<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109077</hangar_id>
 <dok_id>G70236</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:36 Nils Åsling m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:25:58</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)</titel>
 <subtitel>Nils Åsling m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G70236/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G70236</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70236</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;36-38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Åsling m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionens huvudsakliga innehåll (Kort sammanfattning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen framläggs förslag om en parlamentarisk utredning om&lt;br /&gt; 
sparandet. Utredningen bör ta fram ett konkret förslag till ”privata&lt;br /&gt; 
investeringskonton”. Dessa skall fungera så att det sparande som sker på&lt;br /&gt; 
kontona skall vara skattefritt. Skattekredit för de insatta medlen skall&lt;br /&gt; 
medges till dess att de lyfts från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör det också vara möjligt att införa regler som medger att det&lt;br /&gt; 
sparade kapitalet utan skattekonsekvenser kan överföras till annat produktivt&lt;br /&gt;
sparande såsom direktägda aktier, obligationer, skattkammarväxlar,&lt;br /&gt; 
bostad, eget företag m. m. De på detta sätt överförda sparmedlen skall sedan&lt;br /&gt; 
beskattas vid realiserandet av den produktiva investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen yrkas att förslaget om allemanssparande skall avslås av&lt;br /&gt; 
riksdagen. I stället bör det framgångsrika skattesparandet behållas. Viss&lt;br /&gt; 
reformering av reglerna för fondernas förvaltning bör dock göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för sparpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande&lt;br /&gt; 
betydelse för samhällets kapitalbildning och därmed för den ekonomiska&lt;br /&gt; 
tillväxten. Genom att spara avstår vi från att konsumera ”i dag” för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma ett ökat konsumtionsutrymme ”i morgon”. För den enskilde&lt;br /&gt; 
individen utgör inte sparandet i första hand ett medel att öka det långsiktiga&lt;br /&gt; 
konsumtionsutrymmet. Det kan snarast karakteriseras som en uppskjuten&lt;br /&gt; 
konsumtion. Det är således andra motiv än en framtida konsumtionsökning&lt;br /&gt; 
som ligger bakom detta sparande. Det kan t ex vara ett framtida inköp av en&lt;br /&gt; 
kapitalvara, en resa eller helt enkelt att ha en buffert för framtida&lt;br /&gt; 
oförutsedda utgifter som utgör anledningen till sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från samhällets synpunkt är det däremot fråga om att genom sparandet&lt;br /&gt; 
skapa ett utrymme för investeringar som leder till ökade inkomster och ökad&lt;br /&gt; 
konsumtion i framtiden. Det finns ett gemensamt intresse för alla att den&lt;br /&gt; 
totala kapitalbildningen i samhället inte blir för låg och därigenom äventyrar&lt;br /&gt; 
den framtida standardutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de senaste årtiondenas höga inflation har det privatekonomiskt&lt;br /&gt; 
blivit allt mindre lönsamt att spara. För att motverka detta har under senare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 36-38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;år en rad åtgärder vidtagits. Det gäller olika former av skattestimulerat&lt;br /&gt; 
sparande. Dessa åtgärder har åtnjutit ett mycket stort intresse från&lt;br /&gt; 
allmänheten och goda resultat har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den enskilda spararen ställs dock inför en svår uppgift när han skall välja&lt;br /&gt; 
mellan alla de olika sparformer som i dag existerar. Vilken form som är bäst i&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;det enskilda fallet är ofta svårt att avgöra. Ett utav problemen i detta&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;avseende är att det finns flera modeller för skattestimulerat sparande. För&lt;br /&gt; 
närvarande finns följande sparformer som har inslag av skattestimulans i sina&lt;br /&gt; 
villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;□ lönsparande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;□ sparande i svenska statens sparobligationer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;□ sparande i svenska statens premieobligationer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;□ skattesparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utöver dessa sparformer gäller att den som erhållit inkomst av kapital,&lt;br /&gt; 
exempelvis ränta, äger rätt till ett särskilt sparavdrag på 800 kr. för ogift och&lt;br /&gt; 
1 600 för makar gemensamt. Fram till årsskiftet gällde även att en särskild&lt;br /&gt; 
reduktion på aktieutredningar fick göras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Skattesparandet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det s. k. skattesparandet har blivit en framgång. Ett stort antal människor&lt;br /&gt; 
har anslutit sig till någon av de tre sparformerna skattesparkonton,&lt;br /&gt; 
skattefondkonton eller företagsanknutna aktiesparfonder. En kraftig ökning&lt;br /&gt; 
noterades under 1982. (Se tabell 1).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Omfattning av skattesparandet&lt;br /&gt; 
December 1981-november 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;Antal konton Innestående belopp (milj.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:149px;"&gt;kr)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Dec. 81&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Nov. 82&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Förändr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Dec. 81&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Nov. 82&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förändr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattespar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;658 300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;749 800&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;+ 91 500&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6 611&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8 585&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;+ 1 974&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattefond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;307 250&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;450 050&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;+ 142 800&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 404&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3 029&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;+ 1 625&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Företagsanknutna&lt;br /&gt;
aktiesparfonder&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;44 700&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;53 (XX)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;+ 8 300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;+ 190&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Summa 1 010 250 1 252 850 +242 600 8 190 11 979 +3 789&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under 1983 har dock ökningstakten avtagit. Detta är en naturlig följd av de&lt;br /&gt; 
försämringar av sparvillkoren som den socialdemokratiska regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;genomförde under förra hösten. Samtidigt har säkerligen den kampanj mot&lt;br /&gt; 
skattesparandet som socialdemokraterna bedrivit, både i oppositions- och&lt;br /&gt; 
regeringsställning, haft betydelse för denna utveckling. Utvecklingen av&lt;br /&gt; 
skattesparandet under 1983 framgår av tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Omfattning av skattesparandet&lt;br /&gt; 
December 1982-augusti 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p style="margin-left:73px;"&gt;Antal konton Innestående belopp (milj.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:222px;"&gt;kr)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Dec. 82&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Aug. 83&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Förändr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Dec. 82 Aug. 83 Förändr.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattespar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konton&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;752 350&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;785 600&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;+ 33 250&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;9 619,5 10 959,5 +1 340,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skattefond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konto&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;456 700&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;536 900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;+ 80 200&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3 177,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4 506,1 +1 328,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Företagsanknutna&lt;br /&gt;
aktiesparfonder&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;53 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;58 900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;+ 5 900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;380,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;465,5 +34,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 262 050&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 381 400&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;+ 119 350&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;13 177,8 15 931,1 +2 753,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En jämförelse mellan tabell 1 och 2 visar att medan ökningstakten för hela&lt;br /&gt; 
skattesparandet (helårseffekten) var över 240 000 under 1982 har den under&lt;br /&gt; 
1983 minskat till ca 180 000. Till yttermera visso har man under augusti i år&lt;br /&gt; 
t. o. m. kunnat notera att antalet konton har minskat (700 konton). Uppdelat&lt;br /&gt; 
på skattespar- och skattefondkonto är minskningen i ökningstakten ca 41 000&lt;br /&gt; 
resp. ca 22 000.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Översyn av sparformerna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Skattereformer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är angeläget att den negativa utvecklingen av sparandet kan brytas.&lt;br /&gt; 
Till en del kommer detta att ske i takt med skattereformens genomförande.&lt;br /&gt; 
Reformen får till följd en ökad försiktighet på redan gjorda åtaganden. För&lt;br /&gt; 
de hushåll som har en mycket låg skuldsättning i dag och som genom&lt;br /&gt; 
marginalskattereformen får betydande tillskott till sin disponibla inkomst&lt;br /&gt; 
bör det finnas goda möjligheter till ett ökat sparande. Det är viktigt att dessa&lt;br /&gt; 
samverkande tendenser uppmärksammas och att åtgärder vidtas för att&lt;br /&gt; 
förstärka dem så att en ökning av sparkvoten kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Möjligheterna att finansiera budgetunderskottet på det för samhällsekonomin&lt;br /&gt;
minst skadliga sättet är bl. a. beroende av sparandets utveckling i&lt;br /&gt; 
ekonomin. Om det negativa sparandet inom den offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kompenseras med ett positivt sparande inom övriga sektorer behövs ingen&lt;br /&gt; 
utlandsupplåning. Detta är inte fallet i dag, varför Sverige dras med&lt;br /&gt; 
omfattande underskott i bytesbalansen. Under de senaste åren har en rad&lt;br /&gt; 
åtgärder vidtagits för att öka den statliga upplåningen utanför bankerna;&lt;br /&gt; 
bl. a. inrättades i juli 1982 en ny upplåningsform, statsskuldväxlarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parlamentarisk utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att proposition 1977/78:165 om värdesäkert lönsparande&lt;br /&gt; 
behandlades i riksdagen under våren 1978 beslöts att en särskild expertgrupp&lt;br /&gt; 
skulle tillsättas för att följa och analysera utvecklingen av sparandet i&lt;br /&gt; 
direktiven till expertgruppen, som fick namnet lönspardelegationen, angavs&lt;br /&gt; 
att gruppen inte enbart skulle studera det införda sparsystemets utveckling&lt;br /&gt; 
utan också analysera effekterna på övriga sparformer och på hushållssparande!&lt;br /&gt;
som helhet. Effekterna på sparkvotens utveckling borde belysas. Man&lt;br /&gt; 
fick även till uppgift att föreslå de ändringar i sparsystemet som uppföljningen&lt;br /&gt;
gav anledning till. Slutligen skulle expertgruppen föreslå åtgärder för att&lt;br /&gt; 
få sparmedel, som stått inne under de obligatoriska fem åren, att vara kvar i&lt;br /&gt; 
systemet även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betänkande från delegationen väntades under hösten 1982. Något&lt;br /&gt; 
sådant avlämnades dock aldrig, uppenbarligen som en följd av regeringsskiftet.&lt;br /&gt;
Det är beklagligt att den hya regeringen inte ville fortsätta den&lt;br /&gt; 
tidigare politiken för att öka sparandet. Den uppföljning som riksdagen&lt;br /&gt; 
beställde 1978 och som utförts av delegationen blev genom detta förfarande&lt;br /&gt; 
inte tillgänglig och kunde inte läggas till grund för en översyn av de inrättade&lt;br /&gt; 
sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår motion om åtgärder för att öka sparandet, som avlämnades under&lt;br /&gt; 
allmänna motionstiden i år, föreslog vi att en parlamentariskt sammansatt&lt;br /&gt; 
kommitté borde tillsättas för att göra en översyn av sparpolitiken. Vi anförde&lt;br /&gt; 
att det borde vara möjligt att hitta former för en bred samverkan kring målet&lt;br /&gt; 
att öka sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tid efter det att vi avlämnat vår motion beslöt socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
att tillsätta en grupp för att utreda vissa frågor rörande stimulanser av&lt;br /&gt; 
hushållens sparande. Gruppen blev en ren expertgrupp utan något som helst&lt;br /&gt; 
parlamentariskt inslag. Förutsättningarna för att få en bred enighet om de&lt;br /&gt; 
sparstimulerande åtgärderna har därigenom minskat. Vi anser att det är&lt;br /&gt; 
olyckligt att socialdemokraterna inte följt vårt förslag från januarimotionen.&lt;br /&gt; 
Målet att åstadkomma ett ökat sparande är så viktigt att största möjliga&lt;br /&gt; 
enighet måste eftersträvas om formerna för att uppnå detta mål. De åtgärder&lt;br /&gt; 
som de icke-socialistiska regeringarna har vidtagit för att öka sparandet&lt;br /&gt; 
bekämpades av den dåvarande oppositionen vilket motverkade de eftersträvade&lt;br /&gt;
effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i propositionen framlagda förslaget är ett provisorium. Regeringen&lt;br /&gt; 
anser att det finns ett behov av en mer omfattande översyn än den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;expertgruppen utfört. Finansministern tillkännager att regeringen skall utse&lt;br /&gt; 
en särskild sparkommitté vilken utöver planläggning och utformning av&lt;br /&gt; 
reformen skall följa och analysera allemanssparandets utveckling. Man anför&lt;br /&gt; 
vidare att andra uppgifter inom spårområdet kan övervägas och finansministern&lt;br /&gt;
avser att längre fram återkomma till regeringen med förslag till&lt;br /&gt; 
direktiv för kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bestämda uppfattning är det angeläget att kommittén ges en&lt;br /&gt; 
sådan sammansättning som vi förordat ovan och att kommittén får i uppdrag&lt;br /&gt; 
att se över hela sparandeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej till ”allemanssparande!”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för att få ordning på Sveriges ekonomi är att vi&lt;br /&gt; 
lyckas minska de stora underskotten i budgeten och bytesbalansen. För att&lt;br /&gt; 
lyckas med detta krävs det ett ökat sparande inom såväl den offentliga som&lt;br /&gt; 
den privata sektorn. Statens budgetunderskott måste minska kraftigt. Från&lt;br /&gt; 
centerns sida har vi framhållit detta med skärpa. Vi har också redovisat&lt;br /&gt; 
konkreta förslag till hur detta skall ske, vilka dock riksdagen beklagligtvis har&lt;br /&gt; 
avvisat. Vi avser dock att återkomma med ytterligare förslag vilka vi hoppas&lt;br /&gt; 
nu skall kunna läggas i en mottagligare ”jordmån”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det mindre bra att inrätta ett särskilt sparsystem&lt;br /&gt; 
för att tillgodose ett behov som inte får bli permanent, nämligen behovet att&lt;br /&gt; 
täcka budgetunderskottet. Det är dessutom ett förhållandevis marginellt&lt;br /&gt; 
belopp som via allemanssparande! kan användas för att täcka budgetunderskottet.&lt;br /&gt;
Ett långt effektivare sätt är att minska utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande förslaget innebär att statsupplåningen prioriteras framför&lt;br /&gt; 
kapitalförsörjningen till produktionen. Det kan knappast vara någon&lt;br /&gt; 
tillfällighet att detta görs samtidigt som man avser att via löntagarfonderna&lt;br /&gt; 
tillföra näringslivet ungefärligen samma kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är också oroliga över de konsekvenser som sparsystemet har för&lt;br /&gt; 
bankväsendet i allmänhet, och förenings- och sparbankerna i synnerhet.&lt;br /&gt; 
Bankernas möjligheter att förmedla kapital mellan sparare och låntagare&lt;br /&gt; 
kommer genom konstruktionen av allemanssparande! att försämras. Kopplingen&lt;br /&gt;
mellan sparande och möjligheten att få lån försvinner. I förlängningen&lt;br /&gt; 
av ett sådant här system ligger möjligheten att låta alla kapitalströmmar&lt;br /&gt; 
styras av staten. Endast den som uppfyller statens kreditförutsättningar kan&lt;br /&gt; 
erhålla lån och därigenom möjlighet att investera och utveckla sin&lt;br /&gt; 
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget missgynnar också de banker, föreningsbanksgruppen och&lt;br /&gt; 
sparbanksgruppen, som har en stor andel enskilt sparande. Det är dessa båda&lt;br /&gt; 
banker som har den mest decentraliserade strukturen vilket innebär att&lt;br /&gt; 
lånemöjligheterna minskar mest för enskilda hushåll och småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Risk för minskat sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda förslaget till ”allemanssparande” innebär ytterligare en&lt;br /&gt; 
socialdemokratisk helomvändning. Det är naturligtvis positivt att regeringsinnehavet&lt;br /&gt;
har inneburit att man lyckats inse nödvändigheten av att särskilt&lt;br /&gt; 
stimulera det enskilda sparandet. Det är dock svårt att inse vad som är&lt;br /&gt; 
poängen med att nu slå sönder det väl fungerande skattesparandet. Vi är&lt;br /&gt; 
självfallet medvetna om att förändringar av reglerna för skattesparandet är&lt;br /&gt; 
nödvändiga när den inledande femårsperioden är till ända. Det är dock&lt;br /&gt; 
möjligt att reformera utan att förstöra de sparrutiner som under denna tid&lt;br /&gt; 
byggts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har insett att skattesparandet har&lt;br /&gt; 
obestridliga fördelar men man har av hänsyn till sin tidigare inställning inte&lt;br /&gt; 
vågat föreslå förändringar inom ramen för detta system utan istället föreslagit&lt;br /&gt; 
ett namnbyte och att helt nya konton skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför stora administrativa kostnader. Bankerna måste lägga&lt;br /&gt; 
upp nya konton och utarbeta en lång rad nya rutiner. De nya kontona måste&lt;br /&gt; 
marknadsföras och personal måste utbildas. I propositionen uppges att detta&lt;br /&gt; 
kommer att kosta 13 milj. kr. vilket är en helt onödig utgift. Till dessa&lt;br /&gt; 
kostnader skall så läggas bonusräntan för att få skattespararna att gå över till&lt;br /&gt; 
allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ännu värre är den stora risken att man tappar många sparare&lt;br /&gt; 
vid övergången. Genom den drastiska försämringen av villkoren är faran stor&lt;br /&gt; 
att många sparare helt överger banksparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparandet innebär inte automatiskt att nysparandet kommer att&lt;br /&gt; 
öka. Detta är märkligt eftersom den socialdemokratiska kritiken mot&lt;br /&gt; 
skattesparandet i mycket grundats just på förhållandet att nysparandet inte&lt;br /&gt; 
garanterats. Genom bindningskravet och stimulanserna till risksparande har&lt;br /&gt; 
skattesparandet ändock haft positiva effekter för samhällsekonomin, vilka&lt;br /&gt; 
inte med nödvändighet följer av den konstruktion som regeringsförslaget&lt;br /&gt; 
givits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av att kravet på bindning tas bort blir en ökad likvidisering av&lt;br /&gt; 
ekonomin. Vid en högkonjunktur kan detta skapa en kraftig inflationsbrasa&lt;br /&gt; 
vilket försämrar vår konkurrenskraft och kan nödvändiggöra ytterligare&lt;br /&gt; 
devalveringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också negativt att ”taket” för allemanssparandet satts så lågt som till&lt;br /&gt; 
30 000 kr. Med maximalt sparande nås denna gräns redan efter 4 år och 2&lt;br /&gt; 
månader. Det nuvarande taket för skattefondskonton är 43 200 kr. Kritik&lt;br /&gt; 
mot denna begränsning framförs från flera tunga remissinstanser, bl. a.&lt;br /&gt; 
riksbanken och Allmänna pensionsfonden, l-3:e fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Centerns förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Privata investeringskonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett nytt skattesystem, utgiftsskatt, skulle enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning verksamt bidra till ett ökat sparande. På uppdrag av 1972 års&lt;br /&gt; 
skatteutredning utarbetade Sven-Olof Ledin 1976 en rapport (SOU 1976:62)&lt;br /&gt; 
om progressiv utgiftsskatt. I sitt slutbetänkande (SOU 1979:91) anförde&lt;br /&gt; 
utredningen bl. a. följande angående utgiftsskatten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tre viktiga avseenden synes emellertid utgiftsskattens egenskaper vara&lt;br /&gt; 
överlägsna den nuvarande inkomstskattens. Utgiftsskattens sparstimulerande&lt;br /&gt;
effekter underlättar den nödvändiga kapitalförsörjningen i samhället,&lt;br /&gt; 
utgiftsskatten förmår behandla alla inkomster lika och ger mindre möjligheter&lt;br /&gt;
till skatteflykt, utgiftsskatten beaktar automatiskt inflationens värdeförändringar,&lt;br /&gt;
varigenom inga oskäliga skattevinster eller skatteförluster behöver&lt;br /&gt;
uppstå p. g. a. inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en motion från centerhåll tillsattes våren 1981 en kommitté (B&lt;br /&gt; 
1981:94) med uppgift att pröva förutsättningarna för införandet av en&lt;br /&gt; 
progressiv utgiftsskatt. Arbetet är självklart av mycket stor omfattning och&lt;br /&gt; 
att utforma ett konkret förslag som kan bli föremål för beslut i riksdagen kan&lt;br /&gt; 
därför väntas ta viss tid i anspråk. Vi anser dock att det utan att föregripa&lt;br /&gt; 
utredningens arbete borde vara möjligt att göra förändringar i de gällande&lt;br /&gt; 
skattereglerna för att uppnå några av de fördelar som ett helt genomfört&lt;br /&gt; 
utgiftsskattesystem erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har vid flera tillfällen framlagt förslag om att möjlighet bör erbjudas alla&lt;br /&gt; 
att göra insättningar på privata investeringskonton. Vi anser fortfarande att&lt;br /&gt; 
ett sådant system skulle vara av stort värde. Insättningen på sådant konto&lt;br /&gt; 
skall berättiga till en skattereduktion med 50 % av insatt belopp. Endast ett&lt;br /&gt; 
ökat sparande skall berättiga till skattereduktion. Viss begränsning av högsta&lt;br /&gt; 
möjliga insättningsbelopp bör införas. Skattereduktionen kvarstår så länge&lt;br /&gt; 
inget uttag görs från kontot. När medlen lyfts, skall det åligga ifrågavarande&lt;br /&gt; 
bank att inbetala reduktionen till statsverket. Systemet bör även kunna&lt;br /&gt; 
omfatta sparande i aktiesparfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör det också vara möjligt att införa regler som medger att de&lt;br /&gt; 
sparade medlen utan skattekonsekvenser kan överföras till annat produktivt&lt;br /&gt; 
sparande såsom direktägda aktier, obligationer, skattkammarväxlar, bostad,&lt;br /&gt; 
eget företag m. m. De på detta sätt överförda sparmedlen skall sedan&lt;br /&gt; 
beskattas vid realiserandet av den produktiva investeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör bli en förstahandsuppgift för den ovan föreslagna kommittén att ta&lt;br /&gt; 
fram ett konkret förslag till sparsystem enligt här redovisade riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vi första gången föreslog inrättandet av privata investeringskonton&lt;br /&gt; 
har även från annat håll liknande förslag framkommit. I en nyligen utgiven&lt;br /&gt; 
debattskrift har föreslagits ett system som i mycket överensstämmer med vårt&lt;br /&gt; 
förslag. Vi är övertygade om att detta är en modell som skulle kunna få en&lt;br /&gt; 
bred anslutning. Den är genom sin anknytning till skattereformens principer&lt;br /&gt; 
även fördelaktig från fördelningspolitiska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;Rättelse: S. 8, Hemställan 3 Står: utgiftsskattekonton. Rättat till: privata investeringskonton.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Reformerat skattesparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ovan redovisat vår kritik mot förslaget om allemanssparande. Vi&lt;br /&gt; 
anser inte att det finns någon anledning att avskaffa skattesparandet, tvärtom&lt;br /&gt; 
skulle ett sådant förfarande vara negativt för sparutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss reformering av skattesparsystemet är emellertid önskvärd. Av&lt;br /&gt; 
statsfinansiella skäl anser vi att det är nödvändigt att minska subventionsgraden&lt;br /&gt;
i sparandet. Vi föreslår därför att skattereduktionen för 1984 års&lt;br /&gt; 
sparande sätts till 5 % för skattesparkontona och till 15 % för skattefondkontona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på den ovan föreslagna utredningen att ta fram förslag&lt;br /&gt; 
på hur skattesparsystemet skall se ut när den nuvarande femårsperioden är&lt;br /&gt; 
till ända. Det är enligt vår uppfattning inte acceptabelt att en skattesubvention&lt;br /&gt;
av nuvarande storlek skall kunna erhållas två gånger för samma&lt;br /&gt; 
sparmedel. En viss del av skattereduktionen kan sägas vara en ersättning för&lt;br /&gt; 
bindningen av kapitalet under de fem åren. Nivån på denna ersättning bör&lt;br /&gt; 
dock ligga lägre än den nu utgående subventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är rimligt att storleken på aktiesparfonderna begränsas.&lt;br /&gt; 
Detta bör dock inte gälla de fonder som redan inrättats utan endast&lt;br /&gt; 
nytillkommande fonder. Vi accepterar även förbättringarna av andelsägarnas&lt;br /&gt;
möjligheter till inflytande över fondernas aktieförvaltning. Enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning bör den kommande utredningen även undersöka möjligheterna&lt;br /&gt; 
att inrätta företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade aktiebo&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:30 såvitt avser införandet&lt;br /&gt;
av allemanssparande!,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen reformerar skattesparandet i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som förordats ovan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om tillsättandet av en parlamentarisk utredning och&lt;br /&gt; 
inrättande av privata investeringskonton.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;NILS G. ÅSLING (c)&lt;br /&gt; 
STIG JOSEFSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;INGEMAR HALLENIUS (c)&lt;br /&gt; 
KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c)&lt;br /&gt; 
TAGE SUNDKVIST (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ROLF ANDERSSON (c)&lt;br /&gt; 
ROLF RÄMGÅRD (c)&lt;br /&gt; 
OLOF JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS G. ÅSLING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG JOSEFSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR HALLENIUS</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF RÄMGÅRD</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G70236</dok_id>
<subtitel>Nils Åsling m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__36.pdf</filnamn>
<filstorlek>245501</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Allemanssparande! (prop. 1983/84:30)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/789DB98E-62AF-46E2-BF8B-CB7D873B5A68</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>