3073977G70229541983/842954motmotMotion 1983/84:2954 Alf Wennerfors m. fl.MotionMotion295401984-05-10 00:00:002014-10-13 16:06:382014-10-13 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,Alf Wennerfors m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022954/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022954https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022954
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1983/84:2954</p>
<p>Alf Wennerfors m. fl.</p>
<p>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,<br />
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>Under den rådande högkonjunkturen har sysselsättningsproblemen fortsatt<br />
att växa trots att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ligger på<br />
rekordnivåer. Utsikterna inför framtiden ser också bekymmersamma ut.<br />
Den avtalsrörelse som håller på att avslutas medför lönekostnadsökningar<br />
som ligger långt över det samhällsekonomiska utrymmet. Lönekostnadsökningarna<br />
i kombination med det fortsatt växande skattetrycket försämrar<br />
näringslivets konkurrenskraft och bidrar på så sätt till att försämra<br />
sysselsättningsutvecklingen under den resterande delen av 1980-talet.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift är att utjämna efterfrågan på<br />
arbetskraft i konjunktursvängningarna och att understödja en tillräckligt<br />
snabb strukturomvandling. Denna uppgift lyckas inte regeringen med ens i<br />
konjunkturuppgången. Den socialdemokratiska regeringens ekonomiska<br />
politik skapar växande krav på konstlad sysselsättning för allt fler människor.<br />
I jämförelse med perioden av borgerligt styre måste den nuvarande<br />
situationen beskrivas som utomordentligt oroande. De allvarliga strukturella<br />
balansproblemen i ekonomin kvarstår olösta och slår igenom i form<br />
av växande arbetslöshet. Inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden blir allt<br />
starkare samtidigt som tillväxten av ”riktiga jobb” helt uteblivit.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens möjligheter att fungera effektivt förutsätter<br />
en omläggning av den ekonomiska politiken. Den av moderata samlingspartiet<br />
i motion 1983/84:2933 förordade inriktningen av den ekonomiska<br />
politiken ger enligt vår mening bättre förutsättningar för en väl fungerande<br />
arbetsmarknad. Budgetunderskottet kommer att orsaka svåra sysselsättningsproblem<br />
i framtiden. Detta måste således snabbt reduceras genom<br />
sparande i den offentliga sektorn. Den nu rådande högkonjunkturen gör<br />
det lättare att föra en nödvändig besparingspolitik. Tyvärr har socialdemokraterna<br />
hittills inte utnyttjat de möjligheter som högkonjunkturen erbjuder.<br />
Den nödvändiga anpassningen av de offentliga utgifterna skjuts på<br />
framtiden vilket medför att många människor riskerar att drabbas hårt.</p>
<p>Situationen på arbetsmarknaden</p>
<p>Inte någon gång under efterkrigstiden har vi stått inför en så omfattande<br />
arbetslöshet. Den öppet redovisade arbetslösheten som i mars månad<br />
I Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2954 -2956</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>uppgick till 3,4% är i och för sig allvarlig och ligger betydligt över siffrorna<br />
från motsvarande månad före den socialdemokratiska regeringens tillträde.<br />
Men det verkligt allvarliga är inte den öppet redovisade arbetslösheten<br />
utan den totala arbetslösheten. Däri måste inräknas arbetslösa enligt<br />
AKU, de personer som finns i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete<br />
och i ungdomslag. 1 mars månad var det över 280000 personer vilket<br />
motsvarar ca 6,4% av arbetskraften. I diagram 1 redovisas utvecklingen på<br />
arbetsmarknaden från 1979.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Diagram 1</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>Arbetslöshet och i åtgärder</p>
<p>100-tal</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_4"><p>3000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>2500</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>2000 - ■</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1500 -</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1000</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>500 -</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p><N</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>O</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p>O)</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>^ AMU</p>
<p style="text-align:right;">Beredskapsarb</p>
<p>Arbetslösa</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Egentligen ger inte heller denna definition av arbetslösheten en rättvisande<br />
bild av situationen. Bland såväl de inom Samhällsföretag anställda<br />
som de lönebidragsanställda finns det många personer som fått dessa<br />
arbeten snarare på grund av situationen på arbetsmarknaden än på grund<br />
av sina personligt relaterade handikapp. Även bland dem som är förtidspensionerade<br />
finns det många personer som egentligen kan betraktas som<br />
arbetslösa. Ett sådant synsätt leder till slutsatsen att arbetslösheten skulle<br />
uppgå till närmare 600000. Detta synsätt förfäktas bl. a. av LO-tidningen.</p>
<p>I diagram 2 redovisas utvecklingen av antalet arbetslösa samt anställda<br />
vid Samhällsföretag och med lönebidrag.</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_41" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Diagram 2</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>ARBETSLÖSA OCH I ÅTGÄRDER</p>
<p>1979:1-1984:1,1 OO-TAL</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3"><p>4000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>3000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>2000-■</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1000</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>O»</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p>Ö</p>
<p>00</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>K)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>CM</p>
<p>00</p>
</div>
<div class="block ml_36"><p>00</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>SamhGilsftfretag<br />
Lönebidrag<br />
[//) AMU</p>
<p>Beredskapsarb<br />
CS ArbetsICfsa</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p style="margin-left:8px;">Kvartal</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Sorn synes domineras kurvorna av den kraftiga säsongsmässiga variationen<br />
i arbetslösheten. Det är emellertid lätt att utläsa den tydliga trenden<br />
mot ökad arbetslöshet under de senaste åren. Situationens allvar understrykes<br />
ytterligare av att den verkliga sysselsättningen, ”de riktiga jobben”,<br />
också har minskat under de senaste åren. I diagram 3 redovisas<br />
sysselsättningsutvecklingen. Den nedre kurvan representerar sysselsättningen<br />
när beredskapsarbeten och anställda i Samhällsföretag och med<br />
lönebidrag fråndragits, dvs. ett mått på hur de riktiga jobben utvecklats.</p>
<p>Under de senaste åren har det skett en kraftig utveckling av antalet<br />
beredskapsarbeten. Under första kvartalet 1982 fanns det ca 43000 personer<br />
i sådana arbeten. Nu är det över 100000, således mer än en fördubbling<br />
på två år. Är det denna typ av sysselsättning som socialdemokraterna hade<br />
i tankarna när de talade om att trygga jobben? Dessutom har vi nu fått ett<br />
system där ca 13000 personer får hälften av sin lön betald av staten, det<br />
s.k. rekryteringsstödet.</p>
<p>Under det senaste året har vi otvivelaktigt kommit in i en kraftig konjunkturuppgång.<br />
Arbetslösheten inom OECD-området har sjunkit. Detta<br />
har dock ännu inte slagit igenom i Sverige, där arbetslösheten tvärtom<br />
ökat.</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_39" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954 4</p>
<p>Diagram 3</p>
<p style="text-align:right;">SYSSELSÄTTNINGEN</p>
<p style="margin-left:171px;">100-tal</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>45000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>44000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>43000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>42000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>41000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>40000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>39000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>38000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>37000</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>36000 4</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>ä</p>
<p>ao</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p>oi</p>
<p>r-'</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>fö</p>
<p>ao</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Samtidigt präglas den svenska arbetsmarknaden i dag inte bara av arbetslöshet<br />
utan även av växande brist på arbetskraft. Resultatet av den<br />
internationella högkonjunkturen har blivit en ökad efterfrågan på personer<br />
i nyckelställning. Enligt industriförbundet rapporterar inte mindre än en<br />
tredjedel av tillfrågade företag en besvärande brist på yrkeskunniga tekniker.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten ökar trots konjunkturförbättringen. Antalet öppet<br />
arbetslösa ungdomar har siffermässigt sjunkit men det beror endast på<br />
att antalet ungdomar i konstlad sysselsättning ökat dramatiskt. Totalt finns<br />
det i dag 120000 ungdomar under 25 år som står utan reguljär sysselsättning<br />
på den ordinarie arbetsmarknaden. Utvecklingen redovisas i diagram</p>
<p>4.</p>
<p>Ungdomsarbetslöshetens grundorsaker har snarare förstärkts än minskat<br />
efter socialdemokraternas regeringstillträde. Undfallenheten mot framför<br />
allt LO blockerar lösningar som skulle bryta utvecklingen och ge<br />
förutsättningar för en positiv stabil tillväxt av antalet jobb för ungdomar.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Sysselsatta</p>
<p>Sysselsatta<br />
Sysselsatta<br />
i de "riktiga jobben"</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Diagram 4</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p>ARBETSLÖSA OCH I ÅTGÄRDER</p>
<p>UNGDOMAR (16-24), 100-TAL</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_4"><p>1500</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>^ AMU</p>
<p style="text-align:right;">Beredskap</p>
<p style="text-align:right;">Arbetslösa</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1000</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>500</p>
</div>
<div class="block ml_15"><p>ö</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p><N</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p>O)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:153px;">Kvartal</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>De underliggande problemen på arbetsmarknaden</p>
<p>Den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen påverkas i hög grad av lönekostnadsutvecklingen.<br />
För höga löneökningar resulterar i arbetslöshet.<br />
Det direkta sambandet mellan löneutveckling och arbetslöshet har dock till<br />
stor del brutits genom att staten påtagit sig uppgiften att genom en omfattande<br />
arbetsmarknadspolitik och devalveringar korrigera alltför kraftiga<br />
lönekostnadsökningar. Vi menar att den frihet arbetsmarknadens parter<br />
har att träffa löneavtal måste kombineras med ett ansvar för konsekvenserna<br />
av avtalsrörelserna. Fortsatt hög arbetslöshet som beror på lönekostnadsutvecklingen<br />
ändrar förutsättningarna för statens ansvarstagande via<br />
arbetsmarknadspolitiken. Det ställer bl. a. krav på att parterna genom att<br />
ge avkall på löneutrymmet bidrar till finansiering av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken.<br />
I motion 1983/84:2873 har vi framfört krav på<br />
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som har detta syfte.</p>
<p>De olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har nu fått en sådan omfattning<br />
att dessa utgör ett hot mot den ordinarie arbetsmarknaden. Dels är<br />
finansieringen av dessa åtgärder betungande, dels hotar olika beredskapsprojekt<br />
att undantränga ett normalt utbud på marknaden. Den utvärdering<br />
11 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2954-2956</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>av effekterna av de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna sorn vi<br />
begärt tidigare bör därför snarast komma till stånd.</p>
<p>Ett annat allvarligt problem är bristen på rörlighet pä arbetsmarknaden.<br />
Förutsättningarna för att arbeta i näringslivet förändras ständigt. Nya<br />
arbetsuppgifter skapas samtidigt som andra bortfaller. Det är naturligt att<br />
individerna utnyttjar dessa möjligheter. En väl fungerande arbetsmarknad<br />
förutsätter både geografisk och yrkesmässig rörlighet. Ett avgörande<br />
hinder för ökad rörlighet är skatte- och bidragssystemets utformning. De<br />
höga marginalskatterna leder till att många i övrigt motiverade flyttningar<br />
och byten av yrkesverksamhet inte blir av. Den socialdemokratiska regeringen<br />
har förvärrat inlåsningseffekterna och minskat rörligheten genom<br />
högskattepolitiken. Även på en rad andra områden, t.ex. barnomsorg,<br />
boende och utbildning, genomför socialdemokraterna åtgärder som förstärker<br />
inlåsningseffekterna.</p>
<p>En yrkesutbildning är en förutsättning för att kunna få anställning. Det<br />
är därför mycket beklagligt gtt det nuvarande yrkesutbildningssystemet<br />
inte håller måttet. Vi har liera gångar tidigare, bl. a. i motion 1983/84: 2016<br />
liksom även i motion 1983/84: 226 med anledning av proposition 58 framfört<br />
krav på ett lärlingssystem. Vi menar att lärlingsutbildning skulle leda<br />
till lägre ungdomsarbetslöshet, vilket också erfarenheterna från andra<br />
länder visar. Socialdemokraternas ideologiska blockering gör alt de inte<br />
vill medge fördelarna med ett lärlingsutbildningssystem. Detta leder (ill<br />
fortsatt hög ungdomsarbetslöshet.</p>
<p>Arbetsmarknadsservice</p>
<p>AMS begärde i sin skrivelse till regeringen den 23 mars 1984 bl. a. 16.4<br />
miljoner för teknisk utrustning i form av bl. a. ADB-utrustning. telefonväxlar<br />
samt för ökad omstationering av personal, sökanderesor och förbättrad<br />
information angående lediga platser. Vi vill i detta sammanhang understryka<br />
våra tidigare framförda krav på att arbetsförmedlingen måste effektiviseras.<br />
Dess monopolställning bör upphävas. Moderata samlingspartiets<br />
förslag på detta område finns närmare utvecklat i motion 1983/84:916. Vi<br />
avvisar regeringens förslag att tilldela AMS ytterligare 10 milj. kr. för<br />
åtgärder av ovan nämnt slag. Vi anser det positivt att arbetsförmedlingen<br />
utnyttjar ny teknik och nya metoder. Detta bör kunna ske inom ramen för<br />
tillgängliga resurser.</p>
<p>Vidare aviserar regeringen att 1 miljon kronor skall få användas för vissa<br />
projektanställningar av arbetslösa byggnadsarbetare. Dessa skulle få i<br />
uppgift att socialt aktivera andra arbetslösa byggnadsarbetare. Sociala<br />
aktiviteter av detta slag bör enligt vår mening i första hand ordnas på<br />
frivillig basis. 1 den mån verksamheten över huvud taget skall få offentliga<br />
anslag bör detta ske med kommunala medel.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Geografisk rörlighet</p>
<p>Regeringen föreslår förändringar i flyttbidragen och starthjälpens utformning<br />
och fortsatt utbyggnad av bidragen. Det finns skäl att ifrågasätta<br />
det nuvarande bidragssystemets faktiska effekter på rörligheten. Regeringen<br />
bör därför genomföra en utvärdering av flyttningsstödets betydelse i<br />
detta avseende. Lägre marginalskatter skulle enligt vår mening ge större<br />
incitament för rörlighet. Under nuvarande förhållande accepterar vi emellertid<br />
regeringens förslag om höjd starthjälp. Det är dock väsentligt att<br />
gällande regler strikt skall tillämpas.</p>
<p>Regeringen lägger också förslag om ett särskilt lönebidrag för medflyttande,<br />
som skall utgå med 50% av lönekostnaderna under högst sex<br />
månader, dock med högst 35000 kr. Vi kan inte acceptera förslaget,<br />
eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen på de lokala arbetsmarknaderna<br />
och missgynnar dem som redan bor på orten. Problemet för<br />
medflyttande bör enligt vår mening huvudsakligen underlättas med andra<br />
metoder. Vi har i andra sammanhang framfört förslag bl. a. inom skatteoch<br />
familjepolitiken som skulle underlätta situationen för familjer som<br />
flyttar.</p>
<p>Ett särskilt problem uppstår bland anställda i den offentliga sektorn, där<br />
det ofta finns formaliserade regler för tillsättning av tjänster. Dessa regler<br />
ger ofta ett försteg för anställda inom den egna kommunen eller landstinget<br />
i förhållande även till mer kvalificerade personer som tjänstgjort i en annan<br />
kommun. Detta försvårar på ett olyckligt sätt rörligheten. Arbetsmarknadens<br />
parter bör kunna lösa detta problem.</p>
<p>Regeringen föreslår även inrättande av statsbidrag till sökanderesor för<br />
jugoslaviska medborgare till Jugoslavien. Vi anser inte att regeringen presenterat<br />
några bärande argument för att införa denna nya typ av bidrag,<br />
varför vi avvisar förslaget.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p>
<p>Den snabba tekniska utvecklingen driver fram en accelererande förändringstakt<br />
i det moderna samhället. Förändringar medför att enskilda individers<br />
yrkesutbildning inte alltid är adekvat livet ut. Krav på vidareutbildning<br />
och fördjupning av kunskaper ökar risken för arbetslöshet. Arbetsgivarna<br />
berörs genom den tilltagande bristen på kvalificerad arbetskraft.<br />
Utbildningens betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att fungera<br />
ökar, och vi kan förvänta oss att detta förhållande förstärks i framtiden.<br />
Det aktualiserar frågan om den reguljära utbildningens och arbetsmarknadsutbildningens<br />
roll och former.</p>
<p>Arbetsgivare och arbetstagare bör stimuleras till att investera i utbildning<br />
som medel att förstärka enskilda företags långsiktiga konkurrenskraft<br />
och effektivisera offentlig verksamhet. Ansvaret för fort- och vidareutbild</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ning bör enligt vår mening primärt åvila de enskilda individerna och arbetsgivarna.<br />
Även statsmakten har ett intresse av att förutsättningar skapas för<br />
den typen av utbildning. Ur arbetsmarknadspolitikens synvinkel ställer<br />
utvecklingen krav på att arbetsmarknadsutbildningsorganisationen blir väsentligt<br />
effektivare och mer marknadsanpassad. De resurser som staten,<br />
via arbetsmarknadspolitiken, också i framtiden satsar på utbildning av<br />
arbetslösa bör användas för att köpa utbildning där den är bäst utformad.<br />
Vi vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag vi framfört i motion 1983/<br />
84:916.</p>
<p>Den nu pågående konjunkturuppgången medför två effekter för arbetsmarknadsutbildningen.<br />
För det första bör den ökade sysselsättning som<br />
borde kunna förväntas något minska det totala behovet av arbetsmarknadsutbildning,<br />
för det andra understryks behovet av s. k. flaskhalsutbildning.<br />
Regeringen föreslår nu att ytterligare medel, förutom vad som anslagits<br />
i samband med budgetpropositionen, skall anslås för arbetsmarknadsutbildning.<br />
Vi kan för vår del inte finna att det finns ett behov av detta. De<br />
ansenliga resurser som disponeras för arbetsmarknadsutbildning bör inriktas<br />
på att minska bristen på yrkeskunnig arbetskraft. Det är nödvändigt att<br />
sådan utbildning inom bristyrkesområden sker i nära samverkan med<br />
näringslivet. Det är också väsentligt att utbildningsplatserna ställs till<br />
förfogande så snart som möjligt. Därför är det i många fall lämpligt att<br />
utbildningsplatserna köps hos företag eller andra utbildningsanordnare.</p>
<p>Regeringen föreslår också att arbetsmarknadsutbildning skall kunna beviljas<br />
för högskolestudier upp till 40 poäng, under förutsättning att denna<br />
är inriktad mot sysselsättning i näringslivet. 1 många fall kan det vara<br />
väsentligt för arbetslösa med högskoleutbildning att komplettera och uppdatera<br />
sina tidigare studier. Speciellt på de tekniska och naturvetenskapliga<br />
områdena går utvecklingen mycket snabbt, och en person med en några<br />
år gammal högskoleexamen kan ha behov av att inhämta kunskaper om<br />
t. ex. ny teknik. Personer med viss akademisk utbildning skulle med kortare<br />
kompletteringar i vissa fall kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden.<br />
Samtidigt är det väsentligt att det inte skapas två kategorier högskolestuderande<br />
- dels de som får arbetsmarknadspolitiska bidrag, dels de som<br />
tvingas finansiera sina studier med normala studielån. Det kan därför inte<br />
vara rimligt att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna ske inom ramen<br />
för det reguljära kursutbudet vid högskolorna. Vad regeringen avser i<br />
propositionen är tyvärr omöjligt att genomskåda. Förslaget avvisas därför.<br />
Regeringen bör återkomma till riksdagen med preciserat förslag. Vi vill<br />
dock påpeka att det enligt vår mening redan i dag finns möjlighet att<br />
upphandla särskilda kurser för universitet och högskolor i form av uppdragsutbildning.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att 32 milj. kr. satsas på ett särskilt projekt<br />
för utbildning inom dataområdet. 5000 personer skulle därvid få stifta<br />
bekantskap med datorer inom ramen för AMU i företag. Vi anser det också</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>mycket väsentligt att kunskaperna om dataanvändning ökar i landet. Dessa<br />
ökande krav måste tillgodoses inom ramen för AMU:s långsiktiga verksamhet<br />
och inriktas på arbetslösa. Personer som har arbete bör bl. a.<br />
kunna dra nytta av studieförbundens normala kursverksamhet. Vi avvisar<br />
därför regeringens förslag. I de fall datautbildning krävs för fullgörande av<br />
nya arbetsuppgifter bör det vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare<br />
och arbetstagare att utan stöd av allmänna medel tillse att en sådan utbildning<br />
kommer till stånd.</p>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag</p>
<p>Vi har i vår motion i samband med proposition 1983/84: 126 (motion<br />
1983/84:2873) begärt en översyn av den framtida utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.<br />
Denna bör återfå sin karaktär av försäkring och ge en<br />
grundläggande ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Vi föreslåratt den del<br />
av ersättningen som finansieras genom medlemsavgifter utökas till i första<br />
hand 20%. Det är rimligt att de som har arbete hjälper dem som saknar<br />
arbete. På sikt medverkar också en sådan princip till att arbetsmarknadens<br />
parter har större anledning att ta ansvar för avtalsresultaten. Möjligheter<br />
att teckna frivilliga tilläggsförsäkringar bör finnas. Åtgärder bör också<br />
vidtas för att få till stånd en ökad anslutning till arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>De av regeringen föreslagna förändringarna bidrar inte till att lösa de<br />
grundläggande problemen. Regeringen föreslåratt arbetsmarknadsavgiften<br />
höjs från 1.3% till 1.6%. Ungefär hälften av denna höjning beror på<br />
höjning av dagpenningen och de ändrade utbetalningsrutinerna. medan den<br />
andra hälften orsakas av redan existerande regler. Avtalsrörelsen har<br />
redan resulterat i så kraftiga lönekostnadsökningar att en ytterligare höjning<br />
av arbetsmarknadsavgiften framstår som oförsvarbar. Vi kan inte<br />
acceptera någon ökning av de lönerelaterade skatterna. Vi anser att maximibeloppet<br />
280 kr. per dag f. n. inte heller kan utökas med hänsyn till det<br />
statsfinansielia läget. Den av oss föreslagna ökade egenfinansieringen i<br />
kombination med avvisandet av regeringens förslag innebär att behovet av<br />
en höjning helt bortfaller.</p>
<p>Inte heller kan vi anse det vara motiverat att ändra utbetalningsrutinerna<br />
för ersättning till kassorna. 1 den mån några kassor kan få likviditetsproblem<br />
borde detta kunna ordnas genom upplåning.</p>
<p>Vi avvisar därför helt regeringens förslag i denna del.</p>
<p>Sysselsättningsskapande åtgärder</p>
<p>Arbetsmarknadsministern underrättar i propositionen också riksdagen<br />
om att regeringen beslutat anvisa I 271 milj. kr. över finansfullmakten för<br />
tidigareläggning av statliga investeringar som beräknas ge ca 4000 årsarbeten<br />
för byggnadsarbetare. Vi vill inledningsvis uttrycka vår förvåning över</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att regeringen trots den rådande högkonjunkturen ser sig tvingad att tidigarelägga<br />
investeringar för att hålla uppe sysselsättningen. Än mer märklig<br />
förefaller åtgärden mot bakgrund av att vi enligt Konjunkturinstitutets<br />
senaste prognos kan se fram mot en investeringsökning på ca 35% inom<br />
industrin. De växande åtgärderna för att öka de offentliga investeringarna<br />
måste enligt vår mening ses som ett utslag av att regeringen misslyckats<br />
med att infria vallöftet om en växande byggmarknad samtidigt som man<br />
inte är beredd att ta itu med omstruktureringen av den överdimensionerade<br />
byggnadsapparaten.</p>
<p>Regeringens beslut att öka de offentliga investeringarna innebär också<br />
en ytterligare ökning av den offentliga sektorns kostnader. Detfa strider<br />
mot målet att hålla tillbaka tillväxten inom ekonomins offentliga sektorer<br />
och prioritera tillväxten i näringslivet. För att i någon mån förhindra detta<br />
bör riksdagen ålägga regeringen att besluta att investeringarna endast får<br />
ske inom områden som inte medför några ytterligare ökade driftkostnader i<br />
den offentliga sektorn. Detta borges regeringen till känna. Det finns också<br />
anledning att ifrågasätta handläggningen av de statliga stimulanserna till<br />
offentliga investeringar. Utvecklingen sedan 1970-talets början har inneburit<br />
att växande delar av de offentliga investeringarna kommit att styras av<br />
sysselsättningspolitiska hänsyn, och AMS inflytande har därvid ökat kraftigt.<br />
Detta har medfört att de myndigheter som ansvarar för olika statliga<br />
och kommunala investeringskrävande verksamheter delvis mist inflytandet<br />
över den långsiktiga planeringen och styrningen av det egna verkets<br />
eller myndighetens utveckling. Resultatet har blivit en geografisk och<br />
strukturell snedvridning av infrastruktur och offentlig service. Skattebetalarna<br />
har också drabbats av högre kostnader än vad som annars vore<br />
nödvändigt. Flera rapporter från riksrevisionsverket visar också att effekterna<br />
i vad gäller sysselsättningen av arbetslösa genom AMS-investeringar<br />
varit mycket dåliga. Det finns därför nu skäl att överväga huruvida den<br />
nuvarande handläggnings- och beslutsordningen är anpassad till kraven på<br />
offentlig investeringsverksamhet, infrastrukturell utveckling och sysselsättning<br />
av arbetslösa samt det övergripande målet att hålla tillbaka tillväxten<br />
av de offentliga utgifterna som alltid måste beaktas.</p>
<p>Det bör övervägas om inte en betydligt större del av de totala offentliga<br />
investeringarna bör budgeteras direkt till de myndigheter som har ansvaret<br />
för resp. verksamhet. Regeringen bör inför kommande budgetarbete överväga<br />
förändringar i denna riktning och återkomma till riksdagen med<br />
förslag i samband med att budgetpropositionen för 1985/86 föreläggs riksdagen.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Beredskapsarbeten</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör man inte öka insatserna av beredskapsarbete<br />
under en konjunkturuppgång. Därför finner vi ingen anledning att biträda</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>II</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>regeringens förslag att ytterligare 50 milj. kr. bör anvisas för ROT-verksamhet<br />
inom kommunerna.</p>
<p>Vi vill i sammanhanget också ta avstånd från metoden att tidigarelägga<br />
fasta arbeten i kommuner och landsting som ett alternativ till beredskapsarbeten.<br />
Enligt vår mening är detta ett mycket farligt förfarande. Kommuner<br />
och landsting har redan i dag en alltför stor personalstyrka. Såsom<br />
vi tidigare framhållit kan många av de verksamheter som bedrivs av<br />
kommuner och landsting överföras i privat regi eller utföras på entreprenad.<br />
Därför bör sysselsättningen i den offentliga sektorn i stället minska till<br />
förmån för den privata sektorn. Arbetsmarknadsskäl får absolut inte tas<br />
som intäkt att öka antalet fast anställda. Tvärtom bör beredskapsarbetena<br />
alltid utformas på ett sådant sätt att vederbörande förvaltning inte<br />
"vänjer" sig vid en alltför stor personalstyrka.</p>
<p>Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet</p>
<p>Regeringen föreslår också i propositionen att bidrag skall kunna utgå till<br />
arbetslösa som vill försöka starta eget företag. Vi noterar att socialdemokraterna<br />
nu till slut tagit intryck av våra under många år framförda krav på<br />
större satsningar på egenföretagsamhet bland de arbetslösa. Men regeringens<br />
satsning är på detta liksom andra områden halvhjärtad och inkonsekvent.<br />
Den omgärdas också av en mängd restriktioner som med stor<br />
sannolikhet kommer att medföra att effekterna av satsningen blir små.<br />
Erfarenheterna av nyföretagsamheten bland arbetslösa har varit positiva<br />
ute i Europa. Ett studium av barfotaföretagsamheten i bl.a. Holland,<br />
Storbritannien, Frankrike och Tyskland skulle ha kunnat innebära att<br />
regeringsförslaget i många delar sett annorlunda ut. Trots de svagheter<br />
som finns i den föreslagna utformningen är vi dock beredda att tillstyrka<br />
denna, med förändringen att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter ej<br />
skall utgå på beloppet. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Ansträngningarna att öka nyföretagandet bland ungdomar och arbetslösa<br />
måste fortsätta. Det är ytterst viktigt att den framtida utvecklingen<br />
sker utanför den statliga och kommunala byråkratin och att samarbetet<br />
med företrädare för näringslivet på lokal nivå stimuleras. Vissa personalresurser<br />
från Utvecklingsfonderna bör kunna medverka vid lokala projekt.<br />
Tillgången på riskvilligt kapital måste också säkras. En central samarbetsgrupp<br />
mellan stat, näringsliv och banker med uppgift att stimulera och<br />
informera om nyföretagande skulle eventuellt kunna inrättas.</p>
<p>För att nyföretagandet skall kunna skjuta fart är det nödvändigt att<br />
många regler och föreskrifter minskar. Erfarenheterna visar nämligen att<br />
den omfattande regleringen är den verkliga flaskhalsen för ett växande<br />
nyföretagande. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till<br />
ytterligare stimulanser för nyföretagande bland arbetslösa och ungdomar<br />
byggda på ovan angivna riktlinjer. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>”Terapikedjan för ungdomar”</p>
<p>Ungdomarnas växande svårigheter att få reguljärt arbete är en av huvudförklaringarna<br />
till den nuvarande rekordarbetslösheten i Sverige.</p>
<p>Socialdemokraterna fortsätter emellertid att bortse från de grundläggande<br />
orsakerna till den höga arbetslösheten bland ungdomar. Yrkesutbildningen<br />
fortsätter att utvecklas i den riktning som ger otillräckliga yrkeskunskaper<br />
och erfarenheter för de fardigutbildade ungdomarna. Arbetsmarknadslagarnas<br />
bristande hänsyn till ungdomar består oförändrade. Ingångslönerna<br />
för ungdomar fortsätter att utvecklas i felaktig riktning. Så<br />
länge denna utveckling tillåts fortsätta, kommer vi inte heller att kunna<br />
bryta trenden mot allt högre ungdomsarbetslöshet.</p>
<p>Regeringens medel mot ungdomsarbetslösheten bygger på mer och mer<br />
konstlad sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Fler och<br />
fler ungdomar tvingas att börja sitt vuxenliv som understödstagare. En ny<br />
bidragsgeneration håller på att växa fram i socialdemokratins Sverige. Det<br />
börjar med ungdomsplatser för 16- och 17-åringar. Fortsättningen sker i<br />
tvångsmässigt uppbyggda ungdomslag för 18- och 19-åringar. Avslutningen<br />
är tänkt att ske i s. k. Örebromodeller som ger konstlade jobb i den<br />
offentliga sektorn. Detta är vad socialdemokraterna erbjuder ungdomarna,<br />
allt i syfte att pressa ner den öppna arbetslösheten bland ungdomar i<br />
arbetsmarknadsstatistiken, utan att man tar hänsyn till de växande arbetslöshetsproblem<br />
som detta kommer att medföra i framtiden. Inlåsningseffekterna<br />
ökar och ungdomarna riskerar att avskärmas från den reguljära<br />
arbetsmarknaden. Ungdomarnas egna initiativ och ansträngningar för att<br />
skaffa sig rätt utbildning eller riktiga jobb minskar. Risken för bestående<br />
arbetslöshet ökar därigenom. De mycket korta genomsnittliga arbetslöshetstiderna<br />
för ungdomar kan komma att förlängas. Mot denna bakgrund<br />
måste riksdagen avvisa de principer som ligger till grund för de arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärderna för ungdomar mellan 16 och 24 år. Detta bör<br />
ges regeringen till känna.</p>
<p>Användningen av ungdomsplatser och ungdomslag kan dock inte helt<br />
uteslutas. Vissa ungdomar som har lång arbetslöshet och påtagliga problem<br />
att erhålla riktiga jobb eller utbildning kan komma i fråga för denna typ<br />
av åtgärder. Inriktningen av insatserna måste huvudsakligen motsvara<br />
ungdomarnas egna önskemål. Dessutom måste verksamheten också ge<br />
ungdomarna förberedelse för arbete även i den privata sektorn. Löner och<br />
andra ersättningar till de ungdomar som kan komma i fråga för sådana<br />
särskilda ungdomsåtgärder bör inte heller sättas i nivå med nu gällande<br />
kollektivavtal.</p>
<p>Vi hänvisar i detta sammanhang främst till vårt förslag = om särskild<br />
lönebidragsbaserad lärlingsutbildning för ungdomar med sociala problem i<br />
motion 1983/84:916.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Särskilda insatser i skogslänen</p>
<p>Regeringen föreslår att ytterligare 25 milj. kr. satsas för ”särskilda<br />
glesbygdsinsatser i skogslänen” för budgetåret 1984/85.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att ansvaret för de regionalpolitiska<br />
insatserna skall samlas på länsnivå och i huvudsak finansieras av det<br />
sammanhållna länsanslaget. Denna typ av insatser ger erfarenhetsmässigt<br />
betydligt bättre långsiktiga sysselsättningseffekter i jämförelse med ensidiga<br />
satsningar på beredskapsarbeten. De hittillsvarande resultaten av<br />
glesbygdssatsningarna understryker behovet av en kursomläggning i riktning<br />
mot större satsningar av glesbygdsmedel på bekostnad av anslagen till<br />
beredskapsarbeten särskilt i skogslänen.</p>
<p>I arbetsmarknadsutskottets betänkande 1983/84:23 förordar vi därför att<br />
glesbygdsanslaget utökas med 100 milj. kr., och mot den bakgrunden<br />
avvisar vi regeringens förslag i kompletteringspropositionen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit i fråga om försöksverksamhet<br />
med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,</p>
<p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om försöksverksamhet<br />
med sökanderesor till Jugoslavien,</p>
<p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85<br />
under tionde huvudtiteln anvisar ett ytterligare förslagsanslag av<br />
127000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om riktlinjer för framtida arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om utbildning på dataområdet,</p>
<p style="margin-left:44px;">7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till<br />
arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå i enlighet med vad<br />
som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:44px;">8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning<br />
för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa<br />
ytterligare ett reservationsanslag av 225000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:44px;">9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen<br />
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>t2 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2954-2956</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2954</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:43px;">10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen<br />
(1981:691) om socialavgifter,</p>
<p style="margin-left:43px;">11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om å conto-utbetalningar<br />
av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna.</p>
<p style="margin-left:43px;">12. att riksdagen avslår regeringens förslag att till bidrag till arbetslöshetsförsäkring<br />
och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85<br />
anvisa ett förslagsanslag om ytterligare 115000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:43px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder.</p>
<p style="margin-left:43px;">14. att riksdagen till Sysselsättningsxktipande åtgärder för budgetåret<br />
1984/85 anslår ytterligare reservationsanslag av 37000000<br />
kr., för bidrag till att starta egen verksamhet.</p>
<p style="margin-left:43px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om bidrag till att starta egen verksamhet.</p>
<p style="margin-left:43px;">16. att riksdagen avslår de riktlinjer angående försöksverksamhet<br />
med ungdomsarbete i Örebro kommun som regeringen föreslagit,</p>
<p style="margin-left:43px;">18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om ungdomssysselsättning,</p>
<p style="margin-left:43px;">19. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Särskilda glesbygdsinsatser<br />
i skogslänen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag<br />
på 25000000 kr.</p>
<p>Stockholm den 10 maj 1984</p>
<p>ALF WENN ERFORS (m)</p>
<p>BENGT WITTBOM (m)</p>
<p>INGRID HEMMINGSSON (m)</p>
<p>GULLAN LINDBLAD (m)</p>
<p>SONJA REMBO (m)</p>
<p>BARBRO NILSSON(m)<br />
i Visby</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">GÖREL BOHLIN (m)<br />
ANDERS G. HÖGMARK (m)<br />
STEN SVENSSON (m)<br />
HÅKAN STJERNLÖF (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0ALF WENN ERFORSm1undertecknare0BENGT WITTBOMm2undertecknare0INGRID HEMMINGSSONm3undertecknare0GULLAN LINDBLADm4undertecknare0SONJA REMBOm5undertecknare0GÖREL BOHLINm6undertecknare0ANDERS G. HÖGMARKm7undertecknare0STEN SVENSSONm8undertecknare0HÅKAN STJERNLÖFm9undertecknareG7022954Alf Wennerfors m. fl.mot_198384__2954.pdf877651pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,https://data.riksdagen.se/fil/A723E1E3-21EB-497B-88ED-22D92F8F3191