3099763G7027241983/84724motmotMotion 1983/84:724 Claes Elmstedt m. fl.MotionMotion72401984-01-18 00:00:002014-11-04 09:48:352014-11-04 00:00:00Beskattningen av partrederiClaes Elmstedt m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G702724/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G702724https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702724
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:724</p>
<p>Claes Elmstedt m. fl.</p>
<p>Beskattningen av partrederi</p>
<p>Begreppet närsjöfart definieras här som trafik i Östersjön, Nordsjön och<br />
Medelhavet. Kustsjöfart kan naturligtvis också bedrivas inom begränsade<br />
områden på fjärran kontinenter. Den svenska närsjöfartsflottan omfattar<br />
drygt 180 fartyg om ca 700 000 dödviktston, vilket motsvarar 20 % av det<br />
privatägda, svenska tonnaget. Denna samlade flotta av kusttonnage består<br />
av fartyg mellan 200 och drygt 10 000 dödviktston. Drygt 110 enheter om<br />
ca 330 000 ton är torrlastfartyg och ett 70-tal enheter om ca 375 000 ton är<br />
tankfartyg.</p>
<p>Vårt närsjöfartstonnage sysselsätter direkt ungefär 4 000 personer men<br />
eftersom dessa närsjöfartsrederier huvudsakligen har sin hemort i skärgårdssamhällena<br />
i Bohuslän, Blekinge, Roslagen osv. har de stor regionalpolitisk<br />
betydelse. Hör ett antal närsjöfartsrederier hemma i ett skärgårdssamhälle<br />
kan detta motivera att bankens lokalkontor får vara kvar, att<br />
lokala småverkstäder och serviceföretag kan räkna med en huvudsaklig<br />
sysselsättning som marina underleverantörer. Vana vid installations- och<br />
reparationsarbeten ombord i ortens fartyg ger ofta erbjudande om liknande<br />
tillfällighetsarbeten vid varv på väst- och ostkusten etc. På samma sätt<br />
som jordbruken håller landsbygden levande håller närsjöfarten tillsammans<br />
med fisket våra skärgårdssamhällen levande.</p>
<p>En viktig aspekt på närsjöfartens samhällsbetydelse är beredskapsfrågan.<br />
Frågan inskränks inte här enbart till beredskap i krig utan också till<br />
perioder av yttre störningar såsom oljeembargo och liknande. Sjötransport<br />
är inte bara energisnålt. Man kan dessutom med kustsjöfartens hjälp<br />
snabbt och med kort varsel förflytta mycket stora volymer gods.</p>
<p>”Kusttonnaget” omfattar ungefär en tredjedel av den svenska handelsflottan<br />
räknat på antalet fartyg och anställda. Det är också en del av vår<br />
sjöfartsnäring som hävdat sig ganska bra, därför att dessa rederier lyckats<br />
hålla sina driftkostnader nere på en konkurrenskraftig nivå. Det rör sig<br />
emellertid om en sjöfartsgren som inte bara har typisk småföretagarkaraktär<br />
utan också typiska småföretagarproblem. Det finns få exempel på<br />
småföretagsamhet som arbetar med så kapitalintensiva objekt som just<br />
fartyg. Under 1970-talet anskaffade närsjöfartsrederierna en ganska stor<br />
flotta goda andrahandsfartyg från utlandet. När sedan det kraftiga fraktfallet<br />
kom i början av 1980-talet uppstod akuta överlevnadsproblem för<br />
många smårederier lika väl som för de större rederierna.</p>
<p>För att stödja sjöfartsnäringen beslutade därför riksdagen våren 1982<br />
(prop. 1981/82:217, TU 1981/82:37) att ekonomiskt stöd skulle utgå till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:724</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>svenska rederier. Till grund för beräkning av stödet skulle ligga inbetald<br />
sjömansskatt.</p>
<p>För båtar som är lämpliga för kustsjöfart skulle stöd utgå med upp till<br />
100% av inbetald sjömansskatt under åren 1982 och 1983 och 50% åren<br />
1984 och 1985.</p>
<p>Riksdagen beslutade vidare i enlighet med tilläggsbudget I (prop. 1982/<br />
83:25) i december 1982 om en tidigareläggning av konsolideringsstödet till<br />
kustsjöfartsfartyg. Till grund för sådant stöd skall kunna läggas sjömansskatt<br />
som inbetalats under år 1981. Sådana rederier som väljer att utnyttja<br />
stöd som är hänförligt till sjömansskatteinbetalningar under år 1981 skall<br />
inte kunna lägga sjömansskatteinbetalningen för år 1985 till grund för<br />
stöd.</p>
<p>Efter dessa beslut har nu framtidstron återväckts inom denna del av<br />
sjöfartsnäringen och under 1983 tog inköpen av förstklassigt andrahandstonnage<br />
från utlandet åter fart.</p>
<p style="text-align:right;">Partrederi</p>
<p>Partrederiet är den helt dominerande verksamhetsformen när det gäller<br />
närsjöfart. Partrederiet är en mycket gammal samarbetsform inom sjöfarten.<br />
Efter hand har verksamhetsformen anpassats till de skiftande krav<br />
som olika epoker ställt på en bolagsform skräddarsydd för sjöfartsändamål.<br />
1 dag är knappt 50 % av alla svenska handelsfartyg och knappt 50 %<br />
av hela det svenska handelstonnaget ägt av partrederier. Detta visar att<br />
begreppet partrederi används för såväl stora som små fartyg. Ett partrederi<br />
kan endast äga ett fartyg, medan däremot samma grupp av partredare kan<br />
äga flera fartyg men måste då bilda ett särskilt partrederi för varje fartyg.<br />
Partrederiet är ingen juridisk person med egen förmögenhet. Rederiets<br />
förmögenhet och skulder är uppdelade på partredarna i förhållande till<br />
deras andelar. Partredarna har tillskottsplikt, vilket innebär att om partrederiet<br />
går med förlust skall partredarna tillskjuta medel i förhållande till<br />
sina andelar, och till skillnad från förhållandet i ett aktiebolag kan en<br />
partredare göras solidariskt ansvarig för belopp som betydligt överskrider<br />
investerat kapital, t. ex. när av någon anledning försäkring ej gäller. Partrederier<br />
taxeras inte och är inte skattepliktiga. Rederiets inkomst fördelas<br />
mellan partredarna i förhållande till dessas andelar och beskattas hos varje<br />
partredare för sig. Partrederiet skall emellertid centralt lämna vissa taxeringsuppgifter<br />
beträffande partredarnas andelar av rederiets inkomst samt<br />
rederiets vinst- och förlusträkning och balansräkning.</p>
<p>Partredarna utser en huvudredare som skall företräda de övriga redarna<br />
och för deras räkning ingå de förbindelser som hänger ihop med rederirörelsen.</p>
<p style="text-align:right;">Partrederiformen används så ofta inom sjöfarten därför att sjöfart är en<br />
av de mest kapitalkrävande näringar som existerar. Nybyggt kusttonnage</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:724</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kostar ca 100 milj. kr. och den planenliga avskrivningstiden brukar, inom<br />
sjöfarten, vara 15 år.</p>
<p>1 den övervägande delen av antalet fartyg är besättningsmedlemmar<br />
delägare. Detta system med seglande delägare har sina rötter i ”skutepoken”.<br />
Strax efter andra världskriget hade vi i Sverige över tusen motorseglare,<br />
byggda i trä och hemmahörande i kustsamhällen runt Sverige. Dessa<br />
fartyg utförde en viktig transportfunktion men konkurrerades efter hand<br />
ut av modernare tonnage och lastbilar. Skutepoken kan sägas ha tagit slut<br />
under första hälften av 1960-talet. Men systemet med seglande delägare tog<br />
inte slut med detta utan fortsatte i det nuvarande närsjöfartstonnaget. Vid<br />
sidan om denna kustfarartradition, med ett betydande inslag av seglande<br />
partredare, har det under senare år blivit mycket vanligt att unga sjöbefäl<br />
satsar sparmedel och skaffar sig inteckningsskulder till en partandel i ett<br />
fartyg, som de sedan arbetar ombord i. Det har visat sig att fartyg som drivs<br />
på detta sätt inte bara uppnår en mycket god driftekonomi. Säkerheten<br />
ombord i dessa fartyg är dessutom mycket god, vilket i sin tur har bidragit<br />
till att sjöfartsverket och de ombordanställdas organisationer medgivit att<br />
besättningarna i de här fartygen, under senare år, tillåtits bli reducerade.</p>
<p>Antalet delägare i ett partrederi brukar normalt vara mellan fem och<br />
femton personer. Man försöker avväga antalet partredare i förhållande till<br />
investeringens storlek. Det krävs, som tidigare nämnts, stora kapitalinsatser<br />
för att köpa ett fartyg. Dessutom måste en affärsgemenskap som ett<br />
partrederi fungera helst utan friktioner och partredarna sträva efter att<br />
begränsa sitt antal. Partredarens andel varierar fån 0,5 % upp till 50 %. Det<br />
finns befälhavare som äger en hälftendel av det fartyg han för. Däremot<br />
orkar sällan en ung styrman eller maskinist med mer än någon procent i ett<br />
modernt kustfartyg, som inköpts i andra hand för kanske 40 milj. kr. Vid<br />
ett sådant andrahandsköp är det brukligt att 25 % betalas kontant medan<br />
resten lånas över ett antal år beroende på fartygets ålder.</p>
<p>Det fasta driftstället</p>
<p>Nuvarande bestämmelser i kommunalskattelagen, att partrederi skall<br />
anses ha fast driftställe där fartyget är registrerat, blev föremål för ingående<br />
analys i den s. k. närsjöfartsutredningen. Ett partrederi ställer som regel<br />
små krav på kommunal service från sin hemortskommun. Det är i stället<br />
de kommuner där de anställda och partredarna är bosatta som får svara för<br />
huvuddelen av den kommunala servicen. Beskattning av partrederiandel<br />
bör därför ske i partredarens hemort.</p>
<p>Tillämpningen av de nuvarande skattereglerna leder både till ovisshet<br />
och oönskade finansieringseffekter. Partrederiet blir i första hand begränsat<br />
till att söka partdelägare i hemortskommunen. Detta försvårar allvarligt<br />
kapitalanskaffningen. I vissa fall har detta lett till att partrederiet av<br />
skatteskäl flyttats till någon storkommun.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:724</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Reglerna för beskattning av partrederiandel bör enligt vår mening ändras<br />
så att beskattningen sker i resp. partredares hemkommun. I och med<br />
skattereformens ändrade regler för underskottsavdrag bortfaller de betänkligheter<br />
som tidigare rests av skattepolitiska skäl.</p>
<p>Amorteringsregler</p>
<p>Ett stort problem för kustsjöfarten är amorteringsreglerna på andrahandstonnage.<br />
Vid köp av andrahandstonnage sätts amorteringstiden på<br />
statliga lån i allmänhet till 15 år minus fartygets ålder. Är fartyget t. ex. 10<br />
år blir därmed amorteringstiden 5 år. Möjligheterna för en kustskeppare<br />
att köpa nytonnage är begränsade. För att i det läget underlätta inköp av<br />
andrahandstonnage anser vi att amorteringsreglerna på statliga lån bör<br />
utformas så att ett fartyg inte behöver vara slutbetalat förrän det uppnått<br />
20 års ålder. Själva amorteringstiden — högst 15 år — kan dock bibehållas.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs*</p>
<p style="margin-left:43px;">att riksdagen beslutar att partrederi i skattehänseende inte skall<br />
anses ha fast driftställe.</p>
<p>Stockholm den 18 januari 1984<br />
CLAES ELMSTEDT (c)</p>
<p>RUNE TORWALD (c) BERTIL JONASSON (c)</p>
<p>ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) ANDERS SVÄRD (c)</p>
<p>P. O. ERIKSSON (c) BENGT KINDBOM (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>* Se även motion 1983/84:725.</p>
</div>
</div>
</div>
0CLAES ELMSTEDTc1undertecknare0RUNE TORWALDc2undertecknare0BERTIL JONASSONc3undertecknare0ANNA WOHLIN-ANDERSSONc4undertecknare0ANDERS SVÄRDc5undertecknare0P. O. ERIKSSONc6undertecknare0BENGT KINDBOMc7undertecknareG702724Claes Elmstedt m. fl.mot_198384__724.pdf114222pdfBeskattningen av partrederihttps://data.riksdagen.se/fil/393DD8ED-D266-49DC-8B14-EBA87335B3E8