<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109127</hangar_id>
 <dok_id>G70281</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:81 Margareta Persson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:26:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m.  (prop. 1983/84:27)</titel>
 <subtitel>Margareta Persson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70281/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70281</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70281</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:81&lt;br /&gt; 
Margareta Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1983/84:27)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen av handikappade barn och ungdomar gavs förr på speciella&lt;br /&gt; 
institutioner. Det var dock många handikappade barn som aldrig fick någon&lt;br /&gt; 
skolgång, inte minst gäller det gruppen cp-skadade. Så sent som 1962 fick&lt;br /&gt; 
handikappade barn skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste tjugo åren har en intensiv debatt förts om behovet av&lt;br /&gt; 
integrering av handikappade barn. Debatten och kraven om integration&lt;br /&gt; 
måste ses mot bakgrunden av det destruktiva institutionsliv många handikappade&lt;br /&gt;
barn tvingats leva tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har också gått mot en integrering. Tomtebodaskolan för&lt;br /&gt; 
synskadade har fått allt färre elever. Synskadade elever har kunnat integreras&lt;br /&gt; 
i den vanliga skolan med de extra resurser som ställts till förfogande. Många&lt;br /&gt; 
rörelsehindrade barn har också, genom den ökande tillgängligheten av&lt;br /&gt; 
skollokaler och personlig assistans, kunnat gå i den ordinarie skolan på orten.&lt;br /&gt; 
När det gäller utvecklingen bland döva barn har dock behovet alltmer&lt;br /&gt; 
framträtt av att hålla de döva barnen samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsutredningen konstaterade att trots att ”integrationsutvecklingen”&lt;br /&gt;
nu pågått i flera decennier vet vi mycket litet om vad skolgång i grupp&lt;br /&gt; 
eller enskilt i klass med icke handikappade innebär för en elev med en&lt;br /&gt; 
funktionsnedsättning. Inte heller specialskolan som miljö har blivit granskad&lt;br /&gt; 
av forskningen. ”Man konstaterar också att det inte finns några enkla&lt;br /&gt; 
lösningar på integrationsproblemen. Det finns över huvud taget inga&lt;br /&gt; 
'integrationsmodeller’ att rekommendera som de bästa.” Men man säger&lt;br /&gt; 
ändå att en trend är att barn och ungdomar med handikapp ibland vill träffa&lt;br /&gt; 
andra med samma svårigheter och uppleva gemenskap i en sådan grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det nu lagda förslaget i propositionen om en&lt;br /&gt; 
avveckling av Skärholmens gymnasium som ett riksgymnasium för rörelsehindrade&lt;br /&gt;
något svårt att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett riksgymnasium för döva inrättas i Örebro,&lt;br /&gt; 
att ett riksgymnasium för hörselskadade inrättas i Härnösand samt att&lt;br /&gt; 
Tomtebodaskolan behålls som resurscentrum. Man tar i propositionen inte&lt;br /&gt; 
heller ställning till om undervisningen av de ca 20 elever som i dag går där&lt;br /&gt; 
skall tas bort. Den enda grupp med svåra handikapp man anser klara en&lt;br /&gt; 
integrering ute i kommunerna är gruppen svårt rörelsehindrade ungdomar.&lt;br /&gt; 
Därför föreslår man att Skärholmens gymnasium som riksgymnasium&lt;br /&gt; 
försvinner från den 1 juli 1984 - dvs. om ett halvår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av de senaste årens integrering är, som integrationsutred&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;ningen konstaterade, skiftande. Man vet egentligen inte hur integreringen&lt;br /&gt; 
fungerar utöver de rent fysiska momenten. Man konstaterade ju också att&lt;br /&gt; 
individuella lösningar måste finnas, behoven hos eleverna är så olika, ingen&lt;br /&gt; 
färdig modeller för alla är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast ungefär hälften av de rörelsehindrade ungdomarna som&lt;br /&gt; 
fortsätter till gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gruppen hörselskadade och döva är procentsiffran ännu något lägre.&lt;br /&gt; 
Däremot är det ungefär lika högt antal bland de synskadade ungdomarna&lt;br /&gt; 
som bland ungdomar i allmänhet som söker till gymnasieskolan. Att&lt;br /&gt; 
hörselskadade och döva ungdomar därför behöver extra resurser och stöd av&lt;br /&gt; 
varandra för att söka till gymnasium har man konstaterat. Inrättandet av två&lt;br /&gt; 
riksgymnasier för dessa grupper visar att man förstår allvaret bakom dessa&lt;br /&gt; 
ungdomars behov av utbildning och vilka svårigheter de har haft tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att det därför föreligger en stor oro inför avvecklingen av&lt;br /&gt; 
det enda riksgymnasium som finns för rörelsehindrade. Det framstår som&lt;br /&gt; 
tämligen inkonsekvent att man så kategoriskt kan fastslå att det inte finns&lt;br /&gt; 
något behov av ett riksgymnasium för rörelsehindrade, inte ens som ett&lt;br /&gt; 
resurscentrum, när man samtidigt föreslår inrättandet av sådana skolor för&lt;br /&gt; 
döva och hörselskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns alltså runt 1 200 hörselhindrade ungdomar i gymnasieåldern.&lt;br /&gt; 
Hälften av dem går i gymnasium. Handikapputredningen beräknade 1969 att&lt;br /&gt; 
ungefär 130 rörelsehindrade ungdomar var så svårt handikappade att de&lt;br /&gt; 
behövde särskilda resurser inom ramen för en gymnasial riksskola. Skärholmens&lt;br /&gt;
gymnasium har i dag mellan 20 och 30 rörelsehindrade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det borde inte finnas något motsatsförhållande mellan strävandena att nå&lt;br /&gt; 
integration på hemorten av rörelsehindrade ungdomar och att ha en central&lt;br /&gt; 
resurs för t. ex. de ungdomar som har mycket svåra handikapp, för dem som&lt;br /&gt; 
av sociala skäl behöver komma hemifrån, för dem som av personliga skäl helt&lt;br /&gt; 
enkelt vill ha den trygghet som ett riksgymnasium ger. För precis som&lt;br /&gt; 
integrationsutredningen fastslagit, ”Det finns över huvud taget inga integrationsmodeller&lt;br /&gt;
att rekommendera som de bästa.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Skärholmens gymnasium har man bakat in elevernas behov av&lt;br /&gt; 
nödvändig behandling och utprovning i skolschemat. Många elever går&lt;br /&gt; 
dessutom på mediciner, som gör dem trötta. Behovet är därför stort att&lt;br /&gt; 
kunna inordna olika behandlingar i skolschemat. Det kan annars bli alltför&lt;br /&gt; 
tröttsamma dagar för många svårt handikappade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Skärholmens riksgymnasium skall läggas ned inom ett halvår, är&lt;br /&gt; 
risken uppenbar att lokala resurser inte hinner byggas upp för att klara de&lt;br /&gt; 
mycket stora behov en del av eleverna har. De fem planeringsregionerna&lt;br /&gt; 
kommer inte heller tidsmässigt att klara av denna planering till läsåret&lt;br /&gt; 
1984/85.1 dagens ekonomiska läge är risken också uppenbar att kommunerna&lt;br /&gt;
är mindre benägna att satsa på de resurser som behövs, även om medel&lt;br /&gt; 
kan fås via SÅS-anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningarna mot propositionens förslag vad avser nedläggningen av&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;försöksverksamheten för rörelsehindrade vid Skärholmens gymnasium är&lt;br /&gt; 
därför av två slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena är att jag anser det vara tveksamt ur principiell synpunkt att i&lt;br /&gt; 
dagens läge ta ställning för en nedläggning av ett riksgymnasium. Först när&lt;br /&gt; 
lokala resurser byggts upp är det möjligt att avgöra om alla rörelsehindrade&lt;br /&gt; 
ungdomar kan ges en gymnasial utbildning inom den egna planeringsregionen.&lt;br /&gt;
Integrationsdebatten under de senaste åren har lärt oss att vara mindre&lt;br /&gt; 
kategoriska i våra ställningstaganden, utvecklingen bland hörselskadade och&lt;br /&gt; 
döva har varit att man känt att integrering i vanliga klasser inte fungerat. För&lt;br /&gt; 
synskadade ungdomar har det varit tvärtom. Däremot finns inte samma&lt;br /&gt; 
entydiga bild av behoven hos gravt rörelsehindrade ungdomar, som dessutom&lt;br /&gt;
ofta har komplicerade medicinska problem. Man kan helt enkelt inte&lt;br /&gt; 
säga kategoriskt att vi inte behöver ett riksgymnasium för vissa rörelsehindrade&lt;br /&gt;
elever. Jag anser därför att ett riksgymnasium för rörelsehindrade skall&lt;br /&gt; 
finnas kvar t. v.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra invändningen mot att nu fatta ett beslut om nedläggning är mer&lt;br /&gt; 
praktisk. I dagens ekonomiska läge föreligger en uppenbar risk att kommunerna&lt;br /&gt;
inte kommer att anse sig ha råd med att bygga upp de erforderliga&lt;br /&gt; 
resurserna för att svårt rörelsehindrade ungdomar verkligen ska kunna&lt;br /&gt; 
efterfråga gymnasial utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad man har för inställning till de ovannämnda uppfattningarna är&lt;br /&gt; 
det ändå uppenbart att propositionens förslag vad avser de ungdomar som&lt;br /&gt; 
redan är intagna på Skärholmens gymnasium och de ungdomar som skall&lt;br /&gt; 
söka in till nästa läsår är alltför oklart. Garantier måste lämnas för att de&lt;br /&gt; 
elever som redan är antagna får fortsätta sin utbildning och att de elever som&lt;br /&gt; 
vill söka in nästa år skall ha möjlighet att göra detta. Tidpunkten för&lt;br /&gt; 
nedläggning måste därför framflyttas under alla omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;1. att riksdagen uttalar sig för att garantier lämnas för att de&lt;br /&gt; 
elever som i dag är antagna vid Skärholmens gymnasium - samt&lt;br /&gt; 
de som ämnar söka utbildning där under nästa läsår - får&lt;br /&gt; 
fortsätta sin utbildning vid skolan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. att riksdagen uttalar sig för att en utvärdering av rörelsehindrade&lt;br /&gt;
ungdomars möjligheter till gymnasial utbildning görs innan&lt;br /&gt; 
beslut fattas om upphörande av försöksverksamheten vid&lt;br /&gt; 
Skärholmens gymnasium,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. att riksdagen uttalar sig för att statsbidrag - i nuläget 1,4 milj.&lt;br /&gt; 
kr. - utgår till försöksverksamheten och att dessa medel tas&lt;br /&gt; 
från de i propositionen föreslagna ”ytterligare medel under&lt;br /&gt; 
SÅS-anslaget”,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;4. att riksdagen uttalar sig för att de medel styrelsen för vårdartjänst&lt;br /&gt;
disponerar för verksamheten i anslutning till riksgymnasiet&lt;br /&gt;
under en övergångstid får stanna hos SV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA PERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA PERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70281</dok_id>
<subtitel>Margareta Persson</subtitel>
<filnamn>mot_198384__81.pdf</filnamn>
<filstorlek>105751</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m.  (prop. 1983/84:27)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1B1B8534-5150-4105-831C-E343FBE734C1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>