<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109143</hangar_id>
 <dok_id>G70296</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>96</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:96 Nils Carlshamre m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>96</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:26:47</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
 <subtitel>Nils Carlshamre m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70296/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70296</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70296</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det socialpolitiska området syftar regeringens ekonomisk-politiska&lt;br /&gt; 
åtgärder till begränsning av socialförsäkringssektorns utgifter. De rent&lt;br /&gt; 
budgetmässiga effekterna är av ringa omfattning. Vad som främst föranleder&lt;br /&gt;
åtstramningen inom socialförsäkringen är devalveringsavdraget vid&lt;br /&gt; 
1984 års pensionsuppräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens hantering av pensionsfrågan har rönt en för det regeringsbärande&lt;br /&gt;
partiet pinsam uppmärksamhet mot bakgrund av 1982 års vallöfte&lt;br /&gt; 
om återställd värdesäkring samt om extra kompensation för att pensionärerna&lt;br /&gt;
även i fortsättningen skall räknas upp årsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ligger det anmärkningsvärda inte i att insikten om att&lt;br /&gt; 
det är nödvändigt med kostnadsbegränsning också på pensionssidan lett&lt;br /&gt; 
till konkret handling, utan i att denna insikt synbarligen väckts först sedan&lt;br /&gt; 
valet väl fört det socialdemokratiska partiet i regeringsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar avstånd från att i lagtext skriva in klausuler om devalveringsavdrag&lt;br /&gt;
vid beräkningen av basbeloppet och föreslår annan författningstext.&lt;br /&gt; 
Vi kan däremot acceptera den av regeringen förordade pensionskostnadsnivån&lt;br /&gt;
1984 med den omfördelning som föreslås. Men vi accepterar inte att&lt;br /&gt; 
de sämst ställda pensionärerna, de som genom undantagande från ATP&lt;br /&gt; 
gått miste om pensionstillskott, hamnar i ett ännu sämre läge. Vi föreslår&lt;br /&gt; 
att pensionstillskott skall utgå till denna grupp pensionärer fr. o. m. 1 juli&lt;br /&gt; 
nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill vidare peka på att pensioner inom den allmänna försäkringen,&lt;br /&gt; 
med den metodik regeringen tillämpar och beträffande civilrättsligt avtalade&lt;br /&gt;
pensioner aviserar, på sikt skulle tendera att övergå till att ge en&lt;br /&gt; 
enhetsstandard lika för alla med hänsyn till inverkan av skatter och inkomstprövade&lt;br /&gt;
förmåner. Utjämningen är redan nu långt gången vilket&lt;br /&gt; 
framgår av nedanstående tablå.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:102px;"&gt;Disponibel ink.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;% av minimipensionär&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:102px;"&gt;1984/&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:44px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Undantagande&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:44px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;pensionär0 30 290&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;75,7 %&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Minimipensionär2’ 40 030&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;100,0%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;ATP 20 000 kr (1983) 41630&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;104,0%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;ATP 40 000 kr (1983) 44 630&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;111,0%&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;” Folkpensionärer utan vare sig ATP eller pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;21 Folkpensionär utan ATP men med pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3) Inkl. bostadstillägg och efter skatt. Kommunalt bostadsbidrag har anta&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;gits uppgå till 900 kr. i månaden. Kommunalskatt 30 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 96—99&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;96-99&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Därför måste frågan om en tillämpbar metod för värdesäkring skyndsamt&lt;br /&gt;
bringas till sin lösning. Endast den omständigheten att vi i annat&lt;br /&gt; 
sammanhang föreslår fullständigt indexskydd av skatteskalorna gör det&lt;br /&gt; 
möjligt för oss att acceptera de av regeringen förordade bruttopensionsnivåerna&lt;br /&gt;
för 1984 också vad beträffar ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte i nu rådande ekonomiska läge kan användas för&lt;br /&gt; 
värdesäkring av den allmänna försäkringens förmåner bör det ursprungliga&lt;br /&gt;
basbeloppet kontinuerligt, och utan avbrott för tidigare politiskt beslutade&lt;br /&gt;
nivåsänkningar, beräknas vid sidan av för den allmänna försäkringen&lt;br /&gt;
giltig värdesäkringsfaktor. Detta basbelopp bör ha författningsmässig&lt;br /&gt;
status, beräknas för helt år och kunna användas t. ex. för civilrättsliga&lt;br /&gt; 
avtal och för en öppen redovisning av den allmänna pensionens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i övrigt högre läkemedelsavgifter och patientavgifter i jämförelse&lt;br /&gt;
med regeringens förslag — delvis genom tidigareläggning — och&lt;br /&gt; 
har för avsikt att ta upp frågan om mer väsentliga besparingar i anslutning&lt;br /&gt; 
till budgetpropositionen i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer i det sammanhanget att föreslå minskade utgifter inom&lt;br /&gt; 
främst sjukförsäkringen och minskade bidrag till den primär- och sekundärkommunala&lt;br /&gt;
sektorn i syfte att minska statens direkta, skattefmansierade&lt;br /&gt;
åtaganden utan att för den skull verksamhetens inriktning skall behöva&lt;br /&gt; 
ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 års pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag till pensionärer för 1984 medför en rimlig kostnadsökning&lt;br /&gt;
för staten och socialförsäkringen. Från kostnadssynpunkt är förslaget&lt;br /&gt;
inte anmärkningsvärt i det rådande läget. Pensionskostnaderna blir&lt;br /&gt; 
ungefär desamma eller snarare något lägre än de skulle ha blivit med det&lt;br /&gt; 
under borgerlig regim ändrade basbeloppet. Ändå kritiserade den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
oppositionen den åtgärden häftigt och förband sig att, som&lt;br /&gt; 
det hette, ”återställa värdesäkringen” i händelse av maktskifte. Man kan&lt;br /&gt; 
emellertid hävda att regeringens ambition inte alls varit att värdesäkra&lt;br /&gt; 
pensionerna på grundval av 1983 års prisutveckling, utan att höjningen för&lt;br /&gt; 
1984 endast dikteras av en enda målsättning, nämligen det s. k. inflationsmålet&lt;br /&gt;
för detta år som regeringen satt till 4 %. Denna misstanke bekräftas&lt;br /&gt; 
av socialministern i propositionen (bil. 3 s. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill vidare påpeka att den borgerliga metoden att räkna upp pensionen&lt;br /&gt;
för 1983 hade inneburit en obetydligt lägre höjning än den som&lt;br /&gt; 
inträffade. (Mellanskillnaden, dvs. det genom det s. k. tilläggsbeloppet på&lt;br /&gt; 
300 kr. till basbeloppet utanordnade förskottet, blev dessutom helt värdelös&lt;br /&gt;
genom att regeringen med vpk:s hjälp genomdrev momshöjning.)&lt;br /&gt; 
Höjningen för 1984 skulle följaktligen blivit mer påtaglig med det basbeloppsindex&lt;br /&gt;
som från socialdemokratisk sida tidigare gjordes till föremål&lt;br /&gt; 
för häftig kritik. Orsaken är inte bara det devalveringsavdrag som skall&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;genomföras. Dessutom har tilläggsbeloppet till basbeloppet inte bara&lt;br /&gt; 
sänkts med 100 kr. till 200 kr. utan slutligen helt tagits bort. Att grundpensionen&lt;br /&gt;
inom folkpensioneringen, pensionstillskotten och handikappersättningen&lt;br /&gt;
förstärkts till en total kostnad som motsvarar 200 kr. på basbeloppet&lt;br /&gt; 
kan inte undanskymma faktum, att regeringen genom att bryta det egna&lt;br /&gt; 
partiets vallöfte genom såväl devalveringsavdrag som borttagande av tillläggsbeloppet,&lt;br /&gt;
praktiskt taget snarare tar bort än återinför värdesäkringen.&lt;br /&gt; 
I bästa fall skulle detta vara en engångsföreteelse, om man skulle sätta tillit&lt;br /&gt; 
till det i löftespropositionen för ett år sedan myntade och nu upprepade&lt;br /&gt; 
begreppet ”extraordinär engångsåtgärd”. Med den ekonomiska politik&lt;br /&gt; 
regeringen för finns det anledning att befara en halsbrytande omtolkning&lt;br /&gt; 
av det citerade begreppet när nu föreliggande proposition återkommer i ny&lt;br /&gt; 
version nästa höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sämst ställda måste få rejäl pensionshöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi accepterar som inledningsvis nämnts den förordade pensionskostnadsnivån&lt;br /&gt;
1984 och den förstärkning av grundpensionen inom folkpensioneringen,&lt;br /&gt;
pensionstillskotten och handikappersättningen som föreslås.&lt;br /&gt; 
Men vi accepterar inte att de mest utsatta pensionärernas situation ytterligare&lt;br /&gt;
relativt försämras. Vi avser då dem, som på grund av undantagande&lt;br /&gt; 
från ATP uppbär enbart grundpension inom folkpensioneringen och som&lt;br /&gt; 
således saknar pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser, att avräkning av pensionstillskott skall göras&lt;br /&gt; 
mot den ATP som skulle ha utbetalats om undantagande inte gjorts, kan&lt;br /&gt; 
medföra att ålders- och änkepensionärer går miste om en tredjedel — f. n.&lt;br /&gt; 
9 259 kr. och 1984 9 744 kr. — av den inkomst som en folkpensionär utan&lt;br /&gt; 
ATP normalt uppbär. I änkornas fall utgår pensionstillskottet inte heller&lt;br /&gt; 
sedan de blivit ålderspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att alla som på grund av undantagande från ATP endast uppbär&lt;br /&gt; 
grundpensionen från folkpensioneringen bör erhålla fullt pensionstillskott&lt;br /&gt; 
fr. o. m. 1 juli 1984. (Undantag bör göras endast för dem som den 1 juli&lt;br /&gt; 
1982 hade ett gällande undantagande och inte dessförinnan valt att häva&lt;br /&gt; 
detta.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en sådan reform torde nu inskränka sig till ungefär 100&lt;br /&gt; 
milj. kr. för helt år. Dessutom skulle kostnaden minska efter hand för att&lt;br /&gt; 
på sikt försvinna helt eftersom möjligheten att stå utanför ATP i princip&lt;br /&gt; 
upphörde 1 juli 1982. (Endast personer födda år 1923 eller tidigare, som&lt;br /&gt; 
vid utgången av 1981 hade gällande undantagande, kan fortsätta stå utanför&lt;br /&gt;
ATP, allt enligt riksdagsbeslut våren 1981.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A TP-pensionens urholkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anförde inledningsvis att regeringen urholkar ATP genom sitt sätt att&lt;br /&gt; 
omfördela pensionsmedel som ursprungligen varit avsedda för generell&lt;br /&gt; 
höjning av pensionernas bruttonivå. ATP:s syfte är att garantera en väsent&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lig andel av de bästa inkomstårens standard och förkortningen står för&lt;br /&gt; 
”allmän tilläggspension”, med andra ord en pension att lägga till folkpensionen.&lt;br /&gt;
Det vore ett långt mer ingripande löftesbrott än det nu inträffade&lt;br /&gt; 
om regeringen fortsätter att urholka ATP ännu mer, så att tilläggspensionen&lt;br /&gt;
vid vanliga inkomster blir av ytterst ringa värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den omständigheten att vi på skattepolitikens område hävdar&lt;br /&gt; 
kravet att skatteskalorna skall indexskyddas fullt ut gör att vi såsom ett&lt;br /&gt; 
tillfälligt provisorium kan godta förslaget till höjning av ATP för 1984. Då&lt;br /&gt; 
det gäller de kommunala och statliga pensionerna utgår vi dessutom ifrån&lt;br /&gt; 
att de begränsningar i höjningen som samordningsreglerna medför delvis&lt;br /&gt; 
undanröjs genom avtal. Vi tänker då främst på att den med 1 % av basbeloppet&lt;br /&gt;
höjda grundpensionen inom folkpensioneringen annars automatiskt&lt;br /&gt; 
leder till motsvarande minskning av kompletteringspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den debatt som framkallats av regeringens sätt att hantera pensionslöftet&lt;br /&gt;
har bl. a. myntats begrepp som ”fattiga och rika pensionärer”. Med&lt;br /&gt; 
”fattiga” pensionärer avses då folkpensionärer utan ATP. Alla som har&lt;br /&gt; 
ATP behandlas följaktligen i debatten som om de vore rika av dem, som&lt;br /&gt; 
satts att försvara regeringens mycket egenartade tolkning av pensionslöftet.&lt;br /&gt;
Detta försök att vilseleda allmänheten tar vi starkt avstånd ifrån liksom&lt;br /&gt; 
givetvis hela handlingssättet i övrigt. Saken blir inte bättre av att regeringen&lt;br /&gt;
som motiv för lägre procentpåslag för dem som uppbär ATP anger&lt;br /&gt; 
betydande skattesänkningar genom skatteöverenskommelsens (enligt vår&lt;br /&gt; 
mening helt otillräckliga) indexskydd av skatteskalorna och sedan i annat&lt;br /&gt; 
sammanhang planerar att nästan ta bort detta indexskydd inkomståret&lt;br /&gt; 
1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi redan nämnt ställer vi på skattepolitikens område krav på fullt&lt;br /&gt; 
indexskydd av skatteskalorna 1984, bl. a. med hänsyn till de pensionärer&lt;br /&gt; 
som betalar skatt, dvs. främst de som uppbär ATP (och även förtidspensionärer&lt;br /&gt;
med dubbelt pensionstillskott). Vi har ansett det mer fördelaktigt&lt;br /&gt; 
att på det viset nu kompensera ATP-pensionärerna än genom någon, i&lt;br /&gt; 
förhållande till regeringsförslaget, ytterligare procents påslag på bruttopensionen&lt;br /&gt;
1984. Skillnaden i disponibel inkomst mellan å ena sidan pensionären&lt;br /&gt;
som inte har ATP och å den andra flertalet ATP-pensionärer är&lt;br /&gt; 
mycket liten. När ATP-pensionen okar äts ökningen i stort sett upp genom&lt;br /&gt; 
ökad skatt och minskat kommunalt bostadstillägg. En ensamstående pensionär&lt;br /&gt;
som i år utöver folkpensionen har 20 000 kr. i ATP får nästa år&lt;br /&gt; 
endast 1 600 kr. mer i disponibel inkomst än den som enbart har folkpension.&lt;br /&gt;
(Vore kommunalskatten högre än här antagna 30 kr. blir skillnaden&lt;br /&gt; 
ännu mindre.) Har ATP-pensionären 40 000 kr. i tilläggspension, dvs.&lt;br /&gt; 
dubbelt så mycket, blir ändå den disponibla inkomsten nästa år endast&lt;br /&gt; 
4 600 kr. högre än för den ATP-löse folkpensionären när skatten dragits&lt;br /&gt; 
och det kommunala bostadstillägget minskats. Följaktligen har den sänkning&lt;br /&gt;
av skatten som ett fullständigt indexskydd av skatteskalorna skulle&lt;br /&gt; 
innebära stor betydelse för ATP-pensionärerna, då sänkningen med hela&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;sitt belopp skulle öka den disponibla inkomsten utan att påverka det&lt;br /&gt; 
kommunala bostadstillägget eller andra inkomstprövade förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemhjälpsavgifterna och A TP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den lilla skillnad som ändå finns i disponibel inkomst mellan&lt;br /&gt; 
pensionärer utan ATP och ATP-pensionärer kan försvinna helt eller delvis&lt;br /&gt; 
vid utnyttjande av social hemhjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller de kommuner, där hemhjälpstaxan enligt t. ex. kommunförbundets&lt;br /&gt;
cirkulär om hemhjälpsavgifter för pensionärer relateras till deras&lt;br /&gt; 
inkomster före skatt exkl. kommunalt bostadstillägg. ATP-pensionären&lt;br /&gt; 
med 20 000 kr. i ATP och stort hemhjälpsbehov skulle enligt den ena av&lt;br /&gt; 
kommunförbundets rekommenderade avgiftstaxor avhändas hela mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nyligen beslutade hemhjälpstaxorna för 1984 i Stockholms&lt;br /&gt; 
kommun skulle vid behov av social hemhjälp 1 100 kr. av mellanskillnaden&lt;br /&gt; 
på 1 600 kr., nära 70 %, smälta bort för pensionären med 20 000 kr. i ATP.&lt;br /&gt; 
För pensionären med 40 000 kr. i ATP skulle bortemot hälften av mellanskillnaden&lt;br /&gt;
på 4 600 kr. försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta visar att stor varsamhet måste iakttas vid uttagande av inkomstdifferentierade&lt;br /&gt;
hemhjälpstaxor. Viss ledning kan tas från de regler som gäller&lt;br /&gt; 
avgifterna vid ålderdomshemmen, där pensionären alltid garanteras att få&lt;br /&gt; 
behålla minst 30 % av folkpensionen och 20 % av ATP-inkomsten eller&lt;br /&gt; 
andra sidoinkomster efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör vid behandlingen av propositionens förslag till pensionsuppräkning&lt;br /&gt;
för 1984 uttala att den kommun, som vill besluta om inkomstdifferentierade&lt;br /&gt;
hemhjälpstaxor, bör relatera dessa till pensionärens disponibla&lt;br /&gt;
inkomst (efter hyra) och inte till den statligt taxerade inkomsten eller&lt;br /&gt; 
annan bruttoinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått accepterar vi propositionens förslag till i förhållande&lt;br /&gt;
till basbeloppet förhöjda relationstal inom folkpensioneringen. Vi går&lt;br /&gt; 
mot den bakgrunden med på att basbeloppet för 1984 bestäms till 20 300&lt;br /&gt; 
kr. Vi har ovan motiverat skälet till detta vad gäller ATP-pensionärerna&lt;br /&gt; 
och pensionärerna med statlig eller kommunal pension, som får de lägsta&lt;br /&gt; 
procentpåslagen. För de sistnämnda kategorierna förutsätter vi nettosamordning&lt;br /&gt;
genom avtal av förhöjningen i grundförmånen (203 kr. per år) så&lt;br /&gt; 
att kompletteringspensionen inte i motsvarande mån minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi accepterar emellertid inte att i 1 kap. 6 § i lagen om allmän försäkring&lt;br /&gt; 
skrivs in en devalveringsavdragsklausul. Med sådan lagstiftning är risken&lt;br /&gt; 
för prejudicerande följder uppenbar. Efter nästa devalvering är det bara&lt;br /&gt; 
att sätta in aktuellt årtal i lagtexten. Tills vidare måste nuvarande lydelse&lt;br /&gt; 
anses överlägsen ur rättssäkerhetssynpunkt. Den utesluter i praktiken devalveringsavdrag&lt;br /&gt;
och ger ledning för slutsatser om pensionsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ändå anser vi att en bättre värdesäkringsmetod måste skapas. Den parlamentariska&lt;br /&gt;
pensionsutredning som enligt regeringens tidigare utfästelser&lt;br /&gt; 
skulle ha varit tillsatt redan i somras och som något berörs i propositionen&lt;br /&gt; 
bör skyndsamt tillkallas. Dess första uppgift bör bli att överväga och&lt;br /&gt; 
föreslå en användbar metod att värdesäkra pensionerna som är bättre än&lt;br /&gt; 
basbeloppsindex. Vi menar att en kombination av löne- och konsumentprisindex&lt;br /&gt;
då skulle kunna utredas som ett av tänkbara alternativ. Helst&lt;br /&gt; 
borde en ny värdesäkringsmetod, som rättvist fördelar standarden mellan&lt;br /&gt; 
de yrkesaktiva och de pensionerade, komma till tillämpning redan 1985.&lt;br /&gt; 
Vi avser att återkomma till denna fråga i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att det ursprungliga sättet att beräkna basbeloppet bör&lt;br /&gt; 
återupptas utan avbrott för genom politiska beslut åsamkade nivåsänkningar,&lt;br /&gt;
men med den ändringen att beloppet fastställs årsvis på samma sätt&lt;br /&gt; 
som skett alltsedan 1982. Denna basbeloppsserie skall återspegla konsumentprisutvecklingen&lt;br /&gt;
och vara tillämpbar inte minst inom det civilrättsliga&lt;br /&gt;
området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor fördel vore vidare att direkt kunna avläsa pensions- och även&lt;br /&gt; 
löneutvecklingens tendenser i relation till ett lätthanterligt och begripligt&lt;br /&gt; 
mått på konsumentprisutvecklingen. Samtidigt skulle det bidra till att&lt;br /&gt; 
försvåra sådana manipulationer som regeringen nu ägnat stor möda åt för&lt;br /&gt; 
att beslöja löftesbrottet mot pensionärerna och få det att framstå som något&lt;br /&gt; 
annat och hedervärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant ”riktigt” basbelopp bör i särskild ordning tillerkännas författningsmässig&lt;br /&gt;
status, dock inte inom ramen för lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientavgifterna för läkemedel och öppen sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att begränsa sjukförsäkringens åtaganden föreslås i propositionen&lt;br /&gt;
höjda patientavgifter vid läkemedelsinköp resp. vid besök i öppen&lt;br /&gt; 
sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rabatteringen av läkemedel föreslås att högsta avgift&lt;br /&gt; 
fr. o. m. nästa år skall vara 50 kr. mot nuvarande 40 kr. Vi anser att&lt;br /&gt; 
höjningen är rimlig, men metoden att höja mindre effektiv. I stället för en&lt;br /&gt; 
höjning enbart av den övre kostnadsgränsen, över vilken försäkringen&lt;br /&gt; 
betalar hela kostnaden, föreslår vi en höjning med samma belopp till lika&lt;br /&gt; 
delar fördelad på den lägre och högre kostnadsgränsen emellan vilka&lt;br /&gt; 
prisnedsättningen är hälften. (Under den lägre gränsen sker ingen prisnedsättning.)&lt;br /&gt;
Vi föreslår därför att bottenbeloppet, 20 kr., höjs till 30 kr. och&lt;br /&gt; 
att det högre beloppet, 60 kr. höjs till 70 kr. Detta skall jämföras med&lt;br /&gt; 
propositionens förslag om höjning av det högre beloppet till 80 kr. med&lt;br /&gt; 
oförändrat bottenbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag beräknas höja intäkten av patientavgifterna vid&lt;br /&gt; 
läkemedelsinköp med 100 milj. kr. på helt år. Vi beräknar att vårt förslag&lt;br /&gt; 
ger 150 milj. kr. och halva beloppet under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;När det gäller patientavgifterna i öppen sjukvård föreslår propositionen&lt;br /&gt; 
en höjning i privat vård med 5 kr. 1984 för såväl läkarbesök som sjukgymnastbesök&lt;br /&gt;
och med ytterligare 5 kr. 1985 för läkarbesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förutsätts att motsvarande avgiftsanpassning skall ske&lt;br /&gt; 
inom den offentliga vården 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller begränsning av patienters läkemedelskostnader&lt;br /&gt;
ankommer det på regeringen att förordna om dessa avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss till propositionsförslaget vad gäller höjningens storlek&lt;br /&gt; 
men anser att hela den förordade höjningen skall ske 1984 utan avvaktan&lt;br /&gt; 
på underhandlingar med sjukvårdshuvudmännens företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill emellertid påpeka att höjningen av patientavgifter förfelar sitt&lt;br /&gt; 
syfte om den inte avräknas mot 1984 och 1985 års försäkringsersättning.&lt;br /&gt; 
Det bör vidare göras i praktiken omöjligt för huvudmännen att inte efterkomma&lt;br /&gt;
rekommendationerna så som skett t. o. m. med understöd av centralt&lt;br /&gt;
utformade och distribuerade uppmaningar från Landstingsförbundet,&lt;br /&gt; 
sedan detta under den borgerliga regeringstiden bytte från borgerlig till&lt;br /&gt; 
socialistisk majoritet. Därför förordar vi att i den mån den fastställda,&lt;br /&gt; 
rekommenderade patientavgiften inte tas ut, försäkringsersättningen dras&lt;br /&gt; 
in. Därmed blir tillämpningen av den fastställda patientavgiften ett villkor&lt;br /&gt; 
för försäkringsersättning och avgiftens nivå i praktiken den enda, och inte&lt;br /&gt; 
den högsta, tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör nu fatta beslut om dessa skärpta villkor. Det torde härvid&lt;br /&gt; 
ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag beräknas innebära en ökning på helt år av patientavgifterna&lt;br /&gt; 
i öppen vård med 250 milj. kr. och halva beloppet under innevarande&lt;br /&gt; 
budgetår. Sammanfattningsvis beräknar vi att våra förslag om patientavgifter&lt;br /&gt;
för läkemedel och öppen sjukvård ger kostnadsbegränsningar som&lt;br /&gt; 
för budgetåret 1983/84 är 120 milj. kr. större än vad regeringens förslag&lt;br /&gt; 
innebär, och 170 milj. kr. större för budgetåret 1984/85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande&lt;br /&gt;
från ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp&lt;br /&gt; 
fr. o. m. den 1 juli 1984 skall ha rätt till pensionstillskott i enlighet&lt;br /&gt;
med vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att uttala att inkomstdifferentierad avgift för social&lt;br /&gt; 
hemhjälp bör relateras till disponibel inkomst efter avdrag för&lt;br /&gt; 
boendekostnad och inte till statligt taxerad inkomst eller annan&lt;br /&gt; 
bruttoinkomst,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att anta följande förslag till lydelse av 1 kap. 6 §&lt;br /&gt; 
lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den ett basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den ett basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år och utgör 20 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och&lt;br /&gt; 
prisläget i november 1983. Därvid skall i enlighet med föreskrifter som&lt;br /&gt; 
meddelas av regeringen förändringarna i det allmänna prisläget beräknas&lt;br /&gt; 
med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i&lt;br /&gt; 
energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet avrundas till&lt;br /&gt; 
närmaste hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
som i motionen anförs om behovet att redovisa ett årsbasbelopp&lt;br /&gt; 
beräknat utifrån konsumentprisernas förändring och utan avbrott&lt;br /&gt;
för genom politiska beslut åsamkade nivåsänkningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att anta följande förslag till lydelse av 3 § lagen&lt;br /&gt; 
(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m. m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 2 § skall det fastställda priset för samtidigt på&lt;br /&gt; 
grund av sjukdom föreskrivna och inköpta läkemedel sättas ned med&lt;br /&gt; 
hälften av det belopp som överstiger 30 kr. och hela det belopp som&lt;br /&gt; 
överstiger 70 kr. Om en förskrivning är avsedd att expedieras mer än en&lt;br /&gt; 
gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett expeditionstillfälle.&lt;br /&gt;
Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha&lt;br /&gt; 
uttagits för expedition av telefonförskrivna läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i till barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från prisnedsättning första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;6. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
patientavgifterna för sjukvårdande behandling och läkarvård i&lt;br /&gt; 
öppen sjukvård bör höjas med 5 resp. 10 kr. i såväl offentlig som&lt;br /&gt; 
enskild vård den 1 januari 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;7. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1983/84:40, bilaga&lt;br /&gt;
3, beslutar att försäkringsersättning till offentlig sjukvårdshuvudman&lt;br /&gt;
eller enskild vårdgivare som inte tillämpar rekommenderad&lt;br /&gt;
patientavgift i den öppna sjukvården ej skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84: 96&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 15 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS CARLSHAMRE (m)&lt;br /&gt; 
GÖTE JONSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖREL BOHLIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGVAR ERIKSSON (m)&lt;br /&gt; 
HUGO HEGELAND (m)&lt;br /&gt; 
GULLAN LINDBLAD (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EWY MÖLLER (m)&lt;br /&gt; 
INGEGERD TROEDSSON (m)&lt;br /&gt; 
GUNNAR BIÖRCK (m)&lt;br /&gt; 
i Värmdö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;BO ARVIDSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖRAN ERICSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANN CATHRINE HAGLUND (m)&lt;br /&gt; 
SIRI HÄGGMARK (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BLENDA LITTMARCK (m)&lt;br /&gt; 
SONJA REMBO (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLAN ÅKERLIND (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BARBRO NILSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Visby&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTE JONSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖREL BOHLIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR ERIKSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HUGO HEGELAND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GULLAN LINDBLAD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EWY MÖLLER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD TROEDSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR BIÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO ARVIDSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN ERICSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANN CATHRINE HAGLUND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SIRI HÄGGMARK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BLENDA LITTMARCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SONJA REMBO</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN ÅKERLIND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BARBRO NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70296</dok_id>
<subtitel>Nils Carlshamre m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__96.pdf</filnamn>
<filstorlek>197916</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D63FBEFB-D7C5-4681-A72E-A55AE348ECEE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>