3073964G70229411983/842941motmotMotion 1983/84:2941 Karin Söder m. fl.MotionMotion294101984-05-10 00:00:002014-10-13 16:06:292014-10-13 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,Karin Söder m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022941/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022941https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022941
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1983/84:2941</p>
<p>Karin Söder m. fl.</p>
<p>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,<br />
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Innehåll</p>
<p>I Den internationella utvecklingen 2</p>
<p style="margin-left:23px;">II Den ekonomiska utvecklingen i Sverige efter regeringsskiftet<br />
3</p>
<p style="margin-left:23px;">II. 1 Devalveringsstrategin 3</p>
<p style="margin-left:23px;">11.2 Export och produktion har ökat — 4</p>
<p style="margin-left:23px;">11.3 ... men inflationstrycket består 5</p>
<p style="margin-left:23px;">11.4 ... och den totala arbetslösheten ökar trots</p>
<p style="margin-left:51px;">högkonjunkturen 7</p>
<p style="margin-left:23px;">11.5 Budgetunderskottet sjunker på grund av höjda</p>
<p style="margin-left:51px;">löner och högkonjunktur 8</p>
<p>III Kompletteringspropositionen 8</p>
<p>IV Centerns ekonomisk-politiska inriktning 9</p>
<p style="margin-left:23px;">IV. 1 Inledning 9</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.2 Arbetsmarknadspolitikens inriktning II</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.3 Skattepolitikens inriktning 14</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.4 Familjepolitiken 15</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.5 Bostadspolitiken 17</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.6 Kommunernas ekonomi 18</p>
<p style="margin-left:23px;">IV.7 Budgetpolitiken 18</p>
<p>V Hemställan 19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2941</p>
</div>
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_13" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den ekonomiska politiken<br />
1 Den internationella utvecklingen</p>
<p>Efter den andra oljechocken 1979 drabbades världsekonomin åren<br />
1980-1982 av den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Arbetslösheten<br />
steg kraftigt i så gott som alla länder.</p>
<p>Den långa och djupa nedgången orsakades inte bara av oljeprishöjningar<br />
utan också av att vissa ekonomiskt dominerande länder i industrivärlden<br />
konsekvent satsade på att bryta den höga inflation som rått under hela<br />
1970-talet. Dessa länder förde därför en mycket restriktiv politik inriktad<br />
på en låg ökningstakt i penningmängden.</p>
<p>Sedan slutet av 1982 har dock en klar uppgång skett i den internationella<br />
konjunkturen. Bakgrunden är dels vissa oljeprissänkningar hösten 1982,<br />
dels att främst USA men även Västtyskland och Storbritannien lättat på<br />
penningpolitiken när inflationen i dessa länder pressats ned till 1960-talsnivåer.<br />
Den genomsnittliga inflationstakten i industriländerna underskred<br />
1983 5%.</p>
<p>Konjunkturförbättringen startade i USA. Lättnaderna i penningpolitiken<br />
förenades där med en expansiv finanspolitik bl. a. i form av stora skattesänkningar.<br />
Resultatet blev en stark ökning av den privata konsumtionen<br />
under förra året. Den amerikanska industrins investeringar har dessutom<br />
börjat öka ovanligt tidigt i konjunkturuppgången. I år väntas de fasta<br />
investeringarna öka med drygt 10%. BNP steg under loppet av 1983 med<br />
hela 6%. Under första kvartalet i år har produktionen visat en fortsatt<br />
stark tillväxt. Den kraftiga tillväxten i den amerikanska ekonomin kombinerad<br />
med den höga dollarkursen har inneburit en kraftfull draghjälp för<br />
andra industriländer. Detta framgår inte minst av att den amerikanska<br />
bytesbalansen 1983 gav ett underskott på drygt 40 miljarder dollar (dvs. ca<br />
320 miljarder svenska kronor).</p>
<p>Denna starka amerikanska importökning har som sagt gett draghjälp till<br />
bl. a. de västeuropeiska industriländerna, men uppgången har hittills varit<br />
betydligt mer dämpad här än i USA. Under de senaste månaderna har<br />
emellertid en ljusning skett av konjunkturutsikterna även för de västeuropeiska<br />
ekonomierna. Det är framför allt Västtyskland som bidrar till den<br />
mer positiva utvecklingen. Produktionsförväntningarna och orderingången.<br />
inte minst från exportmarknaderna, i den västtyska industrin har<br />
förbättrats.</p>
<p>Den brittiska konjunkturen har också förstärkts. Produktionsförväntningarna<br />
för industrin steg kontinuerligt under loppet av 1983. samtidigt<br />
som den tidigare negativa ordersituationen på såväl export- som hemmamarknaden<br />
successivt blev bättre.</p>
<p>Frankrike utgör ett undantag från den ljusare situationen i Europa. Såväl<br />
produktionsförväntningarna som ordersituationen har fortsatt att försämras.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sammantaget räknar EG-kommissionen nu med en tillväxt på 2% under<br />
1984 för EG-länderna. Detta är en upprevidering jämfört med i höstas.<br />
Orsaken till revideringen är framför allt den snabbare utvecklingen i USA<br />
och en kraftigare världshandelsexpansion (+ 5%). Utöver exporten bidrar<br />
i huvudsak investeringarna till efterfrågeökningen. Utsikterna för dessas<br />
utveckling har förbättrats i samtliga EG-länder. Det är huvudsakligen<br />
maskin- och utrustningsinvesteringar som förväntas öka.</p>
<p>En koncentration av tillväxten till länder som Västtyskland och Storbritannien<br />
och ett kraftigt inslag av investeringsuppgång i dessa länder måste<br />
betraktas som gynnsamt ur svensk exportsynvinkel.</p>
<p>Även för u-länderna har möjligheterna att ta del i den ekonomiska<br />
återhämtningen förbättrats. Även om finansiella problem tyvärr fortfarande<br />
håller tillbaka tillväxten i åtskilliga länder, har dock de anpassningsåtgärder<br />
som skett under senare år nu lett till betydligt reducerade bytesbalansunderskott<br />
för de icke oljeproducerande u-länderna sammantagna.<br />
Den samlade tillväxten i u-länderna väntas således öka från omkring 1 %<br />
1983 till ca 4% i år.</p>
<p>Sannolikt kommer världskonjunkturen att fortsätta att vara god under<br />
hela 1984 och även in på 1985. Mot senare delen av 1985 eller under 1986<br />
finns däremot en påtaglig risk att konjunkturen vänder nedåt. Efter presidentvalet<br />
i november 1984 kommer troligen den ekonomiska politiken i<br />
USA att stramas åt. För detta talar både landets stora underskott i handelsbalansen<br />
och i statsbudgeten. Eftersom USA fungerat som ”loket” i<br />
uppgången kan det också bli ”bromsen”. Det är osäkert om Västeuropa i<br />
så fall orkar ta över dragfunktionen.</p>
<p>Vilka slutsatser leder då den internationella utvecklingen till för den<br />
ekonomiska politiken i Sverige? Med hänsyn till att förbättringen av såväl<br />
bytesbalansen som industriproduktionen väntas fortsätta, finns det ali<br />
anledning att ta tillfället i akt att komma till rätta med landets strukturella<br />
obalanser. Detta gäller inte minst den i förhållande till landets industriella<br />
bas alltför omfattande offentliga sektorn. En klar åtstramning bör därför nu<br />
ske av de offentliga utgifterna. Om detta inte sker nu kommer de strukturella<br />
problemen obönhörligt att tränga sig på när den internationella konjunkturen<br />
vänder.</p>
<p>II Den ekonomiska utvecklingen i Sverige efter regeringsskiftet</p>
<p>II. 1 Devalveringsstrategin</p>
<p>När den socialdemokratiska regeringen tillträdde hösten 1982 hade man<br />
en trestegsstrategi för sin ekonomiska politik. Steg 1 bestod av en kraftig<br />
devalvering för att förbättra den svenska industrins internationella konkurrensläge.<br />
Steg 2 avsågs bli att pressa ned den svenska inflationen till<br />
samma nivå som i våra viktigaste konkurrentländer. Lyckades steg 2<br />
+ 1 Riksdagen 1983184. 3 saini. Nr 2941</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>skulle devalveringsfördelarna kunna bli bestående, och i så fall fanns det<br />
förutsättningar att i steg 3 förbättra sysselsättningssituationen och minska<br />
statens budgetunderskott.</p>
<p>Utvecklingen av en devalvering brukar emellertid inte vara speciellt<br />
upplyftande. Visserligen ger en devalvering definitionsmässigt lägre exportpriser<br />
och därmed förstärkt internationell konkurrenskraft och ökad<br />
export. Den ökade exporten leder självfallet till förbättrad bytesbalans och<br />
höjd produktion. En viss ökad sysselsättning brukar därför också följa på<br />
en devalvering. Därigenom minskar statens utgifter för industristöd och<br />
arbetsmarknadspolitik vilket har positiv påverkan på budgetsaldot. Men<br />
problemet med en devalvering är att konkurrensfördelarna vanligen förbrukas<br />
på några år genom att ökad export ger högre vinster i näringslivet,<br />
vilket lockar till stora löneökningar och därmed högre inflation än omvärlden.<br />
Kan inte denna händelsekedja brytas förbyts snart de inledande<br />
positiva effekterna på export, bytesbalans, produktion och sysselsättning i<br />
än större problem än landet hade före devalveringen.</p>
<p>På den nuvarande regeringens tillträdesdag den 8 oktober 1982 devalverades<br />
den svenska kronan med 16%. Hur har utvecklingen sedan blivit?</p>
<p>II.2 Export och produktion har ökat...</p>
<p>1982 års devalvering hade så att säga i ryggen mittenregeringens devalvering<br />
på 10% ett år tidigare. När dessa båda devalveringar kombinerades<br />
med en rejäl internationell högkonjunktur, som böljade just hösten 1982, är<br />
det föga förvånande att den svenska exporten tog bra fart. Under 1983 blev<br />
således exportökningen 12%. Exportutvecklingen i konjunkturuppgången<br />
motsvarade därmed ungefär vad som skedde i förra uppgången 1978—1979<br />
efter 1977 års devalvering (se fig. 1 i diagrambilagan). Den uppgången bröts<br />
dock som bekant av den andra oljechocken vintern 1979/80 och arbetskonflikten<br />
våren 1980. Såvitt man nu kan bedöma har den nuvarande uppgången<br />
chans att bli mer långvarig.</p>
<p>Exportökningen har under 1982 medfört en förbättring av bytesbalansen<br />
med 14 miljarder kronor och en ökning av industriproduktionen med drygt<br />
5%. Som framgår av fig. 2 är emellertid industriproduktionsökningen<br />
hittills något lägre än i de två senaste konjunkturuppgångarna. Den svenska<br />
industriproduktionens ökning motsvarar rätt väl genomsnittet för<br />
OECD (fig. 3), men ligger högre än för övriga Västeuropa, där konjunkturuppgången<br />
inte förstärkts av kraftiga devalveringar.</p>
<p>Som brukligt är efter en devalvering har export- och produktionsökningen<br />
lett till klart ökade vinster inom näringslivet. Därför finns det nu, när<br />
åtskilliga exportföretag börjar nå kapacitetstaket, anledning att räkna med<br />
att investeringarna i näringslivet skjuter fart.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>II.3 ... men inflationstrycket består ...</p>
<p>Efter den andra oljechocken steg inflationen kraftigt i såväl Sverige som<br />
i hela OECD-området. Därefter började emellertid en successiv nedtrappning.<br />
Från en notering på 14% sommaren 1981 sjönk den svenska inflationstakten<br />
till under 8% vid regeringsskiftet i oktober 1982. Den svenska<br />
inflationstakten var ungefär densamma som för OECD i sin helhet från<br />
årsskiftet 1981-1982 fram till regeringsskiftet.</p>
<p>I och med devalveringen fokt. 1982) och momshöjningen (jan. 1983)<br />
ökade den svenska inflationen kraftigt samtidigt som inflationen i resten av<br />
västvärlden fortsatte att sjunka. Resultatet blev att inflationen under 1983<br />
blev minst dubbelt så hög i Sverige (9,4%) som i våra viktigaste konkurrentländer.</p>
<p>Inflationstaktens utveckling under loppet av 1983 är anmärkningsvärd.<br />
Efter en viss minskning under perioden januari till mars, då devalveringseffekten<br />
klingade av, ökade inflationen sakta men säkert under hela våren<br />
och sommaren för att därefter envist bita sig fast kring 9-procentsnivån (se<br />
fig. 4).</p>
<p>Någon säker tendens till minskad inflation har vi alltså ännu inte sett.<br />
Tvärtom är inflationstakten något högre i denna konjunkturuppgång än vid<br />
de två senaste (fig. 5). Först i och med andra oljechocken drevs 1978/79 års<br />
inflationstakt upp i högre nivåer än den nuvarande.</p>
<p>Avgörande för devalveringsstrategins framgång är att bryta den vanliga<br />
devalverings-inflationsspiralen. I den reviderade finansplanen 1983 lade<br />
därför regeringen fast ett inflationsmål på 4% för år 1984 och uttalade att<br />
lönekostnadernas utveckling var det som skulle få utslagsgivande betydelse.<br />
(Notera i fig. 4 att inflationstakten ännu inte sjunkit något på det år som<br />
gått sedan regeringen lade fast sitt inflationsmål.)</p>
<p>För att försöka påverka LO att gå ut med måttliga lönekrav i 1984 års<br />
avtalsrörelse föreslog regeringen dels en ytterligare urgröpning av marginalskattereformen,<br />
dels införande av kollektiva löntagarfonder. Regeringens<br />
huvudargument för löntagarfonderna var just att löntagarorganisationerna,<br />
trots vinstökningarna i näringslivet, skulle begära låga löneökningar<br />
mot att de fick ökad makt över företagen. Löntagarfonderna avsågs därför<br />
bli den hävstång varmed den socialdemokratiska regeringen skulle lyckas<br />
bryta upp devalverings-inflationsspiralen.</p>
<p>I finansplanen 1984 tog regeringen ytterligare ett steg för att försöka<br />
påverka avtalsrörelsens utfall. Man angav då 6% lönekostnadsstegring<br />
som den ram som var förenlig med inflationsmålet. I realiteten innebar<br />
detta ett avtalsutrymme på ca 1,5% eftersom överhänget från 1983 var</p>
<p>1.5 % och en trolig löneglidning ca 3 %.</p>
<p>Under årets tre första månader presenterades tre tunga rapporter om<br />
den svenska ekonomin. 1 alla tre underströks hur avgörande inflationsutvecklingen<br />
var för det fortsatta ekonomiska skeendet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Industrins utredningsinstitut (IUI) menade att Sverige har en möjlighet<br />
att skaffa sig en god ekonomisk plattform inför andra halvan av 1980-talet<br />
om inflationen nedbringas väsentligt under 1984 och 1985 samtidigt som<br />
tillväxten svänger över från den offentliga till den privata sektorn. Om<br />
däremot inflationen ligger kvar på ca 10% per år förutspådde IUI att<br />
devalveringseffekten skulle vara urholkad redan mot slutet av 1984 och en<br />
ny devalvering framtvingas under 1985.</p>
<p>OECD-sekretariatets Sverige-rapport ansåg att framgången för regeringens<br />
ekonomiska strategi i avgörande grad hängde på om man kunde få<br />
kontroll på inflationen och samtidigt avhjälpa det stora budgetunderskottet.<br />
Sekretariatet ansåg att det omedelbara problemet var att vinstökningarna<br />
i näringslivet inte fick motivera höga löneökningar i den då förestående<br />
avtalsrörelsen. Regeringen fick också rådet att spela riktkarl i avtalsrörelsen<br />
genom att lägga sig på en låg nivå vad gällde löneökningar för den<br />
offentliga sektorn.</p>
<p>Finansdepartementets egen långtidsutredning (LU 84) drog slutsatsen<br />
att om 1970-talets pris- och lönebildning förblev rådande åren 1984—1987<br />
med 7-9% inflation och 8—10% löneökningstakt och inga egentliga budgetbesparingar.<br />
skulle uppgången 1982-1984 komma av sig och förbytas i<br />
en produktionsdämpning. Kunde i stället inflationen pressas ned till ca 4%<br />
i genomsnitt och lönekostnadsökningarna till 5-7% samtidigt som årliga<br />
budgetförstärkningar skedde med 6 miljarder kronor trodde LU 84 att det<br />
var möjligt att få ekonomin i balans framemot 1990.</p>
<p>Hur avlöpte då denna enligt många bedömare så avgörande avtalsrörelse?<br />
Jo. regeringen lät återigen precis som vid katastrofavtalet 1975 den<br />
offentliga sektorn gå före och det på ca 2% högre nivå än det tak regeringen<br />
själv angivit två månader tidigare. Dessutom innehöll avtalen just<br />
sådana följsamhets- och löneglidningsklausuler, som regeringen hårt fördömt<br />
bl. a. i 1983 års reviderade finansplan. Efter denna inledning var det<br />
knappast förvånansvärt att resten av avtalsrörelsen utvecklade sig till rena<br />
huggsexan. En ungefärlig prognos för kostnadsökningen i industrin under<br />
år 1984 pekar nu mot 8—9%.</p>
<p>För Västtyskland som är svensk industris viktigaste konkurrent beräknas<br />
timkostnaderna i industrin öka med ca 3% i år. 1983 ökade svensk<br />
industris timlönekostnader med drygt 9% mot 3% i Västtyskland. De två<br />
avtalsrörelser som genomförts efter 1982 års devalvering har alltså ökat<br />
Sveriges relativa timlönekostnader med 12% jämfört med Västtyskland.<br />
Sedan 1980 har de svenska lönekostnaderna ökat med 17% mer än i<br />
Västtyskland (fig. 6). De två devalveringarna har visserligen sänkt de<br />
svenska relativkostnaderna så att de fortfarande ligger 7% under de västtyska<br />
om man har 1980 som utgångsår. Med ett år till med samma skillnad i<br />
löneutfallet i de båda länderna är hela devalveringseffekten från såväl 1981<br />
som 1982 förlorad gentemot Västtyskland.</p>
<p>Jämfört med vissa andra industriländer har Sverige lyckats bevara de</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>valveringsfördelarna bättre på grund av att vi haft en relativt god produktivitetsutveckling<br />
under 1983. Men när nu många exportföretag börjar närma<br />
sig kapacitetstaket får Sverige svårare att även 1984 kompensera en<br />
högre löneutveckling än andra länder med en bättre produktivitetsutveckling.</p>
<p>Regeringens motdrag när den insåg att hela dess ekonomiska strategi<br />
höll på att kapsejsa var att införa pris- och hyresstopp. Ett otal vetenskapliga<br />
studier över hela världen har visat att prisstopp är en meningslös<br />
åtgärd som inte kan hindra inflationen, utan enbart tjänar till att vilseleda<br />
allmänheten. När kostnadstrycket väl är skapat angriper ett prisstopp inte<br />
grundproblemet utan bara symtomen. Regeringens egentliga motiv för<br />
prisstoppet kan bara ha varit att ge intryck av handlingskraft för att<br />
därigenom försöka dölja att just det inträffat som finansplanerna, IU1,<br />
OECD-sekretariatet och LU 84 varnat för. Den socialdemokratiska regeringens<br />
speciella verktyg, de kollektiva löntagarfonderna, hade visat sig<br />
totalt verkningslösa i försöket att bryta upp devalverings-inflationsspiralen.</p>
<p>En konsekvens av regeringens handfallenhet under avtalsrörelsen kan<br />
bli att regeringen kan komma att tvingas till kraftiga pålagor under hösten.</p>
<p>Regeringens försök att genom ”rundabordssamtai” med arbetsmarknadens<br />
parter uppnå samförstånd om stabiliseringspolitiken är ett mer konstruktivt<br />
grepp än prisstopp. ”Rundabords”-modellen för att öka samsynen<br />
på vad ekonomin tål rekommenderades redan 1975 av riksdagen.</p>
<p>Centern har sedan ett år tillbaka haft en inflationsprognos för 1984 på 6—<br />
1%. Vi finner fortfarande ingen anledning att revidera den bedömningen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>11.4 ... och den totala arbetslösheten ökar trots högkonjunkturen</p>
<p>Socialdemokraterna framställde sig före valet 1982 som garant för en<br />
snabb förbättring av sysselsättningen. Man kritiserade hårt mittenregeringens<br />
sysselsättningspolitik trots att när den långa och djupa lågkonjunkturen<br />
1980-1982 dramatiskt ökade arbetslösheten i andra länder (10-12 %<br />
blev vanliga arbetslöshetstal) så lyckades Sverige hålla nere arbetslösheten<br />
på ca 3%.</p>
<p>Under 1983 ökade den öppna arbetslösheten med ca 15000 personer.<br />
Samtidigt ökade också omfattningen av olika former av beredskapsarbete<br />
(se fig. 7). Den minskning av den öppna arbetslösheten med ca 11000<br />
personer som skett i år beror på att 25 000-30000 ungdomar beretts arbete<br />
i ungdomslag.</p>
<p>Det totala antalet människor som står utanför den reguljära arbetsmarknaden<br />
har i den här konjunkturuppgången hittills utvecklats betydligt<br />
ogynnsammare än i de två närmast föregående konjunkturuppgångarna (se<br />
fig. 8). När ungdomar som omfattas av ungdomslagen inräknas i den</p>
<p>t2 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2941</p>
</div>
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>”totala” arbetslösheten, visar det sig att denna ökat de två senaste kvartalen.</p>
<p>Även om regeringens bedömning att arbetslösheten skall minska något<br />
under 1984 slår in, är detta tyvärr inget säkert tecken på alt devalveringsstrategin<br />
lyckats. Närden internationella konjunkturen vänder kan arbetslösheten<br />
snabbt åter stiga om vi förbrukat våra devalveringsfördelar.</p>
<p>II.5 Budgetunderskottet sjunker på grund av höjda löner och högkonjunktur</p>
<p>Under mittenregeringens år 1981/82 blev budgetunderskottet 68 miljarder<br />
kronor. Socialdemokraternas första regeringsår gav ett budgetunderskott<br />
på 87 miljarder kronor. Trots stora skattehöjningar ökade alltså<br />
underskottet med nästan 20 miljarder kronor på ett år. Förklaringen var att<br />
man drev upp utgifterna med över 40 miljarder kronor. Den utgiftsökningen<br />
var större än hela den statliga inkomstskatten för såväl fysiska som<br />
juridiska personer.</p>
<p>För innevarande budgetår pekar den senaste prognosen på ett budgetunderskott<br />
på ca 78 miljarder kronor. Minskningen beror för det första på att<br />
budgetunderskottet tilläts öka så dramatiskt förra budgetåret, för det andra<br />
på att högkonjunkturen gör att industristödet kunnat skäras ned radikalt<br />
och för det tredje på att löneantagandena skrivits upp för 1984. Några mera<br />
omfattande utgiftsbegränsningar har inte skett annat än på pensionsontrådet.</p>
<p>lil Kompletteringspropositionen</p>
<p>Årets kompletteringsproposition består till stor del av redovisning av<br />
aktuell ekonomisk statistik. Däremot har regeringen mycket litet att säga<br />
om den ekonomiska politikens inriktning, trots att avtalsrörelsen onekligen<br />
gett oss en ny ekonomisk situation jämfört med när budgetpropositionen<br />
presenterades i januari. De enda förslag regeringen har för att hantera den<br />
aktuella situationen är erkänt illusoriska som pris- och hyresstopp.</p>
<p>De siffror som redovisas i den reviderade finansplanen för export, bytesbalans<br />
och produktion är visserligen goda men, som visats ovan, knappast<br />
sensationella för en konjunkturuppgång. Den ekonomiska utvecklingen är<br />
rätt typisk för vad som sker när en devalvering sammanfaller med en<br />
högkonjunktur.</p>
<p>De grundläggande problemen i ekonomin kvarstår alltså, vilket också<br />
antydningsvis medges i den reviderade finansplanen, där det sägs att den<br />
närmaste tiden kommer att avgöra om devalveringen skall ge bestående<br />
resultat eller om dess effekter bara skall bli av kortsiktig natur.</p>
<p>Även om den reviderade finansplanen alltså innehåller vissa varningar är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>det helt dominerande intrycket en mycket glättad bild. Resultatet har blivit<br />
ett markant sänkt krismedvetande hos svenska folket, vilket allvarligt<br />
kommer att försvåra att i framtiden ta itu med den svenska ekonomins<br />
strukturella problem.</p>
<p>Statens kassamässiga budgetunderskott för 1984/85 bedöms enligt<br />
kompletteringspropositionen bli 67 miljarder kronor. Sänkningen jämfört<br />
med januari har åstadkommits främst genom kraftigt ökade skatteinkomster<br />
på grund av att avtalsrörelsen givit större löneökningar än väntat.<br />
Dessutom har summan engångsförstärkningar i budgeten höjts ytterligare,<br />
bl. a. på grund av förändrade rutiner för skatteinbetalningar. Det minskade<br />
budgetunderskottet beror således helt på ökade inkomster. Utgifterna för<br />
statsskuldräntor skrivs i propositionen ned med 4,5 miljarder kronor. Den<br />
senaste tidens utveckling av dollarn och den amerikanska räntan innebär<br />
ett klart hot att denna utgiftsminskning inte kommer att förverkligas.<br />
Några utgiftsminskningar i form av besparingar föreslås inte.</p>
<p>Sammantaget måste man således konstatera att de grundläggande problemen<br />
kvarstår även på budgetområdet. Såväl långtidsutredningen (LU<br />
84) som den nu presenterade långtidsbudgeten (se fig. 9; högalternativet)<br />
visar att den nuvarande löne- och prisstegringstakten visserligen kan komma<br />
att ge en temporär minskning av budgetunderskottet, men efter några<br />
år medför ett drastiskt stegrat underskott. Regeringen medger själv i den<br />
reviderade finansplanen att löneutvecklingen för 1984 i stort sett ligger i<br />
nivå med långtidsbudgetens högalternativ. Desto mer anmärkningsvärt är<br />
det därför att regeringen i samma andetag drar slutsatsen att de nuvarande<br />
beräkningarna för 1984/85 inte motiverar några omedelbara budgetpolitiska<br />
åtgärder.</p>
<p>Kompletteringspropositionens förslag på det familjepolitiska området<br />
och på sysselsättningsområdet och på det familjepolitiska området kommenteras<br />
under avsnitten IV. 2 Arbetsmarknadspolitikens inriktning och<br />
IV. 4 Familjepolitiken.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>IV Centerns ekonomisk-politiska inriktning<br />
IV. 1 Inledning</p>
<p>De dagsaktuella besluten på det ekonomiska området måste fogas in i en<br />
långsiktig strategi för den ekonomiska politiken. Därför måste dagens<br />
beslut utformas så att vår generation inte förbrukar resurser på sådant sätt<br />
att det drabbar kommande generationer. I det längre perspektivet är därför<br />
ekologi- oph ekonomifrågorna nära sammanbundna med varandra. Vi har<br />
fått en särskild påminnelse om detta genom att vårt lands viktigaste naturresurs,<br />
skogen, som under lång tid utgjort ryggraden i vårt näringsliv, nu<br />
hotas på grund av den kraftigt ökade försurningen. Sammankopplingen av</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>det korta och långa perspektivet galler också budgetpolitiken. Det är<br />
nödvändigt att vi nu minskar de offentliga utgifterna för att inte överlämna<br />
en ohanterlig statsskuld till nästa generation.</p>
<p>Centern har en grundläggande tro på den enskilda människans initiativförmåga,<br />
möjlighet att ta ansvar och frihet att göra egna val. Därför<br />
förespråkar centern ett marknadsekonomiskt system, men detta måste<br />
vara förenat med bestämda ramar vad gäller fördelnings- och miljöpolitiken.<br />
En väl fungerande marknadsekonomi måste till sin karaktär vara<br />
decentralistisk. Den mångfald marknadsekonomin bygger på är i sig också<br />
en förutsättning för pluralism på andra samhällsområden. Den ekonomiska<br />
politiken bör därför inriktas på att bevara och stärka marknadsekonomin.</p>
<p>Det mest akuta hotet mot marknadsekonomin är införandet av kollektiva<br />
löntagarfonder. Löntagarfonderna syftar till att koncentrera makten över<br />
näringslivet till de fackliga topporganen, vilket på sikt medför socialisering.<br />
Centern har tillsammans med folkpartiet och moderata samlingspartiet<br />
förbundit sig att avveckla löntagarfonderna så snart det finns<br />
parlamentariska förutsättningar för detta.</p>
<p>Den övergripande ekonomiska politiken bör kombineras med en näringspolitik<br />
särskilt inriktad på de mindre och medelstora företagen, en<br />
regionalpolitik som ger alla delar av landet möjlighet att utvecklas och en<br />
arbetsmarknadspolitik som bl. a. underlättar för ungdomar att komma in<br />
på arbetsmarknaden. Att de små och medelstora företagen arbetar under<br />
goda förutsättningar är viktigt eftersom ny sysselsättning inom den privata<br />
sektorn främst uppkommer i dessa företag. Detta kräver emellertid en<br />
politik som karaktäriseras av generositet och inte misstänksamhet gentemot<br />
företagsamheten.</p>
<p>Skattepolitiken måste utformas så att den stimulerar till arbete och<br />
investeringar och därigenom blir ett stöd för den ekonomiska politiken och<br />
näringspolitiken.</p>
<p>I ett läge där staten tvingas till en stram finanspolitik ställs särskilt stora<br />
krav på en rättvis fördelningspolitik. Centern har alltid hävdat grundtrygghetens<br />
princip. Det har bl. a. tagit sig konkreta uttryck i pensionstillskott,<br />
vårdnadsersättning, flerbarnsstöd och kommunal skatteutjämning.</p>
<p>Olika former av omfördelningar av inkomster är en nödvändig del i en<br />
rättvis ekonomisk politik.</p>
<p>Besparingar i de offentliga utgifterna har ofta i den politiska debatten<br />
satts i motsatsställning till en rättvis fördelningspolitik. Man har då jämfört<br />
effekterna av utgiftsnedskärningar med ett läge där ingenting alls görs åt<br />
budgetproblemen. Detta är självfallet en helt orealistisk jämförelse om<br />
man förenar ett kort- och ett långsiktigt perspektiv. På längre sikt skulle en<br />
politik utan begränsningar av de offentliga utgifterna fördjupa de ekonomiska<br />
problemen och därför innebära ett direkt hot mot välfärden. Självfallet<br />
måste fördelningspolitiska synpunkter tillmätas stor vikt vid valet<br />
mellan olika besparingsåtgärder men besparingspolitiken i sig står inte i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>strid med en rättvis fördelningspolitik utan är i stället en förutsättning för<br />
att en sådan uthålligt skall kunna bedrivas.</p>
<p>Under åren 1980-1982 utarbetades i de dåvarande regeringarna en strategi<br />
för hur samhällsekonomiskt ansvar kan förenas med en rättvis fördelningspolitik.<br />
Sparåtgärder som riktade sig mot mera generellt utgående<br />
bidrag kombinerades därför med särskilda insatser för utsatta grupper.</p>
<p>IV.2 Arbetsmarknadspolitikens inriktning</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas mot arbetstillfällen som långsiktigt<br />
kan finansiera sig själva. Det gäller att såväl förbereda arbetskraften<br />
för näringslivets behov som att ge näringslivet bättre möjligheter att ta<br />
emot det tillgängliga utbudet av arbetssökande. Det är angeläget att de<br />
resurser som satsas på förmedlingsarbete, utbildning, beredskapsarbete,<br />
ungdomslag osv. ges en sådan inriktning. Stödet måste vidare vara så<br />
utformat att det ej missgynnar redan utsatta regioner och orter genom att<br />
vara en stimulans till en omfattande geografisk rörlighet. Det är däremot<br />
väsentligt att arbetskraften i utsatta regioner är beredd till en ökad yrkesmässig<br />
anpassning om en fungerande arbetsmarknad skall kunna upprätthållas.</p>
<p>Arbetsmarknadsservice</p>
<p>Arbetsmarknadsinformation</p>
<p>Det är tillfredsställande att AMS försöker omfördela resurser mellan<br />
central, regional och lokal nivå till förmån för arbetet på förmedlingarna.<br />
De medel som föreslås anvisade för att höja servicenivån inom verket bör<br />
därför anvisas.</p>
<p>Geografisk rörlighet</p>
<p>Regeringen föreslår att starthjälpen (flyttningsbidraget) för flerpersonshushåll<br />
bör höjas från 6000 kr. till 15000 kr. - dvs. med 150%. Vidare<br />
föreslås att starthjälpen till s.k. nyckelpersoner som flyttar till stödområdet<br />
höjs med 5000 kr. Slutligen föreslås även att ett särskilt bidrag till<br />
arbetsgivare för anställning av medflyttande införs. Bidraget skall utgå<br />
med 50% av lönekostnaden under sex månader, dock högst med 35000 kr.<br />
för en sexmånadersperiod.</p>
<p>Förslagen till åtgärder i syfte att öka den geografiska rörligheten är ett av<br />
flera exempel på hur den aktiva regionalpolitik som bedrevs fram till valet<br />
1982 nu förbytts i sin motsats. De grundläggande balansproblemen i vår<br />
ekonomi kan inte lösas om viljan saknas att försöka ta till vara produktionsförutsättningar<br />
i form av mänskligt kunnande, råvaror och andra<br />
naturtillgångar, samhällsinvesteringar etc. i alla delar av landet. En effektiv<br />
politik måste därför vara inriktad på att skapa jobb i orter och regioner<br />
där arbetslösheten är som störst. Centerpartiet kan aldrig acceptera en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>återgång till den flyttningspolitik som regeringen nu förespråkar. Denna<br />
politik löser inga problem utan skapar bara nya i form av familjesplittring<br />
och rotlöshet. Befolkningskoncentrationen till storstadsregionerna riskerar<br />
att ta ny fart med drastiska befolkningsminskningar i många glesbygdskommuner<br />
som följd.</p>
<p>Centern avvisar bestämt förslaget om höjd starthjälp/flyttningsbidrag.<br />
Förslaget om höjning av starthjälpen för s. k. nyckelpersoner förefaller<br />
vara ren kosmetika. Ett företag som rekryterar sådana personer är självfallet<br />
också berett att betala deras flyttningskostnader. Ett stöd på 5000 kr.<br />
har i ett sådant fall ingen märkbar betydelse.</p>
<p>Däremot kan vi från centerns sida biträda förslaget om ett särskilt bidrag<br />
till den arbetsgivare som anställer medflyttande, då denna åtgärd inte<br />
primärt kan anses vara rörlighetsstimulerande, utan motiverad utifrån en<br />
strävan att undvika familjesplittring. Totalt innebär detta att kostnaderna<br />
för arbetsmarknadsservice enligt vårt förslag uppgår till 35 milj. kr.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p>
<p>Det är enligt vår mening tillfredsställande att regeringen anvisar ytterligare<br />
resurser för arbetsmarknadsutbildning. Utbildning är en väg att komma<br />
till rätta med den höga arbetslöshet som f. n. finns. Vi vill dock betona<br />
att utbildningen sker på ett sådant sätt att den kommer näringslivet till<br />
godo och är utformad så att insatserna på sikt är självfinansierande. I detta<br />
sammanhang vill vi även understryka att de medel för särskilda studiekurser<br />
på dataområdet vilka avses anordnas i samarbete mellan AMU och<br />
studieförbunden utformas och disponeras på ett sådant sätt att de kommer<br />
samtliga studieförbund till godo förutsatt att en godtagbar kurs har presenterats.</p>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag</p>
<p>I propositionen föreslås att det högsta dagpenningbeloppet som kan utgå<br />
vid arbetslöshetsersättning höjs från 280 kr. till 300 kr. Totalt anges kostnaderna<br />
för de förändrade ersättningsreglerna till drygt 518 milj. kr. Dessa<br />
kostnader föreslås täckas genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften<br />
med 0.16%. Därutöver föreslås en ytterligare höjning av arbetsmarknadsavgiften<br />
med 0,14% beroende på förväntad hög arbetslöshet.</p>
<p>Vi ställer oss bakom förslaget om en höjning av dagpenningen till 300 kr.<br />
Däremot kan vi inte godta förslaget om en höjning av arbetsmarknadsavgiften<br />
med 0,16%. Lönebasen har under 1983 ökat med ca 8%, vilket<br />
mer än väl täcker ett ökat avgiftsuttag på 20 kr.</p>
<p>Vi förutsätter att den aviserade propositionen om en förändring av<br />
finansieringen av arbetslöshetsersättningen vad gäller fördelningen mellan<br />
anslagsmedel och avgiftsmedel lägger förslag om en större självrisk för den<br />
enskilde.</p>
<p>Det förefaller som om regeringen räknar med en fortsatt hög och ökande</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>arbetslöshet. Det är sannolikt korrekt om regeringens defensiva och passiva<br />
näringspolitik fullföljs. Vi har i annat sammanhang påtalat denna<br />
passivitet och redovisat ett stort antal förslag i syfte att stärka näringslivets<br />
utveckling. Med vår politik torde därför arbetslösheten komma att sjunka.<br />
Vi avvisar därför även höjningen av arbetsmarknadsavgiften med 0.14%.</p>
<p>Beredskapsarbeten</p>
<p>I propositionen föreslås även att de medel som anvisades för en förstärkt<br />
arbetsförmedling för att lindra omställningen för den övertaliga personalen<br />
vid Kockums varv dras in. Enligt AMS mening borde medlen ges en<br />
alternativ användning.</p>
<p>Enligt vår mening bör dessa medel kunna användas för sysselsättningsskapande<br />
åtgärder i Malmöregionen. Det är därför rimligt att utvecklingsfonden<br />
i Malmöhus län tillförs dessa medel i syfte att förstärka fondens<br />
insatser för ungdomsföretagande.</p>
<p>Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet</p>
<p>Det är bra att regeringen följer upp tidigare förslag från centern i syfte att<br />
förbättra möjligheterna för arbetslösa att starta egna företag. Denna väg är<br />
att föredra framför rent arbetslöshetsunderstöd. Vi har heller inget att<br />
erinra mot att Örebro kommun får genomföra en försöksverksamhet med<br />
ungdomsarbete för ungdomar som fyllt 20 men ej 25 år. Kommunen bör<br />
även ha möjlighet att placera ungdomar inom den enskilda sektorn.</p>
<p>Ungdomslagen</p>
<p>Den grundläggande idén till ungdomslagen väcktes i en centermotion<br />
1982. vilken vann riksdagens bifall. Det regeringsförslag som lades hösten<br />
1983 var emellertid behäftat med vissa brister. Enligt vår mening borde<br />
verksamheten bl. a. avse åtta timmars arbetsdag. Arbete i ungdomslag<br />
borde också kunna anvisas inom den enskilda sektorn. Den kompromiss<br />
som träffades tillgodosåg i vissa delar dessa krav. I den nu föreliggande<br />
propositionen föreslås ändringar i reglerna så att ungdomar under vissa<br />
förutsättningar skall kunna få arbete på heltid i ett ungdomslag. Detta är<br />
enligt vår mening ett steg i rätt riktning, och vi ser med tillfredsställelse att<br />
regeringen successivt ansluter sig till våra krav. Det är dock nödvändigt att<br />
tillämpningen av lagen överensstämmer med intentionerna i kompromissen<br />
och att arbeten i ungdomslag i större utsträckning än f. n. anvisas inom<br />
den enskilda sektorn.</p>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa</p>
<p>Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa föreslås ökas med 100<br />
milj. kr. Detta stöd har hittills destinerats till län med de största sysselsättningsproblemen<br />
totalt sett. Vi vill peka på behovet av att stödet fördelas så<br />
att även kommuner eller andra mindre delar av ett län med traditionellt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>större arbetslöshet än länet i övrigt kan få tillgång till stödformen. Riksdagen<br />
bör ge regeringen till känna vad vi anfört om en mer flexibel utformning<br />
av föreskrifterna för medlens användning och fördelning.</p>
<p>IV.3 Skattepolitikens inriktning</p>
<p>Utgångspunkten för centerns skattepolitik är att skatt skall betalas efter<br />
bärkraft. Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att den som har stora<br />
förutsättningar att bidra till den offentliga servicens finansiering också får<br />
göra det i större utsträckning än den som har små ekonomiska resurser.</p>
<p>Målsättningen om skatt efter bärkraft uppnås inte i önskvärd omfattning<br />
i dag. De som har de största inkomsterna och förmögenheterna har givetvis<br />
också de största möjligheterna att genom skatteplanering kraftigt minska<br />
sin skattebelastning. För en normalinkomsttagare med en inkomst på<br />
80000 kr. blir genomsnittsskatten ca 33%. Härav utgör statsskatten 6%<br />
och kommunalskatten 27%. Ett flertal exempel har redovisats där inkomsttagare<br />
i miljonklassen endast betalar 10% eller mindre av sin inkomst<br />
i skatt. Detta framstår som stötande för en bred allmänhet och<br />
luckrar upp skattemoralen.</p>
<p>Som framgår av exemplet ovan är det kommunalskatten som för det<br />
stora flertalet är mest betungande. För 80000-kronorsinkomsttagaren utgör<br />
kommunalskatten således över 80% av den totala skattebördan. Med<br />
nuvarande utdebiteringsskillnader på ca 8 kr. får den kommunala beskattningen<br />
djupt orättvisa konsekvenser. Centern har som mål att ge kommunerna<br />
likvärdiga ekonomiska arbetsförutsättningar. Detta arbete bedrivs<br />
framför allt genom skattekraftsutjämningen. Denna har även stor betydelse<br />
för att utjämna skatteuttaget från olika individer med samma inkomst.</p>
<p>Centern har föreslagit en omfördelning av statens bidrag till kommunsektorn<br />
från specialdestinerade bidrag till ett generellt bidrag med skatteutjämnande<br />
effekt. Detta skulle radikalt utjämna skillnaderna mellan högoch<br />
lågskattekommuner.</p>
<p>Det hårda skattetryck som vi har i Sverige gör att de snedvridningseffekter<br />
som alla skatteformer i sig själva medför blir oacceptabelt stora. För<br />
att någorlunda klara dessa följder måste vi eftersträva många olika skatteformer<br />
och därigenom undgå att skattesatserna inom var och en blir för<br />
höga. Därigenom minskar också incitamenten att undgå skattebelastning.<br />
Skatteplaneringen blir mindre lönsam.</p>
<p>Vi anser att en ytterligare höjning av det totala skattetrycket inte löser<br />
några problem, snarare skapar nya. Därför avvisar vi regeringens förslag<br />
om en höjning av inkomstskatten med 1 % i de fyra lägsta inkomstskikten.</p>
<p>Inkomstskattesystemet kan inte ensamt åstadkomma en tillfredsställande<br />
fördelningspolitik. Det sociala trygghetssystemet bör i ökad omfattning<br />
formas för fördelningspolitiska målsättningar och för att komplettera skattesystemet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>När det gäller inriktningen av skattepolitiken på sikt, har centern förespråkat<br />
ett utgiftsskattesystem. En offentlig utredning har tillsatts, och<br />
denna är i färd med att utarbeta ett konkret förslag. Det är viktigt att<br />
utredningens arbete påskyndas så att förslag presenteras som kan ligga till<br />
grund för lagstiftning under nästa mandatperiod.</p>
<p>Utgiftsskatten har en klart sparstimulerande effekt och dessutom andra<br />
positiva styreffekter. Det gäller t. ex. att produktiva investeringar gynnas,<br />
att självfinansiering i företag underlättas, att kringgående av skatt försvåras,<br />
att det lönar sig bättre att arbeta om en del av inkomsten sparas, att<br />
konsumtionen dämpas, att inflationen motverkas, att alla inkomster behandlas<br />
lika och att skatteneutralitet mellan olika investeringar uppnås.</p>
<p>Centern har också motionerat om privata investeringskonton. Dessa<br />
skulle bygga på utgiftsskattens principer och i stort sett fungera som ett<br />
skogskonto. De insättningar som görs på ett särskilt bankkonto eller i<br />
speciella aktiesparfonder skall enligt förslaget berättiga till en femtioprocentig<br />
skattereduktion, som dock måste återbetalas när penningmedlen<br />
lyfts från kontot resp. fonden. På sikt bör systemet kunna byggas ut till att<br />
omfatta sparande i direktägda aktier, bostad, eget företag, jordbruk m. m.</p>
<p>IV.4 Familjepolitiken</p>
<p>Inledning</p>
<p>Barnen är vår framtid och vårt samhälles främsta tillgång. De familjepolitiska<br />
stödåtgärderna måste utformas så att alla barn garanteras en god<br />
och stimulerande uppväxtmiljö. Detta kan ske genom ett samhällsstöd som<br />
utformas så att det ger barnen och deras föräldrar goda ekonomiska,<br />
sociala och kulturella möjligheter att skapa en framtid.</p>
<p>Centern har i den familjepolitiska motionen 1983/84:2109 dragit upp<br />
riktlinjer för vilka insatser som måste ingå i det totala familjepolitiska<br />
stödet. Dit hör bl. a. barnbidrag och flerbarnstillägg, vårdnadsersättning,<br />
skattereduktion för familjer med endast en inkomst, rimliga regler för<br />
skattereduktion vid existensminimum m. m.</p>
<p>Centern beklagar att regeringen avstår från att presentera förslag som<br />
stödjer barnfamiljerna innevarande år. Detta är anmärkningsvärt eftersom<br />
klara fakta redovisar krympande konsumtionsutrymme för gruppen barnfamiljer.</p>
<p>Barnbidrag och flerbarnstillägg</p>
<p>Centern tog initiativet till införande av det allmänna barnbidraget på<br />
1940-talet. Under den tid centern var i regeringsställning ökades barnbidraget<br />
successivt från 1 800 kr. per barn och år till 3000 kr. per barn och år.<br />
Detta är ett tydligt bevis på centerns grunduppfattning att barnbidraget<br />
utgör stommen i det familjeekonomiska stödet. Barnbidraget bör enligt vår<br />
mening successivt byggas ut.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Trots motstånd från socialdemokraterna lyckades mittenregeringen få<br />
majoritet i riksdagen för ett särskilt stöd till flerbarnsfamiljerna, ett stöd<br />
som kopplades direkt till det allmänna barnbidraget. Dess bättre har socialdemokraterna<br />
sedermera ändrat uppfattning om flerbarnsstödet och deltagit<br />
i dess uppbyggnad.</p>
<p>F.n. utgår flerbarnstillägg till familjer med tre eller fler barn. Tillägget<br />
medför ett värdefullt tillskott för dessa familjer vilket bl. a. redovisas i<br />
utredningen "Barn kostar ..(SOU 1983: 14). Enligt vår mening är det<br />
angeläget att barnfamiljer med mer än ett barn får del av det utökade<br />
flerbarnsstödet.</p>
<p>I motsats till regeringen vill centern ta fasta på behovet av ekonomiska<br />
förstärkningsinsatser för barnfamiljerna från första möjliga tidpunkt, dvs.<br />
fr. o. m. den 1 juli 1984. Regeringen vill avvakta till efter årsskiftet. Det<br />
finns enligt centerns mening inga godtagbara skäl för detta dröjsmål.</p>
<p>Centern yrkar således att barnbidraget höjs fr. o. m. den 1 juli 1984 med<br />
600 kr. för det första barnet och 1 000 kr. för följande barn.</p>
<p>Vårt förslag innebär ett ökat konsumtionsutrymme för gruppen barnfamiljer<br />
under budgetåret 1984/85 med 1 225 milj. kr., vilket vi även anvisat<br />
finansiering för.</p>
<p>Skattereduktion</p>
<p>Skattesystemet är f. n. utformat med ringa hänsyn tagen till de enskilda<br />
familjernas försörjningsbörda. Centern hävdar i motion 1982/83:517 att<br />
skattesystemet måste utformas så att ökad hänsyn tas till antalet inkomster<br />
i familjen och familjens totala försörjningsbörda.</p>
<p>Skattesystemet måste således utformas med särskild hänsyn tagen till<br />
familjer med endast en inkomst. Vi anser att detta bäst sker genom en<br />
successiv höjning av skattereduktionen till barnfamiljer med hemmamake<br />
och ensamföräldrar. På sikt bör skattereduktionen återställas till den reala<br />
nivå den hade när den infördes. Vi föreslår att reduktionen i ett första<br />
skede höjs från I 800 kr. till 4000 kr.</p>
<p>Effekterna av centerförslagen i dessa delar framgår av följande tabell:<br />
(siffrorna inom parentes avser gällande regler; övriga siffror centerns förslag<br />
till tillskott).</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Barnbidrag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Flerbarnstillägg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Skattereduktion</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1 barn, 1 inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(3 300)+ 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(I800)+2200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2 barn. 1 inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(6600)+1 200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">+400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(1800)+2 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3 barn. 1 inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(9900)+1800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">(1650)+800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(1 800)+2 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2 barn. 2 inkomster</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">(6600)+! 200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">+400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">—</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>Anordnings bidraget</p>
<p>I propositionen föreslås ett tillfälligt anordningsbidrag för daghems- och<br />
fritidshemsutbyggnad i områden med sysselsättningsproblem inom byggnadssektorn.<br />
Anordningsbidrag har prövats under 1970-talet. Effekterna</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>av detta manar inte till efterföljd. Systemet har visat sig driva upp byggnadskostnaderna<br />
på ett oacceptabelt sätt. Centern vill dessutom påtala det<br />
angelägna i att daghems- och fritidshemsutbyggnaden liksom hittills sker i<br />
takt med den lokala efterfrågan av barnomsorg. Propositionens förslag om<br />
anordningsbidrag bör därför avvisas av riksdagen.</p>
<p>1 den familjepolitiska motionen aktualiserar centern ånyo kravet om ett<br />
rättvisare statsbidragssystem till den kommunala barnomsorgen. Införandet<br />
av ett sådant skulle ge de utrymmen för en stimulans av barnomsorgsutbyggnaden<br />
som åsyftas i propositionen. Detta kan ske i de former som de<br />
enskilda kommunerna bäst kan nyttja.</p>
<p>IV. 5 Bostadspolitiken</p>
<p>Hyresstopp</p>
<p>På grund av lönerörelsens utfall har regeringen bl. a. föreslagit en lag om<br />
hyresstopp. Ett hyresstopp kommer att medföra ytterligare svårigheter för<br />
fastigheternas ekonomi — inte minst för de allmännyttiga bostadsföretagen.<br />
Kraven på kostnadstäckning kommer att tvinga fram stora hyreshöjningar<br />
1985. Hyresstoppet innebär därför bara en tidsförskjutning av<br />
hyreshöjningarna. Vi avvisar därför förslaget till lag om hyresstopp.</p>
<p>Bidrag till förbättring av boendemiljön<br />
Genom lån och bidrag har en rad bostadsområden kunnat förbättra sin<br />
miljö. Ökningen av antalet tomma lägenheter har kunnat bromsas. Regeringen<br />
begär nu utökade ramar för denna verksamhet.</p>
<p>Centern har i sammanhanget i tidigare motioner föreslagit att ett alternativ<br />
kan vara att bostadsföretag med problemfastigheter eller problemområden<br />
borde avyttra vissa fastigheter - i första hand till bostadsrättsföreningar.<br />
Om så erfordras skulle staten medverka till reducering av statens<br />
lånefordran. Motionsförslagen har hittills avvisats av riksdagen. I kommunerna<br />
har emellertid en sådan utveckling mot försäljning av problemfastigheter<br />
påbörjats. Mycket goda resultat rapporteras. Vi föreslår att riksdagen<br />
ger regeringen till känna vad som i motion 1982/83:1632 anförts om<br />
försäljning av fastigheter som en bland många åtgärder för att minska<br />
antalet fastigheter med uthyrnings- och miljöproblem.</p>
<p>Statligt stöd till allmänna samlingslokaler<br />
Centern har i skilda sammanhang arbetat för förbättrat stöd till allmänna<br />
samlingslokaler. Vi tillstyrker regeringens förslag om förhöjda ramar.</p>
<p>Höjning av bostadsbidragen till barnfamiljer</p>
<p>Centerpartiet har i motionen om familjepolitiken (1983/84:2109) föreslagit<br />
omedelbara och effektiva åtgärder för att förbättra barnfamiljernas<br />
ekonomiska situation. Vi har bl. a. föreslagit höjda barnbidrag, förbättrat</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>flerbarnsstöd och väsentligt utbyggd vårdnadsersättning. Vi anser därför<br />
att förändringar av bostadsbidragen bör anstå i avvaktan på bostadskommitténs<br />
översyn.</p>
<p>Detta bör även gälla regeringens förslag att avskaffa det inkomstprövade<br />
tillägget till studiehjälpen. I proposition 1983/84:127 s. 16 anför föredragande<br />
statsråd: ”En förändring av reglerna för det inkomstprövade tillägget<br />
bedömer jag vara mindre lämplig f. n. Skälet är att tillägget är samordnat<br />
med det statliga bostadsbidragssystemet. Detta är f. n. föremål för<br />
översyn inom bostadskommittén (Bo 1982:02) vilken enligt vad jag har<br />
erfarit överväger att föreslå vissa ändringar i bostadsstödets konstruktion.<br />
En eventuell förändring av det inkomstprövade tillägget bör enligt min<br />
mening anstå tills resultat av kommitténs arbete föreligger.” Riksdagen<br />
anslöt sig till regeringens förslag. Inget i sak har ändrats som motiverar ett<br />
ändrat ställningstagande.</p>
<p>IV.6 Kommunernas ekonomi</p>
<p>Centern har utvecklat sin syn på den kommunala ekonomin i en partimotion<br />
i anslutning till regeringens proposition om kommunalekonomiska<br />
frågor inför år 1985.</p>
<p>Därutöver kan nu konstateras att de 900 milj. kr. som regeringen drog in<br />
från kommunerna genom att minska grundgarantin i skatteutjämningssystemet<br />
med 1 % inte återförts som sysselsättningspengar till kommunerna<br />
som utlovades i propositionen. De har i stället i sin helhet använts som<br />
delfinansiering av den föreslagna barnbidragshöjningen.</p>
<p>Centern avvisar i en särskild motion den av regeringen på grund av<br />
avtalsrörelsens utfall föreslagna likviditetsindragningen från kommuner<br />
och landsting på ca 2 miljarder kronor. Som följd därav finner vi inte<br />
anledning höja det extra skatteutjämningsbidrag^.</p>
<p>IV.7 Budgetpolitiken</p>
<p>Det stora budgetunderskottet är det allvarligaste hotet mot den svenska<br />
ekonomin. Budgetunderskottet ökar inflationsrisken, driver upp räntenivån<br />
och minskar utrymmet på kapitalmarknaden för industrins investeringar.<br />
Det sistnämnda kan bli ett akut problem om den nuvarande högkonjunkturen<br />
leder till att industriinvesteringarna börjar öka.</p>
<p>Ett centralt mål för den ekonomiska politiken under 1980-talet måste<br />
därför vara att avveckla det strukturella budgetunderskottet genom att<br />
kraftigt minska de offentliga utgifterna. Skattehöjningar är inte någon<br />
framkomlig väg för att sanera statsfinanserna.</p>
<p>Det är nu, när Sverige har draghjälp av en internationell konjunkturuppgång.<br />
som de offentliga utgifterna måste dras ner radikalt. Sker det kan<br />
räntenivån pressas ner så att investeringar blir mer lönsamma. Därmed</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ökar möjligheterna att trygga exportframgångar och sysselsättning även i<br />
nästa konjunkturavmattning.</p>
<p>En kraftfull besparingspolitik blir av sysselsättnings- och stabiliseringsskäl<br />
betydligt svårare att föra när konjunkturen vänder nedåt igen. Då ökar<br />
också oundvikligen statens utgifter för sysselsättningspolitiken.</p>
<p>Enligt långtidsutredningen bör budgetbesparingar ske med i genomsnitt<br />
6 miljarder kronor de närmaste åren framöver. I den nuvarande högkonjunkturen<br />
bör följaktligen besparingarna vara betydligt större än 6 miljarder<br />
kronor.</p>
<p>Centerns budgetförslag innebär, med de förändringar som skett sedan<br />
januari (militära försvaret, u-hjälpen) och som nu sker i anslutning till<br />
kompletteringspropositionen (familje- och arbetsmarknadspolitiken), att vi<br />
redovisar ett 9 miljarder kronor bättre budgetsaldo än regeringen.</p>
<p>V Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska<br />
politiken som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen<br />
som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om<br />
arbetsmarknadspolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84: 150 i de delar<br />
som rör ändringar i regler för flyttningsbidrag i enlighet med vad<br />
som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret<br />
1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits<br />
i proposition 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett förslagsanslag<br />
om 35 milj. kr.,</p>
<p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförts om formerna för anordnandet av särskilda kurser<br />
inom dataområdet,</p>
<p style="margin-left:44px;">7. att riksdagen beslutar avslå upprättat förslag till ändring i lagen<br />
om socialavgifter,</p>
<p style="margin-left:44px;">8. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om finansieringen av arbetslöshetsersättningen,</p>
<p style="margin-left:44px;">9. att riksdagen beslutar att utvecklingsfonden i Malmöhus län tillförs<br />
5,5 milj. kr. för ökat företagande bland ungdomar i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">10. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen<br />
anförs om föreskrifter för användning och fördelning av vuxenstudiestöd<br />
för arbetslösa,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:17px;">11. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till 1 % skattehöjning<br />
i inkomstskikten 1 -4 basenheter,</p>
<p style="margin-left:17px;">12. att riksdagen beslutar höja barnbidraget fr.o.m. den 1 juli 1984<br />
med 600 kr./år för det första barnet,</p>
<p style="margin-left:17px;">13. att riksdagen beslutar höja barnbidraget fr. o. m. den 1 juli 1984<br />
med 1 000 kr./år för andra barnet och därefter följande barn,</p>
<p style="margin-left:17px;">14. att riksdagen beslutar avslå förslaget om Bidrag till anordnande<br />
av daghem och fritidshem,</p>
<p style="margin-left:17px;">15. att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om hyresstopp,</p>
<p style="margin-left:17px;">16. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motion 1982/83:1632 anförts angående avyttring av vissa problemfastigheter,</p>
<p style="margin-left:17px;">17. att riksdagen beslutar att — i avvaktan på bostadskommitténs<br />
översyn — avslå regeringens förslag om höjda bostadsbidrag till<br />
barnfamiljer,</p>
<p style="margin-left:17px;">18. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring i studiestödslagen<br />
1 kap. 2 §,</p>
<p style="margin-left:17px;">19. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att anvisa ytterligare<br />
45 milj. kr. till extra ”skatteutjämningsbidrag till kommunerna”.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 10 maj 1984</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>KARIN SÖDER (c)</p>
<p>OLOF JOHANSSON (c)<br />
RUNE GUSTAVSSON (c)<br />
GUNNEL JONÄNG (c)<br />
ARNE FRANSSON (c)<br />
ANDERS DAHLGREN (c)<br />
TAGE SUNDKVIST (c)<br />
STIG JOSEFSON (c)<br />
GUNNAR BJÖRK (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>GUNILLA ANDRÉ (c)<br />
NILSG. ÅSLING (c)<br />
EINAR LARSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>BERTIL JONASSON (c)<br />
KARL BOO (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>KJELL A. MATTSSON (c)<br />
BERTIL FISKESJÖ (c)</p>
<p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>i Gävle</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="text-align:right;">21</p>
<p>D1AGRAMB1LACA</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Kig. 1</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>Irviex</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p>Total exportvolym</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>120</p>
<p>115</p>
<p>110</p>
<p>105</p>
<p>100</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:8px;">72:1</p>
<p style="margin-left:8px;">78:2</p>
<p style="margin-left:8px;">82:2</p>
<p style="margin-left:8px;">Källa: SCB</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">73:3</p>
<p style="margin-left:6px;">79:4</p>
<p style="margin-left:6px;">83:4</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:21px;">Fig. 2</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:30px;">Index</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_12"><p>Industriproduktion</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>110</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>105</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>73:3</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>72:1</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:6px;">78:2</p>
<p style="margin-left:6px;">82:2</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:6px;">79:4</p>
<p style="margin-left:6px;">83:4</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1983/84:2941</p>
<p style="margin-left:6px;">Fig. 3</p>
<p style="margin-left:23px;">A. Industriproduktion</p>
<p style="margin-left:23px;">MnWC>lOO</p>
<p>MS</p>
<p>t»</p>
<p>115</p>
<p>4fl</p>
<p>T374 1975 1976 1977 1978 1979 1900 1961 196? 1903 1904</p>
<p>Industriproduktionen stiger och nlrmir lif 1960 Irs nivi</p>
<p style="margin-left:6px;">Källa: PK-banken</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Fig. 4 Inflationstaktens utveckling under perioden mars 1983 t. o. m. mars 1984<br />
("Rullande tolvmånadersperioder”)</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_6"><p>Procent</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>10.</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>176</p>
<p>1M2</p>
<p>9176</p>
<p>1N3</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>1/7</p>
<p>1M2</p>
<p>»0/6</p>
<p>1M1</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>1*6»</p>
<p>M/3</p>
<p>tnt</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Källa: SPK</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1983/84:2941</p>
<p>Fig. 5</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:4px;">24</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>m</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ut</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ut</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>112</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>UO</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>loe</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>106</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>104</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>102</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">J«n-72</p>
<p style="margin-left:6px;">**-78</p>
<p style="margin-left:6px;">*>r-82</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">Dac -73<br />
Hara-00<br />
Ntrt-14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Konsumentprisutvecklingen de 23 första månaderna av resp. konjunkturuppgång i<br />
Sverige sedan början av 1970-talet.</p>
<p>Källa: SCB.</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2941</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Fig. 6</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:6px;">IrvVx 1980 - 100</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_31"><p>•elatlv Iflntkoctivkdsu<br />
tverling<br />
Matler* 11<br />
valut*</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>12S</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>115</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>105</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p>•dativ Ifinatua»<br />
tnadautvaok ling<br />
OanensM<br />
valuta</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>*5</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>K></p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>•0</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1) preliminärt</p>
<p>2) prognos</p>
<p>Sveriges relativa lönekostnadsutveckling samt växelkursutveckling gentemot Västtyskland.</p>
<p>Tillverkningsindustri.</p>
<p>Kallur: US Dept of Labor, OECD samt SAF</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Fig. 7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:10px;">C. Art>etemarttn»dslÄflet I Sverige<br />
Arta'perexw I prooen ev dan tett»</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>0</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1962 1963 1964</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Över 7 % av arbetskraften saknar reguljärt arbete.<br />
Källa: PK-banken</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_39" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:4px;">26</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Fig. 8</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_11"><p>Arbetslöshet (+AMS )</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>73:4</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>72:1</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">78:2</p>
<p style="margin-left:6px;">82:2</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">80:1</p>
<p style="margin-left:6px;">84:1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>* Här ingår även personer som omfattas av ungdomslagen.<br />
Källa: SCB</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>27</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Fig. 9. Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89 enl. långtidsbudgeten</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>t»</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>MO'</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Källa: Reviderade finansplanen 1984</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="text-align:right;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_2" />
</div>
</div>
0KARIN SÖDERc1undertecknare0OLOF JOHANSSONc2undertecknare0RUNE GUSTAVSSONc3undertecknare0GUNNEL JONÄNGc4undertecknare0ARNE FRANSSONc5undertecknare0ANDERS DAHLGRENc6undertecknare0TAGE SUNDKVISTc7undertecknare0STIG JOSEFSONc8undertecknare0GUNNAR BJÖRKc9undertecknare0GUNILLA ANDRÉc10undertecknare0NILSG. ÅSLINGc11undertecknare0EINAR LARSSONc12undertecknare0BERTIL JONASSONc13undertecknare0KARL BOOc14undertecknare0KJELL A. MATTSSONc15undertecknare0BERTIL FISKESJÖc16undertecknare0BRITTA HAMMARBACKENc17undertecknareG7022941Karin Söder m. fl.mot_198384__2941.pdf1369605pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,https://data.riksdagen.se/fil/2FAF835A-4EC5-4914-BDC1-6563CC58389B