3109078 G70237 1983/84 37 mot mot Motion 1983/84:37 Ulf Adelsohn m. fl. Motion Motion 37 0 1983-10-28 00:00:00 2014-11-04 17:25:59 2014-11-04 00:00:00 Allemanssparande! (prop. 1983/84:30) Ulf Adelsohn m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70237/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70237 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70237 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1983/84:37</p> <p>Ulf Adelsohn m. fl.</p> <p>Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)</p> <p>I proposition 1983/84:30 betonas inledningsvis att det totala sparandet i<br /> ekonomin måste öka kraftigt. Den trendmässiga sparandeminskning som ägt<br /> rum i den svenska ekonomin under de senaste tio åren beror i huvudsak på ett<br /> växande underskott i den offentliga sektorn. Eftersom den privata sektorn<br /> inte haft motsvarande sparandeökning har resultatet blivit ett växande<br /> bytesbalansunderskott.</p> <p>Mot denna bakgrund är det givetvis angeläget att öka det totala sparandet i<br /> ekonomin. Ett ökat hushållssparande kan medverka till detta liksom till<br /> finansieringen av budgetunderskottet. Men för att sluta det totala sparandeunderskottet<br /> i ekonomin och återställa samhällsekonomisk balans krävs<br /> en kraftig minskning av det statliga budgetunderskottet. I detta perspektiv är<br /> de åtgärder som föreslås i propositionen skäligen ointressanta. Samhällsekonomisk<br /> balans kan skapas endast genom en kraftfull nedskärning av de<br /> offentliga utgifterna i syfte att avveckla det strukturella underskottet i den<br /> offentliga sektorn.</p> <p>Moderata samlingspartiet har i många år förordat en ekonomisk politik<br /> som bl. a. syftar till att stimulera hushållens sparande. Vår politik med lägre<br /> marginalskatter och insatser för att sänka inflationstakten leder till en högre<br /> real avkastning efter skatt på sparandet. Vi har även stött de olika sparsystem<br /> som funnits under senare tid, t. ex. allmänna lönsparandet, vinstsparandet<br /> och skattesparandet. Dessutom genomförde de borgerliga regeringarna<br /> skattelättnader på produktivt sparande i aktier.</p> <p>Regeringen har det senaste året höjt en rad skatter på enskilt sparande i<br /> aktier. Villkoren för skattefondsparandet har försämrats genom att skattereduktionen<br /> sänkts från 30 till 20 %. Den 30-procentiga skatterabatten på<br /> aktieutdelningar har avskaffats, varigenom den gamla dubbelbeskattningen<br /> återinfördes. I våras infördes en tillfällig skatt på 20 % av av företagens<br /> aktieutdelningar. Därigenom blev den totala beskattningen för aktieutdelningar<br /> till enskilda 83 % för dem som har 50 % marginalskatt. I proposition<br /> 1983/84:48 föreslås en omsättningsskatt och skärpt reavinstskatt på aktier.<br /> Alla dessa åtgärder försämrar det riskvilliga sparandets villkor.</p> <p>I den nu aktuella propositionen föreslås att hushållens sparande skall<br /> stimuleras genom att skattesparandet avskaffas och ersätts med ett nytt<br /> sparsystem för hushållen, det så kallade allemanssparande!. Allemanssparandet<br /> föreslås få två former: sparande på rikssparkonto i bank, varifrån<br /> medlen slussas vidare till riksgäldskontoret för att finansiera budgetunderskottet,<br /> och aktiesparande i kapitalsparfond. Förslagen framstår av flera skäl</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:37</p> </div> <div class="block ml_43"><p>10</p> </div> <div class="block ml_6"><p>sorn både märkliga och motsägelsefulla. För det första försöker regeringen<br /> stimulera sparande genom att försämra sparandets villkor. För det andra är<br /> det sannolikt att nysparandet i det nya systemet blir lägre än i det nuvarande.<br /> För det tredje anges inte i propositionen tillräckligt starka motiv för att<br /> avskaffa skattesparandet. För det fjärde tycks regeringen vara omedveten<br /> om den likviditetsuppbyggnad med åtföljande inflationsrisker som följer av<br /> allemanssparande!.</p> <p>Enligt nuvarande skattesparsystem får aktiespararna en skattereduktion<br /> på 20 % av det under året sparade beloppet och bankspararna en reduktion<br /> på 10 %. Dessutom är avkastningen skattefri. För att få behålla skattereduktionen<br /> måste sparmedlen låsas i fem år efter sparåret. Den 20-procentiga<br /> skatterabatten motsvarar i det perspektivet en årlig avkastning på 4,1<br /> öre/sparad krona. Den 10-procentiga rabatten motsvarar en avkastning på 2<br /> öre/sparad krona och år. Dessa relativt blygsamma sparstimulanser kan<br /> enligt moderata samlingspartiet inte gärna anföras som motiv för att avskaffa<br /> skattesparandet. Med hänsyn till skattesparandets stora betydelse för<br /> vitaliseringen av den svenska aktiemarknaden är de statsfinansiella kostnaderna<br /> att betrakta som låga.</p> <p>I förslaget till allemanssparande försvinner både skattereduktionen och<br /> bindningstiden. I stället införs under 1984 en särskild bonusränta på 5 % i de<br /> båda nya sparformerna. Bonusräntan uppmuntrar enbart till anslutning det<br /> första året. Den nuvarande skattereduktionen stimulerar till sparprestationer<br /> varje år.</p> <p>En sparare som går in i allemanssparande! vid den föreslagna startpunkten<br /> i april nästa år och därefter regelbundet sparar 400 kr. i månaden, disponerar<br /> i april 1990 39 187 kr. vid en ränta på 10 %. De totala insättningarna har då<br /> uppgått till 28 800 kr. Sparkapitalet motsvarar då 1,36 kr./sparad krona. Med<br /> nuvarande regler för skattefondsparandet skulle spararen i stället ha<br /> disponerat 1,62 kr./sparad krona vid samma avkastning. Den som skattesparat<br /> i bank skulle ha disponerat 1,48 kr./sparad krona. Ur avkastningssynvinkel<br /> är med andra ord allemanssparande! betydligt sämre än skattesparandet.<br /> Denna försämring innebär, enligt den expertrapport som ligger<br /> till grund för det föreslagna systemet (Ds Fi 1983:15), att det är möjligt att få<br /> en större sparvolym i allemanssparande! än i skattesparandet vid en given<br /> statsfinansiell kostnad. I själva verket är det naturligtvis tvärtom. Försämras<br /> avkastningen minskar troligen sparvolymen.</p> <p>Även beloppsmässigt innebär allemanssparande! en försämring jämfört<br /> med skattesparandet. I dag är det möjligt att spara 600 kr./månad. Efter sex<br /> år har skattespararen kommit upp till ett insatt sparbelopp på 43 200 kr.<br /> Även i allemanssparande! är den maximala månadsinsättningen 600 kr.<br /> Totalt får dock högst 30 000 kr. sättas in i systemet. Denna sparnivå uppnås<br /> redan efter fyra år och 2 månaders sparande.</p> <p>I augusti i år deltog betydligt mer än 1 miljon svenskar i skattesparandet.<br /> Det totala antalet skattesparkonton uppgick till 1 381 400 stycken. Det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:37</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sammanlagda sparbeloppet var nästan 16 miljarder kronor. Sparandet<br /> uppgår för närvarande till 4,2 miljarder kronor årligen, ungefär jämnt<br /> fördelat på bank- och aktiesparande. Skattesparandet har därmed på knappt<br /> fem år blivit en större framgång än alla tidigare existerande sparsystem. Ca<br /> 600 000 människor sparar i aktiesparfonderna. Ungefär 2/3 av dessa är helt<br /> nya aktieägare. Vi har med andra ord fått ca 380 000 nya aktiesparare genom<br /> skattefondssparandet. Aktieägandet har därmed på knappt fem år fått en<br /> större spridning än vad som inträffat tidigare under hela efterkrigstiden.</p> <p>Den kritik som socialdemokraterna riktat mot skattesparandet - och som<br /> nu anförs som motiv för att avskaffa det - har bl. a. gällt att det inte<br /> åstadkommer något nysparande, att det gynnar höginkomsttagarna, att de<br /> statsfinansiella kostnaderna blir alltför höga och att bindningstiderna är<br /> alltför långa.</p> <p>Oberoende av hur stor del av sparandet som är nysparande är det<br /> obestridligen så att det skett ett omfattande nysparande i svenskt näringsliv.<br /> Socialdemokraternas kritik när det gäller nysparandet är så mycket mer<br /> orimlig som allemanssparande! kommer att få just de effekter som man<br /> kritiserar dagens system för. Allemanssparandet minskar nämligen drivkrafterna<br /> till nysparande. I första hand uppmuntras i stället överflyttning från<br /> existerande konton i bank, dvs. en flyttning mellan olika likvida kassor. Den<br /> långa bindningstiden i skattesparandet minskar möjlighetrena till sådan<br /> överflyttning.</p> <p>Den fördelningspolitiska utformningen av skattesparandet avviker från<br /> allemanssparandet enbart vad gäller skattereduktionen. Skatterabatten har<br /> samma värde för alla oavsett inkomstnivå. Höginkomsttagaren får ej större<br /> skatteavdrag än låginkomsttagaren vid samma sparbelopp. Inte heller den<br /> fördelningspolitiska kritiken kan därför anses vara ett bärande argument för<br /> att avskaffa skattesparandet. Anser regeringen ändå att skattereduktionen är<br /> för hög - vilket enligt vår mening ej är fallet - kan den ju bara sänka eller<br /> avskaffa den men behålla sparsystemet som sådant.</p> <p>De statsfinansiella kostnaderna/sparad krona i skattesparandet är som<br /> ovan nämnts mycket blygsamma.</p> <p>Den 5-åriga bindningstiden syftar till att främja ett långsiktigt och<br /> regelbundet sparande. Bindningen är ett rimligt pris för de erbjudna<br /> fördelarna. Även om bindningsreglerna i sig kan verka avhållande på vissa<br /> grupper, t. ex. ungdomar, är de nödvändiga för att åstadkomma ett<br /> långsiktigt sparande som inte ökar likviditeten i ekonomin.</p> <p>Samhällsekonomiskt innebär allemanssparandet att en likviditetsuppbyggnad<br /> sker i hushållen. Avsaknaden av bindningstid i det nya sparförslaget<br /> betyder att sparandet kommer att betraktas som en transaktionskassa.<br /> Ingenting hindrar hushållen att snabbt ta ut pengarna för konsumtion. Detta<br /> medför ett högre inflationstryck i en högkonjunktur. I skattesparandet<br /> undviks dessa problem genom att likviditeten låses in.</p> <p>Att slussa sparandet i bank direkt till finansiering av budgetunderskottet är</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:37</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>en förändring som är fullt möjligt att genomföra i det nuvarande<br /> systemet.</p> <p>De argument som framförs i expertrapporter (Ds Fi 1983:15) mot<br /> skattesparandet är inte tillräckligt starka för att motivera ett avskaffande av<br /> denna sparmöjlighet. Dessutom går alla de krav på ett nytt sparsystem som<br /> framförs i expertrapporten att uppfylla genom ändringar i skattesparsystemet.</p> <p>Moderata samlingspartiet finner det därför inte sakligt motiverat att<br /> avskaffa skattesparandet. Den hårda kritik socialdemokraterna riktade mot<br /> skattesparandet under oppositionstiden tvingar dem nu ändå att avskaffa<br /> det. Regeringen är alltför bunden av sin egen osakliga kritik för att kunna låta<br /> skattesparandet fortleva. Ett ytterligare skäl är att regeringen vill skapa<br /> ”utrymme” för löntagarfondernas aktieköp. Av ideologiska skäl tycks<br /> socialdemokraterna föredra kollektiv kapitalbildning framför privat.</p> <p>Det finns således inte någon anledning att införa ett nytt sparsystem.<br /> Däremot kan det finnas anledning att genomföra en del av de tekniska<br /> förändringar som föreslås i propositionen.</p> <p>För närvarande är det möjligt att byta bank och fond vid halv- och<br /> helårsskiften för nyinsättningar i bank resp. fond. Tidigare insatta medel<br /> måste dock stå kvar. För att öka kapitalets rörlighet är det angeläget att<br /> spararna ges möjlighet att flytta sina befintliga sparmedel mellan olika<br /> aktiesparfonder. Flärigenom ökar pressen på fondbolagen att sörja för en<br /> god kapitalavkastning.</p> <p>Även de som sparar i bank bör kunna byta bankförbindelse. En sådan<br /> överflyttningsmöjlighet föreslås i propositionen för det s. k. allemanssparande!.<br /> Däremot föreslås inte att överflyttning skall kunna ske från banksparande<br /> till aktiesparande. Det finns enligt vår mening ingen anledning att ha<br /> kvar ens dessa begränsningar. Överflyttning bör kunna ske både inom och<br /> mellan sparformerna, dvs. även från aktiesparkonton till banksparkonton<br /> och omvänt.</p> <p>Förslaget i propositionen om att slussa sparmedlen förbi banksystemet<br /> direkt till riksgälden är en förändring som kan och bör ske inom ramen för<br /> skattesparsystemet. Skattespararen i bank fortsätter att spara som tidigare<br /> men fr. o. m. årsskiftet överförs insättningarna till riksgäldskontoret.<br /> Banken får då en fordran på riksgäldskontoret och en skuld till spararen, men<br /> kan nettoredovisa dessa tillgångar och skulder i sin balansräkning. Det<br /> innebär att bankernas soliditet inte försvagas vilket är en fördel vid<br /> kreditbedömningar av de svenska bankerna i internationella sammanhang.<br /> Denna överflyttning av sparmedel bör även i övrigt ordnas som föreslås i<br /> propositionen.</p> <p>Vi finner det vidare rimligt att bankernas ersättning från staten för skötseln<br /> av skattesparkontona bör ligga på de nivåer som i propositionen föreslås för<br /> rikssparkontona. Det innebär att bankerna får en ersättning som motsvarar<br /> 0,5 % av behållningen av kontona i slutet av resp. år samt 1 % av årets</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:37</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>saldoökning netto inkl. räntan. Bankerna bör givetvis också erhålla full<br /> kompensation från riksgäldskontoret för hela det räntebelopp som spararna<br /> erhållit.</p> <p>Vissa förändringar föreslås i propositionen vad gäller fondandelsägarnas<br /> inflytande i aktiesparfonderna. Vi har ingenting att invända mot att<br /> andelsägarstämmorna görs obligatoriska samt att de andelsägarvalda styrelsemedlemmarna<br /> skall utöva rösträtten för fondens aktier. Vad gäller<br /> förslaget om att flertalet av fondbolagets styrelseledamöter skall utses av<br /> fondandelsägarna finner vi detta olyckligt utformat. Härigenom fråntas<br /> huvudmannen ett avgörande inflytande i frågor som rör administration,<br /> ekonomi, marknadsföring, personalärenden etc. Detta är olämpligt. Vi<br /> föreslår istället att bolagsstämman skall ha rätt att utse lika många<br /> styrelseledamöter som fondandelsägarstämman.</p> <p>I sammanhanget bör nämnas att det inte är genom rätten att vid<br /> andelsägarstämmor utse styrelseledamöter i fondbolaget som andelsägarnas<br /> inflytande bäst manifesteras utan genom rätten att byta fond.</p> <p>Enligt de nuvarande reglerna för de företagsanknutna aktiesparfonderna<br /> skall sparmedlen till 100 % placeras i de egna företagen. Från denna<br /> huvudregel har dock undantag sökts och medgivits. 1 propositionen föreslås<br /> att de företagsanknutna aktiesparfonderna skall kunna placera mellan 25 och<br /> 100 % i det egna företaget. Vi har ingenting att erinra mot denna förändring.<br /> Att fondbolaget ges en möjlighet att placera även i andra aktier medför en<br /> bättre riskspridning för andelsägarna. Vi har inte heller någonting att<br /> invända mot att den 5-procentiga röstvärdesspärr som f. n. gäller för de<br /> företagsanknutna aktiesparfonderna tas bort.</p> <p>Värdet av de belopp som nu står inne i skattesparandet uppgår till över 20<br /> miljarder kronor. Dessa sparmedel kommer successivt att bli tillgängliga för<br /> uttag med början i januari 1985. Även om riskerna för att dessa sparmedel<br /> efter bindningstidens utgång tas ut och används till konsumtion inte skall<br /> överdrivas är det angeläget att motverka att samma sparmedel återinsätts i<br /> skattesparandet och ånyo erhåller skattereduktion. Efter 5-årsperiodens<br /> utgång bör medel som står kvar på skattesparkonton och skattefondkonton<br /> bli befriade från skatt på avkastningen. För att erhålla denna skattebefrielse<br /> bör som motprestation sparmedlen bindas i ett år. Endast medel som stått<br /> kvar på kontot under hela kalenderåret erhållet skattebefrielse. Avkastning<br /> på under året uttagna medel beskattas på sedvanligt sätt. Detta är enligt vår<br /> bedömning ett rimligt sätt att hantera utträdesproblematiken. Dessutom<br /> undviks en icke önskvärd likvidisering av sparmedlen.</p> <p>Sammanfattningsvis anser moderata samlingspartiet att nuvarande skattesparande<br /> i bank och aktiesparfonder bör bibehållas. Det finns all anledning<br /> att låta denna framgångsrika sparform få fortsätta att växa. Vissa mindre<br /> tekniska förändringar bör göras i skattesparandet i syfte att öka kapitalets<br /> rörlighet, förbättra riskspridningen i de företagsanknutna aktiesparfonderna<br /> m. m. Allemanssparande! bör inte införas då denna sparform i alla väsentliga</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:37</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>avseenden är underlägsen det nuvarande systemet. Dessutom leder allemanssparande!<br /> till en icke önskvärd likviditetsuppbyggnad i hushållssektorn.</p> <p style="margin-left:11px;">Med stöd av det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen avslår propositionen 1983/84:30,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande skattesparandet<br /> i enlighet med vad som i motionen anförts.</p> <p>Stockholm den 28 oktober 1983</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ULF ADELSOHN (m)</p> <p>LARS TOBISSON (m)</p> <p>BERTIL LIDGÅRD (m)</p> <p>INGEGERD TROEDSSON (m)</p> <p>CARL BILDT (m)</p> <p>INGRID SUNDBERG (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_25"><p>ANDERS BJÖRCK (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> ROLF CLARKSON (m)<br /> ROLF DAHLBERG (m)<br /> PER PETERSSON (m)</p> </div> </div> </div> 0 ULF ADELSOHN m 1 undertecknare 0 LARS TOBISSON m 2 undertecknare 0 BERTIL LIDGÅRD m 3 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 4 undertecknare 0 CARL BILDT m 5 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 8 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 9 undertecknare 0 ROLF CLARKSON m 10 undertecknare 0 ROLF DAHLBERG m 11 undertecknare 0 PER PETERSSON m 12 undertecknare G70237 Ulf Adelsohn m. fl. mot_198384__37.pdf 150819 pdf Allemanssparande! (prop. 1983/84:30) https://data.riksdagen.se/fil/608EFB79-9BBA-40D3-9786-8878C8198A1E