3109089G702471983/8447motmotMotion 1983/84:47 Knut Wachtmeister m. fl.MotionMotion4701983-11-07 00:00:002014-11-04 17:26:072014-11-04 00:00:00Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28)Knut Wachtmeister m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G70247/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G70247https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70247
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:47</p>
<p>Knut Wachtmeister m. fl.</p>
<p>Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28)</p>
<p>I proposition 1983/84:28 föreslås att nuvarande principiella ordning med<br />
särskilda punktskatter på energi bibehålls. Det förslag som energiskattekommittén<br />
(SOU 1982:16-17) enligt sina direktiv utarbetade med en kombination<br />
av mervärdeskatt på energi och en differentierad energiskatt avvisas<br />
sålunda. Regeringen anger två skäl mot att övergå till ett nytt energibeskattningssystem.<br />
Ett genomförande av utredningens förslag skulle medföra<br />
omfördelningseffekter till nackdel för hushållssektorn och den offentliga<br />
sektorn men till fördel för näringslivet. Därtill kommer de kontrollproblem<br />
som är förenade med dels att beskattningen av bensin skulle lämnas utanför<br />
mervärdeskattesystemet, dels att inköpt energi i vissa fall endast delvis<br />
utnyttjas i mervärdeskattepliktig verksamhet.</p>
<p>Att utredningens majoritetsförslag mött en relativt negativ remissopinion<br />
är knappast överraskande. Konstruktionen att utöver en övergång till<br />
mervärdeskatt på energiområdet (bortsett från bensin) införa en ny<br />
differentierad styrskatt på i stort sett samma totala intäktsnivå som dagens<br />
energibeskattning innebär fler nackdelar än fördelar. Att därefter genom en<br />
icke obetydlig sänkning av den allmänna momsnivån söka motverka<br />
omfördelningseffekterna av övergången till mervärdeskatt saknar uppenbarligen<br />
trovärdighet.</p>
<p>Det bästa hade varit att följa den uppläggning som reservationsvis<br />
förordades av moderata samlingspartiets företrädare i utredningen, dvs.<br />
övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med en särskild<br />
energilikformig punktskatt på en förhållandevis låg nivå. Omfördelningseffekterna<br />
hade därmed kunnat begränsas. Samtidigt hade det för näringslivet<br />
väsentliga önskemålet om en med övriga varor likvärdig beskattning av<br />
energin kunnat tillgodoses. Den konkurrensutsatta industrin hade därmed i<br />
energibeskattningshänseende kommit att likställas med ett betydande antal<br />
utländska konkurrenter, som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.</p>
<p>Det är beklagligt att något konstruktivt försök inte görs i propositionen att<br />
reformera energibeskattningen från dessa utgångspunkter. Mervärdeskattebeläggning<br />
tillsammans med en i princip energilikformig punktbeskattning<br />
på energin hade varit att föredra framför de tämligen godtyckligt avvägda<br />
punktskattenivåer som nu föreslås.</p>
<p>Energiskattekommitténs direktiv, dess majoritetsförslag och den nu</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:47</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>föreliggande propositionen präglas alla av orealistiska föreställningar om<br />
vilka styreffekter en särskild energibeskattning kan ha när det gäller att<br />
främja en viss önskad energipolitik. En naturlig utgångpunkt, som i<br />
propositionen redovisas närmast i förbigående, är att den avgörande faktorn<br />
är den totala prisnivån för en viss energiråvara, inte den i priset ingående<br />
skattebelastningen.</p>
<p>I propositionen framhålls att energiskattesystemet bör främja tiilkomsten<br />
av vissa energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning. Dessutom<br />
bör hänsyn tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen,<br />
försörj ningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen.<br />
Att åstadkomma ett logiskt och konsistent skattesystem på energiområdet<br />
är omöjligt, om ett så stort antal, ofta mot varandra stridande<br />
syften, samtidigt skall tillgodoses. De konkreta förslagen till nya skattesatser<br />
framstår följdriktigt som nyckfulla approximationer och vittnar om en<br />
övertro på statsmaktens förmåga att rätt kunna styra hundratusentals<br />
enskilda investeringsbeslut. Kolskatten skall, i etapper, höjas till att<br />
motsvara ca hälften av skatten på olja; naturgasskatten aviseras bli ca tre<br />
fjärdedelar av samma skatt, medan nuvarande skatt på inhemska bränslen<br />
(ved, torv) helt avskaffas.</p>
<p>Skattesatserna relateras alltså i första hand till oljeskatten. Det förtjänar<br />
då att påtalas att den senaste höjningen av denna skatt inte hade någon<br />
energipolitisk motivering alls. Syftet var i stället att genom skattehöjningen<br />
dels finansiera kostnaderna för att förstärka ubåtsskyddet (för november och<br />
december 1982), dels därefter delfinansiera andra steget av inkomstskatteomläggningen.<br />
Missbrukas oljebeskattningen på samma vis även i framtiden<br />
innebär propositionens förslag att hela raden av andra energiskatter<br />
samtidigt måste höjas.</p>
<p>Enligt vår mening bör energiskattesatserna i princip vara energilikformiga.<br />
Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd på energiområdet<br />
bör redovisas öppet och i normalfallet inte få formen av skatterabatter. Detta<br />
ställningstagande står i överensstämmelse med de ståndpunkter som<br />
redovisades av moderata samlingspartiet vid behandlingen våren 1983 av ett<br />
antal förslag på energipolitikens område (NU 1982/83:33). Sålunda uttalades<br />
bl. a. att de statliga styrmedlen på energiområdet redan i dag är för<br />
omfattande och detaljerade samt att ”energipolitiken kan understödja<br />
arbetet på att skapa balans i samhällsekonomin endast om marknadsmässiga<br />
hänsyn tillåts spela den avgörande rollen vid omvandlingen av energisystemet”.<br />
Endast på sådana grunder kan rationella investeringsbeslut fattas av<br />
industrier, kommuner och enskilda energikonsumenter.</p>
<p>Som tidigare framhållits förordar vi en övergång till mervärdeskatt på<br />
energiområdet kombinerad med en särskild energilikformig punktskatt på en<br />
förhållandevis låg nivå. Eftersom parlamentariska förutsättningar för en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:47</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>sådan övergång saknas vill vi beträffande de nu föreslagna skattejusteringarna<br />
- mot bakgrund av vad som tidigare anförts - särskilt framhålla<br />
följande:</p>
<p>Inhemska bränslen. I propositionen understryks med rätta att det från<br />
samhällsekonomiska utgångspunkter är angeläget att användningen av<br />
skogsbränsle inte försvårar skogsindustrins möjligheter att erhålla träfiberråvara.<br />
En utredning om konsekvenserna för skogsindustrins virkesförsörjning<br />
av en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål har nyligen<br />
slutförts. Utredningen remissbehandlas f. n. Ett avskaffande av nuvarande<br />
mervärdebeskattning på inhemska bränslen bör under inga förhållanden<br />
beslutas innan en slutlig utvärdering av utredningens resultat hunnit ske. Vi<br />
kan därför inte biträda propositionens förslag att ved och torv nu skall befrias<br />
från mervärdeskatt.</p>
<p>Ett möjligen erforderligt - men under alla omständigheter på förhand<br />
tidsbegränsat - stöd till torv och ved som bränslen bör som ovan framhållits<br />
inte få formen av skatterabatter utan redovisas direkt och öppet.</p>
<p>Kol. Den anmärkningsvärt låga skattesatsen för kol bör snarast justeras.<br />
En energilikformig beskattning skulle f. n. innebära en skattesats om ca 275<br />
kr. per ton. Att på en gång genomföra en så kraftig höjning skulle sannolikt få<br />
oönskade effekter. En etappvis höjning till nämnda nivå bör dock nu inledas.<br />
Propositionens förslag om en höjning till 97 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari<br />
1984 och till 140 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1985 tillstyrks. Resterande<br />
höjningar upp till den nivå energilikformigheten stipulerar bör genomföras i<br />
etapper fram till den 1 januari 1989. Vi biträder förslaget att kol och koks som<br />
används i metallurgiska processer bör undantas från beskattning.</p>
<p>Beträffande det aviserade förslaget om en skattesats för naturgas, som per<br />
energienhet anges till ca tre fjärdedelar av skatten på olja, vill vi erinra om<br />
vår principiella ståndpunkt att beskattningen bör vara energilikformig och att<br />
eventuellt erforderliga statliga subventioner bör redovisas såsom sådana. Ett<br />
stöd till sydgasprojektet via lägre skatter kan vi sålunda inte acceptera.</p>
<p>Förslaget om återbetalning under vissa förutsättningar av skatt för el som<br />
används i större avkopplingsbara elpannor tillstyrks. Genom systemet med<br />
återbetalning möjliggörs en öppen redovisning av stödets storlek.</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen beslutar att förslaget till lag om ändring i lagen<br />
(1968:430) om mervärdeskatt nu avslås,</p>
<p style="margin-left:60px;">2. att riksdagen beslutar att den i motionen förordade successiva<br />
skatteuppräkningen i fråga om kol till en energilikformig nivå<br />
den 1 januari 1989 genomförs,</p>
<p style="margin-left:60px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna de i motionen förordade riktlinjerna för den framtida<br />
energiskattepolitiken.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:47</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 7 november 1983</p>
<p>KNUT WACHTMEISTER (m)<br />
INGEGERD TROEDSSON (m)<br />
BO LUNDGREN (m)</p>
<p>KARL BJÖRZÉN (m)</p>
<p>HUGO HEGELAND (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>EWY MÖLLER (m)<br />
GUNNAR HÖKMARK (m)<br />
GÖRAN RIEGNELL (m)<br />
BENGT WITTBOM (m)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0KNUT WACHTMEISTERm1undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm2undertecknare0BO LUNDGRENm3undertecknare0KARL BJÖRZÉNm4undertecknare0HUGO HEGELANDm5undertecknare0EWY MÖLLERm6undertecknare0GUNNAR HÖKMARKm7undertecknare0GÖRAN RIEGNELLm8undertecknare0BENGT WITTBOMm9undertecknareG70247Knut Wachtmeister m. fl.mot_198384__47.pdf123504pdfBeskattningen av energi (prop. 1983/84:28)https://data.riksdagen.se/fil/7A80E445-A737-4C24-990E-4C112782E27E