<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109137</hangar_id>
 <dok_id>G70290</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:90 Ulf Adelsohn m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:26:42</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
 <subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70290/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70290</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70290</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Adelsohn m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en plan för underhåll, reparation m. m. av&lt;br /&gt; 
bostadsbeståndet, räntebidrag till underhåll, statsbidrag till hissinstallationer,&lt;br /&gt;
ny fastighetsskatt på egnahem och fritidshus, höjda bostadsbidrag och&lt;br /&gt; 
vissa åtgärder för att omfördela statens insatser inom bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Friare bostadsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen marknad i Sverige som är så styrd och sönderreglerad som&lt;br /&gt; 
bostadssektorn. Politiker, planerare och byråkrater bestämmer in i minsta&lt;br /&gt; 
detalj bostadsbyggandets omfattning, inriktning och utformning. Helt följdriktigt&lt;br /&gt;
har därför kostnadsstegringen blivit osedvanligt snabb inom detta&lt;br /&gt; 
område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots alla pengar som satsas svarar inte utbudet av bostäder mot&lt;br /&gt; 
efterfrågan. På många orter finns i dag ett stort och växande överskott på&lt;br /&gt; 
hyreslägenheter hos kommunala bostadsföretag, medan önskemål om&lt;br /&gt; 
småhus och bostadsrätter ofta inte kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna anger en god bostad som en social rättighet och&lt;br /&gt; 
förbehåller sig själva rätten att bestämma vad som menas därmed. Vi&lt;br /&gt; 
moderater ser det som en viktig rättighet att individen och familjen själva får&lt;br /&gt; 
välja bostad efter egna önskemål och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärtemot socialdemokraternas utfästelser under valrörelsen sjunker&lt;br /&gt; 
bostadsbyggandet i landet. 1982 byggdes 45 000 lägenheter. I år beräknas&lt;br /&gt; 
igångsättningen inte överstiga 30 000. Med hänsyn till det befintliga lägenhetsöverskottet&lt;br /&gt;
är det positivt att regeringen inte uppfyllt sina vallöften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag inte motiverat att som tidigare med olika subventioner och&lt;br /&gt; 
styråtgärder driva fram ett ökat bostadsbyggande. På 1930-talet rådde&lt;br /&gt; 
trångboddhet och bostadsnöd. Nu har vi med en lägenhet på varannan&lt;br /&gt; 
medborgare den högsta utrymmesstandarden i världen. Det är därför inte&lt;br /&gt; 
längre aktuellt att tidigarelägga en produktion av bostäder som inte måste&lt;br /&gt; 
komma till stånd. Befolkningen växer inte längre. Bostadskostnaderna&lt;br /&gt; 
kommer dessutom sannolikt att öka snabbare än den allmänna prisstegringen&lt;br /&gt; 
till följd av bl. a. stigande uppvärmningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyproduktionens ringa andel av det totala bostadsbeståndet gör att&lt;br /&gt; 
omsättningen på bostadsmarknaden spelar en betydligt större roll än&lt;br /&gt; 
tidigare. Förekomsten av skilda upplåtelseformer samt olika regleringar och&lt;br /&gt; 
förbud försvårar byte av bostad. Annars skulle människor säkert flytta oftare&lt;br /&gt; 
från hyreslägenhet under rörliga ungdomsår till småhus medan barnen växer,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;vidare till bostadsrätt när antalet familjemedlemmar åter minskar, för att&lt;br /&gt; 
kanske till slut återvända till en hyreslägenhet med dess högre servicenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens situation bör bostadspolitiken inriktas på att öka rörligheten på&lt;br /&gt; 
bostadsmarknaden. En fungerande bostadsmarknad förutsätter att de boende&lt;br /&gt;
får större möjligheter att förverkliga sina personliga önskemål. Detta kan&lt;br /&gt; 
åstadkommas endast med ett större utrymme för prisbildning och marknadskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen leder i motsatt riktning. Det aviserade förslaget&lt;br /&gt; 
om ny realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter kommer dessutom att&lt;br /&gt; 
försämra rörligheten inom denna del av bostadsmarknaden. Begränsningen&lt;br /&gt; 
av rätten till ränteavdrag verkar i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige råder det paradoxala förhållandet att människor i enkla&lt;br /&gt; 
omständigheter förväntas bo i hyreshus, där de får betala dyrt för all möjlig&lt;br /&gt; 
service, medan högre inkomsttagare väntas bo i villor, där de själva utför&lt;br /&gt; 
detta arbete. Med hänsyn till de snabbt stigande driftkostnaderna blir det&lt;br /&gt; 
nödvändigt att omvandla åtskilliga hyreslägenheter till bostadsrätter och&lt;br /&gt; 
ägarlägenheter, där de boende själva får svara för en stor del av underhåll och&lt;br /&gt; 
skötsel. Det gynnar också valfriheten, eftersom människorna får större&lt;br /&gt; 
möjligheter att själva bestämma hur mycket de vill satsa på sitt boende.&lt;br /&gt; 
Övergång från hyresrätt till bostadsrätt eller lägenhetsägande är dessutom ett&lt;br /&gt; 
sätt att förbättra de kommunala bostadsföretagens usla ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrade möjligheter att äga sin bostad ger inte bara större valfrihet.&lt;br /&gt; 
Småhus och ägarlägenheter är också de bostadsformer som är lättast&lt;br /&gt; 
åtkomliga för familjer med hyggliga inkomster men utan egna kapitaltillgångar.&lt;br /&gt;
Det betyder inte att hyresformen skall försvinna. Men dess&lt;br /&gt; 
användning får begränsas till de fall där den boende finner det motiverat att&lt;br /&gt; 
betala de högre kostnader den för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reell valfrihet inom bostadssektorn förutsätter en fungerande bostadsmarknad.&lt;br /&gt;
Det betyder att statsmakterna måste avhålla sig från att med&lt;br /&gt; 
skatter och regleringar inskränka rörligheten inom bostadssektorn. Moderat&lt;br /&gt; 
bostadspolitik utgår från att människors efterfrågan skall styra bostadsproduktionens&lt;br /&gt;
inriktning och omfattning. Här står vår politik i skarp kontrast&lt;br /&gt; 
mot den socialdemokratiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Plan för underhåll, reparationer m. m. (ROT-programmet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utvidgad kommunal bostadsförsörjningsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Sysselsättningseffekterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett övergripande mål för ROT-programmet är att öka sysselsättningen&lt;br /&gt; 
inom byggindustrin och byggmaterialindustrin med 15 000-20 000 personer&lt;br /&gt; 
jämfört med slutet av 1970-talet. Jämfört med sysselsättningsläget i dag&lt;br /&gt; 
innebär propositionens förslag alltså en väsentligt högre ambitionsnivå än&lt;br /&gt; 
den talen anger. Målet är enligt vår mening orealistiskt. Motivet är ett lågt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kapacitetsutnyttjande och hög arbetslöshet inom byggbranschen. Arbetslösheten&lt;br /&gt;
är emellertid koncentrerad till sådana yrkesgrupper och orter som inte&lt;br /&gt; 
kommer att beröras av ROT-programmet i någon nämnvärd utsträckning.&lt;br /&gt; 
Departementschefen medger också att det kommer att krävas ”särskilda&lt;br /&gt; 
insatser i form av vidareutbildning och andra anpassningsåtgärder för att&lt;br /&gt; 
bostadsförbättringsprogrammet skall ge de avsedda effekterna på sysselsättningen”.&lt;br /&gt;
Resultatet av dessa anpassningsåtgärder förefaller mycket optimistiskt&lt;br /&gt;
bedömt i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna finansieringen av ROT-programmet genom införandet av&lt;br /&gt; 
en ny fastighetsskatt kommer ytterligare att minska de enskilda fastighetsägarnas&lt;br /&gt;
möjligheter att reparera och bygga om sina fastigheter. Även&lt;br /&gt; 
nyproduktionen av småhus kommer att minska. Antalet sysselsättningstillfällen&lt;br /&gt;
blir därmed färre. Skattens konstruktion innebär dessutom en&lt;br /&gt; 
ytterligare diskriminering av det enskilt ägda fastighetsbeståndet, eftersom&lt;br /&gt; 
allmännyttan undantas från beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kostnader som småhusägarna drabbas av genom skatteöverenskommelsen&lt;br /&gt;
och den nu föreslagna nya fastighetsskatten kommer därutöver&lt;br /&gt; 
att leda till ett minskat underhåll av småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skatte- och regleringspolitik på bostadsområdet kommer&lt;br /&gt; 
alltså att leda till en totalt sett minskad sysselsättning i byggbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som legat till grund för propositionens förslag har utsatts för&lt;br /&gt; 
hård kritik från många håll. Bl. a. påpekas att de bostadspolitiska och&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitiska målen kan komma att kollidera. Det finns då en&lt;br /&gt; 
uppenbar risk att åtgärder vidtas som inte kan motiveras av bostadspolitiska&lt;br /&gt; 
skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är hög tid att bostadspolitiken börjar styras av konsumenternas&lt;br /&gt;
önskemål och efterfrågan. Bostadsområdet är i dagens situation inte&lt;br /&gt; 
något lämpligt område för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Kommunal planhushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga regleringar och en alltmer invecklad marklagstiftning har givit&lt;br /&gt; 
kommunerna ett ansvar för hela byggprocessen, från planeringsinitiativ till&lt;br /&gt; 
färdigställande av hus och i betydande omfattning även till förvaltning genom&lt;br /&gt; 
särskilda bolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har genom planmonopolet rätt att bestämma över var och&lt;br /&gt; 
när mark får bebyggas. Genom skilda institut, som förköp, expropriation och&lt;br /&gt; 
det s. k. markvillkoret, har kommunerna fått det helt avgörande inflytandet&lt;br /&gt; 
över bostadsproduktionen. Skatte- och låneregler har medfört att konkurrens&lt;br /&gt;
på lika villkor inte längre råder mellan olika producenter och förvaltare.&lt;br /&gt; 
Detta planhushållningssystem har resulterat i en situation där bostadsbyggandet&lt;br /&gt;
och bostadsbeståndets sammansättning inte överensstämmer med&lt;br /&gt; 
människors önskemål. Systemet har vidare lett till en i det närmaste&lt;br /&gt; 
obefintlig kostnadskontroll och ett kommunalt godtycke.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;De förslag som presenteras i propositionen innebär en ytterligare förstärkt&lt;br /&gt; 
kommunal planhushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen gör i sin plädering för en stärkt planhushållning&lt;br /&gt; 
gällande att ”saknas planerade och samordnade insatser från samhällets&lt;br /&gt; 
gemensamma organ leder utvecklingen snabbt till segregation, förslumning&lt;br /&gt; 
och en omfattande kapitalförstöring”. Påståendet - som inte utvecklas&lt;br /&gt; 
närmare - saknar trovärdighet. Internationella erfarenheter visar att en&lt;br /&gt; 
friare bostadsmarknad har större förutsättningar att tillgodose bostadskonsumenternas&lt;br /&gt;
efterfrågan. De negativa effekter som räknas upp i propositionen&lt;br /&gt;
är snarare exempel på konsekvenserna av marknadsbegränsningar och&lt;br /&gt; 
långvariga hyresregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att kommuner med gemensam bostadsmarknad&lt;br /&gt;
skall samråda med varandra innan kommunalt bostadsförsörjningsprogram&lt;br /&gt;
antas. Detta samråd - som enligt vår uppfattning inte skall införas i&lt;br /&gt; 
lagtexten - får inte tas till intäkt för att hindra en kommun att bygga som&lt;br /&gt; 
konsumenterna vill, t. ex. i form av småhus, bara därför att det i grannkommunen&lt;br /&gt;
finns tomma lägenheter inom allmännyttan. Bostadskonsumenternas&lt;br /&gt; 
efterfrågan måste tillåtas att slå igenom. Ansvaret för dåliga bostäder, som&lt;br /&gt; 
människor inte vill bo i, måste politiker och byggherrar ta på sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora problem svensk bostadssektor har beror till stor del på att&lt;br /&gt; 
marknaden inte tillåts fungera. Politiska beslut ersätter konsumenternas fria&lt;br /&gt; 
val. Subventions- och skatteeffekter döljer de verkliga kostnaderna för olika&lt;br /&gt; 
bostäder. Bostadssektorn måste bli mer marknadsanpassad för att bättre och&lt;br /&gt; 
billigare kunna tillgodose konsumenternas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Åtgärder och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Villkoren för det långsiktiga fastighetsunderhållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ROT-programmet är - vid sidan av ökad sysselsättning inom&lt;br /&gt; 
byggbranschen - att höja standarden i ett stort antal lägenheter. Målet är att&lt;br /&gt; 
alla lägenheter skall uppnå vad som i bostadssaneringslagen anges som lägsta&lt;br /&gt; 
godtagbara standard. Huruvida detta mål överensstämmer med bostadskonsumenternas&lt;br /&gt;
önskemål kan diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår principiella uppfattning bör ansvaret för fastighetsunderhåll reparationer&lt;br /&gt;
och ombyggnader-i första hand åvila fastighetsägarna. Det allt&lt;br /&gt; 
överskuggande problemet är att den långsiktiga hyresnivån inte ger ekonomiska&lt;br /&gt;
förutsättningar för ett rationellt fastighetsunderhåll. Detta förstärks&lt;br /&gt; 
bl. a. av att enskilda fastighetsägare inte har rätt till skattefri avsättning för&lt;br /&gt; 
det långsiktiga fastighetsunderhållet. En betydande kapitalförstöring blir&lt;br /&gt; 
resultatet om inte dessa missförhållanden snarast ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår att regeringen är medveten om detta grundläggande&lt;br /&gt;
problem. Några förändringar av långsiktig karaktär föreslås dock inte.&lt;br /&gt; 
Det som föreslås är ytterligare statliga subventioner i form av lån och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;räntebidrag för underhållet. På detta sätt permanentas i stället de grundläggande&lt;br /&gt;
felen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för en långsiktig hyresnivå som medger ett rationellt fastighetsunderhåll&lt;br /&gt;
måste tas av fastighetsägare och hyresgäster. Vi avvisar därför de&lt;br /&gt; 
föreslagna lånen och räntebidragen för underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Energisparstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisparande åtgärder är i dag, på grund av de höga energipriserna,&lt;br /&gt; 
mycket lönsamma. Sparandet inom såväl industrin som bostadssektorn har&lt;br /&gt; 
därför fått stor omfattning de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare framhållit att det centrala i hushållningssammanhang är att&lt;br /&gt; 
kreditutrymme finns tillgängligt för angelägna åtgärder. Några subventioner&lt;br /&gt; 
från statens sida är däremot inte motiverade. Vi kan därför inte biträda&lt;br /&gt; 
förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Hissbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett tillfälligt bidrag för s. k. tillgänglighetsskapande&lt;br /&gt;
åtgärder uppgående till 100 milj. kr. under vart och ett av åren 1984—1986.&lt;br /&gt; 
Bidraget är i första hand avsett för hissinstallationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör bostadskommitténs arbete avvaktas innan man&lt;br /&gt; 
överväger åtgärder i detta avseende. Regeringens förslag är mycket kostnadskrävande&lt;br /&gt;
både för stat och kommun, vilket också är ett skäl för att nu&lt;br /&gt; 
avvisa propositionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Boendemiljöbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en utvidgad möjlighet att få boendemiljöbidrag.&lt;br /&gt; 
Förutsättning för att få bidrag skall vara att åtgärderna dels skapar&lt;br /&gt; 
sysselsättning, dels leder till väsentliga förbättringar av otillfredsställande&lt;br /&gt; 
boendemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är allmänt omvittnat att de människor som bor i äganderätts- och&lt;br /&gt; 
bostadsrättslägenheter är nöjda med sin boendemiljö i väsentligt större&lt;br /&gt; 
utsträckning än de som bor i hyresrätt och att de som bor i enskild hyresrätt&lt;br /&gt; 
eller hos mindre fastighetsägare är mer nöjda än de som bor i hus ägda av&lt;br /&gt; 
stora anonyma företag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad lyhördhet för människors bostadsönskemål skulle minska antalet&lt;br /&gt; 
tomma lägenheter som beror på brister i boendemiljön. Enligt vår uppfattning&lt;br /&gt;
måste bostadsföretagen ta sitt ansvar för att man byggt bostäder som&lt;br /&gt; 
människor inte vill bo i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendemiljöbidragen bör avskaffas. Vi avvisar därför regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2.2.5 Ändrade regler för bokföring av lån för underhåll m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen bör bostadsföretag som får lån för underhålls-,&lt;br /&gt; 
reparations- och energisparande åtgärder ges rätt att som särskild tillgångspost&lt;br /&gt;
i balansräkningen ta upp ett belopp som motsvarar låneskulden. Skälet&lt;br /&gt; 
för detta är att många allmännyttiga bostadsföretag i annat fall skulle tvingas&lt;br /&gt; 
avstå från lånet på grund av att de enligt aktiebolagens regler om likvidationsskyldighet&lt;br /&gt;
inte kan öka sin skuldbörda ytterligare. Förslaget strider mot sunt&lt;br /&gt; 
förnuft och bokföringslagens principer och måste därför avvisas. Regeringens&lt;br /&gt;
bokföringstekniska manipulationer är inte ägnade att inge respekt för&lt;br /&gt; 
kampen mot ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Lika villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl låne- som skattereglerna för skilda typer av bostadsföretag är olika.&lt;br /&gt; 
Så t. ex. erhåller enskilda företag 92-procentiga lån medan kommunala&lt;br /&gt; 
företag erhåller 100-procentiga lån. Denna skillnad medför avsevärt högre&lt;br /&gt; 
kapitalkostnader för det enskilda företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri konkurrens på lika villkor inom producentledet är en förutsättning för&lt;br /&gt; 
en sund och effektiv bostadsmarknad. De skillnader som finns mellan olika&lt;br /&gt; 
bostadsföretag bör elimineras. Vi avvisar därför den föreslagna förändringen&lt;br /&gt; 
av reglerna för ombyggnad till förmån för en enhetlig belåningsgräns för alla&lt;br /&gt; 
byggherre kategorier på 95 % av låneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare anfört bör skattereglerna utformas så att alla ägarkategorier&lt;br /&gt;
kan arbeta under jämlika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Höjning av bostadsbidragen till barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår höjning av bostadsbidragen till barnfamiljer för år&lt;br /&gt; 
1984 med totalt 400 milj. kr., varav 200 milj. kr. belöper på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för dessa höjningar är bl. a. de ökade hyreskostnader som blir&lt;br /&gt; 
resultatet av proposition 1983/84:40. Eftersom vi avvisar de flesta förslagen,&lt;br /&gt; 
bortfaller motiven för en höjning av bostadsbidragen. Moderata samlingspartiet&lt;br /&gt;
har dessutom avvisat den absoluta merparten av regeringens alla&lt;br /&gt; 
skattehöjningar, vilket innebär ökad köpkraft och betalningsförmåga hos&lt;br /&gt; 
bostadskonsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar också påtalas att regeringen - trots att bostadsbidragsutredningen&lt;br /&gt;
påvisat de allvarliga bristerna i bidragens konstruktion - inte föreslår&lt;br /&gt; 
några som helst åtgärder för att bättre anpassa bostadsbidragen till verklig&lt;br /&gt; 
ekonomisk bärkraft. Ändå borde detta i en åtstramningssituation vara&lt;br /&gt; 
viktigare än någonsin. De som mest missgynnas av den nuvarande konstruktionen&lt;br /&gt;
är de familjer - främst flerbarnsfamiljerna - som huvudsakligen är&lt;br /&gt; 
hänvisade till att leva på en enda förvärvsinkomst. Även av denna anledning&lt;br /&gt; 
bör förslaget till höjda bostadsbidrag nu avvisas och regeringen snarast&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;återkomma med förslag till bostadsbidrag som bättre anpassas till bärkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår partimotion i januari 1983 föreslog vi en höjning av bostadsbidragen&lt;br /&gt; 
med 200 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Detta förslag var avhängigt vårt&lt;br /&gt; 
förslag om besparingar på räntebidragen. Vi återkommer med nya förslag på&lt;br /&gt; 
detta område i anslutning till budgetpropositionen för budgetåret 1984/85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förstärkningar av statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Bostadssubventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för räntebidrag stiger snabbt. Av flera bostadsutredningar,&lt;br /&gt;
som presenterats under senare år, har framgått att de generella&lt;br /&gt; 
bostadssubventionernas utformning starkt bidragit till den ogynnsamma&lt;br /&gt; 
kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av statsfinansiella skäl nödvändigt att snarast minska de generella&lt;br /&gt; 
subventionerna. Vi förordar att detta sker genom att den garanterade räntan&lt;br /&gt; 
höjs snabbare än i dag. För att en sådan höjning inte skall få orimliga&lt;br /&gt; 
konsekvenser för bostadskonsumenterna krävs att medborgarna erhåller&lt;br /&gt; 
ökat utrymme att betala den boendekostnadsökning som blir följden. Detta&lt;br /&gt; 
bör ske dels genom en sänkning av marginalskatten och borttagande av&lt;br /&gt; 
avdragsbegränsningen för utgiftsräntor, dels genom en höjning av de&lt;br /&gt; 
behovsprövade bostadsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför innevarande budgetår föreslog vi en uppräkning av den garanterade&lt;br /&gt; 
räntan för flerbostadshus med 11 %. Detta hade inneburit att ett hus som&lt;br /&gt; 
byggs 1984 skulle fått en ränta 1985 på 3,33 % i stället för 3,25 %. 1986 hade&lt;br /&gt; 
räntan blivit 3,70 % i stället för 3,50 % etc. Förslaget hade medfört en&lt;br /&gt; 
besparing på drygt 1 miljard kronor under budgetåret. Helårseffekten&lt;br /&gt; 
beräknas uppgå till 2,1 miljarder kronor. För kommande budgetår kommer&lt;br /&gt; 
vi att föreslå motsvarande besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer också att i likhet med tidigare år föreslå besparingar vad avser&lt;br /&gt; 
stödet till allmänna samlingslokaler, byggnadsforskning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar att de retroaktiva räntebidragen upphör och att&lt;br /&gt; 
tidigare gällande regler återinförs. Av statsfinansiella skäl biträder vi&lt;br /&gt; 
förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med de nu föreslagna åtgärderna är att handläggningstiden för&lt;br /&gt; 
låneärenden får större ekonomisk betydelse än tidigare. Tiden mellan&lt;br /&gt; 
färdigställande och utbetalning måste starkt förkortas. Med hänsyn till det&lt;br /&gt; 
minskade antal låneärenden som kan förväntas de närmaste åren måste en&lt;br /&gt; 
snabbare och effektivare handläggning vara möjlig. Propositionen anger att&lt;br /&gt; 
bostadslån normalt utbetalas ca 15 månader efter det att ett projekt har&lt;br /&gt; 
färdigställts. Krav bör kunna ställas på att lån utbetalas senast inom ett år&lt;br /&gt; 
efter det att ett hus färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller räntebidragen för vissa större småhus är vår uppfattning att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;räntebidrag bör lämnas endast för lån motsvarande en bostadsyta upp till 120&lt;br /&gt; 
m2. Denna ordning bör dock gälla oavsett småhusets totala storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas behovet av att begränsa prisökningarna i&lt;br /&gt; 
samhällsekonomin under år 1984, varvid anges att historisk kostnadsutveckling&lt;br /&gt;
inte får hindra detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att begränsa den automatiska&lt;br /&gt; 
uppräkningen av vissa indexstyrda utgifter till högst 4 % under år 1984. För&lt;br /&gt; 
bostadssektorns del medför detta att uppräkningen av den s. k. tidskoefficienten&lt;br /&gt;
begränsas till högst 4 % under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då allt talar för en högre inflationstakt 1984 innebär förslaget i realiteten&lt;br /&gt; 
en besparing för staten, men ökade kostnader för dem som bygger. Är&lt;br /&gt; 
regeringens avsikt att spara bör detta enligt vår mening redovisas öppet.&lt;br /&gt; 
Besparingar skall inte smygas igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ny fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras en statlig fastighetsskatt fr. o. m. år 1985. Motivet&lt;br /&gt; 
för införandet av skatten sägs vara att den är nödvändig för att nå ”målet om&lt;br /&gt; 
ett solidariskt omfördelningssystem”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den svenska bostadssektorn finns ett oöverskådligt antal stödformer&lt;br /&gt; 
- bidrag och lån - och en lång rad skatter. Genom detta omfattande skatteoch&lt;br /&gt;
subventionssystem har marknaden i stor utsträckning upphört att&lt;br /&gt; 
fungera. Detta har resulterat i olägenheter som är väl kända: höga&lt;br /&gt; 
byggkostnader, bostäder som inte motsvarar konsumenternas efterfrågan&lt;br /&gt; 
och stora statliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som alltmer uppenbart att bostadssektorns problem är&lt;br /&gt; 
resultatet av skatte- och subventionssystemet sammantaget med statens och&lt;br /&gt; 
kommunernas starka inflytande. Regeringen förmår inte att frigöra sig från&lt;br /&gt; 
detta förödande system. Den har blivit fången i en ideologisk retorik. Nya&lt;br /&gt; 
skatter kommer att motivera nya bidrag. Nya problem - som uppkommit&lt;br /&gt; 
genom skatte- och subventionssystemet - försöker man lösa med nya skatter&lt;br /&gt; 
och subventioner. Detta är dömt att misslyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av dessa principiella invändningar kan sägas att den nya&lt;br /&gt; 
fastighetsskatten kommer att drabba samtliga fastighetsägare mycket hårt, i&lt;br /&gt; 
synnerhet som fastighetsskatten inte tycks bli avdragsgill. För en fastighetsägare&lt;br /&gt;
med en marginalskatt på 80 % motsvarar en fastighetsskatt på 1,4 %&lt;br /&gt; 
en kostnad på 7 % av taxeringsvärdet för fastigheten. Denna skatt avses&lt;br /&gt; 
vidare betalas vare sig fastigheten belastas med stora skulder eller inte och&lt;br /&gt; 
vare sig fastigheten går med förlust eller inte. Genom sin konstruktion skulle&lt;br /&gt; 
skatten ytterligare urholka möjligheten till enskilt fastighetsägande. Vi tar&lt;br /&gt; 
därför bestämt avstånd från införandet av en ny fastighetsskatt. I stället bör&lt;br /&gt; 
hyreshusavgiften skyndsamt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:90&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:40, bilaga 9,&lt;br /&gt; 
med undantag för vad som föreslås beträffande retroaktiva&lt;br /&gt; 
räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGEGERD TROEDSSON (m) ROLF DAHLBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ULF ADELSOHN (m)&lt;br /&gt; 
LARS TOBISSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. BERTIL LIDGÅRD (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;NILS CARLSHAMRE (m)&lt;br /&gt; 
ROLF CLARKSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;PER PETERSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDERS BJÖRCK (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. ARNE ANDERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;CARL BILDT (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;  &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;Stockholm 1983 77200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD TROEDSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF DAHLBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULF ADELSOHN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS TOBISSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>H. BERTIL LIDGÅRD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF CLARKSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS BJÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L. ARNE ANDERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CARL BILDT</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70290</dok_id>
<subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__90.pdf</filnamn>
<filstorlek>241059</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3F7BA0E7-9CC6-4F8B-B273-3AE036992914</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>