3109075 G70234 1983/84 34 mot mot Motion 1983/84:34 Jan-Erik Wikström m. fl. Motion Motion 34 0 1983-10-26 00:00:00 2014-11-04 17:25:56 2014-11-04 00:00:00 Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84:26) Jan-Erik Wikström m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70234/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70234 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70234 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1983/84</p> <p style="text-align:right;">34-35</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1983/84:34</p> <p>Jan-Erik Wikström m. fl.</p> <p>Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop.<br /> 1983/84:26)</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Folkpartiet anser att arbetsmarknadspolitikens uppgift är att komplettera<br /> den ekonomiska politiken, inte att ersätta den. Det är den ekonomiska<br /> politiken som skall lägga grunden för varaktiga sysselsättningstillfällen.<br /> Folkpartiet anser att detta kräver en total omläggning av denna.</p> <p>Skattehöjningar skapar inga nya jobb utan slår tvärtom ut varaktiga<br /> arbetstillfällen inom näringslivet. De arbetsmarknadspolitiska insatserna<br /> måste därför finansieras genom besparingar på andra områden. I regeringsförslaget<br /> finns över huvud taget ingen finansiering, vilket antingen driver upp<br /> budgetunderskottet och därmed räntan eller också leder till skattehöjningar.</p> <p>Folkpartiet avvisar förslaget om ungdomslag. Dessa skulle tvinga in<br /> ungdomarna i kommunala halvtidsjobb i stället för att slussa ut dem i<br /> expansiva företag. Vi anser att begränsningen till den offentliga sektorn är<br /> felaktig, liksom förslaget att avtalsenlig lön skall utgå för de fyra timmarna. I<br /> stället bör kommunerna stimuleras att utveckla lokalt anpassade system för<br /> att ge ungdomarna meningsfull sysselsättning.</p> <p>Vi föreslår att man låter utreda ett system med tillfällig nedsättning av<br /> arbetsgivaravgiferna under t. ex. en femårsperiod. Under denna tid skall<br /> avgiftsnedsättningen avtrappas, och i gengäld bör parterna på arbetsmarknaden<br /> avtala om att ungdomslönerna ligger still. Effekten blir en konkurrensförbättring<br /> för ungdomarna och en vidgning av den arbetsmarknad som<br /> står till förfogande för oerfarna unga människor.</p> <p>Arbetsmarknadsutbildningen måste bli mer flexibel. Ett sätt att åstadkomma<br /> detta är att inte låsa stora resurser i lokaler, utrustning m. m. utan i större<br /> utsträckning köpa utbildning från företagen. En kraftig utvidgning av<br /> lärlingssystemet är ett steg i denna riktning. Vi föreslår ett system med<br /> statsbidrag till lärlingar med 75 % första året, 50 % andra året och 25 %<br /> tredje året. Aven yrkesutbildningen inom gymnasieskolan bör på sikt ske i<br /> större samarbete med företagen.</p> <p>Den ekonomiska politiken</p> <p>I början av september i år kommenterade arbetsmarknadsministern<br /> augusti månads mycket höga arbetslöshetssiffror i ett pressmeddelande. Där<br /> stod bl. a:</p> <p>1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 34-35</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Redan på försommaren startades ett förberedelsearbete inom arbetsmarknadsdepartementet<br /> för att finna ytterligare åtgärder mot arbetslösheten.<br /> Detta har skett tillsammans med andra departement, eftersom vi nu måste<br /> hitta nya vägar och utnyttja andra områden än de traditionella arbetsmarknadspolitiska.<br /> Det är t. ex. inte möjligt att öka AMU och beredskapsarbeten<br /> särskilt mycket mer. Under den första veckan sedan riksdagen samlats,<br /> kommer vi att lägga en proposition med dessa förslag.</p> <p>Detta uttalande skapade förväntningar om att regeringen nu skulle ha<br /> kommit till insikt om att arbetsmarknadspolitiken inte ensam kunde skapa<br /> varaktiga arbetstillfällen. De arbetsmarknadspolitiska insatserna kan inte<br /> vara en ersättning för en riktig ekonomisk politik utan måste fungera som ett<br /> komplement.</p> <p>Propositionen om särskilda sysselsättningsåtgärder är nu presenterad, och<br /> med besvikelse måste vi konstatera att något nytänkande inte har skett inom<br /> regeringen. Det saknas fortfarande förståelse för de större ekonomiska<br /> sammanhangen och den ekonomiska politikens inverkan på arbetsmarknaden<br /> och dess sätt att fungera. Detta är uppenbart, bl. a. som regeringen inte<br /> presenterar något förslag till hur de nya arbetsmarknadspolitiska åtgärderna<br /> skall finansieras. Det konstateras bara att till detta skall man senare<br /> återkomma.</p> <p>De föreslagna insatserna beräknas kosta ungefär 2 miljarder kronor.<br /> Totalt har under det senaste året drygt 20 miljarder kronor i nya<br /> arbetsmarknadspolitiska utgifter föreslagits. Utvecklingen på arbetsmarknaden<br /> är trots detta synnerligen bekymmersam.</p> <p>Under en lång följd av år har summan av antalet personer som är öppet<br /> arbetslösa och som sysselsätts genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br /> trendmässigt ökat. En viss minskning har naturligtvis skett i högkonjunkturer,<br /> men i varje lågkonjunktur har ”toppen” legat högre än i den föregående.<br /> Även arbetslöshetsnivån vid högkonjunkturerna har successivt stigit. Detta<br /> tyder på att arbetsmarknaden kommit att successivt fungera allt sämre. Ett<br /> ytterligare tecken härpå är att det vid varje högkonjunktur har funnits ett allt<br /> större antal personer som stått till arbetsmarknadens förfogande per ledig<br /> plats.</p> <p>Arbetsmarknadens minskande funktionsduglighet framgår också av att<br /> rekryteringssvårigheter i expansiva branscher och företag visar sig allt<br /> tidigare i konjunkturuppgången. Redan nu har - trots rekordnivåer på den<br /> öppna arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska insatser - t. ex. nära<br /> 30 % av verkstadsföretagen brist på yrkesarbetare, och bristen är ännu större<br /> i de mest expansiva delarna av verkstadsindustrin.</p> <p>Folkpartiet anser att det är nödvändigt att bryta denna utveckling. Vi har<br /> tidigare beskrivit den allmänna ekonomiska politik som vi anser vara<br /> nödvändig för detta (se t. ex. vår partimotion 1982/83:2432).</p> <p>Den viktigaste uppgiften är att få stopp på ökningen av de offentliga<br /> utgifterna och därmed följande skattehöjningar. Regeringens politik går i<br /> detta avseende hittills i diametralt fel riktning. Under det första året har</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>skatterna höjts med 12-13 miljarder kronor, de offentliga utgifterna med<br /> mångdubbelt mer, och följden är att budgetunderskottet har ökat kraftigt till<br /> ca 90 miljarder kronor. Detta innebär sammantaget att den nödvändiga<br /> saneringen av den svenska ekonomin nu startar från ett sämre utgångsläge.<br /> Regeringen har ännu inte presenterat några konkreta förslag till besparingar<br /> i de offentliga utgifterna, bortsett från allmänt tal om återhållsamhet och s. k.<br /> avindexering. I stället förefaller man lita till skattehöjningar.</p> <p>Inte heller för de nu framlagda förslagen om ytterligare arbetsmarknadspolitiska<br /> insatser finns någon finansiering föreslagen. Det hänvisas enbart till<br /> kommande förslag.</p> <p>Folkpartiet anser att ytterligare utgifter måste finansieras med besparingar<br /> på andra områden i den statliga budgeten. Eftersom vi anser att insatser mot<br /> arbetslösheten måste ges högsta prioritet, finner vi det naturligt att medel för<br /> sådana insatser anses som viktigare än många andra offentliga utgifter. Vi<br /> menar således att omprioriteringar måste ske till förmån för de arbetsmarknadspolitiska<br /> insatser vi föreslår. Skattehöjningar får icke komma i fråga.<br /> Därtill måste ytterligare stora besparingar ske, så att ett rejält steg tas för att<br /> lösa landets långsiktiga strukturella problem.</p> <p>Vi avvisar således skattehöjningar som medel för att sanera statens<br /> finanser. Skattehöjningar kommer enbart att leda till att ekonomin och<br /> arbetsmarknaden fungerar ännu sämre än f. n. Skattehöjningar innebär<br /> också att den privata efterfrågan minskar, vilket har till följd att privat<br /> produktion och sysselsättning sjunker. Antalet arbetstillfällen minskar.<br /> Eftersom det är inom den enskilda sektorn som de framtida varaktiga jobben<br /> skall finnas, är det en felaktig politik att genom skattehöjningar slå ut jobb<br /> inom det privata näringslivet och skapa nya inom den kommunala eller<br /> statliga sektorn.</p> <p>För att förbättra arbetsmarknadens funktionsduglighet måste också<br /> åtgärder vidtas som ökar rörligheten på arbetsmarknaden. Detta gäller både<br /> den yrkesmässiga och den geografiska rörligheten. Därvid har inte minst<br /> lönestrukturen stor betydelse. Staten har som arbetsgivare viss möjlighet att<br /> påverka denna.</p> <p>Den stimulans av sysselsättning som i nuvarande läge måste ske, bör<br /> innebära stimulans till permanenta jobb inom näringslivet. Vi har tidigare<br /> föreslagit vissa åtgärder ägnade att stimulera de små och mindre företagens<br /> expansion och inte minst nyföretagandet.</p> <p>Den viktigaste åtgärden i detta syfte är att för all framtid avvisa förslaget<br /> till kollektiva löntagarfonder. Dessa skulle inte bara på längre sikt förändra<br /> vårt ekonomiska system utan de har redan på kort sikt en starkt återhållande<br /> och hämmande effekt på näringslivets investeringar och expansionslust.</p> <p>För näringslivets försörjning med riskvilligt kapital är det särskilt viktigt att<br /> placeringar i riskkapital, dvs. aktier och liknande, blir konkurrenskraftiga i<br /> förhållande till andra placeringar, t. ex. statsobligationer, konst, ädla<br /> metaller. Det är därvid statens upplåningsbehov för att täcka det stora</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_44"><p>4</p> </div> <div class="block ml_6"><p>budgetunderskottet som är den stora stötestenen. Det finns stor risk att<br /> statens lånebehov kommer att driva upp räntenivån och därigenom pressa<br /> bort näringslivet från kapitalmarknaden. En hög ränta hämmar näringslivets<br /> långsiktigt nödvändiga investeringar, vilket inte bara försvårar och förhindrar<br /> den nödvändiga produktionsökningen utan också hämmar sysselsättningsökningen<br /> och verkar höjande på arbetslösheten.</p> <p>Regeringen har redan föreslagit att det väl fungerande skattesparandet<br /> avskaffas och ersätts med det s. k. allemanssparande!. Detta är enligt<br /> folkpartiets mening att gå fel väg. Skattesparandet bör behållas. Vi<br /> återkommer med våra förslag i detta avseende i vår motion med anledning av<br /> förslaget om allemanssparande. Tidigare har enskilt aktiesparande försvårats<br /> genom att riksdagens socialistiska majoritet har avskaffat skattereduktionen<br /> för aktieutdelningar. Samma majoritet har också avvisat folkpartiets<br /> förslag för att stödja de mindre företagen och nyföretagandet. Vi menar<br /> emellertid att det blivit än viktigare att de sysselsättningsskapande åtgärderna<br /> ges en offensiv och näringslivsbetonad inriktning och upprepar därför<br /> vissa förslag.</p> <p>Vi föreslår att ungdomar som väljer att på egen hand starta verksamhet i<br /> form av egen rörelse ges ekonomisk stimulans genom att de befrias från<br /> skyldigheten att erlägga socialförsäkringsavgifter under de två första<br /> åren.</p> <p>Vidare föreslår vi att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och<br /> medelstora företag slopas från den 1 januari 1984. Dessutom bör allt<br /> nyföretagande temporärt befrias från den allmänna löneavgiften på 2 %.<br /> Dessa förslag ligger väl i linje med vad som aviserats från utredningen<br /> angående de mindre och medelstora företagens situation.</p> <p>Det är folkpartiets uppfattning att de riktade arbetsmarknadspolitiska<br /> insatserna framför allt måste ta sikte på ungdomarnas situation på<br /> arbetsmarknaden. Det inkluderar vissa utbildningsinsatser för att stärka<br /> ungdomarnas konkurrenssituation på arbetsmarknaden genom en bättre och<br /> mer näringslivsanpassad utbildning och därigenom underlätta deras inträde<br /> på marknaden.</p> <p>Satsa på ungdomarna</p> <p>Hittills har regeringens politik när det gäller ungdomarna på arbetsmarknaden<br /> varit rent destruktiv. Man har slopat yrkesintroduktionen och stoppat<br /> de kommunala ungdomsslussarna. Man har inte lyckats slutföra de av den<br /> förra regeringen inledda förhandlingarna med parterna om en vidgning av<br /> ungdomsplatserna till att omfatta också 18-19-åringarna. Nedskärningen av<br /> antalet platser i högskolan har berövat flera tusen ungdomar möjligheten till<br /> fortsatt utbildning.</p> <p>I propositionen föreslås ett slags tvångssystem med s. k. ungdomslag. Det<br /> innebär att 18-19-åringarna skall ges halvtidsuppgifter inom den offentliga</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sektorn med avtalsenlig lön under dessa 4 timmar. Verksamheten föreslås<br /> starta den 1 januari 1984 och successivt byggas ut så att 20 000 ungdomar kan<br /> komma att omfattas. Kostnaden beräknas till ca 300 milj. kr., inkl. kostnader<br /> för administration hos kommunerna och handledning/arbetsledning. Den<br /> lagstiftning som skall reglera de närmare föreskrifterna kommer att<br /> presenteras senare.</p> <p>Det positiva i förslaget om ungdomslag är att man vill ersätta ”kontantlinjen”<br /> med ”arbetslinjen”. Det råder inga delade meningar om värdet av att<br /> kunna ge ungdomar ett meningsfullt arbete. En sådan ambition låg också<br /> bakom förslaget från den förra regeringen om s. k. kommunala ungdomsslussar.</p> <p>Förslaget är emellertid olämpligt utformat på flera viktiga punkter. Det är<br /> därtill oklart på ytterligare punkter.</p> <p>Förslaget innebär en lagstiftning som i praktiken kommer att ”låsa in”<br /> ungdomarna i tillfälliga kommunala jobb i stället för att ”slussa ut” dem i<br /> jobb inom näringslivet som kan bli varaktiga. Ungdomslagen skall enligt<br /> propositionen enbart kunna ordnas hos offentliga arbetsgivare med det<br /> slutliga lagreglerade ansvaret hos primärkommunerna. Denna bindning till<br /> den offentliga sektorn anser vi vara felaktig. I propositionen sägs också att<br /> ersättningen skall utgå med avtalsenlig lön, vilket enligt vår uppfattning<br /> likaså är fel. Det föreslagna systemet är enligt folkpartiets mening stelbent<br /> och föga flexibelt och kommer att försvåra tillkomsten av andra lokalt bättre<br /> anpassade lösningar. Risken är också mycket stor att försök att finna andra<br /> sysselsättningar eller utbildningar för ungdomarna kommer att minska och<br /> ungdomarna därigenom bara ”stoppas undan” i mer eller mindre meningslös<br /> verksamhet. I värsta fall skulle detta kunna pågå i två år. Det enda konkreta<br /> resultatet blir i så fall att arbetslöshetssiffrorna friserats och det allvarliga<br /> läget döljs.</p> <p>Det är mycket osäkert om kommunerna kan åstadkomma meningsfull<br /> sysselsättning, ens på halvtid, för 20 000 18-19-åringar. Under förra vårens<br /> arbetsmarknadspolitiska debatt i riksdagen sade den nuvarande arbetsmarknadsministern<br /> - då som talesman för oppositionen - att regeringen under de<br /> senaste åren lassat över en lång rad av sina problem på kommunerna och att i<br /> längden skulle många kommuner inte klara av detta, i synnerhet inte de med<br /> stora arbetslöshetsproblem. Man måste fråga sig vilka dramatiska förändringar<br /> som gör att man nu i regeringsställning anser sig kunna göra helt om<br /> och föreslå att kommunerna genom lag skall åläggas att skaffa fram<br /> meningsfulla jobb åt de arbetslösa 18- och 19-åringarna. Genom förslagets<br /> tvingande karaktär är det stor risk att de arbetsuppgifter som kan plockas<br /> fram kommer att uppfattas som och också vara ganska meningslösa.</p> <p>Det är också oklart på vad sätt förslaget förhåller sig till de initiativ som<br /> ungdomar tagit själva, t. ex. i form av ”Allfix”och ”Ring så springer vi”. Det<br /> står i propositionen att det bör vara möjligt att stödja även verksamheter som<br /> har vissa affärsmässiga inslag, men detta förefaller mycket oklart, både i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>fråga om på vad sätt och till vilka belopp. Det vore mycket olyckligt om den<br /> lagstiftning regeringen föreslår skulle medverka till att stoppa ungdomarnas<br /> egna initiativ att skapa arbetstillfällen.</p> <p>Det är också tveksamt om kommunerna kan klara det omfattande<br /> samordningsarbete som blir nödvändigt med det blygsamma administrationsanslag<br /> som föreslås. Detta skall dessutom räcka till handledning för<br /> ungdomarna.</p> <p>För ungdomarna måste det vara angeläget att få veta vilken status arbetet i<br /> ungdomslagen skulle få, vilket inte framgår av förslaget. Skall det t. ex. ge<br /> arbetslivspoäng vid intagning till utbildning? Kommer det att räknas som<br /> kvalifikationstid för arbetslöshetsersättning om man vid 20 års ålder alltjämt<br /> inte har lyckats få ett fast jobb?</p> <p>Folkpartiet avvisar av dessa skäl förslaget om ungdomslag. Det är både<br /> olämpligt utformat och oklart på många sätt. I stället bör kommunerna<br /> stimuleras att utveckla de existerande system som är lokalt anpassade för att<br /> anvisa meningsfull sysselsättning åt 18-19-åringarna. Vad ungdomarna vill<br /> ha är inte kommunala halvtidsjobb utan varaktiga arbeten inom en<br /> framtidsinriktad verksamhet med goda expansionsmöjligheter. Det gäller<br /> därför att se till att arbetsmarknaden för ungdomar växer minst i samma takt<br /> som de stora ungdomskullar som de närmaste åren kommer ut från skolorna.<br /> Detta kräver att man förhandlar fram nya ungdomsavtal.</p> <p>Det är en riktig princip att låta stödet till de arbetslösa utgå som lön eller<br /> del av lön för utfört arbete i stället för understöd. Avtalskonstruktionen för<br /> ungdomsjobb visar hur det kan gå till. Där är statsbidraget i de flesta fall<br /> samma belopp som annars skulle ha utgått som KAS.</p> <p>På motsvarande sätt borde nya avtal om en utvidgning av ungdomsplatserna<br /> konstrueras. Det förutsätter ett samarbete mellan regeringen och<br /> partema på arbetsmarknaden - utan sammanblandning av respektive roller.<br /> Lönerna bör sättas i fria förhandlingar mellan parterna. De bör emellertid<br /> uppmärksammas på sitt ansvar för arbetslöshetens nivå i allmänhet och<br /> ungdomsarbetslösheten i synnerhet.</p> <p>Den förra regeringen tog initiativ till förhandlingar med arbetsmarknadens<br /> parter i fråga om ersättningen till 18- och 19-åringar vid en utvidgning av de<br /> s. k. ungdomsplatserna. Den socialdemokratiska regeringen har uppenbarligen<br /> inte velat fullfölja detta initiativ. Förhandlingarna har därigenom i<br /> praktiken avbrutits utan att något resultat har kommit till stånd.</p> <p>Folkpartiet anser att dessa förhandlingar med det snaraste måste<br /> återupptas och att regeringen måste driva på för att parterna skall nå ett<br /> snabbt resultat. Eftersom situationen på arbetsmarknaden för ungdomarna<br /> är akut, menar vi att man bör överväga ett system som innebär att företagens<br /> kostnader för att anställa ungdomar snabbt kommer i bättre överensstämmelse<br /> med ungdomarnas erfarenheter och produktivitet. En möjlighet är<br /> därvid att sätta ned arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen bör successivt<br /> avtrappas under t. ex. en femårsperiod. Det kan t. ex. innebära att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>avgiftsreduktionen första året är 10 %, andra året 8 %, tredje året 6 % osv.<br /> Avsikten med nedtrappningen är att undvika effekten att ”utrymmet” som<br /> skapas äts upp av höjda avtalade löner för ungdomarna. Under denna tid<br /> skulle parterna avtala om att hålla ungdomslönerna konstanta. Kostnaderna<br /> för att anställa ungdomar skulle på detta sätt anpassas till en mer rimlig nivå<br /> jämfört med kostnaderna för mer erfaren arbetskraft. Det innebär en kraftig<br /> konkurrensförbättring för ungdomar och således en vidgning av den<br /> arbetsmarknad som står till deras förfogande.</p> <p>Det föreslagna rekryteringsstödet ligger väl i linje med tidigare folkpartiförslag<br /> att stimulera företag till nyanställning inför en väntad konjunkturuppgång.<br /> Vi tillstyrker därför förslaget om ett statsbidrag på 50 % av<br /> lönekostnaderna under 6 månader till företag som nyrekryterar arbetslösa<br /> personer. Vi kan emellertid inte biträda förslaget att enbart de som anvisas<br /> arbete av arbetsförmedlingarna skall få del av rekryteringsstödet. Detta<br /> skulle diskriminera de människor som på egen hand lyckas skaffa sig ett<br /> arbete och således fungera som ett byråkratiskt hinder för egna initiativ. Vi<br /> vill också varna för att effekten av det föreslagna stödet inte blir så stor som<br /> regeringen låter påskina. Några medel utöver de 500 milj. kr. som redan finns<br /> behöver därför inte anvisas. Om ytterligare medel skulle behövas bör<br /> regeringen återkomma till riksdagen.</p> <p>I propositionen föreslås att de enskilda beredskapsarbetena skall försvinna.<br /> Detta anser vi vara fel. Det omvittnas från många håll, inte minst från de<br /> mindre företagen, att enskilda beredskapsarbeten mycket ofta har lett till fast<br /> anställning. På en liten arbetsplats är det av stor vikt att man lär känna en<br /> person innan han eller hon får en fast plats i arbetslaget. Detta har kunnat ske<br /> genom beredskapsarbete under 6 månader.</p> <p>Vi menar därför att möjligheten att anvisa enskilda beredskapsarbeten<br /> inte skall tas bort. De bör kunna anvisas i sådana fall då förmedlingen annars<br /> skulle ha stora svårigheter att få en person placerad.</p> <p>Arbetsmarknadsutbildningens behov av flexibilitet har på senare tid blivit<br /> alltmer uppenbart. Därför tillsatte den förra regeringen en utredning med<br /> uppgift att se över AMU. Resurser är låsta i lokaler, utrustning, lärarkapacitet,<br /> m. m. för lång tid, vilket försvårar en önskvärd snabb anpassning till<br /> arbetsmarknadens behov. Den anpassning som sker har därför oftast bestått<br /> av att nya kurser etc. inrättas på angelägna områden med hjälp av<br /> resurstillskott.</p> <p>Även i den aktuella propositionen föreslås ytterligare resurstillskott för att<br /> starta särskilda AMU-kurser inom datateknik och elektronik samt för att<br /> utvidga ”starta-eget”-kurserna. Enligt folkpartiets uppfattning är kurser<br /> inom dessa områden angelägna och bör komma till stånd. (Vi återkommer<br /> nedan till lärarsituationen.) Vi menar emellertid att medel bör kunna<br /> tillhandahållas genom omprioriteringar, varvid t. ex. kurser inom allmän<br /> kontorsteknik kan dras ned. Arbetsmarknadsstyrelsen har mycket stora<br /> anslag till sitt förfogande, och det bör vara ett naturligt inslag i planeringen av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_6"><p>hur dessa används att se till att anordnade kurser tillkommer inom de<br /> områden där näringslivets behov och efterfrågan på arbetskraft är störst.</p> <p>Ett ytterligare sätt att öka flexibiliteten inom arbetsmarknadsutbildningen<br /> är att i större utsträckning köpa utbildning från företagen. Även detta bör<br /> kunna ske genom omprioriteringar inom ramen för AMS existerande<br /> anslag.</p> <p>Behovet av flexibilitet gäller i hög grad också gymnasieskolans yrkesutbildning<br /> och borde föranleda en omprövning då det gäller möjligheten för<br /> samarbete gymnasieskola - näringsliv. I stället avsätter man oreflekterat ett<br /> visst belopp per elev för inköp eller förhyrning av utrustning inom<br /> dataområdet. Stimulansbidraget behövs nu, men vi anser att riksdagen bör<br /> ge regeringen i uppdrag att skyndsamt inleda överläggningar med näringslivet<br /> i syfte att på sikt förändra organisationen av vissa delar av yrkesutbildningen.<br /> Målet bör vara ett gemensamt ansvar för densamma.</p> <p>Det är glädjande att konstatera att socialdemokraterna äntligen börjar<br /> ändra sin negativa attityd till gymnasial lärlingsutbildning. Skolöverstyrelsens<br /> rapport visar en stadig uppgång i antalet elever, trots att det funnits en<br /> mycket njugg inställning till denna typ av utbildning i socialdemokratiskt<br /> styrda kommuner och i vissa fackliga organisationer. Likaså har kravet på att<br /> lärlingen skall ha full lön från första dagen verkat som ett allvarligt hinder,<br /> speciellt hos småföretagare. Regeringens förslag om ett rekryteringsbidrag<br /> till kommunerna på 5 000 kr. per plats kommer knappast att göra någon<br /> skillnad för den småföretagare som i tre år skall betala lärlingslön.</p> <p>Folkpartiets förslag om stimulans till ökad lärlingsutbildning anknyter i sin<br /> konstruktion till modellen för anställning med lönebidrag. Det första året,<br /> när lärlingen är fullständigt oerfaren, utgår det statliga bidraget med 75 % av<br /> lönen. Andra året har lärlingen tillägnat sig en del kunskaper och<br /> erfarenheter i yrket och kan delta i produktionen. Det statliga bidraget<br /> trappas då ned till 50 % för att tredje året utgå med endast 25 %.</p> <p>SÖ:s rapport visar också att så många som 95 % av eleverna fullföljt sin<br /> utbildning och sedan fått anställning. En utbildningstyp med så goda resultat<br /> i vad gäller både utbildning och arbete bör inte begränsas till ett visst antal<br /> platser som regeringen gör. Folkpartiet anser därför att statligt bidrag bör<br /> utgå till samtliga lärlingsplatser som kan inrättas.</p> <p>Under de senaste åren har planeringen av den gymnasiala utbildningen<br /> inneburit att antalet platser på de teoretiska gymnasielinjerna skurits ned till<br /> förmån för en ökning på de yrkesinriktade. Det har ofta inneburit att elever<br /> som både haft förutsättningar för och helst skulle velat gå en teoretisk linje<br /> ”slagit ut” elever som haft en yrkesinriktad linje som sitt förstahandsval. När<br /> så många ungdomar som i dag är utan utbildningsplats eller arbete anser vi<br /> det angeläget att utnyttja mer av den kapacitet som finns för utbildning på de<br /> teoretiska linjerna. Ytterligare 1 500 gymnasieplatser bör kunna ställas till<br /> förfogande på teoretiska linjer.</p> <p>Regeringen föreslår ett särskilt bidrag för varje elev på nyinrättad högre</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>specialkurs inom områdena datateknik och mikroelektronik. Detta bidrag<br /> kan möjligen undanröja brister i tillgång på utrustning men förmår inte öka<br /> tillgången på lärare.</p> <p>Folkpartiet föreslår därför att fortbildningen för lärare förändras. Inom<br /> högskolan erbjuds för 1983/84 408 kursveckor inom dataområdet. Dessa<br /> fördelar sig på 1- t. o. m. 5-poängskurser. För läraren som skall leda en<br /> högre specialkurs borde det finnas tillgång till kurser om åtminstone 10<br /> poäng.</p> <p>Universitets- och högskoleämbetet bör därför ges i uppdrag att skyndsamt<br /> inkomma till regeringen med förslag till hur 150 kursveckor kan omprioriteras<br /> till att gälla 10-poängskurser för budgetåret 1984/85. Detta skulle ge en<br /> lärare på varje primärkommunal gymnasieskola tillgång till en sådan<br /> kurs.</p> <p>I sin första budget berövade regeringen kommunerna ett smidigt och<br /> omtyckt instrument inom uppföljningsansvaret för de yngre ungdomarna yrkesintroduktionen.<br /> I fortsättningen finns det endast ungdomsplatser för<br /> ungdom under 18 år. Eftersom yrkesintroduktionen gav fortsatt arbete åt<br /> drygt 60 % av eleverna, var det ett stort misstag att ta bort den - ett misstag<br /> som ungdomarna får lida för.</p> <p>För två år sedan uttalade riksdagens icke-socialistiska majoritet att<br /> ungdomsplatser skulle kunna erbjudas också 18-19-åringarna. Statsbidrag<br /> skulle utgå för detta. Förutsättningen var endast att arbetsmarknadens parter<br /> skulle komma överens om lämplig ersättning. Fortfarande har inget avtal<br /> träffats, och i propositionen tiger man också om möjligheten för 18-19åringarna<br /> att få ungdomsplats. Återigen är det ungdomarna som drabbas.</p> <p>I den senaste budgetpropositionen skar regeringen ned antalet platser i<br /> högskolan med 2 380. Folkpartiets förslag i motioner under vårriksdagen<br /> innebaren ökning med 3 380 platser. Riksdagen avslog förslaget. Vi kommer<br /> att föra fram det på nytt.</p> <p>Propositionen innehåller också ett antal förslag av mindre omfattning i<br /> fråga om byggnadsarbetsmarknaden. Det föreslås att ytterligare medel<br /> anvisas för byggande och utrustning av allmänna samlingslokaler, för<br /> förbättring av boendemiljön samt för åtgärder inom områden med stor andel<br /> outhyrda lägenheter. Därtill kommer att förslag aviseras i fråga om ett<br /> tioårigt program för underhåll, reparation och ombyggnad på bostadsområdet<br /> (det s. k. ROT-programmet). Det vore enligt vår uppfattning ändamålsenligt<br /> att riksdagen tog ställning till alla dessa förslag samtidigt, så att en<br /> samlad bedömning av läget på bostadsbyggnadsmarknaden kunde göras. Vi<br /> avvisar därför de nu framlagda förslagen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om finansiering av arbetsmarknadspolitiska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:21px;">insatser med besparingar inom andra områden och ej skattehöjningar,</p> <p style="margin-left:21px;">2. att riksdagen uttalar att kollektiva löntagarfonder är oförenliga<br /> med vår socialt inriktade marknadsekonomi,</p> <p style="margin-left:21px;">3. att riksdagen avslår förslaget om ungdomslag,</p> <p style="margin-left:21px;">4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om<br /> ett flexibelt system för 18- och 19-åringar enligt de riktlinjer som<br /> anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">5. att riksdagen begär att regeringen i överläggningar med<br /> parterna prövar de i motionen anvisade vägarna till en generell<br /> utvidgning av ungdomarnas arbetsmarknad,</p> <p style="margin-left:21px;">6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om nedsatta<br /> arbetsgivaravgifter med successiv avtrappning enligt de riktlinjer<br /> som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regelsystem<br /> för den allmänna löneavgiften och socialförsäkringsavgifterna<br /> i fråga om nyföretagande enligt de riktlinjer som anförs<br /> i motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av<br /> förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i små och<br /> medelstora företag,</p> <p style="margin-left:21px;">9. att riksdagen begär att regeringen ger skolöverstyrelsen i<br /> uppdrag att utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag,</p> <p style="margin-left:21px;">10. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna<br /> för rekryteringsplatser med fortsatt möjlighet att anordna<br /> enskilda beredskapsarbeten,</p> <p style="margin-left:21px;">11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem<br /> för lärlingsutbildning med 75 % första året, 50 % andra<br /> året och 25 % tredje året,</p> <p style="margin-left:21px;">12. att riksdagen beslutar om inrättande av ytterligare 1 500 platser<br /> i gymnasieskolan,</p> <p style="margin-left:21px;">13. att riksdagen begär att regeringen ger universitets- och högskoleämbetet<br /> i uppdrag att omprioritera kursutbudet inom dataområdet<br /> för fortbildning av lärare enligt vad som sägs i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">14. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt inleda<br /> överläggningar med näringslivet i syfte att på sikt förändra<br /> organisationen av vissa delar av yrkesutbildningen i enlighet<br /> med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">15. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om 199 milj. kr. till<br /> arbetsmarknadsutbildning,</p> <p style="margin-left:21px;">16. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om ytterligare 500<br /> milj. kr. till Sysselsättningsskapande åtgärder,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:34</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:57px;">17. att riksdagen avslår förslagen i bilaga 3 (bostadsdepartementet)<br /> i propositionen.</p> <p>Stockholm den 26 oktober 1983<br /> JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p> <p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)</p> <p>KARL-ERIK ERIKSSON (fp) INGEMAR ELIASSON (fp)</p> </div> </div> </div> 0 JAN-ERIK WIKSTRÖM fp 1 undertecknare 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 2 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 3 undertecknare 0 KARL-ERIK ERIKSSON fp 4 undertecknare 0 INGEMAR ELIASSON fp 5 undertecknare G70234 Jan-Erik Wikström m. fl. mot_198384__34.pdf 241567 pdf Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84:26) https://data.riksdagen.se/fil/0C2CE85F-7CAA-49B5-A902-0EBC78C51A1A