3109115 G70270 1983/84 70 mot mot Motion 1983/84:70 Lars Werner m. fl. Motion Motion 70 0 1983-11-11 00:00:00 2014-11-04 17:26:26 2014-11-04 00:00:00 Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. (prop. 1983/84:27) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70270/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70270 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70270 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1983/84:70</p> <p>Lars Werner m. fl.</p> <p>Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m.<br /> (prop. 1983/84:27)</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna biträder i huvudsak de förslag som regeringen<br /> lägger fram i proposition 1983/84:27. På två punkter har vi emellertid<br /> avvikande mening. För det första anser vi inte att gymnasiet för hörselskadade<br /> elever bör förläggas till Härnösand utan till Örebro. För det andra kan vi<br /> inte, i det läge som frågan nu befinner sig i, gå med på en nedläggning av den<br /> gymnasiala utbildningen för svårt rörelsehindrade vid Skärholmens gymnasium.</p> <p>Behovet av en utbyggd gymnasieundervisning för hörselskadade elever är<br /> uppenbart. Uppgifter tyder på att ingen annan grupp avbryter sina gymnasiestudier<br /> i så stor utsträckning som de hörselskadade eleverna. Orsaken är<br /> att man inte lyckats tillgodose hörselskadades behov i integrerad undervisning.<br /> Det nödvändiga i att inrätta en gymnasieskola med riksrekrytering för<br /> hörselskadade kan således inte ifrågasättas. Vad som däremot kan diskuteras<br /> är lokaliseringen av en sådan skola.</p> <p>Regeringen föreslår att skolan skall inrättas i Härnösand. Argumenteringen<br /> härför är inte särskilt övertygande. Man hänvisar till att det skulle finnas<br /> personella resurser för utbildning av handikappade, utan att göra några<br /> preciseringar. Man hänvisar till att det finns en specialskola för döva och<br /> hörselskadade. Den är emellertid teckenspråksinriktad och har därför inget<br /> givet samband med det planerade gymnasiet som skall vara inriktat på oral<br /> undervisning. Man säger vidare att det finns goda möjligheter att lösa<br /> elevernas bostadsbehov i Härnösand. Enligt vår uppfattning borde man i<br /> propositionen också något ha uppehållit sig vid problemen med en lokalisering<br /> till Härnösand och det alternativ som en lokalisering till Örebro utgör.</p> <p>De dövas och hörselskadades organisationer är kritiska mot en förläggning<br /> av det nya gymnasiet till Härnösand. Man anser att det skulle komma att ligga<br /> alltför perifert i förhållande till befolkningscentra i södra Sverige, där ändå<br /> huvuddelen av antalet hörselskadade elever bor. Det kan komma att leda till<br /> att många som skulle ha behövt skolan aldrig kommer dit på grund av de<br /> långa avstånden till hemmet.</p> <p>Med lokaliseringen och inrättandet av ett särskilt gymnasium för hörselskadade<br /> vill man enligt propositionen också åstadkomma en boskillnad<br /> mellan undervisningen av döva elever, som skall ske på teckenspråk, och<br /> hörselskadade elever, som skall ske oralt. De föreställningar och resonemang<br /> som ligger bakom detta är synnerligen diskutabla. På detta sätt<br /> kommer man att isolera grupperna döva och hörselskadade från varandra.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:70</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Man tar inte hänsyn till att hörseln för hörselskadade ofta försämras och<br /> närmar sig dövhet och att det därför kan finnas ett behov även för<br /> hörselskadade att lära sig och utveckla teckenspråk. Oral undervisning bör<br /> naturligtvis användas så långt det är möjligt men bör inte utgöra hinder för<br /> inlärning av teckenspråk. Man kan inte heller bortse från att det finns en<br /> grupp med svåra hörselskador, som står emellan grupperna döva och<br /> hörselskadade.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör det nya gymnasiet för hörselskadade förläggas<br /> till Örebro. Det skulle därmed komma att ligga i landets centrum befolkningsmässigt.<br /> Men vad som framför allt talar för en lokalisering till Örebro är<br /> att det där redan finns ett gymnasium för döva. En lämplig samordning av<br /> resurser på olika nivåer kan komma båda gymnasierna till del. Särskilt den<br /> grupp av elever som har behov av undervisning både på teckenspråk och oralt<br /> skulle kunna dra fördel av en sådan samordning.</p> <p>I samband med inrättandet av det nya gymnasiet är det viktigt att se till att<br /> de resurser som skall tillgodose elevernas behov utanför den direkta<br /> skolundervisningen blir väl tilltagna. Det har sagts att de medel som<br /> regeringen avser att använda för sådana kringresurser vid en lokalisering av<br /> gymnasiet till Härnösand är alltför knappa i relation till behoven. Det är<br /> viktigt att hålla i minnet att handikappade elever ofta befinner sig i en mer<br /> utsatt situation än andra.</p> <p>Handikappet skapar ofta bindningar mellan föräldrar och barn, som<br /> barnen förr eller senare måste frigöra sig ifrån och som det kan bli skolans och<br /> skolsituationens uppgift att hjälpa till med. Det kan emellertid inte ske om<br /> inte skolan, när eleven vistas utanför hemorten, kan erbjuda trygga<br /> förhållanden och stödja eleven aktivt i strävandena att etablera en självständig<br /> social tillvaro.</p> <p>Sedan ett tiotal år bedrivs vid Skärholmens gymnasium en försöksverksamhet<br /> med gymnasieundervisning för svårt rörelsehindrade elever från hela<br /> landet. Avsikten var från början att man skulle ta emot 20 elever, så som<br /> anges i propositionen, men behovet har visat sig vara så stort att man i dag har<br /> 31 elever.</p> <p>Verksamheten vid Skärholmens gymnasium fungerar mycket bra. Skolan<br /> är mycket väl anpassad för de rörelsehindrade eleverna, som i dag kan delta i<br /> undervisningen på betydligt fler linjer än man från början trodde var möjligt.<br /> Vid skolan har man löst problemen kring elevernas boende för att uppnå<br /> största möjliga självständighet, och en av de stora svårigheterna i dag är att<br /> kunna erbjuda eleverna likvärdiga boendeformer efter avslutad skolgång.<br /> Av ovärderlig betydelse är också att den yttre miljön kring Skärholmens<br /> gymnasium är handikappanpassad, vilket gör att även de svårast rörelsehindrade<br /> har möjlighet att förflytta sig där och använda sig av det förekommande<br /> serviceutbudet.</p> <p>Regeringen föreslår nu att verksamheten för svårt rörelsehindrade elever<br /> vid Skärholmens gymnasium skall upphöra från den 1 juli 1984.1 stället skall</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:70</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mottagningen av dessa elever organiseras regionalt, varvid landet indelas i<br /> fem regioner. Statens förhandlingsnämnd har tagit upp förhandlingar om<br /> kommunalt övertagande av verksamheten.</p> <p>Vpk har i princip inget att erinra mot den föreslagna regionaliseringen.<br /> Den kan inrymma en rad fördelar, t. ex. att ungdomar som i dag avskräcks<br /> från gymnasial utbildning på grund av att de måste ge sig i väg långt bort från<br /> hemorten, kan komma att påbörja sådan utbildning. Vi anser emellertid att<br /> det nu är alldeles för tidigt att fatta beslut om att lägga ned verksamheten vid<br /> Skärholmen. Vi är inte till freds med att riksdagen bara skall fatta beslut om<br /> en omorganisation utan att ha en aning om hur den skolverklighet kommer<br /> att se ut som erbjuds de svårt rörelsehindrade eleverna.</p> <p>Den föreslagna tidpunkten för en nedläggning är enligt vår uppfattning<br /> helt orealistisk. Det är en rad frågor som måste besvaras innan beslut kan<br /> fattas. Finns det gymnasieskolor i de olika regionerna som fyller kraven på<br /> handikappanpassning? Det gäller inte bara att kunna ta sig in och ut från<br /> skolan, det måste också vara möjligt att fungera i den. De rörelsehindrade<br /> eleverna måste kunna ta sig till expeditionslokaler, gymnastiksalar, bibliotek,<br /> laboratorielokaler, matsalar osv. Lokalernas utformning och placering<br /> får inte vara avgörande för elevernas linjeval.</p> <p>Om dessa krav är fyllda, inställer sig nästa fråga: Finns det nödvändiga<br /> anpassade elevhem inom bekvämt avstånd från skolan? Dessa måste kunna<br /> erbjuda en lämplig avvägning av kollektivitet och avskildhet, liksom en god<br /> omvårdnad.</p> <p>För dessa svårt rörelsehindrade elever, som ofta har levt i viss isolering och<br /> med påtagligt beroende av föräldrar, handlar det inte bara om att gå i skolan<br /> och bo och däremellan transporteras mellan skola och bostad. Det handlar<br /> om att bygga upp ett socialt vara med största möjliga grad av självständighet.<br /> Härav följer nästa fråga som måste besvaras. Om det finns skola och elevhem<br /> som fyller kraven, hur ser då den yttre miljön ut? Kan man ta sig fram i den<br /> med en el-driven, ganska otymplig rullstol? Kan man komma in i affärer? På<br /> posten? På banken? På olika slag av kulturinrättningar? Ser den yttre miljön<br /> ut så att det är möjligt för en ung, svårt rörelsehindrad människa att där bygga<br /> upp ett självständigt socialt liv?</p> <p>Det finns också en rad andra krav som måste ställas. Hur ser exempelvis<br /> arbetsmarknaden ut på gymnasieorten? Finns det möjlighet att få yrkespraktik,<br /> och finns det möjlighet att få arbete och bostad efter avslutad skolgång?<br /> Det kan rimligtvis inte vara meningen att eleverna när gymnasieutbildningen<br /> är klar skall återvända till isolering, passivitet och beroende av anhöriga. Det<br /> finns i dag inga gymnasieorter, utom Skärholmen, som ens tillnärmelsevis<br /> fyller de krav som här har redovisats. För att genomföra regionaliseringen<br /> måste man hitta rätta gymnasieorter, där man sedan måste genomföra<br /> ombyggnader, nybyggnader och anpassningsarbeten av olika slag. Inget av<br /> detta kommer att ha kunnat påbörjas den 1 juli 1984. Det kommer att dröja<br /> flera år innan de utvalda gymnasierna kan börja fungera för de svårt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:70</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>rörelsehindrade eleverna i resp. regioner.</p> <p>Om riksdagen skulle bifalla regeringens förslag, vad kommer i så fall att<br /> hända under tiden fram tills ersättningsanläggningar står klara i regionerna?<br /> Det förefaller inte som att det är regeringens mening att verksamheten i<br /> Skärholmen helt skall upphöra från 1 juli 1984. Vi kan utgå från att de elever<br /> som i dag finns där, kommer att få gå kvar. Men kommer man att ta emot<br /> några nya elever? Därom sägs inget. Riksdagen bör avslå regeringens förslag<br /> om att från den 1 juli 1984 lägga ner verksamheten för svårt rörelsehindrade<br /> elever vid Skärholmens gymnasium och uppmana regeringen att återkomma<br /> i frågan när resultat föreligger från de förhandlingar som statens förhandlingsnämnd<br /> har inlett.</p> <p>Med hänvisning till det anförda och med anledning av proposition</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:58px;">1. att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att ett<br /> nytt gymnasium för hörselskadade elever bör förläggas till<br /> Örebro kommun,</p> <p style="margin-left:58px;">2. att riksdagen uttalar att den pedagogiska uppdelning med<br /> teckenspråksundervisning för döva och oral undervisning för<br /> hörselskadade som föreslås i propositionen ej bör genomföras,<br /> utan att pedagogiken i största möjliga utsträckning anpassas<br /> efter elevernas önskemål och nuvarande framtida behov,</p> <p style="margin-left:58px;">3. att riksdagen uttalar att , det vid inrättandet av det nya<br /> gymnasiet för hörselskadade elever bör ankomma på staten att<br /> se till att kringresurser ställs till förfogande för att sörja för att<br /> en trygg och socialt och kulturellt rik miljö erbjuds eleverna,</p> <p style="margin-left:58px;">4. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggning av<br /> verksamheten för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens<br /> gymnasium från den 1 juli 1984 och hemställer hos<br /> regeringen om nytt förslag när resultat föreligger från statens<br /> förhandlingsnämnds förhandlingar i frågan.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>MARGÖ INGVARDSSON (vpk) PER ISRAELSSON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1983/84:27 föreslås</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 11 november 1983</p> </div> <div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)<br /> BERTIL MÅBRINK (vpk)<br /> C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> JÖRN SVENSSON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>NILS BERNDTSON (vpk)<br /> EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br /> BJÖRN SAMUELSON (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 MARGÖ INGVARDSSON vpk 1 undertecknare 0 PER ISRAELSSON vpk 2 undertecknare 0 LARS WERNER vpk 3 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 4 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 7 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 8 undertecknare 0 BJÖRN SAMUELSON vpk 9 undertecknare G70270 Lars Werner m. fl. mot_198384__70.pdf 112043 pdf Åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. (prop. 1983/84:27) https://data.riksdagen.se/fil/ECE2F848-B4C4-4F84-AB63-62913124989B