3109087 G70245 1983/84 45 mot mot Motion 1983/84:45 Olof Johansson m. fl. Motion Motion 45 0 1983-11-07 00:00:00 2014-11-04 17:26:06 2014-11-04 00:00:00 Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28) Olof Johansson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70245/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70245 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70245 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1983/84</p> <p style="text-align:right;">45-47</p> <p>Motion</p> <p>1983/84:45</p> <p>Olof Johansson m. fl.</p> <p>Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28)</p> <p>Inledning</p> <p>Energipolitikens inriktning har en avgörande inverkan på samhällsutvecklingen.<br /> Enligt centerpartiet måste därför målsättningen vara att skapa ett<br /> decentraliserat energisystem i huvudsak baserat på utnyttjande av inhemska,<br /> förnybara energikällor och en effektiv användning av den tillförda energin.</p> <p>En sådan inriktning ger de bästa förutsättningarna för att kraven på<br /> resurshushållning, ekologisk balans, god miljö, hög säkerhet, försörjningstrygghet,<br /> ökad sysselsättning samt en stärkt ekonomi skall kunna tillgodoses.</p> <p>Stimulans av småskaliga energisystem ger vidare medborgarna bättre<br /> möjligheter till inflytande och kontroll över energisystemen.</p> <p>Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen understrukit<br /> betydelsen av en decentralistisk inriktning av energipolitiken. De energipolitiska<br /> beslut som togs under centerns ledning från 1976 och senare innebar<br /> att den tidigare centralistiska och koncentrationsinriktade energipolitiken<br /> successivt förändrades. Från att ha haft en energipolitik som medförde ett<br /> storskaligt, känsligt energisystem med stort utlandsberoende fick Sverige en<br /> energipolitik som stegvis inriktades på att forma ett decentralistiskt<br /> energisystem byggt på mångfald, energihushållning och utnyttjande av olika<br /> inhemska energikällor. De förslag som framlades efter folkomröstningen om<br /> kärnkraften följde upp centerpartiets krav på åtgärder för en förbättrad<br /> resurshushållning, för säkerställande av kärnkraftens avveckling och för ett<br /> minskat oljeberoende. De energipolitiska besluten före regeringsskiftet 1982<br /> hade således en målmedveten strävan att såväl styra över energianvändningen<br /> mot utnyttjande av miljövänliga, förnybara energikällor som att<br /> åstadkomma en medveten energihushållning. Ett sådant energiförsörjningssystem<br /> förutsätter bl. a. att utnyttjade energislag anpassas efter ändamål. Vi<br /> måste helt enkelt bruka bättre i stället för att förbruka mer.</p> <p>Omläggningen av energipolitiken efter 1976 har också givit resultat.</p> <p>Energispar-, oljeersättnings- och energiforskningsprogrammen har lett till<br /> att såväl oljeanvändningen som energianvändningen totalt kraftigt minskar.</p> <p>Nedgången i oljeanvändningen har t. o. m. varit snabbare än vad som<br /> bedömdes vara möjligt i det ambitiösa oljeersättningsprogram som lades fast<br /> våren 1981.</p> <p>Minskningen i oljeanvändningen är sedan 1979 drygt 30 % och förbrukningen<br /> av olja under 1983 förväntas stanna vid drygt 200 TWh. I 1981 års<br /> energipolitiska beslut angavs som målsättning för 1985 en oljeanvändning på</p> <p>1 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 45—47</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_44"><p>2</p> </div> <div class="block ml_6"><p>256 TWh. Även den totala användningen av energi har minskat kraftigt. Det<br /> föreligger således inget behov av att ersätta olja med andra importerade fasta<br /> bränslen för att uppsatta sparmål skall nås.</p> <p>Den av riksdagen fastlagda målsättningen för energipolitiken innebär<br /> vidare att användningen av inhemska och förnybara energikällor skall<br /> prioriteras framför importerade. Den effektivare användningen av tillförd<br /> energi är bl. a. beroende på den snabba utvecklingen och introduktionen av<br /> värmepumpstekniken, vilken ger betydande tillskott av energi. Det är enligt<br /> centerpartiets uppfattning nödvändigt att utformningen av skatter och<br /> avgifter på energi utgår från de grundläggande principer för energipolitikens<br /> inriktning som redovisats ovan, om den positiva trenden mot ökad<br /> energihushållning och en effektivare energianvändning skall bestå. Detta<br /> innebär att följande riktlinjer för beskattningen av olika energikällor bör<br /> gälla:</p> <p>1. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör<br /> ha en energilikformig beskattning.</p> <p>2. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”<br /> och skatten sättas lägre än vad som en energilikformig beskattning med<br /> olja skulle motivera.</p> <p>3. Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel producerade på<br /> inhemska råvaror bör ej beskattas.</p> <p>4. Undantag från en energilikformig beskattning med olja bör kunna<br /> göras för drivmedel och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga<br /> substitut saknas.</p> <p>Propositionen</p> <p>Allmänt</p> <p>De energipolitiska besluten våren 1981 avsåg att skapa förutsättningar för<br /> kommuner, företag och enskilda att kunna vidta åtgärder i syfte att såväl<br /> ersätta olja med andra energikällor som att spara energi. Ekonomiska<br /> resurser utan tidigare motstycke anvisades för oljeersättning, energibesparande<br /> åtgärder och energiforskning. Satsningarna innebar bl. a. att Sverige<br /> satsade mer än något annat land i världen räknat per person på forskning om<br /> de förnybara energikällorna. Den dåvarande regeringen hävdade den<br /> grundläggande principen att energisparande och oljeersättning i största<br /> möjliga utsträckning skulle stimuleras på frivillig väg. En omfattande<br /> tvångslagstiftning med syftet att på administrativ väg åstadkomma en bättre<br /> energihushållning och ett minskat oljeberoende innebär uppenbara risker för<br /> stora felsatsningar och ökad byråkrati. De administrativa regler som infördes<br /> tog i huvudsak sikte på att dels förhindra en alltför stor övergång från olja till<br /> el för uppvärmningsändamål, dels få till stånd en större användning av<br /> inhemska bränslen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Avsikten från den dåvarande regeringens sida var dock att de ovan<br /> redovisade besluten skulle följas av förslag om en förändrad energibeskattning<br /> i syfte att förändra skatter och avgifter i en riktning så att energisparande,<br /> oljeersättning och introduktion och användning av inhemsk energi<br /> stimulerades. Beredningsarbetet beträffande dessa förslag var i stort sett<br /> avklarat vid regeringsskiftet 1982. Det är därför synnerligen förvånande att<br /> denna proposition inte avlämnas förrän till nu pågående riksmöte. Detta<br /> innebär ett års fördröjning och ytterligare ett exempel på det vankelmod som<br /> präglar den socialdemokratiska regeringspolitiken.</p> <p>Det kan emellertid med tillfredsställelse konstateras att propositionen när<br /> den nu äntligen föreligger innebär en tillnyktring i förhållande till såväl den<br /> socialdemokratiska energipolitiken före 1976 som de energipolitiska förslagen<br /> till föregående riksmöte. Den tidigare socialdemokratiska energipolitiken<br /> präglades som bekant av en koncentrationsinriktad och centralistisk<br /> filosofi, där det gigantiska kärnkraftsprogrammet är det mest utpräglade<br /> exemplet. Kolpolitiken har varit och är ett annat exempel, där man från<br /> socialdemokratins sida förordar en massiv och centralt administrerad<br /> satsning på storskaliga anläggningar. Koncentrationsfilosofin finns även i<br /> den nu föreliggande propositionen men är mindre framträdande än<br /> tidigare.</p> <p>Från centerpartiets sida vill vi understryka vikten av att samhällets<br /> åtgärder i första hand inriktas på att skapa förutsättningar och anvisa resurser<br /> i syfte att stimulera till energihushållning och minskad oljeanvändning<br /> genom frivilliga och lokalt anpassade insatser från kommuner, företag och<br /> enskilda.</p> <p>Riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken</p> <p>I proposition 1983/84:28 sammanfattar föredragande statsrådet målsättningen<br /> för energipolitiken enligt följande:</p> <p> en offensiv energipolitik i enlighet med 1981 års energipolitiska beslut</p> <p>är ett led i kampen mot landets ekonomiska och industriella kris. Genom en<br /> effektiv energihushållning och investeringar i ny energiteknik, användning<br /> av fasta bränslen och produktion av inhemska bränslen bryts oljeberoendet<br /> samtidigt som nya arbetstillfällen skapas. En betydande del av dessa<br /> arbetstillfällen tillkommer de delar av landet som har de största sysselsättningsproblemen.<br /> Därtill kommer en förbättrad bytesbalans och att en<br /> väsentlig grund läggs för en långsiktig utveckling mot en ökad industriproduktion<br /> och därmed ökad sysselsättning inom landet. Svensk industri får<br /> kunnande och produktionsresurser som kan lägga grunden för svenska<br /> exportframgångar i takt med att andra länder förnyar sina energisystem.</p> <p>Från centerpartiets sida ser vi med tillfredsställelse att föredraganden<br /> ansluter sig till de allmänna riktlinjerna i 1981 års energipolitiska beslut. Vi<br /> anser dock - som ovan redovisats - att i huvudsak inhemsk energi bör<br /> utnyttjas. Utvecklingen har sedan 1981 års beslut togs varit mer gynnsam än</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_44"><p>4</p> </div> <div class="block ml_6"><p>vad som då bedömdes vara möjligt, och någon import av fasta bränslen i syfte<br /> att ersätta olja är inte nödvändig för att uppfylla sparmålet för olja. Enligt vår<br /> mening kan man därför ytterligare öka ambitionerna i förhållande till nu<br /> gällande riktlinjer. Importerade fossila bränslen bör t. ex. av miljöskäl<br /> begränsas till de få tillfällen och ändamål där andra energikällor inte står till<br /> buds av olika skäl. Vad beträffar de mera konkreta riktlinjerna för<br /> energiskattepolitiken avvisas i propositionen energiskattekommitténs förslag<br /> att mervärdeskatt på energi skall införas. Från centerpartiets sida har vi<br /> inget att erinra mot detta utan delar uppfattningen att differentierade<br /> punktskatter på energi bör bibehållas. Detta är f. ö. i linje med vad<br /> centerpartiets representant i energiskatteutredningen framförde i ett särskilt<br /> yttrande. Föredragande statsrådet sammanfattar sitt förslag till riktlinjer för<br /> energiskattepolitiken under 1980-talet enligt följande:</p> <p>Skatteändringar på olja bör vid behov vidtas för att åstadkomma en inte<br /> oväsentlig realprisstegring. Inhemska bränslen bör gynnas genom skattefrihet.<br /> Skatten på kol bör höjas i etapper tills skatten per energienhet är ca<br /> hälften av skatten på olja. För naturgas bör gälla att skatten per energienhet<br /> är ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Drivmedelsbeskattningen bör främja<br /> fortsatt energihushållning. Elanvändning inom industrin bör vara skattemässigt<br /> gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning. Beskattningen<br /> av el för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.</p> <p>Enligt vår mening står de ovan redovisade riktlinjerna för energibeskattning<br /> i viss motsättning till de grundläggande principerna för energipolitikens<br /> utformning. Nedan kommer vi att redovisa vår syn, där vi har en skiljaktig<br /> mening gentemot föredraganden.</p> <p>Inhemska bränslen</p> <p>Utnyttjande av inhemska bränslen för energiändamål skapar bl. a. stora<br /> sysselsättningsmöjligheter inom landet och en förbättrad bytesbalans. Olja<br /> och kol är importerade bränslen som kräver relativt små arbetsinsatser vid<br /> hanteringen inom landet. Import av kol och olja är således samtidigt en<br /> import av arbetslöshet, eftersom det då inte finns något utrymme för att<br /> utnyttja våra inhemska fasta bränslen och därmed ge många människor<br /> arbete. Vi vill därför på nytt med kraft understryka att ökad användning av<br /> framför allt skogsbränslen för energiändamål är det snabbaste sättet att,<br /> förutom rena sparinsatser, ersätta olja och förhindra ett alltför stort<br /> elberoende. En ökad användning av skogsråvara för energiändamål kan även<br /> öka tillgången på skogsråvara för industrin, vilket nyligen presenterade<br /> utredningar från SIND och skogsstyrelsen ger ytterligare belägg för. Stöd till<br /> anläggningar eldade med skogsbränslen bör därför vara av samma storleksordning<br /> som stöd till torveldade anläggningar. Rätt utnyttjat kan således våra<br /> tillgångar på skogsbränslen, torv och andra inhemska fasta bränslen kraftigt<br /> begränsa importen av kol och olja. Vi ser därför med tillfredsställelse att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>inhemska bränslen undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen<br /> samt att den på centerns initiativ genomförda bestämmelsen att vedbränslen<br /> för uppvärmning av egen fastighet skall undantas från förmånsbeskattning<br /> vidgas till att gälla även andra inhemska fasta bränslen.</p> <p>Kol</p> <p>Samhällets åtgärder bör som ovan framhållits inriktas på att stödja<br /> introduktion och användning av inhemsk energi, ny energiteknik, sparande<br /> etc., inte användning av importerade energislag såsom t. ex. kol. Förbränning<br /> av fossila bränslen såsom kol och olja innebär en mycket kraftig<br /> påverkan av naturmiljön genom den ökande försurningen. Denna förbränning<br /> innebär vidare att koldioxidhalten i luften successivt ökar, vilket på<br /> någon sikt kan utvecklas till det allra största miljöproblemet. Den ökande<br /> koldioxidhalten medför temperaturökningar, vilka efter hand på ett drastiskt<br /> sätt förändrar vårt klimat och därmed förutsättningarna för allt mänskligt liv.<br /> Koldioxidproblemet är en global företeelse, och det är nödvändigt att varje<br /> land bidrar till att minska förbränningen av fossila bränslen. En övergång<br /> från olja till kol har i dessa hänseenden en negativ betydelse. Förbränning av<br /> skogsbränslen ger inte motsvarande effekter på den omgivande naturmiljön.<br /> Lika mycket koldioxid binds vid återväxten som frigörs vid förbränningen,<br /> förutsatt att avverkning och tillväxt balanseras.</p> <p>I de beslut som riksdagen fattat ligger enligt vår mening implicit att<br /> importerade energislag skall utnyttjas först när några andra möjligheter inte<br /> står till buds. Ovan har redovisats att nedgången i oljeanvändningen har gått<br /> betydligt snabbare än vad som förutsattes i 1981 års energipolitiska beslut.<br /> Något behov att ersätta olja med kol för att uppnå sparmålen finns därför<br /> inte. Kol är ett importerat bränsle och ger därför ingen ökad försörjningstrygghet.<br /> En introduktion av kol i stor skala skulle dessutom rycka undan<br /> marknaden för inhemska bränslen såsom skogsbränslen och torv. Det är<br /> redan i dagsläget svårigheter att få avsättning för t. ex. flis.</p> <p style="margin-left:8px;">Med en krympande värmemarknad finns inget utrymme för användning av<br /> både kol och inhemska fasta bränslen. Kolanvändning innebär även ett<br /> betydligt mindre antal sysselsättningstillfällen inom landet. De ekonomiska<br /> påfrestningarna på landets ekonomi blir sannolikt betydande vid en<br /> omfattande kolanvändning, eftersom kolpriset på den internationella<br /> marknaden kan förväntas stiga kraftigt under de närmaste åren.</p> <p style="margin-left:8px;">Enligt vår mening bör kol såsom ett miljöstörande och importerat bränsle<br /> beskattas energilikformigt med olja. Skatten på olja uppgår f. n. till 411<br /> kr./m3. Olika typer av avgifter uppgår samtidigt till 112 kr./m3. Totalt tas<br /> således ut 523 kr./m3 på olja i skatter och avgifter. En energilikformig<br /> beskattning för kol skulle innebära ett skatte- och avgiftsuttag på ca 350<br /> kr./ton. Det bör dock närmare prövas vilka typer av avgifter som bör belasta<br /> kolet. Det kan inte anses orimligt att kolet skall bära sina egna kostnader för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>t. ex. miljöinvesteringar, forskning och beredskapslagring. I dagsläget är det<br /> dock rimligt att endast ta ut en skatt på kol som motsvarar den rena<br /> oljeskatten - dvs. 275 kr./ton kol. Skatten bör höjas i två etapper för att den 1<br /> januari 1984 uppgå till 140 kr./ton och den 1 januari 1985 till 275 kr ./ton.<br /> Skatten bör endast tas ut för kol som används för energiändamål. En sådan<br /> prissättning på kol är i linje med de långsiktiga målsättningarna för<br /> energipolitiken och innebär att inhemsk energi gynnas i förhållande till<br /> importerade bränslen.</p> <p>Naturgas</p> <p>Naturgas är ett importerat bränsle, men har avsevärda miljöfördelar. Det<br /> är vidare väsentligt att de planerade större projekten för användning av<br /> naturgas inte utsätts för än större ekonomiska påfrestningar. Det kan därför<br /> finnas skäl att rabattera användningen av naturgas mera än vad som föreslås i<br /> propositionen. Med tanke på naturgasens miljöfördelar bör beskattningen<br /> därför enligt vår mening inte utgöra mer än hälften av skatten per<br /> energienhet för olja - dvs. 205 kr./l 000 m3.</p> <p>Alternativa drivmedel</p> <p>Vi vill inledningsvis framhålla att möjligheterna att beskatta drivmedel<br /> hårdare än f. n. är starkt begränsade beroende på att lämpliga substitut<br /> saknas. Energibeskattningen måste därför enligt vår mening stimulera<br /> forskning, introduktion och användning av alternativa drivmedel. Vidare är<br /> det av miljöskäl väsentligt att användning av blyfri bensin stimuleras med en<br /> skatterabatt, vilken också bör gälla flygbensin. Riksdagen bör hos regeringen<br /> hemställa om förslag av denna innebörd. Blytillsatserna i bensin har en<br /> oktanhöj ande effekt och kan därför behöva ersättas med någon annan<br /> tillsats. Ett möjligt substitut för bly i bensin är t. ex. etanol.</p> <p>Det är vidare synnerligen väsentligt att forskning och utveckling om<br /> motoralkoholer fortsätter enligt de intentioner som fanns i de energipolitiska<br /> besluten våren 1981 i syfte att få till stånd en ökad användning av såväl<br /> metanol som etanol.</p> <p>Med de principer för energibeskattningen som redovisats ovan bör därför<br /> motoralkoholer producerade på inhemsk råvara vara skattefria.</p> <p>Beskattning av elektrisk kraft</p> <p>Det är väsentligt att strävandena att minska vårt oljeberoende inte leder<br /> till en massiv övergång till el för uppvärmning av fastigheter. En sådan<br /> utveckling innebär risker för framtida låsningar till ett stort elberoende och<br /> därmed svårigheter att genomföra den beslutade avvecklingen av kärnkraf</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ten. Det bör därför finnas ett visst samband mellan förändringar i oljeskatten<br /> och elskattens nivå.</p> <p>Det är vidare betydelsefullt att den tillkommande elproduktionskapaciteten<br /> sker i anläggningar baserade på andra energikällor än olja, kol och uran.<br /> F. n. sker i stort sett all elproduktion med hjälp av vattenkraft och<br /> kärnkraft.</p> <p>Nuvarande lagstiftning innebär att energiskatten på bränslen restitueras då<br /> dessa används för produktion av el. Det kan ifrågasättas från energipolitiska<br /> utgångspunkter om denna restitution bör finnas för kol. Om kolskatten<br /> restitueras vid elproduktion riskerar bl. a. en framtida mottrycksproduktion<br /> med inhemska bränslen och vindkraft att konkurreras ut av koleldade<br /> anläggningar. Ett borttagande av restitueringen av kolskatten skulle i<br /> dagsläget inte drabba någon elproduktion nämnvärt, men få en stark<br /> långsiktig styreffekt för byggande av mottrycksanläggningar baserade på<br /> inhemska bränslen, ny vattenkraft och vindkraft. Enligt vår mening bör<br /> riksdagen hos regeringen begära förslag om förändringar i lagen om allmän<br /> energiskatt med ovan förordade inriktning.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>De av oss förordade riktlinjerna för energiskattepolitiken innebär att de<br /> grundläggande målsättningarna för energipolitiken uppfylls på ett bättre sätt<br /> än i den föreliggande propositionen. De föreslagna skatteförändringarna<br /> m. m. ger prisrelationer på marknaden som förhindrar uppkomsten av ett<br /> alltför stort elberoende och avsevärt gynnar användning av inhemsk energi i<br /> förhållande till utnyttjande av kol och olja och därmed fullföljer avsikterna<br /> med 1981 års energipolitiska beslut.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna<br /> för energiskattepolitiken,</p> <p style="margin-left:60px;">2. att riksdagen beslutar att skatten på kol från den 1 januari 1984<br /> skall uppgå till 140 kr./ton kol och från den 1 januari 1985 till 275<br /> kr./ton kol,</p> <p style="margin-left:60px;">3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av i vilken<br /> omfattning kolanvändning även skall belastas med samma<br /> avgifter som tas ut vid oljeanvändning,</p> <p style="margin-left:60px;">4. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall uppgå till 205<br /> kr./l 000 m3,</p> <p style="margin-left:60px;">5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att motoralkoholer<br /> producerade på inhemsk råvara skall vara skattefria,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:45</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:58px;">6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om skatterabatt<br /> för blyfri bensin och flygbensin i enlighet med vad som<br /> anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förändringar<br /> i lagen om allmän energiskatt, innebärande att restitution<br /> för el producerad av kol ej skall medges.</p> <p>Stockholm den 7 november 1983<br /> OLOF JOHANSSON (c)</p> <p>STIG JOSEFSON (c) IVAR FRANZÉN (c)</p> <p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c) BÖRJE HÖRNLUND (c)</p> <p>PÄR GRANSTEDT (c)</p> </div> </div> </div> 0 OLOF JOHANSSON c 1 undertecknare 0 STIG JOSEFSON c 2 undertecknare 0 IVAR FRANZÉN c 3 undertecknare 0 BIRGITTA HAMBRAEUS c 4 undertecknare 0 BÖRJE HÖRNLUND c 5 undertecknare 0 PÄR GRANSTEDT c 6 undertecknare G70245 Olof Johansson m. fl. mot_198384__45.pdf 274848 pdf Beskattningen av energi (prop. 1983/84:28) https://data.riksdagen.se/fil/B342F2B1-CC3F-4BCC-AB0D-89079A4D9B83