i
framliden bli av utomordentlig betydelse för utvecklingen t.ex. av nya
produkler, av metoder för nedbrytning av cellulosa och av metoder för
bekämpning av skadegörare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skydd mol skadeorganismer
i skogsbruket och jordbruket är ytterligare ett område där forskning om
grundläggande förhållanden behövs och där forskningsresullalen kan förutsättas
bli lillämpbara inom näringarna. Forskningen på detta område har också nära
anknytning till forskningen rörande biocider och deras användning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all förebygga
hälsoslörningar på husdjursområdet erfordras grundläggande forskning rörande
produklionssjukdomar. Inom djurproduk-lionen behövs sålunda fördjupade kunskaper
om djurens ämnesomsättning. Ulifrån denna forskning bör del vara möjligl att
faslställa optimala näringsbehov för olika djurslag. Kunskap om fysiologiska
reglermeka-nismer som slyr lillväxl, reproduktion, mjölk- och äggproduktion är
ocksä nödvändig för att effeklivisera produktionen och som underlag för ell
framgångsrikt avelsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Immunologin åren slarkl
expanderande vetenskap där ökade kunskaper är av slor belydelse för atl
klarlägga immunsystemets uppbyggnad och funklion och därigenom förbättra diagnosliken
av produklionssjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom animalieproduklionen
har djurens avkastningsförmåga höjls genom förbättrad avel och utfodring.
Denna utveckling har inte varil problemfri sedd frän djurhälsosynpunkt. Kravet
på ett goll hälsotillstånd-hos djuren har inle alltid tillgodoselts. Tekniska
lösningar inom produktionen har inte heller alllid varit biologiskt anpassade.
För atl förbättra djurens hälsotillstånd krävs därför enligl min mening ökade
forskningsinsatser rörande den moderna djurhållningens påverkan på djurens
beteenden och välbefinnande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av min redovisning framgår
atl del är fiåga om kunskapsfördjupning inom ämnesområden som i grunden är
gemensamma för de areella näringarna och miljövården. Den förstärkning av
resurserna för forskning inom områdena fysiologi, biokemi, molekylärbiologi,
markekologi, mikrobiologi, genelik, immunologi m.m. somjag kommer alt föreslå
i det följande syftar alltså lill all bidra lill den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden och lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl leda till en rad resultat som ökar förslåelsen för
sambandel mellan mark, vatten, växter, djur och miljö. De fördjupade
kunskaperna bör bl. a. göra det möjligt all upprätthålla en effektiv produklion
inom de areella näringarna samtidigt som dessa kan bedrivas på ett säll som lar
hänsyn lill de krav som bör slällas från miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om medel lill den kunskapsuppbyggnad somjag nu har
förordai återkommer jag senare när jag behandlar anslagen för SLU. SJFR och
miljövårdsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Effektivisering av pågående verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av en framåtsyftande planering som avser
inriktning och omfattning av forskningen på längre sikt gör sig allt mer
gällande. Om sådan planering inte sker är del svårt atl göra bedömningar av resursbehovel
inom skilda forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åren
tidskrävande uppgift all initiera ny forskning. Sedan forskning väl etablerats
binder den dessulom ofta resurser för lång tid framåt. I enlighet härmed har
SJFR och forskningsnämnden vid naturvårdsverket i praktiken bundit sig för
fleråriga, delvis mycket stora satsningar inom angelägna forskningsområden.
Många andra forskningsinitialiv behöver på motsvarande sätt omsättas i konkret
forskning, som kräver insatser över flera år. För delta erfordras en långsiklig
planering. SLU arbetar med fleråriga planeringsramar inom vissa områden. Inom
vissa områden, t. ex. markekologi, har fleråriga forskningsprogram utarbetats
inom SJFR. Enligl min mening är tiden mogen för alt överväga fleråriga
medelsramar för SJFR och naturvårdsverkets forskningsnämnd. Ramarna bör omfatta
treårsperioder, dvs. samma lid som avses gälla för de forskningspoliiiska
propositionerna. Underlag för en bedömning av rådets och nämndens totala
medelsbehov för kommande treårsperiod finns emellertid inte f. n. Jag avser
därför alt senare föreslå regeringen all uppdra åt SJFR och forskningsnämnden
att i anslutning till sina anslagsframställningar för budgelårel 1985/86
redovisa ell sådanl underlag för ålersloden av den för denna proposition gällande
perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering är ytterligare ett medel av belydelse för all
effektivl prioritera olika forskningsinsatser. Genom systematiska
utvärderingar av forskningen möjliggörs en bedömning av forskningens resultat
och effekier med hänsyn till behovet av kunskapsutveckling och andra
samhälleliga mål. Effektiviteten i resursutnyttjandet kan säkrare bedömas. Det
blir vidare lättare att avgöra var resurstillskott är mest motiverade och på
vilka områden insatserna kan minskas. Sådana utvärderingar bör även kunna
utgöra underlag i arbelel med alt ta fram förslag till de omfördelningar jag
tidigare förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1978 har utvärderingar gjorts av åtta
ämnesområden inom SLU. Av dessa framgår all forskning och försöksverksamhel i
hög grad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidragit till den produktivitetsökning som skett i
jordbruket och trädgårdsnäringen de senaste 15 åren. Ulvärderarnas omdömen är
i allmänhet positiva. Förslag om att förbäitra vissa verksamheter har dock
framförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har forskningsnämnden vid naturvårdsverket
låtit internationella expertgrupper utvärdera inriktning, resultat och
arbelsformer inom avgränsade områden av miljövårdsforskningen. Vid dessa
utvärderingar, som genomförls i samarbete med naturvetenskapliga forskningsrådet,
har den berörda forskningen i allmänhel fåll goda vitsord. SJFR låter
fortlöpande utvärdera den forskning som stöds av rådel. Ulvärderarnas omdömen
har även här varit positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De konkreta förslag om inriktning och nya forskningsuppgifter,
som lämnas i utvärderingarna, utgör ett viktigt underlag för överväganden om
den fortsatta FoU-verksamhelen. SLU, SJFR och naturvårdsverket bör därför även
framdeles göra systematiska granskningar inom skilda forskningsområden.
Utvärderingarna bör göras regelbundet och översiktligt redovisas ärligen
samtidigt med resp. anslagsframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare behandlal
frågor rörande formerna för inrättande m. m. av tjänst som professor. Jag vill
i fråga om mitl ansvarsområde tillägga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl gällande bestämmelser har SLU rätt att medge att
ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och
oförändrat ämnesinnehåll. Med hänsyn lill det stalsfinansiella läget är det
angeläget att regeringen får möjlighet atl pröva eventuella omprioriteringar
inom ramen för samtliga ledigblivande tjänster på denna nivå. På grund härav
förordar jag - med ändring av gällande bestämmelser - att beslui om
återbesättande med oförändrad benämning och ämnesinnehåll av ordinarie eller
exlra ordinarie Ijänsler som professor skall underställas regeringen för
godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det angelägel alt regeringen får möjlighel all
inrätta Ijänsl som professor i de fall det anses önskvärt all få en genom
omprövning fastlagd ny inriktning etablerad så fort som möjligt eller när det
av t.ex. rekryle-ringsskäl bedöms som ängeläget atl tillsätta en ny innehavare
på en ledigblivande tjänst i förlid. Kostnaderna för en sådan åtgärd skall
rymmas inom ramen för anvisade medel. Den lid som parallella tjänster får
finnas inrättade bör anges särskilt i varje enskilt fall. Om regeringen
inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas att den ledigblivande
tjänsten skall dras in vid innehavarens avgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Forskarrekrytering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom statsrådet Ingvar Carlsson tidigare har framhållit
är del en central uppgift för högskolan att utbilda och rekrytera nya forskare.
Många av de högre tjänsterna vid SLU gäller ämnesområden som inte finns
företrädda vid andra lärosäten i Sverige. SLU har därför ett stort ansvar för
rekryle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
av kvalificerad personal inom universitetels ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar dimensioneringen av SLU:s forskarutbildning vill jag anföra
följande. I proportion lill antalet fasla forskartjänster inom SLU är såväl
antalet nyantagna doktorander som utexaminerade doktorer två till tre gånger
lägre än vid jämförbara fakulteter inom andra universitet. För vissa
ämnesområden är det dessulom f. n. svårt all finna kompetenta sökande lill
högre tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbättra forskarutbildningen vid SLU har särskilda medel anvisals
lidigare. SLU har genom omprioriteringar gjorl belydande satsningar för all
slödja och stimulera forskarutbildningen. Anslaget till forskarutbildningskurser
har fördubblats innevarande budgetår. Ett flertal av dessa kurser sker i
nordisk regi. Ett system med grundläggande, obligatoriska baskurser är under
uppbyggnad. Särskilda studierektorer har tillsalls för forskarutbildningen med
uppgift bl.a. all samordna kursulbudel och förslärka och förbättra
handledarfunktionen genom seminarier, kurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nya studiefinansieringssyslemet har i viss mån förbättrat villkoren för de
forskarstuderande. Jag räknar med atl detta på sikt får en gynnsam effekl
framför allt när det gäller att minska antalet studieavbrott inom
forskarutbildningen. F. n. avlägger mindre än hälften av dem som påbörjar
forskarutbildning examen. De förbättrade finansieringsmöjligheterna i
kombination med intensifierade handledarinsatser kan förväntas leda till en
viss ökning av antalet utexaminerade doktorer. Däremot minskas troligen inte
tiden fram till examination nämnvärt. Del är därför angelägel all
doktorandtjänster inrättas, eftersom dessa Ijänsler enbari kan innehas på
heltid och är avsedda för egen forskarutbildning. Jag kommer senare all föreslå
alt särskilda medel anvisas under anslagen till SLU och SJFR för atl möjliggöra
alt doklorandljänsler inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
velenskapliga verksamhetens inriklning mot ylleriigare kunskapsfördjupning,
somjag lidigare förordat, leder till ökat behov av forskarutbildad personal
inom fiera angelägna ämnesområden. Det är här fråga om områden med påtaglig
vetenskaplig aktivitet och behovet av kompetenta och kreativa forskare är
slort. De s. k.mellantjänsterna är därvid ett vikligl medel att initiera och
förstärka forskningen inom dessa ämnesområden. Mellanljänslerna är avsedda för
dem som avlagt doktorsexamen, dvs. för utbildade forskare. Härigenom befrämjas
enligt min mening en angelägen vetenskaplig utveckling. Jag kommer senare atl
föreslå all medel anvisas för dessa ändamål under anslagen till SLU, SJFR och
naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Internationell samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carisson har tidigare denna dag framhållit vikten av internationella
kontakter. I anslulning härlill villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inriklning mot grundläggande forskning somjag förordat kräver ett ökat
internationellt kunskapsutbyte. Med den snabba velenskapliga kun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skapsutveckling som sker inom det biologiska området är
det omöjligt för varje enskilt land atl bedriva egen forskning vid
forskningsfrontens alla områden. Inom exempelvis biotekniken gården
vetenskapliga ulvecklingen så fort att en god forskarutbildning endasl kan
erhållas om svenska forskare har möjlighel att delta i ett aktivt utbyte inom
den internationella forskningen. För atl utveckla denna internationalisering av
forskningen är det angeläget att svenska forskare medverkar till att forskningsfronten
förs framåt inom mänga angelägna forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller även den av naturvårdsverket stödda
miljövårdsforskningen. De stora miljöproblemen har genomgående internationell
räckvidd. Forskningen rörande bl.a. de kemiska hälsoriskerna, försurningsproblemen
och de marina föroreningsfrågorna sker redan i dag tili stor del i
internationellt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskarnas strävan att ta aktiv del i det internationella
kunskapsutbytet måste därför stödjas. Inom SLU har medel avsatts för bidrag
till resor och utlandsvistelser för forskare, utländska gästföreläsare m. m.
Inom forskningsnämnden vid naturvårdsverket övfervägs dessa frågor. Jag ulgår
ifrån alt SLU men även naturvårdsverket, SJFR och andra forskningsorgan och
forskningsstödjande organ i sin forskningsplanering m. m. underlättar för
svenska forskare att delta i det internationella kunskapsutbytet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag ta upp ytterligare en fråga
som rör internationellt FoU-samarbete. Det finns forskning som är mycket
dyrbar och som ell enskilt land har svårt att bygga upp egna resurser för, även
om forskningen bedöms som angelägen. I en för flertalet europeiska stater
ekonomiskt kärv tid kan därför behovet av angelägen forskning lösas bättre
genom samarbele över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unika resurser för en viss lyp av forskning kan finnas i
ell vissl land och flera länder kan ha intresse av att utnyttja dessa resurser.
I Sverige är t. ex. SLU ensamt om att ha en samlad kompelens inom många delar
av den biologiska forskningen. Inom ramen för OECD:s Committee for Agriculture
deltar Sverige genom SLU i ett forskningssamarbete inom områdena kvävefixering,
fotosyntes och utnyttjandet av biomassa framför allt för livsmedelsändamål.
Detta projekt har möjliggjort angelägen forskning genom samutnytljande av olika
länders resurser. Yngre forskare har vidare genom detta projekt beretls
tillfälle att för kortare eller längre tid studera och arbela vid någol
laboratorium med framstående vetenskaplig personal. Det är viktigt att SLU även
i fortsättningen aktivt söker delta i internationellt FoU-samarbete inom
sådana forskningsområden där så kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de nordiska länderna har betydande insatser gjorts för
att främja FoU-.samarbetet. Den språkliga och kulturella gemenskapen mellan de
nordiska länderna har - liksom på många andra områden - främjat samarbetet
inom FoU. FoU-arbelel inom de nordiska länderna rör i slorl likartade problem.
Del nordiska FoU-samarbetet omspänner ett brett fält från grundforskning över
tillämpad forskning till ulvecklingsarbete. FoU-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samarbetet omfattar konkreta forskningsprojekt,
forskarutbildning, symposier, stipendieverksamhet, informationsutbyte och
gemensamma forskningsinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser med särskild lillfredsslällelse på det initiativ
till ett utvidgal nordiskl forskningssamarbete som tagils av nordiska
ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågor genom den nyligen
genomförda nordiska lantbruksulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På många forskningsområden används försöksdjur. Detta
förhällande har gett upphov till en moralisk konflikt som har sin grund i
människors önskan all visa respekt för djuren å ena sidan och nödvändigheten av
fortsatt forskning å den andra. Vår strävan måsle vara att med olika medel
minska användningen av försöksdjur så långl som möjligt. Detta kan ske bl. a.
genom forskning som ger ökade kunskaper om bl. a. alternativa och
kompletterande försöksmeloder. Jag kommer senare att föreslå resursförstärkningar
för att förbättra kunskaperna inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chefen för
utbildningsdepartementet har tidigare redogjort för ett av delegationen för
informalionsförsörjning (DFI) framlagt förslag rörande s.k. ansvarsbibliotek.
Ell sådant bibliotek får det nationella ansvaret för den velenskapliga och lekniska
informationsförsörjningen inom ett eller flera ämnesområden. Enligt DFI:s
förslag bör SLU;s bibliotek få ställning som ansvarsbibliotek inom jordbruk,
skogsbruk och veterinärmedicin. SLU har vid remissbehandling i huvudsak ställt
sig positivi lill DFLs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är f.n. inte beredd att ta ställning till förslaget
att göra SLU:s bibliotek till ansvarsbibliotek. De ekonomiska konsekvenserna av
förslaget är inte tillräckligt belysta. Ställning bör kunna tas till frågan i
anslutning till budgetpropositionen 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Forskning med anknytning till de areella näringarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjandet av en naturresurs kan påverka en eller flera
andra naturresurser. Mark-vatlen-djuriiv-växlliv påverkar varandra i ett ofta
komplicerat samspel. Bedömningen av naturresurs- och miljöproblem kräver
förståelse av samspelet mellan delarna i denna kedja. Runl oss pågår en
förändring av naturresurserna. Förändringen har i viss utsträckning sin grund i
att produktionsekonomin varil avgörande vid utnyttjandet av naturresurserna
ulan atl tillräcklig hänsyn lagils till miljöaspekterna. Del är enligt min
mening inte längre möjligt att lösa de problem vi ser framför oss genom atl
avgränsa en sektor för forskning. Produktionsmetoderna inom de areella
näringarna måste t.ex. ulvecklas mol bakgrund av alt de skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämpas i ett komplicerat ekosystem. Konsekvenserna för
miljön av olika produktionsmetoder måste beaktas i ökad utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ge ett bättre underlag för planeringen av
inriktningen av produktionen inom de areella näringarna krävs en mer
heltäckande forskning över slörre ämnesområden. Jag kommer nu att behandla
några områden inom vilka denna helhetssyn i forskningen är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Alternativa produktionsformer inom jordbruket och
trädgårdsnäringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett led i en nödvändig effektivisering av jordbruket,
som under efterkrigstiden varit ett av mälen för jordbrukspolitiken, har
produktionsformerna somjag tidigare har antytt undergått genomgripande
förändringar. Jordbruksföretagen har blivit färre men större och produktionen
har blivit starkt specialiserad. Med olika lekniska hjälpmedel, förbättrat
avels-material, nya utsädessorter och omfattande användning av kemikalier har
mark och djur utnyttjats allt intensivare. Ulan dessa förändringar i produktionsformerna
hade vi inte uppnått dagens höga avkastning och effektivitet, som är till
fördel för såväl konsumenterna som jordbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande produktionsformerna, som i stor ulslräckning
utformats med utgångspunkt i förelagsekonomiska bedömningar, har emellertid
visat sig leda till vissa negativa effekier från samhällssynpunkl. Användningen
av handelsgödsel har medförl ökad förorening av grund- och ytvatten och bidrar
lill försurningen av mark och vallen och till övergödning av vattendrag. Den
omfattande användningen av bekämpningsmedel innebär risker från hälso- och
miljösynpunkt. Den tillämpade brukningslekniken har ibland gäll ul över
naturvårdens intressen. I fråga om växtodlingen har framförts farhågor om alt
dagens odlingsformer pä lång sikt kan försämra markens produktionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom animalieproduklionen har effeklivitelssträvandena i
stor utsträckning inriktats på leknisk utveckling för att spara arbetskraft
samt på all genom avel och utfodring höja djurens avkastningsförmåga. Genom atl
inle i tillräcklig omfattning beakta djurens naturiiga beteende vid produktionens
utformning har negativa effekier belräffande djurens hållbarhet och
motståndskraft mol sjukdomar uppkommit. För all motverka produktionssjukdomar
har vid utfodringen använts kemikalier som via livsmedlen kan inverka på
människors hälsa. Våra kunskaper om hur produktionen bör utformas för all
negativa effekter skall undvikas är otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problem som jag nu har pekat på har givetvis
uppmärksammals i skilda sammanhang. 1983 års livsmedelskommilté har regeringens
uppdrag att se över hela livsmedelskedjan. I fråga om jordbruksproduktionen
gäller uppdraget grundläggande frågor om produktionens omfattning och inriklning
med hänsyn lill bl.a. försörjningstryggheten, människors hälsa och miljö. I
syfte att få en bättre livsmedelskvalilet harjag nyligen tillsatt en ulredning
som fått i uppgift att se över livsmedelkonlrollen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
om minskning av användningen av kemikalier i jordbruket och om ökade
forskningsinsatser i dessa frågor har lagts fram av utredningen om användningen
av kemiska medel i jord- och skogsbruket i betänkandena (SOU 1983:10)
Användning av växtnäring och (SOU 1983:11) Bekämpning av växtskadegörare och
ogräs. Den av mig tillsatta kemikommissionen (Jo 1983:02) har i uppdrag all se
över och föreslå effektivisering av kontrollen av kemikalier i alla
hanteringsled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöl nyligen alt det fr. o. m. den I juli 1984 skall införas en miljöavgift
på handelsgödsel och bekämpningsmedel (prop. 1983/84:40, bil. 7. JoU15,
rskr93).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem vi slår inför när det gäller de nuvarande produktionsformernas risker
för hälsa och miljö är enligt min bedömning av den art och omfattning atl vi
måste allvariigt överväga möjligheterna lill sådana produktionsformer som med
bibehållande av hög effektivitet motverkar dessa risker. Som beslutsunderlag
kommer det utredningsarbete som jag nyss har redogjort för alt vara av stor
betydelse. Men dessutom måsle vi skaffa oss ökade och bättre kunskaper om
alternativ till dagens produktionsformer. Del bör ske genom en samlad och
medveten satsning på FoU-arbele rörande sådana alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativen
till dagens produktionsformer bör kännetecknas av att de bevarar markens
produktionsförmåga och alt de minimerar användningen av kemikalier. I sådana
produktionssystem för växtodling bör slrävan vara att konlrollera sjukdomar,
skadegörare och ogräs med förebyggande åtgärder. Exempel på detta är att ta
fram växtsorler som är resistenta mol bl. a. skadegörare. Inom djurhållningen
bör produktionstekniken inriktas på att minska sjukdomsfrekvensen genom bättre
slallmiljöer. Därmed tillgodoses djurskyddet samtidigt som förutsättningar för
bättre livsmedelskvalilet skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt kunna bedöma värdet av olika produktionsformer är det angeläget atl
utarbeta mätsystem som bällre än nu kan registrera långtidsförändringar i
markens produktionsförmåga och samtidigt studera de processer som påverkar
produktionsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag råder stor osäkerhet om både de samhällsekonomiska och företagsekonomiska
konsekvenserna av olika alternativa produktionsformer. Det är därför väsentligt
all karllägga konsekvenserna och effeklerna för vår totala produktion av exempelvis
en minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket.
Därvid måste avkastningseffeklerna och omställningskostnaderna studeras för
såväl enskilda företag och regioner som jordbrukssektorn totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om alternativa produktionsformer rymmer således inte endast naturvetenskapliga
frågor utan även frågor av samhällsvetenskaplig nalur. Del är viktigt alt
forskning rörande alternativa produktionsformer sker med tillämpning av denna
helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
satsning på en integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
alternativa produktionsmetoder pä jordbrukets och trädgårdsnäringens områden
bör åstadkommas inom ell sammanhållet program. Huvudansvaret för all upprälla ett
sådant program och att slödja FoU-verksamheten inom della bör läggas på SJFR
som bör samråda med bl.a. SLU och naturvårdsverket. Jag kommer senare att
föreslå regeringen att lämna SJFR ell sådanl uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ulgår ifrån att merparten av den FoU-verksamhet, som ryms inom ett sådant
program, kommer alt bedrivas vid SLU. Behovet av ökade kunskaper om alternativa
produktionsformer kan dock inte tillgodoses enbari genom medelstillskolt. Det
är därför nödvändigt alt också befintliga resurser inom SLU i ökad utsträckning
inriktas mot forskning rörande alternativa produktionsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Virkesproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är en resurs som avkastar många olika slag av nyttigheler. Förutom som virke
till skogsindustrin är det möjligt att utnyttja träd som bränsle och som råvara
för kemiska produkter av olika slag. Skogen har också viktiga funktioner som
miljö för rekreation och friluftsliv, som renare av luft, vatten och mark, som
bevarare av olika arter och deras genetiska variation m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att fortlöpande ulveckla metoderna och målen för skötseln av våra
skogar i syfle alt nå den största samlade samhällsnyttan. Si<ogsforskningen
spelar här en väsentlig roll. Sveriges skogsforskning är fortfarande av liten
omfattning i förhållande till de stora värden som skogen representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang nämna atl inOm ramen för energiforskningsprogrammet
görs stora insatser på forskning om t.ex. skogsbränsleutvin-ning och
energiskog. Statsrådet Dahl kommer senare i dag alt ingående behandla
FoU-verksamhelen inom detta ämnesområde. Jag kommer därför inle att i mitl
anförande behandla energiforskningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den förra högkonjunkturen för skogsprodukter förelåg en pålaglig brist på virke
i den meningen att otillräcklig mängd av ved levererades lill induslrin. Dock
fanns och finns del gott om skog all avverka. Problemet är i första hand av
ekonomisk och social natur, inle biologisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningar
gjorda av Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) visar
på en fortgående minskning av världens skogstillgångar. I ett längre
lidsperspektiv finns skäl att tro på en global brist på virke med stigande
produktpriser som följd. Del är därför av stort intresse att sludera de
biologiska möjligheterna alt öka virkesproduktionen dels genom att öka skogsmarkens
långsiktiga produklionsförmåga, dels genom alt öka användningen av virkessnåla
processer. Det finns också skäl att pröva olika vägar alt öka
skogsmarksarealen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Virkesproduktionen
kan ökas genom all förbättra utnyttjandet av skogs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>markens
naturiiga produklionsförmåga. Beräkningar ulförda vid SLU pekar på att del är
möjligt alt genom tätare föryngringar och bättre bestånds-vård höja lillväxlen
från nuvarande ca 80% lill närmare 90% av skogsmarkens beräknade nalurliga
produktionsförmåga i norra Sverige och frän nuvarande ca 65% lill 80% i södra
Sverige. För delta krävs i första hand att beslåndsanläggningen lyckas väl.
Stora insatser bör därför även i fortsättningen göras inom föryngringsforskningen.
Av speciellt inlresse är här atl finna förbättrade föryngringsmetoder för de
bördigare markerna. Utöver insalser för en ökad överievnad för plantorna bör
föryngringsarbelet inriktas mol att utveckla meloder för alt etablera
föryngringen så snabbt som möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lövträden
ökar L n. snabbt sin andel av virkesförrådet. Med hänsyn därtill är det viktigl
alt utveckla meloder för alt minska lövträdens konkurrerande effekl på
barrträden ulan all använda kemikalier. Lövträdens produktionsbetingelser bör sluderas
mer ingående än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat säll all öka och förbättra skogsproduktionen är atl välja rätt genetiskt
material. Introduktionen av conlortalallen har visat att ett nytt trädslag med
snabb lillväxl och god överlevnad kan få betydelse i vårl skogsbruk. Det behövs
dock ylleriigare forskningsinsatser för atl sludera risker och fördelar med
främmande trädslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ell sätt atl öka virkesproduktionen är att öka skogsmarksarealen. De våta
markerna är en resurs, som kan användas för skogsproduktion i slörre
ulsträckning än i dag. Forskning pågår för att klarlägga dessa markers
produktionsmöjligheter. Ytterligare forskingsinsalser erfordras för all
ulveckla meloder för föryngring och beslåndsvård på väta marker. De våta
markerna är emellertid känsliga och intressanta från miljösynpunkt. Innan
sådana marker tas i anspråk för skogsproduktion bör genom forskning
konsekvenserna frän miljösynpunkt klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapen
om virkets kvalitet och virkets vidareförädling bör utökas. Genom forskning och
utvecklingsarbete pä delta område kan vi skapa förulsällningar för all även i
framtiden vara konkurrenskraftiga på väridsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nu gåll igenom ell anlal olika möjligheler att höja och förbällra
skogsproduktionen. Förändringarna inom skogsbruket under det senaste seklet har
varit genomgripande. Det finns knappast någon anledning all tro atl
förändringarna skall bli mindre i framtiden. Genom bl.a. forskningsinsatser
kan vi emellertid fä underlag för beslut om den framtida ulvecklingen. Varje ökning
av kunskapen om skogen ökar sannolikheten all vi väljer den rätta vägen. Jag
avser därför atl senare förorda förstärkningar av den grundläggande forskningen
rörande skogsföryngring, skogsproduktion och markens långsikliga
produklionsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är väsentligt all i skogsforskningen beakta atl skogen har en mångsidig och
vidsträckt belydelse vid sidan av funktionen som virkes- och
energiråvaruproducent. Skogsforskningen har hittills varil inriklad på de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skogliga
åtgärdernas mesl ändamålsenliga ulformning från biologiska, tekniska och
ekonomiska utgångspunkter, lillväxiprocessen i skogen och de faktorer som
påverkar denna saml värdering av virkesproduktionen. Denna inriktning har
varil naluriig och värdefull. Enligt min mening bör emellertid ökade insalser
inom skogsforskning göras för att finna produktionsformer som förenar
önskemålen om atl öka tillgången på virkes- och energiråvara och atl förbättra
möjligheterna atl utnyttja skogen för andra väsentliga ändamål såsom t. ex.
rekreation och friluftsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer senare att föreslå regeringen att uppdra ät SJFR alt upprätta ett
långsiktigt program för skogsforskning med denna tvärvetenskapliga inriklning.
Programmet bör utarbetas i samarbete med SLU, skogsstyrelsen och
naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Odling av fisk och skaldjur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Odling
av fisk och skaldjur för konsumtion sker sedan länge. Fiskodling och odling av
kräftor förekommer också som ersättning för eller komplettering av naturligt
producerande slammar, dvs. som en del i fiskevården. Även odling av alger
förekommer för framslällning av kemikalier, för omvandling lill energi eller
för valtenrening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumlionsodlingens
betydelse för livsmedelsförsörjningen har blivit alll slörre: De biologiska och
geografiska förulsällningarna för odling är göda i Sverige. I min anmälan till
prop. 1983/84:10 om svensk havsresursverksamhet harjag redovisal min bedömning
av fisk- och skaldjursodlingens framlida slora betydelse i vårl land. Del är
enligt min mening nödvändigl atl utvecklingen pä detta område sker i
kontrollerade former och bygger på ett breddal och fördjupat kunskapsunderlag.
Forskning och ulveckling inom flera olika områden kommer därför under de
närmasle åren all vara av avgörande belydelse för odlingens framlida resultat.
Jag förordar mot bakgrund härav alt ytterligare statliga insatser görs pä FoU
främsl rörande fisk- och skaldjursodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU-verksamhelen
pä odlingsomrädei bör syfta till en uppbyggnad av en biologiskt grundad
helhetskunskap om skilda produktionsätgärders effekter i syfte au förena
kraven på hög produktivitet och god resurshushållning. Den bör ocksä utveckla
kunskaper för atl på ett från miljösynpunkt riktigt sätt kunna bedriva
näringen. Härtill kommer behovel av ökade kunskaper för all höja avkastningen
och av ökade kunskaper om odlingens ekonomiska förutsättningar och om
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om odlingsteknik finns problem med övervinlringsteknik och
vattenföroreningar samt sjukdomskontroll som behöver lösas. Forskning när det
gäller infektionssjukdomarna hos fiskar är enligl min mening också viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat viktigt område i sammanhanget är hanleringen i samband med skörd. På
områden såsom slakt, vidareförädling, produktkvalitet, förpack-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
och transporter behövs FoU-insalser. Del är också av stor vikl atl frågor
rörande marknadsföring, försäljning och distribution blir föremål för
forskningens inlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör således en utökad FoU-verksamhel organiseras huvudsakligen inom
områdena avelsmelodik, näringsfysiologi och utfodring, fisksjukdomar,
odlingsteknik, miljöeffekter, beredning saml distribution och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utökade FoU-verksamheten med anknylning lill odling av fisk, skaldjur m. m. bör
organiseras på sådanl sätt alt nya ekonomiska resurser inle i onödan las i
anspråk för administration, ulruslning m. m. Del innebär bl.a. atl lämpliga
befintliga resurser bör ulnylljas i förslå hand. FoU-verksamhel av det slag
jag har förordat i det föregående bedrivs i förhållandevis slor omfallning vid
SLU. Erfarenheterna där bör tas till vara. Del gäller t.ex. pä områdena
avelsmelodik, näringsfysiologi, utfodring, och ekonomi. I fråga om
fisksjukdomar finns en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhel vid
slalens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Även vid fiskeristyrelsens
laboratorier och försöksanstalter bedrivs FoU-verksamhel inom och med
anknylning lill fiskodlingsområdet. Verksamhel förekommer även vid andra
institutioner och inom den privata industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sker en snabb utveckling inom vissa odlingsseklorer som drivs av förelag med
slora egna resurser. I dessa förelag bedrivs och kommer att bedrivas
FoU-verksamhel med egna medel. 1 fråga om produktionsteknik t. ex. har
forskning hittills nästan enbari bedrivils av den privala industrin med i vissa
fall anslag frän STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
på flera av de forskningsområden somjag har redovisal i del föregående berör
även odling i fiskevårdssyfle och traditionellt yrkesfiske. Planeringen av
FoU-insalserna bör ske med hänsyn härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört framstår det som angeläget alt åstadkomma
slörsla möjliga samordning av FoU-verksamheten i fråga om odling av fisk och
skaldjur. Ansvarel för denna uppgift bör lämpligen läggas pä SJFR, som således
bör tilldelas huvuddelen av de medel som nu anvisas för ökade insalser. Rådet
bör faslslälla ell program för verksamhelen. Till rådet bör knytas en särskild
ledningsgrupp med sakkunskap på områdel. Gruppen bör få i uppdrag all ularbeta
förslag till programmet och all bereda frågor om bidrag till FoU-projekt inom
programmet. Ledningsgruppen bör beslå av företrädare för SJFR, SLU,
fiskeristyrelsen och naturvårdsverket. Jag kommer senare att räkna medel under
anslaget lill SJFR för dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härulöver
bör en viss del av nya resurser anvisas direkl till SLU. Dessa bör bl. a.
användas för en samordning och initiering av SLU:s och SVA:s forskning inom
ämnesområdet, men främst för förmedling av de kunskaper av olika slag som finns
och som kommer att erhållas. Förmedlingen av forskningsresultaten och
information om hur de bör utnyttjas i den prakliska verksamheten bör ske inom
ramen för konsulentverksamheten vid SLU och i nära samarbele med
fiskeristyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden grundar sig bl.a. på rapporten (82:14) Vattenbruk för Sverige.
Rapporten har utarbetats av en särskild styrgrupp, lillsall av
forskningsrädsnämndens nalurresursdelegation och delegalionen för samordning
av havsresursverksamhelen. Den har bl.a. haft lill uppgift atl närmare
precisera problemen och utreda förutsättningarna för en posiliv utveckling av
svenskt vattenbruk. Styrgruppens arbete, somjag anser vara myckel värdefullt,
har letts av Hans Ackefors, professor i ekologisk zoologi vid Stockholms
universitet. För uppbyggnaden inom SLU av ämnesområdet vattenbruk enligt vad
jag nu förordat behövs särskilda insatser. Del är angeläget att Ackefors
erfarenheter på området därvid kan las tillvara. Jag kommer mot bakgrund härav
att senare föreslå att en Ijänsl som professor i ekologisk zoologi med särskild
inriktning på vattenbruk, personlig för Ackefors, inrältas vid SLU den 1
januari 1985. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Bioteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Ingvar Carlsson har i sitt anförande upphållit sig vid behovet av ökade
salsningar inom området bioteknik. I fråga om forskningssatsningar på
bioteknik avseende de areella näringarna vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmaste tio åren kan bioteknologiska forskningsinsatser främst åstadkomma
billigare och för miljön skonsammare saml mindre energikrävande allernaliv lill
nuvarande processer i lantbruket, bättre djurhälsovård genom nya vacciner samt
snabbare och förbällrade metoder för förökning av skogsträd. I ell något längre
tidsperspektiv kan vi förvänta oss mera betydande förändringar främsl på
växtsidan. Genom biolekniska processer kan helt nya växtarter med för Sverige
vikliga egenskaper tillskapas. Enligt SLU:s biotekniska forskningsprogram finns
det en rad områden som är mycket intressanta i del korla tidsperspektivet. Del
gäller t.ex. framslällning av vacciner för djur, utökad biologisk kvävefixering
och biologisk bekämpning av växtskadegörare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genteknikens
tillämpningar pä ell biologiskt syslem bygger på en ingående kunskap om detta
systems fysiologi, biokemi och molekylärbiologi. Del finns belydande genetiska
kunskaper av detta slag som rör virus, bakterier och däggdjur. Kunskaperna har
tagits fram genom omfattande forskningsarbete under de senaste tjugo åren,
främst utomlands. I Sverige har bl. a. naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
och medicinska forskningsrådet (MFR) stött forskning inom detta område under
många år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
omfattande kunskaper för all möjliggöra tillämpning av genteknik finns inle vad
gäller växter. Samhällets stöd till denna typ av växtforskning är inle särskilt
omfallande. Däremoi finansieras en mycket slor del av sådan kunskapsinhämtande
forskning vad gäller växter av biotekniska företag. Forskningen som har
betydelse för företagens växtförädlingsav-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delningar
görs dels i deras egna laboratorier, dels som uppdragsforskning vid
universitetens grundforskningsinslilulioner. En företagsfinansierad forskning
kan innebära atl kunskap inom vissa områden, som är intressanta för samhället,
stannar inom företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt möjliggöra gentekniska tillämpningar på växtsidan måste ökade satsningar
göras på kunskapsuppbyggande forskning rörande växternas fysiologi, biokemi och
molekylärbiologi. Härvid bör särskill beaklas möjligheterna alt använda
gentekniken i förädlingsarbetet med skogsträd, J samband med all jag senare
kommer att föreslå förstärkningar inom områdel bioleknik kommer jag all förorda
all en professur i molekylär cellbiologi skall inrällas vid SLU saml föreslå
all medel anvisas för basresurser inom ämnesområdet växtgenetik. Härulöver
räknar jag med alt ytterligare resurser ställs till förfogande av NFR, SJFR,
växiförädlingsnämnden och Slatens energiverk. 1 denna fråga har jag samrått med
slalsrådel Ingvar Carisson samt statsrådet Dahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Mät- och reglerteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mät-,
slyr- och reglerteknik i kombinalion med datateknik kommer under de närmasle
åren alt få väsentligt ökad belydelse inom de areella näringarna. Genom en
effektivare styrning inom t.ex. områdena grovfoder- och kraftfodertilldelning
till djur, klimat och näringstillförsel i växthus, konsigödselgiva efter behov
på fältets olika delar saml sådjup och precisionssådd, m.m. kan avsevärda
vinster uppnås. Som exempel härpå kan nämnas atl en förbällrad processtyrning
vid enbart markarbeien i vårbrukei beräknas kunna ge svenskl jordbruk en
förbättring av årsresultalel för jordbruket av ca 400-500 milj.kr. En
bristfällig spridningsjämnhei vid tillförsel av handelsgödsel kan å andra sidan
orsaka ett årligt inkomstbortfall av 300-400 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ralionelll skogsbruk kräver bällre planering och därmed bällre data. En
inlensifierad ulveckling av eleklronik- och datorområdet skulle minska
koslnaden för och höja kvalileten på dalainsamlingen. På sikt lorde även
satellitdata kunna användas vid praktisk skogsinveniering. Delta kräver dock en
fortsatt utveckling inom eleklronik- och datorområdet för insamling och
tolkning av data från saielliier. Insalser på detta område kan även ge den
utrustningsiillverkande industrin förstärkt internationell konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening har SLU goda möjligheter att bedriva forskning inom detta område
eftersom där redan finns en god kontaktyta mellan teknik och biologi. För all
den akluella forskningen skall bli effektivare krävs dock en förslärkning av
kompelensen inom områdel mäl- och reglerteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
dessa ändamål fordras att kunskap om datateknik och mäl- och reglerteknik byggs
ut inom SLU. Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag
föreslagit ytteriigare resurser för dataleknisk forskning </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 6</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
universitetet i Uppsala. SLU bör etablera ell närmare samarbele pä della
område. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för utbildnings-och
industridepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Livsmedelsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom livsmedelsområdet bör forskning bedrivas med utgångspunkt i en helhetssyn.
Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedelsförsörjningen och inom
livsmedelsforskningen beror i hög grad på hur kunskapen ulvecklas och
förändras inom angränsande forskningsområden, t.ex. nya genombrott på de
biologiska, tekniska och biotekniska fälten. Mer velande om sambandel mellan
kost och hälsa ger också impulser till andra delar inom livsmedelsforskningen.
Helhetssynen kan även ge ett bättre underlag för bedömningar rörande
effektiviteten i hela livsmedelskedjan från råvaruproduktion till marknaden,
där målet är att en slutprodukt av hög kvalilet lill rimliga priser kan bjudas
ul lill konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utredningen om svensk livsmedelsforskning pågår en översyn av
forskningsplanering, forskningsbehov, forskarutbildning, resursfördelning och
informationsverksamhet av betydelse förde delar av livsmedelskedjan som följer
efter råvaruproduktionen. Ulredningen har lagt fram delbetänkandet (SOU
1983:69) Livsmedelsforskning I. I betänkandet konstateras alt forskningen om
våra livsmedel behöver ökas. Utredningen föreslår bl.a. ökade salsningar inom
området både från statens och näringslivets sida. Näringsforskningen föreslås
fä belydande resursförstärkningar. Även inom produki- och kvalitetsutveckling
liksom i konsument- och marknadsfrågor föreslås en bättre samordning av
forskningen utmed hela livsmedelskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
remissbehandlas f.n. Jag avser alt i annat sammanhang ålerkomma till regeringen
i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Miljövårdsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
inom miljövårdsområdet har som framgått av vad jag lidigare sagt på många sätt
samband med forskningen inom de areella näringarna men sker till stor del
också med andra utgångspunkter än denna. Miljövården kan knappast betraktas som
en särskild samhällssektor i egentlig mening. Ett hänsynstagande lill miljön
måsle integreras i planering och ålgärder inom alla samhällssektorer. Del
gäller, somjag lidigare berört, de areella näringarna och del gäller också
bl.a. industrin. Under överskådlig lid krävs härulöver särskilda insatser och
organ för att leda och samordna arbetet inom hela miljövårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samlade miljöpolitiken kommer under fortsättningen av 1980-talel alt i allt
högre grad kräva hårdare priorileringar mellan insalser på olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delområden.
För all rikliga avvägningar skall kunna göras behövs ökade kunskaper av vitt
skilda slag. Miljövårdsforskning i vid mening är den grundläggande
kunskapskällan i detta sammanhang. Med nu angivna utgångspunkter blir
miljövårdsforskning ett sammanfattande begrepp för verksamheter av myckel
skiftande slag. Däri inbegrips grundläggande forskning inom bl.a.
naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin men också målinriktad forskning
för all lösa akuta miljöproblem. Härutöver kan i det vidare begreppet inrymmas
såväl undersöknings-, kartläggnings-och övervakningsverksamhet vilka syftar
till att följa miljötillståndet och förändringar i detta som tekniskt
utvecklingsarbete för att få fram bällre metoder och effektivare utrustning för
att lösa miljöproblem. Miljövårdsforskning i den vida mening jag nu nämnt
finansieras av och ulförs vid ett stort antal institutioner såväl inom som ulom
den egenlliga miljövårdsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
forskningsnämnd har ett centralt ansvar för planeringen av miljövårdsforskningen.
Nämnden, som inrättades år 1968, har till sin disposition ett särskilt anslag
för miljövårdsforskning. Nämndens arbetsformer överensstämmer i stora delar
med dem som gäller för forskningsråden. Kärnan i den forskningsverksamhet som
stöds av naturvårdsverkets forskningsnämnd utgörs av forskning inom främst det
naturvetenskapliga och medicinska området. Hög prioritet har länge givits
försurnings- och metallföroreningsproblemen. Nya prioriteringar under senare
år är bl.a. forskning kring luftföroreningar i tätortsmiljön, miljöproblem i
kustområdena, miljökonsekvenser av växlnäringsläckage och miljöeffekter av
skogsindustriella utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I olika sammanhang har en
bättre samordning av miljövårdsforskningen diskuterats Hksom var ansvaret för
planeringen av miljövårdsforskningen bör ligga. Bedömningen av sådana frågor
blir till slor del beroende av hur man definierar begreppet
miljövårdsforskning. Om begreppet ges den vida innebörd jag tidigare angivit är
det naturiigt att ansvaret för olika delar av vad som kan ses som
miljövårdsforskning måste ligga på olika organ och att det inte är meningsfullt
eller lämpligt att sträva efter en fullständig samordning av all sådan
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här har anförl hindrar självfallel inte atl frågor om en lämplig samordning
och ansvarsfördelning när del gäller forskningen inom della område sländigl
måsle bevakas. Jag avser att nu ta upp vissa sådana frågor. Min utgångspunkl är
därvid att den nuvarande organisatoriska strukturen i stort är ändamålsenlig
men att vissa preciseringar kan behöva göras. Den snabba utvecklingen pä
miljövårdsområdet, som bl.a. innebär att bedömningarna fortlöpande förändras i
frågor om hur allvarliga olika miljöproblem är, gör det angeläget att
organisationsstrukturen är flexibel så att en snabb anpassning kan ske till nya
situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande ulgångspunkl för miljövårdspoliliken bör vara atl
miljövårdshänsynen skall integreras i den planering och de ålgärder som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sker inom varje samhällssektor. Det innebär också att del
ligger ett ansvar på sektorsforskningsorganen inom olika områden all se till
atl miljövårdsaspekterna beaktas i den forskning resp. organ stöder eller
utför. Ansvaret för att finansiera forskning som belyser konsekvenserna för
hälsa och miljö lill följd av ny teknik, nya produktionsmetoder eller nya
former av naturre-sursulnytljande bör således ligga på del organ som ulvecklar
eller bedriver verksamhelen. I ökad ulsträckning har denna princip redan kommil
alt tillämpas inom många områden. Delta är exempelvis fallet inom
energi-forskningsprogrammet. Också inom forskningen på jordbrukets och skogsbrukels
områden har, som tidigare berörts, sludier rörande miljökonsekvenserna alllmer
integrerats i forskningsarbetet. Vid planering och genomförande av
miljökonsekvensstudier inom olika sektorer bör självfallel ell nära samarbele
ske mellan resp. seklorsforskningsorgan och naturvärdsverket. Formerna för
sådan samverkan bör bestämmas från fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till
tekniskt utvecklingsarbete ulgår främst genom slyrelsen för leknisk utveckling
(STU). Av vad jag nyss anfört följer alt STU därvid också har ett ansvar för
att beakta att miljökonsekvenserna av olika utvecklingsprojekt tas upp inom
ramen för projekten. Resurssnålhet och miljövänlighet är viktiga utgångspunkter
vid utveckling av ny produktionsteknik. Därutöver är del vikfigt att
utvecklingen av särskild miljövärdsteknik ylleriigare stimuleras. Fortsalla
salsningar på utveckling av bl.a. extern i"eningsleknik. samt
övervaknings- och kontrollutrustning är av betydelse både från
miljövärdssynpunkt och induslripoliliska utgångspunkter. STU bedriver
miljövårdslekniska projekt inom ett anlal olika teknikområden och har ocksä
ell särskill s. k. insatsområde avseende oljebekämpning och sanering. Det är
angeläget att STU och naturvårdsverket gemensamt utvecklar lämpliga
samarbelsformer för planering och genomförande av slödet lill
miljövårdslekniska utvecklingsprojekt. Jag vill därvid ocksä erinra om den
möjlighel naturvårdsverket har all från anslaget för slöd lill
miljöskyddsteknik ge bidrag lill byggande av s. k. demonstralionsanlägg-ningar
för utprovning av ny leknik, dvs. atl slödja projekl i de senare
utvecklingsstadier där stöd från STU normall inte ulgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt de akula miljöproblemen skall kunna lösas är det
nödvändigt med ökade medel lill en målinriklad forskningsverksamhel rörande
olika miljöfrågor. Huvudansvaret för atl initiera, prioritera och samordna den
målinriktade forskningen om de centrala miljöfrågorna bör också i
fortsättningen ligga på naturvårdsverkets forskningsnämnd. Närheten lill den
cenlrala miljövårdsadminislralionen bör underlätta såväl prioritering av
insatser lill angelägna områden som förmedlingen av forskningsresultaten till
beslutsfattare och andra avnämare. Genom den vetenskapliga granskningen av
projekten och genom alt forskningen lill huvudsaklig del ulförs vid universitet
och högskolor i nära anslulning till grundforskningen bör också forskningens
kvalitet kunna säkerställas. Jag vill dock framhålla betydelsen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl en fortlöpande utvärdering sker av forskningens
kvalitet. Det synes lämpligt atl fortsatt samarbete därvid sker med bl. a. NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller inriktningen av de forlsiilla insatserna på
miljövårdsforskningsområdet framhåller naturvårdsverkels forskningsniimnd alt
en förstärkning av kompelensen nu behövs inom områdena miljömedicin,
ekotoxikologi och vattenekologi, marklära och hydrologi saml terrester ekologi.
Nämnden framhåller vidare behovet av ökade insatser när del gäller
samhällsvetenskaplig forskning, bl. a. miljöekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De forskningsområden nämnden tar upp berör flera av de
miljöproblem som i dag framstår som de allvarligaste och där ökade kunskaper
behövs om hur vi skall kunna angripa problemen. Det giiller såväl de kemiska
hälsoriskerna och bilavgasproblemen som försurningen och eulrofieringen av våra
vattenområden. Jag delar således niimndens bedömning att bl.a. hälsofrågorna nu
bör ges ökad uppmärksamhet. Vid min bedömning av resursbehovet har jag därför
räknal med alt förstärkta insalser behöver göras inom del miljömedicinska
området. Samarbete behövs därvid med bl.a. arbetarskyddsfonden, medicinska
forskningsrådet och slatens miljömedicinska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försurningen framslår allt tydligare som ett av våra
allvarligaste miljöproblem. Alllsedan slutet av 1960-lalel har forskning
pågått kring försurningens effekter. Ursprungligen knöts intresset främst till
svtivlels transport övergriinserna och svavelföreningars direkta och indirekta
effekier på vegetation, mark och vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan många år är försurning av sjöar och dess effekter
kända. På senare tid har uppmärksamheten alllmer inriktats på effekterna av
olika luftburna föroreningar på fundamentala markprocesser och därigenom på
förutsättningarna alt bedriva ett effeklivi jordbruk och skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingen av skogsskador i Centraleuropa under de
senaste åren har medfört en tilltagande oro för vad som händer och kan hända
med den svenska skogen. Behovel av kännedom om skogslillstånd och skogsskador
är nu större än lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sommaren och höslen 1983 har ytterligare rapporter
kommil om skogsskador i södra Sverige. I vilken ulsträckning dessa är ett
resultat av luftföroreningar eller torka eller ett samspel mellan dessa
faktorer kan f. n. inte säkert avgöras. Under de senaste åren har dock
forskningsresultat visat att en belydande markförsurning skett i södra Sverige,
vilken fill slor del orsakas av den sura depositionen. Experimentella resultat
talar också för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid angelägel atl inle diskutera
luftföroreningarna som enda orsak till markförsurning. Lika väsenlligl är all
förslå och kvanlifiera i vilken utsträckning som t. ex. nya inslag i
skogsbruket kan ge en försurande effekt. Här kan man bl. a. peka pä frågor som
gödselmedlens försurande verkan och helträdsulnyltjandets effekier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En belydande forskning om luftföroreningarnas effekier på
skog och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mark
har bedrivits under de senaste åren. Orsakssambanden är dock myckel
komplicerade. Svaveldioxid, kvävedioxider, ozon och andra föroreningar har en
rad både direkta och framför alll indirekta effekter. Trols alt en omfattande
forskning bedrivs både nationellt och internationellt på delta område kan
problemen inte lösas på kort sikt. Koldioxidproblemet anses som ell av de
största miljöhoten för framtiden. Forskningsinsatser för att öka våra kunskaper
om kolcykeln och hur ökande koldioxidhaller påverkar klimal och växtlighet är
angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de allvarliga långsiktiga effekter försurningen kan få för markens
produktionsförmåga är det angelägel att forskningen rörande dels
luftföroreningars direkta effekter dels effekter genom markförsämring
intensifieras. Självfallet måste också försurningens effekter i övrigt på
människorna, i miljön och på olika maierial uppmärksammas. Ett nära samarbete
krävs därvid liksom hittills mellan många olika organ. Del är angeläget alt
insatserna samordnas så långt det är möjligt. Jag avser därför att föreslå
regeringen att uppdra ål naturvårdsverket att i samarbele med SLU, SJFR,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och med övriga berörda
organ utarbeta ett samordnat program för försurningsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annal viktigt område som kräver omfattande forskningsinsatser under de
närmaste åren är övergödningen eller eulrofieringen av sötvallen och marin
miljö och därmed sammanhängande frågor. Problemen med övergödning har blivit
avsevärt större än vad man räknat med tidigare. Svåra miljöstörningar har
inträffat i samband med förhöjda näringsnivåer i sjöar, t.ex. Ringsjön, och i
kustvatten, t.ex. Laholmsbukten och Skalder-viken. Eutrofieringsforskning
bedrivs f.n. inom ramen för naturvårdsverkets forskningsprojekl. Detta gäller
såväl sölvatlen som marin miljö. Vidare pågår forskning som anknyter till
eutrofieringsfrågan vid bl. a. SMHI, fiskerislyrelsen och SLU samt vid vissa
andra universitet och högskolor. En del av forskningsverksamheten är
internationellt inriktad, särskill den som berör Östersjön och Västerhavet. Det
är angeläget att ytterligare forskningsinsatser görs inom förevarande område.
Också i detta fall bör det ankomma på naturvårdsverkets forskningsnämnd atl i
samarbele med berörda organ svara för den nödvändiga samordningen av
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
inom miljövårdsforskningen är det angelägel alt tillgodose behovet av
långsiktig kunskapsuppbyggnad. Den olillfredsslällande tillgången på personer
med forskarutbildning inom många av de naturvetenskapliga disciplinerna, där
ökade anspråk på forskningsinsatser kan väntas från miljövärdens sida under
återstoden av 1980-talel, gör att uppbyggnaden av kompetens är en central fråga
för miljövårdsforskningen. Naturvårdsverkets forskningsnämnd finansierar redan
nu ett antal tjänster som professor vid universiteten och har anslagit medel
för breda långsiktiga program. Som chefen för utbildningsdepartementet lidigare
anfört är del nödvändigl atl basresurserna vid universilel och högskolor
förslärks och statsrådet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson har beräknal ökade medel för långsiklig kunskapsuppbyggnad all
anvisas via forskningsråden. Jag ser det som angeläget att naturvårdsverkets
forskningsnämnd också i fortsättningen tar ett ansvar för den riktade
grundforskningen inom sill område. Det är därvid viktigt att ett fortsatt
samarbele sker mellan forskningsnämnden och bl. a. NFR så att tillgängliga
resurser kan koncenlreras och att därigenom forskninsgrup-per av tillräcklig storlek
kan skapas vid de institutioner som är mesl lämpade för forskning inom olika
ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen dels föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. godkänna
vad jag har förordai om återbesättande av ijänsl som<br>
professor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. bemyndiga
regeringen atl på sätt jag har föreslagit temporärt<br>
inrätta tjänst som professor (L 24/26),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bereder riksdagen tillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ta del av vad jag har anfört om de allmänna riktlinjerna för forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom jordbruksdeparlemenlels verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:100 bil. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 under angivna anslagsrubriker
beräkna följande belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F
16. Bidrag tili djurskyddsfrämjande åtgärder 1 666000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader 350839000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
2. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader 164684000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>G
5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd 47852000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H
6. Miljövärdsforskning 48200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anhåller att nu få anmäla dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>NIONDE
HUVUDTITELN</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F.
SERVICE OCH KONTROLL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1370898</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168 101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1666000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2066000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget anvisas medel för all beslrida koslnaderna för prövning från
djurskyddssynpunkl av nya djurhållningsmeioder, inredningsdeialjer m. m. i stallar
och kostnader för viss verksamhet pä försöksdjursomrädei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Pris-
och löneomräkning 22 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. Slyrelsen föreslär en
uppräkning med 25 000 kr. av anslagsposter för<br>
finansiering av utrednings- och forskningsprojekt beträffande vissa djur<br>
hållningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Centrala
försöksdjiirsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris-och löneomräkning 135000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden föreslår en ökning av
medelsanvisningen för ökade insalser för att utveckla meloder som helt eller
delvis ersätter djurförsök med 500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden begär att medel
beiäknas för sekreterarresurser med 200000 kr. och att 100000 kr. anslås för
utbildning av ledamöter i de djurförsöksetiska nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag tidigare har sagt om nödvändigheten av atl minska användningen
av försöksdjur bör betydande resursförstärkningar ske av forskningen rörande
aliernaliva meloder till djurförsök. För att åstadkomma detta har på mitl
inilialiv överläggningar förls med Läkeme-delsindustriföreningen om gemensam
finansiering av sådan forskning. Enligt ett nyligen träffat avlal mellan
företrädare för slalen och föreningen om forskning för att främja alternativa
och kompletteraride meloder lill djurförsök kommer resurserna för sådan
forskning att förstärkas med sammanlagt 3 milj. kr. Avtalet, som slutits under
förbehåll av regeringens godkännande, gäller för tiden den 1 juh 1984-den 30
juni 1987. Enligl avtalet skall var och en av parterna bidra till
finansieringen med 300000 kr. under budgelåret 1984/85 samt med 600000 kr. vart
och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. För den forskning som avses med
avtalet skall Cenlrala försöksdjursnämnden efler samråd med MFR faslställa ett
ramprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För beredning av frågor som gäller genomförande av
ramprogrammet knyts en särskild styrgrupp lill nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar anslaget för nästa budgetår lill 2066000 kr.
Jag har därvid räknal med 300000 kr. för forskning enligt avlalel med
Läkemedelsindu-striföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen alt ikläda sig de
förpliktelser som följer av<br>
del avtal angående stöd till forskning rörande alternativa metoder<br>
fill djurförsök somjag har förordat i det föregående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. till Bidrag tdl djurskyddsfrätnjande åtgärder
för budgetåret<br>
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2066000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G. FORSKNING OCH UTBILDNING</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 1. Sveriges lantbruksuniversitet (nytt anslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'501576232</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0586222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag '515523000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag 360996000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslagen Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskostnader och Sveriges lantbruksuniversitet; Driftkostnader. '
Anslaget Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för utbildning,
forskning och programbunden forskning vid institutionerna samt djursjukvård och
omkostnader för biblioteksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamheten
inom lantbruksuniversitetet bedrivs vid 51 institutioner, elva försöksdistrikt,
en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker saml ell anlal
jordbruksegendomar och fältstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och
löneomräkning 22 127000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudförslag
-I- 47849000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen gör med erfarenhet av den tvåprocentiga
anslagsreduktionen för budgelåret 1983/84 den bedömningen att en ytterligare
nedskärning av anslagen med två procent kan komma att äventyra
anställningstryggheten för den fast anställda personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
de åtgärder styrelsen vidtagil sker en forllöpande ralionalisering av
verksamheten. De medel som därvid frigörs utgör fillsammans med de medel som
kan frigöras genom omfördelningar basen för de nya satsningar styrelsen skulle
vilja göra. Dessa salsningar kan endast komma till stånd om universitetet
undgår huvudförslagets nedskärningar. </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 6</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop-
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slyrelsen begär
atl den lillfälliga resursförsiärkning som erhälliis för velerinärlinjen
anvisas även för budgetåret 1984/85 (4- 390000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens råd för
skogs- och jordbruksforskning finansierar ivä av de tjänsler som ingår i den
systemekologiska forskningsgruppen vid lantbruksuniversitetet, vars verksamhel
sedan ett tiotal är finansierals genom anslag från slatliga forskningsråd.
Gruppens permanenta karakiär gör alt medlen bör föras över från rådet lill
lantbruksuniversitetet (4- 407000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksuniversitetet
har i samband med SJFR och universitetet i Uppsala påbörjat en salsning på
bioieknisk forskning. Lantbruksuniversiielei vill för sin del särskilt
utveckla och fördjupa kunskaperna inom genteknik på växtsidan. Styrelsen är som
tidigare nämnts beredd alt inom ramen för oförändrade resurser finansiera en
professur (L24/26) i molekylär cellbiologi. Nya medel bör lillkomma för
biträdeshjälp och övriga basresurser (-(-500000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under de
närmasle åren kommer användning av mäl-, slyr- och reglerleknik i kombinalion
med dalaleknik alt fä väsentligt ökad betydelse inom hela
lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Lanlbruksuniversiteiet bör etablera ett
närmare samarbete med malemaiisk-fysiska sektionen vid universitetet i Uppsala
(+ I 000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En djupare
förståelse för frågor rörande miljövänlig produktion, försurningsproblem m. m.
kan endast nås genom en fortsatt kunskapsfördjupning inom områden som
mikrobiologi, markekologi, resislensbiologi m.fl. grundläggande biologiska
forskningsområden. Slyrelsen begär förstärkning av resurserna inom detta
område (4- 500000kr/).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intresset för
atl öka den inhemska proleinforskningen, som ersällning för dyrbar import, har
ökal både frän jordbrukets och statsmakternas sida. Även av beredskapsskäl bör
forskningen inom områdel intensifieras (-1-300000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
rörande markens långsiktiga produktionsförmåga är av fortsatt stor belydelse.
Produktionsförmågan hotas bl.a. genom en fortgående försurning, erosion och
utlakning av tungmetaller. För länglig-gande försök begär styrelsen både på
jordbruks- och skogssidan en förstärkning av resurserna (+ 200000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. Möjlighelen atl inrätta särskilda doktorandljänster
har visat sig syn<br>
nerligen värdefull. Slyrelsen begär medel för all utöka antalet doktorand<br>
ljänster med två (4-300000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IL Under senare är har forskningsinsatser i ledet efter
råvaruproduktionen betonats från samhällsvetenskapernas sida. Slyrelsen begär
medel för studier inom dessa områden (4- 300000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning rörande skogsbrukets
förelagsekonomi, dvs. ekonomisk teori och metod som är relevant för analys,
planering och ledning av primärproducerande företag inom skogsbruket, bör
enligt styrelsen tillföras nya permanenta resurser (4- 200000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slyrelsen begär en forskartjänst
inom området kooperationsforskning (4-200000kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. Stigande energipriser medför ett ökal intresse för
lövträd och då i<br>
synnerhet för björken. Betydelsen av björkinblandning i barrskog har<br>
länge diskuterats. Blandskogsfrägan bör inta en framträdande roll i en<br>
utökad forskning om lövträdens produktion (-1- 300000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. Resislensbiologiska och -genetiska arbeten får
ökande belydelse som<br>
underlag för en alltmer omfattande resistensförädling som alternativ lill<br>
kemiska bekämpningsätgärder. Slyrelsen begär medel för en utökning av<br>
den resistensbiologiska forskningen (4-300000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. En belydande del av vär möjlighel lill
skogsproduktion är i dag<br>
outnyttjad. Speciellt gäller att produktionskapaciteten för torvmarker och<br>
andra våta marker är dåligl utnyttjad. Ytterligare resurser krävs för pro-<br>
duklionsforskningen (4- 300000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande medel för lärariöner, lokaler, central
förvaltning, m.m. vid SLU anvisas via förslagsanslag. Medel för löner till
övrig personal, för maleriel, m. m. anvisas under ell reservationsvis betecknat
driftkostnads-anslag. Inom högskolan i övrigl anvisas medel för grundutbildning
resp. forskning och forskarutbildning under reservationsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planeringen av forskning men även grundutbildning kräver
ofta längre planeringsperioder än ell budgetår. Genom all planeringen kan
sträckas över budgélärsgränsen nås många fördelar ur effektivitetssynpunkt samt
möjligheter till en ändamålsenlig framförhållning i planeringsprocessen. Delta
kan möjliggöras genom all medel anvisas under reservationsanslag. Jag förordar
därför alt SLU anvisas medel under ell reservationsanslag. Dock bör, i likhet
med vad som gäller högskolan i övrigt, lokalkostnader m. m. vid SLU beräknas
under ett särskilt förslagsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att medel för grundutbildning samt forsknings- och
utvecklingsverksamhel inom SLU:s ansvarsområde anvisas under ett gemensamt
reservationsanslag ges universitetet bättre möjligheter all uppnå de av
statsmakterna uppställda målen för verksamhelen. Jag vill dock framhålla att
denna handlingsfrihet även innebär ett större ansvar för SLU att i ett
resursknappt läge söka utveckla skilda verksamheter inom ramen för befintliga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i min inledande översikt förordat insalser inom
ämnesområdet bioleknik. För att möjliggöra en fördjupning och utveckling av
kunskaperna inom växlgenlekniken förordar jag att en tjänst som professor i
molekylär cellbiolgi inrättas. De merkoslnader som härigenom uppkommer förutsätter
jag kan täckas genom omdisponeringar. Jag räknar dock med medel till
förslärkning av basresurser inom ämnesområdet (4- 500000 kr.). Härutöver har
jag räknat medel för atl möjliggöra en fortsatt kunskapsfördjupning inom bl.
a. markekologi och andra grundläggande biologiska forskningsområden {+ 800000
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste årens metodutveckling inom genteknik har givit
upphov till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en snabbt expanderande gren inom bioteknologi som kallas
enzymuiveck-ling och som är en kombinalion av tvä kunskapsintensiva tekniker,
genteknik och proleinkrisiallografi. Metoden, som innebär alt man skriiddarsyr
enzymmolekyler för specifika ändamål, har en mycket slor potentiell lillämpning
både för industriella processer och för att föriindra bakterier och växter så
atl deras användbarhet blir större. Jag föroidar alt man vid SLU bygger upp en
enhet för enzymulveckling. En sådan enhel, som behärskar både den gentekniska
och den proteinkrisltillografiska delen, bör enligl min mening bidra lill all
inom landet utveckla den kunskap och de redskap som behövs för alt tillämpa
hela denna metodik. Koslnaderna för att bedriva en sådan enhel harjag
uppskattat lill 1,5 milj. kr. i ärliga löne- och driflkoslnader saml en
engångsinveslering i fasla resurser lill 1 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I min
inledande översiki harjag framhållit behovet av ökade och samordnade insatser
inorn ämnesområdet odling av fisk och skaldjur. I enlighel med vad jag lidigare
förordat har jag under anslaget räknat medel till förslärkning av basresurserna
inom områdel (4- 1 000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag tidigare har anfört föreslår
jag alt en personlig tjänst som professor i ekologisk zoologi med särskild
inriklning pä vattenbruk inrättas för Hans Ackefors. Jag förutsätter atl
kostnaderna för ijänslen kan täckas inom de medelsramar som föreslås anvisade
för ämnesområdet odling av fisk och skaldjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare framhållit att mäl-, styr- och
reglerleknik i kombination med dalaleknik kommer all få ökad belydelse inom de
areella näringarna. Jag har därför räknat medel för atl möjliggöra uppbyggnad
av kompelens inom della (1000000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har lidigare redovisat behovel av all öka kunskaperna
om försurningsproblem och om markens långsiktiga produklionsförmåga samt behovel
av ökad skogsproduktionsforskning. Jag har i min beriikning av anslaget räknal
medel för forskning inom dessa områden (-1- 650000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av doktorandljänster är myckel slorl.
Forskarutbildning inom bl.a. de områden somjag här särskilt har angett bör
stimuleras. I min beräkning av anslaget harjag räknal medel för delta ändamål
(-1- 450000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min beräkning av anslaget har jag räknal medel för
överföring av tjänsler lill förevarande anslag från skogs- och jordbrukets
forskningsråd under punklen G 5. Tjänslerna ingär i den systemekologiska
forskningsgruppen vid SLU. Medlen avser dels tjänst som professor i terrester
ekologi, särskill ekosyslemekologi, dels en forskartjänst (-1-407000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i min beräkning av anslaget även räknal medel för
all under budgetåret 1984/85 möjliggöra de förändringar av den högre skogliga
utbildningen som föreslagils i del av utredningen om översyn av den eftergymnasiala
skogliga utbildningen framlagda betänkandet (Ds Jo 1983:6)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högre skoglig utbildning (4- I 700000 kr.). Jag kommer
inom kort atl föreslå regeringen alt lägga fram en siirskild proposition i
ämnet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen all vid Sveriges lantbruksuniversitet inrätta tjänsler som
professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
360996000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytl anslag (förslag) 191 436000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frän
anslaget bestrids kostnader för lokalhyrorvid Sveriges lantbruksuniversitet.
Vidare beslrids kostnader för ersättning lill domänverkets fond för upplåten
mark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1984/85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalhyror Ersällning till domänverkets fond</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>175 160000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2431000 177591000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-t-36 998
000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 219000 4-37 217000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 13626000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-I- 219000 4-13845000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare förordat all medel till lokalkostnader m.
m. vid Sveriges lantbruksuniversitet bör anvisas under ett särskilt anslag. Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag för näsla budgetår
anslaget till 191436000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all lill Lokalkostnader m.m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 191
436000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 6. Skogs- och jordbrukets forskningsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>35 122532</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5357851</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47852000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56359000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt
sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och
långsiklig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogs- och jordbrukets forskningsråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Pris- och löneomräkning 3 203 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid SJFR finns
numera forskartjänster. Rådet räknar koslnader för ylleriigare fyra tjänster
(4- I 000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningsråden
har numera möjlighet att inrälla särskilda doklorandljänsler i
forskarrekrylerande syfle. För budgelåret 1984/85 begär SJFR medel för fyra doktorandljänster
(+ 500000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är enligt
SJFR angelägel alt slå vakt om odlingsmarker så atl dess produktionsförmåga
bibehålls. Problemet med försurning bör beaktas särskilt vad avser påverkan på
markens reaktionssystem. För budgetåret 1984/85 föreslår rådet en förstärkning
av resurserna till markekologisk forskning (4-1500000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom skogs- och
jordbrukssektorn är det mycket viktigt atl väsentliga satsningar inom
biotekniken görs. Metodutvecklingen och kunskapsuppbyggnaden inom områdena
biokemi, mikrobiologi m.fl. blir nödvändiga. SJFR har ularbetal ett femårigt
forskningsprogram inom området bioleknik. Rådel bedömer det därför som
angeläget med ytteriigare satsning på området (4- 1000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom den
skogliga sektorn har en ökad salsning skell på forskning rörande
skogsproduktion. Rådel bedömer dock inte denna salsning som tillfyllest utan
ser del som synnerligen angeläget atl ytterligare medel slälls till förfogande
under den kommande femårsperioden. Därvid bör delområden avseende grundläggande
biologisk forskning prioriteras för alt därmed öka insikten beträffande
orsakssambanden under olika faser av produk-fionsförioppel {+ 200000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. SJFR kan inle öka sitt anslag till skoglig
markkarlering utan all<br>
särskilda medel ställs till rådels förfogande (4- 1 000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådel
framhåller att meloder och teknik vid utnyttjande av fjärranalys som hjälpmedel
vid skoglig resursinventering bör förfinas och vidareulvecklas. En inledande
satsning bedömer rådel som angelägen {+ I 000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den framlida
forskningen på jordbrukets område måsle i hög grad inriktas mot en mer
naturresursbevarande odling och en effektivare hushållning med
icke-förnyelsebara energi- och råvarukällor. SJFR föreslår</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför atl medel anvisas för forskning
rörande odlingssäkerhel (4-2000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom djurproduklionen behövs
fördjupade kunskaper om djurens ämnesomsättning framför allt avseende energi-
och proteinomsällningen m. m. för all effeklivisera produktionen och för atl
utgöra underiag för ett framgångsrikt avelsarbele. Den intensiva produktionen
hos våra husdjur har gelt upphov lill sjukdomar med en ofta komplicerad
bakgrund. En ökad salsning måste göras på den immunologiska forskningen. SJFR föreslår
atl ytterligare medel satsas på forskning rörande djurproduklion
(4-2000000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJFR bedömer atl en generell ökning
av medel lill projeklforskning är erforderlig. Med dessa medel avser SJFR att
stödja kunskapsuppbyggande forskning inom bl. a. områdena etologi. miljö,
systemanalys, datorisering samt näringsinriktad ekonomi och leknik {+ 3
500000kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJFR har för
budgelåret 198.3/84 anslagit medel till fiskeribiologisk forskning, i första
hand vallenbruk. Rådel har för avsikt alt söka ta fram ett forskningsprogram
som i första hand skall beröra områdena avel, fysiologi och nutrition, hälsa
och sjukdom saml grundläggande teknisk forskning i samband med vattenbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bättre
insikt i forskningen rörande råvaruproduktionen kan berika den forskning som
berör råvarans förädling pch vidare bearbetning i livsmedelskedjan. Del är
vidare uppenbart att frågorom livsmeddskvanti-let. råvarans lämplighet för
processuiveckling och framslällning av den färdiga produkten, dess
näringsvärde, förekomsten av tillsatser, m. m. kan i hög grad berika den
forskning SJFR i så stor ulsträckning stöder i råvartiledet. SJFR är därför
berett atl ta slörre ansvar för kunskapsuppbyggnaden inom
livsmedelsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJFR hemsläller
att medel för två tjänsler, som ingår i den syslem-ekologiska forskningsgruppen
vid SLU, överförs till universitelet (-407000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
informationsverksamhet m.m. har SJFR begärt ytterligare resurser (-1-361 000
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag lidigare har anförl om långsiktig
kunskapsuppbyggnad, alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen,
virkesproduktion och bioleknik föreslär jag en ökning av anslaget med 5000000
kr. Jag har därvid räknat med ytterligare medel för grundläggande forskning om
markekologi, skogsproduktion, djurhälsa och bioteknik. Jag har även räknat
medel för arbetet med att ta fram program för forskning rörande alternativa
produktionsformer samt långsiktigt program för skogsforskning och för all
någon del av forskningen inom programmen skall kunna ulföras under budgetåret.
Jag har vidare räknal medel för forskartjänster och doktorandljänster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förstärkning av forskningsrådets resurser för atl möjliggöra kunskapsuppbyggnad
inom området odling av fisk och skaldjur, somjag lidigare har förordai, harjag
beräknat behöva uppgå fill 2000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
min anslagsberäkning har jag frånräknat medel för tjänsler, som ingår i den
systemekologiska forskningsgruppen vid SLU (-407000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgelårel 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 56359000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>H
6. Miljövårdsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982/83
Ulgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44766686</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4842269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52732000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids utgifter för forskning m. m. inom miljövårdsområdet. En
särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare
beslutar om anslagets närmare användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsnämnden
har under den senasle femårsperioden gjorl omfattande omprioriteringar av
verksamhetens inriktning. Huvuddelen av anslaget har använts för samordnande
satsningar på avgränsade problemområden, s. k. projektområden. Följande
projektområden drivs budgetåret 1983/84:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försurningens effekier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>metallers påverkan på den yttre
miljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>luftföroreningar i tätortsmiljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>testsystem för kemiska
substanser - vattenmiljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dricksvattenkvalitet och hälsa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>miljökonsekvenser av
odlingsåtgärder inom jord-och skogsbruk - växlnäringsläckage</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>konsekvenser av skogs- och
myrdikning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>miljö/cellulosa,
miljökonsekvenser av skogsindustriella vattenutsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bevarande av naturtyper och
arter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den marina kustzonen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>eutrofiering i marin miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>gruvindustrins
reslproduktupplag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfinansiering
med andra anslagsbeviljande organ sker på vissa områden.
Miljöforskningsanslaget bidrar exempelvis med 750000kr. lill det av
forskningsrådsnämnden initierade problemområdel Kemiska hälsorisker i vår totala
miljö, och med 250000 kr. till Åkermarkens ekologi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöforskningsanslaget
bör enligl verkel för budgelåret 1984/85 räknas upp för alt möjliggöra
satsningar inom områdena eutrofiering i marin miljö, miljömedicin, testmetoder
för kemiska substanser i mark, restbiotopers betydelse för fauna och flora samt
extra tjänster vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
inom eutrofieringsområdel inriktas dels på situationen i öppna Östersjön, dels
på situationen i Kattegatt och Skagerack. De frågor som sluderas är
eutrofieringens orsaker, dess konsekvenser och möjliga motåtgärder. Snabba
resultat är nödvändiga för att få fram underlag för erforderliga beslut om
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad satsning på tillämpad miljömedicinsk forskning (toxikologi, epidemiologi)
har betonats bl.a. av bilavgaskommiltén och utredningen om användningen av
kemiska medel i jord- och skogsbruk. Indikationer på toxikologiska förändringar
hos bl.a. barn och riskgrupper i anslulning lill vissa större industrianläggningar
måste klarläggas. För utsläpp till luft finns ett stort behov av ett syslem för
all beskriva och bedöma miljöfarligheten. Behovet av kunskaper inom området är
mycket slort hos naturvårdsverket och länsstyrelser i samband med koncessions-
och tillsynsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens proposition om forskning m.m. (prop. 1981/82:106) förs
markekologiskl inriktad forskning till den högst prioriterade gruppen. Detta
motiveras både från de areella näringarnas och miljövårdens synpunkt. Marken
fungerar som mottagare av en rad föroreningar, som kan ha menlig inverkan på
den långsikliga produktionsförmågan och på dess förmåga att oskadliggöra andra
antropogena föroreningar. En kraftig nysatsning behöver dock ske för all
utveckla meloder som möjliggör riskbedömning i samband med beslut om
registrering av nya ämnen och ålgärder mot existerande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
två extra tjänster bör inrättas vid högskolan. Prioritering av ämnesområdena
för Ijänsterna kommer atl ske i samråd med andra anslagsbeviljande organ och
högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
"BIODATA" har utvecklat systemrutiner, kodlistor m. m. för
ADB-hantering av biologiska och kemiskt-fysikaliska miljödala. Det är viktigt
att en central instans finns som kontinuerligt och för hela riket svarar för
den gemensamma produktionen och underhållet av dessa kodlistor och register.
Vid naturhistoriska riksmuseet bör en enhet upprättas som skall vara en
servicefunktion för alla som arbetar med miljödala. För della ändamål bör
380000 kr. överföras till museet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under budgetåret 1983/84
avslutas fyra projektområden. 2,8milj.kr. beräknas kunna frigöras för
satsningar på nya områden, medan 2milj. kr. måste satsas för fortsatt
projektverksamhet. Utrymmet för enskilda projekl ulanför projeklområdena är i
dag mycket begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser att anslaget för budgetåret 1984/85 bör räknas upp med 6,9 milj. kr. till
lolall 55,1 milj.kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hänvisar till vad jag lidigare har anfört om prioriterade forskningsområden.
Jag har i min medelsberäkning lagit hänsyn till behovet av ökade resurser för
fortsatt forskning inom dessa områden {+ 3000000 kr.). 1 min anslagsberäkning
har jag, i enlighet med naturvårdsverkets förslag, utgått ifrån alt medel
avseende arbetet med biologiska kodsystem (projeklel BIODATA) i fortsättningen
skall beräknas under anslag lill naturhistoriska riksmuseet under ättonde
huvudtiteln (-380000kr.). Jag har i denna fråga samrått med statsrådet
Göransson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Miljövårdsforskning för budgelåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag
av 52732000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 6.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Översikt över FoU-organisationen m. m. inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. FoU-verksamhet med anknytning till de areella
näringarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SLU bedriver utbildning, forskning och rådgivning inom
jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukels och veterinärmedicinens områden.
För budgetåret 1983/84 har ca 386 milj. kr. anvisats för forsknings- och utvecklingsverksamhet
vid universitetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SLU:s
traditionella ansvarsområde vad gäller forskning omfatlar mark-växler-djur för
produktion av livsmedel och skogsråvara. I anslulning lill detta har även den
tekniska och ekonomiska forskningen utvecklats. Förulom den direkl
produktionsinriktade verksamheten ingår ansvar för en mer grundläggande
biologisk forskning med tillämpningar inom jord- och skogsbruk och veterinärmedicin
samt för tillämpad forskning avseende framför allt landskapsplanering,
livsmedelshygien samt sjuk- och hälsovård för sällskapsdjur och sporthästar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SLU
bör del övergripande målet för forskningsverksamheten vara fortsatta insatser
på åtgärder som ökar produktivitet och effektivitet inom berörda sektorer. Det
gäller bl.a. atl ulveckla kunskaper för att uthålligt kunna använda
naturresurserna och för all tillgodose nationella och inlernalionella behov av
livsmedel, fibrer och virke. Del innebär vidare en fortsatt uppbyggnad av en
biologiskt grundad helhetskunskap om skilda produktionsätgärders effekter.
Härtill kommer utveckling och spridning av kunskaper för att öka avkastningen
och att bättre ulnyllja produktionsmedlen saml utveckla nya och konkurrenskraftiga
produkter för all främja lönsamhet och internationell konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SLU bör samtidigt hänsyn las lill andra
samhälleliga mål såsom miljö, livsmedlens kvalilel, djurhälsa, djurskydd,
sysselsättning och regional balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingen inom de biologiska näringarna och samhället i
övrigt kan enligl SLU ställa krav pä utvidgning av ansvarsområdet. Bland
områden som anses angelägna för SLU alt bevaka utöver de traditionella anges
energiområdel i allmänhet, livsmedelshygien, förädlings- och produktionsmedelsföretagens
ekonomi samt grönytor i tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJFR ger bidrag lill forskning som gagnar skogsbruket,
jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet skall med bibehållande av sin karakiär
som sektorsorgan svara för den mer grundläggande och långsikliga kunskaps-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppbyggnaden inom skogs- och jordbruksforskningen. Rådet
har även fått ansvar för forskningsområden som lidigare legat ulanför dess mer
traditionella verksamhetsområden som t.ex. livsmedelsforskning i vid bemärkelse,
viss fiskeribiologisk forskning och energiforskning. Den totala forskningsverksamheten
omfattar år 1983/84 ca 47,9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Växtförädlingsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Växtförädlingsnämnden har tilj uppgift atl fördela medel
lill sådan förädling av växter för jordbruket och trädgårdsnäringen, som är
angelägen från allmän synpunkt och som inte kan förväntas komma till stånd utan
särskilt stöd. Vidare skall nämnden forllöpande följa utvecklingen inom
växtföräd-lingsomrädel samt verka för en ökad nordisk samverkan inom detta område.
Växiförädlingsnämnden disponerar för 1983/84 37milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Skogsstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen disponerar 8milj. kr. för bidrag till
tillämpad skogspro-duklionsforskning. Verksamheten finansieras med
skogsvårdsavgiftsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsl prioriterade områden är olika skogsskötselåtgärders
inverkan på markens långsiktiga produktionsförmåga samt försurningens orsaker,
dess storiek och inverkan på mark och vegetation m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Fiskeristyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen är cenlral förvallningsmyndighel för
ärenden angående vård och utnyttjande av fiskbestånden i havet och
fiskerinäringen. Till styrelsen hör tre laboratorier - ett
havsfiskelaboratorium, ett hydrografiskt laboratorium och ett
sötvattenslaboralorium. Till styrelsen är vidare knulen en forskningsnämnd.
FoU-verksamheten uppgår under budgetåret 1983/84 Ull ca 13,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudsyftet med verksamhelen vid havsfiskelaboraloriet är
att ge den velenskapliga grunden för fiskevården i del öppna havet och vid
kusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hydrografiska laboratoriet utför observationer och
mätningar angående vattnets egenskaper av betydelse för slyrelsens verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för forskningen vid sötvattenslaboratoriet är f. n.
alt ulveckla generella metoder för fiskevården och syftar lill att bibehålla
eller öka avkastningen av värdefulla arter av sötvattensfisk. Ett av de
dominerande projeklområdena är försurningsproblemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVA är ett expert- och serviceorgan ål lanlbruksstyrelsen
och andra myndigheler saml ål enskilda organisationer och allmänhelen. med
uppgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridnings-sätt m. m. SVA
skall vara ell veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt ulföra viss
rutinmässig diagnostisk verksamhel. Vidare skall SVA aktivt medverka i
djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner
skall SVA ulföra vissl forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamheten vid
SVA uppgår under budgelårel 1983/84 lill ca 12,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
bedrivs med det övergripande målet att finna meloder för alt förebygga sjukdom
hos djur. Sjukdomsproblemen inom animalieproduklionen utgör del hell
dominerande forskningsområdet. SVA:s verksamhet skall vidare snabbi kunna
anpassas till rådande sjukdomssiluation både vad avser inriktningen och
omfatiningen av forsknings- och ulvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.7 Statens
livsmedelsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
livsmedelsverk är cenlral förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.
Livsmedelsverket skall bl. a. bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet
och verkställa utredningar och praktiskt vetenskapliga undersökningar om
livsmedels allmänna beskaffenhel och värde från närings-synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
verkets resurser salsas den övervägande delen på kontrollverksamhet.
FoU-verksamhel under budgelåret 198.3/84 har kostnadsberäknats lill 5,4 milj.
kr. I huvudsak är det fråga om utvecklingsarbete (framför allt ulveckling av
analysmetoder) samt undersökningar som är direkt knutna lill verkets
kontrollfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.8 Statens
maskinprovningar (SMP)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SMP
provar maskiner, fordon och redskap inom jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring. SMP är också riksprovplats för grävmaskiner samt lastbilshytter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMP
bedriver FoU för all finna meloder och ulruslning för alt prova maskiner för
jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Omfallningen av FoU-verksamheten är
1,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.9 Jordbrukstekniska
institutet (JTl)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JTl,
har lill ändamål att i nära samarbete med SLU och slalens maskinprovningar
samt i samverkan med andra institutioner bedriva teknisk-vetenskaplig
forskning, ulveckla maskiner och meloder och följa utvecklingen beträffande
främsl jordbrukels maskiner och andra mekaniska och eleklriska hjälpmedel.
Institutet skall även bedriva undervisnings- och upplysningsverksamhet angående
de lekniska hjälpmedlens ralionella användning i jordbruket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen, som är avlalsbunden, regleras i
överenskommelse mellan slalen och en stiftelse som representerar
jordbruksnäringen och maskintillverkare m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoU-verksamheten omfattar under den nu löpande
avtalsperioden ca 9,4 milj. kr. Härav svarar staten enligl avlal för 2,3 milj.
kr. och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning för 1,2 milj. kr. Härlill
kommer 5,4 milj. kr. från exlerna finansieringskällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Nämnden för skogsteknisk forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens stöd lill kollekliv skogsteknisk forskning
regleras i ell mellan slalen och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om
gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på del
skogslekniska områdel. Ansvarel för verksamhelens genomförande åvilar Nämnden
för skogsteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgelårel 1983/84 lillskjuler staten 10,8 milj. kr.
för den skogslekniska forskningen. Verksamheten omfallar målinriktat
FoU-arbete rörande i huvudsak anläggning, skölsel och avverkning av skog saml
transport av skogsbrukets produkter lill förbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Institutet för skogsförbättring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens slöd lill kollektiv forskning rörande
skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och
Stiftelsen Skogsförbättring träffat avlal om gemensam finansiering av
forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogslrädsförädling och
skogsgödsling m. m. För budgelårel 1983/84 omsätter FoU-verksamheten ca 12,6
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 FoU-verksamhet med anknytning till miljövårdsområdet
2.1 Statens naturvårdsverk (SNV)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SNV har lill uppgift all leda och främja företrädesvis
målinriktad nalur-vårdsforskning och undersökningsverksamhet inom
naturvårdsområdet. Den totala FoU-verksamheten omfallar ca 48 milj. kr.
budgelåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom verkel finns en forsknings- och
undersökningsavdelning bestående av ett forskningssekretariat, två programsekrelarial
och fem laboratorier. Vid SNV finns en forskningsnämnd med uppgift främst atl
fullgöra verkels uppgifter i fråga om planering av naturvårdsforskning och alt
fördela för denna verksamhet anslagna medel. I forskningsnämnden finns
företrädare för såväl forskare som avnämare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljövårdsforskningen skall bidra med vetenskapligt
faklaunderiag för planering, inilialiv och beslut i olika miljövårdsfrågor.
Huvuddelen av forskningen utförs vid universitet och högskolor. Prioriterade
forsknings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
är bl.a. metallers verkan på den yllre miljön, luftföroreningar i lälortsmiljö,
den marina kustzonen och testsystem för kemiska substanser. Huvuddelen av
arbetet med åtgärder mot försurning utförs som uppdragsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
svarar också för planering för viltforskning. Verket disponerar medel ur
villskadereglerings- och jaktvärdsfonderna. Medel ur viltskaderegleringsfonden
används i huvudsak lill forskning om älgen medan medel ur jaklvårdsfonden används
lill övrig villforskning. SNV erhöll för budgelårel 1982/83 sammanlagl 3,8
milj. kr. ur viltskadereglerings- och jaktvårds-fonderna till viltforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Statens
strålskyddsinstitut (SSI)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
har ett centrall samordnande ansvar för målinriktad strålskydds-forskning och
skall själv bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom
strålskyddsområdel. Den totala FoU-verksamheien omfatlar ca 10,6 milj. kr.
budgelåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutets
egen forskning är av relativt ringa omfattning och bedrivs i huvudsak som
projekl med nära anknytning till den mätverksamhel och metodutveckling som
betingas av SSL.s övriga verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för anslaget Stråiskyddsforskning finansieras forskning utanför
institutet, säväl stråiskyddsforskning med anslulning lill kärnkraftsproduktionen
och för vilken medel las in från kärnkraftsföretagen genom avgifter som övrig
strålskyddsforskning. Del huvudsakliga syftet med med ifrågavai"ande
forskning är att ge strålskyddsinstiiulet underlag för ålgärder i akluella
strålskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Stiftelsen
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
slöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet regleras i ett mellan
slaten och Föreningen för induslriell Miljövård iräffal avial om gemensam
finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä vallen- och
luflvårdsområdel. Båda parterna medverkar i finansieringen av verksamheten.
Under budgetåret 1983/84 uppgår statens bidrag till 8,5 milj. kr. Verksamheten
bedrivs i enlighel med ett till avialei fogat ramprogram. Ansvaret för
programmets genomförande ävjlar enligt avlalel Stiftelsen Institutet för
vatten- och luftvårdsforskning. Forskningen och viss uppdragsverksamhel utförs
sedan den 1 juli 1982 i ell av stiftelsen ägt bolag, AB IVL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 6 Jordbruksdepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Allmänna
synpunkter ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1................................................................. Inledning
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Långsiktig kunskapsuppbyggnad
.................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Effeklivisering av pågående
verksamhel .......... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskarrekrytering ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationell samverkan................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Forskning
med anknytning till de areella näringarna ..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alternativa produktionsformer
inom jordbruket och trädgårdsnäringen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Virkesproduktion ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Odling av fisk och skaldjur ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bioleknik ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mät- och reglerteknik ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsforskning ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljövårdsforskning ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemslällan ........ ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6.1 Översikt över FoU-organisationen m. m. inom jordbruks<br>
departementets verksamhetsområde ........ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Slockholm 1984</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1983-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Anna-Greta Leijon såvitt avser punkterna 1-4; statsrådet Anita
Gradin såvitl avser punkterna 5-7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementets
ansvarsområde omfattar frågor om arbetsmarknad, arbetsliv och arbetsmiljö,
invandring (dvs. migralions- och elnicitelsfrågor) samt jämställdhet. Från
forskningssynpunkt är dessa verksamhetsområden tvärvetenskapliga till sin
karaktär och finns i varierande ulsträckning företrädda inom flera
velenskapliga discipliner. En redovisning av vissa forskningsorgan som är
verksamma inom departementets ansvarsområde har upprättats inom
arbetsmarknadsdepartementet. Redovisningen bör fogas som bilaga 7.1 lill detta
protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandenas
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Arbetsmarknadspolitisk forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
för arbetsmarknadspolitiken är främst atl öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna syftar också till alt
dämpa konflikter mellan olika mål för den allmänna ekonomiska politiken samt
lill alt lösa den enskildes sysselsällningssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
den internationella diskussionen om olika ekonomiska teorier och strategier har
arbetsmarknadspolitiken hittills spelat en underordnad roll. Sverige har på
arbetsmarknadspolitikens område i rnånga avseenden varit ett föregängsland
därför att politiken sedan lång lid har utnyttjats som en akliv och integrerad
del av den allmänna ekonomiska politiken. Enligt min mening är den svenska
hållningen i detta avseende en viktig förklaring till den relativt låga
arbetslösheten i Sverige jämfört med många andra industrinationer. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr
107. Bilaga 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självklart alt arbetsmarknadspolitiken i sig inle
kan garantera full sysselsättning. Inte ens en perfekt fungerande arbetsmarknad
leder till full sysselsättning om inte den lolala efterfrågan i ekonomin är
lillräckligl hög. Erfarenhelerna frän de senasle konjunkturnedgångarna visar
också att det finns gränser för atl med traditionella arbetsmarknadspoliliska medel
åstadkomma stabilitet i ekonomin. Den omprövning som det senaste decenniet har
skell av delar av den ekonomiska teorin har emellertid i huvudsak lämnat
grundvalen för den svenska arbetsmarknadspolitiken orubbad. Självfallel har
dock utformningen av åtgärderna anpassats efler nya förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurserna för arbetsmarknadspolitiken fördelas mellan
ålgärder som syftar till all förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och
selektiva sysselsättningsåtgärder som direkt skall förhindra arbetslöshet. Ju
bättre an-passningsuppgiflerna kan klaras desto mindre blir kraven på särskilda
sysselsättningsskapande ätgärder. En förutsättning för alt resurserna skall
kunna fördelas ändamålsenligt och effektivt är ingående kunskaper om
förhållandena och utvecklingen på arbetsmarknaden. Sådana kunskaper är också
vikliga för all kunna bedöma behovet av arbelsmarknadspolitiska åtgärder och
hur sådana skall ulformas liksom för alt kunna utvärdera effeklerna av de
ålgärder som vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen (A 1981:01) för arbetsmarknadspolitisk
forskning (EFA) intar en central slällning när det gäller all fortlöpande vidga
och fördjupa kunskaperna på del arbelsmarknadspolitiska omirådel. Delegationen
kommer alt i april i år avge ett belänkande. Enligt vad jag har inhämlal
kommer detta att innehålla en sammanfattning och utvärdering av de senasle
årens forskning kring skilda delar av arbetsmarknadspolitiken och de speciella
problem som arbetsmarknadspolitiken är inriklad på alt lösa. Delegationen
kommer vidare alt föreslå vissa riktlinjer för den arbetsmarknadspoliliska
forskningen. Betänkandet kommer atl remissbehandlas. Även om slutlig ställning
lill förslagen får tas först efter remissomgången villjag vid delta tillfälle
föra fram vissa allmänna synpunkler på den framtida arbetsmarknadspolitiska
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Forskningens inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbete åt alla kommer även fortsättningsvis att vara del
överordnade målel vid utformningen av den allmänna ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken
kommer därvid alt forllöpande ställas inför slora och varierande uppgifter.
Enligt min mening bör forskningen kring arbetsmarknadspolitiken därför även i
framliden behandla åtskilliga områden och ha till syfte alt ge ett förbättrat
underlag för överväganden och beslut rörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsmarknadspolitikens inriklning och dimensionering.
Forskningen bör omfatta vad som bestämmer volymen och karaktären på
arbetslösheten och dess effekier på människorna. Den bör också inbegripa såväl
utbud som efteriVägan på arbete och anpassningsprocesserna på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vvägningsjrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvägning och samordning mellan å ena sidan
arbetsmarknadspolitiska ålgärder och å andra sidan generella ekonomisk-politiska
insalser saml insatser inom induslri-, regional-, social- och
utbildningspolitik är frågor av stor betydelse. Atl analysera dessa och att ge
underlag för hanleringen av såväl stabiliserings- som fördelningspoliliska
avvägningsproblem är en viktig uppgift för arbetsmarknadsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. ungdomsarbetslösheten har på senare är medförl ett
ökal kommunalt engagemang i sysselsättningspolitiken. Insatsernas art och
omfattning har varil mycket varierande. Det finns ett behov av forskning
rörande kommunernas arbelsmarknadspolitiska åtgärder och de samordnings- och
avvägningsproblem som föreligger mellan statliga och kommunala mål och
insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som kräver särskilda överväganden är ny tekniks
och främst datateknikens betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö.
Dataeffektutredningens (A 1978:05) slutbetänkande som nu läggs fram bör bli en
värdefull ulgångspunkl för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetskraftsutbudet och uthudspåverkande åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulbudel av arbetskraft har lill både karakiär och
sammansättning förändrals på ell genomgripande sätt under det gångna
decenniet. Mot denna bakgrund finns det ett behov av sludier dels av hur delta
påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och dels av hur situationen på
arbetsmarknaden ulvecklas för olika grupper av individer och hushåll. Sådana
kunskaper är viktiga när del gäller att bedöma behovet och effekterna av olika
åtgärder som påverkar utbudet och underlättar anpassningen. Som exempel på
viktiga områden för fortsalt forskning kan nämnas hur efterfrågan på
arbetskraft, demografiska förändringar,.skatte- och bidragsbesiämmelser,
pensioneringssyslem, arbetsmarknadslagsiifining etc. påverkar
arbets-kraftsutbudeis sammansättning och arbetskraftens rörlighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning bör ocksä bedrivas om alternativa eller
kompletterande insatser för alt minska eller förebygga slruklurella obalanser,
exempelvis genom olika ålgärder för all underlätta induslrins rekrytering och
individernas omställning lill nya arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterfrågan på arbetskraft och efterjrågepåverkande
åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller forskning om eflertrågan på arbetskraft
finns forlfarande ett behov av säväl empiriska kartläggningar av rådande
förhållanden och </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ti
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
7 Arbetsmarknadsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tendenser
som analyser av bakomliggande samband och bestämningsfaktorer. Det finns t.ex.
anledning atl efterlysa fördjupade studier av företagens personalpolitik,
bl.a. i samband med nyrekryteringar och uppsägningar. Kunskaperna är
fortfarande bristfälliga om på vilket säll förelagens personalpolitik i sådana
sammanhang påverkas av t.ex. olika anställningsformer eller olika lagregler
samt av olika typer av anpassningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa
arbetsmarknadspoliliska ålgärder syftar lill alt påverka företagens
lönekostnader så all del blir förmånligl relalivi sell alt anställa vissa
grupper. För atl bättre kunna bedöma effekterna av dessa åtgärder behövs ökade
kunskaper om t.ex. lönekostnadernas och lönekosinadsrelationer-nas belydelse
för storleken och sammansättningen av företagens efterfrågan på arbetskraft.
Kunskaper om dessa faktorers belydelse för arbels-kraftsefterfrågans inriktning
är naturligtvis också av intresse i samband med en mer allmän diskussion om hur
arbetsmarknadens anpassningsförmåga kommer all utvecklas över liden och vad
som kommer all bli bestämmande för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En fråga, som inle har
studerats särskill, är vilka effekier nya slödformer får för särskilt utsatta
grupper. Det kan gälla t.ex. slöd för all stimulera tidigareläggning av
rekrytering. Medför sådana nya stödformer alt exempelvis handikappades
konkurrenskraft på arbetsmarknaden försvagas genom att de befintliga stöden
för dem relalivi sell kan bli mindre värda?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är troligt att
beredskapsarbetena även i framtiden kommer att utgöra en belydelsefull och
resurskrävande del av de arbetsmarknadspoliliska ålgärderna. Verksamheten är
mycket omfattande och mångsidig men har hittills studerats endasl i begränsad
ulsträckning. Därför är det angelägel med ytterligare satsningar på forskning
och utvärdering när del gäller beredskapsarbeten. I sammanhanget är det också
av inlresse att sludera möjligheterna lill alternativa åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Bättre förutsättningar för forskningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med behandling av frågan om den framlida forskningens inriklning finns
det också anledning all betona betydelsen av atl förbättra förulsältningarna
för all genomföra arbetsmarknadspolitisk forskning. Det finns exempelvis ett
behov av all undersöka vilka dalabaser som kan användas för utvärdering av
arbetsmarknadspoliliska ålgärder och atl undersöka vilka förändringar eller
kompletteringar av dessa databaser som skulle kunna öka deras användbarhet. Man
bör även undersöka behoven och möjligheterna all upprälla nya databaser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill också nämna alt
del ibland kan vara svårt atl dra klara gränser mellan forskning och
utredningsverksamhet eller tillämpade sludier. Inom uiredningsverksamhei finns
t.ex. många gånger inslag av metodutveckling. Enligt min mening bör även
sludier av utredande och uppföljande karakiär i vissa fall kunna ske inom ramen
för delegationens verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De områden jag här har lagit upp ulgör ett urval av
områden inom vilka fortsatt forskning bör bedrivas. Slutlig ställning till den
framfida forskningen på arbetsmarknadsområdet får las när remissbehandlingen
av EFA:s belänkande har slutförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadspolitikens framträdande roll i den s.k.
svenska modellen släller krav på en fortlöpande såväl teoretisk som empirisk
prövning av politikens utformning. Del vore värdefulll om
arbetsmarknadspolitiska frågor liksom sambanden mellan arbetsmarknadspolitik
och ekonomisk polilik i övrigt ägnades mer uppmärksamhet inom den
samhällsekonomiska forskningen. Del är därför viktigl att fler forskare kan
fördjupa sig inom detta arbetsfält för att kritiskt granska
arbetsmarknadspolitikens förtjänster och brister. Det kan finnas anledning att
ålerkomma lill delta i samband med behandlingen av EFA:s kommande belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling (FoU) kring arbetsmiljö- och
arbetslivsfrågor har byggts ut myckel kraftigt under 1970-lalel. Nya organ har
tillkommit för all finansiera eller bedriva forskning om arbetslivs- och
arbelsmiljöfrågor. Arbelarskyddsfonden intar en hell dominerande ställning som
forskningsstödjande organ inom arbetsmiljöområdel. FoU med relevans för
arbetsmiljön bedrivs såväl inom traditionella forskningsdiscipliner, t.ex.
medicin och kemi. som inom flera seklorsforskningsomräden. Dessutom stöds
arbetsmiljöforskning av en rad andra meddsbeviljande organ. t.ex.
forskningsrådsnämnden, slatens råd för byggnadsforskning, styrelsen för leknisk
ulveckling och forskningsråden inom utbildningsdeparlemenlets
verk.samhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning, som är särskilt inriklad mol arbetsmiljö- och
arbelslivspro-blem. bedrivs såväl vid frislående forskningsinslilul som vid
landels högskolor, t.ex. tekniska högskolan i Stockholm och Karolinska
institutet. Vid sidan av arbelarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, som är
landels största institution för arbetsmiljöforskning, bedrivs sådan forskning
även vid t.ex. landstingens yrkesmedicinska kliniker och försvarels forskningsanstalt.
I detta sammanhang bör också arbelslivscentrum nämnas. Centret inrättades år
1977 som ett fristående inslilul med uppgift all bedriva forskning kring
medbestämmande i arbetslivet och arbelslivsfrågor i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för sin förvaltningsrevision har
riksrevisionsverket (RRV) granskal (RRV rapport 1982:38) styrningen av
arbetsmiljöforskning. Granskningen har omfattat arbetarskyddsfondens
finansiering av forsknings- och ulvecklingsarbete samt forskningsverksamheten
vid arbelar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skyddsslyrelsen. Tillsammans svarar dessa organ för
huvuddelen-av de resurser som i dag satsas på arbetsmiljöforskning. Revisionen
har bl.a. utmynnat i förslag om en mer akfiv, långsikfig slyrning av
medelsanvändningen inom arbetsmiljöforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Arbetarskyddsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsfonden har till uppgift att stödja sådan
forskning och ulveckling saml ulbiidning och informalion som rör arbetsmiljö,
medbestämmande och arbelslivsfrågor i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelarskyddsfondens verksamhet finansieras genom en
särskild arbetarskyddsavgift som f.n. utgår med 0.155 % av den lotala
lönesumman. Fondens intäkter beräknas för budgelåret 1983/84 uppgå till ca 470
milj. kr. Jag vill framhålla all endasl en mindre del av dessa medel, ca 20 %,
slår till förfogande för beslut i fondens slyrelse om FoU-insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelarskyddsfondens instruktion (1971:803. ändrad senasl
1983:947) ger fonden möjlighel att initiera och stödja FoU-verksamhet inom hela
arbetsmiljö- och arbetslivsområdet. För atl få underiag för beslut om fördelning
av FoU-medel lill olika områden har styrelsen för fonden tillsatt särskilda
programgrupper. I dessa ingår företrädare för bl.a. arbetsmarknadens parter,
forskningsinstitutioner, experter från arbelarskyddsslyrelsen och andra
myndigheter, företag m.fl. organ. Den närmare inriktningen av gruppernas arbete
anges i särskilda direkliv som faslställs av fondens slyrelse. Flertalet
direktiv anger två huvuduppgifter för grupperna, nämligen alt karllägga FoU
inom ett verksamhetsområde samt att ularbeta förslag (program) för prioritering
inom området. Arbetsmarknadens parters inflytande över prioriteringen av FoU på
kort och lång sikt garanteras sålunda av den representation de har i
arbelarskyddsfondens slyrelse och i de särskilda programgrupperna. Arbetssättet
garanterar på motsvarande sätt ell inflytande från forskningen. Värdet av de
olika intressenternas inflytande kan inte nog understrykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl arbetsmarknadens parter som statsmakterna har varit
överens om alt arbetarskyddsfonden bör lägga stor vikt vid sådana FoU-insalser
som kan leda lill praktiska resultat i arbetslivet. Denna målsättning finns
också uttryckt i arbetarskyddsfondens instruktion. Tanken är alt de
erfarenheler som har vunnits skall kunna komma dem lill godo som dagligen
utsätts för problem och risker i arbetslivet. I dag kan omkring 40% av
beviljade anslagsmedel hänföras till olika former av åtgärdsinriklade projekt,
såsom utvecklingsarbete, eliminationsteknik. praktiska försök, referensanläggningar
m.m. Jag ser positivt på de insalser som gjorts från fondens sida under senare
år för att inrikta FoU-verksamheten mot praktiskt lillämpbara projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom prakliskl tillämpbar FoU på arbetsmiljöomrädet finns
enligl min mening en potential för atl främja svensk exportindustri. Jag tänker
här på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
kompelens som finns när del gäller all tidigt beakta arbelsmiljöaspek-ter i
industriell produktutveckling och planering. En ökad export av arbetsmetoder,
redskap och maskiner som är ändamålsenligt utformade även från
arbelsmiljösynpunkl liksom kunskap om produktionsteknik, produktionsutrustning
och arbetsorganisation bör således vara möjlig. Även inom området
eliminationsteknik/personlig skyddsutrustning m.m. är svenskl kunnande framstående
och bör kunna gagna vår exportindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av prakliskl, åtgärdsinriklade insalser stöder arbetarskyddsfonden även
kunskapsutvecklande forskning av mera långsiklig karakiär. Sektorsorganen har
genom det av riksdagen fattade forskningspolitiska beslutet (prop. 1981/82:106,
UbU 37, rskr 174) ålagts ett ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom
resp. samhällssektor. För arbelarskyddsfondens del innebär della att styrelsen
för fonden, inom ramen för sina samlade FoU-resurser, måste väga behovel av
långsiktig kunskapsuppbyggnad mol annan FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsfonden
har under senare år inom vissa FoU-områden successivt samlat projektvisa
insalser till mera sammanhållna forskningsprogram. En nyligen slutförd
programrapport för områdel toxikologi är ett exempel på detta. Jag ser mycket
positivt på denna utveckling. Jag delar också fondens bedömning att sädana
sammanhållna programsatsningar är särskilt lämpliga inom de områden där
avsikten är all slödja långsiklig kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de projekl som arbelarskyddsfonden stöder ulförs i dag ca hälften inom
universitet och högskolor. Fonden planerar all även i fortsätlningen föriägga
en stor andel av sin bidragsgivning till projekt som bedrivs vid universilel
och högskolor. Bidragsgivningen avser främst forskningsinsatser av långsiktig
karaktär. Jag stöder denna målsättning, vilken också ligger i linje med de
övergripande rikllinjer för forskningspoliliken som statsrådet Ingvar Carisson
har redovisal. Delta slag av insatser avser i första hand bidrag till ijänsler
och ulruslning vid högskolorna och innebär sålunda ell icke oväsenlligi
lillskoll lill högskolans basresurser för arbels-livsforskning. För den
närmasle ireårsperioden kan man, bl.a. med slöd av redan inledda program och
akluella programförslag, räkna med all fondens slöd lill långsiklig forskning
vid högskolan kommer all molsvara koslnaderna för minst ett 30-lal tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den närmare inriktningen av arbelarskyddsfondens FoU-verksamhel och
fördelningen av resurser på olika forskningsområden vill jag hänvisa lill
fondens långsikliga planering som redovisas i en bilaga lill delta protokoll.
Där konstaleras bl.a. all frågor som hänger samman med dalorisering,
automatisering och införande av ny teknik f.n. ägnas stor uppmärksamhet av
arbelarskyddsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang erinra om det särskilda utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö
och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroelektronik i
arbetslivet som arbetarskyddsfonden startade år t2 Riksdagen 1983/84. I saml.
Nr 107. Bilaga 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982 på initiativ av LO, TCO och SAF. Programmel omfatlar
bl.a. praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesteringar direkt i
produktionen i samband med alt ny leknik introduceras i näringsliv och
förvaltning. Utvecklingsprogrammet beräknas pågå under fem är. Det arbelar inom
en lotal resursram om 54,5 milj. kr. Genom riksdagsbeslut (prop. 1981/82:123,
AU 29, rskr 376) har regeringen bemyndigats att låta fonden disponera 35 milj.
kr. för programmel, vilka hos fonden har avsatts för medbestämmande- och
styrelserepresenlantulbildning. Vidare har 15 milj. kr. anvisals från fondens
kapitalbehållning. Därutöver lillförs arbelarskyddsfonden under en
Ireårsperiod med början budgetåret 1982/83 sammanlagt 4,5 milj. kr. från
statsbudgeten för all främja forskning och försöksverksamhet kring alternativa
sysiemulvecklingsmodeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen (1978/79:119, UbU 44, rskr 391) om vissa
frågor rörande forskning och forskarutbildning föreslogs bl.a. att
löntagarorganisationerna skulle fä ett ekonomiskl slöd ur arbetarskyddsfonden
för forskningsini-tierande verksamhet. Medlen skulle enligt propositionen kunna
användas av organisationerna bl.a. för att ularbeta forskningsprogram och
kunskapsöversikter. Ingen begränsning i fråga om ämnesval eller
forskningsinriktning skulle gälla för denna verksamhet. Del ingär numera i
fondens uppgift enligl instruktionen att slödja arbetstagarorganisationernas
forskningsini-lierande verksamhet. Ijuni 1983 beslutade regeringen atl 5 milj.
kr. skulle utgå ur fonden för denna verksamhet. Sammanlagt har därmed 15 milj.
kr. ställts till löntagarorganisationernas förfogande för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom slödet, som är av allmän forskningspolitisk
karakiär, får organisationerna förbättrade möjligheter atl komma in i den
planerande och initierande processen pä ett tidigt stadium. Krav och behov,
uppslag och idéer från stora avnämargrupper kan på delta sätt kanaliseras till
forskningsvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmiljölagens övergripande syfte är att skapa en
arbetsmiljö som är så bra som möjligt från såväl fysisk som psykisk synpunkl.
Arbelarskyddsverket har sektorsansvaret inom detta breda område. Detta fordrar
ingående kunskaper om arbetsmiljöproblem samt om samband mellan arbelsmiljöfaktorer
och ohälsa. Egna resurser för forskning är en förutsättning för att verket
skall kunna fullgöra sitt sektorsansvar på arbetsmiljöområdel. Detta synsätt
låg till grund för beslutet all år 1972 inordna det arbetsmedicinska
institutei som en avdelning inom arbelarskyddsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsens
forskningsavdelning är landets cenlrala institut för arbetsmiljöforskning.
Kostnaderna för avdelningens verksamhet beräknas uppgå lill ca 77 milj. kr.
budgetåret 1983/84. Avdelningens verksamhel finansieras till övervägande del
genom statsbudgetmedel. Direkta forskningsanslag från bl.a. arbetarskyddsfonden
till enskilda forskare vid avdelningen svarar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ca
10% av finansieringen. Regeringen släller dessutom varje år medel ur
arbetarskyddsfonden till slyrelsens förfogande för s.k. särskilda arbelarskyddsprojekl.
Budgetåret 1983/84 disponerar styrelsen 12,7 milj. kr. för sådana projekt.
Mellan 50 och 60 % av dessa medel fördelas till projekl inom
forskningsavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningsavdelningens
arbele bedrivs i löpande kontakt med arbetslivet. Kontakten med
tillsynsavdelningen vid slyrelsen ger impulser lill forskning om akluella
problem i arbetslivet. Vidare utgör den ulbiidning som slyrelsen årligen
anordnar för personal inom företagshälsovården en viklig kontaktyta mellan
forskare vid forskningsavdelningen och personal som har kunskap om och
erfarenhel av risker och problem i arbelslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En uppgift för
forskningsavdelningen är atl bislå med forskningsinsatser som underlag för
styrdsens föreskriftsarbete. En annan viklig uppgift är atl så tidigt som
möjligl upptäcka och påvisa nya hälsorisker i arbetsmiljön samt kartlägga
samband mellan olika arbelsmiljöfaktorer och ohälsa. Del innebär alt
arbelsmiljöforskningen i tiden ofta måste ligga före föreskriftsarbetel när
det gäller att uppmärksamma nya problem. Enligt min mening är denna typ av mer
långsikliga forskningsinsatser nödvändiga för att författningsarbetet skall
kunna ulvecklas pä sikl och vara i linje med akluella arbelsmiljöproblem.
Forskningsavdelningen har hären belydelsefull uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De resurser som slyrelsen
disponerar för forskning kan av nalurliga skäl inte läcka alla forskningsbehov
inom arbetsmiljöomrädet. Slyrelsen har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1984/85 uttalat atl den typ av forskning som har väsentlig
betydelse från hälsosynpunkt i första hand måsle prioriteras. Prioriteringarna
måsle göras med hänsyn till såväl skadefrekvens som skadornas svårighetsgrad.
Satsningarna bör enligl styrelsen också koncentreras lill de områden där den
egna forskningen kan göra sig gällande inom och utom landel. Slyrelsen har, på
grundval av den akluella och den förväntade risksitualionen, prioriterat
följande problem och forskningsområden under den närmasle femårsperioden:
Belastningsskador, lungskador på grund av luftföroreningar, metoder för
testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster och arvsanlag,
eliminationsteknik samt arbetsorganisation i samband med ny teknik. De av
styrelsen föreslagna prioriteringarna saml de överväganden som redovisats som
grund för dessa synes, enligt min mening, vara väl avvägda och motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl styrelsen innebär
den skisserade forskningsinriktningen till viss del behov av ökade ekonomiska
resurser för rekrytering av forskare med kompetens inom prioriterade områden.
Med hänsyn till svårigheten atl tillgodose nya forskningsinsatser med befinllig
kompelens anserjag emellertid att styrelsens behov att nyrekrytera forskare
får tillgodoses successivt i takt med möjligheterna Ull omdisponeringar inom
tillgängliga resursramar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsdelegationen
vid styrelsen, som nu påbörjat sin arbete, kommer enligt min mening alt kunna
medverka till en breddning av styrelsens beslulsunderiag när del gäller
forskningsverksamhetens ulformning, inriklning och prioritering. Delegalionen
bör ocksä kunna förbättra förutsättningarna för samordning mellan styrelsens
forskningsverksamhel och den forskning som bedrivs vid universitet och
högskolor, de yrkesmedicinska klinikerna samt forskningsinstitut som är
verksamma inom arbeismiljöom-rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningsavdelningen är
landels enda tbrskningsinsiiiution med ell uttalat ansvar för
arbetsmiljöfrägor. Flera av avdelningens forskare verkar inom forskningsområden
som inte alls eller endasl i ringa ulsträckning finns företrädda inom
universitet och högskolor. En viklig uppgift för avdelningen är därför alt
bevaka den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom arbelsmiljöforskningens
delområden. Del gäller säväl för alt kunna fylla avdelningens eget behov av
kompetens som för atl öka kunskapen om och intresset för arbetsmiljöfrågor inom
universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pä både utbildningens och
forskningens område förekommer ell samarbete mellan arbelarskyddsslyrelsen och
högskolan. Professorer och laboratorer vid forskningsavdelningen medverkar i
högskoleutbildningen, främsl forskarutbildningen. Medverkan beslår i
forskaihandledning säväl av den egna personalen som av doktorander inom
högskolan. Jag ser mycket posilivl på de insatser som under senare år har
gjorts frän styrelsens sida för atl öka antalet doktorander inom avdelningens
ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samarbete med högskolan
förekommer ocksä i många av de ca 200 projekt som forskningsavdelningen driver.
Arbetsmiljöproblem är ofta så sammansatta all de förutsätter samverkande
insatser från skilda forskningsområden för all fruktbärande resultat skall
kunna åstadkommas. Jag har med tillfredsställelse kunnal konstatera att
samarbele mellan forskare från olika ämnesområden förekommer i ungefär hälften
av de projekl som bedrivs vid avdelningen. Karolinska institutet och de
tekniska högskolorna är de forskningsorgan som avdelningen främst samarbetar
med. Forskningsavdelningens filial i Umeå har på moisvarande säll ett
omfallande samarbete med universilelel i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Arbetslivscentrum</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelslivscentrum
är en cenlral forskningsinstitution med inriktning på frågor som rör
arbetslivets demokratisering och arbelslivsfrågor i övrigl. Centret tillkom som
ett led i reformarbetet inom arbetslivets område. Det bildades samtidigt som
medbestämmandelagen irädde i kraft år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningen vid centret
bedrivs inom alla seklorer på arbetsmarknaden. Projekten avser exempelvis
strukturförändringar, arbetsorganisation och produktionssystem,
datoranvändning, jämställdhet m.fl. arbelslivsfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknad.sdepartcmentet </span></b><b><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
projekten får man vid centret cn långsiktig och problemorienterad teori- och
metodkunskap i frågor om inflytande, yrkesroller, organisation och
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bärande idé i medbestämmandelagen är att de anställdas kunskaper och engagemang
skall las lillvara för atl utveckla produktionen av varor och tjänster. Genom
ett utvecklat medbestämmande kan ökad effektivitet uppnås såviil i offenllig
som i privat verksamhel. I samlliga medbeslämmandeavial på arbclsmarknaden understryks
också all de anslällda är en viktig resurs i strävandena att förbättra och
effeklivera verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
vid arbelslivscentrum har enligt min mening slor betydelse när det gäller atl
ulifrån mänskliga förutsättningar ulveckla leknik och arbetsorganisation på ett
sådant sätt atl en hög effektivitet uppnås. På arbetsplatserna kan forskare och
anslällda i nära samarbele formulera kraven på produktionsmiljön. Nya metoder
och forskningsresultat kan bli till förebilder för förändringar på andra
arbetsplatser. Arbetslivscentrum har i dag ett stort anlal projekt där forskare
och praktiker, såväl arbetsgivare som anställda, söker finna vägar all
förändra arbetslivel i riklning mol ökad effektivitet i enlighet med
medbestämmandelagens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har ledningsfrågor och arbclsorganisatoriska frågor kommit att inta
en central roll i debatten om näringslivets och den offentliga sektorns
förnyelse. En strävan är bl.a. alt motivera de anställda alt la större ansvar
för de uppgifter som organisationen har att utföra. Service har i detta
sammanhang blivit ett nyckelord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i della sammanhang nämna alt arbetslivscentrum f.n. gör en översyn av
centrets framtida forskningsinriktning. Enligt min mening har arbetslivscentrum
en naluriig roll vad gäller forskning, ulveckling och ulbiidning kring frågor
om den offentliga sektorn, dess uppgifter och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Delegationen för arbetstidsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsfonden
har sedan sin tillkomst år 1972 finansierat forskning inom arbetstidsområdet.
Sammantaget finns genom svensk och internationell forskning omfattande
kunskaper på arbelstidsområdel. Dessa kan tillvaratas vid åtgärdsinriklade
studier av och försöksverksamhel med nya former av arbetslidssyslem. Det är
enligt min mening viktigl att de erfarenheler som härigenom vinns successivt
utvärderas. Genom försöksverksamhel inom såväl den privata som den offentliga
sektorn bör man kunna komma fram till arbetslidssyslem. som bättre än i dag
tillgodoser såväl medicinska, fysiologiska och sociala krav som krav på ett bra
utnyttjande av lokaler och ulruslning. Alt initiera och följa sådan
försöksverksamhet är en viktig uppgift för delegalionen (A 1974:09) för
arbetslidsfrågor (DELFA). Delegalionen har genom tilläggsdirekfiv våren 1983
fått vidgade uppgifter med bl.a. ökad inriktning på ekonomi, sysselsättning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jämställdhet
mellan kvinnor och män. Huvuduppgiften för delegationen är att öka kunskaperna
om arbetstider samt att ta fram underlag för och stimulera till debatt. DELFA:s
uppgift när del gäller forskning rörande arbetstider är alt skapa överblick
över den verksamhel som pågår, initiera forskningsprojekt och utredningar samt
alt stimulera till praktiska försök , inom arbetstidsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är här naturligt att samverkan sker mellan DELFA och arbetarskyddsfonden i
dess egenskap av huvudfinansiär när del gäller medicinska, fysiologiska och
sociala aspekter på arbelslidsforskningen. Fonden har i sin verksamhetsplan för
perioden fram till budgetåret 1985/86 pekat på att undersökningar av vissa
obekväma och oregelbundna arbetstidsföriägg-ningar är angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Debatten
om arbetsdelning har blivit alltmer intensiv i Sverige under del senaste året.
Det är en viktig uppgift för DELFA alt belysa frågeställningar kring
arbetstiden som ett eventuellt medel i sysselsältningspoliliken. Ett första
steg har lagils i och med alt delegationen har låtit utföra en studie av den
hittills förda debatten om arbetsdelning i landet. DELFA har kunnal konstalera
att kunskaperna om bl.a. effekier på sysselsättning Och ekonomi av
arbetsdelning är myckel bristfälliga. Jag anser det därför väsentligt att den
internationella forskningen på området följs och att även svenska studier
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på andra områden som närmare bör studeras och analyseras kan nämnas
tendensen till längre arbetstider för deltidsanställda saml frågor rörande
flexibla livsarbelslider inkl. flexibla pensionsregler och
arbetstidsförkortningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag
anfört om den arbetsmarknadspoliliska forskningen saml arbetslivs-och
arbetsmiljöforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Invandrarforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandringen
till Sverige efter andra världskriget har haft djupgående samhälleliga
konsekvenser. Insikten om detta har vuxit fram efler hand i de politiska
organen, inom förvaltningen och hos allmänheten. Det var emellertid försl under
1960-lalel som de första insatserna gjordes på invandrarforskningens område.
De rörde framför allt invandringens nationalekonomiska och
sysselsättningsmässiga effekter samt invandrarnas levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterhand
har invandrarforskningen kommil all ulvidgas lill all omfatta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet
13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sludier inom ett flerlal samhällsvetenskapliga ämnen såsom
demografi, sociologi, socialantropologi, statsvetenskap, ekonomisk historia.
Trols begränsade resurser kännetecknas forskningsområdet av en relalivi snabb
ulveckling både i fråga om inriklning och metoder. Förutom att företrädare för
olika velenskapliga discipliner har initierat och genomfört olika projekt har
sektorsorgan och slatliga utredningar haft slor belydelse för ulvecklingen.
framför allt genom att initiera och finansiera forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sin karaktär är invandrarforskningen sådan att den
förutsäller ett omfattade internationellt erfarenhetsutbyte. Samarbete mellan
forskare från invandrings- och utvandringsländer har vtirit nödvändigt för att
genomföra många projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts hedrivs invandrarforskningen inom ett stort
anlal ämnesområden. Behovel av en överblick över forskningen har alltmer gjort
sig gällande. År 1982 gjorde expertgruppen för invandringsforskning (numera
delegationen fA 1983:03] för invandrarforskning, EIFO) en förfrågan hos
myndigheter och organisationer om vilka frågor inom invandrarforskningen som
dessa ansåg vara av särskilt intresse. Svaren har bildal underlag för den
prioriteringsdiskussion som finns redovisad i EIFO:s skriftserie, nr 23,
Invandringsforskningen i Sverige. Enligl denna redovisning bör fem områden
särskilt uppmärksammas. Dessa områden är arbetsmarknad och ekonomi, ulbiidning
och språk, hälso-, sjuk- och socialvård, politik och förvallning saml
migrationsrörelsers effekt pä befolkningsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från diskrimineringsulredningens (A 1978:06) sida har
framhållits behovet av forskning rörande etniska relationer generellt,
särskilt anlropologisk forskning kring kulturelll samspel och kullurell
förändring, forskning från olika ulgängspunkler rörande fördomar och
diskriminering samt orsakerna lill dessa fenomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolemyndigheterna har yttrat sig över förslagen. Del
framgår av yttrandena att det finns ett betydande intresse för forskning kring
internationell migration och etnicilet vid olika institutioner vid
universiteten i Stockholm. Lund. Göteborg, Uppsala och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga sektorsorgan har också uttryckt slort inlresse
för satsningar inom invandrarforskningen med anknylning lill organens
verksamhetsområden. Nära nog samtliga samhällsvetenskapliga och humanistiska
ämnen finns också representerade bland de forskare som gör eller som har förklaral
sig villiga att göra sådana forskningsinsatser. Del är därför enligl min mening
angeläget alt ange de forskningsområden som från samhällets synpunkt bör
prioriteras. Härvid bör hänsyn tas till såväl sektorsorganens priorileringar
som forskarnas intressen och övrig kunskapsutveckling inom de olika
disciplinerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegalionen för invandrarforskning har fortsatt den
prioriteringsdiskussion som påbörjades av expertgruppen. Resultatet kommer
enligt vad jag har erfaril alt redovisas under år 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet 14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Forskningens inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekomsten av ett stort anlal angelägna forskningsuppgifter
och det förhållandet att ElFO:s prioriteringsdiskussion alltjämt pågår medför
betydande priorileringssvårigheter. Med hänvisning till vad som hittills kommil
fram av diskussionen och av vad jag har anfört lidigare vill jag emellertid
framhålla några forskningsområden, som förtjänar särskild uppmärksamhet under
planeringsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarforskning måste bygga på en mångfacetterad och
uiföriig sta-tistisk-demografisk kunskap. Forskningen inom detta fäll bidrar
med viktigt underlag för planeringen av samhällsservice inom ett flertal
områden men också för politiska bedömningar inför åtgärder som rör regleringen
av invandringen och inom det minoritetspolitiska fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturyttringar och etnisk pluralism berör väsentliga
samhällsförhållanden sotn aktualiserats av invandringen. Hit hör spörsmål om
och hur ell tidigare jämförelsevis homogent samhälle kan anpassa sig socialt,
kulturelll och servicemässigt till förekomsten av nya etniska kategorier och
minoriteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslutande forskningsområden är etniska gruppers
rättsställning, mcd-borgarskap.ffrågor och invandringens betydelse i övrigt för
del Inlernalionella samarbelel. En inlernationelll förankrad forskning om
dessa förhållanden, inte minsl från stalsrättsliga utgångspunkter, kan
förväntas ge en bättre belysning av frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En djupare kunskap om familje-, generations- och
uppväxtförhållanden är av betydande socialpolitiskt intresse. Genom en sådan
skulle större förståelse kunna skapas förde familje- och generationsbelingade
spänningar som kan uppstå i invandrarfamiljer och som i vissa fall medför
allvariiga konsekvenser för dem som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av slor betydelse är forskning om de invandrade gruppernas
arbetslivs-förhållanden på grund av arbetets centrala betydelse för jämlika
livsvillkor. I detta sammanhang bör även jämslälldhetsforskningens belydelse
understrykas. Forskning kring invandrarkvinnornas förhållanden, inte minst i
arbetslivet, bör .sålunda ges högre prioritet än hittills. I vissa
invandrargrupper är skillnaden mellan kvinnors och mäns förhållanden särskilt
slor. Forskning som ger underlag för alt stärka dessa kvinnors ställning är
synnerligen angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördomar och diskriminering är två väsentliga områden för
ytteriigare forskning. Dessa frågor har aktualiserats inte minsl av invandrarnas
egna organisationer. Förekomsten av s.k. institutionell diskriminering bör undersökas
och dess konsekvenser för invandrarna belysas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för framgångsrik forskning inom de
angivna områdena är dock att man också får lill stånd en grundläggande
forskning kring ämnen som etniska relationer, etniska gruppers dynamik, inkl.
exempelvis religionens roll samt identitets- och kulturteoretisk forskning som
ansluter till dessa ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet
15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av forskningens viktiga funktioner är bl.a. att
tillföra samhällsorganen kunskapsunderlag för beslut inom invandrar- och
minorilelspolilikens område. Utvärderingen av sådana åtgärder är också en
väsentlig forskningsuppgift. Denna forskning kan och bör bedrivas från olika
utgångspunkter. Delta är enligt min mening ytteriigare ett bärande skäl lill
alt alla de forskningsområden somjag nu nämnl bör ges möjlighel alt utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Bättre förutsättningar för forskningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande forskningens organisation och behov av
resurser under planeringsperioden villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av invandrarforskning gör sig i dag slarkl påmint
inom en rad samhällssektorer. Frågan om invandringens långsiktiga följder får
en allt större politisk betydelse i alla industriländer. Del är sålunda ell
myckel angeläget forskningsområde. Tillkomsten av en delegation för invandrarforskning
vid arbetsmarknadsdepartementet är ett första sleg för att förbällra
förutsättningarna för denna forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De personella resurserna på forskningssidan vad gäller
invandrarforskning i vidare mening är emellertid begränsade. Totalt är det i
Sverige endast några tiotal forskare som gjort mer omfattande insalser under en
längre sammanhängande tidsperiod. Målel bör vara att få lill slånd en väsenllig
ökning av forskningen vid universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är bl.a. av de skäl som jag nu har redovisat
betydelsefullt att det nyligen inrättade centret för invandringsforskning vid
universitetet i Stockholm utvecklas i enlighet med stiftarnas intentioner till
en enhet för tvärvetenskapligt inriklade studier med en bred bas för
forskningsutförande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det inte finns särskilda medel avsalta för
forskningsområdet utöver de forskningsresurser som arbetsmarknadsdepartementet
förfogar över är den fortsatta uppbyggnaden av forskningsområdet beroende av
alt högskolorna och berörda forskningsråd och sektorsorgan ger högre prioritel
ål områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Jämställdhetsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslälldhetsforskning skall enligf riksdagens senasle forskningspoliiiska
beslut (prop. 1981/82:106. UbU 37, rskr 397) vara ell prioriterat
forskningsområde. Vid beslutet gjordes bedömningen alt kvinnoforskningen en
lid framöver sannolikt kommer att vara den dominerande delen av
jämslälldhetsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I forskningen och i forskarvärlden redovisas ofta
skillnader i synen pä jämställdhets- resp. kvinnoforskning. Det är för den
fortsatta forskningen viktigt atl de olika synsätten får utrymme. I det
följande använder jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
begreppet jämställdhetsforskning för såväl jämställdhels- som kvinnoforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1 Organisation
för jämställdhetsforskning m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya organisationen för regeringens jämslälldhetsarbete har forskningen
fått en framskjuten plals. Delegalionen (A 1983:01) för jämslälldhetsforskning
(JÄMFO) har under sitt första verksamhetsår valt alt inle prioritera speciella
forskningsområden utan beslutat att tills vidare söka stödja den mångfald
jämställdhetsforskning som är under utveckling vid våra universitet och
högskolor. Inom delegationen pågår arbele bl.a. med atl la fram ett underlag
för förslag till åtgärder för all förbättra kvinnliga forskares situation samt
en förstudie om kvinnors och mäns inbördes relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
till arbetsmarknadsdepartementet knutna organ som utför resp. stödjer
jämställdhetsforskning är arbetslivscentrum och arbetarskyddsfonden samt i
någon mån delegalionen för arbelsmarknadspolitisk forskning och delegationen
för invandrarforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Initiativ till
jämställdhetsforskning tas också av andra statliga organ. Universitets- och
högskoleämbetet har en viktig samordnande funklion för den
jämställdhetsforskning som bedrivs inom högskolan.
Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar forskning
på jämställdhetsområdet. En programkommitté knulen lill rådet har arbetat fram
ett forskningsprogram med kvinnoperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillkomsten
av lagen (1979:1118) om jämställdhet i arbetslivet och inrättandet av
jämstäildhetsombudsmannen (JämO) har varil vikliga förutsättningar för
utvecklingen av jämslälldhetsarbetet. Flera myndigheler har antagit
jämslälldhetsprogram medan det vid vissa andra t.ex. arbetsmarknadsstyrelsen
och slalens arbelsmarknadsnämnd har inrällals arbetsenheter för jämställdhetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora behovel av ytterligare kunskaper inom jämställdhetsområdet samt
jämställdhelsfrågornas politiska belydelse är enligl min mening starka motiv
för en mer intensiv forskning inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2 Jämställdhetskommitténs
betänkande Om hälften vore kvinnor ...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor... har förhållandena för
jämställdhelsforskning och för jämställdheten i forskarväriden redovisats.
Betänkandet har remissbehandlats. Chefen för utbildningsdepartementet har
tidigare denna dag, efter samråd med mig, redovisal förslag med anledning av
betänkandet. Bland dessa vill jag nämna atl medel tillförs HSFR för alt inrälla
fem forskartjänster för jämställdhetsforskning. Vidare föreslås alt
åldersgränsen 45 är för att erhålla utbildningsbidrag upphävs saml alt
information om jämställdhet skall ingå i den handledarutbildning som bedrivs
vid högskolor och universitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid detta tillfälle vill jag ytterligare understryka
lämpligheten av att berörda högskoleenheter i sina jämställdhetsplaner enligt
förordningen (1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig
anställning m.m. såvitt angår skilda slags lärartjänster och doktorandtjänster
slår fast tidsbestämda mål för andelen kvinnor. Också för forskarstuderande i
stort kan det vara lämpligl atl formulera mål för andelen kvinnor vid viss
tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Behovet av jämställdhetsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vikt som regeringen tillmäter jämställdhetsfrägorna
avspeglas i den organisation som har skapals bl.a. i regeringskansliet för
behandling av frågorna. Organisationen ger enligt min mening möjlighet att på
ett bättre sätt än tidigare ta tillvara erfarenheter och utveckla idéerom
jämställdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För regeringens och myndigheternas ställningstaganden i
olika frågor ingår jämställdhelsaspekterna som en viktig del. Kraven på kunskap
inom området har ökat och därmed ocksä behovel av forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Forskningens inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill atl beröra några forskningsområden som
mot denna bakgrund bör prioriteras i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnors och mäns infiylande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senaste decennierna har kvinnorepresentationen
ökat i nästan alla förtroendevalda organ i samhället. Del är därför viktigl all
sludera kvinnorepresentationens genomslagskraft i den förda politiken.
Forskning som kan belysa della är enligl min mening mycket angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I analysen av jämslälldhetspolitikens effekier är kvinnors
och mäns ekonomiska villkor en faktor av slorl inlresse. Statistiken över
fördelningen av förmögenhet, inkomst, bidrag och skatt redovisar i dag
hushållens situation. Det är av största vikl all denna slalislik kompletteras
med uppgifter uppdelade efler kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är också viktigl all studera vilken inverkan den förda
jämställdhets-politiken har haft på kvinnors och mäns inbördes relationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändrad mansroll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mannens situation i familjen och samhället har byggt på
bl.a. uppgiften som försörjare och som familjens språkrör i samhället.
Förutsättningarna för detta har påverkals av samhällsutvecklingen. Under senare
tid har stora förändringar skett snabbt. Forskningen skulle kunna bidra med kunskap
om hur mannen möter dessa förändrade villkor och vilka faktorer i samhället som
påverkar mansrollen. Viktiga forskningsområden är mannens roll på arbetsplatsen,
papparollens belydelse för mansrollen, man-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet '18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nens
roll som förälder samt vilka tillfällen i mannens livscykel som är strategiska
för förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kviimors
arbetsmarknad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den svenska arbetsmarknaden arbetar kvinnor och män ofta inom skilda sektorer
och vissa yrken domineras av del ena könet. Kvinnors och mäns befallningar
ligger genomsnittligt sett pä olika nivåer när det gäller lönesätlning och
status i övrigl. Männen dominerar fortfarande inom de mer kvalificerade
befattningarna. Vidare har visa yrken övergått från att vara mansdominerade
till alt bli kvinnodominerade och vice versa. Ökade kunskaper i frågor som rör
den könsuppdelade arbetsmarknaden är nödvändiga för atl la fram underlag för
beslut som kan stärka kvinnors ställning i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen i
traditionellt kvinnliga yrken bedöms i framtiden inte komma atl öka som
tidigare. Vissa forskningsresultat tyder på att sysselsättningen i t.ex.
kontorsyrken kan komma att minska drastiskt till följd av en ökad användning av
ny teknik. För att skapa grund för en åtgärdsinrik-tad forskning bör studier
göras över hur arbelslivssitualionen för kvinnor kan förväntas utvecklas när
del gäller arbetsuppgifter, arbetsorganisation, arbetsvärdering m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all få perspektiv på
utvecklingen i Sverige beträffande kvinnors yrkesval är internationella
jämförelser värdefulla. Det är därför viktigt all Sverige dellar i
internationella försök och diskussioner kring kvinnors förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det behövs forskning om
vilka faktorer som påverkar flickors utbildnings- och yrkesval. Det kan gälla
t.ex. vid vilken ålder valet sker, vilken tradition som finns i familjen och
regionen eller vilka attityder som finns hos utbildningsinstitutioner - lärare
och arbetsgivare - arbetsledare. Vidare behövs mer kunskap om flickors sätt
att förhålla sig till teknikutbildning och lekniskl inriktade yrken liksom om
vilken attityd de kvinnor möts av, som väljer otraditionellt, s.k. brylare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I lider av strukturomvandling
och hög arbetslöshet behövs ökad kunskap om eventuella skillnader mellan könen
i sättet att förhälla sig lill den stressiluation som följer vid t.ex. hot om
friställning vid en företagsnedläggning. Forskningen bör ocksä belysa kvinnors
förutsättningar atl möta en arbetslöshetssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av datateknik
och annan ny teknik kommer inte bara att beröra villkoren i arbetslivel ulan
också många andra delar av vår tillvaro. Exempelvis kan den komma atl skapa nya
förulsällningar för lokalisering av arbetsplalser och bostäder. Teknikens
effekter för samhällsplanering behöver därför belysas bl.a. ur ett
jämställdhetsperspektiv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avsluining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis knyta an till vad jag lidigare har anförl om jämslälldhetsforskningens
belydelse. Som framgår av statsrådet Ingvar Carlssons inledning förordar
regeringen all jämslälldhetsforskningen även i fortsätlningen skall vara ett
prioriterat område. Kompetensuppbyggnaden och organisationen för denna
forskning är av största vikt. JÄMFO är ännu inne i en fas av uppbyggnad och
konsolidering av sin verksamhet. För jämställdhetsforskningen finns inga
särskilda Finansieringskällor förulom de medel som via anslag till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna går till forum resp. cenlrum för kvinnliga forskare och
kvinnoforskning saml de särskilda forskningsmedel som
arbetsmarknadsdepartementet disponerar. För den fortsatta uppbyggnaden av
forskningsområdet är del därför särskilt viktigt att högskolorna och de
berörda forsknings- och sektorsorganen vid sin bidragsgivning beaktar
regeringens prioritering av jämställdhetsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har
anfört om invandrar- och jämslälldhetsforskningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsorgan inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns flera forskningsstödjande och forskningsbedrivande organ inom
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. De är verksamma inom
delområdena arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och arbetsmiljö, invandring och
jämställdhet. Direkt under departementet sorlerar/>■/a delegationer
med uppgift att initiera och samordna FoU saml atl informera om
forskningsresultat m.m. Arbetarskyddsfonden har till uppgift att slödja sådan
forskning och utveckling (FoU) samt utbildning och information som rör
arbetsmiljö, medbestämmande och arbetslivsfrågor i övrigt. Landets centrala
institut för arbetsmiljöforskning är arbetarskyddsstyrelsens
forskningsavdelning, som sedan år 1972 ingår som en del i
arbetarskydds-styrelsen. Arbetslivscentrum har till uppgift att bedriva och
främja FoU, bl.a. om förhållanden som rör individer och grupper i arbelslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
ett antal forskningsorgan bedriver emellanåt projekl som rör departementets
område, t.ex. Riksbankens jubileumsfond och olika forskningsråd. Dessutom
läggs uppdrag ut på universilel och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsfonden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelarskyddsfonden
leds av en styrelse som utses av regeringen efter förslag av bl.a. parterna på
arbetsmarknaden. I styrelsen sitter representanter för LO, TCO, SACO/SR, SAF,
de kommunala arbetsgivarna saml staten som arbetsgivare. Arbetarskyddsstyrelsen
är Ln. representerad genom sin generaldirektör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planerings-
och budgetmässigt delas fondens stöd till FoU in i sju huvudområden, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kemiska arbetsmiljöproblem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fysikaliska arlbetsmiljöproblem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsställning,
arbetsbelastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsolycksfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-arbetsplats-
och maskinutformning, ventilation, skyddsutrustning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>psykosociala
arbetsmiljöproblem, arbetsorganisation, medbestämmande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lokalt skyddsarbete,
företagshälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen (drygt 60%) av Fou-medlen tilldelas projekt inom de två
områdena kemiska arbelsmiljöproblem och psykosociala arbelsmiljöproblem,
arbelsorganisalion, medbesiämmande. När del gäller kemiska arbetsmiljöproblem
kommer slödet även i framliden enligl fondens planer att bibehållas på en hög
nivå. Med hänsyn till den starka koppling som ofta finns mellan användning av
ny teknik och krav på ulveckling av arbetsorganisationen kommer ocksä enligl
fondens bedöm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet 21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning, delområdet psykosociala arbelsmiljöproblem,
arbetsorganisation och medbesiämmande i framliden sannolikt atl dra lill sig
särskild uppmärksamhet. Belastningssjukdomarnas slora andel av de
arbetsrelalerade sjukdomarna har bl.a. medfört all forskningsområdet
arbetsställning, arbetsbelastning prioriteras i fondens verksamhetsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse som utses av
regeringen efter förslag av bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Vid styrelsen
finns en forsk-ningsdelegalion som är ell rådgivande och beredande organ med
uppgift alt främja samordning och ulveckling inom arbetsmiljöforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har till uppgift att på det arbetsmedicinska
områdel bl.a. undersöka olika arbetssituationers krav på människan och hur
människans arbetsförmåga påverkas av sådana faktorer som arbelsleknik,
utrustning och miljö. I slyrelsens uppgifter ingår också att ta initiativ lill
experimentellt Ulrednings-, ulvecklings- och forskningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsens FoU-verksamhet bedrivs främst inom
styrelsens forskningsavdelning. Verksamhelen är huvudsakligen lokaliserad lill
Solna, medan en knapp sjättedel är förlagd lill en filial i Umeå. Avdelningen
sysselsätter omkring 350 personer, moisvarande 260 årsarbetskrafter. För
närvarande finns vid avdelningen ca 50 anställda med doktorsexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningens forskning kan indelas i följande sex
ämnesområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medicin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kemi och
kemiteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>leknik och
fysik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fysiologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>toxikologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beleendevelenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om kemiska hälsorisker har länge spelat en
framträdande roll inom avdelningen. Styrelsen uppskattar atl omkring 60% av
avdelningens resurser ägnas detta riskområde. Under planeringsperioden kommer,
enligt Slyrelsen, forskningen på området atl i hög grad vara inriktad på
metoder för kontroll av arbetstagares exponering för kända risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska och fysikaliska forskningen svarar f.n. för
ca 10% av avdelningens resurser. Verksamhelens tyngdpunkter ligger främsl inom
två fält, nämligen ventilation och metoder för mätning och elimination av
lågfrekvent buller och infraljud. Styrelsen bedömer atl dessa verksamheter även
fortsättningsvis kommer alt bedrivas intensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det fysiologiska området har slyrelsen uttalat sig
för en prioritering av forskning kring belastningssjukdomar/ergonomi. En viktig
del av denna forskning avser frågor om hur arbetets organisation kan inverka på
risker för skador av olika slag. Ett annat av styrelsen prioriieral område är
lungfysiologi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
yrkesloxikologiska verksamhelen vid forskningsavdelningen har ökal successivt.
Della har skett mol bakgrund av att bristen pä kunskaper ännu är myckel stora
om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och organskador, celldegeneralion,
cancers uppkomst samt fosterskador. En viss fortsall ulbyggnad planeras, bl.a.
avseende genoloxicitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del beteendevetenskapliga områdel planeras särskilda salsningar på forskning om
samband mellan ny teknik (främsl datorteknik) och arbetsorganisation. Dessa
satsningar kommer atl ske i samarbete med bl.a. fysiologer och tekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetslivscentrum</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelslivscentrum
är ett fristående instilul under slatens och arbets-marknadsparlernas
gemensamma ledning. Verksamheten finansieras huvudsakligen med medel från
arbelarskyddsfonden. Vid centret finns tre professurer, ca 15 fasla
forskningstjänsier och härulöver ett antal forskare knutna lill olika projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsverksamheten
vid centret kan delas in i fyra huvudområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsorganisation och produklionssyslem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ledning och samordning inom
företag och förvaltning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetslivet i den politiska,
ekonomiska och rättsliga strukturen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetslivet i relalion till
människan, familjen och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
vid centret skall utformas och genomföras i samverkan med arbetsmarknadens
parter och i viss män i samarbete med universitet och högskolor.
Uppskattningsvis tre fjärdedelar av forskningsprojekten initieras av parterna
på arbetsmarknaden, vilka ocksä med egna represenlanler direkt medverkar i
projekten. Dessa representanter, "praktiker", utgör en förmedlande
länk mellan forskningen och användarna av forskningsresullalen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbelslivscentrum
framhåller i sin långtidsbedömning alt väsentliga förändringar inträffat pä
arbetsmarknaden sedan organisationen bildades år 1977 och de fyra huvudområdena
för forskningsverksamheten lades fast. De frågeställningar som i dag är
dominerande gäller hur de politiska och ekonomiska förutsättningarna kan
påverkas så all tillväxt och full sysselsättning kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delta hindrar inle att
huvudinriktningen för arbetslivscenlrums lolala verksamhel, enligl centrets
mening, även i fortsättningen bör vara atl bedriva FoU om de anställdas
inflytande i arbelslivet och deras medverkan i en utveckling av arbetsinnehåll,
arbetsorganisation och verksamheten i sin helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delegationer
med uppgifter inom olika forskningsområden m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller arbetsmarknadspolitik och arbetstidsfrågor sammanfaller
arbetsmarknadsdepartementets allmänna ansvarsområde med ansvaret för de
viktigare planerings- och samordningsfunktionerna inom motsvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7
Arbetsmarknadsdepartementet 23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskningsområden. Invandraiforskningen liksom forskning
om jämställd-hel har belydelse för en rad fackdepartement, medan samordningsansvaret
för dessa forskningsområden vilar på organ som hör lill arbetsmarknadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bl.a. initiera och samordna FoU inom de nämnda
områdena samt informera om forskningsresultat har följande delegationer
inrättats -delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delegalionen
för invandrarforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delegationen
för jämställdhelsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom hör till deparlemenlel delegalionen för
arbelstidsfrågor med uppgift atl sludera olika arbetslidsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikllinjer för delegationernas verksamhet har fastställts
av regeringen. Verksamhelen finansieras över arbetsmarknadsdepartementets
kommilléanslag. Forskning som initieras av delegationerna bedrivs främst inom
högskolans ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den arbelsmarknadspolitiska forskningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 delegalionen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA)
ingår företrädare för departementet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EFA arbetar efter ett forskningsprogram som har
fastställts av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsprogrammet omfattar två huvudområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grundläggande
forskning kring arbetsmtirknadens funktionssätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utvärdering och
uppföljning av arbetsmarknadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första huvudområdet omfatlar forskning inom
projektområdena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetskraftsulbudels
bestämningsfaktorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetskraftsefterfrågans
bestämningsfaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del andra huvudområdet omfatlar forskning inom
projeklområdena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avvägning
mellan arbetsmarknadspolitik och andra politikområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utvärdering och
uppföljning av olika arbetsmarknadspoliliska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt medverkar f.n. ett tjugotal forskare från olika discipliner
i EFA:s forskningsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EFA kommer inom kort atl publicera ett betänkande. I
betänkandet kommer delegalionen all presenlera riktlinjer för ett nyll
forskningsprogram, vilket när det fastställs skall ligga lill grund för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom arbetsmarknadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studier på arbetslidsområdcl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för arbetslidsfrågor (DELFA) tillsalles år
1974 med uppgift bl.a. atl analysera konsekvenserna av
arbetstidsförkortningarna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet 24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>produktion,
sysselsättning, familjeförhållanden etc. under åren 1967-1973.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
uppdrag kompletterades genom tilläggsdirektiv år 1983. Enligt dessa skall
delegationen bl.a. följa utvecklingen av deltidsarbete, belysa möjligheterna
till en allmän arbetstidsförkortning och mer flexibla pensionsregler. Orsakerna
lill och konsekvenserna av deltidsarbetandes ökade arbetstider skall analyseras
liksom argumenten för och emot arbetsdelning. Vidare skall DELFA ta fram alternativa
lösningar rörande arbets-tid.sfrågan så all en större variation i arbetstiderna
på sikt kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om delegationen initierar främsl utredningsaklivileler följer också studier av
forsknings- och utvecklingskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
består av representanter för de politiska partierna och arbetsmarknadens
parler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>In
vandrarforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsområdet
kännetecknas av att del i hög grad är tvärvetenskapligt lill sin karaktär och
av alt det befinner sig i en dynamisk ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisatoriska ramen för invandrarforskningen har vuxit fram efter hand men
får i förhållande lill forskningsbehoven alltjämt anses vara svagt utvecklad.
Invandrarutredningens förslag i betänkandet (SOU 1974:69) Invandrarna och
minoriteterna om en basorganisation för forskningsfrågor ledde till att en
expertgrupp för invandringsforskning inrättades år 1975. Gruppen var formelll
en kommitté inom arbetsmarknadsdepartementet. Förulom alt bereda ärenden
rörande forskningsanslag, utarbeta priorileringar och sprida information om
forskningsresultat har expertgruppen bl.a. inifierat ett större
forskningsprojekt kring invandringens långtidseffekter (del s.k.
PIL-projektel, 1979-1983). I delta projekt har representanter för olika ämnen
och universilel samverkat för atl belysa invandringspolitik,
arbetsmarknadsfrågor och andra generationens levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uivärdering av expertgruppens arbele genomfördes inom regeringskansliet och
fick lill resullal alt expertgruppen år 1983 omvandlades lill en delegation för
invandrarforskning (EIFO) av mer fortgående karakiär med i huvudsak
forskningsprioriterande och forskningsinformerande uppgifter. I delegalionen
finns företrädare för riksdagen, forskningen, statens invandrarverk m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
inrättades vid universitelet i Slockholm ett centrum för invandringsforskning.
Till centret har knutils forskare från den tidigare expertgruppen. Centret
finansieras inledningsvis via arbetsmarknadsdepartementets och
socialdepartementets forskningsanslag samt via utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsgrupper
för forskare med intresse för invandrarforskning har efter hand utvecklats
också vid andra universitet, bl.a. i Uppsala och i Göleborg. De
forskningsprojekl som bedrivs är dock i betydande utsträck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 7 Arbetsmarknadsdepartementet
25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning resultat av enstaka forskares inilialiv. Vid sidan av
centrumbildningen i Stockholm saknas alltjämt i allmänhel en mer utvecklad bas
för forskningssamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mesl omfångsrika forskningsverksamheten vid de olika
ämnesinsii-tutionerna finns i Stockholm men verksamheten är betydande även i
Göleborg och Lund-Malmöregionen. Samlliga universitet uppger dock atl invandrarforskning
ingår i deras forskningsprofil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från arbetsmarknadsdepartementets forskningsanslag har
under senare år slöd utgått med i genomsnitt 2 milj. kr. per år för
invandrartbrskning inkl. den forskning som initierats av
diskrimineringsulredningen (A 1978:06). Härulöver har enskilda projekt inom
universilel och högskolor finansierats av främst HSFR, Riksbankens
jubileumsfond, skolöverslyrelsen och delegalionen för social forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämsiälldhetsforskiung</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om inriklningen av forskningen om jämslälldhel
mellan kvinnor och män behandlades av riksdagen i samband med 1982 års beslut
om forskningspoliliken. Riksdagen beslöt då alt jämställdhelsforskning, dvs.
forskning där jämsiälldhels- och kvinnoaspekler slälls i cenlrum för forskningen,
skall höra lill de priorilerade forskningsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslöl i december år 1982 all inrätta
delegalionen för jämställdhetsforskning (JÄMFO). Delegationen har förutom
ordförande tio ledamöler varav fem är lekmän (företrädande riksdagspartierna)
och fem är forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationens uppgifter är all fastställa forskningsbehov
i frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors roll i
samhällsutvecklingen samt all initiera, samordna och följa forskning i sådana
frågor. Vidare skall delegalionen stimulera konlakter mellan forskare,
planerare, beslutsfattare och finansieringsorgan. Delegalionen har även en
informa-tionsuppgifl. JÄMFO bislär också regeringskansliel med kunskapsunderlag,
litteratursökningar osv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BOSTADSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: slalsrådel Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om forskning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom bostadsdepartementels ansvarsområde bedrivs forskning
och utvecklingsarbete som omfattar stora delar av samhällsbyggandel. Arbetet
har sin tyngdpunkt i frågor om markanvändning och byggande. Dessa frågor är
till sin karakiär sektorsövergripande och forskningen finns företrädd inom
flera velenskapliga discipliner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsorganisationen omfattar ett finansierande organ
- statens råd för byggnadsforskning (BFR) - och ett forskningsinstitut -
slalens instilul för byggnadsforskning (SIB).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
centrala myndighelerna under bostadsdepartementet - bosladsslyrelsen, slatens
planverk och statens lantmäteriverk - bedriver praktiskt inriktat ulvecklings-
och utredningsarbete i anslutning till verksamheten. Statens lantmäteriverk
bedriver dessulom viss forskning, främst inom programmel Landskapsinformalion.
Myndighelerna har f.n. inga medel för alt i nämnvärd utsträckning stödja sådant
forsknings- och ulvecklingsarbete som bedrivs utanför myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har under våren 1983 beslulal om vissa riktlinjer för byggnadsforskningens
organisation och arbetsformer t prop. 1982/83: 151, CU30, rskr351). Beslutet
innebär bl. a. att rådel skall ha ansvaret lorden långsiktiga
forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdet. I detta
innefattas också grundforskningens ulveckling och resursförsöijning.
Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet skall successivl förskjutas mot
mer långsiktig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bila.ga <</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:141.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>2 Föredragandens överväganden 2.1 Byggnadsforskningens omvärld</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
Byggsektorn — en viktig bransch i förändring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggsektorn
har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen, reformpolitiken och
sysselsättningen. Byggseklorn är den sektor som har de starkaste länkarna med
annan tillverkningsindustri. Värdel av den lolala byggproduktionen uppgår lill
ca 8% av det lolala produktionsvärdet i ekonomin. Mer än 300000 personer är
direkl sysselsatta med byggproduktion i olika former. I bakomliggande led kan
ett något mindre antal uppskallas vara för sin sysselsättning beroende av
denna produktion. Del innebär att byggsektorn direkt och indirekt kan beräknas
svara för 10-15 % av sysselsättningen i landet. Dessulom tillkommer den
sysselsättning som hänför sig lill del befintliga byggnads- och
anläggningsbesiändei, dvs. förvallning, övrig service m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggsektorn
har även betydelse för utrikeshandeln. Byggmaierialindu-strins export uppgår
lill ca 15 miljarder kr. per år. Därav svarar exporten av sågade och hyvlade
irävaror för ca 7 miljarder kr. Export av maskiner och hjälpmedel för byggande,
som inte brukar hänföras lill byggmalerialin-duslrins export, uppgår till ca 3
miljarder kr. Export av entreprenader och konsuliijänsier kan slutligen
uppskallas lill ca 4 miljarder kr. per år. År 1982 beräknas den lolala
byggexporien ha uppgått till 25,5 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Importen
av byggmaterial uppgår till ca 8 miljarder kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under 1950- och 60-talen
ökade byggproduktionen kraftigt. Tillväxten inom byggsektorn var högre än
tillväxttakten i den svenska ekonomin totalt. Den genomsnillliga ökningen per
år var under 1950-lalet drygt 5% och under 1960-talel drygl 5,5%. Under
1970-lalel har ökningen i byggproduktionen däremoi legat pä i genomsnill 0,5%
per år. Eit flerlal samverkande faklorer ligger bakom såväl byggandels
expansion under 1950- och 60-ialen som dess siagnalion under 1970-ialei.
Behovel av nya bostäder, skolor, lokaler för handel m.m. var stort efter
kriget. Det berodde på atl befolkningen ökade, hushållen delades upp och
flyllningsrörelserna från glesbygd lill tätorter var stora. Den ekonomiska
ulvecklingen var ocksä god och lillväxlen slabil fram till mitten av
1970-talel. Del gav både enskilda hushåll och den offentliga sektorn sladigl
stigande inkomster. Det medförde alt det fanns goda förutsättningar för atl
tillgodose en ökande eflerfrågan på byggnader och anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
är i dag på många säll annorlunda. Den ekonomiska och befolkningsmässiga
tillväxten har brutits. Vi slår sannolikt inför en folkminskning under
1990-ialel. Flyttningsrörelserna har stannat av. Industrisektorn har krympt.
Underskotlen i den offenlliga sektorn minskar möjligheterna till en offensiv
polilik på byggområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
väsentligaste orsaken lill nedgången i byggnadsverksamheten är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naturligtvis alt bostadsbyggandet och den offentliga
sektorns byggande hölls på en myckel hög nivå under 1960- och 70-talen. Med det
s.k. miljonprogrammet fick vi ett stort och modernt bostadsbestånd. Kommunernas
verksamhet expanderade också myckel snabbt. Förvaltningsbyggnader, galor och
va-syslem m. m. har byggls i en ulslräckning som saknar jämförelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggbranschen har i dag stora svårigheter.
Byggproduktionen har stagnerat och sysselsättningen har minskat. En krympande
byggsektor för med sig svåra konsekvenser inom många angränsande seklorer. Det
finns en fara all landel, om ingenting görs, får en försvagad kompelens och en
otillräcklig kapacitet inom byggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbelel med alt vända den negativa ekonomiska
utvecklingen har slödel lill byggsektorn stått i centrum. Det har varil
självklart att la lill vara byggandels möjligheler alt bidra till en positiv
ulveckling för samhällsekonomin och sysselsättningen. Della har tagit sig
uttryck genom bl.a. tidigareläggning av statliga investeringar och ell omfattande
investeringsprogram med insatser främst inom kommunikations-, energi- och
bostadssektorn. Den vikt regeringen lägger vid byggsektorn markeras också av
atl regeringen inom sig har utsett en byggrupp med särskilt ansvar för regeringens
byggpolitik. Gruppen beslår av cheferna för finans-, arbetsmarknads-, bostads-
och industridepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi står alltså inför ett 1980- och 90-lal med en
verklighet som ställer nya krav på byggsektorn. Nyproduktionen är inte längre
den dominerande uppgiften. Slörre uppmärksamhet än tidigare måste ägnas åt det
byggnads-och anläggningsbeständ som vi har och hur del skall fördelas,
förvaltas och förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom bostadssektorn är en omorientering mot ombyggnad och
underhåll sedan länge på gång. Nybyggandel av bosläder har sedan 1970-lalets
början successivt minskat sin andel av den totala byggproduktionen. Då var
andelen ca 30%. I dag svarar nybyggandet av bosläder för ca 15% av den totala
byggproduktionen. Inom bostadssektorn har nedgången av nybyggandel hittills
balanserats av en ökande ombyggnads-, reparations- och underhällsverksamhel.
Denna verksamhel svarar nu för ca 25%' av den totala byggproduktionen.
Produktionsvolymen i bosladsseklorn är därför ungefär lika slor i dag som i
början av 1970-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
givetvis inle bara våra bostäder som är i behov av kraftiga insalser i form av
underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Såväl slatliga som kommunala byggnader och
anläggningar måste på sikt bli föremål för sådana ålgärder. Del finns ell
växande behov av underhåll, återinveste-ringar och förnyelse i framför allt det
kommunala byggnads- och anlägg-ningsbeståndel. Del har en sådan sloriek och
ålder atl slora insalser för reparationer samt om- och tillbyggnader (ROT)
kommer att behövas framöver. Samtidigt ligger kommunernas underhåll nu på en
alltför låg nivå. Mol den bakgrunden har regeringen beslutat om ell tillfälligt
stöd till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunernas ROT-verksamhet under år 1984. Syftet är alt
påskynda nödvändig kommunal förbättringsverksamhel för att därigenom skapa sysselsättning
och på sikt minska driftkostnaderna i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även i
framtiden kommer givelvis nybyggnadsverksamhet atl äga rum. Jag tänker då
främst på samhälleliga salsningar pä anläggningsområdet: vägar, broar,
anläggningar för energiproduktion m.m. Även bostadsbyggandet kommer att ha ett
relativt slort inslag av nybyggnad. Nybyggnad av bostäder förväntas äga rum
främsl i form av förtätning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggsektorns
export har ökal påtagligt under senare år. Som jämförelse kan nämnas att den
sysselsätter fler personer än materialtillverkningen för det inhemska
nybyggandel av bosläder. Den ökade internationaliseringen har även lett lill en
belydande importkonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del
perspektivet är del av största vikt att slå vakt om och utveckla den tekniska
kompelens som ulgör grunden för konkurrenskraften i byggsektorn såväl på
hemmamarknaden som på den internationella marknaden. För atl bevara del
försprång som vi har bl. a. på materialområdet måsle vi slå vakt om kvaliteten,
höja bearbetningsgraden och öka teknikinnehållet i det som produceras. Vidare
måste tjänster och produkler bl.a. genom forskningen ulformas så atl en inte
alltför koslsam anpassning måsle ske vid export. Allt detta kräver en satsning
på teknisk ulveckling i industrin. För atl stödja en sådan måste
forskningsvolymen i byggseklorn förmås alt öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Bosladspolitiken —från ny- till ombyggnad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens stadsbyggnads- och bostadspolitik har sina rötter i
1920- och 1930-talens bosladsnöd. Familjerna var stora, lägenheterna små och
dåligt utrustade. De första efterkrigsåren formulerades bostadspolitiska mål avseende
såväl utrymmes- och utruslningsstandard som hyresnivå i samband med alt del
statliga stödel kraftigl ökades och stödformerna ändrades. Samhällsplaneringen
och byggandet fick nya genomförandeinslrument genom 1947 års byggnadslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efterkrigstidens
medvetna och akliva bostadspolitik har lett till alt såväl utrymmes- som
utruslningsstandarden har ökat mycket starkt. Miljonprogrammet innebar en
kraftsamling för atl avskaffa bostadsbristen. Men även om förhållandena i detta
avseende i dag är väsentligt annorlunda kvarstår ändå slora behov. Trols alt
bostadsbristen totalt sett är bortbyggd är fördelningen av bostadsstandarden
ojämn, vilkel innebär atl det fortfarande finns hushåll som har en
olillfredsslällande utrymmesstandard. De som har nedsatt rörelseförmåga till
följd av ålder, sjukdom eller handikapp har i alltför lilen ulslräckning kunnal
beredas bostäder som är anpassade till deras behov. Dessulom finns det
betydande brister i vårt bostadsbestånd i form av eftersatt underhåll, dålig
energihushållning, undermåliga gemensamma utrymmen och dålig eller åtminstone
ofullständig närmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en siiualion när bosladsbrislen i kvantitativ bemärkelse
är borlbyggd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måsle uppmärksamheten i allt större ulslräckning iignas ål
det befintliga bostadsbeståndet. Frågan om hur del utnyttjas och fördelas och
hur del bör vårdas, utvecklas och kompletteras skjuls i förgrunden. En lyngdpunklsförskjulning
har ocksä ägt rum inom bostadspolitiken så all behovel av rymliga och
välutrustade bostäder nu kompletteras med krav på den fysiska miljön utanför
bostaden, liksom på den sociala miljön. Fortsatt förbiillring och förnyelse av
vårt bostadsbestånd och våra boendemiljöer är därför cn angelägen
bostadspolitisk uppgift under 1980-lalcl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har untler höslen 1983 beslutat om ett program
för ombyggnad och underhåll av bosläder - bosladsförbiitlringsprogrammcl
(prop. 1983/84:40. bil. 9. BoU. 11. rskr 63). Bosladsförbältringsprogrammel beräknas
leda lill atl ca 425000 lägenheter byggs om under en tioårsperiod och atl
underhållsåtgärderna i flerbostadshus niira nog fördubblas under de närmaste
åren. Det är därför naturligt att jämföra bostadsförhätlringspro-grammcl med
miljonprogrammcl från åren 1965-1974. Bosladsförbällringsprogrammet kan bli en
;iv de viktigaste expansionskrafterna i byggandet under 1980-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsförbällringsprogrammet har såväl bostadssociala som
samhällsekonomiska mål. En utgångspunkt är alt alla människor skall ha rätt
till en väl underhållen bostad med modern utrustning. Förbiiltringarna skall vidare
riktas in så all de främjar ell jiimlikl och inlegrerai boende. Dessutom skall
miinniskor i störstii möjliga utsträckning kunna bo kvar i sill område under
och efter ombyggnaden. Bostadsmiljön i vid bemärkelse skall bli tillgiinglig
för alla grupper i samhällel. Bostadsmiljön skall även vara utformad så all
sociala kontakter och social gemenskap mellan människor underiättas och
stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel på grupper med siirskilda behov kan niimnas
äldre, personer med någon form av funktionsnedsättning, barn och
förvärvsarbetande småbarnsföräldrar. En slrävan är atl. bl.a. genom
fillgänglighetsskapande ätgärder i den fysiska miljön, göra det möjligt för
äldre och handikappade atl klara sig längre lid i ett mer ordinärt boende i
stället för att flyttas till vårdinstitutioner. 1 bosladsförbätlringsprogrammel
finns även en kulturhistorisk och esielisk aspekl - både som en utgångspunkt
och som en restriktion. Detta kommer lill uttryck som ett krav på varsamhet vid
all ändring av byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om dessa mål slälls mot den verklighet som vi har i dag,
är det en stor uppgift vi har framför oss. Vi har en bostadsmarknad som i vissa
avseenden är segregerad. Många av bostadsområdena har en ensidig
befolknings-och lägenhelssammansällning. De äldre miljöerna har ofta dålig
tillgänglighet till och i byggnaderna. I många fall är hela området i olika
avseenden otillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller
orienleringsförmåga. Vi har. förulom bristerna vad avser standarden i
bostäderna, även ett stort antal lägenheler i moderna byggnader där allvarliga
byggskador förekommer. 1 vissa fall åtföljs byggskadorna av hälsoproblem. Vi
har en del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torftiga boendemiljöer som motverkar ett social
engagemang. Vi har på många håll en boendeservice som inte svarar mol de behov
som vi ser framför oss i en framtid med en allt större andel äldre människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt som utvecklingen av byggnadsforskningen var
en viklig förutsättning för byggandet på 1960-lalel, är del enligl min mening
nödvändigt att nu utveckla ett ökal kunnande på nya områden. Inte minst gäller
det installations-, byggnads- och restaureringstekniska frågor. Efter hand
kommer förnyelseåtgärderna atl riktas in mot byggnader som har en relativt
modern standard. Genomförandemetoderna kommer då att bli annorlunda. Vi måste
under 1980-talet skapa nya byggmetoder, när vi skall ta itu med ell slorl men
samlidigi splittrat och lekniskl svärhanlerligl boslads-beslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt vi skall kunna uppnå de målsättningar som jag
tidigare har redovisat måsle stor uppmärksamhet även i fortsättningen ägnas åt
kostnadsutvecklingen i byggandet. Detta är en angelägen uppgift inom det
forsknings- och utvecklingsarbete som nu bör bedrivas. Som ett exempel på en
sådan inriklning av utvecklingsarbetet kan nämnas alt särskilda medel har
avsalls i bostadsförbättringsprogrammet för bl.a. leknikupphandling. Dessa
medel är avsedda all användas för utveckling av sådana tekniska lösningar på
tillgänglighetsproblemen, som är enkla och billiga att tillämpa och som
samtidigt tillgodoser de krav som är väsentliga för dem som har nedsatt röriighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Samhällsplaneringen -från statlig slyrning till
lokalt infiylande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med framväxten av de bostadspolitiska
styrmedlen förändrades under efterkrigstiden även den lagstiftning som rör
fysisk planläggning och byggande. Samhällel har tagit ett ökat ansvar för
planering och byggande. Samtidigt har samhällel fått ell starkare inflytande
över var, när och hur bebyggelse får ske. Kommunerna har under hela denna
period haft ett slort ansvar för och inflytande över bebyggelseutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har under senare tid funnits en strävan att inom olika
sektorer decentralisera beslutsfattandet, bl.a. genom all minska slalens
detaljstyrning av kommunerna. Det pågår även inom kommunerna försök med att
decentralisera beslut, antingen inom de olika förvaltningarna eller inom
avgränsade geografiska områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strävan att ytterligare minska det slalliga inflytandet
över den kommunala verksamheten har inom planeringen och bostadsbyggandet
lagil sig konkreta uttryck i del poliliska skeendet under höslen 1983. Jag
tänker då i första hand på förslaget till ny plan- och bygglag (PBL), som
regeringen den 20 oktober 1983 överlämnade till lagrådet. 1 förslaget föreslås
en ytterligare förskjutning av ansvaret från staten till kommunerna. Ansvaret
för den lokala miljön blir en kommunal angelägenhet. Besluten kan därigenom
läggas närmare dem som berörs av besluten och planeringsprocessen göras enklare
och mindre byråkratisk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det nyss nämnda bosladsförbällringsprogrammet vidgas
också kommunernas ansvar för alt planera, förbereda och initiera genomförandel
av verksamhelen. Den statliga regleringen av bostadsförsörjningen minskar och
de årliga redovisningarna av planerat bostadsbyggande slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bosladsförbätlringsprogrammel förutsätts vidare all
förnyelsen av bebyggelsen så långt möjligt skall ske områdesvis och all
förnyelsen skall ske på ett planmässigt och ralionelll säll. De statliga
ombyggnadsbestämmelserna måste därför utformas sä all de kan anpassas lill de
riktlinjer som kommunen har antagit för ulvecklingen i ett område. Rikllinjerna
förutsätts uttryckta i områdesbestämmelser eller anlagen detaljplan enligl
PBL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en
levande demokrati är det nödvändigt all människor är intresserade- av
samhällsfrågor och dellar i debatten och i genomförandet av de förändringar
som besluten leder lill. En förutsättning för deltagande är alt ell sådanl
engagemang känns meningsfullt. Medborgarna måsle därför få insyn i och
inflyiande över planerings-, bygg- och förvallningsprocessen. PBL-förslagel är
ell steg i riklning mot att förbättra medborgarinflylandel. Behovel av
förbällrad informalion lill och samråd med berörda kommunmedlemmar och
inlressenler i övrigt stryks under i delta sammanhang. Även sakägarkretsen vid
planläggningen vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medinflylandefrågorna är nära förbundna med frågor om
decentralisering av beslulsfallandel. I samband med förnyelse av
bosladsområden måste medinflylandefrågorna få en framskjuten plats. Del kan
gälla alt initiera en önskad förnyelseverksamhet, all förhindra en icke
önskvärd ombyggnad eller all påverka slandardnivån vid ombyggnad. Inom bosladsdepartemenlel
har därför påbörjats en översyn av bosladssaneringslagen och andra akluella
lagar som har belydelse för genomförandel av förnyelseåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett demokratiskt samhälle som vårt är det en
självklarhet att sådana frågor blir föremål för en kritisk belysning i
forskningen. Forskning om demokrati- och inflyiandefrägor är också en
förutsättning för atl vi skall få kunskaper som kan visa hur demokratin kan
ulvecklas och fördjupas. Del är inle minsl viktigt när del gäller byggande och
planering. Strängt taget varje människa berörs av samhällsbyggandet och
bebyggelseplaneringen. Jag är därför angelägen all betona att forsknings- och
utvecklingsarbetet om den byggda miljön inte ensidigt får riktas in på tekniska
frågor. Forskningen måste också vara öppen för all pröva nya problem och
frågeställningar som upptäcks eller skapas genom den lekniska ulvecklingen
eller andra skeenden i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Byggnadsforskningens inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Angelägna FoU-områden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över lill all redovisa min uppfallning om
riksdagens och regeringens styrning av byggnadsforskningen. Jag ansluter mig
därvid lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de Ulgängspunkler som slalsiädei Ingvar Carlsson lidigare
denna dag har slälll upp. Riksdagen och regeringen bör sålunda begränsa sig
till alt ange de övergripande prioriteringarna i fråga om forskningens
inriklning. Inom den politiskt definierade ramen bör forskarvärlden ha stor
fiihet att välja vilka problem som skall undersökas och, givetvis, med vilka
metoder som problemen skull angripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den övergripande prioriteringen bör komma till uttryck
bla. genom den avvägning som görs vid medelstilldelningen till de olika
seklorforsknings-organeii. Därvid görs en bedömning dels av seklorns relativa
belydelse för samhällsutvecklingen och för miinniskornas välfärd, dels av
sekloiforsk-ningens roll i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 det
följande ger jag några exempel pä FoU-omräden som anknyier till de
utvecklingstendenser somjag redan har pekal pä som väsentliga under 1980-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del jag lidigare har nämnt om byggsektorns roll för
samhällsekonomi, sysselsättning och utrikeshandel är ett stort område för
forskningen. Sambanden mellan byggsektorn och samhällsekonomin pä den ena
sidan och sysselsättningen pä den andra är emellertid komplicerade. Del
statistiska grundmaterialet är dessulom i mänga fall bristfälligt.
Byggnadsforskningen måste medverka till all belysa dessa samband saml ge
underlag för riksdagens och regeringens siällningslaganden i längsikliga
byggfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi genom bl.a. ny leknik skapar ett samhälle som
förändrar människors levnadsvillkor är del naluriigl alt vi studerar hur den
enskilde påverkas och hur vi till allas bästa bör hantera de nya
möjligheterna. Inle minst är det en viklig uppgift all bidra lill kunskap som
gör all den byggda miljön får sådana egenskaper au välfärden får ell reelli
innehåll för människorna och all denna välfärd blir jämlikt och jämställt
fördelad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för byggandet har ändrals väsentligt
underdel senasle decenniel. Byggnadsuppgifter inom den existerande bebyggelsen
ställer andra krav på byggnadsindustrin än de fria förutsättningar som exploateringen
av obebyggd mark gav på 1950- och 60-lalen. Erfarenhelerna av miljonprogrammels
produklion ställer pä allvar krav pä beständighet, utbytbarhet och god
underhållsekonomi. Energiaspekierna har stor tyngd. Kvar står vidare behovel av
atl genom leknisk ulveckling och ralionalisering öka produklivilelen i
byggsektorn och hejda kostnadsökningarna i byggandet och brukandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ändrade bostadspolitiska situationen, omorienteringen
från ny- lill ombyggnad, förvaltningens ökade belydelse och kommunernas ökade
ansvar inom planeringen och byggandet är tendenser i samhällsutvecklingen som
enligl min mening måste påverka byggforskningens inriktning under den kommande
treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förändrade inriktningen av samhällsbyggandet lill alt
i allt högre grad ändra, komplettera och värda befintliga byggnader och
anläggningar innebär en slor omställning för såväl forskningen som
byggbranschen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>. 9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning som syftar lill alt ge ökade kunskaper om
byggnads- och anlägg-ningsbeslåndel behövs. Utvecklingsarbete som syftar lill
att få fram nya meloder och maierial som lämpar sig för ombyggnad behöver
intensifieras för att byggnads- och anläggningsverksamhelen skall kunna
genomföras lill rimliga kostnader och med goll resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsarbete kan ocksä bli ett stöd
för byggbranschen att återhämta sig ur den ekonomiska svacka i vilken den
befinner sig. Jag tänker då främst på den inhemska marknaden men del finns skäl
alt även framhålla den exportmöjlighet som ligger i ett ökal kunnande bl. a. på
materialområdet och inom ROT- sektorn. Ett ökat kunnande ger också en beredskap
atl klara ändrade eller ökade inhemska behov utan att behöva importera
byggnadsmaterial m. m. Sveriges konkurrenskraft på världsmarknaden ligger i
kvalitet och tekniskt försprång. God konkurrenskraft kräver såväl ökande
kunskaper om omvärldens behov som en kvalificerad och förutseende
teknikutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På Iräområdel finns ett stort behov av FoU-satsningar.
Staten har redan genom STU och statens induslriverk gjort en kraftfull salsning
inom områdel träleknik och på den träbearbetande industrin. STU konstaterar i
sitt program för träleknik atl utvecklingsområden kan identifieras som skär
över de traditionella gränserna och pekar på åtgärder av intresse för hela
träindustrisystemel. Utvecklingsområdena omfallar insalser för atl uppnå bl.a.
förbällrade egenskaper hos Iräprodukler, Iräbyggnadsleknisk ulveckling m. m.
Inom andra delar av del samlade forskningsprogrammet föreslås nu en ökad forskning
inom områden som rör skogsproduktionens förutsättningar. Enligt min mening bör
till delta forskningsprogram fogas insatser som rör användning i del färdiga
byggnadssystemet och byggnadsindustrin. På BFR ankommer atl ägna särskild
uppmärksamhet åt sambanden mellan Iräkvalitel och funklion i olika delar av
byggnaden. Jag kommer i del följande att förorda att medel för detta ändamål
slälls lill BFR:s förfogande. En samverkan mellan BFR, STU, naturvårdsverket,
lantbruksuniversitetet och branschen, bör enligt min uppfattning på ett verksamt
säll kunna medverka till en slagkraftig FoU-insais som avkastar goda resullal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för en snabb teknisk utveckling är att
branschen markanl ökar sina FoU-insatser på byggnadsområdet. Statens insalser
skall enligl min mening snarasl riktas in på en målinriktad utbyggnad av den
mer grundläggande forskningen i syfte all främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom sektorn. Jag återkommer till denna fråga längre fram.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsförbättringsprogrammet innehåller som jag lidigare
nämnde en rad sociala mål, t.ex. all boendemiljön skall vara tillgänglig för
personer med alla former av funktionsnedsättning. För atl dessa mål skall kunna
uppfyllas behöver vi kunskap om olika gruppers behov, om hinder i den fysiska
miljön och möjligheter att undanröja dessa. Hittillsvarande FoU-arbele har lett
till atl kunskapen om behoven i och kraven på miljön är </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr
107. Bilaga 8</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ganska goda. Uppgiften är nu atl hitta lösningar som är
tekniskt möjliga och ekonomiskt genomförbara. Som jag lidigare har redovisal
har vissa medel för detta ändamål avsatts redan i
bostadsförbältringsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även sociala mål om kvarboende har givetvis konsekvenser
för byggandet. Möjlighelen för den enskilde att bo kvar i sin bostad efter
ombyggnad beror ofta av kostnaderna. Valet av standardnivå men även byggprocessens
effektivitet får därvid en avgörande inverkan. Dessa faktorer behöver därför
även i fortsättningen behandlas i forsknings- och utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på varsamhet mot den äldre bebyggelsen har fått en
ökad tyngd. Det påverkar besluten om vilken lyp av ålgärder som bör genomföras
i olika byggnader och miljöer och valet av standardnivåer i de hus som byggs
om. Nya byggnadsmaterial och arbetsmetoder behöver somjag nyss nämnde tas fram.
En ökad kunskap om gångna tiders byggnadsskick och byggnadsteknik kan sannolikt
tillföra dagens byggande viktiga erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR har ett stort ansvar för del forsknings- och
ulvecklingsarbete som ligger inom den s.k. ROT-seklorn. Del är väsentligt all
rådet fäster slor vikt vid drifts-, underhålls- och förnyelseproblemen inom
byggnads- och anläggningsbeståndet. Det gäller inte minst infrastrukturen.
Kommunerna har ett avgörande inflytande över investeringar, drift och underhåll
av den byggda miljön. I dag saknas emellertid en samlad kunskap om den kommunala
infrastrukturens kostnader och om kostnaderna för planering, byggande, drift
och underhåll. En viklig uppgift för BFR blir därför att ta fram och ställa
samman sådan kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decentralisering av beslut, kommunens ökande ansvar för
bostadsförsörjningsplaneringen samt behovet av sammanhållna bedömningar av ett
områdes brister och utvecklingsmöjligheter är exempel på förändringar som
kommunerna slår inför. Medinflytande- och demokralifrågorna får ökad betydelse
även i planering, byggande och förvaltning av den fysiska miljön. Denna delvis
nya situation kommer all slälla slora krav på kommunerna alt finna nya
organisationsformer, planeringsmetoder och genomförandemetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag som civilministern kommer att presentera senare
denna dag innebär att del övergripande planeringsansvaret för forskningen om
den offentliga sektorn försöksvis kommer att anförtros en särskild delegation.
Inom ramen för denna verksamhet har rådet att. lik.som lidigare, stödja sådan
forskning som har samband med kommunernas fysiska och ekonomiska planering.
Jag vill också framhålla att det givetvis även i fortsättningen är viktigl att
byggnadsforskningen medverkar till att öka kunskapen om de beslutsprocesser som
styr samhällsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämnde tidigare att forskningen och utvecklingsarbetet
måsle ha som mål bl. a. att minska kostnaderna förde boende och andra brukare.
De senaste årens ulveckling av driftkostnaderna innebär att intresset i ökande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulslräckning rikias mot förvallningsskedct. Det ställs
ökade krav på beständighet och utbytbarhet hos maierial och komponenler. Ökad
uppmärksamhet måste iignas åt fastighelsskötsel och underhållsfrågor. Men
förvallningsskedct är iiven ett bruksskede. Det är väsentligt alt nya
förvaltningsformer utvecklas och utvärderas med avseende på brukarnas
medinfiytan-de och ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bostadspolitiska frågorna äger akiualilei främsl
därigenom alt ett anlal problem söker sin lösning i cn lid då samhällsekonomin
iir anslriingd och då efterfrågan på bostäder förändras. Del generella
subventionssystemet har i tider av hög inflation och högl ränteläge utgjort en
stor belastning på statsbudgeten. Koslnadslägcl inom byggsektorn har nått en
sådan nivå alt boendekostnaderna, trots stora subventioner, upplevs som mycket
höga. Della gäller framför alll nyproduktionen. Samhällels bosltulspolitis-ka slyrmedel
och deras effeklivilel är ett viktigt område för byggnadsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energifrågorna har under senare år fått stor
uppmärksamhet. Inom ramen för del samlade energiforskningsprogram som riksdagen
vid flera tillfällen har beslutat om. har BFR haft belydande uppgifter. Rådet
har sålunda svarat dels för forskning om energitmvändning för bebyggelsen inom
programmet, dels för forskning om energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt energihushållning är även framdeles ett
angeläget mål. M()j-ligheterna alt förverkliga detta mål ökar genom den
beslutade salsningen på ombyggnad och förbiillring av bosladshus. Mellan
åtgärder för energihushållning och annan bosladsförbällring finns ell nära
samband. Den forskning som framöver skall bedrivas inom
energihushållningsområdet, bör därför bedrivas samordnat med annan
hyggnadstekniskt inriktad verksamhet. Slor vikl hör således läggas vid
sambanden mellan energihushållnings- och ombyggnadsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningen måsle också medverka lill all vi får bredare
kunskaper om skador i och effekter på byggnader och brukare som följd av bl. a.
sådana material och nya driftförulsällningar som ofta tillförs genom
underhålls-och energisparålgärder. Slutligen villjag peka på behovel av
forskning och utvecklingsarbete som kan medverka till atl vi får fram teknik
och syslem som är bättre anpassade till brukarnas förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 BFR:s verksamhetsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till att redovisa rådels verksamhetsplan
för perioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I verksamhetsplanen prioriterar rådel forsknings- och utvecklingsarbete
som knyler an lill de slora uppgifterna i byggsektorn under 1980-talel. Det
gäller det ökade behovet av underhåll, reparation och ombyggnad av byggnader
och anläggningar samt energihushållning. Rådet stryker under behovel av att
rusta upp landets infrastruktur. Det gäller särskilt valten-och
avloppssystemen. Om ingenting görs kommer dessa syslem enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rådet att försämras i allt snabbare takt under de närmaste
10-15 åren. Behovet av atl hejda de snabbt stigande drifl- och
underhållskostnaderna för kommunernas försörjningssystem, avfallshantering,
galu- och vägnät etc. lägger stora uppgifter på forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med att utveckla ny energileknik och nya
systemlösningar för ny och äldre bebyggelse går vidare. Rådel ägnar särskilt
stort intresse ål värmepumptekniken som nu anses möjlig atl införa i större
omfattning..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen ställer också nya krav på den
kommunala planeringen, bostadsförsörjningen och förvaltningen av bebyggelsen.
Liksom tidigare prioriterar rådel bostadsförsörjningen. Här ingär frågor om bostadssegregation,
bostadssubventioner, bostadsmarknad, fastighetsförvaltning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I verksamhetsplanen betonas mer än tidigare forsknings-
och utvecklingsarbete som syftar lill atl främja byggsektorns
exportsatsningar. Byggsektorns roll i samhällsekonomin uppmärksammas. Bl.a.
anser rådet atl det är nödvändigt all utarbeta modeller för ekonomiska
längtidsbedömningar med särskild inriktning på investerings- och byggnadsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten vid rådet kommer under Ireårsperioden
1984/85-1986/87 alt omfatta följande fyra forskningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom program I, Kommunal och statlig resurshushållning,
lägger rådet huvudvikten vid FoU om hur slal och kommun med planer och andra
styrmedel påverkar samhälls- och bebyggelseutvecklingen. Syftet är alt belysa
samband mellan och konsekvenser av planer och beslut samt de former under vilka
samhällels — i första hand kommunernas - planering sker. Tyngdpunkten i den FoU
om planering som rådel stöder gäller bebyggelseplaneringen. Rådel prioriterar
FoU-insalser som kan medverka till bättre kostnadsslyrning och effektivare
samordning av fysisk och ekonomisk planering. Ulvecklingen av meloder för
samhällsekonomiska bedömningar och behovsanalyser på nalionell nivå har
särskild belydelse och bör inriklas på kartläggning och analys av
bostadsmarknaden, de bostadspolitiska styrmedlens effekier saml frågor om
byggsektorns samhällsekonomiska betydelse. En cenlral del av detta område
gäller regelsystemets -planerings-, byggnads och marklagstiftning - roll för
förändring av markanvändning och bebyggelsestruktur. Rådet ger också hög
prioritel ål arbetsplatsbebyggelse och arbetsområden som är ett eftersatt
forskningsområde liksom åt energifrågornas behandling i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 2, Bebyggelsens utformning, användning och
förvaltning, behandlar människors krav på den byggda miljön, byggnaders
ombyggbar-hel, funktion och förvaltning samt standardnivåer i bebyggelsen.
Sludierna - vari ingår experiment- och demonstrationsprojekt - riktas in på atl
finna metoder och lösningar som med en rimlig resursåtgång tillgodoser användbarhet,
tillgänglighet, hälsa och en god social organisation. Inom programmets ram
studeras både bostads- och arbetsplatsbebyggelse och de brukar-och
funktionskrav som ställs på bebyggelsen. Under den gångna treårs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>perioden
har insalserna successivl riklats in på bostadsfrågor i vid mening. Denna
inriktning fullföljs i den nya verksamhetsplanen där rådel prioriterar FoU som
rör bostadens kvalilel, kostnad och sociala miljö. Studier av den befintliga
bebyggelsens skick och förändringsbarhet saml hur sådana omsländigheler
påverkar lästighelsförvallningen är enligt rådet vikliga FoU-omräden inom
programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Program
3, Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energi-hushåUning, omfattar
FoU om material och konstruktioner, byggsystem och energihushållning, mark- och
anläggningsteknik samt byggprocessfrågor. På materialområdet bedrivs
grundläggande forskning med inriklning på användning av maierial samt
beständighet, hälsoskydd och ekonomi. FoU om konstruktionsteknik rikias in på
frågor om systemval och optimering. FoU-verksamhelen under den kommande treårsperioden
kommer atl inlensifieras inom teknikområdet dels för att la fram förslag om
lämpliga åtgärder vid underhåll och ombyggnad i befintlig bebyggelse, dels för
att förklara varför olika lyper av skador uppslår och föreslå hur dessa skall
kunna undvikas i nyproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omställning av landets energisystem är enligt rådel en långvarig process.
Verksamhelen kommer att koncenlreras på sludier av samband mellan olika
lekniska lösningar och på atl nå ökad kunskap om såväl ny energisnål
byggnadsteknik som hur befintliga byggnader kan tas om hand. Vidare bör
verksamheten under perioden leda fram till en melodmässig integration mellan
energifrågor och andra byggnadslekniska frågor. Forskning om byggprocessen
omfallar studier av sambanden mellan olika aktiviteter från detaljplan till
färdig byggnad. Inom områdel behandlas bl.a. frågor om produktionsteknik,
ekonomi och arbetsmiljö samt frågor om byggmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
program 4, Lokala energikällor, solvärmesystem, energilagring, värmepumpar och
distributionsteknik, bedrivs FoU enligl delprogrammel Energianvändning för
bebyggelsen inom huvudprogrammet Energiforskning, under industridepartementets
huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
konstaterar att de senaste årens forskning har avkastat många lovande resultat.
Sverige ligger långt framme vad gäller komponenler och systemkunnande inom
vissa områden av ny energileknik. Dessa kunskaper behöver nu integreras i
befintliga energisystem, provas och vidareutvecklas. Målel för programmet är
atl klarlägga de olika energisystemens förutsättning beträffande leknik,
ekonomi, lekniska och institutionella hinder m.m. Det innebär, särskill vad
gäller experimenlbyggandel, även ett indirekt slöd lill marknadsintroduktion
och ger ett underlag för energiverkets, bosladsstyrelsens m.fl. verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Efler år 1985 måste
fortsatt uppmärksamhet ägnas åt införandet av lokala energikällor och när och i
vilken omfattning som alternativa energi-syslem kan införas. För della fordras
en kontinueriig forskning och utveckling rörande bl.a. värmepumpar, solvärmesystem,
energilagring, dis-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 8</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tributionssysiem saml syslem- och genomförandeliägor. För
att fä mer exakta ekonomiska bedömningar och underlätta induslrins
produktutveckling måste även experimentbyggnadsverksamheten fortsätta. Detta
bör enligl rådet ske genom ramprogram i samarbele mellan industri, konsulter,
förvaltare m.fi. Rådets systeminriktade ulvecklingsarbeie genomförs i samarbele
och genom samfinansiering med byggindustrin, materialindustrin,
komponentindustrin o.s.v. samt med kommuner och förvaltare. De slatliga
forskningsmedlen avses utgöra en mindre del av den totala insalsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de fyra forskningsprogrammen omfallar verksamheten
lie stödprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 5, Injörmalion, syftar till all föra ut
FoU-resultaten i praktisk tillämpning. Över program 6, Dokumentation m.m.,
finansieras slöd lill Byggdok, Byggslandardiseringen saml sådan verksamhel som
avser klassificerings- och nomenklaturfrågor. Program 7, Kansli, är ett
adminisira-livt hjälppiogram som svarar mot riideis förvaltningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tar senare (avsnitt 2.5) upp frågan om resurser för
forskning och ulvecklingsarbete samt experiment- och demonstrationsverksamhet
under näsikommande budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ityggnadsfurskningens verksanilietsfurmer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag nu har redovisal framgår atl
byggnadsfoiskningen har stor spännvidd. Byggnadsforskningen var ursprungligen
lekniskl-naiurveten-skapligt inriklad med tyngdpunkten i tillämpad forskning
och utvecklingsarbete. Ett samhällsbyggande som har ell välfärdsperspektiv och
en fördelningspolitisk ansats släller givetvis krav även på uppbyggnad av
annan kunskap. I många fall krävs en mångvelenskaplig infallsvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoU-verksamheten spänner i dag över ett vidare fäll och
innefattar även inslag av grundforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Byggnadsforskningen omfatlar numera förutom mer traditionell FoU-verksamhei
även ralionalisering, information och utredningar samt experiment- och
demonstralionsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot den bakgrunden naturligt atl frågor om formerna
för samverkan med byggnadsforskningens intressenter, med andra forskningsråd
och med institutioner inom olika diciplit\er och med seklormyndigheter tilldrar
sig stor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1983 fattade riksdagen beslut om
byggnadsforskningens framtida verksamhetsformer (prop. 1982/83. 151, CU 30,
rskr 351). Beslutet innebär alt BFR skall slödja den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden för byggsektorns behov genom alt medverka till alt bygga
upp och slödja befintliga institufioner, främsl vid universitet och högskolor
samt andra långsiktigt arbetande forskningsinslilul. Rådet arbelar nu i
enlighel med dessa rikllinjer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
framhöll i prop. 1982/83: 151 atl intressenterna inom sektorn, bl.a. företagen,
måsle öka sin FoU-verksamhel betydligt. En närmare samverkan mellan företagen
och BFR bör kunna utvecklas och fördjupas om intressenternas engagemang i
FoU-arbelel ökar. Forskningen kommer därmed bällre all knyta an lill
intressenternas problem. Rådel har därför fått uppgiften all inifiera
samordnade FoU-satsningar och att genom finansiell medverkan ge ett
kompletterande stöd till branschföreträdarnas, myndigheternas och organisationernas
egen FoU-verksamhel. En förutsättning för alt de statliga byggforskningsmedlen
skall satsas i sådan kollekliv forskning är emellertid att de olika
intressenterna, t.ex. branschorgan, bostadsföretag, kommuner eller myndigheler,
själva gör minst motsvarande salsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
vad jag har erfarit har rådel inlett förhandlingar om ramavtal med företrädare
för branscher och andra inlressenler. Del är för tidigt alt bedöma effeklerna
av rådets ansträngningar i detta avseende, men del är uppenbart att del kan
vara förenat med vissa svårigheter atl uppnå åsyftade resultat. Jag anser
emellertid alt situationen är sådan atl del krävs en omedelbar ökning av
sektorns FoU-insalser. Jag har för avsikl atl la upp överläggningar med
företrädare för olika intressegrupper inom sekiorn i syfte all komma fram lill
gemensamma rekommendationer om hur detta samarbete skall etableras och i vilka
former del skall bedrivas. En cenlral fråga är därvid omfattningen av
intressenternas egna FoU-satsningar framöver och hur en rimlig avvägning skall
säkras mellan dessa och statens bidrag till den kollektiva tillämpade
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i anslutning
härtill betona alt jag inte ser någol motsatsförhållande mellan långsiklig
kunskapsuppbyggnad och kollektiv tillämpad forskning. Del är givetvis i många
fall rimligt och önskvärt alt branschorganisationer eller andra inlressenler
inom byggseklorn genom ramavtal med BFR även går in i och stöder grundläggande
forskning och långsiklig kunskapsuppbyggnad. De långsikligl arbetande institutionerna
eller instituten bör ocksä kunna ta på sig mer resullatinriklade eller
lillfälliga FoU-uppdrag. Den långsikliga kontinuerliga kompeiensuppbyggnaden
inom ett område är i många fall en förutsättning för atl den mer tillämpade
forskningsverksamheten skall kunna utföras med velenskaplig stringens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sin samverkan med
forskningsinstitutionerna om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och med
intressenterna om del branschinriklade till-lämpade FoU-arbetet har rådet olika
roller. I det första fallet har institutionerna eller instituten det löpande
ansvarel för den velenskapliga kvalileten. Rådel har atl svara för all
forskningen sker på relevanta områden. I del andra fallet, i ramavtalen med
byggsektorns intressenter, svarar dessa i Slor utsträckning för forskningens
relevans. Rådets roll blir här snarare all ombesörja att den forskning som
ramavtalet syftar till kommer till slånd och genomförs med tillfredsställande
velenskaplig kvalitet. I syfle alt stärka rådets velenskapliga kompelens
inrällades år 1983 en velenskaplig nämnd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>JHi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av nämndens viktigaste uppgifter är att utvärdera den BFR-slödda forskningen
med avseende på vetenskaplig kvalilel, kompelens och relevans. Där så är
möjligt kommer utvärderingar atl göras med tillämpning av de meloder som
används av naturvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för leknisk
ulveckling. F. n. är fem forskningsområden akluella för utvärdering. Efler vad
jag har ertarit kan de första resultaten vänlas mot slulel av år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sin verksamhetsplan
anger rådet alt en oförändrad ambiiionsnivå medger en fortsatt salsning på
långsiktig kunskapsuppbyggnad vid högskolor, universilel och
forskningsinstitut. Ökningsallernalivei har däruiöver sin huvudsakliga
inriklning på tillämpad forskning saml ramavtal med kommuner, företag och
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min uppfattning är att,
oavsett vilken volym byggnadsforskningen i ett givet ögonblick har, en rimlig
balans skall upprätthållas mellan den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och den
mer tillämpade forskningen Det är givetvis omöjligt all definiera denna
balanspunkt. En slrävan bör vara alt arbeta med hela forskningsprocessen, även
om tyngdpunkten i förhållande till vad som gäller i dag enligl min mening måste
förskjutas mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad. Stödet till långsiktig
kunskapsuppbyggnad bör sålunda ökas under planperioden. Därmed kommer också
ett väsenlligl utökat anlal projektanknuina forskartjänsler på mellannivå att
kunna inrättas vid forskarutbildningsinstitutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1982/83:151
förordade jag atl en del av de lotall tillgängliga byggforskningsmedlen
framdeles skulle avdelas för bosladsstyrelsen, lantmäteriverket och
planverket, så att myndigheterna kan beslälla för sin verksamhet nödvändigt
FoU-arbete. Myndigheterna skulle därvid ges samma ställning som andra
forskningsbeställare men också möjlighel att samfinansiera FoU-projekt med BFR.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myndigheterna och rådet
har i en gemensam skrivelse den 11 januari 1984 pekat på vikten av att slärka forsknings-
och utvecklingsarbetet inom myndigheternas ansvarsområden. Samtidigt har man
bedömt att del för budgelåret 1984/85 inie är lämpligl alt direkl anslå medel
lill myndigheterna. Akuta FoU-behov kan genom samråd t. v. tillgodoses inom
ramen för rådels FoU-planering. Rådel och myndigheterna avser all återkomma
till frågan om hur verkens framtida FoU-behov skall finansieras i samband med
sina anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Jag har förståelse för att
myndighelerna med den korla lid som stått lill buds, haft svårt atl överblicka
sina FoU-behov och vilkel resursuirymme som krävs. Del ulökade
samrådsförfarande som nu kommei lill stånd mellan myndighelerna och BFR, bör
innebära att myndigheterna ges möjlighel att både se över de egna behoven av
och all initiera FoU-arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Vissa administrativa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
lar i sin verksamhetsplan upp två principiella forskningspolitiska frågor av
mer administrativ karaktär. Rådet aktualiserar sålunda vissa frågor som avser
dess möjligheter att göra åtaganden även efter det aktuella budgelårel och att
inrätta forskartjänster vid högskolor och universitet. Rådet hänvisar i båda
fallen till att del har ålagts alt medverka lill all förbäitra förutsättningarna
för och att öka stödet till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1 Rådets
bemyndigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller rådets bemyndiganden att göra ålaganden för åren efter del akluella
anslagsårel, vill rådet utsträcka dessa från nuvarande två till fyra år. Rådet
framhåller också att dessa bemyndiganden framdeles bör motsvara ca 80% resp.
60% av anslagsårels ram för första resp. andra året efter anslagsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar rådets uppfattning att det är viktigt att det ges möjligheter att planera
och initiera forskning i ell mer långsiktigt perspektiv. Della behov måste
vägas mot behovel av flexibilitet i verksamhelen. En viss röriighel är
nödvändig även för att statsmakterna inom rimlig tid skall kunna påverka
inriktningen av forskningsverksamhetenf Jag anser atl en uppbindnings-nivå om
ca 70% resp. 50% för första resp. andra året efter anslagsåret innebär en
lämplig avvägning mellan dessa motstridiga mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid betona viklen av alt rådet planerar sin verksamhet så all del
finns ett faktiskt utrymme för alt med kort varsel även slödja nya och
angelägna forskningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bemyndigandets utsträckning i tiden ser jag inte sådana nackdelar med
dagens system att en ändring är motiverad. Jag anser att det är befogat att man
på de forskningsinstitutioner m.fl. som får stöd ställer kravet att de med viss
regelbundenhet avrapporterar sin verksamhet. En treårig period förefaller
rimlig, för att dessa skall få möjlighet att motivera fortsatt stöd. Efler en
sådan treårsperiod måste det vara möjligt för del anslagsgivande organet att
förutsättningslöst ompröva sina åtaganden, även om det enskilda projektet i och
för sig har planerats för en längre tidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2 Inrättande
av forskartjänster</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
pekar i sin verksamhetsplan på behovet av förslärkning av basre<br>
surserna för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid högskolan. Enligt<br>
rådet är det angeläget att dessa ökas med ett relativt stort antal forskar<br>
tjänster som riktas in på byggnadsforskningens behov.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sektorforskningens
behov av att relativt snabbt kunna bygga upp institutionella baser inom de för
byggnadsforskningen angelägna områdena står här mot högskolans behov av atl
kunna avväga insalserna mellan olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskningsområden. Frågan kräver enligl min mening
ytterligare överväganden. Som statsrådet Ingvar Carlsson har anförl tidigare
denna dag kommer överläggningar att tas upp mellan fackdeparlement och vissa
sektororgan för alt diskutera lämpliga former för att stärka den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Byggnadsforskningens resursbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nu angett vissa utgångspunkter för den långsiktiga
inriklningen av byggnadsforskningen. Inom denna ram ligger ansvaret på rådel
och på byggforskningens intressenter all välja forskningsinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet har redovisat två alternativa nivåer för
forskningsvolymen under programperioden. Den lägre nivån innebär i slort sett
oförändi-ad ambitionsnivå. Det andra innebär en kraftigt ökad ambitionsnivå.
Rådet hänvisar vad avser ökningsalternativel till BFR-rapporten Byggsektorn
1990 (G 13:1982).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1982/83: 151 gav jag vissa synpunkter på den
nämnda rapporten. Vad gäller det statliga slödet till byggnadsforskningen är
del i rådande slalsfinansiella läge inte möjligt atl öka ambitionsnivån inom
programperioden 1984/85- 1986/87. Jag framhöll i sammanhanget alt en ökning av
den totala FoU-volymen inom sekiorn måste komma lill stånd genom en samverkan
mellan rådet och byggsektorns intressenter. Som jag tidigare anmält (avsnitt2.3)
avser jag alt ta initiativ till en ökad medverkan från intressenterna i den
fortsatta utvecklingen av byggnadsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådel svarar inom sina program Kommunal och statlig
resurshushållning. Bebyggelsens utformning m.m. och Byggnads- och anläggningsteknik
m. m. för det allmänna forsknings- och utvecklingsarbetet inom bebyggelseplaneringens,
energihushållningens, byggnadsförvallningens och byggnadsteknikens område.
Rådet ansvarar vidare för program 3 Energianvändning för bebyggelse inom
huvudprogrammet Energiforskning. Med programverksamheten samordnas stöd lill
forskningsinriktat experimentbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens institut för byggnadsforskning (SIB) har sedan
tillkomsten finansierats med årliga ramanslag från BFR. Enligt riksdagens
beslut våren 1983 om byggnadsforskning m. m. skall SIB fr. o. m. budgetåret
1984/85 finansieras med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådets och institutets verksamhet finansieras under
innevarande budgetår över följande anslag på statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under bostadsdepartementets huvudtitel: B 14.
Byggnadsforskning B 15. Lån lill experimentbyggande B 16. Information och
utbildning m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84: 107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under industridepartementets huvudtitel: F 20.
Energiforskninc. Program 3 Energianvändning för bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens omfattning enligl rådets plan för budgelåret
1984/85 framgår av rådets förslag till beslulsramar (milj. kr.).
Beslutsramarna, som även omfattar stödet till SIB, är fördelade på program och
ansliig. Hiir redovisar jag endasl det alternaliv som enligl rådet innebär
oförändrad ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Pidgram/.Anship</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>11 14</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>H 15</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>R 16</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>F20</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>,Siimm;i</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.7pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1. Kdinnniniil och stntlie rcsiirshiisliAllning</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>32.H</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>34.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2.
Mebypgelscns irtfornininp m.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>m.</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>27.2</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4.0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>31.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3.
Hygpnnds- och nnlappniiigs-leknik m. ni.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>98.5</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8.0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>106.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4.
Lok;il;i cncrpikiillor m. m.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>48.6</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>69.7</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>118,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>5.
lnforni;ilion</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>f..4</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2.6</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>11.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>fl.
Dokuinenlalion m. m.</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>9.7</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>II.</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>7,
Kiinsli</span></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>13.1</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8.4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>21.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.Summa</span></b></p>
</td>
<td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>187,7</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>60,6</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2.6</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>83,3</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3.14,2</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=173 colspan=2 valign=top style='width:129.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Molsviinindc
beslutsnmiiir I9S3/S4</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>177.0</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4d,0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>77.0</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>308.2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ramar och anslagsbclopp somjag kommer atl förorda i det
följande är avsedda atl göra det möjligt för rådel och inslilutel alt hålla en
i huvudsak oförändrad ambitionsnivå inom den allmiinna byggnadsforskningen
under budgelåret 1984/85. J;ig anser att del av rådet redovisade förslaget till
fördelning av FoU-slödet på olika program i denna del är ändamålsenligt. För
den redovisade särskild;» insatsen på Iräområdel beräknarjag medelsbehovel
under näsla budgetår till 7 milj. kr. Sammanlaget innebär delta all den
slalligt finansierade byggforskningen under näsla budgetår lill sin inriklning
bör svara mot vad som anges i följande sammanslällning, såviit avser anslagen
under bostadsdepartmenles huvudlilel. 1 beloppen ingår även vad som i det
följande tas upp under särskilda anslag till slatens institut för
byggnadsforskning. Härtill kommer vad statsrådet Dahl kommer all förorda
senare denna dag i fråga om medel från huvudprogrammet Energiforskning under
industridepartementets huvudtitel. Vissa medel kan vidare komma alt disponeras
från anslaget B 16. Information och utbildning m. m. (prop. 1983/84:100 bil.
13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program/Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B 14</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 15</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunal och
statlig resurshushållning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bebygpelsens
utformning m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28.5 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnads- och
anliigpninpsteknik m, m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100,0 I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lokala
energikällor m. m.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28.7 Övriga program ,</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27.0 .Summa</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187,0 38,7</span></b></p>
</div>
<b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></b>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></b>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till frågan om storleken av de bemyndiganden som krävs för
att göra åtaganden för efterföljande budgelår återkommer jag i del följande vid
min anmälan av anslagen B 14. Slalens råd för byggnadsforskning och B 15. Lån
till experimenlbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag haranfört hemsläller jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all regeringen bereder riksdagen lillfälle all la del av
vad jag har anfört om forsknings- och utvecklingsverksamheten på byggområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 14. Statens råd för byggnadsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121283
000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76 484 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114
000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag 144 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och
utvecklingsarbetet inom byggnads- och anläggningsområdet. Det ankommer på
statens råd för byggnadsforskning (BFR) att fördela tillgängliga medel lill forsknings-
och utvecklingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av att SIB fr. o. m. nästa budgetår
finansieras direkt över statsbudgeten bör anslagsbenämningarna ändras. Sålunda
bör anslaget till den allmänna byggnadsforskningen nästa år benämnas Statens
råd för byggnadsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rådets förslag lill programstruktur för perioden
1984/85-1986/87 kommer medel från anslaget Statens råd för byggnadsforskning
till användning inom tre av rådefs program nämligen program 1, Kommunal och
statlig resurshushållning, program 2, Bebyggelsens utformning, användning och
förvaltning och program 3 Byggnads- och anläggningsteknik, produklion och
energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av riksdagens beslut våren 1983 om den
framlida byggnadsforskningen m. m. (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351) har
regeringen lämnai särskilda anvisningar tili rådet och statens institut för
byggnadsforskning (SIB) rörande anslagsframställningarna för budgetåret
1984/85. I enlighet med dessa anvisningar har rådet och institutet i gemensam
skrivelse av den 18 november 1983 redovisat förslag till i vilken omfattning
som verksamheten vid institutet bör finansieras med basanslag direkl över
bostadsdepartementets huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en gemensam skrivelse av den 11 januari 1984 har rådel.
bostadsstyrel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sen, statens planverk och statens lantmäteriverk med
anledning av prop. 1982/83:151 redovisat sin bedömning av de centrala
ämbetsverkens behov av särskilda medel för FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
huvudallernalivel - som innebär en i huvudsak oförändrad ambitionsnivå -
hemställer rådel i sin anslagsframställning för budgelårel 1984/85 att beslut
om bidrag skall få meddelas inom en ram av 187,7 milj. kr. Rådet hemställer
vidare att för budgetåren 1985/86 och 1986/87 få göra åtaganden inom en ram av
157 resp. 124 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vart
och ett av budgetåren 1987/88-1989/90 hemställer rådel att få göra ålaganden
inom en ram av 88 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådel
beräknar för budgetåret 1984/85 att del vid oförändrad ambitionsnivå behöver
anvisas ett anslag om 187 milj. kr. under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådets förslag till ramar och anslag inkluderar medel för
verksamheten vid SIB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har jag redovisat mina överväganden angående
byggnadsforskningens inriklning och verksamhetsformer under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från den
totala ramen för den allmänna byggnadsforskningen betalas f. n. kostnader för
den statsfinansierade delen av verksamheten vid slatens institut för
byggnadsforskning (SIB). Jag ålerkommer till frågan om medelsbehovel för SIB
under anslaget B 18. Slalens institut för byggnadsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag en ram för den
allmänna byggnadsforskningen, exkl. experimentbyggnadsverksamhelen och den över
särskill anslag finansierade verksamheten vid SIB av 153 milj. kr. för
budgelåret 1984/85. Jag har därvid lagit hänsyn lill en av rådet gjord
framställning om en lillfällig omfördelning under budgetåret 1984/85 mellan
experimentbyggnads- och bidragsanslagen för att med bidragsmedel kunna
förbereda vissa experimenlbyggnadsprojekl inom husbyggnadsområdet. För
ålaganden som avser de påföljande budgetåren förordar jag en preliminär ram av
105milj.kr. avseende budgetåret 1985/86 och 75 milj. kr. avseende budgetåret
1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknarjag med
hänsyn till behållningen till 144milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge atl
beslut om stöd lill byggnadsforskning får meddelas inom en ram av 153000000 kr.
under budgetåret 1984/85,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge all
beslut om stöd under budgetåren 1985/86 och 1986/87 preliminärt får meddelas
inom en ram av 105000000kr. resp. 75000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Statens
råd för byggnadsforskning för budgelårel 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 144000000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 15. Lån till experimentbyggande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57
975 200'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 005 000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34
000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag 36 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Avser anslagen Län till experimentbyggande inom
bostadsförsöriningen och Lån lill experimentbyggande inom energiområdet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget betalas utgifter för lån till fördyrade
byggnadskostnader i samband med forskningsinriktat experimentbyggande inom
bostadsförsörjningen och inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lån lill
experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus
och är avsedda alt göra det möjligt att genomföra byggnadstekniska experiment-
och utvecklingsprojekt som syftar lill lösningar som har god möjlighel alt fä
en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lån till
experimentbyggande inom energiområdet används f.n. för att systematiskt pröva
nya energikällor samt ny byggnads- och installationsteknik i full skala. Ett
antal experimenlbyggnader avses dessutom kunna utnyttjas som
demonslrationsanläggningar dä ny teknik skall introduceras för mer allmän
tillämpning. Inriktningen av ett nytt treårigt energiforskningsprogram, som
omfallar perioden 1984/85-1986/87. kommer atl redovisas av statsrådet Dahl
senare denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader
för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med energi-experimenlbyggandel
betalas från de bidragsanslag som finansierar de olika forskningsprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) beslular om lån till forskningsinriktat
experimenlbyggande. Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en
utvärderingstid på upp till tio år. Lånen skall omprovas individuellt efter
genomförd uivärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell
återbetalning fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lån till experimentbyggande kommer lill användning i
forsknings- och utvecklingsarbetet inom tre av rådets forskningsprogram,
nämligen program 2, Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning,
program 3, Byggnadsteknik, anläggningsteknik, produktion och energihushållning
sairtt program 4. Lokala energikällor, solvärmesystem, energilagring, värmepumpar
och distributionssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin anslagsframställning har rådet vid oförändrad ambitionsnivå
beräknat atl för beslut om lån lill experimentbyggande behövs under budgelåret
1984/85 ett beslutsutrymme av 4.8 resp. 48,6 milj. kr. inom programmen 2, 3
resp. 4, ulöver vad som ännu inle har lagils i anspråk av lidigare års ramar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en särskild skrivelse av den 7 november 1983 har rådet närmare preciserat sitt
behov av medel för den experimentbyggnadsverksamhel som ansluter till program 2
och 3. dvs. den allmänna byggnadsforskningen. Rådel framhåller därvid bl.a. alt
experimentbyggnadsverksamhel måste förberedas under lång lid. De medel som
hittills har ställts till förfogande för experimentbyggande inom
bostadsförsörjningen har därför inle kunnat utnyttjats till fullo. Rådet anger
emellertid alt del förberedande arbelel nu har kommil så långt alt det finns
förutsättningar alt påbörja en rad olika projekt under den kommande
verksamhetsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom program 2.
Bebyggelsens ulformning m.m., avser rådel bl.a. alt genomföra projekt rörande
ombyggnadsprocessen och varsam ombyggnad. Andra projekt som förbereds rör
nybyggnad, bl. a. nya bostadsformer och flexibla byggsystem som kan anpassas
lill olika verksamheters lokal-och ulrymmesbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rådel utlyste under år
1982 en tävling - Den goda bostaden i 1980-lalels ekonomi - som nu har
genomförls i ett första sleg. Enligt rådel kan det bli aktuellt all ulnyllja
experimentbyggnadslån för all genomföra lävlingsför-s lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom program 3,
Byggnadsteknik m.m., planeras ell ökat experimenlbyggande inom områdena
ombyggnad, underhåll och energihushållning. Del är enligt rådets bedömning nu
särskilt viktigt alt systemaspekterna kan ulvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Program 4, Lokala
energikällor m.m., föreslår rådel omfatta delprogrammen Solvärmeteknik,
Värmepumpar, Naturvärme, Värmelagring. Värmedistribulion, Systemteknik och
Genomförandefrågor. Vid oförändrad ambitionsnivå prioriterar rådet
delprogrammel Värmepumpar. Värmepumptekniken kommer sannolikt att få en
belydande roll i det framtida energisystemet. Värmepumpar är både en
energibesparande leknik och en teknik för energitillförsel. Värmepumpar och
naturvärmesystem införs nu i snabb takt på marknaden. Delta ställer nya krav på
forskningen. Frågor om tillförlitlighet, styr- och regleregenskaper,
systemoplimering m.m. ökar i betydelse. Flera tekniker inom programmel Lokala
energikällor har nått ett införandeskede. FoU-verksamhet och experimentbyggande
inom sådana områden kan minska. Införandeskedel ställer emellertid nya krav.
Genomförandefrågor och systemteknik slälls i centrum. Enligl rådel bör därför
en ökad satsning inom dessa delprogram göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskade
resurser innebär enligl rådels bedömning att främst verksamheten inom
delprogrammen Värmepumpar och Nalurvärme måste dras ned. Problemområden som
identifieras under ett pågående införandeskede kan inte ges statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Experimentbyggande
är enligt min mening ett värdefullt medel atl pröva och omsätta resultaten av
forsknings- och utvecklingsarbete i praktisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillämpning.
Det nära samband som sålunda råder mellan FoU-arbete och experimentbyggande
medför alt vad jag lidigare (avsnitt 2.2) har angett som utgångspunkter för
byggnadsforskningen i tillämpliga delar gäller även experimentbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
del fall ingår experimentbyggandet som en integrerad del av det lidiga
FoU-arbelel. 1 andra fall kan experimenlbyggandel vara sista ledet i ett
FoU-arbete som ligger nära marknadsintroduktion och bör följas upp av
byggbranschens eller företagens egna insatser, t.ex. som reguljär produktutveckling.
Ett experimentbyggnadsobjekt kan också i allmänhet tjäna som
demonstralionsobjekt. Det är inte minsl vikligl i de fall det finns skäl atl
snabbt sprida kunskaper om ny teknik eller öka exporten av maierial,
komponenter och system. Del framstår som allt mer klarl att de största
vinsterna i dag står att hämta i ett ökal systemkunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av rådels
anslagsframställning framgår atl det varil förenat med vissa svårigheter all få
till stånd experimentbyggnadsverksamhel inom bostadsförsörjningen. Jag har
förståelse för atl sådana projekt kräver en omfallande planering och att det i
vissa sammanhang har varit svårt alt motivera byggherrar m.fl. att delta i
sådan verksamhel. Del är därför med lillfredsslällelse jag noterar atl rådel
nu anser liden mogen för en kraftigare satsning på experimenlbyggnadsprojekl
inom program 2 och 3. Jag anser det därför vara befogat atl rådet ges möjlighet
att bevilja lån fill verksamheten inom dessa program med belopp som ligger i
nivä med vad rådel har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller experimenthyggnad.sverksamheten inom energiområdet, program 4, Lokala
energikällor m.m., är situationen en annan. Experimentbyggandet har på senare
år varit omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
statsrådet Dahl utvecklar senare denna dag, kommer rådet att ha ansvarel för en
i viss ulslräckning till innehåll och inriktning ändrad del av huvudprogrammet
Energiforskning. Delar av de områden som BFR nu svarar för kommer sålunda att
föras över lill slalens energiverk. Resurserna för del samlade
energiforskningsprogrammel föreslås dessutom minska, vilket påverkar även de
delar som BFR avses få ansvaret för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Dahl avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om atl
BFR och energiverket skall få i uppgift att belysa vilka organisatoriska
konsekvenser som förändringarna kommer att medföra saml vilka koslnader som är
förknippade med denna omställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur det organisatoriska ansvaret fördelas, bör län till experimentbyggande
även i fortsättningen lämnas till samma ändamål som f.n. Efter beslut av BFR i
.samråd med statens energiverk bör således lån kunna lämnas lill fördyrade
byggnadskostnader vid uppförande av experimentanläggningar även inom de
forskningsområden som förs över lill slatens energiverk. Jag har i denna fråga
samrått med statsrådet Dahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
långivningen under budgetåret 1984/85 föroidar jag mol bakgrund av vad jag nu
har anfört en ram för beslut om 38.7 milj.kr. Jag har därvid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknat all ca lOmilj. kr. skall avse experiment inom
bostadsförsörjningen inkl. energihushållning, dvs. programmen 2 och 3. För
åtaganden som avser budgetåren 1985/86 och 1986/87 förordar jag preliminära
ramar om 27 milj. kr. resp. 19 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar atl reservalionsanslagel behöver föras upp
med ett belopp av 36,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge atl
beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av
38700000 kr. under budgetåret 1984/85 och atl outnyttjad del av denna ram fär
utnyttjas även under budgelåret 1985/86,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge atl
beslut om lån lill experimentbyggande under budgetåren 1985/86 och 1986/87
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 27000000 kr. resp. 19000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Lån till
experimentbyggande för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ell
reservationsanslag av 36000000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 21. Statens institut för byggnadsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytl anslag (Förslag)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens institut för byggnadsforskning (SIB) är ett
seklortbrskningsinsti-lut inom samhällsbyggnadsområdet. Institutet ansvarar för
den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden för byggsektorns behov inom
ett anlal angelägna områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inslilulei har sedan lillkomslen finansierats med årliga
ramanslag och projektanslag från BFR saml med uppdragsintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl riksdagens beslut våren 1983 om byggnadsforskning
m. m. (prop. 1982/83: 151, CU 30, rskr351) skall SIB fr. o. m. budgetåret
1984/85 finansieras med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel.
Däruiöver kan SIB även fortsättningsvis söka projektanslag frän BFR och andra
forskningsråd saml ta på sig uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens institut för byggnadsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för SIB:s verksamhel ligger en av institutet
utarbetad verksamhetsplan för pei-ioden 1982/83-1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som en
följd av riksdagens beslut har institutet lill regeringen överlämnat en
anslagsframslällning för budgelåret 1984/85 saml en långlidsbedömning för
perioden 1984/85-1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen vid insiiiuiei rikias under perioden in på
följande områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostäder,
bosiadsanvändning och bostadspoliiik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentlig
planering och styrning av byggande och markanvändning</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- energihushållning
och klimat- och installationsfrågor samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>— byggnadsmaterial
och byggnaders lekniska utformning.<br>
Forskningsområdena är cenlrala inom bostadsdepartementets ansvars<br>
område. De har valts så att de kommer all ha en över liden bestående<br>
aklualitet och angelägenhet och så atl de kan bearbelas sammanhållel i<br>
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
vid institutet är i huvudsak empirisk. Inslagen av fältundersökningar,
laborativa sludier och statistisk dalabearbetning är belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgelårel 1982/83 startades lolv nya projekl, medan sex avslutades och tre
lades ned. Totalt bedrevs 40 forskningsprojekl vid budgetårs-skiftet 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dokumentationen
och publiceringen av de resultat som har nåtts i arbelel sker väsentligen i
institutets meddelandeserie, men resullalen redovisas också i böcker och
tidskriftsartiklar saml genom kurs- och seminarieverksamhet. Inslitutel
ansvarade också på bostadsdepartementets uppdrag för ett ECE-seminarium om
Energy Aspecls on Human Selilemant Policies sommaren 1982 och ordnade den
internationella byggforskningsorganisa-lionen CIB:s nionde kongress i Slockholm
i augusli 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutets
uppdragsverksamhet upptar drygt 20% av forskningsenhetens arbetstid. För vissa
uppdrag erhåller institutet full kostnadstäckning enligt uppdragslaxa. För
andra uppdrag kommer parterna överens om olika grader av delfinansiering. Självfinansieringsgraden
är f. n. ungefär 10% av institutels totala budgetomslulning. Antalet uppdrag
var under 1982/83 ca 90. Flera större uppdrag erhölls från statliga
myndigheler, utredningar, departement och kommuner samt från
Landsorganisationen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
anser all uppdragsverksamhelen därmed lolall sett, oavsett finansieringen, har
en nivå som med hänsyn till forskningens kvalitet och kraven på långsiktighet
inle bör höjas ytterligare. Däremoi avser institutet all vidla åtgärder för all
på sikl öka kostnadstäckningen inom ramen för nuvarande uppdragsvolym. SIB
anser dock alt uppdragens relevans för forskningen bör ges större tyngd än
deras finansiella bidrag. Det bör därför även fortsättningsvis vara möjligt för
institutet att ta på sig uppdrag som endast delvis kan finansieras av
uppdragsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
institulet och BFR uppfylls syftet i prop. 1982/83: 151 om byggnadsforskning
m. m. bäst om basanslaget för budgelåret 1984/85 läcker vad som lidigare har
täckts av det samlade årsanslaget från BFR. Institutets budget bör därutöver
baseras på projektanslag och intäkter från uppdrag av motsvarande sloriek som
lidigare. Rådet anför alt frågan om i vilken ulsträckning som institutets
verksamhet i fortsättningen bör finansieras över statsbudgeten är av slor
principiell vikt och kräver mer ingående bedömningar än vad som har varit
möjliga atl göra på den lid som har stått till förfogande. Rådel och institutet
avstår därför frän att nu föreslå en mer detaljerad fördelning av anslagen för
budgetåret 1984/85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet skall enligl prop. 1982,/83: 151 få disponera
en rörlig kredil för att täcka tillfälliga likvidiletsflukluaiioner i samband
med uppdragsverksamhelen. Inslilutel föreslär all den rörliga krediten skall
uppgå lill I 500000 kr. Förslaget bygger bl. a. på atl basanslaget kommer all
läcka ca 90%; av institutets koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsframslällningen frän statens inslilul för
byggnadsforskning är den första i sitt slag och baserar sig på statsmakternas
beslut under våren 1983 om den framtida byggnadsforskningen. Budgelåret 1984/85
är del sisla årel i institutets nu pågående ireärsprogram. Innevarande verksamhetsperiod
sammanfaller alltså inte med rådets treåriga verksamhetsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutet
har inte haft tillräcklig lid för atl ularbeta en flerärsplan för verksamhelen
som kunnat ingå i rådets bedömning av medelsbehovet för den samlade
byggnadsforskningen för perioden 1984/85-1986/87. Detta har föranlett rådet och
institulet atl avstå frän atl i delta sammanhang lägga förslag om i vilken
omfattning som institutets verksamhet på längre sikl bör finansieras med
basanslag över bostadsdepartemeniels huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Della är
enligt min mening förståeligt. En mer genomgripande analys av inslilulels roll
som seklorforskningsinstilui med långsiktigt ansvar för vissa programområden
kan behöva göras. Säviii jag har ertarit kommer rådel och institutet atl
fortsätta sina överläggningar i frågan, med sikte på alt kunna lämna mer delaljerade
förslag rörande institutets finansiering i anslagsframställningarna för
budgetåret 198.5/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgelåret 1984/85 har rådel och institutet föreslagil
ett bidragsanslag som innebär samma finansieringsnivä som del ärliga
ramanslaget från BFR hittills har läckt, dvs. 85-90% av inslilulels
budgetomslulning. Med hänsyn till all budgelåret 1984/85 är det sisla i
institutets pågående Ireärsprogram finner jag inle skäl att nu föreslå någon
större förändring i fråga om vilken andel av SIB:s verksamhel som bör
finansieras med fasta anslag. Enligt min mening bör del föreslagna
bidragsanslagel lör nästa budgetår ge en kostnadsökning som ligger i mitten av
det intervall som under senare år har täckts genom ramanslag frän BFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill samtidigt framhålla det väsentliga i att
institutet pä sikt ökar sin uppdragsverksamhet i enlighet med intentionerna i
riksdagens beslut våren 1983 om byggnadsforskningens inriktning och
verksamhetsformer. Jag förutsätter atl institutet överväger hur
uppdiagsfinansieringen kan ökas, bl.a. i ljuset av alt myndigheterna i
framliden ges egna medel för alt beställa FoU-arbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragsmedlen bör i enlighel med vad jag anförde i prop.
1982/83: 151 användas i huvudsak för alt höja kunskapsnivån och för au utföra
forskning inom områden som av statsmakterna anges som viktiga men där
uppdragsgivare saknas eller inte är beredd alt salsa egna resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 8 Bostadsdepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även vad gäller ansvaret för inriktningen av verksamheten
vid institutet innebar 1983 års riksdagsbeslul en förändring. Rådels formella
ansvar för verksamhelen vid inslitutel försvinner. Samtidigt har rådel del
övergripande ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen inom bostadsdepartementets
område. Institutets verksamhetsplaner bör därför tidsmässigt sammanfalla med
rådets och överlämnas lill rådet i så god tid all de kan läggas lill grund för
rådets samlade bedömning av byggnadsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag
tidigare (avsnitt 2.2.) har sagt om statsmakternas styrning av byggnadsforskningen
i allmänhet gäller i alll väsentligt också för inslitutel. Som självständigt
forskningsinsfitul har SIB såväl programansvar som ansvar för kvaliteten i
forskningen. Riksdagen eller regeringen kan och bör inle gå in med delaljerade
föreskrifter om forskningsverksamhetens inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden och med beaktande av atl budgetåret
1984/85 markerar slutet på en verksamhetsperiod anserjag del inte befogat alt
nu redovisa någon uppfallning om den ulförda eller föreslagna verksamheten vid
SIB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och ulbelalningar för SIB: s
verksamhel. Anslaget tas upp med ell formelll belopp och skall normalt inle få
belaslas. Jag avser all i annal sammanhang ålerkomma till regeringen med
förslag att institulet skall få disponera en rörlig kredit för att täcka
eventuella svängningar i likviditeten under verksamhetsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill Statens institut jor byggnadsforskning för budgelåret
1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 22. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nytl anslag (Förslag) 34 000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag har anförl under anslaget B
18. Statens institut för byggnadsforskning hemsläller jag alt regeringen
föreslår riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Bidrag tUl statens institut jör byggnadsforskning för
budgelårel 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
34000000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: slalsrådel Peterson såviit avser punkterna
1-3; statsrådet Dahl såviit avser punklen 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Forskning, teknisk utveckling och industriell
förnyelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har gjorts en mångfald undersökningar i syfle atl
påvisa samband mellan å ena sidan resursinsalser i form av forskning och
ulveckling och å andra sidan ekonomisk utveckling/avkastning, både på nalionell
nivä. branschvis och i enskilda företag. Vissa indikationer på sådana samband
finns också. Svårigheterna all mäta de ingående komponenterna saml osäkra
modellsamband gör dock resultaten svårtolkade och osäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen ifrågasätter emellertid all tekniskt
utvecklingsarbete är ett viktigt konkurrensmedel i industrin. Betydelsen av
lekniskl utvecklingsarbete som konkurrensmedel förefaller dessutom öka med
liden. Det torde också råda bred enighet om atl industrins utvecklingsarbete
liksom den tillämpade forskningen måste vila pä en gemensam kunskapsbas
uppbyggd av grundläggande forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett längre lidsperspektiv är det alldeles uppenbart att
den tekniska forskningens produktion av ny kunskap haft avgörande betydelse för
den ekonomiska ulvecklingen. Den tekniska utvecklingens stora genombrott, t.ex.
telekommunikation, datorer, transistorer och kärnteknik, har också alldeles
uppenbart haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. De nämnda exemplen har på
ett fundamentalt sätt påverkat både den enskilda individen och samhällslivet i
slort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den ekonomiska betydelsen av teknisk forskning och
utveckling pä del hela laget synes odiskutabel ger gjorda studier inle den
klara vägledning för utformningen och inriktningen av den lekniska forskningen
och ulvecklingen som vore önskvärd. I grunden gäller del således frågan om hur
leknisk ulveckling kan åstadkommas på ett bra och från ekonomisk synpunkt
effektivt sätt. På nationell nivå finns t.ex. problemet med hur mycket resurser
som sammantaget bör salsas på teknisk forskning och </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
107. Bllava 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckling
och avvägningen mellan mer grundläggande forskning och utvecklingsarbete. Även
om myckel slora resurser salsas på teknisk forskning och utveckling kan en
ogenomtänkt inriktning och avvägning mellan olika områden mycket väl leda till
begränsade nyttoeffekter i ekonomiska och andra avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är min uppfattning att insatser för leknisk forskning och ulveckling måsle
grundas på omsorgsfulla sludier där uppmärksamhet ägnas också ål såväl
samhälleliga behov av teknisk forskning och ulveckling som förutsättningar och
villkor för resultatens nyttiggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Motiv och former för statligt stöd till forskning och utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudansvaret
för ulbiidning av kvalificerade tekniker och forskare ligger pä staten. Denna
utbildning kräver tillgång till en forskningsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningens
resultat, ny kunskap, har karaktären av kollektiv vara. Nya forskningsrön ges
en vid och allmän spridning och det är inte på förhand givet atl den som
påtagit sig kostnaderna också har den största nyttan av resullalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mot denna bakgrund en gängse uppfallning atl slaten bör ha ett huvudansvar
för atl forskning av tillräcklig omfattning och kvalitet bedrivs inom landel.
Den tekniska forskningen vid universilel och högskolor och ställiga
forskningsinstitut finansieras ocksä i allt väsentligt (ca 90%) av staten medan
del lekniska forsknings- och ulvecklingsarbete som utförs i industrisektorn är
inriktat på utvecklingsarbete (ca 90%) snarare än forskning och lill den hell
övervägande delen (drygt 85%) finansieras av förelagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att följa, förstå och rätt tolka forskningsresultat och
tekniskt-vetenskapliga utvecklingstendenser är alt del inom landel bedrivs viss
egen forskning inom de aktuella områdena. För atl kunna följa utvecklingen
inom de flesla områden synes en allmän bredd pä forsknings- och utvecklingsinsatserna
i Sverige önskvärd. Detta är också nödvändigl som ett stöd för undervisningen
vid högskolan. Genom atl inom de flesla områden volymmässigt ligga vid en viss
miniminivå skapas också en beredskap inför framliden som beslår i all del inom
de flesla områden finns en viss bas ulifrån vilken en utbyggnad kan ske i
framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således vikligl atl bevaka all inga områden blir hell försummade och all en
rimlig beredskapsnivå upprätthålls inom de flesta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studier
visar atl del tar ca två är från del en velenskaplig upptäckt inträffar lills
den blir allmänl spridd i internationella lidskrifter. De visar också all det
inlernalionella velenskapliga erfarenhetsutbytet lill slor del sker underhand
via opublicerade rapporter och genom personkontakter. Därigenom kan information
om nya vetenskapliga rön erhållas redan innan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de är publicerade och allmänl kända. Del internationella
erfarenhetsutbytet bygger emellertid på ell givande och tagande. En förutsättning
för att få och kunna della däri är således alt själv bedriva välrenommerad och
avancerad forskning. Detta talar för en koncenlralion av forskningsinsatserna
lill vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En koncentration av forskningsinsatserna bör kunna ske
ulifrån två olika motivkretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatserna bör för det första koncentreras i ell
perspekliv av Sveriges framlida komparativa för- och nackdelar i industriellt
avseende. Det gäller således teknikområden som bedöms ha belydelse för sädana
näringsgrenar där Sverige har eller framgeni kan väntas få komparativa
fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insalserna bör för del andra också kunna koncenlreras i
ett mer renodlat vetenskapligt perspekliv där velenskapliga behov och den
velenskapliga nivån skjuls i förgrunden och nyttoaspekterna åtminstone pä kortare
sikl skjuls i bakgrunden. Det torde vara en allmänl omfattad värdering att
särskilda insatser bör kunna göras för all tillvarata och värna om de
internationellt sett särskilt framstående forskare och forskarbegåvningar som
kommer fram inom landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvägningen av forskningsresurserna mellan olika områden
syftar mol denna bakgrund lill atl åstadkomma en lämplig kombinalion av bredd
och fördjupning. Avvägningen kommer ytterst lill uttryck i form av det svenska
forskningssystemets kompetens- och resursmässiga profil. De övergripande
sludierna syftar bl.a. lill att la fram underlag för sådana prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
sökandet efter ny kunskap uppfattas som den tekniska forskningens kännetecken
kan det lekniska utvecklingsarbetets kännetecken sägas vara utnyttjandet av
teknisk kunskap för alt åstadkomma nya eller väsentligt förbällrade produkter,
processer och system. För tydlighetens skull bör genast sägas alt den tekniska
kunskap som ulnylljas i de flesla fall inle innefaltar de allra senaste
forskningsresullalen. I den bemärkelsen behöver således den lekniska kunskapen
inte alltid vara forskningsbaserad. Utvecklingsarbete tar ofta sin utgångspunkl
i andra tekniska erfarenheter än forskning, vilket inte sällan gäller för t.ex.
uppfinningsverksamhel. Tilläggas bör också alt industriellt utvecklingsarbete
syftar till all experimenlelll och genom olika försök lekniskl och
kommersielll pröva möjligheierna alt åsladkomma nya produkter, processer och
syslem anpassade efler marknadens krav. Del innefaltar således inte den
faktiska, reguljära produktionen av t.ex. en ny produkt. Uppfattat pä detta
säll kan även utvecklingsarbetet sägas gälla nya kunskaper men då om
möjligheler alt åsladkomma nya produkter, processer och system, kunskaper som
från renodlad forskningssynpunkt inte alltid ter sig särskilt intressanta eller
angelägna men som kan vara ytterst värdefulla från bl.a. kommersiell synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det lekniska utvecklingsarbetet kan ses som den tidiga
fasen av leknisk innovationsverksamhel, ell vidare begrepp som omfallar alla de
lekniska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organisatoriska,
finansiella och kommersiella ålgärder som behövs för att la fram t.ex. en
produki eller en process från idé lill användningsstadiel. Teknisk
innovationsverksamhel åren angelägenhet för företagen. Huvudansvaret för atl
tillräckliga resurser avdelas för företagens eget produktions- och
produktorienierade ulvecklingsarbete vilar på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statligt stöd till projekt
som initieras inom förelagen motiveras bl. a. av atl utvecklingsarbete är en
riskfylld och koslsam verksamhel. Till delta kan fogas argument som gäller
företagens beteende och inriktning. Förelagen tvingas ofta inrikta sin
verksamhel främsl mot kortsiktig lönsamhet, är många gånger obenägna atl la de risker
som större utvecklingssteg innebär samt kan av olika institutionella skäl ha
svårt all externt finansiera immateriella invesleringar. Satsningar pä
forskning och utveckling kan därför ha svårt atl hävda sig i förelagens
investeringsbudgetar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Salsningar pä lekniskl
utvecklingsarbete och innovation kan ibland vara olönsamma för del enskilda
företaget men lönsamma för samhällel i slort. Riskerna för läckage och
patenleringssvårigheler gör all ett företag ibland kan få svårt atl själv ta
hem hela vinsten av salsningen på utvecklingsarbete. Då det gäller mer
grundläggande insalser är riskerna uppenbara men på grund av möjligheterna lill
imitation synes del rimligt att utgå från atl riskerna endasl gradvis avtar ju
mer produktionsnära insatserna blir.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i nyss
förda resonemang kan det hävdas alt om företagen och marknadsmekanismerna
lämnas hell ål sig själva, kommer inte innovationer fram i önskvärd lakl.
Särskilt uppenbart är detta för innovationer med främsl sociala och
miljömässiga konsekvenser. En läg innovalionsfrekvens kan också vara fallet
inom industrigrenar med tämligen mänga och inte särskill stora företag.
Riskerna för läckage. bristande finansiella resurser och splittrade
utvecklingsresurser medför en hård koncentration lill den omedelbart
kommersiellt lönsamma utvecklingen inom alla förelagen. Inom sådana områden
krävs ofta en mobilisering och samordning av olika intressenter och
utvecklingsresurser för alt genom riskspridning initiera en kraftsamling kring
långsikligl betydelsefullt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Former för statligt stöd
lill leknisk forskning och utveckling brukar indelas i generellt och selektivt
stöd. Del genuint generella stödet i Sverige har utgjorts av det särskilda
forskningsavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt men är fr.o.m.
årsskiftet 1983-84 avskaffat. Det genuint selekliva stödet kan exemplifieras
med slalens lidigare slöd till utvecklingsarbete inom Datasaab, numera
Ericsson Information Systems. Den dominerande formen för slalligt stöd lill
teknisk forskning och ulveckling är ett mellanting mellan dessa båda extremer
och förmedlas av särskilda organ som styrelsen för teknisk utveckling och
Industrifonden. Detta stöd fördelas huvudsakligen efter inilialiv från det
forsknings- och utvecklingsutförande företaget, högskoleinstitutionen etc.
Stödel är generellt i så motto all del står var och en frill att söka slöd. Del
är selektivt i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>meningen
atl ett eventuellt beslut om slöd föregås av en projektvärdering från det
stödbeviljande organets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödel
kan ha rådgivnings- och servicekaraklär, t.ex. i samband med teknikupphandling
eller i samband med förmedling till exploatering av en utvecklad produkt,
process eller syslem. Del kan utgöra bidrag eller län för finansiering av ett
särskilt projekt eller en grupp av projekt eller ulgöra bidrag till kollektiv
verksamhel inom ell ramprogram. Slödel kan även ges i form av uppdrag eller
beställning all la fram eller ulveckla ny teknik eller som slipendier eller
pris lill uppfinnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
svensk industri som helhet är uppbyggnaden av teknisk kompelens i företagen och
vid universitet och högskolor av slor belydelse. Jag avser att ulföriigt
behandla dessa frågor i propositionen om industriell tillväxt och förnyelse.
Jag vill emellertid redan nu ta upp några viktiga frågor med anknytning lill
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
i Sverige slår på en hög nivå. De senasle årens snabba utveckling, framför allt
inom teknikens och naturvetenskapens områden, har emellertid inneburit atl
tillgången inom landet på forskare med nödvändig kompetens och inriklning ofta
växer långsammare än efterfrågan. Delta gäller forskning och ulvecklingsarbete
såväl inom näringslivel som inom universitet och högskolor. Del har vidare
visat sig att del svenska skattesystemet medför svårigheter när del gäller alt
i tillräcklig omfattning rekty-tera utländska forskare med moisvarande
kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är ett speciellt problem för företag som är verksamma inom vissa avancerade
leknikområden och som har ambitioner atl vara med i första ledet när det gäller
atl utnyttja ny leknik. Bristen på kompetenta forskare inom dessa nya
teknikområden är ell internationellt fenomen som ofta driver upp lönerna till
mycket höga nivåer. I kombinafion med de svenska skattesatserna medför delta
alt koslnaderna för ell svenskt förelag som vill knyta denna kompelens till sig
blir orimligl slora. På sikl får della, enligl min mening, negativa följder för
svensk industri som helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fråga har under senare år varit föremål för debatt i flera sammanhang, senasl
i industridepartementets näringspolitiska råd. Jag har därför lagil initiativ
lill att ålgärder vidlas i syfte att underlätta för industrin all rekrytera
utländska forskare och därmed råda bot för de problem jag lidigare har
redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för finansdepartementet kommer senare denna dag all begära regeringens
bemyndigande att tillkalla en särskild utredare. Dennes uppgift skall vara all
närmare utforma ell syslem för särskilda lättnader vid inkomstbeskattningen
för ulländska medborgare som tillfälligt arbetar här med kvalificeral
forsknings- eller utvecklingsarbete av sådan inriklning eller på sådan
kompetensnivå atl betydande svårigheler skulle föreligga för rekrytering inom
landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya bestämmelserna skall kunna lillämpas redan på 1985 års inkomsler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop 1983/84:100 (bil. 14 s. 153-154) har regeringen
föreslagil riksdagen all, i avvaklan på särskild proposition, för budgelårel
1984/85 beräkna lill Styrelsen för leknisk ulveckling: Teknisk forskning och
ulveckling ett reservationsanslag av 610 500 000 kr., till Slyrelsen för
teknisk ulveckling: Drift av forskningsslalioner ett förslagsanslag av 1 000
kr. saml lill Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning ell
reservationsanslag av 15 300 000 kr. Jag anhåller all nu få la upp dessa frågor
som rör verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) är cenlral
förvaltningsmyndighet för slatens slöd till teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1977/78:111, NU 75, rskr 361) såväl induslri- som forskningspolitiska
uppgifter. Della är formulerat i STU:s industriroll (I-rollen), dvs. STU:s
uppgift atl främja induslrins innovationsverksamhel och tekniska kvalitet, och
i ST\J:s forskningsstödjande roll (F-rollen), dvs. STU:s uppgift atl inom den
tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda
områden. En tredje uppgift för STU är all med hjälp av tillgänglig eller ny
teknik främja ulvecklingen inom olika samhällsseklorer, vilket ulgör STU:s
samhällssektorroll (S-rollen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa tre huvuduppgifter för STU ligger fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s verksamhet är uppdelad på program och delprogram,
vilka återspeglar STU:s uppgifter. Slöd lill utvecklingsarbete baserade på
STU:s I-roll och S-roll kanaliseras huvudsakligen via program 1. Induslrielll
och samhällsinriklal lekniskl utvecklingsarbete medan F-rollen huvudsakligen
uppfylls genom projektstöd från program 2. Kunskapsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har föreslagit vissa ändringar i programstrukturen.
Jag återkommer till della vid min genomgång av de olika programmen och
delprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s finansiella slöd kan ulgå som bidrag eller lån.
Stödet kan också ges som utvecklingsuppdrag, eller som slipendier eller pris
lill uppfinnare. Stödet lämnas anlingen lill kollektiv verksamhet inom ell
ramprogram eller lill ett särskill projekt eller en grupp av projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver finansiellt slöd kan STU bislå med rådgivning och
service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag återkommer i del följande med förslag lill vissa
förändringar i formerna för STU:s slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85
lämnat förslag lill plan för verksamheten för budgetåren 1984/85-1986/87. En
redovisning av STU:s anslagsframställning bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 9.1 Anslagsframslällningen har remissbehandlals. En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende
som bilaga 9.2.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis ge STU ell erkännande för del
omfallande och välgrundade planeringsunderlag som lagils fram i form av
STU-perspekliv 1983. Del utgör enligt min mening ett gott underiag för
statsmakternas beslut vad gäller STU:s verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
verksamhel STU syftar till atl stimulera - forskning och utvecklingsarbete -
är lill sin natur långsiklig. Forskningens resultat sprids ofta genom den högre
utbildningen till företagens utvecklingsavdelningar, en process pä kanske ett
decennium. Det tekniska utvecklingsarbete i innova-lionsprocessens tidigare
faser som STU direkt stöder kräver i sig fleråriga insalser. Därutöver tar det
ytterligare ett anlal år innan någon kommersiell produktion kan komma igång.
STU måste därför arbeta i ett flerårsperspektiv. STU:s verksamhet planeras
också, sedan budgetåret 1981/82 i Ireårsramar. Nuvarande treårsperiod avslutas
i och med ulgången av 1983/84. För alt skapa rimliga förulsällningar för STU:s
arbete bör verksamheten även fortsättningsvis planeras med treåriga
budgetramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkl för regeringens ställningslagande
lill den fortsatta verksamheten vid STU, har varil den utvärdering av
hittillsvarande verksamhet som på regeringens uppdrag redovisats dels i
STU-perspekliv 1983, dels i en särskild skrivelse daterad den 3 oklober 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s verksamhet är relalivi mångfasellerad. Uppföljning
och utvärdering måste anpassas till verksamheternas olika förutsättningar och
mål. Som STU framhåller är det t. ex. inle möjligl alt anlägga rent
kommersiella och kvantitativa aspekter på stödet till forskningsprojekt vid
lekniska högskolor. Stödel lill kunskaps- och kompetensuppbyggande forskning
ger helt annorlunda resultat än stödet till utvecklingsarbete i mindre och medelstor
industri. STU:s verksamhel kännetecknas av långa tidsförlopp mellan STU:s
insalser och insatsernas eventuella effekter. Vidare är del vanligen svårt all
bedöma orsakssambanden mellan insalser och effekier. Della tillsammans med den
heterogena karaklären hos anslagsmollagare och slödformer gör det svårt all på
ett meningsfullt säll sammanslälla ett resultat för STU som helhel. Del av STU
redovisade materialet utgör också i huvudsak en sammanställning av separata
utvärderingar av olika verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
(RRV) anför i sill remissyttrande en del Iveksam-heler eller belänkligheler
över del sammanställda utvärderingsmaterialet men framhåller samtidigt alt
STU:s utvärderingsfunklion lill stora delar är värdefull och i många avseenden
också betydligt mer utvecklad än inom andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill jag anföra följande. STU:s utvärderingsinsatser har successivl
utvecklats och har nu fått belydande omfallning. De ligger också relativt väl i
linje med ambitionerna i regeringens anvisningar. Trots alt STU:s
utvärderingsfunktion i många avseenden uppvisar hög kvalitet bör den kunna
ulvecklas vidare. Det är därvid viktigl all STU strävar efter all klarare ange
återkopplingen mellan gjorda utvärderingar och förslag till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framtida insatser och verksamhelsformer; analysen av
utvärderingsresultatet måsle ulvecklas så atl konsekvenserna för den framtida
verksamheten blir mer uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s utvärderingsverksamhet är inriklad på STU:s egna
styr-, stöd-dier arbetsformer. Detta är en naturlig inriklning sett ur
myndigheiens synvinkel och får anses ulgöra del primära i myndigheiens
utvärderingsansvar. Samtidigt blir emellertid, som RRV också påpekar, STU:s
utvärderings- och planeringsunderlag nägol för begränsat för all tjäna som
underlag för slalsmakternas beslut om omfattning och inriktning av statens
insatser på del tekniskt-industriella området. För alt kunna identifiera mer
genomgripande alternaliv till tillämpade stödformer eller betydelsefulla
samverkanseffekler mellan skilda samhälleliga insatser även ulanför STU, bör
ett större grepp las. Jag avser ta initiativ till atl ett sådanl beslutsunderlag
tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s förslag till medelsfördelning mellan de olika
programmen innebär en viss omfördelning mot ökade kunskapsulvecklingsinsalser.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) framhåller också att STU:s insatser bör koncentreras
på det långsikliga kompeiensuppbyggandet. Chalmers tekniska högskola (CTH)
anser all det är av största vikt atl den andel av STU:s totala forskningsbudget
som går lill långsiktig kunskapsulveckling och teknisk grundforskning
fortsätter att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en kraftfull ekonomisk polilik, inkluderande bl.a.
1982 års devalvering, har regeringen nu lagl grunden för en posiliv
induslriell ulveckling. Förelagens vinster har ökat och den finansiella
ställningen stärkts. Förulsättningarna för förelagen all la ett ökal
finansiellt ansvar för den tekniska forskningen och utvecklingen bör därmed
generellt sett ha ökal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viklig grund för induslrins forskning och ulveckling är
den grundläggande kunskapsuppbyggnad som sker vid bl.a. de lekniska
högskolorna. Samhällel har traditionellt ell huvudansvar för denna mer
grundläggande forskning. STU är också en belydelsefull extern finansiär av
forskningen vid de tekniska högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar mot denna bakgrund en förskjulning av
tyngdpunkten i STU:s stöd mol ökade satsningar för kunskapsutveckling. Jag
ålerkommer lill delta vid redovisningen av milt förslag lill budgel för STU:s
verksamhel. Jag kommer då också all ta upp frågan om en s.k.
forskningsrådsfunkiion inom kunskapsulvecklingsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av STU:s samlade resurser går lill atl slödja
utvecklingsarbete i enskilda personers, förelags eller företagsnära
organisationers regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA anser atl den viktigaste målgruppen för STU:s slöd
till tekniskl-industriellt utvecklingsarbete är de mindre och medelstora
företagen. IVA släller sig tveksam till ökade STU-insalser för stora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s samlade finansiella stöd lill ulvecklingsarbete är
endast en bråk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del av de resurser som induslrin själv satsar. Den hell
övervägande delen av induslrins samlade salsningar står de större förelagen
för. STU:s slöd måste utgå från induslrins forsknings- och
utvecklingssatsningar och bör ses som ett komplement lill förelagens egna
insatser. STU:s insalser bör därtor företrädesvis göras där projektägarnas
finansiella resurser är knappa och där STU:s relativt begränsade resurser
bedöms vara av avgörande belydelse för projektets genomförande. Jag förordar
således en ytterligare förskjulning av STU:s utvecklingsstöd mol de mindre
företagen och då särskilt de unga leknikbaserade företagen. Jag vill emellertid
samtidigt framhålla viklen av alt STU nära följer utvecklingen inom de slörre
förelagen och beaktar de slörre förelagens långsikliga planer i den egna planeringen.
I likhet med vad försvarets forskningsanstalt (FOA) påpekar, är del viktigt all
STU tidigl i planeringsarbetet förankrar sin programverksamhet i induslrin.
Vissa forskningsinsatser i induslrin förutsätter samverkan mellan flera
förelag och resullalen är då svåra alt privaiisera. Del är vikligl atl STU
stimulerar sådan samverkan mellan förelag. Även då det gäller samråd med andra
myndigheler och verk som berörs direkl eller indirekl av STU:s ålgärder, bör
som flera remissinslanser påpekar kontakter las på ell tidigt stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lekniska utvecklingen framskrider i allmänhel genom
små sleg i en kontinueriig process. Ibland sker en språngvis ulveckling genom
en banbrytande uppfinning eller ell tekniskt-vetenskapligt genombrott. Den år
1948 uppfunna transistorn, den moderna elektronikens viktigaste byggkloss, är
ett exempel på en sådan banbrytande händelse. Uppfinningen av den integrerade
kretsen ett och ett halvt decennium senare är ett annat exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kreativiteten hos enskilda personer är grunden för den
industriella förnyelsen. Delta gäller såväl enskilda uppfinnare som forskare
och anslällda vid förelag och andra organisationer. Samhället ; -åsie på olika
sätt värna om och stimulera denna skaparkraft. Enskilda uppfinnare, dvs.
professionelll arbetande från induslrin fristående personer som gör eller
gjort uppfinningar, är särskilt viktiga för tillflödet av de mer radikala
idéerna. Det är samtidigt en ganska utsatt grupp som arbetar med små resurser
under speciella förhållanden. STU är ofta del enda alternativet för extern
finansiering i tidiga faser av innovalionsprocessen. Uppfinnarna ulgör därför
en viklig målgrupp för STU:s slöd. Utvärdering av hittillsvarande stöd indikerar
dock en relalivi låg verkningsgrad på uppfinnarslödel. dvs. relalivi få projekt
leder lill kommersiell produklion. För alt en idé/uppfinning skall kunna bli en
innovation, dvs. en kommersiellt framgångsrik ny produkt, krävs atl
uppfinningen hamnar i räll miljö, får nödvändig tillförsel av riskkapital och
framför alll tas om hand av en entreprenör som ser lill alt uppfinningen
utvecklas och marknadsanpassas. Detta bör beaklas på ett så tidigt stadium som
möjligt utan atl för den skull äventyra uppfinnarens ensamrätt till sin
idé/uppfinning. Jag har beräknat medel för en utveckling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och effeklivisering av slödet lill denna grupp. Stödel
till uppfinnare bör kunna ges i nya former. Jag återkommer till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU framhåller vikten av en allmän bredd pä forskningsinsatserna
i Sverige för att utvecklingen inom flertalet större teknikområden skall kunna
följas. Samtidigt betonar STU nödvändigheten av alt denna allmänna bredd
kompletteras med en tydlig koncenlralion av de begränsade resurser som avsätts
för forskning och utveckling lill vissa för Sverige cenlrala områden. IVA
instämmer i STU:s skäl för en koncentration av STU:s insatser lill några
områden men betonar samtidigt att della inle får drivas så långl att lovande
projekl ulanför de prioriterade områdena ej kan få nödvändigt slöd. Del främsta
kravet för stöd lill forskning och utveckling bör enligl IVA:s uppfattning
vara kvalileten på projektet, inte vilket område projektet tillhör. Liknande
synpunkler förs fram av andra remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning för alt följa, förstå och
rätt tolka forskningsresultat och teknisk-vetenskapliga utvecklingstendenser
är all det inom landet bedrivs viss egen forskning inom de aktuella områdena.
Med hänsyn lill bredden i den svenska industristrukturen och för atl
säkerställa en beredskap inför den framlida utvecklingen inom olika
teknikområden, bör STU:s insalser enligt min mening ha en stor bredd. För all
begränsa resursbehovel bör dock insalserna inom flertalet av dessa områden ha
karaktär av bevakningsforskning. STU:s forskningsinsatser kan därigenom
koncentreras till områden där svensk industri och samhälle kan bedömas behöva
en mer omfattande teknisk-vetenskaplig kompetens och nytl kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang ocksä ta upp frågan om
områdesprioriiering och projekturval enligl kvalitetskriterier. Ofta framslälls
detta som om del skulle föreligga en konflikt mellan dessa styrkriierier.
Enligt min uppfattning behöver ingen sådan motsättning föreligga. En
prioritering av särskill angelägna områden, "nyltopriorilering", kan
myckel väl och bör förenas med kravel på teknisk-vetenskaplig kvalilet. Om vi
vill upprälthälla vär position nära teknikfronlen inom några områden krävs alt
alll störte resurser allokeras dit. Med de budgelreslriklioner som föreligger
och kommer att föreligga inom överskådlig framtid, innebär detta med nödvändighet
en koncentrering av de samlade forsknings- och utvecklingsinsatserna lill
särskill angelägna områden. Vid urval av projekl inom dessa områden måsle
kvalitetskriteriet väga tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls av några av remissinstanserna är det
emellertid samtidigt viktigl alt resurser finns tillgängliga för projekl inom
relativt smala områden, ulanför de prioriterade, där speciell kompelens finns
och där kvalificerad forskning kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekomsten av priorilerade områden innebär en
koncentrering av huvuddelen av STU:s resurser lill dessa områden, dock inte
alla resurser. Det måsle alllid finnas visst ulrymme för högkvalitativa projekt
även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulanför de priorilerade områdena. För atl särskill
säkerställa medel för mer vetenskapligt inriktade projekt, avser jag föreslå
alt en ram avdelas inom kunskapsulvecklingsprogrammel all fördelas efler
inomvelenskapliga kriierier. Jag ålerkommer lill delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av mig förordade ökningen av STU:s insalser för
kunskapsutveckling får inle ses som ersättning för nödvändiga förstärkningar
av basanslagen för forskning vid leknisk fakultet. Tvärtom ställer ökade
satsningar från STU krav på ylleriigare förslärkning av basresurserna vid
högskolan. Som chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag redogjort
för, har också basresursförstärkning vid högskolans lekniska fakulteter givils
hög prioritet. STU:s resurser skall varafiexibla och inle bindas för uppbyggnad
av fasta resurser vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har i skrivelse den 28 januari 1982 hemställt om vissa
ändringar i regelsystemet för STU:s stöd. STU:s skrivelse har remissbehandlals.
Riksdagen har lidigare (prop. 1981/82:118, NU 51, rskr 417) beslutat om viss
ändring med anledning av STU:s förslag. Jag avser nu atl la upp ytteriigare
förslag till förändringar i formerna för STU:s stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s projektstöd lill utvecklingsarbete ges normalt med
skyldighet för mottagaren alt under vissa omständigheter betala lillbaka stödet
jämle ränla. Della innebär alt stödel enligl gällande bestämmelser skall
bokföras som ett lån. Stödet belaslar därmed förelagels soliditet. STU kan
därför slällas inför kravel alt efterge en fordran för all ett företag inle skall
behöva träda i likvidation. Det kan mot denna bakgrund i vissa fall vara
lämpligl med slöd med royallyuppgördser istället för lån. Vidare kan det finnas
fall där STU för atl ligga kvar med stöd till ett företag i en
rekon-slruktionssiluation med bibehållen älerbetalningsskyldighet för
STU-stödel måste ha möjlighel alt omvandla sin fordran till ett anspråk på
royally, som utgår under viss lid. Ell royallyavlal medför bokföringsmäs-sigt
att STU-stödet omförs till extraordinär intäkt och således inte belastar
företagels soliditet. Bokföringsnämnden, Sveriges Industriförbund (SI), IVA och
SHIO-familjeföretagen (SHIO) lillslyrker STU:s förslag att få tillämpa
royaltyersätlning för slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl, i likhel med vad som gäller för
Induslrifonden och de regionala utvecklingsfonderna, STU:s slöd i
fortsättningen även kan ulgå i form av bidrag med förbehåll att mottagaren
förbinder sig atl, om projektets resullal kan utnyttjas lönsamt, belala
royally eller annan löpande avgift. Det ankommer på regeringen alt lämna de
närmare föreskrifter som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl STU:s erfarenheler av stödet lill slörre förelag,
har det visal sig alt det ur flera synpunkter kan vara lämpligare med
"garanti" som stödform i stället för ett traditionellt projektstöd.
Vid en granskning av slöd lill slorförelagsprojeki som beviljades under
budgetåret 1979/80 har del visal sig atl flertalel av förelagen inte rekvirerar
sina beviljade STU-lån förrän de vet om projeklel har lyckats eller ej.
Förelagen utnyttjar STU-lånet i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall projeklel misslyckas, varvid återbetalning av medlen
inte blir aktuell. STU:s beslut om alt bevilja lån med villkorlig återbetalning
används således i dessa fall som en form av garanti. Industrifonden, SI. IVA
och SHIO tillslyrker STU:s förslag all införa garanlislöd i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar all STU:s slöd, i likhet med vad som gäller
för Industrifonden, försöksvis även fär utgå i form av utfästelse om stöd,
s.k. projeklför-säkring. STU skall därvid reservera ett belopp moisvarande
utfästelsebeloppet inom sitt för slöd disponibla anslag. För
projektförsäkringsålagande skall ulgå försäkringsavgift, royally eller annan
löpande avgift. Del bör ankomma på regeringen att svara för den närmare
utformningen och att besluta om en evenluell permanentning av denna stödform,
om erfarenheterna visar sig goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnde har STU i enlighel med ell av
regeringen lämnai uppdrag i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85
lämnat förslag lill ett treårigt program. STU:s stöd till teknisk forskning och
utveckling finansieras från anslagen Styrelsen för teknisk utveckling: Tekniskforskning
och ulveckling och Slyrelsen för leknisk ulveckling: Utrustning. Däruiöver
lämnar STU slöd lill forsknings- och utvecklingsarbetet inom energiområdel inom
ramen för anslaget Energiforskning. Slalsrådel Dahl kommer senare atl redogöra
för delta program. Jag förordar att regeringen mot bakgrund av STU:s redovisade
treärsplan förelägger riksdagen förslag om ell treårigt program för STU:s slöd
lill leknisk forskning och ulveckling under budgetåren 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den verksamhet som finansieras över anslaget Fl.
Styrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling beräknar jag
för denna period ett medelsbehov av totalt 2145 milj.kr. varav för budgetåret
1984/85 678,9 milj.kr. Jag förordar således att regeringen inhämlar riksdagens
godkännande av alt 1466,1 milj.kr. disponeras för STU:s verksamhel avseende
leknisk forskning och ulveckling under budgetåren 1985/86-1986/87. Härutöver
beräknar jag för stödel under anslaget F3. Styrelsen för teknisk ulveckling:
Utrustning under samma period ett medelsbehov av totalt 53,7 milj.kr. varav
för budgelårel 1984/85 17,2 milj.kr. Jag förordar således alt regeringen
inhämlar riksdagens godkännande av att 36,5 milj.kr. disponeras för STU:s
finansiering av utrustning för leknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete under budgetåren 1985/86-1986/87.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>'565 764 884</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-255 787 775</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag '618 500 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag 546 700 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Disponerat 593 132000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- Odisponerat 4211000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> Varav 8000000 anvisals över lilläggsbudgel I (prop.
1983/84: 8, NU 11, rskr 130).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanslällning ger en ekonomisk översiki av
verksamhelen under della anslag (milj.kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 rowspan=2 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=68 rowspan=2 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknar</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU m.fl.</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1 Industriellt och sam-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hällsinriktat tekniskt</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>348.4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>383.0</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-•549.6</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■*404.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kunskapsulveckling</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>214.3</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'248.3</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>295.1</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>''236</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Program 3 Internationell</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kontaktverksamhet'</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,8</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22.7</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Program 4 Teknikupphandling</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22.6</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rymdverksamhet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.2</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17.5</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsför-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>söriningsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.4</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.7</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Attathéverksamhet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.6</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22.3</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ofördelade medel</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
kostnader</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>621,7</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>693,0</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>942,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avgår finansiering utöver anslag och ränteintäkter från
riksgäldskontoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Återbetalningar m. m.</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37.9</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>38.0</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Minskning av reserva<br>
tion</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-0.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa medelsbehov</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>584,7</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>655</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>912</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avgår övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ränteintäkter från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>riksgäldskontoret"</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36.5</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>enl.
särskilt anslag</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>_</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>_</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>_</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa anslag</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>584,7</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>618,5</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>867</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>722</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>678,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66.3 546,7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> För budgelåret 1984/85 är den kollekliva forskningen inte
längre uppdelad på program I och 2 utan ingår i sin helhet i program </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> Varav 8 milj. kr. anvisats över tillaggsbudget 1 (prop.
1983/84:8. NU </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II.
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskr 130) och ca 40
milj. kr. avser kollektiv forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'' Inkluderar 10 milj. kr. för utökade insatser på
elektronikkomponentområdel för genomförande av delprogrammet Målinriktad
forskning i det nationella mikroelektronikprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkl. internationell myndighetsservice (inkluderades
tidigare i program 4). " Kalkylerad räntesats är statens avkastningsränla
bå 1983/84. dvs. 13 9K</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av sammanslällningen har jag för verksamhelen
under detta anslag beräknal ell lolall medelsbehov av 678,9 milj.kr. för budgelårel
1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkl i de allmänna överväganden som jag
lidigare har redovisal harjag gjort en preliminär fördelning av anslaget för
budgetåret 1984/85 på program, delprogram och programelement. Det ankommer pä
regeringen att beslula om den slulliga fördelningen sedan STU har redovisal
sin detaljerade planering av verksamhelen för kommande budgetår. Jag går nu
närmare in på verksamhelen inom de olika programmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1. Industriellt och samhällsinriklal tekniskt
utvecklingsarbete är f.n. indelal i fem delprogram. Följande sammanställning
ger en ekonomisk översiki av verksamheten inom programmet (milj.kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></b></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=61 rowspan=2 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=68 rowspan=2 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>la.
Insatsområden</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54.3</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46.1</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79.3</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ib.
Teknikområden</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>265.2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>299.1</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>423.4'</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>319.6'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>le.
Industriservice</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18.0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33.8</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Id.
Förmedling</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.4</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>_ ii></span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>_io</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>le.
Arbetstagarprojekt"</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14.6</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,1</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.48,1</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>383,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>549,6</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>404,2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkluderar förmedlingsverksamheten och all kollektiv
forskning. Tidigare har hälften av den kollektiva forskningsbudgeten redovisats
under program 2. '" Inkluderat i delprogram Ib. " Fr.o.m. 1984/85
delprogram Id.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande budgetår pågår verksamhel inom 13
insatsområden. Verksamheten avser slörre, konkrei målinriklade, fleråriga men
tidsbegränsade utvecklingsinsatser av betydelse för samhällssektorer och induslri.
Stödformen har särskilt använts inom områden där teknisk ulveckling, som i och
för sig är önskvärd och synes ligga inom räckhåll, annars inle kommer lill slånd.
Del medför ell omfattande planerings-, initierings-och samordningsarbete av
STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen inom de olika insatsområdena löper
planenligt. Föregående budgelår avslulades verksamhelen inom ire
insalsområden. Del är de första insalsområdessalsningarna som slulförls. Under
innevarande budgetär beräknas ytterligare åtta slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU framhåller alt del kan dröja åtskilliga år innan de
industriella effekterna av avslutade insalsområden kan bedömas mer slutgiltigt.
STU anser ändå all genomförd uivärdering ger vid handen all den grundläggande
idén med insatsområden är bärkraftig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen atl ytterligare erfarenheler bör
vinnas innan några långtgående slutsatser kan dras av denna stödform.
Hittillsvarande erfarenheler är emellertid lillräckligl intressanta för all
motivera fortsatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhel. Del är också min uppfattning all inom vissa
områden fungerar inle marknadskrafterna tillfredsställande. Inom dessa områden
kan STU påskynda ulvecklingen genom all gå in och ta inilialiv lill och
samordna olika intressen. Stödformen insalsområden kan ses som ett verktyg för
ett sådant mer aktivt arbetssätt för STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag räknar
således med all pågående insatsområdesverksamheler forlsätler planenligt och
förordar atl verksamhet inom några nya insalsområden sätts igång under
kommande treårsperiod. För budgetåret 1984/85 har jag utöver medel för
fullföljande av redan pågående verksamhel beräknal medel för igångsättning av
verksamhet inom insatsområdena Flexibla tillverkningssystem, CAD/CAM i
verkstadsföretag. Pulverteknisk produktion och Flexibel automatiserad
montering. Dessa insalsområden ingår samlliga i av mig priorilerade
teknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av STU:s finansiella stöd till leknisk forskning
och ulvecklingsarbete lämnas inom delprogram Ib. Teknikområden och program 2.
Kunskapsutveckling. Insalserna inom kunskapsulvecklingsprogrammel har
tyngdpunkten på forskning medan insalserna inom teknikområdesprogrammet i
huvudsak avser induslrielll utvecklingsarbete. Som jag redan framhållit måsle
en koncentration av insalserna mot ett begränsat anlal prioriterade områden
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriteringen innebär en identifiering av områden där
såväl behoven av förstärkta satsningar som potentialen för svensk industri har
bedömts vara slörsl och där följaktligen en huvuddel av resurserna bör sättas
in. STU måste dock även framgent avsätta medel för projekl inom andra områden
där STU:s slöd kan leda till satsningar av strategisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med vad som f.n. gäller bör de prioriterade
salsningarna även fortsätlningsvis inriklas dels mol teknikområden som är av
strategisk betydelse för ulvecklingen av svensk industri, dels mol leknik för
användning inom branscher eller områden av speciell betydelse för svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har föreslagit ätt följande områden priorileras:
verkstadsteknik, informationsteknologi, bioteknik, nya material, massa- och
pappersleknik, träleknik, kemiteknik saml leknik för hälso- och sjukvård.
Flertalel i-e-missinslanser instämmer i huvudsak i STU:s val av områden. I
några enstaka fall lämnas däruiöver förslag lill ökade salsningar på
ytteriigare nägot område. I flera remissytiranden finns synpunkter på den
närmare inriktningen inom resp. område. Jag återkommer till delta vid min genomgång
av de olika priorilerade områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s förslag lill priorilerade områden överensslåmmer väl
med de av riksdagen priorilerade områdena för innevarande ireårsperiod (prop.
1980/81:130, NU 64, rskr 425). För all ge resultat är del vikligl all STU:s stöd
är uthålligt och långsiktigt. Alltför kraftiga priorileringsändringar är inle
rimliga och skulle skapa stora störningar i systemet. Successiva förändringar
med tyngdpunklsförskjutningar inom resp. område är dock en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>naturlig process baserad på utvärderingsresultat,
omvärldsförändringar, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar således fortsalla massiva satsningar inom
områdena verkstadsteknik, informationsteknologi, bioleknik, materialteknik -
nya material, massa- och pappersleknik, träleknik, kemiteknik saml leknik för
hälso- och sjukvård. Jag förordar vidare ökade insalser inom områdena
havsleknik öch lekoteknik samt för genomförande av ell civilt flygtekniskt
forskningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser nu något utförligare kommeniera insalserna inom
dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkstadslekniken har avgörande belydelse för den
produklions-lekniska förnyelsen i flertalel branscher. En vital inhemsk
verksladsteknisk forskning och utveckling är av stor belydelse för
ulvecklingen av en konkurtenskraflig svensk industri för tillverkning av
verksladsteknisk produktionsutrustning. STU:s insalser bör främst inriklas på
ulveckling mol flexibla automaliserade produklionssyslem. Jag har beräknat
medel för att den successiva upptrappningen av insatserna på detta område, som
har påbörjals under innevarande treårsperiod, kan fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkstadsindustrin berörs också i hög grad av den snabba
utvecklingen inom materialtekniken. Utnyttjandet av ett nytt maierial eller en
ny materialkvalitet påverkar inte enbari produktprestanda utan förutsätter
normall ocksä förändringar i själva produktionen. Del malerialtekniska området
är myckel omfattande. Under innevarande treårsperiod har STU:s insalser framför
allt inriktats mol atl förstärka insatserna inom delområden där ulvecklingen av
nya maierial och materialegenskaper är cenlral och där slora salsningar sker
internationellt. Jag har beräknal medel för all den nuvarande slora salsningen
på det malerialtekniska området skall kunna fortsätta på i huvudsak oförändrad
nivå totalt sell. För all möjliggöra ökade salsningar på vissa nya material är
del därför nödvändigt atl satsningarna på mer konventionella metalliska
maierial minskas. Inom metallforskningsomrädet har Sverige en traditionellt
stark slällning och slora salsningar görs från induslrins sida. STU:s insalser
är här av relativt sell mindre betydelse än inom nya materialområden där STU:s
satsningar kan vara direkl avgörande. Jag räknar med all industrin tar ett ökat
ansvar för atl upprätlhälla och vidareutveckla kompetensen på
metallforskningsområdet. Jag har beräknat medel för ökade satsningar på
polymera material, och då särskill polymerbaserade fiberkompositer, saml på
högpresterande keramer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsteknologin är drivkraften bakom stora
förändringar inom nära nog alla samhällsområden. Den representerar ett av de få
mer belydande tillväxtområdena för 1980-talel och ger även på längre sikl
ulomordenlligl slora utvecklingsmöjligheter. STU:s nuvarande program för
informationsteknologi är sammansatt av ell anlal olika delar som kan
koncentreras till i huvudsak tvä block, nämligen komponenlteknologi och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syslemleknologi. Tyngdpunkten ligger på systemleknologi
men stora salsningar görs också inom komponenlteknologiblockei. Huvuddelen av
dessa insalser avser kunskapsulveckling för all skapa den nödvändiga basen för
en vidare industriell utveckling. Jag har beräknat medel förökade satsningar
inom komponenlteknologiblockei som i huvudsak utgörs av delprogrammet
Målinriktad forskning i det nationella mikroeleklronikprogrammet. Jag har
vidare beräknal medel för fortsalla kraftfulla salsningar på syslemleknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Satsningarna på induslriell exploalering av biotekniken
har ökat kraftigt under de senasle åren. Inlressel kring biotekniken har
hillills i hög grad kretsat kring gentekniken och mera specifikt kring den s.k.
hybrid-DNA-lekniken. Den biologiska basen för biotekniken har emellertid vidgats
genom genombrottet för tekniken med s.k. monoklonala antikroppar. Genom de
senaste årens insatser bör del nu finnas förutsättningar för en ytterligare
kraftsamling för all vidareutveckla svenska styrkepunkter forskningsmässigt och
industriellt. Jag har beräknal medel för en kraftig ökning av insatserna inom
det biotekniska områdel. Den successiva upptrappningen av de biolekniska
salsningarna som påbörjades under innevarande Ireårsperiod kan därmed
fortsätta. Tyngdpunkten kommer även fortsättningsvis alt ligga på
kunskapsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s insalser inom området kemiteknik syftar lill all på
olika sätt slödja svensk kemisk industris ulveckling av s.k. prestations- och
specialkemikalier. Det är också inom detta område som en expansion av
kemi-industrin förulses för 1980-talet. Jag har beräknat medel för i stort sett
oförändrade insalser för i första hand kunskapsulveckling inom strategiska
leknologiområden av brett inlresse för den kemiska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massa- och pappersindustrins belydelse för svensk ekonomi
är odiskutabel. För all den svenska industrin skall kunna upprätthålla sin
konkurrenskraft måsle massa- och papperstekniken ulvecklas. Insalserna inom
området massa- och pappersteknik syftar bl. a. lill au öka förädlingsgraden
hos svenska pappersprodukter. Jag har beräknat medel för i stort sell
oförändrad ambitionsnivå på STU:s salsningar inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Träindustrin
är liksom massa- och pappersindustrin en betydande nel-toexporiör i svensk
industri och därmed av slor belydelse för vär bytesbalans med omväriden. Den
stora satsning för att öka kompetens- och kunskapsnivån inom området träleknik
som påbörjades 1979/80 bör fullföljas på nuvarande nivå. För alt undvika
dubbelarbete och öka effekten av de slatliga salsningarna bör verksamhelen inom
STU i ökad utsträckning samordnas med de branschfrämjande aktiviteter inom
träinduslriområdel som statens induslriverk (SIND) bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hälso-
och sjukvården är en viklig samhällssektor med stort teknikberoende.
Befolkningsutvecklingen med ökande andel äldre gör också alt hälso- och
sjukvårdens omfallning stadigt ökas, med stigande koslnader som följd. Vid
sidan av rent medicinsk utveckling är ny teknik för 2 Riksdagen 1983/84. I
saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 30, hemställan 2, 3 och 4 Står: fjortonde
Rättat till: tolfte S. 31, rad I Står: fjortonde Rättal lill: tolfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hälso-
och sjukvård en betydelsefull möjlighel att åstadkomma förbättrad vård. Ny och
förbättrad teknik kan också sänka sjukvårdskostnaderna och stärka Sveriges
industriella konkurrenskraft. Jag har beräknat medel för fortsatta STU-insalser
på i huvudsak oförändrad ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare i
proposition om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10) föreslagil
ålgärder för alt främja denna. Ett viktigt led i en sådan politik utgörs av
forsknings- och utvecklingsinsatser inom området havsteknik. STU föreslår att
slödet inom detta område ökas och koncentreras till utveckling av teknik vars
fillämpningar i första hand finns på oljeulvinningsmarknaden på Nordsjön.
Marintekniska Institutet SSPA stöder STU:s förslag. Även delegationen för
samordning av havsresursverksamheten (DSH) förordar en ökning av insalserna
inom havsteknikområdet men menar att insatserna måste ligga på en betydligt
högre nivå än vad STU föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning är att
oljeutvinningsverksamheten på Nordsjön erbjuder en intressant marknad för
svensk industri. Många produkter lämpade för denna verksamhet karakteriseras av
korta serier och snabb teknisk utveckling. Oljeutvinningsverksamheten drivs
också kontinuerligt mot nya svårare förhållanden, vilket ställer krav på högre
teknisk kvalitet samt bättre tillförlitlighet och säkerhet, dvs. områden där
svensk induslri bör ha komparativa fördelar. Jag har beräknat medel för ökade
STU-insalser inom området havsteknik. STU;s insatser bör i första hand inriktas
på framtagning av produkter och system för oljeulvinningsmarknaden och då
särskilt den norska marknaden. Samråd bör härvid ske med styrelsen för det
program för havsinduslriell kompetensutveckling som inrättas vid SIND. Jag
finner det naturligt med ett närmare samarbete mellan Norge och Sverige på
oljeutvinningsområdet. Sverige har en betydande oljeimport medan Norge är
Europas största nettoexportör av olja. Samtidigt är den kompetens som svensk
industri besitter, vikfig för den norska oljeulvinningsmarknaden. Eftersom
oljeulvinningsmarknaden är en förhållandevis ny marknad för svensk induslri har
STU:s insatser hillills i första hand inriktats på att bredda den tekniska
kunskapen om branschen och dess problemområden. Insalserna bör nu fokuseras på
ett antal större projekt för att åstadkomma konkreta resultat. STU bör härvid
särskilt beakta problemen för subarktiska och arktiska havsområden. STU bör
stödja verksamheten vid SSPA för all vidmakthålla institutet som en resurs för
svensk havsleknisk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU föreslår ökade
insatser för forskning inom området civil flygteknik. Flygtekniska
försöksanstalten (FFA) tillstyrker ökade insatser men anser att de ökningar STU
föreslår är otillräckliga. FFA pekar på den stora positiva effekt som
flygindustrin har ur bl. a. teknikspridningssynpunkt för den kvalificerade
verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svensk flyginduslri
byggdes upp med målsättningen att i första hand tillgodose försvarets behov av
stridsflygplan. Den militära delen har också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>helt
dominerat verksamhelen. Statsmakternas uttalade målsättning är emellertid på
sikt en flyginduslri med väsentligt ökad andel civil produktion. Industrin
strävar också i denna riktning. Volvo Flygmotor och Saab-Scania driver ett
antal avancerade civila utvecklingsprojekt i samarbete med amerikansk
industri, delvis finansierade med statliga län. För att en medverkan för svensk
industri i framtida samarbetsprojekt inom det flygtekniska området skall kunna
uppnås är det viktigl att landets knappa resurser utnyttjas väl. Detta kan
innebära koncentration av resurserna till vissa områden av
flygteknikutvecklingen, medan insatserna inom andra områden begränsas till
teknikbevakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya civila flygplan som skall utvecklas för att säljas i framfiden måste
konstrueras för en marknad där förulsättningarna jämfört med de senaste
decennierna är väsentligt förändrade. Dessa ändrade förutsättningar gäller
såväl bränslekostnadernas ökade andel av driftskostnaderna som ökade krav på
miljövänlighet, komfort och säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
programförslag omfattar insatser inom områdena: aerodynamik, flygmekanik,
stabilitet och flygegenskaper, struktur och material samt buller och
vibrationer. Programmet är tänkt att genomföras i samarbete med industrin,
högskolor och FFA. Vid programmets utarbetande har förutsatts att utvecklingen
av civila flygplan inom vissa områden kan dra nytta av det kunnande som redan
finns beträffande militära flygplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen atl ökade satsningar bör göras på civil flygteknisk
forskning. För att slödja den pågående omställningen inom flygindustrin mot en
större andel civil och exportinriklad produktion bör ett flerårigt ramprogram
genomföras för alt säkerställa den långsikliga kunskapsutvecklingen inom
svensk flygindustri. Del är enligt min uppfattning nödvändigt att etablera och
upprätthålla en kunskapsnivå, som är tillräcklig för att industrin skall kunna
samarbeta med utländska flygindustrier och medverka som partner, underleverantör
eller huvudleverantör i kommersiellt intressanta civila flygplansprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har mot denna bakgrund
beräknat medel för en successiv ökning av STU:s stöd till civil flygteknisk
forskning. Vid min medelsberåkning har jag tagit hänsyn till de belydande
utvecklingsinsatser som görs på den mililära sidan. De insatser somjag förordar
bör således samordnas med det militära forskningsprogrammet inom området i
enlighel med vad chefen för försvarsdepartementet förordat angående flygteknisk
forskning (bilaga 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i proposition 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin bl.a. framhållit
att insatser på forsknings- och utvecklingsområdet är av stor betydelse för att
på lång sikl öka konkurrenskraften inom tekobranschen. Det är enligt min
mening ett överievnadsvillkor för denna industri i Sverige att tekotekniken
utvecklas. Jag har beräknat medel för att STU i samverkan med SIND skall kunna
öka insatserna för produkt- och produktionsteknisk utveckling inom
konfeklionsindustrin. En del av dessa insatser bör ske vid
Textilforskningsinslitutet (TEFO), som bl.a. därige-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom ges möjlighet att utvecklas till ett
konfektionslekniskt kunskapscentrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser nu att ta upp frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU redovisar vissa förslag fill åtgärder för att ta ett
ökat ansvar för stöd till kvalitativt högtstående forskning vars relevans kan
avgöras försl på sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och universitetet i
Lund förordar att ett särskilt forskningsråd inrättas för att ulifrån enbari
inomvelenskapligt motiverade bedömningar stödja vetenskapligt betydelsefull
och kvalitativt högtstående forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel remissinstanser som berör denna fråga, bl.a.
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), CTH, forskningsrådsnämnden (FRN),
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och tjänstemännens centralorganisation
(TCO), anser dock all denna funktion bör kunna klaras inom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRN menar att ett lekniskl forskningsråd med slällning
mellan STU och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR) knappast skulle lösa de
gränsdragnings- och ansvarsproblem som alltid kommer att finnas; snarast tvärtom.
Vad som kan och bör diskuteras, enligl FRN:s mening, är avvägningen mellan
STU:s olika former av forskningsstöd. CF och TCO avråder också bestämt från
särskilda organisatoriska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser, bl.a. CTH och NFR, anser all en
särskild beslutsordning bör skapas för den lekniska grundforskning som STU
stöder. Det är härvid väsentligt all STU använder forskare som beslutsfattare,
inle sina handläggare. Della säkrar, enligl NFR:s mening, en god förankring i
forskningsvärlden och ulgör samtidigt den bästa garanlin för upprätthållande
av kvalileten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föregen del vill jag anföra följande. Det häri olika
sammanhang, bl.a. i industridepartementets industriella och tekniska råd,
anförts all det finns en oro i forskarsamhället för all STU:s uppgift all
bevaka de induslri- och sektorpolitiska aspekterna skulle medföra att i ell
internationellt perspektiv särskilt framstående teknisk forskning, vars
relevans är svår att skönja, inle ges slöd efter sin förtjänst. Tanken på all
inrälla ett lekniskl forskningsråd har förls fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De undersökningar som STU har företagit, för all
systematiskt klargöra vilka förslag till forskning vid högskolans tekniska
fakulteter som i dag saknar finansiering men som på grund av sin kvalitet borde
ha finansierats, visar att de nyss nämnda farhågorna är överdrivna. Det finns
dock ett mindre antal projekt som del i dag är svårt att finna finansiering
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all säkerställa stöd till kvalitativt högtstående
forskning vars relevans kan avgöras först på sikl, förordar jag alt på försök
en teknisk forskningsrådsfunkiion inrällas inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram.
Jag beräknar preliminärl atl 20 milj.kr. per år avdelas inom program 2 för
detta ändamål. Fördelningen av medel ur denna pott bör ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt en särskild beslutsordning med faslslällda
ansökningstillfällen. Ett slödärende avgörs på grundval av rekommendation från
ett forskarsam-mansatt råd. Föredragande skall vara en särskild från STU:s
övriga organisation frislående huvudsekreterare. Del forskarsammansatia rådet
skall utses av forskarsamhället enligl en förenklad valprocedur: fakulletsnämnderna
vid högskolor och universitet med anknylning lill STU:s verksamhet, lämnar ett
begränsat antal namnförslag. En av forskarsamhället utvald valberedning utser
ell allsidigt sammansatt råd på 10-12 personer. Della råd kompletterar sig
sedan med vetenskapliga ad hoc grupper enligt exempelvis den modell som det
medicinska forskningsrådet tillämpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör ankomma pä regeringen alt göra de närmare
avvägandena och vidla de ålgärder som erfordras för atl skapa en
forskningsrådsfunktion med den inriktning somjag här skisserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s stöd lill kollektiv forsk ning syftar lill alt
stimulera sådan forskning och ulveckling som är gemensam för en bransch eller
annan grupp av företag/intressenter. Stödformen innebär att avlal träffas
mellan STU och industrirepresentanterna om gemensam finansiering av ett specificerat
forsknings-och ulvecklingsprogram. Avtalen är vanligen treåriga och STU:s
finansiering uppgår i genomsnitt till ca 50 procenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av bl.a. de utvärderingar som gjorts bedömer
STU all den kollekliva forskningen har stor belydelse som effeklivi komplement
lill förelagens egen forskning. STU anser alt förelagsgemensamma forskningsresurser
kommer alt få en ökad betydelse i framliden. Såväl statens råd för
byggnadsjörskning (BFR) som Kollektivjorskningsinsliiutens samarbelsorgan
(SAMKO) delar denna bedömning. SAMKO konslalerar vidare atl företagen, trots
de ekonomiskt bistra lider som har varil. i ökande omfattning engagerar sig i
den kollekliva forskningen. STU föreslår att slödet till kollektiv forskning
förstärks. STU föreslår vidare en ny modell för finansiering som innebär alt
industriintressenterna och staten i princip bör dela finansieringen lika och
atl i stället för att som tidigare variera finansieringsandelen kan en
anpassning ske genom atl den totala omfattningen av ramprogrammet varieras.
Slutligen föreslår STU all slödel till kollektiv forskning i sin helhel
redovisas under delprogram Ib i stället för nuvarande uppdelning mellan
delprogram Ib och program 2. SAMKO stöder STU:s samtliga förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vil! jag anföra följande. Jag delar
bedömningen att den kollektiva forskningen utgör ett värdefullt komplement till
företagens egen forskning. Det är milt intryck alt den kollektiva forskningen i
många fall har ett högt anseende och är väl respekterad i industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande finns 28 kollekliva forskningsprogram. Av
dem har hittills 12 utvärderats. Del är enligl min mening angelägel all ett
ordentligt beslulsunderiag finns tillgängligl inför varje
avlalssilualion.Taklen i ulvär-deringsarbelel bör därför öka. Härigenom
säkerställs all programmen anpassas lill den lekniska ulvecklingen och lill
induslrins behov. Del är inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meningen att STU:s stöd till en kollekliv
forskningsverksamhel automatiskt skall förnyas. Inför varje förnyelse av avlal
skall en reell prövning göras. Avgörande för eventuellt engagemang från statens
sida är bedömd nytta av verksamhelen saml induslrins inlresse av att
finansiellt medverka. Jag är inte beredd alt i sin helhet tillstyrka STU:s
förslag lill ny finansieringsmodell. Huvudregeln skall även fortsätlningsvis
vara atl industrin skall finansiera slörre delen av verksamheten. Med tanke pä
den allmänna förstärkning av induslrins finansiella resurser som skett och
beräknas ske även under de närmasle åren, bör STU sträva efler alt minska
slatens finansieringsandel för kollekliv forskning lill 40 procent. Ett medel
för all åstadkomma detta i de fall induslrin inle anser sig kunna öka sin
insats kan t.ex. vara en minskning av den totala omfatiningen av ramprogrammet.
Jag vill emellertid samtidigt framhålla alt för de program där STU har satsat
på all bygga upp ny kompetens eller där verksamhelen bedöms vara väsenllig
också för en vidare krets av förelag som t. ex. på grund av storiek eller
kompetens har svårt atl engagera sig i industrikolleklivel. bör STU även
forlsällningsvis ha möjlighel all finansiera en större del av programmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller programtillhörighelen bör. som STU anför,
avgörande för valet av program vara den kollektiva forskningens övergripande
inriktning och mål. Industriparlen har ett uttalat ansvar för mäl och innehåll
i programmen, vilkel medför alt programmen i flertalet fall tydligt inriklas
mot industriella mål. På samma sätt som för utvecklingsprojekten finansierar
industrin en stor del av verksamhelen. Induslrin dellar vidare löpande i
styrningen av verksamheten och resulialrapporlering sker i för industrin
ändamålsenliga former. Mot denna bakgrund tillstyrker jag STU:s förslag alt i
fortsätlningen redovisa den kollektiva forskningen i sin helhel under
delprogram Ib. Jag är inle beredd atl la ställning lill STU:s förslag om ökade
resurser lill kollektiv forskning. Kollektiv forskning är ingel mål i sig. Den
är ett bland flera medel för all stimulera kompetensuppbyggnaden i främst
industrin. Inom ramen för de direkliv som statsmakterna meddelar ankommer det
på STU att själv bedöma var och i vilken form STU:s slöd är mest verkningsfullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller stödet till enskilda uppfinnare anför STU
följande. Enskilda uppfinnare har slort behov av finansiellt slöd och
rådgivning. Detta har sedan länge varil uppmärksammat och stödel till dessa har
successivl vidgals och blivit mer variationsrikt. I en internationell jämförelse
är stödet i Sverige till uppfinnare väl uppbyggt. Vid sidan av slödel till
ulvecklingsprojekl har STU vissa särskilda stödformer för all främja
uppfinningsverksamhet, bl.a. arbetsstipendier, uppfinnarslipendier och sedan 1980
idéutvecklingsstipendier. De senare ges till personer som inte tidigare arbetat
med uppfinningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100. bilaga 14,
s. 197) uttalade jag alt STU bör pröva olika former för atl stimulera
uppfinningsverksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel. Jag angav som ett alternaliv att STU prövar all
ulnyllja uppfinnarslipendier för atl täcka uppfinnares lönekostnader under en
begränsad tidsperiod, dvs. en form av ej projeklbundet stöd. Riksdagen har
anslutit sig till uttalandet (NU 1982/83:34, rskr 373). STU har i skrivelse den
10 november 1983 till regeringen hemställt om all få införa stödformen
Näringsbidrag för innovatörer. Förslagel har tagits fram bl. a. i samråd med en
referensgrupp för uppfinnarfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s förslag bör fogas lill protokollet i detta ärende
som bilaga 9.3. Stödformen rikiar sig till kreativa personer och innovativa
grupper eller småförelag. Slödel skall inle vara belagt med
älerbetalningsskyldighet. Stödet skall göra del möjligt för mollagaren alt
under en lidsperiod på normalt upp lill 2 år mer koncentrerat kunna arbela med
nya idéer och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föregen del villjag anföra följande. Uppfinnare svarar för
en slor del av det idéflöde som är en så viktig källa för förnyelsen av
industrin. För all säkerställa en tillräcklig omfattning av denna nyskapande
verksamhel krävs stimulanser av olika slag. Jag har som lidigare nämnts
beräknal medel för en utveckling och effeklivisering av ökade insatser riklade
mol denna grupp. En del av dessa medel bör användas för all pröva ell mer
långsiktigt, ej projeklbundet slöd. Jag finner STU:s förslag lill ett sådant
stöd intressant. Del bör ankomma på regeringen alt svara för den närmare
utformningen av ett sådant slöd i huvudsak enligt de riktlinjer som STU
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamheten
inom delprogrammet le. Industriservice är riktad mot mindre och medelstora
förelag samt planeras och genomförs i nära samverkan med SIND och de regionala
utvecklingsfonderna. Delprogrammel inkluderar bl. a. försöksverksamhet med
förmedling av ny utländsk teknik lill svenska förelag, småföretagsservice vid
kollektiva inslilul och regional produklutvecklingsservice i samverkan med
induslrin. På regeringens uppdrag bedrivs vidare i samarbete med några
utvecklingsfonder försöksverksamhel med s.k. regionalt projekikonsullslöd lill
förelag som genomför produktutvecklingsarbete. Slödet finansieras lill lika
delar av STU och landstingen i de fyra län som omfattas av försöksverksamheten.
Verksamhelen har nyligen utvärderats och föreslås successivt utvidgas till alt
omfatta 20 län i slutet av den kommande Ireårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redogjort för vid min anmälan av förslag till
åtgärder för industriell ulveckling och förnyelse förordar jag en överföring
av huvudmannaskapet för projeklkonsultstödel till SIND. I övrigt räknar jag
med atl verksamhelen inom delprogrammel le fortsätter på oförändrad ambitionsnivå
med i huvudsak nuvarande inriklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU föreslår all delprogram Id. Förmedling inordnas i
delprogram Ib. Jag förordar atl en sådan förenkling av programstrukturen görs.
STU:s förmedlingsinsalser är nära kopplade lill den service- och
rådgivningsverksamhet som bedrivs inom delprogrammet Ib. All ha ell särskill
delprogram</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
en verksamhel med en så pass begränsad omfattning som förmedlings-programmet
har är inle rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
le. Arbetstagarinitierade projekt syftar lill atl få igång tekniskt
industriellt ulvecklingsarbete grundat på idéer eller initiativ från anslällda
som inle arbelar med forskning och utveckling. STU:s erfarenheter av
programmet är goda. En fördel med stödel är atl projektidéerna föds och
ulvecklas i del förelag som skall tillgodogöra sig resultaten. Verksamhelen
inom programmet är en försöksverksamhel sedan 1980. Det är således för tidigt
för en genomlysande uivärdering. Erfarenhelerna hittills motiverar dock att
verksamhelen drivs vidare. En utvärdering bör påbörjas och redovisas senasl år
1986. Jag har med hänsyn lill vissa reservationer under delprogrammet beräknal
medel för en fortsatt verksamhet på i huvudsak nuvarande nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med STU:s program 2 för kunskapsutveckling är atl skapa en nödvändig
kunskapsbas för framtida utveckling av industriella processer, metoder och
produkter inom sektorer som från induslriell synpunkt bedöms vara särskilt
inlressanla. STU:s insalser under detta program görs dels i form av ramprogram
för kunskapsulveckling, dels i form av obundet projektstöd. Ca hälften av
insalserna sker f.n. i form av ramprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH
anser att försiktighet bör iakttagas vid påbörjande och avveckling av
ramprogram. Dels binds STU:s röriiga medel upp i en icke önskvärd omfattning,
vilket bl.a. kan få negativa återverkningar på andra vetenskapsområden. Dels bör
vid avveckling av ramprogram ulrymme finnas för att ulnyllja den uppbyggda
kompelens som skett under programtiden, t.ex. i form av forskarinilierade
projekl. Även CF betonar behovet av flexibililel vid genomförandel av
satsningen på kunskapsuppbyggnad. UHÄ understryker vikten av atl nedskärning
eller avveckling av ett ramprogram sker successivl och atl UHÄ informeras pä
ett tidigt stadium om sådana förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang anföra följande. STU bör även fortsättningsvis sträva
efter alt ej binda upp mer än hälften av resurserna inom kunskapsutvecklingsprogrammet
i ramprogram. Härigenom bör en tillräcklig grad av flexibilitet kunna
upprätthållas. Slödel för ell ramprogram skall vara tidsbegränsat och inte bli
permanent. När ett ramprogram skall avvecklas måste detta ske successivl och
förberedas i god lid. Om ett ramprogram öppnar ett nytt område som befinns vara
så intressant ur teknisk-vetenskaplig synvinkel och för den högre lekniska
ulbildningen atl forskningen inom områdel bör permanentas, skall ålgärder
vidtagas inom högskolan så all kompetenser och resurser tillvaratas i den
reguljära verksamhelen. För ramprogram som visal sig särskilt intressanta från
induslriell synpunkl bör STU överväga all som ett alternaliv till avveckling pröva
möjligheterna alt lillsammans med induslrin i kollektiv form finansiera
forskningen i ett forlvarighelslillslånd. Där industrins intresse inte är lillräckligl
starkt och där högskolan inte är beredd all ta över finansieringsan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svaret bör dock en fortsalt finansiering av ramprogram
eller projekt med ändrat mål och ny inriktning kunna komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under STU:s program 3. Internationellt samarbete planeras
och stöds STU:s internationella kontaktverksamhet samt viss projektsamverkan.
Vidare biträds depariement och myndigheler vid förhandlingar med främmande
länder och inlernalionella organisationer, s.k. internationell myndighetsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU pekar på det internationella beroendet inom del tekniskt-vetenskapliga
och industriella områdel och föreslär bl. a. åtgärder för alt stimulera yngre
forskare frän industrin och forskningsinstitutioner atl bedriva forskning vid
ulländska inslitulioner. Centralorganisationen SACO/SR menar atl betydelsen av
impulser ulifrån inte nog kan betonas. Erfarenheter från att ha bedrivit
forskning utomlands berikar inte bara stipendiaten ulan också forskningen vid
svenska institutioner. SACO/SR anser det därför vara myckel lillfredsslällande
om STU kommer all finansiera yngre forskares vislelse vid ulländska
insliluiioner. Även IVA och 5/ välkomnar STU:s förslag att finansiera yngre
forskares vistelse och forskning vid ulländska institutioner. Sveriges
Tekniskt-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT) delar STU:s åsikt om att
teknik- och kunskapsöverföring från andra länder får ökad belydelse för svensk
industriell ulveckling och forskning i framtiden. STATT påpekar dock all när
det gäller teknikbevakning i andra länder sammanfaller STU:s och STATT:s
ambitioner i vissa fall. STATT efterlyser därför ett klarläggande vad gäller
ansvarsområde för resp. organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla följande. Teknik- och
kunskapsöverföring från andra länder får ökad betydelse för svensk industriell
ulveckling och forskning. Huvuddelen av framtidens teknik och kunskapsbasen för
denna tas fram i andra länder. Kontakten i den inlernalionella forskarvärlden
är av slor belydelse för atl Sverige skall kunna följa och la del av ulvecklingen.
STU har ell ansvar för alt främja internationellt tekniskt samarbete och därvid
samverka med utländska institutioner och internationella organisationer. Jag
räknar med atl STU reserverar medel under program 2 för all möjliggöra för
yngre svenska forskare all skaffa sig erfarenhel från ullandel. Ansvarel för
bevakning av leknisk utveckling och forskning utomlands faller i första hand
på företagen och forskarna själva. STATT spelar i detta sammanhang en viklig
roll. Jag ålerkommaer snart lill detta. Jag vill emellertid redan här markera
att STATT har som huvuduppgift att bevaka leknisk utveckling och forskning
ulomlands. STU med flera myndigheler bör således repliera på STATT när del
gäller teknikbevakning i andra länder och inte bygga upp egna resurser för
della ändamål. Jag har beräknat medel för en fortsatt verksamhet inom STU:s
program 3 på i stort sell oförändrad nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 4. Teknikupphandling inbegriper STU:s olika
teknikupphand-lingsslödjande aklivileler. Programmel benämndes tidigare
Myndighets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>service och inkluderade då även internationell
myndighetsservice som nu redovisas under program 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU
föreslär kraftigt ökade resurser för teknikupphandling bl. a. för atl stimulera
leknikupphandling mellan förelag och för s.k. obeslällda projekl. Vidare
föreslås fortsatta insatser för samverkan med kommuner och landsting. TCO
välkomnar STU:s ambitioner på teknikupphandlingsomrädet. IVA och 5/ betonar all
ökade insatser från STU:s sida inle kan ersätta ålgärder hos de presumtiva teknikupphandlande
offenlliga myndigheterna själva. STU kan bara ge råd. De upphandlande
myndigheterna måsle själva skaffa sig erforderlig leknisk och kommersiell
kompelens saml kapacitet alt la risker i utvecklingen av sin egen verksamhel
och vid anskaffning av lekniska system. IVA anser inte att teknikupphandling
mellan förelag motiverar särskilda insatser från STU. Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet framhåller goda erfarenheler av hittillsvarande samarbele
med STU inom områdel leknikupphandling och förutser ökade krav på engagemang
och resurser från STU i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
tidigare framhållit fäster regeringen stort avseende vid teknikupphandling som
inslrumenl för den industriella förnyelsen. Vid min presentation av
regeringens förslag lill åtgärder för industriell lillväxl och förnyelse kommer
en samlad redogörelse all lämnas för hur regeringen avser alt utnyttja
leknikupphandling för del industriella förnyelsearbetet. Även om huvudansvaret
för atl en teknikupphandling kommer till stånd ligger hos upphandlare och
leverantör är det onekligen så atl denna process kan påverkas genom
samhälleliga insatser av olika slag. STU:s tek-nikupphandlingsstödjande
ålgärder ulgör exempel på sådana insalser. Som jag lidigare redogjort för
kompletteras STU:s insatser av andra samhälleliga åtgärder. Jag har beräknat
medel för fortsatta insalser inom STU:s teknikupphandlingsprogram på en någol
högre ambitionsnivå. Insatserna bör koncentreras på kommunal och
landstingskommunal teknikupphandling. Jag har även beräknal visst utrymme för
fortsatt arbele med s.k. obeslällda projekt. Teknikupphandling mellan förelag
är i första hand en uppgift för Induslrifonden. Jag ålerkommer till delta vid
min behandling av fondens verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslagsposlen Rymdverksamhet anvisas medel för viss
nationell rymdverksamhel vid delegalionen för rymdverksamhel. Delegalionen föreslår
bl.a. en ökning av resurserna för forskning och utveckling inom
fjärtanalysområdel med I milj.kr. utöver pris-och löneomräkning. Statsrådet
Ingvar Carlsson har lidigare i dag vid sin beräkning av medel för anslaget
Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. under åttonde huvudlileln tagit
hänsyn lill behovel av ökade resurser inom delprogrammel Rymdforskning. Mot
bakgrund av de myckel stora statliga satsningar på rymdverksamhel som i övrigt
görs f.n., bl.a. genom Tele-X-projektet, anserjag inle alt ytterligare
höjningar av ambitionsnivån inom andra delar av rymdverksamheten nu är
motiverade. Jag har därför under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anslagsposten Rymdverksamhel beräknal medel för forlsall
verksamhet i oförändrad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
anslagsposten Information.sförsörjningsverksamhel har medel beräknals för den
del av verksamhelen vid delegationen för velenskaplig och leknisk
informationsförsörjning som gäller leknisk forskning, utvecklingsarbete och
viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och
dokumentation. Delegalionen föreslår ökade insatser för att öka kunskapen
bl.a. om uppbyggnad och utnyttjande av fakiadatabanker av olika slag saml för
ulveckling av sök- och kommunikationssystem. Jag har under denna anslagsposl
beräknat medel för fortsalt verksamhet på i slort sett oförändrad nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
anslagsposten Attachéverksamhet lämnas stöd lill Sveriges Teknisk-Vetenskapliga
Attachéverksamhet (STATT). Huvuddelen av verksamhelen finansieras genom bidrag
under detta anslag medan ålersloden finansieras genom uppdragsintäkter. STATT
föreslär dels fortsatt bevakning vid de nuvarande älta attachékonioren, dels
utvidgad bevakning i USA och Europa samt försöksvis vidgad bevakning i olika
former i övriga världen. STATT framhåller även i sin plan atl del är viktigt
all kunna göra särskilda insalser för alt slödja en viss bransch eller förelagsgrupp
för atl höja dess lekniska kunskapsnivå eller stimulera lill leknikimporl.
STATT föreslår därför alt ökade medel avdelas för denna form av specialbevakning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill jag anföra följande. STATT:s huvuduppgift är alt bevaka ny leknik,
tekniska trender och kursändringar i de viktigaste industriländernas teknik-
och forskningspolilik. STATT:s erfarenhel och kontaktnät är en fasl grund för
forlsall ulbyggnad av del internationella bevak-ningsnälel. Jag har mol denna
bakgrund beräknal medel för en ökad ambiiionsnivå vad gäller
aitachéverksamhelen. Medel har bl. a. avsatts för hälftenfinansiering av en
skogsindusiriteknisk attaché vid kontoret i Washington för bevakning av
utvecklingen inom det skogsindustriella området i Nordamerika. Jag har därvid
förutsatt atl skogsindustrin i Sverige svarar för den andra hälften av
erforderlig finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
budgetåret 1983/84 har regeringen i likhel med tidigare budgetår av riksdagen
bemyndigats att godkänna avlal och beslut rörande stöd till teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete m. m. som innebär åtaganden för flera
budgetår. Sålunda har regeringen bemyndigats godkänna sådana avtal och beslut
som inberäknal löpande avtal och beslut, innebär ålaganden om högst 280
milj.kr. för budgelårel 1984/85, 240 milj.kr. budgelåret 1985/86, 220 milj.kr.
budgelårel 1986/87 och 170 milj.kr. budgelåret 1987/88. Med hänsyn lill alt jag
har förordat en treårig ram för verksamhelen under detta anslag erfordras inget
bemyndigande för de närmasle tre åren. Ett sådant bör däremot inhämtas för de
därpå följande två åren för att möjliggöra en femårig planeringsperiod för STU.
Jag förordar därför atl regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande atl un-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>der
budgelåret 1984/85 få falla beslut om slöd till nämnda ändamål som, inberäknal
löpande avlal och beslut, innebär ålaganden om högsl 230 milj.kr. under
budgelåret 1987/88 och 180 milj.kr. budgelårel 1988/89. Lämnas bemyndigande
ankommer del på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som gäller för innevarande budgetår får STU placera sina medel
räntebärande i riksgäldskontorel och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del
av anslaget som inte förbrukats. Hänsyn till den förvän-lade ränleeffekten har
lagits vid beräkningen av anslagets storlek. Om STU genom god kassahållning
lyckas öka ränteiillskotlel utöver del förväntade får STU disponera delta
tillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
lidigare har nämnt beräknarjag alltså medelsbehovet för verksamhelen under
delta anslag för budgetåret 1984/85 lill 678,9 milj.kr. Jag har samtidigt
räknat med all STU kan fillgodogöra sig en ränleeffekt på 65.9 milj.kr. vid en
anlagen räntesats av 13%. Jag har vidare beräknat förvaltningskostnader m. m.
för STU:s verksamhet under detta anslag till 66,3 milj. kr. Del innebär, med
hänsynslagande till alt förvaltningskostnaderna las upp under ett särskill
anslag, att detta anslags storlek för budgetåret 1984/85 bör uppgå lill 546,7
milj.kr. Det ankommer på regeringen att faslställa räntesatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fla.
Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 66 272 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids kostnader för styrelsens för leknisk ulveckling förvallning
och medelsfördelande verksamhel. Följande sammanställning ger en ekonomisk
översiki av verksamhelen under della anslag (1000-lal kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Budget</span></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.3pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förvaliningskoslnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(därav lönekostnader) Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(41000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 290</span></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67 440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(42 219)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6565</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
koslnader</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70570</span></b></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>74005</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:42.0pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Avgår flnansiering från annat anslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel frän anslaget Energiforskning</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 484</span></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7733</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=152 valign=top style='width:113.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>66272</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för att läcka denna nettokostnad har hillills anvisals över anslaget Styrelsen
för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av
forskningsstationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Ulgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslaget, som tas upp med formelll I 000 kr.,
redovisas kostnader och intäkler för drift och förvallning av
forskningsstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En forskningsstations uppgift är att ställa lämpliga
forskningslokaler och därtill anknuten service till förfogande för mindre
forskargrupper och instilul. Programmet omfattar f.n. endast
forskningsstationen i Slockholm, vars drift handhas av en särskild stiftelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
förordar all anslaget tas upp med oförändrat I 000 kr. för budgetåret 1984/85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F3.
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''13
411200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>198.3/84 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15
300 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14
000 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'- Disponerat 14 184000. " Odisponerat 675 000.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'17 585 311</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare
apparaler och inslrumenl för leknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete. Nyttjare av utrustning som har anskaffats med medel från
anslaget belastas med koslnader för avskrivningar och förräntning. Medel
motsvarande dessa kostnader omförs lill särskild inkomsttitel i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten
under delta anslag (1000-lal kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 rowspan=2 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83 Ulfall</span></p>
</td>
<td width=68 rowspan=2 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Budget</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Ber</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>knar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>F</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>redraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14184</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>16 200</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>18000</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>17 200</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.5pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>Avg</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>r finansiering ut</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ver anslag och r</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>nteint</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>kter</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Minskning av reservation</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-416</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>_ ■'</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa
medelsbehov</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14600</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>16200</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>18000</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>17 200</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Avg</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>vrigt R</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>nteint</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>kter fr</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>n
riksg</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ldskontoret'*</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14600</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>15300</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>17000</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>14000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalkylerad räntesats är statens avkastningsränla bå
1983/84, dvs 13%.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser att utruslningsanslagel bör räknas upp enligt
samma principer som STU:s projektanslag och föreslår att 18 milj.kr. tas upp
under detta anslag för budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang understryka behovet av att STU
samråder med andra berörda organ innan beslut om bidrag för finansiering av
dyrbar utrustning tas. Regeringen har därför föreskrivit att STU skall ta
kontakl med statens provningsanstalt innan stöd lämnas för anskaffning av
dyrbar provningsutrustning. Härigenom kan onödiga utrustningsdubbleringar
undvikas och ett bättre utnyttjande av befintliga resurser uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskapsuppbyggnad vid högskolan som STU stöder kräver
som regel tillgång lill avancerad vetenskaplig utrustning. STU:s medel skall dock
inte användas lill att finansiera uppbyggnaden av basresurser vid högskolan.
Däremot skall kostnader för dyrbar specialutrustning med direkt koppling till
genomförandel av STU-stödda projekl kunna bestridas från detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med vad som gäller för STU:s medel under anslaget
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, får STU
placera sina medel under detta anslag räntebärande i riksgäldskontoret och
därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats.
Hänsyn lill den beräknade ränteeffekten har tagits vid beräkningen av anslagets
storiek. Om STU genom god kassahållning lyckas öka räntetillskottet utöver det
förväntade får STU disponera detta tillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1984/85 beräknarjag ell medelsbehov av 17,2
milj.kr. under delta anslag för att anskaffa mer kostnadskrävande utrustning.
Med en samtidigt beräknad ränteeffekt på 3,2 milj. kr. innebär detta att anslagets
storiek för budgetåret 1984/85 bör uppgå till 14,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag förordat (s, 11-12) om vidgade former för styrelsens för teknisk utveckling
stöd till teknisk forskning och utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Styrelsen
för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 546700000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Styrelsen
för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 under
tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 66272000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Styrelsen
för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1984/85
under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Styrelsen
för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 14000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att under budgetåren
1985/86-1986/87, 1466100000 kr. ulöver de medel som ej disponerats under
budgetåret 1984/85 får användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till
leknisk forskning och utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge all under budgetåren
1985/86-1986/87, 36500000 kr. utöver de medel som ej disponerats under
budgetåret 1984/85 får användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till
finansiering av utrustning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen atl under
budgetåret 1984/85, i enlighet med vad jag har anförl, ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknal löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
230000000 kr. under budgetåret 1987/88 och 180000000 kr. under budgetåret
1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Energiforskning 4.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1975 (prop. 1975:30 bil. 1. NU 30, rskr 202) att genomföra ett
treårigt Huvudprogram Energiforskning. För huvudprogrammet fastställdes en ram
om 366 milj. kr. Våren 1978 beslutade riksdagen om en förlängning av
huvudprogrammel med tre år (prop. 1977/78:110, NU 68, rskr 341). För
huvudprogrammet och med huvudprogrammel sammanhängade insatser fastställdes för
perioden 1978/79- 1980/81 en lolal ram om 835 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
Iredje ireärsprogram för forskning och ulveckling på energiområdel beslutades
av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil. I, NU 60, rskr 381). En tolal
ram om 1400 milj. kr. för peroiden 1981/82-1983/84 faslslälldes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1984 års budgelproposilion (prop. 1983/84: 100 bil. 14 s. 138) har regeringen
föreslagil riksdagen all i avvaktan på särskild proposition i ämnet för
budgelåret 1984/85 till Energiforskning beräkna ell reservationsanslag av 1
000 kr. Jag tar i det följande upp frågan om ett nytt treårigt
energiforskningsprogram och om anslag lill Energiforskning för budgetåret
1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande huvudprogrammet Energiforskning är indelal i sex program. Av dessa
är programmen I -4 i sin tur uppdelade på delprogram. En utförlig redovisning
av mål och medelsramar m. m. återfinns i prop. 1980/ 81:90(bil. 1 s. 457f.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamma
organ inom energiforskningsprogrammet är iransporiforsk-ningsdelegalionen
(TFD), nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR). slatens råd för
byggnadsforskning (BFR), energiforskningsnämnden (Efn), slyrelsen för teknisk
ulveckling (STU), statens energiverk samt Studsvik Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Den våren 1981
beslulade fördelningen av medel på program och delprogram under perioden
1981/82-1983/84 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Huvudprogram
f:nergiforskning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l%l/82-1983/84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Huvudprogram
Energiforskning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981/82-1983/84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändning i indu<br>
striella processer m.m.</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>171</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 rä. massa och papper</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(i5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Järn och stål ni. m.</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kemi- och livsmedels<br>
industri m. m.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>21<br>
Jordbruk och trädgårds-</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>näring</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samhällels
varuflöden</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
för</span></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transporter
och</span></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>samfärdsel</span></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder
i transportsy-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>stemet</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Användning
av alterna-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tiva
drivmedel</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alternativa
driv-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>system
ni. m.</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
för</span></b></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>bebyggelse</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Solvärmeieknik</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Varmelagring</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmedistribution</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syslem-
och genom-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förandefrågor</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Effektivare
energian-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vändning</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Energitillförsel</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbränslen-Torv</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energiodling</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>95</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Branslcförädling</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>117</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förbränningsanlägg-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ningar</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>60</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vindenergi</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1.50</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikbevakning</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tillförselsystein</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fusionsenergi</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>90</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5.
Allmänna energisystem-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>studier</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6.
Energirelaterad</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>grundforskning</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vaiav</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>NFR</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>SJU</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sludsvik Energitek-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nik AB</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fiirstärkning av tiögsko-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lornas basresurser inom</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>energitekniska anmes-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>områden</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reserv
tor senare fördelning</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ll.l</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Saniordning
m. m. av huvud-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>programmet</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>15</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
för huvud-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=140 valign=top style='width:104.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>programmet</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1400</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
energiverk övertog den I juli 1983 ansvarel för de delar av programmet
Energitillförsel som tidigare nämnden för energiproduklionsforskning (NE)
ansvarat för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programansvar
för programmen I -5 i enlighel med vad som har angivits i förordningen om
statligt stöd lill energifo.-skning (SFS 1979:319) saml i prop. 1980/81: 90
(bil. 1 s. 518-520) och prop. 1982/83: 100 (bil. 14 s. 249-252) åvilar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
belräffande program </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>Energianvändning i industriella processer m.m. och
program 2. Energianvändning för transporter och samfärdsel, delprogrammen
Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m..</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><sub><span style='font-size:
28.0pt;font-family:Verdana'>r</span></sub></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 rowspan=2 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>y5
■></span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'>r ~</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=150 rowspan=3 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Energi-relateiad grimd-torskning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><b><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>1 1</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>H c/)</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>L _</span></b></p>
</td>
<td width=37 rowspan=2 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>LL</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>z</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>UJ UJ t2 "b >5 5 ;</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>U y:
-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><sub><span style='font-size:
18.0pt;font-family:Verdana'>h</span></sub></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>\</span></b></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>'f-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>LlJ</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=87 rowspan=2 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 rowspan=2 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>_1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>1 u</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><i><sub><span
style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'>ru</span></sub></i></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>5i C</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OJ <span style='text-transform:uppercase'>'L2</span></span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>D</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ul fu ></span></i></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>LU
■::</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>Li,</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><sub><span style='font-size:
27.0pt;font-family:Verdana'>r</span></sub></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:37.7pt'>
<td width=87 rowspan=2 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>BFR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Statens rad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsforskning</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 rowspan=2 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Energi-anviindning lor bebyggelse</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:95.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>3 <span style='text-transform:uppercase'>Ll.</span></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=128 valign=top style='width:95.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>veck-lings-arbete</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:185.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:36.0pt'>
<td width=87 rowspan=2 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen f</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r
teknisk utveckling</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=188 rowspan=2 valign=top style='width:140.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Energianv</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ndning
i industriella processer ni. m.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>\</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>OJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■o </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><sub><span style='font-size:
18.0pt;font-family:Verdana'>L</span></sub></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>= y: a></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Ht-</span></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:37.7pt'>
<td width=61 rowspan=2 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Energianv. f</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r
transporter och samf</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rdsel</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Anv. av alt. driv-</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>medel och alt. drivsystem ni. m.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Atgar-der i Irans-</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>port-systemet</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><b><i><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>y</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'><:=</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>r</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>£</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>E c
.:.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>.</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>—</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>
rji </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i? b</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>LlJ M,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S.ä'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>Si</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'>Ils</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TFD beträffande program 2. Energianvändning för
transporter och samfärdsel, delprogrammet Åtgärder i transportsystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR I beträffande program 3. Energianvändning för
bebyggelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slalens energiverk, beträffande program 4.
Energitillförsel, delprogrammen Skogsbränslen-Torv, Energiodling,
Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi och Tillförselsystem,
saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn beträffande program 4. Energitillförsel, delprogrammen
Teknikbevakning och Fusionsenergi samt program 5. Allmänna
energisyslemstu-dier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underiag
för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 har kommit in från
programansvariga organ och moisvarande. I planeringsunderlaget redovisas fyra
planeringsalternaliv där alternativ 1 avser snabb avveckling av det slalliga
stödet, alternaliv 2 avser en med 10% per år reducerad nivå, allernaliv 3
betecknar oförändrad ambitionsnivå i förhållande till budgelåret 1983/84 och
alternativ 4 en mot bakgrund av gällande energipolitiska rikllinjer avvägd
forcering av insalserna. Delta material har remissbehandlats. Vidare har Efn
med utgångspunkt i bl.a. detta planeringsunderiag redovisat sin syn pä vissa
långsikliga och övergripande frågor och på avvägningen av de samlade statliga
insatserna under treårsperioden 1984/85-1986/87. Efn har härvid givit sin syn
på sammanslällningen av den statliga satsningen i tre alternativa
ambilionsnivåer, benämnda minimi-, medel- och maximinivån. Även detta material
har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från programansvariga organ och motsvarande har kommit in
anslagsframslällningar avseende budgetåret 1984/85. Dessa
anslagsframställningar överensstämmer i huvudsak med planeringsunderlaget för
ireårsperioden vad belräffar insatser under periodens första år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av nyss nämnda underlag och
remissyttranden häröver bör fogas till prolokollel i della ärende som bilaga
9.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett centralt mäl för energipolitiken under 1980-lalet är
all kraftigl minska oljeberoendel. Enligt riksdagens beslut skall ca 60% av
energiförbrukningen år 1990 täckas med annat än olja jämförl med ca 30% år
1979. Vidare skall förutsättningar skapas för alt senast lill år 2010 avveckla
kärnkraften. En successiv utveckling skall ske mol ett energisystem som i
huvudsak baseras på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med
minsta möjliga miljöpåverkan. En effektiv energihushållning skall främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De energipolitiska målen innebär atl vi efler 1980-talet
till stor del måsle förlita oss på energikällor som i dag bara svarar för en
obetydlig andel av vår energiförsörjning. För alt delta skall vara möjligl
behövs belydande insalser på bl. a. leknisk forskning och utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oljekrisen
i början av 1970-talet och den växande insikten om behovet av dels
nyorientering av energiförsörjningssystemel, dels energihushållning ledde lill
en kraftsamling pä forskning och utveckling inom energiområdel. Särskilda
resurser avsattes till ett första energiforskningsprogram år 1975. Detta har
följts av ytterligare två program på vardera tre år. Sammanlagt har därigenom
från slalens sida ca 2600 milj. kr. salsals på energiforskning under nio är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsprogrammel
är emellertid bara en del i det omfallande stödprogram som numera finns för atl
stimulera den lekniska ulvecklingen på energiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulanför
energiforskningsprogrammel bedrivs sålunda statligt finansierade forsknings-
och utvecklingsinsatser inom energiområdet även av slatens vatlenfallsverk och.
när del gäller forskning om kärnsäkerhet, kärnkrafts-anknutet strålskydd och
hanlering av radioaktivt avfall, av slalens kärn-kraflsinspeklion, slatens
slrålskyddsinsliiul och nämnden för hantering av använl kärnbränsle. Till detta
skall också läggas de betydande satsningar på utvecklingsarbete som
tillverkningsindustrin, konsultföretag och andra grenar av näringslivel själva
finansierar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
flertalet industriländer bedrivs ett omfattande forsknings- och ulvecklingsarbete
inom energiområdet, huvudsakligen i syfte att öka graden av självförsörjning
med energi. Sveriges medverkan i internationellt forsknings- och
utvecklingssamarbete pä energiområdet sker främst inom ramen för det internationella
energiorganet (lEA) och i samarbele med de nordiska länderna. Dessulom dellar
Sverige sedan år 1976 i den europeiska atomenergigemenskapens (Euratom)
samarbetsprogram på fusionsenergiområdel. Härulöver förekommer på vissa
områden bilateralt samarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av energiforskningsprogrammel satsar slaten stora resurser på all
åstadkomma marknadsintroduktion av ny leknik som kan ge minskal oljeberoende
och bidra till ökade energibesparingar. Betydande slalliga insalser görs i form
av t.ex. byggnadsforskning, slöd lill experimentbyggande saml informalion och
ulbiidning m. m. i energifrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för del slalliga slödet för åtgärder för att ersätta olja, m. m. (prop.
1983/84:62, NU 9, rskr 24) har för perioden den 1 januari 1984 t. o. m. den
30juni 1987 beräknals 1 650 milj. kr. för slöd lill oljeersällande ålgärder.
Detta stöd skall medverka lill all ny leknik som minskar oljeberoendet
introduceras på marknaden. För stöd till invesleringar inom energiområdet
satsade slalen 500 milj. kr. år 1983 och för år 1984 finns vidare 450 milj. kr.
För alt underlälta upphandling av ny teknik m. m. inom ramen för
energiupphandlingsdelegationens (I 1982:07) ansvarsområde finns för åren 1983
och 1984 700 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlen
inom energiforskningsprogrammet ulgör, tillsammans med de övriga slödformerna,
sammanlaget omfallande resurser som barett inbördes samband och som gemensamt
bidrar lill ulveckling av ny teknik inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>energiområdel. Denna salsning av samhälleliga medel är
slörre än vad som har gjorts under någon tidigare period på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets
insalser omfattar numera hela utvecklingskedjan, från grundforskning över
scklorsforskning och tillämpad forskning till prototyp- och demonslrationsanläggningar
och åtgärder för atl främja marknadsintroduktion och samordnad upphandling av
ny eller nyutvecklad energiulrustning. Denna spännvidd av insalser ger goda
förutsättningar för att resultaten frän forskningsarbelel snabbt skall finna en
kommersiell lillämpning och för bedömningar av var i utvecklingskedjan, som
insatserna fyller de största behoven och kan ge de bäsla effeklerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förändringar
har skell vad belräffar myndighetsorganisalionen inom energiområdel. Jag tänker
här främst på bildandel av slalens energiverk den 1 juli 1983 som central
statlig myndighel inom del energipolitiska området. Verket har bl.a. i uppgift
all planera och ge stöd lill forskning och ulveckling inom
energilillförselområdel. Även viss bevakning av frågor av mer långsiktigt
inlresse som underlag för energiplanering ingår i verkets uppgifter.
Arbetsuppgifterna är främsl inriklade mot energilillförselområdel, men
omfatlar också vissa övergripande frågor vad gäller energianvändning; det
senare bl.a. för alt få fram underlag för planering av energilillförsel och för
initiativ vad avser energihushållning i olika samhällsseklorer. Till verkels
uppgifter hör även att göra bedömningar av den långsikliga energiutvecklingen
såväl nationellt som internationellt. Härulöver har slalens energiverk del
huvudsakliga myndighetsansvaret för bl. a. oljeersällningsslöd och 1984 års
investeringsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
övergripande målel för insalserna inom huvudprogrammet Energiforskning har
hittills varit atl främja utveckling av teknik som är av särskild vikl för den
svenska energiförsörjningen och som kan leda till kommersielll utnyttjande på
kort eller medellång sikl. Erfarenhelerna från tidigare programperioder visar
all väsentliga framsteg i den avsedda riklningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl min
mening bör insatserna inom energiforskningsprogrammel även fortsätlningsvis i
huvudsak koncentreras lill sädana för vår energiförsörjning angelägna och
fruktbara ulvecklingslinjer, som kan ge betydelsefulla bidrag till vår
energiförsörjning redan på kort och medellång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
angeläget atl programmel därvid behåller sin inriklning på främsl tekniskt och
naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Jag kommer därför i det
följande vid behandlingen av olika delprogram all lägga särskild vikl vid sådan
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
som mer marknadsnära insatser görs finns ett behov av långsiktiga salsningar
på grundläggande forskning inom energiområdel. Dessa kan bidra till att på sikl
öppna nya lovande utvecklingsmöjligheter. Jag vill här anknyta lill vad
statsrådet Ingvar Carlsson i sin inledning anförde om behovet av en samverkan
mellan den forskning som bedrivs med sektorsorganens stöd och forskningen vid
våra högskolor. Vid min medelsberäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning har jag därför lagl slor vikl vid den långsikliga
forskningen. Jag beräknar i linje med detta atl ca 30 tidsbegränsade
forskartjänster på mellannivå kan inrältas. Inom en i övrigl minskad medelsram
för energiforskningen tryggas således den långsikliga kunskapsuppbyggnaden.
Härigenom bidrar energiforskningsprogrammel till all läcka kostnader för
långsiklig kompetensuppbyggnad vid universitet och högskolor. Del bör vara en
uppgift för slalens energiverk att lämna förslag på hur dessa Ijänsler kan fördelas
mellan olika teknikområden och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
och ulvecklingsarbete för att kunna utnyttja sädana energikällor som ersätter
olja och oljeprodukter bör få la i anspråk en huvuddel av resurserna inom
programmet under den närmaste treårsperioden. Insatserna inom programmel bör
även medverka lill förverkligandet av de övriga mer långsiktiga energipolitiska
målen enligt 1981 ärs riksdagsbeslul (prop. 1980/81:90 bil. 1. NU 60, rskr
381). Inte minsl är det därvid väsentligt att fortsätta stödja insatser som är
inriklade på att öka effektiviteten i energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stor vikl
bör enligl min mening fästas vid del industriella utvecklingsarbetet som
drivkraft i den lekniska omdaningen av energisystemet. Induslrins engagemang
och insalser inom del energitekniska områdel bör kunna ge betydande bidrag
till den industriella förnyelsen i landel. Verksamhelen inom
energiforskningsprogrammel bör därför i ökande utsträckning läggas upp sä alt
industriella och andra inlressenler successivt kan ta över ansvarel för att
driva utvecklingen vidare. Efn redovisar i sitt uppdrag olika vägar all
åstadkomma delta, bl. a. genom s. k. utvecklingsupphandling och
teknikupphandling. De olika former av statligl slöd till inlroduklion av ny
leknik som, enligt vad jag nyss har redovisat, numera finns tillgängliga bör
kunna underlätta en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den goda
tillgången på elektricitet som vi sannolikt kommer atl ha under några år framåt
är belydelsefull både för induslrins utveckling och konkurrenskraft och för
möjligheterna alt till en låg kostnad värma bostäder. På kort sikt bör därför
den elektricitet som finns tillgänglig nyttiggöras, vilket kan bidra till all
slärka den svenska ekonomin. Detta får emellertid inte binda
handlingsmöjligheterna på lång sikt. Samtidigt som denna tillgång på
elektricitet nyttiggörs i samhället måste forlsalla insatser göras för alt
effektivisera elanvändningen. Såväl inom t.ex. processindustrin som i hushållen
är forlfarande effektivitetsvinster möjliga. För att underiätta avvecklingen av
kärnkraften och för alt klara den långsiktiga energiförsörjningen måste
energisystemet göras fiexibelt och omställningsbart..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom insalserna inom huvudprogram Energiforskning kan den
svenska industrin öka sin kompelens och konkurrensförmåga. Därmed bidrar
programmel till alt de slora möjligheterna till export av energiulrustning
kommer de svenska företagen till del. Genom insatserna inom programmet
ulvecklas teknik och utrustning som även kan komma till nytta i många länder
som har svära energiförsörjningsproblem. Därigenom kan program-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>met även bidra lill alt främja arbelel med atl förverkliga
de biständspolitiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När slulel
av den pågående programperioden nu närmar sig är del enligl min mening
angeläget all på nyll överväga i vilka former energiforskningen bör bedrivas
och vilken ambiiionsnivå som är lämplig. Genom energiforskningsprogrammel har
ny teknik kunnat utvecklas och introduceras. I fiera fall har lekniken kommil
lill ett stadium av kommersiell mognad och står inför en marknadsintroduktion.
Del har också blivit möjligl atl i vissa fall värdera vilka ulvecklingslinjer
som är fruktbara och som kan få belydelse för energiförsörjningen på kort och
medellång sikt. Della bör givetvis påverka programmets fortsatta uppläggning.
Vidare har, somjag redan har nämnt, nya slödformer tillkommit och organsaiionen
på området förändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Således
kan t.ex. diskuteras om tiden är mogen att genomföra en uppdelning av
energiforskningsprogrammel och om en integrering med annan forskning hos andra
organ bör ske. Förslag med sådan inriktning har belysts av programorganen. £/«
anser därvid atl perioden 1984/85-1986/87 bör utnyttjas för all förbereda
inordning av vissa områden inom energiforskningen i andra forskningsprogram
eller älgärdsprogram. Slalens energiverk framhåller för sin del atl
energiforskningsprogrammets struktur med uppdelningen på bl.a. energianvändning
inom induslri, bebyggelse och transporter samt på energitillförsel liksom ansvarsfördelningen
mellan de programansvariga organen har hisioriska orsaker. Ell viktigt syfle
var atl snabbt få i gång verksamhel på dessa olika områden. Både programstrukturen
och ansvarsfördelningen bör emellertid enligl energiverkel nu ses över. Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA) anser det rikligl atl nu förbereda en upplösning av del sammanhållna
energiforskningsprogrammel senast i och med ulgången av näsla
planeringsperiod, dvs. efter budgelårel 1986/87. Försvarels forskningsanstalt
(FOA) anser alt man på sikt bör finansiera delar av del nuvarande programmet
inom andra energi-eller induslripoliliska älgärdsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening finns del fördelar med atl ytterligare en tid bedriva energiforskningen
inom ell sammanhållel huvudprogram. På sikl anserjag emellertid atl del är
lämpligt all i ökad ulsträckning sträva mot en integrering av insalserna med
övrig verksamhel inom resp. teknikområden eller motsvarande vid
programansvariga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt nå
den sammankoppling som är önskvärd från effektivitetssynpunkt mellan
teknikutveckling inom olika områden förordar jag all slalens energiverk fr.o.m.
ingången av den nya treårsperioden ges vissa övergripande uppgifter i fråga om
forsknings- och utvecklingsverksamheten inom huvudprogrammel, med undanlag av den
forskning som sker inom ramen för delprogrammet Energirelaterad grundforskning.
De nya uppgifterna bör omfalla även viss forskning om energianvändning och
-hushållning. Fortsättningsvis bör därmed en ökad samordning ske mellan
insalserna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillförsel-
resp. användningssidan. Energiverkel bör här ha ell ansvar för alt inilialiv
tas till insatser på båda dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudprogrammet
bör delas in i programmen Energianvändning för industriella processer m.m..
Energianvändning för transporter och samfärdsel. Energianvändning för
bebyggelse, Energilillförsel saml Övrig långsiklig forskning och
grundforskning. Till programmel Övrig långsiktig forskning och grundforskning
hänför jag för den kommande ireårsperioden programmen Allmänna
energisyslemsludier och Energirelaterad grundforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
vissa delprogram har ulvecklingen numera hunnil så långl all en närmare
anknytning till introduktionsfrämjande ålgärder bör ske. Viss forskning och
ulveckling inom programmel Energianvändning för bebyggelse bör mol denna
bakgrund i fortsättningen hänföras lill programmel Energitillförsel och i
samband härmed byta huvudman. Jag avser, efler samråd med chefen för
bostadsdepartementet, att återkomma lill regeringen med förslag om att berörda
myndigheter skall få i uppdrag atl under våren 1984 dels belysa vilka
organisatoriska förändringar som med anledning härav behöver ske och hur de
kan genomföras, dels ulforma förslag till syslem för samråd vid beredning och beslut
i projekl som rör teknikområden och utvecklingsverksamhel där båda
myndighelerna är verksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
statsrådet Hellström föreslagil lidigare denna dag kommer Sveriges deltagande i
EG:s fusionsforskningsprogram alt föras till ett nytt anslag under utrikesdepartementets
huvudtitel benämnt Forskningssamarbete med EG. Inom energiforskningsprogrammet
kvarstår därefter endasl sådan fusionsforskning som är av
grundforskningskaraktär och som bedrivs i Sverige. Jag förordar därför efter
samråd med statsrådet Ingvar Carlsson atl NFR övertar del ansvar för
fusionsenergiprogrammel som Efn nu har.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I frågor om viss
programsammanhållande verksamhet, utrednings- och utvärderingsverksamhet och
långsiklig teknikbevakning liksom i fråga om programmel Allmänna energisystemstudier
ligger ansvarel på Efn. Med lanke på den stora vikl dessa verksamheter har för
atl underbygga såväl forsknings- och utvecklingsplaneringen som den
energipolitiska planeringen i stort anserjag att en närmare anknytning än f.
n. av dessa bör ske lill de cenlrala energipolitiska uppgifter som numera
ligger på statens energiverk. Jag anser också atl det är väsentligt att slärka
de mer långsikliga funktionerna inom energiverkel liksom verkels övergripande
och samordnande myndighetsroll inom energisekiorn. Della är icke minsl vikligl
med tanke på behovet av en stark myndighel uppbyggd för atl driva det energipolitiska
arbelel vidare efler den omprövning av rikllinjerna som förestår år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar mol denna bakgrund alt Efn från den 1 juli 1984 förs samman med
statens energiverk. Efn upphör därmed som särskild myndighet. Den
organisationslösning som regeringen därvid avseratt tillämpa för att undvika
onödiga störningar i pågående verksamheter och bevara upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byggd
kompetens är alt resurser t. v. samlat förs lill en forskningsenhet inom
verkets avdelning för frågor om bl.a. energianvändning, analyser och prognoser.
Energiverkel bör därefter överväga hur det långsiktiga arbetet på det för
verksamhelen bäsla sättet kan utformas och utvecklas inom verket inkl. överväga
om något eller några inslag i Efn:s nuvarande verksamhet har sådan karakiär
alt de hör närmare hemma hos någol annal organ. Del ankommer på regeringen all
fastställa den närmare organisationen av energiverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulöver
vad jag nu har anfört vill jag erinra om del angelägna i atl de resultat som
nås inom energiforskningsprogrammel görs allmänl tillgängliga. Jag anser all
stor uppmärksamhet bör ägnas ål alt ge avnämare och de potentiella avnämarna
löpande såväl allmän som mer specialiserad informalion om verksamhet och
resultat inom de olika programmen..Detta bör ingå som en normal del i de
programansvariga organens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande Ireårsperiod har till regeringens förfogande stått en vid
programperiodens ingång ofördelad reserv inom huvudprogrammet. Reserven har i
huvudsak använts för stöd lill störte utvecklings- och försöksprojekt m.m., som
vid programperiodens början inle kunde kostnadsberäknas eller lidsbestämmas
med erforderlig noggrannhet. Erfarenheterna av denna ordning har varil
positiva. Det har bl.a. möjliggjort en viktig flexibilitet i resursfördelningen
inom huvudprogrammet och visat sig vara strategiskt betydelsefull. Jag anser
alt del bör vara värdefulll all även under näsla treårsperiod ha en t. v.
ofördelad reserv. Jag har i mina medelsberäkningar reserverat 63 milj. kr. inom
den lotala medelsramen för en sådan reserv. Del bör ankomma på regeringen all
besluta hur dessa medel skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
tekniker som hittills har finansierals inom energiforskningsprogrammet bör
under nästa treårsperiod nå prototyp- och demonslra-tionsstadiei och därigenom
närma sig kommersiell introduktion. Tillverkningsindustrin, värme- och
kraflproduklionsintressena saml energianvändarna inom olika samhällssektorer
bör kunna ta ett successivt större ansvar för alt .införa och vidareulveckla
den teknik som har kommit fram. Härigenom kan en ökad effektivitet uppnås när
del gäller all nå de energi-politiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som.jag
tidigare anförde är det sammanlagda slödet till ulveckling och introduktion av
ny teknik inom energiområdel myckel omfallande och energiforskningen utgör
endast en del därav. Jag har för den kommande perioden beräknat en viss
minskning av slödel lill energiforskning. Detta ulgör emellertid totalt sett
inle en lägre ambitionsnivå när del gäller statens salsning på forskning och
ulveckling i samhället. Tvärtom krävs alt vi försäkrar oss om en god kvalitet
på grundforskningen om vi på lång sikl skall klara all hälla en god kvalitet på
den tillämpningsinriklade forskningen och utvecklingsarbetet både vid
högskolor och i induslrin. Jag vill därför underslryka alt den minskning av
resurserna som föreslås ske inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ramen för energiforskningsprogrammet dels skall ses mot
bakgrund av de stora insalser som totalt sett görs inom energisekiorn, dels
skall betraktas ulifrån behovel av alt skapa utrymme för mer långsiktiga
satsningar inom den grundläggande forskningen ulanför huvudprogram
Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av mig beräknade medel för slöd till forskning och
utveckling m.m. inom energiområdel under budgetåret 1984/85 och för perioden
1984/85-1986/87 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min medelsberäkning harjag inte medräknat kostnader
för deltagande i del europeiska fusionssamarbetet. Medel härför har slalsrådel
Hellström beräknat över anslaget Forskningssamarbete med EG.</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>83.5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>228.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28.7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>96.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>48.1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>118.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>207.5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>568.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34.9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>117.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18.8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>63.0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudprogram Energiforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Energianvändning i industriella processer m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
för transporter och samfärdsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
för bebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energitillförsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Övrig långsiktig forskning och grundforskning<br>
Reserv för senare fördelning<br>
Summa för huvudprogrammet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>421,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1191,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande all ange preciserade mål för
verksamhelen inom olika program och delprogram. 1 mina medelsberäkningar
inkluderar jag därvid koslnaderna dels för sådana informationsåtgärder som
sammanhänger med ulvecklingsverksamhelen inom de olika programmen, dels för
administrationen av dessa. Inom energiforskningsprogrammets ram bör under
löpande ireärsprogram finnas ett ulrymme för en successiv omprövning och
precisering av programmet i dess olika delar. Delta gör del möjligt all la
hånsyn till förändrade omständigheter och lill resultaten frän utvärderingar
som pågår vad gäller några delprogram. Det,ankommer pä regeringen att vid
riksdagens bifall till del förslag om medelsram somjag nyss har redovisat,
besluta om den närmare fördelningen av medel mellan olika program och delar
därav liksom om den närmare programindelningen. Jag vill underslryka all de
medelsbehov som anges för program och vissa delprogram för hela ireårsperioden
får ses som preliminära beräkningar och all jusleringar och omfördelningar kan
komma atl aktualiseras mol bakgrund av erfarenheler och underlag som successivl
kommer fram under programperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkl i vad jag nu har anfört har jag för Huvudprogram
Energiforskning beräknal en medelsram om sammanlagt I 191.5 milj. kr. för
treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgetåret 1984/85 421.5 milj. kr.
Jag kommer i det följande att föreslå att medlen anvisas under reservationsanslaget
E 12. Energiforskning. Behållning av tidigare anvisade medel till Huvudprogram
Energiforskning bör föras upp som ingående reservation pä anslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid min beräkning av medelsbehovet för de olika
programmen inberäknal förvaltningskostnader vid programorganen. Vid min
beräkning av medel för programmet Energilillförsel har jag lagil hänsyn lill
atl Efn från den 1 juli 1984 har föreslagils föras samman med statens
energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inom ramen för den ofördelade.reserven även
inberäknat medel för de extra koslnader som i ett övergångsskede kan föranledas
av de av mig föreslagna förändringarna i myndighetsorganisation och programansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till alt närmare behandla de olika
programmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.2 Energianvändning i industriella processer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som chefen för induslrideparlementel tidigare har
redogjort för lämnar STU slöd till leknisk forskning och ulveckling som
finansieras från anslagen Slyrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och ulveckling och Styrelsen för leknisk utveckling: Utrustning. Därutöver
lämnar STU slöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdel inom
ramen för anslaget Energiforskning. Jag kommer i del följande atl redogöra för
della program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande treårsperiod är STU ansvarig för
forskning och utveckling, med särskild tonvikt pä komponent- och processidan,
inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m. Programmel
omfallar f. n. delprogrammen Trä, massa och papper. Järn och slål m. m.. Kemi-
och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och trädgårdsnäring samt Samhällets
varuflöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den kommande treårsperioden föreslår STU alt
programmel Energianvändning i industriella processer m.m. förändras till atl
omfatta delprogrammen Massa och papper. Järn och stål samt Gemensamma energitekniker.
Vid sidan av programmel föresläs dessulom alt särskilda medel bör ställas till
förfogande för större försöksanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för den föreslagna nya programstrukturen anges av
STU bl.a. vara atl den nuvarande, huvudsakligen branschinriklade,
delprogram-strukturen inom programmet Energianvändning i industriella processer
m. m. har visat sig fungera väl vad avser genomförande av forsknings- och
utvecklingssatsningar inom de två största branscherna, massa- och pappersindustri
saml järn- och stålindustri. Däremoi har del visal sig all vid genomförandet av
insatser inom övriga delprogram endasl en relativt svag koppling lill
branschstrukturen har kunnal konstaleras. Kopplingen mellan likartade tekniker
och processer, oavsett bransch, har visat sig mer intressant än
branschstrukturen för planeringen av forskningsinsatser. Vidare finns belydande
likheter mellan dessa delprogram och STU:s del av programmel Energianvändning
för bebyggelse vad avser delprogrammen Sol-värmeteknik, Värmepumpar,
Värmelagring, Värmedistribulion m. m. saml Effektivare energianvändning, Ell
ytterligare skäl för den föreslagna nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>programstrukturen är att tyngdpunkten inom det nya
delprogrammet avses utgöras av industriellt utvecklingsarbete. Ell mål för
delprogrammet är all salsningar skall kunna göras även i slutet av
utvecklingskedjan, närmare marknaden. Samtidigt nås fördelen att en närmare
samordning mellan STU:s insatser inom energiforskningsprogrammel och STU:s
övriga verksamhet därmed kan förberedas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efn har i
sitt yttrande framfört synpunkler på STU:s programstruktur främsl belräffande
anknytningen till de energipolitiska målen samt möjligheterna till
uivärdering. Efn påpekar alt STU:s huvudförslag innebär alt en mängd insalser
med olika syften förs samman i delprogrammet Gemensamma energitekniker och att
della kommer att ställa ökade krav pä STU:s handläggning vad avser insatsernas
energi- och branschrelevans. Under förutsättning att bl.a. detta kan uppfyllas
har Efn inga erinringar mot en programstruktur enligt STU:s huvudförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har lämnai det redovisade förslagel ulan
erinran. Enligt NFR är slora delar av STU:s energiforskningsprogram mycket väl
utarbetade med välgrundade förslag till förändringar. IVA lillslyrker den
föreslagna programstrukturen men framhåller också all STU:s slöd inte enbart
bör vara inriktat på komponenter utan även måste beakta systemaspekter. Även
Sveriges industriförbund och Jernkontoret finner förslaget lill ny
delprogramindelning väl förankrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från induslrins, jordbrukets och trädgårdsnäringens
synpunkt bör målet för ulvecklingsarbete som berör energianvändning i allmänhet
vara alt uppnå låga sammanlagda kostnader vid rådande eller väntade marknadspriser
för resursinsatser i produktionen, varav energikostnaderna utgör en viktig del.
Mol denna bakgrund är det angeläget alt insalserna inom programmel
Energianvändning i industriella processer m. m. planeras och genomförs i nära
konlakl med annan verksamhet för ulveckling av industrins och de andra
näringsgrenarnas produktionsmetoder. Särskild vikt fäster jag vid ett nära
samarbele mellan verksamhelen inom programmel och övrigt stöd till leknisk
utveckling som administreras av STU. Det är vidare väsenlligl att verksamhelen
bedrivs i nära konlakl med industrin, såväl den utrustningsiillverkande
induslrin som de branscher som skall utnyttja de energitekniska nyheterna i
sina processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom jordbruket har oljeberoendel genom den fortgående
mekaniseringen kommit att bli stort. Detta gäller i hög grad för de
motordrivna jordbruksredskapen men även för utrustning för t. ex.
klimathållning och torkning. Inom trädgårdsnäringen är kostnaderna för
uppvärmning av växthus mycket kännbara. Del är därför väsenlligl att även inom
dessa områden utveckla teknik som möjliggör resurshushållning och minskad
oljeanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för programmet bör mot denna bakgrund vara all
främja och komplettera energiteknisk kompetensuppbyggnad och ulvecklingsverk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet
inom industrin saml jordbruket och trädgårdsnäringen, så att tekniska
möjligheter till effektivare energianvändning snabbare kan utnyttjas.
Insatserna bör koncenlreras mol områden med belydande energisparmöj-ligheter
där resullal kan nås redan på kort och medellång sikl. Därvid bör särskilt
eflerslrävas ersällning och sparande av olja. Energiforskningsstöd bör alltså
inle längre sällas in på områden där marknadskrafterna ulgör tillräcklig
drivkraft för önskvärd utveckling eller där andra slödformer, som verkar senare
i utvecklingskedjan, kan bedömas få bättre effekt. Del bör ankomma på STU att i
samråd med bl. a. slalens energiverk och BFR kontinuerligt bevaka att inle
dubblering sker eller alt angelägna ändamål blir utan slöd på grund av
oklarheter i avgränsningar mellan stödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet Massa och
papper bör enligl STU bildas frän det nuvarande delprogrammet Trä, massa och
papper. Delprogrammet Trä, massa och papper omfatlar under innevarande
programperiod insatser rörande bl.a. Mekanisk och lermisk avvatlning av massa
och papper. Mekanisk fiberfriläggning och målning, Kemikalieålervinning med
anslutande energi-generering. Kemisk fibertViläggning och blekning av massa.
Styrning och reglering samt Övrig skogsindustri innefattande skivindustri och
sågverk. För den kommande Ireårsperioden föreslår STU alt insatser avseende
skivindustri och sågverk görs inom ramen för det nya delprogrammet Gemensamma
energitekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efn släller sig positiv
till STU:s förslag inom delprogrammel men påpekar att insalser för alt
effektivisera elanvändningen bör priorileras starkare än i STU:s underiag.
Remissinstanserna har lämnat STU:s förslag ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag all verksamhelen inom delprogrammet Massa och papper för den
kommande ireårsperioden bör bedrivas huvudsakligen i enlighel med STU:s
förslag. Målel för insalserna bör vara atl slödja leknisk ulveckling som gör
det möjligl all med effeklivi utnyttjande av vedråvaran minska eller ersätta
användningen av ulifrån tillförd energi, främsl olja och el saml genom
effeklivisering och internt spillvärmeutnyiljande minska nettokostnaden för
energi i tillverkningen. Verksamhelen bör i första hand koncentreras på lovande
ulvecklingslinjer inom massa- och pappersbranschen. Betydelsefulla
insalsområden inom delprogrammet anserjag i likhet med STU vara Mekanisk och
lermisk avvatlning av massa och papper saml Kemikalieålervinning med anslutande
energigenerering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Järn och stål bör enligl STU bildas från moisvarande delprogram som under
innevarande programperiod omfattar insatser rörande bl.a. Råjärns- och
järnsvamplillverkning, Gjutning och ytbehandling, Värmning, Energiålervinning,
Slålframslällning och Plastisk bearbelning. STU föreslår all insalser avseende
verkstadsindustrin därvid förs till del nya delprogrammet Gemensamma
energitekniker. Ett nytt insatsområde benämnt Kortare produktionsvägar lill
färdiga produkter föresläs införas genom en uppdelning av det nuvarande
insatsområdet Gjutning och ytbehandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn ställer sig i huvudsak posiliv lill STU:s förslag inom
delprogrammet. Remissinstanserna har lämnai STU:s förslag ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag all verksamheten inom delprogrammel Järn och slål bör bedrivas
huvudsakligen i enlighel med STU:s förslag. Målet för insalserna bör vara alt
slödja ulvecklingsinsalser för all genom effeklivisering av energiutnyttjandel
och genom oljeersättning bidra till god energiekonomi och därmed motverka
höjda produktionskostnader saml minska branschens oljeberoende. Betydelsefulla
insatsområden inom delprogrammel anserjag i likhet med STU vara
energiåtervinning, värmning, gjutning och ytbehandling samt råjärns- och
järnsvampslillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Gemensamma energitekniker föreslås av STU nybildas för ireårsperioden
1984/85-1986/87. Till del nya delprogrammel hänför STU följande delar av
nuvarande program och delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från programmet Energianvändning i industriella processer
m. m. delprogrammen Kemi- och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och Trädgårdsnäring,
Samhällels varuflöden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
delprogrammet Trä. massa och papper insalser avseende skivindustri och
sågverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från delprogrammel Järn och stål m.m. vissa insalser
avseende verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senare ändringarna medför vissa ändringar i
delprogrambenämningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till del
nya delprogrammel hänför STU vidare en mindre del av insalserna avseende
förbränning inom STU:s del av programmel Energianvändning för transporter och
samfärdsel saml STU:s del av programmet Energianvändning för bebyggelse
omfattande stöd lill industriellt utvecklingsarbete och innovalionsinriklade
projekl. Efn anser all tyngdpunkten för delprogrammel Gemensamma energitekniker
bör vara industriellt utvecklingsarbete med tillverkningsindustrin som den
huvudsakliga målgruppen. Det är dock enligl Efn angeläget all den nya
programstrukturen inte leder till atl de bebyggelseinriklade forsknings- och
utvecklingsprojekten får svårare alt konkurrera om STU:s medel än de
processinriklade. Remissinstanserna har lämnat STU:s förslag utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag all målet för delprogrammel Gemensamma energitekniker i enlighel
med STU:s förslag bör vara atl inom insatsområdena värmeöverföring, separation,
förbränning m.m. effektivisera energianvändningen och minska oljeberoendet.
Tyngdpunkten för delprogrammet anserjag bör vara industriellt utvecklingsarbete
med tillverkningsindustrin som den huvudsakliga målgruppen. Åven insalser
rörande bebyggelsein-riktal forsknings- och utveckingsarbete är dock
betydelsefulla. Jag anser vidare alt insatserna inom Energianvändning för
bebyggelse, somjag senare återkommer lill. under den kommande ireårsperioden
renodlat bör inriktas på frågor om bebyggelsens energianvändning. Detta innebär
atl jag anser att STU:s del av detta program omfattande stöd lill industriellt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekt, som
har föreslagits i planeringsunderlaget, bör föras lill programmel
Energianvändning i industriella processer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser medelsbehovel för störte försöksanläggningar och
försöksverksamheter har STU föreslagil, vid sidan av sina förslag lill
forsknings-och ulvecklingsinsalser inom programmet Energianvändning i
industriella processer m. m., atl STU i en reserv för senare fördelning inom
Huvudprogram Energiforskning 1984/85-1986/87 får räkna med atl kunna beviljas
ylleriigare 110 milj. kr. för bidrag till sådana anläggningar. Jag har vid min
beräkning av medel för programmet Energianvändning i industriella processer m.
m. inkluderat ett begränsat belopp för sådana slörre försöksanläggningar och
försöksverksamheter. Därutöver kan regeringen bevilja medel ur den t. v.
ofördelade reserven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom programmel Energianvändning i industriella processer
m.m. beräknarjag alt insalserna behöver uppgå lill sammanlagt 228 milj. kr.
för treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgelårel 1984/85 83,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.3 Energianvändning för transporter och samfärdsel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel
omfattar under innevarande treårsperiod insatser rörande den direkta energianvändningen
för transporter och samfärdsel. Programmet är indelal i delprogrammel Ålgärder
i transportsystemet, för vilkel TFD har programansvar, och delprogrammen
Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m. för vilka
STU ansvarar. Som chefen för kommunikationsdepartementet lidigare redogjort
för föreslås atl TFD förs lill den nya myndigheten
transporlforskningsberedningen (TFB) den 1 juli 1984. TFB övertar därvid
ansvarel för de delar av programmel Energianvändning för transporter och
samfärdsel som TFD f. n. ansvarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet har
insatser under perioden 1981/82—1983/84 gjorts av TFD inom områdena kunskapsuppbyggnad,
ransonering av drivmedel, energi-bebyggelse-transporler, vägtransporter,
sjöfarl samt flyglransporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår TFD au
verksamheten skall bedrivas på en oförändrad ambitionsnivå. Enligt TFD:s mening
har delprogrammet Åtgärder i transportsystemet för närvarande en förhållandevis
väl avvägd storlek, ca 10 milj. kr. för en ireårsperiod, både med hänsyn till
de forskningsresurser som står till buds och med tanke på den begränsade
kapacitet som finns för att ta del av och i praktiken tillämpa många av de
forskningsresultat som kommer fram. Denna begränsade mottagningskapacitet finns
enligl TFD såväl hos statlig och kommunal förvaltning som i enskild verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn gör bedömningen vad beträffar delprogrammet Åtgärder i
transport-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>systemet att området har belydelse för möjligheterna atl
utforma en på sikl väl fungerande energipolitik och alt områdel i medelnivån
bör stödjas på ungefär nuvarande ambiiionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har huvudsakligen uttalat sig positivt om programmets allmänna uppläggning.
Statens vägverk påpekar att vägsektorn nästan hell måsle förlila sig på
slalliga insatser för forsknings- och utvecklingsarbete. Statens väg- och
trafikinstitut framför uppfattningen att det även fortsättningsvis krävs
resurser för insatser inom områdel transportsystem-energi. Transportrådet
framhåller att ett bibehållande av nuvarande ambiiionsnivå är önskvärt och
sannolikt nödvändigl för att de uppställda energisparmålen skall kunna nås.
Statens energiverk för inle fram någon erinran mot delprogrammets mål eller
innehåll men anser alt del bör integreras i TFD:s eller transportrådels
ordinarie verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla atl transporter och
samfärdsel är en sektor i samhällel som i hög grad är oljeberoende och känslig
för störningar i oljeimporten. Somjag har framhållit i andra sammanhang, t. ex.
i samband med förslag lill riksdagen om fortsall slöd för åtgärder för all
ersätta olja, m.m. samt för investeringar inom energiområdel (prop. 1983/84:62
s. 42) måste insatser på atl få fram och introducera alternativa drivmedel och
nya motorer, drivsystem etc. priorileras. Vad gäller delprogrammel Åtgärder i
transportsystemet bör målel för insalserna således vara att bidra lill att
minska oljeberoendet inom transportsektorn, saml att - i syfte att få underlag
för ålgärder på statlig, kommunal och enskild nivä - dels vinna ökad kunskap om
hur transportsystemens utformning påverkar drivme-delsförbi"ukningen och
sårbarheten vid slörningar i drivmedelstillförseln, dels sludera möjliga
förändringar i transportsystemet. Jag delar energiverkets uppfallning atl
verksamhelen inom delprogrammel successivl bör integreras med den ordinarie
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande ireårsperiod har insalser inom
programmet Energianvändning för transport och samfärdsel gjorts av STU inom de
två delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa
drivsystem m.m. För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår STU att
verksamheten skall bedrivas inom ett sammanlagl delprogram Energianvändning i
fordon och beslå av en drivmiedelslinje och en drivsystemlinje. Jämförl med
nuvarande period innebär förslagel enligl STU främst att drivmedels- och
drivsysteminsatserna koordineras, varvid dessulom hänsyn tas till det
kompletta fordonets egenskaper, vidare att en mer diversifierad salsning
ulförs på drivmedel inkl. petroleumbaserade sådana saml alt insalser sker på
drivsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan härav sker forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande alternativa drivmedel inom programmet Energitillförsel. Till skillnad
därifrån är STU:s verksamhet främsl inriklad pä insalser rörande den direkta
energianvändningen för transporter och samfärdsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn tillstyrker STU:s förslag till ell sammanslaget
delprogram Energian-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vändning
i fordon, eftersom de två områdena drivmedel och drivsystem är så starkt
kopplade lill varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet lämnat de förslag som har framförts i planeringsunderlaget utan
erinran. Transportrådet vill framhålla det angelägna i atl delprogrammen
Åtgärder i transportsystemet. Användning av alternativa drivmedel och
Alternativa drivsystem m. m. koordineras väl mellan de programorgan som
hanterar de olika anslagen. Statens energiverk anför att den verksamhet som
rör energianvändningen i fordon och som STU har ansvar för bör integreras i
STU:s övriga program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att verksamhelen skall bedrivas inom ell sammanslaget
delprogram Energianvändning i fordon i enlighel med STU:s förslag. Insatser
inom ett sådant delprogram är motiverade bl. a. som komplettering till den
svenska bilindustrins egna ulvecklingsprogram. Jag finner även atl
utvecklingsarbete bör bedrivas i nära samarbete med mo-lorfabrikanterna för alt
påskynda utvecklingen av motorer som kan drivas med alkoholer. Målet för
delprogrammet bör mot denna bakgrund vara att genom slöd till forskning och
utvecklingsarbete undanröja tekniska hinder för och osäkerheter vid
introduktion av främsl alkoholdrivmedel. Genom bevakning av den tekniska
utvecklingen i andra länder och vissl inhemskt utvecklingsarbete bör vidare en
kunskapsbas skapas för utveckling av drivmedel som skiljer sig från dagens
huvudtyper och förenar högre effektivitet eller flexibilitet vid
drivmedelsutnylljande med goda miljöegenskaper. Inriklningen bör därvid vara
att sludera främst alternativa förbränningsmotorer, elektrokemiska system och
avancerade batterier. Jag återkommer i anslutning till delprogrammel
Bränsleförädling till insatser rörande produklion av alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom programmet
Energianvändning för iransporler och samfärdsel beräknarjag mot denna bakgrund
att insalserna behöver uppgå lill sammanlagt 96 milj. kr. för den kommande
treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgetåret 1984/85 28,7 milj. kr. För
delprogrammel Åtgärder i transportsystemet beräknarjag att insatserna bör
uppgå lill ca 10 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. För
delprogrammet Energianvändning i fordon har jag beräknal all insalserna bör
uppgå till ca 85 milj. kr. för ireårsperioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.4
Energianvändning för bebyggelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmel
Energianvändning för bebyggelse omfattar under innevarande treårsperiod
forsknings- och ulvecklingsinsalser avseende den direkta energianvändningen,
främsl för uppvärmning, i bebyggelse av olika slag. Programmel är indelal i området
Forskning och utveckling, för vilkel BFR har programansvar, och Induslrielll
utvecklingsarbete m.m. där verksamhet bedrivs av STU. Inom områdel Forskning
och utveckling är verksamheten uppdelad på de fem delprogrammen Solvärmeieknik,
Vär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mepumpar. Värmelagring, Värmedistribulion m. m. saml
System- och ge-nomförandefrägor. Inom STU:s område Induslrielll
utvecklingsarbete m. m. är verksamhelen f. n. uppdelad på de fem delprogrammen
Solvärmeteknik, Värmepumpar, Värmelagring. Värmedistribulion m.m. och Effektivare
energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Somjag
nyss har anfört bör STU:s del av programmel Energianvändning för bebyggelse
under den kommande treårsperioden hänföras lill delprogrammet Gemensamma
energitekniker inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m.
Jag kommer därför beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse i
fortsättningen atl behandla enbart den verksamhel för vilken BFR har
programansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sidan
av insatser inom Huvudprogram Energiforskning lämnar BFR inom ramen för sin
ordinarie byggnadsforskningsverksamhet även slöd lill forskning och ulveckling
rörande bl.a. energisparande i byggnader. Nära samordnad med insatserna inom
programmet är den från anslag under bostadsdepartementets huvudlilel
finansierade forskningsinriktade experimentbyggnadsverksamhet som BFR
bedriver. Chefen för bostadsdepartementet har tidigare denna dag redovisat
förslag belräffande denna verksamhel (bil. 8).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den
kommande treårsperioden föreslår BFR alt programmet Energianvändning för
bebyggelse skall omfatta delprogrammen Solvärmeieknik, Värmepumpar,
Naturvärme, Värmelagring. Värmedistribution. Genomförandefrågor samt
Sysiemieknik. Jämförl med innevarande programperiod innebär BFR:s förslag att
delprogrammet Syslem- och genomförandefrågor delas i två nya delprogram.
Systemteknik resp. Genomförandefrågor, och att delprogrammet Energilagring
delas i ell delprogram Värmelagring och ett delprogram Naturvärme. BFR anför
att en forcering av delprogrammen Geomförandefrågor och Systemteknik nu bör ske
med anledning av all flera tekniker har nått ett införandeskede.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efn anser
atl de förändringar av programstrukturen som BFR föreslär är ändamålsenliga.
Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslagel lill programindelning utan
erinran. STU påtalar dock i sill remissyllrande en överlappning mellan de olika
programorganens ansvarsområden inom bl. a. områdena värmepumpar saml latent-
och termokemisk energilagring. Åven statens energiverk framför liknande
synpunkter och anser att ansvarsfördelningen mellan BFR och energiverkel bör
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
egen del anserjag atl till programmel Energianvändning för bebyggelse bör
hänföras forsknings- och utvecklingsinsatser avseende bebyggelsens ulformning,
drift och underhåll i relalion lill den direkta energianvändningen för främsl
uppvärmning. Jag anser all målel för programmel bör vara atl genom leknisk
forskning och utveckling bidra till att minska energianvändningen i bebyggelse.
Programmet bör omfalla insatser inom delprogrammen Solvärmeteknik, Värmepumpar,
Nalurvärme, Värmelagring, Värmedistribulion saml System- och
genomförandefrågor. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatserna
inom programmet bör under den kommande ireårsperioden mer renodlat inriktas på
frågor om bebyggelsens energianvändning, med särskild betoning på sådana
leknikområden som har anknytning till BFR:s verksamhet inom byggnads- och
anläggningsleknisk forskning och utveckling. Della innebär dels, som jag nyss
har anfört, att vissa frågor som hillills har tillhört detta program i
fortsättningen bör hänföras till delprogrammet Gemensamma energitekniker inom
programmel Energianvändning i industriella processer m.m., dels atl jag nu
förordar en i vissa avseenden ändrad ansvarsfördelning mellan BFR och statens
energiverk. Den ändrade fördelningen motiveras av atl vissa programelemenl inom
de nämnda delprogrammen är slarkl orienterade mot energilillförsel i slörre
skala. De bör därför föras samman med likartad verksamhet inom programmet
Energilillförsel, för vilket energiverket numera har programansvarel. BFR:s
verksamhet vad gäller energitillförsel bör fortsättningsvis sikta mol bostads-
och byggnadsanknulna lillämpningar, anläggningslek-niska problem och liknande
saml leknik som syftar till atl i enskilda byggnader och i små värmesystem
utnyttja lågvärdiga naturiiga energikällor som ett sätt att öka effektiviteten
i användningen av olja, el och andra mer högvärdiga energikällor. Mol denna
bakgrund förordar jag alt ansvaret för vissa insalser inom delprogrammen
Solvärmeieknik, Värmepumpar, Värmelagring och Värmedislribulion förs från BFR
lill slalens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har lagil hänsyn lill den förändrade ansvarsfördelningen vid min beräkning av
medel för resp. program. Jag har därför inom programmel Energitillförsel som
energiverket svarar för beräknat medel för dessa verksamheler. Vissa projekl
som nu ligger nära sin avslutning bör av praktiska skäl slulföras av BFR. Del
bör ankomma på regeringen att besluta om de jusleringar som krävs inom
delprogrammen för atl uppnå detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de organisatoriska konsekvenserna av omfördelningen kommer jag,
somjag nyss har nämnl, att i samråd med chefen för bostadsdeparlemenlel
återkomma till regeringen. Jag går nu över till atl behandla delprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Solvärmeteknik omfattar under innevarande programperiod insalser för
ulveckling av solvärme för byggnadsuppvärmning, lappvattenberedning samt
fjärrvärme och gruppcentraler. Forskning kring beräkningsmodeller,
solstrålning, provningsmetoder, åldringsegenskaper etc. ingår också. För den
kommande treårsperioden föreslår BFR alt delprogrammel Solvärmeieknik skall
innefatta programelemenlen solvärme för byggnadsuppvärmning, solvärme för
lappvattenberedning och solvärme för fjärrvärme och gruppcentraler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Efn
pekar pä all en uivärdering av solvärmeområdel pågår och föreslår att
ylleriigare insatser inom området därför bör anslå. Flera av remissinstanserna
framför synpunkler på BFR:s förslag avseende delprogrammet Solvärmeieknik. STU
pekar på all en kostnadssänkning på solvärmesystemen krävs för all nå ett med
el konkurrenskraftigt pris. Statens energiverk</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betonar all i enlighet med en allmän syn på
energiforskningsprogrammets fortsatta ulveckling bör insalserna när del gäller
solvärme inriktas pä stöd lill industrins utvecklingsarbete och på slöd lill
prototyp- och demonslrationsanläggningar. I samband därmed kan anslaget enligt
energiverket skäras ned. Statens planverk anser alt solvärmeanläggningar i
direkt anslutning lill planerade fjärrvärmesyslem förtjänar slöd för utförande
och uivärdering. Svenska kraftverksföreningen anser att de delar av solvärmeområdel
där man redan nu kan konstatera alt energibidraget blir litet bör kunna
beskäras ylleriigare eller hell ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag atl insalser för ulveckling av solvärmeieknik är angelägna som ett
led i utvecklingen mot ell energiförsörjningssystem som så långl möjligt är
grundat på förnybara och inhemska energikällor. Jag anser dock i likhet med
flera remissinstanser att insatserna bör vara återhållsamma vad beträffar
projekt av typen systeminriktat utvecklingsarbete inom della delprogram bl.a.
därför alt sådana satsningar inte lorde följas av något nämnvärt industriellt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag tidigare har anförl anserjag all vissa insatser
rörande solvärme i fortsättningen bör höra hemma inom programmel
Energilillförsel. Till programmel Energitillförsel för jag således insatser för
fjärrvärmeproduktion och slora system, medan jag till programmet
Energianvändning för bebyggelse hänför de insatser som i första hand är
anknutna till byggnaderna och energianvändarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Värmepumpar omfattar under innevarande
programperiod värmepumpsleknik, inkl. de värmeupptagande systemen, för alla
lillämpningar som avser bebyggelsens värmeförsörjning. För den kommande
treårsperioden föreslår BFR atl delprogrammet Värmepumpar skall innefatta programelemenlen
systemutveckling, avancerade värmepumpar och absorplionsvärmepumpar. Jämförl
med nuvarande programstruktur har absorplionsvärmepumpar flyttals från
delprogrammel Värmelagring lill delprogrammet Värmepumpar. BFR har i allernaliv
oförändrad nivä prioriterat delprogrammet Värmepumpar högt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efn anser
all pä en medelnivå bör slöd successivl irappas ned vad belräffar de
ulvecklingslinjer som är på väg all kommersialiseras. Härvid förutsätts all
tillverkarna av värmepumpar lar ansvar för del forlsalla arbetet på atl
utveckla syslem med eldrivna värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har lämnat de förslag som framförts i planeringsunderlaget i huvudsak ulan
erinran. Några remissinslanser har dock pekat pä vikten av all
omgivningspåverkan sluderas i samband med värmepumpstekniken. Statens
energiverk menar att insatserna när det gäller värmepumpar nu bör inriktas på
stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd till prototyp- och
demonstrationsanläggningar. Anslagen under Huvudprogram Energiforskning kan därmed
skäras ned. Även statens planverk anser all slödel kan Irappas ned i takt med
den ökade kommersialiseringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag inledningsvis framhålla att
värmepumpstekniken tack vare de insalser som har gjorts på bl.a. forskning och
utveckling under senare år har blivit en belydelsefull och ekonomisk leknik för
att minska oljeberoendet inom uppvärmningsseklorn. Åven i fortsättningen bör
det beroende på den goda oljeersättningseffekten vara angeläget all stödja
värmepumpsleknik för uppvärmning av bebyggelse så att den når tillräcklig
mognad för introduktion på bred front. Jag anser dock i likhet med flera
remissinstanser att det statliga stödet inom ramen för energiforskningsprogrammel
bör minskas i lakl med alt lekniken blir kommersiellt tillgänglig. Målel för
delprogrammet bör vara all utvärdera och slödja ulvecklingen av sådana
värmepumpsyslem som är nära introduktionsske-del och alt bidra lill ulveckling
av nya lyper av värmepumpar. Av vikl är vidare atl klargöra i vilka
tillämpningar och under vilka förutsättningar som värmepumpar av olika sloriek
och av lika typ kan ge påtagliga energibesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss har anfört bör vissa insalser rörande
värmepumpar föras lill programmet Energitillförsel. Som grundprincip bör gälla
att till programmel Energitillförsel hänförs de insatser rörande värmepumpar
vars tillämpning främst kan bedömas ske i större syslem och till programmet
Energianvändning för bebyggelse hänförs ulveckling av sådan leknik och sådana
system som är anknutna lill bebyggelsens egenskaper. Del är givetvis varken
möjligl eller nödvändigt atl dra en stark gräns mellan dessa områden; en väl
fungerande samverkan mellan de båda programansvariga organen får förutsättas säkerställa
alt dubbelarbete inle sker resp. atl ingel område av belydelse försummas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR föreslår för den kommande treårsperioden ett nytt
delprogram. Naturvärme. Detta skall enligl BFR innefatta programelemenlen
yljord-värmesystem, ytvatlenvärmesystem, grundvattenvärmesystem,
bergvär-mesyslem, uteluflvärmesyslem och geolermi. Jämförl med nuvarande programstruktur
har värmeulvinning ur mark, vallen m.m. flyttats från delprogrammet
Värmelagring till del föreslagna nya delprogrammet. Efn framför uppfattningen atl
programelemenlel geolermi inte bör ingå i BRF:s delprogram Nalurvärme. Stöd med
anknylning till geolermi bör enligl Efn även fortsätlningsvis begränsas till
främst ulveckling i samband med värmepumpstillämpningar. Remissinstanserna har
inle anfört allvarliga invändningar mot förslagel. Några remissinslanser,
t.ex. NFR och slalens planverk, har pekal på vikten av områdel geolermi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag i likhet med BFR all ett nytt
delprogram Nalurvärme bör inrällas. Til delprogrammel hänför jag insalser inom
områdena ytjordvärme, yivaltenvärme, grundvattenvärme, bergvärme och
ulelufl-värme. Vad belräffar de av BFR föreslagna insatserna inom Geolermi
anserjag alt verksamheten även i fortsättningen bör hänföras lill delprogrammel
Teknikbevakning inom programmel Energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för delprogrammel Nalurvärme bör vara alt klarlägga
förutsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningarna för användningen av nalurliga värmekällor och all
utvärdera anläggningar i drifl i syfle atl verifiera leknik, ekonomi,
tillförlitlighet, leknisk livslängd och miljöegenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammel Värmelagring omfatlar insalser rörande
värmelagring i samband med bebyggelsens värmeförsörjning. Under innevarande programperiod
har insatser gjorts inom områdena värmelagring i vattenmagasin och mark och
inom värmeutvinning i mark, vatten och luft. För den kommande treårsperioden
föreslår BFR all delprogrammet Värmelagring skall innefatta programelementen
Lagring i vatten. Lagring i mark. Lagring i akviferer. Lagring i latenta
syslem och Termokemisk energilagring. Jämfört med nuvarande programstruktur
föreslås delprogrammet Värmelagring delas upp i de tvä delprogrammen
Värmelagring och Naturvärme. Vidare har absorplionsvärmepumpar flyttats till
delprogrammel Värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn anser alt de justeringar av programstrukturen som BFR
föreslår är ändamålsenliga. Några av remissinstanserna framhåller den stora
potential som värmelagring har. STU har för området termokemisk energilagring
föreslagit alt insatserna i första hand sker inom programmet Energirelaterad
grundforskning. Statens energiverk anför att insatserna när det gäller
värmelagring bör inriklas på stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd
till prototyp- och demonstrationsanläggningar. Verket anser vidare att
forskningsanslagen därvid kan skäras ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag atl till delprogrammet Värmelagring
bör hänföras insatser rörande värmelagring i samband med bebyggelsens värmeförsörjning.
Till delprogrammet hänför jag sådana insatser belräffande värmelagring som är
av anläggnings- och byggnadsteknisk karaktär samt sådan leknisk ulveckling som
avser korttidslagring för värmeförsörjning i småhus och mindre, användarstyrda
distributionssystem. Målet för delprogrammel bör vara all slödja utveckling
för några av de mesl intressanta lagrings-koncepten och utveckling av härför
erforderlig slyr- och reglerteknik. Della innebär alt till delprogrammet bör
för den kommande treårsperioden hänföras insalser inom områdena lagring i
vatten och mark saml termokemisk värmelagring. I fråga om de planerade
insalserna inom bl. a. termokemisk värmelagring räknar jag med att BFR och STU
samordnar sina resp. insatser. Insatser för lagring i grundvatlenmagasin och
akviferer hänför jag lill delprogrammel Fjärrvärme och värmeeffektivisering
inom programmel Energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Värmedistribulion omfattar under innevarande
programperiod yttre syslem för vattenburen värmedistribulion samt de
sy-slemtekniska aspekterna på distributionssystemens uppbyggnad och drifl. För
den kommande Ireårsperioden föreslår BFR alt delprogrammel Värmedistribution
skall omfatta programelementen Fjärrvärme och kraftvärme, Gruppceniralleknik,
Inre distributionssystem samt Naturgas för byggnadsuppvärmning. Jämfört med
nuvarande programstruktur innebär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR:s förslag all lill delprogrammel Värmedistribulion
förs programelementen Inre distributionssystem och Nalurgas för
byggnadsuppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn är tveksam lill om programelemenlel Nalurgas för
byggnadsuppvärmning bör ingå i delprogrammel Värmedislribulion.
Remissinstanserna har i allmänhel inga invändningar mot BFR:s förslag. Statens
energiverk framhåller att insatserna när del gäller värmedislribulion bör
inriktas på stöd till industrins utvecklingsarbete och på stöd lill prototyp-
och demonstrationsanläggningar. Forskningsanslagen kan därvid enligt energiverket
skäras ned. Bosladsstyrelsen framhåller atl frågan om avvägning mellan
storskalig fjärrvärme och lokala energikällor bör ägnas ökad uppmärksamhet
varvid även förlusterna i distributionsnäten bör beaklas. Svenska gasföreningen
anser all nalurgas för byggnadsuppvärmning bör ingå i programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del villjag inledningsvis erinra om alt en kraftig ulbyggnad av fjärrvärme f.
n. planeras och genomförs i Sverige. Utbyggnaden innebär energipolitiska
fördelar genom all den möjliggör dels en ökad användning av importerade och
inhemska fasta bränslen, dels förberedelser för en framtida
kraftvärmeproduktion. Betydande insalser för atl utveckla
vär-medistribulionsmeloder är angelägna redan i ett kort tidsperspektiv med
hänsyn till de slora ekonomiska bindningar som görs i uppvärmningssystem. Det
är här av vikl atl påpeka att de värmedistribulionsmeioder som stöds skall vara
effektiva och flexibla saml resurssnåla i sig. Insatser rörande
värmedislribulion bedrivs f. n. även vid slalens energiverk och jag anser del
därför lämpligl all området fjärrvärme och krafivärme hänförs lill
energiverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
delprogrammel Värmedislribulion hänför jag mol denna bakgrund för den kommande
treårsperioden insatser rörande gruppcentralteknik och inre
distributionssystem. Några särskilda insalser på nalurgas för byggnadsuppvärmning
harjag inte ansett erforderliga inom forskningsprogrammet under den nu
föreslående ireårsperioden bl. a. därför att STU i sitt planeringsunderlag har
anförl all där upptagna medel för delområdena värmeöverföring och förbränning
bedömts räcka lill även för naturgaspro-jekl. Målet för delprogrammet bör vara
att utveckla syslem och teknik som förbättrar förulsältningarna i bebyggelsen
all införa kollektiva värmeför-sörjningssyslem saml alt ulveckla tekniker och
syslem för införande av lokala energikällor i anslulning lill gruppcentraler
som ell sätt all öka effektiviteten i utnyttjande av olja etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Genomförandefrågor ingår under innevarande
programperiod i delprogrammel Syslem- och genomförandefrågor. För den kommande
treårsperioden föreslår BFR all del nya delprogrammel Genomförandefrågor skall
omfalla forskning rörande kommunal energiplanering, institutionella hinder,
markanvändning, förvaltningsfrågor, marknadsutveckling för ny energileknik
saml uivärdering. Jämfört med nuva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
programstruktur innebär BFR:s förslag alt ett nytl delprogram inrättas. BFR
anger vidare all en forcering av delprogrammel bör ske med anledning av att
flera tekniker har nätt ett införandeskede. Vad beträffar delprogrammel har BFR
framfört uppfattningen all en god samordning och koordinering fordras med Efn:s
program Allmänna energisyslemsludier och med verksamheten med kommunal
energiplanering vid slatens energiverk. BFR anser dock detta vara väl
förberett och inte leda till oklarheter eller problem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efn anser alt inom
delprogrammet Genomförandefrågor är det inle fullt klart att all verksamhet bör
stödjas via energiforskningsprogrammel. När del gäller frågor om t.ex.
institutionella hinder och marknadsutveckling anser Efn atl även statens
energiverk, slalens planverk m.fi. bör bedriva viss forskningsinriklad
utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag att
delprogrammet Genomförandefrågor även för den kommande ireårsperioden bör ingå
i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Målel för delprogrammel vad
belräffar genomförandefrågor bör vara alt klarlägga sambandel mellan
markanvändning och planering av bebyggelse och ny energileknik samt atl ge
kunskap om sambandet mellan förvallning och ekonomi för ny energileknik, främst
frågor om skötsel, underhåll och leknisk livslängd. Jag delar Efn:s uppfattning
att verksamhet avseende marknadsutveckling och introduktion hör närmare hemma
inom energiverkets, planverkets och andra myndigheters ordinarie verksamhet,
liksom inom näringslivels verksamhet. Vad beträffar insatser och forskning
rörande kommunal energiplanering räknar jag med all ytterligare underlag för
bedömningar av forskningsinsatser kommer fram senare i år som ett resullal av
Efns utvärderingsarbete. Utvärdering bör normalt ske i anslulning lill de
projekt och programelemenl som skall utvärderas. För övergripande
utvärderingsarbeten inom huvudprogrammet bör medel finnas tillgängliga inom
den t.v. odisponerade reserv som avses stå till regeringens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammel Systemteknik
ingår under innevarande programperiod i delprogrammel Syslem- och
genomförandefrågor. För den kommande Ireårsperioden föreslår BFR alt ett nytt
delprogram Systemteknik skall omfalla övergripande sludier av
makroenergisystem, basdata och underlag för uivärdering, krafibalanser i
elkraftsystemet, projeklering av experimentanläggningar för systeminriktat
utvecklingsarbete saml uivärdering av anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efn påpekar atl för den
fortsatta förändringen av energisystemet har framför allt kommunerna en viktig
roll genom sin energiplanering och utbyggnad av fjärrvärme m. m. Utan särskild
slöd har emellertid kommunernas inlresse all pröva nya lösningar varil lågt
och staten har således en uppgift när del gäller att få nya systemlösningar
utvecklade, utprovade och demonstrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser har framfört synpunkter på delprogrammel Sy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stemteknik.
Statens geotekniska institut delar BFR:s förslag vad avser principerna rörande
systeminriktat utvecklingsarbete i samarbele med induslrin och nyttjare för
atl etablera nya tekniska system på marknaden. Statens institut för
byggnadsforskning anger att systemfrågor, kommunens roll och möjligheter i
samband med genomförandet av energisparplaner osv. behandlas myckel summariskt
i BFR:s förslag. STU ställer sig tveksam till BFR:s planerade insatser inom
området systemfrågor och anser atl ytteriigare medel för att effeklivisera
verksamheten inte erfordras. Statens energiverk anser alt anslaget lill
insalser på systemteknik kan skäras ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att insalser på systemteknik även för den kommande
treårsperioden bör ingå i delprogrammet System- och genomförandefrågor.
Insatserna bör koncenlreras hårt och i första hand avse all ge kunskapsmässigl
underlag för alt bedöma dels hur nya lekniska komponenter kan sättas samman
lill uppvärmningssystem i olika typer av bebyggelse, dels vilka
förutsättningarna är för alt införa nya system i olika delar av landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
programmet Energianvändning för bebyggelse förordar jag att insatserna bestäms
till 118,5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87 varav för budgetåret
1984/85 48,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.5
Energitillförsel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
Energitillförsel omfatlar forskning och utveckling om utvinning av energi från
energiråvaror och energikällor i naturen samt omvandling av energin lill
energibärare såsom el, hetvatten osv. samt distribution/ överföring av
energibärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innevarande
programperiod ingår i programmel Energilillförsel följande delprogram: Skogs-
och lorvbränslen. Energiodling, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar,
Vindenergi, Tillförselsystem, Teknikbevakning och Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
statens energiverk påbörjade sin verksamhel den 1 juli 1983 upphörde nämnden
för energiproduktionsforskning (NE). Dess uppgift inklusive ansvaret för
programmel Energilillförsel fördes över lill slalens energiverk med undantag av
delprogrammen Teknikbevakning och Fusionsenergi som fördes till Efn.
Planeringsunderiagel för perioden 1984/85-1986/87 har vad beträffar programmel Energitillförsel
utarbetats av NE respektive Efn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NE
har föreslagit följande indelning i delprogram: Skogsbränslen, Torv-bränslen,
Energiodlingsbränslen, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar av.
Vindenergi, Elproduklionsleknik och Tillförselsystem. 1 förhållande till
innevarande program för energiforskning har delprogrammet för
Elproduktionsteknik tillkommit. Vidare har det tidigare delprogrammel Skogs-
och lorvbränslen delats i två separata delprogram. Efn har inkommit med
förslag vad avser Teknikbevakning och Fusionsenergi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE föreslår alt målel för programmet Energitillförsel
liksom tidigare bör vara all ulveckla leknik och all klarlägga
förulsältningarna för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor som
kan ge bidrag till energiförsörjningen på kort och medellång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NE:s
förslag inrymmer omfallande insalser för oljeersällning och en jämfört med
innevarande forskningsprogram slörre betoning av direkta tekniklillämpningar i
form av slöd till ulveckling av maskiner samt experiment- och
försöksanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av sina uppgifter inom
energiforskningsprogrammel ansvarar energiverkel för del statliga slödel för
alt ersätta olja, m. m. Inom ramen för detta stöd lämnas stöd till bl.a.
prototyp- och demonslrationsanläggningar. Därigenom kan en snabb
marknadsintroduktion uppnäs av verksamhel som har fått stöd inom ramen för
energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppnå en kraftig minskning av oljeberoendel och
för atl skapa förutsättningar för all avveckla kärnkraften krävs att
energikällor, som i dag används endasl marginellt eller inte alls ökar i
användning. Kunskapen om utnyttjande av dessa energikällor är i många fall
liten. Energiforskningsprogrammet har här en viklig roll för atl förbättra
kunskapsnivån och utveckla den teknik som behövs för ett utökat utnyttjande av
i första hand inhemska bränslen. Ansträngningar bör också göras för atl
fördjupa de biologiska kunskaperna om biobränslena inför produklion och
användning i stor skala av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skogsbränslen och torv och andra allernaliv lill olja
som i ökande utsträckning blir tillgängliga råder i varierande grad osäkerhet
belräffande faktorer som tillgänglighet, teknisk genomförbarhet, kostnader,
hälso- och miljöeffekter samt andra bieffekter. Ett viktigt syfte med
energiforskningsinsatserna är atl klarlägga dessa faktorer. Under de
hittillsvarande programperioderna har ett omfallande arbete påbörjats inom
ramen för energiforskningsprogrammel för atl dels klarlägga nämnda faklorer,
dels utveckla leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har nyligen beslulal (prop. 1983/84:28, SkU 9,
rskr 96) om rikllinjer för energibeskattningen. Beslutet innebär bl.a. atl
inhemska bränslen från den 1 januari 1984 har befriats från mervärdeskatt och
undantagils från förmånsbeskaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har ocksä beslutat om ålgärder för alt ersätta
olja. m. m. och om investeringar inom energiområdel underår 1984 (prop.
1983/84:62. NU 9, rskr 124). Jag framhöll vid min anmälan av den senare
proposilionen det angelägna i att slöd lämnas lill projekl som avser samordnad
ulveckling av t.ex. de olika leden i bränslekedjan från ulvinning lill
förbränning. För inhemska bränslen och energiformer skapas härigenom en
naluriig marknad samt incitament atl utveckla nya produktionsmetoder och nya
produkler. I propositionen angav jag vidare all avgränsningar mot det statliga
energiforskningsprogrammet skulle bestämmas ulifrån hur långt i utvecklingsskedet
en viss leknik har kommil. Stödel för oljeersällande ålgärder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inriktas på investeringar i teknik som kommer atl få
belydelse för atl minska oljeberoendel fram lill år 1990 och de närmaste åren
därefter. Från energiforskningsprogrammet bör däremot stöd lämnas till
utveckling av teknik som befinner sig i ett sä tidigt stadium atl detta krav
inte uppfylls. En nära samverkan mellan stödsystemen är angelägen för atl inle
låsningar och hinder i det tekniska utvecklingsarbetet ska uppslå. Genom all
ansvaret nu är samlat inom en myndighel har förutsättningarna förbättrats för
en sådan samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i regel inget alt invända mol NE:s
förslag. Vad beträffar målet för programmel anser domänverket atl del bör
markeras all priorileringar skall göras av varaktiga, helst förnybara och
inhemska energikällor. Domänverket biiräder i övrigl NE:s syn att del tidigare
målet för programmet Energitillförsel bör kvarstå och förordar en insats på
oförändrad nivå. Vad beträffar de olika delprogrammen förordar Lantbrukarnas
Riksförbunden kraftigare insats inom områdena skogsbränslen, lorvbränslen,
energiskog och energigrödor, medan Svenska Kraftverksföreningen anser att
koltekniken bör ha en större plals i tillförselprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag att målel för programmel Energilillförsel
liksom hittills bör vara atl utveckla teknik och att klarlägga förulsällningar
för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor, som kan ge bidrag
till energiförsörjningen på kort och medellång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NE har,
som jag nyss har nämnl. föreslagil en förändrad indelning i delprogram. Jag kan
i stort sett ansluta mig lill NE:s förslag och förordar att programmet indelas
i följande delprogram: Skogsbränslen, Torvbräns-len. Energiodlingsbränslen,
Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi och Elproduklionsleknik.
Del nuvarande delprogrammet Till-förselsyslem bör däremot inte längre redovisas
som ett separat delprogram. Jag kommer i det följande alt redovisa all della
delprogram bör integreras med övrig forsknings- och utredningsverksamhet inom
energiverkel. Till programmet Energilillförsel för jag liksom tidigare
delprogrammet Teknikbevakning. Till detta senare delprogram för jag inte
längre bevakningsområdel Ny kärnleknik. Jag föreslår istället all detta område
förs lill programmet Övrig långsiklig och grundläggande forskning. Delprogrammel
Fusionsenergi upphör atl vara ett eget delprogram. Inom programmet Övrig
långsikfig och grundläggande forskning harjag beräknal vissa medel vad avser
den svenska grundforskningen inom fusionsenergiområdet. Jag ålerkommer med en
närmare redogörelse för förändringarna under 4.2.6.2 Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till programmel Energilillförsel för jag även delar av det
nuvarande programmet Energianvändning för bebyggelse. Del gäller den del av delprogrammel
Solvärmeieknik som avser Fjärrvärme och delar av delprogrammel Värmepumpar.
Även de delar av delprogrammel Värmelagring som avser Grundvatlenmagasin och
Akviferer bör ingå i programmet Energilillförsel. Från delprogrammet
Värmedistribulion för jag pä samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt de delar som avser Fjärtvärme och Kraft värme. Nämnda
delar av programmet Energianvändning för bebyggelse för jag till ell nytt
delprogram somjag föreslår får namnei Fjärrvärme och värmeeffektivisering. Jag
har också räknat med att ansvaret för området Semigeotermi i det av BFR
föreslagna delprogrammet Naturvärme samordnas med den verksamhel som bedrivs
inom delprogrammet Teknikbevakning. Ansvaret för det nya delprogrammet
Fjärrvärme och värmeeffektivisering bör ligga på slalens energiverk. Jag tar
upp dessa förändringar vid min behandling av respektive delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
perioden 1984/85-1986/87 bör verksamheten inom programmet Energilillförsel
inriktas företrädesvis mol ålgärder som kan medverka lill atl klargöra
förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av inhemska helst förnybara
energikällor. Här kommer de planerade utvärderingarna av gjorda insalser på
vindenergi och energiodling alt ulgöra ett underlag för beslut om fortsatta
insatser inom dessa delprogram. Del är angelägel att insatserna inom programmel
Energilillförsel nu, i slörre utsträckning inriklas mol ulveckling av
maskiner, utrustningar och förbränningsanläggningar, som kan medverka lill en
snabbare inlroduklion av de inhemska bränslena. I detta sammanhang vill jag
liksom NE betona behovel av atl även ta fram ny leknik för elproduktion. 1
insalserna på atl ulveckla bränslen som kan ersätta olja harjag lagl särskild
vikl vid insalser som gäller alternativa drivmedel. Jag vill även betona
betydelsen av ett nära samarbele mellan slatens energiverk och naturvårdsverket
i frågor om forskning om miljöeffekter vid utvinning och användning av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledningsvis
redogjorde jag för min allmänna syn på inriktning och dimensionering av del
kommande forskningsprogrammet för energiområdet. Jag har i enlighet med delta
föreslagil förhållandevis små förändringar belräffande omfallningen på
programmel Energitillförsel jämförl med nuvarande nivå. Vidare har jag vid
medelsberäkningen avvägt behovel av forsknings- och ulvecklingsinsalser mol
resurser som finns inom andra stödsystem för insatser rörande bl. a. för
inlroduklion och kommersialisering av teknik inom energiområdel. Del ankommer
på statens energiverk som ansvarig myndighet för dessa stödsystem atl medverka
till atl avvägningen mellan insatser frän olika statliga stödsystem sker på
ett effektivt och ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till atl behandla de olika delprogrammen
inom programmet Energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
delprogrammel Skogsbränslen hänförs f. n. ulveckling av kunskap och teknik för
produktion av bränslen baserade på skogsråvaror exklusive massaved och timmer.
I delprogrammel ingår bränsleberedning genom ulveckling av mekanisk och teknisk
förädling såsom torkning, pelletering och pulverisering. Utveckling av nya
lagrings- och transportsystem ingår ocksä i delprogrammet. Däremoi ingär inle
utveckling av förbränningsme-toder eller mer avancerad kemisk bränsleförädling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gångna ireårsperioden har karaktäriserats av
omfallande kunskaps-och teknikutveckling samt i vissa fall kommersiell
inlroduklion. Under den senasle liden har enligl NE branschens egen insikt om
den slora potentialen och om ekonomin börjat ge gynnsamma resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NE
föreslär alt målel för forsknings- och utvecklingsverksamheten under perioden
1984/85- 1986/87 bör vara all bedriva en fortsatt kunskapsulveckling, så atl
elablerad kunskapsnivå kan upprätthållas, och alt säkerställa ett fortsatt
utvecklande av teknik och maskinutrustning, främst för hel- och
dellrädsutnylljande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efn
behandlar i sitt planeringsunderlag möjligheterna för ell framgångsrikt
utnyttjande av skogsbränslena. Strategin enligt Efn, för de slatliga
energiforskningsinsatserna på skogsbränsleområdet, bör vara att genom
punktinsatser på utvalda områden slödja ulvecklingen av ny och effektivare
teknik på sådana områden där branschen själv kan förväntas dröja. Slaten bör
vidare enligt Efn finansiera viss för branschen gemensam kunskapsulveckling
avseende t.ex. systemstudier, ekologi och naturvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
anser att ulvecklingen nu har kommil in i ell stadium där de kommersiella
intressena är sä starka att del slalliga finansiella slödet bör kunna minska
betydligt i omfattning. Skogsslyrelsen anser vidare att det största hindret för
ell mer omfallande utnyttjande av skogsråvara som bränsle är att
mollagningsmöjligheterna är begränsade. Därför anser skogsslyrelsen atl
insatserna under den kommande treårsperioden bör inriktas på ålgärder som leder
till att dessa möjligheler ökas. Det belyder ålgärder av karaklären utveckling,
demonstration och informationsspridning. Statens energiverk föreslår all
insatserna förskjuts ylleriigare lill utvecklingsarbete inom de förelag som
tillverkar maskiner för utvinning och produklion av lorv och skogsenergi.
Sveriges Lantbruksuniversitet understryker behovet av en ökad forskning för atl
få fram en fungerande skördeleknik för skogsbränslen. Lanlbruksstyrelsen
betonar alt det finns behov av rådgivning och leknik för utnyttjande av
fastbränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag att de inhemska bränslena och däribland skogsbränslena tillhör de
alternativ som snabbt kan ge värdefulla bidrag till oljeersällningen. Under den
gångna ireårsperioden har den årliga förbrukningen av skogsbränslen för
eldningsändamål ökat betydligt. Del är angeläget atl denna utveckling
fortsätter. Den forcering av forsknings- och utvecklingsinsatserna som har
skett under innevarande period har härvid lagl grunden fill en fortsatt framgångsrik
verksamhet inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målet för
den kommande treårsperioden bör således vara atl slödja en fortsatt
kunskapsulveckling och alt säkerställa ell fortsalt utvecklande av leknik och
maskinutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
innevarande treårsprogram 1981/82 - 1983/84 ingår skogsbränslen och
lorvbränslen i samma delprogram. Målet har varil atl under perioden ulveckla
teknik, genomföra försök samt klarlägga kostnader, miljöeffekter och övriga
förutsättningar för en ökad användning av skogs- och lorv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bränslen. Syflel har varit atl öka inslaget av teknik som
kan nå kommersiell mognad så alt användningen av dessa bränslen kan öka. 1
kommande program bör uppdelning ske pä olika delprogram eftersom ulvecklingen
på skogs- resp. lorvbränsleområdet kommil olika långt och behovet av insatser
skiljer sig år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhel med bl.a. skogsslyrelsen anserjag att insalserna
när del gäller all ta lill vara skogsresier i skogsindustrin nu kommil in i ett
stadium där de kommersiella intressena är så starka alt det slatliga
finansiella slödet inom forskningsprogrammet bör kunna minska i omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt underlätta en snar introduktion av utvecklad
leknik bör verksamhelen liksom lidigare genomföras i nära samarbele med skogsbrukets
organisationer, skogsslyrelsen och med induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också viktigt att en rimlig balans upprätthålls
mellan skogsindustrins behov av råvara och en ökad användning av
skogsbränslen. Med hänsyn till risken för att statligt slöd lill anläggningar eldade
med skogsbränslen kan snedvrida konkurrensen om skogsråvara i förhållande lill
skogsindustrin, bör forskningsstöd endast lämnas när del kan visas att det inte
uppstår konflikter gentemot konkurrerande råvaruiniressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar vidare att den forskning som syftar till att
undersöka såväl de kort- som de långsikliga effekterna för mark och miljö lill
följd av ett effektivare skogsbruk ges en hög prioritet under perioden. Ell
nära samarbete bör ske med slalens naturvårdsverk när del gäller frågor om
miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Lorvbränslen innefattar ulveckling av
kunskap och teknik för produklion av bränslen grundade på lorv. Della omfattar
vidareutveckling av mekaniska förädlingsinsatser såsom pelleiering och
pulverisering. Åven ulveckling av lagrings- och transportsystem ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska torvmarksarealen utgör drygt 10% av landels
yta. För att säkerställa alt 1981 års energipoliiiska mål vad gäller
lorvanvändning uppnås behöver endasl 0,5% av denna areal las i anspråk. 1
energiforskningsprogrammet för perioden 1981/82-1983/84 ingår lorvbränslen i
delprogrammet Skogsbränslen. På lorvområdei omfattar programmel områdena:
Torvinveniering, Olika lorvuivinningsmetoder för åretruntbruk saml
Av-valtningsleknik för lorv. Vidare ingår förädling till pellets, briketter m.
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insatserna
för kunskapsutveckling har följl de planer som finns för innevarande
ireärsprogram. Inventeringen av torvmarker större än 50 ha har fullföljts.
Projekl för avvatlning av lorv har satts i gång. Teknik- och maskinulvecklingsinsatserna
har under perioden koncentrerats lill insalser för att få fram meloder för
åretrunlbrytning. Ell antal system har utvecklats och prövats i prototypskala.
Åven vad gäller slycketorvsmaskiner har vissa ulvecklingsinsalser gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl NE bör målet för forsknings- och
utvecklingsverksamheten under perioden 1984/85-1986/87 vara atl bibehålla
etablerad kunskapsulveck-lingsnivå, som bas för den introduktion som nu har
inletts, och att säker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slälla fortsalt ulveckling av erforderiig leknik och
maskinutrustning. Behovel av ulveckling kommer enligl NE all bli omfattande,
särskill på leknik-och maskinsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna förordar domänverket och länsstyrelsen i Örebro län en
kraftig ökning av insatserna på delprogrammel Torvbränslen. Även Sveriges
geologiska undersökning förordar ökade insatser. Sveriges Lantbruksuniversitet
anser att ulvecklingen av teknik anpassad till små och medelslora förbrukare är
försummad. SMHI anser att studier av de hydrologiska effeklerna av ett ökal
lorvulnylljande måste ligga före ell slorskaligt utnyttjande av lorv.
Domänverket markerar sin tveksamhet inför att avdela större resurser för
torvbrytning för små objekl. Domänverkel anser vidare all resurser bör
avsättas för anpassning och utveckling av modern regler- och styrteknik i
nuvarande maskinsystem..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag, i likhel med NE, all målel för forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom delprogrammel Torvbränslen under perioden 1984/85-1986/87
bör vara att dels bibehålla elablerad kunskapsnivå, dels säkerställa en
fortsatt utveckling av erforderlig leknik och maskinulruslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser all inriktningen här liksom när det gäller
delprogrammel Skogsbränslen bör vara atl genom punktinsatser stödja ulveckling
av ny och effektivare teknik pä sådana områden där branschen själv kan befaras
dröja. Avsikten är emellertid all induslrin på sikl successivt skall ansvara
för en alll störte del av utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckling av teknik för utvinning av lorvbränsle anserjag
vara särskill angelägen med lanke på del stora behovet av alt få fram maskiner
och utrustningar som t. ex. möjliggör åretrunlbrytning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddelen
av insatserna inom delprogrammet Torvbränslen bör ske med sikle pä all i slutet
av treårsperioden kunna visa upp dels fungerande anläggningar för ulvinning av
torven, dels fungerande distributionssystem där även små och medelstora
förbrukares behov kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
också angelägel atl tillräckliga resurser avsätts för grundläggande forskning
kring torvbrytningens inverkan på vattenförhållandena. Jag förordar att medel
sätts av som moisvarar NE:s förslag på oförändrad nivå vad belräffar forskning
om avvatlning resp. miljöstudier. I samband med inventeringen av brylvärda
torvmarker bör ett samarbete ske med naturvårdsverket, så atl en bedömning och
prioritering från naiurvårdssynpunkt kommer till stånd. Däremot bör s.k.
branschutveckling kunna minskas någol lill förmån för en intensifierad satsning
på leknik- och maskinutveckling. Det är väsentligt atl förutsättningar skapas
för maskintillverkarna alt ta fram för världsmarknaden nya och inlressanla
produkter. Där kan även den moderna dalatekniken, speciellt vad avser slyr- och
reglerleknik, sannolikt komma till användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Energiodling omfatlar forskning och
ulveckling avseende produktion på främsl medellång och lång sikt av de
inhemskt odlade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>energiråvarorna
energiskog, energigrödor, vass, alger m.m. Delprogrammel indelas i två
huvuddelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiskogsbruk vilket avser
odling av vedarlade växter på slora arealer bestående av myrmarker, skogsmarker
och ej utnyttjad åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energigrödebruk vilkel avser
odling av energigrödor dels på åkermark, och där som en med övriga grödor
inlegrerad produki i växtföljden, dels i havsmiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NE har under hela den tid
som systematisk energiodlingsulveckling har bedrivits i Sverige, dvs. från år
1975, varit den aktör som svarat för planering och slöd lill ulveckling av syslem
för energiodling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under pågående
Ireårsperiod har insalserna intensifierats inom områdel. Tyngdpunkten i
delprogrammet har härvid legal på energiskogsbruk. Slorförsök har vidare
påbörjats för alt ta fram underiag för atl bedöma konsekvenserna av att
utnyttja energiskog i slor skala.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NE anser att
insalsperioden 1981/82-1983/84 för delområdet Energiskogsbruk bör avslutas med
atl en sedan lidigare planerad utvärdering genomförs. Denna utvärdering kommer
enligl vad jag har erfaril att utföras av statens energiverk. Resultatet
planeras föreligga tidigast under andra halvårel 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad beträffar delområdet
Energiskogsbruk anser NE atl målel för perioden 1984/85-1986/87 bör vara all
skapa förulsällningar för en evenluell inlroduklion genom att upprätthålla och
fortsätta kunskapsutvecklingen och genom att komplettera den påbörjade
teknikutvecklingen. Vidare bör påbörjade störte försök fortsätta och
försöksverksamheten ulökas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av
energiskogsbruk bör enligt NE fortsätta i nuvarande omfallning intill atl
anlingen kommersiell introduktion genomförls eller tillförselsällen visals
olämpliga eller behovel av energislagel inle föreligger. Ulvecklingsarbelel
kommer att nå maximal omfattning under tiden 1984-1990 för atl därefter övergå
i ett uppföljnings- och introduktions-skede.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande delområdet
Energigrödebruk anser NE att målel på kort sikt bör vara alt systematiskt pröva
och välja grödor, ulveckla odlingsleknik, genomföra fältförsök och analysera
potential. Teknikens förutsättningar skall anges bl. a. genom analys av och
fältförsök med odlingssyslem där energigrödor ingår i växtföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av
energigrödor startade i mer belydande omfattning under åren 1981-1983. De
biologiska förlopp som studeras kräver enligt NE tidscykler om 4-6 år, varför
perioden 1984/85-1986/87 följer nuvarande uppläggning för atl senare under
1980-lalel komplelleras med slorförsök och maskinulveckling saml försöksvis
införande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
pekar pä den oklara silualionen vad belräffar möjligheterna alt inom de
närmaste decennierna få ett tillskott lill energiförsörjningen från
energiodling i den storieksordning som anges i NE:s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planeringsunderlag. Därför förordar bl.a. statens
energiverk, skogsstyrelsen och domänverket en satsning under den kommande
Ireårsperioden på oförändrad nivå. Skulle en prioritering bli nödvändig mellan
insatserna inom ramen för oförändrad nivå vill domänverkel förorda skogs- och
lorvbränsle framför energiodling. Skälet är atl de förra har den säkraste och
största potentialen i ett kort och medellångt perspekliv. Svenska
kommunförbundet menar alt om energiverkets uivärdering ger posilivl ulfall
borde en salsning moisvarande Efn:s maximinivå vara motiverad. SMHI anser atl de
hydrologiska konsekvenserna bör klarläggas innan en storskalig ulvinning
inleds. Sveriges lantbruksuniversitet och skogsstyrelsen pekar i sina
remissvar på alt produkterna från energiodling inte bara skall ses som
energiråvaror, ulan all de även kan ge ett brell sortiment av sidoprodukter som
kan utnyttjas till foder eller kemikalieråvara. Sveriges Lantbruksuniversitet
understryker behovet av en ökad forskning för att få fram en fungerande
skördeteknik för energiodling. Här behövs enligt lantbruksuniversitetet en
forcerad forskning vid främst Jordbrukstekniska institutet och institutionen
för lantbrukets arbetsmetodik och leknik vid SLU. Slatens energiverk förordar
alt insatserna inom delprogrammet Energiodling, om den planerade ulvärderingen
av insalserna ger positivt utfall, drivs på en i slort sell oförändrad nivå.
Vidare, bör enligl energiverkel, huvudansvaret för verksamhelen under den
kommande programperioden överföras på någon organisation eller något företag
som i framliden kan svara för energiodling och ulvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med remissinstanserna anser jag alt silualionen
är oklar vad beträffar möjligheterna att inom de närmasle årtiondena utnyttja
energiskog och energigrödor som energiråvara. Den planerade utvärderingen av
slalens insatser vad avser energiskog bör avvaktas innan ställning tas till
frågan om de fortsatta satsningarna på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sannolikt kan dock energiodling få en relativt stor
betydelse i del svenska energisystemet på lång sikl. Eftersom andra aktörer än
slalen lills vidare kan vänlas saknas på området kommer slalen även
forlsällningsvis att ha en betydande roll när det gäller alt ulveckla leknik
och bygga upp kompetens. Jag är på della stadium inte beredd alt, som statens
energiverk föreslår, förorda atl huvudansvaret för denna verksamhel förs över
på någon organisation eller ett förelag. Delta kan bli akluelll när förutsättningarna
för energiodling är klarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande delområdet Energiskogsbruk bör målet för
perioden 1984/ 85-1986/87 vara atl klargöra förulsältningarna för en eventuell
introduktion av energiskogen som energiråvara. Nuvarande nivå på insatserna
inom området bör i huvudsak upprätthållas. Vid sidan av kunskapsulveckling på
nuvarande nivå krävs viss kompletterande teknikutveckling. Jag är inte beredd att
innan den hittillsvarande verksamheten har utvärderats tillstyrka en
intensifiering av insatserna. Jag anser således all inga nya slörre försök bör
inledas. Däremot bör påbörjad försöksverksamhel få resurser som möjliggör en
fortsällning på ungefär nuvarande nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar delområdet Energigrödor, som omfatlar bl.a.
alg- och vassodling samt utnyttjande av halm som energiråvara, anserjag all
insalser bör ske med målel alt vid slutet av perioden 1984/85-1986/87 kunna
göra en första utvärdering av energigrödornas potential och ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
energiforskningsprogrammels allmänna lyngdpunkl i sådana insatser som kan ge
effekl pä kort och medellång sikt bör ambilionsnivån på delprogrammet Energiodling
vara något lägre än föregående period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till delprogrammet Bränsleförädling hör forskning och
utveckling rörande omvandling av dels inhemska energiråvaror som ved, lorv och
skiffer, dels kol till flytande eller gasformiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för verksamheten under innevarande tieårsperiod, har
varit atl klarlägga vilka tekniska möjligheter alt förädla energiråvaror som är
ändamålsenliga i del svenska energisystemet. Den cenlrala delen av programmel
har varil all utveckla leknik för framslällning av syntesgas ur biomassa och
torv saml leknik för direklförvälskning av dessa råvaror. Vidare har inom
programmet givits slöd lill ulveckling av teknik för etanolframsläll-ning och
teknik för utnyttjande av energiinnehållet i de svenska skiffrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för den kommande treårsperioden bör. enligt NE,
innebära en starkare prioritering av förgasning än tidigare.
Undersökningsresultat avseende utnyttjandet av kerogen i skiffer bör enligl NE
ges ökat utrymme i programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE har för områdets cenlrala delar uppställt följande mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik för
syntesgasframsiällning av biomassa och lorv skall ulvecklas så atl beslut om
uppförande av en demonstrationsanläggning kan las underår 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik för
bränngasframslällning av biomassa och torv skall utvecklas och provas i pilolskala
under år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik för
direklförvälskning av biomassa, lorv och kolförädling skall sluderas,
förelrädesvis i iniernalionell samverkan, för atl om positiva resultat uppnås
ge underlag för beslut om pilot-anläggning 1986- 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik för
framställning av etanol ur cellulosa skall ulvecklas för utprovning i
försöksskala 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen av
leknik för utnyttjande av del organiska energiinnehållet i de svenska
skiffrarna skall studeras och utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE föreslår insalser för alt tillgodose de uppräknade
målen. Däruiöver föreslås insalser på områdena Tunga oljor och resloljor samt
Syslem och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn föreslår att en koncenlralion av insalserna skall ske
till de områden som bedöms ha starkast konkurrenskraft bland de områden som
erhåller forskningsstöd. Stödet bör vidare differenlieras så alt endast dessa
utvecklingslinjer drivs till demonslralionssiadiel. Eventuella
demonstrationsanläggningar bör enligt Efn finansieras ulanför
energiforskningsprogrammel. Efn föreslår alt huvuddelen av insalserna läggs på
förgasning av biomassa, lorv och skiffer. En mindre del läggs på förvätskning
resp. etanol. Efn </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslår en insalsnivå som motsvarar oförändrad nivå i
NE:s planeringsunderlag på områdena Förgasning av biomassa och torv resp.
Skiffer. För områdena Förvätskning av biomassa och lorv resp.
Etanolframställning föreslår Efn en insats på en lägre ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna anser länsstyrelsen i Örebro län att en långsiktig
samhällsekonomisk kalkyl måste föregå ställningstagandena som berör landets
skifferlillgångar samt att miljömässiga och sociala konsekvenser bör beaklas
särskilt. Statsföretag AB anser all områdena förgasning av biomassa resp.
förgasning av skiffer i NE:s förslag tilldelats alllför slor del av
tillgängliga resurser. Lantbrukarnas riksförbund vill ha ökade insatser på
etanolframställningsteknik och anser alt en insats på NE:s mest ambitiösa nivå
(nivå 4) är synnerligen välmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser,
i likhet med vad jag anförde vid anmälan lill budgetpropositionen år 1983
(prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 122), atl åtgärder måste vidlas för all skapa en
tryggare drivmedelsförsörjning. Jag framhöll därvid all de statliga insalserna
främsl bör gälla alt utveckla användningen av M 100 (ren alkohol) som
drivmedel. Jag anförde vidare atl målel för de slatliga insalserna bör vara atl
ge närmare underlag för beslut i slulel av 1980-talel i frågan om
introduktionen av M 100 som drivmedel i större skala.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med dagens
stora oljeberoende inom transport- och samfärdsdseklorn är vårt samhälle
fortfarande myckel sårbart om slörningar i oljelillförseln inträffar. Det är
därför en angelägen uppgift all inom energiforskningsprogrammet även i fortsättningen
slödja forsknings- och utvecklingsinsatser inom drivmedelsområdet. Syflel är
atl medverka till all del utvecklas kommersielll acceptabel leknik för inhemsk
produklion av alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken våren 1981 ansågs frågan om
ersättning av importerade bränslen med inhemska bränslen som cenlral. Den
därvid fastställda planen för introduktion av alternativa drivmedel har
därefter varil vägledande för arbelel med dessa frågor. Försök har bedrivits med
användning av metanolbränslet M 100 (ren metanol) i fordon. Delta har skett
parallellt med ulveckling av M lOO-molorer, som har testats i svenska
personbilar under någol år. Enligl planen bedrivs under åren 1983-84 arbele för
alt ytterligare klarlägga de problem som finns med all distribuera och lagra
metanol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fram lill
den 1 januari 1980 var skallen på motoralkoholer densamma som skallen på
bensin. En ändring i 2§ bensinskatielagen (1961:372) trädde då i kraft. Skatten
på moloralkoholer blev hälften så stor som på bensin. Eftersom energiinnehållet
i motoralkoholerna är ungefär hälften mol bensinens kunde härmed
motoralkoholerna skatlemässigt likställas med bensin som drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F. n.
gäller att skatten på moloralkoholer är något mindre än hälften av skatten på
bensin. Genom beslut av riksdagen höslen 1983 om särskild avgift på bensin
(prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) kom motoralkoholerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
ytterligare något gynnsammare läge än tidigare i förhällande till bensinen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
framtida ställningstaganden om metanol som drivmedel är det angelägel atl
ytteriigare klarlägga förulsältningarna för hur produktionen av denna kan ske
inom landel. Det är också som Efn har framhållit, nödvändigl med en samhällsekonomisk
analys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kommer de satsningar som görs för all öka kunskapen om produklion
och distribution av alternativa drivmedel att vara värdefulla når
prisrdalionerna förändras mellan dessa och de drivmedel som nu är förhärskande
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försörjningsskäl
lalar också för all vi måsle arbeta oss bort ifrån del ensidiga beroendet av
oljeprodukter inom iransportsektorn. Vi bör sträva efter all bygga upp ett
kunnande om hur alternativa drivmedel kan framställas ur inhemska
energiråvaror. Forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram kommersielll
acceplabd leknik för inhemsk produklion av alternativa drivmedel bör mol denna
bakgrund även i fortsättningen vara en angelägen uppgift inom ramen för
energiforskningsprogrammel. Jag har under programmet Energianvändning för
transporter och samfärdsel föreslagil en rad ålgärder vad avser utveckling av
leknik för användning av alternativa drivmedel i fordon. De insalser som görs
inom delprogrammet Bränsleförädling skall därför ses som en del av de åtgärder
som vidlas för att minska beroendet av oljeproduklerna i transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
belräffar de svenska skiffrarna kan dessa användas för energiproduktion. Deras
värde är emellertid bl. a. beroende av hur priserna på olika energislag
ulvecklas och huruvida en ulvinning av andra produkter som är möjliga att
framställa ur skiffrarna blir akluell. I direktiven lill 1981 års
energikommitté (EK 81) angavs att resultaten från del forsknings- och
Ulvecklingsprogram som bedrivits i Ranstad borde utvärderas. EK 81 fick också i
uppgift atl belysa hur de svenska skifferlillgångarna långsiktigt kan komma att
ulnylljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EK
81 har i en delutredning (Ds I 1983: 20) belyst frågan om del långsiktiga
utnyttjandet av de svenska skiffertillgångarna. 1 ell speciellt yttrande över
delutredningen har EK 81 framfört sina synpunkler. Där föreslår kommittén all
slalen inom ramen för tillgängliga energiforskningsmedel stöder ett fortsall
ulvecklingsarbete när det gäller s. k. slaggande förgasning för Ulvinning av
fossilt bränsle. EK 81 undrstryker att ett sådant utvecklingsarbete måste
avvägas i förhållande bl.a. till länkbara utvecklingsinsatser för förgasning
av biomassa och andra energiråvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag alt målel för delprogrammet jämförl med innevarande Ireårsperiod
bör innehålla en slarkare prioritering av forskning om förgasning än av
forskning om förvätskning. Vidare bör inriklningen vara atl de
ulvecklingslinjer som bedöms ha de bästa möjligheterna att nå kommersiell
mognad drivs till demonslralionssiadiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
områdel Förgasning förordar jag all forskningsinsatserna prioriteras mellan
biomassor, torv och skiffer utifrån de här givna målsättningar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na. Däruiöver kan insalser för forskning och utveckling
kompletteras med insalser från slödel för alt ersätta olja, m. m. när del blir
aktuellt alt i prololyp- eller demonstralionsanläggning utprova den utvecklade
tekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar verksamhelen i Ranslad redovisade chefen för
industridepartemenlel efler samråd med mig vid sin anmälan till 1984 års
budgetproposition (1983/84: 100 bil 14, s. 67), under rubriken
processuiveckling i Ranslad alt det saknas förutsättningar att föreslå ell nytt
forsknings- och ulvecklingsprogram för verksamhelen i Ranstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller etanol anser jag det angelägel alt
samarbelel fortsätter mellan berörda forskningsorgan och förelag i syfte atl
klarlägga förutsättningarna för att uppföra en försöksanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tunga oljor bör vissa insatser kunna ske på områdel
katalysatorer för behandling av tunga oljor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör inom den föreslagna resursramen finnas visst
ulrymme för att under detta delprogram studera frågan om s. k.
kombinatanläggningars möjlighet alt erbjuda ekonomiskl och tekniskt goda
lösningar. Med kom-binal avses bl.a. anläggningar där man kan producera energi
med en kombination av olika tekniker och energibärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar slutligen all miljöfrågorna vid produklion av
förädlade bränslen behandlas som en integrerad del av insalserna inom resp. teknikområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Förbränningsanläggningar omfattar förbränningsteknik, miljöteknik och
värmeteknik. Insatserna kan röra eldstadens utformning, bränsleinmalning,
förbränningsförlopp, bränsleegenskaper och hantering av restprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den hittillsvarande
verksamheten inom detta delprogram har syftat till all bredda och fördjupa del
förbränningsiekniska kunnandet inom landel, all slödja utvecklingen av s.k.
fluidiserade bäddar med sikle på en kommersiell introduktion, atl slödja
utvecklingen av en ny generation små anläggningar för inhemska bränslen samt
alt slödja långsiktiga projekl avseende ny förbränningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
beträffar delområdet Miljöteknik har hittillsvarande aklivileler syftat till
alt klargöra vilka krav som är möjliga alt slälla på förbränningsanläggningar
samt att stödja ulvecklingen av ny leknik för all möla dessa krav. Dessulom
sker inom detta område forskning om miljövänlig eldning av tjocka brännoljor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammet har också gjorts insatser inom områdel
Bränsleblandningar. Försök avseende förbränning av olika slags bränsleblandningar
har genomförls. Slöd har lämnals både lill försök med kol-oljeblandningar och
kol-valtenblandningar. Andra bränsleblandningar som kol-metanol eller halm-olja
har ocksä studerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På delområdet Teknikstudier har tillverkande företag
lillsammans med Stiftelsen för Värmeteknisk Forskning (Värmeforsk) genomförl
gemen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samma projekt som har haft till syfle all sludera
driftfrågor samt utbyggnads- eller planeringsfrågor vad avser
förbränningsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NE har
inom en ungefärligt oförändrad medelsram föreslagil insalser på alla uppräknade
områden. De största insalserna föreslås ske pä områdena Eldningsieknik resp.
Syslemsludier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av
remissinstanserna, såsom FOA, Sveriges lantbruksuniversitet, statens planverk
och Lantbrukarnas riksförbund pekar på betydelsen av alt utveckla
eldningsteknik för inhemska bränslen. STU lar upp den överlappning som
förekommer mellan programorganen och betraktar förbränningstekniken som
övervägande en energianvändningsteknik som STU bör ha huvudansvaret för.
Svenska kommunförbundet förordar en något större salsning på
kol-välske-blandningar, än vad NE föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag atl målet för delprogrammet bör vara
alt åsladkomma en effektiv förbränning av fasla bränslen under iakttagande av
höga miljökrav. Det är vidare angelägel all del ulvecklas teknik som medger en
hög flexibilitet beträffande användning av olika bränslen. Att utveckla ny eldningsteknik
är därför en angelägen uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de flesta bränslen finns i dag utvecklad teknik för
produktion av värme, ofta i kombinalion med el. Del är emellertid angeläget alt
denna teknik kan ersällas med ny leknik som medger högre effektivitet, samtidigt
som stränga krav på miljöskydd kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar den överiappning som enligt STU finns mellan
programorganen vad avser detta delprogram vill jag framhålla alt en sådan överlappning
kan ha vissa fördelar särskilt när det är oklart vilken linje utvecklingen
kommer alt följa. Samtidigt kan överlappningen skapa vissa problem vad avser
möjligheterna all långsikligl stärka kunskapsuppbyggnaden och när del gäller
miljöeffekter. Dessa frågor räknar jag med kommer atl belysas i den utvärdering
av den förbränningsiekniska forskningen som Efn har påbörjat. Det bör
emellertid ankomma på myndigheterna all samråda och hålla varandra
underrättade om sin verksamhel så att det inte uppkommer dubbelarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Vindenergi omfallar forsknings- och
utvecklingsinsatser rörande främst större nälanslulna vindkraftsaggregai samt
därtill anknytande försöksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har i världen byggts endasl något tiotal
vindkraftsaggregai i storiek jämförbara med de två stora svenska aggregaten i
Maglarp resp. Näsudden. I främsl Danmark och Förenta Slalerna har man satsat på
de små vindkraftsaggregalen som där har genomgått en snabb utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkningar höslen 1981 gav enligt NE som resultat atl
vindkraftsaggregai byggda enligl de båda svenska konstruktionerna skulle ge en
elproduktionskostnad om 35 resp. 25 öre/KWh vid lillverkning i större serier
(beräkningarna baserades pä 1982 års penningvärde, 25 års avskrivning och 6%
real kalkylränta). Under innevarande period har NE i samarbete med kraflföretag
och tillverkare tagit initiativ till tvä s.k. serieanpassningspro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jekl där aggregat av samma lyp som Näsudden och Maglarp
vidareulvecklas för offerter på serier om fem aggregat vardera. Avsiklen är
därvid alt del skall bli möjligt atl på ell säkrare underlag bedöma
investerings- och driftskostnader. Vad belräffar Maglarp och Näsudden har för
övrigl under innevarande period driftsansvarel överlämnats lill Sydkraft AB
resp. till slalens vattenfallsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven mindre vindkraftverk har uppmärksammats inom
energiforskningsprogrammet. NE har i samarbete med svenska företag stött
utvecklingsarbete med syfte alt ta fram svensk leknik på delta område. 1 ett
av fallen har delta fått lill följd att en första serie om 25 aggregat
beställts. Under innevarande treårsperiod är målsättningen atl till år 1985 ta
fram erforderligt underlag för vidare bedömningar rörande vindkraften. En utvärdering
genomförs av statens energiverk och kommer enligt vad jag har erfarit atl
avrapporlcras hösten 1984. Ulvärderingen kommer bl.a. atl omfatta
erfarenhelerna från de två slora prototyper som nu är i drift i Maglarp resp.
Näsudden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den kommande treårsperioden föreslär NE insatser pä
kunskapsutveckling för horisontalaxlade aggregat och alternativa
vindkraflssyslem med inriktning på utvärdering under år 1987. För havsbaserad
vindkraft anger NE som mål all före år 1990 ta fram erforderligt underiag för
bedömning av dess framtida möjligheter. Förutsättningen för atl dessa insatser
skall komma till stånd är atl pågående utvärderingar ger positiva resultat och
alt kraftföretagen beställer ytterligare vindkraftsaggregai, menar NE. Efn
anser atl slödet till vindenergi på både minimi- och medelnivå bör uppgå till
40 milj. kr. under treårsperioden. En satsning på ett internationellt
samarbele omkring havsbaserad vindkraft skulle kräva ytterligare 30 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna har statens energiverk förordai
atl staten, som villkor för forlsalla salsningar inom vindenergiprogrammel, bör
kräva alt industrin lar på sig ett betydande ekonomiskl ansvar. SMHI stöder
NE:s förslag om nivå på insalserna. Lantbruksstyrelsen föreslår en satsning på
havsbaserade vindkraftverk med motiveringen all della skulle kunna medverka
till atl minska markanvändningskonflikterna vid en eventuell ulbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag att den fortsatta uppläggningen av
vindkraftprogrammet är starkt beroende av den kraft- och
utrustningsproducerande induslrins inlresse. Bedömningen av vindkraftens förutsättningar
att hävda sig på energimarknaden görs bäst av de förelag som senare skall ha
hand om elproduklion resp. produktion av anläggningarna. Jag vill därför
instämma i de synpunkter som statens energiverk har framfört i sitt remissyttrande
och anser i likhel med verket atl ell villkor för fortsalla satsningar inom
vindenergiprogrammel är alt induslrin lar på sig ett belydande ekonomiskl
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1981 års riksdagsbeslul om rikllinjer för
energipolitiken (prop. 1980/</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81:90 bil. l.s. 110) angavs att målel varan vindkraften
skulle svara för 0-1 TWh år 1990. Driftserfarenhelerna från de anläggningar för
vindkraft som hittills uppförts i Sverige och i andra länder tyder på all
vindkraften kan ge ell bidrag lill energiförsörjningen på sikl. Bedömningarna
är hittills atl denna leknik ännu inle är ekonomiskl bärkraftig och alt dess
lönsamhel är slarkl beroende av ulvecklingen av priset på el från konkurrerande
elproduklionskällor. Vidare krävs ytterligare ulveckling av lekniken innan den
på en mer säker grund kan etableras i stor skala och därmed jämföras med annan
elproduktion. Det är naturligt alt kraftinduslrin svarar för upphandlingen av
kommande generalioner vindkraftsaggregai. Enligl vad jag har erfaril är också
kraflförelagen beredda alt i samband med de lidigare nämnda sludierna av
vindkraftens produklionsföruisättningar ta emot och behandla offerter på
vidareutvecklade vindkraftsaggregai.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anserjag atl det nu är för tidigt att
ta slällning till hur slor del av energiforskningsprogrammel som bör ägnas ål
vindenergin. Innan slutgiltig ställning tas lill omfallningen av delprogrammel
bör dels den kommande ulvärderingen avvaktas, dels bör överläggningar tas upp
med kraflförelagen och den utrustningsiillverkande induslrin samt berörda
myndigheter om den fortsalla verksamheten pä vindenergiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med NE förordar jag att ett nytt delprogram
benämnt Elproduktionsteknik inrättas för insatser på nya processer för
elproduklion saml effektivare leknik för elproduktion. Andra insalser avseende
elproduklion görs inom delprogrammen Bränsleförädling,
Förbränningsanläggningar, Vindenergi, Teknikbevakning och Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE har föreslagil alt målet för verksamhelen bör vara all
klargöra de tekniska och ekonomiska saml miljömässiga förutsättningarna för
elproduktion med nya processer och i nya syslemlillämpningar som underiag för
praklisk tillämpning under 1990-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delprogrammet bör enligt NE ingå forskning om
kombinationsprocesser med syfte att höja uttaget av elenergi. Vidare bör
teknik- och processuiveckling med materialutveckling ingå som en viktig del.
Därutöver bör utveckling av teknik för småskalig kraftvärme ingå dvs. mindre
anläggningar för samtidig el- och värmeproduktion. Ulvecklingsinsalser föreslås
även inom området Lågtemperalurteknik för elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i regel inga synpunkter eller
erinringar mot de i NE:s planeringsunderlag lämnade förslagen pä insatsnivåer.
Statens vatlenfallsverk har i sill yttrande understrukit behovel av att
forskning och utveckling avseende småskalig kraftvärme bör göras tidsmässigt så
att resultat föreligger när behovet av nya elprodukiionsanläggningar uppkommer.
Verkel pekar också på möjligheterna att använda befintliga ddistribu-tionsnäl
för atl åstadkomma billiga systemlösningar för värmeförsörjning. IVA anser alt
insalserna inom delprogrammet Ny elproduklionsleknik bör inriktas på utveckling
av vissa komponenler samt systemstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag alt områdel Elproduklionsleknik har
strategisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
för våra möjligheter att tillgodose behovet av nya elproduktionsanläggningar i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att målel för delprogrammet Elproduklionsleknik bör vara alt klargöra
lekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar för ny
elproduktionsteknik som underiag för praktiska tillämpningar under 1990-talel.
I delprogrammet bör ingå bl.a. sammansatta processer och småskalig kraft
värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har potentialen för elproduktion i kraftvärmeverk och i industrins
mottrycksanläggningar utretts av bl.a. Svenska Värmeverksföreningen. Den
bedömda potentialen är betydande framför alll vad avser kraftvärme, ca 16 TWh,
jämfört med nu utbyggd 5 TWh och utnyttjad 1 -2 TWh. För industriellt mottryck
är förutsättningarna för en produklionsul-byggnad mer begränsad och beroende av
utvecklingen både vad avser produktionsvolym och vad avser induslrins struktur.
Beträffandfe ny småskalig krafivärme finns en rad olika tekniker under
utveckling t.ex. direkleldade slirlingmotorer, faslbränsleförgasare i
kombinalion med förbränningsmotorer samt kolvångsmaskiner. För ulveckling av
småskalig krafvärme krävs förulom teknikutveckling sludier av en utspridd elproduktion
i små anläggningar. Forskningen inom detta delprogram är väsentlig för våra
möjligheter att få fram leknik som möjliggör att kärnkraftspro-ducerad el kan
ersättas med annan el. Den kan också bidra till atl ge ett mindre sårbart
energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligl min mening angelägel alt utvecklingsarbetet på detta område sker i
form av samarbelsprojekt där såväl kraftinduslrin som utrusl-ningslillverkarna
är företrädda. Därigenom kan sannolikt en bällre målinriktning nås än vid
traditionell uppläggning av utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Tillförselsystem omfatlar verksamhet rörande samspelet mellan olika
energitillförselsätt och dessas inverkan på energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den innevarande treårsperioden har de tekniska och ekonomiska frågorna vid
införande av ny energiteknik på lokal och regional saml nalionell nivå
studerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anser all detta delprogram på sikt bör integreras med energiverkets forsknings-
och utredningsverksamhet. För perioden 1984/85-1986/87 anser emellertid Efn
all del kan finnas skäl all behålla delprogrammel inom
energiforskningsprogrammet, dock med en viss reducering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del instämmer jag i Efn:s uppfattning atl delprogrammel Tillförselsystem
bör integreras i statens energiverks forsknings- och utredningsverksamhet, men
menar all det bör ske under perioden 1984/85-1986/87. Jag anser således atl det
fortsättningsvis inte bör kvarstå som ell egel delprogram och beräknar inga
särskilda medel inom energiforskningsprogrammel för insalser härpå under den
kommande ireårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Teknikbevakning omfatlar områden som först på lång sikl kan få belydelse för
energiförsörjningen i Sverige. Teknikområden som är akluella för bevakning är i
första hand inriktade på framställning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elenergi. Del gäller solceller, vågkraft, bränsleceller,
etc. 1 övrigt har hittills ingått nya energibärare och energilagring,
geotermisk energi saml ny kärnteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När NE upphörde den 1 juli 1983 fördes ansvarel för
delprogrammet Teknikbevakning lill Efn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för verksamheten inom delprogrammet under den
kommande ireårsperioden bör enligl Efn vara alt åsladkomma bevakning och
utvärdering av energiteknik som på lång sikl kan få väsenllig belydelse för
svensk energiförsörjning. Följande områden föreslår Efn bör ingå: Solenergi,
Våg-energi. Geotermisk energi. Energiomvandling och Nya energibärarsystem saml
Ny kärnleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i regel inga synpunkler pä
delprogrammet Teknikbevakning. STU anser emellertid atl resurserna för långsiktig
teknikbevakning är tillräckliga i Sverige. Det gäller den teknikbevakning som
utförs av FOA. IVA och STU inom ramen för ramprogram o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt del är angelägel atl vi följer
utvecklingen på ett begränsat urval områden som vid ett framgångsrikt resullal
kan ge ell bidrag lill energiförsörjningen försl på lång eller mycket lång
sikl. Jag kan delvis ansluta mig till STU:s uppfattning att det inom ramprogram
vid FOA, STU och IVA finns vissa resurser för långsiktig teknikbevakning. Dessa
bör enligl min mening komplelleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besluten om nya eller fortsatta forsknings- och
utvecklingsinsatser inom energiområdet kan sannolikt grundas på ell säkrare
beslulsunderiag om vi ägnar en del av resurserna inom
energiforskningsprogrammet åt långsiktig teknikbevakning. Delprogrammel
Teknikbevakning har därför enligl min mening stor belydelse för våra
möjligheler alt upprätthålla en hög kvalité på de fortsatta salsningarna inom
energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar Efn:s förslag om bevakningsomräden har jag
inget atl erinra. Bevakningsområdel Ny kärnleknik bör emellertid enligl min mening
tills vidare ingå i programmet Övrig långsiklig forskning och grundforskning.
Jag återkommer härtill i del följande (avsnitt 4.2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödet till teknikbevakning bör i fortsättningen behandlas
i ett nära samband med övriga insalser på tillförselområdel. Jag vill här
erinra om det jag anförde inledningsvis om behovel av ökad samordning av stödel
lill forskning och utveckling å ena sidan och stödel för åtgärder för all ersätta
olja å andra sidan. I konsekvens med detta föreslog jag också au statens
energiverk får ett vidgal ansvar för forskningsstödet. Jag föreslår därför att
ansvarel för delprogrammet Teknikbevakning förs över från Efn lill statens
energiverk. Samtidigt bör även de delar av områdel semigeotermi som hittills
har legal inom BFR:s ansvarsområde föras lill delprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya delprogrammel Fjärrvärme och värmeeffektivisering
omfattar forskningsinsatser inom bl.a. områdena fjärrvärme, värmelagring, värmepumpar
och värmedislribulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhel rned vad jag lidigare anfört vid min genomgång av
programmet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändning för bebyggelse bör vissa delar av det
nuvarande programmet i fortsättningen höra till programmel Energilillförsel.
Dessa insatser bör ske inom ett nytt delprogram Fjärrvärme och
värmeeffektivisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från delprogrammet Solvärmeteknik hänförs de insatser som
syftar till atl utveckla komponenler och syslem i fjärrvärmeproduktion och slora
syslem. Vidare bör vissa insatser vad gäller värmepumpar föras till del nya
delprogrammel. De delar jag avser är de vars insatser rörande lillämpning
främst kan bedömas ske i slörre system medan de insalser som avser utveckling
av teknik som är anknuten lill bebyggelsens egenskaper även i fortsättningen
bör ske inom ramen för programmet Energianvändning för bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från delprogrammet Värmelagring för jag de insatser som
avser Lagring i grundvattenmagasin och i akviferer. Jag anser vidare atl de
insalser inom delprogrammet Värmedislribulion som avser Fjärrvärme och
krafivärme bör ingå i det nya delprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för det nya delprogrammet Fjärrvärme och
värmeeffektivisering bör vara alt ulveckla leknik och system för effektiv
kollekliv värmeförsörjning som förelrädesvis bygger på förnybara och inhemska
energiråvaror. Det bör också ske insatser inom programmel som syftar till
utveckling av teknik och syslem som medger en mer effektiv värmeförsörjning i
kollekliva lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarel för delta nya delprogram bör ligga på statens
energiverk. Därmed förs vissa delar av BFR:s nuvarande ansvarsområden över från
BFR till energiverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar även med att I 060000 kr. bör beräknas under
delprogrammet för all fullfölja solmälningsverksamhelen vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min medelsberäkning harjag för programmet
Energitillförsel beräknal en insalsnivå motsvarande 568,5 milj. kr. för
treårsperioden 1984/85-1986/ 87. För budgelårel 1984/85 beräknarjag därvid
207,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.6 Övrig långsiklig forskning och grundforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl vissa insalser avseende långsiktig
kompetensuppbyggnad och vissa insatser av grundforskningskaraktär samordnas i
programmel Övrig långsiklig jörskning och grundjörskning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långsiktig forskning och grundforskning ingår, som delar
av olika program och delprogram, i del nuvarande huvudprogrammel
Energiforskning. Del har emellertid visat sig nödvändigt all ulöver dessa
insatser sätta av särskilda resurser för den grundläggande forskningen och den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Delta har i innevarande Ireärsprogram skett
inom dels programmet Energirelaterad grundforskning dels inom delprogrammen
Teknikbevakning resp. Fusionsenergi inom programmel Energitillförsel saml inom
programmet Allmänna energisyslemsludier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande treårsperiod fungerar NFR, STU och Studsvik Energiteknik AB som
programansvariga organ vad belräffar programmel Energirelaterad
grundforskning. För delprogrammen Teknikbevakning. Fusionsenergi och Allmänna
energisyslemsludier är del Efn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har i sitt planeringsunderlag föreslagil alt energirelaterad grundforskning
även i fortsättningen skall redovisas som ett program. Till ell annat nyll
program för Efn delprogrammel Teknikbevakning och delprogrammel Fusionsenergi.
Delta nya program ges av Efn namnet Långsiklig energileknikforskning.
Programmet Allmänna energisyslemsludier har av Efn föreslagils även i
fortsättningen utgöra ett egel program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i några fall fört fram synpunkter på denna programindelning. STU anser atl
det av Efn föreslagna programmel Långsiktig energileknikforskning i stor
ulslräckning är detsamma som ålerfinns i programmet Energirelaterad
grundforskning. Statens energiverk anser att anslagen till grundläggande
forskning i sin helhet bör överföras till och integreras i NFR:s och STU:s
ordinarie anslag liksom den långsiktiga delen av anslaget till teknikbevakning.
Energiverket anser vidare att en del av de medel som i dag disponeras inom
energiforskningsprogrammel bör ulnylljas för en allmän förbättring av den högre
ulbildningen inom främsl teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. IVA
betonar att det är nödvändigt alt prioritera den långsikliga grundläggande
energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
föreslår i sitt planeringsunderlag alt del inrällas ramprogram vid högskolan
med stöd av energiforskningsprogrammet. Efn har ocksä i syfte alt åsladkomma
sådana lösningar för avsikl att ta initiativ till bildandet av en
samarbetsgrupp med högskolan för planering av långsiktig kompelens-uppbyggnad
vid högskolan inom energitekniska områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag alt del är angelägel alt det inom programmet för
energiforskning finns särskilda resurser för långsiktigt motiverad forskning.
Resultaten från sädana forskningsinsatser kanske visar sig först på lång sikt
men uthålliga satsningar på atl bygga upp en grundläggande kompetens har visat
sig nödvändiga om man totalt sett vill uppnå en god kvalité på forsknings- och
utvecklingsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför alt insatserna inom denna del av del samlade energiforskningsprogrammet
även under den kommande ireårsperioden bör ske på en hög ambitionsnivå. Det
betyder alt jag har för avsikt alt, jämfört med innevarande ireärsprogram
föreslå ökade insalser på vissa delar av delta program. En hel del av dessa
resurser bör kunna komma högskolan lill del. Jag har också med inlresse noterat
Efn:s inilialiv i fråga om samarbele vid planeringen av långsiktig
kunskapsuppbyggnad vid högskolan. Detta överensstämmer också med de önskemål
statsrådet Ingvar Carlsson inledningsvis anförde om behovel av alt
seklorsforskningen medverkar lill att den riktade grundforskningen tillförs
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har funnil alt det är lämpligl all ha ett i huvudsak sammanhållel program för
den långsiktigt motiverade och grundläggande forskningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid motiv för atl inom programmel Energilillförsel behälla den del
som avser teknikbevakning och som ingår i del nuvarande delprogrammet med
samma namn. Anledningen lill delta är jag vill försäkra mig om atl urvalet av
teknikbevakningsområden sker i nära samband med den forsknings- och
utvecklingsverksamhet som sker på tillförselområdet i övrigt liksom med den
långsikliga utrednings- och prognosverksamhel som energiverkel bedriver. Jag
anser också alt del har stora fördelar att den information och kunskap som
teknikbevakningen ger kan nyttjas i det dagliga arbelel med urval av
forsknings- och stödprojekt vid slatens energiverk. I övrigt förordar jag alt
det bör finnas ell speciellt program för den grundläggande och långsiktiga
forskningen. Delta bör benämnas Övrig långsiklig forskning och grundforskning
och omfatta del lidigare programmel Energirelaterad grundforskning och del
tidigare programmet Allmänna energisyslemsludier. Vidare bör områdel Ny
kärnleknik ingå i detta samlade program för gmndläggande forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
energirelalerade grundforskningen kan liksom resullal från delprogrammet
Teknikbevakning inom programmet Energitillförsel bidra till atl öppna på sikt
lovande utvecklingsmöjligheter. Del är nödvändigl med en viss långsiktig
kompetensuppbyggnad inom energiområdet för att lägga grunden för mer
marknadsnära utvecklingsinsatser i framliden. Den lyp av salsningar som medges
inom della program är svåra att få genomförda på annat sätt och sker heller
inte utanför ramen pä energiforskningsprogrammel. Mol denna bakgrund bör
verksamheten även fortsättningsvis ges ell relativt stort utrymme inom
huvudprogrammet Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över lill atl beskriva de olika delprogrammen inom della program, dvs.,
Energirelaterad grundforskning. Ny kärnleknik och Allmänna
energisyslemsludier. Vidare kommer jag här atl redovisa de bedömningar och
överväganden som gjorts belräffande Fusionsenergin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energirelaterad
grundforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Energirelaterad grundforskning omfattar sådan grundforskning som har direkl
anknylning till energiområdel, men som inle stöds inom ramen för övriga delar
av huvudprogram Energiforskning. Medlen inom programmel har under innevarande
programperiod fördelats av NFR och STU samt anvisals direkl till Studsvik
Energileknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:s
program är uppdelat i tre delområden; energiomvandling i fysikaliska resp.
biologiska system samt miljöeffekter. NFR förordar all rådels del vad belräffar
energirelaterad grundforskning under perioden 1984/85-1986/87 blir 51 milj. kr.
Del skulle ge rådet möjlighet till ökade satsningar på följande områden:
höglemperalur/hållfasta keramer, molekylärbiologisk växtförädling och
alternativa energiformers miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
program avser främsl forskning inom ytfysik och ytkemi saml förbränningsteknik.
Vidare ingår katalysforskning och forskning om termokemisk lagring av energi.
STU föreslår i sitt planeringsunderiag ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>program
för STU:s verksamhel inom delprogrammel Energirelaterad grundforskning med en
insats om 18 milj. kr. på medelnivån för treårsperioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
Studsvik Energiteknik AB är förbränningsmekanismer och reak-lionskinetik samt
miljöeffekter de största områdena. Båda har anknylning till förbränningen.
Andra områden är kemisk energilagring, plastmaterial, svävbäddsleknik saml
solenergi. Bolagel föreslår atl Sludsvik Energitekniks del av detta program
blir 28 milj. kr. på samlliga nivåer den kommande Ireårsperioden. Förslaget
omfallar 18 milj. kr. inom energidivisionen och 10 milj. kr. inom
kärnleknikdivisionen. Förslaget ligger 11,5 milj. kr. över nuvarande
anslagsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningen
vid Sludsvik Energiteknik AB har blivit föremål för ingående analys inför del
kommande ireårsprogrammei. Som ett led i framtagandet av ett underlag för
planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 har en utredare' på
uppdrag av Efn utrett vilka basresurser och vilken kompetens som finns vid
bolagels division energileknik. Utredaren har konstaterat all divisionen anses
ha uppnått en ledande slällning inom områdena kolleknik, förbränning och miljö
saml en belydande kompelens inom områdena fjärrvärme och närvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen diskuteras alt bolaget uppträder i olika roller gentemot sina
intressenter. För det första ulgör del en uppdragsforskningsinstitu-lion, för
del andra fungerar del som ett "konventionellt konsultföretag"".
Därutöver upplräder Sludsvik Energileknik AB som ett företag som marknadsför
produkler och tjänsler på den fria marknaden. Della kan, anser utredaren, bl.a.
medföra atl kvaliteten på basresurser och kompelens försämras saml alt
forskningsrollen därmed uttunnas. I utredningen pekas ocksä på det förhållandel
alt de statliga grundforskningsanslag som beviljas Studsvik inle kommer
samtliga svenska företag inom området tillgodo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser atl en lösning på dessa problem skulle kunna vara att avskilja
Energidivisionens forskningslaboratorier och annan grundläggande
forskningsverksamhet och med detta som bas organisera ett forskningsinstitut.
Delta skulle arbeta parallellt med och oberoende av den kommersiellt inriktade
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anser all målel för delprogrammel Energirelaterad grundforskning bör vara att
slödja naturvetenskaplig och teknisk grundforskning inom vissa priorilerade
områden av stor relevans för den långsikliga energiforskningen. Insalserna bör
sikta till långsiklig kunskapsuppbyggnad och slöd till kompetensuppbyggnad vid
högskolan. Genom delprogrammel Energirelaterad grundforskning stöds den
riklade grundforskning som inle ulgör en naluriig del av övriga program inom
energiforskningsprogrammel. Stödel lill Studsvik Energileknik AB kan dock direkt
syfta till att tillgodose kompetensuppbyggnaden vid bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Professor John Olof Edström. Tekniska högskolan i Stockholm.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har i sitt planeringsunderlag inle tagit slällning för
inrättande av ell forskningsinstitut vid Sludsvik Energiteknik AB. men anser
atl förulsältningarna bör undersökas för bildandet av ell inslilul eller annan
samarbetsform som ger en uppläggning som stärker förutsättningarna för
långsiktig forskning i Sludsvik. Bl.a. bör därvid krav ställas pä en
uppläggning och ledning av verksamheten som garanterar den velenskapliga
kvaliteten. Vidare bör ell samarbete med högskolan eftersträvas och resultaten
från forskningen göras allmänl tillgängliga på samma säll som görs vad gäller
annan grundläggande forskning som erhåller slöd inom energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn anser alt den energirelalerade grundforskningen är
viklig både från forskningspolitisk ulgångspunkl och för den mer målinriktade
delen av forskningsprogrammet. Efn föreslår att NFR tilldelas 51 milj. kr., STU
25 milj. kr. saml Studsvik Energiteknik AB 18 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av
remissinstanserna har framfört synpunkter på det av Efn föreslagna programmet
Energirelaterad grundforskning. Forskningsrådsnämnden anser alt Humanistiska
och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) borde bringas att ta ett
större ansvar för den långsikliga humanistiska och samhällsvetenskapliga
kompetensuppbyggnad som har relevans för energiforskningen. En lämplig
utgångspunkl borde vara ell åtminstone ulvidgal samarbele mellan programmet
Allmänna energisyslemsludier och HSFR: NFR anser all vissa överiappningar
föreligger mellan STU:s fyra huvudområden för långsiktigt slöd inom
energirelaterad grundforskning och NFR:s salsningar. Enligl NFR har STU och NFR
lyckats lösa dessa överlappningar i samförstånd. NFR är däruiöver posiliv lill
ell i STU sammanhållel energiforskningsprogram. NFR har även synpunkter på det
säll på vilket anslagen till grundforskningen vid Sludsvik Energileknik AB fördelas
och anser alt dessa intar en särställning i och med att de går direkt från
statsmakterna till bolagel utan särskild velenskaplig prövning. Del riktigaste
vore. anser NFR, all någol slags basslöd anslogs medan verksamheten därutöver
skulle bedömas i konkurrens med projektansökningar från högskolan. BFR
understryker behovel av en ökad integration mellan högskoleforskning och
utvecklingsarbete inom industri och konsultkår. Rådel tar därför avstånd från
Efn:s krav på verksamheten vid ett evenluelll energiforskningsinstilul som
föreslagils av utredaren. Åven Kraftverksföreningens utvecklingssiiftelse lar
avstånd från förslagel. IVA anser all förslaget bör undersökas ytterligare.
Siudsviks Energiteknik AB avvisar också själva ulredarens förslag all lägga stora
delar av verksamheten i ett separat forskningsinstitut. Bolaget vill med skärpa
hävda atl en instiiuiio-natisering av forskningen skulle isolera den från de
viktiga impulserna frän en ralionell växelverkan med andra funktioner i
föreiagei och dess externa kontaktyta. STU har lämnat synpunkler på den del av
Siudsviks Energileknik AB:s verksamhet som ligger utanför den kärntekniska
verksamhelen i företagel. Siudsviks Energileknik AB bedöms av STU som en
väsenl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lig nalionell resurs som bör kunna ulvecklas till
internationell konkurrenskraft och som en experimentell resurs inom områden
som förbrännings-och förgasningsieknik för fasla bränslen samt energilagring
och energirelaterad materialforskning. STU instämmer i Efn:s förslag all
Siudsviks Energiteknik AB skall erhålla begärda medel för energirelaterad
grundforskning och förklarar sig beredda att samfinansiera vissa projekl med
bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att den energirelalerade grundforskningen
är viklig som grund för den mer målinriktade delen av energiforskningen.
Delprogrammet Energirelaterad grundforskning bör omfatta sådan grundforskning
som har direkl anknylning lill energiområdet, men som inte stöds inom ramen för
övriga delar av energiforskningsprogrammel. Målel bör liksom tidigare vara all
slödja naturvetenskaplig och teknisk grundforskning inom vissa prioriterade
områden av stor relevans för den långsikliga energiforskningen. Insatserna bör
sikta lill en långsiktig vetenskaplig kunskapsuppbyggnad samt därigenom i viss
mån till slöd till forskarutbildningen inom energiområdet. Inom delprogrammets
ram bör stöd kunna ges lill forskare som önskar utbyta erfarenheler och
kunnande med forskare i andra länder. Delprogrammel bör betraktas som ett
komplement till övriga program inom huvudprogrammet och till NFR:s och STU:s
verksamhet ulanför energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar den verksamhel, som inom delprogrammets ram
bedrivs vid Siudsviks Energiteknik AB, skiljer den sig i viss mån från de
insatser som görs vid NFR och STU. Skillnaden består i att NFR och STU som
programorgan fördelar medel vidare lill en rad forskare och institutioner medan
Sludsvik Energileknik AB erhåller sitt anslag som en resurs för grundläggande
energiforskning vid bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med utredaren anser jag atl den
kompetensuppbyggnad som hillills har bedrivits vid Studsvik Energileknik AB har
varit framgångsrik. Bolagel har uppnått en ledande ställning vad avser
kolleknik, förbränning och miljöfrågor saml en betydande kompetens belräffande
fjärrvärme. Mot bakgrund av detta och efler samråd med slaisrådet Ingvar
Carisson finner jag det inte motiverat all i dag medverka till att skilja av
Division Energitekniks forskningslaboratorier från övrig verksamhel och med
dessa som bas inrätta ell särskill forskningsinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slället villjag betona betydelsen av att forsknings- och
utvecklingsarbetet sker i nära samarbele med den affärsdrivande delen av
Sludsvik Energileknik AB:s verksamhel. Därigenom kan bolagets resurser ständigt
prövas och successivt förbättras. Idéer frän affärsverksamheten kan ge impulser
till forskningen och forsknings- och utvecklingsarbetet kan därmed bli mer
probleminriktal. Delta synsätl där forsknings- och utvecklingsarbete inom högskola
resp. induslri sker i ett nära samarbete har ocksä slöd hos flera
remissinslanser. Inom ramen för den nuvarande organisationen av Studsvik
Energiteknik AB bör därför, som bolagsledningen anger, lösningar eflerslrävas
som stärker förutsättningarna för långsiktig forskning i bolagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammel
Energirelaterad grund<br>
forskning till ca 95,5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. Dessa<br>
medel fördelar sig enligt följande:<br>
NFR</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sludsvik Energileknik AB 18 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill aU insatserna inom deUa delprogram till
sin karakiär bör vara mindre starkt målstyrda än inom de övriga programmen, går
jag inte närmare in på inriklningen av verksamheten hos de olika organ som har
att fördela medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fusionsenergi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inlernalionella ulvecklingen vad beträffar
fusionsenergin bedrivs främsl inom ramen för fyra slora ulvecklingsprogram i
Västeuropa, Förenta staterna. Japan och Sovjetunionen. De stora salsningar som
görs inom detta område motiveras av att fusionsenergin kan komma alt ge stora
energiförsörjningsbidrag i framtiden. Även om slora framsteg har gjorts under
senare tid återstår åtskilliga problem alt lösa innan målel, en fungerande
fusionsreaklor för energiproduktion, är nått.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
största försöksanläggningen inom Euralomprogrammel, till vilkel Sverige är
anslutet, logs i bruk ijuni i 1983 och avses vara i bruk till och medar 1991.
Dengår under namnei JET (Joint European Torus) och finns i Culham i
Storbritannien. Näsla slora sleg i Euratomsamarbelel är all undersöka
förutsättningarna för uppförandet av ytteriigare en försöksreak-lor pä
1990-lalel. Först därefter kan man börja planera för byggandet av en
kraftproducerande reaklor. Bedömningarna av när delta mål kan nås varierar,
men enighet förefaller att råda om atl kraftproduktion från fusionsreaktorer
kommer atl kunna bli aktuella försl åtskilliga år in på 2000-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl de
av riksdagen våren 1981 beslulade rikllinjerna för energipolitiken skall
Sverige som ell led i en internationell arbetsfördelning ta eU medansvar för
ulvecklingen beträffande fusionsenergin. Målet anges härvid vara atl utforma
den svenska verksamheten så att den utgör eU effektivt bidrag lill och ger
erforderiig insikt i Euralomprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
svenska verksamhelen som finansieras genom energiforskningsmedel och medel
från Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) bedrivs huvudsakligen vid
lekniska högskolan i Stockholm, vid Chalmers tekniska högskola och Studsvik
Energiteknik AB med smärre aklivileler vid Forskningsinstitutet för Atomfysik
(AFI) och vid universiteten i Lund och Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Efn
bör målel för delprogrammet fusionsenergi vara alt bedriva en svensk verksamhel
som är ell effektivt bidrag till och ger erforderiig insikt i Euralomprogrammel
och som vidare möjliggör kvalificerade bedömningar av fusionen som en
energikälla pä lång sikl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har beräknal koslnaderna för den kommande
treårsperioden. De uppgår lill på medelnivån till ca 50 milj. kr. per år,
inberäknat kostnaderna för den svenska forskningen. Kostnaderna för
EG-samarbetei beräknas som en andel av de medverkande ländernas
bruttonationalprodukt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser har bl. a. ifrågasatt om
EG-samarbetel på fusions-området har tillräcklig anknytning till
energiforskningsprogrammet. Dessa anser all ansvarel för fusionsforskningen kan
föras över till NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas Riksförbund är också tveksamma lill fusionsprogrammet
och anser alt motiven för deltagande i EG-samarbetel är svaga. IVA däremot
betonar del forskningspoliiiska värdet av fusionsforskningen. Statens
energiverk anser att del bör ifrågasättas om fusionen bör ingå i
energiforskningsprogrammet. Med hänsyn lill verksamhetens karaktär hör den
närmasl hemma i NFR:s program. STU anser att EG-samarbetel inte har tillräcklig
anknylning lill energiforskningsprogrammel och därför bör överföras, inkl.
medel, till NFR, som har den bäsla kompetensen för delta program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt en bedömning av våra insatser på
fusionsområ-del måste ske från flera utgångspunkter. En ulgångspunkl är
fusionsenergins belydelse vad avser dess möjligheter atl på lång sikt bidra
lill energiförsörjningen. Det råder enighet om alt del kommer alt dröja mycket
lång tid innan fusionstekniken fär betydelse för försöjningen med energi. Detta
lalar för alt fusionsforskningen snarare bör betraktas som en belydelsefull
långsiklig forskningsuppgift av mer allmän karakiär än som forskning som
bedrivs i energipoliliskt syfle. Med dessa utgångspunkter bör fusionsenergiforskningen
finansieras via anslag lill grundforskningen snarare än via
energiforskningsprogrammel. Den nalurliga hemvisten är i så fall NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan utgångspunkl är fusionsforskningens och framför
alll EG-samarbelels värde från velenskaplig synpunkt. Då måsle bedömas om
forskningen inom della område har eller kommer atl fä någon avgörande betydelse
för den vetenskapliga nivån eller för utvecklingen på näraliggande fäll av den
vetenskapliga sfären i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bedömningar
måste självfallel också göras av fusionssamarbetels betydelse för
teknikutvecklingen. Hittills har endasl marginella beslällningar av ulruslning
o.d. skett hos svensk induslri varför betydelsen för den tekniska utvecklingen
i industrin lorde vara begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen
måste vårt dellagande i fusionssamarbetet inom EG bedömas ulifrån vad del
betyder för våra inlernalionella relationer all vi dellar i en internationell
arbetsfördelning där vi har medansvar för alt lösa problem som har betydelse
för den långsikliga energiförsöjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Hellström har tidigare i dag anförl alt medel
för deltagande i del europeiska fusionssamarbeiet bör bestridas från ett
särskilt anslag benämnt Forskningssamarbete med EG och all frågan om fortsatt
svenskl deltagande bör behandlas i samband med de överläggningar om forskningssamarbete
med EG som inlells. Jag har erfarit all ulrikesdepartemenlet har </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1983/84. I suml. Nr
107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknat 44 milj. kr. för della ändamål. I enlighel med
vad jag tidigare har anförl bör fusionsforskningen belraklas som en
grundforskningsuppgift och efter samråd med statsrådet Ingvar Carisson bedömer
jag det lämpligast aU NFR från den 1 juli 1984 övertar det ansvar för
fusionsenergiprogrammel som Efn nu har. Jag har beräknal medel härför inom
NFR:s del av programmel Energirelaterad grundforskning. 1 detta harjag även
inberäknal de delar av Euratomsamarbelel soni avser nettokostnaden för den
svenska forskningen under budgelåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny kärnteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammel Teknikbevakning har under innevarande
treårsperiod ingått teknikbevakningsområdel Ny kärnteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Området Ny kärnleknik omfattar andra reaklorlyper och bränslecykler
än dagens kommersiella reaklorsyslem. Bevakningsverksamheten har varit
inriklad på bridreaklorer, men också höglemperalurreaktorer och
lo-riumbränslecykler ingår. Målel har varil att bevara en begränsad inhemsk
kompetens inom området som bl. a. möjliggör en effektiv bevakning av den
internationella utvecklingen. Sludier har genomförls på ett anlal tekniska
delområden som säkerhelsfrågor, bränslecykel med bl.a. hänsyn till uranförsörjning
och plutoniumspridning saml aUernaliva bränslecyklar (to-riumbaserade).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har i sill planeringsunderiag behandlal Ny kärnteknik
skill från området Teknikbevakning under rubriken Övrig långsiktig forskning
och grundforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har efter överläggningar med kraftinduslrin, berörda
myndigheler och högskoleinstitutioner kommit till slutsatsen alt
bevakningsområdel bör utvidgas från 10 lill 15 milj. kr. pä samlliga nivåer för
perioden 1984/85-1986/87. Dessa ytteriigare 5 milj. kr. ska bl.a. användas lill
sludier och forskning rörande ny säkerhetshöjande teknik, säkerhels- och
materialfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IVA,
Industriförbundet och Tekniska Högskolornas energigrupp instämmer i förslaget
till en utökning av delprogrammel medan statens vattenfallsverk anser att de
föreslagna 10 milj. kr. är tillräckliga. LRF ifrägasäller den insats som
föreslås inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén (I 1983:05) för översyn av kärnbränslenämndens
verksamhel har i november 1983 lämnai en delrapport med bl. a. en kartläggning
av forskningen på kärnavfallsområdel, kärnsäkerhelsområdel i övrigt samt
forskningen på områdena övrig kärnleknik och fusionsenergi. Enligl sina
direkliv skall kommitlén bl. a. överväga om en samordning av forskningen
rörande hantering av kärnavfall och kärnsäkerhelsforskning är lämplig, samt i
så fall, föreslå lämpligl huvudmannaskap. Kommitlén skall beakta bl.a.
möjlighelen av att inlemma nämnda forskningsinilierande verksamhel i statens
kärnkraftinspeklion och slatens strålskyddsinslitut. Kommit-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lén
skall även pröva möjligeten atl låta samordningen i någon form avse även den
statligl finansierade kärnenergiforskningen i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avvaklan på kommitléns
arbete bedömer jag alt områdel Ny kärnteknik bör föras över från delprogrammet
Teknikbevakning och tills vidare ingå som ett delprogram inom programmel Övrig
långsiktig forskning och grundforskning. Programansvarigt organ är tills vidare
statens energiverk. När kommillén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhel
m. m. har slutfört sitt arbete, bör emellertid övervägas en samordning med
övrig forskning på kärnenergiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målel
för bevakningsområdet Ny kärnteknik bör vara atl dels bevara en begränsad
inhemsk kompelens som möjliggör en effektiv bevakning av del internationella
utvecklingslaget, dels ulveckla en kompetens som kan användas vid svenskl
internationellt arbete med nedrustnings-, strålskydds-och säkerhetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
områdel Ny kärnteknik harjag för treårsperioden 1984/85-1986/87 beräknal en
insats om ca 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
energisyslemsludier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Allmänna energisystemstudier omfattar under innevarande programperiod
forskning och sludier kring energipolitikens möjligheter och begränsningar och
sätter in forsknings- och utvecklingsinsatserna inom energiområdel i ett
energipoliliskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har som ansvarigt programorgan föreslagil att insalserna inom området skall
fortsätta på en oförändrad ambiiionsnivå den kommande treårsperioden. Denna
nivå innebär ökade insalser på sludier rörande avvägningar mellan
energipolitiska mål och dessas konsekvenser för hälsa, säkerhel, miljö och
naturresurser samt sludier rörande energipolitikens avgränsning, mål och
konsekvenser på kommunal nivå. För övriga delområden innebär del oförändrade
eller minskade insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser ger
slöd för fortsalla insalser inom delprogrammel. NFR menar atl en höjd nivå för
området Avvägning mellan energipoliiiska mål och de konsekvenser som
uppfyllandet av målen kan få för hälsa, säkerhel, miljö och naturresurser
framstår som särskilt angelägna. FOA förordar alt ökade insatser görs inom
områdel Allmänna energisyslemsludier som i huvudsak bör bedrivas frislående
från genomförande-verksamheten. FRN anser atl programmet bör ges en bredare
inriklning saml anför atl belydande fördelar lorde slå atl finna i att studier av
relationerna teknik-samhälle finansieras av de programorgan som bl. a. har
ansvar för teknikbevakningen. BFR har uppfattningen all en god samordning och
koordinering fordras mellan programmet Allmänna energisystem-studier och rådels
delprogram Genomförandefrågor. LO påpekar alt programmel har belydelse för
kommande energipolitiska beslut och framhåller vidare utvärderingsverksamheten
inom programmets ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinslanser anser atl verksamhelen inom delprogrammet bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskas eller förändras. STU anser alt den föreslagna
nivån på insatserna bör minskas och en mer delaljerad planering bör genomföras
där hänsyn las till en fortsättning och uppdelning av redan påbörjad
verksamhel. Statens energiverk menar alt den vetenskapligt motiverade delen av
programmel Allmänna energisyslemsludier bör föras över till
humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Tekniska
Högskolornas energiarbetsgrupp anser att övergripande systemstudier inom
energiområdet efter tillkomsten av slatens energiverk bör ha en naturlig
hemvist inom energiverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt den syslemstudieverksamhel som
bedrivs med medel ur della program är viklig om man vill skaffa sig ett
helhetsperspektiv vid fallandel av energipolitiska beslut. Del är alltid
väsentligt all kunna inhämta kunskap om de sammanlagda lekniska, ekonomiska och
miljömässiga effeklerna av besluten. Della ger bättre och säkrare beslut. I
likhet med flera remissinslanser anser jag likväl all ambilionsnivån kan sänkas
nägol vad belräffar insatserna i delprogrammet beträffande området Syslemsludier.
Detta är rimligt om man i bedömningen av resursbehovet väger in alt genom
slatens energiverk har särskilda resurser för cenlral energipolilisk
ulrednings- och utvärderingsverksamhet tillkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den långsikliga kompeiensuppbyggnaden, dvs. vissa tjänsler
vid högskolan som f. n. bekoslas från programmel, och de vetenskapligt
motiverade delarna av programmel i övrigt, liksom de speciella insatser av
framtids-sludiekaraktär som kan visa sig erforderliga från tid lill annan,
harjag nyss förordai blir ett delprogram som ingår i programmel Övrig
långsiktig forskning och grundforskning. Med detta villjag också markera den
långsiktiga betydelsen av den verksamhet som finansieras genom dessa medel. Jag
vill också härigenom betona all del är angelägel atl den vetenskapliga nivån
även i fortsättningen ulgör ell viktigt kriterium för valet av salsningar inom
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har även räknal med all verksamhelen inom
delprogrammel kompletteras och nära samordnas med dels liknande arbeien inom
övriga program, dels verksamhel som bedrivs ulanför energiforskningsprogrammet
vid myndigheler och organisationer m. m. Del är också min uppfallning att den
utvärdering av olika insatser, som sker som en del i programorganens löpande
verksamhet, även fortsätlningsvis är av stor betydelse för kvalitén på de
beslut som fattas om insatser inom energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för delprogrammel bör somjag har ulvecklal i det
föregående (avsnill 4.2.1) i fortsättningen åvila slalens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar med atl medelsbehovel för den verksamhet som
enligl vad jag nu har förordai i fortsättningen kommer alt ulgöra delprogrammel
Allmänna energisystemstudier kommer atl vara ca 12 milj. kr. för treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min medelsberåkning harjag beräknat en insats om
sammantaget 117,5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr. för programmet Övrig långsiktig forskning och
grundforskning under perioden 1984/85-1986/87, varav 34,9 milj. kr. för
budgetåret 1984/ 85 med den beräknade fördelningen på delprogram som jag i del
lidigare föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.7 Finansiering av Huvudprogratn Energiforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudprogram Energiforskning finansieras under innevarande
treårsperiod genom en avgift på oljeprodukter exkl. bensin. De inkomsler som
uppkommer genom avgifien avskiljs och förs lill en särskild fond hos
riksgäldskonloret, energiforskningsfonden. Riksdagen har (prop. 1983/ 84:62, NU
9, rskr 124) nyligen beslutat om en höjning av den särskilda avgiften för
oljeprodukter fr. o. m. år 1984. Vidare beslutade riksdagen atl även införa en
avgift på bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anförl förordar jag all riksdagens •
bemyndigande inhämtas all för Ireårsperioden 1984/1985- 1986/87, ulöver under
budgelårel 1983/84 ej disponerade medel, 1 191.5 milj. kr. får användas för
Huvudprogram Energiforskning och all till Energiforskning för budgelårel
1984/85 under tolfte huvudlileln ell reservationsanslag anvisas av 421,5 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De programansvariga organen har för sin planering och
organisation av insatserna behov av att kunna göra fieråriga ålaganden. Jag
förordar därför all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande att, i samband
med slöd lill forskning och ulveckling inom energiområdel, ikläda staten viss
ekonomisk förpliktelse för budgetåren 1987/88 och 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
alt regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
huvudsakliga rikllinjerna för verksamhelen inom Huvudprogram Energiforskning
somjag har förordai,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge all under
budgelären 1984/85-1986/87 fär användas 1 191 500000 kr. ulöver de medel som ej
disponerats under budgetåret 1983/84 för Huvudprogram Energiforskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Energiforskning för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ell
reservationsanslag av 421 500000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen alt under budgelåret 1984/85 ikläda staten ekonomisk förpliklelse i
samband med stöd till forskning och ulveckling inom energiområdet som,
inberäknal redan fattade beslut, innebär åtaganden om 35000000 kr. för
budgetåret 1987/ 88 och om 35000000 kr. för budgetåret 1988/89.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s anslagsframställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
insalser för leknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete sker i form
av stöd till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande och långsiktig
kompetens och kunskapsuppbyggnad bl.a. i form av ramprogram för
kunskapsulveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samlade
teknikutvecklingsprogram av brett intresse för svensk industri, bl.a. i form
av insalsområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Program för kollektiv forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enskilda forsknings- och
utvecklingsprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Service- och
rådgivningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU leds av en styrelse.
Chef för ämbetsverket är en generaldirektör. Inom STU finns fem projeklenheter,
en planeringsenhet, en internationell enhet, en serviceenhet och en
administrativ enhet. En ulredning pågår om samordning av vissa administrativa
funktioner för STU och ett antal geografiskt närbelägna myndigheter, främst
statens industriverk (SIND) och statens energiverk (SEV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 juli 1983 var 294 personer anställda vid STU. Av dessa var 179 handläggare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
STU tillämpas programbudgelering med följande programindelning. ■ 1.
Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kunskapsulveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationell
kontaktverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Myndighetsservice</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Drift av forskningsslalioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmel
Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete indelas i följande
delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>la.
Insatsområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ib.
Teknikområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1c.
Industriservice</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Id.
Förmedling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>le.
Arbetstagarprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
föreslår att den internationella myndighelsservicen överförs från program 4
lill program 3 samfidigt som program 4 döps om till Teknikupphandling.
Verksamhelen inom delprogram Id. Förmedling inordnas under delprogram Ib
samtidigt som delprogram Id utgär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
verksamhel under programmen 1-4 finansieras från reservationsanslaget F 1.
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slöd
till forsknings- och ulvecklingsarbete inom energiområdel lämnas under
särskilda program från anslaget Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Program
5 finansieras från förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckling:
Drift av forskningsstationer. Detta anslag får i princip inte belastas. För att
lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för drift av
forskningsslalioner disponerar STU en röriig kredit i riksgäldskontoret på
lOOOOOkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
finansiering av investeringar i utrustning anvisas medel under reservationsanslaget
F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget F 1 finansieras dessulom viss rymdverksamhet, informationsförsörjningsverksamhet
samt slatens bidrag till Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet
(STATT). STU har dock inget programansvar för dessa verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
STU:s verksamhet under anslag F 1 tillämpas f.n. på försök en ny anslagsteknik,
innebärande att STU får placera sina medel räntebärande i riksgäldskontoret och
därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställningar ger en ekonomisk översiki av STU:s förslag till verksamhet
under detta anslag (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:sm</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.fl.
förslag</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt och sam-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hällsinriklal tekniskt</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>348,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>383,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>549,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>640,6</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>720,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
2</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsutveckling</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>214,3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>248,3</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>295,1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>347,9</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Internationell kontakt-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,5</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
4</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikupphandling</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22.6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,7</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rymdverksamhel</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19.3</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsförsöonings-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,4</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Attachéverksamhel</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,3</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,1</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ofördelade
medel</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
koslnader</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>621,7</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>693,0</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>941,9</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1103,1</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1256,0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgår
finansiering</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utöver
anslag</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Återbetalningar
m.m.</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Minskningar
av reservation</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-0,9</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ränteintäkter
från riks-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gäldskontoret</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>584,7</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>618,5</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>866,9</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1028,1</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1181,0</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s uppgift är trefaldig och kan beskrivas med tre
roller. Den första är att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja
utvecklingen inom olika samhällssektorer - samhällssektortollen. Den andra är
att främja industrins innovationsverksamhet och lekniska kvalitet - industrirollen.
Den tredje är att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån
och öka kunnandet inom skilda områden - den forskningssiödjande rollen (prop.
1977/78: 111, NU 75, rskr 361).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU får sedan budgetåret 1981/82 sina anslag i treåriga
ramar. För innevarande treårsperiod, 1981/82-1983/84, har sammanlagt 1 774
milj. kr. anvisats lill verksamhelen under anslaget Slyrelsen för leknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling. För perioden 1984/85-1986/87
föreslår STU m.fl. insalser för stöd till teknisk forskning och ulveckling,
exklusive energiforskning, lill ett sammanlagt belopp av 3076 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudinriktningen på STU:s förslag för den kommande
treårsperioden är att understödja de offensiva salsningar som kan förutses i
svensk industri under 1980-lalet. Omfallande insatser föreslås inom följande
områden som bedöms ha särskill stor strategisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nya maierial</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Massa- och
pappersteknik saml Träteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Teknik för
hälso- och sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver dessa prioriterade områden föreslår STU selektiva
insatser som är anpassade lill näraliggande utvecklingsmöjligheter i svensk
induslri. Dessa är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Havsleknik,
särskill undervattensteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsteknik,
särskill maskinulveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportteknik,
särskilt materialhantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insalserna inom de prioriterade områdena sker via såväl
program la, program Ib som program 2. Följande sammanslällning ger en översikt
över de lolala satsningar som STU föreslår för de priorilerade områdena under
den kommande treårsperioden (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriterade områden</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
1983/84 1984/85 1985/86 1986/87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall Budget STU:s m.fl. förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59.1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>97,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>111,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologi</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93,8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136,0'</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>194,2-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>216.1'</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>220,5''</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,4</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59.0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nya
maierial</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>68,2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70.3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93.2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>108,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersteknik</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>samt
Träteknik</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54.0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>82.5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.8</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28.5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31,5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso- och</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58.9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalsumma</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>325,7</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>407,5</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>572,6</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>662,5</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>719,2</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>' Varav
NMP 34,0 '</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>,.</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'
" " 62,0 "</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>..</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering av STU:s verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ell led i planering, slyrning och ulveckling av
verksamhelen bedrivs inom STU systematiskt utvärderingsarbete. Ulvärderingen
är framälsyflande och knyls så långl möjligl lill praktiska åtgärder.
Samtidigt är ambitionen all tidsmässigt samordna utvärderingsinsatser med
aktuella behov av beslulsunderiag. Utvärderingsinsatserna har successivt kunnal
ökas och uppgår nu till en avsevärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåret 1982/83 har en slörre. samlad
presentation av utvärderingsinsatser avrapporterals av STU. Utvärderingarna
analyserar såväl utfallet av STU:s verksamhet som inriktning och arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett konkrei önskemål har varil alt effekter av STU:s stöd
redovisas i termer som gör dem jämförbara med andra insatser för att främja
industrins utveckling och förnyelse. Uppföljning och utvärdering av olika verksamheter
måste emellertid anpassas lill skilda förutsättningar och mål. Det är t.ex.
inle möjligl all anlägga renl kommersiella aspekler pä stöd till kunskaps- och
kompetensuppbyggande forskning, vilket ger hell annorlunda resultat än
utvecklingsprojekt inom mindre och medelstor industri. Det är således inle
möjligt att mäta och summera ett resultat för STU som helhet. Försök i den
riktningen måsle begränsas till del kommersiella stödel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Effekier
av kommersiellt slöd kan exempelvis mätas i företagens om-sällningssiffror.
Dessa kan ulgöra en grund för all jämföra olika lyper av ålgärder. Genom atl
STU:s stöd avser en tidig fas i utvecklingsarbetet, som måsle kompletteras av
omfallande andra insatser, är det emellertid inle möjligl all klarl särskilja STU:s
belydelse. Långa utvecklingstider gör också alt omsällning endasl kan hänföras
till insalser långt tillbaka i tiden. Enbart kvantitativa mått fångar inle
heller olika indirekta effekter av slödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ylleriigare
ell önskemål är alt erfarenheter från extern expertis utnyttjas vid
utvärderingsarbetet. Ett sätt alt tillgodose detta är all uppdra ål fristående
konsuller eller forskare att genomföra utvärderingarna. STU anlitar
regelmässigt olika konsuller, ulländska forskare och andra exlerna sakkunniga.
Vidare lillförs exlerna erfarenheter genom del aktiva ulbyle av
meloderfarenheter som STU:s utvärderare har med kollegor inom andra offentliga
organ och inom internationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande redogörs för ett anlal utvärderingar av
olika verksamheler inom STU, i huvudsak enligt STU:s programstruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatsområden är en ny arbetsform vid STU som
introducerades 1977/78. Stödformen kan ses som ett nytt sätt atl styra
forsknings- och ulvecklingsarbete till intressanta sektorer inom induslri och
samhälle. Trols alt tillräcklig lid ännu inle förflutit för alt göra en
slutgiltig bedömning av effeklerna har STU redan analyseral flertalet
insatsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödformen insalsområden har befunnits vara en framkomlig
väg atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>organisera samverkan för att främja leknisk ulveckling.
Berörda STU-an-svariga har också utövat ett större ledningsansvar än vid
konventionellt hanterade projekt. En lärdom från utvärderingarna är att områden
med stora inslag av icke-lekniska problem är svårare atl föra lill framgång än
vad som förutsägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsorienterat företagsstöd samt stöd till enskilda
innovatörer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metodproblemen vid denna stödtyp kan synas triviala. All
undersöka om ett visst projekt lett lill en kommersialiserad produkt och vilket
ekonomiskt resultat den givit förefaller elementärt. I praktiken försvåras
emellertid analyserna genom bl.a. det långa tidsperspektivet. En slor del av
de projekl man vill granska har ännu inte kommit så långt att det är möjligl
all avgöra deras ulfall. De långa lidsförloppen leder ofta också till alt
projektet ändrar karaktär och resulterar i något annat än som ursprungligen
avsågs. Vidare måste man observera atl STU:s stöd endast åren del av de
insatser som krävs för alt föra ett projekl lill framgång. Därför är det svårt
all klart ange ett orsakssamband mellan STU-stödel och projektets eventuella
framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mindre utvärdering av produkt- och uppfinningsprojekl
har gjorts. Analysen har gjorts på samlliga ansökningar under två slumpvis
valda kvartal under åren 1976 och 1977. Ulvärderingen har gjorts inom berörd
projeklenhet på egel initiativ och med egen personal. Resultaten från de båda
kvartalen är likartade. Ungefär en tredjedel av projekten när exploatering,
varav ett mindre antal når mer betydande omsällning. Värt all notera är också
atl ännu efter mer än sju år pågår fortfarande utvecklingsarbete för ca en
tredjedel av projeklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En liknande analys har gjorts av utvecklingsprojekt inom
läkemedelsteknik, medicinsk leknik och handikappteknik. Resultatet uppvisar
ett likartat mönster med den skillnaden alt den ekonomiska effekten blivit
mångdubbelt större, främst beroende på den stora kommersiella potentialen inom
i första hand läkemedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom STU:s sektion för förmedlingsverksamhet görs en
uppföljning varje år. För budgetåret 1981/82 kan i korthet sägas att sektionen
under årel biträtt vid 216 exploateringsärenden och lyckats uppnå 39 exploateringsavtal.
Ersättningen till uppfinnarna för dessa ulgörs av engångsbelopp i 20 fall,
sammanlagl 2,8 milj. kr. och av royally i 20 fall. Härutöver förekommer några
oplionsavtal. Genom att flera former av ersättning kan förekomma i samma avtal
blir summan större än lolala antalet avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej projeklbundet stöd till innovativa grupper är en
försöksverksamhet som under ca 4 år bedrivits vid STU. Stödformen är förmånlig
för mottagarna och goda resultat har uppnätts. Totalt har 14 stödmoltagare,
som sammanlagl mottagit 3,3 milj. kr., lyckats sälla 8 produkler i kommersiell
produklion. Omsättningen 1982 uppgick för dessa produkter till 2,3 milj. kr.
och förväntas öka. Ungefär lika många produkter hade kommil så långt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
produktion bedömdes sannolik. En generell osäkerhet är emellertid atl flertalel
"framgångsrika" produkter jusl lanserats och ännu inte visal om de
klarar en bestående marknadsetablering. Utvärderarens bedömning är alt det goda
utbytet av della slöd till stor del beror på del strikta urvalet av mottagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
stöd med villkorlig återbetalning följs konlinuerligl upp enligt en särskild
rutin. Med utgångspunkt i de drygt 600 projekl där STU l.o.m. 1982 beslutat om
återbetalning har en ingående analys gjorts av de kommersiella effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
135 projekl som vid analyslillfällel var helt slutreglerade har
detalj-granskals. Vid detta tillfälle uppgick deras sammanlagda ackumulerade
omsättning till 3 200 milj. kr. Det kan emellertid även här noteras all
huvuddelen av de kommersiella resultaten kommer från ell mycket begränsat
antal projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
analysen har också exploateringsformens betydelse belysts. Bl. a. har olika
motlagarkategorier jämförts vad gäller återbelalningsfrekvens i följande
tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mottagarkategori</span></b></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt Tolall</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkn.</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkn.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>slöd antal</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tol. åter-</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tol. äler-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>700 milj. kr. projekl</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>betaln.</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belaln.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>170 milj. kr.</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i%av stödbel.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav andel i % lil</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>mottagarkategori</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Enskilda</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
uppfinnare</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 50</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
instilulionsforskare</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 7</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingsbolag</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 ,27</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mindre
företag</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(<500)</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Större
företag</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 6</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>O500)</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
mellan olika motlagarkategorier är som synes påtaglig. En fundamental orsak
till detta är atl mindre resp. större företag som regel själva exploaterar den
utvecklade produkten. I övriga kategorier förutsätts en förmedling av produkten
till en exploatör, någol som erfarenhetsmässigt ökar risken för misslyckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åren 1981-1983 har STU på industridepartementets uppdrag bedrivii en
försöksverksamhet i fyra län med projektkonsultstöd. Olika projektägare har
fått ekonomiskl stöd för att leda produktutvecklingsprojekt. Verksamheten har
bedrivits i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna och har utvärderats
av en fristående konsult. Konsulten sammanfattar sina resultat med att
stödformen passar väl ihop med ulvecklingsfondernas övriga stödformer. I
flertalet fall har stödet varit framgångsrikt genom att dyra och tidskrävande
misstag kunnal undvikas. Vi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dåre har slödet lett lill all en ny konsullgrupp
etablerats parallellt med att berörda förelag lärt sig all utnyttja sådan
kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fristående konsult har utvärderat STU:s ramprogram för
bevakning, information, rådgivning och utredningar avseende
uppfinnarverksamhet. Utvärderingen har föranleits av alt det andra av två
fleråriga ramprogram avseende verksamhet bedriven inom Svenska Uppfinnareföreningen
avslutats vid utgången av 1983. Inför beslut om framtida stöd lill denna
verksamhel har det krävts kompletterande beslulsunderiag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvärderingen
utgick från befinllig dokumentation inom STU och föreningen. Huvudvikten har
dock legat vid ell slort antal intervjuer med uppfinnare för atl utröna
verksamhetens värde för aktiva uppfinnare. Mol denna bakgrund har konsulten
lämnai en bedömning av verksamhetens, effektivitet och föreslagit en omprövning
av ramprogrammet. Vidare har konsulten föreslagil atl STU prövar möjlighelen
att slödja regionala upp-finnarföreningar samt all vissa smärre
organisationsförändringar görs inom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektiv forskning bedrivs i samverkan mellan stat och
induslri med utgångspunkl i långsiktiga avtal, kollekliva ramprogram. Sedan
några år har STU haft ambitionen att inför mer ingående omprövningar av resp.
program genomföra separata utvärderingar som kompletterande beslulsunderiag.
För närvarande bedrivs 28 kollekfiva ramprogram. Hitfills har 12 särskilda
utvärderingar genomförts. Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar
avseende 5 kollektiva program avrapporterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande två av programmen. Metallurgisk forskning och
Metall-forskning, konstaterades hög kvalitet och resullal av väsenlligl värde
för induslrin. Programmet för bearbetningsteknisk forskning bedömdes ännu inte
ha funnit sin definitiva form och hade belräffande delar av sin verksamhel
svagt slöd i induslrin. Andra delar av verksamhelen kunde påvisas ge mer
intressanta resullal. Därför föreslogs en förändring av tyngdpunkten i
ramprogrammet. Det fjärde ramprogrammet. Järnbruksforskning, konstaterades ha
annan karaktär än den ursprungliga. Därför ifrågasatte ulvärderingsmannen om
det även i fortsättningen borde bedrivas i form av kollektivt ramprogram. Den
övergripande bedömningen i analysen är att verksamheten är välskölt och
åtnjuter gott anseende hos avnämarna inom induslrin. Denna bedömning grundar
sig på besök vid de forskningsutförande organen och Jernkontoret saml på en
ingående analys av tillgänglig dokumentation angående verksamheten.
Uppfattningen har bekräftats vid omfattande intervjuer med forskningschefer vid
nio stålförelag och ytterligare ell tjugotal personer med nära kontakter med
respektive kollektiva forskningsprogram i samband med ett tiotal förelagsbesök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den femte av dessa utvärderingar beträffande kollekliv
forskning är en analys av Inslilutel för tillämpad matematik. Huvudvikten i
analysen ligger vid en omfattande genomgång av intressenternas utbyte av
institutets verksamhet. Delvis p.g.a. verksamhelens karaktär har inslitutel
svårt atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>få tillräckliga konlakler i induslrin. Avnämarna ulgörs i
detta fall inle av en viss bransch med lätt identifierbara experter. Man kan
också konstatera att inslitutel inle riktigt förmält följa den myckel snabba
ulvecklingen på informationsbehandlingens område. Lösningen på dessa problem
har inle varil uppenbar. Därför har avtalals om en provisorisk förlängning av
ramprogrammet med ytterligare ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s ramprogram för kunskapsutveckling är svåra atl
utvärdera. Som tidigare har nämnts är ett problem vid uivärdering den långa lid
som förflyter mellan den STU-stödda insalsen och del faktiska nyttiggörandet av
resultaten. Detta förhållande gäller i ännu högre grad ifråga om
kun-skapsutvecklingsprojekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av dessa skäl har STU funnit det meningslöst atl ens
försöka göra direkta utvärderingar av ramprogrammen. 1 slället har
utvärderingarna inriktats på indirekta bedömningar såsom vetenskaplig kvalitet,
programmens förankring i industrin och i vilken ulslräckning programmen
innebär ulbiidning av forskare av särskilt värde för industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under årel har fyra internationella utvärderingar avseende
vetenskaplig kvalilel avrapporterals. Vidare har en särskild analys genomförls
av sex olika ramprograms industriella förankring. Härutöver pågår en analys av
i vilken grad STU:s program för kunskapsutveckling bidrar lill all öka
tillgången på forskare inom områden av särskild betydelse för industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fyra inlernalionella rapporterna avser den
velenskapliga kvaliteten i STU:s ramprogram Skeppsteknik, Förbränningsteknik,
Organisk syntes samt Tal, ljud och hörsel. Dessa utvärderingar har på STU:s
uppdrag genomförts av fyra separata arbetsgrupper, var och en beslående av tre
till fem utländska forskare med internationellt anseende inom respektive områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Analysen av induslriell förankring behandlar sex pågående
ramprogram och koncentrerar sig på hur induslrins intressen knutits till
ramprogrammen. Ulvärderingen ulgår från en ingående karlläggning av
informationskanalerna mellan industrirepresentanter och forskare. De sex
ramprogrammen klassificeras med hänsyn till hur informationsnäten ser ul och
en jämförande studie görs för att förklara skillnader och bedöma konsekvenser
av olika informationsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1 omfattar utveckling av produkler, processer,
metoder och syslem som kan utnyttjas i induslriell verksamhet. Inom programmet
genomförs också sådan forsknings-och utvecklingsverksamhet söm behövs för all
bygga under denna lyp av verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under programmet planeras och verkställs STU:s insatser
för innova-tionsinriklad verksamhet av belydelse för olika samhällsseklorer och
näringslivet. Programmel syftar till att generera ny leknik och effektivare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>användning
av såväl ny som tidigare känd teknik. Vidare syftar programmet till all genom
uppsökande verksamhel öka STU:s konlakler med enskilda och förelag som har
utvecklingsbara idéer för att stimulera dem till fortsall utveckling och
nyttiggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av STU:s förslag till verksamhet
under program 1 (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></b></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 1985/86</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>STU:s m.
fl. förslag</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>la.
Insatsområden</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,9</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79,3 89,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>91.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ib.
Teknikområden</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>266,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>299,1</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>423,4 496,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>564,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>le.
Industriservice</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,0</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,8 40,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Id.
Förmedling</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ingår fr.o.m. 1984/85 Teknikområden</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i Ib.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>le.
Arbetstagarprojekt</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,6</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,1 14,4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
program 1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>348,2</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>383,0</span></b></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>549,6 640,6</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>720,9</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
la. Insatsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
insalsområden avses störte sammanhållna, målinriktade, fleråriga och
tidsbegränsade insatser för teknisk forskning och utveckling. Ungefär hälften
av budgeten för insatsområdena går till tekniska högskolor och andra offenlliga
forskningsorganisationer. Reslen går till företagssektorn. Stödformen
insalsområden används av STU särskilt inom områden där leknisk utveckling, som
i och för sig är önskvärd och synes ligga inom räckhåll, annars inle skulle
komma lill slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande pågår 13 insatsområden för en sammanlagd årsbudget av 46,9 milj. kr.
För perioden 1984/85 - 1986/87 föreslår STU alt lika många nya insalsområden
påbörjas. Följande sammanslällning ger en kort redovisning av nuvarande och
planerade insalsområden (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Insatsområden</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Påböriades/</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(Förslag)</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Total</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>planeras</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(Budget)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>koslnad</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vara</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>påbörjas</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avslutat</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kollekliva
transporter</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,2</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksäkerhet</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2l',7</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Olje-
och gasutvinningsteknik</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till havs</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,8</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stålframställning
ur fosforrika</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>malmer</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,8</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gjutjärnsprodukler</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,6</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slorkök
90</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,4</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdsmiljö</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Blod och
blodprodukter .</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>79/80</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,1</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datorbaserad
bildbehandling</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>79/80</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,5</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggningsleknik
i tätort</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>79/80</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,1</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljebekämpning/sanering</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>80,/8l</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Polymera
konstruktionsmaterial</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>81/82</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Djupprospektering</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>82/83</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>86/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flexibla
tillverkningssystem</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>87/88</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>CAD/CAM-syslem
i verkstads-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>företag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>87/88</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Pulverleknisk
produktion</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25.0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flexibel
automatisk montering</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.S5,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>87/88</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industriella
mineraler</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89/90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fordonselektronik</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>86/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Givare</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6.5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>86/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Legeringsmetaller</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24.0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Aluminium
och magnesiumgjutgod</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>s 84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vävnadsförankrade
proteser</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31.0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89/90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologi
för</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>handikappade</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>86/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tekniska
fiberkompositer</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>85/86</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89/90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lim- och
fogningsmetoder</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>85/86</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89/90</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
insatsområden</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>46,9</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77,6</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>620,4</span></b></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram Ib. Teknikområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammel omfallar ulveckling av produkler, processer,
meloder eller syslem som avses utnyttjas i induslriell eller annan verksamhel.
Till delprogrammel hör även sådan forskningsverksamhel som behövs för all
utvecklingsarbete skall kunna genomföras. Delprogrammel, som f. n. har en sammanlagd
årsbudget på ca 250 milj. kr., år indelat i följande leknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informations-
och systemteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Processteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialteknik
och biovetenskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillverkningsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produkt- och
uppfinningsutveckling saml rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
teknikutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulom direkta projektstöd omfatlar delprogrammel även
rådgivning i tekniska, ekonomiska och juridiska frågor lill mindre förelag och
enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollekliv forskning bedrivs i enlighet med ell av STU och
en grupp förelag (och evenluelll någon ytterligare part, t.ex. sektormyndighel)
ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mensaml finansierat flerårigt ramprogram. Denna s. k.
kollektiva forskningsverksamhet har inslag av både ulvecklingsarbete och
kunskapsuppbyggnad och har därför tidigare redovisats delvis under delprogram
Ib, delvis under program 2. STU föreslår att denna verksamhel fr. o. m. budgelåret
1984/85 redovisas under delprogrammet Teknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanställning ger en översikt över de
satsningar som STU föreslår inom delta delprogram för de prioriterade områdena
under den kommande treårsperioden (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prioriterade
områden</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:sm,</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fl.
förslag</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,0</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologi</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,8</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44,1</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-54.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,8</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,6</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nya
material</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22.7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,2</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51.0</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och papperteknik</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>saml
Träteknik</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42.0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61,8</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>69,5
'</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72.4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,4</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17.5</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso- och</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=143 style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård</span></p>
</td>
<td width=45 style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,7</span></p>
</td>
<td width=51 style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,8</span></p>
</td>
<td width=52 style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36,9</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41,0</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under delprogram Ib</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>138,8</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>173,0</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>275,9</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>285,7</span></b></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>320,9</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under delprogrammet lämnar STU stöd fill enskilda
uppfinnare. Denna grupp har ett stort behov av finansiellt stöd och rådgivning
och STU:s stöd har successivl vidgals och blivit mer variationsrikt. Vid en
internationell jämförelse är stödel i Sverige till uppfinnare väl uppbyggt och
omfallande. Vid sidan av slödet lill ulvecklingsprojekl har STU olika former
för alt främja uppfinningsverksamhel, bland annal arbetsstipendier, uppfinnarslipendier
och sedan 1980 idéuivecklingsslipendier. Vissa stipendier kan sökas av personer
som inle lidigare arbetat med uppfinningsverksamhel och andra stipendier är
avsedda för personer som tidigare visal goda resultat av sin verksamhel som
innovatörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU stöder även Svenska Uppfinnareföreningen sedan en lång
lid. Stödel, som för närvarande utgår i form av medel för ett flerårigt ramprogram,
avses fr. o. m. 1984 ulgå i form av slöd lill avgränsade projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram le. Industriservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten under detta delprogram planeras och genomförs
i nära samarbete med SIND och med de regionala utvecklingsfonderna. STU:s
uppgift är i detta sammanhang atl tillföra teknisk kompelens. Verksamhelen
omfatlar bland annal följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbelsgrupper
för produktutveckling vid landets 24 utvecklingsfonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordningsfunktion
i vad avser utvecklingsfondernas utvecklingskapi-lal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
för förmedling av ny utländsk leknik lill svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förelag. Förslag till plan har utarbetats gemensamt av
Exportrådet. SIND. STATT och STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regional
produklutvecklingsservice som innebär all STU lillsammans med
ulvecklingsfonder, länsstyrelser och landsting delfinansierar en verksamhel med
syfle alt utnyttja de lärar-, elev- och materiella resurser som finns vid
landels lekniska gymnasieskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regionalt
projekikonsullslöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Smäföretagsservice vid kollekliva institut<br>
Försöksverksamheten med regionalt projekikonsullslöd har utvärde<br>
rats. Resultaten har därvid visals vara så positiva att STU föreslagit alt<br>
verksamhelen utökas från 4 till alt omfatta 20 län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram le. Arbelstagareinitierade projekl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta delprogram ulgör en komplettering och påbyggnad lill
den ordinarie förslagsverksamheten i främsl tillverkande förelag. STU:s syfle
är att initiera och stödja projekt som baseras pä lekniskl kvalificerade idéer
frän anslällda i förelagen, som inle arbelar med forskning och ulveckling. En
fördel med STU:s stöd är alt projektidéerna föds och ulvecklas i del förelag
som skall tillgodogöra sig resultaten. Teknisk ulveckling av sådana idéer stöds
med två tredjedelar av koslnaderna. En bra modell för samverkan med större
företag har etablerats och STU:s erfarenheler av programmel är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 2. Kunskapsutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under della program planeras, genomförs och uppföljs STU:s
slöd till kunskapsutvecklande och kompetensuppbyggande teknisk forskning. Målel
för insatserna är atl skapa en kunskapsbas för framtida utveckling av
industriella processer, metoder och produkler inom sektorer som från
industriell synpunkt framstår som intressanta. Stödel ges dels för projekl dels
för s. k. ramprogram. F. n. är 300-500 forskare och 800-1 000 doktorander inom
högskolesektorn verksamma i projekl eller ramprogram som finansieras under
programmel Kunskapsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med verksamheten under programmel Teknikområden
ligger tonvikten pä insalserna under delta program på de prioriterade områdena.
Följande sammanslällning ger en översikt över de salsningar som STU föreslår
inom della program för de priorilerade områdena under den kommande
ireårsperioden (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prioriterade
områden</span></b></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:sm.</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fl.
förslag</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologi</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72,6</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.1</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25.2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nya
material</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,1</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38.6</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>saml
Träteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,4</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,6</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14.0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso- och</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,7</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=131 valign=top style='width:98.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under program 2</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158,2</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>178,8</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>209,8</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>242,3</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>274,3</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slödel
till ramprogram för kunskapsutveckling är långsikligl och ell program varar
minst 5 år, vanligen 7-8 år. De förutsätter belydande planerings- och
samordningsinsatser och skall vara så stora all de medger slralegiska
diskussioner med avnämarna beträffande t.ex. inriktning och ulformning. Genom
ramprogrammens uppläggning åstadkoms en profilering av insatser mellan de
skilda högskolorna. Anslagen till ramprogram för kunskapsulveckling uppgår f.
n. lill ca 40 procenl av program 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
genomförs följande 18 ramprogram vid STU för en sammanlagd årsbudget av 96,8
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ramprogram</span></b></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Start år</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas avslutat år</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Genteknologi
för industriell</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tillämpning</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsätter t.v.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tal.
ljud och hörsel</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elektronisk
och elektrooptisk</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>komponentteknologi</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsätter t.v.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trämaterial</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 ■</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Polymerbaserade
fiberkompositer</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Laserbearbetning</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ytors
fysik och kemi</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datorstödd
konstruktion och</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tillverkning</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsbehandling</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Cellulosafiberbaserad
material-</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teknologi</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknikgrundande
syntetisk organisk</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kemi</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elkraftsteknik</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skeppsteknik</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Träbyggnadsteknik</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Pulvermelallurgi</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Civil
flygteknisk forskning</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsätter t.v.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Adapliv
styrning av verktygsmaskiner</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=210 valign=top style='width:157.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Adaptivt
styrda industrirobotar</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
beräknar atl huvuddelen av ramprogrammen kommer all genomföras och avslutas
planenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgelårel 1984/85 har STU beräknat medel för att påbörja följande nya
ramprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CAD/reglerteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Materialadministration</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Snabbstelning
av metaller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flerfasstål
och superplaslicitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Makromolekylära
funktionella kemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kolhydratkemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Cellbiologi
för industriell tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Separation
med vattenhaltiga tvåfassystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bioorganisk
syntes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ceralier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kolhydralkemi/immunreceplorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Perifer
cirkulation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elledande
polymerer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristallin
cellulosa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mineralteknisk
processkemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handikappteknisk
forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medicinsk
informationsbehandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Induslriell
strömningsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Program
3. Internationellt samarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
delta program genomförs STU:s inlernalionella kontaktverksamhet och
projektsamverkan. STU biträder också depariement och myndigheler vid förhandlingar
med främmande länder och internationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Teknik- och
kunskapsöverföring från andra länder fär en allt störte belydelse för
ulvecklingen inom svensk induslri och forskningsväsende. I STU Perspektiv 1981
"Internationella beroenden och teknisk-industriell förnyelse" har STU
belyst bland annal det internationella beroendet inom det teknisk-vetenskapliga
området, svårigheler som uppslår genom della beroende och vilka åtgärder som
krävs i samband härmed. Analysen har lett fram lill förslag om en ökad
internationell orientering av STU:s verksamhet. Ansvaret för bevakning av
teknisk forskning och utveckling utomlands faller visserligen på förelagen och
forskarna själva, men STU:s insalser kan skapa bättre belingelser för och
underlälla bevakningen. I della sammanhang spelar den teknisk-vetenskapliga
aitachéverksamhelen en viktig roll genom sitt samarbele med STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För den kommande
treårsperioden har STU beräknat ökade medel för följande insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbyggd kontaktverksamhet och
projektsamverkan med de mindre industriländerna i Västeuropa saml
utvecklingssamverkan i Norden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nya former för kontinuerlig
bevakning av ulvecklingen inom särskilda teknikområden bland annat i samverkan
med industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av formerna för atl
ta hem utländsk teknik till svensk industri</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Särskilda ålgärder för all stimulera yngre forskare frän
induslrin och forskningsinstitutioner att forska vid utländska institutioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 4. Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikupphandling är en metod som tillämpas vid
anskaffning av produkler, tjänster och system som inle finns på marknaden,
ulan kräver utvecklingsarbete för att upphandlarens krav skall kunna
tillgodoses. Köparen presenterar upphandlingsunderlag och specificerar sina
krav. Risktagande och övriga affärsmässiga åtaganden regleras i avtal mellan
upp-handlaren och leverantören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikupphandling har visat sig vara ett lämpligl säll för
både köpare och säljare att uppnå ökad effektivitet av utvecklingsarbete
respektive inom den egna verksamheten. STU:s roll är atl dels stimulera lill
och förbäitra betingelserna för teknikupphandling genom information, utbildning
etc. dels att biträda vid leknikupphandlingsprojekt med råd och finansiering.
STU:s finansiering kan komma både köpare och säljare tillgodo. Den avser dels
beställarens ökade kostnader för bland annat upphandlingsunderlag och
kravspecifikationer, dels det utvecklingsarbete som ingår i
teknikupphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU lämnar för närvarande stöd för leknikupphandling bland
annat lill Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Inför den kommande
Ireårsperioden föreslår STU fortsatta insatser för dessa verksamheter men även
ökade resurser för atl stimulera teknikupphandling mellan förelag och för s. k.
obeställda projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens delegation för rymdverksamhet, som under
innevarande budgetår disponerar 15,2 milj. kr. för nalionell rymdverksamhel
under detta anslag, föreslår en uppräkning av detta belopp till 17,5 milj. kr.
Medlen fördelas på tre av delegationens delprogram. Delegationens förslag
innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammel Rymdforskning används medlen från detta
anslag dels för industriuppdrag, dels för övrig rymdforskning. Ca hälften av de
medel som används för rymdforskning går till rymdindustrier i form av
beslällningar på utrustning. Arbelel med rymdforskningsprogrammet bedrivs i
samarbete med andra länder. Exempelvis avses svenska experiment alt sändas upp
med tvä sovjetiska satelliter under åren 1986/87. Programmets främsta projekl
är den velenskapliga satelliten Viking som är avsedd att studera nortskenet på
hög höjd över Nordpolen. Totalt under detta anslag föresläs 6,9 milj. kr. för
detta delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammel Fjärranalys finansieras störte delen av
det nationella programmet över detta anslag. Den kraftiga ökningen av
intresset för fjärtanalys på användarsidan vänlas leda lill ell kommersiellt
genombrott under andra hälften av 1980-talet. Sverige torde, bl.a. genom sitt
dellagan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107, Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de i projeklel med den franska Qårranalyssatelliten SPÖT,
ha goda möjligheter all inta en ledande roll vid Qärranalysens kommersiella
exploatering om en kraftfull vidareuppbyggnad av resurser och kunskaper kan
uppbådas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen föreslår en målmedveten och koordinerad
induslripolilisk satsning på ulveckling och introduktion av teknik och meloder
under de närmasle åren i anslutning till dala från Landsat och SPÖT. Satsningen
bör omfalla såväl varor som tjänster och bygga på en stark hemmamarknad som bas
för exploalering utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationens
slöd till forskning inom Qärtanalysområdel inriktas på tillämpningar inom jord-
och skogsbruk, luftföroreningar, mikrovågsteknik (som en förberedelse för den
europeiska rymdorganisationens fjärranalyssatellit ERS-I) saml forskning
rörande meloder för bildbehandling, främst lillämpningsförsök baserade på
Landsal- och SPOT-daia. Delegalionen föreslår vidare alt fortsätta den
särskilda långsiktiga salsning på bildbehandling och mikrovågsteknik som
inleddes innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår delegationen en ökning av
resurserna för forskning och ulveckling inom fjärranalysområdet med 1 milj. kr.
(utöver pris- och löneomräkning) till 8,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
delprogrammel Industriutveckling används medel från detta anslag för
förberedande arbele med nya projekt. Delegalionen beräknar medel för en
oförändrad ambiiionsnivå. Tolall föreslås 2,0 milj. kr. för della delprogram
under anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning, DFI, är den cenlrala myndigheten för frågor om
övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för
forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhel. DFI slarlades år
1979 och leds av en slyrelse med tolv ledamöler, som i första hand företräder
allmän- och användariniressen. Uppgifterna i DFLs instruktion (SFS 1979:477)
ger DFI en mer aktiv roll än exempelvis forskningsråden. Vidare är, enligt
samma instruktion, slalliga myndigheter m. m. skyldiga atl samråda med DFI
innan de vidtar viktigare åtgärder som berör informationsförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamheten
vid DFI har hittills bedrivits under tre program; Planering och samordning.
Forskning och utveckling samt Nationella serviceuppgifter. Från och med
budgelåret 1984/85 föreslår DFI en ny benämning på de två första programmen;
Informationskällor saml Sök- och kommunikationssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under program 1. Informationskällor kommer DFI främst alt
studera informationsbehov och informationsulnyltjande inom avgränsade områden
för all få underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. Syflel med detta är all
planera för ett syslem med ansvarsbibliotek. Under programmel kommer DFI
vidare all fortsätta arbelel rörande arbetsräilsliga frågor, exempelvis
copyright. För delta har DFI beräknal 9,4 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 2. Sök- och kommunikationssystem omfattar studier
av kommunikationssystem och metoder för alt bearbeta informalion. DFI har
påbörjat en studie av bibliotekskatalogers funktion och användning och räknar
med att fortsätta denna sludie under 1984/85. Kostnaderna härför beräknar DFI
till 10,9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under program 3. Nationella serviceuppgifter utgår för
närvarande medel dels för den externa servicen vid informationscentralerna vid
karolinska institutet och lekniska högskolan i Slockholm, dels bidrag lill
vissa organisationer. DFI föreslår att dessa bidrag från och med budgetåret
1984/85 förs över till andra program under DFLs anslag. I särskild ordning har
DFI föreslagit att ett system med ansvarsbibliotek etableras i landet med
början under 1984/85. För verksamheten under programmet har DFI beräknal 4,7
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel för
verksamheten vid DFI kanaliseras dels via della anslag, dels via ett anslag
under VIII huvudlileln (utbildningsdepartementet). För budgetåret 1983/84
disponerar DFI sammanlagt 18,8 milj. kr. varav 8,4 milj. kr. från XII
huvudtiteln. För budgetåret 1984/85 föreslår DFI enligl föregående alt
sammanlagl 25,0 milj. kr. anvisas för verksamhelen. Till detta kommer
ytterligare 3,7 milj. kr. förökade projeklkoslnader vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhel är sedan
den 1 juli 1981 en offentlig stiftelse med svenska staten och
Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Stiftelsen har i sin nuvarande styrelse
representanter från industri- och utrikesdepartementen, STU, IVA saml svensk
induslri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STATT:s målsättning är alt verksamhelen genom sökning,
insamling, analys och överföring av leknisk och teknisk-politisk information
samt kontaktskapande aktiviteter skall bidra till Sveriges teknisk-industriella
och därmed samhälleliga ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Attachéernas huvudfunktion är atl bevaka forsknings- och
industripolitik, leknikpoliiik, tekniska nyheter och trender.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allachékontor med saiiimanlagt ca 45 anställda finns för
närvarande i Washington, Los Angeles, Tokyo, Beijing, Moskva, Bonn, Paris och
London. Ett kansli i Slockholm leder och samordnar verksamheten.
Attaché-kontoren är för det mesta lokaliserade till de svenska ambassaderna och
attachéerna åtnjuter diplomatisk status. Denna status är nödvändig för
verksamhelen men förutsätter även en viss balans mellan bas- och uppdragsverksamhet,
innebärande atl den senare inte bör ulgöra en alltför slor andel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen finansieras till 75% under della anslag.
Återstående 25% finansieras genom inläkler från uppdrag, publikationer,
konferenser etc. Verksamhelen drivs under tre program; bas-, informations- och
uppdragsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Basverksamheten omfattar kontaktskapande aklivileler,
bevakning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nyheter
och löpande rapportering hem lill Sverige av dessa. Vidare skall fältkontoren
vara ett stöd för den övriga ambassaden i teknisk-vetenskapliga frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med STATT:s informalionsaklivileler är dels alt förmedla resultaten från
kontorens basverksamhet, dels all vara ett stöd i marknadsföringen av
uppdragsservicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdragsverksamhelen
bär sina egna direkta kostnader och de taxor som lillämpas samordnas med
Exportrådet. Slora, konlraktsbundna uppdrag svarar för närvarande för drygl
30% av de lotala inläklerna av uppdragsverksamheten. Bland övriga uppdrag
dominerar utredningar och besöksservice:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under de senaste åren har
två marknadsundersökningar genomförts för att mäta svensk industris intresse
och behov av aitachéverksamhelen samt önskemål om förändringar. Dessa
undersökningar visar på ett myckel positivt intresse för och behov av
aitachéverksamhelen såväl hos svensk industri, som hos statliga myndigheler,
fackliga och andra organisationer. Vidare är efterfrågan på uppdragstjänsler
fortlöpande slor. Volymen för dessa kan dock p.g.a. de nämnda balanskraven inle
få växa väsentligt snabbare än verksamheten i sin helhet. Det finns dock skäl
atl särskilt peka på del operaliva värdel för näringslivet i den information
som förmedlas genom uppdrag, samtidigt som statskassan inte belastas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STATT
disponerar för sin basverksamhet 15,6 milj. kr. under innevarande budgetår. En
oförändrad ambitionsnivå av denna verksamhel kräver enligt STATT en
genomsnittlig ökning av anslaget med ca 13% dvs. 20,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller omfatiningen av aitachéverksamhelen i nuvarande bevakningsländer
föresläs en utökning endast i USA. Kostnad för detta är 0,3 milj. kr. Som nytl
bevakningsområde föreslås en utökning av kontoret i Washington för alt bevaka
det skogslekniska områdel i Nordamerika. Denna s. k. skogsallaché skulle i så
fall finansieras med en lika stor andel, 0,3 milj. kr., från skogsbranschen i
Sverige. Vidare föreslås en utökad bevakning i Europa bl. a. genom
sidobevakning från befintliga allachékontor till en koslnad av 0,7 milj. kr.
saml en studie av Östasien till koslnad av 0,5 milj. kr. Sammantaget föresläs
sålunda 1,8 milj. kr. för utökad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översiki av STU:s förslag lill verksamhel
under detta anslag (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:104.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
1983/84 1984/85 1985/86 1986/87<br>
Utfall</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Budget STU:s förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ulruslning</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:41.5pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avgår finansiering utöver anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Återbetalningar m.m. Ökning av reservation</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=121 valign=top style='width:90.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,6</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16.2 18,0</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19,5</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1,0</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.3 17,0</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,5</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20,0</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare apparater och instrument (lägst
50000 kr.) för teknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete. Nyttjare
av utrustning som har anskaffals med medel från anslaget belastas med koslnader
för avskrivningar och förtänlning. I den mån som nyttjaren inte har möjlighet
all svara för dessa kostnader är STU skyldigt atl helt eller delvis svara för
nämnda koslnader genom belastning av berört program under amorteringstiden.
Medel moisvarande avskrivning och förtänlning skall föras lill särskild
inkomsltilel i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
framhåller att beslut om lån för utrustningsanskaffning fattas efter samma
principer som för anslag lill enskilda projekl. Del är således den verksamhet
som avses bedrivas med hjälp av utrustningen som är av avgörande betydelse för
STU:s beslut. Eflerfrågan följer i slort efterfrågeutvecklingen på STU:s
projektanslag. För budgelåret 1984/85 beräknar STU atl 17,0 milj. kr.
erfordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 9.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över STU:s anslagsframställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandling av STU:s anslagsframställning för
budgetåret 1984/85 och plan för budgetåren 1984/85-1986/87 har 33 myndigheler,
organisationer och fackföreningar yttrat sig. Yttrande har avgells av
försvarels forskningsanstalt (FOA), flygtekniska försöksanstalten (FFA),
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinslitut (SPRI),
televerket, transportforskningsdelegationen (TFD), delegalionen för vetenskaplig
och leknisk informationsförsörjning (DFI), universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) efter hörande av universiteten i Uppsala, Lund, Göleborg, Umeå, Slockholm
och Linköping, tekniska högskolan i Slockholm. Chalmers lekniska högskola,
högskolan i Luleå samt forskningsrädsnämnden (FRN), medicinska forskningsrådet
(MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). slatens naturvärdsverk (SNV),
arbelarskyddsslyrelsen, slatens råd för byggnadsforskning (BFR), slatens
induslriverk (SIND), Sveriges geologiska undersökning (SGU). delegalionen för
samordning av havsresursverksamheten (DSH), marintekniska institutei, SSPA,
slalens delegation för rymdverksamhet (DFR), statens energiverk (STEV),
energiforskningsnämnden (EFN), Centralorganisationen SACO/SR,
Handikappinstitutet, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), Kollektivforskningsinsliluiens
samarbetsorgan (SAMKO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska uppfinnareföreningen
(SUF), Sveriges civilingenjörsförbund (CF), Sveriges induslriförbund (SI),
Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO). Dessutom har riksrevisionsverket (RRV) yttrat sig över STU:s
utvärderingsmalerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomgående är svaren positiva till de förslag som
redovisas av STU. Dock innehåller många av remissvaren en mol STU avvikande
uppfallning i enskilda frågor. IVA anser all anslagsframslällningen och planen
utgör ett goll underlag för statsmakternas beslut rörande stödel lill leknisk
forskning och utveckling (FoU) genom STU. STU:s motiv och argument synes
generellt väl underbyggt och akademien kan i väsentliga stycken instämma i
STU:s huvudförslag. CF anser all STU:s huvudförslag i huvudsak bör genomföras.
BFR anser all programförslagen är väl genomarbetade. TFD och Svenska
kommunförbundet har ulifrån sina utgångspunkter inget att invända mol
förslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Utvärdering av tidigare STU-insatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utvärdering av de insalser som redan har gjorts anses
av flera som en förutsättning då sloriek och inriktning av framlida insalser
planeras. Sveriges industriförbund anser att en av fördelarna med
flerårsprogram är all en fortlöpande uivärdering kan ske av de vidlagna
ålgärderna. I detta sammanhang bedömer förbundel tre år som en orimligt kort
utvärderingsperiod varför en beskrivning av forskningsinsatserna i ett sex-
eller nioår-sperspektiv eventuellt bör övervägas. SACO/SR anser att kvalileten
på svensk forskning ofta bara kan bedömas utifrån en internationell synvinkel.
Organisationen finner det därför myckel positivt att STU även i fortsättningen
har för avsikt atl använda sig av internationell expertis för att bedöma bl. a.
den velenskapliga kvaliteten i de olika projekten. Likartade synpunkler
framförs av Uppsala universitet och Sveriges industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV har i sill remissvar särskill berört den uivärdering
av STU:s verksamhet som gjorts inom STU. Inledningsvis konstateras all STU:s
salsning på uivärdering ligger väl i linje med ambitionerna i regeringens
anvisningar. Dock anser verket alt utvärderingsmaterialet i vissa delar ej uppfyller
de enligt verkel långtgående ambitionerna i regeringens särskilda anvisningar
för anslagsframslällning för budgelårel 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exempelvis anser RRV all STU:s utvärdering i regel inle
omspänner del vida fält av funktioner och statliga resursinsatser utanför STU,
som krävs för att STU:s planeringsunderiag, såsom sägs i regeringens särskilda
anvisningar, skall kunna "tjäna som underlag för statsmakternas beslut om
omfallning och inriklning på det tekniskt/industriella området".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä det gäller inriktningen av STU:s utvärderingsfunklion
anser RRV atl det antagligen finns risker förknippade med en ensidig inriktning
av utvär-deringsfunklionen, dvs. en inriklning av utvärderingsverksamheten mot
att skapa planerings- och beslutsunderlag för de egna slyr-, slöd- eller
arbetsformerna. Härigenom avsäger sig STU många gånger möjlighelen alt
identifiera mer genomgripande alternativ till tillämpade stödformer. Vidare
riskerar STU atl göra ""närsynta observationer" vilka i sin lur
kan leda lill opportuna slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV anser vidare all valet av kriterierna för
insalsområdessatsningar representerar en förskjutning i förhällande till den
roll som formulerades då dessa områden ursprungligen inrättades. Dä återfanns
bland motiven förekomsten av institutionella eller andra trögheter inom
angelägna samhällsområden. De utvärderingar av insatsområden som presenterats
i det sammanställda materialet förefaller, enligt RRV, inte ha utgålt från
dessa bredare kriierier och kan därför knappast göra anspråk på alt kallas
utvärdering i betydelsen uppskattning av måluppfyllelse eller av stödformens
sammantagna effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkel anser atl det finns en alltför svag koppling mellan
den ulvärde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
som gjorts om ramprogrammen och de slutsatser som därvid dras. Visserligen
rimmar slutsatserna väl med regeringens anvisning alt särskill belysa STU:s
induslripolitiska roll, men slutsatserna har, enligt RRV, inte något direkt
samband med de utvärderingar som gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
då det gäller STU:s slöd lill kollektiv forskning anser RRV att
uivärderingsambitionerna tycks ha varit lägre än för vissa andra slödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller spridning av resultat för utvärderingar anser RRV erfarenhelsmässigl
att en del utvärderingar diskuteras i en relativt begränsad krets och verkel
finner det därför angeläget all STU försöker vidga formerna för hanleringen av
sammanställt utvärderingsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser RRV atl del trots de iveksamheier eller betänkligheter som verkel anfört
i samband med det sammanställda utvärderingsmaterialet inte hindrar att STU:s
verksamhel inom della område lill slora delar är värdefull och i många
avseenden också betydligt mer utvecklad än inom andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
STU:s roll i ett större perspektiv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
anser alt störte förändringar i de olika samhällssektorernas planer och
ålaganden rörande utvecklingsarbeten m. m. bör redovisas tidigt så alt
slutsatser kan dras på en nationell nivå om konsekvenserna för industrins
framtida tekniska nivå och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
tar upp frågan om vilka meloder som bör användas för atl påverka induslrins
förnyelse. I detta sammanhang framhölls licens- och teknikupphandling saml
samarbetet mellan STU och de regionala utvecklingsfonderna såsom viktiga inslrumenl.
Vad gäller flera av de föreslagna projekten under beteckningen
innovationsfrämjande åtgärder inriklas dessa på före-tagseiablering och
affärsutveckling. Verkel framhåller därvid vikten av samarbete med andra
organisationer för atl undvika dubbelarbete. Delsamma gäller områdel
riskkapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de ålgärder som föreslås i anslagsframställningen saknar SIND, med utgångspunkt
i sill regionalpoliliska ansvar, förslag som särskill siktar på teknisk
förnyelse och utveckling i de regionalpoliliska stödområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
anser att den strävan till en tidig förankring inom induslrin för
programverksamhet, som förs fram i STU-perspekliv, är i linje med vad FOA
tidigare har anförl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
anser att FoU-insatser bör planeras med utgångspunkt i en specifik syensk
induslriell strategi. Nämnden framhåller atl eftersom det över hela världen
satsas på i stort sett samma "utvecklingskoncept"' bör Sverige
utveckla en "lilläggsidé", som gör del möjligt atl la upp tävlan med
andra. För alt finna en industriell strategi bör forskningen ta sin
utgångspunkl i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>människors
vardagsliv och i samhällels ulformning, existerande kulturmönster, ekosystem
etc. De resultat söm denna forskning i bäsla fall ger, kommer enligl nämnden
alt kunna vara en drivande faktor i en fortsatt industriell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
berör STU:s induslriroll och anser atl en koncentration av insatserna bör ske
lill del långsiktiga kompeiensuppbyggandet eftersom, enligl akademien, STU:s
uppgift inte är att vara kommersiell finansiär av marknadsetablering,
produktion m. m. Inom ramen för den produklulveckling som sker med hjälp av
STU-medel anser SIND å andra sidan all del är viktigl atl det skapas
möjligheler alt kommersialisera resultaten av produktutvecklingen så alt
projeklen inte avstannar efter utvecklingsfasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller avvägningen mellan slöd lill induslrielll tekniskt utvecklingsarbete
inom dels storföretagen, dels den mindre och medelslora industrin släller sig
IVA tveksam lill ökade insalser i form av finansiering inom företagssektorn för
STU:s del. STU må gärna arbela mol målet all långsiktigt komplettera den
teknikutveckling som sker företrädesvis inom sektorn störte förelag. Strävan
atl följa utvecklingen bör dock, enligt akademien, ej kopplas till regelrätt
finansiering av utvecklingsprojekt inom stora förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
saknar i STU:s förslag en analys av sambanden mellan leknisk utveckling och
induslrins förnyelse på kort sikl. LO anser alt STU i samarbele med SIND måsle
känna ett ansvar för atl en teknikspridning sker bland små och medelstora
företag. Med anledning av detta saknar LO förslag till ålgärder eller en analys
av dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundets
slyrelse anser del angeläget all regeringen ger hög prioritel åt insalser för leknisk
forskning och industriell förnyelse och finner därför alt starka skäl talar för
atl STU tillförsäkras medel i enlighet med sill huvudförslag. Förbundel berör
frågan om de möjligheter som ulvecklingsfonderna numera har för all lämna
utvecklingskapital lill de mindre och medelstora företagen i form av krediler
eller bidrag på royalty-basis. Genom del samarbele mellan STU och resp.
utvecklingsfond som utvecklats i anknytning till denna stödform möjliggörs
enligt förbundet kompetenta bedömningar av de projekl som uppkommer och finner
det angeläget atl samverkan mellan STU och utvecklingsfonderna får utvecklas
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CF
anser att STU:s arbetsfördelning med främst de regionala utvecklingsfonderna,
fortlöpande bör övervägas. I den fortsatta utvärderingen av stödsystemet bör
klarare gränser mellan STU:s och utvecklingsfondernas ansvarsområde
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Seklorsansvaret
berörs bl. a. av televerket som anser att finansieringen i samband med
teknikupphandling på informalionsleknologiområdel idag är oklar. Detta på grund
av all innebörden i seklorsansvaret ännu ej fått en entydig tolkning. Eftersom
sådana seklorsmyndigheler som t.ex. televerket, FMV och FOA inle tilldelas
extra medel för della slags ansvar blir det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligl televerket omöjligt för dessa alt svara upp mot
STU:s förväntning på ytteriigare medel från myndigheterna. Delta gör del extra
angelägel, enligt verket, alt statsmakterna bestämmer sig för STU:s allernaliv
två.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Omfattningen av STU:s totala verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslagsframställningen frän STU har tre olika
ambilionsnivåer redovisats. Alternativ två, vilket är STU:s huvudförslag,
innebär en ökning av ambilionsnivån. Alternativ ett innebär en oförändrad
ambitionsnivå och allernaliv noll innebär en minskad ambitionsnivå. Mänga av
remissinstanserna har hävdat all alternativ tvä bör genomföras. Bland de som
renl allmänt har betonat betydelsen av alt detta alternaliv genomförs märks
BFR, SAMKO, SUF och högskolan i Luleå. I de fall då ell genomförande av
allernaliv ett innebär alt de intressen som företräds av remissinstanserna ej
ges ökade, och i vissa fall minskade, resurser är åsikten att alternativ tvä
bör genomföras än slarkare. Till dessa hör SIND, som konstaterar att ett
flerlal väsentliga nya satsningar inom smäförelagsområdel riskerar all
bortprioriteras om ej huvudalternativet genomförs. SNV anser all endasl
allernaliv två i rimlig grad tillgodoser vissa miljövårdsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet anser all frågan om slorieken på den begärda
anslagsökningen är den mesl kontroversiella i anslagsframställningen från STU.
För att kunna tillgodose STU:s önskemål krävs, enligl förbundet, med hänsyn
till rådande budgetunderskott all en belydande besparing sker ulanför den snäva
sekiorn "stimulans till leknisk FoU"". Denna möjlighel finns,
enligl förbundet, ulan tvekan inom ramen för del defensiva industristödet,
vilka skulle påverka näringslivets konkurrenskraft om de överfördes lill
leknisk forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det generella skatteavdraget för företagens FoU-utgifter
berörs av IVA och Industriförbundet i likartade svar. Ett generöst generellt
skatteavdrag ulgör enligl IVA ett alternativ att föredra framför motsvarande
ökning av del selektiva slödel genom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En helt annan infallsvinkel, då del gäller bedömningen av
den totala omfatiningen av STU:s verksamhel, förs fram av KTH. I underremiss
lill UHÄ vill högskolan fästa UHÄ:s uppmärksamhet på all STU i sina bedömningar
ej explicit beaklal den sannolika tillgängen på kvalificerade forskare och
ingenjörer inom de områden där större satsningar föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Områdesprioriteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De leknikområden, som har prioriterats av STU, ligger
enligl remissvaren väl till för framlida satsningar. TCO tillslyrker i allt
väsentligt STU:s förslag. De särskilda salsningar som STU markerar bedöms av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO som inlressanla för svenskl samhälle och näringsliv.
En likartad inställning har framförts av televerket, CTH, NFR och LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MFR uttrycker oro för alt del föreligger en risk för
underfinansiering eller utebliven finansiering av den grundläggande tekniska
forskning som inle faller inom de av STU faslslällda områdena för
kunskapsulveckling. Även IVA för fram denna oro och anser all även om del är
vikligl all koncentrera insatserna lill några områden får del ej leda lill all
medelsramarna begränsas för lovande projekt som ej kan hänföras lill de
prioriterade områdena. Del främsta kravet för slöd lill FoU skall vara
kvalileten hos projekt och inle vilket område projeklel lillhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR anser den mer påtagliga brislen i STU Perspekliv 1983
är det faktum alt nästan ingel område las upp, som inle på samma säll uppmärksammas
över hela världen i de industrialiserade länderna. De djärva långtidsperspektiven
saknas, de som skulle leda till stort försprång för svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CTH anser att en alllför slor del av STU:s resurser satsas
på ulveckling av befintlig leknik. Avgörande för den svenska industrins
konkurrenskraft är förmågan att med den tekniska grundforskningen som grund
kunna bedöma nästa steg i den velenskapliga ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO saknar i förslagel lill teknikinriklning en analys där
effekten av satsningarna på basteknologier vävs ihop med de branschspecifika
behoven. CF anser atl samlade överblickar över befintliga branschers
kun-skapsförulsätlningar behövs. En viktig uppgift för STU är därför att slödja
kunskapsulveckling i anslulning lill etablerade teknikområden i svensk
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SNV framhåller atl för många av de områden som förs fram
av STU föreligger väsentliga miljövårdsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller specifika teknikområden har som lidigare
nämnts de av STU prioriterade områdena av flerlalel remissinslanser ansetts
vikliga. Dessa områden är informationsteknologi, nya maierial, bioleknik, verkstadsteknik,
massa- och pappersleknik. träleknik, kemiteknik och teknik för hälso- och
sjukvård. Då del gäller informationsteknologi pekar flera remissinstanser,
däribland televerket, på del nationella mikroeleklronikprogrammet och påtalar
betydelsen av atl della genomförs. NFR, DFI, DFR och FOA har framfört likartade
synpunkter. DFR anser all rymdverksamheten är både avnämare av och i viss
ulslräckning bidragsgivare lill utvecklingen inom elektronikområdet och det
föreslagna stödprogrammet kan bidra till att ytterligare stärka och bredda
svensk industris konkurrenskraft på den internationella rymdmarknaden. Inom
ramen för STU:s ordinarie program finner DFR mol denna bakgrund särskild
anledning all uttala sill slöd för ell fullföljande av insatsområdet
datorbaserad bildbehandling i form av stöd till konkreta utvecklingsprojekt.
Ur DFL.s synpunkl år dock systemteknologi och det som rör relationer mellan
människa, maskin och samhälle av störst intresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutionen för ADB vid Stockholms universitet instämmer
dock inte i den av STU gjorda prioriteringen i mån av begränsade anslag
(alternativ 1), dvs. all endast nya insatser inom det komponentleknologiska
området inom informationsteknologin kan komma ifråga. Institutionen anser att
en fortsatt salsning och även nya insatser inom det syslemteknologiska området
är minsl lika vikliga som en satsning på del komponentteknologiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av satsningar inom biöteknikområdet påtalas av
bl.a. Uppsala universitet, MFR och LO. Uppsala universitet anser det angeläget
att STU i samband med den planerade expansionen inom detta område även fortsättningsvis
ser till atl kvalitativt högl slående projekt med intressanta frågeställningar
premieras. Projekl inom cellbiologi, cellfysiologi och molekylär immunologi
där genteknik utnyttjas bör ges hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven inom materialområdet ger Uppsala universitet, liksom
bl.a. BFR och LO, sitt stöd till den föreslagna salsningen. De sistnämnda anser
all den internationella utvecklingen inom malerialteknikområdel har stor betydelse
för svensk industri. Den störte betydelse som lättare material får i
produktionen bl. a. på grund av de högre energipriserna är ett exempel där
traditionella material får slå lillbaka för nya material. Umeå universitet
anser alt polymerkemi är ett område där behov av satsningar på ulbiidning och
forskning inle nog kan poängleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Havsleknik framhävs av bl.a. DSH, SSPA, CTH, högskolan i
Luleå, FOA och LO. DSH anser dock att om STU:s bidrag lill havsleknik skall
kunna få någon väsenllig betydelse för svensk induslri bör della område lyftas
till en annan nivå än den som STU föreslagil. DSH föreslår att det finansiella
slödet inom havstekniken ges formen av en särskild fond, lill STU:s förfogande,
som exlra slöd lill havsteknisk forskning under en femårsperiod. SSPA vill
framhålla sambandet mellan utvecklingsinsatser inom skeppsteknisk forskning
resp. ramprogrammet för strömnings- och kaviiationsmekanik saml fartygsdynamik
och insatserna på havsteknik. Stora delar de de studier som ulförs inom de två
förstnämnda områdena ger resultat som är lillämpbara inom offshore-verksamhei.
Högskolan i Luleå ser med beklagande atl STU inle avser alt slödja industriell
slröm-ningsleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom sjukvårdsområdet anser SPRI, atl starka skäl lalar
för att STU tillförsäkras tillräckliga medel för all slutföra DASIS-projektel
på ell för svensk industri och sjukvård bra sätt. Även Landstingsförbundet
anser del angeläget atl DASIS-projektel slutförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPRI hälsar vidare med slor tillfredsställelse STU:s
initiativ till ett flerårigt ramprogram för utveckling av kompelens avseende
medicinsk informationsbehandling. Linköpings tekniska högskola anser den
växande andelen åldringar i den svenska befolkningen som det i dag överskuggande
problemet inom svensk sjukvård. Högskolan anser därför att det är en svaghet i
STU-perspeklivet att det inle pä något samlat sätt redovisas åtgärdsförslag
ämnade att minska åldringsproblemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avfallshanlering
och ålervinningsleknik bedöms av flera såsom ell område vilket bör prioriteras
högre, åtminstone om alternaliv två inte genomförs. Bland dessa ålerfinns SNV,
Högskolan i Luleå, BFR och LO. SNV anser alt programförslaget om behandling av avloppsvatten
och avfall samt återvinning har fåll en något kort rubrik men alt innehållet i
själva programmet emellertid är i linje med verkels uppfattning. Detta dock
under förutsättning alt alternativ två genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom områdel massa- och pappersteknik finner SNV del angeläget all STU även
fortsättningsvis avsätter medel lill särskild miljövårdssatsning. BFR anser
atl del inom programförslaget lill träleknik saknas ett stort området - mögel
på virke. Rådet anser all luflförsurningens inverkan på växande träd och lagrat
virke ur mögelbenägenhetssynpunkt bör uppmärksammas. Å andra sidan anser CTH
att träleknik och angränsande områden kan tonas ned något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FFA
anser alt flygindustrin och den flyglekniska forskningen behandlas relativt
summariskt i planen. Forsknings- och utvecklingsinsatserna bör ses med
utgångspunkt i den tillväxtpolential som svensk flygindustri har. Utvecklandet
av tekniskt avancerade projekl är inle möjligt utan lillgång lill de kunskaper
och den kompetens kvalificerad forskning ger. Vidare pekar FFA på den slora
positiva effekt som flygindustrin har från bl.a. teknikspridningssynpunkl inom
den kvalificerade verkstadsindustrin. Ett genomförande av alternativ ett synes
förutsätta all svensk flygindustri på sikl avvecklas. Mol bakgrund av della
anser FFA all STU:s förslag avseende ramprogram för flygteknisk forskning är
klart otillräckligt som stöd åt den civila flygindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mineralresurs-
och geoteknik inom delprogrammel leknikområden och programmet
kunskapsutveckling bör enligt SGU genomföras enligt allernaliv två. Delta med
hänsyn till det behov som föreligger all vidareulveckla och bredda den svenska
mineralinduslrin. BFR anser alt programförslaget inom mineral- och geoteknik
är bra och väl samordnat med BFR:s verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fackliga centralorganisationerna LO och TCO framhåller vikten av att
arbetsmiljöaspeklerna - också de sociala och psykologiska - beaktas i alla
projekt redan när dessa planeras. Arbetarskyddsstyrelsen anser del synnerligen
angelägel atl stöd ges lill kunskapsutveckling som kan leda lill en förbällring
inom områdel transportteknik i avseende på säkerhet och miljö. Slyrelsen vill
även understryka atl STU bör verka för att ny leknik kan utnyttjas för atl
förse handikappade med bästa möjliga hjälpmedel i arbetet. Även inom området
livsmedelsteknik anser slyrelsen att del är angelägel alt arbetsredskap
ulvecklas, som minskar olycksfrekvensen inom bl.a. slakterier.
Handikappinstitutet anför alt de lillsammans med STU f.n. utarbetar ett
ramprogram för FoU inom handikappteknik och all detta område saknar fasta
basresurser inom högskoleorganisationen. Inslilutel finner del tilltagna
budgetutrymmet som knappt tilltagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Kunskapsutveckling, grundforskning och tillämpad
forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser berör de salsningar som STU gör inom
högskolan. Enighel råder därvidlag om att dessa insatser är av stor vikt. FOA
anser dock alt del är av cenlral vikt att STU hela liden balanserar
grundforsk-ningsslödel emol de länkbara tillämpade forskningsaktiviteterna,
vilka är av intresse ur sektormyndigheternas perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lunds
universitet uttrycker oro för att andelen resurser för kunskapsulveckling, av
det lolala anslaget för teknisk forskning och utveckling, minskar i STU:s
förslag under perioden 1984/85-1986/87. UHÄ anser all de STU-medel som avses
för långsiktig kunskapsuppbyggnad bör ulgöra en rimlig andel av de medel som
sammanlagt under en viss lid anvisas av STU för forskning inom högskolan. CTH
anser alt det är av största vikl atl den andel av STU:s lotala forskningsbudget
som går till långsiklig kunskapsulveckling och leknisk grundforskning
fortsätter att öka. SACO/SR har uttryckt likartade åsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU använder ramprogram för alt planera insalser över en flerårspe-riod.
Della planeringsförfarande får slöd i remissvaren. Uppsala universitet t.ex.
anser det vara en utomordentlig stöd- och arbetsform. Dock framhåller UHÄ och
Lunds universitet atl löptiden bör vara längre och ges en vid avgränsning.
Detta gäller främst då avsikten är all bygga upp kunskaper och kompelens inom
helt nya områden. I dessa fall bör minst ett tioårsperspekliv användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA framhåller atl grundprincipen för ramprogrammen för
kunskapsutveckling är alt de skall vara strikt tidsbegränsade. 1 särskilda
fall kan ramprogram, som synes vara speciellt lovande men oavslutade vid programmets
formella slut, tillålas fortsätta i ett nyll ramprogram inom samma eller
modifierat ämnesområde. UHÄ å andra sidan anser alt vid nedskärning eller avveckling
av ramprogram bör STU la slor hänsyn lill vad som enligl högskolemyndigheternas
bedömningar av inomvetenskapliga skäl eller med hänsyn lill utbildningens behov
ler sig angelägel. Della innebär all STU i vissa fall enbart av dessa skäl bör
vara berett atl under en begränsad lid anvisa medel för atl upprätthålla för
högskolan värdefull kompelens i avvaktan på att högskolan genom
omprioriteringar eller på annal sätt skapar ekonomiskt ulrymme för all
långsiktigt lillvarala sådan kompetens. CTH anser au försiktighet bör iakttagas
vid uppslartning och avveckling av ramprogram. Dels binds STU:s rörliga medel
upp i en icke önskvärd omfattning, vilkel kan få negativa återverkningar på
andra vetenskapsområden. Dels bör vid avveckling av ramprogram ulrymme finnas
för att ulnyllja den uppbyggda kompelens som skett under programtiden t. ex. i
form av forskarinilierade projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CF påpekar atl en belydande flexibilitet måste finnas
fortlöpande i det prakliska genomförandet av salsningen på kompetensuppbyggnad
inom olika kunskapsområden. Dä ell teknikområde prioriteras och någon typ av </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>program
ulformas bör långtgående beredskap bibehållas för atl genom omdispositioner
anpassa inriklning, tonvikt och nivå efler den internationella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Tekniskt forskningsråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lång tid har, främst bland forskare inom de lekniska fakulteterna, förls en
diskussion om behovel av ell lekniskl forskningsråd. I STU:s treärsplan förs en
diskussion med viss anknylning lill denna fråga. UHÄ anser atl en leknisk
forskningsrådsfunkiion skall ha ell arbetssätt liknande det för NFR med
velenskapliga ledamöter utsedda av vetenskapliga församlingar, där ledamölerna
ansvarar för och beslutar om resursfördelningen efter velenskapliga
värderingar och kvalitetsaspekter. Del eventuella rådets adminislrativa
förankring finner UHÄ mindre betydelsefull. Flera högskolor och universilel
däribland KTH och Lunds universitet, har framfört en likarlad syn på den
lekniska rådsfunklionen. CTH anser all råds-funktionen skall inrättas inom STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FRN
anser atl ett forskningsråd med en slällning mellan STU och NFR knappast skulle
lösa de gränsdragnings- och ansvarsproblem som alltid kommer atl finnas.
Nämnden anser därför all del mol denna bakgrund inle finns anledning all vidta
några organisatoriska förändringar vad gäller ansvarel för teknisk forskning.
Vad som kan och bör diskuteras är avvägningen mellan STU:s olika slödformer.
NFR anser atl STU:s anslagsframställning visar aU STU är väl medvetet om de
problem som är förknippade med beslut om slöd lill teknisk forskning. Därför är
det viktigl atl STU använder forskare som beslutsfattare, inte sina
handläggare. Delta säkrar en god förankring i forskarväriden och utgör
samtidigt den bästa garanlin för uppehållande av kvalileten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CF
framhåller som sin mening alt det, trots de brisler som finns, inte bör
inrällas någol nytt medelsfördelande organ. Bristerna bör avhjälpas inom ramen
för den befintliga organisationen. TCO framför likartade synpunkler. IVA anser
all forskningsrådsfunktionen tillhör en av STU:s främsta uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Kollektiv forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kollektiva forskningen som samarbetsform mellan å ena sidan slalen och ä andra
sidan ell anlal företag bedöms av STU såsom alll viktigare då den framlida
karaklären av teknisk FoU alltmer blir sådan alt företagsgemensamma
forskningsresurser får en ökad betydelse. SAMKO instämmer kraftfullt i detta
och konstaterar atl företag trots de ekonomiskt bistra lider som har varil, i
ökande omfattning engagerar sig i den kollektiva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>forskningen.
Belräffande STU:s ambition atl framdeles eftersträva all få deltaga i arbetet
med att ulforma förslag lill ramprogram för kollekliv forskning förulsäller
SAMKO alt STU:s kunskaper om näringslivets forskning och forskningsbehov
därigenom kommer atl öka. SAMKO tror dock inte all det är lämpligl atl STU
lägger synpunkter på detaljutformningen av ramprogrammen. Vidare finner SAMKO
den nya principen för finansieringen av ramprogrammet, dvs. en delning mellan
inlressentsam-manslulningaroch staten, som tillfredsställande. De kollektiva
forskningsinstituten framhålls vidare av bl. a. CF och BFR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
släller sig frågande lill STU:s förslag att redovisa slödel lill kollektiv
forskning i sin helhet i program 1. Detta förefaller inle förenligt med
statsmakternas önskan alt programindelningen skall ulgöra en styrmöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Uppfinnare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågan vad gäller slöd lill uppfinnare och uppfinningsverksamhel finner SUF det
beklagligt alt STU inle skiljl insalserna för uppfinningsfasen från
produklulvecklingsfasen i innovationskedjan. Detta hade enligt föreningen gjort
del möjligt all yttra sig över STU:s intentioner vad gäller insatserna för
uppfinnandel som sådanl och egentlig uppfinningsuiveckling. En ungefäriig
uppskattning ger dock, enligt SUF, vid handen all andelen för anslagsområdet
produkt- och uppfinningsuiveckling utgör mindre än en procent av STU:s lotala
satsning på teknisk FoU. Enligt SUF:s uppfallning är inte denna fördelning
rimlig med hänsyn lill behovet av nyskapande verksamhet och då främst
produktförnyelse. SUF anser det vidare förvånande all STU inte i
anslagsframslällningen särskilt markerat en salsning på slipendier lill
uppfinnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandling
som offenllig stödform bedöms posilivl av flera remissinslanser.
Landstingsförbundet anser alt erfarenhelerna, från den mellan
Landstingsförbundet och STU gemensamt bildade stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling, är goda. Svenska kommunförbundet
pekar på det tjugotal leknikupphandlingsprojekt, som samarbelel mellan STU och
Svenska kommunförbundet, har resulterat i. Dessa projekl har enligt förbundet
rönt slort inlresse och engagemang i kommunerna. IVA vill starkt understryka
all ökade insatser, genom teknikupphandling, från STU:s sida inle kan ersätta
åtgärder hos de presumtiva teknikupphandlande offentliga myndigheterna själva.
Teknikupphandling mellan företag bör ej motivera särskilda insatser från STU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
anser alt statsmakterna bör medverka lill en sådan ordning alt
leknikupphandling ges en prioriterad slällning vid behandlingen av
myndigheternas anslagsframställningar även om generella
besparingsin-slruklioner råder. Förbundel ser vidare posilivl på alt STU
framdeles kommer alt kräva ett större engagemang, och inte bara allmänt
intresse, från deltagare i framlida insalsområden. TCO välkomnar STU:s ambition
inom teknikupphandling och anser all olika lösningar i anslulning till en
ibland tidspressad leknikupphandlingsprocess bör sökas genom att mer
långsiktiga förslag eller radikalt annoriunda lösningar ges slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
slutligen anser all STU:s verksamhel inom leknikupphandlingsom-rådel behöver
förslärkas i två avseenden; dels befogenheter aU tillsammans med SIND skapa
överblick av möjliga slörre gemensamma behov av upphandling av resp.
teknikupphandling för den offentliga sektorn, dels ökade möjligheter att verka
för att leknikupphandlingsprojekt genomförs där särskill produktionskapaciteten
i landel utnyttjas eller ulvecklas. Insalser på della område kan enligl FOA ge
myckel slor utdelning inle minsl om de kopplas lill gemensamma
forskningsinstitut inom kollekliva forskningsinstitut eller nationella program
lyp NMP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Internationella frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller det internationella ulbylel av erfarenheler understryker IVA att del
är företagen, myndighelerna resp. forskarna själva som har det yttersta
ansvaret för delta. Kontakter på överordnad myndighetsnivå i andra länder har
bara begränsad betydelse och bör ej överbelonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all inrätta ett speciellt stipendieprogram för forskares vistelse utomlands
bemöts positivt av SACO/SR, IVA, Industriförbundet och STATT. SACO/SR anser aU
betydelsen av impulser ufifrån inte nog kan betonas. Erfarenheter från atl ha
bedrivit forskning utomlands berikar inle bara stipendiaten utan också
forskningen vid svenska inslitulioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STATT
konstaterar att del är viktigl för STU att aktivt driva internationell
kontaktverksamhet. Men eftersom deras och STU:s ambitioner i vissa fall
sammanfaller är det mol denna bakgrund angelägel att ansvarsområdena och
arbetsfördelningen för STATT:s verksamhet i relation fill STU:s inlernalionella
verksamhet klart definieras för au största möjliga effektivitet skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Samordning och samråd med andra myndigheter och organisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nationella mikroelektronikprogrammet ulgör en för svenskt vidkommande delvis
ny planeringsteknik. Denna teknik släller slora krav på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samrådsförfarande
mellan olika myndigheler och organisationer. Samrådet är ofta informellt.
Formerna för samarbete med STU berörs i flera remissvar. FOA efterlyser
närmare kontakter mellan statliga verk och myndigheter för all kartlägga
möjligheterna till gemensamma aktiviteter t.ex. i form av nationella
forskningsprogram eller teknikupphandling. FOA pekar även på atl anstalten
finner del väsentligt au STU vid planering av FoU-insalser vidgar sin
systemsyn till att omfatta flera myndigheler, samhällsseklorer och
organisationer än vad som f.n. synes vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
anser att det finns anledning för STU att då del gäller planering inom
framtida informalionsleknologisatsningar samråda med televerket på ett myckel
tidigt stadium - lika tidigt för televerket som för annan myndighet. En
automatik för ett sådant tidigt samråd vore önskvärt. Åven LO önskar ett samrådsförfarande
inom informalionsleknologiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
myndigheter och organisationer som pekar på viklen av ett samrådsförfarande
vid planering av framlida insalser är bl.a. NFR inom materialvetenskap, 5yVV
inom miljövård och BFR inom avfallshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
Ansvarsfördelning mellan STU och UHÄ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill all sektorsmyndigheierna själva har ell planeringsansvar och
finansiellt ansvar för att tillgodose sitt behov av långsiklig
kompetensuppbyggnad anser UHÄ atl STU har ell särskill ansvar för atl de
forskningsmedel som STU anvisar lill högskolan används på ett med hänsyn lill
högskolans samlade uppgifter ansvarsfullt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
en stor del av högskolans resurser kommer via STU är det naturiigt all frågan
om ansvarsfördelning mellan högskolan och STU berörs av flera remissinstanser.
UHÄ finner det självklart att STU har en särskild skyldighet att tillse att
medlen från STU till högskolan används på ett med hänsyn lill högskolans
samlade uppgifter inom utbildning och forskning ansvarsfullt sätt. UHÄ
instämmer med STU att den rådande principiella ansvarsfördelningen bör beslå.
Denna innebär all UHÄ som cenlral myndighet för högskolan har del övergripande
ansvaret för att högskolor inom givna ekonomiska ramar ulvecklas på ett
balanserat säll med avseende på samlliga ålagda uppgifter. STU:s uppgifter inom
högskolan uppfattar UHÄ så, att STU med hjälp av tidsbegränsade anvisningar av
forskningsmedel skall medverka till alt sådana kunskaper och sådan kompetens
utvecklas, som enligt STU:s och statsmakternas bedömning är av långsiktigt
sammhälleligt intresse, främst inom det industripolitiska områdel. Härvid
förutsätter UHÄ all förefintliga informella kontakter mellan STU och UHÄ
ytteriigare utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MFR
anser all en expansion av STU:s resurser inte får ske på bekostnad av en
utebliven expansion av forskningsrådens resurser. NFR menar att balansen
fordrar atl en eventuell anslagsökning lill STU också erfordrar en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarande
uppräkning av anslagen till högskolan och forskningsråden. CFoch IVA har i sina
remissvar framfört likartade synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Induslriförbund anser alt en av anledningarna lill STU:s ökande anslagsbehov
finns inom högskolesystemet. Högskolan har enligt förbundel inte förmått bygga
ut forskningssystemet i takt med industrins behov. STU:s forskningsanslag har
inle bara kommit att bli en förnyelse-faktor ulan har också i ökande
ulsträckning tvingats ta ansvar för permanent forskningsverksamhet, som borde
finansieras inom högskolans basresurser. Högskolans finansieringsmekanismer
har dock, enligl Industriförbundet, uppenbarligen svårt att tillräckligt
snabbt omfördela medel i takt med teknikens och naturvetenskapernas utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Stödvillkor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de lånevillkor som är förknippade med vissa projektstöd från STU anser
DSH att ränle- och återbelalningsvillkoren vid de s.k. villkorslånen bör ses
över och alt slalen tar på sig ett större finansiellt risktagande, speciellt
vid tidskrävande ulveckling och marknadsföring av nya produkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>STU:s
förslag till Näringsbidrag för innovatörer. (Idébidrag)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vem</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Idébidrag kan ges till
kreativa personer och innovativa grupper/småförelag. I princip skall
idébidraget kompensera för en persons lönebortfall och smärre utgifter under en
tidsperiod.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storlek
och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beloppet är 200000 kr. per idébidrag och år. Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lidsomfattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>avser
perioderna 0,5 år, 1 år eller 2 år. Normalt bör beslutet avse 2 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
synnerliga skäl föreligger kan idébidraget föriängas. Maximalt kan idébidrag
utgå under 6 år med nytl beslut minsl vartannat år (3 gånger 2 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelning
och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Konstruktionen av idébidraget är aU 180000 kr. avser täcka bortfall av
lön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beskattning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>och
sociala avgifter och 20000 kr. skall användas för resor, experiment</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.m.
Idébidraget skall likställas med näringsbidrag. Även ersättning för de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>direkta
levnadskostnaderna skall beskattas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansökan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Idébidrag söks i regel på
normalt sätt. I ansökan skall framgå personens/ gruppens meriter beträffande
idé- och innovationsutveckling. Sökanden bör också ange lämpliga
referenspersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlagsvis
kan idébidrag utgå på initiativ från STU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kriterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mollagaren,
enskild person, grupp eller förelag skall vara seriös, kreativ och skicklig
innovatör.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stödel bör utgå under så
lång tid att mollagaren kan bearbeta sina idéer så långt att de kan fortsätta i
normal projektform och finansieras på normall sätt, helst av andra än STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om mollagaren är en
enskild person, som innehar anställning hos en organisation eller företag skall
vederbörande ha begärt och erhållit tjänstledighet. (Gäller ej innovativa
småföretag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningsförfarande
bör vara uppbyggt på en prövning av dels personkompetensen, dels idéerna.
Härvid är angivna referenspersoner av stor betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Variant</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Idébidragets
huvudsakliga syfle är all tillåta en person/grupp att ulveckla sina egna idéer.
Dock har samhällel via STU också inlresse av all kreativa personer är verksamma
inom vissa prioriterade områden, exempelvis STU:s insalsområden. Därför bör
minsl 5 idébidrag kopplas fill sådana områden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Minst 5 idébidrag är
styrda lill prioriterade områden. Minst 10 idébidrag är obundna. Efter några år
inträder jämvikt varvid 15—20 idébidrag utbetalas vilkel motsvarar en budgel av
3-4 milj. kr./år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1279>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslutsordning beslutas i
STU:s styrelse. Beslutsfattande bör dock harmoniera så långl som möjligt med
STU:s normala beslutsordning. Särskild referensgrupp med utomstående personer
föreslås inrältas för beredning av beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödgrupp</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att stötta
idébidragsmotlagarna inrättas en särskild stödgrupp om 3-5 personer med uppgift
all vara en relevant samtalspartner i olika frågeställningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 9.4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av och sammanställning av remissyttranden
över underlag för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 från
STU, TFD, BFR, NE, Efn, NFR och Studsvik Energiteknik ÄB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av planeringsunderlaget .................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1................................................................................. Inledning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning i industriella
processer m.m........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning för iransporler
och samfärdsel . </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning för bebyggelse .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energilillförsel........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Långsiklig energileknikforskning
(LET)...................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna energisyslemsludier.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energirelaterad grundforskning ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energiforskningsnämndens
planeringsunderiag för energiforskning efter den 30 juni 1984 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Sammanslällning
av remissyttrandena.......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Programmets omfattning m.m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning i industriella
processer m. m....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning för transporter
och samfärdsel </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning för bebyggelse ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energitillförsel........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna energisyslemsludier.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrig långsiklig forskning och
grundforskning ........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energirelaterad grundforskning........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny kärnteknik................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fusionsenergi .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av planeringsunderlaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programorgan inom huvudprogrammet Energiforskning är
transporl-forskningsdelegalionen (TFD), naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR), statens råd för byggnadsforskning (BFR), energiforskningsnärnnden (Efn),
styrelsen för leknisk ulveckling (STU), statens energiverk saml Sludsvik
Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslulade den 8juni 1982 atl uppdra åt STU,
TFD, BFR, Efn och NFR atl senasl den 31 mars 1983 - Efn belräffande vissl
underlag dock senast den 1 augusli 1983 - redovisa underlag för planering av
energiforskningen efter den 30 juni 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens uppdrag innebar att programorganen skulle
redovisa fyra planeringsalternaliv, nämligen: snabb avveckling (alternativ 1),
reducerad nivå (allernaliv 2), oförändrad ambiiionsnivå (alternativ 3) samt
forcering (allernaliv 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de olika planeringsalternativen skulle insalsnivån
beräknas enligl följande. För planeringsallernativet Snabb avveckling skulle
budgetramen väljas för varje delprogram/programelement av programorganel. För
planeringsallernativet Reducerad nivå skulle budgetramen för ett helt program
väljas så all den motsvarade en årlig minskning av slödel med 10 % med
utgångspunkt från budgetåret 1983/84. För planeringsallernativet Oförändrad
nivå skulle budgetramen för hela programmel väljas så atl den motsvarade en
oförändrad real ekonomisk nivå med ulgångspunkl från budgelårel 1983/84 med en
anlagen inflalion om 8 % per år. För planeringsalternativet Forcering skulle
budgetramen väljas för varje delprogram/ programelemenl enligt resp.
programorgans bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens uppdrag innebar vidare alt Efn i visst
underlag skulle redovisa sin samlade syn på uppläggning och resursramar m. m.
för de olika delområden som enligl Efn:s bedömning bör ingå i en väl avvägd
slallig salsning på energiforskningen efter den 30 juni 1984. Redovisningen
skulle avse flera alternativa ambilionsnivåer, där minsl en nivå skulle
innebära en i reala termer minskad ekonomisk omfallning av del slatliga stödel
lill forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet i förhållande lill
vad som gäller för Ireårsperioden 1981/82-1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programorganen har i enlighet med regeringsuppdraget
inkommii med planeringsunderlag för energiforskningen efler den 30juni 1984.
Vidare har Studsvik Energileknik AB lill Efn inkommii med planeringsunderlag angående
energirelaterad grundforskning vid Sludsvik Energileknik AB. Efn har med
utgångspunkt i bl. a. programorganens planeringsunderlag redovisat det
särskilda underlaget. Delta material har remissbehandlats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Energianvändning i industriella processer m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande ireårsperiod, 1981/82-1983/84, stöder
STU forskning och utveckling inom programmet Energianvändning i industriella
processer m. m. Programmel omfattar f. n. delprogrammen Trä, massa och papper.
Järn och stål m. m.. Kemi- och livsmedelsindustri m. m.. Jordbruk och
trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den kommande treårsperioden föreslår STU att
programmet Energianvändning i industriella processer m.m. förändras till alt
omfatta delprogrammen Massa och papper. Järn och stål samt Gemensamma energitekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för den föreslagna nya programstrukturen anges av
STU bl.a. vara att den nuvarande, huvudsakliga branschinriklade
delprogramslruk-luren inom programmet Energianvändning i industriella processer
m. m. har visat sig fungera väl vad avser genomförande av forsknings-och
utvecklingssatsningar inom de två största branscherna, massa- och pappersindustri
samtjärn- och stålindustri. Däremoi har det enligt STU visat sig atl vid
genomförandel av insalser inom övriga delprogram endast en relativt svag
koppling till branschstrukturen kunnat konstateras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Massa och papper bör enligt STU bildas från
del nuvarande delprogrammel Trä, massa och papper. Delprogrammel Trä, massa
och papper omfattar under innevarande programperiod insalser rörande Mekanisk
och lermisk avvatlning av massa och papper. Mekanisk fiberfriläggning och
målning. Kemikalieåtervinning med anslutande energigenerering. Kemisk
fiberfriläggning och blekning av massa, Slyrning och reglering, övergripande
och allmänna insalser. Övrig skogsindustri innefattande skivindustri och
sågverk, Energigenerering utöver ålervinningscykeln. Övriga insalser. Miljövård,
Skogsbruk samt försökspappersmaskinen FEX.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den kommande Ireårsperioden föreslår STU alt
delprogrammet Massa och papper skall innnefatta insatsområdena Mekanisk och
lermisk avvatlning av massa och papper, Kemikalieålervinning med anslutande energigenerering.
Övergripande och allmänna insalser. Mekanisk fiberfriläggning saml Kemisk
fiberfriläggning och blekning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämfört
med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för
perioden 1984/85-1986/87 bl.a. följande. Insalserna inom området Styrning och
reglering har fördelals på övriga insatsområden. Detta slag av insatser är
dock fortfarande högl prioriterat. Insatsområdet miljövård utgår beroende på
att inga vikliga insatser förutses. Insalserna inom områdena Energigenerering
utöver ålervinningscykeln. Övriga insatser och skogsbruk, vilka utgår ur
delprogramstrukturen, kommer att kunna göras inom insatsområdet Övergripande
och allmänna insatser. Insatser avseende skivindustri och sågverk görs inom
ramen för det nya delprogrammet Gemensamma energitekniker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Järn och stål bör enligt STU bildas från det nuvarande delprogrammel Järn och
stål m. m. Delprogrammet Järn och stål m. m. omfallar under innevarande
programperiod insalser rörande Råjärns- och järnsvamplillverkning, Gjutning och
ytbehandling, Värmning, Energiåtervinning, Slålframslällning, Plastisk
bearbetning. Övergripande och allmänna insatser. Verkstadsteknik,
Gjuterileknik, Konstruktionsteknik samt övriga insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den kommande treårsperioden föreslår STU att delprogrammet Järn- och stål skall
innefatta insatsområdena Råjärns- och järnsvamptillverkning, Gjutning och
ytbehandling, Värmning, Energiålervinning, Slålframslällning, Plastisk bearbelning.
Övergripande och allmänna insatser. Verkstadsindustri saml Kortare
produktionsvägar till färdiga produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jämfört med nuvarande plan
för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för perioden 1984/85-1986/87
bl. a. följande. Insatsområdet Övriga insalser utgår varvid motsvarande
insalser fördelals på övriga insatsområden. Ett nyll insatsområde. Kortare
produktionsvägar lill färdiga produkler, införs genom utbrytning ur del
nuvarande insatsområdet Gjutning och ytbehandling. Ökad satsning läggs på
insatsområdena Stålframställning saml Gjutning och ytbehandling inklusive
Kortare produktionsvägar fill färdiga produkler. Minskad satsning görs på
insatsområdena Övergripande och allmänna insalser. Råjärns- och
järnsvamptillverkning och Värmning. Satsningen på Verkstadsindustri begränsas
till branschspecifika insalser. Insatser avseende branschen Verkstadsindustri
görs i övrigt inom ramen för det nya delprogrammel Gemensamma energitekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Gemensamma energitekniker föreslås av STU nybildas för treårsperioden
1984/85-1986/87. Till det nya delprogrammel Gemensamma energitekniker hänför
STU följande delar av nuvarande program och delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
programmet Energianvändning i industriella processer m. m. delprogrammen Kemi-
och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och Trädgårdsnäring samt Samhällets
varuflöden. Från delprogrammet Trä, massa och papper insatser avseende
skivindustri och sågverk. Från delprogrammet Järn och stål m. m. vissa
insalser avseende verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senare ändringarna medför vissa förändringar i delprogrambenämningarna. Till
programmel hänför STU vidare en mindre del av insatserna avseende förbränning
inom STU:s del av programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel
saml STU:s del av programmel Energianvändning för bebyggelse omfattande stöd
fill induslrielll ulvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den kommande ireårsperioden föreslår STU alt delprogrammet Gemensamma
energitekniker skall innefatta insatsområdena Förbränning, Värmeöverföring,
Separation samt Övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av STU:s förslag till medelsfördelning för programmet
Energianvändning i industriella processer m. m. framgår av nedan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stående labell för planeringsallernativen reducerad nivä.
oförändrad ambitionsnivå samt forcerad nivå (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Reducerad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oförändrad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Forcerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nivä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>09,5</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>164</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>164</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massa och papper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järn och stål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma energitekniker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217,5</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU föreslår dessutom alt styrelsen i en reserv, för
senare fördelning inom huvudprogrammel Energiforskning under perioden
1984/85-1986/87 får räkna med all kunna beviljas 110 milj. kr. för slörre
försöksanläggningar och försöksverksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Energianvändning för transporter och samfärdsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel
är under innevarande treårsperiod indelal i delprogramrhel Åtgärder i transportsystemet
för vilkel TFD har programansvar, och delprogrammen Användning av alternativa
drivmedel och Alternativa drivsystem m.m. för vilka STU ansvarar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammet Åtgärder i transporl.'iystemet har
insatser under innevarande treårsperiod gjorts av TFD inom områdena kunskapsuppbyggnad,
ransonering av drivmedel, energi-bebyggelse-transporler, vägtransporter,
sjöfarl samt flyglransporter. Den hell övervägande delen av medlen har använts
för frågor som har med vägtransport och vägtrafik all göra inom bl.a.
planeringsteknik, samåkning, trafikteknik och alternativa energiråvaror. För
treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår TFD atl verksamhelen skall bedrivas på
en oförändrad ambiiionsnivå. Enligt TFD:s mening har delprogrammet Åtgärder i
transportsystemet f. n. en förhållandevis väl avvägd sloriek. TFD:s förslag
lill insatsnivåer för de olika planeringsallernativen framgår av följande
sammanställning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:23.75pt'>
<td width=107 style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Snabb avveckling</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad niv</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Of</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ndrad niv</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad niv</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.65pt'>
<td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rder i transportsystemet</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8,1</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammel Energianvändning I fordon föreslås av STU
nybildas för Ireårsperioden 1984/85-1986/87 av de Ivå delprogrammen Användning
av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m. Det nya delprogrammel
Energianvändning i fordon föreslås omfatta insatsområdena Övergripande och koordinerande
insatser. Drivmedelslinjen samt Drivsystemlinjen. För insatsområdet
Övergripande och koordinerande insatser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planeras insatser inom delområdena Simuleringssludier,
Koordinering av drivmedel- och drivsystemlinjerna saml Minskning av det
kompletta fordonels specifika energianvändning. För insatsområdet
Drivmedelslinjen planeras insatser inom delområdena Metanol. Övriga
alternativa drivmedel. Speciella oljebaserade drivmedel samt Drivmedelsrelaterad
förbränningsteknik. För insatsomrädel Drivsyslemlinjen planeras insatser inom
delområdena Kolvmotorer, Alternativa värmemotorer, Hybridsyslem saml
Elektrokemiska system.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämfört
med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär förslaget för perioden
1984/85-1986/87 bl. a. atl drivmedels- och drivsystem-insatserna koordineras,
varvid hänsyn läges lill det kompletta fordonels egenskaper. Vidare innebär
förslaget att en mer diversifierad salsning utföres på drivmedel inklusive
petroleumbaserade sådana, atl insalser sker på drivsystem som även innefattar
kolvmotorer saml atl vissa smärre insatser överförs lill del nya delprogrammet
Gemensamma energitekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s förslag lill insalsnivåer för olika
planeringsalternaliv framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Reducerad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oförändrad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Forcerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nivå</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändning i fordon</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Energianvändning för bebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmet Energianvändning för bebyggelse föreslås av BFR
för perioden 1984/85-1986/87 innefatta delprogrammen Solvärmeieknik, Värmepumpar,
Nalurvärme, Värmelagring, Värmedistribulion, Systemteknik saml
Genomförandefrågor. Jämförl med innevarande programperiod innebär BFR:s
förslag atl delprogrammel System- och genomförandefrågor delas upp i två nya
delprogram Systemteknik resp. Genomförandefrägor och atl delprogrammel
Värmelagring delas i ett delprogram Värmelagring och ett delprogram Naturvärme.
Till delprogrammel Värmepumpar förs vidare enligl FBR:s förslag
programelemenlel Absorplionsvärmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Solvärmeteknik föreslås av BFR för Ireårsperioden 1984/85-1986/87 innefatta
programelementen Solvärme för lappvattenberedning. Solvärme för
byggnadsuppvärmning samt Solvärme för fjärrvärme och gruppcentraler. Inom
delprogrammel planeras insalser rörande lappvattenberedning med lillämpningar i
småhus, flerbostadshus och övriga större konsumenter av tappvallen i enskilda
byggnader. Under perioden bör enligl BFR fortsatt uppföljning ske av
anläggningar i fäll för alt faslslälla långlidsprestanda samt drifl och
underhållskostnader. För byggnads-iippvärmning planeras insatser rörande system
med korttidslager för en-bostadshus. Kombinationer med ved eller elackumulering
bör enligt BFR priorileras eftersom energilagrel kan samulnyltjas. Syslem med
luft som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmebärare
föreslås endast bli föremål för begränsad uppföljning. För fjärtvärme och
gruppcentraler föreslås insatser rörande fåltgeomelri, verkningsgrad för
solfångare, värmeförluster från rör, värmeväxlare och arma-lur, värmekapacilel
och systemdynamik, Iryckfall i rör och solfångare, flödesfördelning saml
reglering. En simuleringsmodell föreslås tas fram för generaliserade sludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Naturvärnie föreslås av BFR innefatta programelemenlen Ytjordvärmesystem,
Ytvatlenvärmesystem, Grundvallenvärmesy-stem. Bergvärmesystem,
Uteluflvärmesyslem och Geolermi. Inom delprogrammel planeras för ytjordvärme
insalser bl.a. rörande dimensionering för energiupplagning och provning av
olika köldbärare. För yivaltenvärme föreslår BFR bl.a. insatser rörande sjöars
energiinnehåll och möjliga vär-meultag. Fortsalt uppföljning av medelslora
anläggningar för drifts-erfarenhet och långtidsaspekler samt studier av
vallenkemiska frågor och igensällningsproblem vid återföring av del kylda
grundvattnet är exempel på områden inom grundvaltenvärme. För bergvärme
planerar BFR insatsr bl.a. rörande byggande av fullskaleanläggningar för mindre
grupper av främsl småhus samt uppföljning av långtidseffekter för mindre
energibrunnar. Brunnsbyggande och teknik för återföring av det ofta mycket
salthal-liga geolermalvaltnet saml ulveckling av nya förångare och värmeväxlare
är exempel på insatser inom geolermi. Forsknings- och utvecklingsbehoven för
uteluflvärme föresläs koncentreras kring uppföljning av slora anläggningar där
studier av bullerfrågor, lokalklimatets förändring och av-froslningsleknik är
viktiga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Värmepumpar föreslås av BFR innefatta programelementen Systemutveckling, Avancerade
värmepumpar och Absorplionsvärmepumpar. Jämförl med nuvarande programstruktur
har Absorplionsvärmepumpar flyttats från delprogrammet Värmelagring lill
delprogrammet Värmepumpar. Inom delprogrammet planeras insalser rörande bl.a.
marknadspotentialen för värmepumpsyslem med olika värmekällor i konkurrens med
andra nya och konventionella tekniker och omgivningspåverkan från slora
värmepumpar med avseende pä buller, temperatur, ekologi m. m. För
systemorienlerade komponentssludier föreslår BFR insalser inom
avfroslningsleknik, förångarekonstruklioner, preslandaökning hos kompressorer
m. m. och för systemstudier insatser rörande leknik och ekonomi för kompletta
installationer. För gruppceniralleknik med värmepumpsyslem planeras insalser
för olika typer av bostadsbebyggelse och lokaler saml för induslrins lokaler
och processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Värmelagring föreslås av BFR innefatta programelementen Lagring i vatten.
Lagring i mark. Lagring i akviferer. Lagring i latenta system samt Termokenisk
energilagring. Jämfört med nuvarande programstruktur har delprogrammel
Värmelagring delats upp i de två delprogrammen Värmelagring och Nalurvärme.
Vidare har absorplionsvärmepumpar flyttats till delprogrammel Värmepumpar.
Inom delpro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grammet har verksamhelen hittills koncentrerats på
lagringstekniker för gropar, bergrum och i jord. Dessa lagringstekniker kan
enligt BFR vidareutvecklas. Utvärderingar beräknas ske inom pågående
fullskaleförsök. Den fortsatta utvecklingen kommer att i hög grad koncentreras
på block-fyllda gropar och bergrum, borthålslager i berg samt akviferer i jord
och berg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Värmedistribution föreslås av BFR innefatta
programelemenlen Fjärtvärme och kraftvärme. Gruppcentralteknik, Inre distributionssystem
samt Naturgas för byggnadsuppvärmning. Jämfört med nuvarande programstruktur
innebär BFR:s förslag att lill delprogrammet Värmedistribulion förs
programelementen Inre distributionssystem och Nalurgas för byggnadsuppvärmning.
Inom värmedislributionstekniken förutser BFR utvecklingstendenser såsom ökat
behov av underlag för mot-trycksproduklion och utsträckning av centrala näl
lill perifera områden samt ytterligare sänkning av systemtemperaturen. Delta
kommer enligl BFR att ställa krav på utveckling av bl.a. teknik för renovering
eller ersättning av äldre kulvertsyslem, billigare värmetransport och distributionssystem,
metoder atl renovera husens uppvärmningssyslem och införa läglemperatur, teknik
för kort- och långtidslagring för bränslesubstituering i fjärrvärmenäten saml
teknik för kombinerad el- och värmeproduktion i mindre skala.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Genomförandefrågor ingår under innevarande programperiod i delprogrammet
System- och genomförandefrågor. Jämfört med nuvarande programstruktur innebär
BFR:s förslag atl för den kommande treårsperioden ett nytl delprogram
inrättas. BFR anger att en forcering inom området nu bör ske med anledning av
all flera tekniker har nått ett införandeskede. BFR föreslår att det nya delprogrammel
Genomförandefrågor skall omfatta forskning rörande kommunal planering med
melodfrågor och utvärderingar för all underlälla för kommunerna atl skapa
värmeförsörjningsplaner och för att klarlägga frågor om institutionella hinder
för ny energileknik. Vidare föreslås delprogrammel omfatta frågor rörande
markanvändning där sambandet mellan markanvändning och planering av bebyggelse
och ny energiteknik ingär, samt förvaltningsfrågor för att ge kunskap om
sambandet mellan förvaltning och ekonomi för ny energiteknik främst rörande
skölsel, underhåll och teknisk livslängd. Delprogrammel föreslås även omfalla
insatser om marknadsutveckling för ny energileknik saml utvärderingar av
verksamhelen vad gäller resultatens relevans, praktiska genomslagskrafl, kvalitet,
strategiska betydelse m:m. saml genom utvärderingar skapa underlag för
informalionsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Systemteknik ingår under innevarande
programperiod i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Jämfört med
nuvarande programstruktur innebär BFR:s förslag all för den kommande
treårsperioden ell nytt delprogram Systemteknik inrättas. BFR föreslår all det
nya delprogrammet skall omfalla insalser rörande övergripande sludier av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>makroenergisystem och avvägningen mellan storskaliga
fjärrvärmebasera-de system för bebyggelsens värmeförsörjning mol å andra sidan
en mer småskalig leknik. Vidare föreslär BFR insalser rörande basdala och underlag
för utvärderingar, projektering av experimentanläggningar för systeminriktat
utvecklingsarbete samt utvärdering av anläggningar. Insalserna bör ge
kunskapsmässigl underlag dels för överväganden om hur olika nya tekniska
komponenler skall sällas samman till uppvärmningssystem i olika lyper av bebyggelse,
dels för bedömning av förutsättningarna för införande av olika syslem i skilda
delar av landel. Insatser planeras även rörande krafibalanser i
elkraftsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfallning av BFR:s förslag för perioden
1984/85-1986/87 lill medelsfördelning för programmet Energianvändning för
bebyggelse framgår av nedanstående labell för olika planeringsalternativ
(milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Snabb</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oförändrad</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avveckling</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Solvärmeteknik</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Naturvärme</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmelagring</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmedistribution</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Genomförandefrågor</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Systemteknik</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>166</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>227</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>240</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>samarbete</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kansli</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
totalt</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>275</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>297</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Energitillförsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När statens energiverk påbörjade sin verksamhel den 1 juli
1983 upphörde nämnden för energiproduktionsforskning (NE). Dess uppgift inkl.
ansvarel för programmel Energilillförsel fördes över lill statens energiverk
med undanlag av programmen Teknikbevakning och Fusionsenergi som fördes lill
Efn. Planeringsunderlaget för perioden 1984/85- 1986/87 har vad beträffar
programmet Energitillförsel utarbetats av NE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmet Energitillförsel omfattar f. n. följande
delprogram: Skogs-och torvbränslen. Energiodling, Bränsleförädling.
Förbränningsanläggningar, Vindenergi, Tillförsdsyslem, Teknikbevakning och
Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE har föreslagil följande indelning i delprogram för den
kommande perioden: Skogsbränslen, Torvbränslen, Energiodlingsbränslen, Bränsleförädling,
Förbränningsanläggningar. Vindenergi. Elproduklionsleknik och Tillförselsysiem.
1 förhållande lill innevarande program för energiforskning har delprogrammet
för Elproduklionsleknik tillkommit. Vidare </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har del tidigare delprogrammel Skogs- och lorvbränslen
delals i två separata delprogram. Efn har inkommii med förslag vad avser
Teknikbevakning och Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE föreslår all målel för programmel Energitillförsel
liksom tidigare bör vara alt ulveckla leknik och all klarlägga
förutsättningarna för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor som
kan ge bidrag till energiförsörjningen på kort och medellång sikl. NE:s
förslag inrymmer omfattande insalser för oljeersätlning och en jämfört med
innevarande forskningsprogram störte betoning av direkta tekniktillämpningar i
form av stöd till utveckling av maskiner samt experiment- och
försöksanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
delprogrammet Skogsbränslen hänförs f. n. utveckling av kunskap och teknik för
produklion av bränslen baserade på skogsråvaror exkl. massaved och timmer. I
delprogrammet ingår bränsleberedning genom utveckling av mekanisk och teknisk
förädling såsom torkning, pelleiering och pulverisering. Utveckling av nya
lagrings- och transportsystem ingår också i delprogrammet. Däremoi ingår inte
utveckling av förbrännnings-metoder eller mer avancerad kemisk
bränsleförädling. NE föreslår insatser inom delområdena Kunskapsutveckling
resp. Teknik- och maskinulveckling. Delområdet Kunskapsulveckling bör enligt
NE inriktas på en profil som innebär alt resurser ägnas ät mer långsiktiga
problem. Inom delområdet Kunskapsutveckling föreslås insatser på sludier av
framtida system för behandling, transport och vidareberedning av skogsbränslen.
Inom delområdet Teknik- och maskinutveckling föreslås insalser på
Skogsbränsleut-lag. Transporter, Upparbeiningssystem och Skogsbränsleberedning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Torvbränslen föreslås av NE nybildas för treårsperioden 1984/85- 1986/87. Inom
del nya delprogrammel föreslås inom delområdet Kunskapsutveckling fortsatta
insatser på Resursanalys med syfle att inventera potentialen och egenskaperna
hos torvmarker lämpliga för energiproduktion. Vidare föreslås insalser inom
områdena Avvatlning och Miljöstudier. NE föreslär också att stöd ges lill
Branschforskningsprogram, som är under uppbyggnad. Inom delområdet Teknik- och
maskinutveckling föreslås insatser inom fyra olika områden: Ytutvinning,
Full-djupsulvinning, In-silu-ulvinning och Torvbehandling. In-silu-utvinning
innebär att bakteriellt producerad metan utvinns ur myrvallnet. Med torvbehandling
avses insalser med syfle all åsladkomma ett handelsbränsle genom avvatlning,
torkning och eventuell kompaktering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Energiodling omfattar forskning och
utveckling avseende produktion på främst medellång och lång sikt av de
inhemskt odlade energiråvarorna energiskog, energigrödor, vass, alger, m. m.
Delprogrammet föreslås av NE indelas i två huvuddelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Energiskogsbruk vilkel avser odling av vedartade vä.xter
på slora arealer beslående av myrmarker, skogsmarker och ej utnyttjad åkermark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Energigrödebruk vilkel avser odling av energigrödor dels på åkermark, och där
som en med övriga grödor integrerad produkt i växtföljden, dels i havsmiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar den del av delprogrammet som avser Energiskogsbruk föreslår NE
insalser inom delområdena Kunskapsutveckling, Maskinutveckling och Storförsök.
Insalserna på Kunskapsulveckling föreslås fördjupas och omfatta 1. ex.
biologiska problem vid anläggande och skölsel av energiskog. Vidare föreslås
fortsalla insatser på miljökonsekvensstudier vid producerande odlingar. Övrig
kunskapsutveckling ayser framför allt ell fullföljande av den påbörjade
markinventeringen. Inom delområdet Maskinutveckling föreslås insalser på
ulveckling av skördare, planterings-och andra maskintyper. Vad beträffar
delområdet Slorförsök föreslås dels alt igångsatta storförsök bibehålls, dels
atl odlingsförsöken komplelleras med ell flertal odlingsförsök främst på
torvmarker. Motiven lill denna utökning är enligt NE all den största
markpoienlialen för energiskogsodling finns på torvmarkerna och alt
generaliserbarhelen från de pågående försöken är alltför låg. Vidare föreslås
insatser för att stödja lantbrukare och förelag som är beredda atl påbörja
odling med en betydande del egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
belräffar området Energigrödor föreslår NE insatser inom delområdena Kunskapsulveckling,
Maskinulveckling och Försöksverksamhet. Insalserna föreslås ske med en
inriklning som medger att en första, på fältförsök baserad, uivärdering av
energigrödornas potential och ekonomi kan göras 1987. Dessförinnan kommer vissa
energigrödor såsom halm att kunna utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Bränsleförädling föreslås av NE omfalla följande delområden: Förgasning,
Förvätskning, Etanol, Skiffer, Tunga oljor och Syslem och miljö. Inom
delområdet Förgasning föreslås en huvuddel av insalserna ske. Dessa insalser
avser förgasning av torv och biomassa i laboralorie- och pilolskala. Arbetet
skall syfta till alt ta fram underiag för beslut om en demo-anläggning till
hösten 1985 och vidare i nästa steg om en fullskaleanläggning 1988-1990. Inom
delområdet Förgasning planeras även insatser vad gäller utveckling av
förgasningsieknik för bränngaspro-duklion. Vidare ingår termokemisk omvandling
och biokemisk gasproduktion. Även förgasning av kol studeras genom utvärdering
av ulländska insalser och evenluelll genom deltagande i samarbetsprojekt.
Insalser beräknas också av NE för pyrolys genom deltagande i IE A-projekt. Inom
delområdet Förvätskning föreslår NE insatser vad beträffar direklförvälskning
av biomassa och torv samt utveckling av katalysatorer för ler-mokemiska
omvandlingsprocesser. Inom delområdet Etanol bör enligl NE insatserna
koncenlreras lill fortsatt slöd för ett utvecklingsarbete bedrivet av
Alfa-Laval i samarbele med Träforskningsinstiluiet och högskolorna med
inriklning mot uppförande av försöksanläggning 1986 och framta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gande
av underlag för beslut om pilot-anläggning. Vidare föreslår NE för delområdet
Skiffer en inriktning som syftar lill produktion av mellan-värdesgas. Mot
slutet av perioden 1984/85-1986/87 skall det vara möjligl att föreslå bästa
förgasningsieknik för skiffer och ta fram underlag för beslut om
demo-anläggning. Teknikutvecklingen avses, vad gäller förgasning av skiffer,
genomföras vid Ranslads laboratorier och några olika högskolor.
Utvecklingsinsatserna i Ranstad beräknas uppgå till 48 milj. kr. för
treårsperioden. NE har i planeringen för delområdet Skiffer beräknat en
resursinsats av 20 milj. kr. Delta ulgör endast en delfinansiering av den
verksamhel NE anser bör ske. Inom delområdet Tunga oljor föreslår NE insatser
för vissa grundläggande undersökningar avseende katalysatorer för behandling av
tunga oljor. Delprogrammel föresläs även inom delområdet Syslem och miljö
omfatta syslemsamband mellan produklion och användning i energisystemet. Vidare
analys av kombinatanläggningars möjlighet alt erbjuda ekonomiskt och tekniskt
goda lösningar. Inom delområdet System och miljö planeras även för insatser
som avser sludier av miljökonsekvenser av olika bränsleförädlingstekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Förbränningsanläggningar föreslås av NE omfatta delområdena Eldningsteknik,
Miljöteknik, Bränsleemulsioner, Bränslekunskap och Teknikstudier. NE föreslår
inom delområdet Eldningsteknik insatser på bl.a. grundläggande förbränningsforskning,
fluidiserade bäddar, förbränningsteknik för små pannor, grundläggande
mekanismer vid utsläpp av skadliga ämnen och förbränning av inhemska bränslen.
Inom delområdet Miljöteknik föreslås vissa omdisponeringar ske jämfört med
innevarande period. Slödel för hälso- och miljceffektforskningen avvecklas då
denna förulsälls stödjas av statens naturvårdsverk. Däremoi planeras insalser
på gasreningsleknik, och insalser för alt utnyttja lunga bränn-oljor på ett
miljövänligt sätt samt insatser för studier av hur kondensat och aska från
eldning av inhemska bränslen kan omhändertas. Vidare föreslås delprogrammet
omfatta insatser för sludier och försök vad avser fasibräns-leemulsioner.
Insalser föreslås även ske för alt öka kunnandet inom områdel kolreningsleknik
för storskalig eldning med råkol. Även insatser på all förbättra den
grundläggande kompetensen om bränslens uppbyggnad och egenskaper bör enligl NE
ingå. Slutligen föreslås insalser på tekniksludier m. m. som bl. a. avser nya
anläggningskoncepl för inhemska bränslen och syslem för värmeproduktion som
innehåller färdigutvecklade komponenter från andra program t. ex. förgasnings-
eller torkningssteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
delprogrammet Vindetiergi har under innevarande period omfattande insatser
skett på två stora prototyper. Enligt NE bör de lidigare insalserna utvärderas
så att förulsättningarna för en introduktion av vindkraft i Sverige klarläggs.
De förslag på insatser som NE har lagl inom delprogrammet och som återges i del
följande förutsätter dels att den utvärdering som pågår och som beräknas
avslutas 1984/85 ger ett positivt utfall, dels atl kraflförelagen beställer
ytteriigare vindkraftsaggregai. Med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dessa förutsättningar som grund föreslår NE för den
kommande treårsperioden insalser på kunskapsulveckling för horisontalaxlade
aggregat och alternativa vindkraflssyslem med inriktning på utvärdering under
år 1987. Vidare föreslås insalser på havsbaserad vindkraft genom ett
lEA-samarbe-le. Det senare skulle ha som mål alt före år 1990 ge underiag för
en bedömning av havsbaserad vindkrafts framlida möjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Elproduktionsteknik föreslås av NE nybildas för treårsperioden
1984/85-1986/87. Det nya delprogrammet föreslås omfalla delområdena
Sammansatta processer. Kraftvärme, Övrig elproduklion och Systemfrågor. I
delområdet Sammansatta processer bör enligt NE ingå utveckling av processer i
avsikl alt höja utbytet av elenergi med hänsyn lagen lill lolalekonomi,
bränsleutnyltjande och miljöpåverkan. Delområdet Krafivärme avses omfatta
teknik eller tekniktillämpningar som ej används i dag i Sverige för samtidig
el- och värmeproduktion. Introduktionen av denna nya teknik förväntas ske som
ett komplement till bränsleeldade helvatlenpannor och som ersättning för
elpannor och värmepumpar om dessa blir ekonomiskt ogynnsamma. Inom
delprogrammel planeras även insalser avseende Övrig elproduklion. Della kan
avse utvecklingsinsatser för att utnyttja spillvärmeflöden för elproduklion. NE
beräknar medel för Övrig elproduktion försl på "Forcerad nivå". Vissa
insalser föreslås inom delprogrammel även vad avser Systemfrågor. Inom della
delområde har NE beräknal insatser för utvecklingsarbete i samband med
introduktion av ny elproduklionsleknik, för effekluljämning och för
systemanpassning saml belaslningsstyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delprogrammet
Tillförselsystem omfallar f. n. insalser rörande samspelel mellan olika
energitillförselsätt och dessas inverkan på energisystemet. NE föreslår
insatser inom följande delområden för treårsperioden 1984/ 85-1986/87: Tekniska
och ekonomiska systemfrågor samt Införandesira-legier. Delområdet Tekniska och
ekonomiska systemfrågor omfattar förslag på insalser som syftar lill alt
klarlägga del lekniska och ekonomiska samspelel mellan olika tillförselsält i
energisystemet. Delområdet Införan-destralegier skall enligl NE omfalla
insalser som ger underiag för att i ett helhetsperspektiv identifiera optimala
lösningar vid dimensionering och avvägning mellan olika syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE:s förslag lill insalsnivåer för olika
planeringsalternaliv framgår av följande sammanslällning (milj. kr.)'.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Snabb</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oförändrad</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>avveckling</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>niva</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>niva</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>niva</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skogsbränslen</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Torvbränslen</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energiodlingsbränslen</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bränsleförädling</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>160</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbränningsanläggningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vindenergi</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elproduklionsleknik</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tillförselsystem</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>188</span></b></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>445</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>650</span></b></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>960</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.6
Långsiktig energiteknikforskning (LET)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Teknikbevakning omfattar områden som försl på lång sikl kan få belydelse för
energiförsörjningen i Sverige. Efn föreslår att insalser sker på bevakning av
följande områden under den kommande treårsperioden: Vågenergi,
Energiomvandling/Energibärare, Geotermisk energi. Ny kärnteknik och Solenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har föreslagit följande insalser för perioden 1984/85-1986/87 för delprogrammet
Teknikbevakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Snabb avveckling</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad nivä</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oförändrad nivå</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad nivå</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknikbevakning</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
Fusionsenergi omfattar f. n. framför alll deltagande i EG:s fusionsprogram. Efn
har på oförändrad nivå föreslagil att målet skall vara all bedriva en svensk
verksamhet som är ell effektivl bidrag till och ger erforderlig insikt i
Euralomprogrammel och som möjliggör kvalificerade bedömningar av fusionen som
energikälla på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsavlalei
mellan Sverige och EG innebär ekonomiska förpliklelser som inte kan anges på
alternativa nivåer. Kostnaderna fördelas på deltagarländerna i enlighel med
förhållandet mellan parternas bruttonationalprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fyra nivåer som anges i nedanslående labell ingår i samlliga fall ett fortsatt
EG-samarbete inom fusionsenergin. Skillnaderna mellan nivåerna ulgörs av valet
av ambiiionsnivå beträffande den svenska verksamhelen. De bindande ålaganden
som vänlas föreligga den 30 juni 1984 är enligt Efn 30 milj. kr. varför detta
egentligen ulgör nivå "Snabbavveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har föreslagit följande insatser för perioden 1984/85-1986/87 för delprogrammel
Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Snabb avveckling</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad nivå</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oförändrad nivä</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad nivå</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fusionsenergi</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130 (30)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>161</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.7
Allmänna energisystemstudier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
Allmänna energisyslemsludier (AES) fördes över till Efn den 1 juli 1982 från
delegationen för energiforskning (DFE) som tidigare haft programansvarel.
Programmel omfatlar forskning och studier, som analyserar energipolitikens
möjligheler och begränsningar och sätter in forsknings- och utvecklingsinsatser
inom energiområdet i ett energipoliliskt sammanhang. Kunskapsuppbyggnaden inom
AES har hittills varit inriklad på alt främst belysa möjligheterna och
begränsningarna på ett nationellt plan för oljeersättning och ökning av
effektiviteten i samhällets energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den kommande treårsperioden, 1984/85-1986/87, föreslår Efn att AES-programmet
skall innefatta insatser rörande alternativ för det svenska energisystemels
långsiktiga utveckling innehållande bl. a. fortsall systemanalys- och
framtidsstudieverksamhet samt studier av aktörer och beslutsprocesser av
betydelse för energisystemets utveckling. Vidare föreslås insalser rörande
internationella energimarknader med fördjupade studier av bl. a. växelspelet
mellan olje-, kol-, gas- och uranmarknaderna och av olika störningar och deras
påverkan på Sveriges energiförsörjning. Efn föreslår vidare insatser rörande
avvägning mellan energipoliiiska mål och de konsekvenser som uppfyllandet av
målen kan få för hälsa, säkerhet, miljö och naturtesurser samt insalser rörande
energipolitikens avgränsning, mål och konsekvenser på nationell och kommunal
nivå. I AES-programmet planeras även insatser om energipolitiska styrmedel samt
syntes och överföring av resultat från energisystemstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn:s
förslag för perioden 1984/85-1986/87 till medelstilldelning för programmet
Allmänna energisyslemsludier för de olika planeringsallernativen framgår av
följande sammanställning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Program</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Snabb avveckling</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivä</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oförändrad nivå</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forcerad nivå</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna energisystemstudier</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.8
Energirelaterad grundforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
programmet Energirelaterad grundforskning stöds forsknings- och
utvecklingsinsatser av NFR, STU och Sludsvik Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:s
insatser avser naturvetenskaplig forskning som kan få betydelse främst för
inhemska och förnybara energikällor och deras utnyttjande samt miljöeffekter av
olika energiformer. Syftet är vidare alt vidmakthålla och förbättra den
grundläggande kompelensen på energiområdel och kontinuerligt föra en
diskussion med den lillämpade forskningen rörande de viktigaste
prioriteringarna och salsningarna på lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
har givit stöd inom ramen för anslaget till energirelaterad grund-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
till områdena elektrokemi och foloelektrokemi, ytfysik och katalys samt
förbränning och högtemperaturmaterial, enzym- och cellteknik, biomassa, fission
och fusion, termolagring, miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
föreslår för NFR:s del av programmel Energirelaterad grundforskning för
ireårsperioden 1984/85-1986/87 i planeringsalternaliv forcerad nivå insalser
rörande Energiomvandlingar i fysikaliska system omfattande elektrokemi,
fotoelektrokemi, ytfysik och katalys, förbränningsforskning, fissionsenergi,
fusionsenergi, lermolagring samt högtemperaturmaterial. Vidare föreslår NFR
insatser rörande Energiomvandlingar i biologiska system omfattande produktion
av biomassa, nedbrytning av biomassa saml enzym- och cellteknik. Programmet omfattar
vidare insatser rörande Miljöeffekter av energiomvandlingar omfattande studier
rörande meteorologi, kemi, geologi samt ekologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämfört
med nuvarande förhållanden innebär NFR:s förslag för perioden 1984/85-1986/87
alt den nuvarande inriktningen i allt väsentligt kommer att bestå. Ökade
satsningar föreslås dock på områdena högtemperaturke-ramer, molekylärbiologisk
växtförädling och alternativa energiformers miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:s
förslag för perioden 1984/85-1986/87 för NFR:s del av programmel Energirelaterad
grundforskning för olika planeringsalternaliv framgår av följande
sammanställning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Program</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reducerad</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Oförändrad Forcerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:130.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nivå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>nivå</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>nivå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:sdelav</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>25,2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36,8</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energirelaterad
grundforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
föreslår för STU:s del av programmet Energirelaterad grundforskning för
treårsperioden 1984/85-1986/87 insatser rörande Allmänna insalser.
Grundläggande ytfysikaliska och ytkemiska studier riktad mol industriellt
intressanta områden för framfiden såsom katalys och förbränning. Insatser
föreslås vidare rörande Grundläggande förbränningsleknisk forskning.
Grundläggande studier av selektiv slrålningsabsorption och
strål-ningslransmission. Grundläggande katalysforskning. Studier av enzymer och
celler. Grundläggande studier syftande till ny separalionsleknik samt
Grundläggande forskning rörande termokemisk energilagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämförl
med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för
perioden 1984/85-1986/87 i planeringsalternativ forcerad nivå atl följande
insalsområden lillkommer: Allmänna insatser. Grundläggande katalysforskning,
Studier av enzymer och celler. Grundläggande sludier syftande till ny
separalionsleknik samt Grundläggande forskning rörande termokemisk
energilagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
förslag för perioden 1984/85-1986/87 ull medelstilldelning för STU:s del av
programmel Energirelaterad grundforskning för olika planeringsalternaliv
framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reducerad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oförändrad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Forcerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:127.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nivå</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nivå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:sdelav</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energirelaterad
grundforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB driver forsknings- och
utvecklingsarbete inom programmet Energirelaterad grundforskning, som under
treårsperioden 1981/82-1983/84 bgräknals molsvara 11,5 milj. kr. Under den
innevarande perioden omfattade verksamheten Kemiska meloder för energilagring
och energiomvandling. Solenergi, Polymera maierial saml miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studsvik
Energiteknik AB föreslår för bolagels del av programmel Energirelaterad grundforskning
i skrivelse till Efn insatser för treårsperioden 1984/85-1986/87 rörande
grundläggande fluidiseringsleknik där bolaget anför att fenomenen vid
fluidisering är dåligt kända, vilket leder till problem vid driften av
existerande anläggningar, saml områdel grundläggande förbränningsmekanismer som
i dag anförs ha svag svensk forskningsupp-backning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
priorileras områdel reaktionskineiik ocl» miljöeffekter vid
fast-bränsleförbränning där bolagel anför atl kvantitativ kunskap saknas om
kinetiken, bildningsprocessen och växelverkan mellan det stora antal organiska
och oorganiska föreningar som bildas vid all typ av förbränning. Inonf området
solenergi föreslås verksamheten fortsätta i oförändrad omfallning. Bolaget
prioriterar vidare kemiska metoder för energilagring'Och energiomvandling.
Områdel anges vara del internationellt mest framgångsrika av
forskningsprojekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För områdel polymermaierial för energiändamål innefattande
morfolo-gisk karaklärisering, kemisk analys samt korrelering lill experimentella
långtidsresultat föreslår bolaget en mindre ökning av insalserna. Insalserna
inom Kärnleknikdivisionen planeras fortsättningsvis inriklas mol de fyra
huvudområdena omgivningsbelastning från energiproduktion, vatten-kemi och
kortosion. avfallsteknik saml reaktorhärdens dynamik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av förslag från Studsvik Energiteknik AB
till insalser för perioden 1984/85-1986/87 inom bolagels del av programmet
Energire laterad grundforskning framgår av nedanslående tabell (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84/85</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85/86</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>86/87</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande fluidiseringsleknik</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>0.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.70</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.90</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>2.10<br>
Grundläggande förbränningsmekanismer 1.00</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.25</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.75<br>
Reaktionskineiik och miljöeffekter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.70</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2.00</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.30</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6.00<br>
Solenergiforskning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.40</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.60</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1.50<br>
Kemisk energilagring</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.70</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.90</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>2.40<br>
Plastmatenalforskning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.50</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.75</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.00</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>2.25<br>
Omgivningsbelaslning från energi<br>
produktion •</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.IO</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.20</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.30</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3.60<br>
Vatlenkemi och korrosion</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.60</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.70</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.70</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>2.00<br>
Avfallsteknik</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.60</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.00</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.40</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3.00<br>
Reaktorhärdens dynamik</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.40</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0.60</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1.50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7.50</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9.40</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11.20</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28.10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.9
Energiforskningsnämndens planeringsunderlag för energiforskning efter den 30
juni 1984</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
(Efn) har enligl regeringsbeslut den 8 juli 1982 avgelt yttrande över underlaget
från programorganen och redovisat sin samlade syn på de olika delområden som
enligt nämndens bedömning bör ingå i en väl avvägd statlig satsning på
energiforskning efler den 30 juni 1984. Energiforskningsnämnden har valt atl
arbeta med tre alternativa ambilionsnivåer som har benämnts minimi-, medel- och
maximinivån. För var och en av nivåerna redovisar nämnden sin syn på vilken
sammansättning en slallig satsning på slöd lill forskning och utveckling inom
energiområdet bör ha.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller inriktningen av
det slatliga stödet till energiforskning på en miniminivå vill Efn anföra att
på denna nivå bör en koncentration ske till viktiga områden som bedöms vara
starkt beroende av slalligt stöd för erforderiig bevakning, kunskaps- och
kompetensuppbyggnad eller utvärdering. Della innebär i förhållande till
nulägel enligt nämnden en medvelel kraftigl sänkt ambitionsnivå på många
områden vad gäller slöd lill teknikutveckling, slörre försök och
försöksanläggningar m.m. På miniminivån bör de fortsatta insatserna, med vissa
undantag, svara mot ett planeringsalternaliv innebärande en minskning med 10%
per år i förhållande lill budgetåret 1983/84. För vissa områden bör
insatserna, av olika skäl, inte minskas utan bibehållas på ålminstone
oförändrad real nivå. Detta gäller områdena energigrödor, grundläggande
kolkunskap, system- och miljöfrågor avseende bränsleförädling, del nya området
elproduklionsleknik, effektivare elanvändning inom hushåll, service och
induslri samt det särskilda programmet för energirelaterad grundforskning. En
viss ökning av bevakningsinsatserna inom området Ny kärnteknik är motiverad för
atl upprätthålla erforderlig långsiktig kompetens. För områdena förgasning av
biobränslen, direklförvälskning av biobränslen samt eldningsteknik för fasla bränslen
bör enligt Efn insatserna kunna minskas i förhållande till nuläget. Vissa andra
områden får ges lägre prioritet inom energiforskningsprogrammet och insalserna
bör här enligl nämnden minska ännu kraftigare eller avvecklas helt. Det gäller
värmepumpar som utnyttjar naturvärme, direkt solvärme, solvärme för enskilda
byggnader, det av NE föreslagna delprogrammet Tillförselsystem samt
fusionsforskningssamarbetet med EG. För vindenergi bör insatserna molsvara
miniminivån varvid dock vissa medel bör reserveras i avvaklan på den
förestående ulvärderingen av de hittillsvarande insatserna inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det statliga slödel lill energiforskning på en medelnivå anför Efn att
på denna nivå bibehålls den nuvarande allmänna roll som energiforskningsstödet
spelar i fråga om stöd till och beställning av utvecklingsarbete, forskning
inkl. erfarenhelsöverföring under iniroduklionsskedet, stimulans till
industriell förnyelse på det energitekniska områdel, stöd lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grundläggande
forskning samt forskning kring övergripande frågor och systemfrågor m. m. En
hård prioritering sker dock för all skapa utrymme för de vikligaste
utvecklingsinsatserna. Vägledande härvidlag är bl.a. statens och energiforskningsstödets
strategiska roll i förhållande till andra aktörer m. m. Detta innebär att
utvecklingsstödet från energiforskningsprogrammet avvecklas på vissa områden,
medan det fortsätter i samverkan med annat statligt stöd och näringslivets
egna insatser på andra. På denna nivå inryms självfallel samtliga på
miniminivån föreslagna insatser. Medelnivån innebär i förhållande till
miniminivån större insatser på ell anlal områden där insatserna närmasl bör
bibehållas på samma reala nivå som i dagsläget. Det gäller utvinning av skogs-
och torvbränslen och energiskog saml miljöteknik och tekniksludier inom
förbränningsområdet, förgasning och biobränslen och skiffer, bränsleemulsioner,
geotermisk energi för uppvärmningsändamål, värmedistribulion och systemteknik,
teknikbevakning på eltillförselområdel, energihushållning i bosläder och
lokaler, området gemensamma energitekniker, systemstudieverksamhelen inom
programmel Allmänna energisystemstudier (AES) och på transportområdet,
genomförandefrågor på bebyggelseområdel saml fusionsforskningssamarbetet med
EG. För värmepumpar, som utnyttjar säsongslagrad solvärme, samt direkt solvärme
bör enligt energiforskningsnämnden insalserna ligga över miniminivå varvid
dock vissa medel bör reserveras i avvaktan på resultaten av den till våren 1984
planerade utvärderingen av det s. k. Sol 85-programmet. För värmepumpar, som
utnyttjar nalurvärme och spillvärme, bör insatserna kunna ökas något i
förhållande till miniminivån. För effektivare elanvändning och
energianvändning i fordon bör insalserna ligga högre än på miniminivån. Vad
gäller induslrins energianvändning bör för de energitunga branscherna massa-
och pappersindustrin samtjärn- och stålindustrin tillkomma en förslärkning av
stödet till störte försöksanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller inriktningen av det slatliga slödet till energiforskning på en
maximinivå anser Efn atl på denna nivå ingår samlliga de insalser som bör ingå
i medelnivån. Därtill kommer vissa selekliva höjningar av ambitionsnivån för
del slatliga stödel i syfte alt mer aktivt än i dag, i samverkan med andra
slödformer, påskynda utveckling och introduktion av teknik på kort-och
långsiktigt strategiska områden. Del bör betonas att denna ambitionsnivå inle
innebär en forcering av insatserna inom samtliga områden, utan en selekliv
ambitionsnivåhöjning kombinerad med tidigare nämnd nerdragning eller
avveckling på andra områden. Insalserna på maximinivån bör enligt nämnden i
förhållande lill medelnivån innebära ökningar enligt följande. För områdel
energiskog bör insalserna motsvara ett planeringsalternativ med en mot
bakgrund av gällande energipolitiska riktlinjer avvägd forcering av insalserna,
varav dock vissa medel bör reserveras i avvaktan på en till år 1985 aviserad
uivärdering. Medelsreservationer av samma skäl, störte än i medelnivån, bör
göras även för vindenergiområdel samt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
värmepumpar i kombination med säsongslagrad solvärme och för direkt solvärme.
Även för geotermisk energi bör vissa medel kunna reserveras för en
försöksanläggning för varm berggrund/krosszoner. För skif-ferförgasning,
eldningsieknik samt miljöteknik och tekniksludier inom för-bränningsområdet och
teknikbevakning på energiomvandlingsområdet bör insalserna molsvara maximinivån
För värmepumpar som utnyttjar natur-och spillvärme bör ulvecklingen kunna
påskyndas genom stöd till experimentanläggningar pä en medelnivå, medan för
solkraft och massa- och pappersindustrin störte insalser bör ingå än i
medelnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av Efn:s allernaliv
på olika ambilionsnivåer (i milj. kr. exkl. kanslikostnader) för planeringen av
statligt stöd till energiforskning 1984/85-86/87.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1323>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>141</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program</span></p>
</td>
<td width=132 colspan=2 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Efn;s ambitionsnivå"</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=195 rowspan=2 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>delprogram,
etc.</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Minimi</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>medel</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>maximi</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
i industriella</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>processer
och bebyggelse</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>308</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>329</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Massa och papper</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Järn och stål</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma energitekniker</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energiinriktade
åtgärder i</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>transportsystemet</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energianvändning
i fordon</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokala
energikällor för bebyggelsen</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>314</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>398</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Värmepumpar-I- Naturvärme</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>164</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Solvärmeteknik-l-Värmelagring</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>därav i reserv</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(60)</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(70)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Värmedislribution 4-Systemteknik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförande frågor</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energihushållning
i bebyggelse</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar för energihushållning</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnaden</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Brukare-Byggnad</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförande frågor</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energitillförsel</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>486</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>605</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>718</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsbränslen</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Torvbränslen</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energiodlingsbränslen</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>därav i reserv</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(35)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bränsleförädling</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förbränningsanläggningar</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vindenergi</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>därav i reserv</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(20)</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(20)</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(50)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Elproduklionsleknik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tillförselsystem</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Långsiktig
energiteknikforskning</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>218</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>261</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikbevakning</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>därav i reserv</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(30)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fusion</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
llmänna energisystemstudier</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Energirelaterad
grundforskning</span></i></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>NFR</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>/?
('.ven-</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(20)</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>{Hor</span></i></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(185)'--</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=195 valign=top style='width:146.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
för samUiga program''</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1270</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1809</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2 080</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" De anslag som medräknats är anslagen F20
Energiforskning (Industridepartementet) - exkl. kanslikostnader - samt B 14
Byggnadsforskning (Bostadsdepartementet) vad gäller Energihushållning - exkl.
kanslikostnader - och B 15 Lån till experimentbyggande (Bostadsdepartementet)
vad gäller experimentbyggande inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Inkl. medel för information och internationellt
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkluderat i medlen för delprogrammen
Solvärmeteknik-FVärmelagring. Energiodlingsbränslen, Vindenergi samt
Teknikbevakning. Exkl. medel för kanslikostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har också redovisat sin syn på ett antal långsikliga
och övergripande frågor som rör energiforskningen. Efn anser alt gällande
allmänna utgångspunkter och rikllinjer för energiforskningen i slort bör gälla
även fortsättningsvis. Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör
komplettera de insatser som görs av näringslivet, statens vatlenfallsverk m.
fl. Vid en hård prioritering av olika energiforskningsinsatser bör, vad gäller
del slalliga forskningsstödet, sådana insatser som är inriktade mot det längre
lidsperspektivet ges prioritet. Vidare bör prioritering ske ulifrån ett
samhällsekonomiskt perspektiv och, när det gäller stöd till teknikutveckling,
med beaktande av möjligheterna att nå marknadsmässig konkurtenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Efn:s uppfattning har behovel av samordning mellan
energiforskningen och ålgärder på de induslripoliliska och biståndspolitiska
områdena blivit alll mer uttalat, bl. a. genom att flera nya energitekniker
börjat närma sig praktisk tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn har särskilt uppmärksammat utvecklingen av basresurser
och kompelens på viktiga energitekniska områden inom högskolan och inom Studsvik
Energiteknik AB samt behov av eventuella särskilda åtgärder på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att åsladkomma en långsiktig kompetensuppbyggnad på
energiområdet är viktigt från såväl forskningspoliiiska som energipolitiska
utgångspunkter Och ell ansvar som, lill följd av 1982 års forskningspolitiska
beslut, åvilar resp. programorgan. Som ett medel för all säkerställa den
långsiktiga kompetensuppbyggnaden på området föreslår Efn atl kompetensuppbyggnad
inom vissa långsiktigt viktiga energitekniska områden bedrivs inom ramprogram,
som vart och ett ulförs vid en eller flera högskoleinstitutioner och
finansieras av de programansvariga organen med medel de disponerar inom resp.
program. Inom ramprogrammen kan sedan tjänster tillsättas m.m. Ramprograminen
bör vara långsiktiga och utformas enligl rullande femårsplanering med ett
perspektiv på ålminstone lio år. Härigenom uppfylls rikllinjerna i 1982 ärs
forskningspolitiska beslut samtidigt som en energipoliliskt nödvändig
kompetensuppbyggnad säkerställs. I rapporten lämnas förslag till en procedur
för formulering av ramprogrammen. För all bl.a. påskynda denna process avser
Efn la initiativ, fillsammans med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), för
atl bilda en samarbetsgrupp för planering av långsiktig kompetensuppbyggnad
inom viktiga energitekniska områden vid högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller Studsvik Energiteknik AB vill Efn inle nu
förorda inrättande av ell energiforskningsinstilul, som föreslås i en
konsullrapport. Däremot anser Efn, mot bakgrund av nämnda konsultulredning, atl
förutsättningarna bör undersökas för bildande av ett energiforskningsinstilul
eller annan samarbetsform, som ger en uppläggning som stärker förulsältningarna
för långsiktig forskning i Studsvik. Enligl konsultstudien finns det f. n. risk
för atl affärsmässiga priorileringar i bolaget bl.a. leder lill all den
längsikliga forskningen inom division Energileknik blir eftersatt och att
bolagets möj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lighet
att vara organisafion för långsiktig energiforskning i Sverige minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
med snabb avveckling eller forcerad ökning av stödet föreligger främst vid
högskolorna och är i hög grad kopplade till hur den grundläggande kompelensen
där är garanterad. Enligt Efn bör de föreslagna ramprogrammen här både kunna
ge nödvändiga förutsättningar för atl underiätta forcering och undvika vissa
problem i samband med avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
förordar vidare ökad användning av ramstöd lill långsiktig, kompetensuppbyggande
forskning vid högskolor saml kollektivt branschforsk-ningssamarbele med
induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av en konsultulredning för Efn fram förslag lill klarlägganden
rörande programorganen och energiforskningsprogrammet bör agera i relation lill
leknikupphandling på energiområdet. Centrala i sammanhanget är bl. a.
skillnaderna mellan begreppen utvecklingsupphandling och teknikupphandling.
Härvid anser Efn all leknikupphandling, såsom det traditionellt definieras,
normalt inte ligger inom energiforskningsprogrammel. Utvecklingsupphandling
däremot, kan vara en viktig metod för programorganen att slödja utveckling av
ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
behandlar även för- och nackdelar på skilda områden med stöd till forskning och
utveckling som lämnas inom ramen för ett sammanhållet energiforskningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anser atl det slalliga stödet till energiforskning även för näsla treårsperiod
bör utgå inom ramen för ett anlal sammanhållna program med var sin
programansvarig myndighet. Den gemensamma planeringsperioden medger bl.a. en
samordning och samlad avvägning av de slalliga energiforskningssatsningarna.
BFR:s program Energihushållning i bebyggelsen bör därvid ges samma ställning
under energiforskningsförordningen som övriga program. För BFR:s båda program
bör vidare FoU-stödet och lånen lill forskningsinriktat experimentbyggande slås
ihop lill ell anslag. Efn har därför, fill skillnad frän vad som gäller för
innevarande programperiod, räknal samman insatserna på dessa områden med dem
som i dag finansieras från Huvudprogram Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anser all för vissa områden bör medel reserveras i avvaklan på aviserade
utvärderingar. Om en gemensam ekonomisk ram för de sammanhållna programmen ges
av statsmakterna, så bör dessa medel läggas i en gemensam reserv inom denna
ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har vidare tagit upp konsekvenserna av en överföring av vissa delområden till
andra sektorsinriktade forskningsprogram eller en inordning av forsknings- och
utvecklingsstödet i andra energipoliiiska eller induslripoliliska
älgärdsprogram. Efn anser alt några slörre förändringar på dessa punkier inle
bör ske i samband med den nu förestående programperioden. Däremoi ges vissa
anvisningar på områden som därefter, dvs. efter den 30 juni 1987, bör kunna
utgå ur energiforskningsprogrammet och i stället överföras eller inordnas på någol
av de nämnda sätten. Förberedd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser för della vidlas lämpligen redan under programperioden
1984/85-1986/ 87. Efn vill också betona att energiforskningen måste utvärderas
såväl med utgångspunkt från vetenskapliga kvalitetskrav som i fråga om
verksamhetens och resultatens relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sammanställning av remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över programorganens och Efn:s
underlag avgells av försvarets forskningsanstalt, statens järnvägar, statens
vägverk, statens väg- och trafikinstitut, transportforskningsdelegationen, sjöfartsverket,
luftfartsverket, transportrådet, universitets- och högskoleämbetet efler
hörande av universilelen och de tekniska fakulteterna, forskningsrådsnämnden,
naturvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd
för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning,
energiforskningsnämnden, styrelsen för teknisk utveckling, statens energiverk,
statens meteorologiska och hydrologiska institut, statens geotekniska institut,
byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, jordbrukstekniska
institutet, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens planverk, statens
industriverk, Sveriges geologiska undersökning, statens vattenfallsverk,
statens kärnkraftinspektion, domänverket, fonden för industriellt
utvecklingsarbete, länsstyrelsen i Örebro län. Statsföretag AB,
Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas riksförbund. Svenska
kraftverksföreningen. Svenska elverksföreningen. Svenska Petroleum Institutet,
Tjänstemännens centralorganisation. Landsorganisationen, AB Asea-Alom, Svenska
Värmeverksföreningen, Jernkontoret, Tekniska högskolornas energiarbetsgrupp,
Studsvik Energiteknik AB samt Svenska Gasföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har huvudsakligen ullalat sig positivt
om den allmänna uppläggningen av EFUD 84. 1 slora drag accepteras bakgrundsteckningen,
lägesbeskrivningarna av olika teknikområden och avvägningsprinciperna. Flera
remissinslanser påtalar dock avsaknaden av resultatredovisning och utvärdering
av verksamheten inom energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarels forskningsanstalt (FOA) har funnit all
Energiforskningsnämnden i sin rappori har presenterat tre i slort väl avvägda
och motiverade förslag till energiforskningens inriktning och innehåll för
perioden 1984/ 85-1986/87. FOA förordar en omfallning av energiforskningen
enligt Efn:s medelnivå, varvid medel reserverats såsom Efn föreslagil. Vid
genomfö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>randel
av programmel bör beredskapsaspekler vägas in och något vidgad systemverksamhet
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningsdelegaiionen'har
vad avser den verksamhet som berör delegalionen inget atl invända mot de
förslag som framförs i planeringsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksinstitut (SLU) noterar med lillfredsslällelse atl programorganen i
stort föreslår en oförändrad ambitionsnivå som huvudalternativ för de områden
där SLU bedriver forskningsverksamhel. Delta innebär emellertid enligl SLU att
mycket angelägna satsningar på vissa områden icke ryms inom den givna
resursramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
industriverk (SIND) påtalar att verkel från induslripolilisk synpunkt inget
har all anföra med anledning av framförda förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrädsnämnden
(FRN) erinrar om alt Efn redovisar en rad förslag till ålgärder för att
säkerställa den långsiktiga kompetensuppbyggnaden för energiforskning. Dessa
förslag har delvis utarbetats i samråd med UHÄ och innebär i korihel all de
programansvariga organen bör få möjligheter att ge upp till 4-åriga anslag till
kompetenta grupper inom viktiga områden; att UHÄ skall ularbeta regler för
vilka påslag för kompetensuppbyggnad som skall kunna uttagas ur anslagen; att
Efn skall få yttra sig över inriklningen på professurer som omprövas inom
högskolan samt atl högskolorna skall få möjlighel all inrätta 4-åriga
arvodestjänster för energiforskning. Forskningsrådsnämnden anser att dessa
förslag är väl ägnade atl förstärka baskompetensen för energiforskning inom
högskolans organisation och ge ökad kontinuitet i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden
påtalar all Efn för fram ytteriigare förslag till åtgärder, framför alll all
den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom vissa vikliga energitekniska områden
säkerställs genom att den bedrivs inom ett antal ramprogram som vart och ett
utförs vid en eller flera högskoleinstitutioner och finansieras av ansvariga
programorgan. För planering av dessa ramprogram vill Efn inrälla en
samarbetsgrupp tillsammans med UHÄ. När ramprogrammen väl definierats och
finansierats skall resp. högskola och institution under slor frihel ansvara för
genomförandet. Forskningsrådsnämnden anser det föreslagna förfarandel vara väl
avvägt vad gäller kraven på såväl problemrelevans som frihel att finna de
optimala formerna för forskningens genomförande och all Efn:s förslag bör
genomföras. Förslaget kan enligt FRN jämföras med de ramprogram för
kunskapsuppbyggnad som sedan ell anlal år drivits av STU. De erfarenheter av
planering, genomförande och avveckling som STU gjort borde enligt FRN vara
möjliga att utnyttja för den nu föreslagna verksamhelen. Även om del är
positivt att sektoriella organ tar på sig ell långsikligare ansvar för den
långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom sina ansvarsområden löser enligl FRN
emellertid inle della de strukturella problem som kan finnas i balansen mellan
högskolans egna forskningsresurser och de externt tillförda resurserna. Konstruktionen
med ramprogram snarasl ökar </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1334>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigheten
av alt finna ordnade former för att föra över forskningsresurser från
externfinansiering lill direkl högskolefinansiering. Forskningsrådsnämnden
ulgår från all dessa frågor ges stor uppmärksamhet i den samarbeisgrupp mellan
programorgan och högskolesystem som Efn föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även Sveriges
lantbruksuniversitet anser det angeläget att fasla basresurser för forskning
inom energiområdel kraftigl förslärks så alt en långsiklig kompetensuppbyggnad
kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
energiverk anför all en sammanslällning av de nuvarande stödprogrammen visar
all de ulgör ett relativt komplicerat system. Dels stöds liknande lyper av
ålgärder - t. ex. värmepumpar och fastbränslepannor -inom flera program och av
flera myndigheter. Dels finns ett slorl anlal stödformer - investeringsbidrag,
räntebidrag, amorteringsanslånd, villkorliga lån m. m. Systemet bör enligl energiverket
förenklas avseende såväl stödberätligade åtgärder och slödformer som
myndighetsansvar. Energiverkel föreslår all de delar som rör energihushållning
inom olika samhällsområden — t.ex. bostadssektorn — integreras med de övriga
statliga insalserna inom respektive områden och upphör atl vara särskilda
energislöd. De delar av de slalliga energisatsningarna som rör energilillförsel
samlas i två program: dels oljeersällningsslöd med syftet alt påskynda
omställning från olja, dels slöd lill energileknisk utveckling i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör enligt slatens energiverk en del av de nuvarande statliga medlen på
energiområdel föras över till den högre utbildningen och forskningen som en
allmän förslärkning på de områden som har slörsl betydelse för energiförsörjningen
på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Formerna för de statliga
stöden bör förenklas. Huvudslödformen bör<br>
vara direkta invesleringsbidrag kompletterande med kredilgarantier för<br>
vissa typer av anläggningar. Statens energiverk föreslås få ansvar för de<br>
två programmen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
föreslår alt de,statliga utgifterna på energiområdel kan minskas väsentligt,
vilket skall göra de faktiska kostnaderna lättare att förutse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk
föreslår alt det uppdras ål berörda programorgan alt innan forskningsprogrammet
förverkligas lillsammans med naturvårdsverket göra en genomgång av om
miljöstudier krävs och i så fall omfallningen av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk påtalar
att det svenska energiforskningsprogrammel i ell internationellt perspektiv
avviker starkt från de övriga I-ländernas, genom det slora ulrymme
energibesparing och förnybara energikällor erhållit. En fortsalt prioritering
av energihushållning och en ökad salsning på effektivare elanvändning kommer
även i framliden att få en avgörande betydelse för möjligheterna alt begränsa
samhällets behov av invesleringar i kraftverk och distributionsanläggningar.
Beträffande energitillförsel bör enligt planverket forskning och
teknikutveckling koncentreras på inhems-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1336>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ka, uthålliga och helst förnybara energikällor. I ett
kortsiktigt perspekliv måsle dock även en salsning göras på inlroduklion av kol
och gas, vilket medför ett nytt beroende av imporlbränsle med befarad stor
känslighet för pris- och leveransslörningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planverket
anför vidare att den hillills kraftiga satsningen på förnybara energikällor bör
bli föremål för en övergripande utvärdering för alt möjliggöra framtida
kurskorrigeringar. Härtill krävs ökade resurser för utvärdering och
resullatålerföring. Detta är generellt sett av stor belydelse för hela
energiforskningens inriktning och för dess möjlighel alt utgöra ett adekvat
instrument för atl uppnå energipolitikens mål. Mot denna bakgrund vill
planverkel förorda en ambiiionsnivå som i huvudsak innebär oförändrade
forskningsinsatser inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
geologiska undersökning stöder i alll väsentligt satsningarna på alternativa
inhemska energikällor, men anser all alllför lilen vikl läggs vid den
grundläggande kartläggningen av våra inhemska energikällor saml kartläggningen
av förutsättningar för nyttjandet av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nivå
del slatliga energiforskningsprogrammel bör ha för kommande treårsperiod anser
statens vallenfallsverk ej bör undersliga innevarande periods salsningar. Man
når under perioden 1984/85-1986/87 sannolikt den kostnadskrävande prololyp- och
demonstrationsfasen för ett flertal tekniker anför verkel. Den av Efn angivna
möjlighelen att reservera medel synes enligt vatlenfallsverkel därvid kunna
ulgöra en lämplig form för medelstilldelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverkel understryker angelägenheten av all de
övergripande målen i energipolitiken står fast och att
energiforskningsprogrammel är anpassat härtill. Detta innebär krav på en
fortsatt hög ambitionsivå för perioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fonden för
Industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) noterar med intresse den ökande
koppling mellan energipolitik och industripolitik och de hänvisningar till
marknadskrafternas betydelse som underlaget enligt fonden ger uttryck för.
Industrifonden ser posilivl på en harmonisering mellan energipolitiken och
induslripoliliken. All åsiadkomina denna starkare harmonisering genom störte
egenfinansiering från företagen betraktar Industrifonden som ett realistiskt
och verkningsfullt medel. Induslrifonden erinrar vidare om alt i underlaget
framhålles att STU och Induslrifonden i högre ulslräckning än f. n. bör slödja
induslrielll utvecklingsarbete inom energiområdel på samma villkor som projekl
inom andra leknikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län anser all det är mycket viktigt alt medel slälls lill förfogande
för energiforskningen. En neddragning av medel till induslriforskningen skulle
strida mol ambitionerna atl utveckla ny leknik och skapa nya produkter och
arbetstillfällen inom industrin. Flera industrier i Örebro län har i sitt
sortiment produkler som används inom energisektorn. För bl. a. dessa företag är
det vikligl alt det sker en fortsall forskning och ulveckling inom
energiområdet så alt man kan bedriva fortsatt produklul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1338>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>veckling och hävda sig i den internationella konkurrensen.
Länsstyrelsen understryker också vikten av alt energiforskningen även behandlar
sambandel mellan energiplanering och annan samhällsplanering. Markanvändningsplanering
och stadsförnyelseåtgärder hör lill sådana förändringar i den fysiska miljön
som direkl påverkar energianvändningen. Länsstyrelsens roll som regional
samordnare av och ansvarig för statsmakternas beslut i skilda frågor omfattar
även energipolitiken. Den forskning som i det regionala perspektivet berör
energiplaneringens samband med annan samhällsplanering bör även inriktas på
frågor som rör ansvar och samverkan inom och mellan länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anser alt del slatliga
stödel till energiforskning fr. o. m. den 1 juli 1984 bör planeras så att det
senast 1987 så långl möjligt kan integreras i del slöd fill kunskapsuppbyggnad
och teknisk utveckling som ulgår av industripolitiska skäl eller motiveras av
andra samhä isintressen. IVA anför vidare att marknadsförutsättningarna för
tekniken i högre grad än hittills bör vara styrande för medelstilldelning och
att en samplanering av energiforskningsprogrammet med övriga energipoliiiska
insalser är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA framhåller all energiforskningens plals i
forskningssystemet behöver ytterligare belysning samt att, i avvaklan på
planerade utvärderingar inom flera områden, inga ytterligare storskaliga försök
bör startas. Toialni-vån på forskningsstödet bör enligt IVA läggas strax över
Efn:s miniminivå och fusionsforskningssamarbetel bör därvid också ingå. De
medel som på detta sätt frigörs jämfört med dagsläget bör enligl IVA tillföras
högskolesystemet för fördelning till discipliner med energiteknisk relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AB Asea-Alom ser med tillfredsställelse att den
långsiktiga kärntekniska forskningen kan fortsätta här i landet och påpekar all
ungefär hälften av den elström som produceras i vårt land i mitten av
1980-talet skall komma från kärnkraften, vilkel visar alt kärnkraften under de
närmaste decennierna kommer att spela en viktig roll i svensk
energiförsöijning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska värmeverksföreningen anser att forskningen
principiellt i första hand bör inriktas på atl utveckla och förbäitra känd
leknik. Det är föreningens uppfattning att om forskningen lidigare givils
denna inriklning skulle oljeersättningen i dag varit störte än vad den faktiskt
är. Praktiskt sett bör forskningsstödet kopplas till industrins utveckling av
sådan ny energiteknik som har förutsättningar att få kommersiell utnyttjning
inom en överblickbar framtid. Därutöver bör kunskapsuppbyggnaden om framtida
energisystem tryggas. Detta bör ske i anknytning lill högskolor och
konsultföretag som är verksamma inom energiområdet. Denna kunskapsuppbyggnad
kan enligt föreningen ske utan att dyrbara protolypanlägg-ningar i full skala
behöver uppföras. Värmeverksföreningen påtalar även vikten av att en
kontinuerlig utvärdering sker av forskningens resultat och inriktning samt atl
information om avslutade forskningsprojekl överförs till användare och intressenter
på ett överskådligt sätt. Inom detta område anser föreningen att del finns
behov av ökade insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1340>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) instämmer i Efn:s
bedömning att det nu är angelägel all finna effektiva former för den
långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom energiområdel. Ulan att ta ställning
till den av Efn föreslagna proceduren härför anmäler UHÄ att ramprogrammen måste
ha en tillräckligt lång löptid och atl ramprogrammen måste ges en så vid
avgränsning atl forskare från olika discipliner får reella möjligheter att
konkurtera om medlen. UHÄ menar vidare att de energiforskningsmedel som avses
för långsiklig kompetensuppbyggnad bör utgöra en rimlig andel av de medel som
sammanlagt under en viss tid satsas på energiinriklad FoU inom högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ instämmer i vad som anförs i yttrandet från
malemalisk-nalurvetenskapliga fakultelsnämnden vid universilelel i Lund och
tillstyrker att energiforskningen framgent utvärderas bällre än vad som
hittills synes ha skett. Därvid bör frågan om energiforskningens velenskapliga
kvalilel inte negligeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Programmets omfattning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av de remissinstanser som uttalar sig om
programmets omfallning anser alt en ambitionsivå motsvarande medelnivån är
välmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet förordar en totalram för
energiforskningen som motsvarar Energiforskningsnämndens medelnivå.
Energiforskningen bör enligt förbundel i första hand koncenlreras på tekniker
som kan ge väsentliga bidrag för att trygga den framtida energiförsörjningen.
Därmed avses både möjligheter att öka tillförseln och all minska användningen
av energi genom mindre energikrävande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anSer vidare atl forskningen sedd på kort
sikl bör inriktas på områden som innebär ökade möjligheler att relativt snabbi
minska oljeberoendet, dvs. pä värmeförsörjningen. Forskningen måsle emellertid
också tillgodose kunskapsutvecklingen på längre sikl, särskilt problem som
gäller elförsörjningen vid avvecklingen av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet framhåller att del samhällsekonomiska
lägel har en slor betydelse för hur stora resurser som kan ges till
energiforskning. Det är därför viktigl all de resurser som finns används på ett
så effektivt sätt som möjligl. I konsekvens med della bör enligl förbundel
forskning med sikle på atl just minska vårt beroende av utländska bränslen
prioriteras. Mot denna bakgrund ansluter sig Landstingsförbundet till atl
energiforskningen efter den 30 juni 1984 planeras ulifrån vad som i underlaget
betecknas som medelnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser vill inom ramen för en ambitionsnivå
motsvarande medelnivån särskilt poängtera vissa forskningsområden. Sålunda
före-slår försvarets forskningsanstalt atl ramprogram skapas för grundläggande
förbränningsleknisk forskning. Detta är enligl FOA ell område där ökade
insatser bör göras inom landel med tanke på teknikens centrala roll i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framlida
energiförsörjningen och därmed sammanhängande miljö- och häl-sokonsekvenser.
FOA erinrar om alt man på STU:s uppdrag gjort en förstudie till ett sådanl
ramprogram. Ell annat område som enligl FOA bör övervägas är forskning kring
meloder för elproduklion och -lagring samt effektivare elanvändning. Delta berör
bl.a. slyr- och reglerteknik saml materialteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) anför atl - mot bakgrund av de svårigheler som de inhemska, förnybara
energialternativen under senare lid haft att etablera sig på energimarknaden -
en fortsatt kraftfull satsning på forskning och utvecklingsarbete för att
främja dessa energislag är starkt motiverad. I annat fall försvåras avsevärt
möjligheterna att fullfölja intentionerna i de senaste energipoliiiska
besluten. LRF framhåller därför särskilt viklen av tillräckligt stora insatser
inom områdena för skogsbränslen, lorv, energiskogsodling och energiodling samt
delområdet etanol inom bränsleomvandling. Då förbrukningssidan utgör en
flaskhals framför alll för skogsbränslen bör hanlering och förbränningsleknik i
mellan- och storskaliga anläggningar ges stor vikt. LRF anser del även
nödvändigl att stödet till forskning och ulveckling på energiområdel också i
fortsätlningen sker inom ramen för ett sammanhållet energiprogram. Enligl LRF:s
uppfattning bör energiforskningsprogrammel för nästa 3-årsperiod ha en realt
sett oförändrad nivå, vilkel innebär någol mer än Efn:s medelnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
järnvägar (SJ) betonar att en effektivisering i järnvägslrafiken från
energisynpunkt bör las upp under programmel Energianvändning för transporter
och samfärdsel. Det kan gälla studier med syfte all åstadkomma effektivare
utnyttjande av tillgängliga resurser och studier av nya transportsystem.
Samordning med andra transportmedel för ett optimalt energiutnyttjande är ett
område som också enligt SJ bör studeras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra remissinslanser
diskuterar även programmets indelning och fördelning på programansvariga organ
och överväger behov av ändringar. Statens naturvårdsverk anför t.ex. att inom
områdel förbränningsleknik och -anläggningar är ansvaret i dag splittrat på
slatens energiverk, BFR och STU. Naturvårdsverket anser att denna uppdelning
försvårar åstadkommandet av en effekliv miljöforskning på området. Verkel
ifrågasätter också om det gagnar energiforskningen. En samordning lill en
myndighet bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kraflverksföreningen anser att programmel i enlighel med programorganens
förslag bör fortsätta på i huvudsak den oförändrade nivån och med i huvudsak de
avvägningar som gjorts. Föreningen anser dock att kolfrågorna bör ges
ytterligare utrymme samt att vissa områden där man redan nu kan konstatera atl
energibidragel blir litet bör kunna ytterligare beskäras eller ulgå hell.
Exempel är vågenergi samt delar av solvärmeområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen släller sig i huvudsak bakom de synpunkter som framförts av
Svenska kraftverksföreningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Petroleum Institutet påpekar att mot bakgrund av bl.a. den myckel kraftiga
nedgången i oljeförbrukningen en väsenllig redukfion av anslagen till forskning
i energitillförsel är klart motiverad. De totala erforderliga anslagen till
forskning i energitillförsel torde därvid enligt institutet komma att behöva
uppgå till totalt högst 300 milj. kr. för perioden 1984/ 85-1986/87. Det är
institutets bedömning att en styrning till projekt med hög potential kommer att
ge ett lika bra resultat som skulle uppnås med t. ex. nuvarande anslagsnivå,
men med spridning av resurserna på eU stort antal projekt med låg eller obefintlig
potential till framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) anser att en konsekvent energipolitik, som utgår från
det övergripande målet att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010, ställer
sådana krav på beslutsunderlag beträffande ny energiteknik, nya energiformer
och energisystem att medelnivån för energiforskningsprogrammet 1984/85-1986/87
är energipoliliskt motiverad. För TCO framstår det som nödvändigt att kraven
på återställd balans i samhällsekonomin sätts i första rummet. Lyckas inte detta
minskas drastiskt möjligheterna alt genomföra hela den omläggning av energisystemet
som svenska folkel lagit ställning för. TCO anser att problemen i
samhällsekonomin kan tillmätas överordnad roll ulan atl trovärdigheten i
energipolitiken behöver ifrågasättas. Om därför den fortsatta beredningen av
frågan om det ekonomiska stödet till energiforskningen efter 1984 leder fram
lill bedömningen att en lägre nivå än medelnivån kan väljas bör detta ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen anför att volymen på statens stöd till forskning och
ulveckling inom energiområdet bör vågas mol den vinsl som insatserna på sikt
medför med avseende på minskad import av energiråvaror, leknisk utveckling som
kan öka exportmöjligheterna, meningsfull sysselsättning och bättre miljö.
Föreningen har för sin del inte anledning att föreslå någon annan omfallning på
stödel än det som i dag gäller. Däremot anser föreningen att forskningen skulle
vinna i effektivitet om stödet kanaliserades via färte slödgivande organ än vad
som i dag är fallet. Värmeverksföreningen påtalar vidare alt ett praktiskt sätt
atl bedriva forskning och ulveckling är i s.k. kolleklivforskningsprogram, där
slaten och industrin gemensamt anslår medel för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) påtalar att ett stöd till ytterligare prototyp- och
demonstrafionsanläggningar i vissa avseenden är angeläget, men alt detta ej
ersätter en fortsatt salsning på forskning inom energiområdet. Det är LO:s
uppfattning att stor vikt bör läggas vid en uivärdering av del nuvarande
forskningsprogrammet. LO kan i stort tillstyrka de förslag och prioriteringar
som Efn har gjort på medelnivån. LO pekar dock på möjligheten att den tekniska
ulvecklingen i övrigt inom industrin inte tillräckligt beaktas i förslagen till
inriktning av programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) har inte funnit anledning att föreslå någon
ändring av programstruktur eller programansvar genlemol</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övriga
programorgan. STU:s förslag till ändring av slyrelsens programstruktur har
tillstyrkts av BFR. Efn bör enligt BFR vara programansvarigt organ för
programelementet Geolermi, men rådel ansvarar för verksamheten med den s. k.
våta geotermin inom delprogrammen Värmepumpar och Nalurvärme. Gränsen mellan
att utnyttja grundvatten eller geotermalvat-ten som värmekälla för värmepumpar
är ej möjlig att fastlägga. Delprogram Värmedistribulion är enligt rådets
uppfattning avgränsad mot verksamheten vid statens energiverk på ett
tillfredsställande sätt. Rådel påtalar vidare att frågor om driftslrategier,
aktiv effektstyrning, krafibalanser, m.m. faller inom delprogrammet
Systemteknik i överensstämmelse med ansvarsförhållanden under perioden
1981-1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser att den nuvarande gränsdragningen mellan rådet och STU bör bestå inom
energiområdet. Rådet bör vara programansvarigt organ för delprogrammet
Energianvändning för bebyggelse, men STU bör ges ett stort handlingsutrymme
inom ramen för detta programansvar så som varit fallet från och med budgetåret 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
konstaterar för sin del att erfarenheterna av stödarbetet under de
hittillsvarande tre 3-årsperioderna visar att de olika programorganens upplevda
ansvarsområden tenderar alt överlappa varandra i allt högre grad. Tillkomsten
av statens energiverk kommer att råda bot på vissa av de problem som uppstått,
men STU menar ändå att diskussioner måsle föras kanske under hela perioden
1984/85-1986/87, för att senast inför årsskiftet 1987/88 kunna nå bästa möjliga
arbetsfördelning, samarbelsformer och myndighetsinterna arbetsformer i övrigt
inom den då sektorintegrerade verksamheten. Det nu samlade underlaget från
programorganen bekräftar enligl STU:s uppfallning den hittills i praktiken
upplevda överiappningen. Särskilt tydlig har överiappningen blivit i kontaktytan
mellan STU:s och statens energiverks ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att del f. n. är stor risk för att "STU-kompetens" håller på
atl dubbleras på t. ex. energiverket och Efn, då den ralionella lösningen
enligt styrelsen är atl överföra ansvarel på STU i del ögonblick som del står
klart all vidareulvecklingsmofivet är mer industripolitiskt betingat. Detta
gäller enligl slyrelsen hela tillförselområdet med undantag av kärntekniksidan
där andra organ är mer kompetenta än STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningsproblemaliken
mellan NE och STU har hittills enligt STU:s uppfattning varit provisoriskt
löst. Vissa, särskilt i inledningsfasen av energiforskningsprogrammel,
prakliska rikllinjer har funniis vilka genomgått endast mindre justeringar vid
några tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
föreslår följande rollbeskrivningar som utgångspunkt för en diskussion om hur
gränsdragningarna på forsknings- och utvecklingssidan skall kunna förbällras.
Statens energiverk stöder rent energipoliliskt motiverade forsknings- och
utvecklingsinsatser på tillförselsidan i syfte att kunna visa på en tekniskt
godtagbar funktion hos ett eller flera alternativa tillförselsysiem inom ramen
för en vald införandestrategi. Vissa länkar i en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Indu.stridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
kedja av delsystem (avgränsningsbara utruslningsdelar, komponenler, apparater)
kan därvid vara tekniskt överdimensionerade eller på annal sätt ofullständiga
och därmed ekonomiskt omotiverade, men tillräckligt funktionella var för sig
för all syslemfunkiionen skall kunna uppnås. En vidareutveckling av systemet
och dess delar görs avhängig en teknisk-företagsekonomisk lönsamhetsbedömning
på industrins villkor. STU stöder som huvuduppgift inom
energiforskningsprogrammet energi- och industripolitiskt motiverade insalser pä
energianvändningssidan ända fram till det kommersiella stadiet. STU stöder inom
energiforskningsprogrammel även de industripolitiskt motiverade tekniska
vidareutvecklingsinsatserna av olika tillförselsyslems länkar/komponenter i
syfte att göra dessa kommersiella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Energianvändning i industriella processer m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
planeringsunderlagels förslag innefaltar programmet Energianvändning i
industriella processer verksamheler inom delprogrammen Massa och papper. Järn
och stål saml Gemensamma energitekniker. Remissinstanserna anser huvudsakligen
all denna programstruktur är välmotiverad. Enligt naturvetenskapliga
forskningsrådets (NFR) bedömning är den slora delen av STU:s
energiforskningsprogram mycket väl utarbetad med välgrundade förslag till
förändringar. Argumentationen för ett i STU sammanhållet
energiforskningsprogram finner NFR övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BFR har dock uppfattningen
all STU:s verksamhet inom området energianvändning för bebyggelse bör ses som
en integrerad del av STU:s övriga verksamhel. Rådet finner STU:s förslag om
ändrad programstruktur rimligt. En framskrivning av nuvarande verksamhel bör
ske och insats-nivåerna bör i så fall ligga i linje med STU:s förslag. Rådet
finner emellertid i likhel med bedömningar i Efn:s rappori 3 1983 att verksamhelen
inom området Lokala energikällor riskerar atl uttunnas i nivåer lägre än STU:s
allernaliv 3. Även på denna nivå är verksamheten av måttlig storleksordning
enligl BFR med hänsyn till de lolala insatserna inom området Lokala
energikällor från rådel, statens energiverk, vallenfallsverkel. Sydkraft,
bosladsstyrelsen m.fl. och med hänsyn till tempot i marknadspenetrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk påpekar
atl slödel till energiforskning inom områdel industriella processer har haft
stor belydelse för atl öka energikompelen-sen och energimedvetandet hos
speciellt de mest energikrävande branscherna. Stödel bör emellertid nu skäras
ned enligl verkel och del slöd som är moliveral bör i slället integreras i
STU:s ordinarie program. Det är emellertid viktigl enligt energiverket att
STU:s allmänna kompelens ulnylljas i energiforskningsprogrammel, eftersom det
kommer att likna STU:s tekniska ulvecklingsprogram. STU och energiverkel bör
därför öka sitt samarbele.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1350>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsföretag
AB finner att del av STU föreslagna nya delprogrammet Gemensamma energitekniker
är den del av STU:s programområde som är av störst intresse med hänsyn till
Statsföretagsgruppens nuvarande energiprofil och vill tillstyrka skapandet av
det nya delprogrammet. I övrigt anför Statsföretag all STU:s långsikliga
ambitioner på energileknikområdet och dess huvudförslag för perioden
1984/85-1986/87 bör accepteras av statsmakterna. En för hela programmet
Energianvändning i industriella processer gemensam medelsposl för slörre
försöksanläggningar och -verksamheler bör finnas och vara av storleksordningen
100 milj. kr. Den av Efn föreslagna splittringen av dessa medel på
delprogrammen Trä, massa och papper saml Järn och stål bör enligl Statsföretag
ej komma lill stånd, bl. a. för alt den ej möjliggör stora försöksanläggningar
inom delprogrammet Gemensamma energitekniker. Delprogrammel Gemensamma
energitekniker bör vidare tillföras 15-20 milj. kr. för insalser avseende
industriellt utvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekt inom
energitillförselområdet, vilket har föreslagits av STU men där Efn ej ansett
sig kunna ta slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
noterar all en förändrad programstruktur föresläs för STU:s del så all, förulom
de kampanjinriktade branschprogrammen för järn och stål resp. papper och massa,
övrigl energiforskningsslöd inordnas under ett program med benämningen
Gemensamma energitekniker. Delta förslag överensstämmer i sin uppläggning väl
med de synpunkler som IVA framfört om det riktiga i alt inordna
energiforskningsstödel i STU:s övriga forskningsstöd. IVA tillstyrker därför
den föreslagna ändringen, men framhåller också att STU:s slöd inte enbart bör
vara inriktal på komponenter, utan även måste beakta systemaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund finner förslagel till delprogrammen rörande industriella
processer väl förankrat inom berörda branscher. Förbundel har med slor
tillfredsställelse noterat alt utveckling av leknik och metoder som kan ge
resultat beträffande energianvändningen på kort sikt skall priorileras.
Förbundel vill vidare framhålla beträffande STU:s ansvarsområden alt de
ekonomiska insatserna varit värdefulla för ett flertal industribranscher såsom
massa- och pappersindustrin och järn- och stålindustrin. De långsiktiga programmen
för resp. branscher har lett lill atl många goda resultat har kunnat tas fram
och utnyttjas i företagens aktiviteter med effekliv användning av energin och
därmed effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Förbundel instämmer i
STU:s bedömning alt del är värdefulll att särskilda ekonomiska medel får utgå
på energiområdet för dessa två branscher under ytteriigare en treårsperiod. Dä
bör man hinna med de projekt som fortfarande har hög prioritet för branscherna.
För den därefter kommande perioden, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1987 har förbundet
ingel att erinra om STU:s satsningar på energiområdet integreras med de
allmänna industriella satsningarna hos samma myndighet. Förbundel instämmer i
STU:s förslag att de medel, som nu utgår för energiområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84: i07
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redan
under nästa treårsperiod inlemmas i teknikprogrammet. Förbundet instämmer också
i Kemikontorets förslag om en oförändrad ambitionsnivå. I dagens ekonomiska
läge bör man dock pä sikl överväga en viss nedtrappning av de totala
resurserna. En hårdare prioritering av fördelningen än i dag måste då ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jernkontoret anser atl del
är väsentligt atl energiforskningen utförs i samarbete med berörd induslri och
stödjer tanken alt energianvändning i industriella processer fr. o. m. år 1987
integreras med STU:s övriga verksamhet, vilket förutsäller erforderiig
resursförsiärkning. Jernkontoret anser vidare alt förslaget till innehåll och
omfattning av delprogrammet järn-och stålverk är väl förankrat inom branschen
och har därför kontorets fulla slöd. Jernkontoret påpekar atl ett flertal
projekt inom stålbranschen har nått del stadium då slora försöksanläggningar
behövs för att driva projeklen vidare och vill därför underslryka behovet av
de av STU begärda medlen för större försöksanläggningar. Jernkontoret anför
vidare all det är angeläget alt landel redan nu, som alternativ till
kärnkraften, satsar på utveckling av elproduktionssystem, som på lång sikl kan
ge låga elpriser. För sin långsiktiga planering behöver förelagen ha kännedom
om kostnadsutvecklingen på bl. a. olika energiformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Järn-
och stålindustrin har små möjligheler atl med dagens leknik ersätta olja med
fasla bränslen. Jernkontoret anser del därför nödvändigt med utveckling av
förgasningsprocesser. Denna utveckling får dock inte begränsas lill inhemska
bränslen ulan även kolförgasning måsle behandlas. Gasbehovet vid ell järnverk
kan bli sä stort atl del är orealistiskt att tänka sig inhemska bränslen som
råvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jernkontoret
anser att del finns skäl som talar för att energiforskningen under den kommande
treårsperioden tilldelas samma resurser som tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad belräffar
delprogrammet Gemensamma energitekniker delar BFR STU:s uppfallning alt
industrin intar en avvaktande hållning inom området solvärmeteknik och att
detta bör leda till ett minskat medelsbehov för industriellt utvecklingsarbete.
Fullföljandet av kärnkraftprogrammet leder lill låga elpriser särskill under
sommarhalvåret och därmed uppstår en svår konkurtenssituation för bl.a.
solvärme. BFR delar även STU:s uppfattning att detta gäller även för
delprogram Värmelagring. Emellertid anser BFR atl förhållandet inte gäller för
den del av verksamheten inom Värmelagring som är kopplad lill indirekl
solvärmeutnyttjande, s. k. naturvärme, och för flera kombinationer av solvärme
och värmepumpar, med eller utan lager, i lågtemperatursystem. En minskning av
insatserna inom delprogram Solvärmeteknik och i viss utsträckning Värmelagring
borde enligt BFR:s mening balanseras av en ökande verksamhet inom övriga delprogram.
Såvitt rådet kan bedöma har delta ej skett under perioden 1981/82-1983/84 och
kommer ej heller till uttryck i STU:s förslag lill medelstilldelning för
perioden 1984/85-1986/87. Ökade insatser föreslås av BFR enbart inom området
Förbränningsanläggningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
området Värmepumpar framför BFR alt den av STU föreslagna nivån är synnerligen
låg mol bakgrund av det myckel snabba marknadsinförandet och de omfattande utvecklingsinsatserna
inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Energianvändning för transporter och samfärdsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
planeringsunderlaget för energiforskningsprogrammel är insatserna rörande
energianvändning för transporter och samfärdsel uppdelade på dels forskning om
energiinriktade ålgärder i transportsystemet, dels forskning om
energianvändning i fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportrådet
(TPR) framhåller atl ett bibehållande av nuvarande ambitionsnivå är önskvärt
och sannolikt nödvändigl för att de uppställda energisparmålen skall kunna nås.
Under överskådlig tid framöver kommer enligl rådet transportsektorn att vara
nästan helt beroende av oljeprodukler. Koslnaderna för oljeimporten är också
en myckel stor del i landets utrikesaffärer. För att så långt möjligt
åsladkomma förbättringar i dessa avseenden krävs fortsatta ansträngningar på
hushållningsåtgärder samtidigt som del är angeläget att bedriva försök med
drivmedel som på sikt kan produceras inom landel. Det är därför enligt rådel
angeläget att de båda delprogrammen. Åtgärder i transportsystemet resp.
Användning av alternativa drivmedel m.m., koordineras väl mellan de
programorgan som hanterar de olika anslagen inom delprogram 2 i
energiforskningsprogrammet Energianvändning för transporter och samfärdsel. En
neddragning av resurserna till forskning inom delprogrammet Åtgärder i
transportsystemet skulle enligt TPR:s mening därför kunna fä stora negativa
samhällsekonomiska effekier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
erinrar om all ett nära samarbele finns mellan STU och TFD inom
energiforskningsprogrammel. TFD har aklivi deltagit i STU:s planering och STU
har under hand tagit del av TFD:s planeringsunderlag. STU finner därför att
delprogrammet Åtgärder i transportsystemet är väl avvägt såväl vad beträffar
storlek som inriktning. STU instämmer i TFD:s bedömning att en oförändrad
ambitionsnivå bör vara huvudalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk bedömer del viktigl alt energianvändningen inom transportområdet
studeras. Verket anför att stora möjligheter fill besparingar av energi bedöms
vara möjliga genom förändringar i transportsystemet. Samtidigt bör belydande
miljöfördelar kunna nås. Den totala satsningen på delprogrammet Åtgärder i
transportsystemet som i dag ryms inom TFD:s ansvarsområde borde därför enligt
slatens naturvårdsverk ökas och koncentreras till de delar som är relevanta för
strukturförändringar inom transportsektorn, dvs. överföring till
energieffektiva transportformer. Samtidigt bör studier göras av hur
miljöpåverkan då kan minskas. Det kan dock enligt naturvårdsverkets mening
ifrågasättas om inte sådana studier inom transportsektorn snarare bör ske inom
Efn:s program för allmänna energisystemstudier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län erinrar om alt en utredning om samordnad varudistribution i Örebro
län har visat att del borde finna förutsättningar att uppnå väsentliga
kostnadsbesparingar i varudistributionen genom samordnad distribution. Det
borde enligt länsstyrelsen finnas skäl att fortsätta dessa studier på riksnivå
och göra en djupare undersökning och analys av de samhällsekonomiska vinster
även inom energiområdet som en samordnad distribtuion kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk anför
att när det gäller programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel
bör den del som transportforsknings-delegationen ansvarar för, integreras i
dess eller transportrådets ordinarie verksamhel och upphöra som en särskild del
i energiforskningsprogrammet. Den del som rör energianvändning i fordon och
som STU har ansvar för bör enligl energiverkel integreras i STU:s övriga program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slatens järnvägar (SJ)
påtalar atl TFD:s insatser inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet t.
o. m. år 1982 uppgår till ca 19,2 milj. kr. Av dessa medel har endast 0,8%
fördelals på spårbundna transporter. I en översikt över kommande insatser inom
energiforskningsprogrammet har ämnesområdet spårbundna transporter hell
utelämnats utan någon motivering. Mot bakgrund av att forskningsinsatserna
under programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel skall
inriktas på atl underbygga överväganden om trafikpolitiska ålgärder, med syfte
att minska oljeberoendel inom transportsektorn, måste här enligt SJ framhållas
järnvägstrafikens höga energieffektivitet och låga oljeberoende. Med hänsyn
till detta bör enligt SJ avvägningen mellan spårbunden trafik med möjligheler
lill eldrift och vägtrafik behandlas i energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vägverk påpekar att vägsektorn nästan hell måsle förlila sig på statliga
insalser för ulrednings- och utvecklingsarbete på energibesparings-området, varför
verket förordar att denna sida stärks. Vägverket anser all
transportforskningsdelegalionens anslag till energiforskning inte bör sänkas
under den nivå på 12 milj. kr., som TFD framfört som sill huvudalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens väg- och
trafikinslitut delar TFD:s uppfattning om all del även fortsättningsvis krävs
resurser för en fortsatt kompetensutveckling och kunskapshöjning beträffande
översiktliga och generella samband inom områdel transportsystem - energi.
Institutet delar också TFD:s uppfattning om forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande effekten av s. k. ålgärdspa-kel. En precisering och prioritering av
vilka ålgärdskombinationer som bör studeras är dock nödvändig, eftersom sådana
sludier ofta kräver slora resursinsalser. Institutet har uppfattningen all det
är effektivl att i vissa sammanhang koncentrera begränsade forsknings- och
utvecklingsresurser lill ett fåtal frågeställningar - t.ex. effekten av ändrad
inriklning och nivå på driftverksamheten inom väg- och trafikområdet.
Institutet framhåller särskill behovel av att ett fasl system för
hastighetsmätningar byggs upp. Ett sådanl syslem skulle göra det möjligl att
följa förändringar i trafikens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hastighetsnivåer
och därmed även förändringar i bilarnas bränsleförbrukning. Della lorde
förulom förtjänsterna på energiområdel även kunna utnyttjas lill andra former
av trafikanalyser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket
anser att TFD:s förslag om bibehållande av oförändrad nivå skall vara
vägledande. Inom denna ram bör TFD ha möjlighel och ulrymme att göra rimliga
priorileringar. Sjöfartsverket påtalar vidare det orimliga i att TFD:s
finansiering på sjöfartens område hell föll bort vid planeringsalternativen
nedskärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
instämmer i allt väsentligt i TFD:s beskrivningar av nuläget och i
bedömningarna för den framtida inriktningen av energiforskningen inom del
akluella delprogrammel. Verket påpekar vidare atl även om inga projekl som
berör flyg pågår i delprogrammel Ålgärder i transportsystemet kommer troligen
nya projekt all kunna initieras under den kommande programperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Energianvändning för bebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programstrukturen
inom BFR:s nuvarande ansvarsområde föreslås av BFR bli någol förändrad under
nästa ireårsperiod genom att de nya delprogrammen Nalurvärme, Systemteknik,
Genomförandefrågor inrättas. Programelemenlel absorplionsvärmepumpar föreslås
flyttat från delprogram Värmelagring till delprogram Värmepumpar. Delta innebär
alt tidigare delprogram uppdelats. De föreslagna delprogrammen inom programmel
Energianvändning för bebyggelse är Solvärmeteknik, Värmepumpar, Naturvärme,
Energilagring, Värmedislribulion, Genomförandefrågor och Systemteknik. Vidare
har STU föreslagit atl STU:s område inom programmel Energianvändning för
bebyggelse för perioden 1984/85-1986/87 hänförs lill delprogrammel Gemensamma
energitekniker inom programmel Energianvändning i industriella processer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
institut för byggnadsforskning anser all uppläggningen av förslagel lill
verksamhetsplan för programmel är ambitiös. Tyvärr har inte förslagel enligt
institutet blivit så väl genomarbetat som vore önskvärt. Institutet påtalar
vidare att teknikfrågorna dominerar i förslaget samtidigt som del på flera
ställen sägs all systemfrågor, genomförande och uppföljning kommer atl vara
viktiga under de kommande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
påtalar i remissvaret en ökande överlappning mellan de olika programorganens
ansvarsområden. BFR:s förslag till verksamhetsplan medför enligt STU exempel
på sådana kontaktytor mol STU rörande Värmepumpar inom områdena
systemorienlerade komponenlstudier innefattande förångarkonstruklioner,
avfroslningsleknik, preslandaökning hos kompressorer, andra drivkällor än el
och höjning av värmefaktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anför vidare angående Absorpiionsvärmepum'par områdena framtagning av nya
mediapar för uppvärmningsändamål och grundforskningsinsatser beträffande
teorier för absorbatorprocesser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppräkning av insalser inryms enligt STU hell i STU:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på ytterligare sådana kontaktytor anges av STU vara latent värmelagring
innefattande begränsade grundforskningsinsatser främsl beträffande metoder för
värmetransport saml vidare termokemisk energilagring innefattande begränsade
grundforskningsinsalser, syftande främst lill teknisk bedömning av nya hittills
beaktade möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har för termokemisk energilagring föreslagil alt insalserna i första hand sker
inom programmet Energirelaterad grundforskning. De insatser som planeras av STU
och NFR samordnas inom NFR:s energiutskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) påpekar atl ett rationellt sätt
att åstadkomma en effektiv energihushållning är alt ta hänsyn till
lokalklimatologiska förhållanden vid planering av ny bebyggelse. Beräkningar
och mätningar visar enligt SMHI att energiförlusterna från en byggnad kan vara
upp till 30% högre på en, ur lokalklimatologisk synpunkt, exponerad plats
jämfört med på en skyddad plats. Under de senaste åren har utvecklingen av
metoder för sådanl hänsynstagande lagit fart, men ylleriigare forsknings- och
ulvecklingsinsalser krävs menar SMHI. SMHI anser vidare all forskningsinsatser
på detta område kan bli samhälls- och privatekonomiskt myckel lönande
invesleringar för framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
vattenfallsverk framför uppfattningen all elvärme även efter en
kärnkraftavveckling kan vara ett goll alternativ i vissa fall. Med hänsyn till
den starka reduktionen av uppvärmningsbehovet, som ernås framledes vid
energisnål bebyggelse, kan dvärmen få god konkurtenskraft i områden med låg
värmetäthet anför verket. Vatlenfallsverkel anser att billigare systemlösningar
för värmeförsörjningen är önskvärda och pekar på möjligheten all nyttja
befintliga eldislributionsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen noterar med lillfredsslällelse all Efn:s rapport nr 3
förordar alt tappvallenvärmning och rumsuppvärmning ses som två separata behov
med olika varaktighet. Föreningen delar också uppfattningen all de båda
behoven tenderar all bli av samma storleksordning. Grundsynen innebär enligt
elverksföreningens mening att de olika behoven kan tillgodoses med skilda
tekniska lösningar, vilkel även underlättar introduktion och användning av
kombinerade försöijningssystem/tillför-, selsätt. Speciellt
tappvallenvärmningen är av inlresse i byggnader som nu försörjs med
direktverkande el. Systemlösningar för effektivare tappvallenvärmning kan vara
en dellösning för alt långsiktigt kunna bibehålla el som huvudsaklig
uppvärmningsform i nämnda byggnadsbestånd. Svenska elverksföreningen anser all
föreslagen miniminivå är fulll tillräcklig inom områdena värmepumpar och
direkt solvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar delprogrammet Solvärmeteknik anför naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) alt rådel delar BFR:s uppfallning alt i samband med solvärmeforskningen
den kunskapsuppehållande funktionen bör finnas i en samlad grupp vid någon
högskola. STU drar slutsatsen av BFR:s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
alt nu samla intressenter inkluderande tillverkande industrier i solvärmeprojekt
kan väntas möta en del svårigheter, särskilt om man kräver alt industrin skall
medfinansiera projekten. Dessutom krävs enligt STU:s uppfattning en kraftig
kostnadssänkning på solvårmesystemen och då främst på solfångaren vilket torde
kräva idéer med stor innovationshöjd för att nå ett konkurtenskraftigt
energipris. Statens energiverk betonar att, i enlighet med dess allmänna syn på
energiforskningsprogrammets fortsatta utveckling, insatserna när det gäller
solvärme bör inriktas på stöd till induslrins ulvecklingsarbete och på slöd
till prototyp- och demonslrationsanläggningar. Energiverket anför att anslagen
till de delar som BFR nu ansvarar för liksom till övriga delar av
energiforskningsprogrammel kan skäras ned. Statens planverk ansluter sig i
stort till BFR:s planeringsalternativ 2, men förordar dessutom en nedtrappning
av stödet till den mångfald likartade solvärmesystem som f. n. utvecklas inom
området. Planverket anser dock atl solvärmeanläggningar i direkt anslutning
till lågtempererade fjärtvärmesystem förtjänar stöd för utförande och
utvärdering. Svenska kraftverksföreningen anser alt de delar av
solvärmeområdet, där man redan nu kan konstatera all energibidragel blir litet,
bör kunna ytterligare beskäras eller helt utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Angående delprogrammet
Värmepumpar anser Sveriges lantbruksuniversitet att värmepumpar representerar
en delteknik som kan få stor betydelse inom jordbruk och trädgårdsnäring.
Universitetet påpekar att inom dessa näringar kan värmepumpar ingå i
uppvärmningssystem där de svarar för baslasten, varvid de utnyttjas på mest
ekonomiska sätt. Statens institut för byggnadsforskning instämmer i vikten av
atl omgivningspåverkan studeras i samband med värmepumpstekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
påtalar en ökande överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden
och exemplifierar detta avseende kontaktytorna mot BFR. STU framhåller att en
sådan överlappning, utgående från BFR:s förslag vad beträffar delprogrammet
Värmepumpar, föreligger rörande systemorienlerade komponentstudier innefattande
förångarkonstruklioner, avfroslningsleknik, prestandaökning hos kompressorer,
andra drivkällor än el och höjning av värmefaktor saml rörande
absorplionsvärmepumpar innefaUande framtagning av nya mediapar för
uppvärmningsändamål och grundforskningsinsatser beträffande teorier för
absorbatorprocesser. STU framhåller alt dessa insatser inryms hell i
styrelsens förslag avseende slöd till insatser på värmepumpområdet som innebär
förbättring av dagens leknik och dess lillämpningar. STU framhåller vidare att
all uppvärmning i industriella processer ligger inom styrelsens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalens
energiverk menar atl ansvaret för den del av BFR:s experiment-byggnadsprogram
som avser omläggningar för central värmeproduktion och distribution, t. ex.
slora värmepumpar, bör ses över. Verkel menar att insatserna när del gäller
värmepumpar bör inriklas på stöd till induslrins</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1364>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete och på slöd till prololyp- och
demonslrationsanläggningar saml all forskningsanslagen i samband därmed kan
skäras ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stolens planverk anser all det statliga slödel till
forskning och utveckling inom områdel värmepumpar med nalurvärme och spillvärme
successivt bör trappas ned i takt med den ökade kommersialiseringen och del
därigenom ökade industriella ulvecklingsarbelel. Verkel anför även att
möjligheler dock måsle beredas för forskning med målsättningen atl förbättra
dagens teknik, vilkel på sikt kan ge nya och effektivare typer av värmepumpar.
Vad beträffar värmepumpar med säsongslagrad solvärme menar planverkel all en
avvaktande hållning bör inläs till dess all ulvärderingen av solvärmeområdet
har genomförls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörande delprogrammet Naturvärme framhåller NFR all
geotermin särskilt kan nämnas där rådet anser atl behovel av grundläggande
forskning med rätta framhålls i planeringsunderiagel. BFR anser att Efn bör
vara programansvarigt organ för programelemenlel Geolermi men alt BFR ansvarar
för verksamheten med sedimenlärt berg inom delprogrammen Värmepumpar och Naturvärme.
Slatens planverk framför uppfattningen atl inom området geotermisk energi bör
insalserna även vid en miniminivå få en omfattning som motsvarar Efn:s
planeringsalternaliv medelnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI anser att man bör studera hur tillgängligheten och
potentialen för t.ex. sjövärme och ulelufl är fördelade över landel som
underlag lill kommunernas framtida val av energiförsörjning. SMHI finner denna
synpunkt delvis tillgodosedd inom delprogrammel Nalurvärme. SMHI stöder vidare
de lämnade förslagen där verksamheten till slor del inriktas mot utvärdering av
stora anläggningar för all fä erfarenheler av drift, ekonomiskt ulfall och
miljökonsekvenser. Stålens geotekniska instilul anför all insatserna inom
delprogrammet Nalurvärme bör läggas på minsl oförändrad insatsnivå enligt
BFR:s program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar delprogrammel Värmelagring anför NFR all BFR
inom termokemisk energilagring kompletterar STU:s ökade satsning. Nalurvärme
som energikälla kommer alt ställa krav på ganska omfattande insalser inom
t.ex. vattenkemi. 57(7 har för termokemisk energilagring föreslagit att
insatserna i första hand sker inom programmel Energirelaterad grundforskning.
STU påtalar vidare all BFR:s förslag lill verksamhetsplan medför en
överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden inom
programelemenlel latent värmelagring innefattande begränsade
grundforskningsinsalser, främst beträffande meloder för värmetransport samt
inom lermoteknisk energilagring innefattande begränsade grundforskningsinsatser
syftande främst till leknisk bedömning av nya hittills beaktade möjligheter.
Slatens energiverk anför all insatserna när det gäller värmelagring bör
inriklas på stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd till prototyp-
och demonslrationsanläggningar. Verkel anser vidare all, liksom för övriga
delar av energiforskningsprogrammet, anslagen lill de delar som nu BFR ansvarar
för kan skäras ned. Statens geotekniska </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>institut anser att anslaget inom delprogrammel
Värmelagring bör läggas på minsl oförändrad nivå. Sveriges geologiska
undersökning (SGU) framhåller den slora polenUal som värmelagring och
nalurvärme har och den kraftiga utbyggnad som utnyttjandet av denna potential
kommer atl medföra och erinrar om den betydelse SGU:s kartmaterial har i delta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående delprogrammel Värmedistribution bedömer STU den
industriella potentialen för områdel nalurgas vara liten och STU har inte
explicit tagit upp några insalser på nalurgasområdet. STU påtalar vidare atl, i
en pågående ulredning hos SIND, utpekas bl.a. förbränningsleknik och metodik
för ledningsdragning som områden med behov av teknisk ulveckling. STU anför
slutligen atl de i STU:s planeringsunderiag upptagna medlen för delområdena
värmeöverföring och förbränning bedöms räcka lill även för nalurgasprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gusföreningen ser del nödvändigl atl reagera mol
Efn:s ståndpunkt, där nämnden säger sig vara tveksam lill om nalurgas för
byggnadsuppvärmning bör ingå i programmel på det sätt som BFR föreslår. Gasföreningen
påpekar bl. a. atl gasens betydelse i den globala energiförsörjningen är
mycket slor och anser atl forsknings- och ulvecklingsprogram för nalurgas redan
nu måsle läggas in i energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk framhåller atl insalserna när det
gäller värmedislribulion bör inriktas på stöd till industrins
utvecklingsarbete och på stöd lill prototyp- och demonstrationsanläggningar.
Anslagen kan därmed enligt verkel skäras ned. Bostadsstyrelsen framhåller att
frågan om avvägning mellan storskalig fjärrvärme och lokala energikällor bör
ägnas ökad uppmärksamhet, varvid även förlusterna i distributionsnäten bör
beaktas. Byggnadsstyrelsen påtalar alt inom t.ex. fjärrvärmeområdel kan man för
svensk del ifrågasätta behovel av ell alllför omfallande internationellt
samarbele. Styrelsen har del intrycket all betydande svenska forskarre-surser
salsas på sådanl samarbete och efterlyser därför en speciell utvärdering av
del internationella samarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörande delprogrammet Systemteknik anför NFR alt
satsningen utmärkt kompletterar Efn:s program Allmänna energisyslemsludier.
Statens institut för byggnadsforskning anger att systemfrågor, kommunernas roll
och möjligheter i samband med genomförandet av energisparplaner osv. behandlas
myckel summariskt i BFR:s förslag. STU erinrar om all BFR:s förslag alt bedriva
verksamhet med benämningen systeminriktat utvecklingsarbete har varit uppe
lill diskussion tidigare. STU anför att termen systeminriktat utvecklingsarbete
i BFR:s förslag har fåll olika betydelse beroende på sammanhanget. I vissa fall
används termen för verksamhel som andra programorgan ansvarar för, t. ex.
produklulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens geotekniska institut tillstyrker BFR:s förslag vad
avser principerna rörande systeminriktat utvecklingsarbete i samarbele med
industrin och nyttjare för alt etablera nya lekniska system på marknaden samt
anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl del vore värdefulll för introduktionen av
markenergisystem atl verksamhel av denna arl kom lill stånd. Institutet anför
vidare all, genom alt bygga upp en tvärfacklig kompelens inom områdel
geovelenskap-energi-leknik-planering, del finns förutsättningar alt utveckla
syslem som ur leknisk och ekonomisk synpunkt är ell kraftfullt allernaliv till
främsl oljebaserade användningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Energitillförsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE har i enlighel med regeringens uppdrag redovisal sitt
planeringsunderlag för den kommande treårsperioden på fyra olika nivåer, där
nivå 1 utgör den lägsta och nivå 4 den högsta. Dessa nivåer har definierats i
det inledande avsnittet till föredragandes överväganden i bil. 9 om energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE föreslår att det övergripande målet för planeringen på
nivåerna 2-4 liksom lidigare bör vara alt utveckla leknik och klariägga
förutsättningarna för varaktiga, helst förnybara, energikällor som kan ge
bidrag på kort och medellång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerlalel av remissinstanserna har inget all erinra mot
det av NE föreslagna programmel Energilillförsel. Vad belräffar programmets
nivå anser Domänverket atl det tidigare målet för energilillförsel bör kvarstå
och förordar en insats på NE:s nivå 3. Verket anför vidare atl målel för
programmel inle endasl bör avse teknikutveckling, utan i lika hög grad
kunskapsutveckling. Särskilt angelägel är detta beträffande de ekologiska
effekterna av skogsbränslefångsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket anser vidare det vara väsentligt med fortsall
höga ambitioner att både spara och all substituera olja. Domänverkel anser
också att det i programmel bör finnas en markering för atl vi inte ska göra oss
alltför beroende av nya importerade bränslen såsom kol och eventuellt gas. En
prioritering bör därför ske av varaktiga, helst förnybara och inhemska
energikällor. Vad gäller skogsbränslen, lorvbränslen och energiodlingsbränslen
har Domänverkel ingel alt invända mot avvägningen av insatser inom resp.
planeringsnivå; ej heller mol relationer mellan nivåerna inbördes eller mellan
den framförvarande perioden och den förflutna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar programmets nivä anser Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) alt NE:s alternativ 4 i princip bör följas, men med
frågetecken för artificiell avvatlning av torv som bl. a. belastas av hög
vattentransportkostnad per lon TS till avvaltningsanläggning. För atl minimera
kostnaderna för lorvulnylljande förefaller del lämpligare all utveckla teknik
för eldning med fuktiga bränslen. Belräffande avvägningen mellan olika
programområden förordar Lantbrukarnas Riksförbund en kraftigare insats inom
områdena skogsbränslen, torvbränslen, energiskog och energigrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kraftverksföreningen vill all kollekniken skall ha
en störte plals i lillförselprogrammel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser oljeersätlning med andra bränslen anser Kraftsverksförening-ens
utvecklingsstiftelse (VÄST) alt avvägningen mellan lillförselprogram-mets olika
delar i huvudsak är rimlig. VÄST anser dock aU kollekniken borde ha en störte
plals och all i alla händelser andra stödåtgärder för inlroduklion av ny
energiteknik kommer all behövas för den fortsatta kolulvecklingen. Detta har
delvis redan beaktats i och med kolmiljöfondens tillkomst och bör beaklas vid
dimensioneringen av nya medel lill oljeersättningsfonden från den 1 januari
1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
vill ha en satsning på några nalurgasprojekt. Eftersom naturgas nu är under
introduktion i Sverige genom Sydgasprojeklet anser STU del vara motiverat alt
även denna energikälla och dess utnyttjande kommer med i
energiforskningsprogrammel. Till en början bedöms den industriella potentialen
vara liten och STU har inte explicit lagit upp några insatser på
naturgasområdet. I en pågående utredning hos SIND utpekas bl.a. förbränningsteknik
och metoder för ledningsdragning som områden med behov av teknisk utveckling.
De i STU:s planeringsunderlag upptagna medlen för delområdena värmeöverföring
och förbränning anser STU räcka lill även för några nalurgasprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
efterlyser en klarare ansvarsfördelning mellan naturvårdsverket och
energiforskningsorganen belräffande miljöeffeklforsk-ning. Ansvarsfördelningen
mellan naturvårdsverket och energiforskningsorganen för miljöeffektforskning
bör även i fortsätlningen i huvudsak kunna baseras på de principer som hittills
gällt. Naturvårdsverket menar att det är väsentligt atl del tidigt sker en mer
delaljerad uppdelning av ansvarel. I delta sammanhang bör framhållas att som
huvudprincip också bör gälla att anslag för forskning och ulveckling av ny
teknik alllid bör täcka kostnaden för erforderliga mätningar och provtagning av
belydelse för miljön. Inom området förbränningsleknik och -anläggningar är
ansvaret i dag splittrat på slatens energiverk, BFR och STU. Denna uppdelning
försvårar åstadkommandel av en effekliv miljöforskning på områdel. Naturvårdsverket
vill ifrågasätta om del gagnar energiforskningen och förordar all en
samordning till en myndighet bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
belräffar delprogrammet Skogsbränslen anser Domänverket bedömningar och
förslag på nivå 3 i NE:s rapport väl underbyggda och avvägda. Även Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU) instämmer i de av NE föreslagna insalserna på nivå 3
och anser all dessa är väl avvägda och angelägna, särskill som man nu genom
skogsstyrelsen/SIND:s rapport Ökad eldning med skogsråvara har klargjort, att
stora mängder skogsbränslen kan las ut utan att skogsindustrins råvarubehov
påverkas. Tvärtom skulle en skogsbränslemarknad vara en god draghjälp till all
få ul mera industrived samtidigt som möjligheterna att bedriva en god skogsvård
skulle gynnas, säger SLU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
anser att man kan tona ner den i debatten stundtals överbetonade risken för
konflikt mellan industri- och energianvändning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skogsråvara. Insikten om att en vidgad skogsbränslemarknad
kommer att medverka till ett ökal ulbud av skogsråvara, inkl. induslrivirke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen anser alt "restvolymen", eller
den största möjliga energimängd man kan ta ul, är ca 35 TWh i stället för den
av NE uppgivna 45 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen tar även upp behovel av insalser för alt
utveckla en som man säger mer differentierad syn på var energiråvara kan tas
till vara. Della mot bakgrund av de beräkningar som hillills gjorts av
tillgångarna på skogsenergi och där vissa restriktioner lagts på möjligheterna
atl la bort en störte del av biomassa än vad som sker vid konventionell
sortimenlshugg-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen anser atl en del av de arealer, som är
undantagna i de nu gjorda beräkningarna, troligen skulle kunna ge ell belydande
tillskoll lill skogsenergiförsörjningen och anser del därför angelägel alt
resurser även i fortsätlningen tillförs de projekt som syftar till att
klarlägga biologiska effektei" av uttag av bart och fina kvistar. Medel
bör också avdelas för ulveckling av skördetekniker som medger att näringsrika
delar av biomassan lämnas kvar, väl spridda över avverkningsytan. Härvid bör
även de närliggande problemen studeras som orsakas av strängläggning av avverkningsrester
vid slutavverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller skörd av skogsenergi finner skogsstyrelsen
all utvecklingen nu kommil in i det stadium där de kommersiella intressena är
sä starka atl del statliga finansiella slödel bör kunna minska betydligt i
omfattning. Insalserna bör i första hand riktas mol förbrukarledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen efterfrågar i första hand rådgivning om
teknik för utnyttjande av fastbränslen i liten och medelstor skala. Lantbruket
och trädgårdsnäringen efterlyser också information om värmepumpsteknik för små
och medelstora anläggningar. Eflerfrågan av rådgivning beträffande andra
alternativa energikällor, t.ex. vindkraft och vattenkraft i lilen skala har
varit mycket begränsade. Kunskaperna om alternativa energikällor är i de flesla
fall lillfredsslällande och leknik, om än mänga gånger bristfällig, för att
omvandla energin lill t.ex. värme finns. Vad som däremot många gånger saknas är
kunskap, rådgivningsunderlag e.d. om länkarna mellan "källa" och
utnyttjande. Exempel pä vad som här avses kan vara utrustning för
tillvaratagande, konservering, iransporl och lagring. Dessa problem blir ocksä
myckel snabbt slora när den aktuella anläggningen växer. Ett exempel är här
utnyttjande av halm för uppvärmning. Lantbruksstyrelsen vill därför all medel
anslås som gör del möjligt all etablera ell delprogram - genomförandefrågor -
gemensaml för biobränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande tankegångar framförs av skogsstyrelsen som anser
att del största hindret för ett mer omfattande utnyttjande av skogsråvara som
bränsle är att mollagningsmöjligheterna är begränsade, dvs. förbrukningsställena
är för få. Därför anser skogsslyrelsen atl insalserna under den kommande
ireårsperioden bör inriklas på ålgärder som leder till all dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1374>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hinder undanröjs. Vissa av dessa åtgärder har mera
karakiär av ulveckling, demonslralion och informationsspridning än forskning.
Lanlbruksstyrelsen anser dessutom att del är myckel angelägel all
slalsmakterna på ell tydligare sätt än hillills klargör alt de stöder en
balanserad utveckling av eldning med skogsråvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket har synpunkter beträffande de ekologiska
effekterna av skogsråvara och anser alt denna fråga har många dimensioner. Den
kräver såväl djupgående, långsiklig forskning belräffande produktions, mark-
och miljökonsekvenser som kunskapsulveckling av mera kortsiktig natur, t.ex.
anpassning av skogsskölselprogram, gödslingsätgärder etc. Hit hör också
ulveckling av ändamålsenliga skördesystem, "grönddsavskiljare",
frågor om återförande av aska m.m. Frågan har också ett samband med markernas
kemiska status och med försurningstendenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverkel föreslår atl insatserna inom ell
skogsbränsle- och torvpro-gram förskjuls ytterligare till utvecklingsarbete
inom de företag som tillverkar maskiner för utvinning och produktion av torv
och skogsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande delprogrammel Torvbränslen förordar bl.a.
Domänverket en kraftig ökning av insalserna. Mol bakgrund av omedelbara behov
av alt öka produktiviteten och lösa konstaterade problem inom ramen för konventionell
leknik, dels för att få fram ny väderoberoende produktionsteknik, är insalser
på NE:s nivå 3 en absolut nödvändighet. Sveriges Geologiska undersökning (SGU)
förordar ökade insalser. Länsstyrelsen i Örebro län förordar insatsnivå 4.
Statsföretag ullalar sig inle om nivån som sådan, men förordar satsning på
skogs- och lorvbränslen framför energiskog och energigrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anser all slatens
ansvar för ulvecklingen pä lorvområdei är slorl ännu en lid på grund av
branschens relativa omognad. "Enligl IVA:s mening lorde inte omognaden
vara större på detta område än i fråga om skogsbränslen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SLU vill understryka viklen av atl ökad introduktion av
torvbränslen i små och medelstora anläggningar t.ex. enskilda jord-och
skogsbruksföretag, kräver ulveckling av leknik anpassad för dessa förbrukare.
Della område är försummat, då det saknar attraktionskraft på de stora
maskin-tillverkarna, menar SLU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har ingel insatsområde inom torvutvinningsområdet, men
kan komma atl stödja externa initiativ, menar man. Belräffande torvbehandling
bör samdiskussion ske med STU, eftersom pressnings- och lorkningstekni-kerna är
myckel vikliga inom delta område, anför STU i sill yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI varnar för miljöriskerna och menar atl ell ökat
utnyttjande av torvbränslen kan innebära ökad belastning på våra vattendrag i
form av föroreningar i samband med utvinning. Vidare påverkas markens
magasi-neringsförmåga och därmed flödesförhållandena i ell vattendrag. Det är
SMHL.s uppfattning all sludier av de hydrologiska effeklerna av ökal
lorvulnylljande måste ligga före ell slorskaligt utnyttjande av torv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU anser del angeläget all medel för inventeringsarbeten
beviljas som ett stöd för torvindustrins planeringsunderlag för
energiforskningen och ett skydd för våra våtmarker mot exploatering av
olönsamma objekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket understryker behovet av en målmedveten,
långsiktig salsning på nya system, baserade på en rationell avvattningsteknik,
samt behovel av grundläggande kunskapsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket markerar sin tveksamhet inför all inledningsvis
avdela störte resurser för torvbrytning på små objekt. Däremoi har verket inget
att invända mot atl resurser avdelas för inventering av potentialen och
egenskaperna hos torvmarker mindre än 50 ha. Del kommer all vara lättare atl
tekniskt/ekonomiskt klara av miljöskyddsåtgärder på stora objekt. Med hänsyn
till den förhållandevis goda tillgången på från kvalitetssynpunkt lämpliga
torvmossar, större än 50 ha, vill verket prioritera utvecklingsinsatser lill
detta område. Vad gäller "Avvattningsinsatserna" ser verket det
synnerligen positivt atl resurser avsätts för grundläggande forskning kring
torvens vatlenkemi. Under "Teknik- och maskinutveckling" bör enligt
verkets mening en väsentlig del av maskintorvlekniken ägnas melodstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domänverket anser också alt resurser bör avsättas för
anpassning och i utveckling av modern regler- och styrteknik i nuvarande
maskinsystem. Förutom kostnadssänkningar kommer detta all ge en radikal
minskning av arbetskraftsbehovet under själva torkningssäsongen, vilkel skulle
minska problemet med torvindustrins starkt varierande behov av arbetskraft över
ärel. Belräffande "fulldjupsulvinning" vill verkel underslryka viklen
av att teknikutvecklingen sker synkront med ökade insikler om möjligheterna
till artificiell avvatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet Energiodling är uppdelat i två huvuddelar:
Energiskogsbruk och Energigrödebruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SLU instämmer i NE:s bedömning atl energiskog och
energigrödor kan få en viktig strategisk belydelse i det svenska
energisystemet. SLU vill dessulom betona flexibiliteten i produkternas
användningsområden. Förulom energiråvaror erhålls ett brett sortiment av
sidoprodukler som kan utnyttjas lill foder eller kemikalieråvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SLU anser att del av NE föreslagna insalsbehovel för
delprogrammet Energiodling är rikligl bedömt och all en rimlig fördelning har
gjorts mellan Energiskog och Energigrödor. SLU understryker betydelsen av
kraftfulla insalser på "kunskapsutveckling" som grund för planerade
satsningar på "storförsök" i ett forcerat utvecklingsalternativ. I
ell forcerat allernaliv krävs även störte insatser pä
"maskinutveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SLU anser vidare atl det inom oförändrade resursramar
endast ges små möjligheter alt salsa på växtförädling, syftande lill ulveckling
av energiskogens och energigrödornas långsiktiga produktionspotential. Della
är särskill beklagligt då snabb ökning av både energiskogens och andra energigrödors
avkastning är en huvudförutsältning för deras möjlighet att långsiktigt
konkurrera med andra energibärare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1378>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Icke heller ryms önskvärda satsningar på storförsök med
energigrödor inriktade på studier av hela system under realistiska befingelser
eller på produki- och marknadsutveckling för sidoprodukter. Ökade salsningar
behövs här särskilt rörande organisation av decentraliserade leverantörs-system
och eldningssystem för fastbränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar områdel encrgigrödor vill SLU väsentligt
utöka forskningsinsatserna på fysokemiområdet. Detta mot bakgrund av den
betydelse denna forskning kan få på ekonomin i växtbaserade
energiförsöijnings-system. Därigenom kan nya användningsområden för växtråvaror
identifieras och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk föreslår atl insatserna inom
delprogrammel Energiodling vid eU eventuellt posilivl ulfall av den planerade
utvärderingen av insalserna drivs på en i stort oförändrad nivå. Vidare bör
enligt energiverkel huvudansvaret för verksamheten under den kommande
programperioden överföras på någon sådan organisation eller förelag som i
framtiden kan svara för energiskogsodling och utvinning. Energiverket anser
vidare att insatserna inom ramen för programmet även bör avse andra typer av
anläggningar och utrustning - t.ex. bränsletransportörer och leknik för
rökgasrening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI vill att de hydrologiska konsekvenserna klarläggs
innan en storskalig ulvinning inleds. Främsl ärdet vattentillgängen som kan
bli kritisk i områden med vattenbrist under torta somrar, men föroreningar i
samband med gödsling och avverkning kan inte uteslutas, menar SMHI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen anser atl situationen ännu är oklar vad
gäller möjligheten alt inom de närmaste decennierna från energiskogsodling få
ett tillskoll till energiförsörjningen av den storieksordning som indikeras i
NE:s rapport, dvs. >15 TWh per år. I slorförsöken kommer man under den
kommande Ireårsperioden att göra de första stora skördarna. Dessa skördar och
ålerväxten efter dem kommer att ge besked på många punkter som f. n. år oklara.
Därför bör, enligt skogsstyrelsens uppfattning, programmel för
energiskogsodling fortsätta på nuvarande nivå under perioden 1984- 1987.
Skogsstyrelsen framhåller också all det är nödvändigt all se på energiskogsodlingen
inle bara som en energikälla, ulan man bör också beakta möjligheterna atl
utnyttja denna råvara i skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbrukstekniska institutet (Jl) anser all medelsbehovel
för maskinutveckling inom energiskogsodlingsprogrammel är större än vad NE
beräknat. På medelsnivån är behovet 6 milj. kr. slörre än de 10 milj. kr. NE
föreslagil. Utöver satsning på utveckling av skördare under treårsperioden är
det enligt JI nödvändigt atl satsa på följande utvecklingsdelar: Kalkning och
grundgödsling, plantering av sticklingar, ogräsbekämpning i bestånd, gödsling i
bestånd saml hantering, torkning och lagring av skörden. Under den akluella
perioden 1984-1987 bör man inom de uppräknade områdena befinna sig i ett
intensivt utvecklingsskede med omfattande provkörningar och modifieringar av
framtagen utrustning. Vidare måste verksamhel pågå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all man skall inhämla ylleriigare kunskap om maskinsystem och utvecklingsbehov.
Dessulom behöver handledningar utarbetas för spridning av kunskap till blivande
odlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
anser nivå 3 vara oundgängligen nödvändig för atl under perioden kunna
genomföra de ylleriigare FoU-insatser som krävs i syfle att, med rimlig
säkerhet och inom rimlig tid, kunna avgöra i vilken ulslräckning den
teoretiskt tillgängliga markpoienlialen i landel skall kunna ulnylljas för
energiskogsodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverkel
är iveksaml lill om utvecklingslaget 1984/85 kommer att medge en första samlad
bedömning av energiskogsbrukels möjligheter på goda marker. Erfarenheler och
kunskaper kommer ännu en tid all vara alltför begränsade och osäkra för atl
medge generalisering i slörre omfattning. Enligl verkets uppfallning krävs ett
vidgal försöksprogram för alt energiskogsodling skall få kommersiell skala av
energipolilisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
en prioritering bli nödvändig mellan insalserna för olika bränslen inom ramen
för nivå 3 vill domänverket förorda skogs- och lorvbränsle. Skälet är alt
skogs- och lorvbränsle har den största och säkraste energilill-försdpotentialen
i korl och medellångl perspekliv samlidigi som väsenfiiga FoU-insalser
forlfarande är nödvändiga för all nå denna potential.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar delområdet Energiskog anser verket all målet för perioden
1984/85-1986/87 bör vara relaterat lill behovel av alt så snabbt som möjligl
klarlägga energiskogens praktiska potential genom all, som föreslås, fortsätta
och fördjupa delområdena kunskapsutveckling, maskinutveckling och slorförsök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller "Storförsök" vill domänverket understryka uppfattningen
beträffande torvmarker att generaliserbarhelen av resultaten från de pågående
försöken är alllför låg och att pågående storförsök därför behöver kompletteras
med försök på betydligt flera lokaler. Domänverket anser atl komplellerande
försök mera bör syfta lill alt lösa frågor av biologisk/ klimatisk/ekologisk
nalur och mindre till frågor av leknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
menar att Efn:s planeringsunderlag ger ett intryck av all potentialen för
energiskog i Sverige är betydande, men den bedömningen är ännu osäker anser
IVA.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen är. med
hänsyn till del nuvarande lägel inom slorförsöken på fastmark, tveksam lill om
det går all göra en samlad bedömning av energiskogsbrukels möjligheter på goda
marker.år 1984/85. Forskningen har visserligen gått framåt men det finns
fortfarande många osäkra faktorer. Potentialen för energiskogsbränsle anges
till <60 TWh per är. Efter inlroduklion omkring 1990 anges sekelskiftet som
den tidpunkl då 25% av potentialen kan komma atl användas. Om man räknar med en
produktion av 15 ton torrsubstans per hektar krävs cirka 1 miljon hektar
nelloareal av lyckade odlingar för nivån 60 TWh. För alt uppnå 250000 ha
energiskogsodling vid sekelskiftet, efler inlroduklion ett decennium lidigare
med några tusental hektar energiskogsodling, fordras en årlig ökning av arealen
lycka-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
energiskogsodlingar med över 50%. Skogsstyrelsen anser all det är mindre
troligt all man kan uppnå en sådan ökningstakt. Skogsstyrelsen anser emellertid
att energiskogsodling kan komma atl ge ett betydelsefullt tillskott lill den
framtida försörjningen med energi från inhemska bränslen. Del kan leda till au
skogsindustrins framlida eflerfrågan på råvara kan tillgodoses på ell billigare
och effektivare sätt genom att konkurrensen om vissa sortiment minskar. Del är
emellertid olyckligt om förväntningarna sälls orealistiskt högt genom
redovisning av alltför optimistiskt färgade bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
understryker behovet av en ökad forskning för atl få fram en skördeteknik för
skogsbränslen. Även tekniken för markberedning, beståndsanläggning
(plantering), och -skölsel (ogräsbekämpning, bevattning, gödsling) behöver
utvecklas för atl förbättra odlingsekonomin. Här behövs en kraftig forcerad
forskning som inle kan utföras av maskintillverkarna, eftersom man där saknar
erforderiig kunskap om odlingens biologiska förutsättningar. SLU anser alt
Jordbrukslekniska inslitulet (JI) har ell stort ansvar på delta område, men
även institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och teknik (AT) och
institutionen för skogsteknik vid SLU bör kunna göra betydande insatser i
samråd med på SLU befinllig biologisk sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
poängterar i sitt yttrande att den nya metodik som utarbetats för all
framställa jordarlskartor gör del möjligt all framställa kartor i ökad takt.
SGU vill även fästa induslrideparlementels uppmärksamhet på användbarheten av
reguljära och förenklade jordartskartor vid bedömning av mark lämpad för
energiskogsodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anser all energiskogsbränsle är en inhemsk energitillgång som kan få slor
strategisk belydelse. Om ulvärderingen ger positivi utfall bör därt'ör en
satsning moisvarande Efn:s maxinivå vara motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
delprogrammel Bränsleförädling hör forskning och ulveckling rörande omvandling
av inhemska energiråvaror som ved, lorv och skiffer samt kol till flytande eller
gasformiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Örebro län anser all det är angeläget alt en långsiktig samhällsekonomisk
kalkyl föregår ställningstaganden som berör landets skiffertillgängar samt att
miljömässiga och sociala konsekvenser beaktas särskilt. Dessutom bör ell
förundersökningsprogram upprättas och genomföras i samråd med berörda
intressenter. Skiffergruppen har närmare angivit några exempel på sådana
undersökningar. Forskning och ulveckling inom miljöområdet bör i störte
ulslräckning ske parallellt med insatser inom processteknikens område så att
miljöfrågorna kan behandlas som en integrerad del av de olika
utvecklingsprojekten. Länsstyrelsen anser mol denna bakgrund att de
forskningsmedel som avser skifferfrågorna torde vara otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förgasning av biomassa anser Statsföretag AB att det kan ifrågasättas om inte
detta program tilldelas alltför stor del av tillgängliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser.
Detsamma gäller även förgasning av skiffer anser Statsföretag AB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SGU refererar till de
utredningar om alunskifferförekomster i såväl fjällkedjan som mellansverige STU
har ulfört på uppdrag av bl.a. NSG. Dessa studier utgör ett väsentligt
planeringsunderlag vid utnyttjfndet av alunskiffer, säger SGU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF) vill ha ökade insalser på etanolframställningsteknik. Enligt LRF vore en
insats pä minst nivå 4 synneriigen välmotiverad. Demonstralionsanläggningen för
tillverkning av etanol ur spannmål i Lidköping kommer alt tas i drift vid
årsskiftet. Erfarenheterna från ulvärderingen av Batldle-processen (ett
samarbelsprojekl mellan Svenska Lantmännens Riksförbund, Alfa-Laval, Mo Domsjö
och Holmen) har hittills varit synnerligen lovande. Om statsmakterna visar
fortsatt svalt inlresse för introduktion av ett inhemskt drivmedel i form av
etanol, bortfaller självklart incitamenten för berörda industriella
intressenter atl arbela inom området. Vikliga medel för att uppnå en
introduktion av etanol, vilkel under lång tid kan bedömas bli det enda inhemska
drivmedlet på marknaden, är såväl en välvillig inställning till slöd till
FoU-projekt som en rimlig beskattning på etanol som drivmedel anför LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
delprogrammel Förbränningsanläggningar föreligger från flera remissinslanser
önskemål om alt kraftfulla insalser görs för all ulveckla nya mer effektiva
förbränningsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk vill
prioritera satsningar på atl utveckla förbränningsteknik för inhemska
bränslen. Planverket delar NE:s och Efn:s uppfattning alt en markant
forskningsinsats erfordras vad belräffar inhemska energilill-gångar som t.ex.
skogs- och lorvbränslen saml energiodlingsbränslen. Eldningstekniken för sådana
fasla bränslen måsle ulvecklas mol ett huvudteknikområde redan kring
sekelskiftet. Bränsleförädling och utveckling av nya effektivare
förbränningsanläggningar, som kan utnyttja bränslen, bör prioriteras.
Insalserna inom detta område är av strategisk betydelse för hela
oljeersättningsprogrammel. På kort sikl kan denna konvertering stimuleras av
andra slatliga ålgärder såsom förmånliga lån, beskattningsregler och bidrag.
Slaten har även en viktig roll när del gäller all slödja den nya miljöteknik,
som dä kommer all erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF anser att
eldningsteknik är ett område av central belydelse för möjligheterna att
introducera inhemska bränslen. En mångskiftande teknikutveckling krävs för
olika biobränslen, effektområden och förädlingsgrader. Syslem med hög
verkningsgrad bör gynnas och för fuktiga bränslen för teknik där vattnets
ångbildningsvärme lillvaralas ägnas slorl inlresse i linje med nivå 4.
Belydande insatser på detta område är nödvändiga och bör ligga på minsl NE:s
nivå 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SLU understryker
betydelsen av all utveckla eldningstekniken. Den vikligaste orsaken till att
iräbränsleanvändningen har ökal så långsamt lorde vara negativa erfarenheler
från pionjäranläggningar, orsakade av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brist på fungerande och säker eldningsteknik. SLU anser
att della gäller framför alll för små och medelslora anläggningar och i ännu
högre grad för halm och andra fasla inhemska bränslen än för skogsbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SLU har
vidare fått informalion om alt minsl 75 % av de trädgårdsanläggningar i Skåne
som på senare år övergått från olja lill annat bränsle har salsal på kol. Av de
övriga har flertalet installerat värmepumpar. I det aktuella
storieksintervallet, 0,2-2 MW, borde träflis och halm enligt SLU kunna bli
konkurtenskraftiga allernaliv under förutsättning att en teknik-och
systemutveckling kommer till stånd pä de svaga punkterna i eldnings-systemet.
Enligt SLU sker i dag ingen utveckling av eldningstekniken i vidare bemärkelse,
dvs. av utrustningen kring själva pannan (förlagring, bränslehantering och
-inmatning, askulmatning etc.) och icke heller av eldningssyslemel - inkl.
torkning och lagring av bränslet, transporter etc. - för
värmeproduklionsanläggningar i slorleksinlervaller från 15 kW upp till några
hundra kilowatt. I della intervall förekommer enskilda bosläder, jordbrukels
ekonomibyggnader, många trädgårdsanläggningar, vissa kommunala anläggningar,
enstaka hyreshus, sjukhus, ålderdomshem, skolor etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det nämnda värmeproduklionsområdel kan eldning med
skogsbränsle och halm betecknas som en delleknik som kräver en kraftig statlig
uppbackning i form av forskningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FOA
föreslår att ell ramprogram skapas för grundläggande förbränningsteknisk
forskning; ett område där ökade insatser bör göras inom landet med tanke på
teknikens centrala roll i den framtida energiförsörjningen och därmed
sammanhängande miljö- och hälsokonsekvenser. FOA har på STU:s uppdrag gjort en
förstudie lill ett sådanl ramprogram. Ell annat område som bör övervägas är
forskning kring metoder för elproduktion och -lagring saml effektivare
elanvändning. Detta berör bl.a. slyr- och reglertekniken samt materialtekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet förordar en någol större satsning på
kol-vätskeblandningar. Sådana bränslen skulle kunna utnyttjas i befintliga
oljeeldningsanläggningar, vilka därigenom fåren längre livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket anser alt stödet fill förbränningsleknisk
ulveckling ska riktas i huvudsak till svenska panntillverkare för deras arbele
med produktutveckling och lill uppförande av prolotypanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU anser
att nomenklaturen inom området snarasl måste göras enhetligare. Enligt
styrelsens uppfattning är överiappningen mellan programorganen extra stor inom
detta område såväl på de mera grundläggande som de tillämpande delarna.
Gränserna kan inte få tillåtas "flyta" längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU betraktar förbränningstekniken som övervägande en energian-vändningsleknik
och anser att huvudansvaret för delta område bör ligga på STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande delprogrammet Vindenergi har ell fåtal
remissinslanser yttrat sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket förordar all staten som villkor för fortsatta
salsningar inom vindenergiprogrammel kräver alt induslrin tar på sig ett
betydande ekonomiskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI vill ha en fortsatt satsning inom vindkraftprogrammet
1984-1987. Resultaten från forskning visar atl vindkrafllillgångarna i Sverige
är väl så goda som i många andra länder och all det från den synpunkten finns
goda förutsättningar för en introduktion av vindkraft i det svenska kraftnätet,
menar SMHI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI stöder NE:s uppfattning all resultaten från den
hittills genomförda forskningen och utvecklingsarbetet är så positiva all del
motiverar den föreslagna nivån på insatserna 1984-87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMHI anser att del vore myckel olyckligt med en snabb
ulveckling av vindkraftprogrammet med lanke dels på de positiva resultaten
hittills, dels på de förhållandevis ringa insatser som krävs för all
färdigutveckla lekniken och därmed få underlag all bedöma dess framlida
potential.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen föreslår en satsning på havsbaserade
vindkraftverk, vilkel kan medverka lill atl markanvändningskonfliklerna vid en
eventuell vindkraflulbyggnad minskar. Slyrelsen vill mol bakgrund av vad som
redovisas i planverkets rapport (61: 1982) föreslå att forskning om havsbaserade
vindkraftverk inryms i energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE har föreslagil alt ett nytt delprogram med namnei
Elproduktionsteknik inrällas. I detta föreslås inga nya processer för
elproduklion eller effektivare teknik för elproduktion. Della delprogram har
inle tilldragit sig någol slörre intresse hos remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk anser atl forskning och ulveckling för effektivare elanvändning
avsevärt kommer alt öka i belydelse under den akluella perioden. Under hela
1980-lalet och sannolikt även under en del av 1990-talel blir eltillgången god
och elprisutvecklingen gynnsam. Det är därför befogat all under denna lid
fortsätta atl förskjuta energikonsumtionen mot el, speciellt om därvid lätt
eldningsolja i första hand ersälls. Detta innebär alt koslnaderna för alt
effektivisera elanvändningen inte bör vara högre än kostnaden för alt tillföra
elenergi. Denna koslnad är läg under den närmasle tioårsperioden. Först efler
mitten av 1990-talel förväntas kraftvärdena öka i någon större omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med samma utgångspunkl anser statens vallenfallsverk all
insalserna för forskning och utveckling avseende småskalig kraftvärme inom
effektområdet 50 kW-25 kW elenergi bör göras tidsmässigt, så all resultat kan
föreligga när behovel av nya elprodukiionsanläggningar uppkommer. Lokala
fjärrvärmesyslem i detta effektomräde byggs ofta för inhemska bränslen eller
värmepumpar. Härigenom erhålls även en effektiv elanvändning. Del är
vattenfallsverkets uppfattning all elvärme även efter en kärnkraftsavveckling
kan vara ett gott alternativ i vissa fall. Med hänsyn till den starka reduktion
av uppvärmningsbehovel, som ernås framledes vid energisnål bebyggelse, kan
dvärmen få god konkurrenskraft i områden med låg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värmeläthet.
Valtenfallsverkel delar åsikten all billigare systemlösningar för
värmeförsörjning är önskvärda och pekar på möjligheten att nyttja befintliga
eldislributionsnäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsföretag AB anser att
del bör övervägas om inle insatserna vad avser elproduklionsleknik kan föras
över lill att hanteras av slatens vatlenfallsverk i samverkan med övriga
kraftföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
föreslår i fråga om delområdet sammansatta processer inom vär-mekraftområdel
att insatserna bör inriktas på utveckling av vissa komponenler saml
systemstudier. Områdel lorde dock främjas bättre av atl en demonstrationsanläggning
beslälls menar IVA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
kräver en diskussion rörande styrelsens satsningar på bl.a. högtemperaturmaterial
inom området "Sammansatta processer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
system för effektivisering av induslriell mottryckskraft bör beaklas. Även inom
detta område bör diskussion med styrelsen ske, säger STU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad beträffar
delprogrammen Teknikbevakning och Tillförselsysiem har remissinstanserna i
regel inget att invända mot de av Efn föreslagna insalserna. STU har
emellertid uttryckt sin iveksamhet över de insatser som föreslås. STU
konstaterar att man inom STU till grund för sitt arbete inom ramprogram och i
övrigt aktivt bedriver en noggrann långsiktig teknikbevakning. Vidare ulförs
avancerad teknikbevakning inom FOA och IVA. Forskarsamhället ulgör den största
teknikbevakningsresursen. Sammantaget leder detta STU till slutsatsen att
resurser för denna funkuon i Sverige härigenom är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU anser också att det är
en kraftig överlappning mellan långsiktig energileknikforskning (LET) och
energirelaterad grundforskning. STU anser att del tekniska innehållet i LET,
som det framgår i planeringsunderlaget, i slor omfallning är detsamma som
återfinnes i programmet Energirelaterad grundforskning. Dessulom ingår slora
delar av långsiktig kompetensuppbyggnad i alla delar av energiforskningen,
dvs. hos BFR, slatens energiverk, STU och TFD. Mot denna bakgrund anser STU all
LET bör begränsas till sådan bevakning som utgör direkt underlag för AES-programmet,
samt viss uivärdering av energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8
Allmänna energisystemstudier (AES)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
FOA:s yttrande över förslagen lill de tidigare treåriga energiforskningsprogrammen
har betydelsen av systemstudier betonats. Resurser och kompelens inom detta
område har byggls ut. Mol bakgrund av erfarenheter från försvarssektorn vill
FOA dock ifrågasätta om samordningen och omfattningen av energisektorns
systemstudier f. n är tillräcklig. Del är väsentligt atl ett allsidigt,
genomarbeiet och sammanfattande underlag finns då beslut fattas i
energiförsörjningsfrågor och därtill anknutna stödåtgärder och
forskningsfrågor. Åven om ekonomiska överväganden har slor belydelse bör
säkerhels-, industri- och forskningspolitiska aspekter beaklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
förordar all ökade insalser görs inom området Allmänna energisystemstudier,
och att de i huvudsak bör bedrivas fristående från genomförandeverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NFR bedömer att den
viktigaste delen av Efn-programmet ändå måste vara AES-delen, som ger Efn ett
övergripande ansvar för systemanalytiska studier inom energiområdet. NFR menar
att en höjd nivå för område 3 "Avvägning mellan energipolitiska mål och de
konsekvenser som uppfyllandet av målen kan få för hälsa, säkerhet, miljö samt
naturresurser" framstår som särskilt angelägen, men hela programmet är väl
genomtänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden
(FRN) har i sina ytlranden över lidigare Ireärsprogram för energiforskningen
pekal på viklen av atl programmet Allmänna energisystemstudier ges en bredare
inriklning. Den energipolitiska debatt som förts under en lång tid har enligt
FRN tydligt visal all energipoliiiska problem endast till en del är av teknisk
och/eller ekonomisk natur. De förslag som nu förs fram för näsla programperiod
tyder på en vilja lill ett breddal synsätt, vilket FRN välkomnar, men som också
bör kunna drivas längre. Så t. ex. bordet det ökade intresset bland forskare
med olika inriktning för studier av relationerna teknik - samhälle, teknik och
social förändring etc. - kunna utnyttjas inom energiforskningsprogrammel. Om så
sker är det emellertid inle uppenbart all all sådan forskning skall inrymmas i
AES-programmet. Betydande fördelar torde enligl FRN slå att finna i att studier
av relationerna teknik-samhälle finansieras av de programorgan som bl. a. har
ansvar för teknikutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
har uppfattningen att en god samordning fordras mellan BFR:s delprogram
genomförandefrågor, AES-programmet och energiverkels verksamhet med kommunal
energiplanering. BFR anför vidare att samordningen måste vara väl förberedd
för all inte leda till oklarheter eller problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser atl den för AES-verksamhelen presenterade målsättningen visserligen
ligger i linje med de lidigare målsättningarna men att nivån på insatserna
kraftigt kan minskas. En mera delaljerad planering bör enligt STU genomföras på
en nivå av ca 30 manår mol förslagna ca 70.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk föreslår alt den vetenskapligt motiverade delen av programmel
allmänna energisyslemsludier bör föras över till samhällsvetenskapliga
forskningsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
högskolans energiarbetsgrupp (THE) anser alt övergripande syslemsludier inom
energiområdet, efler tillkomsten av statens energiverk, inom delta verks
aktiviteter bör kunna få en nära anknytning till en hel uppsättning av styr-
och stimulansmedel. Denna lyp av insalser bör följaktligen ha en naluriig
hemvist inom statens energiverk. Metodutveckling för systemstudier bör enligt
THE dock även fortsall kunna stödjas av Efn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
påpekar att AES-programmet har belydelse för kommande energipoliiiska beslut
och framhåller vidare utvärderingsverksamheten inom programmets ram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Övrig långsiktig forskning och grundforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Långsiktig
forskning och grundforskning ingår i del nuvarande treårsprogrammet inom programmet
Energirelaterad grundforskning och delprogrammen Teknikbevakning resp.
Fusionsenergi inom programmet Energitillförsel. Därutöver ingår långsikfig
forskning som delar av övriga delprogram inom Energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det planeringsunderlag som Efn utarbetat för den kommande treårsperioden har
Efn föreslagit atl energirelaterad grundforskning skall redovisas som ett
program. I ett nytt program kallat Långsiktig energiteknikforskning har Efn
sammanfört de nuvarande delprogrammen Teknikbevakning resp. Fusionsenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i
några fall fört fram synpunkter på denna programindelning. STU anser atl det
av Efn föreslagna programmel Långsiktig energiteknikforskning i stor
omfattning är detsamma som återfinns i programmet Energirelaterad
grundforskning. Statens energiverk anser atl anslagen fill grundläggande
forskning i sin helhet bör överföras Ull och integreras i NFR:s och STU:s
ordinarie anslag liksom den långsikliga delen av anslaget till teknikbevakning.
Energiverket anser vidare alt en del av de medel som i dag disponeras inom
energiforskningsprogrammet bör utnyttjas för en allmän förbättring av den högre
ulbildningen inom främst leknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. IVA
betonar att del är nödvändigt att prioritera den långsiktiga grundläggande
energiforskningen. Sveriges Lantbruksuniversitet anser del angeläget att fasla
basresurser för forskning inom energiområdel kraftigl förslärks, så alt en
långsiktig kompetensuppbyggnad kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden
(FRN) erinrar om atl Efn redovisar en rad förslag till åtgärd för att
säkerställa den långsiktiga kompetensuppbyggnaden för energiforskning. Dessa
förslag har delvis utarbetats i samråd med UHÄ och innebär i korthet att de
programansvariga organen bör få möjligheter att ge upp till 4-åriga anslag
till kompetenta grupper inom viktiga områden; att UHÄ skall utarbeta regler för
vilka påslag för kompetensuppbyggnad som skall kunna utlagas ur anslagen; atl
Efn skall få yttra sig över inriktningen på professuren som omprövas inom
högskolan saml att högskolorna skall få möjlighet all inrätta 4-åriga
arvodestjänster för energiforskning. Forskningsrådsnämnden anser att dessa
förslag är väl ägnade all förslärka baskompelensen för energiforskning inom
högskolans organisation och ge ökad konunuitet i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden
påtalar att Efn för fram ytterligare förslag till åtgärder, framför alll att
den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom vissa vikliga energitekniska områden
säkerställs genom att den bedrivs inom ell antal ramprogram som vart och ett
utförs vid en eller flera högskoleinslituuoner och finansieras av ansvariga
programorgan. För planering av dessa ramprogram vill Efn inrätta en
samarbetsgrupp tillsam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1396>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mans med UHÄ. När ramprogrammen väl definierats och
finansierats skall resp. högskola och institution under slor frihel ansvara för
genomförandet. Forskningsrådsnämnden anser del föreslagna förfarandet vara väl
avvägt vad gäller kraven på såväl problemrelevans som frihet att finna de
optimala formerna för forskningens genomförande och alt Efn:s förslag bör
genomföras. Förslaget kan enligt FRN jämföras med de ramprogram för
kunskapsuppbyggnad som sedan ell anlal år.drivits av STU. De eria-renheter av
planering, genomförande och avveckling som STU gjort borde enligl FRN vara
möjliga atl utnyttja för den nu föreslagna verksamheten. Åven om del är
posilivl all sektoriella organ pålar sig ett långsikligare ansvar för den
långsikliga kompetensuppbyggnaden inom sina ansvarsområden löser enligl FRN
emellertid inle della de slruklurella problem som kan finnas i balansen mellan
högskolans egna forskningsresurser och de externt tillförda resurserna.
Konstruktionen med ramprogram snarast ökar nödvändigheten av att finna ordnade
former för att föra över forskningsresurser frän externfinansiering till
direkl högskolefinansiering. Forskningsrådsnämnden utgår från all dessa frågor
ges slor uppmärksamhet i den samarbetsgrupp mellan programorgan och högskolesystem
som Efn föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även UHÄ anser del vara angelägel alt finna effektiva
former för den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom energiområdet. UHÄ lar
inte ställning för formerna men understryker atl de av Efn föreslagna ramprogrammen
inte kan ersätta en allmän förslärkning av högskolornas basresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.1 Energirelaterad grundforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar programmet Energirelaterad grundforskning
har detta under innevarande programperiod omfattat bl. a. anslag lill NFR, STU
och Studsvik Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden förordar i sill remissvar atl
humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) får ta ett större
ansvar för den energirelalerade grundforskningen. Forskningsrådsnämnden menar
all de motiv som kan anföras för atl tillföra NFR särskilda resurser för
energirelaterad grundforskning också gäller den humanistiska och samhällsvetenskapliga
forskningen. Om än på en helt annorlunda budgetnivå borde i princip även t. ex.
HSFR bringas all la en slörre del av ansvarel för den långsikliga humanistiska
och samhällsvetenskapliga kompetensuppbyggnad som har relevans för
energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden anser all en lämplig startpunkt för
del här anförda borde vara ett åtminstone utvidgal samarbele mellan programmel
AES och HSFR. Utvecklingen kan sedan ge underlag för atl avgöra om HSFR bör ges
mera direkl ansvar för vad som kan kallas energirelaterad grundforskning inom
humaniora och samhällsvelenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NFR redogör för de överlappningar mellan olika
programorgan som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1398>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreligger
och anser alt STU:s program visserligen omfattar mycket mer än den
energirelalerade grundforskningen, men att de olika delarna av dess
energiforskningsprogram verkar vara mycket väl samordnade. STU:s fyra
huvudområden för långsikliga stöd inom energirelaterad grundforskning
sammanfaller delvis med NFR:s satsningar, nämligen i fråga om grundläggande
ytfysikaliska och ytkemiska studier saml grundläggande katalysforskning, där
STU och NFR hittills i goll samförstånd kunnat samordna sina insatser, vilkel
utan svårigheter även bör kunna ske i fortsätlningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slora delen av STU:s energiforskningsprogram anser NFR vara mycket väl
utarbetat med välgrundade förslag till förändringar. Argumentationen för ett i
STU sammanhållet energiforskningsprogram är övertygande anser NFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser atl anslagen till grundläggande forskning i sin helhet bör
överföras lill och integreras i NFR:s och STU:s ordinarie anslag, liksom den
långsiktiga delen av anslaget till teknikbevakning. Statens energiverk
föreslår att en del av de medel som nu disponeras inom
energiforskningsprogrammet bör utnyttjas för en allmän förbättring av den högre
ulbildningen inom främst teknik, samhällsvelenskap och naturvetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
betonar allmänl sett behovel av långsiklig grundläggande energiforskning och
enligt IVA är det nödvändigt atl prioritera den långsikliga grundläggande
energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
Energiteknik AB har inom ramen för programmel Energirelaterad grundforskning
under innevarande programperiod erhållit ett speciellt anslag för
energirelaterad grundforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har som ett led i framtagandet av ett underlag för planering av
energiforskningen den kommande ireårsperioden givit en utredare i uppdrag att
ulreda vilka basresurser och vilken kompetens som finns vid bolagets division
Energileknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
har synpunkter på det sätt på vilkel anslagen till grundforskningen vid
Studsvik Energiteknik fördelas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
ser här principiella problem då Sludsvik Energiteknik AB samtidigt är ett
forskningsutförande organ och anslagen till dess energirelalerade
grundforskning därför kommer all inta en särställning jämfört med den som
utförs vid högskolorna. Varje projektansökan från högskolan har i NFR, STU
eller annat organ jämförts med andra ansökningar av likartad natur och anslagen
erhålls alltså i direkl öppen konkurtens, medan grund-tbrskningsanslagen till
Studsvik Energiteknik AB går direkt från statsmakterna utan särskild
velenskaplig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsstödet
lill Studsvik Energiteknik AB borde nog ges en principiellt annan form. Del
riktigaste vore enligt NFR:s mening något slags basslöd (moisvarande
högskolornas basorganisation), medan verksamheten därutöver skulle bedömas i
konkurrens med projektansökningar från högskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1400>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
understryker behovet av en ökad integration mellan högskoleforskning och
utvecklingsarbete inom induslri och konsultkår. BFR tar därför avstånd från
Efn:s krav på verksamheten vid ett eventuellt energi-forskningsinstitut som
föreslås i den underlagsrapport som utarbetats angående verksamheten vid
Studsvik Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
BFR:s erfarenheler föreligger en svaghet i den samlade svenska FoU-kapaciteten
genom att högskoleforskningen arbetar alltför avskild från utvecklingsarbetet
inom induslri och konsultkår. Undanlag finns, men en förändring i riktning mol
ökad integration är önskvärd. En organisatorisk konstruktion av ett
energiforskningsinstilul där specialister med status av adjungerad professor
kan växla mellan högskola, institut och induslri synes ge fördelar. I ett
internationellt perspekliv finns ulomlands slora ingenjörsförelag, t.ex.
Ballelle, med bred kompetens, hög kvalilel och kontinuitet i verksamheten. Dylika
förelag kan på ell annal sätt än högskolan konkurtera om kompetens med
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
kan inte dela Efn:s krav på verksamhelen vid ett eventuellt
energiforskningsinstitut. BFR anser även att underlagsrapportens förslag bör
vidareutvecklas och bli föremål för ytterligare analys, bl.a. vad gäller
marknaden för ett sådant institut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
IVA menaratt förslaget bör undersökas ytterligare, mot bakgrund av de farhågor
som redovisas i rapporten. Åven om en belydande del av den långsiktiga
forskningen kan och bör rymmas inom högskoleväsendet, finns det vikliga delar
som med fördel hanteras i en frislående organisation av Siudsviks typ. Del är
då viktigt alt kraven på kommersialism och egenfinansiering inte slälls så högl
att de tränger ut denna långsiktigt motiverade forskning, menar IVA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningens
utvecklingsstiftelse (VÄST) har allvarliga invändningar mot utredningens
förslag, men har uppfattningen atl ett sådant institut där staten och
näringslivet garanterar en betydande grundfinansiering f.n. skulle ge
avsevärda problem. En aspekl är att institutet skulle behöva förses med ett
syslem av styrorgan, forskningsgrupper etc. av i slort sell samma slag som i
Stiftelsen för Värmeleknisk Forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har lämnat synpunkter på den del av Studsvik Energiteknik AB:s verksamhel som
ligger ulanför det kärntekniska området och anser del värdefullt all Sludsvik
Energileknik AB ökar sin kontaktyta mol industrin genom speciella ålgärder,
såsom t.ex. bildandel av Teknikparlner AB. Studsvik Energiteknik AB bedöms av
STU som en väsentlig nationell resurs, som bör kunna utvecklas lill en
internationell konkurtenskraft och som experimenlell resurs inom områden såsom
förbrännings- och förgasningsieknik för fasta bränslen, energilagring och
energirelaterad materialforskning av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
avser alt stödja grundläggande studier såväl som tillämpningsinriklade
experiment m.m. inom bl.a. förbränningsområdet. Sludsvik Energileknik AB utgör
i detta sammanhang en viktig part i ett ur STU:s synpunkt önskat samarbele
mellan FOA, KTH, STU och bolaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
instämmer i att Sludsvik Energileknik AB för tiden 1984/85-1986/ 87 erhåller de
begärda medlen för Energirelaterad grundforskning och är beredd alt samfinansiera
vissa projekt med Studsvik. STU ulgår dä i från en likafinansiering mellan
parlerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
den 30 juni 1987, alternativt redan inför EFUD-84, bör vissa basresurser ges
till Studsvik Energiteknik AB direkt och projektmedel överföras till NFR resp.
STU för fördelning i vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
Energiteknik AB avvisar själva konsullrapportens förslag alt lägga slora delar
av verksamheten i ell separat forskningsinstitut. Studsvik delar uppfattningen
atl detta är vikliga frågor. Sedan verksamheten nu i huvudsak funnil sin
inriklning och stabiliserats har bolagsledningen för avsikt alt i sin
organisation speciellt beakta de synpunkter som framfördes i konsullrapporten,
och förutsätter att också en lösning på finansieringen av den långsikliga
forskningen kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller formerna för
organisationen av den långsiktiga forskningen avvisar bolaget tanken på att
avskilja slora delar av verksamheten i ell separat forskningsinstitut. Bolagel
vill med skärpa hävda alt en institulio-nalisering av forskningen skulle
isolera den från vikliga impulser från en ralionell växelverkan med andra
funktioner i förelaget och dess externa kontaktyta. De obestridda framgångar
som Studsvik Energiteknik AB haft baseras på den organisatoriska smidighet och
effektivitet som bolagsformen medger. Inom ramen härför bör lösningar kunna
finnas som tillgodoser Efn:s krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.2
Ny kärnteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar området Ny kärnteknik har Efn - efler samråd med företrädare för
kraftindustrin, berörda myndigheler och högskoleinstitutioner, - föreslagit
alt 15 milj. kr. anslås lill bevakningsområdet för Ny kärnleknik, dvs. en
ökning med 5 milj. kr. De 5 milj. kr. skall bl.a. användas till studier och
forskning rörande ny, säkerhetshöjande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efn har föreslagil ökade
instaser i alla alternativ för fortsalt utveckling inom det konventionella
kärnenergiområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>IVA vill tillstyrka detta
då det annars enligl IVA finns risk att viktiga element i vår nuvarande
tekniska kompetens går förlorade, vilket kan leda till svårigheter att
genomföra vårt nuvarande kärnkraftprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet anser
all Efn:s förslag om att ytterligare medel sätts av lill kärnteknisk forskning
är bra. Industriförbundet vill också föreslå en komplettering med ett program
över kärnvärmesystem, som syftar till att en fullskaleanläggning byggs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ASEA-ATOM ser med
tillfredsställelse på atl den långsikliga kärntekniska forskningen kan
fortsätta här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tekniska högskolornas
energiarbetsgrupp (THE) förordar en förslärkning med 5 milj. kr.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Med
hänsyn till de förhållanden på de säkerhets- och tillgänglighetsre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 9 Industridepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>laterade områdena, som åberopats i Efn:s rapport, finner
THE starka skäl tala för den föreslagna förstärkningen om cirka 5 milj. kr.
inom områdel ny kärnleknik. Den i en reservation till Efn: beslut föreslagna
lägre insalsnivån kan således ej tillstyrkas."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vatlenfallsverk anser atl de av Efn föreslagna 10 milj. kr. är tillräckliga
under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
belräffar forskning och ulveckling på kärnkraflomrädet har enligt statens
vatlenfallsverk programorganens satsning endasl perifert intresse för
kraftföretagen. Orsaken till detta är att statsmakterna uttalat all kärnkraftindustrin
skall bära sina egna kostnader för forskning och ulveckling. SKI och SSI
adminislrerar en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom säkerhets- och
strålskyddsområdet som finansieras med avgifter från kärnkraftföretagen. På
detta sätt fungerar även SKI och SSI som statliga programorgan inom sina
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna insalsen om 10 milj. kr. anser slalens
vallenfallsverk medge en bevakning som torde vara tillräcklig för svenskt
vidkommande för perioden i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF ifrågasätter den insats som föreslås inom områdel
kärnteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB delar Efn.s uppfattning att den
internationella utvecklingen avseende alternativ till dagens kommersiella
reaklorsyslem är viktig alt bevaka på ett effektivt sätt. Erfarenheterna från
motsvarande arbete under nuvarande period bekräftar detta vad gäller t.ex.
breederul-vecklingen genom närvaro vid SuperPhoenix i Frankrike och
toriumcykel-arbelet genom bevakning av utvecklingen vid AECL i Canada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolagel instämmer i Efn:s bedömning all för viss
långsiklig verksamhel som inte har direkt anknytning till driften av de svenska
kärnkraftverken krävs vissa speciella insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringen
av sådan verksamhel har lidigare skell genom direkl anslag lill del lidigare AB
Atomenergi och via NE, men kan knappast förväntas få slöd från de
säkerhetsmyndigheler som i övrigt svarar för säkerhets- och avfallsfrågor i
samband med lättvattenreaktorer. Bolaget instämmer därför i förslagel alt Efn:s
arbetsfält Ny kärnteknik vidgas. En kompetensuppehållande forskning bör
bedrivas vid universilel och högskolor; i den mån forskningen är av tvärleknisk
nalur eller kräver insyn i t. ex. process- och systemlekniska frågor anser
bolaget dock alt kompelensen hos Sludsvik Energiteknik AB och ASEA-ATOM bör
utnyttjas i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.3 Fusionsenergi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad belräffar delprogrammet Fusionsenergi ifrågasätter ett
par av remissinstanserna om EG-samarbetel på fusionsområdet har tillräcklig anknytning
till energiforskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser all fusionsforskningen är synnerligen koslsam.
Den stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1406>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>potentialen
för denna leknik är orsaken till de stora internationella salsningarna.
Sverige dellar sedan år 1976 i EG-samarbetel inom områdel. Under 1980-talet
synes det möjligl att vikliga forskningsresultat framkommer som bättre belyser
teknikens framtida möjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser all EG-samarbetel ej har tillräcklig anknylning till energiforskningsprogrammel
och därför bör överföras, inkl. medel, lill NFR som har den bästa kompetensen
för detta program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser alt det bör ifrågasättas om fusionen bör ingå i programmel och
anför vidare att det med hänsyn lill verksamhetens karaktär närmast hör hemma
i naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund anser all motivet för ett deltagande i EG:s fusionsprogram
förefaller vara svaga mol bakgrund av projektets osäkerhet och den höga
koslnaden (närmare 150 milj. kr.). Ett fortsatt engagemang i della program bör
därför endast bli akluelll vid en insats på Efn:s maximinivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
betonar del forskningspoliiiska värdel av fusionssamarbeiet och vill framhålla
alt Sveriges dellagande i detta samarbete inte kan ses snävt energipoliliskt.
Det forskningspolifiska värdel måste också bedömas. Enligl akademiens mening
vore det mycket olämpligt att avstå från att delta i della samarbete på grund
av den framstående forskning inom plasmafysik och fusionsteknologi som bedrivs
inom landel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga
9 Industridepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning, teknisk utveckling
och industriell förnyelse </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Motiv och former för statligt
stöd till forskning och utvecklingsarbete </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen vid styrelsen för
leknisk utveckling . </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiforskning ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ............... ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energianvändning i industriella
processer m.m. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energianvändning för
transporter och samfärdsel </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energianvändning för
bebyggelse ............. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energilillförsel ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrig långsiktig forskning och
grundforskning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Finansiering av Huvudprogram
Energiforskning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4.3 Hemställan
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 9.1 STU:s
anslagsframslällning .................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.2 Sammanställning av remissyttranden över STU:s anslags<br>
framställning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.3 STU:s förslag till Näringsbidrag för innovatörer (Idébi<br>
drag) .............................................. ,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9.4 Sammanfattning av och sammanslällning av remissyttranden över underlag för
planering av energiforskningen efler den 30juni 1984 från STU, TFD, BFR, NE,
Efn, NFR och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sludsvik
Energiteknik AB ......................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1410>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1412>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'>Civildepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1414>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
CIVILDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-02-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöt år 1978 att anslå medel för en velenskaplig utvärdering av
kommunindelningsreformen (prop. 1978/79:61, KU 17, rskr 79).
Kom-munaldemokraliska kommillén (Kn 1977:07) har varit administrativt ansvarig
för forskningsprojektets genomförande. Kommitlén har ocksä utgjort referensgrupp
med uppgift att lämna synpunkter under forskningsarbetets gång. Mot bakgrund
av erfarenhelerna frän detta arbete har kommittén tagit upp frågan om den
fortsalla kommunalforskningens organisation och inriktning. Kommittén' har
överlämnat belänkandel (SOU 1983: 15) Kommunalforskning i Sverige. En
sammanfallning av belänkandel bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 10.1.1 en särskilt publicerad bilaga till betänkandet (Ds C 1983:1)
Kommunalforskningsprojekt i Sveri-gie 1972-1982 redovisar kommittén en
invenlering av forskningsprojekt med inriktning på kommunal självstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet har i en skrivelse lill regeringen den 6 april 1983 föreslagit
alt ell särskilt forskningsråd för kommunal forskning inrällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Belänkandet
och kommunförbundets framslällning har remissbehandlats. En förteckning över
remissinslanser och en sammanslällning av deras yttranden bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 10.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
februari 1983 utsågs f.d. statssekreteraren i budgetdepartementel Stig Larsson
alt som särskild utredare se över vissa frågor om meritvärderingen bl.a.
forskarutbildningens meritvärde vid statliga tjänstetillsättningar (C 1983:01).
Ulredningen log namnei meritutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Kommunalrådet Lars Eric Ericsson, ordförande, överförmyndaren Leif Andersson,
landstingsrådet Bror R Eriksson, landstingsrådet Karl-Gunnar Holmqvist, f. d.
partisekreteraren Gustaf Jonnergård, kommunalrådet Anita Jonson, ämnesläraren
Rune Zachrisson och kommunalkonsulenten Göran Åstrand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1983/84. t sand. Nr 107. Bilaga 10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsenllig del av utredningsarbetet är grundat på de erfarenheter och synpunkter
som kommit fram vid personliga intervjuer med riksdagsmän, anslällda vid vissa
departement, ett slort antal statliga myndigheter, kommunala och
landstingskommunala organ, fackliga organisationer saml privala förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har överlämnat betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid slatliga
tjänstetillsättningar m. m. En sammanfattning av betänkandet i vad avser
forskarutbildningens meritvärde bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 10.3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Belänkandel
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser och en
sammanslällning av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende
som bUaga 10.4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Forskning om den offentliga sektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av den offenlliga verksamheten har varit en väsentlig förutsättning för det
moderna välfärdssamhällets framväxt. Av landels sammanlagda konsumtion och
investeringar används i dag mer än en tredjedel för statliga, kommunala och
landstingskommunala uppgifter. I slor utsträckning tillgodoses medborgarnas
behov av service, trygghet och omvårdnad av samhällsorgan. Omfattande
transfereringar sker lill enskilda inom ramen för det sociala
trygghetssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsuppgifterna
är i stor ulslräckning decentraliserade till kommuner och landstingskommuner.
Dessa lar i anspråk ca två tredjedelar av den offentliga seklorns resurser.
Under de senaste decennierna har det främsl varit den kommunala verksamheten
som expanderat. Utbyggnaden av den kommunala verksamheten har också inneburit
atl kommunerna och landstingskommunerna har fått stor belydelse för
sysselsättningen. Nästan en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta eller
en miljon människor är verksamma med kommunala uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänheten
betraktar i stor ulslräckning den statliga och den kommunala verksamhelen som
en helhet. Grundsynen om en enhetlig offenfiig verksamhet bör också enligt min
mening prägla samhällssynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mol den nu angivna bakgrunden naturligt att ta upp frågan om forskning om
den offentliga sekiorn. Den kommunalt inriktade samhällsforskningen är
naturligtvis av särskill inlresse. Här har kommunaldemo-kraliska kommittén
gjort ett betydelsefullt kartläggningsarbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kotnmunaldemokratiska
kommitténs kartläggning och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitlén
har gjort en invenlering och kartläggning av kommunalforsk-ningsprojekt åren
1972-1982. Syftet har varit att få en aktuell bild av dels</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilka frågor som aktualiserats inom den moderna
kommunalforskningen, dels vilka organ som bedriver sådan forskning och dels
vilka fonder, myndigheler och andra som finansierar forskningen. Kommittén gör
i belänkandet en sammanfallande redovisning av resultat och slutsatser frän
kartläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgränsningen
av begreppet kommunalforskning har gjorts så atl kartläggningen omfattar
framför allt undersökningar som tar sikte pä den kommunala självstyrelsen som
sådan och på kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen
och för samhällsekonomin mera allmänt. Undersökningar inom följande områden har
lagits med:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunal
planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunal
demokrati, medborgardeltagande och lokala organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunernas
relalion lill omgivningen, staten och näringslivel saml regional utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunal
beslutsprocess och medbestämmande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunal
ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
avgränsning medför atl forskningsprojekl som gäller speciella områden av kommunal
verksamhet som t.ex. barnomsorg, energihushållning, skola, äldrevård saml
hälso- och sjukvård inte har tagils med.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kartläggningen
omfatlar 127 forskningsprojekl. Fördelningen av projeklen på olika
ämnesområden framgår av följande labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnesområde</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:224.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>projekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
kommunal planering och samhällsplanering 35</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
kommunal demokrati, medborgardeltagande och lokala organ</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
kommunens relalion till omgivningen, slalen och näringslivel samt regional
utveckling</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
kommunal beslutsprocess och medbestämmande</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning om
den kommunala ekonomin</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnesmässigl dominerar således undersökningar om kommunal
planering och kommunal demokrati. Del område som har ägnals minst intresse är
kommunal ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fördelningen av forskningsprojekten på
kommuners resp. landstingskommuners verksamhet framgår atl ca 80 procent av
projekten har kommunerna som studieobjekt. Endasl en lilen del är alltså
inriklade på landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flertalet
forskningsprojekt (ca 75 procent) har genomförts vid universitets- och
högskoleinstitutioner, framför allt statsvetenskapliga och företagsekonomiska
inslitulioner. För övriga projekt har sektoriella forskningsinstitut (ca 11
procent) saml kommuner, myndigheler och konsulter (ca 13 procent) varit
ansvariga. Trols atl den kommunala verksamheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattar
ett slort antal områden finns del relativt få projekt som är tvärvetenskapliga
i den meningen att forskare inom olika discipliner samarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsprojekten
har i stor utsträckning finansierats genom särskilda anslag från olika
forskningsråd och fonder. Bland dessa dominerar statens råd för
byggnadsforskning (BFR) som har finansierat nära hälften av alla projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande kommunalforskningen kännetecknas av organisatorisk decentralisering.
Kommitlén framhåller att della i och för sig är önskvärt. Avsaknaden av ett
samordningsorgan medför dock enligt kommittén en splittrad syn på den
verklighet som studeras. Demokrati-, planerings- och ekonomiaspekterna bör ses
som en helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitlén framhåller också
atl kommunalforskningens resurser är mycket begränsade med hänsyn fill den
kommunala verksamhetens omfallning. Resurserna är dessutom ojämnt fördelade
över tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare brist är enligt kommittén forskningens ojämna fördelning med hänsyn
fill inriktning. Forskning med inriktning på landstingskommunerna och kommunal
ekonomi är klart eftersatta områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitlén
konstaterar också att del bland representanter för kommuner och
landstingskommuner upplevs som en brist alt den kommunalforskning som bedrivs
inte på ett bättre sätt når ut till olika intressenter. Det intresse för
fortsatt forskning inom olika akluella kommunala problemområden som alldeles
uppenbart finns från kommunernas och landstingskommunernas sida bör dessutom
kanaliseras till forskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att en särskild delegation för kommunalforskning inrättas inom
civildepartementet. I delegalionen föreslås - förutom departementet - Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, anslagsbeviljande myndigheter saml de
aktiva forskarna på området bU representerade. Forskarna bör enligt kommittén
väljas så all olika akademiska discipliner blir företrädda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
arbetsuppgifter bör enligl kommillén bestå i att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dokumentera och informera om
pågående forskning på området, eventuellt på samnordisk bas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ansvara för utgivning av ett
informationsblad om kommunal forskning och/eller en kommunalvetenskaplig
tidskrift, eventuellt även en småskriftserie,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>initiera forskning om kommunala
frågor saml att artangera seminarier med deltagande av forskare, politiker och
andra intressenter med syfte att åstadkomma ett forskningsprogram för området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>föreslå hur en mer permanent
ordning på forskningsområdet skall se ul. Kommittén föreslår att delegafionen
får arbeta under en försöksperiod</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
tre år. Därefter las slällning lill den fortsatta verksamhelen mol bakgrund av
delegationens egna förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delegationen bör enligt
kommitténs mening ha tillgång till ett kvalificerat kansli. Huvudsekreteraren
bör vara en disputerad forskare. I kansliet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1424>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
även två personer på forskarassisent/forskningssekrelerarenivå och en kanslist
ingå. Delegationens budget bör enligt kommitlén också ge utrymme för bl.a.
sammanträden, konferenser och seminarier. Enligt kommilténs beräkningar blir
de lotala kostnaderna för delegationens verksamhet under försöksperioden ca 3
milj. kr. dvs. ca 1 milj. kr. per år. Delegationen bör enligt kommitténs mening
inte ha tillgäng till egna resurser för forskning. Dock bör delegationen kunna
fä disponera medel för särskilda ändamål efter beslut av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundets förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen ullalat sig för all ett
kommunalt forskningsråd inrältas. Enligt förbundet är det angeläget att
kraftigt stödja den kommuninriklade forskningen. Del gäller enligt förbundet
att samordna och stödja den forskning som är gemensam och övergripande för
kommunerna. Det föreslagna forskningsrådet skulle ha lill uppgift att främja
och stödja forskning genom alt ta initiativ till forskningsprojekt, formulera
forskningsbara problem, följa forskningsarbetet saml utvärdera och informera om
forskningens resultat. En huvudman för den kommuninriklade forskningen skulle
enligt förbundet ge tydligare målinriktning på kommunproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
till det kommunala forskningsrådet skulle enligl förbundel kunna ulgöras av de
medel som är anvisade för olika forskningsprogram om kommunal samhällsplanering
inom skilda forskningsråd. Enligl förbundets mening borde del vara möjligt att
få större effektivitet genom att samordna finansieringen av den kommunala
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissytiranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser har ställt sig positiva till kommitténs förslag att inrätta en
delegation för kommunalforskning under en försöksperiod. Åven Svenska
kommunförbundet har i sill yttrande stött delta förslag. Detsamma gäller
Landstingsförbundet. Bland de positiva remissinstanserna kan i övrigl nämnas
forskningsrädsnämnden, humanislisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet,
expertgruppen för forskning om regional ulveckling och arbelslivscentrum.
Kommuner och landstingskommuner som yttrat sig är också överlag positiva lill
kommitténs förslag. Stockholms kommun samt Kopparbergs och Västerbottens läns
landstingskommuner förordar dock ett organ med anslagsmedel för forskningen
såsom kommunförbundet har föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
slalens råd för byggnadsforskning delar kommilténs uppfattning alt det behövs
ett organ för alt stödja kommunalforskningen. Rådel lägger fram ett egel
förslag som i viss mån avviker från kommitténs. Enligt rådets uppfallning bör
statsmakterna redan nu la ställning för en förstärkning av kommunalforskningen,
vilket föreslås ske genom att forskningsråden lar ett gemensamt ansvar för
forskningsområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de negativa remissinstanserna är universitets- och högskoleämbetet, som anser
att behovel av centralt utvecklande funktioner m. m. bör kunna tillgodoses av
de nu existerande forskningsråden och seklorsorganen. Av de högskoleenheter
som yttrat sig till ämbetet är emellertid flertalel positiva till kommilténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller vad som skall avses med kommunalforskning, dvs. vilket område den
föreslagna delegalionen skall syssla med, delar de flesla remissinstanserna
kommitléns uppfattning atl det skall gälla framför alll forskning som lar sikte
på den kommunala självstyrelsen som sådan och på kommunernas och
landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen och för samhällsekonomin mera
allmänt. Några remissinstanser anser dock atl kommittén definierat begreppet
kommunalforskning alltför snävt. Dessa instanser menar atl även viss forskning
inom speciella områden t. ex. barnomsorg och skola borde ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om delegationens sammansättning och närmare arbetsuppgifter har vissa
remissinstanser synpunkter som avviker från kommitténs förslag. Ett par
remissinstanser anser t.ex. all delegalionen inte bör initiera ny forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga seklorns verksamhel är i dag en central politisk fråga. Den
ekonomiska situationen kräver långtgående omprövningar av verksamhetens
omfattning och inriktning. Samtidigt finns en strävan alt åsladkomma ett
nyiänkande i den offentliga förvaltningen. Brister i den offentliga seklorns
service och dess förmåga alt tillgodose medborgarnas behov måste uppmärksammas.
Inom regeringskansliet bedrivs arbetet med atl skapa gynnsamma förutsättningar
för en utveckling av myndighelernas service och effektivitet inom många
områden. Ett viktigl inslag i arbetet är att åstadkomma ökad samverkan mellan
stal och kommun och förenklingar av regler för relationer dem emellan. En
annan del av arbetet syftar till atl stimulera medborgarna och folkrörelserna
till ökad delaktighet och ansvarstagande i den offenlliga verksamhelen. Nya
former för brukarnas akliva medverkan behöver ulvecklas. Den långtgående
regelstyrningen av olika verksamheler måste begränsas. Delsamma gäller
sektorsindelningen i stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del gäller här alltså i
stor ulsträckning nya frågor och nya problemställningar i
samhällsförvaltningen. I det pågående förändringsarbetei har forskningen en
given plats. Den offenlliga sektorns omfallning och de samhällsekonomiska
problemen har medfört ett ökat behov av ell förbällral beslutsunderlag. En
kortekt verklighetsbeskrivning är en väsentlig grund för de förändringar av den
offenlliga verksamheten som kommer att behöva vidtas framöver. Det behövs också
bättre kunskaper om beslutens konsekvenser. Till detta kan forskningen ge
vikliga bidrag. Den samhällsinriktade forskningen ger också näring åt
samhällsdebatten och medverkar lill en kritisk granskning av verkligheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser som särskilt betydelsefullt att ett informationsutbyte kan komma till stånd
mellan beslutsfattare och forskare. Det är viktigt att forskarna kommer i
kontakt med de praktiska samhällsproblemen och politikernas priorileringar.
Polifikerna i sin tur har ett behov och intresse av information om
forskningens resultat, möjligheter och begränsningar. Jag vill med della hävda
att ett intimt samspel mellan teoreUker och praktiker är nödvändigt för atl
åstadkomma en kortekt och konstruktiv analys av verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av den kommunala verksamhetens omfattning och betydelse för medborgarna
är naturligtvis forskningen om denna del av den offentliga verksamheten
angelägen. Jag delar kommunaldemokratiska kommitténs uppfattning att
kommunalforskningen behöver fortsalt stöd och uppmärksamhet. Del är som
kommittén framhållit väsenlligl alt förbäitra möjligheterna alt få till stånd
en helhetssyn på den forskning som bedrivs. Samtidigt är det viktigt att slå
vakt om mångfalden i forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
tidigare har sagt måsle den offentliga verksamheten ses som en helhet. En nära
samverkan mellan samhällsorganen är nödvändig på olika områden. Det är
angeläget alt en fortlöpande översyn sker även av den statliga förvaltningen
samt av fördelningen av uppgifter och befogenheter mellan statliga och
kommunala organ. Härigenom kan samhällsverksamheten bättre anpassas till de
enskilda människornas behov och önskemål. Denna grundsyn om den offentliga
sektorn som en helhet leder enligt min mening till att även forskning om
statlig verksamhet bör uppmärksammas och stödjas i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
kommitlén anserjag atl en forskningsdelegation som knyls lill
civildepartementet bör inrättas. Mot bakgrund av vad jag nyss har sagt bör
emellertid verksamheten i en sådan delegation inle begränsas lill det kommunala
områdel utan omfatta forskning om hela den offentliga sekiorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alltså att föreslå regeringen att en delegation för forskning om den
offentliga sektorn inrättas. Verksamhetsområdet för delegationen bör i första
hand inriklas på övergripande frågor av det slag som kommittén preciserat i
fråga om den kommunala sektorn. Del gäller således frågor som rör folkslyrelsen
samt kommunernas, landstingskommunernas och den statliga sektorns roll i
samhällsutvecklingen. Ämnesinriktningen för delegationen blir av naturliga skäl
i första hand den samhällsvetenskapliga forskningen. Jag delar kommitténs
uppfattning alt frågor som berör den kommunala ekonomin och landstingskommunal verksamhet
bör ges ökat ulrymme. Jag vill också betona betydelsen av atl tvärvetenskaplig
forskning stimuleras. Någon bundenhet vid traditionella discipliner bör inte
finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
forskning om statlig verksamhel finns det i dag inle någon samlad inventering
av det slag som kommillén redovisal i fråga om kommunalforskning. Del får
ankomma på delegalionen att som en del av sitt inledande arbete göra en sådan
inventering och redovisa den för regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
bör såsom kommittén föreslagit fill att börja med inrättas under en
försöksperiod av tre år. Liksom kommittén anserjag att fortsatta diskussioner
med olika intressenter behövs innan ställning las lill en fortsättning efter
försöksperiodens slut. Jag anser det också betydelsefullt atl man när en ny
verksamhel startas redan från början bestämmer sig för att utvärdera och
ompröva den efter en viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller delegationens närmare arbetsuppgifter kan jag i huvudsak anslula mig
till kommitténs förslag. Det gäller alltså att på olika sätt dokumentera och
informera om aktuell forskning, skapa kontakter mellan forskare och avnämare
samt stimulera till nya forskningsinsatser om aktuella problem. Delegationen
blir härigenom framför allt ett organ för ömsesidigt informationsutbyte mellan
de akfiva forskarna och företrädare för den statliga och den kommunala sektorn.
Prioriteringar och anslagsbeslut ankommer däremot liksom hittills på andra
organ. Frågor om behovel av forskningsstödjande insatser bör dock tas upp till
diskussion i delegationen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regering
och riksdag i samband med 1982 års forskningspoliiiska besjut (se prop.
1981/82:106 s. 42 och 46) har utpekat forskning om den offentliga verksamhelen,
dess styrning, ekonomi och förändring som ett prioriterat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående harjag betonat vikten av ett ömsesidigt informationsutbyte
mellan politiker och forskare. Jag anser det mot den bakgrunden vara naturligt
att det i delegalionen ingår företrädare för såväl staten som kommunerna och
landstingskommunerna. I delegationen bör också som ledamöter ingå aktiva
forskare från olika forskningsområden. I likhet med kommunaldemokratiska
kommittén finner jag del väsentligt att delegationen samverkar med bl.a.
forskningsorgan och anslagsbeviljande myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehovel
för delegationens verksamhet under budgetåret 1984/85 beräknarjag till 1 milj.
kr. Vid min anmälan till årets budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 15 s.
23) harjag föreslagit atl civildepartementets kommilléanslag las upp lill
10601000 kr. Anslaget bör med anledning av vad jag nu har anfört räknas upp med
1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser
jag alltså att en delegation för forskning om den offentliga sektorn bör
inrättas med de uppgifter och den inriklning som jag nyss har beskrivit.
Delegalionen bör knytas lill civildepartementet och arbeta under en
försöksperiod av tre år. Det ankommer på regeringen atl fatta beslut om
inrättande av delegalionen. Jag kommer därför att återkomma lill regeringen i
denna fråga. Jag har dock ansett det betydelsefullt atl riksdagen i della
sammanhang informeras i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i detta ärende samråll med chefen för utbildningsdepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Forskarutbildningens meritvärde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Merilutredningen
(C 1983:01) har haft till uppgift all se över en del av de principer som gäller
för meritvärderingen vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Ett av
syftena har varit att underlätta en ändamålsenlig bedömning av vissa
meritvärderingsfrågor och en ralionell handläggning av dem. I direktiven för
ulredningen har särskilt framhållits värderingen av bl.a. forskarutbildning
(Dir 1983:9).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som bakgrund till sina
förslag beträffande forskarutbildningens meritvärde när del gäller att bedöma
förtjänst och skicklighet har meritutredningen i sitt belänkande (Ds C 1983:
16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. dels satt in den
svenska forskningen i ett globalt sammanhang, dels diskuterat ett föränderiigt
samhälles krav på forskningens ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från global synpunkt kan
man då konstatera atl de svenska resurserna för forsknings- och
ulvecklingsarbete och de resultat som dessa leder till utgör endast en bråkdel
av de totala forskningsresurserna och forskningsresultaten i världen. Detta
gör atl vi är beroende av kunskaper och impulser ulifrån saml av atl dessa
kunskaper kan lillgodogöras del svenska samhällel. En förutsättning för att
landet skall kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper är bl. a. att del finns den
kompetens som behövs för all tillämpa och vidareutveckla forskningsresullalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolan
har enligt utredaren som sin primära uppgift jämsides med aktuell forskning alt
svara för ulbiidning av den kvalificerade arbelskraft som samhällel behöver.
Forskarutbildningen syftar således inte endasl lill all fylla högskolans
eflerfrågan av lärare och forskare utan svarar även för samhällels behov av
forskarulbildade inom skilda seklorer. Hittills har forskningskompetensen inte
utnyttjats effektivt för praktiskt arbele. En ökad rörlighet av personal mellan
högskolan och samhället i övrigt skulle kunna göra forskarnas användbarhet
bällre känd och samtidigt ge dem erfarenhel av samhällets olika sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av skicklighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
olika sammanhang har uttalanden gjorts om att forskarutbildning bör ges ell
ökal meritvärde vid tjänstetillsättning och vid befordran. Den vetenskapliga
utbildningen anses ge en allmän melodskolning och träning i problemanalys, som
är av värde för de flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art. En utbredd
uppfattning är dock samtidigt att det inte bör sättas upp högre kompetenskrav
för nägon tjänst än vad arbetsuppgifterna kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Merilutredningen utgår
från all meritvärdet av forskarutbildning i första hand skall beaklas inom
ramen för en skicklighetsbedömning. Meritvärdet av fullgjord forskarutbildning
besläms främsl av om det för tjänsten upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställts
behörighetsvillkor som innebär alt viss ulbiidning krävs. Åven om
behörighetsvillkor inte finns kan anställningsmyndighelen framställa önskemål
om viss formell utbildning. Med hänsyn till den vikt som forskarutbildning bör
tillmätas har utredaren funnit alt det behövs riktlinjer för hur meritvärdet av
sådan utbildning skall beaktas när det gäller all bedöma skickligheten. Han
föreslår atl riktlinjerna tas in i en förordning, där myndigheter åläggs all
överväga om velenskaplig erfarenhel bör tillerkännas särskilt meritvärde och
där vetenskaplig examen eller motsvarande kompetens tillerkänns väsentlig
belydelse vid meritvärderingen, om vetenskaplig erfarenhel angetts som
önskemål i samband med ledigkungörande. Dessutom bör föreskrivas all
myndighelerna regelbundet skall ompröva gällande formella behörighetsvillkor.
Utöver detta menar utredaren atl myndigheterna vart tredje år i sina
anslagsframslällningar skall redovisa vilka behörighetsvillkor som bör tas bort
och vilka som bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
avförtjänst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
fullgjord forskarutbildning som merit när del gäller förtjänst föreslår
utredaren alt sådan utbildning skall tillgodoräknas med fyra år. Della bör
enligt utredningen regleras genom en ändring i anställningsförordningen
(1965:601). Som motiv anges all tiden från antagning till forskarutbildning
till dess doktorsexamen avlagts kan sägas molsvara fyra års heltidsarbete.
Utredaren är medveten om atl del kan finnas viss tveksamhet till alt
utbildningstid skall kunna vara förtjänstgrundande, men understryker alt
endast en liten del av forskarutbildningen omfatlar rena utbild-ningsavsnilt,
medan huvuddelen av liden ägnas ål självsländiga forskningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskarlöner
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredaren kan forskarutbildningen göras mer attraktiv inte bara genom en högre
meritvärdering utan ocksä genom atl förmånssystemet förbättras. Under
forskningsavsnittel i belänkandel berörs ulvecklingen av forskarlönen i
jämförelse med dels inhemska löner för andra tjänstekategorier inom såväl den
statliga som den privata sekiorn, dels moisvarande förmåner för forskare i
andra industriländer. Utredaren konstaterar att löneförmåner och andra förmåner
knutna lill forskartjänster inom den svenska högskolan är föga
konkurrenskraftiga. Ett näraliggande problem är också enligl utredaren frågan
om i vilken ulsträckning tjänstgöring ulomlands skall få tillgodoräknas för
inplacering i Ijänslelidsklass. Della gäller såväl inflyttade utländska
forskare som hemvändande svenska. Båda dessa frågor är dock reglerade i
kollektivavtal och omfattas inte av utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samlliga
remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
om att erfarenhel av forskning och forskarutbildning bör anses meriterande vid
tillsättning av tjänst och att meritvärdet av en fullgjord forskarutbildning i
första hand skall beaktas inom ramen för en skicklig-helsbedömning.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lägger mycket stor vikt vid
vetenskaplig examen och tror atl en ökad andel medarbetare med
forskarutbildning skulle ge bättre förutsättningar för metodutveckling och
nyiänkande i en myndighels verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det föreligger en positiv inställning lill ett ökal meritvärde för
forskarutbildning så är flertalet remissinstanser kritiska lill förslagel atl
reglera meritvärdet i en förordning. Televerket ser i en sådan reglering risker
för en formalistisk värdering av vetenskaplig kompelens, vilket skulle kunna
motverka syftet med regleringen. Enligt televerket bör i Slällel hänsyn tas
till exempelvis avhandlingens kvalitet och betydelse för de akluella
arbetsuppgifterna. Poslverket menar att det vid en bedömning av en sökandes
kompelens och lämplighet är det sammanlagda värdet av flera faktorer som är
avgörande, varför det skulle vara olämpligt alt reglera en av faktorerna. UHÄ
finner det onödigt med andra föreskrifter än behörighetskrav för tjänster som
innefattar forskning. Sveriges lantbruksuniversitet däremot anser det
värdefullt med en förordning där vetenskaplig erfarenhel tillerkänns särskilt
meritvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
forskarutbildningens förtjänslgrundande meritvärde har nästan samtliga
remissinstanser anslutit sig fill förslaget om fyra ärs tillgodoräknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
arbetsgivarverk (SAV) har en principiell invändning mot förslagel och anser
att genomgången utbildning bör prövas i samband med bedömningen av
befordringsgrunden skicklighet och då endast med avseende på de med tjänsten
förenade arbetsuppgifterna. SAV vill dock inle motsätta sig förslagel om
forskarutbildningens betydelse anses böra stärkas av ulbildningspolitiska
skäl. Försäkringskasseförbundet anser det felaktigt atl jämställa
utbildningslid med statligt reglerad anställning och framhåller att viss
värnpliktsutbildning och annan militär utbildning i så fall skulle kunna jämföras
med forskarutbildning. Postverket finner ingen anledning att reglera
tillgodoräknande av forskarutbildning när det gäller förtjänst eftersom det
framför alltr skickligheten som skall beaktas vid ijänstetillsättning. Även
socialstyrelsen påminner om att utredaren velat tona ned förtjänstens
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
och Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill komplettera förslaget med atl
den som genomgått i studieplan fastställd etapputbildning om minst fyra
terminer skall få tillgodoräkna sig två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen
upplyser om all veterinär med avlagd doktorsexamen redan nu tillgodoräknas
fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell fåtal remissorgan har
yttrat sig beträffande lönesätlning av forskartjänster och inplacering i
tjänstetidsklass och har därvid betonat angelägenheten av en attraktiv
lönesättning och tillgodoräknande av likartad , anställning utomlands.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1438>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i föregående avsnitt av mina överväganden framhållit forskningens
betydelse för det pågående förändringsarbetet inom den offentliga sekiorn bl.a.
genom mitl förslag om inrättande av en lill civildepartementet knuten
forskningsdelegation. Jag delar även den uppfattning som kommil till uttryck i
meritutredningens belänkande belräffande behovet av ulveckling och förnyelse
inom skilda forskningsområden för atl därigenom tillgodose skilda behov i ett
samhälle under sländig förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all göra forskning och
forskarutbildning allraklivi behövs olika stimulansåtgärder och ultalanden härom
återfinns i åtminstone de två tidigare forskningsproposifionerna (1978/79:119
och 1981/82:106). Atl ge forskarutbildning ett större meritvärde än för
närvarande - framför alll i samband med Ijänstelillsätlningar - är ett önskemål
som framställts i flera sammanhang och torde vara en av de få åtgärder
regeringen — utan alt kränka kollektivavtalsbundna områden — kan vidta för att
uppnå en stimulanseffekt. Jag instämmer sålunda i meritutredningens förslag att
värdel av forskarutbildningsmeriter vid en tjänstetillsättning skall förstärkas
och främst komma till uttryck vid bedömningen av de sökandes skicklighet. Mot
bakgrund av bl. a. regeringens strävan att göra samhällel mindre byråkratiskt
och administrativt betungande är jag dock i likhel med remissinstanserna
tveksam till om det är lämpligt alt i en förordning reglera värdel ur
skicklighetssynpunkt av vetenskaplig ulbiidning för sådana tjänster där
vetenskaplig kompetens inle är ett behörighetsvillkor. En sådan förordning
skulle kunna ge ulrymme för myndigheterna alt själva utarbeta informella
behörighetsvillkor som komplement till de regler som regeringen fastställt.
Eftersom ulvecklingen under senare tid har gäll i riklning mol atl avveckla
kompetens- och behörighetsregler kan jag inte se några skäl för regeringen att
utfärda en sådan förordning. Enligl min uppfattning är del den sökandes
lämplighet för tjänsten som efter en sammanvägning av olika faklorer -
däribland forskningserfarenhet - skall utgöra merit vid bedömning av
skickligheten i sådana fall där forskarutbildning inte bedöms vara nödvändig
för att fullgöra arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om jag således inte
är beredd att föreslå en förordning om forskarutbildningens meritvärde vill
jag kraftigt stryka under vikten av all vid en sammanvägning beakta för
tjänsten värdefulla forskningsmeriter. Den uppfattning jag nu framfört om
forskningens betydelse och forskarutbildningens meritvärde bör ges spridning
till berörda myndigheler. Det bör ankomma på statens arbetsgivarverk alt
informera om denna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad sedan gäller värdet av
forskarutbildning när det gäller förtjänsten vill jag anslula mig till
utredningens förslag och lill den uppfattning som framförts av flertalet
remissinslanser. Jag anser således att fullgjord forskarutbildning skall få
tillgodoräknas med fyra år när det gäller att pröva förtjänsten vid
tjänstetillsättning. Jag avser dock att återkomma lill regeringen belräffande
bl.a. förtjänslbegreppel sedan remissbehandlingen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meritutredningens
betänkande i dess helhet avslulats. Åven om jag har en viss förståelse för den
tveksamhet att jämställa utbildningstid med statlig anställning som framförts
från några remissorgan är jag övertygad om att en forskarstuderande under sin
utbildning får sådana erfarenheler av såväl kvalificeral utredningsarbete som
problemanalyser och självständigt ställningstagande att de kan jämföras med
olika lyper av anslällning. Däremoi ser jag ingen anledning alt utvidga
förtjänstbegreppet lill all gälla även annan utbildning än fullgjord
forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Numera
finns möjlighet att fullgöra forskarutbildning i en statlig doktorandtjänst.
Också andra kombinationer av statlig tjänst och forskarutbildning förekommer.
Avsiklen är naturligtvis inte atl den studerande i en sådan situation skall få
räkna sig tillgodo både anställningstid och fullgjord forskarutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i de nu behandlade frågorna samrått med cheferna för utbildnings- och
jordbruksdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen dels
föreslår riksdagen att med ändring av vad som föreslås i prop. 1983/84:100 bil.
15 lill Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln för budgelårel 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 11601000 kr., dels bereder riksdagen tillfälle
atl la del av vad jag har anfört om forskning om den offentliga sektorn och om
forskarutbildningens meritvärde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1442>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:15) Kommunalforskning
i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
anslog 1979 medel för en velenskaplig utvärdering av kommunindelningsreformen.
Uppgiften anförtroddes en särskild forskningsgrupp, kommunaldemokratiska
forskningsgruppen. Kommunaldemokra-fiska kommittén fick det adminislrauva
ansvaret för projektet. Forskningsprogrammet har genomförts och resultaten
redovisas i en särskild rapportserie. I seplember 1981 gavs kommillén i
uppdrag av dåvarande kommunministern all la upp frågan om den fortsatta
kommunalforskningen mol bakgrund av de erfarenheler som vunnits av
forskningsgruppens verksamhet. Den nye civilministern, som tillträdde efter
valet 1982, har också ullalat att den framtida kommunala forskningens
organisation och inriktning närmare bör övervägas. I föreliggande belänkande
framläggs förslag om atl inrätta en delegation för kommunal forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I kapitel 1 beskrivs
kommunaldemokratiska forskningsgruppens verksamhet, kommitténs uppdrag, hur
arbetet lagts upp, vad betänkandet syftar till och slutligen hur del är
disponeral. Syflel med belänkandel är enligl kommittén att beskriva
forskningsområdet och dess belingelser, att översiktligt beskriva de allmänna
villkoren för forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige samt att mot
bakgrund av de nämnda förhållandena dels beskriva och analysera svensk
kommunalforskning i dag, dels föreslå åtgärder för all främja forskningens
slällning, öka effektiviteten och skapa bällre betingelser för kontakterna
mellan forskare och avnämare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 2 beskrivs inledningsvis samhällsutvecklingen under efterkrigstiden
med särskild hänsyn lill den kommunala och landstingskommunala utvecklingen.
Kommittén konstaterar all den redovisade ulvecklingen leder till ökade krav på
den offentliga förvallningen, bl. a. beträffande kvaliteten på beslutsunderlagen.
Kommitlén finner även att resultaten frän den samhällsvetenskapliga forskningen
kommil att spela en alll större roll i såväl förberedelserna för som
utvärderingarna av slörre samhällsreformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I kapitel 3 behandlas
sektorsforskningen och existerande seklorsforskningsorgan. Med
scklorsforskning menas enligl en definition av OECD en forskning som motiveras
utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap för aU främja dess ulveckling
och som finansieras av denna seklor. Det finns f.n. ett femtiotal
seklorsforskningsorgan i Sverige. Den undersökning kommitlén företagit av ell
urval sektorsforskningsorgan visar pä belydande skillnader i fråga om
organisation och resurser. Samtliga sektorsforskningsorgan initierar och
informerar om forskning samt knyter kontakter inom sektorn. En annan allmän
uppgift för dessa organ är atl förmedla ny kunskap mellan dem som bedriver
forskning och dem som använder resultaten. I forskningspolitiska beslut under
senare är har riks-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dagen
fastslagit atl högskolan skall svara för en väsentlig del av den sektoriella
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen av kapitel 4
ägnas åt en beskrivning och analys av en invenlering av
kommunalforskningsprojekt perioden 1972-1982. 127 projekl har identifierats.
Undersökningar om kommunal planering eller samhällsplanering dominerar
ämnesmässigl. 80 procenl av projekten är inriktade på kommunerna och en mycket
liten del riktar sig mol landstingskommunerna. 75 procent av projekten har
ulförts vid universitets- och högskoleinstitutioner. Bland dessa intar
statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner den mest framträdande
ställningen. Nära hälften av alla projekt har finansierals av statens råd för
byggnadsforskning. Den totala anslagssumman uppgårtill cirka 52 miljoner
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
redovisas i kapitlet några exempel på sådant forsknings-och utvecklingsarbete
med relevans för kommuner och landstingskommuner som bedrivs utanför
högskolan, bl.a. inom vissa regionala organ för forskning med
landslingskommuner som initiativtagare och/eller huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 5 redovisas inriktningen och de olika organisatoriska lösningarna för
kommunalforskningen i Danmark, Norge och Finland. Vid en jämförelse i detta
hänseende mellan Sverige och de övriga nordiska länderna finner kommittén både
likheter och skillnader. Inget land har något samordningsorgan för
kommunalforskning. I Danmark och Finland finns särskilda organ för
kommunalforskning. I Finland, Norge och Sverige finansieras forskningen till
största delen av forskningsråd och deparlemenl.I Danmark finansieras
forskningen genom den kommunala momsfonden. Endast i Finland och Norge finns
organ som förmedlar forskningsresultat. I samtliga länder är
kommunalforskningen förhållandevis begränsad och har i ganska slor ulslräckning
karakiär av utredningsarbete/uppdragsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 6 redovisar kommittén sina överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kommunalforskningen kännetecknas av en utpräglad organisatorisk
decentralisering, vilket kommillén i och för sig anser önskvärt. Avsaknaden av
ell samordningsorgan medför dock enligl kommittén en splittrad syn på den
verklighet som sluderas. De resurser som ställs lill kommunalforskningens
förfogande är mycket begränsade med hänsyn till den kommunala och
landslingskommunala verksamhelens omfallning. Resursflödet är också ojämnl
fördelat över liden. Klart eftersatta områden inom kommunalforskningen är
enligt kommitténs mening forskning inriktad på landstingskommunerna och
kommunal ekonomi. Den framtida kommunalforskningen måste ges en bredare
ämnesmässig inriktning än hittills. Del inlresse som visats inle minst från de
båda kommunförbundens sida för den fortsatta kommunalforskningen pekar enligt
kommitténs mening på att det finns ett behov av ett forum för fortsatta
konlakter mellan akliva kommunalforskare och representanter för seklorns
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl en särskild delegation. Delegationen för kommunal forskning, inräUas
som en kommitté inom civildepartementets område. I delegationen bör ingå
representanter för kommun- och landstingsförbundet, civildepartemenlet, de
meddsbeviljande organen samt de aktiva kommunalforskarna. Delegationen bör få
ansvaret för att dokumentera och informera om pågående forskning på området och
att i anslutning härtill svara för utgivningen av en informationsskrift
och/eller en kommunalvetenskaplig tidskrift, atl initiera forskning om
kommunala frågor samt artangera seminarier med främsta syfle att tillskapa ett
forskningsprogram på kommunalforskningsområdet samt att föreslå hur en mer
permanent organisation av ett samordningsorgan bör se ut. Delegationens arbete
bör enligt kommitténs mening pågå i tre år i en första etapp. Delegationen bör
ha tillgång till kansliresurser och en budgel som ger möjlighet atl arrangera
sammanträden, konferenser etc. samt att bygga upp en dokumentafions-och
informationsverksamhet. Delegationen bör emellertid inte ha lillgång till medel
för forskning. Kostnaderna beräknas uppgå fill cirka 1 miljon kronor per år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1448>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1983:15) Kommunalforskning i Sverige samt skrivelse från Svenska kommunförbundet
om inrättande av ett särskilt forskningsråd för kommunal forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgells av
transportforsk-ningsdelegationen (TFD), delegationen för social forskning
(DSF), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN),
hu-manislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR), institutet för
social forskning, riksarkivet, statens råd för byggnadsforskning, statskontoret,
styrelsen för teknisk utveckling (STU), expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU), arbetslivscentrum, Stockholms, Örebro, Kopparbergs och
Västerbottens läns landstingskommuner, Stockholms, Upplands-Väsby, Malmö,
Göteborgs, Karlstads och Luleå kommuner. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges
kommunalekonomer och Statsvetenskapliga förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har i sin tur inhämtat yttranden frän universiteten i Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
lekniska högskola saml från högskolorna i Växjö, Karlslad, Östersund och Luleå.
Örebro läns landstingskommun har avgett sitt yttrande gemensaml med Örebro
kommun och högskolan i Örebro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
föregående remiss har ett gemensaml yttrande avgetts av professor Sten Jönsson,
doceni Nils Brunsson och professor Rolf A. Lundin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av remissinstansernas synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesla remissinstanserna har uttryckt sin tillfredsställelse med atl
forskningen kring kommunerna och deras verksamhet, liksom kommunalforskningens
organisation, las upp lill behandling. De flesla remissinstanserna är också
ense med kommunaldemokratiska kommittén i bedömningen av var bristerna i
kommunalforskningen finns, även om några instanser vill vidga begreppet
kommunalforskning lill all omfatta även seklorsslu-dier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Då
man kommer in på kommitténs förslag om att en forskningsdelegation skall
inrällas under civildepartemenlet på tre år saml om delegationens
sammansättning och uppgifter, blir uppfattningarna bland remissinstanserna mer
blandade. Flertalet remissinstanser är dock positiva till </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr
107. Bilaga 10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1450>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommitténs förslag. Några remissinstanser lämnar egna
förslag till hur kommunalforskningen bättre skulle kunna organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som är negativa till förslaget om
en forskningsdelegation märks UHÄ. Behovet bör enligt ämbetet kunna tillgodoses
av de nu existerande forskningsråden och seklorsorganen. Svaren från universiteten
och högskolorna visar dock inle någon enad ståndpunkt i frågan. De flesta svar
som UHÄ fogat till sitt remissvar uttrycker sitt gillande till kommitténs
förslag. Således är det endasl företagsekonomiska, kulturgeografiska och
nationalekonomiska institutionerna vid universitetet i Slockholm, temarådet
vid universitetet i Linköping, universitelet i Umeå, tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola som är negativa till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner och landslingskommuner säger med ett par undanlag
ja lill kommitténs förslag. De som har en annan uppfattning stödjer i stället
kommunförbundets förslag om ett särskill forskningsråd för kommunal forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fackliga remissinstanserna lillslyrker kommilténs
förslag men anser all det måste ingå representanter för
löntagarorganisationerna i delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet tillstyrker kommitléns förslag med
motiveringen atl delegationen i slorl sett skulle få samma uppgifter som de
kommunförbundet föreslagil. Förbundet framhåller alt man bör bedriva arbelel i
delegationen i nära samarbele med kommunförbunden. Förbundet är också berett
atl gå in som medartangör för seminarier och symposier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet lillslyrker också kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>J del följande återges lill all börja med
remissinstansernas allmänna synpunkler på betänkandet. Därefter återges
remissinstansernas kommentarer lill kommitténs förslag om all inrätta en
forskningsdelegation, dess sammansättning och arbetsuppgifter. Slutligen
återges remissinstansernas kommentarer lill Svenska kommunförbundets skrivelse
angående inrättande av ell särskilt forskningsråd för kommunal forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesla remissinstanserna har uttryckt sin
lillfredsslällelse med alt forskningen kring kommunerna och deras verksamhet
las upp lill behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av kommunal forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för social jörskning: DSF delar uppfattningen
atl kommunal forskning är ett viktigl forskningsområde med slor belydelse för
samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanistisk-samhällsvetenskapllga forskningsrådet:
Kommunerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1452>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>spelar
en nyckelroll när det gäller all praktiskt omsätta den politik som formuleras
av regering och riksdag och praktiseras av verk och andra myndigheter.
Forskning om kommunerna är exempelvis central för förståelse av orsakerna till
att vissa poliliska beslut framgångsrikt kan förverkligas medan andra
misslyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden:
Del är enligl nämndens uppfattning positivt atl frågorna om del kommunala
engagemanget i FoU-frågorna nu tas upp till systematisk prövning. Det borde
från nämndens utgångspunkt närmast vara självklart att primärkommuner och
landsting skall engagera sig i och ta ansvar för FoU av intresse för dem. Det
faktum atl FoU-arbelets resultat kan vara av intresse för fler än en kommun bör
inte utgöra hinder för ett sådant akfivt och ansvarstagande engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommunala ansvarsområdets utveckling och verksamhetens omfattning gör del
naluriigl all både statligt och kommunall slöd ges för FoU med inriktning på
kommunernas problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning: Rådet ser med slor tillfredsställelse<br>
pä regeringens initiativ att utreda frågan om den kommunala forskningens<br>
organisation. Kommunernas växande roll i samhällsekonomin och väl<br>
färdsutvecklingen efter kommunindelningsreformen har successivt ökal<br>
behovel av forskning och utveckling. Det gäller dels kommunerna som<br>
samhälls- och beslutsorganisation, dels också omfallningen och kvaliteten<br>
på de verksamheter som organiseras och bedrivs av kommunerna. Behov<br>
av ökad forskning följer också med de vidgade uppgifter som statsmak<br>
terna ger kommunerna. Minskad statlig reglering ger ej sä standardiserade<br>
lösningar och därmed behov av atl med forskningens hjälp ulveckla nya<br>
idéer och handlingsalternativ. Rådet delar utredningens uppfatt<br>
ning vad gäller angelägenheten av att förslärka den svenska forsknings-<br>
och utvecklingsverksamheten med avseende pä kommunernas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret:
Statskontoret anförde i remissvaret lill statskonUollkom-mitténs slutbetänkande
(SOU 1980:10): "Eftersom kommunerna numera svarar för merparten av den
offentliga sekiorn framslår det som alllmer angelägel atl ulveckla kunskap om
kommunall arbete, organisation, ekonomi, ralionalisering m.m.... forskningen
om kommunal ekonomi och organisation är relativt outvecklad i Sverige."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en hel del kommunalforskning har utförts sedan delta skrevs kan det ändå
hävdas atl ytterligare forskning inom området är angelägen. Vi tillslyrker
således KDK:s förslag om ökade forskningsinsatser på della område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landstingskommun (Örebro kommun, högskolan i Örebro): Allmänt vill
kommunen, landstingel och högskolan tillstyrka förslagen till förstärkande av
forskningen kring kommuner och landsfing, med understrykande av behovet av
forskning kring landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns landstingskommun: Med tanke på den kommunala sektorns storlek och
betydelse i samhällel finner förvaltningsutskottet det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rimligt
atl åtgärder vidlas för en samordnad styrning av kommunforskning.
Problemområden som i hög grad bör vara aktuella för en samlad forskningsinsats
är bl. a. den omställningsprocess från expansion till stagnation som många
kommuner och landsting befinner sig i och de konsekvenser detta för med sig på
olika sätt. Det måste vara ett klart intresse från såväl den kommunala sektorn
som staten att ett så väsenfiigt forskningsområde tas upp i en samordnad forskningsinsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun: Stockholm delar i stor utsträckning synpunkten alt forskningen om
kommunerna i landet behöver förslärkas och alt detta måsle ske genom engagemang
från statsmakternas sida. Oberoende av kommunaldemokratiska kommitténs arbete
har Stockholms kommun genom beslut i fullmäktige den 1 november 1982 i
skrivelse till Svenska kommunförbundet lagil initiativ till en framställning
till statsmakterna om inrättandet av ett särskilt forskningsråd för del
kommunala verksamhetsområdet. Svenska kommunförbundet ställde sig den 25 mars
1983 bakom Stockholms framställning och har tillställt regeringen detta
förslag, också denna framställning ingår i remissen. Idén om ökade
forskningsinsatser inom det kommunala verksamhetsområdet kan därför tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplands-Väsby
kommun: Upplands-Väsby vill framhålla viklen av en akliv kommunalforskning och
dess betydelse för den kommunala ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun: Det är väsentligt med insalser för kommunalforskning i landet, där bl.
a. områden avseende kommunal ekonomi samt sysselsättning och näringsliv
särskilt bör uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR: Det är SACO/SR:s bestämda uppfallning all forsknings- och
ulvecklingsarbete skall belraklas som en naturlig del i arbetet med atl
ulveckla ell bättre samhälle. Dessvärte är forskningen vid våra högskolor
dåligt utnyttjad i flera av samhällssektorerna. Exempelvis är den kommunala
och landstingskommunala sektorn allvarligt underförsörjd vad gäller
FoU-arbele. En av orsakerna till detta är att det hittills inte funniis någon
större efterfrågan pä sådana FoU-insalser. Mot denna bakgrund ser SACO/SR det
som mycket positivt att KDK fick i uppdrag atl bl. a. kartlägga
forskningsområdet kommunal forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgränsning
av "kommunalforskning" m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har definierat ämnet kommunal forskning som forskning om den kommunala
självstyrelsen som sådan samt om kommunernas och landstingskommunernas roll för
samhällsutvecklingen och samhällsekonomin mera allmänt. Den sammanslällning
som gjorts av kommunala forskningsprojekt de senaste lio åren visar atl
området kommunal ekonomi är eftersatt. Vidare har landstingskommunerna varil
föremål för forskarnas intresse i mycket ringa utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna samtycker lill den avgränsning som gjorts och
instämmer i bedömningen av forskningens brister på nämnda områ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den.
Några svar visar dock på ytterligare områden som vederbörande organ bedömt bör
utforskas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delegationen för social
forskning: DSF finner att den innehållsliga avgränsningen som gjorts av
forskningsfältet är väl balanserad och har en så klar gräns som det är möjligt
och meningsfullt att dra gentemot den sociala sektorsforskningen. Den företagna
inventeringen av kommunalforskningsprojekt ger en god översiktlig beskrivning
av forskningens allmänna inriklning, omfattning och finansiering. Enligt DSF
hade det dock varit värdefulll om kommitlén inle stannat vid detta ulan gåll
djupare in i forskningsmaterialet och gjort kunskapsöversikter på de olika
delområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En allmän synpunkt på
betänkandet är att del innehåller värdefulla beskrivande avsnitt men alltför
sällan analyser och diskussioner av alternativa lösningar. Kommittén verkar ha
varit myckel bunden vid att föreslå ett sektorsorgan. Någon analys har heller
icke gjorts av vilka förutsättningar och hinder som finns för atl utveckla
kommunalforskningen vid universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnad,fforskning: Kommitlén har ansett det nödvän<br>
digl att göra en snäv definition av kommunal forskning för alt göra området<br>
tydligt och hanlerbart. Den avgränsas till kommunal självstyrelse samt<br>
kommunernas roll för samhällsutveckling och samhällsekonomi. Kommit<br>
téns översikt i forskningskalalogen ger en bra bild av den nuvarande<br>
kommunalforskningen. Det innehåll som definitionen getts i katalogen<br>
stämmer i stort sett med rådets uppfattning om vad som är kärnområdet i<br>
den kommunala forskningen. Rådel tillslyrker därför alt avgränsningen<br>
läggs till grund för beslut om kommunalforskningens fortsatta organisa<br>
fion.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
instämmer i behovet av ekonomisk forskning och forskning om den
landstingskommunala demokratin men anser atl del finns fler områden med samma
betydelse. Dit hör den sociala delen av kommunernas verksamhel som gäller
sambanden mellan kommunal organisation och kommunala beslut om
välfärdsuivecklingen. Samma prioritet bör ges åt forskning om kommunerna och
näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR: SACO/SR instämmer i kommitténs beskrivning av kommunal forskning om
man gör den innehållsliga begränsning som gällde för kartläggningsarbelel. Det
är helt klart att sådan forskning förekommer i alllför liten omfattning.
SACO/SR har i andra sammanhang pekat på behovel av en professur i bl. a.
kommunal ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
instämmer i kommitténs uppfattning atl det nu kan behövas särskilda åtgärder
för att forskning inom dessa specifika områden skall komma i gång. SACO/SR
menar dock atl kommitlén varit alllför snäv i sin bedömning av vilka
discipliner som är berörda av kommunal forskning. Det finns bl.a. inom de
juridiska fakultelerna discipliner som direkl berör olika delar av den
kommunala verksamhelen. Som exempel kan nämnas socialrätl, civilrätt (kommunen
som mark- och fastighetsägare), arbetsrätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(kommunen
som arbetsgivare), miljörätt (kommunen som ansvarig för naturvårds- och
hälsovårdsfrågor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är natur- och kulturgeografisk forskning av inlresse för kommu<br>
nal forskning. De rättsliga och poliliska förutsättningarna för kommuner<br>
nas ställning är i stort sett lika. Däremot råder som bekant slora skillnader<br>
mellan kommunerna i fråga om läge, areal, typografi, klimat, befolknings<br>
struktur. Sådana skillnader ger olika förutsättningar för de enskilda kom<br>
munernas näringsliv och ekonomi. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att den innebörd kommittén givit kommunal forskning också är en bra
definition pä de områden som i dag är eftersatta, dvs. där speciella ålgärder
måste sällas in. Däremot anser SACO/SR all beställar-kompelens och
forskningsinformation till berörda intressenter måste gälla all den forskning
som pä olika säll berör kommuner och landsting. Denna skillnad bör beaktas då
åtgärder diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsvetenskapliga
förbundet: Kommitténs grundläggande synsätl innebär att den kommunala
verksamheten betraktas som en seklor på samma sätt som verksamheter med ett
nägoriunda klart avgränsat sakinnehåll, typ skolsektor, bostadssektor etc.
Detta är inte någol lyckat grepp och rimmar f. ö. dåligt med den definition
kommittén ger kommunalforskning, vilken definition ju närmasl kan beskrivas som
ett makroperspektiv på den kommunala verksamheten. De kommunala ålgärderna
omfatlar numera merparten av de offentliga aktiviteterna, någol som ju bl.a.
har som konsekvens all varje reform av någon räckvidd på del kommunala området
måsle bedömas och analyseras med hänsyn till sina konsekvenser för
samhällsorganisationen och samhällsekonomin i dess helhet. Påpekandet
understryker atl en viktig del av kommunalforskningen måste avse kommunernas
relationer till omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
läns landstingskommun: I tjänsteutlåtande från regionplane-konlorel anförs alt
kommillén har en för snäv definition av begreppet kommunalforskning. Enligt
kontoret, bör begreppet innefatta forskning kring kommunal verksamhel i vid
mening och inle bara forskning kring kommunal självstyrelse och organisation. -
Liksom kommittén konstalerar regionplanekontorel alt forskningen kring
landslingen är otillräcklig. Som ett angeläget område för forskning i anslutning
till landslingen tar kontoret upp landslingens förutsättningar för att la pä
sig och sköta länsdemokratiska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett iredje eflersaU område tas forskningen kring storstadsregionerna upp. Det
är enligt kontoret angeläget all svensk kommunalforskning knyler an till den
internationella forskningen. I detta sammanhang spelar storstadsregionerna en
viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
påpekande om storstadsregionerna har gjorts av Göteborgs kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun: Ulredningen har belyst kommunala forskningsfrågor och gjort en
invenlering av forskningsprojekt som haft anknytning till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den kommunala självstyrelsen. Utredningen har här
koncentrerat sig på kommunaldemokratiska frågor. I sitt förslag till Delegationen
för kommunal forskning (sid. 65) använder utredningen en vidare definition:
"forskning med den kommunala självstyrelsen som föremål, dvs. om kommuner
och landslingskommuner som makrosystem med avseende på demokrati, planering och
ekonomi".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man utgår från den kommunala arenan som ett
forskningsområde kan man använda begreppet kommunalforskning. Det inkluderar då
i vid bemärkelse kommunernas hela politiska ansvarsområde. I det förslag till
kommunalt forskningsråd som Svenska kommunförbundet tillställt regeringen är
del ett begrepp för all forskning om och för kommunerna som inkluderas. I
begreppet kommunalforskning ingår forskning om kommunal demokrati,
administration och planering, kommunalteknik och infrastruktur, om
kommunalekonomi och samhällsekonomi samt forskning om kommunala verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsdelegationen och dess sammansättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas inställning lill kommilténs förslag om
en forsknings-delegation inom civildepartementet är till övervägande delen
positiv. Förslaget tillstyrks sålunda i huvudsak av forskningsrådsnämnden,
humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, riksarkivet, expertgruppen
för forskning om regional utveckling, arbetslivscentrum, Stockholms, Värmlands,
Örebro och Västerbottens läns landstingskommuner, Upplands-Väsby, Malmö,
Göteborgs, Karlstads och Luleå kommuner, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/ SR, Föreningen Sveriges
kommunalekonomer och Statsvetenskapliga förbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill förslagel är universitets- och
högskoleämbetet, statskontoret, Kopparbergs läns landstingskommun, Stockholms
kommun och professorerna Jönsson och Lundin samt docent Brunsson.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ylleriigare ell anlal remissinslanser kan sägas inta en
tveksam hållning till förslaget. Det gäller transportforskningsdelegationen,
delegationen för social forskning, institutet för social forskning och statens
råd för byggnadsforskning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportforskningsdelegationen: Den redovisning som görs
i bilagan kommunalforskning i Sverige visar att forskningen täcker slora
ämnesområden, bl.a. kommunal planering, kommunal demokrati, kommunal ekonomi,
beslutsprocesser och medbestämmande samt kommunens relationer till stal och
näringsliv. Ett sammanhållande forum för verksamhet inom den kommunala sektorn
kan därför behövas för att överblicka ämnesområdet och för all medverka fill
informationsspridning. Organisationen av en sådan verksamhet, som ej
förutsattes ha meddsbeviljande funktion, bör klarläggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för social forskning: En allmän forskningspolitisk strävan är koncentration av
forskningsresurserna, inte en uppsplittring. DSF:s uppfattning är att
kommunalforskningen omfattar ett mycket smalt forskningsfält med relevans för
ett tämligen begränsat antal forskningsdiscipliner. Den nuvarande
anslagsbeviljande organisationen syns väl täcka det aktuella forskningsfältet.
I flera av organen är kommunförbunden representerade och kan företräda
kommunforskningens intressen. Både Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet är sålunda representerade i DSF. Mot denna bakgrund finner
DSF det inte vara motiverat att tillskapa ytterligare ett forskningsbeviljande
organ för kommunalforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Däremoi kan det finnas ett
behov av ett forum för samråd och informationsutbyte om kommunalforskning
mellan aktiva forskare och avnämare. När det gäller forskningsdokumenlalion har
DFI (delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning) i
uppdrag att i samråd med FRN se över dessa frågor. Denna utredning borde
avvaktas innan nya verksamheter startas. För alt utarbeta forskningsprogram,
arrangera seminarier och i övrigl vara kontaktorgan mellan forskare och
avnämare borde man, enligl DSF:s mening, för närvarande kunna begränsa sig till
att inrätta en mindre arbetsgrupp knuten till civildepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samma
synpunkter har redovisats från institutet för social forskning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet: Det behov av centralt utvecklande, övervakande och
samordnande funktioner som anses behövas inom kommunalforskningsområdet borde
på ett tillfredsställande sätt kunna skötas av nu existerande forskningsråd och
sektorsorgan. Forskningsråden och FRN har i sina instruktioner att "verka
för att information om forskning och forskningsresultat sprids." Vidare
skall DFI enligt regeringens direktiv ulgå från forskningsanvändarens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens råd för
byggnadsforskning: Rådet avstyrker kommitténs förslag att en delegafion för
kommunal forskning skall inrältas på tre år med uppgift all föreslå "hur
en mer permanent ordning bör se ut." Rådel anser inle att det är motiverat
atl skjuta på beslutet ytterligare tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rådel delar kommitténs
uppfattning att mycket står att vinna genom bättre samordning. Men del räcker
inle med samordning om det inte finns en organisation som svarar för att den
önskade forskningen kommer till stånd. På den punkten är kommittén inte bara
vag ulan motsägelsefull. Å ena sidan tycks kommittén luta åt att problemet är
alt forskningen är decentraliserad och det enda som behövs är samordning och
forskningsprogram. Å andra sidan framhåller den atl forskningen är försummad
och har alltför begränsade resurser. Resultatet blir alt kommittén skjuter frågan
ifrån sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
anser att del i nuvarande samhällssiluafion är nödvändigt atl statsmakterna nu
lar ställning för en förstärkning av kommunalforskningen. Det är inte
motiverat att skjuta på ett beslut ytterligare tre år. Rådets uppfattning stöds
av rådets fyra kommunala kontaktgrupper. De har i en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensam
skrivelse lill rådet framfört all de känner oro för all flera forskningsområden
som är viktiga för kommungrupperna inle på ell självklart sätt faller inom byggforskningens
kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
anser alt organisationsfrågan kan lösas genom all de forskningsråd som enligl
kommitlén finansierar kommunal forskning — forskningsrådsnämnden,
humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Riksbankens jubileumsfond,
arbetarskyddsfonden, byggforskningsrådet och delegationen för social forskning
- får i uppdrag atl gemensamt läcka in det forskningsfält som kommitlén
definierat. Kommillén har skapat förutsättningar för della genom att
strukturera och avgränsa området. Tillsammans svarar råden både för
sektorsforskning och grundforskning inom områdel. Som framgår av ovan är rådel
berett atl åta sig ett vidgat ansvar för kommunalforskningen. En viss
förstärkning behövs av rådens resurser för att initiativ skall kunna tas till
forskning inom outvecklade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fördelning av programansvarel för kommunalforskningen mellan flera
forskningsråd gör det nödvändigt att ha ett sammanhållande organ, liknande den
forskningsdelegation som kommittén föreslår. Del skall ha lill uppgift atl
svara för övergripande långsikliga frågor, hålla konlakl med kornmunala, lokala
initiativ i form av forskningsstiftelser m. m., samordna forskningsrådens
program och lämna statsmakterna underlag för planering och finansiering av
kommunalforskningen. I likhet med kommittén anser rådel atl ett sådant organ
endast skall disponera resurser för den egna program- och
utredningsverksamheten. Finansieringen av forskningen bör ske över
forskningsråden eller direkt lill universitetsinstitutioner och forskningsinstitut.
Beredningen bör ha en fristående slällning i förhållande fill regeringen men
sorlera under civildepartementet. Kommunala företrädare bör vara väl
representerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan modell skulle ge den kommunala forskningen en organisation som liknar den
som sedan flera år finns på energiområdel. Som programorgan är rådet väl
förtrogen med den. Den har inneburit att forsknings- och utvecklingsarbete
mycket snabbi kunnal göra insatser inom ett i stort sell obearbetat område.
Även om forskningsområdena är mycket olika så har kommunalforskningen på samma
sätt behov av förstärkta insatser på kort sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av dessa erfarenheter föreslår rådet att ovannämnda förslag bearbetas
vidare och prövas för kommunalforskningen. Förslaget innebär i huvuddrag att
statsmakterna tillsätter en beredning. Den bör ges uppdragel alt efler samråd
med de sex forskningsråden lägga fram ett förslag lill hur programansvaret
skall fördelas mellan råden. Den bör också ange del lotala resursbehovet för
kommunal forskning och utarbeta förslag till direkliv till forskningsråden.
Beredningens förslag bör ligga färdigt så att det kan behandlas i 1985 års
budgetproposition. Erfarenheterna av hur organisationen fungerar bör utvärderas
efter en period om 3-5 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1466>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret: Vi är tveksamma fill förslagel om alt
inrätta en delegation för kommunal forskning knuten till civildepartementet och
anser att man i nuvarande stalsfinansiella läge bör vara ytterst restriktiv när
del gäller att inrätta nya organ. Vi menar att vad kommitlén vill uppnå genom
inrättande av en delegation bör kunna uppnås utan all nya organ tillskapas och
vill i denna del peka på följande omsländigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En delegation leder i sig inte nödvändigtvis till mer
forskning inom området i fråga. Del kan ifrågasättas om inle de pengar som
enligl förslagel skulle salsas på delegalionen - ca 1 milj. kr. om året -
skulle göra större nytta om de direkt kom forskningen till godo. Della kan
åstadkommas på tvä sätt. Forskningsrådsnämnden (FRN) kan tillföras medel direkt
avsedda för förvallningsforskning, förelrädesvis inriktad på kommunal ekonomi
och organisation samt landstingskommunal verksamhet. Alternativt kan en
professur i kommunal ekonomi och organisation inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också fullt möjligt att åsladkomma en ökad
forskning inom områdel ulan resurstillskott. Regeringen kan i den aviserade
forsknings-proposifionen och i därtill kopplade regeringsbeslut utpeka kommunal
ekonomi och organisation som ett prioriterat forskningsområde. För atl stödja
prioriteringen inom detta område kan mycket vät en delegation för kommunal
forskning knuten lill forskningsrådsnämnden etableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av kommunikation mellan forskare och
forskningsanvändare bör också det kunna tillgodoses utan medverkan av en
mellanhand. Kommuner och landsting är väl organiserade genom Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det bör ligga i dessa organs intresse
atl hålla konlakl med forskningen inom området och alt bidra till all
forskningsproblem formuleras ulifrån användarnas perspektiv. På
forskningssidan har nyligen genomförts en omorganisation där
förvaltningsforskningen håller på att byggas upp som överbyggnad till
förvaltningshögskolor vid de olika universitetsorterna. Denna omorganisaiion är
ännu inte fullt genomförd, men det är rimligt all anta all
förvaltningshögskolorna framgent kan komma all fungera som naturiiga
knutpunkter inom forskningsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Expertgruppen för forskning om regional utveckling: ERU
har en positiv inställning till kommilténs önskemål om alt inrälla en
delegation för kommunalforskning. ERU ställer sig dock tveksam lill förslaget
om alt anslagsbeviljande myndigheter skall vara representerade i delegalionen.
Vid prövning av framtida organisation anser ERU det viktigt att ta slällning
lill vems intressen en samordningsgrupp för kommunal forskning (eller ett organ
med mer omfallande arbetsuppgifter) skall företräda, statens eller landstingens
och kommunernas. ERU ser det som naturligt atl det är kommunala och
landslingskommunala intressen som skall tillvaratas av delegalionen. Kopplingen
- både den personella och ekonomiska - mellan kommittén och landstingen saml
kommunerna bör därför förstärkas. ERU ser mot denna bakgrund positivt på en
diskussion om framtida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1468>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>organisation.
ERU ansluter sig lill kommitténs tanke om ell samarbele med organisationer
(t.ex. Arbetslivscentrum, DSF, EFA, EIFO, ERU, ESO) med likartade
arbetsuppgifter. Samarbetet kan innebära atl någon av organisationerna ingår i
kommillén. Forskningsorganisationer med koppling lill kommunal och
landstingskommunal verksamhel, t.ex. Stiftelsen Dalarnas forskningsråd,
avdelningen kommunal planering pä SIB eller SPRI, är också tänkbara samarbelsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetslivscentrum:
Förslagen är i huvudsak rimliga även om de förefaller väl traditionella.
Erfarenheter av en utbredd seminarieverksamhet eller den typ av cenlrala
forskningsdokumentalionssyslem som föreslås är, enligl vår erfarenhel, inte
särskilt övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
förslagel skall forskningsdelegationen inle vara forskningsfinansierande. Del
är möjligt att under ett inledande skede det kan vara olämpligt alt man
bedriver forskningsfinansierande verksamhel men del bör bli möjligl, enligl vår
mening, all ell sådant organ som det föreslagna utvecklas till en sorts
forskningsråd t.ex. genom att medel anvisas från forskningsfinansiärer typ
byggnadsforskningsrådet och arbetarskyddsfonden inom en anslagsram.
Forskningsdelegationen skulle då inom ramen för Iräffade överenskommelser och
anvisade medel på Bfr:s och Asf:s med fleras uppdrag utföra projeklbedömning
och svara för finansieringsbeslul. Den särskilda kompetensen i ett organ som
den föreslagna delegationen skulle kunna bidra fill en mer sakkunnig bedömning
än som nu är fallet av kommunalt inriktade projekl. Man skulle därigenom också
avlasta styrelser och kanslier för de nämnda organen. Detta kan också
fördelakligl påverka hur forskning formuleras genom alt detta kan möjliggöra en
ämnesmässig koncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Örebro läns
landstingskommun (Örebro kommun och högskolan i Öre<br>
bro): Vad gäller frågan om organisation av en sådan förstärkt forskning vill<br>
vi tillstyrka utredningens förslag om en särskild delegation för kommunal<br>
forskning, bl. a. med uppgiften att bereda förslag till en permanenl ordning.<br>
Det synes klokt att avvakta erfarenheterna frän en sådan organisations-,<br>
form innan en sä omfallande organisation som eget forskningsråd inrättas.<br>
Dock bör en delegation för kommunalforskning ulformas med vissa för<br>
ändringar i förhållande till utredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
erfarenheter som vi gjorl av eget engagemang i forskningsfrågor borde pä något
sätt komma den föreslagna delegationen till godo, exempelvis genom all
ålminstone ett landsting med egen forskningsaktivitet kan bli representerat i
delegationen. Delta skulle också stärka landstingsrepresentationen i
delegationerna så atl landstingsfrågorna inte som skell kommer i skymundan i
forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kopparbergs
läns landstingskommun: Forskningsrådsnämnden och de centrala forskningsråden
har fåll ökal intresse för kommunal forskning de senaste åren. Därför finner
landstinget det inte nödvändigt med en samordning av befintlig kommunal
forskning i dagslägel. Vidare synes det svårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att samordna kommunal forskning med så begränsade resurser
(1 milj. kr.) som föreslås. I de fall en central delegation inrättas bör därför
resurserna inte bli så begränsade att verksamhetens intentioner svårligen kan
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet
anser att det redan nu bör vara möjligt all komma fram till en permanent
lösning. Syftet med ytterligare överläggningar mellan olika intressenter som
KDK anser erforderliga bör kunna nås i remissbehandlingen av föreliggande
betänkande och den efterföljande beredningen av ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om del blir en provisorisk eller permanent lösning
anser förvalt-ningsulskotlel att de kommunala och landslingskommunala
huvudmännen måste representeras i del forskningsorgan som bildas. Detta borde
vara ett intresse för forskarna själva, inte bara för den kommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun: Det råder ett splittrat ansvar över
forskningen på den kommunala arenan och behovet av överblick är stort.
Förslaget att inrätta ett organ med uppgift alt ge en bättre överblick och ta
initiativ till angelägen kommunal forskning tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I två
avseenden reser emellertid kommunaldemokratiska kommitténs förslag om en
förbättrad kommunal forskning vissa invändningar. Detta gäller dels den
föreslagna ämnesavgränsningen för delegationen och dels delegationens status
när del gäller att inom hela sitt ämnesområde kunna fullständigt prioritera och
finansiera forskningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommitténs förslag innebär en
fokusering på enbart de juridiska, rätlsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
aspekterna av kommunernas verksamhet. Denna begränsade inriklning kan inte
tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
framgår av det initiativ som Stockholms kommun tagit ligger det ett värde i all
hela det kommunala verksamhetsfältet överblickas i ett sammanhang och av ett
forskningsorgan. I många avseenden är kommunal verksamhel väl avgränsad och
definierbar. Kommunallagsliftningen och de fakultativa uppgifter som flertalet
kommuner praktiskt arbetar med ger bilden av ett väl sammanhållet och avgränsat
arbetsfält. Del är viktigl, bland annat av prioriteringsskäl, alt hela detta
kommunala område från forskningssynpunkt belyses i ett sammanhang och med
likartade värderingar och utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna
måste ges möjligheter - även genom representation i forskningsorganels styrelse
- all prioritera forskningsinsatser inom olika delområden av den kommunala
verksamheten. En meningsfull sådan prioritering mellan statsvetenskapliga,
kommunaltekniska, sociala eller miljö-betonade insatser ur del kommunala
forskningsområdet ställer således krav på en lolal syn över hela
verksamhetsfältet, som ett forskningsorgan enbart inriktat mol
kommunaldemokraliska eller statsvetenskapliga frågor aldrig kan uppnå. Detta
innebär sammanfattningsvis atl forskningsfältet bör definieras i enlighet med
kommunernas verksamhetsområde och att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunerna
bör beredas ett avgörande inflytande i forskningsorganets definition av
forskningsuppgifter och prioriteringar mellan olika verksamhetsområden.
Kommittén föreslår atl kommunalforskningen skall beredas inom ramen för en
delegafion. Delta innebär bland annat atl organet inle skulle ha några egna
forskningsresurser att fördela över sitt verksamhetsområde. Detta innebär alt
kommunalforskningsorganet skulle vara hänvisat lill att vinna gehör för sina
förslag om forskningsinsatser hos seklorsforskningsorgan av typen
byggforskningsrådet eller humanistisk-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet
med en i huvudsak annan inriklning och prioritering av sina respektive
verksamheler. Risken skulle i så fall vara slor att från kommunal synpunkt
angelägna forskningsinsatser inle kommer till utförande därför all
finansiärerna frän sina utgångspunkter finner dem mindre motiverade. Denna
status för kommunalforskningen kan inte accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplands-Väsby
kommun: Kommunen anser att möjligheterna lill en ökad kontakt (mellan
forskningen och de enskilda kommunerna) skulle ges genom ett inrättande av den
föreslagna forskningsdelegationen. Delegationen bör i slor utsträckning arbela
som en "länk" mellan kommunerna och forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun: Malmö kommun bifaller förslaget om inrättande av en delegation för
kommunalforskning som skall samordna, initiera och informera om forskning i
kommunala frågor. Delegationen bör arbeta under den föreslagna treårsperioden,
innan slällning tas till en mer permanent organisation som t. ex. ett särskilt
forskningsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun: Det är angeläget att forskningen inom akluelll<br>
område intensifieras. Kommunstyrelsen stöder därför KDK:s förslag om<br>
all del bör inrättas en särskild forskningsdelegation inom civildepartemen<br>
tet under en försöksperiod på tre år. I arbelel med hur en permanenl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
på områdel bör se ut anser kommunstyrelsen alt kommunerna och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landstingen
måste få ett slarkl inflyiande. Det är ute i kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
bäst känner problemen. Vidare vill kommunstyrelsen slarkl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betona
all det är angelägel atl del sker ell samarbele mellan delegalionen och andra
sektorforskningsorgan som har anknytning lill den kommunala verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet: Styrelsen finner alt den av KDK föreslagna delegalionen för
kommunalforskning skall få i slorl sett motsvarande uppgifter (som de
förbundet föreslagit) med undantag för att fördela anslag till forskning.
Styrelsens principiella uppfattning är atl ett särskilt forskningsråd för
kommunal forskning vore ett effektivt sätt alt slödja och samordna sådan
forskning. Eftersom en mer permanent lösning av den kommunala forskningens
organisation kräver mera vittgående överväganden och omdisponeringar sä är
slyrelsen dock beredd all tillstyrka kommunaldemokraliska kommitténs förslag
om en delegation för kommunalforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:
Landstingsförbundets slyrelse vill betona behovel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1474>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av ökal samarbele och informationsutbyte mellan forskare
med kommunala frågor som specialitet och representanter för seklorns
verksamhet. Den starka sektoriseringen av forskningen leder till all
tvärvetenskapliga och övergripande frågor inle beaklas tillräckligt. Styrelsen
har därför ingel att erinra mol aU man för en treårig försöksperiod inrättar
ett särskill organ -delegalionen för kommunal forskning - med i betänkandet
föreslagna uppgifter och sammansäUning. Kommunalforskningen behöver ökade insalser
och bättre samordning. I dag är forskningen splittrad och en god överblick
saknas. Förbundsstyrelsen utgår från att den försöksvis inrättade delegalionen
lar initiativ för att förbällra denna situation. Styrelsen vill därför
ifrågasätta om inte särskilda statliga medel bör ställas till delegationens
förfogande för att ulveckla forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige: LO anser att den lösning som här presenteras som ett första led i
atl slärka kommunalforskningen är godtagbar. Mönstret har framförallt hämtats
frän de kommittéer som finns inom arbetsmarknadsdepartementet, expertgruppen
för arbetsmarknadsforskning och ERU, och erfarenheterna från dessa kommiltéer
är förhållandevis goda. Med tanke på att regeringen i vår kommer att presentera
en sammanhållen forskningspolitisk proposition är den begränsade reform man nu
föreslår möjlig aU fillstyrka, även om det annars finns anledning aU vara
försiktig med nya sektorsforskningsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser all det är minsl sagt rimligt all som ledamöter i
delegalionen ocksä ha med de fackliga organisationerna, dels därför att dessa
kan bidra med värdefull erfarenhet, dels därför atl såväl Kommun- som
Landstingsförbundet indirekl kan sägas representera arbetsgivarsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR: SACO/SR anser all vissa bestämda krav måsle ställas på delegationen.
För det första skall delegationens arbele tidsbegränsas. Målsättningen för
delegationens arbete bör vara att den hittar lösningar som innebär atl
delegalionen blir umbärlig. SACO/SR avvisar således tanken på alt ett särskill
seklorsorgan inräUas för kommunal forskning. Denna forskning skall ligga vid
institutioner på universilel och högskolor. På så säll kan befintlig kompetens
och forskningsmiljö utnyttjas samtidigt som forskningsresurserna utnyttjas
effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det andra
kravel gäller delegationens sammansättning. SACO/SR anser alt de fackliga
organisationer som organiserar anslällda inom kommuner och landsting bör vara
företrädda i delegationen. Del är ju i realiteten de anslällda som färla hand
om verkställigheten av de politiska besluten. Det är SACO/SR:s bestämda
uppfattning att de anslällda med sina erfarenheter kan tillföra forskningen
värdefulla synpunkler, både vad gäller aktualitet och inriktning. Som
jämförelse kan nämnas alt de fackliga organisationerna har ledamolplals i
delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR
anser alt delegationens vetenskapliga sammansätining bör göras så bred som möjligl
med hänsyn till alt del lotala antalet ledamöler inle skall bli ohanterligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kommunal eko no mer: Föreningen tillslyrker inrättandet av en
delegation för kommunal forskning. Föreningen anser dock all delegafionen borde
fä vidare uppgifter, i synnerhet ansvarel för fördelning av anslag lill
forskning vilket nu ligger pä andra seklorsforskningsråd vars knytning till
intresseområdet kommunalekonomi är ganska ringa. Endast övergångsvis kan därför
den föreslagna lösningen accepteras och delegafionen bör därför skyndsamt
utreda hur en mera permanent ordning skulle länkas se ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill dock ånyo hävda alt en absolut grundförutsättning för alt få till stånd en
fungerande kommunalekonomisk forskning är att särskilda resurser tillskapas
inom detta ämnesområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsvetenskapliga
förbundet: Enligt statsvetenskapliga förbundets mening är det angeläget alt
förbäitra informationen om den forskning som bedrivits och bedrivs. Delta behov
kan i väsentlig ulslräckning tillgodoses av den föreslagna delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mycket välbetänkt atl delegationens verksamhel i en första etapp pågår i tre
år. Kanske kan skälen till atl närmare anknyta verksamheten till högskolan då
visa sig starka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill i delta sammanhang betona, atl vi finner kommitténs skrivning beträffande
finansieringen av förstudier onödigt restriktiv. Även om delegationen inte
själv fär tillgäng ull forskningsmedel bör del klart uttalas, atl den bör
disponera ett belopp av storleksordningen minst 100000 kr. per år avsedda för
att initiera forskning och vetenskapligt pröva olika uppslags bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel all parlamentariker med ell bredare intresse för samhällsproblemen
och för den kommunala och landstingskommunala verksamhetens övergripande
politiska, organisatoriska och ekonomiska villkor ingår i delegalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Forskningsdelegationens
uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: För atl svensk forskning skall kunna hållas pä en
kvalitetsmässigt hög nivä är det viktigt atl den genomförs i nära anknytning
till del internationella forskarsamhället. En konsekvens av detta är att
forskning om t. ex. svensk kommunalpolitik bör presenleras på ett sådant sätt
att den kan förslås även i länder där kommunerna har en hell annan ställning i
det politiskt/administrativa systemet. Självfallet är det i sammanhanget också
nödvändigl att presentera idéer och resullal på någol internationellt gångbart
språk. Vanligen gynnar della inle tillgängligheten för en bredare svensk
publik. Därtill kommer alt forskningsinriktningar av alla slag - oberoende av
om de ulformas i disciplinorienterade eller tvärvetenskapligt sammansatta
grupper - tenderar att ulveckla en egen terminologi som i lyckade fall
förenklar för den redan insatte med hemvisl i forskarsamhället men försvårar
för andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avnämare. Redan "språkproblem" av det slag som
antytts släller slora<br>
krav på den forskningsinformation som skall ha verklig möjlighet alt nå ut<br>
fill berörda praktiker. Utgivning av en informafionstidskrift är ett medel<br>
bland många atl öka forskningsresultatens fillgänglighet. Kontakter mellan<br>
forskare och praktiker behöver organiseras av flera skäl. Ett är att konti<br>
nuitet i umgänget mellan olika aktörer på exempelvis det kommunala<br>
området underiältar erfarenhetsutbytet. Ett annat skäl är alt detta ger möj<br>
lighet för alla parter att utveckla rimliga attityder och förväntningar. Kun<br>
skap är av avgörande betydelse för att göra säkrare bedömningar av sam<br>
hällsutvecklingen och förbättra uppfattningen av de möjligheter och risker<br>
som är förknippade med olika handlingsalternativ. Den av utred<br>
ningen lanserade idén om seminarieverksamhet är därför värd allt stöd.<br>
Seminarierna bör emellertid syfta till alt föra ut redan befintlig kommunal<br>
forskning, inle primärt initiera ny.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning: Rådet avstyrker kommitténs förslag att delegationen
skall ha ansvar för att dokumentera och informera om pågående forskning i
Sverige och övriga länder. Det bör vara FRN:s och forskningsrådens uppgift att
svara för en samlad dokumentation och information om kommunalforskningen.
Rådet är positivt till kommilténs förslag all ge ut informafionsblad och/eller
en kommunalvetenskaplig fidskrift. Frågan om huvudman bör dock diskuteras
ytterligare. Rådet avstyrker därför förslaget i nuvarande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret: Kommittén menar att kommunalforskningen
kännetecknas av en utpräglad fragmentarisering, dvs. atl man inom olika
vetenskapliga discipliner har olika syn på den studerade verkligheten. Detta
anförs som ett motiv för en samordnande delegafion. Mol detta kan invändas atl
en sådan fragmentarisering lika väl kan ses som en sund pluralism, som är
angelägen atl vidmakthålla i forskningsvärlden. Självklart finns dock ett värde
i alt olika synsätt konfronteras och berikar varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också della kan uppnås utan samordnande
departemenlsinitialiv. Kon-taklkonferenser mellan forskare, avnämare och
finansiärer kan och bör arrangeras av de berörda parterna:
förvaltningshögskolorna, kommunförbunden, forskningsrådsnämnden (eller annan
finansiär). Genom atl inrätta ett särskilt organ för delta slags kontakter
fråntas till viss del dessa parter ansvaret för att själva få sitt eget samspel
att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma resonemang kan föras beträffande spridning av
skriftlig information i form av en vetenskaplig journal eller en
"bulletin" om nyll på forskningsfronten. Det kan f. ö. nämnas all del
finns en tidskrift lämpad för publicering av forskningsmaterial i artikelform,
nämligen Nordisk Administrativt Tidsskrift, som hittills knappast alls har
utnyttjats av svenska förvallningsforskare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Expertgruppen
för forskning om regional ulveckling: ERU anser all ett ä jourhållande av den
inventering av kommunal forskning i Sverige som gjorts av KDK kan vara givande
för intressenterna för atl informera sig om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pågående
och avslutad forskning. Översikten bör också kunna ulvidgas lill atl innehålla
relevant utländsk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ERU,
ställer sig däremoi tveksam till en utgivning av nya lidskrifter på detta
område. Ett användande av befintliga tidskrifter med en inarbetad spridning bör
vara mer värdefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ERU
anser att ett samarbete med befintliga organ inom forskningen kan vara givande
mot bakgrund av de ambitioner som finns atl stimulera lill en utbyggnad av
antalet regionala forskningsstiftelser. Universitetens konlaktsekretarial har
permanentats och avses utökas under budgelåret 1982/ 83. Sekretariat skall nu
finnas på alla högskoleorter med fast forskningsorganisation och bör kunna
bidra med information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns landstingskommun: De beskrivningar av det tilltänkta
"forskningsorganets" uppgifter som gjorts av KDK kan förvaltningsutskoltet
instämma i. F. n. anses att del är en fördel om även.anslags-fördelningen så
långl som möjligt kan samordnas av ett organ. Detta får naturligtvis inle
utesluta att frislående organ/organisationer ska kunna ge bidrag till
kommunforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplands-Väsby
kommun: Delegationen bör stimulera till s.k. aktionsforskning som förenklat
uttryckt innebär att forskare aktivi deltar i del skeende han önskar studera.
Denna lyp av forskning skulle ge-en bättre kontakt mellan forskare och avnämare
och därmed troligen öka forskningsresultatens relevans för den kommunala
verksamhelen. Vidare skulle en ökad forskning av detta slag ge möjlighet
tillelt ökal utnyttjande av den kunskapsresurs som kommunens personal utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör delegationen stimulera projekt som bedrivs av enskilda kommuner. Det är
viktigt att det aktiva förändringsarbetei som bedrivs i många kommuner
systematiskt dokumenteras och studeras. För detta dokumentationsarbete behöver
många kommuner stöd med resurser av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlstads
kommun: Bland de uppgifter som delegationen föreslås fä ansvaret för kan
tveksamhet uttryckas vad beträffar behovet av en ny tidskrift. Förutom
specialtidskrifter för de olika velenskapliga disciplinerna finns redan i dag
tidskrifter med en mera allmän inriktning varför uppsalser m. m. som rör kommunerna
inte bör undandras dessa. Däremoi bör en viktig uppgift vara att samla
informalion om pågående forskning och att föra denna vidare t.ex. via ett
informationsblad. Denna uppgifts omfattning rimmar också någorlunda väl med de
resurser som föreslås bli slällda lill delegationens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet: Styrelsen vill framhålla att delegationen bör bedriva sitt
arbete i samarbete och samråd med kommunförbunden vilket kan garanteras genom
att förbunden blir representerade i delegalionen. Kommunförbundet är också
berett att t.ex. gå in som medarrangör för seminarier och symposier omkring för
kommunerna viktiga frågor. Beträffande delegationens sammansättning anser
styrelsen atl en mindre delegation som till sig knyler en eller flera brett
sammansatta referensgrupper lorde arbeta effektivare än en stor delegation. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
107. Bilaga 10</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR: Tre av de fyra arbetsuppgifter som delegationen föreslås få handlar om
olika lyper av forskningsinformation. SACO/SR tycker att det är hell rikligt
att kommittén har fäst så stor vikl vid informationsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsvetenskapliga
förbundet: Vad belräffar dokumentationen vill förbundel framhålla atl de
knappa personella och ekonomiska resurser som kommer alt slällas lill
delegationens förfogande gör del nödvändigt alt prioritera denna verksamhel
lägre än övriga funktioner. I fråga om delegationens tredje uppgift, atl
initiera forskning, råder en viss tveksamhet inom förbundet. Artangerande av
seminarier och andra sammankomster torde bara i ringa ulslräckning kunna bidra
lill aktiva forskningsinsatser. Över huvud tagel bör man vara återhållsam med
all inrätta tlera forskningsadmi-nislrativa organ. De ekonomiska medel som står
till förfogande gör sannolikt mera nytla om de satsas direkt på forskning, t.
ex. genom inrättande av forskartjänster eller som projektanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundets
förslag om inrättande av ett särskilt forskningsråd för kommunal forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningsdelegationen:
TFD stöder ej del — - framförda förslagel atl medel till ett kommunalt
forskningsråd skulle kunna utgöras av de medel som är anvisade andra
forskningsorgan för olika forskningsprogram om kommunal samhällsplanering. Ett
sådant förslag skulle i realiteten innebära att man skapade flera sektorsorgan
med överlappande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behovet av samordning i
fråga om kommunalforskning med anknylning lill transport- och trafikområdet bör
kunna tillgodoses genom utveckling av de sedan flera år etablerade samarbets-
och informationsrutiner som finns. mellan TFD, vägverket, planverket,
kommunförbundet och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning: Rådet anser atl en samordnad, effektivare
kommunalforskning bör kunna komma i gång ulan ytteriigare utredning. Den av
rådel föreslagna organisationsmodellen ger den önskade ämnesmässiga bredden. De
tillskoll som behövs för atl de nuvarande forskningsråden skall kunna vidga
sina kompelensgränser blir en betydligt mindre ulgift än koslnaderna för att
inrätta ett nytt organ. Rådet avstyrker därför Kommunförbundels förslag alt
inrätta ett särskill forskningsråd för kommunalforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden:
Även om, som framhållits, den kommunala verksamhetens omfattning och belydelse mer
än väl motiverar "sekloriellt" definierade FoU-insatser inom del
kommunala området, visar det föreliggande förslaget om inrällande av ett
kommunalt forskningsråd självi på, enligl nämndens uppfattning, fundamentala
forskningspoliiiska problem med en sådan lösning. . Spännvidden i de
kommunala problemen gör alt de griper in i en hdrad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>existerande sektoriella och andra FoU-organs ansvarsområde
och en rad insalser görs redan av och med slöd av dessa organ. Atl skapa ett
statligl forskningsråd för kommunal forskning skulle kunna medföra fortsatt
fragmentarisering av det svenska FoU-systemet och ökade gränsdragningsproblem.
Att låta ett kommunall forskningsråds resurser vara beroende av storleken på de
medel som de existerande slatliga organen tillförs vid ett givet tillfälle
relevanta program och åstadkommas genom överföring av dessa medel kan inte vara
rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden tillslyrker inte ett statligt forskningsråd för
kommunal forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling: Vad gäller
kommuninriklad forskning ser STU det som naturligt att befintliga forsknings-
och utredningsresurser utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De inifiativ och förslag till kommuninriklad forskning som
tas av ansvariga organisationer bör dock, enligt STU:s mening, göras på en ad
hoc-mässig grund. Den existerande strukturen av stödorgan är tillräcklig för
alt tillfredsställa kraven på vetenskaplig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU vill därför avstyrka förslaget om atl inrätta ett
kommunalt forskningsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU är självfallet beredd att tillsammans med
Kommunförbundet verka för att angelägen forskning som knyler an till STU:s
ansvarsområde kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet
finner Kommunförbundets förslag mer intressant (än kommunaldemokraliska
kommitténs) eftersom störte effekfivitet borde kunna uppnås genom att samordna
finansieringen av kommunalforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet
anser del Vara en fördel om även anslagsfördelningen så långt möjligt kan
samordnas av ett organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR anser inte atl det
skall inrättas ell särskilt sektorsorgan för kommunal forskning och kan därför
inle tillstyrka Svenska kommunförbundets förslag. SACO/SR kan inte heller
tillstyrka den föreslagna finansieringen av ett sådant råd. Den samordning som
Kommunförbundet eftersträvar med sitt förslag bör kunna tillgodoses genom att
ett forskningsprogram för kommunal forskning utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges kommunalekonomer har inte direkt berört
Kommunförbundets förslag till meddsbeviljande forskningsråd men indirekt
tillstyrkt tanken på ett sådant i och med alt man anser att delegationen i
kommitténs förslag borde getts vidare uppgifter, "i synnerhet ansvaret för
fördelning av anslag till forskning".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
10.3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen
vid statliga tjänstetillsättningar m. m. i vad betänkandet avser
forskarutbildningens meritvärde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Merilutredningen
har haft till uppgift att se över en del av de principer som gäller
meritvärderingen vid lillsätlningen av statligt reglerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftet
är alt skapa bättre möjligheter att tillgodose de växande kraven på kunskaper,
erfarenhet och skicklighet som ställs för att statsförvaltningen skall kunna
fullgöra sina uppgifter effektivt och därvid ge god service tilf allmänhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viklig målsättning är att skapa bättre förutsättningar för en bredare
rekrytering och en ökad personalrörlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentligt
är också aU underiätta en mer ändamålsenlig bedömning av vissa
meritvärderingsfrågor och en rationell handläggning av dem. I direktiven har
särskilt framhållits värderingen av deltidsarbete, vård av barn m.m.,
forskarutbildning, studieledighetstid, språkkunskaper och ufiands-anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om att endasl förtjänst och skicklighet skulle beaklas vid en statlig
tjänstetillsättning tillkom genom 1809 års regeringsform. I samband med
regeringsformen 1974 tillfördes att även s.k. arbetsmarknads-och
lokaliseringspolitiska skäl skall få vägas in vid en tjänstetillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska samhällel har under tiden efter 1809 genomgått och genomgår
fortfarande stora förändringar. I avsnittet "Sverige i förändring"
och "Sammanfattande synpunkter" beskrivs i breda och översiktliga
penseldrag de vikfigaste förändringarna och utvecklingstendenserna av belydelse
för den stafiiga verksamheten och dess villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med denna bakgrund blir
kopplingen mellan, å ena sidan, målen för myndigheternas verksamhet, kraven
från statsmakterna om bl. a. effektivitet, service, rättssäkerhet m. m. och
behoven av framförhällning och flexibilitet samt, å andra sidan,
myndigheternas bemanning och bemanningsplanering en allt viktigare fråga. Den
behandlas i avsnittet "Rekryteringen i en helhetssyn" där även den
förändrade synen på människan i arbetslivet berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en statlig IjänstetillsäUning finns eU omfattande regelverk. Bestämmelser av särskill
intresse för meritvärderingen las upp i avsnillet "Tjäns-lefillsältningens
rättsliga utgångspunkter".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig förutsäUning för
att få räu person på rätt plats är att myndigheten fastställer arbetsanalys
och sökprofil. Arbetsanalysen innebär att arbetsuppgifternas art och
omfattning anges och att detta görs mot bakgrund av målen för verksamheten,
statsmakternas krav på myndighetens verksamhet och med hänsyn fill förutsebara
förändringar och förutsätttingar för verksamhelen. I sökprofilen besläms de
krav som ställs på tjänstens innehavare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsanalys
och sökprofil blir viktiga hjälpmedel vid ett ställningslagande om en tjänst
skall återbesättas eller inrättas. Om ett tillsättningsförfarande skall
inledas, påverkar innehållet i arbetsanalysen och sökprofilen valet av rekryleringsväg,
urvalsförfarandet och meritvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Främst sökprofilen
bestämmer vilka meriter som är relevanta och hur de skall värderas. Generellt
innebär det en förskjulning mol att sökandenas skicklighet och förmåga att
ulföra arbetsuppgifterna blir avgörande vid tjänstetillsättningen. För att
myndigheten skall få en så god uppfattning som möjligt om dem som närmast kan
komma i fråga för tjänsten bör intervju och referenstagning genomföras. Del
gäller inte minsl för att utröna sökandenas personliga egenskaper och
lämplighet i övrigl för tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avseende urvalskriteriet
skicklighet anges atl endast meriter av betydelse för tjänsten i fråga skall
beaktas. Sökprofilen bestämmer vilka dessa är och utgör den måttstock med
vilken de skall mätas och värderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skicklighetsbedömningen beaktas bl.a. relevant yrkeserfarenhet oberoende av om
den utförts i offenllig eller prival anställning. Därvid sammanvägs
anställningstid, arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet i en
helhetsbedömning. Erfarenhet som vård av barn m.m., forskarutbildning,
utlandstjänst, språkkunskaper, facklig verksamhet m.fl. meriter beaktas i den
mån och omfattning som sökprofilen anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skicklighelskriteriel skall de personliga egenskaperna särskill uppmärksammas.
Del gäller t.ex. kreativitet, mognad, analysförmäga, ordningssinne eller
självständighet. Hänsyn måste därvid las lill de övriga i arbelsgruppen. Den
skall erhålla ett riktigt komplement i kompetens m. m. och dessulom ges goda
förutsättningar alt samarbeta effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtjänslbegreppel
definieras som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anställningstid i slalligt
reglerad tjänst inrättad för minst 40 procenl av hellidstjänstgöring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vård av barn vid hel ledighet
från slallig eller annan anställning eller utan samband med anslällning, dvs.
främst de fall vården av barn utförts före inträde på arbetsmarknaden. Högst
tvä år får tillgodoräknas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fullgjord forskarutbildning med
fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningen behandlas i
ett särskilt avsnitt och där ges en beskrivning av framtida inriktning och
vissa incitament som - ulöver meritvärderingen av forskarutbildning - kan vara
av betydelse i delta sammanhang. Förslag till förordning om
forskarutbildningens meritvärde läggs fram. Dessulom föreslås att myndighelerna
vart tredje år i sina anslagsframslällningar redovisar vilka formella
behörighetsvillkor om viss utbildning som bör tas upp resp. införas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 10.4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds C
1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. i vad
betänkandet avser forskarutbildningens meritvärde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
domstolsverket (DV), tjänsteförslagsnämnden för domstolsverket (TFN),
notarienämnden (NON), kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, försvarels malerielverk
(FMV), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens bakteriologiska laboralorium
(SBL), försäkringsrätten för norta Sverige, försäkringskasseförbundel, poslverket,
televerket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrelsen,
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens veterinärmedicinska anstalt (SVA),
arbetarskyddsstyrelsen, patent- och regislreringsverkel, statens
arbetsgivarverk (SAV), Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Fredrika-Bremer-Förbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket (DV) och tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet (TFN): Båda remissinstanserna hänvisar lill sina respektive
yttranden över betänkandet (SOU 1981:31) Forskarutbildningens meritvärde där
båda ansåg bl. a. atl skäl ej förelåg atl ulforma del formella meritvärdet på annal
säll än att den faktiska utbildningstiden, dock maximall fyra år, såsom
motsvarande normalstudietiden, skulle få tillgodoräknas. De fann ej heller
rimligt att den som innehaft och utövat domartjänsl under tiden för forskarutbildning
borde få tillgodoräkna även den som tjänstetid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Notarienämnden (NON): Under den lid NON handhaft
tillsättningen av notarieljänsler har hillills inte förekommit sökande med fullgjord
forskarutbildning. NON har emellertid i sitt remissyttrande över Forskarutbildningens
meritvärde bedömt del som hell osannolikt att sökande till nola-rieljänst som
kan åberopa fullgjord forskarutbildning vid juridisk fakultet inle skulle
erhålla sådan tjänst. NON har alltjämt samma uppfattning. Därest sökande till nolarieljänsl
skulle åberopa fullgjord forskarutbildning inom annat område får meritvärdet
härav bedömas enligt den meritvärderingspraxis som sedan lång lid gäller vid
tillsättning av nolarieljänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen: Kriminalvårdsstyrelsen vill med
anledning av remissen anföra all slyrelsen intet har att erinra mot de
överväganden och förslag som betänkandet omfatlar i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datainspektionen: Dalainspektionen anser ocksä all skicklighelsbedöm-ningen
hos en sökande skall tillmätas särskild belydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets materielverk (FMV): Det är FMV:s erfarenhet,
att även pä lägre tjänster inom en myndighel med föränderlig verksamhel är det viktigl
all skickligheten ger utslag i de lägre lönegraderna. Även anställda i lägre
lönegrader bör ha möjlighet att utvecklas mer till följd av skicklighet än
förtjänst. Det är FMV:s mening att det nu lagda förslaget som helhet på sikt
kan leda till ökad effektivitet och kvalitet inom myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen delar uppfattningen atl meritvärdet av forskarutbildning i
första hand skall beaktas inom ramen för en skicklighetsbedömning. Meritvärdet
av forskarutbildning skall främst bestämmas av om det för tjänsten uppställts
ett behörighetsvillkor för sådan utbildning. Socialstyrelsen anser att den
metodskolning och iräning i problemanalys som forskarutbildningen ger givelvis
bör las lillvara när myndigheten tillsätter tjänster med sådana krav. Del
torde närmast vara självklarl alt en myndighet anger om forskarutbildning
erfordras när man fastställer arbetsanalys och sökprofil. Forskarutbildning kan
givetvis också vara en merit vid tillsättning av vanliga handläggartjänster.
Socialstyrelsen har inte något att erinra mot detta förslag om alt räkna
forskarutbildning i förljänslhänseende, men vill erinra om alt utredaren själv
velat tona ner förtjänstens betydelse vid en Ijänslefillsätlning. Alt fä räkna
fullgjord forskarutbildning som merit i förtjänsthänseende kommer sannolikt
att kunna slärka forskarens möjligheter atl få arbele inom det statliga
området. Socialstyrelsen släller sig tveksam till alt i författning reglera
forskarutbildningens meritvärde. De i förslaget fill författning framförda
intentionerna tillämpas redan idag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket:
Riksförsäkringsverket har lagit del av ifrågavarande avsnitt och får härmed
meddela, all verket inle har några särskilda synpunkter att lägga fram i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatens
bakteriologiska laboratorium (SBL): SBL vill kraftigt underslryka betydelsen
av atl underlätta forskarutbyte över gränserna och finner del angelägel att
statsmakterna på alll sätt, vad gäller meritvärdering av utlandstjänst,
skatte- och inkomstpolitik m. m. underlättar sådanl samarbele. SBL finner förslagel
alt ge forskarutbildningen meritvärde i förtjänst-hänseende motsvarande fyra
års heltidsarbete vara väl avvägt och tillslyrker såväl detta som principen
att gällande formella behörighetsvillkor om utbildning omprövas regelbundet och
att förslag om sådana villkor vid behov skall framställas av myndigheten. Även
tjänstgöring som forskare fullgjort utomlands bör få tillgodoräknas som
förtjänst vid tjänstetillsättning och för placering i tjänstetidsklass.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller lönenivån för personer med forskarutbildning inom
mikrobiologi, biokemi och jämförbara naturvetenskapliga ämnen vill SBL
framhålla all konkurtenssituationen genlemol industrin är utomordentligt
besvärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsrätten för norra Sverige: Försäkringsrätten får
meddela alt rätten inte har något att erinra mot utredningens förslag i detta
avsnitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringskasseförbundet:
V våra synpunkter på utredningsdirektiven uttalade vi bl. a. vår stora oro över
den långtgående förändring av innebörden i RF:s begrepp saklig grund, som
blivit följden av bl.a. regeringens handlande under de senaste åren. För alt
tillsättningen skall kunna ske efler objektiva grunder borde, enligl vår
uppfattning, sådana kriterier som påverkar innebörden av begreppet saklig grund
kräva riksdagsbehandling. Som lagstiftningen idag är konstruerad kan regeringen
genom en förordning föra in andra kriierier under begreppet saklig grund. Vi
är alltså ytterligt tveksamma lill della sätt att hantera dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
meritvärdet av en forskarutbildning i första hand skall beaktas inom ramen för
en skicklighetsbedömning är enligt vår uppfattning helt klart. Har den sökande
en för tjänsten adekvat ulbiidning t.ex. en forskarutbildning, är det helt
naturligt atl denna skall räknas vid bedömningen av den sökandes kompelens för
befattningen dvs. skickligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ser härvid med stor tillfredsställelse att utredningens lotala förslag innebär
en förskjutning mot att sökandens skicklighet och förmåga att utföra
arbetsuppgifterna på befattningen i fråga, blir avgörande vid tjänste-fillsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller meritvärdet av fullgjord forskarutbildning som merit i förtjänslhänseende,
anser vi rent principiellt, och trots att meritvärdet -enligt utredarens
förslag - i förtjänsthänseende givits en mer underordnad betydelse, atl det är
felaktigt atl utbildningstid generellt jämställs med statligt reglerad
anställning. Om man ändå väljer att göra så har vi svårt att förstå varför
forskarutbildning skall prioriteras. Enligt vår mening bör exempelvis viss
värnpliktsutbildning och annan militär utbildning lika väl kunna framhållas i
detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket:
Att forskning bedrivs inom olika seklorer är otvivelaktigt av vikt för
samhällets tillväxt och framåtskridande. Forskningsutbildning bör därför ges ell
meritvärde i tillsättningssammanhang som svarar upp lill dess betydelse.
Exempelvis kan den alll snabbare ulvecklingen inom datakommunikationens område
medföra ell ökal behov av forkarulbildad personal för Postverkets vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock ur Postverkets synpunkt tveksamt om meritvärdet skall regleras i en särskill
förordning (bilaga 2:3). Atl avgöra en sökandes kompetens och lämplighet är
alltid en bedömningsfråga där det sammanlagda värdet av ett flertal faktorer
(utbildning, erfarenhet, personliga egenskaper, behov av kompetenslillskott
etc.) är avgörande. All reglera en av dessa faktorer kan därför inte anses lämpligl
enligl vår mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den föreslagna ändringen i Lagen om offenllig anställning 4 kap. 3 § (bilaga
2:1) sägs alt främst skickligheten skall beaktas vid tjänsietillsält-ning, ett
synsätt som vi från Postverkets sida hell ansluter oss till. Vid de Ijänstelillsätlningar
där krav på forskarutbildning ställs kommer förtjänstfaktorn att få en helt
underordnad betydelse för utvalet. Vi ser därför ingen anledning atl i en
förordning (bilaga 2:2) reglera ell tillgodoräknande av forskarutbildning i
förtjänsthänseende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1496>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket:
Televerket instämmer i utredningens konstateranden belräffande den stora
betydelsen av en högtstående forsknings- och utvecklingsverksamhel och att det
därför finns anledning atl stimulera forskningen bl. a. genom en höjning av
forskarutbildningens meritvärde. När det gäller formerna härför ställer sig
emellertid televerket tveksamt till de förslag som lagls fram. Enligt
televerkets mening kan det inte anses motiverat atl reglera grunderna för
skicklighetsbedömningen med avseende på forskarutbildning i en särskild
förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det föreliggande förslagel
till förordning om forskarutbildningens meritvärde synes kunna medföra risker
för en formalistisk värdering av velenskaplig kompetens, en effekt som skulle
kunna motverka syftet med regleringen i fråga. Det är enligl televerkets
mening av slor belydelse atl del, vid bedömning av en forskarutbildad sökandes
meriter, från fall till fall kan tas hänsyn till t.ex. avhandlingens kvalitet
och relevans för de aktuella arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ vill slarkl underslryka viklen av en högre värdering
av vetenskaplig utbildning. En höjning av forskarutbildningens meritvärde måsle
anses vara lill fördel från samhällets synpunkl, då det för många
arbetsuppgifter inom statlig eller statligt reglerad verksamhet är till fördel
om fler befattningshavare har en vetenskaplig bakgrund. Allmänt sett torde en
ökad andel av medarbetare med forskarutbildning ge förbällrade förutsättningar
för metodutveckling och nytänkande i myndighetens verksamhel. Velenskaplig
examen bör därför betraktas som en väsentlig merit för vissa befallningar inom
den offenlliga sekiorn. UHÄ ställer sig däremoi tveksamt till en särskild
förordning om forskarutbildningens meritvärde. Föreskrifterna i 4 och 5 §§ som
i och för sig tillstyrks är av den arl alt de lämpligare bör ges formen av ultalanden
i en proposition. UHÄ vill här peka på alt fullgjord forskarutbildning normall
bör uppställas som behörighetskrav för tjänst som innefattar forskning. Övriga
föreskrifter torde vara onödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
forskarutbildningens förtjänstgrundande meritvärde instämmer UHÄ i
utredningens förslag att fullgjord forskarutbildning/avlagd doktorsexamen
skall få tillgodoräknas som förtjänst med fyra år. Givetvis bör del inle vara möjligl
att tillgodoräkna sig utbildningen samtidigt med innehavd statlig tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
föreslär, all även en med godkända resultat genomgången etapp inom
forskarutbildningen lillerkännes ell vissl meritvärde som förtjänst. Som
förutsättning härför skall gälla alt elappen har omfattat minst fyra terminer
och är fastställd i studieplan. UHÄ föreslår därför atl den som genomgått
ovannämnda elappulbildning (licentiatexamen) skall få räkna sig två år till
godo som förtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ vill slutligen slarkl underslryka
angelägenheten av att tillämpningen av reglerna för inplacering i ijänslelidsklass
görs flexiblare. För akademiska tjänster meriterande verksamhel som förvärvals
inom prival eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1498>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>offentlig
arbetsmarknad inom eller utom landel bör ges lika vikt vid inplacering i Ijänslelidsklass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen:
Lanlbruksstyrelsen delar utredningens uppfattning atl erfarenhel av forskning
och forskarutbildning bör anses meriterande vid tillsättning av ijänsler.
Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning är det angelägel att forskarutbildning i
förljänslhänseende bedöms enhetligt vid tillsättning av tjänst hos statliga
myndigheter. Utredningens förslag atl fyra år får tillgodoräknas som förtjänst
och att delta regleras i anställningsförordningen är väl ägnat att åsladkomma
en likarlad bedömning och samtidigt öka forskningens meritvärde i rimlig
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
bör forskarutbildningen tillmätas ökad vikt i skicklighetsbedömningen i de
fall då forskningsområdet varit delsamma eller berör del område inom vilket den
forskarulbildade söker anslällning oavsett om utbildningen skett inom landet
eller utrikes. Har den skett utrikes bör den dock vara av jämförbar kvalitet
för alt kunna beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Veterinär
som avlagt doktorsexamen tillgodoräknas redan nu högsl fyra är för avslutad forkarutbildning
och dessutom ytterligare ett år för gradual-avhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
delar vidare utredningens uppfattning att högre krav inte bör ställas för en
befattning än vad arbetsuppgifterna kräver. Del förefaller därför överflödigt
alt i särskild förordning reglera atl myndighelerna i arbetsanalysen och
sökprofilen skall överväga om vetenskaplig erfarenhel bör tillerkännas särskild
meritvärde eftersom en sådan bedömning får anlas ulgöra en självklar del vid
framtagande av dessa handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU): SLU har tidigare (yttrande över SOU 1981:29 och 30)
framhållit viklen av atl forskarutbildningen ges ett klarare uttalat
meritvärde. SLU delar utredningens uppfattning alt meritvärdet i
forskarutbildningen i första hand skall beaklas inom ramen för en skicklighelsbedömning.
SLU finner det särskilt värdefullt all ulredningen föreslår en egen förordning
om forskarutbildningens meritvärde med möjlighel all för tjänster som
innefattar forskning eller i övrigl nära anknyier till vetenskaplig verksamhet
i arbetsanalys och sökprofil få tillskriva atl vetenskaplig erfarenhet
tillerkännas särskilt meritvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
delar även utredningens uppfattning alt tid för fullgjord forskarutbildning
skall få tillgodoräknas som förtjänst och motsvara fyra års heltidsarbete. På
något sätt borde även förmåga att ge forskningsinformation göras meriterande.
Möjligen borde del i kommande anvisningar klart framgå atl det är möjligl atl
medta forskningsinformation i arbetsanalys och sökprofil och därmed
tillerkännas särskilt meritvärde. Likaså är del angeläget alt försöka finna
former som ger pedagogisk skicklighet ett reellt meritvärde vid tillsättning av
forskartjänsler. Avsnitt 11.7 om inplacering i Ijänslelidsklass bör omedelbart
uppmärksammas. Det märkliga är att inle ens slatliga ijänsler i annat nordiskl
land (t.ex. professorstjänst i Norge) tillmäts betydelse för inplacering i ijänslelidsklass.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA): SVA anser liksom ulredningen att
forskningssamverkan högskola-samhälle bör underlättas. SVA ansluter sig lill
utredningens uppfattning all forskarutbildningens meritvärde vid Ijänstetillsättning
och befordran bör ökas. Del synes rikligt att meritvärdet i första hand
inrymmes i skickligheten och att härvid i första hand, av regeringen eller enligl
regeringens bemyndigande, uppslällda behörighetskrav beaklas. Myndigheterna bör
åläggas att vart tredje år redovisa en sådan omprövning i sin
anslagsframställning. SVA ansluter sig i princip till detta synsätt men
förutsätter alt omprövningen avses gälla endast vid nytillsällning av ijänsler.
SVA kan även ansluta sig lill utredningens uppfattning alt forskarutbildning
även skall få tillgodoräknas vid förtjänstberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen:
Arbetarskyddsstyrelsen vill betona, i enlighel med utredningens förslag, att
det är angeläget all forskarutbildning får tillgodoräknas som förtjänst
eftersom de forskarstuderande i realiteten i hög grad bedriver forskning och atl
en förhållandevis liten del ägnas åt rena utbildningsavsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket: I en konkurtenssituation mellan flera sökande lill en
tjänst har dock verket alltid betraktat forskarutbildning som en merit. Denna
merit bedöms jämsides med andra meriter från fall till fall och mol bakgrund av
de krav, som ställs på en person i den sökta tjänsten. Det är av vikt att
framhålla alt forskarutbildningens meritvärde i förtjänsthänseende enligt
verkets mening har störst belydelse vid inträdet på arbetsmarknaden för att
därefter minska. Effekten av den föreslagna beslämmelsen får i den fortsatta kartiären
inte bli ett formellt tjänsleårsbe-räknande som undartränger den bedömning av
skicklighet vilken bör vara avgörande och vilken ofta - såsom fallet är med en
myndighet som paientverket - i betydande utsträckning måste grundas på
erfarenheter vunna under tjänstgöringen hos myndigheten. Den föreslagna
förordningen om forskarutbildningens meritvärde anser verket kan ulgå. Ett av
problemen inom den statliga personaladminislrafionen utgör den stora floran av
författningar, avtal m. m. De bestämmelser som ev. behövs bör inflyta i
anställningsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
arbetsgivarverk (SAV): I sitt yttrande 1981-11-02 över belänkandet
Forskningens meritvärde avstyrkte SAV ett genomförande av förslaget om
tillgodoräknande av forskarutbildning i förtjänslhänseende. Verkel ansåg
nämligen all genomgängen ulbiidning - oavsett nivå - bör prövas i samband med
bedömningen av befordringsgrunden skicklighet eller lämplighet och då endasl
med avseende på de arbetsuppgifter som förenas med tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
har även nu samma principiella invändning mol förslagel men vill inle motsätta
sig det om forskarutbildningens belydelse av ulbildningspolitiska skäl anses
böra stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet sägs atl längdenav forskarutbildningen är ett viktigt skäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
alt tiden skall få tillgodoräknas på samma sätt som tjänstelid. I anledning
härav vill SAV dock framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behörig alt antas till
forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels
villkor för särskild behörighet. Dél allmänna behörighetsvillkoret är att på
ett lillfredsslällande sätt ha gått igenom t. ex. allmän utbildningslinje inom
grundläggande högskoleutbildning om minst 80 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning kan omfatta lägst 40
poäng och högsl 220 poäng. Skillnaden i utbildningstidens längd kan inte anses
vara särskilt stor mellan följande två fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>grundläggande
högskoleutbildning om 80 poäng jämte forskarutbildning fyra år (sammanlagl moisvarande
240 poäng) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>enbart grundläggande
högskoleutbildning om 220 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De jämförande exemplen
talar mol alt man tillmäter forskarutbildningen samma betydelse som tjänstetid.
Skulle förslagel genomföras vill SAV erinra om att forskarutbildningen kan
fullgöras i en statlig tjänst inrättad för tjänstgöring om minst 40 procent av helfidstjänstgöring
(doklorandtjänsl, hellidstjänstgöring eller utbildningsbidrag förenat med
anställning om minst 10 procent som assistent). Om forskarutbildning skall få
räknas i ijänstelidshänseende bör detta ske endast i den mån inle tiden i fråga
eljest räknas som anställningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
förenade studentkårer (SFS): Vi vill hälsa utredningens förslag med
tillfredsställelse att fullgjord forskarutbildning skall fillgodoräknas som
fyra år i förtjänslhänseende. Utredaren motiverar ställningstagandet med all
forskarutbildning omfattar endast en förhållandevis lilen del rena
utbildningsavsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SFS anser att
forskarutbildning skall behandlas som forskningsarbete. Forskarutbildningen
skiljer sig föga frän annan forskning som disputerade forskare utför. Dessulom ulför
de forskarstuderande i mänga fall andra arbetsuppgifter, för vilka det även
finns statligt anställd personal. Della innebär all de forskarstuderandes
arbete i mycket överensstämmer med vad annan statligt anställd personal ulför.
Därför bör forskarutbildning likställas med forskningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
föreslår att forskarutbildningens meritvärde räknas ur förtjänsthänseende på
ett differentierat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
differentierade räknesätt skulle innebära alt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för forskarstuderande, som är anslällda
för alt forskarstudera, endast anställningstiden räknas i förtjänslhänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för forskarstuderande, som
uppbär utbildningsbidrag förenat med arvodestjänst om 20-50% tjänstgöring,
fyra är för den fullgjorda forskarutbildningen, saml antalet år som anställd
assistent omräknat i hellidstjänstgöring räknas i förtjänslhänseende;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- för
forskarstuderande, som enbart uppbär utbildningsbidrag, fyra år för<br>
fullgjord forskarutbildning räknas i förtjänsthänseende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1504>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1983/84:107 Bilaga 10 Civildepartementet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
denna anledning vill SFS fortfarande förorda alt licentiatexamen skall
tillgodoräknas tvä år i förtjänsthänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundel:
Vi instämmer i uppfattningen all en högtstående forsknings- och utvecklingsverksamhel
är nödvändig för en förnyelse av svenskt näringsliv och samhälle. I
utredningen påpekas atl det är av vitalt inlresse alt svensk forskning tillförs
impulser och kunskaper utifrån. Vi vill framhålla atl del är nog sä viktigt atl
la lill vara alla inhemska resurser. Vi menar alt så inte sker idag. Sverige
har inle råd att fortsätta alt underutnyttja den kvinnliga halvan av
befolkningen. Professorskåren utgörs av 3% kvinnor, docentkåren av 10%
kvinnor, forskarassislentkåren av 13% kvinnor och övriga forskare av 12%
kvinnor. Mer än 50% av de som avlägger grundexamen är kvinnor, men på
forskarutbildningen ulgör kvinnorna mindre än 30 %. Mol denna bakgrund
förefaller det oss märkligt alt jämställdhets- och kvinnoforskning ej finns med
bland de forskningsområden som diskuteras och som utredningen säger
"kommer att ha en avgörande betydelse för det framtida samhället".
Utredningen har här missal den största förnyelsemöjligheten: forskning av och
om kvinnor!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1506>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1983/84:107
Bilaga 10 Civildepartementet</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden .......... ............. 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Forskning
om den offentliga sekiorn 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunaldemokraliska
kommilténs kartläggning och för<br>
slag .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundets förslag ............. </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Forskarutbildningens
meritvärde </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av skicklighet .......................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av förtjänst ............................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskarlöner
m.m........................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissytiranden......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
slällningstagande.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Hemslällan........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:15) Kom<br>
munalforskning i Sverige ...................... 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.2 Sammanställning av remissytiranden över betänkandet (SOU 1983: 15)
Kommunalforskning i Sverige samt skrivelse från Svenska kommunförbundet om
inrättande av ett särskill forskningsråd för kommunal forskning .... 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.3 SammanfaUning av belänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga
tjänstetillsättningar m. m. i vad belänkandet avser forskarutbildningens
meritvärde ... 36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10.4 Sammanslällning av remissyttranden över betänkandet<br>
(Ds C 1983: 11) Meritvärderingen vid slalliga tjänslelill<br>
sällningar m. m. i vad betänkandet avser forskarutbild<br>
ningens meritvärde ............................. 38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G703107prop_198384__107.pdf27580797pdfom forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/EF6E139A-10D8-4284-ABAF-ED2AAE8462DA