<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109083</hangar_id>
 <dok_id>G70241</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:41 Jan-Erik Wikström m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-10-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:26:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)</titel>
 <subtitel>Jan-Erik Wikström m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70241/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70241</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70241</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan-Erik Wikström m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1983/84:30 föreslås att det nuvarande skattesparandet&lt;br /&gt; 
avskaffas och ersätts med ett s. k. allemanssparande. Detta föreslås få två&lt;br /&gt; 
former: sparande på rikssparkonto i bank och aktiesparande i kapitalsparfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet på rikssparkonto skall slussas vidare till riksgäldskontoret.&lt;br /&gt; 
Syftet är att förmå allmänheten att bidra till finansieringen av statens&lt;br /&gt; 
budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktavkastningen på aktier är f. n. ca 3-4 %, vilket är avsevärt mindre&lt;br /&gt; 
än bankräntan eller avkastningen på statsobligationer. De skattemässiga&lt;br /&gt; 
stimulanserna för de båda föreslagna sparformerna är lika stora och består av&lt;br /&gt; 
skattefrihet för avkastning och värdestegring. Den ena formen av sparande&lt;br /&gt; 
är emellertid helt riskfri, nämligen sparandet på rikssparkonto, medan&lt;br /&gt; 
aktiesparandet i kapitalsparfond är ett risksparande. Det är därför mycket&lt;br /&gt; 
troligt för att inte säga helt säkert att hushållen kommer att välja den riskfria&lt;br /&gt; 
sparformen. Det privata aktiesparandet kommer därför att minska. Möjligen&lt;br /&gt; 
är detta också avsikten med förslaget, eftersom man då kan låtsas som om&lt;br /&gt; 
kollektiva löntagarfonder skulle vara nödvändiga för näringslivets försörjning&lt;br /&gt;
med riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har ingen anledning att i detalj granska det framlagda&lt;br /&gt; 
förslaget. Vi anser att det är felaktigt att avskaffa ett existerande och väl&lt;br /&gt; 
fungerande system, nämligen skattesparandet, och ersätta det med något&lt;br /&gt; 
nytt, oprövat och sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesparandet bör således behållas. Det har under kort tid utvecklats&lt;br /&gt; 
och vuxit till stor omfattning. F. n. deltar ungefär 1,4 miljoner människor,&lt;br /&gt; 
varav ca 600 000 sparar i aktiesparfond. Ungefär 400 000 av dessa uppger sig&lt;br /&gt; 
tidigare inte ha sparat i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattesparandet har näringslivet kunna tillföras stora mängder&lt;br /&gt; 
riskvilligt kapital. Nyemissionerna har under senare år varit avsevärt mycket&lt;br /&gt; 
större än under något år under 1970-talet. Bara under första halvåret i år har&lt;br /&gt; 
emissionsvolymen uppgått till ca 5 miljarder kronor. I själva verket har&lt;br /&gt; 
emissionerna sedan hösten 1980 varit större än under hela 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har riktats mot skattesparandet på några punkter. Det har ansetts&lt;br /&gt; 
vara statsfinansiellt dyrt. Det har ansetts ha en olämplig fördelningsprofil.&lt;br /&gt; 
Det har inte ansetts innebära något egentligt nysparande. Det har ansetts&lt;br /&gt; 
nödvändigt att förändra efter utgången av den första femåriga bindningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för staten av skattefondssparandet är avsevärt mindre än&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:41&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kostnaden för de kollektiva löntagarfonderna. Det är olämpligt att jämföra&lt;br /&gt; 
med den statliga kostnaden för allemanssparandet, eftersom detta knappast&lt;br /&gt; 
kommer att resultera i privat aktiesparande av någon omfattning. I fråga om&lt;br /&gt; 
näringslivets försörjning med riskvilligt kapital är därför allemanssparandet&lt;br /&gt; 
inte något konkret alternativ. För folkpartiets vidkommande är inte heller de&lt;br /&gt; 
kollektiva löntagarfonderna ett lämpligt jämförelseobjekt, eftersom dessa&lt;br /&gt; 
har så vittgående konsekvenser i andra avseenden, konsekvenser som vi&lt;br /&gt; 
kategoriskt avvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsprofilen bland dem som deltar i skattesparandet har varit&lt;br /&gt; 
föremål för flera undersökningar. Inte någon av dessa tyder på att det skulle&lt;br /&gt; 
förhålla sig så som kritikerna har påstått, nämligen att det enbart är&lt;br /&gt; 
höginkomsttagare som kan delta. Tvärtom utgörs en mycket stor del av&lt;br /&gt; 
spararna av personer med måttliga eller låga inkomster och utan förmögenhet.&lt;br /&gt;
Även i regeringens förslag till allemanssparande finns f. ö. samma&lt;br /&gt; 
beloppsgräns i fråga om månatliga insättningar, nämligen 600 kr., vilket&lt;br /&gt; 
tyder på att regeringen insett det felaktiga i den tidigare kritiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hur stor del av skattesparandet som består av rent nysparande&lt;br /&gt; 
finns naturligtvis inga helt säkra uppgifter. Detta ligger i sakens natur och&lt;br /&gt; 
gäller f. ö. också förslaget om allemanssparande. Det finns emellertid&lt;br /&gt; 
uppgifter om att en relativt stor andel av deltagarna i skattesparandet inte&lt;br /&gt; 
tidigare har sparat regelbundet vare sig i bank eller i aktier. Det sannolika är&lt;br /&gt; 
att skattesparandet innehåller en större del nysparande än vad som skulle bli&lt;br /&gt; 
fallet med allemanssparandet. Mycket tyder nämligen på att en stor del av&lt;br /&gt; 
den vanliga bankinlåningen, framför allt från sparbankerna, skulle komma&lt;br /&gt; 
att flyttas över till sparande på rikssparkonto. Det skulle således inte bidra till&lt;br /&gt; 
någon ökning av det totala privata sparandet i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesparandet innehåller en femårig bindning av de sparade medlen.&lt;br /&gt; 
Någon motsvarande bindning finns inte föreslagen för allemanssparandet.&lt;br /&gt; 
Detta påstås i propositionen innebära att andra grupper, som är beroende av&lt;br /&gt; 
att ha sitt sparkapital tillgängligt med kort varsel, kan delta i allemanssparandet.&lt;br /&gt;
Detta kan man inte med säkerhet vare sig påstå eller avvisa. Det är&lt;br /&gt; 
emellertid ett faktum som är obestritt att det totala sparandet i Sverige f. n. är&lt;br /&gt; 
för litet. Hushållens sparkvot har på några år sjunkit katastrofalt, och statens&lt;br /&gt; 
sparande är som bekant stort men negativt. Den sparpremie som finns inom&lt;br /&gt; 
ramen för skattesparandet är avsedd att bl. a. vara en kompensation just för&lt;br /&gt; 
att sparandet är långsiktigt och bundet. Sparmedlen kan nämligen tas ut före&lt;br /&gt; 
utgången av femårsperioden, men då går sparpremien förlorad. Inget tvivel&lt;br /&gt; 
torde råda om att det är ett långsiktigt stabilt sparande som behöver&lt;br /&gt; 
uppmuntras och stimuleras. Den föreslagna möjligheten att omedelbart ta ut&lt;br /&gt; 
de sparade medlen från allemanssparandet förefaller därför mindre väl&lt;br /&gt; 
övervägd. För att stimulera spararna att låta sparmedlen stå kvar efter&lt;br /&gt; 
femårsperiodens utgång bör fortsatt skattefrihet gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen i skattesparandet bör ses som en premie för den&lt;br /&gt; 
femåriga bindningen. Den högre skattereduktionen (även efter det att den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:41&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nya regeringen har sänkt procentsatsen) för aktiefondssparandet bör därutöver&lt;br /&gt;
ses som en kompensation för det risktagande som ett sparande i aktier&lt;br /&gt; 
alltid innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De människor som började spara t. ex. 1979 har fått en kompensation för&lt;br /&gt; 
bindningen genom skattereduktionen. Medlen blir då tillgängliga för lyftning&lt;br /&gt; 
1984. Detta bör inte diskriminera dessa människor från att delta i&lt;br /&gt; 
skattesparandet för en ny femårsperiod med samma sparmedel och då även&lt;br /&gt; 
för denna period erhålla en kompensation för att medlen står bundna. Det&lt;br /&gt; 
finns därför ingen anledning att vidta någon förändring inom skattesparandet&lt;br /&gt; 
bara därför att den första femårsperioden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns anledning att öka andelsägarnas inflytande i aktiesparfondernas&lt;br /&gt;
styrelser som ett inslag i ansträngningarna att motverka makt- och&lt;br /&gt; 
ägarkoncentrationen inom svenskt näringsliv. Det förslag till styrelsesammansättning&lt;br /&gt;
i fondbolagen som framförs i propositionen är ett steg i rätt&lt;br /&gt; 
riktning. Vi anser dock att anledning numera saknas för att regeringen skall&lt;br /&gt; 
utse två ledamöter. Vi föreslår således att av de sju ledamöterna i styrelsen&lt;br /&gt; 
skall flertalet, inkl. ordföranden, väljas av en obligatorisk andelsägarstämma&lt;br /&gt; 
efter förslag av en valberedning och minst en av bolagsstämman i&lt;br /&gt; 
fondbolaget. Endast fondandelsägarnas representanter skall få besluta i&lt;br /&gt; 
frågor som rör utövandet av rösträtt för fondens aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från förslaget till förändrad styrelsesammansättning är det enda&lt;br /&gt; 
intressanta i förslaget till allemanssparande att socialdemokraterna nu blivit&lt;br /&gt; 
medvetna om det nödvändiga i att ge sparare en positiv real avkastning på sitt&lt;br /&gt; 
sparande. Detta är i och för sig glädjande, men vittnar förmodligen bara om&lt;br /&gt; 
medvetande om behovet att finansiera det stadigt växande budgetunderskottet&lt;br /&gt;
utanför banksektorn. De förslag i övrigt och den allmänna skattepolitiska&lt;br /&gt; 
inställning som regeringen hittills givit uttryck för tyder på att det inte är fråga&lt;br /&gt; 
om någon grundläggande förändring av inställningen till privat sparande utan&lt;br /&gt; 
enbart ett uttryck för regeringens oförmåga att ta itu med saneringen av&lt;br /&gt; 
statens finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inställningen till privat aktiesparande är uppenbarligen fortsatt negativ&lt;br /&gt; 
hos regeringen. Allemanssparandets konstruktion innebär att man vill&lt;br /&gt; 
undvika en fortsatt utveckling och expansion av hushållens privata sparande i&lt;br /&gt; 
aktier. Samma slutsats måste dras i fråga om regeringens ekonomiska politik&lt;br /&gt; 
i övrigt, t. ex. skärpt förmögenhetsbeskattning, skärpt realisationsvinstbeskattning&lt;br /&gt;
av aktier, slopad skattereduktion för aktieutdelningar och inte&lt;br /&gt; 
minst förslaget om kollektiva löntagarfonder, som är att vänta. Detta vittnar&lt;br /&gt; 
enligt folkpartiets uppfattning om en grundläggande skillnad i synsätt mellan&lt;br /&gt; 
socialdemokraterna och folkpartiet i fråga om privat sparande, enskild&lt;br /&gt; 
äganderätt och marknadsekonomins möjligheter. Folkpartiet anser att det&lt;br /&gt; 
krävs stimulanser av skilda slag för att åstadkomma en förmögenhetsuppbyggnad&lt;br /&gt;
hos de enskilda hushållen i enlighet med vad vi tidigare redovisat i&lt;br /&gt; 
motion 1982/83:1644.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:41&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Mot bakgrund av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:30 om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om sådan förändring i lagen (1978:928)&lt;br /&gt; 
om aktiesparfonder vad beträffar styrelsesammansättning som&lt;br /&gt; 
redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförs om behovet av stimulanser till hushållens privata&lt;br /&gt; 
förmögenhetsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 oktober 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL ERIK ERIKSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70241</dok_id>
<subtitel>Jan-Erik Wikström m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__41.pdf</filnamn>
<filstorlek>156242</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/62F1E2C8-7F81-46FF-A2DC-813A4380845F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>