3073972G70229491983/842949motmotMotion 1983/84:2949 Ulf Adelsohn m. fl.MotionMotion294901984-05-10 00:00:002014-10-13 16:06:352014-10-13 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,Ulf Adelsohn m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022949/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022949https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022949
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1983/84</p>
<p style="margin-left:13px;">2949-2953</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1983/84: 2949<br />
Ulf Adelsohn m. fl.</p>
<p>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,<br />
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)</p>
<p>Många barnfamiljer har i dag en besvärlig ekonomisk situation. I den<br />
moderata partimotionen 1983/84:2445 redovisades detta ingående. Det<br />
framgick</p>
<p style="margin-left:14px;">O att den ekonomiska utjämningen mellan olika stadier i en familjs liv<br />
(mellan år med resp. utan barn) inte fungerar,</p>
<p style="margin-left:14px;">O att allt fler barnfamiljer för sin existens blir beroende av socialbidrag<br />
trots att de anses ha förmåga att betala 30000-40000 kr. i skatt. Detta<br />
gäller inte bara familjer med en inkomst, utan allt oftare också familjer<br />
med två inkomsttagare,</p>
<p style="margin-left:14px;">O att allt fler barnfamiljer hamnar i den s.k. fattigdomsfällan genom att<br />
vaije ytterligare höjning av skatter och inkomstprövade bidrag urholkar<br />
möjligheten att genom förvärvsarbete stärka familjens ekonomi,</p>
<p style="margin-left:14px;">O att det offentliga stödet till olika barnomsorgsformer är mycket orättvist<br />
fördelat.</p>
<p>Barnfamiljernas utsatta läge kan förefalla obegripligt för personer som<br />
inte själva har barn. De bidrag som utgår kan på papperet förefalla imponerande.<br />
I verkligheten täcker emellertid bidragen inte ens den överbeskattning<br />
som nära nog alla barnfamiljer utsätts för genom att ingen hänsyn tas<br />
till antalet barn i familjen eller till nödvändiga barntillsynskostnader.</p>
<p>De kraftiga skattehöjningarna under 1983 och 1984 har tillsammans med<br />
devalveringens prishöjande effekter allvarligt försämrat barnfamiljernas<br />
ekonomi. Enligt konsumentverkets beräkningar ökade levnadskostnaderna<br />
för en tvåbarnsfamilj med 11000 kr. under 1983. I år beräknas<br />
kostnaderna stiga med ytterligare 5 600 kr.</p>
<p>Många familjer har mot denna bakgrund tvingats använda sina besparingar<br />
för den löpande konsumtionen. Flera har också tvingats låna av<br />
släktingar och vänner. Den kraftiga ökningen av barnfamiljer som söker<br />
socialbidrag visar att smärtgränsen i många fall nåtts. Barnfamiljernas<br />
utsatta situation är säkerligen också en väsentlig anledning till att hushållens<br />
sparkvot i Sverige förra året gick ned till noll, något som är internationellt<br />
unikt.</p>
<p>Kommunernas olika normer för socialbidrag ligger i de flesta fall ännu<br />
klart under konsumentverkets beräkningar för en skälig konsumtion. Enligt<br />
domstolsutslag skall dessa beräkningar läggas till grund för socialbidra</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2949-2953</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>gen. I den mån normerna räknas upp kan efterfrågan på socialbidrag<br />
komma att öka mycket drastiskt.</p>
<p>Den socialdemokratiska familjepolitiken har således blivit förödande för<br />
barnfamiljernas möjligheter att ta ansvar för sina barn på ett sätt som<br />
skapar trygghet och ger självkänsla.</p>
<p style="margin-left:17px;">Standard i olika livssituationer</p>
<p>Ett exempel på hur den ekonomiska standarden förändras vid olika<br />
livssituationer har givits av ekonomen Gunnar du Rietz:</p>
<p>”Tabellen visar hur levnadsnivån förändras när en genomsnittsman med<br />
100000 kronor i lön först lever ensam, sedan gifter sig med en heltidsarbetande<br />
kvinna med 80000 kronor i årslön. Kvinnan börjar arbeta sextimmarsdag<br />
efter det att första barnet anlänt och fortsätter med detta t. o. m.<br />
andra barnet.</p>
<p>Efter det tredje barnet anlänt går hon ner till halvtid och i och med det<br />
fjärde barnet antas kvinnan bli hemmaarbetande. Därefter går det en tid<br />
och mannen pensioneras. Familjens disponibla inkomst i förhållande till<br />
för riket genomsnittlig socialbidragsnivå (här kallad 1,00) blir då som<br />
följer:</p>
<p style="margin-left:17px;">Tabell I</p>
<p style="margin-left:17px;">Ekonomisk standard i olika livssituationer:</p>
<p style="margin-left:17px;">(Anger familjens disponibla inkomst i förhållande till socialbidragsnivån.)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Ogift</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,77</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gift</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,20</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,51</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,30</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,05</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Pensionär</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">4”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,00</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(Gift, hustrun tjänar 80000 kr.)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,04</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Pensionär, ensamstående</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,57</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Parets levnadsnivå mer än halveras alltså när tredje barnet anlänt jämfört<br />
med situationen utan barn. Som pensionär placerar sig mannen däremot<br />
långt över konsumentverkets norm för skälig levnadsnivå. Är detta skatt<br />
efter bärkraft, solidaritet, jämlikhet?”</p>
<p style="margin-left:17px;">(Ur SAF-tidningen 13/1984)</p>
<p>Barnfamiljernas svåra situation beror bl. a. på följande:</p>
<p style="margin-left:17px;">O Vid beskattningen tas ingen hänsyn till hur många som skall leva på en<br />
hushållsinkomst. Familjer med samma inkomst betalar lika mycket i<br />
skatt oavsett hur många barn de har.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84: 2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:16px;">O Skatten blir högre ju mera ojämnt inkomsterna är fördelade mellan<br />
föräldrarna. Skillnaden i skattebelastning kan uppgå till 30-50%. Samtidigt<br />
blir kort deltid eller hemarbete på heltid allt vanligare ju fler<br />
barnen blir.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Skatten på en viss hushållsinkomst blir således normalt högre ju fler<br />
barn som finns i familjen tvärtemot målsättningen om ”skatt efter<br />
bärkraft”.</p>
<p style="margin-left:16px;">O I takt med att skatterna har höjts kraftigt har de orättvisa skattereglerna<br />
gett allt svårare effekter för de enskilda familjerna.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Utformningen av bostadsbidragen förstärker effekten av den orättvisa<br />
beskattningen. Bostadsbidragen prövas nämligen mot familjens bruttoinkomst,<br />
inte mot vad familjen disponerar efter skatt. Detta missgynnar<br />
ytterligare de hushåll som är hänvisade till i stort sett en enda<br />
inkomst.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Ordnar familjen själv sin barnsomsorg kan dess ekonomi försämras<br />
ytterligare, eftersom barntillsynen måste betalas med redan beskattade<br />
pengar. En familj med en hyra på 2000 kr./mån. och inkomster på<br />
90000 kr. och 55000 kr. hamnar således under socialbidragsnivån om<br />
barntillsynen kostar mer än 4 å 5 kr. i timmen per barn.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Ju större behov en barnfamilj har av en inkomstförstärkning, desto<br />
mindre får den i allmänhet behålla. Detta beror främst på de kraftiga<br />
marginaleffekter som bostadsbidragens avtrappningsregler för med sig.<br />
I en trebarnsfamilj släpar dessa stora marginaleffekter med upp till hushållsinkomster<br />
på tillsammans 175000 kr., för en fembarnsfamilj ända<br />
upp till drygt 225 000 kr.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Reglerna om existensminimiavdrag är tänkta att fungera som ett sista<br />
skyddsnät mot överbeskattning av flerbarnsfamiljerna. 1 den mån dessa<br />
regler över huvud taget fungerar - boende i småhus eller ett ”frivilligt”<br />
val att själv ta hand om sina barn diskvalificerar i allmänhet från rätten<br />
till sådana avdrag - ger de i princip marginaleffekter på 100% i mycket<br />
breda inkomstskikt. För en fembarnsfamilj med en inkomst som medgivits<br />
existensminimiavdrag spelar det ingen roll om inkomsten är 80000<br />
kr. eller kanske 240000 kr. Standarden förblir densamma.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Den kommunala barnomsorgen - som tar i anspråk den ojämförligt<br />
största andelen av det familjepolitiska stödet — utnyttjas främst av<br />
välutbildade familjer i storstäder med få barn. Flerbarnsfamiljer, arbetarfamiljer<br />
och familjer i glesbygd får minst andel av stödet.</p>
<p style="margin-left:16px;">O Föräldraförsäkringen ger mest för det första barnet, successivt mindre<br />
för de följande, till följd av att förvärvsverksamheten normalt avtar med<br />
barnantalet. Garantibeloppet för dem med de lägsta förvärvsinkomsterna<br />
har kraftigt urholkats, vilket försvårar möjligheterna att klara<br />
familjeekonomin även under barnens första levnadsår.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:16px;">tl Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2949-2953</p>
</div>
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringen: Höjda bidrag, höjda skatter — mera rundgång</p>
<p>De familjepolitiska förslag som återfinns i kompletteringspropositionen<br />
bygger anmärkningsvärt nog inte på någon analys av vad som verkligen<br />
orsakat barnfamiljernas ekonomiska problem. Det finns heller inget resonemang<br />
om vilka långsiktiga åtgärder som krävs för att varaktigt skapa<br />
rättvisa för barnfamiljerna. Mot den bakgrunden är det naturligt att det<br />
föreliggande förslaget präglas av socialistisk ideologi snarare än medvetenhet<br />
om vilka åtgärder som nödvändigtvis måste vidtas.</p>
<p>Regeringen föreslår ökade barn- och bostadsbidrag. Detta finansieras<br />
genom höjda skatter, som framför allt drabbar barnfamiljerna själva genom<br />
att förvärvsavdraget slopas.</p>
<p>Barnfamiljernas beroende av generella och inkomstprövade bidrag ökar<br />
ytterligare. Möjligheterna att kunna leva på de egna inkomsterna minskar.<br />
Redan hårt pressade barnfamiljer som bor i småhus eller bostadsrätt får<br />
dessutom ökade boendekostnader om den aviserade fastighetsskatten genomförs.</p>
<p>Förbättringarna av bostadsbidragen är tämligen marginella men leder till<br />
att allt fler drabbas av stora marginaleffekter. De inkomstskikt där en<br />
inkomstökning i familjen leder till en extra ”marginalskatt” på 22% genom<br />
bortfallande bostadsbidrag vidgas ytterligare.</p>
<p>Vid normala löneantaganden innebär detta mycket höga marginaleffekter<br />
genom avtrappade bostadsbidrag till följd av ökade inkomster upp<br />
till ca 123 000 kr. för enbarnsfamiljer, 140000 kr. för tvåbarnsfamiljer,<br />
180000 kr. för trebarnsfamiljer, drygt 196000 kr. för fyrabarnsfamiljer och<br />
nära 235000 kr. för familjer med fem barn.</p>
<p>Möjligheterna för barnfamiljerna att genom eget arbete förbättra sin<br />
ekonomi urholkas således ytterligare. Regeringen har heller inte i något<br />
avseende beaktat den djupt orättvisa utformningen av bostadsbidragen,<br />
som med skärpa påtalades av bostadsbidragskommittén (SOU 1982:58).<br />
Att höja de inkomstprövade bostadsbidragen är ett mycket farligt sätt att<br />
försöka förbättra barnfamiljernas situation. Som tidigare nämnts stjälper<br />
detta deras möjligheter att av egen kraft förbättra sin ekonomi. Man bör i<br />
stället inrikta sig på åtgärder som inte leder till sådana marginaleffekter, i<br />
första hand en beskattning som tar hänsyn till familjernas lägre skatteförmåga.<br />
Vi avvisar därför regeringens förslag vad gäller höjda barn- och<br />
bostadsbidrag, höjd statsskatt och slopat förvärvsavdrag.</p>
<p>Moderat familjepolitik</p>
<p>Familjen utgör grunden för vår samhällsordning. Samhället måste formas<br />
på de enskilda familjernas villkor. Politiskt betingade kollektiva lösningar<br />
kan aldrig ersätta den kärlek, värme och omtanke som utvecklas i<br />
familjekretsen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Föräldrarna skall ha det främsta ansvaret för sina barn och för varandra.<br />
Varje familj måste själv kunna få välja den arbetsfördelning och den<br />
livsform som passar den bäst i olika stadier i livet. Familjepolitiken skall<br />
utformas så att den inte styr familjernas val av arbetsfördelning eller<br />
barnomsorg. Den ekonomiska situationen skall inte hindra människor att<br />
skaffa flera barn.</p>
<p>O Familjerna skall kunna leva på sina inkomster</p>
<p style="margin-left:14px;">Såväl barnfamiljer som andra skall normalt kunna leva på sina inkomster.<br />
De måste också av egen kraft kunna förbättra sin standard.<br />
Inkomstbeskattningen måste därför utformas så att hänsyn tas till försörjningsbördan.<br />
De samlade marginaleffekterna bör inte vara större för<br />
barnfamiljer än för andra familjer. Behovet av inkomstprövade bidrag<br />
bör därför begränsas så långt möjligt.</p>
<p style="margin-left:14px;">Det är bättre att ta hänsyn till försörjningsbördan redan vid beskattningen<br />
än att höja skatten för att finansiera ökade bidrag.</p>
<p>O Valfrihet i barnomsorgen</p>
<p style="margin-left:14px;">Det offentliga stödet till olika barnomsorgsformer måste utformas så<br />
neutralt som möjligt, så att familjerna får en verklig valfrihet. Vård och<br />
fostran av egna barn är lika värdefullt som förvärvsarbete. Även för<br />
flerbarnsfamiljerna bör det vara möjligt att kombinera förvärvsarbete<br />
med vård och tillsyn av de egna barnen.</p>
<p>Utgångspunkter för en reformerad familjebeskattning</p>
<p>Som tidigare redovisats innebär inkomstbeskattningens nuvarande utformning<br />
orättvisor mellan olika familjer. Genom progressiviteten i statsskatteskalan<br />
leder olikheter i fördelningen av inkomster mellan två makar<br />
till stora variationer i skatteuttaget. Det drabbar framför allt flerbarnsfamiljerna<br />
som mer än andra är hänvisade till att leva på en inkomst.<br />
Problemet kan bara lösas genom en övergång till en mera proportionell<br />
inkomstskatt. På sikt bör den statliga inkomstskatten avskaffas helt utom<br />
för de högsta inkomsterna. Vid inkomstbeskattningen tas heller inte någon<br />
hänsyn till hur stor försörjningsbördan är.</p>
<p>De problem som följer av inkomstbeskattningens utformning har ytterligare<br />
skärpts genom den skattepolitik som förts av socialdemokraterna<br />
sedan valet 1982. Ett flertal olika skatter, inte minst inkomstskatten, har<br />
skärpts med nominellt 23 miljarder kronor. Detta motsvarar i genomsnitt<br />
ca 6 500 kr. per hushåll.</p>
<p>Problemet med den särskilt hårda beskattningen av barnfamiljer måste<br />
få en lösning som passar in i den allmänna inriktning av skattepolitiken<br />
som redovisades av moderata samlingspartiet under den allmänna<br />
motionstiden i motion 1983/84: 747 samt i den ekonomisk-politiska motion<br />
som väckts med anledning av kompletteringspropositionen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:14px;">Skatt efter försörjningsbörda</p>
<p>Familjer med olika antal barn har olika förmåga att betala skatt eftersom<br />
de totala kostnaderna beror på antalet barn. Därför måste en reformerad<br />
inkomstbeskattning i syfte att skapa rättvisa för barnfamiljer innebära att<br />
den beskattningsbara inkomsten skall reduceras med ett belopp som motsvarar<br />
kostnaderna för barnen.</p>
<p>Den finansiering som i nuvarande budgetläge är nödvändig måste utformas<br />
på ett sådant sätt att marginalskatterna inte skärps och strävan att<br />
minska de totala marginaleffekterna inte motverkas.</p>
<p>Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att moderata samlingspartiet<br />
på sikt vill avskaffa den statliga inkomstskatten, bör skattereformen gälla<br />
den kommunala inkomstbeskattningen, som för flertalet barnfamiljer också<br />
utgör den tyngsta belastningen.</p>
<p style="margin-left:14px;">Grundavdrag för barn</p>
<p>En genomgripande reformering av inkomstbeskattningen bör genomföras<br />
enligt den modell moderata samlingspartiet presenterade i partimotionen<br />
1983/84:747. Det innebär:</p>
<p style="margin-left:14px;">O Grundavdrag för barn med 15 000 kr. per hemmavarande barn upp till 18<br />
års ålder införs vid den kommunala beskattningen. Avdragsrätten skall<br />
också omfatta hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som uppbär<br />
studiestöd.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Skattebortfallet för kommunerna motverkas genom att det nu utgående<br />
allmänna grundavdraget minskas med 4 500 kr.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Den statliga inkomstskatten sänks planmässigt så att den övervägande<br />
delen förvärvsarbetande kompenseras fullt ut för den kommunala skatteökning<br />
som blir följden av ett minskat allmänt grundavdrag.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Pensionärer med låg inkomst kompenseras särskilt inom ramen för de<br />
regler som gäller pensionärernas beskattning. Studerande som arbetar<br />
för att finansiera studier bör kunna kompenseras inom ramen för studiemedelssystemet.</p>
<p style="margin-left:14px;">O De som har så låga inkomster och/eller så många barn att de inte kan<br />
utnyttja grundavdraget för barn fullt ut kompenseras genom ”negativ<br />
skatt”. Detta innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten av den<br />
inte utnyttjade delen av grundavdraget utbetalas kontant. Därigenom<br />
kommer alla, oavsett inkomstförhållanden och antal barn, att kunna<br />
utnyttja avdragets effekter fullt ut.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Inom ramen för den kommunala skatteutjämningen sker en utjämning<br />
av skatteunderlag mellan kommuner med olika andel barn.</p>
<p>Denna reform bör genomföras i tre steg med början den 1 januari 1985<br />
och är således fullt genomförd den 1 januari 1987.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Genom den förödande kostnads- och skatteutveckling som är en följd av<br />
regeringens politik är den ekonomiska situationen särskilt allvarlig för<br />
flerbarnsfamiljerna. Det är emellertid inte möjligt att införa grundavdraget<br />
för barn snabbare för flerbarnsfamiljerna. Därför föreslår vi att flerbarnstillägget<br />
ökas 1985 med 750 kr. för tredje barnet och med 1 500 kr. för fjärde<br />
barnet och barn därutöver. Beloppen halveras 1986 och de försvinner helt<br />
1987, när den av oss föreslagna familjebeskattningsreformen är fullt genomförd.<br />
Med tanke på flerbarnsfamiljernas akuta ekonomiska problem<br />
bör det höjda flerbarnstillägget införas redan den 1 juli 1984.</p>
<p>De förslag som redovisas ovan innebär att inkomstbeskattningen i fortsättningen<br />
utformas så att hänsyn tas till försörjningsbördan. Därmed<br />
minskar barnfamiljernas behov av såväl generella som inkomstprövade<br />
bidrag. Vägen bort från den ständigt ökande rundgången genom höjda<br />
bidrag och höjda skatter inleds.</p>
<p>I tabell 2 nedan redovisas effekterna av förändringarna inom den kommunala<br />
beskattningen och det kompletterande flerbarnstillägget. Till dessa<br />
effekter kommer sedan den sänkta statliga inkomstskatten.</p>
<p>Som framgår av tabellen leder vårt förslag till att skatten sänks mest för<br />
de familjer som har flera barn och för de familjer där en av makarna svarar<br />
för den samlade inkomsten.</p>
<p>Tabell 2</p>
<p>Förändring av barnfamiljernas disponibla inkomst enligt det moderata<br />
förslaget om grundavdrag och flerbarnstillägg (utan hänsyn till sänkt statlig<br />
inkomstskatt).</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p>1985:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1986:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">1987:</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familj med en</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1 barn</p>
</td>
<td><p>+ 1050</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 2100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 3150</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomsttagare</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2 ”</p>
</td>
<td><p>+2550</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 5100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 7650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>o. ensamstående</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">3 ”</p>
</td>
<td><p>+4800</p>
</td>
<td><p>+ 8475</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 12150</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">4 ”</p>
</td>
<td><p>+7800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 12225</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 16650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familj med två</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1 barn</p>
</td>
<td><p>+ 600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 1200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 1800</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomsttagare</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2”</p>
</td>
<td><p>+2100</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 4200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 6300</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">3 ”</p>
</td>
<td><p>+4350</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 7575</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 10800</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">4 ”</p>
</td>
<td><p>+7350</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 11325</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+ 15300</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Av tabell 3 framgår förslagets fördelningseffekter i form av det procentuella<br />
uttaget av kommunalskatt vid olika inkomster och barnantal.</p>
<p style="margin-left:6px;">Tabell 3</p>
<p style="margin-left:6px;">Kommunalskatt i procent av inkomster vid ett grundavdrag på 15000 kr.<br />
per barn och ett grundavdrag i övrigt på 3000 kr. (Kommunal utdebitering<br />
30 kr.)</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>8</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Antal barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">Inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">Inkomst</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">80000 kr./år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">150000 kr./år</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">23%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">26%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">18%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">23%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">12%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">20%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Felaktig kritik</p>
<p>När vi först presenterade vårt förslag om en reformerad familjebeskattning<br />
möttes det mycket positivt i den allmänna debatten. Det har emellertid<br />
framförts viss kritik mot förslaget, framför allt i vissa tekniska avseenden.<br />
Denna kritik skjuter högt över målet, vilket framgår av det följande.</p>
<p>I bilaga 2 till proposition 1983/84: 150 hävdar föredragande statsrådet att<br />
studerande och andra som saknar eller har låg förvärvsinkomst skulle<br />
ställas utanför vårt förslag. Som vi redovisat ovan är så inte fallet. Genom<br />
införande av ett system med negativ skatt kommer alla att tillgodogöras<br />
samma nettoeffekt per barn.</p>
<p>De administrativa problem som kan uppstå i samband med införandet av<br />
grundavdraget för barn överdrivs kraftigt. Grundavdraget tillgodogörs<br />
skattebetalarna genom en förändring av preliminärskatteuttaget till följd av<br />
nu föreliggande uppgifter. Deklarationsarbetet för den enskilde kommer<br />
inte att kompliceras.</p>
<p>För familjer som har för låga inkomster eller för många barn för att<br />
kunna utnyttja grundavdraget fullt ut krävs enbart en ansökan om negativ<br />
skatt motsvarande en ansökan om skattejämkning. (Jämkningsansökan<br />
lämnas i dag bl.a. av flertalet familjer som bor i småhus.) Den negativa<br />
skatten fastställs därefter och bör utbetalas månadsvis i likhet med barnbidraget.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Grundavdrag eller skattereduktion?</p>
<p>1 den allmänna debatten och vid de familjepolitiska överläggningarna<br />
mellan riksdagspartierna har det framförts förslag om införande av s. k.<br />
skattereduktion för barn i stället för det av oss föreslagna avdraget från den<br />
taxerade inkomsten. Denna skattereduktion, som avsågs få mindre omfattning<br />
än vårt föreslagna grundavdrag, tänktes finansierad genom höjd statlig<br />
inkomstskatt.</p>
<p>En skattereduktion som motsvarade storleken av vårt grundavdrag skulle<br />
leda till en kraftig skärpning av den statliga inkomstskatten och av<br />
marginalskatterna. Enligt vår uppfattning bör det långsiktiga målet i stället<br />
vara att avskaffa den statliga inkomstskatten utom för de allra högsta<br />
inkomsterna.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>En genomgripande omläggning av inkomstbeskattningen i syfte att ta<br />
hänsyn till försörjningsbördan utan en åtföljande skärpning av marginalskatterna<br />
bör därför genomföras genom förändringar inom ramen för den<br />
kommunala beskattningen.</p>
<p>Sänkt statlig inkomstskatt kompensation för de barnlösa</p>
<p>Som tidigare nämnts föreslår vi att den statliga inkomstskatten skall<br />
sänkas planmässigt. Detta leder till att barnlösa, och de vars barn inte<br />
längre berättigar till avdrag, kompenseras för den skärpta kommunalskatten<br />
genom sänkt statlig inkomstskatt.</p>
<p>Vi föreslår en statlig inkomstskatteskala för 1985 i enlighet med vad som<br />
förordats i motion 1983/84:747. Den återfinns också i tabell 4 nedan.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tabell 4</p>
<p>Förslag till statlig inkomstskatteskala 1985.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:6px;">Beskattningsbar<br />
inkomst i basenheter:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Inkomstskikt</p>
<p style="margin-left:11px;">1985'</p>
</td>
<td><p style="margin-left:43px;">Skattesats inom<br />
inkomstskiktet,</p>
<p style="margin-left:43px;">%:</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">0- 1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 8200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">1- 4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8200- 32800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">4- 9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32800- 73800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">9-10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">73 800- 82000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:43px;">13%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">10-12</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">82000- 98400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">18%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">12-18</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">98400-147600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">18-19</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">147600-155800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">19-24</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">155800-196800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">24-30</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">196800-246000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">40%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">246000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">45%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>' Vid en basenhet på 8 200 kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Den som inte har barn under 18 år får härigenom liksom barnfamiljerna<br />
redan på kort sikt fördelen av lägre marginalskatter och fullt inflationsskydd<br />
för den statliga inkomstskatten.</p>
<p>Vidare skapas skattemässiga fördelar genom att kostnaderna för kommunernas<br />
socialbidrag och barnomsorg blir avsevärt lägre än vad som<br />
annars skulle bli fallet.</p>
<p>Jämförelse mellan regeringens förslag och det moderata förslaget</p>
<p>De sammantagna effekterna av regeringens förslag till höjda barn- och<br />
bostadsbidrag och finansieringen genom höjda skatter redovisas för några<br />
familjetyper i tabell 5 nedan. De jämförs också med effekterna av de i</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>denna motion redovisade förslagen till ändrade regler för grundavdragen<br />
vid kommunal beskattning, flerbarnstillägg och ändrad skatteskala för<br />
statlig inkomstskatt 1985. Dessutom redovisas hur vårt förslag om grundavdrag<br />
utfaller när det är fullt genomfört. Härvid har inte medtagits effekterna<br />
av den fortsatta planmässiga sänkning av statsskatten som vi föreslår<br />
och som kommer att kompensera flertalet barnlösa för den förändrade<br />
kommunalbeskattningen. Detta beror bl. a. på svårigheterna att bedöma<br />
inflationsutvecklingen och därmed inflationsskyddets inverkan på skatteskalan.</p>
<p>Tabell 5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Förändring av den disponibla inkomsten enligt regeringens resp. moderata<br />
samlingspartiets förslag</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Rege</p>
<p style="margin-left:12px;">ringens</p>
<p style="margin-left:12px;">förslag:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">(m)</p>
<p style="margin-left:17px;">förslaget</p>
<p style="margin-left:17px;">1985:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">(m)</p>
<p style="margin-left:13px;">förslaget fullt<br />
genomfört1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ensamstående</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">- 234</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 198</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">—</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(80000 kr./år)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+ 746</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 1698</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 3 150</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+2246</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+3198</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 7650</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+4736</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+5448</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 12150</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">4 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+7736</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+8448</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 16650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familj med en</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">- 234</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 666</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+2186</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+2166</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 3150</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(100000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+3686</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 3666</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 7650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>kr./år)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+6176</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+5916</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 12150</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">4 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+9176</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+8916</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 16650</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familj med två</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">- 468</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 244</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomster</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+ 352</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 1744</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 1800</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(100000 kr</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+ 1852</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 3244</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 6300</p>
</td>
</tr><tr><td><p>+45000 kr./år)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+4822</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+5494</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 10800</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">4 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+7822</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+8494</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 15 300</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familj med två</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">- 468</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+ 864</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomster</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+ 32</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+2 364</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 1800</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(100000 kr</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+ 1532</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+3864</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 6300</p>
</td>
</tr><tr><td><p>+80000 kr./år)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+4942</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+6144</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 10800</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">4 ”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">+7942</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">+9114</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">+ 15300</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>1 Hänsyn har inte tagits till den statliga inkomstskattesänkning som skall kompensera<br />
de barnlösa och som leder till ytterligare sänkt skatt för även barnfamiljerna.<br />
Hänsyn har heller inte tagits till effekterna av andra moderata skattesänkningsförslag<br />
(hyreshusskatt, löneskatt etc.) som får effekt för de enskilda.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>1)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Det orättvisa stödet till barnomsorgen</p>
<p>Samhällets stöd till olika barnomsorgsformer är mycket orättvist fördelat.<br />
Det är så gott som uteslutande riktat till den kommunala barnomsorgen.<br />
Föräldrar som väljer en annan barnomsorgsform genom att själva ta<br />
hand om barnen i hemmet eller genom andra lösningar av barntillsynsfrågan<br />
erhåller knappast något stöd alls. Kommunal barnomsorg i institutionsform<br />
är den dyraste formen av barnomsorg.</p>
<p>Också när det gäller barntillsynen fortsätter regeringen — denna gång<br />
genom att föreslå särskilda anordningsbidrag - att ensidigt gynna den<br />
vårdform som främst kan utnyttjas av välutbildade familjer i tätortsområden<br />
med få barn. Ändå ger alla undersökningar vid handen att småbarnsfamiljerna<br />
själva önskar ett rättvisare utformat stöd.</p>
<p>Socialdemokraterna har hittills kategoriskt motsatt sig ett sådant. I en<br />
interpellationsdebatt nyligen hävdade socialministern att barnfamiljerna<br />
var bäst betjänta av en snabb utbyggnad av barnsomsorgen ”till full<br />
behovstäckning. Under tiden (vår kurs.) skall vi ge barnfamiljerna, också<br />
dem som väljer att själva ta hand om sina barn, allt det stöd vår ekonomi<br />
orkar med.”</p>
<p>Uppenbarligen tror sig regeringen kunna rätta till de mest iögonenfallande<br />
bristerna i familjepolitiken genom att satsa mer på bostadsbidragen.<br />
Dessa skulle ”under tiden” kunna ses som ett slags inkomstprövat vårdnadsbidrag.</p>
<p>Men ju mer socialdemokraterna höjer skatterna — och dessa har som<br />
nämnts redan ökat med i genomsnitt 6500 kr. per hushåll sedan valet och<br />
ju mer barnfamiljerna blir beroende av inkomstprövade bostads- och socialbidrag,<br />
desto fler låses in i den ”fattigdomsfäila” där föräldrarna varken<br />
har råd att förvärvsarbeta eller att själva ta hand om barnen. Regeringen<br />
bortser också helt från att, trots den kraftiga utbyggnaden av daghemmen,<br />
den ständigt lika långa kön är en självklar följd av att alla andra<br />
alternativ långsamt men säkert stryps.</p>
<p>Bidragen till den kommunala barnomsorgen motsvarar redan i dag omkring<br />
20000 kr. per barn, om de skulle slås ut på alla barn mellan 1 och 9<br />
års ålder. Skall den nuvarande kön ”byggas ikapp” beräknas kostnaderna<br />
(Ds Fi 1983:30) minst fördubblas, vilket skulle motsvara ca 40000 kr.<br />
utslaget på alla barn. Detta skulle kräva ytterligare höjda kommunalskatter<br />
och därigenom göra det ännu svårare för de familjer som vill eller måste<br />
ordna barnomsorgen själva.</p>
<p>Socialdemokraterna vill ensidigt satsa på den kommunala barnomsorgen<br />
med allt högre skatter, allt längre köer och en allt mer oacceptabel fördelningspolitik<br />
som följd.</p>
<p>Om man önskar ett system som är mer neutralt i förhållande till andra<br />
omsorgsformer kan en möjlighet vara att kraftigt höja föräldraavgifterna<br />
inom den kommunala barnomsorgen. Detta skulle dämpa efterfrågan, men</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>hjälper i sig föga dem som har svag ekonomi. Enligt den ovan nämnda<br />
rapporten till finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi<br />
(ESO) skulle genomsnittstaxan behöva tredubblas för varje barn<br />
under 3 år, där varje daghemsplats kostar ca 70000 kr. om året och<br />
fördubblas för barn över 3 år.</p>
<p>Vårt alternativ är att minska klyftan i stöd genom att också underlätta<br />
andra omsorgsformer — inte bara privata daghem utan också föräldrarnas<br />
egen vård av barnen och sådan barntillsyn som föräldrarna själva ordnar.<br />
Kostnaderna blir inte bara för det mesta betydligt lägre än för den kommunala<br />
barnomsorgen. Barntillsynen kan dessutom lättare skräddarsys för<br />
familjer med speciella behov som flerbarnsfamiljer och familjer med obekväma<br />
arbetstider som många LO-familjer har.</p>
<p>Mot denna bakgrund avvisar vi regeringens förslag om tillfälligt bidrag<br />
för anordnande av daghem och fritidshem. Vi föreslår i motion 1983/<br />
84: 2445 införande av en vårdnadsersättning, skyndsam utredning och avdragsrätt<br />
för barntillsynskostnader och förändrade regler för utbetalning<br />
av statsbidrag till barnomsorgen.</p>
<p>Vårdnadsersättning</p>
<p>För att snabbt minska orättvisorna mellan de familjer som får och de<br />
som inte får kommunal barnomsorgsplats, för att öka småbarnsfamiljernas<br />
valfrihet samt för att minska behovet av de mycket dyra småbarnsplatserna<br />
vid daghemmen bör en obeskattad vårdnadsersättning på 6000 kr.<br />
per år införas för alla barn mellan 1 och 3 år.</p>
<p>En sådan ersättning, som skulle ”kosta” omkring 5% av dagens stöd till<br />
den kommunala barnomsorgen, bör finansieras inom ramen för statsbidraget<br />
till denna. Vårdnadsersättningen skall införas den 1 januari 1985.</p>
<p>Vårdnadsersättningen kan användas som ett tillskott till familjens ekonomi<br />
om föräldrarna väljer att helt eller delvis vårda barnet i hemmet. Det<br />
kan också användas till att betala för valfri barnomsorg (enskild eller<br />
kommunal). Föräldraavgifteriia i den kommunala barnomsorgen måste<br />
självfallet höjas för barn med vårdnadsersättning med exakt motsvarande<br />
belopp. Detta är möjligt med tanke på att vårdnadsersättningen är obeskattad.<br />
Ersättningsbeloppet påverkas inte av föräldrarnas inkomst och blir<br />
därför lika för alla som blir berättigade till vårdnadsersättning.</p>
<p>Med vårdnadsersättning kan småbarnsföräldrar välja andra former av<br />
barnomsorg än den kommunala. De kan välja efter barnens speciella behov<br />
och egna önskemål. De kan lättare betala en privat dagmamma eller slå sig<br />
ihop med andra föräldrar för att anställa en barnvårdare eller starta ett<br />
föräldrakooperativ. Föräldrarna kan också lättare minska sin arbetstid för<br />
att själva ta hand om barnen helt eller delvis.</p>
<p>Genom införande av en vårdnadsersättning minskar trycket på kommunal<br />
barnomsorg för mindre barn. Det blir då lättare att få en kommunal</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>småbarnsplats för den som så önskar. Genom att småbarnsplatser inte<br />
behöver inrättas i så stor omfattning som i dag frigörs allmänna medel i<br />
betydande omfattning.</p>
<p>Avdragsrätt för barntillsynskostnader</p>
<p>I motion 1983/84:2445 framför moderata samlingspartiet krav på skyndsam<br />
utredning om avdragsrätten för barntillsynskostnader. Regeringen<br />
föreslår för sin del att det nuvarande förvärvsavdraget slopas. Det bör<br />
enligt vår mening vara naturligt att betrakta nödvändiga barntillsynskostnader<br />
som en avdragsgill utgift för inkomstens förvärvande på samma sätt<br />
som t. ex. utgifter för resor till och från arbetet. För att avdrag skall kunna<br />
medges måste kostnaderna styrkas och avdragsrätten maximeras till vissa<br />
belopp.</p>
<p>Genom ett system med avdragsrätt för barntillsynskostnader kan föräldrar<br />
betala mer än vad som nu är möjligt för barnomsorg i enskild regi. Det<br />
medverkar till att göra s. k. ”svart” barnomsorg till ”vit”. Därmed får de<br />
som svarat för ”svart” barnomsorg en social trygghet som de i dag går<br />
miste om.</p>
<p>Vid avdragsrätt för barntillsynskostnader kan föräldrar också betala mer<br />
för den kommunala barnomsorgen. Detta minskar behovet av statligt stöd<br />
till den kommunala barnomsorgen. Dessutom blir det möjligt att utnyttja<br />
enskild omsorg i större utsträckning.</p>
<p>Valfrihet inom barnomsorgen</p>
<p>Sammanfattningsvis är det för att åstadkomma valfrihet för barnfamiljerna<br />
nödvändigt att förändra familjebeskattningen och att införa en vårdnadsersättning<br />
kompletterad med avdragsrätt för barntillsynskostnader.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att föräldrarna har huvudansvaret för<br />
barnen och att de därmed också har rätten att välja barnomsorgsform. Mot<br />
den bakgrunden skall alternativ barnomsorg som tas upp i kommunens<br />
barnomsorgsplan kunna berättiga till statsbidrag på samma grunder som<br />
kommunal barnomsorg.</p>
<p>Ensamföräldrar och underhållsskyldiga</p>
<p>De förslag som vi fört fram är alla ägnade att underlätta såväl för<br />
ensamföräldrar som för tvåföräldrafamiljerna. Det är enligt vår mening<br />
också viktigt att den underhållsskyldiges möjligheter att bidra till sina<br />
barns försörjning inte urholkas.</p>
<p>Ensamförälderkommitténs majoritet har emellertid i betänkandet Ensamföräldrar<br />
och deras barn (SOU 1983:51) föreslagit att skattelättnader<br />
som förvärvsbidrag och skattereduktion skall slopas och ersättas av ett</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ökat bidragsberoende. Dessutom föreslås att den redan begränsade rätten<br />
till avdrag för underhållsbidrag tas bort. Liknande förslag har lagts av<br />
skatteförenklingskommittén. Avdraget för underhållsbidrag är i dag 3000<br />
kr. per barn samtidigt som underhållsbidraget normalt fastställs till ca 8500<br />
kr. eller högre. Den föreslagna ändringen skulle kraftigt urholka de underhållsskyldigas<br />
möjligheter att bidra till sina barns försörjning och även<br />
psykologiskt kunna få allvarliga följder.</p>
<p>Vi tar bestämt avstånd från förslagen som skulle innebära att principen<br />
skatt efter förmåga ytterligare frångås. I stället bör övervägas att underhållsbidrag/bidragsförskott<br />
vid den kommunala beskattningen tas upp som<br />
inkomst och kvittas mot en del av det av oss föreslagna grundavdraget för<br />
barn. De skattelättnader som följer av detta avdrag bör också komma de<br />
underhållsskyldiga till del. Skattereglerna för ensamföräldrar och andra<br />
barnfamiljer med underhållsbidrag/bidragsförskott resp. för övriga barnfamiljer<br />
skulle då stämma bättre med varandra.</p>
<p>Garantibeloppet</p>
<p>Garantibeloppet i föräldraförsäkringen har urholkats kraftigt. Om en<br />
uppräkning sker för att återställa garantibeloppets värde behöver det höjas<br />
till ca 55 kr. per dag. Regeringens förslag om en uppräkning till 48 kr. är<br />
därför otillräckligt. Vi vidhåller vårt förslag i motion 1983/84:2445 om en<br />
höjning till 55 kr.</p>
<p>Barnbidrag vid längre utlandsvistelse</p>
<p>Som framgår av proposition 1983/84:150 förordade riksdagen att en<br />
översyn skulle göras av reglerna om barnbidrag vid längre vistelse utanför<br />
Sverige. Socialutskottet skrev: ”Utskottet anser mot bakgrund av det<br />
anförda att det finns skäl att göra en förutsättningslös översyn av hithörande<br />
regler i lagen om allmänna barnbidrag i syfte att skapa större enhetlighet<br />
och bättre samordning i förhållande till andra sociala förmåner, här och<br />
utomlands. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.”<br />
Någon översyn redovisas inte i propositionen. Likväl föreslås förändrade<br />
regler som ger olika effekter beroende på anställningsförhållandena.</p>
<p>Då konsekvenserna av förslaget inte kan överblickas och den av riksdagen<br />
begärda översynen inte skett bör den föreslagna ändringen avslås. Vi<br />
utesluter emellertid inte att reglerna behöver ändras. Regeringen får då<br />
återkomma till riksdagen efter att ha fullföljt riksdagens beslut.</p>
<p>Månadsutbetalning av barnbidrag m. m.</p>
<p>I propositionen föreslås en övergång till utbetalning av barnbidrag varje<br />
månad. Vidare föreslås ändrade regler vad gäller åldersgränsen för bi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2949</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>dragsförskott och att stöd till barn som adopterats av ensamstående skall<br />
införas.</p>
<p>Vi tillstyrker dessa förslag.</p>
<p>Höjning av åldersgränsen för statliga bostadsbidrag för studerande ungdom</p>
<p>Som framgått ovan avstyrker vi förslaget i propositionen beträffande<br />
höjningar av det inkomstprövade bostadsbidraget. Vi har emellertid inget<br />
att erinra mot att åldersgränsen för det statliga bostadsbidraget för studerande<br />
ungdom höjs till 20 år.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Som framgår av motionen finansieras det av oss föreslagna grundavdraget<br />
för barn inom den kommunala beskattningen. Vårdnadsersättningen<br />
föreslår vi finansieras inom ramen för statsbidraget för den kommunala<br />
barnomsorgen. De sänkningar av den statliga inkomstskatten som föreslås<br />
finansieras genom besparingar i enlighet med vad som framförts i motion<br />
1983/84:747. Övriga åtgärder som förordas i denna motion kan kostnadsmässigt<br />
beräknas till ca 250 milj. kr. netto och finansieras med de medel vi i<br />
vårt budgetalternativ i motion 1983/84:2031 avsatt för åtgärder i syfte att<br />
förbättra de mest utsatta barnfamiljernas situation.</p>
<p>Det bör ankomma på berört utskott att utforma erforderlig lagtext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:150, bilaga 2, vad avser<br />
punkterna 1, 6 och 9,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85<br />
anvisar ytterligare förslagsanslag av 190000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om den långsiktiga inriktningen av familjepolitiken,</p>
<p style="margin-left:46px;">4. att riksdagen beslutar höja det s.k. flerbarnstillägget från den 1<br />
juli 1984 med 750 kr. per år för tredje barnet och I 550 kr. per år<br />
för ljärde och följande barn,</p>
<p style="margin-left:46px;">5. att riksdagen beslutar ändra reglerna för flerbarnstilläggen för<br />
kalenderåren 1986 och 1987 enligt vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:46px;">6. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om vårdnadsersättning<br />
till småbarnsföräldrar utformat och finansierat i<br />
enlighet med vad som anförts i motionen och med ikraftträdande<br />
den 1 januari 1985,</p>
<p style="margin-left:46px;">7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidrags</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84: 2949</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p>regler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskilda<br />
förskolor som för kommunala och som även i övrigt uppfyller<br />
i motionen anförda krav.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 10 maj 1984</p>
<p>ULF ADELSOHN (m)</p>
<p>LARS TOBISSON (m)</p>
<p>INGEGERD TROEDSSON (m)</p>
<p>CARL BILDT (m)</p>
<p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)<br />
ROLF DAHLBERG (m)</p>
<p>L. ARNE ANDERSSON<br />
i Ljung (m)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
PER PETERSSON (m)<br />
ANDERS BJÖRCK (m)<br />
NILS CARLSHAMRE (m)<br />
ROLF CLARKSON(m)<br />
INGRID SUNDBERG (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0ULF ADELSOHNm1undertecknare0LARS TOBISSONm2undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm3undertecknare0CARL BILDTm4undertecknare0STAFFAN BURENSTAM LINDERm5undertecknare0ROLF DAHLBERGm6undertecknare0H. BERTIL LIDGÅRDm7undertecknare0PER PETERSSONm8undertecknare0ANDERS BJÖRCKm9undertecknare0NILS CARLSHAMREm10undertecknare0INGRID SUNDBERGm11undertecknareG7022949Ulf Adelsohn m. fl.mot_198384__2949.pdf515278pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,https://data.riksdagen.se/fil/68C8DD55-154B-4DED-8423-D0EE4A326C47