3109090 G70248 1983/84 48 mot mot Motion 1983/84:48 Lars Werner m. fl. Motion Motion 48 0 1983-11-07 00:00:00 2014-11-04 17:26:08 2014-11-04 00:00:00 Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70248/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70248 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70248 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1983/84:48</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Lars Werner m. fl.</p> <p>Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28)</p> <p>Inledning</p> <p>Den svenska energipolitiken i dagsläget styrs i stor omfattning av de<br /> olyckliga besluten om kärnkraftens utbyggnad, som fattades under 1960och<br /> 1970-talen. Men den påverkas också i hög grad av den ohämmade<br /> oljeintroduktion som genomfördes i Sverige under 1950- och 1960-talen,<br /> utan att några som helst riksdagsbeslut fattades om detta. Marknadskrafter<br /> och därmed i första hand ekonomiska intressen har styrt den svenska<br /> energipolitiken under hela efterkrigstiden. De mera långsiktiga, politiska<br /> besluten har saknats nästan helt utanför kärnkraftens område.</p> <p>De negativa effekterna av detta visar sig i dagens problem. Under 1970talets<br /> kampanj för kärnkraftsutbyggnad drev socialdemokrater, moderater<br /> och folkpartister en hänsynslös propaganda mot snart sagt alla andra<br /> energikällor, vattenkraften möjligtvis undantagen. De hävdade att inhemska<br /> bränslen var ingenting att räkna med; det var närmast löjliga utopier att<br /> ta upp dem som en resurs i energibalanserna. Kol var otänkbart i större<br /> skala, det skulle ge en miljökatastrof och förvandla vårt land till ett Kolsverige.<br /> Sparande och hushållning kunde bara ge marginella effekter osv.</p> <p>När skräckpropagandan gett önskat resultat, folkomröstningen manipulerats<br /> och tolvreaktorsprogrammet spikats, var det dags att byta åsikt. Nu<br /> var det kolet som framför allt skulle in som alternativ. Sedan regeringen<br /> genom besluten för ett år sedan åstadkommit en kraftig satsning på kol i<br /> energisystemen, erkänner man de inhemska bränslenas stora betydelse.<br /> Besluten har inriktats på att säkra kärnkraftsprogrammet, öka användningen<br /> av kol i stora, dyrbara anläggningar och först därefter ge en satsning på<br /> inhemska bränsletillgångar, förnyelsebara energikällor som vindkraft och<br /> miljövänliga som naturgas.</p> <p>Förslagen i den nu föreliggande propositionen följer samma linje och tar<br /> inte på något grundläggande sätt itu med dagens problem. Fortfarande<br /> skall marknadskrafterna få styra och pris- och skattepolitiken användas för<br /> marginella förändringar underordnade de stora, ekonomiska intressena<br /> inom energisystemet.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna förordar som tidigare en långtgående planering<br /> och styrning av produktion och konsumtion inom energisektorn.<br /> Det behövs en ny lagstiftning som ger samhället styrmedel för direkta<br /> ingripanden, inte, som i detta fall, en övertro på marknadskrafternas<br /> betydelse. Inom den begränsade ram som regeringens proposition ger kan<br /> dock åtskilliga förbättringar och skärpningar genomföras. Vpk anser att<br /> 1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 48—55</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:48</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>kärnkraften gynnas genom den prispolitik och beskattning av elenergi som<br /> föreslås i regeringens proposition. I samma riktning verkar förslaget om en<br /> ständig höjning av oljepriserna, oavsett om priserna på världsmarknaden<br /> är sjunkande eller stigande. Men minskningen av oljeberoendet, som alla<br /> är överens om, får inte leda till ett nytt beroende av kärnkraft och kol.</p> <p>Det är positivt att det nu införs en mera realistisk beskattning av kol.<br /> Dock medför den samtidigt negativa effekter för hyresgäster och kommuner,<br /> eftersom regeringen genom att stimulera utbyggnaden av stora<br /> koleldade fjärrvärmeverk bundit upp flera kommuner till sådana anläggningar.<br /> Nu när besluten fattats och verken i många fall kommit i gång, slår<br /> man till med en skattehöjning. Denna borde ha genomförts långt tidigare,<br /> så att kommunerna hade haft en realistisk grund för sin energiplanering.</p> <p>Skattebefrielsen för inhemska bränslen är välkommen, men även den<br /> borde ha genomförts för länge sedan. Det behövs fortsatt stimulans för<br /> skogs- och biobränslen; samma stöd borde t. ex. utgå till uppförande av<br /> anläggningar för såväl sådan energiråvara som till anläggningar som använder<br /> kol eller torv.</p> <p>En energikälla som helt satts på undantag i det svenska systemet är<br /> naturgasen. Det är märkligt, och ingen tillfredsställande förklaring har<br /> hittills getts till att Sverige som enda industriland i Europa inte är mera<br /> intresserat av naturgas. Speciellt de stora leveranserna från Sovjet, som<br /> Sverige har möjlighet att bli delaktigt av via Finland, är väfda betydligt<br /> större uppmärksamhet. I detta sammanhang är det oförklarligt varför<br /> naturgasen skattemässigt skall drabbas hårdare än kol. Båda är i likhet<br /> med oljan importbränslen, men naturgasen är överlägsen både olja och kol<br /> i miljöhänseende. Den har också stora fördelar i industriella processer. En<br /> lägre skattesats på naturgas än vad som föreslås i propositionen är i högsta<br /> grad befogad.</p> <p>Elektrisk kraft</p> <p>En effektiv och långt driven hushållning med elenergi är nödvändig för<br /> att kunna avveckla kärnkraften. Det finns stora möjligheter att spara<br /> elenergi inom industrin och övriga sektorer. Men en god hushållning med<br /> energi kräver också att man inte använder högvärdigare energi än ändamålet<br /> kräver. Den omfattande konvertering till elvärme som skett under<br /> senare år innebär ett direkt brott mot denna regel för god hushållning.<br /> Elanvändningen måste hållas tillbaka, och vpk är tveksamt och kritiskt till<br /> förslag om el i värmesystemen.</p> <p>Vpk kan emellertid i detta sammanhang och med de kopplingar som<br /> finns i propositionen nu godta installationen av stora elpannor under en<br /> övergångstid. Men partiet upprepar sitt krav från motionen till kompletteringspropositionen<br /> i våras, nämligen att även industrins förbrukning utöver<br /> 40000 kWh/år skall drabbas av den elskattehöjning som då genomför</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:48</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>des. Dessutom föreslår vpk att industrier och andra storförbrukare som<br /> genomför ambitiösa sparprogram inom elenergiområdet skall kunna erhålla<br /> återbäring av skatt.</p> <p>Olja och oljeprodukter</p> <p>Det finns ingen anledning att f. n. öka takten när det gäller att pressa ned<br /> oljeförbrukningen. Den har minskat betydligt snabbare än vad som beräknades<br /> i det energipolitiska beslutet 1981. Propositionens uppgift om oljans<br /> andel av den totala energitillförseln är inte korrekt. I stället för knappt 60%<br /> som där anges är oljans andel enligt de senaste uppgifterna från SCB nu<br /> nere i 53 %, således en väsentligt lägre förbrukning. Om man i stället ser på<br /> nettoimporten angavs målet i energipropositionen 1981 till 225 TWh för<br /> 1990. Nettoimporten 1982 var 220 TWh, varför oljeimportmålet för 1990<br /> uppnåddes redan för ett år sedan. En minskning av oljeberoendet som i<br /> stället medför ett nytt beroende av kärnkraft och kol kan inte accepteras.<br /> Sverige har redan byggt sig fast i ett stort beroende av kärnkraft. En<br /> ytterligare snabb sänkning av oljeförbrukningen, som då i huvudsak kommer<br /> att ersättas med kol, kommer att skapa nya problem i framtiden. Vpk<br /> kan mot denna bakgrund inte biträda förslaget om en ständig ökning av<br /> oljepriserna, oberoende av om världsmarknadspriset stiger eller sjunker.<br /> Oljeskatten bör endast garantera att oljepriset inte sjunker under nuvarande<br /> nivå.</p> <p>Naturgas</p> <p>Introduktionen av naturgas i Sverige har effektivt bromsats upp av den<br /> stora kärnkraftsutbyggnaden. Svårigheterna för Sydgasprojektet är helt<br /> beroende av att Vattenfall och andra elproducenter dumpar billig elström<br /> på marknaden och därmed rycker undan underlaget för naturgasen. När<br /> det talats om naturgas i Sverige på senare år, har det också ensidigt gällt ett<br /> utnyttjande av de danska och norska fyndigheterna i Nordsjön. I det<br /> senare fallet har det spekulerats i en stor ledning genom Sverige ned till<br /> kontinenten för transport av norsk gas. Men denna norska gas är ännu inte<br /> funnen i tillräckliga mängder och ännu mindre exploaterad. Trots detta har<br /> Vattenfall fått 75 milj. kr. för att undersöka och projektera en sträckning av<br /> denna ledning från norr till söder genom Sverige. Men när det har gällt de<br /> sovjetiska leveranserna av naturgas, där fyndigheterna är en realitet och<br /> stora ledningsbyggen till Västeuropa, bl. a. genom Finland, redan genomförts<br /> och utbyggts än mera, har Sverige och de svenska regeringarna inte<br /> varit villiga att satsa några pengar. Detta är en skandal och kommer att<br /> skada svensk energiförsöijning och svensk industri om inte en förändring<br /> sker.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>.Mot. 1983/84:48</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vpk anser i detta sammanhang att en högre skatt på naturgas i förhållande<br /> till kol inte kan accepteras. Propositionens förslag om en 75-procentig<br /> beskattning av naturgas i förhållande till oljan bör förändras till en skattesats<br /> pä 25 %. Den blir då lägre än den på kol, och detta är motiverat för ett<br /> energislag som har alla fördelar framför kolet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionens förslag i övrigt godtas t. v. av vpk. De förändringar inom<br /> transportsektorn, eluppvärmningsområdet m.m. som aviseras i propositionen<br /> kommer att bedömas mot bakgrund av de långsiktiga, energipolitiska<br /> mål som vpk ställt i sitt energipolitiska program.</p> <p>Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:28 uttalar att<br /> en höjning av elskatten motsvarande den som genomfördes<br /> fr. o. m. den 1 juli 1983 också bör gälla industrienheters förbrukning<br /> utöver 40000 kWh/år,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:28 uttalar att<br /> företag och andra storförbrukare som genomför ambitiösa sparprogram<br /> inom elenergiområdet skall kunna erhålla viss återbäring<br /> av skatt,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:28 beslutar<br /> avslå förslaget om en ständig höjning av oljepriset genom skattehöjningar,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:28 uttalar att<br /> beskattningen av naturgas bör sättas till 25% av oljeskatten.</p> <p>Stockholm den 7 november 1983</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ÖvrSg»</p> </div> <div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)<br /> BERTIL MÅBRINK (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br /> OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>JÖRN SVENSSON (vpk)<br /> TORE CLAESON (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 4 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 5 undertecknare 0 OSWALD SÖDERQVIST vpk 6 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 7 undertecknare 0 TORE CLAESON vpk 8 undertecknare G70248 Lars Werner m. fl. mot_198384__48.pdf 192893 pdf Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28) https://data.riksdagen.se/fil/89EA67B2-4E4A-4E71-9DBE-F7E2CB10CE56